Trängselskattens effekt på luftkvaliteten i Göteborgsområdet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Trängselskattens effekt på luftkvaliteten i Göteborgsområdet"

Transkript

1 Trängselskattens effekt på luftkvaliteten i Göteborgsområdet

2

3 Förord Denna utredning är genomförd av miljöförvaltningen i Göteborg. Utredningen och rapporten är framtagna för att beskriva hur trängselskatten påverkar halterna och befolkningens exponering av kvävedioxid och partiklar i Göteborgsområdet. Utredningen är utförd som ett uppdrag och finansieras av samverkanspartnerna inom Västsvenska paketet. Kontaktpersoner hos samverkanspartnerna har varit Karin Björklind (Trafikkontoret) och Olivia Cleasson (Trafikverket). Utredningen är genomförd av Tomas Wisell och Hung Nguyen. Rapporten har granskats av Linus Theorin. I och med att denna rapport är klar och publicerad är utredningens resultat och slutsatser offentliga. Vid intresse att ta del av underlag, data och resultat kan miljöförvaltningen kontaktas. Göteborg januari 2013 Trafikverket Region Väst Västra Götalandsregionen Region Halland Göteborgs stad Göteborgregionens kommunalförbund Västtrafik Västsvenska paketet 3

4

5 Innehåll 1 Sammanfattning 7 2 Inledning Syfte Strategi Trängselskatten Utredningens avgränsningar 11 3 Miljökvalitetsnormer och miljömål Normer och gränsvärden Göteborg lokala miljömål för kvävedioxid 14 4 Luftföroreningar Kvävedioxid Gaturumsberäkningar av partiklar (PM 10 ) 21 5 Resultat Resultat kvävedioxid Resultat partiklar (PM 10 ) 27 6 Slutsatser 31 7 Osäkerheter 32 8 Referenser 33 Västsvenska paketet 5

6

7 1 Sammanfattning Införandet av trängselskatten i Göteborg innebär att vägtrafiken förändras och då förändras också luftkvaliteten. Hur mycket vägtrafiken förändras varierar mellan olika gator och vägar. Generellt sett minskar trafiken och då blir också luftkvaliteten bättre men på några gator ökar trafiken. Vi får också ibland en annan sammansättning av trafiken, bland annat till följd av en ökad kollektivtrafik. Vi vet att Göteborg har svårt att klara kraven på tillräckligt bra luft. Mest problem har vi med kvävedioxid, men vi har också problem med partiklar. Och trafiken står för största delen av de luftföroreningar vi utsätts för utomhus. Därför har vi beräknat skillnaden mellan alternativet med trängselskatt och utan. Beräkningarna visar att luftkvaliteten blir bättre i Göteborg med trängselskatt, och det gäller även i Partille och Mölndal. Fler invånare kommer att andas in luft som innehåller mindre föroreningar än om vi inte hade haft trängselskatten. De lägre luftföroreningshalterna innebär att fler göteborgare kommer få en luftkvalitet som motsvarar stadens miljökvalitetsmål för kvävedioxid. Vi kommer även fortsättningsvis att klara miljökvalitetsnormerna för partiklar, även på de gator som får ökad trafik. Men trots förbättringen av luftkvaliteten till följd av trängselskatterna visar beräkningarna att vi fortfarande har svårt att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid på alla platser i Göteborg. Västsvenska paketet 7

8 2 Inledning Västsverige med Göteborg som kärna ska vara en attraktiv, hållbar och växande region. En viktig del för att skapa en god livsmiljö och förutsättningar för tillväxt är att utveckla kollektivtrafiken, järnvägar och vägar. Trängselskatten i Göteborg införs från och med , skattens införande är beslutad av Riksdagen sedan år Trafikverket och Transportstyrelsen har tecknat en överenskommelse om system och tjänster för hantering av trängselskatten i Göteborg. Transportstyrelsen ansvarar för att system och tjänster är färdigställt vid driftstart. Trängselskatten innebär att vägtrafiken kommer att påverkas på så sätt att bilister väljer en annan väg, att bilresan inte utförs eller utförs vid en annan tidpunkt. Trafiken kommer att påverkas olika på olika vägsträckor, de flesta får en minskad trafik, andra en oförändrad eller ökad trafik. På många vägar blir det en annan fördelning mellan tung och lätt trafik när skälen att undvika avgiften kan vara olika stark eller saknas. Detta beror på vem som äger fordonet, vad avgiften kostar i relationen till andra kostnader, eller var det är registrerat. En annan orsak till förändrad fordonssammansättning kan vara att vissa fordon väljer en annan väg när trängseln minskar på vissa vägar. Trängselskattens införande innebär också en tätare kollektivtrafik (mest bussar) på en del centrala vägar i Göteborg. När trafiken ändras så ändras också utsläppen till luften och därmed luftkvaliteten i närheten av vägen. Hur stor denna förändring blir beror av många faktorer som t.ex. trafikflödet och dess sammansättning, väderförhållanden samt närheten till andra utsläpp och deras karaktär. Det är välkänt att Göteborg har problem att klara miljökvalitetsnormerna för luft, särskilt de som rör kvävedioxid (NO 2 ). Halterna av NO 2 i omgivningsluften påverkas starkt av vägtrafiken och därmed finns det ett allmänintresse av att uppskatta hur luften påverkas av förändringar i vägtrafiken, t.ex. som följd av införande av trängselskatten. Miljökvalitetsnormerna beskrivs i avsnittet Miljökvalitetsnormer och miljömål. Samverkanspartnerna inom Västsvenska paketet har identifierat ett behov av att prognostisera förändringar i luftkvaliteten till följd av trängselskattens införande. Miljöförvaltningen i Göteborgs stad har fått i uppdrag av Västsvenska paketets samverkansparter att beräkna hur halter av kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM 10 ) påverkas av trafikförändring till följd av trängselskatten. Projektet har pågått under år Syfte Syftet med denna utredning var att uppskatta hur luftkvaliteten i Göteborgsområdet påverkas till följd av de trafikförändringar som sker när trängselskatten införs. Med denna uppskattning kan man beräkna hur befolkningens exponering av luftföroreningar påverkas. 8 Västsvenska paketet

9 Resultat och data kan också ligga till grund för vidare utredningar av t.ex. olika åtgärders effekt på luftkvaliteten eller studier av hälsoeffekter. 2.2 Strategi Kvävedioxid För att utföra utredningen på ett strukturerat och effektivt sätt gjordes en strategi med de huvudsakliga projektstegen. Dessa projektsteg kan beskrivas som följande; Det första projektsteget är framtaget av Trafikverket. De övriga tre stegen har utförts på miljöförvaltningen i Göteborg. Partiklar Strategin för beräkning av partiklar i gaturum kan beskrivas i följande steg: 1. Urval av vägar 2. Import av data till programmet SIMAIR 3. Beräkningar av gaturumshalter för PM Trängselskatten Trängselskatten i Göteborg innebär att bilister som passerar vissa vägar kommer att debiteras en avgift, detta för att motverka för mycket trafik inom vissa centrala delar av Göteborg. Under de tider som avgiften tas ut registreras fordonen automatiskt vid speciella betalstationer. Varje passage genom betalstationerna kostar 8, 13 eller 18 kronor, beroende på tidpunkt. Det maximala beloppet per dag och fordon är 60 kronor. I hela Göteborg finns sammanlagt 36 betalstationer, se karta nedan över trängselskatteområdet samt betalstationernas placering. Västsvenska paketet 9

10 Figur 1. Trängselskattens område i Göteborg med betalstationernas beta placering utmärkt Trängselskatten kommer att påverka trafiksituationen långt utanför det område där inin och utpassager debiteras. I själva verket påverkas trafiken mer eller mindre inom ett område som täcker stora delar av Göteborgsregionen och Halland, även om förändringarna kan vara försumbara i ytterområden. Figur 2. Trängselskatten påverkar trafikflödena långt utanför själva trängselskatteområdet 10 Västsvenska paketet

