Uppdrag från Riksrevisionsutredningen. Rapport Den årliga revisionen. Samverkan, kostnader och avgifter ESV 2008:36

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppdrag från Riksrevisionsutredningen. Rapport Den årliga revisionen. Samverkan, kostnader och avgifter ESV 2008:36"

Transkript

1 Uppdrag från Riksrevisionsutredningen Rapport Den årliga revisionen Samverkan, kostnader och avgifter ESV 2008:36

2 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig PDF och beställas från Word-formatet kan tillhandahållas via Publikationsservice. Datum: Dnr: /2008 ESV-nr: 2008:36 Copyright: ESV Rapportansvariga: Niclas Renck, Charlotta Carlberg, Ingalill Borild, Mona Nykvist, Emma Holstad, Annika Lysén

3 Förord Riksdagen har tillsatt en parlamentarisk utredning (Riksrevisionsutredningen) med uppgift att följa upp och se över reformeringen av den statliga revisionen som genomfördes 2003 då Riksrevisionen bildades som en ny myndighet under riksdagen. På uppdrag av utredningen har Ekonomistyrningsverket (ESV) kartlagt samverkan mellan den årliga revisionen och effektivitetsrevision och undersökt och belyst erfarenheter av samarbetet, kartlagt erfarenheter från samverkan mellan den årliga revisionen och myndigheters internrevision, kartlagt styrning och uppföljning i användningen av externa konsulter i genomförandet av den årliga revisionen, kartlagt hur kostnader för den årliga revisionen har utvecklats över tid både för myndigheter och Riksrevisionen samt analyserat nuvarande och alternativa avgiftskonstruktioner för den årliga revisionen. Uppdraget redovisas i denna rapport. I detta ärende har tf. generaldirektör Bengt Anderson beslutat. Utredare Niclas Renck har varit föredragande. I den slutgiltiga handläggningen har också avdelningschef Susanne Jansson, expert Charlotta Carlberg och utredarna Ingalill Borild, Emma Holstad, Annika Lysén och Mona Nykvist deltagit. Bengt Anderson Niclas Renck 3

4 Innehåll Förord Sammanfattning Inledning Den årliga revisionens samverkan Samverkan mellan den årliga revisionen och effektivitetsrevisionen Samverkan mellan den årliga revisionen och myndigheters internrevision Externa konsulter i genomförandet av den årliga revisionen Kostnader och avgiftsintäkter för årlig revision RRV:s kostnader och avgiftsintäkter för årlig revision Riksrevisionens kostnader och avgiftsintäkter för årlig revision Kostnader för årlig revision för ett urval av myndigheter Bakgrund Kostnadsutveckling Nyckeltal Myndigheternas synpunkter på revisionskostnaderna Riksrevisionens kommentarer angående planering av revisionen Avgiftskonstruktion Allmänt Avgifter för revision Riksrevisionens rutiner för fakturering Iakttagelser, överväganden och förslag Referenser Bilaga 1 Uppdragsbeskrivning till ESV Bilaga 2 Planer effektivitetsrevisionen Bilaga 3 Allmänna villkor Bilaga 4 Sammanställning av revisionskostnader för ett urval myndigheter

5 1 Sammanfattning Riksrevisionsutredningen har uppdragit åt ESV att kartlägga och analysera ett antal frågor kring den årliga revisionen. I uppdraget har bland annat ingått att kartlägga samverkan inom Riksrevisionen, dess samverkan med myndigheters internrevision samt hur kostnaderna för den årliga revisionen utvecklats. Det finns fyra typer av samverkan mellan den årliga revisionen och effektivitetsrevisionen inom myndigheten. Samverkan sker genom att båda professionerna deltar i planeringen, i de team som genomför granskningarna, i arbetet med att utveckla gemensamma metoder för granskningar samt informellt erfarenhetsutbyte. Erfarenheterna av samverkan har hittills inte dokumenterats. Men de som intervjuats har alla framhållit att samverkan blivit bättre de senaste åren, i de fall de ägt rum. Eftersom det saknas en systematisk dokumentation är det svårt att bedöma om omfattningen av samverkan har ökat sedan Riksrevisionen bildades. I tidredovisningen går det dock att se omfattningen av ut- och inlån till respektive revisionsgrens granskningsprojekt. Under januari augusti 2007 var andelen utlånade timmar 2,7 procent av det totala antalet arbetade timmar. Motsvarande andel samma period 2008 var 2 procent. Den grundläggande samverkan mellan den årliga revisionen och myndigheters internrevision fungerar väl i de allra flesta fall. Parterna håller löpande varandra informerade om insatser, iakttagelser och planer. Men det finns också exempel på att parterna inte samverkar. Mer sällan sker en fördjupad samverkan som att internrevisionen genomför insatser inom ramen för den årliga revisionen. ESV har inte noterat något anmärkningsvärt i Riksrevisionens dokument som reglerar styrning och uppföljning då externa konsulter används i årlig revision. Kostnaderna för konsulter utgör i genomsnitt under åren mindre än 3 procent av de totala kostnaderna. De totala kostnaderna för årlig revision ökade med 3 procent mellan 2002 (Riksrevisionsverket) och 2004 (Riksrevisionen). Mellan 2002 och 2007 ökade kostnaderna med 5,3 procent. ESV anser att det är en mycket rimlig kostnadsökning. ESV har dock noterat att de avgifter som enskilda myndigheter betalar för revisionen kan variera kraftigt mellan åren. Det sammanlagda avgiftsuttaget från åtta utvalda myndigheter, som betalade för årlig revision till Riksrevisionsverket, har ökat med 27 procent mellan 2002 och

6 Andelen indirekta kostnader (OH-kostnader) i förhållande till direkta lönekostnader uppgick 2007 till 178 procent. Jämfört med 2006 är det en minskning med 35 procentenheter. ESV anser att det är en rimlig andel mot bakgrund av Riksrevisionens särskilda förutsättningar, bland annat med tre riksrevisorer. Riksrevisionen tar ut avgifter för revision enligt en tidtaxa med nio intervall. Detta framgår av 15 lagen om revision av statlig verksamhet m.m., som trädde i kraft den 1 januari ESV har inte funnit tillräckliga skäl för att föreslå att nuvarande avgiftskonstruktion ändras. Men ESV anser att Riksrevisionen bör informera myndigheten om hur stor avgiften beräknas bli för den planerade granskningen. Om det senare visar sig att avgiften blir större än beräknat bör Riksrevisionen klargöra vad avvikelsen beror på. ESV föreslår att avgiftsbeloppen i tidtaxan ses över och vid behov räknas om utifrån Riksrevisionens kostnader för årlig revision. I samband med översynen bör även undersökas om det går att minska antalet intervall i tidtaxan. ESV konstaterar till sist att det finns både för- och nackdelar med att ta ut avgifter för den årliga revisionen. 6

7 2 Inledning År 2007 tillsatte riksdagen en parlamentarisk utredning med uppgift att följa upp och se över den reformering av den statliga revisionen som genomfördes 2003 då Riksrevisionen bildades som en ny myndighet under riksdagen. Utredningen har till uppgift att se över vissa frågor som aktualiserats efter reformen. Syftet ska vara att utveckla och stärka revisionsreformen. Ett av de områden som ska utredas är den årliga revisionens verksamhet. Utredningen ska bland annat bedöma hur finansieringsprincipen tillämpats och belysa omläggningens konsekvenser. Mot bakgrund av detta har utredningen lämnat ett uppdrag till ESV. Uppdraget Uppdraget till ESV omfattar kartläggning av omfattning och inriktning i samverkan mellan den årliga revisionen och effektivitetsrevision och undersökning av erfarenheter av samarbetet, kartläggning av erfarenheter från samverkan mellan den årliga revisionen och myndigheters internrevision, kartläggning av styrning och uppföljning i användningen av externa konsulter i genomförandet av den årliga revisionen, kartläggning av hur myndigheters och Riksrevisionens kostnader för den årliga revisionen har utvecklats över tid samt analys av nuvarande och alternativa avgiftskonstruktioner för den årliga revisionen. Utredningens uppdragsbeskrivning till ESV framgår i sin helhet av bilaga 1. Genomförande Kartläggningen av samverkan mellan den årliga revisionen och effektivitetsrevisionen respektive årlig revision och myndigheternas internrevision bygger på dokumentstudier, material från Riksrevisionen och intervjuer. ESV har intervjuat 14 företrädare för Riksrevisionen i form av processägarna för den årliga revisionen och effektivitetsrevisionen, tre granskningsenhetschefer, sex effektivitetsrevisorer och tre årliga revisorer samt tio internrevisionschefer vid myndigheter under regeringen. Kartläggningen av styrning och uppföljning i användningen av externa konsulter bygger på material från Riksrevisionen. 7

8 Kartläggning och analys av hur kostnader har utvecklats över tid bygger i huvudsak på dokumentstudier, material från Riksrevisionen, material från ett urval myndigheter och intervjuer. Analys av nuvarande och alternativa avgiftskonstruktioner bygger i huvudsak på dokumentstudier. 8

9 3 Den årliga revisionens samverkan Enligt uppdraget ska ESV kartlägga omfattning, inriktning och erfarenheter av samverkan mellan den årliga revisionen och effektivitetsrevisionen. ESV ska också kartlägga erfarenheter från samverkan mellan den årliga revisionen och myndigheternas internrevision. Enligt uppdraget ska ESV också via dokumentstudier kartlägga och redovisa hur Riksrevisionen styrt och följt upp användningen av externa konsulter i genomförandet av den årliga revisionen. ESV ska även redovisa kostnaderna för externa konsulter i den årliga revisionen. 3.1 Samverkan mellan den årliga revisionen och effektivitetsrevisionen Riksrevisionens organisation Riksrevisionen har tre verksamhetsgrenar: den årliga revisionen, effektivitetsrevisionen och internationell verksamhet. Den årliga revisionen har till uppgift att granska myndigheternas årsredovisningar och räkenskaper, samt bedöma om myndigheternas ledning följer föreskrifter och beslut. Granskningen ska avslutas med en revisionsberättelse. Effektivitetsrevisionen granskar hur effektiv den statliga verksamheten är. Det gäller förhållanden som rör statens budget, genomförandet och resultatet av den statliga verksamheten och åtaganden i övrigt. Den internationella verksamheten består av samverkan och kontakter med andra revisionsorgan, EUarbete, revision av internationella organisationer och internationellt utvecklingssamarbete. Riksrevisionens granskningsverksamhet är uppdelad i tre granskningsområden 1 och organisatoriskt är varje område en granskningsenhet, som leds av en granskningsenhetschef. Verksamheten inom varje granskningsenhet inrymmer både årlig revision och effektivitetsrevision, bland annat i syfte att skapa möjligheter för samverkan. Varje granskningsenhet utgörs av cirka 70 medarbetare. Fördelningen mellan antalet medarbetare för årlig revision och effektivitetsrevision är ungefär lika. 1 Granskningsområde 1: Offentliga finanser, inklusive statsbudgetens inkomstsida och finansförvaltning, förvaltningspolitik, samhällsplanering och kommunfrågor, samt välfärdssystemen och hälso- och sjukvård. Granskningsområde 2: Rättssäkerhet och säkerhet, tillväxt och infrastruktur, bistånd och migration, samt bolag och stiftelser. Granskningsområde 3: Arbete, utbildning, samt kultur och medier. 9

