Försök med markberedning inom områden med fossil åkermark. i Västra Götalands, Jönköpings, Kronobergs och Uppsala län ett pilotprojekt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Försök med markberedning inom områden med fossil åkermark. i Västra Götalands, Jönköpings, Kronobergs och Uppsala län ett pilotprojekt"

Transkript

1 Försök med markberedning inom områden med fossil åkermark i Västra Götalands, Jönköpings, Kronobergs och Uppsala län ett pilotprojekt

2 Försök med markberedning inom områden med fossil åkermark i Västra Götalands, Jönköpings, Kronobergs och Uppsala län ett pilotprojekt

3 Produktion Riksantikvarieämbetet, Kulturmiljöavdelningen, Landskapsenheten Distribution Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen/Förlag, Box 5405, Stockholm, telefon Fax: e-post: Huvudförfattare Inger Torstensdotter Åhlin Redaktionell bearbetning Åsa Ström Layout/original Ingeborg Andersson Omslagsfoto Inger Torstensdotter Åhlin Röjningsrösen på referensområdet Stenhestra 1:2, Redslared, Västra Götalands län Medgivande Lantmäteriverket M2001/6692 Tryckeri Birger Gustafsson AB, 2001 Riksantikvarieämbetet 1:1 ISBN x

4 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Syfte Uppläggning av projektet Förutsättning för projektet Val av områden Val av maskiner Instruktioner till markberedningsförarna Skadeklassificering Skade- och värdebegreppen Påverkan på röjningsrösen Körskador Markberedd areal respektive markberett djup Stora försöksområdet Metod och resultat Körskador Påverkan på röjningsrösen Markberett djup, markberedd areal och största djup Referensområden Metodbeskrivning Föreda 5:2 och Karlslund 2:1, Vetlanda socken Finneryd Västergård 2:2, Järsnäs socken Stenkulla 3:3, Tolgs socken Torbjörntorp 1:2, Fristad Stenhestra1:2, Redslareds socken Påverkan på röjningsrösen som inte orsakats av markberedning Gillinge 9:1, Ekeby socken Åkerby 10:53, Österlövsta socken Diskussion och slutsatser Litteraturförteckning Bilagor

5 Försök med markberedning inom områden med fossil åkermark i Västra Götalands, Jönköpings, Kronobergs och Uppsala län ett pilotprojekt Sammanfattning Projektet är ett samarbetsprojekt mellan länsstyrelserna i Västra Götaland, Jönköping, Uppsala och Kronoberg och ett flertal skogsbolag som, Assi Domän AB, SÖDRA Skogsägarna AB, Holmen AB, Skogssällskapet, StoraEnso, Sydved AB samt ForeCare AB och Riksantikvarieämbetet. Projektet syftar till att utreda möjligheterna att markbereda vidsträckta områden med fossil åkermark utan att skada fornlämningen. Markägare ser svårigheter att både bevara fornlämningen och etablera ny skog efter avverkning eftersom markberedning inte tillåts på fornlämningar utan tillstånd. Detta får stora proportioner eftersom områden med fossil åker i många fall berör större områden. Försök med olika typer av markberedningsmaskiner har därför utförts på sex olika platser i Kronobergs, Jönlöpings och Västra Götalands län. De markberedningsmaskiner som testats är; grävmaskin, Kranspetsmonterad humix (KSMH), harv av modell Donaren, Garpgreppet, Mohedaaggregatet, Ecoplanter, Georg Strömbäck Soil Preparation (GSSP) och Bräcke högläggare. Undersökningen utvärderade främst maskinernas påverkan i djupled, hur stor andel av fornlämningens yta som berörs samt påverkan på röjningsrösen. Två områden i Uppsala län där hyggesbränning utförts är också med i försöket. Försöket visar att: det finns markberedningsmetoder med tekniska förutsättningar för att undvika skador på fornlämningar. De som tydligast visat detta är KSMH och grävmaskinen. harv och flertalet högläggare är direkt olämpliga att använda på områden med fossil åkermark. det finns områden med fossil åker som är direkt olämpliga att markbereda även med skonsam teknik. maskiner som arbetar med riktad markberedning har större förutsättningar att undvika skador på röjningsrösen. uppskattningsvis berörs 350 ha registrerade områden med fossil åker av avverkning årligen. De extra kostnader som en skonsammare markberedning på dessa arealer skulle medföra uppgår till kr. 4

6 Inledning Stora sammanhängande fornlämningsmiljöer i huvudsak bestående av fossil åkermark i framförallt Sydsveriges skogsbygder är resultatet av brukande flera tusen år bakåt i tiden. Dessa miljöer är unika såväl internationellt som nationellt. De är ofta väl bevarade och betraktas som nästan intakta kulturlandskap (Weiler. E. i manus). Idag utgör det moderna skogsbruket och dess behov av markberedning det stora hotet mot bevarandet av dessa miljöer. Sydsvenska höglandets röjningsröseområden har uppmärksammats som förhistoriska lämningar först under de senaste åren. Undersökningar har visat att lämningarna ofta har ett förhistoriskt ursprung med dateringar från yngre bronsålder till vikingatid och medeltid. Forskningen kring den fossila åkermarken är ännu i sin linda och mycket arbete återstår för att bringa klarhet i sambanden mellan boplatsmönster, gravar och fossil åkermark. Den fossila åkermarken i de aktuella områdena utgörs oftast av röjningsrösen. Fossil åkermark är ingen ensartad typ av fornlämning, utan är i hög grad komplex. Inom dessa områden kan det även förekomma andra spår av odling som hak, terrasser, stensträngar och små odlingsytor. För den icke initierade kan dessa lämningar vara mer eller mindre svåra att uppfatta. Det bör även poängteras att det förutom dessa mer eller mindre identifierbara lämningar, inte sällan förekommer under mark dolda lämningar som boplatser och gravar. I många fall förekommer inom eller i anslutning till den fossila åkermarken även gravrösen, stensättningar med flera gravformer, skärvstenshögar och husgrundterasser. Ibland har äldre gravar utnyttjats som upplagsplats för röjningssten. Den fossila åkermarken utbreder sig ofta över större arealer och i en del fall kan stora delar av en fastighet omfattas av denna fornlämningskategori. Markägare med skog inom vidsträckta fornlämningsmiljöer som röjningsröseområden möter svårigheter då skogen uppnår avverkningsmogen ålder och ska föryngras på nytt. För att få upp ny skog på dessa områden krävs med dagens skogsbruksmetoder ofta någon form av markberedning eller plantering med kemikaliebehandlade plantor. Markberedning med de metoder som i regel används är svårt att förena med kulturminneslagstiftningen och tillstånd att använda nuvarande kemikalier kommer att upphöra från och med Enligt skogsnäringen kommer förbudet mot permetrinbehandling av plantor att medföra ett ökat behov av markberedning eftersom snytbaggens angrepp minskar om plantan omges av mineraljord. Ett led i miljömålsarbetet I motsatsförhållande till skogsägarnas behov står i viss mån de krav om skydd av fornlämningar som stipuleras genom kulturminneslagstiftningen. Fasta fornlämningar är skyddade i enlighet med bestämmelserna i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. (KML). Av 2 kap. 6 KML framgår att det är förbjudet att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fast fornlämning. Flera skadeinventeringar som genomförts visar att de moment i skogsbruket som i högst grad skadat fornlämningar i samband med föryngring är markberedning och spårbildning i samband med avverkning eller uttransport av timmer (Eriksson & Lindqvist 1999). I en inventering utförd av regionmuseet i Skåne framgår att skadebilden är allvarlig. I rapporten poängteras att behovet av fortlöpande inventeringar är stort (Wrang 1999). Inventeringen ingick i en större undersökning som gjorts på uppdrag av Riksantikvarieämbetet (Norman 2000). På uppdrag av regeringen har Skogsstyrelsen utvärderat den nya skogspolitikens effekter och gjort en liknande undersökning med samma dystra resultat (Aronsson 1998). I den proposition (2000/01:130) som riksdagen antagit om de svenska miljömålen står att Skogsmarken ska brukas på ett sådant sätt att fornlämningar inte skadas och så att skador på övriga kända värdefulla kulturlämningar är försumbara senast år Detta arbete är därmed ett led i miljömålsarbetet där skogsbruket och kulturmiljövården tillsammans måste lösa frågan om hur föryngring bäst sker inom den fossila åkermarken, utan att använda markberedningsmetoder som medför att fornlämningar kommer att skadas. Man kan också relatera arbetet till den nya skogspolitiken som innebär att miljömål och produktionsmål skall värderas lika. 5

7

8 KranSpetsMonterad Humix (KSMH) Ecoplanter genomgång i fält inför markberedningen. Instruktionerna för hur markberedningen skulle utföras var att så långt som möjligt undvika skador på fornlämningar, såväl de som syns ovan mark som de som är dolda under mark. Markberedningen fick inte gå djupare än 5 cm ner i mineraljorden. Vid sammanställning av instruktionerna diskuterades att ställa krav på att inte tillåta förarna att köra närmare röjningsrösena än en meter. Detta grundar sig på att det ofta finns en ackumulerad brukningshorisont upp mot röjningsrösets kant. Detta avsnitt lämpar sig för provtagning, då det kan finnas välbevarad information just i övergången mellan röset och den brukade marken. I många fall är detta förhållande riktigt. Å andra sidan visar det sig vid undersökningar av röjningsrösena, då dessa snittas, att de ofta är avsevärt större än vad som framträder i markytan. I försöket har ingen gräns satts för hur nära ett röse man får köra. Inventering inför markberedning och uppföljning av eventuella skador på fornlämningar har utförts enligt samma metodik och av samma person i de olika länen. En källkritisk aspekt är att de områden som omfattats av försöken inte har specialinventerats före avverkning. Efter avverkning är det avsevärt mycket svårare att Mohedaaggregat aggregat. Detta är en typ av mindre markberedare som monteras på en jordbrukstraktor. Dessutom har två konventionella typer av markberedare använts, dels en harv dels en högläggare GSSP. Som referens läggs även ett försöksled med plantering i ett område som ej markberetts. Garpgreppet, Bräcke högläggare och en midjemonterad harv kunde av praktiska skäl inte markbereda i det stora försöket. Dessa är istället representerade på referensytor. Instruktioner till markberedningsförarna Inför markberedningen har förarna till de olika markberedningsmaskinerna fått samma instruktioner och underlag (se bilaga 1). Instruktionerna bestod av en skriftlig information om vad fossil åkermark är, bakgrund till försöket, maskinförarnas uppgift i försöket samt en 7