11 2.4 Utredningens avgränsningar Två scenarier med och utan trängselskatt För att kunna beräkna trängselskattens effekter på luftkvaliteten måste man göra hela utredningen i två scenarier - en med och en utan trängselskatt, därefter jämföra differensen i resultaten. Det ena scenariot är en framtidsprognos (med trängselskatt), det andra en fiktiv händelse (utan trängselskatt). När halterna beräknas används hela emissionsdatabasen, dvs. samtliga i databasen ingående emissionskällor av kvävedioxid, detta för att uppskatta de totala halterna. Ett grundproblem med en framtidsprognos är att man inte vet hur framtiden ter sig. Även om framtida trafiksiffror är givna indata, kommer andra källor och parametrar att förändras som påverkar de totala halterna. Skulle prognoser av andra förändringar än trafiken ingå i beräkningarna skulle dessa blandas samman med trafikens påverkan, och man skulle inte kunna urskilja trängselskattens effekt. För att kunna göra jämförelsen möjlig i denna utredning måste andra indata i beräkningarna hållas konstanta för båda scenarierna. Bara på detta sätt kan trängselskattens effekt på luftkvaliteten urskiljas. Detta medför att även emissionsfaktorer hålls konstanta (år 2011) vilket också krävs för att spridningsmodellen ska kunna räknas om från NO x till NO 2 enligt det förhållande som rådde år Geografisk avgränsning Denna utredning omfattar det geografiska området som utgör hela Göteborg, Mölndal och Partille kommun, dvs. trafikförändringar har beräknats på samtliga vägar som ligger inom detta område. Trafikförändringen på vägar utanför detta område har inte tagits i beaktande. Avgränsning i tid Utredningen gör anspråk på att beskriva förändringar under det första kalenderåret med trängselskatten. Observera att övrig emissionsdata inte är prognostiserad för detta år. Tidsupplösning på beräkningar För att kunna utvärdera beräknade kvävedioxidhalter mot miljökvalitetsnormer (MKN) måste tidsupplösning vara en timme och spänna över ett kalenderår. Detta har uppfyllts i denna utredning då miljöförvaltningens emissionsdatabas har data på timmesnivå. Förorening I denna utredning har spridningsberäkningar enbart utförts på kvävedioxid (NO 2 ). Det beror på att kvävedioxid är den förorening där Göteborg Stad har störst problem med att klara MKN och stadens lokala miljökvalitetsmål (se mer under avsnittet Miljökvalitetsnormer och miljömål ). Kvävedioxid kan också betraktas som en indikator på andra luftföroreningar från vägtrafik (avgaser) eller på förbränningsprocesser överhuvudtaget. För att beräkna kvävedioxid måste man även beräkna kväveoxider (NO x ) som är summan av kväveoxid (NO) och kvävedioxid (NO 2 ). Västsvenska paketet 11

12 Emellertid kan inte långtgående slutsatser utifrån kvävedioxidhalter dras om partikelhalter (partikelmassa), då dessa inte i första hand härrör från avgaser utan från mekaniskt slitage mellan däck och vägbana, uppvirvling och andra källor. Bakgrundshalterna av partiklar utgör också en betydligt större andel av totalhalten, vilket medför att det lokala bidraget blir mer svårtolkat. Gaturumsberäkningar och spridningsberäkningar lokalt (korsningar) har utförts enbart på partiklar uttryck som PM Västsvenska paketet

13 3 Miljökvalitetsnormer och miljömål 3.1 Normer och gränsvärden Miljökvalitetsnormer är rättsligt bindande nationella föreskrifter vars främsta syfte är att skydda människor mot höga luftföroreningshalter. Miljökvalitetsnormer för årsmedelvärden avser skydda befolkningen mot långsiktiga hälsoeffekter, medan extremvärden (dygnsmedelvärden och timmedelvärden) avser skydd mot akuta hälsoeffekter. I EU:s luftkvalitetsdirektiv (2008/50/EG) anges gränsvärden som är miniminivåer för luftkvaliteten, vilket innebär att medlemsländer kan ha strängare krav. Sveriges krav angivna som miljökvalitetsnormer är strängare än EU:s vad gäller kvävedioxid då Sverige även har krav för dygnsmedelvärde och timmedelvärde, vilket inte EU-lagstiftning har. Tabell 1. Sammanställning av gränsvärden och normer för kvävedioxid i utomhusluft enligt svensk lagstiftning (förordning 2010:477) och EU-lagstiftning (direktiv 2008/50/EG) Normer och gräsvärden för kvävedioxid i utomhusluft Tid MKN Sverige (µg/m3) Gränsvärde EU (µg/m3) Timme 90* 200*** Dygn 60** - År * Får överskridas 175 timmar per år ** Får överskridas 7 dygn per år *** Får överskridas 18 dygn per år Tabell 2 visar miljökvalitetsnormerna för partiklar. För att normen helt ska anses vara uppfylld måste båda normvärdena innehållas. Att normen beskrivs på två olika tidsbasis innebär att de beräknade halterna måste presenteras på två olika sätt, se avsnittet Resultat. Tabell 2. Miljökvalitetsnormer för PM 10 MKN: Halt (µg/m3) PM10 årsmedelvärde 40 PM10 dygnsmedelvärde 50 (Får överskridas 35 dygn/år) Miljökvalitetsnormerna gäller på allmän plats utomhus (inkl. under tak med högst en vägg). Undantag från detta är följande miljöer: Västsvenska paketet 13

14 arbetsplats där arbetsmiljöbestämmelser tillämpas och allmänheten inte har tillträde på vägbana där man normalt inte vistas (inom vägområde, mittremsa utan fotgängare samt längs med större vägar utan gc-banor) belastade mikromiljöer, t.ex. < 25 m från korsning eller vid förorenad frånluftspunkt som t.ex. en tunnelmynning (normen kan ändå gälla här om det finns bostäder, skolor och förskolor i närheten eftersom det kan uppstå olägenheter för människors hälsa 1 ) I trafikmiljöer bör utvärdering endast ske på platser där luften är representativ för luftkvaliteten för en gatsträcka som är minst 100 m lång. Årsmedelvärdet tillämpas på platser där befolkningen utsätts för halter under lång tid (bostäder, skolor, förskolor etc.), medan timoch dygnsmedelvärdena tillämpas platser där det förekommer både lång- och korttidsexponering (t.ex. gång- och cykelbanor). 3.2 Göteborg lokala miljömål för kvävedioxid Göteborg har satt upp lokala miljömål för luft som kompletterar det nationella miljömålet Frisk Luft. Göteborgs stads miljömål är lokalt anpassade och mer specifika: "Luften i Göteborg ska vara så ren att den inte skadar människors hälsa eller ger upphov till återkommande besvär." Göteborgs delmål för kväveoxid är att "Årsmedelvärdet för kvävedioxid ska underskrida 20 mikrogram per kubikmeter vid 95 procent av alla förskolor och skolor i Göteborg samt vid bostaden hos 95 procent av göteborgarna senast år 2020." 1 Beräkningar av kvävedioxid i Stockholms- och Uppsala län inför ansökan om tidsfrist för att klara EU:s gränsvärde. SLB-analys, oktober Västsvenska paketet

15 4 Luftföroreningar 4.1 Kvävedioxid Utsläpp av kväveoxider Utsläppen (emissionerna) av kväveoxider (NO x ) har beräknats med hjälp av Miljöförvaltningens emissionsdatabas. I denna databas finns utförlig information och data om utsläpp från vägtrafik, industri, energiproduktion, sjöfart, luftfart, arbetsmaskiner och diffusa källor som jordbruk och skogsbruk. De totala emissionerna av kväveoxider (NO x ) inom Göteborgs tätortsområde (Göteborg, Mölndal och Partille kommun), år 2011 visas i tabellen nedan: Tabell 3. Emissioner av kväveoxider (NOx) i Göteborgsområdet Kommun Kväveoxider (NOx), (ton/år) Vägtrafik Övrigt Totalt Göteborg 2265 Mölndal Partille 140 Hur emissionerna fördelar sig mellan olika verksamheter och i hela Göteborgsområdet respektive i centrala Göteborg visas i diagrammen nedan: Figur 3. Procentuell fördelning mellan olika verksamheters kvävedioxidemissioner. Vägtrafiken är den näst största (strax efter sjöfarten) enskilda utsläppskällan av kväveoxider i centrala Göteborg och bidrar med ungefär en tredjedel (beroende på geografisk avgränsning) till de totala utsläppen. Västsvenska paketet 15