10 Medarbetarna inom respektive revisionsgren har olika typer av bakgrund och kompetens. Den årliga revisionen utgörs av ekonomer med redovisningsbakgrund och de genomgår ett särskilt utbildningsprogram för att bli certifierade revisorer inom ramen för Riksrevisionen. Inom effektivitetsrevisionen har medarbetarna en mer varierad bakgrund med utbildningar inom främst nationalekonomi, företagsekonomi och statskunskap samt i några fall juridik. Intentioner med samverkan Inför bildandet av Riksrevisionen framhöll Riksrevisionsutredningen 2, med hänvisning till kvalitets- och effektivitetsskäl, att samverkan mellan revisionsgrenarna årlig revision och effektivitetsrevision borde öka. Utredningen pekade på vikten av att samverkan sker för den verksamhet som beslutats av ledningen i samband med att granskningsplanen läggs fast 3. Granskningsplanen redovisar den övergripande inriktningen för granskningsverksamheten under det kommande året, samt vilka överväganden och prioriteringar som ligger till grund för granskningarna. Den ökade samverkan föreslogs ske i gemensamma projekt med arbetsteam av experter från de båda revisionsgrenarna. Sådana projekt skulle kunna vara att granska enskilda myndigheter eller verksamheter, att utföra breda organisationsanalyser och tematiska granskningar eller att upprätta den så kallade årliga rapporten. Utredningen pekade på att det var särskilt viktigt med samverkan mellan de två revisionsgrenarna när det gäller de statliga bolagen. Denna intention avspeglas i flera av Riksrevisionens styrdokument 4, som tar upp frågan om samverkan. Där uttrycks en tydlig ambition att Riksrevisionen ska samarbeta mellan de båda verksamhetsgrenarna. Det är framför allt granskningsenhetscheferna som har till uppgift att verka för att den samlade kompetensen från årlig revision och effektivitetsrevision kommer till bästa möjliga utnyttjande för Riksrevisionen som helhet. Erfarenhetsutbyte och samarbete mellan de båda verksamhetsgrenarna ska rapporteras till granskningschefen. Enligt styrdokumentet Vägledning för årlig revision ska den årliga revisionen i sitt arbete utnyttja Riksrevisionens tidigare erfarenheter. Till dessa räknas kunskaper som införskaffats genom effektivitetsrevisionens arbete. Vägledningen lyfter fram att det är lämpligt att effektivitetsrevisionen involveras i diskussionerna i samband med verksamhetsanalys och strategi. Det är den ansvarige revisorn som ska avgöra vem som ska delta i diskussionen. 2 Riksrevisionen organisation och resurser SOU 2002:17 s Riksrevisionen organisation och resurser SOU 2002:17 s Riksrevisionens svar på ESV:s frågor, , Dnr , Styrdokument som nämns här är Granskningsplan 2008, Vägledning för årlig revision, Vägledning för effektivitetsrevision, samt Resultatöverenskommelse mellan granskningschef och granskningsenhetschef. 10

11 I Riksrevisionens svar på ESV:s frågor 5 sägs att biträdande granskningsenhetschefer ansvarar för att bilda områdesbevakningsgrupper som täcker respektive enhets ansvarsområde. Dessa områdesbevakningsgrupper ska identifiera problemområden eller verksamhet som ska granskas av effektivitetsrevisionen och lämna förslag till kommande granskningar inom effektivitetsrevisionen. Dessa grupper ska även knyta till sig kompetens från den årliga revisionen. Inriktning på samverkan Utifrån de intervjuer som ESV har gjort och de två dokument 6 som ESV har tagit del av och som tar upp inriktningen på samverkan går det att urskilja fyra huvudsakliga typer av samverkan mellan de båda grenarna. Den första handlar om att de båda professionerna gemensamt deltar i planeringen. I den gemensamma diskussionen görs urvalet av verksamhet som ska granskas inom ramen för effektivitetsrevisionen, och vilka specifika problemställningar som bör granskas antingen inom effektivitetsrevisionen eller inom den årliga revisionen. Den andra typen av samverkan tar sig uttryck i en blandad sammansättning av de granskningsteam som genomför själva granskningarna. Den tredje rör gemensam metodutveckling för granskningar. Den fjärde handlar om ett informellt utbyte mellan de båda revisionsgrenarna. 1) När det gäller urval av myndigheter och problemställningar för granskning tar omvärldsbevakningsgrupperna fram underlag för en gemensam verksamhetsplanering. I dessa grupper ska personer från både den årliga revisionen och effektivitetsrevisionen finnas med. Grupperna lämnar granskningsförslag och revisionsmål till granskningsledningen. Problemställningar som den årliga revisionen stöter på i sitt arbete kan utgöra en grund för något som effektivitetsrevisionen arbetar vidare med. Det omvända kan också vara fallet, det vill säga att effektivitetsrevisionen identifierar problem som sedan följs upp och granskas av den årliga revisionen. När det gäller statliga bolag har de av Riksrevisionen förordnade revisorerna en särskilt viktig uppgift att ge förslag till effektivitetsgranskningar, förutsatt att de inte röjer några affärshemligheter. 2) Den andra typen av samverkan handlar om sammansättningen av de granskningsteam som genomför själva granskningarna. Utbyte kan finnas mellan båda grenarna, det vill säga personer från den årliga revisionen kan delta i effektivitetsrevisioner och vice versa. Omvärldsbevakningsgruppernas granskningsförslag ska innehålla förslag till vilka kompetenser som behövs och i den gemensamma verksamhetsplaneringen identifieras områden där samverkan är relevant. Revisorer från effektivitetsrevisionen deltar löpande i granskningen av 5 Riksrevisionens svar på ESV:s frågor Dnr Riksrevisionens svar på ESV:s frågor Dnr och Riktlinjer för samverkan mellan R och EFF

12 större myndigheters resultatredovisning. De kan också delta i den årliga revisionens löpande granskningar. Likaså kan personer från årliga revisionen delta i effektivitetsrevisioner, framför allt i delar av granskningen som är av finansiell karaktär. Omfattningen av samverkan avgörs från fall till fall. Störst uppges behovet vara av ett sammansatt team vid revision av större verksamheter och myndigheter med mer komplex verksamhet. 3) En tredje typ av samverkan är de båda kompetensernas respektive bidrag till en gemensam metodutveckling för granskning, analys och omvärldsanalys. En av de intervjuade medarbetarna lyfte fram ett konkret exempel på en utvärderingsmodell för större samhällsviktiga informationssystem som ett gemensamt projekt tagit fram. Gemensamma utbildningar och informationsinsatser är också en form av samverkan som bidrar till ett gemensamt lärande. 4) Det finns även ett informellt utbyte mellan de båda revisionsgrenarna. Det handlar framför allt om att effektivitetsrevisionen kontaktar den årliga revisionen inför en revision, för att få ta del av erfarenheter från den eller de myndigheter som ska ingå i granskningen. Riksrevisionens erfarenhet Riksrevisionen framhåller värdet i att ha ansvar för både årlig revision och effektivitetsrevision och från ledningsnivå finns en uttalat positiv inställning till samverkan 7. Genomgående har alla de intervjuade pekat på det konstruktiva i att kunna föra samman de olika kompetenser som finns i de två revisionsgrenarna. De som har intervjuats är personer som har erfarenhet av samarbetet och som därmed har möjlighet att uttala sig om samarbetets kvaliteter. De olika professionerna anses komplettera varandra. Revisorer inom den årliga revisionen har större erfarenhet av att granska de finansiella dokumenten och ekonomiska frågor på detaljnivå medan revisorerna vid effektivitetsrevisionen arbetar på ett mer övergripande plan. De kan samtidigt fördjupa sig i en specifik problemställning. Dessa kompletterande roller uppges hjälpa revisorer som samverkar att identifiera problem och revisionsaspekter som de annars kunde ha missat. De båda revisionsgrenarna bygger även upp olika sorters kunskapsbaser om myndigheterna vilket kan bidra konstruktivt i planeringen av framtida revisioner. En annan positiv aspekt som lyfts fram är att de båda revisionsgrenarna har olika mandat. Den årliga revisionens mandat är mer begränsat till de finansiella delarna av en myndighets verksamhet. De årliga revisorerna kan dock identifiera särskilda 7 Riksrevisionens svar på ESV:s frågor , Dnr