9 Garpgreppet Georg Strömbäck Soil Preparation (GSSP) upptäcka finare strukturer som exempelvis hak och terrasser. De värden som kan komma till skada på fornlämningarna kan delas in i det vetenskapliga värdet och i upplevelsevärdet. Båda dessa omfattas givetvis av ett bevarandevärde. Det vetenskapliga värdet är summan av den information man kan få av en fornlämning vid en vetenskaplig undersökning. En skada kan exempelvis medföra att man inte kan undersöka lagerföljden i ett odlingsröse och därmed inte får en tidsbestämning på odlingens utveckling. Det kulturhistoriska och pedagogiska värdet avser upplevelsevärdet oavsett den vetenskapliga information som kan utvinnas. Det kulturhistoriska värdet kan ha en indirekt koppling till det Skadeklassificering Skade- och värdebegreppen För att få ett utökat underlag till den skadeklassificering som ligger till grund för de bedömningar som gjorts, har problematiken diskuterats med arkeologer och kulturgeografer som har stor erfarenhet av undersökningar respektive bedömningar av områden med fossil åkermark. 8

10 Midjestyrd harv Harv Donare vetenskapliga eftersom man därigenom kan få en uppfattning om lämningens ursprungliga art och betydelse. Enligt kulturminneslagens 2 kapitel 6 är det förbjudet att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fast fornlämning. Länsstyrelsen gör en prövning om tillstånd i varje enskilt fall. Det är också länsstyrelsen som gör bedömningen om skada skett. Begreppet skada eller värde är inte specificerat, även om lagen i olika sammanhang talar om såväl kulturhistoriskt, ekonomiskt, histo- riskt som arkeologiskt värde. Inte heller RAÄ:s allmänna råd till kulturminneslagen definierar begreppen. För att göra en bedömning av skador alternativt påverkan på den fossila åkermarken i försöket har påverkan på röjningsrösen delats in i olika klasser och på så vis fått en gradering av hur stor påverkan som skett. I det aktuella försöket har inte övertäckning med ris betraktats som skada eftersom den inte ansetts som permanent. Det vetenskapliga värdet kan ej heller sägas påverkas. Däremot påverkar ristäckning av röjningsrösen såväl upplevelsevärdet som förståelsen av fornlämningen. 9

11 Att lägga ris på röjningsrösen för att sedan samla upp, kan dock anses vara olämpligt då röset kan skadas när riset samlas ihop av en maskin med gripklo. Dessutom är röjningsrösen som är övertäckta av ris svårare att upptäcka för den som markbereder och löper därigenom större risk att skadas vid en markberedning. I försöket anses inte röjningsrösen som skadade då förnaskikt eller mossa på röjningsrösena försvunnit genom att man kört över röset. Viss kompaktering har accepterats, dock ej krossade stenar. Att betrakta som en allvarlig skada är exempelvis, om området markberetts så att röjningsrösen i princip klyfts och stenar har sprutat ut ifrån röjningsröset och därtill orsakat djupa markberedningsspår i marken mellan röjningsrösena. Den arkeologiska inventeringen av försöket gällde påverkan på röjningsrösen, andel planteringspunkter under 5 cm, markberett djup och en bedömning av hur området påverkats av körskador i samband med markberedning. I det stora försöket mättes också ytmässig påverkan och största djup. Dessa mätningar utfördes av ForeCare AB. Påverkan på röjningsrösen klassificering av skador på försöksområdena Klassificeringen av påverkan på röjningsrösen i försöket utgår från fyra möjliga alternativ; opåverkat påverkat maskinen har kört över röjningsröset utan att ha orsakat skada, en eller annan sten har ändrat läge. skadat flera stenar har rubbats en eller annan sten har spräckts allvarligt skadat fåror eller i övrigt direkt åverkan, ett flertal stenar har rubbats och i en del fall även spräckts. Utöver dessa kriterier har i en del fall tillägg gjorts, som om ris har legat på delar av röjningsröset. Körskador Bedömning av hur försöksområden påverkats av körskador utgår från tre alternativ; Ringa påverkan ytliga spår av hjul som inte gått igenom vegetationsskiktet betraktas inte som skada utan definieras som markpåverkan. Skada hjulen har brutit igenom förna och vegetationsskikt och pressat upp mineraljordsskiktet i mindre strängar jämte hjulspåren. Allvarlig skada - hjulen har gått igenom såväl förna och vegetationsskikt som mineraljordsskiktet ner i B-horisonten (rostjorden) och gjort djup spårbildning. Markberedd areal respektive markberett djup Den avgjort viktigaste faktorn vid skadebedömning är markberedningens djup ner i mineraljorden. En kraftig påverkan i djupled kan allvarligt skada lämningar som ligger dolda under mark, vilket framförallt inverkar på det vetenskapliga värdet. I det stora försöket gjordes beräkningar av markberedningsdjupet. Det bör poängteras att dessa beräkningar baseras på mätningar inklusive förna. Detta gör att vi inte kan presentera exakt hur långt ner i mineraljorden som metoderna gått. En uppskattning av förnalagrets tjocklek måste göras. Istället har andelen planteringspunkter som gått ner mer än fem cm ner i mineraljorden mätts. På referensytorna mättes djupet exklusive förna. För att undersöka vilken ytmässig påverkan de olika typerna av markberedning haft på markskiktet, har varje enskild planteringspunkt mätts med avseende på bearbetad respektive påverkad markyta. Dessa förhållanden förenat med djupet anger skadegraden. Bearbetad yta = gropens/spårets yta yta = gropens/spårets yta + högens/uppfräst materials yta Djupet = avståndet mellan marknivå obearbetad mark inklusive eller exklusive förna samt lägsta punkt i gropen alt. bearbetningsdjupet vid kontinuerlig markberedning. Stora försöksområdet Det stora försöksområdet är beläget på fastigheten Sävsjö 1:12, ca en mil öster om Lenhovda i Lenhovda socken, Uppvidinge kommun i Kronobergs län (bilaga 2). Försöksområdet, RAÄ 41, är ett ca 4,5 hektar 10

12 stort område med fossil åkermark. Den fossila åkermarken uppmärksammades i samband med en besiktning inför en planerad avverkning år Besiktningen, som utfördes av Smålands museum, gjordes eftersom det i anslutning till avverkningsområdet finns ett flertal registrerade gravar RAÄ 109, 110, 114, 115, 116, 118 och 119. Gravarna är registrerade som gravrösen och ligger alla i Lenhovda socken. Området avverkades under hösten år 2000 och har risrensats. Vid en bedömning av området i allmänhet kan sägas att påverkan på mark och röjningsrösen uppfattas som ringa. Mängden ris kvarlämnat på hygget var inte stor, varför bedömning och klassificering av röjningsrösen var förhållandevis lätt att utföra. Metod och resultat Innan försöksutläggning och markberedning utfördes har den fossila åkermarken karterats med totalstation (bilaga 3). Inom området karterades 166 röjningsrösen, vanligtvis i storlek mellan 3 och 7 m i diameter och med en höjd varierande mellan 0,30 och 0,50 m. Stenmaterialet i röjningsrösena utgjordes till stor del av smålandsporfyr och bestod ofta av lite större, kantiga block. Då röjningsrösena inom området var något större än de som ofta förekommer inom områden med fossil åkermark, var de förhållandevis lätta att se. Detta bör ha bidragit till att de var möjliga att undvika vid markberedning. Med karteringen som underlag har varje enskilt röjningsröse bedömts med avseende på status. Skadeklassificeringen har utgått från de fyra alternativ som redogjorts för. Försöket lades ut som ett slumpmässigt utlagt blockförsök med fem parceller om 20 x 20 meter i varje försöksled. Varje block omfattar en upprepning av varje försöksled vilket medför totalt 35 parceller. Vid fördelning mellan maskiner och parceller i de olika försöksleden, strävades efter att de olika maskintyperna skulle få ungefär lika många röjningsrösen att ta hänsyn till inom de parceller de skulle markbereda. Körskador Inga omfattande körskador noterades efter avverkning och uttransport av virke inom den fossila åkermarken. Markpåverkan utgörs till största delen av tryckspår efter maskinerna utan att vegetationsskiktet brutits och betraktas som ringa påverkan. Påverkan på röjningsrösen Inventeringen visar att av de 166 röjningsrösena var 56,6 % opåverkade efter avverkningen, 33,7 % var påverkade, medan 9,6 % var skadade. Inga röjningsrösen var allvarligt skadade. 34% Skadad 10% 56% Fig 2. Påverkan på röjningsrösen före markberedning på stora försöksområdet. Efter det att markberedningen genomförts har röjningsrösena inventerats en andra gång för att särskilja den påverkan som enbart orsakats av markberedningen. De resultat avseende påverkan på röjningsrösen efter markberedning belastas med andra ord inte av den påverkan som uppstått före markberedning. Undersökningen inom detta område visar inte att de röjningsrösen som delvis varit risövertäckta skadats i högre utsträckning än de som inte varit risövertäckta. Risken att skada ett röjningsröse förfaller snarare vara beroende av vilken typ av maskin marken har bearbetas av. Ecoplanter är den maskin som lämnat flest röjningsrösen opåverkade efter markberedningen 91%, därefter kommer KSMH med 76%, följd av GSSP med 61% och därefter Mohedaaggregatet som lämnat 41% opåverkade. Grävmaskinens resultat i denna del av försöket var ej så lyckade, med endast 19% av röjningsrösena opåverkade för övrigt se kommentar nedan. Sämst resultat uppvisade harven genom att inga röjningsrösen var opåverkade, medan 12% var påverkade, 44% var skadade och lika många, 44%, var allvarligt skadade efter markberedningen. Ingen av de andra maskintyperna har allvarligt skadat några röjningsrösen. Ser vi till andelen påverkade röjningsrösen ligger KSMH och Ecoplanter på en låg nivå 6% respektive 9%. Därefter kommer GSSP med 31% och för Mohedaaggregatet 47 %. Traktorgrävaren ligger på en något högre nivå med 50% påverkade röjningsrösen. Resultaten är avsevärt mycket bättre för de maskiner som har ett markberedningsaggregat som sitter i kranspetsen på en skördare. 11

