Extern revision företagens svärmor?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Extern revision företagens svärmor?"

Transkript

1 Extern revision företagens svärmor? miljöprestanda år utveckling med extern revisor revisor utveckling utan extern revisor revisor En undersökning om tredjepartsrevisionens roll i företagens miljöarbete Handledare Sara Ellström SIS, Swedish Standards Institute Christiane Edberg Askengren Education AB Våren 2006

2 Sammanfattning Miljöledningssystem som är certifierade att motsvara kraven i standarden ISO är numera ett etablerat verktyg i företagens miljöarbete. Länge har dialogen mellan olika inblandade aktörer handlat om hur miljöledningssystem kan implementeras i verksamheten men sedan början på 2000-talet dyker det allt mer frågan upp hur och om miljöledningssystem verkligen leder till förbättrat miljöprestanda. Den externa revisorn spelar en avgörande roll i denna fråga eftersom det i slutändan är denna som godkänner företagens tolkningar av standardens krav om man har valt att certifiera sitt system. Viktigt är också vad som fokuseras på vid externa revisioner: ledningssystemets förmåga att effektivt verka för ständiga förbättringar av företagens miljöprestanda eller systemets dokumentering. Kritikerna har framhävt att externa revisorer allt för ofta fokuserar på det sistnämnda. Företagen argumenterar att bara certifikatet efterfrågas och att det sällan finns ett intresse för vilka förbättringar som åstadkommits, vilket påverkar motivationen negativt för att driva fram arbetet. Certifieringsorganen uttrycker önskemål om att miljöledningssystem används seriöst men är inte helt oberoende i sina bedömningar med tanke på att företagen som de reviderar är deras kunder. Utifrån dessa förutsättningar undersöker denna rapport den externa miljörevisionens roll i företagens arbete för ständig förbättring av miljöprestandan samt vilken roll företagens miljöambitioner spelar i sammanhanget. Rapporten bygger på en enkätundersökning som skickades ut till 5 % av alla ISO certifierade företag i Sverige. Företagens miljöansvarige skulle svara på 17 frågor som rör deras ambitioner med miljöcertifieringen och den externa revisionen. Kärnfrågan var hur långt företagen själva ansåg sig ha kommit i sitt förbättringsarbete och hur långt de trodde att de hade kommit om de inte hade fått regelbundna besök av den externa revisorn. Svaren var entydiga: I genomsnitt ansåg sig företagen ha förbättrat sig med 32 % under fyra år. Hela förbättringen tillskrevs besöken av den externa revisorn. I genomsnitt ansåg företagen t.o.m. att de skulle ha försämrat sig något utan de externa revisionerna. I utvärderingen har företagen delats in i två grupper, den ene med inre miljöambitioner (typ 1) och den andre med yttre certifieringskrav (typ 2). Sedan undersöktes huruvida grupperna skiljde sig i sina svar. Det visade sig att de olika företagstyperna i många sammanhang gav liknande svar, de verkar till exempel använda samma strategier vid extern revision. Dock skiljde de sig till exempel i sin uppskattade förbättring av miljöprestanda och antal stora avvikelser de får i genomsnitt vid externa revisioner. 1

3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING INLEDNING Bakgrund Syfte Avgränsningar Definitioner METOD Metodval Litteratursökning Enkät Utskick Insamling och utvärdering av revisionsrapporter TEORI Miljöarbete med hjälp av ISO Företagens drivkrafter bakom införing av miljöledningssystem Leder miljöledningssystem till förbättrad miljöprestanda? Miljörevision och dess nyckelroll Miljörevisionens intressenter Sammanfattning av teorin RESULTAT Svar från olika branscher

4 4.2 Företagens storlek Nyckeltal för personalresurs till miljöarbete Huvudsakliga impulsen till certifiering Indelning av företagen i typ 1 respektive typ 2 företag Certifierade mot olika ledningssystem Kriterier vid val av certifieringsorgan Byte av certifieringsorgan Externa revisionens omfattning Avvikelser och observationer Hur nöjda är företagen med sitt nuvarande certifieringsorgan? Vad revisionsrapporten ska uppfylla Ständiga förbättringar och den externa revisionens roll Svärmors-strategier Miljöinvestitioner SLUTSATSER Nåddes syftet? Områden för vidare undersökning LITTERATURFÖRTECKNING Bilagor: Bilaga 1: Följebrev vid enkätutskick Bilaga 2: Enkät Bilaga 3: Sammanställning av svaren 3

5 1 Inledning Rapporten börjar med att ge information om ämnets relevans och aktualitet. Syftet beskrivs och därefter följer avgränsningar och definitioner. I metodkapitlet hittar läsaren information om hur litteratur söktes och hur enkätundersökningen utformades. Därefter följer ett teorikapitel där en bredare bakgrund till rapportens frågeställning ges och ett resultatkapitel med sammanställningen av enkätsvaren och utvärderingen av revisionsrapporterna. I slutsatsen knyts trådarna ihop och det ges en bild av den externa revisorns roll i företagens förbättringsarbete, baserat på teorin och enkätundersökningen. 1.1 Bakgrund Det har skrivits och forskats en del kring huruvida miljöledningssystem verkligen bidrar till förbättring av företagens miljöprestanda. Meningarna går vitt isär men troligt är att externa revisioner har betydelse i sammanhanget. Behövs denna återkommande katalysator och i så fall på vilken nivå? Klart är att företag inte blir certifierad utan tredjepartsrevision, men hur mycket bidrar den till förbättringen av miljöprestandan? Vilka strategier har företag för att klara revisionen? Företagens ambitionsnivå spelar en viktig roll, men hur mycket påverkar revisorn? SIS, Swedish Standards Institute, är den organisation som samordnar svenska organisationers deltagande i utvecklingen av internationella standarder för miljöledning (ISO serien). Detta inkluderar även den internationella standarden för revision av kvalitets- och/eller miljöledningssystem (ISO 19011). Arbetet med miljöledningsstandarderna sker inom SIS Projekt Miljöledning. Det övergripande samhällssyftet med SIS Projekt Miljöledning är att bidra till en hållbar samhällsutveckling och minska belastningen på miljön och projektet har ett antal uttalade mål kring ökad kunskap och tillämpning av ISO serien. Ett av dessa mål är att öka kunskapen om behovet av certifiering och verifiering av miljöledningssystem. Detta mål i kombination med strävan att stötta minskad miljöbelastning har fått SIS intresserade av att få relationen mellan miljörevision och förbättrad miljöprestanda belyst. Andra projektmål handlar om att öka tillämpningen av ISO serien och att öka antalet svenska organisationer som är certifierade enligt ISO Bägge dessa mål leder till ett intresse för att öka kunskapen om organisationers drivkrafter både för att använda ISO och för att välja att certifiera sitt miljöledningssystem. Slutligen har SIS som målsättning att ISO serien ska ingå i all miljöundervisning på högskolenivå och vill verka aktivt för att 4

6 stötta kunskapsspridningen kring miljöledning i all form av undervisning i Sverige. Alla dessa intressen har sammantagit bidragit till att SIS valde att stå som handledare för detta examensarbete. 1.2 Syfte Undersökningen ska visa den externa miljörevisionens roll i företagens arbete för ständig förbättring av miljöprestandan. Den undersöker vidare vilken roll företagens miljöambitioner spelar i sammanhanget. 1.3 Avgränsningar Undersökningen fokuserar på externa miljörevisioner av miljöledningssystem enligt standarden ISO genomförd av revisorer från ackrediterade certifieringsorgan. Andrapartsrevisioner tas inte upp överhuvudtaget, detta för att de skiljer sig i två för undersökningen avgörande faktorer: Företaget själv väljer inte fritt vem som ska utföra revisionen utan det är för det mesta kunden som är uppdragsgivare. Dessutom kan revisionen ske utan något längre varsel, svärmors-strategier som att fixa saker i sista minuten eller att gömma undan sådant som inte ska upptäckas är därmed bara ytterst begränsat möjliga. Förstapartsrevisioner eller interna revisioner lär i många fall ha samma påverkan på miljöarbetet som tredjepartsrevisioner. Dock har de utåt inte samma tilltroskapande funktion som dessa. Ett icke-certifierat miljöledningssystem har sällan samma värde hos kunden som ett certifierat. Det ställs visserligen samma krav på oberoende på den interna revisorn, men det vilar, med tanke på ovan nämnda, per definition inte samma ansvar på den interna revisorn som på den externa. Därför har undersökningen avgränsats till att enbart behandla tredjepartsrevisioner. Undersökningen är begränsat till företag i Sverige. Grundläggande förhållanden och undersökningens resultat är förmodligen lika internationella som själva ISO standarden. Dock medförde resursbegränsningar att enkätutskicket och därmed slutsatserna fick begränsas till svenska företag. Det hade varit intressant att få kunskap om hur företag resonerar som själva har bestämt sig för att inte längre vara certifierat mot ISO Hur många gånger det händer att certifieringsorgan drar in ett certifikat är lika intressant. Dock hittades ingen källa till före detta certifierade företag och därmed har det inte funnits någon möjlighet att ställa frågor till 5