13 problem, som inte ligger inom ramen för deras mandat. Revisorerna kan då lämna över problemställningarna till effektivitetsrevisionen. Enligt alla intervjuade personer fungerar samverkan bättre i dagsläget än för några år sedan. Den främsta anledningen till detta uppges vara att det finns en större förståelse för mervärdet av att samverka. Samverkan blir inte bra om den tvingas fram utan den behöver ta sin utgångspunkt i ett reellt behov. Hur detta behov formuleras är beroende av respektive revisors syn på samverkan. En mer strategisk ansats i den övergripande planeringen, med tydligare temaområden, verkar också ha givit upphov till en bättre samverkan mellan de båda revisionsgrenarna. Ett problem som de intervjuade medarbetarna lyfte fram är att det till viss del är svårt att få tillräckligt med tid för samarbete. En anledning till detta är att den årliga revisionen har uppdraget att återkommande granska myndigheterna, vilket enligt lagstiftning ska göras varje år. Detta sätter upp begränsningar för hur mycket de årliga revisorerna kan delta i effektivitetsrevisioner. Ett annat problem som medarbetarna pekade på är hög personalomsättning på Riksrevisionen. Det kan ta tid att växa in i sin yrkesroll och under den tiden kanske inte samarbete prioriteras. Ett annat problem med hög personalomsättning är att de nyanställda årliga revisorernas erfarenheter och kunskapsbas om de olika myndigheterna inte är så stor, vilket kan få återverkningar på samarbetet. De intervjuade granskningsenhetscheferna tycker att samarbetet fungerar bra och att det nu ligger på en naturlig och rimlig ambitionsnivå. En styrka med samarbetet är att det skapar ett bredare perspektiv i granskningarna och en större insikt om de myndigheter/verksamheter som granskas. De intervjuade granskningsenhetscheferna pekar på att den nya organisationen skapar goda möjligheter för samverkan. Att ha både årlig revision och effektivitetsrevision inom en och samma granskningsenhet anses vara positivt. Som chefer uppmuntrar de samverkan och har under de senaste åren arbetat för att få till stånd mer samverkan. Uppföljningen görs inom ramen för utvecklingssamtal med medarbetarna. Rapporteringen om samverkan sker sedan till granskningschefen i samband med att resultatkontraktet diskuteras i tertialdialogen. Det finns dock ingen dokumenterad uppföljning av detta och de intervjuade medarbetarna uttryckte att den reella uppföljningen är liten. ESV har endast fått kännedom om två dokument som dokumenterar erfarenheter av samverkan. Det första dokumentet är Riktlinjer för samverkan mellan R och EFF (2007) för en av granskningsenheterna 8. Där sägs att det förekommer samverkan och 8 Riktlinjer för samverkan mellan R och EFF, , 13

14 att samarbetet fungerar bra. Samtidigt uttrycks en strävan efter en ambitionshöjning, som innebär att enheten ska bli bättre på att använda den årliga revisionen för att följa upp tidigare gjorda effektivitetsgranskningar. En annan strävan är att enheten bör bli bättre på att dela med sig av intryck och iakttagelser från myndighetsbesök. Det andra dokumentet är den medarbetarundersökning 9 som gjordes Den genomfördes alltså före omorganisationen Av svar på en fråga som berör samverkan framkom att medarbetarna tycker att samarbetet inom Riksrevisionen som helhet och samarbetet mellan professionerna fungerade dåligt. Frågan definierar inte i vilken utsträckning medarbetarna faktiskt har erfarenhet av samverkan. Frågan var formulerad som ett påstående: Samarbetet mellan de olika professionerna fungerar bra, varav 12 procent instämde i påståendet och 50 procent inte instämde 10. Under hösten 2008 pågår en medarbetarundersökning, som i skrivande stund inte är klar. Enligt uppgift finns där en mer allmänt formulerad fråga om samarbete mellan funktionerna/enheterna inom hela Riksrevisionen. Att medarbetarna uppfattade samarbetet mellan professionerna som dåligt år 2005 överensstämmer med den bild ESV har fått från intervjuer med både chefer och medarbetare, som anser att samarbetet fungerade sämre för några år sedan, och att det därefter har utvecklats och att det fungerar bättre nu. Omfattning av samverkan Av Riksrevisionens svar på ESV:s frågor framgår att Riksrevisionens rapportering från granskningsverksamheten består antingen av effektivitetsrevision (granskningsrapporter) eller av årlig revision (revisionsberättelser, revisionsrapporter): Det är således inte möjligt att bedöma omfattningen av samverkan mellan revisionsgrenarna genom att ta del av Riksrevisionens rapportering. 11. Genom att ta ut rapporter på timmar som redovisats på in- och utlåning från Riksrevisionens tidrapportering går det emellertid att få en uppfattning om hur mycket utbyte som har skett mellan årlig revision och effektivitetsrevision genom ett deltagande i den andra professionens granskningsprojekt Riksrevisionen, Medarbetarundersökning 2005, Projektnummer Riksrevisionen Medarbetarundersökning, Projektnummer , s. 16, Svarsalternativen har utgjorts av en femgradig skala där 1 betyder stämmer inte alls och 5 betyder stämmer helt. I redovisningen framgår bara om påståendet stämmer eller stämmer ej. 11 Riksrevisionens svar på ESV:s frågor med anledning av kartläggning på uppdrag av Riksrevisionsutredningen, Dnr , s Sammanställning från Riksrevisionen till ESV som svar på frågor som ESV ställde ESV bad om att få uppgifter om omfattningen (procentuellt och uttryckt i tid av in- och utlån mellan revisionsgrenarna fördelat på år 2004 till och med september ESV bad också att få veta omfattningen inom respektive granskningsenhet. Som svar fick ESV rapportering av antal timmar som lånats ut och in under januari augusti 2007 och samma period Riksrevisionens förklaring till att endast dessa år kunde rapporteras var svårigheter att få fram tidigare uppgifter på grund av omorganisationen Att 2007 bara gavs som de två första tertialerna förklarades med att sammanställningen av rapporteringen ser annorlunda ut sista tertialen och att den därmed inte skulle vara jämförbar med de andra. 14

15 ESV har fått uppgifter från Riksrevisionen som visar följande. Under de två första tertialerna 2007 lade den årliga revisionen timmar på projekt inom effektivitetsrevisionen, lade effektivitetsrevisionen timmar på projekt inom den årliga revisionen. Under de två första tertialerna 2008 lade den årliga revisionen timmar på projekt inom effektivitetsrevision, lade effektivitetsrevisionen timmar på projekt inom årliga revisionen. Det totala antalet timmar som lånats ut under de två första tertialerna var år 2007 var år 2008 Det totala antalet arbetade timmar under de två första tertialerna var år år 2008 Andel utlånade timmar i relation till antalet arbetade timmar de två första tertialerna var således 2,7 procent år procent år 2008 Man kan alltså se en nedgång i utlånad tid på nästan 30 procent mellan 2007 och 2008, det vill säga en nedgång på timmar. Denna nedgång kan främst förklaras av hög personalomsättning och svårigheter med att nyrekrytera. Enligt Riksrevisionen har detta gjort att medarbetarna har varit tvungna att fokusera på just sitt område. Variation i antal timmar beror enligt Riksrevisionen även på vilka typer av projekt som bedrivits under olika år, där vissa kräver mer samverkan än andra. I dokumentet Riktlinjer för samverkan mellan R och EFF från 2007 som ska styra granskningsenhet 1 bedöms att in- och utlåningen mellan de båda verksamhetsgrenarna vid tiden för riktlinjernas skrivande uppgick till något mer än ovanstående siffror. Där sägs att in- och utlåningen uppgick till 4 procent av den sammanlagda årsarbetstiden på granskningsenheten 13. Vidare anges att ett riktmärke bör vara att respektive verksamhetsgren avsätter 5 procent av sin totala arbetstid för samarbete med den årliga revisionen, respektive effektivitetsrevisionen. Beslut om tidsåtgång görs i samband med att granskningsenheten lämnar sitt förslag till budget och verksamhet till granskningsledningen. 13 Riktlinjer för samverkan mellan R och EFF,

16 Projektplaner under 2007 ESV har av Riksrevisionen begärt att få ta del av ut alla projektplaner för effektivitetsrevision för projekt som startade under ESV fick ta del av 13 stycken. ESV har gått igenom dessa 13 projektplaner och identifierat det som nämns om årlig revision. Det rör sig antingen om en referens i löptext till årlig revision eller planerat antal timmar från årlig revision i budgetunderlag personal. Citat där årlig revision nämns i löptexterna framgår av bilaga 2. I fem av de 13 projektplanerna görs ingen referens alls till årlig revision. I åtta av dem finns en referens till årlig revision i texten. I fem av dem finns en tydlig identifiering av planerad utlåning som syns i budgetunderlag personal. Variationen mellan andel utlånade timmar från årlig revision sträcker sig från knappt en procent upp till tio procent av det planerade antalet timmar för projekten. Vid en genomgång av projektplanerna vid en av intervjuerna med Riksrevisionen identifierades dock ytterligare tid från Årlig revision. Även om det inte framgår av projektplanen kunde den intervjuade hänföra vissa personer som tillhörande årliga revision. Detta rörde fyra av projektplanerna. 3.2 Samverkan mellan den årliga revisionen och myndigheters internrevision Bakgrund I lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m., finns en bestämmelse om att Riksrevisionen i den utsträckning det är förenligt med god revisionssed, får samverka med anställda vid en granskad myndighet med uppgift att uteslutande eller huvudsakligen sköta den interna revisionen 14. Innebörden av god revisionssed, bland annat i relationen till myndigheternas internrevision, framgår av Riksrevisionens interna styrdokument, Vägledning för årlig revision (VÅR). VÅR utgår enligt Riksrevisionen från de krav som ställs på revisorer enligt internationell revisionssed (International Standards on Auditing) som ges ut av IFAC lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. 15 International Federation of Accountants. 16

17 Idag finns det 57 myndigheter under regeringen som ska följa internrevisionsförordningen (2006:1228). Internrevision finns också hos Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Sveriges riksbank. Samverkan enligt god revisionssed Enligt god revisionssed har den årliga revisionen möjlighet att förlita sig på internrevisionen i större eller mindre omfattning beroende på om internrevisionen uppfyller de grundläggande kraven på kompetens, objektivitet och ställning i organisationen som lagts fast för internrevisionen 16. Av VÅR framgår också bland annat att den årliga revisionen bör ge förslag till förbättringar av internrevisionens plan, att de kan lämna förslag till insatser men att de därutöver inte bör påverka inriktningen av internrevisionens arbete (avsnitt ), att den årliga revisionen ska diskutera sin planering och riskbedömning med den interna revisionen (avsnitt ), att den årliga revisionen ska informera om de projekt och arbetsinsatser som effektivitetsrevisionen avser att utföra inom området (avsnitt ), samt att den årliga revisionen ska göra en bedömning av om internrevisionen uppfyller de grundläggande förutsättningarna på kompetens, objektivitet och ställning i organisationen, som lagts fast för internrevisionen (avsnitt 9.4.5). Erfarenheter av samverkan Av de intervjuer som ESV har genomfört framgår att Riksrevisionens årliga revisorer och myndigheternas internrevisioner mer eller mindre regelbundet träffar varandra. Vanligtvis representeras den årliga revisionen av ansvarig revisor och/eller granskningsledare samt i vissa fall övriga revisorer från granskningsteamet. Normalt hålls mötena ett par gånger om året. Det finns dock exempel på upp till fyra möten per år, men det händer också att de inte träffas alls. Ibland träffas de inte separat utan i samband med att den årliga revisionen har möten med myndighetens ledning. Vanligtvis är mötena inplanerade med framförhållning men det finns också exempel på att den årliga revisionen, när de är på myndigheten för att utföra den årliga revisionen, försöker få till stånd ett möte med internrevisionen. 16 Avsnitt 10.5, Vägledning för årlig revision, Riksrevisionen. 17