13 KSMH GSSP Skadad 18% Skadad 8% 6% 31% 61% 76% Sammanlagt 17 röjningsrösen låg inom de ytor som markbereddes av KSMH. Sammanlagt 13 röjningsrösen låg inom de ytor som markbereddes av GSSP. Ecoplanter Harv Donare 9% 12% Skadad 44% Allvarligt skadad 44% 91% Sammanlagt 11 röjningsrösen låg inom de ytor som markbereddes av Ecoplanter. Sammanlagt 16 röjningsrösen låg inom de ytor som markbereddes av harv Donaren. Mohedaaggregat Traktorgrävare Skadad 12% 19% Skadad 31% 47% 41% 50% Sammanlagt 17 röjningsrösen låg inom de ytor som markbereddes av Mohedaaggregatet. Sammanlagt 16 röjningsrösen låg inom de ytor som markbereddes av traktorgrävare. Fig 3. Påverkan på röjningsrösen efter markberedning på respektive försöksled i stora försöksområdet. Markberett djup, markberdd areal och största djup Nedanstående diagram grundar sig på sammanlagt 3204 planteringspunkter, vilka är godkända enligt den bedömning ForeCare AB gjort. Planteringspunkterna är fördelade per maskin enligt följande: KSMH 500 EcoPlanter 430 Mohedaggregat 549 GSSP 496 Grävmaskin 722 Harv 507 Planteringspunkter 12

14 Störst antal punkter är gjorda av traktorgrävaren. Detta beror sannolikt på att maskinföraren aldrig tidigare arbetat med markberedning, vilket gör att han inte känner de skogliga förutsättningarna för hur tätt planteringspunkterna bör göras. Anledningen till att man lät en oerfaren maskinförare köra var att ingen annan förare fanns att tillgå då försöket lades ut. Som kompensation för detta har vi på referensområdena fler ytor med grävmaskiner. Tätheten i antalet planteringspunkter har troligen även gjort att antalet opåverkade röjningsrösen blivit färre. Markberedningen i denna del av försöket utfördes med en 0,80 m bred släntskopa. cm KSMH Harv 7 9,25 12 Observera att angivna mått i djupled avser mått från ytan, inklusive förna och mineraljord. De maskiner som klarat instruktionerna avseende påverkan i djupled är KSMH tätt följd av traktorgrävaren. Harven och Ecoplantern är de maskiner som åstadkommit det sämsta resultatet när det gäller påverkan i djupled. Medan de resultat som presterats av GSSP följd av Mohedaaggregatet, i djupled representerar en mellannivå och har inte klarat de givna instruktionerna. Andel planteringspunkter i procent som överstiger ett djup på 5 cm i mineraljorden, fördelar sig enligt följande: 19 21,54 24 Moheda 12 15,19 18 nedre Kvartil GSSP 10 13,26 16 KSMH 3,4% EcoPlanter 85,8% Mohedaggregat 64,1% GSSP 30,2% Grävmaskin 7,2% Harv 79,8% Medel 18 21,22 24 Planteringspunkter Mohedaaggregat Ecoplanter Grävmaskin 8 10,74 12 övre Kvartil Fig 4. Markberett djup inklusive förna för respektive försöksled på stora försöksområdet. EcoPlanter 5,25 19,0 21,54 Mohedaaggregat 9,5 25,0 15,19 Högläggare GSSP 16,25 24,0 13,26 Harv Donaren ,25 42,25 21,22 Traktorgrävare 13,25 28,5 10,74 GSSP Harv Grävmaskin Antal plant. punkter Inventerade /ha Andel bearbetad/ påverkad yta vid pl/ha (%) Bearbetad areal Planteringspunkter djupare än 5 cm (%) areal Påverkan på röjningsrösen (%) , , , , KSMH är den maskin som har uppvisat det bästa resultatet avseende djup. Vad gäller påverkad och bearbetad yta kommer denna typ av maskin på tredje plats. Ser man till faktorerna djup i relation till påverkad yta, kan man tycka att Ecoplantern har ett förhållandevis gynnsamt utgångsläge, eftersom det i försöket är den maskin som påverkar minst av fornlämningens yta. En kraftig påverkan i djupled kan allvarligt skada lämningar som ligger dolda under mark, vilket framförallt inverkar på det vetenskapliga värdet. Påverkas en mycket liten del av ytan kompenserar detta i viss mån den stora påverkan på djupet. Traktorgrävaren har medfört en förhållandevis stor påverkan i ytan, men denna markbearbetning sett i relation till djupet, måste ändå betraktas som en ringa påverkan totalt sett. Ett Största djup (cm) KranSpetsMonterad- Humix KSMH 11,2 24,5 9,25 Tabell 1. Markberedd areal och största djup för respektive försöksled på stora försöksområdet. Värdena presenteras som medelvärden. Skadad KSMH , Ecoplanter , Tabell 2. Antal planteringspunkter, andel punkter djupare än 5 cm samt påverkan på röjningsrösen för repektive försöksled på stora försöksområdet. Allv. skadad 13

15 område bearbetat med grävmaskin kan vid en första anblick uppfattas som om det varit utsatt för ett stort ingrepp, men det är en påverkan som efter några år har satt sig, då det i huvudsak är förnaskiktet som påverkats. Den maskin som medfört störst åverkan såväl ytmässigt som påverkan i djupled är tveklöst harven. GSSP och Mohedaaggregatet intar båda en mellanposition, där det något bättre resultatet har presterats av GSSP avseende djup, medan Mohedaaggregatet har en mindre bearbetningsyta per planteringspunkt. Referensområden Metodbeskrivning Inom referensområdena har 10 ytor lagts ut för varje typ av markberedning. Ytorna fördelades med en jämn spridning över området, med en strävan om att ett eller flera röjningsrösen skulle finnas inom eller tangera varje yta. Ytorna lades ut som cirkelytor utifrån en centrumpunkt med en radie på 5,64 meter, vilket innebär en yta på 100 m 2. Därefter inventerades varje cirkelyta med avseende på eventuella skador på röjningsrösen och mark som uppkommit före markberedningen. Efter det att markberedningen utförts, har ytorna återigen besiktigats med avseende på eventuell påverkan på röjningsrösen och mark. Skälet att inventera både före och efter markberedning är för att kunna särskilja den påverkan som enbart gjorts av markberedningsaggregatet. Resultatet som presenteras efter markberedning belastas med andra ord inte av den eventuella påverkan som gjorts före markberedning. Vid inventeringen efter markberedningen har även antalet presumtiva planteringspunkter inventerats liksom det markberedda djupet i mineraljorden vid varje lämplig planteringspunkt. Dessa värden utgör grunden för de analysvärden som presenteras i diagramform. I en del fall var plantorna redan satta. I dessa områden utgör antalet planterade plantor och djupaste punkten i mineraljorden inom en radie av ca 0,40 m från den satta plantan grunden för det statistiska underlaget. området Karlslund 2:1, berörs av samma fornlämning (bilaga 4). Detta avverkningsområde är 1 hektar stort och omfattas i sin helhet av den fossila åkermarken. Topografin i de båda områdena utgörs av förhållandevis flacka moränområden. Röjningsrösena inom de båda avverkningsområdena har observerats av den som är ansvarig för avverkningen och därefter har länsstyrelsen meddelats. Jönköpings läns museum har besiktigat och avgränsat fornlämningen som är x m stor (N-S) och utgörs av fossil åkermark som består av drygt 1500 röjningsrösen. Dessa är 3-7 m i diameter och 0,20-1,50 m höga. Fornlämningen är numera registrerad som RAÄ 181 i Vetlanda socken. Inom fastigheten Föreda 5:2 delades hygget i två områden som båda markberetts med KSMH. Genom att utnyttja maskinen på olika sätt har det första området markberetts med högläggning medan maskinen på det andra området tillämpats för en kontinuerlig markberedning. Avverkningsområdet var rensat från ris, men det återstod förhållande mycket ris på såväl röjningsrösen som mark, vilket försvårade bedömningen. Mycket ris på marken minskar möjligheterna att utföra markberedningen på ett skonsamt sätt. I en del fall fanns det uppenbara problem att avgöra om det under rishögarna finns dolda röjningsrösen. Den generella bedömningen av avverkningen är att den inte orsakat några större skador på vare sig röjningsrösen eller mark. Detsamma kan sägas om fastigheten Karlslund 2:1. Även detta hygge delades i två delar, varav det ena markbereddes med ett Moheda aggregat medan det andra markbereddes med en högläggare GSSP. Antalet markberedda punkter/1000 m 2 per maskin fördelar sig enligt följande: KSMH (hög) 210 KSMH (spår) 256 Mohedaggregat 228 GSSP 239 Planteringspunkter Föreda 5:2 och Karlslund 2:1, Vetlanda socken, Vetlanda kommun, Jönköpings län I Vetlanda kommun har två referensytor lagts ut. Det ena berör fastigheten Föreda 5:2, Vetlanda socken och kommun och är ett 2,8 hektar stort avverkningsområde (bilaga 4). Området berörs i sin helhet av fossil åkermark. Det andra 14