7 dessa. Inte heller har det gått att få heltäckande statistik från certifieringsorganen över hur många certifikat som har slutat gälla och vad som var anledningen. Den externa revisionens kvalitet består av många olika delar, inte minst av själva revisorns personliga egenskaper. Här behandlas dock själva företeelsen tredjepartsrevision, hur den som någon slags katalysator påverkar företag och huruvida företagens grundläggande miljöambitioner spelar in i detta. Olika certifieringsorgan skiljer sig i detta påverkande och eftersom en organisation alltid består utav individer lär de olika revisorernas personliga egenskaper vara en del av certifieringsorganens prestanda. Samtidigt har en organisation alltid normer och värderingar, uttalade visioner och konkreta strategier att uppnå dessa som i sin tur påverkar den enskilde revisorns agerande. Därför utesluts den personliga faktorn i undersökningen och certifieringsorganens prestation behandlas mer som om den vore homogen och oberoende av individerna som ingår. 1.1 Definitioner Andrapartsrevision: utförs av ett annat företag (oftast kund) för att verifiera att företaget följer uppställda krav. EMAS står för Eco-Management and Audit Scheme och är EU:s frivilliga förordning för miljöstyrning och miljörevision. I Sverige kan företag registrera sig för EMAS hos Miljöstyrningsrådet som samägs av Staten (90 %), Svenskt Näringsliv (5 %) och Kommunförbundet (5 %). EMAS baseras på ISO standarden men kräver en offentlig miljöredovisning. Extern revision: kan egentligen betyda både andraparts- och tredjepartsrevision, men menar i denna rapport tredjepartsrevision. Se tredjepartsrevision. Företag: används i rapporten som ett samlingsbegrepp för organisation, myndighet, bolag, driftsenhet och andra som kan certifiera sig mot ISO Förstapartsrevision: kallas även för internrevision. Uppdragsgivare är företaget själv och den utförs ofta av interna resurser. ISO innehåller krav på att ett företag ska genomföra interna revisioner (avsnitt 4.5.5). Internrevision: se förstapartsrevision. 6

8 Katalysator: Inom kemin är en katalysator ett ämne som får en kemisk process att ske snabbare, utan att själv förbrukas. Här används begreppet med liknande innebörd: Fungerar den externa revisorn som en katalysator, dvs påskyndar den processen mot ständiga förbättringar? (www.wikipedia.org, 23 apr -06) Korrelation: statistiskt begrepp som anger styrkan och riktningen av ett linjärt samband mellan två variabler. Korrelation säger dock ingenting om orsakssamband. Används här för att uttrycka att två variabler har ett samband men inte nödvändigtvis ett orsakssamband. (www.wikipedia.org, 23 apr -06) Miljöambition: I undersökningen skiljes mellan företag som har en inre drivkraft till att minska sin negativa miljöpåverkan och företag som inför och driver ett miljöledningssystem enbart på grund av yttre krav. De förstnämnda anses då har miljöambitioner. Miljöprestanda: mätbara resultat av en organisations hantering av sina miljöaspekter (ISO 14001:2004). PDCA-cirkel: PDCA står för Plan-Do-Check-Act, i ISO 14001:2004 översatt till Planera- Genomför-Följ upp-förbättra. Även kallad Deming-cirkel efter uppfinnaren. Metodik för att styra verksamheten så att ständiga förbättringar åstadkoms. Population: är en mängd av element som vi vill studera egenskaper och attityder för. Statistiskt begrepp. Ram: register eller annan förteckning över populationens urvalsenheter. Statistiskt begrepp. Revision: menar i denna rapport i alla sammansättningar tredjepartsrevisioner av miljöledningssystem som är certifierade eller ska certifieras mot ISO Annars används ordet även i många andra sammanhang, till exempel finansiell revision. Signifikant: adjektiv, betydelsefull och inte slumpmässig. (www.wikipedia.org, 23 apr -06) Svärmors-strategier : förhållningssätt som kan jämföras med klichén om hur många reagerar på att svärmor ska komma på besök: fixa till saker i sista minuten respektive gömma undan det man inte hinner åtgärda. 7

9 Tredjepartsrevision: utförs av en utomstående och oberoende part. Syftet är oftast certifieringsrevision och uppföljningsrevisioner. Bör utföras av revisor som företräder ett ackrediterat certifieringsorgan för att ge certifikatet ett värde. Underteckning: När ramen inte innehåller alla element i populationen. Statistiskt begrepp. 8

10 2 Metod Metodkapitlet redovisar först hur valen av metoder gjordes. Sedan beskrivs litteratursökningen, sammanställningen av enkätfrågorna, hur utskicket genomfördes samt på vilket sätt företagens revisionsrapporter insamlades och utvärderades. 2.1 Metodval Utifrån det formulerade syftet och avgränsningen diskuterades ett antal olika metoder för datainsamling. Följande möjliga metoder identifierades: Fallstudier(r) Enkät Insamling av dokumentation från revisionsprocessen Litteraturstudier Sedan fördes ett resonemang om hur kvalitativa/kvantitativa de olika metoderna skulle kunna utformas respektive om syftet skulle vara djupt eller brett. Eftersom undersökningen syftar till att belysa den externa revisionens roll på ett generellt plan i Sverige valdes en bred datainsamling från ett större antal organisationer. Alternativet skulle ha kunnat vara att gå djupare i frågeställningarna på ett eller ett mindre antal företag i form av fallstudier med t.ex. kvantitativa metoder för datainsamling. Detta alternativ förkastades främst på grund av att den inte skulle kunna ge några generella slutsatser i samma grad med tanke på arbetets omfattning på åtta veckor. 2.2 Litteratursökning Litteratursökningen skedde via Göteborgs Universitets Bibliotekets sökmaskin Gunda och rörde områden som revision av ledningssystem, miljöledningssystem, miljöprestanda, miljörevision och kombinationer och variationer därav. Samma sökord användes i Libris artikelsök. Litteraturen som hittades var i stort också relevant för denna rapport. Det finns en uppsjö av litteratur kring finansiell revision vilket försvårade litteratursökningen bitvis eftersom dessa träffar bara är begränsat relevanta. Vidare söktes litteratur i författarens egen och skolans bibliotek. Föreläsare, handledare och studiekamrater frågades efter lämplig läsning och information hämtades i referenslistor i 9

11 böcker, artiklar och rapporter som var relevanta. SIS Forums tidskrift Nytt om ISO 14001/9001, numera Perspektiv ledningssystem och utveckling har också varit en givande informationskälla. 2.3 Enkät Första utkastet till enkäten var en brainstorming på alla frågor författaren hade kring miljörevisionens roll i företagens förbättringsarbete. Med ämnets avgränsningar i åtanke ströks sedan en del av frågorna som visserligen hade varit intressanta att få svar på men som inte var relevanta för undersökningen. Vidare bollades frågorna med handledaren och slutligen träffades Leif Knopp, revisor på BMG Trada för att säkerställa att frågorna var relevanta och tydliga. Efter ett mindre provutskick till blivande kvalitets- och miljösamordnare gjordes de sista ändringarna i enkäten. Enkäten (se bilaga 2) består av 17 frågor. De första frågorna efter bransch (1) 1, antal anställda (2), certifieringsår för ISO (4) och andra certifikat (5) syftar till att få mer information om vem som har svarat. Antal anställda satt i relation till personalresursen som är relaterad till miljöarbetet (3) är tänkt att vara ett (av flera) nyckeltal för företagets satsning på miljöförbättringar. Frågan efter den primära impulsen för införandet av miljöledningssystemet (6) ska svara på vilka som var drivkrafterna bakom beslutet för miljöcertifieringen en inre eller en yttre motivation på organisationsnivå? Nästa fråga (7) hör tätt ihop med föregående: finns det ett samband mellan vad som engagerar företaget och vilka kriterier företaget anser är viktigast vid val av certifieringsorgan? En tänkbar koppling vore att ett företag som drivs av en egen motivation tycker att det är viktigast med certifieringsorganets branscherfarenhet för att verkligen åstadkomma förbättringar. Eller tvärtom att ett företag som har fått kravet på certifiering utifrån enbart tittar på priset. Frågan kan även ses som ett försök till att känna in företagets ambitionsnivå. 1 Numret frågorna har i enkäten anges inom parantes 10

12 Har företaget bytt certifieringsorgan (8) så är det intressant att få en kort beskrivning på varför detta beslut togs. Var det någon fara för någon av grundbultarna i revision, såsom revisorns oberoende eller var det en annan aspekt på revisionens värde som inte uppfylldes? Frågorna efter revisionens omfattning (9, 10) ska ge underlag till en bedömning av sambandet mellan mängd extern revision och mervärdet som företaget själv senare får försöka uppskatta i kvantitativa termer (15). Antalet observationer och avvikelser (11) ska snarare ge en överblick över revisorernas information till företagen (tillsammans med själva revisionsrapporterna) än en uppfattning om hur bra företagen lyckas i sitt miljöarbete. Hur ofta blir det stora avvikelser? Är det rimligt? Det finns också en information i vilka avsnitt i standarden företagen har svårast för. Blir det en överraskning när revisorn lämnar sina synpunkter och avvikelserapporten (12)? Även det ett sätt att mäta den externa revisionens mervärde, för information om förbättringsmöjligheter och behov som företaget själv inte visste om borde tolkas som nyttig. Hur nöjda är företagen egentligen med sina certifieringsorgan (13)? Effekterna av trovärdiga revisioner är mycket av indirekt natur: företagens kunder ska känna tillit till ISOcertifieringen, först då får den en betydelse av mervärde. Företagens svar på den här frågan lär dock syftar mer till den mer direkt upplevda kvaliteten på revisionen. Vad kan en revisionsrapport vara och vad vill företagen ha ut av den (14a)? Inspiration till svarsalternativen hittades i Perspektiv ledningssystem och utveckling nr 142. Det är mest bara nyansskillnader mellan de olika svarsalternativen. Följdfrågan (14b) vill ta reda på hur väl revisionsrapporten uppfyller ovannämnda önskemål. Kvaliteten ligger i betraktarens ögon. Därför ska företaget själv försöka uppskatta sin miljöframgång och (externa) revisionernas del i denna (15). Det är en utmaning att ställa något känsligare frågor i en enkät så att respondenten är beredd att svara på dem. Hur ett företag förhåller sig till ett besök av en extern revisor (16) kan vara en sådan känslig fråga. Att ta ställning till två stereotypiska yttranden som beskriver svärmorsstrategier var lösningen på problematiken. Företaget kan ta avstånd från påståenden utan att känna sig angripet av själva frågan. 11