18 Vem som tar initiativ till träffarna skiftar. Av intervjuerna framgår att det inte är ovanligt att internrevisionen tar initiativ till att få till stånd en träff som i tid sammanfaller med arbetet med att ta fram förslag till revisionsplan eller när myndighetens ledning beslutat om planen. Den årliga revisionen tar i huvudsak initiativ till att träffas i samband med planering eller i början av den löpande granskningen. De internrevisorer som inte har några regelbundna möten med representanter för den årliga revisionen uppger att de har försökt etablera kontakt utan att få något gensvar. De allra flesta intervjuade internrevisorer är nöjda med den framförhållning och med den frekvens som träffarna äger rum. Internrevisorer som inte träffar de årliga revisorerna är däremot inte nöjda. Utbyte av information om insatser, iakttagelser och planering Vid mötena diskuteras i huvudsak båda parters genomförda insatser, gjorda iakttagelser och planerade insatser. De allra flesta av de internrevisorer som har regelbundna möten med de årliga revisorerna är nöjda med den information de får. Några upplever dock att de själva ger mycket mer information än vad de får tillbaka. Det är vanligt att internrevisionen skickar antingen föreslagen eller beslutad internrevisionsplan till den årliga revisionen för kännedom. Oftast får internrevisorerna ingen direkt återkoppling från den årliga revisionen men många vittnar om att det konkreta innehållet i planeringen ofta diskuteras när de sedan träffas. De allra flesta internrevisioner uppger att de även skickar sina granskningsrapporter och den årliga rapporten för kännedom till den årliga revisionen. Enligt VÅR bör den årliga revisionen ge förslag till förbättringar av internrevisionens plan 17. Få internrevisorer vittnar om att de får förslag till förbättringar eller att den årliga revisionen har förslag till insatser som internrevisionen kan eller bör genomföra. De allra flesta internrevisorer är tillfreds med detta. De varken känner ett behov av eller har uttryckt en efterfrågan om att få några förslag till förbättringar. Det finns dock ett antal internrevisorer som önskat sig mer stöd från den årliga revisionen beträffande plan och insatser. Ingen av de intervjuade internrevisorerna har erfarenhet av att den årliga revisionen försökt att påverka inriktningen av internrevisionens arbete på ett otillbörligt sätt. Vid mötena diskuteras också den årliga revisionens planering och i vissa fall riskbedömning. De allra flesta internrevisorerna har goda erfarenheter av 17 Avsnitt , Vägledning för årlig revision, Riksrevisionen. 18

19 diskussionerna. De som inte träffar den årliga revisionen regelbundet, säger att de inte har kännedom om vilka insatser som den årliga revisionen planerat att genomföra i sin löpande och slutliga granskning. Ett område där det brister i större utsträckning är information från den årliga revisionen om vilka projekt och arbetsinsatser som effektivitetsrevisionen planerar att genomföra. I något enstaka fall har denna brist på information resulterat i att internrevisionen och effektivitetsrevisionen har krockat ute på myndigheterna när de genomfört intervjuer inom ramen för sina respektive granskningar. Bedömning om internrevisionen uppfyller de grundläggande förutsättningarna En förutsättning för att den årliga revisionen ska ha möjlighet att förlita sig på internrevisionens arbete i större eller mindre utsträckning är att den årliga revisionen gör en bedömning av om internrevisionen uppfyller de grundläggande förutsättningarna vad gäller kompetens, objektivitet och ställning i organisationen. Av VÅR framgår att denna bedömning ska ske mot bakgrund av att den årliga revisionen tar del av internrevisionens plan och rapportering, verifierar att ledningen tar beslut om internrevisionens plan och rapporter och vid behov följer upp kvaliteten i internrevisionens arbete, genom stickprovsmässig granskning av utfört arbete eller kontroll av internrevisionens dokumentation 18. Mot bakgrund av att Riksrevisionen inte har någon samlad bild av hur många internrevisioner som den årliga revisionen anser uppfyller de grundläggande förutsättningarna, har ESV tagit del av den sammanställning som Riksrevisionen gjort utifrån 2007 års akter. Sammanställningen omfattar den årliga revisionens bedömningar av internrevisionen i de myndigheter som har krav på sig att ha en internrevision 19. I flera fall är det svårt att utläsa på vilka grunder en bedömning gjorts eller i vad mån internrevisionen uppfyller de grundläggande kraven. Riksrevisionen uppger att det är ett utvecklingsområde att skapa en rutin som säkerställer en ändamålsenlig dokumentation av bedömningen som gjorts. Riksrevisionen framhåller dock att brister i dokumentationen inte kan tas som intäkt för att bedömning inte gjorts på ett riktigt sätt i de aktuella fallen. 18 Avsnitt 9.4.5, Vägledning för årlig revision, Riksrevisionen. 19 Sammanställning av bedömningar i 2007 års akter om interrevisionen i myndigheter som har krav att inrätta internrevision, Riksrevisionen,

20 Planering av internrevision och årlig revision Ömsesidigt utbyte av information och erfarenheter av gjorda insatser och iakttagelser anses skapa förutsättningar för en god planering av respektive parts revision. Flera internrevisorer ger uttryck för att informationen från den årliga revisionen påverkar arbetet med riskanalys och planering av revisionen. Av intervjuerna framgår att den årliga revisionen i sin planering till viss del har tagit hänsyn till vilka insatser internrevisionen gjort och/eller planerar att göra. I vissa fall har man kommit överens om att den ena parten inledningsvis granskar och att den andra parten avvaktar med sin granskning och eventuellt genomför den vid en senare tidpunkt i form av en uppföljning av vad som hänt i organisationen. Samordnade operativa insatser Av intervjuerna framgår endast i undantagsfall att internrevisionen har utfört operativa insatser inom ramen för den årliga revisionens löpande eller slutliga granskning. Mervärde och risker Alla intervjuade menar att det finns ett mervärde av en väl fungerande samverkan. Samverkan ses som en del i kvalitetssäkringen av båda parters planeringsprocess beträffande den årliga planen men också i planeringen av enskilda revisionsprojekt. En löpande och bra dialog skapar förståelse för varandras professioner och uppdrag men gör också att man inte krockar med varandra granskningsmässigt. Flera internrevisorer ser också värdet i att diskutera viktiga och aktuella revisionsfrågor med en oberoende utomstående part. En internrevisor säger att för att på bästa sätt kunna utnyttja sina personella resurser tar de del av Riksrevisionens kunskaper och erfarenheter, från såväl den årliga revisionen som effektivitetsrevisionen. Det ger en bra input till internrevisionens arbete med riskbedömningar och planering av revisionsinsatser. Många lyfter också fram mervärdet av att diskutera och dela med sig av värdefulla erfarenheter från genomförda insatser, sådana erfarenheter som inte alltid framgår av den slutliga dokumentationen. De flesta har svårt att identifiera några egentliga risker med att samverka. Den risk som nämns är att man kan förlita sig på den andra partens iakttagelser och slutsatser utan att till fullo kunna verifiera hur den kommit fram till dem. Behov av utveckling De internrevisorer som inte uppfattar sig ha någon löpande och väl fungerande kommunikation med den årliga revisionen önskar självfallet utveckla den. De efterfrågar en rutin vid Riksrevisionen som säkerställer att den grundläggande 20

21 kommunikationen och informationsutbytet mellan den årliga revisionen och internrevisionen fungerar tillfredställande. Några önskar en ytterligare fördjupning av den samverkan de redan har. Framför allt efterfrågas samordning av planering och operativa insatser. Från Riksrevisionen har det framförts att det finns behov av att utveckla rutinen så att den kan säkerställa att den årliga revisionen kan informera internrevisionen om vilka projekt och arbetsinsatser som effektivitetsrevisionen planerat utföra med koppling till den myndighet som internrevisionen är verksam vid. Riksrevisionen har också identifierat att det finns behov av att skapa en rutin som säkerställer en ändamålsenlig dokumentation av grunderna för den årliga revisionens bedömning av internrevisionen. 3.3 Externa konsulter i genomförandet av den årliga revisionen Konsulter används främst för att inom den årliga revisionen tillföra specialistkompetens. Det gäller områden där Riksrevisionen inte bedömt det som effektivt att bygga upp egen starkt specialiserad kompetens, t.ex. inom områden som försäkring och pensioner och särskilt kvalificerad IT-revision. Det har även förekommit att konsulter använts både för att tillföra specialistkompetens och som resursförstärkning, t.ex. i granskningen av Samordningsförbunden. Samordningsförbundens redovisning ska göras enligt kommunallagen, vilket ligger utanför Riksrevisionens primära kompetensområde. Ansvaret för revision av Samordningsförbund övergår dock till Försäkringskassan från och med årsredovisningen för år Riksrevisionen har tecknat ramavtal med några konsulter för att täcka sitt behov av specialistkompetens som t.ex. IT-revision och offentlig upphandling. ESV har tagit del av nu gällande ramavtal med allmänna villkor. Öppen upphandlingsform tillämpas. I en bilaga till ramavtalet namnges konsulter med specialistkunskaper och timpris anges för respektive konsult. Ny upphandling pågår för närvarande. Allmänna villkor framgår av bilaga 3. Uppdraget till konsulten regleras i detalj i avropsavtalet mellan Riksrevisionen och konsulten. Av de två avropsavtal som ESV tagit del av framgår, utöver art och omfattning, också antal timmar som får läggas ned på uppdraget och pris per timme. 21