16 cm Mohedaaggregat Mohedaaggregat GSSP KSHM hög KSHM kont. 3 4, ,46 5 nedre Kvartil 1 5,04 8 Medel 0 3,23 5 övre Kvartil Inom de 10 försöksytor som markberetts med Mohedaaggregat fanns sammanlagt 9 röjningsrösen. Inventeringen som utfördes efter markberedningen resulterar i följande skadebild: 78% (7 st) av röjningsrösena var opåverkade, 11% (1 st) var påverkade, 11% (1 st) var allvarligt skadade. Vid inventering inför markberedningen dokumenterades inom de 10 försöksytorna som markberetts med GSSP högläggare sammanlagt 12 röjningsrösen. Inventeringen som utfördes efter markberedningen resulterar i följande skadebild: 67% (8 st) av röjningsrösena var opåverkade, 25% (3 st) var påverkade, medan 8% (1 st) var skadade. Fig 5. Markberett djup exklusive förna på referensytorna Föreda och Karlslund. Resultatet av markberedningen avviker från det stora försöket genom att nästan alla maskintyper klarat av att hålla ett maxdjup på 5 cm ner i mineraljorden. KSMH (hög) är den maskin som gått ner djupast i mineraljorden och ligger något över maxdjup. Samma maskin har även utnyttjats för kontinuerlig markberedning och uppvisar då ett resultat inom marginalen. Både Mohedaaggregatet och GSSP högläggare har i denna demonstrationsyta lyckats bättre än i det stora försöksområdet och uppvisar värden som understiger 5 cm ner i mineraljorden, vilket var det stipulerade djupet i de instruktioner som maskinförarna fick. När det gäller GSSP högläggare var det samma maskinförare som i det stora försöket. Vid inventeringen inför markberedningen dokumenterades inom de 10 försöksytor som markberetts med KSMH högläggning sammanlagt 14 röjningsrösen. Inventeringen som utfördes efter markberedningen resulterar i följande skadebild: 43% (6 st) av röjningsrösena var opåverkade av markberedningen, 43% (6 st) var påverkade, medan 7% (1 st) var skadade och 7% (1 st) var allvarligt skadade. Vid inventeringen inför markberedningen dokumenterades inom de 10 försöksytor som bearbetats med KSMH utförd som kontinuerlig markberedning sammanlagt 15 röjningsrösen. Inventeringen som utfördes efter markberedningen resulterar i följande skadebild: 80% (12 st) av röjningsrösena var opåverkade, 13% (2 st) var påverkade, medan 7% (1 st) var skadade. Andelen opåverkade röjningsrösen efter denna markberedningsmetod kan sättas i relation till resultaten för påverkan i mineraljorden som med denna metod gett det bästa resultatet. GSSP Antal plant. punkter Inventerade /ha Markberett djup (cm) , , Skadebilden kan inte sägas visa att röjningsrösen som varit täckta av ris i högre grad skadas än de som inte varit ristäckta. De körskador som uppstått i samband med avverkningen bedöms som måttliga. Inga direkta körskador har uppstått i samband med markberedningen. Finneryd Västergård 2:2, Järnäs socken, Jönköpings kommun, Jönköpings län Den fossila åkermarken RAÄ 138 på fastigheten Finneryd Västergård 2:2, Järsnäs socken, Jönköpings kommun, uppmärksammades i samband med planer på att etablera en grustäkt inom området (bilaga 5). I samband med en arkeologisk utredning, konstaterade man att det inom området fanns ett 100-tal röjningsrösen. Röjningsrösena var i storleksordningen 1,5-4 m i diameter, dessutom noterades ett 25-tal närmast bassängformade odlingsytor som varierar i längd mellan m och i bredd 5-10 m. Påverkan på röjningsrösen (%) Skadad KSMH hög , KSMH spår , Tabell 3. Antal planteringspunkter, markberett djup och påverkan på röjningsrösen på referensytorna Föreda och Karlslund. Markberett djup presenteras som ett medelvärde. Allv. skadad 15

17 Inom området förekommer även stensträngar vilka i rapporten beskrivs som nersjunkna. Vid den nu genomförda inventeringen observerades dock inga stensträngar, sannolikt beroende på att området varit avverkat sedan minst ett par år och var kraftigt bevuxet med gräs- och buskvegetation. Detta försvårar möjligheterna att observera finare strukturer. Området är beläget i en utpräglad brons- och äldrejärnåldersmiljö med ett rösegravfält, RAÄ 41, ensamliggande stensättningar och domarringar, RAÄ 38, 39, 43, 44, 45, 47 och 103 i Järsnäs socken samt RAÄ 22 i Bankeryds socken (Vestbö). Avverkningsytan ligger i ett område med kullar, ryggar och lågområden, och är uppbyggt av glacifluviala sediment i formationer som benämns kames. Området avviker därmed från de övriga demonstrationsytorna som samtliga är belägna på moränmark. Avverkningsområdet har markberetts med en harv. Resultatet baseras på mätningar av sammanlagt 164 planteringspunkter. Det genomsnittliga markberedningsdjupet var 14,66 cm. Inom detta avverkningsområde var plantorna redan satta vid andra inventeringstillfället, varför antalet planteringspunkter bygger på det faktiska antalet satta plantor. Att antalet planteringspunkter är så pass få, beror på att två av cirkelytorna ej hade markberetts. Vid inventering inför markberedningen dokumenterades inom de 10 försöksytorna sammanlagt 18 röjningsrösen. Inventeringen som utfördes efter markberedningen resulterar i följande skadebild: 44% (8 st) av röjningsrösena var opåverkade, 17% (3 st) var skadade, 39% (7 st) var allvarligt skadade. Skadebilden kan inte sägas ha ett givet samband mellan att röjningsrösen som varit täckta av ris i högre grad skadas än de som inte varit ristäckta. De körskador som uppstått i samband med avverkningen bedöms som måttliga. Inga direkta körskador har uppstått i samband med markberedningen. cm ,66 18 nedre Kvartil Medel övre Kvartil Fig 6. Markberett djup exklusive förna på referensområdet Finneryd Västergård. Markberedning utfördes av en harv av modell Donaren. Antal plant. punkter Inventerade /ha Markberett djup (cm) Påverkan på röjningsrösen (%) Stenkulla 3:3, Tolgs socken, Växjö kommun, Kronobergs län I Kronobergs län har, förutom det stora försöksområdet, även lagts ut en referensyta, inom vilken tre olika typer av markberedning har utförts. Området är beläget på fastigheten Stenkulla 3:3 i Tolgs socken och berörs i sin helhet av ett område med fossil åkermark RAÄ 152 (bilaga 6). Den registrerade fornlämningen är ca 1400 x m stor (Ö-V) och i området finns ca 4000 röjningsrösen som är 3-9 meter i diameter och 0,10 0,60 meter höga. De tre olika maskintyper som markberett inom området är en traktorgrävare, en GSSP högläggare samt en midjemonterad harv. Speciella omständigheter gäller för den midjemonterade harven. Eftersom den egentligen inte ingick i försöket har maskinföraren inte tagit del av den information om fossil åkermark respektive de instruktioner som förmedlades till de enskilda maskinförarna. en ingick i ett markberedningsförsök initierat av markägaren och länsstyrelsen i Kronobergs län. Området var kraftigt bevuxet med gräsvegetation, björksly och hallonsnår, varför ingen inventering eller beskrivning av röjningsrösena eller markförhållandena gjordes innan markberedningen. En del allvarliga körskador noterades dock inom området. Dessa har sannolikt uppstått i samband med avverkning och uttransport av timmer. Inga direkta körskador har uppstått i samband med de olika typerna av markberedning. Antalet planteringspunkter är både avseende den midjemonterade harven och GSSP det faktiska antalet satta plantor, medan antalet planteringspunkter beredda av grävmaskinen grundar sig på det faktiska antalet markberedda men ej planterade punkter. Vid inventeringen efter markberedningen dokumenterades inom de 10 försöksytor som bearbetats med grävmaskin sammanlagt 12 Skadad Allv. skadad Harv , Tabell 4. Antal planteringspunkter, markberett djup och påverkan på röjningsrösen på referensytorna i Finneryd Västergård. Markberett djup presenteras som medelvärde. 16

18 röjningsrösen. Av dessa var 17% (2 st) påverkade, 50% skadade (6 st) och 33% (4 st) allvarligt skadade. Den förhållandevis höga skadefrekvensen är sannolikt beroende av svårigheten att upptäcka röjningsrösena, som var övervuxna av vegetation samt det stora antalet markberedda planteringspunkter, se nedan. Efter markberedningen dokumenterades inom de 10 försöksytorna som bearbetas med GSSP högläggare sammanlagt 12 röjningsrösen. Av dessa var 25% (3 st) opåverkade, 50% påverkade (6 st), och 25% (3 st) var skadade. Vid inventeringen efter markberedningen dokumenterades sammanlagt 15 röjningsrösen inom de 10 försöksytor som bearbetas med midjemonterad harv. Av dessa var 13% (2 st) opåverkade, 60% påverkade (9 st), 20% (3 st) var skadade, medan 7% (1) var allvarligt skadat. Antalet markberedda punkter/1000 m 2 och maskin fördelar sig enligt följande: cm GSSP, högläggare 207 Grävmaskin 274 Midjemonterad harv 253 Grävmaskin GSSP Midjemont. harv 0 3, ,79 10,5 nedre Kvartil Planteringspunkter Medel 6 8,36 11 övre Kvartil Fig 7. Markberett djup exklusive förna på referensområdet Stenkulla. Torbjörntorp 1:2, Fristad, Västra Götalands län Området utanför Fristad är beläget på fastigheten Torbjörntorp 1:2 (bilaga 7). Området ligger på en blockrik moränhöjd. Den registrerade fornlämningen är ca 90 x 90 m, bestående av 25 röjningsrösen. Dessa är runda, 4-6 m och 0,20-0,30 meter höga med ett inbördes avstånd på 3-20 meter. Hygget är utan tvekan det mest blockrika av de områden som ingår i försöket, vilket bör utgöra en försvårande omständighet vid markberedning. Ännu en försvårande omständighet var att riset var kvarlämnat i högar. Hygget delades i tre områden som markbereddes med grävmaskin, Garpgreppet samt en Bräcke högläggare. Antalet planteringspunkter bygger på det faktiska antalet satta plantor. Antalet markberedda punkter/1000 m 2 per maskin fördelar sig enligt följande: Antal plant. punkter Inventerade /ha Markberett djup (cm) Garpgreppet 193 Bräcke högläggare 215 Grävmaskin 180 Påverkan på röjningsrösen (%) Skadad Planteringspunkter Allv. skadad Grävmaskin , GSSP , Harv (midje) , Tabell 5. Antal planteringspunkter, markberett djup och påverkan på röjningsrösen på referensområdet Stenkulla. Markberett djup presenteras som medelvärde. Resultatet av markberedningen visar, liksom i det stora försöket, att grävmaskinen har uppnått ett mycket bra resultat avseende djupet med ett medelvärde strax över 3 cm ner i mineraljorden. Föraren har dock haft mycket svårt att se röjningsrösena och hela 33% har allvarliga skador efter markberedning. Av de två övriga maskinslagen som markberett visar den midjemonterade harven det sämsta resultatet tätt följd av GSSP. Dessa båda maskiners medelvärde överstiger 5 cm ner i mineraljorden. 17