13 Sista frågan (17) efter företagets miljöinvestitioner är tänkt som ett test på ytterligare ett nyckeltal för företagets miljöengagemang. Är det en siffra företagen tar fram? Går det att mäta på det viset? 2.4 Utskick För att få svar på frågorna valdes att skicka ut enkäten till ett urval av alla företag som är certifierade mot standarden ISO i Sverige. Skillnaderna mellan standardens utgåvor från 1996 respektive 2004 bedömdes som inte relevanta för frågeställningen. Därmed blev undersökningens population alla företag i Sverige som är certifierade mot någon av ISO standarderna i februari För att få fram ett register över certifierade företag användes en tjänst som har tagits fram av SWETIC i samarbete med de ackrediterade certifieringsorganen. Registret finns att tillgå på internetsidan Databasen är under uppbyggnad och uppgifterna speglar i nuläget enbart certifieringar från uppkopplade certifieringsorgan, vilka vid undersökningstidpunkten var BVQI Sverige AB DNV Certifikation AB LRQA Intégria SEMKO-DEKRA Certification AB SFK Certifiering AB SP Certifiering. Undersökningens ram är alltså inte identiskt med populationen, det finns en viss underteckning. Databasen uppdateras dagligen och vid sökningen den 24 februari hittades 3191 företag som var certifierade mot ISO Ett slumpmässigt urval på 5 % av dessa företag drogs eftersom det ansågs vara en hanterbar mängd som ändå skulle tillåta att dra slutsatser om populationen. Enkäten skickades därmed ut till 159 företag. Figur 1 visar enkätundersökningens upplägg. De i populationen som var med i registret på den 24 februari 2006 Ram Besvarade enkäter slutsatser om populationen? Urval Enkät Alla företag som är certifierade mot ISO i Sverige i februari 2006 Population Figur 1: Enkätundersökningens upplägg 12

14 Det slumpmässiga urvalet gjordes genom att generera ett slumptal n mellan 1 och 20 (eftersom det skulle omfattar 5 %, en tjugonde del av populationen) med hjälp av Excels verktyg Analysis Tool Pak. Det n:te företaget i det alfabetiskt sorterade registret och därifrån räknat var tjugonde företag utgjorde därmed urvalet. Genom slumpmässigt urval av stickprovet borde undersökningens resultat kunna tolkas som avbild av populationen i miniatyr om systematiska fel i resultaten kan uteslutas. Enkäten skickades ut via e-post eftersom det bedömdes vara den snabbaste och billigaste metoden, e-postadresser letades fram med hjälp av internet vilket dock medförde att adressen ofta var av typen och därmed inte nådde den önskade kontakten/ personen, företagets miljöansvarig eller dylikt, direkt. En lösning blev att skriva redan i e- postens ämnesrad Till företagens miljöansvarig - Bidrag till mitt examensarbete i hopp om att enkäten och följebrevet då snabbt skulle vidarebefordras till rätt person i företaget. Efter två påminnelser hade 38 % av svaren kommit in. 2.5 Insamling och utvärdering av revisionsrapporter I brevet till företagen bad författaren även om företagens revisionsrapport av senaste miljörevisionen. Fjorton av företagen skickade med rapporten med enkätsvaret. Att lämna rapporten var, precis som att svara på enkäten, helt frivilligt och av följebrevet framgick det att det inte var av samma vikt att få in många rapporter som det var för enkätsvaren. Detta för att inte riskera att respondenter avstår från att svara helt och hållet på grund av att de inte vill lämna ut revisionsrapporten. Som redogörs senare i teorikapitlet så skiljer Ammenberg mellan operativa indikatorer som brukar mäta direkt miljöpåverkande parametrar och ledningsindikatorer som mäter mer indirekt miljöpåverkande parametrar. Det bedömdes huruvida revisionsrapporter fokuserar på miljöförbättringar eller på ledningssystemets dokumentation. 13

15 3 Teori Teorikapitlet ger grundläggande kunskap om miljöledningssystem enligt standarden ISO 14001, företagens motiv bakom införandet av miljöledningssystem och tidigare forskning kring frågan om miljöledningssystem verkligen leder till förbättrad miljöprestanda. Vidare belyses den externa revisionens roll i denna fråga och certifieringens intressenter och deras förväntningar. 3.1 Miljöarbete med hjälp av ISO källa: green business AB/ ISO Survey Diagram 1: Antal ISO certifikat i Sverige år Miljöledningssystem är numera ett utbrett verktyg för företag att på ett systematiskt sätt minska sin negativa miljöpåverkan. Standarden ISO är den mest använda miljöledningsstandard men även registreringar enligt EMAS förekommer. (Almgren, 2003) Diagram 1 visar att antalet företag som bestämmer sig för att certifiera sig mot ISO har växt stadigt sedan standarden infördes. År 2004 kom den reviderade standarden ut och den 15 maj i år (2006) ska alla certifikat ha förnyats. (www.sis.se, ) ISO innehåller inga absoluta krav på förbättrad miljöprestanda, utan ställer krav på att organisationen ska arbeta strukturerat och systematiskt för ständiga förbättringar inom miljöområdet. Precis som andra ledningssystem bygger ISO på PDCA- eller Demingcirkeln, se inre cirkeln i figur 2, (ISO 14001:2004). 4.6 Ledningens genomgång 4.5 Uppföljning A C P D 4.3 Planering 4.4 Införande och tillämpning Figur 2: PDCA-cirkeln och tillhörande avsnitt i ISO 14001:

16 Figur 2 visar även vilka avsnitt i standarden (ISO 14001:2004) som motsvarar de olika delarna. Med tanke på kravet på ständig förbättring ska cirkeln dock snarare ses som en uppåtgående spiral än en cirkel för att illustrera utvecklingen. Till exempel är planeringen som följer efter förbättring inte samma som den föregående planeringen utan ligger en nivå högre på vägen mot ständiga förbättringar. Extern revision är precis som intern revision en del av uppföljningen. Eftersom de olika momenten bygger på varandra innebär brister i revisionen automatiskt sämre underlag för de följande faserna i spiralen. Med andra ord, hur fort spiralen stiger eller förbättringsarbetet framskrider påverkas bland annat av den externa revisionen. 3.2 Företagens drivkrafter bakom införing av miljöledningssystem Motiven för att införa miljöledningssystem kan vara olika. Almgren (2003) nämner bland annat kundkrav där ett gemensamt regelsystem underlättar handeln även internationellt. Att säkerställa att miljölagstiftningen följs är ett annat motiv enligt Almgren och forskningen verkar vara enig om att företag med miljöledningssystem har lättare för att följa utvecklingen av lagstiftningen. Bättre relationer med omgivningen och större attraktionskraft för medarbetare är långsiktiga mål och investerare och etiska fonder ställer numera krav på socialt ansvar hos börsnoterade företag. Vidare nämner Almgren att miljöarbete per definition ska leda till minskade utsläpp och därmed effektivare resursanvändning. Minskade kostnader blir då ofta en direkt följd. (Almgren, 2003) Jahja (1996) beskriver den brittiska 5 C-modellen som en bra sammanfattning av företagens drivkrafter bakom miljöarbetet: 1. Compliance: att uppfylla miljölagstiftningen är ett minimikrav som de flesta företag ställer på sig själv. 2. Costs: miljöarbete handlar mycket om att minska resursförbrukningen vilket ofta leder till snabba besparingar för företagen. 3. Care: drivkraften att ta sitt ansvar för miljön istället för att lägga över kostnader på samhället. 4. Credibility: företagets trovärdighet är väldigt viktigt för det långsiktiga arbetet. Inte minst för att attrahera rätt kompetens i framtida rekryteringar. 15

17 5. Customers: miljöargument blir allt viktigare vid marknadsföringen av företagens produkter och tjänster. Detta gäller såväl den offentliga som den privata marknaden. Enligt Jahja så är ISO ett utmärkt underlag för att förankra miljöambitionerna i organisationen. Dock varnar han för risken att själva miljöledningssystemet blir viktigare än miljöförbättringarna och just denna kritik har miljöledningssystem fått många gånger. (Jahja, 1996) Företagens ambitioner är viktiga i sammanhanget. I avsnittet Orientering kopplas framgången i miljöledningsarbetet med hjälp av ISO till företagets engagemang: Genomslagskraften är [ ] beroende av engagemang på alla nivåer och funktioner inom organisationen, särskilt hos den högsta ledningen. (ISO 14001:2004) Bring Procopé och Axelsson (2003) är inne på samma spår. I sin rapport skiljer de mellan två typer av företag eftersom de anser att miljöledningssystemets genomslagskraft är avhängigt företagskulturen. Utgångsfrågan för att skilja mellan dessa två typer av företag är därmed om det finns en inre motivation som leder fram till beslutet att certifiera sig mot standarden (typ 1) eller om yttre krav har föranlett ledningen att fatta detta beslut (typ 2). Miljöledningssystemet i ett typ 2 företag anses vara mindre effektivt än i ett typ 2 företag. Figur 3 illustrerar detta samband. typ 1 källa: Bring Procopé, C & Axelsson, U (2003) Förbättras miljöprestandan genom miljöledningssystem? IVL Rapport B1529, IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Stockholm Lagkrav Intressenter Interna miljöambitioner Tillståndskrav Visioner Miljöledningssystem Förbättringsåtgärder Opinion typ 2 Krav på certifikat Miljöledningssystem Visioner Förbättringsåtgärder Figur 3: Bring Procopés och Axelssons två olika företag av typ 1 respektive typ 2. Anledning till varför ett miljöledningssystem infördes påverkar systemets effektivitet. 16