16 Mätningar av kväveoxider i Göteborg I Göteborg utförs kontinuerliga mätningar av kväveoxider i regional- och urban bakgrundsmiljö samt i centrala stadsmiljöer. Mätningar av kväveoxider i urban bakgrundmiljö utförs sedan 1987 på Nordstans tak mitt i Göteborg, och vid Järntorget sedan 1989 i taknivå- denna station är emellertid precis nedlagd. Kontinuerliga mätningar i centrala stadsmiljöer utförs i Haga (lokal stadsgata), i Gårda (huvudled i stadsmiljö) och i Mölndal (lokal stadsgata). Dessutom har Miljöförvaltningen i Göteborg tre mobila mätstationer som flyttas runt i Göteborgsområdet i olika miljöer. Under år 2011 stod dessa mobila mätstationer i Frihamnen (välventilerad urban bakgrund), Odinsgatan (lokal stadsgata), Nellickevägen (bakgård företagsområde centralt) samt Gamlestan (lågt trafikerad bostadsgata centralt). Mätresultaten visar att de svenska miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid klaras i regionaloch urban bakgrundsmiljö men överskrids i flera gaturum och längs hårt trafikerade vägar, detta gäller både års- dygns- och timmedelvärden. Därmed överskrids även EUs gränsvärde för år, men EUs timmedelvärde klaras i Göteborg. Nedan visas en sammanställning av mätvärden för NO 2 åren Röd text visar där överskridanden av normer eller gränsvärden har skett. Tabell 4. Mätvärden för kvävedioxid åren på fem fasta mätplatser i Göteborgsområdet 16 Västsvenska paketet

17 Kvävedioxidhaltens utveckling i Göteborg Halterna i den urbana bakgrundsluften av kväveoxider och kvävedioxid har minskat sedan slutet av 1970-talet. I figur 4 visas årsmedelvärden av kvävedioxid (NO 2 ). Trenden av minskande kväveoxidhalter är tydligast i trafikmiljö under 1990-talet, främst beroende på minskade utsläpp från vägtrafiken på grund av kraven på katalytisk avgasrening för nya personbilar. Under 2000-talet syns emellertid ingen betydlig sänkning av halterna i hårt belastade miljöer (Gårda, Haga), men fortsatt sjunkande halter i urbana bakgrundhalter (Femman, Järntorget), samt i Mölndal. Figur 4. Årsmedelvärden av kvävedioxidhalter vid de fasta stationerna i Göteborgsområdet. Mätningar i gatunivå visar att halterna av kväveoxider har minskat sedan början av 1990-talet, men minskningen för kvävedioxid är något mindre i gatunivå än i den urbana bakgrundsluften. En orsak till att kvävedioxidhalterna inte har minskat i gatunivå kan vara att andelen dieselbilar har ökat, vilka har en högre andel NO 2 av NOx-emissionen. En annan orsak kan vara att interaktionen i luften mellan NO, NO 2 och ozon ändras när den totala NO x - emissionen ändras. Västsvenska paketet 17

18 Trafikmodellen i emissionsdatabasen Värden för hur trafiken förändras på till följd av trängselskatten är den viktigaste indatan som denna utredning baseras på. Denna beräkning är inte utförd av miljöförvaltningen utan utgår från den trafikprognos som Trafikverket gjort över förväntade effekter av trängselskattens införande. Modellen som har använts för trafikprognosen är Sampers. Sampers modellerar persontrafik. I Trafikverkets prognoser för vägtrafikens förändringar till följd av trängselskattens införande har prognosen även kompletteras med näringslivets transporter (dvs bland annat lastbilar och personbilar i yrkestrafik). Datan för trafikförändringar var framtaget enbart för större trafikleder och schematiskt beskrivet med avseende på geografi. Fordonsflödet var uttryckt som vintervardagsdygn med fyra fordonsslag. Dessa data matchade inte miljöförvaltningens emissionsdatabas som består av ett komplett vägnät, geografiskt korrekt koordinatsatt, fordonsflöden uttryckt som årsdygnstrafik (ÅDT) samt med fem fordonsslag. Efter omfattande databehandling och geografisk modellering kunde trafikförändringsdatan anpassas och implementeras till miljöförvaltningens vägdatabas. Figur 5 illustrerar denna omvandling av datan: Figur 5. Illustration av dataomvandling av trafikvärden för anpasssning till miljöförvaltningens EDB. De lila och rosa linjerna innehåller värden för trafikförändringar, de smala svarta linjerna nere till vänster är miljöförvaltningens emissionsdatabas. Emissionsfaktorer För vägfordonens emissioner används HBEFA- modellen (f.d. Artemis) som är en europeisk emissionsmodell. Modellen som använts i denna utredning avser ett utsnitt av hela modellen för att beskriva den svenska fordonsflottan. Vägtrafiken i Göteborgsområdet har i enlighet med denna modell delats in i ca 35 olika vägtyper och två olika trafiksituationer (fritt flöde och trängsel). Fem olika fordonsslag ur modellen har använts; 1) lätta fordon som personbilar och skåpbilar; 2) tunga lastbilar utan släp 3) tunga lastbilar med släp 4) stadsbussar och 5) 18 Västsvenska paketet

19 landsvägsbussar. Ur modellen beräknas specifika emissionsfaktorer för varje kombination av fordonsslag, vägtyp och trafiksituation. Trafikvariationer i tid Emissionsdatan från trafiken är fördelad över tid i dygns- och årsvariationer. I trängselskattescenariet har dessa modifierats utifrån uppskattningar om hur trafiken kommer att påverkas av trängselskatten under olika timmar på dygnet. Dessa baserar sig också på hur stor avgiften är under den timmen (8, 13 eller 18 kr). Även en förändring över året är inlagd, där juli månad får en relativt mindre förändring än andra månader eftersom trängselskatten inte gäller då. Förutsättningar i spridningsberäkning I denna utredning har dagens (2011) kvävedioxidhalter beräknats för Göteborgsområdet. Som underlagsdata används miljöförvaltningens emissionsdatabas (EDB), som innehåller alla betydande emissionskällor av kväveoxider inom Göteborgområdet, bl.a. vägtrafik, sjöfart, industrier, energianläggningar, luftfart, arbetsmaskiner, hushåll, jordbruk, skogsbruk och småbåtshamnar. För att kunna genomföra spridningsberäkningar behövs utöver emissionsdata en meteorologisk databas med vindriktning, vindhastighet, temperatur, och solinstrålning som ingående parametrar. För att få jämförbarhet i resultatet har även här indatan hållits konstant, med samma meteorologiska dataset (sammanvägning av åren ) för båda scenarierna. Spridningsmodell De beräknade trafikförändringarna och motsvarande luftföroreningshalter beskriver den situation som skulle uppkomma under det första trängselskatteåret. Spridningsberäkningar har utförts med en avancerad spridningsmodell (Gaussisk) i programkonglomeratet Enviman (Opsis AB). Beräkningen genererar ett kontinuerligt koncentrationsfält över markytan. Spridningsmodellen tar inte hänsyn till byggnader och topografi och lämpar sig således för analys i större skala, och kan anses beskriva den generella urbana halten i ett visst område utan beaktande av lokala ventilationsförhållanden. Spridningsberäkningen avser kväveoxider (NO x ) som därefter räknas om till kvävedioxid (NO 2 ). Denna omräknig baserar sig på algoritmer som kommer från regressionsanalys av mätdata från miljöförvaltningens mätstationer. Algoritmerna är olika beroende på haltnivåer, och olika för årsmedelvärde respektive extremvärden (dygn, timme). Beräkningen kalibreras således mot mätningar. Denna metod kräver därmed att mätningen och beräkningen avser samma år i detta fall Exponeringsberäkning Syftet med hela utredningen är att uppskatta hur luftkvaliteten i Göteborgsområdet påverkas till följd av de trafikförändringar som sker när trängselskatten införs. Med denna uppskattning kan man beräkna hur befolkningens exponering av luftföroreningar påverkas. Västsvenska paketet 19

20 Detta innebär att de beräknade halterna måste omsättas till exponering av befolkningen. Den metod vi använt här är att beskriva exponeringen vid människors bostad, och därefter matcha ihop halt (årsmedelexponering) och adresspunkten. Exponeringen beräknas genom att vikta beräkningen för antal personer som är skrivna på den aktuella adressen. Figur 6 illustrerar detta förfarande: Figur 6. Exponeringsberäkning av befolkningen i Göteborg, Mölndal och Partille. Adresspunkterna syns som svarta stjärnor i bilden, dessa matchas med den beräknade årsmedelhalten (färgrastret). 20 Västsvenska paketet