19 cm Garpgreppet Bräcke höglägg Grävmaskin 2 4, ,36 10 nedre Kvartil Medel 0 2,93 4 övre Kvartil Grävmaskinen och Garpgreppet uppvisar ett enligt instruktionerna godkänt resultat med ett medelvärde på 2,93 cm respektive 4,99 cm ner i mineraljorden. Högläggaren är den maskin som haft störst svårigheter att ej överskrida max djupet. Värdena vad gäller högläggaren visar även en förhållandevis stor spridning, som talar för en ganska stor variation i markberedningen. Högläggaren i Torbjörntorp har ett något sämre resultat än GSSP och KSMH (hög) på referensytorna i Föreda och Karlslund. Före markberedning dokumenterades inom de 10 försöksytor som markberetts med Garpgreppet sammanlagt 12 röjningsrösen. Ytterligare 2 röjningsrösen syntes först vid inventeringen efter markberedningen och resulterar i följande skadebild: 28,5% (4 st) av röjningsrösena var opåverkade, 28,5% (4 st) var påverkade, medan 43% (6 st) var skadade. Två av cirkelytorna som skulle markberedas av högläggaren, har efter den första inventeringen flyttats, eftersom de markvägar som finns inom dessa två ytor skulle bevaras. Vid inventeringen inför markberedningen dokumenterades inom de 10 försöksytorna endast 4 röjningsrösen. Vid inventeringen som utfördes efter markberedningen lades 2 nya cirkelytor ut istället för dem som utgått. Sammanlagt hade 4 röjningsrösen berörts av markberedningen med följande skadebild: 1 av röjningsrösena var opåverkat medan 3 var påverkade. Ingen inventering eller beskrivning av röjningsrösena eller markförhållandena gjordes inför markberedningen på det område som markberetts av grävmaskinen. Vid inventeringen efter markberedningen dokumenterades inom de 10 försöksytorna sammanlagt 11 röjningsrösen. Av dessa var 73% (8 st) påverkade, 18% (2 st) var skadade medan 9% (1 st) var allvarligt skadade. Även på detta försöksområde har grävmaskinen haft svårt att ta hänsyn till röjningsrösena. Den förhållandevis höga skadefrekvensen påverkas sannolikt av den stora mängden ris som låg kvar efter avverkningen som gör det svårt att upptäcka röjningsrösena. Ingen av de olika markberedningstyperna hade orsakat några allvarliga körskador, utan kan hänföras till den första kategorin i skadeklassindelningen, ringa markpåverkan. De körskador som observerades inom området har uppstått i samband med avverkning och uttransport av timmer och kan klassificeras som markskada, dvs klass 2 i skadeklassindelningen. Fig 8. Markberett djup exklusive förna på referensområdet Torbjörntorp. Antal plant. punkter Inventerade /ha Markberett djup (cm) Stenhestra 1:2, Redslared, Svenljunga kommun, Västra Götalands län Det andra referensområdet i Västergötland ligger strax väster om Svenljunga vid Redslared på fastigheten Stenhestra 1:2 (bilaga 8). Den fossila åkermarken inom avverkningsområdet påträffades i samband med föryngringsarbetet av den som var ansvarig för avverkningen och meddelades vidare till länsstyrelsen. Samma person hade även inför markberedningen märkt ut de röjningsrösen han noterat inom området. Avverkningsområdet är ca 7-8 hektar stort och utgörs av kuperad moränmark. Genom området flyter ett mindre vattendrag. Den fossila åkermarken återfinns i huvudsak inom två höjdpartier för att avta ner mot sankare partier och det mindre vattendraget. I området finns ett 100-tal röjningsrösen, ca 3-6 meter i diameter och vanligen 0,20-0,90 meter höga. Inbördes avstånd mellan rösena är 3-20 meter. Hygget delades i två områden som båda markbereddes med grävmaskin men med olika typer av skopor dels en släntskopa utan tänder och dels en skopa med tänder. Påverkan på röjningsrösen (%) Skadad Garpgreppet ,99 28,5 28, Bräcke(hög)* , Grävmaskin , * I detta försöksled fanns få rösen i försöksytorna varför siffrorna blir osäkrare. Allv. skadad Tabell 6. Antal planteringspunkter, markberett djup och påverkan på röjningsrösen på referensområdet Torbjörntorp. Markberett djup presenteras som medelvärde. 18

20 cm Grävmaskin utan tänder Grävmaskin med tänder 2 3 4,39 4,72 6 observerades inför markberedningen härrör från avverkning och uttransport av timmer. Bedömningen avser en generell uppfattning av området. De allvarliga körskadorna finns framförallt på basvägarna, där dessa passerar lägre och fuktiga markpartier. Ute på själva hygget kan körspåren till största delen betecknas utgöra ringa markpåverkan, ställvis finns dock skador. 7 8 nedre Kvartil Medel 7 övre Kvartil Fig 9. Markberett djup exklusive förna på referensområdet Stenhestra. Antal planteringspunkter/ha Markberett djup i cm (exkl förna) Påverkan på rösen efter markbered.(%) Skadad Allv. skadad I bedömningsunderlaget ingår 14 röjningsrösen. Inventeringen som utfördes efter markberedningen med grävmaskin med en skopa försedd med tänder, resulterar i 86% (12 st) av röjningsrösena var opåverkade, 7% (1 st) var påverkade, medan 7% (1 st) var skadade. I området som markberetts med grävmaskin med en skopa utan tänder ingår 11 röjningsrösen i bedömningsunderlaget. Förhållandet efter markberedningen är följande 64% (7 st) av röjningsrösena var opåverkade, medan 36% (4 st) var påverkade. Antal plant. punkter Inventerade /ha Markberett djup (cm) Grävmaskinen var en Åkerman av nyare modell. Trots att det är en förhållandevis stor grävmaskin har den inte orsakat stora skador på röjningsrösen till skillnad från grävmaskinerna i de övriga försöksområden. En bidragande orsak till detta är en skicklig förare, en ej alltför blockig terräng samt att röjningsrösena hade markerats. Ingen av de två olika markberedningstyperna har orsakat några körskador. De körskador som Påverkan på röjningsrösen (%) Skadad Allv. skadad Grävmaskin utan tänder , Grävmaskin med tänder , Tabell 7. Antal planteringspunkter, markberett djup och påverkan på röjningsrösen på referensområdet Stenhestra. Markberett djup presenteras som medelvärde. REDSLARED Grävmaskin utan tänder , Grävmaskin med tänder , FRISTAD Garpgreppet ,99 28,5 28, Bräcke högläggare , Grävmaskin , FINNERYD Harv , FÖREDA, KARLSLUND KSMH fläck (hög) , KSMH kontinuerlig , Mohedaagg , GSSP , STENKULLA Grävmaskin , GSSP , Harv midjemont , Tabell 8. Sammanställning av antal planteringspunkter, markberett djup och påverkan på röjningsrösen för samtliga referensområden. Markberett djup presenteras som medelvärde. Påverkan på röjningsrösen som inte orsakats av markberedning Inventeringen visar att många röjningsrösen var påverkade redan i utgångsläget. Den ger oss inte möjlighet att särskilja avverkningen som orsak eftersom ingen inventering utfördes före avverkning utan enbart före och efter markberedning. 19

Försök med markberedning inom områden med fossil åkermark. i Västra Götalands, Jönköpings, Kronobergs och Uppsala län ett pilotprojekt

Försök med markberedning inom områden med fossil åkermark. i Västra Götalands, Jönköpings, Kronobergs och Uppsala län ett pilotprojekt Försök med markberedning inom områden med fossil åkermark i Västra Götalands, Jönköpings, Kronobergs och Uppsala län ett pilotprojekt Försök med markberedning inom områden med fossil åkermark i Västra

Läs mer

Studie av skador på fornlämningar i skogsmark. Rapport från Riksantikvarieämbetet 2006:2

Studie av skador på fornlämningar i skogsmark. Rapport från Riksantikvarieämbetet 2006:2 Studie av skador på fornlämningar i skogsmark Rapport från Riksantikvarieämbetet 2006:2 Riksantikvarieämbetet Box 5405, 114 84 Stockholm Tel. 08-5191 8000 Fax 08-5191 8083 www.raa.se/bokhandel bocker@raa.se

Läs mer

Särskild arkeologisk undersökning av nyupptäckt skärvstensgrop och kolbotten, Nygård 1:18, Fole socken, Gotland

Särskild arkeologisk undersökning av nyupptäckt skärvstensgrop och kolbotten, Nygård 1:18, Fole socken, Gotland Särskild arkeologisk undersökning av nyupptäckt skärvstensgrop och kolbotten, Nygård 1:18, Fole socken, Gotland ArkeoDok Rapport 2008:2 Bakgrund I samband med omläggning av ett större område från skogsmark

Läs mer

Planerad bergtäkt i Stojby

Planerad bergtäkt i Stojby Planerad bergtäkt i Stojby Ryssby socken, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk utredning, 2005 Håkan Nilsson Rapport november 2005 Kalmar läns museum 1 Inledning Denna rapport redovisar resultatet av en

Läs mer

Linneberg 1:1. Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län

Linneberg 1:1. Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län Linneberg 1:1 Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2011:39 Jörgen

Läs mer

Stensträng i Fresta. Arkeologisk förundersökning av Fornlämning 188, Fresta-Smedby 5:1, Fresta socken, Upplands-Väsby kommun, Uppland

Stensträng i Fresta. Arkeologisk förundersökning av Fornlämning 188, Fresta-Smedby 5:1, Fresta socken, Upplands-Väsby kommun, Uppland Stensträng i Fresta Arkeologisk förundersökning av Fornlämning 188, Fresta-Smedby 5:1, Fresta socken, Upplands-Väsby kommun, Uppland Rapport PM 2008:14 Tina Mathiesen Sammanfattning Niclas de Jounge Byggkonsult

Läs mer

Ekbackens gård. Arkeologisk förundersökning. Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt. Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland

Ekbackens gård. Arkeologisk förundersökning. Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt. Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Arkeologisk förundersökning Ekbackens gård Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Robin Olsson Rapport 2005:21, avdelningen för arkeologisk

Läs mer

Dokumentation av skador inom Kakuböles gamla tomt, Arnäs socken.