18 Det måste dock tilläggas att ett företag mycket väl kan börja som ett typ 2 företag för att sedan utvecklas till ett typ 1 företag. Resultatet som Bring Procopé och Axelsson kommer fram till pekar på att typ 1 företag med minst 200 anställda och direkta miljöaspekter har bäst förutsättningar att driver ett effektivt miljöledningssystem. (Bring Procopé & Axelsson, 2003) 3.3 Leder miljöledningssystem till förbättrad miljöprestanda? Med tanke på hur vanligt det är att företag använder ISO som verktyg i sitt miljöarbete och att den svenska regeringen har valt antalet ISO certifikat och EMAS- registreringar som indikator för hållbarhetsutvecklingen i Sverige (Statistiska centralbyrån, ) är det berättigat att fråga om certifieringen verkligen leder till förbättrat miljöprestanda. Ammenberg har skrivit sin avhandling i ämnet och hans slutsatser är tydliga. Visst åstadkommer många företag förbättringar av sin totala miljöprestanda men ett certifierad miljöledningssystem är ingen garanti för detta: It has to be concluded that a standardised EMS [Environmental Management System, författarens anmärkning] does not guarantee a good environmental performance and definitely not reduced environmental impacts. [ ] It is clearly possible to be certified and registered without improving very much at all. (Ammenberg et al, 2003) Men frågan är komplex. För det första så är det svårt att mäta miljöprestandan. Ammenberg skiljer mellan två olika typer av prestandaindikatorer, operativa indikatorer som är mer direkt kopplade till miljöpåverkan och ledningsindikatorer som är indirekt kopplade till miljöpåverkan. Som exempel ställer han reducering av koldioxidutsläpp mot ökat miljöutbildning. Han gör tydligt att det gör stor skillnad om företag och revisorer tolkar kravet mot ständiga förbättringar som förbättringar av procedurer eller förbättringar av systemet. För det andra anges indikatorer ofta i form av nyckeltal, där miljöpåverkan sätts i relation till producerade enheter, företagens omsättning eller andra affärssiffror. Detta för att certifierade företag ska kunna utvidga sin verksamhet. Dock anser Ammenberg att dessa nyckeltal kan dölja negativ utveckling i miljöprestandan eftersom oförändrade eller ökade utsläpp kan kompenseras av förbättrade affärssiffror. Därför, anser han, ska blicken inte släppas helt från företagens totala miljöpåverkan. Sist, men inte minst, påminner han om att företagen i sitt miljöarbete, helt enligt standarden, väljer att arbetar med utvalda delar av sin miljöpåverkan. Och vilka delar de väljer att fokusera på lär påverka förbättringen av den totala miljöpåverkan. (Ammenberg et al, 2003) 17

19 IVL har ställt samma fråga och Bring Procopé och Axelsson (2003) har i sin rapport sökt svar på frågan genom att intervjua ett trettiotal miljöcertifierade företag. Enligt deras bedömningsmodell resulterar hos 58 % av de intervjuade företag miljöledningsarbetet i att den totala miljöprestandan förbättras. Resterande bedöms inte har förbättrat sin totala miljöprestanda. Vidare har undersökts vad som är av betydelse för en god utveckling i miljöprestanda och följande framgångsfaktorer kom författarna fram till: flera samverkande drivkrafter till implementering företagsinterna miljöambitioner fler än 100 anställda direkta miljöaspekter som uppstår i anläggningen systematiseras och regelbunden uppföljning frekventa internrevisioner externa revisorer som fokuserar på miljöprestanda snarare än systemet och tillhörande dokumentation (Bring Procopé & Axelsson, 2003) Många studier i ämnet bygger på enkätundersökningar eller djupintervjuer. Johansson (2005) har däremot i sin studie analyserat emissionsdata från nio tillverkande företag. Hans resultat visar att företagen strävar mot att minska sin miljöpåverkan dock kan han i sin undersökning inte koppla de faktiskt uppmätta minskningar av utsläpp och resursförbrukning till införandet av miljöledningssystem eftersom förbättringar skedde likväl före som efter införandet. (Johansson, 2005) 3.4 Miljörevision och dess nyckelroll Miljörevisorn har enligt Ammenberg en nyckelroll i kopplingen mellan miljöledningssystemet och förbättring av miljöprestandan eftersom standarden lämnar en del utrymme till tolkning. Ammenberg argumentera att det visserligen är revisorn och företagsledningen som förhandlar kring hur kraven i standarden ska tolkas men att det i slutändan ändå är den externa revisorn som avgör vad han eller hon accepterar. (Ammenberg et al, 2003) Ammenberg anför vidare att revisorns oberoende beslut kan hotas. För det första är det företagen som betalar för den externa revisionen vilket medför att certifieringsorganen måste hålla goda relationer till sina kunder. Detta kan innebära att revisorn anpassar de 18

20 tolkningsbara kraven till företagens ambitionsnivå. Därutöver konkurrerar de olika certifieringsorganen med hjälp av pris och i viss utsträckning omfattning på revisionerna, vilket kan medföra sämre kvalitet på revisionen. Ammenbergs resultat pekar också på att revisorer emellertid agerar mer som konsult, vilket medför risken att de reviderar sina egna förslag. (Ammenberg et al, 2003) Ammenbergs illustration (se diagram 2) beskriver hur ansträngningar för miljöarbetet varierar beroende på företagets ambitioner. Den fortlöpande linjen visar miljöinsatsen som de företag gör som har ett välimplementerat miljöledningssystem som används aktivt. Den streckade linjen beskriver hur ansträngningarna kan variera beroende på interna och externa revisioner hos företag som i huvudsak vill ha ett miljöcertifikat men som inte verkligen använder sig av miljöledningssystemet som styrinstrument mot bättre miljöprestanda. Det sist nämnda arbetssättet leder enligt Ammenberg bara till få förbättringar och är inte lika effektivt. (Ammenberg et al, 2003) ansträngningarna källa: Ammenberg, J (2004) Miljömanagement, Studentlitteratur, Lund Extern revision Extern revision Intern revision Intern revision Intern revision tid Certifiering Diagram 2: Ammenbergs illustration över företagens ansträngningar för miljöarbetet beroende på deras ambitioner. Poksinska et al (2005) har författat en rapport om huruvida certifieringsrevisioner är värdeskapande, då med blick på revisioner mot ISO De beskriver skillnaden i krav på revision mellan den gamla och den nya standarden ISO Från att en revision primärt hade uppgiften att bedöma överensstämmelse med krav, ville den nya standarden att den mer skulle vara en lednings- eller prestationsrevision där lämplighet, implementeringsnivå och effektivitet av ledningssystemet bedöms. (Poksinska et al, 2005). 19

21 Samma fokusering har skett i nya ISO Ständiga förbättringar avser förbättrad miljöprestanda (NUTEK, 2006). Även SIS beskriver sin syn på revisorns uppgift: Ett ledningssystem som inte tydligt visar uppnådda förbättringar skall inte kunna bli eller förbli certifierat. Det är en viktig uppgift för certifieringsföretagen att revidera detta och med kraft påpeka brister i systemets förmåga att generera förbättringar. (SIS Forum, 2005) 3.5 Miljörevisionens intressenter Men vem har egentligen ett intresse av att ett företag är miljöcertifierad och uppnår förbättrat miljöprestanda? Ammenberg (2004) skriver: Numera är det inte längre enbart myndigheter som efterfrågar miljöprestanda och annan miljöinformation, utan även försäkringsbolag, banker, investerare, anställda företagskunder, konsumenter, branschorganisationer, olika påtryckningsgrupper samt samhället i övrigt (Ammenberg, 2004) Själva standarden kräver att företaget ska underhåller rutiner för de betydande miljöaspekter som orsakas av varor och tjänster som används av organisationen (ISO 14001:2004, 4.4.6) vilket för det mesta innebär att certifierade företag kräver av sina leverantörer att de är miljöcertifierade. Eftersom ett certifikat dock varken garanterar en acceptabel miljöprestanda eller gör skillnad mellan de som bedriver miljöarbete på ett seriöst sätt och de så gör så lite som möjligt är det ett olyckligt sätt att bedöma sina leverantörers miljöpåverkan på. Ammenberg menar vidare att det vore mycket bättre om kraven på leverantörerna formulerades mycket mer specificerande. Så kunde ett företag till exempel begära in information vilka betydande miljöaspekter leverantören har identifierat och hur de hanteras. (Ammenberg, 2004) Axelsson et al (2003) skriver i sin rapport att många företag är tveksamma till vilken betydelse ett certifierat miljöledningssystem har eftersom de inte upplever ett intresse för själva förbättringarna. En intervjuad citeras i rapporten av Axelsson et al: Som det känns idag får vi krav på att miljöledningssystem skall införas men det känns som tomma krav när få egentligen är intresserade av vad vi egentligen gör. Detta anges även vara en bidragande orsak till att det ofta bara är certifieringsorganets återkommande besök som driver på miljöarbetet. Samtidigt påpekar Axelsson et al att fördelen med internationellt standardiserade system är att de ska möjliggöra att kommunicera just genom certifikatet. Och då är det viktigt att trovärdigheten inte undergrävs av företag som 20