21 4.2 Gaturumsberäkningar av partiklar (PM 10 ) Urval av gaturum Vägar och gaturum som valts ut baseras på samma trafikdata som använts för kvävedioxid. Urvalet omfattar vägar där trafiken minskar (minst 4000 fordon/dygn), vägar där trafiken ökar (minst 2000 fordon /dygn) samt generellt belastade vägar (se figur 7). Figur 7. Urval av vägar för beräkning av partiklar i gaturum. På gröna vägar sjunker trafikflödet med mer än 4000 f/dygn, på röda vägar ökar det med mer än 2000 f/dygn. Beräkningsmodellen SIMAIR Modellberäkningssystemet SIMAIR väg och SIMAIR- korsning har använts för att beräkna PM 10 halter på de utvalda vägarna och gaturummen. SIMAIR är ett väl utvecklat och utvärderat program som utvecklats av SMHI. I SIMIAR använder man både en modell för beräkningen av gaturum (OSPM) och en för vägar som är mer öppna (OpenRoad). SIMAIRväg beräknar partikelhalter i gaturummen och SIMAIR-korsning beräknar partikelhalter i de omgivande miljöerna. Indata till beräkningsmodellerna Indata i form av emissioner för beräkning av urban bakgrund och regional halter av PM 10 finns redan inlagda i SIMAIR modellen. Emissionerna kommer i sin tur från Svenska MiljöEmissionsData (SMED) och EMEP (European Monitoring and Evalutation Programme). Västsvenska paketet 21

22 Meteorologiska data som är från SMHIs analyssystem för väderobservationsdata är också redan inlagd i SIMAIR. Trafikmängden och andelen tungtrafik vilka som används för att beräkna det lokala bidraget före och efter trängselskatten är från samma trafikmodell som används för beräkningen av NO 2. Indata som gäller hushöjd och vägbredd och gatubredd har vi tagit fram med hjälp av satellitbilder och gatubilder från hitta.se. Beräkningarna i denna rapport bygger på urbana och regionala bakgrundshalter från år 2010 samt trafiksiffror med och utan trängselskatten för år Västsvenska paketet

23 5 Resultat 5.1 Resultat kvävedioxid Spridningskartor Spridningsberäkningarna resulterar i så kallade spridningskartor som färgläggs i förhållande till hur höga halterna är i jämförelse med miljökvalitetsnormer och utvärderingströsklar, som teckenförklaringen nedan visar: Nedan presenteras det kompletta resultatet av spridningsberäkningarna (Årsmedelvärdet, 36:e högsta dygnsmedelvärdet, samt det 176:e högsta timmedelvärdet). Alla värden avser ett kalenderår. Figur 8. Spridningskarta för kvävedioxid över Göteborg. Årsmedelvärde. Västsvenska paketet 23

24 Figur 1. Spridningskarta för kvävedioxid över Göteborg. 36:e högsta dygnet. Figur 10. Spridningskarta för kvävedioxid över Göteborg. 176:e högsta timmen. Spridningskartorna har en flytande färgskala för att ge ett realistiskt intryck. Årsmedelhalterna överskrids enbart i närheten av större trafikleder, medan extremvärdena överskrids i över större ytor i centrala Göteborg. Det bör noteras att beräkningarna av extremvärdena är osäkra på grund av de osäkerheter som finns i trafikdatan. Extremvärden är också svårare att beräkna och mäta då de naturligt bygger på mindre underlag. 24 Västsvenska paketet

25 Geografiska indelningar av resultatet Resultatet av haltberäkningarna beror naturligtvis på var man befinner sig i det beräknade området, med stora variationer mellan platser nära större leder där trafikflödena förmodligen kommer att sjunka mycket, och ytterområden utan stor påverkan av vägtrafik. För att beskriva halt- och exponeringsförändringar i olika miljöer har följande geografiska indelningar gjorts: Göteborg Kommun Centrala Göteborg Innerstaden Inom trängselskatteområdet Gårda-området Mölndal kommun Norra Mölndal Partille kommun Dessa indelningar visas i figur 11. Figur 21. Resultatet av halt- och exponeringsberäkningarna har olika geografiska indelning för beskriva förändringar i olika miljöer. Västsvenska paketet 25

26 Effekten på trafikarbete emissioner av kvävedioxid Trängselskattens effekt på förändringar av trafikarbete (f*km) och den totala emissionen av NO x från vägtrafiken har beräknats, och visas i bilden nedan: Figur 12. Trängselskattens effekt på trafikarbetet och kvävedioxidemissionen från vägtrafiken. Partille bryter mönstret då effekten på trafiken där ger en minskad tung trafik och en ökad lätt trafik. Effekter på halter och befolkningsexponering De procentuella och absoluta haltförändringar av kvävedioxid inom olika geografiska områden som uppkommer till följd av trängselskatten finns redovisad i figur 13. Värdena är beräknade på befolkningens exponering. Figur 13. Procentuella och absoluta (inom parentes) haltförändringar av kvävedioxid inom olika geografiska områden, i förhållande till den aktuella totalhalten (i nederkanten). Värdena är beräknade på befolkningens exponering. 26 Västsvenska paketet

27 Som figur 13 visar sjunker halterna ca 1-2 procent i yttre delar av det analyserade området (ca 0,1-0,2 µg/m3), och ca 3-5 procent (0,5-1,3 µg/m3) i centrala delar av Göteborg- beräknat som årsmedelvärde på befolkningens exponering. För att sätta resultaten i ett större sammanhang har skillnaderna i resultaten mellan med och utan trängselskatt jämförts med Göteborgs lokala miljömål som innebär att 95 % av göteborgarna ska ha årsmedelhalter under 20 µg/m 3 vid sin bostad (se avsnitt Miljökvalitetsnormer och miljömål ). Idag (år 2011) bor ca människor inom Göteborgs kommuns gränser. Enligt miljömålet ska högst av dem bo på platser som har en årsmedelhalt av kvävedioxid som ligger över 20 µg/m 3. I diagrammet nedan visas antal personer (y-axeln) som i dagens situation bor på en plats över en viss årsmedelhalt (x-axeln). Den övre blå linjen visar exponeringen utan trängselskatt och den nedre gröna med en situation med trängselskatt. Skillnaden mellan kurvorna speglar sänkningen av den exponerande halten till följd av trängselskatten. Figur 3. Antal personer i Göteborg exponerade för NO 2 -halter >20 µg/m 3 vid bostaden med och utan trängselskatt Som diagrammet visar skulle fler personer boende inom Göteborgs kommun klara miljömålet med dagens befolkningsstruktur när trängselskatten införs. 5.2 Resultat partiklar (PM 10 ) Som regel med modellsberäkningar finns det alltid osäkerheter. Man brukar därför korrigera beräkningsresultat med en faktor som baseras på mätningsresultat. I de här beräkningarna använder vi mätningarna både i Haga (2010 mätning) och i Gårda (genomsnittet av PM 10 halter på 5 år mätning) för att ta fram korrektionsfaktorer. Beräkningarna som togs fram med hjälp av OSPM modell (alla gaturum) korrigeras med en faktor på 0,87 för både årsmedelvärden och 90 percentiler. I beräkningarna som togs fram med hjälp av OpenRoad Västsvenska paketet 27

28 modellen används en faktor på 0,8 på årsmedelvärden och 0,69 för percentiler av öppna vägar så som sträckan vid Riddaregatan (mellan Prästgatan Storkgatan). Beräkningarna i denna rapport avser år 2010 med och utan trängselskatten. Tabell 5. Utvalda gaturum och vägar med antal fordon och andel tung trafik före och efter Trängselskatten (TS) inkluderade vägbredd, gaturumsbredd och hushöjder. I tabellen är - gatan öppen den sidan eller helt öppen. Gatunamn Avsnitt i beräkningarna Total trafik före TS Total trafik efter TS Andel tung före TS (%) Andel tung efter TS (%) Vägbredd (m) Gaturumsbredd (m) Hushöjd (m) Sida åt S/V Artillerigatan Hornsgatan - Treriksgatan , Friggagatan Odinsplatsen - Alströmergatan Gårda Vid E6/E20 mellan Tomtegatan och Tritongatan Haga Sprängkullsgatan Hjalmar Brantingsgatan (Norra) Hjalmar Brantingsgatan (Södra) Linnegatan Plantagegatan - Järntorget Lundby Pallasgatan - hamngatan Madängsgatan Lundbyleden Pallasgatan - Kvillegatan Neptunusgatan Pallasgatan - Jägaregatan Riddaregatan Prästgatan - Storkgatan Södra Vägen Korsvägen - Berzeliigatan Tuvevägen Utängarna - Tuvekyrkväg Ånäsvägen Svangatan Kungälvsgatan Trädesgatan Godemansgatan Trädesgatan - Godemansgatan ,5 9, Sida åt N/Ö 28 Västsvenska paketet

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker Author Markus Olofsgård Phone +46 10 505 00 00 Mobile +46703566210 E-mail markus.olofsgard@afconsult.com Date 2015-02-11 Project ID 702782 MölnDala Fastighets AB Kompletterande luftkvalitetsutredning för

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun 2007:25 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, JUNI 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 2

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun 2006:39 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006 Innehållsförteckning Förord... 2 Miljökvalitetsnormer... 3