22 Vilka krav som ställs på planering och utvärdering i användandet av en konsult, i form av en specialist framgår av Riksrevisionens VÅR som är det främsta styrdokumentet för den årliga revisionen. VÅR utgår ifrån kraven på internationell revisionssed som ges ut av IFAC. När den årliga revisionen planerar att använda sig av en specialist är tanken att de ska utvärdera specialistens objektivitet och professionella kompetens. De ska då bedöma integritet, opartiskhet och självständighet samt ta reda på och överväga om specialisten har professionell certifiering eller motsvarande av vederbörande yrkesorganisation eller medlemskap i en sådan organisation. De ska även bedöma vilken erfarenhet och vilket anseende specialisten har inom det område som den årliga revisionen efterfrågar. För att försäkra sig om att omfattningen av det arbete som specialisten utför tillgodoser revisionens syfte ska specialistens arbete styras av skriftliga direktiv. Exempel på delar som kan ingå i direktiven är syftet med och omfattningen av arbetet, vilka särskilda frågor som förväntas besvaras och hur arbetet är tänkt att användas. Den årliga revisionen ska slutligen också utvärdera specialistens arbete i perspektivet om det är tillräckligt och ändamålsenligt som revisionsbevis. I detta ingår bl.a. att bedöma använd källdata, antaganden och metoder 20. Riksrevisionen kvalitetskontrollerar årligen ett urval av genomförda granskningar för att säkerställa att revisionen bedrivits i enlighet med god revisionssed. Därtill kvalitetskontrolleras varje ansvarig revisor minst var tredje år. Enligt Riksrevisionen har de genomförda kontrollerna inte påvisat några brister gällande användningen av konsulter 21. Riksrevisionen följer också löpande upp nedlagda konsultkostnader gentemot budget. Dessutom görs en prövning av konsulter, där ansvarig revisor får motivera varför konsultinsatser är nödvändiga för revisionen. 20 Avsnitt , Användning av och hänsyn till specialisters arbete, Vägledning för årlig revision, Riksrevisionen. 21 Riksrevisionens svar på ESV:s frågor, dnr

23 Tabell 3.1 Kostnader för externa konsulter årlig revision År Kostnader för konsulter (mnkr) Totala kostnader för årlig revision (mnkr) ,0 122, ,0 120, ,7 122, ,2 125,1 Kostnader för externa konsulter utgör i genomsnitt under åren mindre än 3 procent av de totala kostnaderna för årlig revision. År 2007 uppgick kostnaden för konsulter till 5,2 miljoner kronor jämfört med 125,1 miljoner kronor som var de totala kostnaderna för avgiftsbelagd årlig revision. Kostnaderna för konsulter har ökat från 2 till 5,2 miljoner kronor eller med 160 procent mellan åren 2004 och Skälet till detta är enligt Riksrevisionen att Samordningsförbunden har blivit fler och att Riksrevisionen som framgått ovan varit tvungna att anlita konsulter vid sådana granskningar. 23

24 4 Kostnader och avgiftsintäkter för årlig revision Enligt uppdraget ska ESV redovisa hur de totala kostnaderna för den årliga revisionen har utvecklats under tidsperioden , beräkna andelen indirekta kostnader (OH-kostnader) samt bedöma om de är rimliga. 4.1 RRV:s kostnader och avgiftsintäkter för årlig revision Riksrevisionsverkets (RRV) årliga revision finansierades delvis med avgifter. Enligt förordning (1998:418) med instruktion för Riksrevisionsverket, som upphörde att gälla den 1 juli 2003, finansierades den årliga revisionen av redovisningen och förvaltningen genom avgifter när det gällde aktiebolag, stiftelser och affärsverk. Aktiebolag och stiftelser omfattades i det fall det av bolagsordningen respektive stiftelseförordnandet, stadgar eller särskilda beslut framgick att verket skulle utse revisorer. Avgiftsfinansiering gällde också, om inte regeringen bestämt annat, för myndigheter vars verksamhet enligt regeringens beräkningar finansierades till minst hälften genom avgifter som myndigheten själv disponerade. All annan granskningsverksamhet som verket utförde var i princip anslagsfinansierad. Tabell 4.1 RRV:s totala kostnader för årlig revision samt kostnader och intäkter för avgiftsbelagd årlig revision År Totala kostnader för årlig revision (mnkr) Kostnader för avgiftsbelagd årlig revision (mnkr) Avgiftsintäkter (mnkr) Kostnadstäckning för avgiftsbelagd årlig revision (%) ,2 25,6 27, ,2 26,5 26, ,8 25,1 28,1 112 I tabell 4.1 redovisas RRV:s totala kostnader avseende den årliga revisionen för åren De totala kostnaderna har ökat från 112,2 till 118,8 miljoner kronor eller med 5,9 procent mellan åren 2000 och Uppgifterna har hämtats från RRV:s årsredovisning för år

25 I tabellen redovisas även uppgifter om kostnader och intäkter för den avgiftsbelagda årliga revisionen 22. Uppgifterna har hämtats från ESV:s årliga publikation om avgiftsbelagd verksamhet i staten. Kostnaderna för den avgiftsbelagda årliga revisionen har i princip varit oförändrade Kostnadstäckningsgraden 23 har ökat från 107 procent år 2000 till 112 procent år RRV avvecklades per den 30 juni 2003 då Riksrevisionen bildades. Förutsättningarnas för att bedriva verksamheten kan för såväl RRV som Riksrevisionen därför anses ha varit exceptionella under det året. ESV har mot den bakgrunden valt att inte ta med några uppgifter om intäkter och kostnader för den årliga revisionen för år 2003 i redogörelsen. 4.2 Riksrevisionens kostnader och avgiftsintäkter för årlig revision Från och med den 1 januari 2004 har Riksrevisionen tagit ut avgifter för årlig revision från alla myndigheter oavsett hur deras verksamhet är finansierad. Avgiftsintäkterna för den årliga revisionen kan därmed fortsättningsvis jämföras med de totala kostnaderna för den årliga revisionen. Tabell 4.2 Riksrevisionens kostnader för årlig revision År Direkt lönekostnad (mnkr) Övriga direkta kostnader (mnkr) OH-kostnader Totala kostnader (mnkr) (mnkr) ,2 6,1 79,1 122, ,9 7,4 76,4 120, ,7 7,9 78,2 122, ,3 10,2 73,6 125,1 Uppgifterna i tabell 4.2 har lämnats av Riksrevisionen, utom när det gäller OHkostnader som ESV beräknat med ledning av uppgifterna 24. Enligt Riksrevisionen har totala kostnader i princip beräknats på samma sätt som i RRV:s årsredovisning för år De totala kostnaderna har endast ökat med 2 procent De direkta lönekostnaderna har dock ökat med 11 procent under samma period. Den stora 22 Årsredovisningens uppgifter om avgiftsintäkter i årlig revision inkluderar bland annat intäkter enligt 4 avgiftsförordningen (1992:191). 23 Med kostnadstäckningsgrad avses hur stor andel av kostnaderna för den avgiftsbelagda verksamheten som täcks av avgiftsintäkter. 24 Totala kostnader direkt debiterbar lönekostnad övriga direkta kostnader = OH-kostnader. 25

26 ökningen av de direkta lönekostnaderna skedde mellan åren 2006 och Denna ökning berodde främst på att Riksrevisionen i slutet av år 2006 gjorde en omfattande justering av lönestrukturen och att ingångslönerna höjdes år Övriga direkta kostnader har under perioden ökat från 6,1 till 10,2 miljoner kronor eller med 67 procent. Ökningen beror, enligt Riksrevisionen, främst på ökade resekostnader. Under perioden ökade således såväl direkta lönekostnader som övriga direkta kostnader markant. Däremot minskade OH-kostnaderna med 7 procent vilket är förklaringen till att de totala kostnaderna endast ökade med 2 procent. OH-kostnader Minskningen av OH-kostnaderna skedde således huvudsakligen mellan åren 2006 och Detta beror enligt Riksrevisionen främst på att andelen debiterbar tid ökat samt att verksamhetsgrenen effektivitetsrevision har vuxit och att den därmed bär en större andel av OH-kostnaderna. Tabell 4.3 OH-kostnader i förhållande till direkt (debiterbar) lönekostnad År Direkta lönekostnader OH-kostnader OH-kostnader/ Direkta lönekostnader (%) (mnkr) (mnkr) ,2 79, ,9 76, ,7 78, ,3 73,6 178 Under åren har de direkta lönekostnaderna inte förändrats nämnvärt. Inte heller OH-kostnaderna uppvisar någon större skillnad under denna period. Detta innebär att förhållandet mellan OH-kostnaderna och de direkta lönekostnaderna legat på ungefär samma nivå under perioden Under år 2007 har dock andelen OH-kostnaderna i förhållande till direkta lönekostnader minskat kraftigt. Detta är en dubbel effekt av att de direkta lönekostnaderna ökat och OH-kostnaderna minskat. 26

27 Tabell 4.4 Riksrevisionens kostnader och intäkter för årlig revision samt kostnadstäckningsgrad År Totala kostnader (mnkr) Avgiftsintäkter (mnkr) Saldo (mnkr) Kostnadstäckningsgrad (%) ,4 120,6-1, ,7 121,1 0, ,8 120,5-2, ,1 132,2 7,2 106 Enligt årsredovisningen för år 2007 uppvisar verksamheten vid ingången av år 2007 ett negativt ackumulerat saldo (underskott) på 3,6 miljoner kronor. Under år 2007 uppstod ett överskott på 7,2 miljoner kronor. Vid ingången till år 2008 uppvisar således verksamheten ett positivt ackumulerat saldo (överskott) på 3,6 miljoner kronor. Främsta anledningen till det positiva saldot är enligt Riksrevisionen att de gemensamma kostnaderna har minskat och att verksamhetsgrenen effektivitetsrevision har vuxit och därmed bär en större andel av de gemensamma kostnaderna. Av årsredovisningen för år 2007 framgår det att den debiterbara tiden har ökat från 69,3 procent av närvarotiden år 2006 till 72,6 procent år Det är under år 2007 som framförallt intäkterna har ökat. Kostnadstäckningsgraden uppgick år 2007 till 106 procent. Dessförinnan har såväl totala kostnader som avgiftsintäkter i stort sett varit oförändrade. 27

Riktlinjer för internrevisionen vid Sida

Riktlinjer för internrevisionen vid Sida Riktlinjer för internrevisionen vid Sida Sekretariatet för utvärdering och intern revision Riktlinjer för internrevisionen vid Sida Beslutade av Sidas styrelse 2007-06-01. Sekretariatet för utvärdering

Läs mer

Internrevisionsförordning (2006:1228)

Internrevisionsförordning (2006:1228) Internrevisionsförordning (2006:1228) Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd1 Tillämpningsområde 1 Denna förordning gäller för förvaltningsmyndigheter under regeringen i den omfattning som

Läs mer

Revisionsplan för Linköpings universitet 2008.