22 behåller sitt certifikat trots svaga framsteg eller ingen förbättring alls på miljöområdet. (Axelsson et al, 2003) Ett certifikat ger idag knappt några konkurrensfördelar. Det finns ingen extra betalningsvilja även om ett certifierat miljöledningssystem kan vara ett krav för att överhuvudtaget få vara med om att konkurrera om en order. Dock räcker det med certifikatet vilket medför att det inte finns några ekonomiska motiv för att verkligen åstadkommer ständig förbättring. (Axelsson, 2003) 3.6 Sammanfattning av teorin Certifierade miljöledningssystem enligt ISO är ett utbrett verktyg för att strukturera och kommunicera sitt miljöarbete. De senaste åren har det ställts mer och mer frågan om och i så fall hur miljöledningssystem bidrar till ständiga förbättringar av företagens miljöprestanda. Det finns många exempel på framgångshistorier där miljöledningssystem har lett till affärsmässiga och miljömässiga vinster, dock visar studier att ett ISO certifikat inte är någon garanti för att företaget verkligen minskar sin negativa miljöpåverkan. Många är eniga om att det spelar stor roll om företaget har ambitioner för att arbeta med miljöfrågor, men att ett företag likväl kan bli och förbli certifierad även om sådana ambitioner inte finns. Därför har det riktats fokus på tredjepartsrevisorer. Externa revisioner bör ha som syfte att bedöma prestanda snarare än själva systemet. I den nya utgåvan av ISO har därför innebörden av förbättringen av miljöprestandan förtydligats. 21

23 4 Resultat Av 159 företag som enkäten sändes till svarade 61. Fjorton företag sände dessutom en kopia på sin senaste miljörevisionsrapport med. Resultatkapitlet ska ge en överblick över hur dessa företag har svarat, kopplar samman olika aspekter och ger läsaren underlag till att dra egna slutsatser. Enkäten återfinns i bilagan, revisionsrapporterna är sekretessbelagda och finns därför inte med som bilaga. 4.1 Svar från olika branscher Företagens verksamhet är väldigt skiftande. Diagram 3 visar inom vilka branscher företagen som svarade på enkäten är verksamma. Svarsalternativen är hämtade från SCB:s företagsregister där företag tilldelas en så kallad SNI kod beroende på vad företaget sysslar med. Ett företag kan ha flera SNI-koder därför var det möjligt att kryssa för mer än ett alternativ (siffran efter branschen anger antal kryss i denna kategori). Byggverksamhet; 6 El-, gas-, värme-, och vattenförsörjning; 4 Hotell- och restaurangverksamhet; 1 Parti- och detaljhandel; 8 Transport, magasinering och kommunikation; 7 Finansiell verksamhet; 1 Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster; 3 Offentlig förvaltning och försvar; 2 Tillverkning; 28 Utvinning av mineraler; 2 Jakt; 1 Utbildning; 1 Hälso- och sjukvård, sociala tjänster; veterinärverksamhet; 1 Andra samhälleliga och personliga tjänster; 2 Jordbruk, jakt och skogsbruk; 3 Diagram 3: Enkätsvar från olika branscher Underlaget är inte lämpligt för att drar slutsatser om huruvida vissa branscher har lättare för att åstadkomma förbättrad miljöprestanda än andra eftersom urvalet är för litet. Med tanke på teorin att företag med direkta miljöaspekter ha lättare för att öka sin miljöprestanda hade kanske en fråga om företaget huvudsakligen producerar varor eller tjänster varit mer givande 22

24 eftersom tjänsteproducerande företag oftast har en mer indirekt miljöpåverkan utanför den egna verksamheten och vice versa. 4.2 Företagens storlek Företagen skulle ange hur många anställda de hade. Svarsalternativen var alltså inte givna. Detta för att siffran skulle ligga till grund för att räkna fram ett nyckeltal som beskriver hur stora personalresurser företaget satsar på miljöarbetet. Mer information om nyckeltalet följer längre ner. Diagram 4 visar hur fördelningen är bland de företag som har svarat på undersökningens enkät. Diagram 5 anger storleken på ISO-certifierade företag i Sverige år 1-9 8% 7% % % 42% fler än 500 Diagram 4: Storleksfördelningen bland företag som har svarat på enkäten. 16% 11% 26% 32% 15% Diagram 5: Storleksfördelningen bland ISO-certifierade företag okt 2002 enligt NUTEK (2003) "Miljöarbete i småföretag - en ren vinst?" Rapport 2003:2, Stockholm 2002 enligt en NUTEK rapport. Fördelningen visar inga större avvikelser vilket innebär att undersökningens resultat borde kunna gälla hela populationen. 4.3 Nyckeltal för personalresurs till miljöarbete För att kunna bedöma hur stora personalresurser företagen investerar på miljöarbetet ställdes frågan hur många tjänster i företaget som är relaterade till miljöarbetet, med hänsyn taget till tjänstens omfattning. Denna miljöresurs sattes sedan i relation till företagets antal anställda 23

25 för att få fram en miljöresurs per hundra anställda. I Diagram 6 plottades de inkomna svaren. Ett nyckeltal på 1 % innebär att en heltidstjänst per hundra anställda är relaterad till miljöarbetet. Det genomsnittliga värdet för företagen som svarade blev 1 %, värdet dras dock upp av några få företag som har stora personalresurser kopplat till miljöarbetet. 61 % av företagen hade ett miljöresursnyckeltal under 1 %. 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Diagram 6: Nyckeltal för personalresurs som är kopplat till miljöarbetet. Plottat. 4.4 Huvudsakliga impulsen till certifiering Med stöd av teorin att miljöledningssystemets genomslagskraft bland annat beror på vilka drivkrafter som finns i företaget ställdes frågan vad som gav den huvudsakliga impulsen till att företaget certifierade sig. Företagen fick kryssa för max två alternativ. Diagram 7 visar vilka svar det blev. Krav från existerade kund/-er 43 Vi behövde strukturera vårt miljöengagemang 23 Koncernkrav 16 Vi ville nå nya kunder 10 Vi ville minska våra utsläpp till miljön 4 Annat 3 Vi ville sänka våra kostnader 2 Krav från utomstående, t ex granner Diagram 7: Företagens huvudsakliga impuls till att certifiera sig mot ISO Krav från existerande kunder, Koncernkrav, och Krav från utomstående kan tolkas som indikatorer för att företagets miljöledningssystem drivs huvudsakligen av yttre krav. Vi ville nå nya kunder, Vi behövde strukturera vårt miljöengagemang och vi ville minska våra utsläpp till miljön talar för att miljöarbetet drivs av en inre motivation. Vi ville sänka våra kostnader kan ses som ett neutralt svar i sammanhanget. Företagen hade möjlighet att ge ett fritt svar, de fria svar som gavs kunde alla tolkas som beskrivningar av en inre drivkraft. 24

26 4.5 Indelning av företagen i typ 1 respektive typ 2 företag Under utvärderingen av enkäterna delades företagen upp i typ 1 (inre miljöambitioner) och typ 2 (yttre certifieringskrav) företag enligt Bring Procopés & Axelssons teori. Systematiken bakom uppdelningen var följande: Hade företaget ett miljönyckeltal lika med eller större än 1 % fick det en pluspoäng, likaså för varje svar som indikerade inre motivation under frågan efter impulsen till certifieringen. Var miljönyckeltalet mindre än 1 % eller angavs faktorer som tyder på att det var yttre krav bakom certifieringen fick företaget motsvarande minuspoäng. Utfallet blev som tabellen 1 visar. Företag med sammanlagt 0 till 3 poäng klassades som typ 1 företag 1 2 typ och de med 1 till 3 (inre miljöambitioner) (yttre certifieringskrav) poäng som typ 2 företag. poäng Denna uppdelning har valts eftersom det genomsnittliga Antal poängvärdet är -0,6. företag Resultatet blev 26 (43 %) Tabell 1: Antal typ 1 och typ 2 företag enligt egen klassificering. typ 1 företag och 35 (57 %) typ 2 företag. Den vidare tesen var att företagen skiljer sig i sina svar. Att till exempel utfallet i miljöförbättringar (fråga 15 i enkäten) och strategier vid externa revisioner (fråga 16) borde skilja sig åt för de två typerna. Korrelationen mellan företagens storlek och miljöambitioner är ett samband där företagstyperna skiljer sig åt som diagram 8 visar. Väldigt små företag med mindre än tio anställda verkar enligt modellen huvudsakligen drivas av ett miljöengagemang i företaget, här återfinns det inga typ 2 företag överhuvudtaget. Allra flest typ 1 företag finns bland små företag med anställda. I denna storleksordning finns det även en del typ 2 företag dock verkar dessa vara mycket mer vanliga ju fler antal företag fler än 500 företag av typ 1 företag av typ 2 Diagram 8: Företagens storleksfördelning mellan typ 1 och typ 2 företag 25

27 anställda ett företag har. Det finns dock olika tolkningsmöjligheter för förhållandet: större företag kan tolkas ha mindre miljöambitioner än mindre företag men likväl kan större företag ha starkare externa krav på sig. 4.6 Certifierade mot olika ledningssystem Företagen som har svarat på enkäten har i genomsnitt varit certifierade i ungefär 4 år. Företag som har varit certifierade länge skiljde sig inte i sina svar från de som bara har varit certifierade en kortare tid. 80 % är de tillfrågade företagen är även certifierade mot ISO Ett fåtal har certifierade ledningssystem för arbetsmiljö (AFS 2001:1 eller OHSAS 18001). Inga signifikanta skillnader mellan typ 1 och typ 2 företag kunde fastställas dessa sammanhang. 4.7 Kriterier vid val av certifieringsorgan Företagen skulle rangordna fem olika svarsalternativ enligt vad de anser är viktigast vid val av certifieringsorgan. De kunde även dela ut noll om de ansåg att ett kriterium inte spelade någon roll alls. Rangordningen har sedan räknads om till poäng (viktigast fick 5 poäng, näst viktigast 4 poäng osv). Resultatet syns i diagram 9. erfarenhet av revision inom vår bransch 3,4 3,3 pris 3,2 3,1 SWEDAC ackreditering 2,2 2,9 referenser 1,9 2,5 revisorn personcertifierad av MIS 0,6 0,7 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 ju högre desto viktigare företag av typ 1 företag av typ 2 Diagram 9: Kriterier vid val av certifieringsorgan, ju högre poäng desto viktigare. 26