Läs mer

WWFs globala program Climate Savers involverar. Det ligger i luften. Volvo utvidgar klimatsamarbete med WWF ETT NYHETSBREV JUNI 2012 FRÅN

WWFs globala program Climate Savers involverar. Det ligger i luften. Volvo utvidgar klimatsamarbete med WWF ETT NYHETSBREV JUNI 2012 FRÅN Det ligger i luften ETT NYHETSBREV JUNI 2012 FRÅN Volvo utvidgar klimatsamarbete med WWF Volvo Anläggningsmaskiner och Volvo Bussar ansluter sig till Volvokoncernens samarbete med WWFs program Climate

Läs mer

Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013

Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013 LVF 2014:2 Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013 Magnus Brydolf SLB-ANALYS, APRIL 2014 Förord Kartläggningarna av kvävedioxidhalter (NO

Läs mer

Luftföroreningar i Nyköping

Luftföroreningar i Nyköping Samhällsbyggnad Miljöenheten Utredningsingenjör Bo Gustaver Tfn 0155-24 89 29 e-post: bo.gustaver@nykoping.se Datum 2010-04-22 2011-03-11 Dnr 2008-1353 421 1 (11) Luftföroreningar i Nyköping Miljöenheten

Läs mer

Ny energianläggning i Upplands Bro

Ny energianläggning i Upplands Bro LVF 2009:9 uppdaterad 090828 Ny energianläggning i Upplands Bro SPRIDNINGSBERÄKNING AV HALTER KVÄVEDIOXID, SVAVELDIOXID OCH INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) ÅR 2015 Boel Lövenheim SLB-ANALYS, AUGUSTI 2009

Läs mer

Infra City Öst, Upplands-Väsby

Infra City Öst, Upplands-Väsby 2009:12 Infra City Öst, Upplands-Väsby SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) SLB-ANALYS, AUGUSTI 2009 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-04-16 9 Mhn 42 Dnr: 2009 1927 Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Beslut 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen.

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 4 april 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386 Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av

Läs mer

Hur påverkas luften i centrala Göteborg om trängselavgifter införs? Scenarier. Emissionsberäkning. Tre scenarier Nu-scenarie: 2006

Hur påverkas luften i centrala Göteborg om trängselavgifter införs? Scenarier. Emissionsberäkning. Tre scenarier Nu-scenarie: 2006 Hur påverkas luften i centrala Göteborg om trängselavgifter införs? Marie Haeger-Eugensson Jenny Westerdahl Karin Sjöberg Lin Tang IVL Svenska Miljöinstitutet Scenarier Tre scenarier Nu-scenarie: 26 Framtidsscenarie

Läs mer

Figur 1 Vy mot väster tvärs Landsvägen och mitt för Cirkusängen 6

Figur 1 Vy mot väster tvärs Landsvägen och mitt för Cirkusängen 6 Linköping 2011-03-29 PM Spridningsberäkning Cirkusängen 1. Bakgrund Stadsbyggnads- och Miljöförvaltningen i Sundbyberg arbetar med planprogrammet för bl.a. fastigheten Cirkusängen 6, som ligger utefter

Läs mer

Varför modellering av luftkvalitet?

Varför modellering av luftkvalitet? 24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida

Läs mer

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Antagen på Luftvårdsförbundets styrelsemöte 11 juni 2012, kostnadsfördelning justerad på styrelsemöte 23 november 2012 Bakgrund

Läs mer

Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik

Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik Till: EU-kommissionen, GD Miljö Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik Bakom detta dokument står Stockholmsregionens Europaförening (SEF), med Stockholms stad, Kommunförbundet Stockholms

Läs mer

Det ligger i luften. Forskare från Göteborg vill kartlägga Kinas nya smog Luften i kinesiska storstadsregioner är ett stort

Det ligger i luften. Forskare från Göteborg vill kartlägga Kinas nya smog Luften i kinesiska storstadsregioner är ett stort Det ligger i luften ETT NYHETSBREV JUNI 2014 FRÅN Foto: Håkan Pleijel. Forskare från Göteborg vill kartlägga Kinas nya smog Luften i kinesiska storstadsregioner är ett stort hälsoproblem. Här finns en

Läs mer

Lagar och krav. Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver?

Lagar och krav. Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver? Lagar och krav Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver? Kurs i modellanvändning för en renare tätortsluft Helena Sabelström

Läs mer

Bellona 5, Solna. Luftkvalité uteluft- detaljplanskede. Bellona 5, Solna Befintlig byggnad 2015-01-30

Bellona 5, Solna. Luftkvalité uteluft- detaljplanskede. Bellona 5, Solna Befintlig byggnad 2015-01-30 Bellona 5, Solna Luftkvalité uteluft- detaljplanskede Bellona 5, Solna Befintlig byggnad Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund och syfte... 4 Utredningens genomförande och omfattning... 4 Fastigheten

Läs mer

Regeringen fastställde i december

Regeringen fastställde i december JUNI 2005 Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Göteborgsregionen Regeringen fastställde i december 2004 åtgärdsprogram för att klara MKN i Stockholm och Göteborg. Det betyder

Läs mer

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort LVF 2010:23b Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORM SLB-ANALYS, UPPDATERAD MAJ 2011 Innehållsförteckning JÄMFÖRELSER

Läs mer

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING Luftkvalitetspolicy i Malmö 10 december Matthew Ross-Jones, Enheten för Luft och Klimat Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection

Läs mer

Ny bussdepå vid Tomtebodaterminalen, Solna

Ny bussdepå vid Tomtebodaterminalen, Solna LVF 2013:3 Ny bussdepå vid Tomtebodaterminalen, Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR ÅR 2020 AVSEENDE HALTER AV PARTIKLAR, PM10 OCH KVÄVEDIOXID, NO 2 Lars Burman SLB-ANALYS, APRIL 2013 Förord Denna utredning är

Läs mer

LVF 2010:7. Kv. Lagern i Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Lars Burman

LVF 2010:7. Kv. Lagern i Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Lars Burman LVF 2010:7 Kv. Lagern i Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Lars Burman SLB-ANALYS, MAJ 2010 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen

Läs mer

SLB 7:2010. Utsläpp och halter av kväveoxider och kvävedioxid på Hornsgatan

SLB 7:2010. Utsläpp och halter av kväveoxider och kvävedioxid på Hornsgatan SLB 7:21 Utsläpp och halter av kväveoxider och kvävedioxid på Hornsgatan ANALYS AV TRAFIKMÄTNINGAR UNDER HÖSTEN 29 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholms

Läs mer

Utsläpp till luft Bilaga till Program för detaljplan Airport City

Utsläpp till luft Bilaga till Program för detaljplan Airport City Utsläpp till luft Airport City Härryda Kommun 2011-05-05 Upprättad av: Sara Janhäll Granskad av: Jesper Lindgren Godkänd av: Sara Janhäll RAPPORT Utsläpp till luft Airport City Härryda Kommun Beställare

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun LVF 2013:10 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2011 Malin Täppefur SLB-ANALYS, APRIL 2013 Förord SLB-analys är operatör för Stockholms

Läs mer

Kvalitetssäkring av modellberäkningar

Kvalitetssäkring av modellberäkningar Modellanvändning för en renare tätortsluft Kvalitetssäkring av modellberäkningar Innehåll Vad kan jag göra åt det? Vilka kvalitetskrav finns på modellberäkningar? Hur kan man utföra en utvärdering mot

Läs mer

SIMAIR. ett internetverktyg för bedömning av luftkvalitet i vägars närområde. Användarbeskrivning SIMAIR med ARTEMIS

SIMAIR. ett internetverktyg för bedömning av luftkvalitet i vägars närområde. Användarbeskrivning SIMAIR med ARTEMIS SIMAIR ett internetverktyg för bedömning av luftkvalitet i vägars närområde Användarbeskrivning SIMAIR med ARTEMIS September 2011 Innehållsförteckning SIMAIR - EN ANVÄNDARBESKRIVNING... 1 1. Bakgrund...1

Läs mer

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Om IVL Fristående och icke vinstdrivande forskningsinstitut Ägs av Stiftelsen Institutet för Vatten och Luftvårdsforskning

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2007:9 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2005 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2007 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp

Läs mer

Mätning av partiklar (PM10) Kungsvägen i Mjölby

Mätning av partiklar (PM10) Kungsvägen i Mjölby Mätning av partiklar (PM10) Kungsvägen i Mjölby Bild: Mjölby kommun 26 augusti 2011 9 oktober 2012 Luftmätningen är utförd av miljökontoret i Mjölby och Boxholms kommun och miljökontoret i Norrköpings