Dokumentation av skador inom Kakuböles gamla tomt, Arnäs socken. KMV AB Kulturmiljövårdarna i Härnösand AB Dokumentation av skador inom Kakuböles gamla tomt, Arnäs socken. Raä 76, Kakuböle 1:9, 1:3, 1:5, 1:12, 1:24, 1:25 och 1:30, Arnäs socken, Örnsköldsviks kommun,

Läs mer

Långbro. Arkeologisk utredning vid

Långbro. Arkeologisk utredning vid Arkeologisk utredning vid Långbro Särskild arkeologisk utredning inom del av fastigheten Långbro 1:1, Vårdinge socken, Södertälje kommun, Södermanland. Rapport 2010:52 Kjell Andersson Arkeologisk utredning

Läs mer

Kulturlämningar och skogsbruk

Kulturlämningar och skogsbruk Kulturlämningar och skogsbruk Kulturlämningar och skogsbruk Skogen har brukats av människan så länge hon överhuvudtaget har bott på våra breddgrader och under hela denna tid har hon lämnat spår av sin

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Vindkraft Gunillaberg

Vindkraft Gunillaberg Vindkraft Gunillaberg Arkeologisk utredning etapp 1 inför vindkraftsetablering, Bottnaryds socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2012:46 Jan Borg Vindkraft

Läs mer

Unnaryd Fiber Ekonomisk Förening

Unnaryd Fiber Ekonomisk Förening Unnaryd Fiber Ekonomisk Förening Fornlämningar Bedömning Fast fornlämning Se kommentar till respektive fornlämning. Bevakningsobjekt, Uppgift om, Övrig kulturhistorisk lämning Se kommentar till respektive

Läs mer

Information om kultur- och fornlämningar i skogsmark

Information om kultur- och fornlämningar i skogsmark 1 Information om kultur- och fornlämningar i skogsmark - FORNSÖK - GIS-skikt - Lagen - Hänsyn i skogen www.raa.se/fornsok 2 Inledning Denna skrift avser att informera om hur skador på forn och kulturlämningar

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

Tre nya tomter i Ekängen

Tre nya tomter i Ekängen Rapport 2012:44 Arkeologisk förundersökning Tre nya tomter i Ekängen Stensätter 1:12 Rystad socken Linköpings kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR

Läs mer

Älgesta. Kjell Andersson Rapport 2002:21. Bronsålder i

Älgesta. Kjell Andersson Rapport 2002:21. Bronsålder i Bronsålder i Älgesta Arkeologisk undersökning av en härdgrop i Älgesta, RAÄ 202, Älgesta 1:2, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland Kjell Andersson Rapport 2002:21 Bronsålder i Älgesta Arkeologisk

Läs mer

Hårnacka. Arkeologisk utredning, etapp 1 Hårnacka 2:7, 3:2, Estuna sn Norrtälje kommun, Uppland. sau rapport 2009:12. Emma Sjöling

Hårnacka. Arkeologisk utredning, etapp 1 Hårnacka 2:7, 3:2, Estuna sn Norrtälje kommun, Uppland. sau rapport 2009:12. Emma Sjöling Hårnacka Arkeologisk utredning, etapp 1 Hårnacka 2:7, 3:2, Estuna sn Norrtälje kommun, Uppland sau rapport 2009:12 Emma Sjöling Hårnacka Arkeologisk utredning, etapp 1 Hårnacka 2:7, 3:2, Estuna sn Norrtälje

Läs mer

Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland

Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland Håkan Nilsson Kalmar läns museum Rapport 2007 Sammanfattning Denna kulturhistoriska utredning av ett område,

Läs mer

Lingsbergsvägen. Antikvarisk kontroll längs

Lingsbergsvägen. Antikvarisk kontroll längs Antikvarisk kontroll längs Lingsbergsvägen Antikvarisk kontroll i samband med återplantering av alléträd i anslutning till Lingsbergs gård, Vallentuna socken och kommun, Uppland. Etapp 1 Kjell Andersson

Läs mer

Ljusterö golfbana STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Kjell Andersson. Arkeologisk utredning

Ljusterö golfbana STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Kjell Andersson. Arkeologisk utredning Arkeologisk utredning Ljusterö golfbana inför planerad utbyggnad, Mörtsunda 1:2, Ljusterö socken, Österåkers kommun, Uppland Kjell Andersson Rapport 2001:13 STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM Arkeologisk utredning

Läs mer

Stenålder vid Lönndalsvägen

Stenålder vid Lönndalsvägen Arkeologisk rapport 2005:35 Stenålder vid Lönndalsvägen Styrsö 109, 110 och 111 Lönndalsvägen, Brännö Fyndplatser för flinta Schaktövervakning Göteborgs kommun Thomas Johansson ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN

Läs mer

Utredning i Skutehagen

Utredning i Skutehagen Arkeologisk rapport 2011:10 Utredning i Skutehagen Torslanda Kärr 3:1 m.fl. Utredning 1994 Göteborgs kommun Else-Britt Filipsson ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM ISSN 1651-7636 Göteborgs

Läs mer

Inför jordvärme i Bona

Inför jordvärme i Bona UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför jordvärme i Bona Småland Bredestad socken Aneby kommun Fastighet Bona 1:7 Dnr 3.1.1-03074-2014 Marita Sjölin UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför

Läs mer

www.lansstyrelsen.se/kronoberg www.lansstyrelsen.se/jonkoping www.skogsstyrelsen.se Fossil åkermark i Småland Kronoberg, Jönköping

www.lansstyrelsen.se/kronoberg www.lansstyrelsen.se/jonkoping www.skogsstyrelsen.se Fossil åkermark i Småland Kronoberg, Jönköping www.lansstyrelsen.se/kronoberg www.lansstyrelsen.se/jonkoping www.skogsstyrelsen.se Fossil åkermark i Småland Kronoberg, Jönköping Fossil åkermark i Småland Röjningsrösen med mossa i en typisk småländsk

Läs mer

Gårdstomt sökes. Arkeologisk förundersökning

Gårdstomt sökes. Arkeologisk förundersökning Arkeologisk förundersökning Gårdstomt sökes Arkeologisk förundersökning vid RAÄ 144 inför planerna på byggnation av djurstall och anläggande av gödselbrunn Askeryds socken i Aneby kommun Jönköpings län

Läs mer

Rosenkälla golfbana. Arkeologisk utredning, etapp 1 vid golfbanan Rosenkälla Golf, vid Ullna i Vallentuna socken och kommun, Uppland.

Rosenkälla golfbana. Arkeologisk utredning, etapp 1 vid golfbanan Rosenkälla Golf, vid Ullna i Vallentuna socken och kommun, Uppland. Rosenkälla golfbana Arkeologisk utredning, etapp 1 vid golfbanan Rosenkälla Golf, vid Ullna i Vallentuna socken och kommun, Uppland Åsa Berger Rapport 2007:11 Rosenkälla golfbana Arkeologisk utredning,

Läs mer

Sjöudden STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Arkeologisk utredning vid Sjöudden, del av fastigheter Tumba 7:126 och 7:152 Botkyrka socken och kommun, Södermanland

Sjöudden STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Arkeologisk utredning vid Sjöudden, del av fastigheter Tumba 7:126 och 7:152 Botkyrka socken och kommun, Södermanland Sjöudden Arkeologisk utredning vid Sjöudden, del av fastigheter Tumba 7:126 och 7:152 Botkyrka socken och kommun, Södermanland Richard Grönwall Rapport 2004:12 STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM Sjöudden Arkeologisk

Läs mer

Höör väster, Område A och del av B

Höör väster, Område A och del av B UV SYD RAPPORT 2004:19 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2 Höör väster, Område A och del av B Skåne, Höörs socken, Höör 19:7 m. fl. Håkan Aspeborg Höör väster, Område A och del av B 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen

Läs mer

Arkeologisk utredning inför detaljplan, del av Vimmerby 3:3, Vimmerby socken och kommun, Kalmar län, Småland

Arkeologisk utredning inför detaljplan, del av Vimmerby 3:3, Vimmerby socken och kommun, Kalmar län, Småland Arkeologisk utredning inför detaljplan, del av Vimmerby 3:3, Vimmerby socken och kommun, Kalmar län, Småland KNATON AB Rapport november 2015 Omslag: Näs prästgård med ägor år 1696. Av den rektifierade

Läs mer

Rapport över återställningsarbetet av två fångstgropar och deras fornlämningsområde inom fastigheten Brattåker 1:8, Storuman kommun, Västerbottens län

Rapport över återställningsarbetet av två fångstgropar och deras fornlämningsområde inom fastigheten Brattåker 1:8, Storuman kommun, Västerbottens län Rapport över återställningsarbetet av två fångstgropar och deras fornlämningsområde inom fastigheten Brattåker 1:8, Storuman kommun, Västerbottens län Västerbottens museum/ Uppdragsverksamheten Ellinor

Läs mer

Anneröd 2:3 Raä 1009

Anneröd 2:3 Raä 1009 Arkeologisk förundersökning Anneröd 2:3 Raä 1009 Skee socken Strömstads kommun Bohusläns museum 2005:5 Robert Hernek Arkeologisk förundersökning, Anneröd 2:3 Raä 1009 Skee socken Strömslads kommun Ur allmsnt

Läs mer

RONE ÄNGGÅRDE 6:1, 3:1 och ÅLARVE 3:1

RONE ÄNGGÅRDE 6:1, 3:1 och ÅLARVE 3:1 Rapport Arendus 2014:28 RONE ÄNGGÅRDE 6:1, 3:1 och ÅLARVE 3:1 Arkeologisk förundersökning Dnr 431-1977-14 Rone socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Undersökningsytan på

Läs mer

Schaktövervakning intill Bastion St Erik Arkeologisk förundersökning 2014 Gamla stan 2:4, Kalmar stad och kommun, Småland

Schaktövervakning intill Bastion St Erik Arkeologisk förundersökning 2014 Gamla stan 2:4, Kalmar stad och kommun, Småland Schaktövervakning intill Bastion St Erik Arkeologisk förundersökning 2014 Gamla stan 2:4, Kalmar stad och kommun, Småland Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2014 Gärdslösa kyrka Kalmar

Läs mer

Berga - Snäckstavik. Ledningsarbeten vid

Berga - Snäckstavik. Ledningsarbeten vid Ledningsarbeten vid Berga - Snäckstavik Arkeologisk förundersökning, gravfälten RAÄ 10:1, 14:1 och 16:1, Berga 3:1 och Snäckstavik 3:94, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Södermanland Kjell Andersson Rapport

Läs mer

Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37

Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37 Rapport 2007:27 Arkeologisk förundersökning Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37 RAÄ 201 Kv Tandläkaren 5 Linköpings stad och kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U

Läs mer

LEUVENIUS HAGE. Frivillig arkeologisk utredning. Fredrikskans 2:1 Gävle stad Gävle kommun Gästrikland 2014. Maria Björck

LEUVENIUS HAGE. Frivillig arkeologisk utredning. Fredrikskans 2:1 Gävle stad Gävle kommun Gästrikland 2014. Maria Björck Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:08 LEUVENIUS HAGE Frivillig arkeologisk utredning Fredrikskans 2:1 Gävle stad Gävle kommun Gästrikland 2014 Maria Björck LEUVENIUS HAGE Frivillig utredning Fredrikskans

Läs mer

Kontroll av variation i återväxttaxering i samband med kalibrering P5/7

Kontroll av variation i återväxttaxering i samband med kalibrering P5/7 PM 1(19) Datum 2013-03-05 Enheten för geografisk information Lennart Svensson lennart.svensson@skogsstyrelsen.se Tfn 26131 Kontroll av variation i återväxttaxering i samband med kalibrering P5/7 Innehåll

Läs mer

Arkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10

Arkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 1 Rapport

Läs mer

Kaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland.

Kaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Arkeologisk utredning vid Kaxberg Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Rapport 2010:37 Kjell Andersson Arkeologisk utredning vid Kaxberg

Läs mer

Frivillig arkeologisk utredning vid Kusberget i Jämtlands län 2014

Frivillig arkeologisk utredning vid Kusberget i Jämtlands län 2014 2014-09-29 Frivillig arkeologisk utredning vid Kusberget i Jämtlands län 2014 Uppdrag Föreliggande rapport är framtagen av Ecocom på uppdrag av Jämtvind AB. Rapporten är ett underlag till den miljökonsekvensbeskrivning

Läs mer

Utvidgning av Väddö golfbana Arkeologisk utredning inför utvidgningen av Väddö golfbana, Södra Sund 1:4, 3:4 m fl, Väddö socken, Norrtälje kommun, Uppland Kjell Andersson Rapport 2002:26 Utvidgning av

Läs mer

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra

Läs mer

2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett

2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett Sammanfattning Under 2002 och 2003 genomfördes en stor arkeologisk undersökning vid Kättsta by i Ärentuna socken, Uppsala kommun. Utgrävningen utgjorde ett av de största delprojekten inom ramen för vägbyggnadsprojektet

Läs mer

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar Uppföljning av åstadkommande av återväxt 2014 De 10 ytorna som granskades under våren 2014 hade planterats under 2011 och hade en sammanlagd areal av 16,8 ha. Samtliga ytor uppnådde lagens minimikrav på

Läs mer

Tägneby i Rystads socken

Tägneby i Rystads socken UV ÖST RAPPORT 2007:95 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Tägneby i Rystads socken Inför nyplanerade villatomter på gammal åkermark Inom och intill den medeltida bytomten i Tägneby Tägneby 3:4 och 4:6, Rystads

Läs mer

Söderköping och Valdemarsvik Börrum, Ringarum och Gryts socknar, Östergötlands län

Söderköping och Valdemarsvik Börrum, Ringarum och Gryts socknar, Östergötlands län Vindkraft mellan Söderköping och Valdemarsvik Börrum, Ringarum och Gryts socknar, Östergötlands län Frivillig arkeologisk utredning Rapporter från Arkeologikonsult 2012:2540 Åsa Berger Arkeologikonsult

Läs mer

Mottagare. Fastighetsbeteckning Kommun Församling. Eksjö. Höreda Områdets mittpunktskoordinater X/N 6383715 Y/E 490635. Namn Telefon Mobil

Mottagare. Fastighetsbeteckning Kommun Församling. Eksjö. Höreda Områdets mittpunktskoordinater X/N 6383715 Y/E 490635. Namn Telefon Mobil Anmälan om avverkning m.m. 1(4) Plats för streckkodsetikett Mottagare Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö A 40816-2012 Anmälan ska göras minst 6 veckor innan avverkning som omfattar

Läs mer

Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård

Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård Antikvarisk kontroll Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård Schaktarbeten för el-ledningar på Södra Hestra kyrkogård Södra Hestra socken i Gislaveds kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM

Läs mer

Ny Järnvägsgata och rondell i Tändsticksområdet

Ny Järnvägsgata och rondell i Tändsticksområdet Ny Järnvägsgata och rondell i Tändsticksområdet Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll inom RAÄ nr 50, inför ny järnvägsgata och rondell inom Tändsticksområdet, Jönköpings stad och kommun,

Läs mer

Henriksdalsberget RAPPORT 2014:08 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Stensträngar och murar på

Henriksdalsberget RAPPORT 2014:08 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Stensträngar och murar på RAPPORT 2014:08 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Stensträngar och murar på Henriksdalsberget Arkeologisk förundersökning av vallanläggning vid Henriksdal, RAÄ 100:1-2, Nacka socken och kommun, Södermanland

Läs mer

Fröafall och Krokstorp

Fröafall och Krokstorp Fröafall och Krokstorp Arkeologisk utredning, etapp 1, inför bostadsbyggnation i Tranås stad, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2011:51 Ann-Marie Nordman Fröafall 2:1 och Krokstorp

Läs mer

Schaktning för avlopp i Årdala

Schaktning för avlopp i Årdala Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:74 Schaktning för avlopp i Årdala Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Årdala 106:1 Sannerby 2:8 Årdala socken Flens kommun Södermanlands

Läs mer

Lisselberga. Antikvarisk kontroll. Fornlämning Västerås 1371 (f.d. 710, Skerike socken) Lisselberga 3:5 Västerås socken Västmanland

Lisselberga. Antikvarisk kontroll. Fornlämning Västerås 1371 (f.d. 710, Skerike socken) Lisselberga 3:5 Västerås socken Västmanland Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:47 Lisselberga Antikvarisk kontroll Fornlämning Västerås 1371 (f.d. 710, Skerike socken) Lisselberga 3:5 Västerås socken Västmanland Anna-Lena Hallgren och Jan Ählström

Läs mer

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv.

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. BILAGA 6 2013-09-23 VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. Velinga vindkraft Pär Connelid Kula HB Förord Den kulturhistoriska analysen

Läs mer

FRÅN SKARPÅN TILL BRÄNTAN

FRÅN SKARPÅN TILL BRÄNTAN Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:23 FRÅN SKARPÅN TILL BRÄNTAN Arkeologisk utredning Ygsbo S:6, Skarpå 1:1, 2:1, Yg 9:3, 9:4, Borr 2:4, 2:14, 3:3, 3:11, 5:50, 5:51, 7:1, Ljusdals-Vik 3:10, 3:11, 3:12,

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING VA-ledning mellan Kärsta och Orresta Schaktningsövervakning invid fornlämningarna Björksta 8:1 och 556,

Läs mer

Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen

Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen UV RAPPORT 2014:94 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen Stockholms län; Uppland; Upplands-Bro kommun; Kungsängens socken; Ekhammar 4:268 och Korsängen

Läs mer

Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg

Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg UV VÄST RAPPORT 2004:9 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING OCH UNDERSÖKNING Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg RAÄ 306:3 Västergötland, Björlanda socken, Kvisljungeby 2:200 Håkan Petersson och Marianne

Läs mer

Vindkraft i Hallhult och Tapplarp

Vindkraft i Hallhult och Tapplarp Arkeologisk utredning, etapp 1 Vindkraft i Hallhult och Tapplarp Inför planerad vindkraftsetablering Barkeryds socken i Nässjö kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:14 Rickard

Läs mer

Kompletterande jobb utefter väg 250

Kompletterande jobb utefter väg 250 Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:40 Kompletterande jobb utefter väg 250 Antikvarisk kontroll Kolsva-Åsby 1:8, 1:17 och Myra 1:2 Kolsva socken Västmanland Anna-Lena Hallgren Innehållsförteckning

Läs mer

Fyra vindkraftverk vid Läppe

Fyra vindkraftverk vid Läppe Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:41 Fyra vindkraftverk vid Läppe Särskild utredning Blomsterhult 1:8 och Stavhälla 1:7 m.fl. Västra Vingåkers och Österåkers socken Vingåkers kommun Södermanland

Läs mer

Arkeologisk undersökning. Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:13

Arkeologisk undersökning. Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:13 Arkeologisk undersökning Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:13 Arkeologisk undersökning Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Omslagsbilden visar platsen för förundersökningen, Västra Brobys kyrka, markerad med röd ellips på utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820.

Läs mer

Agrara lämningar i Görla

Agrara lämningar i Görla UV RAPPORT 2012:198 ARKEOLOGISK UTREDNING Agrara ar i Görla Uppland; Frötuna socken; Görla 9:2 Cecilia Grusmark UV RAPPORT 2012:198 ARKEOLOGISK UTREDNING Agrara ar i Görla Uppland; Frötuna socken; Görla

Läs mer

Bro-Skällsta. Arkeologisk förundersökning

Bro-Skällsta. Arkeologisk förundersökning Arkeologisk förundersökning Bro-Skällsta Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll kring fornlämningarna RAÄ 17:1, 18:1, 18:3 samt 52:1, Bro socken, Upplands-Bro kommun, Uppland. Rapport 2012:13

Läs mer

Gärdslätt Västergård 2:13

Gärdslätt Västergård 2:13 Rapport 2008:47 Arkeologisk förundersökning Gärdslätt Västergård 2:13 RAÄ 159 Rinna socken Boxholms kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L

Läs mer

Schaktövervakning inför Va-ledning på Tryggestad 3:1 m fl

Schaktövervakning inför Va-ledning på Tryggestad 3:1 m fl Schaktövervakning inför Va-ledning på Tryggestad 3:1 m fl Förundersökning 2010 Tryggestad 3:1, Borgholms kommun, Räpplinge socken, Öland Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2010:14 Gärdslösa

Läs mer

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 Kallmora bergtäkt Kallmora 1:112, Norbergs socken och kommun, Västmanland Helmut Bergold ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09

Läs mer

Grävning för elkabel på gravfält

Grävning för elkabel på gravfält arkeologisk förundersökning Grävning för elkabel på gravfält raä 1 Gervide 1:35 Sjonhem socken Gotland Länsstyrelsen Gotlands län dnr 431-4410-06 Ann-Marie Pettersson 2007 arkeologisk förundersökning Grävning

Läs mer

ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark

ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark 2 mark- och vegetationskartering kring videbäcksmåla 2008 Uppdrag Föreliggande

Läs mer

RAPPORT 2014:27 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 BERGTÄKT I MALMA ÖM 1 OCH 2 MALMA REGNA SOCKEN FINSPÅNGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN RICKARD LINDBERG

RAPPORT 2014:27 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 BERGTÄKT I MALMA ÖM 1 OCH 2 MALMA REGNA SOCKEN FINSPÅNGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN RICKARD LINDBERG RAPPORT 2014:27 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 BERGTÄKT I MALMA ÖM 1 OCH 2 MALMA REGNA SOCKEN FINSPÅNGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN RICKARD LINDBERG Bergtäkt i Malma Innehåll Sammanfattning...........................................................