28 Viktigast för båda företagstyper var erfarenhet av företagens bransch vilket talar för att företagen vill ha en kompetent samarbetspartner i sin revisor. Priset är också viktigt. Dock är det svårt att dra några slutsatser utifrån det, eftersom företag kan ha mindre eller större ekonomiska begränsningar. Att referenser har fått så låg poäng är nästan lite förvånande. Poksinska et al (2005) har ställt en liknande fråga i sin enkätundersökning. Den rörde anledningar till val av certifieringsorgan för revision mot ISO Gott rykte, var känt av andra sammanhang, var rekommenderat av en extern konsult och var rekommenderat av en kollega som alla skulle kunna sammanfattas som referenser får hela 69 % av rösten i deras undersökning. Företagen hade också möjlighet att ange andra faktorer som påverkar beslutet. Hade redan samma för ISO 9001 certifieringsorgan vald av moderkoncern viktigast är att revisionerna ger oss något, att vi har en bra dialog med revisorn var faktorer som nämndes. 4.8 Byte av certifieringsorgan 88 % av företagen har haft samma certifieringsorgan under hela tiden sedan deras miljöledningssystem blev certifierat. Vid undersökning av skillnader mellan typ 1 och typ 2 företag visade sig att drygt 17 % av alla typ 2 företag hade bytt företag en gång men bara knappt 4 % av alla typ 1 företag. Eller med andra ord: 86 % av alla företag som har bytt certifieringsorgan var av typ 2. Följande anledningar angav de som har bytt certifieringsorgan: Koncernen gjorde upp avtal med nytt certifieringsorgan, delvis pga missnöjdhet dels pga priset Pris Omfattning o pris Mer erfarenhet Samordning mellan ISO 9001 och

Revision av ISO 14001 Användarna tycker till

Revision av ISO 14001 Användarna tycker till 1 (8) Revision av ISO 14001 Användarna tycker till Resultat av SIS nationella undersökning oktober 2012 SIS, Swedish Standards Institute SIS is the Swedish member of ISO and CEN Postadress: 118 80 STOCKHOLM

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

ABC - Hur certifiera verksamheten?

ABC - Hur certifiera verksamheten? ABC - Hur certifiera verksamheten? Läser du detta så kan ett skäl vara att ni funderar på att införa ett ledningssystem i verksamheten. Det tycker vi är jättebra. En certifiering är dock ingen garanti

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Miljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter

Miljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter Miljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter EU - Näringslivet - Miljön 2005-01-26 (uppdaterad 2005-04-14) ENVIVE AB Pia M Berglund-Lundström www.envive.se Övergång till ISO 14001:2004 Förberedelsetid

Läs mer

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska Miljöpolicy För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska hushålla med resurser och i största möjliga mån använda förnybara naturresurser i vår produktion och administration

Läs mer

Rutin för intern miljörevision

Rutin för intern miljörevision Sida 1 (5) Syfte Regelbundna interna miljörevisioner ska genomföras för att säkerställa att universitetets miljöledningssystem är korrekt infört och underhållet. Omfattning Rutinen ska användas vid all

Läs mer

MÖJLIGHETER MED ISO 9001:2000 OCH ISO 14001 INTEGRERADE VERKSAMHETSSYSTEM. Kvalitetsledningssystemet 9000- vad har man egentligen för nytta av det?

MÖJLIGHETER MED ISO 9001:2000 OCH ISO 14001 INTEGRERADE VERKSAMHETSSYSTEM. Kvalitetsledningssystemet 9000- vad har man egentligen för nytta av det? 1(5) MÖJLIGHETER MED ISO 9001:2000 OCH ISO 14001 INTEGRERADE VERKSAMHETSSYSTEM Kvalitetsledningssystemet 9000- vad har man egentligen för nytta av det? Innebär det inte bar a en massa byråkrati och papper?

Läs mer

Miljöledningssystem och miljörevision att utveckla verksamheten genom ständiga förbättringar

Miljöledningssystem och miljörevision att utveckla verksamheten genom ständiga förbättringar Miljöledningssystem och miljörevision att utveckla verksamheten genom ständiga förbättringar - Miljöledningssystemet; uppbyggnad resultat och erfarenheter - Miljörevision: uppbyggnad resultat och erfarenheter

Läs mer

Intern revision av ledningssystem

Intern revision av ledningssystem Intern revision av ledningssystem Intern revision av ledningssystem - en introduktion... en introduktion ISO 9000, ISO 14000, ISO 27000, OHSAS 18000 Behöver du en introduktion? Detta häfte är i första

Läs mer

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013)

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Utfärdare Revisorer Verksamheter Antagen den 22 november 2013 Innehåll Inledning... 4 Utfärdare... 4 Revisorer... 4 Verksamheter... 4 Definitioner och begrepp i standarden...

Läs mer

OHSAS 18001.2007. Av Benny Halldin

OHSAS 18001.2007. Av Benny Halldin OHSAS 18001.2007 Av Benny Halldin Revision av OHSAS 18001 Ny standard klar juni/juli 2007! Mer lika ISO 14 001.2004 Mer tonvikt på Hälsa även psykisk sådan. Anläggningssäkerhet borttaget. Nytt avsnitt

Läs mer

Förbättras miljöprestandan genom miljöledningssystem?

Förbättras miljöprestandan genom miljöledningssystem? Förbättras miljöprestandan genom miljöledningssystem? Cecilia Bring Procopé Ulrik Axelsson B1529 September 2003 Organisation/Organization IVL Svenska Miljöinstitutet AB IVL Swedish Environmental Research

Läs mer

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning Kvalitets- och miljöledning 1 Kvalitet som begrepp Den internationella standarden för kvalitetsledning ger nedanstående definition i ISO 9000:2005 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi:

Läs mer

Uppföljning och revision av miljöledningssystem Miljöbedömningar vid affärsöverlåtelser

Uppföljning och revision av miljöledningssystem Miljöbedömningar vid affärsöverlåtelser Uppföljning och revision av miljöledningssystem Miljöbedömningar vid affärsöverlåtelser Richard Almgren Green Business AB richard.almgren@greenbusiness.se 070-5688112 Grundstrukturen i ISO 14001 Ständig

Läs mer

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 I checklistan gäller det att instämma med de påståenden som anges i listan för att vara säker på att verksamhetens miljöledningssystem

Läs mer

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut?

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Under senvåren 2013 genomförde Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA) och Unionen ett gemensamt arbete med att kartlägga riskkapitalbolagens ägande. Resultatet

Läs mer

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN?

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? MANUAL VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? Steget vidare, samverkan för arbete, har som syfte att möta behoven hos personer mellan 25-64 år som behöver ett samordnat stöd för att lyckas med sin arbetslivsinriktade

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av prefekten 2014 02 17 2 Miljöhandlingsplan 2014 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

Certifiering för framgång. Stärk ert varumärke - Marknadsför er certifiering

Certifiering för framgång. Stärk ert varumärke - Marknadsför er certifiering Certifiering för framgång Stärk ert varumärke - Marknadsför er certifiering Inledning När ert företag har visat att ledningssystem uppfyller internationella standarder vinner ett företag mycket på att

Läs mer

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Miljöledning i staten 2014 och kommande utmaningar Kristina von Oelreich 2015-09-28

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

KURSER HÖSTEN 2015. Arbetsmiljo. Kvalitet CSR. Miljo. Nya kunder går 2 för 1 på våra utbildningar

KURSER HÖSTEN 2015. Arbetsmiljo. Kvalitet CSR. Miljo. Nya kunder går 2 för 1 på våra utbildningar KURSER HÖSTEN 2015 Arbetsmiljo Kvalitet CSR Miljo Nya kunder går 2 för 1 på våra utbildningar VÄLKOMMEN PÅ KURS! KURSORTER Vi får ofta höra att vi har engagerande och kompetenta kursledare, vilket är precis

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet

Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet UMEÅ UNIVERSITET Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet Innehållsförteckning Miljökurser inom ramen för universitetets miljöledningssystem... 1 Utbildningsplan och målgrupper...