Läs mer

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1 Fortsättning från pdf nr 1 Dagbefolkning 5 1 Kilometer 3-15 151-35 351-6 61-1 11-165 1651-27 271-43 431-7 71-125 1251-232 Figur 8. Fördelning av befolkning i Storstockholm år 2 (5 meters upplösning). Nattbefolkning

Läs mer

Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län

Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län Underhandsresultat från Kronobergs luftvårdsförbunds samordnade program för kontroll av luftkvalitet Bruno Bjärnborg Samordnat program

Läs mer

Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner

Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner LVF 2013:13 Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner Räkning på parkerade personbilar januari-mars 2013 samt jämförelse med räkningar på rullande personbilar Magnus Brydolf SLB-ANALYS,

Läs mer

Tjänster och tillämpad forskning. Luftmiljö på SMHI. Mallversion 1.0 2009-09-23

Tjänster och tillämpad forskning. Luftmiljö på SMHI. Mallversion 1.0 2009-09-23 Tjänster och tillämpad forskning Luftmiljö på SMHI Mallversion 1.0 2009-09-23 Ett tjugotal personer engageras i luftmiljö Gruppen Produktion luft på avdelning Miljö & Säkerhet består av 19 personer, som

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Stockholms och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Stockholms och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken kommun LVF 2011:19 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Stockholms och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken kommun Magnus Brydolf Boel Lövenheim SLB-ANALYS, FEBRUARI 2012 Förord Denna

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2004:661 Utkom från trycket den 6 juli 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Regeringen

Läs mer

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom Val av modell Användning av modeller Kvalitetssäkring av beräkningar och resultat Lagstiftning Rapportering i samarbete med NV och IVL Hur erbjuder

Läs mer

Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås

Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås Sven Kindell och Jörgen Jones RAPPORT NR 2014-44 Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås Pärmbild. Årsmedelhalt bensen (µg/m 3 ), beräkningsår 2013. RAPPORT

Läs mer

Trängselavgifter i Stockholm

Trängselavgifter i Stockholm LVF 2003:6 Trängselavgifter i Stockholm EFFEKTER PÅ LUFTKVALITET ÅR 2015 Christer Johansson, Lars Burman och Boel Lövenheim SLB-analys, Miljöförvaltningen, Stockholm samt Bo Segerstedt Institutionen för

Läs mer

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort LVF 2010:23b Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORM SLB-ANALYS, UPPDATERAD DECEMBER 2011 Innehållsförteckning

Läs mer

Rapport 2009:1. Luftföroreningar i Botkyrka kommun. Mätdata 2008. Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning

Rapport 2009:1. Luftföroreningar i Botkyrka kommun. Mätdata 2008. Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning Rapport 2009:1 Luftföroreningar i Botkyrka kommun Mätdata 2008 Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning Tumba, september 2009 Cirkulationsplats över E4/E20 vid motet Foto: Dan Arvidsson

Läs mer

Den svenska regeringen får med anledning av skrivelsen framföra följande.

Den svenska regeringen får med anledning av skrivelsen framföra följande. 212-2-15 M211/382/R Miljödepartementet Rättssekretariatet Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för miljö B-149 BRYSSEL Belgien Svar på Europeiska kommissionens skrivelse angående tillämpningen av

Läs mer

KONTAKTOMBUDSMÖTE När: Fredag 9 oktober kl. 13:00 ca 15.30 Var: Fatburen, Södermalmsallén 36, 5tr, Stockholm.

KONTAKTOMBUDSMÖTE När: Fredag 9 oktober kl. 13:00 ca 15.30 Var: Fatburen, Södermalmsallén 36, 5tr, Stockholm. KONTAKTOMBUDSMÖTE När: Fredag 9 oktober kl. 13:00 ca 15.30 Var: Fatburen, Södermalmsallén 36, 5tr, Stockholm. Vid höstens möte blir det som vanligt information om projekt och aktuella frågor inom förbundet

Läs mer

Luftkvaliteten i Malmö med fokus på arbetet för att nå miljökvalitetsnormerna för NO 2. Henric Nilsson, Malmö stad

Luftkvaliteten i Malmö med fokus på arbetet för att nå miljökvalitetsnormerna för NO 2. Henric Nilsson, Malmö stad Luftkvaliteten i Malmö med fokus på arbetet för att nå miljökvalitetsnormerna för NO 2. Henric Nilsson, Malmö stad Hälsoeffekter Där det finns mest luftföreoreningar finns en ökad risk att barn föds underviktiga.

Läs mer

Utvärdering av SIMAIR mot mätningar av PM10 och NO 2 i Göteborg, Stockholm och Umeå för åren 2006-2009

Utvärdering av SIMAIR mot mätningar av PM10 och NO 2 i Göteborg, Stockholm och Umeå för åren 2006-2009 METEOROLOGI Nr 152 Utvärdering av SIMAIR mot mätningar av PM10 och NO 2 i Göteborg, Stockholm och Umeå för åren 2006-2009 Undersökning av en ny emissionsmodell för vägtrafikens slitagepartiklar Stefan

Läs mer

Partiklar i Stockholmsluften

Partiklar i Stockholmsluften Kungl. Tekniska Högskolan SCI Partiklar i Stockholmsluften (Particles in the Stockholmair) Miljöfysik SH1008 Fredrik Båberg (fbaberg@kth.se) Stefan Knutas (sknutas@kth.se) Handledare: Tomas Lindblad Sammanfattning

Läs mer

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Bra luft och hållbar utveckling Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Sveriges Kommuner och Landsting 2007 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 E-post: kerstin.blom.bokliden@skl.se

Läs mer

TRAFIKUTREDNING FÖR KUNGSHAMNS HOTELL tillhörande detaljplan

TRAFIKUTREDNING FÖR KUNGSHAMNS HOTELL tillhörande detaljplan TRAFIKUTREDNING FÖR KUNGSHAMNS HOTELL tillhörande detaljplan 101495 2012-04-10 Bo Lindelöf Konsult WSP Samhällsbyggnad Bo Lindelöf 031-727 25 00 Innehåll 1 Bakgrund och förutsättningar...4 2 Förslag...9

Läs mer

Regeringen fastställer i detta åtgärdsprogram att de åtgärder som framgår av bilagan behöver vidtas för att bidra till att miljökvalitetsnormen

Regeringen fastställer i detta åtgärdsprogram att de åtgärder som framgår av bilagan behöver vidtas för att bidra till att miljökvalitetsnormen Regeringsbeslut 17 2004-12-09 M2003/1912/Mk Miljödepartementet Länsstyrelsen i Västra Götalands län 403 40 GÖTEBORG Åtgärdsprogram avseende miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Göteborgsregionen 1 bilaga

Läs mer

Luftföroreningar i Sydöstra korridoren mätningar och beräkningar av

Luftföroreningar i Sydöstra korridoren mätningar och beräkningar av Luftföroreningar i Sydöstra korridoren mätningar och beräkningar av kvävedioxidhalter och andra luftföroreningar utefter Rv 40 från Göteborg till Rävlanda under oktober december 2002 Erica Steen Miljöförvaltningen

Läs mer

Olskroken planskildhet och Västlänken

Olskroken planskildhet och Västlänken Underlag till järnvägsplaner Olskroken planskildhet och Västlänken Göteborgs Stad och Mölndals stad, Västra Götalands län Underlagsrapport Luftkvalitet TRV 2013/92338 2014-09-01 Titel: Olskroken planskildhet

Läs mer

Luftkvaliteten i Sverige år 2020

Luftkvaliteten i Sverige år 2020 METEOROLOGI Nr 150, 2012 Luftkvaliteten i Sverige år 2020 Uppföljning av miljökvalitetsmålet Frisk luft för trafikmiljöer i svenska tätorter Gunnar Omstedt, Stefan Andersson, Christian Asker, Jörgen Jones,

Läs mer

Resultatfi-ån2014 kommer att rapporteras till Naturvårdsverkets datavärd i mars 2015. Haltema förväntas vara lägre än under 2013.