Revisionsplan för Linköpings universitet 2008. 1(6) Revisionsplan för Linköpings universitet 2008. 1. Inledning (IR) vid Linköpings universitet bedrivs enligt Internrevisionsförordningen (2006:1228) samt internrevisionens instruktion, Dnr LiU 220/07-10,

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av beslut i ärenden angående internrevisionen vid Länsstyrelsen i Skåne län. Sammanfattning

Revisionsrapport. Granskning av beslut i ärenden angående internrevisionen vid Länsstyrelsen i Skåne län. Sammanfattning Revisionsrapport Länsstyrelsen i Skåne län 205 15 MALMÖ Datum Dnr 2007-06-15 32-2007-0302 Granskning av beslut i ärenden angående internrevisionen vid Länsstyrelsen i Skåne län Riksrevisionen har som ett

Läs mer

Revisionsrapport. Kungliga Musikhögskolans årsredovisning 2004. 1 Sammanfattning. 2 Avyttring av verksamheter

Revisionsrapport. Kungliga Musikhögskolans årsredovisning 2004. 1 Sammanfattning. 2 Avyttring av verksamheter Revisionsrapport Kungliga Musikhögskolan i Stockholm Box 27711 115 91 Stockholm Datum Dnr 2005-03-23 32-2004-0511 Kungliga Musikhögskolans årsredovisning 2004 Riksrevisionen har som ett led i den årliga

Läs mer

Revisionsrapport. Högskolans i Halmstad årsredovisning 2003. 1. Sammanfattning. 2. För lågt belopp har avräknats mot anslag 2004-04-02 32-2003-0282

Revisionsrapport. Högskolans i Halmstad årsredovisning 2003. 1. Sammanfattning. 2. För lågt belopp har avräknats mot anslag 2004-04-02 32-2003-0282 Revisionsrapport Högskolan i Halmstad Box 823 301 18 HALMSTAD Datum Dnr 2004-04-02 32-2003-0282 Högskolans i Halmstad årsredovisning 2003 Riksrevisionen har granskat Högskolans i Halmstad (högskolan) årsredovisning,

Läs mer

Revisionsstrategi. Innehållsförteckning 2012-04-16

Revisionsstrategi. Innehållsförteckning 2012-04-16 Revisionsstrategi Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Revisionens uppdrag... 2 3 Revisionens strategier... 3 3.1 Ansvarsprövning... 3 3.1.1 Planering... 3 3.1.2 Granskning... 3 3.1.3 Prövning... 5

Läs mer

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Verksamhetsåret 2005 STYRELSEN FÖR INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE Sekretariatet för utvärdering och intern revision Revisionsplan för internrevisionen

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Uppgifter till redovisningen över internrevisionen

Uppgifter till redovisningen över internrevisionen 1/19 Datum Handläggare 2015-06-29 Tomas Kjerf ESV-dnr 3.2-412/2015 Uppgifter till redovisningen över internrevisionen Myndighetens tillämpning av bestämmelser om internrevision?... 3 1. Organisering av

Läs mer

Revisionsrapport. Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008. 1. Sammanfattning

Revisionsrapport. Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008. 1. Sammanfattning Revisionsrapport Sveriges Lantbruksuniversitet Box 7070 750 07 Uppsala Datum Dnr 2009-03-30 32-2008-0760 Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008 Riksrevisionen har granskat Sveriges Lantbruksuniversitets

Läs mer

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Verksamhetsåret 2003 STYRELSEN FÖR INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE Sekretariatet för utvärdering och intern revision Sekretariatet för utvärdering och

Läs mer

Revisionsrapport avseende granskning av Folke Bernadotteakademin

Revisionsrapport avseende granskning av Folke Bernadotteakademin Revisionsrapport Folke Bernadotteakademin 872 64 SANDÖVERKEN Datum 2004-02-09 Dnr 32-2003-0783 Revisionsrapport avseende granskning av Folke Bernadotteakademin Riksrevisionen har granskat verksamheten

Läs mer

Ensamrevisorer i statliga myndigheter 2007

Ensamrevisorer i statliga myndigheter 2007 1/5 Datum Handläggare 2008-04-04 Annika Alexandersson ESV-dnr Hamdi Ercan 49-241/2008 Catrin Lind Ebert Anne-Marie Ögren Ensamrevisorer i statliga myndigheter 2007 Inledning ESV har under 2007 besökt de

Läs mer

REVISIONSSTRATEGI. För. Region Värmlands revisorer

REVISIONSSTRATEGI. För. Region Värmlands revisorer 2015-05-25 REVISIONSSTRATEGI För Region Värmlands revisorer Revisionsstrategi Vår övergripande strategi är att utvecklas i takt med Region Värmland och den goda seden. Revisorerna arbetar långsiktigt,

Läs mer

Revision i ett landskap som ständigt förändras. Starev s vinterkonferens Åre 2013 01 27 Karin Tengdelius

Revision i ett landskap som ständigt förändras. Starev s vinterkonferens Åre 2013 01 27 Karin Tengdelius Revision i ett landskap som ständigt förändras Starev s vinterkonferens Åre 2013 01 27 Karin Tengdelius Snåriga landskap Kommunalförbund Göteborgsregionens kommunal-förbund GR Stiftelser Kul-i-stan

Läs mer

Kemikalieinspektionens årsredovisning 2013

Kemikalieinspektionens årsredovisning 2013 1 Kemikalieinspektionens årsredovisning 2013 Riksrevisionen har granskat Kemikalieinspektionens (KemI) årsredovisning, inklusive komplettering, daterad 2019-02-19. Syftet har varit att bedöma om årsredovisningen

Läs mer

Presentation av resultat av frågeenkät

Presentation av resultat av frågeenkät Presentation av resultat av frågeenkät Internrevisorernas uppfattning av hur ESV fullföljer sitt uppdrag rörande internrevision i staten Innehåll Bakgrund... 2 Mottagare och svarande av enkäten... 2 Enkäten...

Läs mer

Revisionsrapport. Polisens årsredovisning 2008

Revisionsrapport. Polisens årsredovisning 2008 Revisionsrapport Rikspolisstyrelsen Box 12 256 102 26 Stockholm Datum Dnr 2009-04-02 32-2008-0596 Polisens årsredovisning 2008 Riksrevisionen har granskat Polisens årsredovisning, daterad 2009-02-12. Syftet

Läs mer

Ny revisionsberättelse

Ny revisionsberättelse 1 Ny revisionsberättelse ESV 26 november 2014 Stefan Andersson Ny revisionsberättelse 2014 2 Anpassning till internationell utveckling Separerar uttalande om använt regelverk och rättvisande bild Anpassning

Läs mer

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Verksamhetsåret 2008 STYRELSEN FÖR INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE Sekretariatet för utvärdering och intern revision Revisionsplan för internrevisionen

Läs mer

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Verksamhetsåret 2009

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Verksamhetsåret 2009 Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Verksamhetsåret 2009 STYRELSEN FÖR INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Verksamhetsåret 2009 Fastställd av Sidas

Läs mer

Revisionsplan för 2015

Revisionsplan för 2015 Dnr SLU ua 2014.1.1.2-4530 2014-Exp: 2014-12- Styrelsen BESLUT Internrevisionen 2014-12-16 Rektor Revisionsplan för 2015 Beslut Styrelsen för SLU beslutar: att fastställa internrevisionens revisionsplan

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 Sammanfattning Vår bedömning är att Hållbarhetsnämnden i stort bedrivit verksamhet utifrån fullmäktiges mål och beslut. Bedömningen är att årets bokslut

Läs mer

Pandium Capital AB RIKTLINJER FÖR INTERNREVISION

Pandium Capital AB RIKTLINJER FÖR INTERNREVISION Pandium Capital AB RIKTLINJER FÖR INTERNREVISION Dessa riktlinjer har fastställts av styrelsen för Pandium Capital AB vid styrelsemöte den 30 september 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 1 2 ORGANISATION

Läs mer

Granskning av Intern kontroll

Granskning av Intern kontroll www.pwc.se Revisionsrapport Lars Wigström Cert. kommunal revisor Granskning av Intern kontroll Vingåkers kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning och rekommendationer... 1 2. Inledning...3

Läs mer

Rapport Tidsserier för Årsredovisning för staten

Rapport Tidsserier för Årsredovisning för staten Rapport Tidsserier för sredovisning för staten ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som

Läs mer

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen 2015-09-14 1 (6) Dnr 2015/633 Justitiedepartementet Enheten för samordning av samhällets krisberedskap 103 33 Stockholm Kopia: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Remissvar

Läs mer

LANDSTINGETS REVISORER Norrbottens läns landsting. Arbetsordning. Fastställd 2014-12-09

LANDSTINGETS REVISORER Norrbottens läns landsting. Arbetsordning. Fastställd 2014-12-09 Arbetsordning 2015 2018 Fastställd 2014-12-09 1 Arbetsordning för mandatperioden 2015-2018 Enligt God revisionssed i kommunal verksamhet 2014 bör revisorerna utarbeta effektiva och tydliga arbetsformer

Läs mer

Arbetsordning. Södertälje kommuns revisorer

Arbetsordning. Södertälje kommuns revisorer Södertälje kommuns revisorer Arbetsordning Antagen av kommunens revisorer 2012-05-31 och uppdaterade och kompletterad 2013-10-03 med en särskild arbetsordning för lekmannarevisorerna. 1 Inledning Revisorernas

Läs mer

Granskning av årsredovisning i Samordningsförbundet Välfärd Nacka Avrapportering av revision per 31 december 2012 2013-04-09 Revisorerna i Samordningsförbundet Välfärd i Nacka Min granskning har genomförts

Läs mer

Rev. Revisionsplan 2014. Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19

Rev. Revisionsplan 2014. Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19 Rev Revisionsplan 2014 Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19 Revisionens övergripande inriktning och arbetssätt I vårt arbete strävar vi efter effektivitet och mervärde. Revisionens arbete fokuserar

Läs mer

Revisorerna i Nacka kommun

Revisorerna i Nacka kommun Revisorerna i Nacka kommun När en verksamhet bedrivs för medborgarnas räkning och med deras medel finns behov av och krav på att kunna kontrollera och säkerställa att uppdraget utförs i enlighet med fullmäktiges/medborgarnas

Läs mer

Revisionsrapport. Intern styrning och kontroll i upphandlings- och inköpsprocessen. Sammanfattning

Revisionsrapport. Intern styrning och kontroll i upphandlings- och inköpsprocessen. Sammanfattning Revisionsrapport Göteborgs universitet Box 100 405 30 Göteborg Datum Dnr 2012-02-13 32-2011-0676 Intern styrning och kontroll i upphandlings- och inköpsprocessen Riksrevisionen har som ett led i den årliga