Läs mer

Att införa kvalitets- och miljöledning i projektform

Att införa kvalitets- och miljöledning i projektform Att införa kvalitets- och miljöledning i projektform En kort sammanfattning En kurs som ger måleriföretaget allt som krävs för att kunna driva ett bra kvalitets- och miljöarbete. Under kursen inför kursdeltagarna

Läs mer

KURSER VÅREN 2015. Arbetsmiljo. Kvalitet CSR. Miljo. Nya kunder går 2 för 1 på våra utbildningar

KURSER VÅREN 2015. Arbetsmiljo. Kvalitet CSR. Miljo. Nya kunder går 2 för 1 på våra utbildningar KURSER VÅREN 2015 Arbetsmiljo Kvalitet CSR Miljo Nya kunder går 2 för 1 på våra utbildningar VÄLKOMMEN PÅ KURS! KURSORTER Vi får ofta höra att vi har engagerande och kompetenta kursledare, vilket är precis

Läs mer

Certifiering för framgång. Stärk ert varumärke - Marknadsför er certifiering

Certifiering för framgång. Stärk ert varumärke - Marknadsför er certifiering Certifiering för framgång Stärk ert varumärke - Marknadsför er certifiering April 2012 Inledning Grattis till ert företags certifiering! Nu när ert företag har visat att ert ledningssystem uppfyller internationella

Läs mer

Pressinformation från SCB 2003-03-20 kl. 13:00 Nr 2003:085

Pressinformation från SCB 2003-03-20 kl. 13:00 Nr 2003:085 Snabbindikator på konjunkturen i mars 2003: 1(5) 2003-03-20 kl. 13:00 Nr 2003:085 Fortsatt dämpat konjunkturläge men underliggande optimism inför framtiden Det aktuella konjunkturläget i Sverige är fortfarande

Läs mer

Vad har man för nytta av miljöledning?

Vad har man för nytta av miljöledning? Vad har man för nytta av miljöledning? Elisabeth Schylander Magnus Enell 10 november 2004 Agenda Elisabeth! Varför doktorera om MLS?! Generella resultat Magnus! Specifika resultat! Nytt projekt Vem är

Läs mer

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland VD och styrelser ur ett könsperspektiv Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland Bakgrund Statistiken i den här presentationen är framtagen

Läs mer

VAD ÄR KVALITET? Röntgenveckan 2014-09-09 Monica Kasevik

VAD ÄR KVALITET? Röntgenveckan 2014-09-09 Monica Kasevik VAD ÄR KVALITET? Verksamhetsförbättring Kvalitetskontroll är allt som görs EFTER Kvalitetsstyrning är allt som görs för att säkra kvaliteten i ett pågående arbete, dvs NU Kvalitetssäkring är allt som görs

Läs mer

Miljöredovisning Greencarrier 2012

Miljöredovisning Greencarrier 2012 Miljöredovisning Greencarrier 2012 Förord Greencarrier har sedan en längre tid ett etablerat miljötänkande och vi har alltid eftersträvat resurssnåla logistiklösningar för att minimera vår miljöpåverkan.

Läs mer

bestämmelser uppmuntra att de följer dessa affärsetiska bestämmelser.

bestämmelser uppmuntra att de följer dessa affärsetiska bestämmelser. SSABs affärsetiska bestämmelser SSAB-koncernens affärsetiska bestämmelser SSABs mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer baserade på respekt, ansvar och högklassighet med medarbetare,

Läs mer

Ansökan om ackreditering som certifieringsorgan

Ansökan om ackreditering som certifieringsorgan Ansökan om ackreditering som certifieringsorgan Ackrediteringssökande är införstådd med reglerna för ackrediterade certifieringsorgan och förbinder sig att uppfylla dessa samt att till Swedac rapportera

Läs mer

Miljöredovisning Greencarrier 2014

Miljöredovisning Greencarrier 2014 Miljöredovisning Greencarrier 2014 Miljöredovisning 2014 Förord Greencarrier har sedan en längre tid ett etablerat miljötänkande och vi har alltid eftersträvat resurssnåla logistiklösningar för att minimera

Läs mer

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Innehåll kravstandarder... 3 Inledning... 3 Utfärdare... 3 Revisorer... 3 Verksamheter... 3 Definitioner... 3 1. Krav på utfärdare...

Läs mer

Att arbeta med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM

Att arbeta med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM Att arbeta med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM Arbetet med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM sker i åtta steg. Denna information beskriver övergripande hur arbetet är uppbyggt och hur ni startar det. Trots att

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej 1(6) Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Att satsa på miljön är att satsa på livet

Att satsa på miljön är att satsa på livet SATSA PÅ MILJÖN! Att satsa på miljön är att satsa på livet JMS Mediasystem satsar stora resurser på sitt miljöarbete. Genom en öppen dialog med samarbetspartners, kunder, allmänhet, leverantörer, miljöorganisationer,

Läs mer

Miljöredovisning 1997

Miljöredovisning 1997 Copyright AB BEG. BILDELAR, Eftersom vi värnar om en renare värld i allt vi gör är pappret i broschyren miljömärkt med Svanen. Ensbovägen, Box 159, 581 02 Linköping, Telefon 013-31 50 80, Telefax 013-14

Läs mer

Rapport från certifieringsrevision, granskning av miljöledningssystem och miljöredovisning

Rapport från certifieringsrevision, granskning av miljöledningssystem och miljöredovisning 413100 1 (3 ) Kopia till SP- Box 857 Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet Box 720 405 30 GÖTEBORG Rapport från certifieringsrevision, granskning av miljöledningssystem och miljöredovisning Certifikat

Läs mer

UTBILDNING: Miljö och arbetsmiljö för kvalitetsrevisorer

UTBILDNING: Miljö och arbetsmiljö för kvalitetsrevisorer UTBILDNING: Miljö och arbetsmiljö för Introduktion Integrering av verksamhetssystem innefattande kvalitet, miljö och arbetsmiljö blir allt vanligare. Därmed ökar kraven på att internrevisorerna har kunskap

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

UTBILDNING: Miljöledningssystem i praktiken ISO 14001

UTBILDNING: Miljöledningssystem i praktiken ISO 14001 UTBILDNING: Miljöledningssystem i Introduktion Ett miljöledningssystem enligt ISO 14001 innebär att organisationen arbetar med miljöfrågor på ett systematiskt och seriöst sätt. ISO 14001 ställer krav som

Läs mer

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas 2006-01-01

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas 2006-01-01 KRAVSTANDARDEN Svensk Miljöbas 2006-01-01 Svensk Miljöbas Kravstandard Publicerad: 2005-12-05 Status: Gällande Gäller from: 2006-01-01 Dokumenttyp: Systemdokument Innehållsförteckning 1. Krav på verksamheter

Läs mer

Medvetna inköpare är nyckeln till gröna leverantörer

Medvetna inköpare är nyckeln till gröna leverantörer Nr 3 Oktober 2009 Årgång 19 Medlemsblad för Föreningen Miljörevisorer i Sverige Medvetna inköpare är nyckeln till gröna leverantörer Mer samarbete mellan miljörevisorer och inköpare skulle kunna göra ISO

Läs mer

SIS Ledningssystem. Infomrationsmöte Grön IT, 2010-08-25. Kristina Sandberg Verksamhetsområdeschef Ledningssystem SIS Swedish Standards Institute

SIS Ledningssystem. Infomrationsmöte Grön IT, 2010-08-25. Kristina Sandberg Verksamhetsområdeschef Ledningssystem SIS Swedish Standards Institute SIS Ledningssystem Infomrationsmöte Grön IT, 2010-08-25 Kristina Sandberg Verksamhetsområdeschef Ledningssystem SIS Swedish Standards Institute 2010-08-25 2 Vad är SIS? SIS, Swedish Standards Institute

Läs mer

Krav för certifieringsorganisationer

Krav för certifieringsorganisationer Svenska PEFC ek för Krav för certifieringsorganisationer PEFC SWE 005:3 Dokumentnamn: Krav för certifieringsorganisationer Dokumenttitel: PEFC SWE 005:3 Godkänt av: Svenska PEFC Datum: 2011 01 31 Godkänt

Läs mer

Socialt ansvarstagande baserat på ISO 26000 svenskt arbete för trovärdighet och transparens, bakgrund

Socialt ansvarstagande baserat på ISO 26000 svenskt arbete för trovärdighet och transparens, bakgrund Socialt ansvarstagande baserat på ISO 26000 svenskt arbete för trovärdighet och transparens, bakgrund Behov av att kunna verifiera en organisations tillämpning av ISO 26000 väcktes vid nystarten av TK

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.

Läs mer

Vägledning för certifieringsorgan vid ackreditering Produktcertifiering för korrosionsskyddssystem i form av beläggning enl.

Vägledning för certifieringsorgan vid ackreditering Produktcertifiering för korrosionsskyddssystem i form av beläggning enl. Vägledning för certifieringsorgan vid ackreditering Produktcertifiering för korrosionsskyddssystem i form av beläggning enl. MSBFS 2011:8 Grundförutsättningar Ackreditering av certifieringsorgan för certifiering

Läs mer

Innehåll. 3 Figurförteckning... 5. 4 Bilagor... 5

Innehåll. 3 Figurförteckning... 5. 4 Bilagor... 5 Sammanfattning I detta kapitel beskrivs Höganäs verksamhetsstyrning och egenkontroll. Lagstiftning som styr egenkontroll utgörs huvudsakligen av kap 26 19 i miljöbalken samt förordningar och föreskrifter

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

makes it easier, faster and more fun! www.viqma.se

makes it easier, faster and more fun! www.viqma.se makes it easier, faster and more fun! www.viqma.se VIQMA System - Komplett Ledningssystem på webben I VIQMA System finns 12 moduler. De samverkar och skapar en röd tråd i systemet. På så sätt bildar de

Läs mer

Problemen känner du redan till.