Resultatfi-ån2014 kommer att rapporteras till Naturvårdsverkets datavärd i mars 2015. Haltema förväntas vara lägre än under 2013. 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2014-09-17 Ärendenr: NV-05127-14 Regeringskansliet Miljödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se magnus.moreau@regeringskansliet.se Underlag

Läs mer

LUFTEN I HÖGANÄS KOMMUN

LUFTEN I HÖGANÄS KOMMUN LUFTEN I HÖGANÄS KOMMUN Lägesrapport för 2009 Till miljönämnden augusti 2010 2010-08-18 1 Sammanfattning Miljöavdelningen har sedan en tid tillbaka utfört kontinuerliga luftkvalitetsmätningar i taknivå

Läs mer

Dagens och framtidens partikelhalter. Utredning av exponeringsminskningsmål för PM2.5 enligt nytt luftdirektiv. Meteorologi

Dagens och framtidens partikelhalter. Utredning av exponeringsminskningsmål för PM2.5 enligt nytt luftdirektiv. Meteorologi Nr 133, 2008 Meteorologi Dagens och framtidens partikelhalter i Sverige Utredning av exponeringsminskningsmål för PM2.5 enligt nytt luftdirektiv Stefan Andersson, Robert Bergström, Gunnar Omstedt och Magnuz

Läs mer

SLB 2:2006. Stockholmsförsöket EFFEKTER PÅ LUFTKVALITET OCH HÄLSA

SLB 2:2006. Stockholmsförsöket EFFEKTER PÅ LUFTKVALITET OCH HÄLSA SLB 2:26 EFFEKTER PÅ LUFTKVALITET OCH HÄLSA STOCKHOLM JUNI 26 Kort sammanfattning Det är väl dokumenterat att luftföroreningar, speciellt partiklar, har betydande effekter på Stockholmarnas hälsa, både

Läs mer

SLB 8:2009. Trängselskattens inverkan på utsläpp och luftkvalitet

SLB 8:2009. Trängselskattens inverkan på utsläpp och luftkvalitet SLB 8:2009 Trängselskattens inverkan på utsläpp och luftkvalitet UTVÄRDERING TILL OCH MED ÅR 2008 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholm. SLB-analys är operatör

Läs mer

Bilaga 4 Nationell presentation av emissioner och halter. Lars Gidhagen m.fl. SMHI

Bilaga 4 Nationell presentation av emissioner och halter. Lars Gidhagen m.fl. SMHI Bilaga 4 Nationell presentation av emissioner och halter Lars Gidhagen m.fl. SMHI 101 102 Nationell presentation av emissioner och halter Finansiär: Naturvårdsverket avtal 501 0711 Slutrapport september

Läs mer

Detaljplan för Hossaberget PM om trafikmängder på Nya Öjersjövägen

Detaljplan för Hossaberget PM om trafikmängder på Nya Öjersjövägen Detaljplan för Hossaberget Detaljplan för Hossaberget Beställare: Partille kommun 433 82 Partille Beställarens representant: Erika von Geijer Konsult: Uppdragsledare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg

Läs mer

Luftkvalitet Påverkan i byggskedet

Luftkvalitet Påverkan i byggskedet Skapad av: Kjell Ericson, Tyréns AB Fackansvarig: Kjell Ericson, Tyréns AB Dokumentdatum: Diarienr/Ärendenr: TRV 2010/35145 Version: Utgivare: Trafikverket Projekt: Uppdragsnr: 102531 Kontaktperson: Projektledare:

Läs mer

Åtgärder mot höga halter av partiklar (PM10) på platser där människor vistas intill hårt trafikbelastade vägar i Stockholms län

Åtgärder mot höga halter av partiklar (PM10) på platser där människor vistas intill hårt trafikbelastade vägar i Stockholms län Åtgärder mot höga halter av partiklar (PM10) på platser där människor vistas intill hårt trafikbelastade vägar i Stockholms län Titel: Åtgärder mot höga halter av partiklar (PM10) på platser där människor

Läs mer

Modellsimuleringar av NOx och PM10 i Västra Götaland år 2010 och 2011

Modellsimuleringar av NOx och PM10 i Västra Götaland år 2010 och 2011 Enger K M-konsult AB Modellsimuleringar av NOx och PM10 i Västra Götaland år 2010 och 2011 Uppsala 2014-02-10 Leif Enger KM-konsult AB Sammanfattning Genom att jämföra spridningsberäkningar för olika ämnen

Läs mer

Mätning av partiklar (PM10) Drottninggatan/Rv 50 i Motala

Mätning av partiklar (PM10) Drottninggatan/Rv 50 i Motala Mätning av partiklar (PM10) Drottninggatan/Rv 50 i Motala Foto: Cajsa Eriksson 19 oktober 2012 14 oktober 2013 Dnr 2012-MH1155-3 Luftmätningen är utförd av miljö- och hälsoskyddsenheten i Motala kommun

Läs mer

Hans Backström och Sven Kindell. RAPPORT NR 2010-7 Nationella beräkningar med SIMAIR

Hans Backström och Sven Kindell. RAPPORT NR 2010-7 Nationella beräkningar med SIMAIR Hans Backström och Sven Kindell RAPPORT NR 2010-7 Nationella beräkningar med SIMAIR Pärmbild. Bilden föreställer beräknade och uppmätta halter av inhalerbara partiklar (PM-10) i bakgrundsluft på landsbygd

Läs mer

Ozon ny miljökvalitetsnorm

Ozon ny miljökvalitetsnorm 2006:6 Ozon ny miljökvalitetsnorm HUR PÅVERKAS LUFTKONTROLLEN I LÄNEN AV DEN NYA MILJÖKVALITETSNORMEN? SLB-ANALYS, FEBRUARI ÅR 2006 Innehållsförteckning Förord... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund och syfte...

Läs mer

Miljöavgifternas effekt på utsläpp, halter och hälsa i Storstockholmsområdet

Miljöavgifternas effekt på utsläpp, halter och hälsa i Storstockholmsområdet LVF 2004:13 Miljöavgifternas effekt på utsläpp, halter och hälsa i Storstockholmsområdet av Christer Johansson, Lars Burman & Boel Lövenheim, SLB-analys, Miljöförvaltningen, Stockholm samt Bertil Forsberg

Läs mer

Åtgärdsprogram - ett verktyg för att undvika överskridanden av luftkvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen

Åtgärdsprogram - ett verktyg för att undvika överskridanden av luftkvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen Åtgärdsprogram - ett verktyg för att undvika överskridanden av luftkvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen Dagens presentation Tidigare utvärdering av den rättsliga konstruktionen Presentation

Läs mer

Sotenäs kommun Bullerutredning - detaljplan för ÖDEGÅRDEN 1:9 m. fl, Sotenäs kommun

Sotenäs kommun Bullerutredning - detaljplan för ÖDEGÅRDEN 1:9 m. fl, Sotenäs kommun Handläggare Tel + (0) 0 Mobil + (0) 0 perry.ohlsson@afconsult.com RAPPORT () Datum -0- Uppdragsnr Kommunstyrelsen Mark- och exploatering 0 Kungshamn Rapport nr Detaljplan ÖDEGÅRDEN : m.fl. Uppdragsansvarig

Läs mer

RENARE STADSLUFT. Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå

RENARE STADSLUFT. Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå RENARE STADSLUFT Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå RENARE STADSLUFT ETT FÖRORD Bakgrund Åtgärdsprogram Nuläget 2009 Mål, renare stadsluft KORTSIKTLIGA

Läs mer

Kartläggning av arsenik-, kadmium- och nickelhalter i Stockholm och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Kartläggning av arsenik-, kadmium- och nickelhalter i Stockholm och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2008:25 Kartläggning av arsenik-, kadmium- och nickelhalter i Stockholm och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER Michael Norman SLB-ANALYS, NOVEMBER 2008

Läs mer

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2011-2015

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2011-2015 PM 10 - mätningar i Skara Foto: Ylva Sandqvist Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2011-2015 Målsättning Luft i Väst ska inom sitt verksamhetsområde vara arena för samråd och samarbete i luftvårdsfrågor.

Läs mer

Förslag till program för samordnad kontroll av luftföroreningar i kommunerna i Kronobergs län från och med 2009-04-01 t.o.m. 2012

Förslag till program för samordnad kontroll av luftföroreningar i kommunerna i Kronobergs län från och med 2009-04-01 t.o.m. 2012 FÖRSLAG Sidan 1 av 8 Förslag till program för samordnad kontroll av luftföroreningar i kommunerna i Kronobergs län från och med 2009-04-01 t.o.m. 2012 Sammanfattning Kronobergs luftvårdsförbund föreslår

Läs mer

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2012-2016

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2012-2016 PM 2,5 och PM 10 mätningar i Bengtsfors Foto: David Svenson Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2012-2016 Målsättning Luft i Väst ska inom sitt verksamhetsområde vara arena för samråd och samarbete

Läs mer

HUR LÅNGT RÄCKER BESLUTADE ÅTGÄRDER FÖR ATT KLARA NORMERNA FÖR PARTIKLAR OCH KVÄVEOXIDER?