Läs mer

KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014

KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 43 KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 Sammanfattning av nämndens viktigaste effektmål och prioriterade aktiviteter Enligt kommunallagen ska revisorerna, i den omfattning som

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län

Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län Antagen av Förbundsfullmäktige 2012-11-28, 52 Dnr: 12RV0269 Inledning Revisorerna är förbundsfullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska

Läs mer

Ramavtalsupphandlingar inom IT-området

Ramavtalsupphandlingar inom IT-området Revisionsrapport Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm Datum Dnr 2010-01-27 32-2009-0520 Ramavtalsupphandlingar inom IT-området Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Kammarkollegiet

Läs mer

Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23)

Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23) REMISSVAR DNR: 5.1.1-2015- 0781 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23) Riksrevisionen

Läs mer

Revisorernas ekonomi. i kommunerna FAKTABAS REVISION 2012. Revisorernas ekonomi. i kommunerna 0

Revisorernas ekonomi. i kommunerna FAKTABAS REVISION 2012. Revisorernas ekonomi. i kommunerna 0 i kommunerna FAKTABAS REVISION 2012 i kommunerna 0 Innehåll Inledning... 2 Ekonomiska förutsättningar... 3 Budgetberedning... 3 Underlag för revisorernas anslagsframställning... 3 Otillräckliga resurser?...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser mellan allmän försäkringskassa, länsarbetsnämnd, kommun och landsting; SFS 2003:1210 Utkom från trycket den 30 december

Läs mer

Riksrevisionens granskning av Sveriges riksbank 2003

Riksrevisionens granskning av Sveriges riksbank 2003 Revisionsrapport Sveriges riksbank Direktionen 103 37 STOCKHOLM Datum 2004-03-19 Dnr 32-2004-0135 Riksrevisionens granskning av Sveriges riksbank 2003 Inledning Riksrevisionen har granskat Sveriges riksbanks

Läs mer

Revisionsrapport. Skatteverkets årsredovisning 2010

Revisionsrapport. Skatteverkets årsredovisning 2010 Revisionsrapport Skatteverket 171 94 Solna Datum Dnr 2011-05-04 32-2010-0578 Skatteverkets årsredovisning 2010 Riksrevisionen har granskat Skatteverkets (SKV:s) årsredovisning, daterad 2011-02-21. Syftet

Läs mer

Granskning av konsultanvändningen inom kommunstyrelsen organisation

Granskning av konsultanvändningen inom kommunstyrelsen organisation Revisionsrapport Granskning av konsultanvändningen inom kommunstyrelsen organisation Kalmar kommun Maj 2009 Pär Sturesson Stefan Wik Innehållsförteckning 1 Inledning...1 2 Tillvägagångssätt...1 3 Iakttagelser...2

Läs mer

Sameskolstyrelsens årsredovisning 2002

Sameskolstyrelsens årsredovisning 2002 R4 REVISIONSRAPPORT Ert datum Er beteckning 1(8) Sameskolstyrelsen Box 155 962 24 JOKKMOKK Sameskolstyrelsens årsredovisning 2002 Riksrevisionsverket (RRV) har granskat Sameskolstyrelsens (SamS) årsredovisning,

Läs mer

Revisionsrapport. Löpande granskning 2010. Sammanfattning. Lantmäteriet 801 82 Gävle 2011-01-20 32-2010-0663. Datum Dnr

Revisionsrapport. Löpande granskning 2010. Sammanfattning. Lantmäteriet 801 82 Gävle 2011-01-20 32-2010-0663. Datum Dnr Revisionsrapport Lantmäteriet 801 82 Gävle Datum Dnr 2011-01-20 32-2010-0663 Löpande granskning 2010 Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Lantmäteriet bland annat granskat I-divisionens

Läs mer

www.pwc.com/se Revision av externt finansierade projekt 2014-04-02

www.pwc.com/se Revision av externt finansierade projekt 2014-04-02 www.pwc.com/se Revision av externt finansierade projekt Agenda Vad gör en revisor God revisionssed - ISA (International Standard on Auditing) Vad gör en auktoriserad/godkänd revisor? Finansiella rapporter

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD den 18 september 2014 Ersätter reglemente enligt fullmäktiges beslut den 8 november 2006, 216. Utöver det som föreskrivs i kommunallagen, andra lagar, kommungemensamt

Läs mer

Projekt med extern finansiering styrning och kontroll

Projekt med extern finansiering styrning och kontroll www.pwc.se Revisionsrapport Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Projekt med extern finansiering styrning och kontroll Sollefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1

Läs mer

Förtroendevald revisor i regionens stiftelser

Förtroendevald revisor i regionens stiftelser Förtroendevald revisor i regionens stiftelser Förtroendevald revisors uppgifter i regionens stiftelser Några särskilda arbetsuppgifter för den förtroendevalde revisorn vid granskningen av stiftelser är

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13 Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen

Läs mer

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Den här bildserien informerar om vad den kommunala revisionen är och hur den fungerar. Bilderna kan

Läs mer

95 Internrevisionsplan för 2013 och budget för internrevisionen 2013

95 Internrevisionsplan för 2013 och budget för internrevisionen 2013 PROTOKOLL Högskolestyrelsen 2013-02-18 Nr 1:2013 95 Internrevisionsplan för 2013 och budget för internrevisionen 2013 Beslut Högskolestyrelsen beslutar att fastställa internrevisionsplan och budget för

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER 1 (5) FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER Bilaga Revisionen 9/12 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument

Läs mer

Södertälje kommuns revisorer. Arbetsordning. Antagen av kommunens revisorer 2015-01-29

Södertälje kommuns revisorer. Arbetsordning. Antagen av kommunens revisorer 2015-01-29 Södertälje kommuns revisorer Arbetsordning Antagen av kommunens revisorer 2015-01-29 1 Inledning Revisorernas verksamhet regleras i lag och i det av kommunfullmäktige beslutade reglementet för kommunrevisionen.

Läs mer

Landstingets revisorer

Landstingets revisorer Landstingets revisorer Grafisk formgivning: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, april 2011 Det är vi som är Revisorerna i Norrbottens läns landsting Lars Hedberg (s) ordf Marita Björkman (s) vice

Läs mer

Revisionsrapport. Revision vid Sveriges lantbruksuniversitet 2010

Revisionsrapport. Revision vid Sveriges lantbruksuniversitet 2010 Revisionsrapport Sveriges lantbruksuniversitet Box 7070 750 07 Uppsala Datum Dnr 2011-04-18 32-2010-0675 Revision vid Sveriges lantbruksuniversitet 2010 Riksrevisionen har genomfört löpande och slutlig

Läs mer

Granskning av intern styrning och kontroll vid Statens servicecenter

Granskning av intern styrning och kontroll vid Statens servicecenter 1 Granskning av intern styrning och kontroll vid Statens servicecenter Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Statens Servicecenter granskat den interna styrning och kontroll i myndighetens

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av projektredovisning

Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Anna Hilmarsson, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Kristianstads kommun Januari 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Gävle kommun

Reglemente för revisorerna i Gävle kommun 1 Reglemente för revisorerna i Gävle kommun Utöver det som föreskrivs i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. Revisorernas uppgifter Verksamheter 1 Revisorerna skall 2 1. självständigt,

Läs mer

ABCD. Intern kontroll avseende inköp Revisionsrapport. Arvika kommun. KPMG 2011-11-15 Antal sidor: 12

ABCD. Intern kontroll avseende inköp Revisionsrapport. Arvika kommun. KPMG 2011-11-15 Antal sidor: 12 ABCD Arvika kommun Intern kontroll avseende inköp Revisionsrapport KPMG 2011-11-15 Antal sidor: 12 ABCD Arvika kommun Intern kontroll avseende inköp 2011-11-15 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund

Läs mer

Revisionsrapport. Genomförande av Kvalitetsmätning. Inledning 2008-06-11 32-2008-0580. Tullverket Box 12 854 112 98 Stockholm.

Revisionsrapport. Genomförande av Kvalitetsmätning. Inledning 2008-06-11 32-2008-0580. Tullverket Box 12 854 112 98 Stockholm. Revisionsrapport Tullverket Box 12 854 112 98 Stockholm Datum Dnr 2008-06-11 32-2008-0580 Genomförande av Kvalitetsmätning Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Tullverket (TV) granskat

Läs mer

Statens museer för världskulturs årsredovisning 2013

Statens museer för världskulturs årsredovisning 2013 1 Statens museer för världskulturs årsredovisning 2013 Riksrevisionen har granskat årsredovisningen för Statens museer för världskultur (SMVK), daterad 2014-02-21. Syftet har varit att bedöma om årsredovisningen

Läs mer

Vad granskar de kommunala revisorerna? En praxisstudie

Vad granskar de kommunala revisorerna? En praxisstudie Ola Sabel Lars Magnusson Vad granskar de kommunala revisorerna? En praxisstudie Borås Stads Revisionskontor Besöksadress: Sturegatan 42 Telefonnummer: 033-35 71 54 Postadress: Borås Stad, Revisionskontoret,

Läs mer

ÄGARPOLICY FÖR NORRKÖPINGS KOMMUN. Fastställd av kommunfullmäktige 1999-06-17, 116

ÄGARPOLICY FÖR NORRKÖPINGS KOMMUN. Fastställd av kommunfullmäktige 1999-06-17, 116 ÄGARPOLICY FÖR NORRKÖPINGS KOMMUN Fastställd av kommunfullmäktige 1999-06-17, 116 Bakgrund och syfte Kommunen bedriver verksamhet i såväl nämnd- som bolagsform. Inom kommunen skall en helhets- och samsyn

Läs mer

Intern styrning & kontroll samt internrevision i staten

Intern styrning & kontroll samt internrevision i staten Intern styrning & kontroll samt internrevision i staten Thomas Küchen Per Johansson 2008-04-03 Ramverk för intern styrning och kontroll Myndighetsförordningen (MF) [I] Förordning om intern styrning och

Läs mer

Reglemente för intern kontroll

Reglemente för intern kontroll Reglemente för intern kontroll Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-17 För revidering av reglementet ansvarar: Kommunfullmäktige För

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Koncernpolicy för Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2002-03-14, Kf 12/02:1 Ansvar Kanslichef Koncernpolicy