Problemen känner du redan till. Problemen känner du redan till. Robert Harding Images / Masterfile / SCANPIX Så hur vore det om någon pratade lösningar istället? Det räcker med att slå upp en dagstidning för att inse att världen bara

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

KOMMENTARER, SYNPUNKTER OCH FORMELLA KLAGOMÅL FRÅN SKOGLIGA INTRESSENTER

KOMMENTARER, SYNPUNKTER OCH FORMELLA KLAGOMÅL FRÅN SKOGLIGA INTRESSENTER KOMMENTARER, SYNPUNKTER OCH FORMELLA KLAGOMÅL FRÅN SKOGLIGA INTRESSENTER COMPLAINT POLICY We care about customers and stakeholders, and commit ourselves to deliver in accordance with customers and stakeholders

Läs mer

ATIVA Development AB. ATIVA-Kunskap. Produktinformation. Sidan 1 av 10

ATIVA Development AB. ATIVA-Kunskap. Produktinformation. Sidan 1 av 10 ATIVA-Kunskap Produktinformation Sidan 1 av 10 Allmänt om ATIVA-Kunskap ATIVA Development AB ATIVA-Kunskap är samlingsnamnet för ett antal kunskapsmoduler som stöder arbetet inom kvalitet och miljö. Dessa

Läs mer

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 Document: STG/PS K 525SV1 Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 SIS, Projekt Kvalitetsledning 1 1) Introduktion Produktstöd Två av de viktigaste målsättningarna i arbetet

Läs mer

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö. NOP Bygg i Luleå AB Kvalitets- och miljöpolicy 1. Kvalitet Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Läs mer

Information om vårt miljöledningssystem

Information om vårt miljöledningssystem 1 av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 Information om vårt miljöledningssystem av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners miljöarbete bygger på engagemanget hos våra kunniga medarbetare

Läs mer

2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13. Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015

2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13. Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015 2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13 Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015 Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 MÅL OCH ÅTGÄRDER... 3 3 ALLMÄNNA ANVISNINGAR FÖR MILJÖARBETET... 7 3.1 ORGANISATION

Läs mer

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle 2014 Hälsofrämjande miljöarbete TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle Det finns en stark koppling mellan hälsa och miljö. I TioHundra AB jobbar vi med båda. Redan 2007 miljöcertifierades hela TioHundra

Läs mer

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BEHÖVER NI VERKLIGEN GENOMFÖRA EN UNDERSÖKNING...

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Omfattande revidering av ISO 14001 väntar

Omfattande revidering av ISO 14001 väntar 2010-08-23 Handläggare, tfn Karin Bagge, +46 8 555 520 86 E-post Karin.bagge@sis.se Omfattande revidering av ISO 14001 väntar SIS, Swedish Standards Institute Framtidens miljöledningssystem bör enligt

Läs mer

Att införa och arbeta med miljöledningssystem

Att införa och arbeta med miljöledningssystem Att införa och arbeta med miljöledningssystem Lennart Piper Verksamhetsledare Svensk Industriförening - Sinf IPP-dialog VII om standardisering Piperska Muren, Scheelegatan 14, Stockholm Vad är en kravstandard?

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.45 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är

Läs mer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer Almedalen 2012 Sveriges Elevkårer 1 Förord Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer arbetar för

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS!

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS! VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS! Denna presentationsslinga fungerar som en introduktion till miljö & kvalitetsledningssystemet och beskriver dess uppbyggnad. INTRODUKTION TVS står för TriffiQs

Läs mer

MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB

MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB Sida 1 av 6 MILJÖLEDNINGSSYSTEM MORA DATORER AB INNEHÅLL MILJÖPOLICY 3 RIKTLINJER FÖR MILJÖARBETET 3 ORGANISATION OCH LEDARSKAP 3 Organisation och ledarskap 3 Miljöledningssystem

Läs mer

Intervjuer med ledningar i svenska företag

Intervjuer med ledningar i svenska företag Intervjuer med ledningar i svenska företag 2000 intervjuer (vd eller medlem i lednings grupp) Företagsurval > 20 anst. 1. Hur viktiga är framgångsfaktorerna för att skapa långsiktig lönsamhet och konkurrenskraft?

Läs mer

Marknadsför er certifiering. Kundinstruktioner för Bureau Veritas Certification certifieringslogotyper

Marknadsför er certifiering. Kundinstruktioner för Bureau Veritas Certification certifieringslogotyper Marknadsför er certifiering Kundinstruktioner för Bureau Veritas certifieringslogotyper CERTIFICTION INNEHÅLL 1. INTRODUKTION 1.1 GRATTIS s 2 1.2 CERTIFICATION POLICY s 3 2. INTRODUKTION AV CERTIFIERINGS

Läs mer

Vår vision är att vara ledande och lärande inom behandling och skola.

Vår vision är att vara ledande och lärande inom behandling och skola. Vår vision är att vara ledande och lärande inom behandling och skola. Ledande innebär att vi är kunskapsburet företag som vill vara ett föredöme och en drivkraft för utveckling in om vårt kompetensområde

Läs mer

Revisionsregler. för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning. antagna av Rådet för FR2000 den 2014-03-07 och gällande fr.o.m.

Revisionsregler. för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning. antagna av Rådet för FR2000 den 2014-03-07 och gällande fr.o.m. Revisionsregler för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning antagna av Rådet för FR2000 den 2014-03-07 och gällande fr.o.m. 2014-05-15 Revisionsregler/2014-03-15 1 Innehåll 1 Definitioner och begrepp

Läs mer

Deadline 3. Grupp A.4 Kathrin Dahlberg Elin Gardshol Lina Johansson Petter Liedberg Pernilla Lydén

Deadline 3. Grupp A.4 Kathrin Dahlberg Elin Gardshol Lina Johansson Petter Liedberg Pernilla Lydén Deadline 3 Grupp A.4 Kathrin Dahlberg Elin Gardshol Lina Johansson Petter Liedberg Pernilla Lydén 1 3. Kartlägg kundens röst För att få en klar bild av kundens nuvarande och kommande behov definieras marknaden

Läs mer

Vårt kvalitets- och miljöarbete

Vårt kvalitets- och miljöarbete Vårt kvalitets- och miljöarbete MÅLINRIKTAT KVALITETS- OCH MILJÖARBETE Temporent är miljöcertifierade enligt ISO 14001 och kvalitetscertifierade enligt ISO 9001. Med kunden i fokus arbetar vi målinriktat

Läs mer

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet 29 M I L J Ö R E D O V I S N I N G MILJÖ- OCH arbetsmiljöredovisning 24 Ernst Rosén är ett stabilt familjeägt bolag som varit verksamt i fastighetsbranschen i snart 6 år. Vår affärsidé är att tillhandahålla

Läs mer

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer

Konsekvensutredning av upphävande av föreskrifter och allmänna råd för ackrediterade kontrollorgan för kontroll av tryckbärande anordningar m.m.

Konsekvensutredning av upphävande av föreskrifter och allmänna råd för ackrediterade kontrollorgan för kontroll av tryckbärande anordningar m.m. 2014-11-04 2014/2883 Avdelningen för juridik och inre marknad Åsa Wiklund Fredström Direktnr: 08-406 83 06 E-post: asa.wiklkundfredstrom@swedac.se Konsekvensutredning av upphävande av föreskrifter och

Läs mer

PEFC. Spårbarhetscertifiering. För att sälja träprodukter från hållbart brukade skogar

PEFC. Spårbarhetscertifiering. För att sälja träprodukter från hållbart brukade skogar PEFC Spårbarhetscertifiering För att sälja träprodukter från hållbart brukade skogar Marknaden för certifierade produkter växer. Allt fler konsumenter vill veta att de varor de köper är tillverkade på

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Personcertifiering av miljörevisorer

Personcertifiering av miljörevisorer Personcertifiering av miljörevisorer Tolkningsdokument avseende kraven i ISO 19011:2011 Miljörevisorer i Sverige Oktober 2011, Utgåva 6.4 Innehåll 1. BAKGRUND 3 2. OMFATTNING 3 3. REFERENSER 3 4. DEFINITIONER

Läs mer

SAMMANFATTNING, REFLEKTION & FÖRSLAG

SAMMANFATTNING, REFLEKTION & FÖRSLAG SAMMANFATTNING, REFLEKTION & FÖRSLAG Utredning av Miljöledningssystem och Koldioxidkartläggning EMC Sverige Undersökning och rapport utförd av Annlie Zell och Syfte, målgrupp/urval och tillvägagångssätt

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.40 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är

Läs mer

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2013

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2013 hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2013 Om Agility Agility, ett företag med rötterna i marknader under utveckling, effektiviserar varuflödeskedjor i några av världens mest utmanande miljöer. örnsköldsvik

Läs mer

Kvalitetsledningssystem! och! ISO 9001! Copyright Cornema AB!

Kvalitetsledningssystem! och! ISO 9001! Copyright Cornema AB! Kvalitetsledningssystem! och! ISO 9001! Vad är kvalitet?! k u n d! behov/! krav! kundupplevd! nytta/kostnad! organisation (kund)! behov/! krav! kundupplevd! nytta/kostnad! leverantör! ett omdöme om en

Läs mer

REVISIONSRAPPORT Datum/Date

REVISIONSRAPPORT Datum/Date REVISIONSRAPPORT Datum/Date 2004-08-26 Certifikat nr/certificate No CE 37 50 M Sida/Page 1 (6) Kopia till SP-Certifiering Box 857 501 15 BORÅS Göteborgs Universitet, Gemensamma förvaltningen Göteborgs

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009 Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Studie mars 2009 Innehåll Introduktion 1 Sammanfattning av årets studie 1 Marknadsriskpremien på den svenska aktiemarknaden 3 Undersökningsmetodik 3 Marknadsriskpremien

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY NORBERGSTRAPPAN AB 2 Företagsfakta Företagsnamn: Norbergstrappan AB Företagsadress: Svarvargatan 22,

Läs mer

Rapport. Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av 10 000 bärbara datorer

Rapport. Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av 10 000 bärbara datorer Rapport Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av 10 000 bärbara datorer TCO Development, Stockholm, januari 2015 Innehåll Sammanfattning...3 Introduktion...4 Riskanalys av inköp pekar ut IT-produkter...5

Läs mer