HUR LÅNGT RÄCKER BESLUTADE ÅTGÄRDER FÖR ATT KLARA NORMERNA FÖR PARTIKLAR OCH KVÄVEOXIDER? MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2007-09-03 Jarmo Riihinen Telefon 08-508 28 820 jarmo.riihinen@miljo.stockholm.se Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 2007-09-18 p 14 HUR LÅNGT RÄCKER BESLUTADE

Läs mer

Urban 25 år! Karin Sjöberg, 28 september 2011 www.ivl.se

Urban 25 år! Karin Sjöberg, 28 september 2011 www.ivl.se 0 2 Uppmätta dygnsmedelvärden (µg/m 3 ) av svaveldioxid och sot Dygnsmedelvärden av sot (µg/m 3 ) i mars 1965 - samvariationen visar på långdistanstransportens genomslag Smältverket i Vargön 1974 3 120

Läs mer

Miljöpåverkan från dieselpersonbilar

Miljöpåverkan från dieselpersonbilar RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 1:99 Miljöpåverkan från personbilar EN UNDERSÖKNING I STOCKHOLMS STAD OCH LÄN MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, AUGUSTI 1999 Miljöpåverkan från personbilar EN UNDERSÖKNING I

Läs mer

Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar

Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar Christer Johansson ITM Stockholms universitet SLB Miljöförvaltningen, Stockholm Effekter av dagens jämfört

Läs mer

1. Ge medlemmarna en bättre framförhållning om vilken luftövervakning som är planerad.

1. Ge medlemmarna en bättre framförhållning om vilken luftövervakning som är planerad. PM 10 mätningar i Mariestad Foto: Håkan Magnusson Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2013-2017 1 Målsättning Luft i Väst ska inom sitt verksamhetsområde vara arena för samråd och samarbete i

Läs mer

Logistiklösning ger bättre luft i Göteborg

Logistiklösning ger bättre luft i Göteborg OKT 2003 Logistiklösning ger bättre luft i Göteborg Ökad ekonomisk tillväxt leder ofta till ett ökat transportbehov. Transportbranschen påverkar hela samhället inte bara här hemma, utan också ute i världen.

Läs mer

E 4 Förbifart Stockholm

E 4 Förbifart Stockholm Komplettering Tillåtlighet Fråga 10 PM En redovisning av beräknad energiåtgång och beräknad mängd klimatgaser under drifttid och byggtid 2009-01-16 3 (16) Innehåll 1 Kompletteringsuppgift 10... 4 2 Energianvändning

Läs mer

RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING

RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING WSP Analys & Strategi 2 (15) Bakgrund...3 Förutsättningar...3 Godsmängder...3 Omräkning till lastbilar...6 Antal TEU som används för

Läs mer

Åtgärdsprogram avseende miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid

Åtgärdsprogram avseende miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid Regeringsbeslut 18 2004-12-09 M2003/1891/Mk M2004/141/Mk Miljödepartementet Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067 104 22 STOCKHOLM Åtgärdsprogram avseende miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och

Läs mer

Kväveoxider och partiklar - en jämförelse mellan nio europeiska storstäder

Kväveoxider och partiklar - en jämförelse mellan nio europeiska storstäder Qqqqqe Självständigt arbete i tillämpad miljövetenskap 30 hp Kväveoxider och partiklar - en jämförelse mellan nio europeiska storstäder Nanna Korpi Institutionen för tillämpad miljövetenskap Stockholm

Läs mer

Åtgärder för kvävedioxid och partiklar i Stockholm, Södertälje och Uppsala

Åtgärder för kvävedioxid och partiklar i Stockholm, Södertälje och Uppsala Åtgärder för kvävedioxid och partiklar i Stockholm, Södertälje och Uppsala Helen Barda Länsstyrelsen i Stockholm 2013-10-02 1 Åtgärder för kvävedioxid och partiklar i Stockholms län Åtgärdprogram (ÅGP)

Läs mer

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma?

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Håkan Sköldberg, Profu 2015 05 13 Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och

Läs mer

Västsvenska infrastrukturpaketet. För jobb och utveckling i Göteborgsområdet

Västsvenska infrastrukturpaketet. För jobb och utveckling i Göteborgsområdet Västsvenska infrastrukturpaketet För jobb och utveckling i Göteborgsområdet Innehållsförteckning FÖR JOBB OCH UTVECKLING I GÖTEBORGSOMRÅDET 3 Göteborgsregionen - Västra Götalands motor 3 BAKGRUND OM VÄSTSVENSKA

Läs mer

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 %

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 % 3. Luft och klimat I Örebro län finns det förhållandevis få luftmätningar i tätorterna och kunskapen om luftkvaliteten är därför bristfällig. De mätningar som görs indikerar emellertid att luftkvaliteten

Läs mer

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING PM TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING 19 MARS 2012 Titel: Trafikanalys i Ljungby centrum Status: Koncept Datum: 2012 03 19 Beställare: Ljungby kommun Kontaktperson:

Läs mer

Luftkvalitet inom Östra Sveriges luftvårdsförbund

Luftkvalitet inom Östra Sveriges luftvårdsförbund LVF 2015:1 Luftkvalitet inom Östra Sveriges luftvårdsförbund MÄTNINGAR ÅR 2014 SLB-ANALYS, MAJ ÅR 2015 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 4 Sammanfattning... 5 Abstract... 8 Inledning...10

Läs mer

PM Trafik och bullerutredning Norrtälje hamn

PM Trafik och bullerutredning Norrtälje hamn PM TRAFIK OCH BULLERUTREDNING 1 Datum 2013-11-27 PM Trafik och bullerutredning Norrtälje hamn Anna-Ida Lundberg ÅF Lars Lindström ÅF Anders Bernhardsson M4Traffic ÅF-Infrastructure AB, Frösundaleden 2

Läs mer

Modell för beräkning av luftkvalitet vid småskalig biobränsle eldning

Modell för beräkning av luftkvalitet vid småskalig biobränsle eldning Modell för beräkning av luftkvalitet vid småskalig biobränsle eldning -förslag till utvecklingsprojekt November 2004 Gunnar Omstedt Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Bakgrund... 2 Krav på modellen...

Läs mer

Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikalstring och vägtrafikbuller

Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikalstring och vägtrafikbuller 1(5) Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikalstring och vägtrafikbuller Uppdragsnummer: 226043 Uppdragsansvarig: Johan Bergström Handläggare Anna-Karin Ekström 010-452 22 14 2(5) 1 Förutsättningar

Läs mer

åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i umeå.

åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i umeå. åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i umeå. Beslutshandling ÅTGÄRDSPROGRAM Sid 1 (44) SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 5 VARFÖR ETT ÅTGÄRDSPROGRAM I UMEÅ? 5 REGERINGENS UPPDRAG

Läs mer

Projektbeskrivning Väg 222 Trafikplats Lugnet

Projektbeskrivning Väg 222 Trafikplats Lugnet Projektbeskrivning Väg 222 Trafikplats Lugnet Januari 2010 1(6) Innehållsförteckning 1. Bakgrund...3 2. Planerade åtgärder...3 3. Trafikflöden...5 4. Standard och vägsektion...5 5. Planeringsläge och tidplan...5

Läs mer

Validering av SIMAIR mot mätningar av PM10, NO 2

Validering av SIMAIR mot mätningar av PM10, NO 2 Stefan Andersson Gunnar Omstedt METEOROLOGI Nr 37/29 Validering av mot mätningar av PM, och bensen Utvärdering för svenska tätorter och trafikmiljöer avseende år 24 och 25 Omslagsbilden visar en Sverigekarta

Läs mer

Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta

Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta SIGTUNA KOMMUN Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta 2012-12-13 Uppsala Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta Datum 2012-12-13 Uppdragsnummer 61381254612 Utgåva/Status Version

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Ran 7 i centrala Umeå, Umeå kommun, Västerbottens

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Ran 7 i centrala Umeå, Umeå kommun, Västerbottens MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ENLIGT PLAN OCH BYGGLAGEN (PBL) Detaljplan för fastigheten Ran 7 i centrala Umeå, Umeå kommun, Västerbottens län Uställningshandling UMEÅ KOMMUN Juni 2011 Uppdragsnr: 10129106

Läs mer

Utvärdering av Stockholmsförsökets effekter på vägtrafikens avgasemissioner

Utvärdering av Stockholmsförsökets effekter på vägtrafikens avgasemissioner VTI publikation www.vti.se 2006-06-19 Utvärdering av Stockholmsförsökets effekter på vägtrafikens avgasemissioner Arne Carlsson Ulf Hammarström Mohammed-Reza Yahya Per Jonsson 2 VTI rapport Kort sammanfattning

Läs mer