Läs mer

Personliga assistenter - Köp av tjänster

Personliga assistenter - Köp av tjänster Revisionsrapport Personliga assistenter - Köp av tjänster Östersunds kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och kontrollmål 2 2.3 Avgränsning 3 2.4

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Granskning av upphandlingsverksamhet

Granskning av upphandlingsverksamhet Revisionsrapport Granskning av upphandlingsverksamhet AB Kristianstadsbyggen Yvonne Lundin Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3 Metod och avgränsning 2 2 Iakttagelser

Läs mer

Internkontrollinstruktion Övergripande beskrivning av hur Kiruna kommun avser att arbeta med intern kontroll

Internkontrollinstruktion Övergripande beskrivning av hur Kiruna kommun avser att arbeta med intern kontroll KIRUNA KOMMUN Bilaga 1 Internkontrollinstruktion Övergripande beskrivning av hur Kiruna kommun avser att arbeta med intern kontroll Innehåll sida 1. Intern styrning och kontroll 2 2. Riskanalys 3 - Övergripande

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning. Härjedalens Kommun

Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning. Härjedalens Kommun Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning Härjedalens Kommun 27 Januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 5 Sammanfattning Uppdrag

Läs mer

Ägardirektiv för Elmen AB

Ägardirektiv för Elmen AB Kommunfullmäktige 2013-08-27 1 (5) Beslutsreferens KF 2013-09-30, 86, Dnr 2013/157 003 Elmens bolagsstämma 2013-11-05, 7 Ägardirektiv för Elmen AB 1 Styrande dokument Bolagets verksamhet regleras av kommunallagen

Läs mer

Kommunstyrelsen Bygg- och miljönämnden Humanistiska nämnden Socialnämnden Tekniska nämnden. För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium

Kommunstyrelsen Bygg- och miljönämnden Humanistiska nämnden Socialnämnden Tekniska nämnden. För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen Bygg- och miljönämnden Humanistiska nämnden Socialnämnden Tekniska nämnden För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till

Läs mer

Ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder

Ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder 2013-05-15 Rev. 2013-05-27 Regler och ansvar Inledning Ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder Kommunen äger AB Ekerö Bostäder för att förverkliga kommunala ändamål. Verksamheten syftar ytterst till att skapa

Läs mer

Kommunrevisionens redogörelse för år 2011

Kommunrevisionens redogörelse för år 2011 Söderhamn kommun Kommunrevisionen Bilaga till revisionsberättelsen Kommunrevisionens redogörelse för år 2011 1. Inledning revisorernas uppdrag Kommunrevisionen arbetar på uppdrag av kommunfullmäktige och

Läs mer

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning Revisionsrapport 2010 Landskrona stad Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning Jakob Smith Februari 2011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 1 UPPDRAGET... 4 1.1 Bakgrund och

Läs mer

Revisionsrapport. Konsumentverkets årsredovisning 2006. Sammanfattning. Avyttring av tidningen Råd & Rön. Konsumentverket Box 48 651 02 KARLSTAD

Revisionsrapport. Konsumentverkets årsredovisning 2006. Sammanfattning. Avyttring av tidningen Råd & Rön. Konsumentverket Box 48 651 02 KARLSTAD Revisionsrapport Konsumentverket Box 48 651 02 KARLSTAD Datum Dnr 2007-03-22 32-2006-0714 Konsumentverkets årsredovisning 2006 Riksrevisionen har granskat Konsumentverkets årsredovisning, beslutad 2007-02-21.

Läs mer

Extern validering av intern kvalitetsutvärdering av internrevisionsfunktionen. Linköpings universitet

Extern validering av intern kvalitetsutvärdering av internrevisionsfunktionen. Linköpings universitet Extern validering av intern kvalitetsutvärdering av internrevisionsfunktionen Linköpings universitet 20 november 2014 Sammanfattning I enlighet med 7 Internrevisionsförordningen (2006:1228) skall internrevisionen

Läs mer

Debitering av planavgifter Marks kommun

Debitering av planavgifter Marks kommun Revisionsrapport Debitering av planavgifter Marks kommun 2010-01-21 Fredrik Carlsson, Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning... 3 1. Inledning... 4 1.1 Bakgrund...

Läs mer

Sveriges Kommunala YrkesREVisorer

Sveriges Kommunala YrkesREVisorer Sveriges Kommunala YrkesREVisorer 1 SKYREV Föreningens ändamål är att utveckla och säkerställa kvaliteten i de uppdrag som kommunala yrkesrevisorer ska utför samt i övrigt verka främjande för den kommunala

Läs mer

Budgetunderlag för åren 2016-2018

Budgetunderlag för åren 2016-2018 Dnr: 11 2009:637 Budgetunderlag för åren 2016-2018 Budgetunderlag Dnr 11-2013:1106 Budgetunderlag Dnr: 11-2015:1340 Innehåll Innehåll... 2 1 Statens skolinspektions förslag... 3 2 Statens skolinspektion

Läs mer

Revisorernas ekonomi i landstingen och regionerna

Revisorernas ekonomi i landstingen och regionerna FAKTABAS REVISION 2012 1 Innehåll Inledning... 3 Ekonomiska förutsättningar... 4 Budgetberedning... 4 Underlag för revisorernas anslagsframställning... 4 Otillräckliga resurser?... 5 Revisorernas arvoden...

Läs mer

Revisionsrapport basgranskning av byggnadsoch miljöskyddsnämnden

Revisionsrapport basgranskning av byggnadsoch miljöskyddsnämnden REVISIONSRAPPORT 1(8) KR 2014/0014 Handläggare, titel, telefon Christer Lordh,1:e revisor 011-15 17 15 Revisionsrapport basgranskning av byggnadsoch miljöskyddsnämnden Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Ekonomistyrningsverket. Granskning av upphandlade e-handelstjänster 2015-03-29

Ekonomistyrningsverket. Granskning av upphandlade e-handelstjänster 2015-03-29 Ekonomistyrningsverket Granskning av upphandlade e-handelstjänster 2015-03-29 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Uppdrag... 4 3 Bakgrund... 4 4 Genomförande... 4 5 Avgränsningar... 5 6 Resultat... 5 Granskning

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns

Läs mer

Bilaga till Granskningsplan lekmannarevision JAK medlemsbank 2015

Bilaga till Granskningsplan lekmannarevision JAK medlemsbank 2015 Bilaga till Granskningsplan lekmannarevision JAK medlemsbank 2015 Riktlinjer för lekmannarevision UPPGIFT ENLIGT TEXT PÅ JAK:S HEMSIDA Lekmannarevisorerna arbetar på föreningsstämmans uppdrag för att granska

Läs mer

Avgiftsuttag och intern styrning och kontroll avseende geografisk information och fastighetsinformation

Avgiftsuttag och intern styrning och kontroll avseende geografisk information och fastighetsinformation 1 Avgiftsuttag och intern styrning och kontroll avseende geografisk information och fastighetsinformation Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Lantmäteriet (LM) granskat avgiftsuttag

Läs mer

Revisionsinstruktion

Revisionsinstruktion Revisionsinstruktion för partnerorganisation /Giltig från 1 januari 2005 (reviderad i juni 2007) 1 (14) Innehåll Revisionsinstruktionen innehåller fem avdelningar: 1. Inledning 2. Revisorns uppgifter och

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden. Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2004 för Revisorsnämnden.

Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden. Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2004 för Revisorsnämnden. Regeringsbeslut 15 REGERINGEN 2003-12-18 Ju2003/10256 Justitiedepartementet Revisorsnämnden Box 24014 104 50 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden Riksdagen har beslutat

Läs mer

För ytterligare information angående granskningen hänvisas till rapporten.

För ytterligare information angående granskningen hänvisas till rapporten. MARIESTAD KOMMUN 2011-12-13 Revisorerna Till Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Teknisk nämnd Kulturnämnd För kännedom Kommunfullmäktige Kommunrevisorerna

Läs mer

Länsstyrelsen i Kronobergs läns hantering av länsstyrelsernas samordnade löneservice

Länsstyrelsen i Kronobergs läns hantering av länsstyrelsernas samordnade löneservice 1 Länsstyrelsen i Kronobergs läns hantering av länsstyrelsernas samordnade löneservice Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Länsstyrelsen i Kronobergs län granskat den av länsstyrelsen

Läs mer

Praktisk samverkan mellan intern- och externrevisorer

Praktisk samverkan mellan intern- och externrevisorer Praktisk samverkan mellan intern- och externrevisorer Det övergripande målet med samverkan mellan de aktiviteter som genomförs inom ramen för den interna revisionen och den externa revisionen är att på

Läs mer

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete Revisionen har via KPMG genomfört en granskning

Läs mer

REVISION AV OUTSOURCAD VERKSAMHET - EXEMPEL UR VERKLIGHETEN

REVISION AV OUTSOURCAD VERKSAMHET - EXEMPEL UR VERKLIGHETEN REVISION AV OUTSOURCAD VERKSAMHET - EXEMPEL UR VERKLIGHETEN jan.isberg.bransell@lm.se gunnar.jansson@kronofogden.se stephan.sandelin@pensionsmyndigheten.se Revision av outsourcad verksamhet Vad menar vi

Läs mer

Revisionsrapport. Tierps kommun. Granskning av anställdas bisysslor. Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Tierps kommun. Granskning av anställdas bisysslor. Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Granskning av anställdas bisysslor Tierps kommun Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor December 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 1 Inledning och bakgrund 5 1.1 Revisionsfråga

Läs mer

Revisionsrapport. Bisysslor. Lekebergs kommun. Fredrik Alm Cert. kommunal revisor 27 april 2012

Revisionsrapport. Bisysslor. Lekebergs kommun. Fredrik Alm Cert. kommunal revisor 27 april 2012 Revisionsrapport Bisysslor Lekebergs kommun Fredrik Alm Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Inledning 2 Revisionsfråga 2 Revisionsmetod 2 Avgränsning 3 Allmänt om bisyssla 3 Förtroendeskadliga

Läs mer

Revisionsrapport Söderhamns kommun

Revisionsrapport Söderhamns kommun Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Söderhamns kommun Bengt Andersson Innehållsförteckning 1 Bakgrund 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga 1 1.2 Metod 1 2 Resultat

Läs mer

Revisionsberättelse för år 2013

Revisionsberättelse för år 2013 Till Kommunfullmäktige Revisionsberättelse för år 2013 Vi av fullmäktige utsedda revisorer har granskat den verksamhet som bedrivits i styrelse, utskott, beredningar och nämnder och genom utsedda lekmannarevisorer

Läs mer