Läs mer

Stenåldersboplats längs Västerhaningevägen i Tullinge

Stenåldersboplats längs Västerhaningevägen i Tullinge UV MITT, RAPPORT 2006:24 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Stenåldersboplats längs Västerhaningevägen i Tullinge Södermanland, Botkyrka socken, Tullinge 21:223, RAÄ 505:1 Cecilia Grusmark UV MITT, RAPPORT 2006:24

Läs mer

Kraftledning vid Södersättra

Kraftledning vid Södersättra uv rapport 2012:52 arkeologisk UTREDNING ETAPP 2 Kraftledning vid Södersättra Uppland; Sollentuna och Täby socknar; Hagby 8:1; Södersättra 4:12 Cecilia Grusmark uv rapport 2012:52 arkeologisk utredning

Läs mer

Ett 1700-talslager i Östhammar

Ett 1700-talslager i Östhammar Arkeologisk schaktningsövervakning Ett 1700-talslager i Östhammar Schaktningsarbeten för bergvärme i kv Kopparslagaren Raä 141 Östhammar 30:3 Kv Kopparslagaren Östhammar Uppland ROBIN OLSSON 2 Arkeologisk

Läs mer

Projektet Skog & Historia i Böda socken på norra Öland.

Projektet Skog & Historia i Böda socken på norra Öland. Projektet Skog & Historia i Böda socken på norra Öland. Håkan Nilsson Kalmar läns museum Preliminär rapport 2005 Bakgrund Projektet Skog & Historias framtida utformning i Kalmar län en förstudie i Böda

Läs mer

Backenområdet. Södermanland, Huddinge socken; Glömsta 2:1, 4:1, 4:2, 4:5, 4:6, 4:9, 4:10, 4:14, 5:1, 5:29 och 5:37, RAÄ 113 Camilla Grön

Backenområdet. Södermanland, Huddinge socken; Glömsta 2:1, 4:1, 4:2, 4:5, 4:6, 4:9, 4:10, 4:14, 5:1, 5:29 och 5:37, RAÄ 113 Camilla Grön UV MITT, RAPPORT 2008:10 ARKEOLOGISK UTREDNING Backenområdet Södermanland, Huddinge socken; Glömsta 2:1, 4:1, 4:2, 4:5, 4:6, 4:9, 4:10, 4:14, 5:1, 5:29 och 5:37, RAÄ 113 Camilla Grön UV MITT, RAPPORT

Läs mer

Skärvstenshög och boplatslämningar från stenålder på Malmens flygplats

Skärvstenshög och boplatslämningar från stenålder på Malmens flygplats RAPPORT 2015:9 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Skärvstenshög och boplatslämningar från stenålder på Malmens flygplats Östergötland Linköpings kommun Kärna socken Malmen 2:7 Dnr 3.1.1-03876-2014 (RAÄ) Dnr

Läs mer

GJB 753:2. Skogsförsäkring. Försäkringsvillkor 1 januari 2011

GJB 753:2. Skogsförsäkring. Försäkringsvillkor 1 januari 2011 GJB 753:2 Skogsförsäkring Försäkringsvillkor 1 januari 2011 1 Innehåll B EGENDOMSFÖRSÄKRING - SKOGSFÖRSÄKRING...3 1. Vem försäkringen gäller för...3 2. När försäkringen gäller...3 3. Var försäkringen gäller...3

Läs mer

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Ringstad mo Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Rapporter från Arkeologikonsult 2008:2187 Linda Lindwall 1 Kartor ur allmänt kartmaterial:

Läs mer

Tomma ledningsschakt i Stenkvista

Tomma ledningsschakt i Stenkvista Tomma ledningsschakt i Stenkvista Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Våmtorp 1:7, Stenkvista sn, Eskilstuna kommun, Södermanlands län SAU rapport 2012:10 Anneli Sundkvist SAU rapporter

Läs mer

Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland

Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland KNATON AB Rapport Augusti 2013 Omslagsbild: Sydvästligaste delen

Läs mer

Arkeologisk förundersökning vid Varbergs stad

Arkeologisk förundersökning vid Varbergs stad UV VÄST RAPPORT 2005:8 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Arkeologisk förundersökning vid Varbergs stad Halland, Träslöv socken och Varbergs stad, Träslöv 2:14, 3:2, 37:1, RAÄ 100 Jörgen Streiffert UV VÄST RAPPORT

Läs mer

Rapport Länsmuseet Gävleborg 2011:05 KNAPERÅSEN. Arkeologisk utredning. Hemlingby 72:1 Gävle stad Gävle kommun Gästrikland 2011.

Rapport Länsmuseet Gävleborg 2011:05 KNAPERÅSEN. Arkeologisk utredning. Hemlingby 72:1 Gävle stad Gävle kommun Gästrikland 2011. Rapport Länsmuseet Gävleborg 2011:05 KNAPERÅSEN Arkeologisk utredning Hemlingby 72:1 Gävle stad Gävle kommun Gästrikland 2011 Bo Ulfhielm Länsmuseet Gävleborgs rapportserie Rapportserien innefattar rapporter

Läs mer

Kvarteret Bikten. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:61 Rickard Wennerberg

Kvarteret Bikten. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:61 Rickard Wennerberg Kvarteret Bikten Arkeologisk förundersökning av stadslager från efterreformatorisk tid inom RAÄ 50, Jönköpings stad inför fjärrvärmedragning, Kristina församling i Jönköpings stad och kommun Jönköpings

Läs mer

Hemfosatorp. Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll av fornlämning Västerhaninge 193:1, Hemfosatorp 1:22, Haninge kommun, Södermanland

Hemfosatorp. Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll av fornlämning Västerhaninge 193:1, Hemfosatorp 1:22, Haninge kommun, Södermanland Hemfosatorp Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll av fornlämning Västerhaninge 193:1, Hemfosatorp 1:22, Haninge kommun, Södermanland Kjell Andersson Rapport 2009:4 Hemfosatorp Arkeologisk

Läs mer

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11

Läs mer

Oxie 1:5 Golfbanan. Arkeologisk utredning 2006. Utredning inför anläggandet av ny golfbana vid Lunnebjär. Oxie socken i Malmö stad Skåne län

Oxie 1:5 Golfbanan. Arkeologisk utredning 2006. Utredning inför anläggandet av ny golfbana vid Lunnebjär. Oxie socken i Malmö stad Skåne län Arkeologisk utredning 2006 Oxie 1:5 Golfbanan Utredning inför anläggandet av ny golfbana vid Lunnebjär Oxie socken i Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:067 Per Jansson

Läs mer

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun UV SYD RAPPORT 2005:2 ARKEOLOGISK UTREDNING Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun Skåne, Helsingborg, Gamla staden 7:1 Magnus Andersson Kolumntitel 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar

Läs mer

Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:52 Nya tomter vid Läppe Arkeologisk utredning Lindebol 1:20 Västra Vingåkers socken Södermanland

Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:52 Nya tomter vid Läppe Arkeologisk utredning Lindebol 1:20 Västra Vingåkers socken Södermanland Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:52 Nya tomter vid Läppe Arkeologisk utredning Lindebol 1:20 Västra Vingåkers socken Södermanland Jenny Holm Innehåll Inledning... 1 Målsättning och metod... 1 Undersökningsresultat...

Läs mer

Mörbytorp Ensamliggande härd och sentida odlingsrösen

Mörbytorp Ensamliggande härd och sentida odlingsrösen Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 202: Mörbytorp Ensamliggande härd och sentida odlingsrösen Arkeologisk utredning Tureholm 2:29 Trosa-Vagnhärad socken Trosa Södermanland Henrik Runeson. Mörbytorp Ensamliggande

Läs mer

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:11 TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Gnarps-Berge 3:10 RAÄ 37 Gnarps socken Nordanstigs kommun Hälsingland 2015 Inga

Läs mer

Crugska gården i Arboga

Crugska gården i Arboga Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:57 Crugska gården i Arboga Geotekniska provborrningar i gårdsmiljö Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Arboga 34:1 Fältskären 2 Arboga stadsförsamling Västmanlands

Läs mer

ESKÖN Planerade bostäder och småbåtshamn

ESKÖN Planerade bostäder och småbåtshamn Rapport Länsmuseet Gävleborg 2013:09 ESKÖN Planerade bostäder och småbåtshamn Särskild utredning Eskön 1:2, 1:10 och 1:101 Hille socken Gävle kommun Gästrikland 2013 Maria Björck och Katarina Eriksson

Läs mer

Fossilt odlingslager vid Kimme storhög

Fossilt odlingslager vid Kimme storhög UV RAPPORT 2013:6 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Fossilt odlingslager vid Kimme storhög Östergötland Boxholms kommun Rinna socken Kimme 2:2 RAÄ 261:5, fossil åker Dnr 422-01656-2012

Läs mer

Arkeologisk förundersökning inför planerad byggnation inom fastighet Skällinge 16:1

Arkeologisk förundersökning inför planerad byggnation inom fastighet Skällinge 16:1 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Stina Tegnhed Arkeologisk förundersökning inför planerad byggnation inom fastighet Skällinge 16:1 Halland, Varbergs kommun, Skällinge socken, Skällinge 16:1 Undersökningen utförd

Läs mer

Kullbäckstorp i Härryda

Kullbäckstorp i Härryda UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK UTREDNING Kullbäckstorp i Härryda Västra Götalands län, Västergötland, Härryda kommun, Råda socken, Kullbäckstorp 2:2 med flera Glenn Johansson UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK

Läs mer

Schakt i Uppsala. Nedläggning av optokabel 2007 & 2008. Bent Syse. RAÄ 88 Uppsala Uppland

Schakt i Uppsala. Nedläggning av optokabel 2007 & 2008. Bent Syse. RAÄ 88 Uppsala Uppland Schakt i Uppsala Nedläggning av optokabel 2007 & 2008 RAÄ 88 Uppsala Uppland Bent Syse 2 Upplandsmuseets rapporter 2009:15 Schakt i Uppsala Nedläggning av optokabel 2007 & 2008 RAÄ 88 Uppsala Uppland Bent

Läs mer

DOM 2013-06-28 Meddelad i Luleå

DOM 2013-06-28 Meddelad i Luleå FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LULEÅ Föredragande: S. Hagström DOM 2013-06-28 Meddelad i Luleå 4, ), (4.1v1G - 4, 61 7( 013o f'- 4 1 Mål nr 2441-12 D10 Sida 1 (7) KLAGANDE SCA Skog AB, 556048-2852 Ombud: Emil Leander

Läs mer

Ramsjö 88:1. Antikvarisk kontroll. Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland. SAU rapport 2010:13. Pierre Vogel

Ramsjö 88:1. Antikvarisk kontroll. Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland. SAU rapport 2010:13. Pierre Vogel Ramsjö 88:1 Antikvarisk kontroll Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland SAU rapport 2010:13 Pierre Vogel SAU rapporter 2010:13 ISSN SAU 2010 UTGIVNING OCH DISTRIBUTION Societas Archaeologica

Läs mer