Trängselskattens effekt på luftkvaliteten i Göteborgsområdet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Trängselskattens effekt på luftkvaliteten i Göteborgsområdet"

Transkript

1 Trängselskattens effekt på luftkvaliteten i Göteborgsområdet

2

3 Förord Denna utredning är genomförd av miljöförvaltningen i Göteborg. Utredningen och rapporten är framtagna för att beskriva hur trängselskatten påverkar halterna och befolkningens exponering av kvävedioxid och partiklar i Göteborgsområdet. Utredningen är utförd som ett uppdrag och finansieras av samverkanspartnerna inom Västsvenska paketet. Kontaktpersoner hos samverkanspartnerna har varit Karin Björklind (Trafikkontoret) och Olivia Cleasson (Trafikverket). Utredningen är genomförd av Tomas Wisell och Hung Nguyen. Rapporten har granskats av Linus Theorin. I och med att denna rapport är klar och publicerad är utredningens resultat och slutsatser offentliga. Vid intresse att ta del av underlag, data och resultat kan miljöförvaltningen kontaktas. Göteborg januari 2013 Trafikverket Region Väst Västra Götalandsregionen Region Halland Göteborgs stad Göteborgregionens kommunalförbund Västtrafik Västsvenska paketet 3

4

5 Innehåll 1 Sammanfattning 7 2 Inledning Syfte Strategi Trängselskatten Utredningens avgränsningar 11 3 Miljökvalitetsnormer och miljömål Normer och gränsvärden Göteborg lokala miljömål för kvävedioxid 14 4 Luftföroreningar Kvävedioxid Gaturumsberäkningar av partiklar (PM 10 ) 21 5 Resultat Resultat kvävedioxid Resultat partiklar (PM 10 ) 27 6 Slutsatser 31 7 Osäkerheter 32 8 Referenser 33 Västsvenska paketet 5

6

7 1 Sammanfattning Införandet av trängselskatten i Göteborg innebär att vägtrafiken förändras och då förändras också luftkvaliteten. Hur mycket vägtrafiken förändras varierar mellan olika gator och vägar. Generellt sett minskar trafiken och då blir också luftkvaliteten bättre men på några gator ökar trafiken. Vi får också ibland en annan sammansättning av trafiken, bland annat till följd av en ökad kollektivtrafik. Vi vet att Göteborg har svårt att klara kraven på tillräckligt bra luft. Mest problem har vi med kvävedioxid, men vi har också problem med partiklar. Och trafiken står för största delen av de luftföroreningar vi utsätts för utomhus. Därför har vi beräknat skillnaden mellan alternativet med trängselskatt och utan. Beräkningarna visar att luftkvaliteten blir bättre i Göteborg med trängselskatt, och det gäller även i Partille och Mölndal. Fler invånare kommer att andas in luft som innehåller mindre föroreningar än om vi inte hade haft trängselskatten. De lägre luftföroreningshalterna innebär att fler göteborgare kommer få en luftkvalitet som motsvarar stadens miljökvalitetsmål för kvävedioxid. Vi kommer även fortsättningsvis att klara miljökvalitetsnormerna för partiklar, även på de gator som får ökad trafik. Men trots förbättringen av luftkvaliteten till följd av trängselskatterna visar beräkningarna att vi fortfarande har svårt att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid på alla platser i Göteborg. Västsvenska paketet 7

8 2 Inledning Västsverige med Göteborg som kärna ska vara en attraktiv, hållbar och växande region. En viktig del för att skapa en god livsmiljö och förutsättningar för tillväxt är att utveckla kollektivtrafiken, järnvägar och vägar. Trängselskatten i Göteborg införs från och med , skattens införande är beslutad av Riksdagen sedan år Trafikverket och Transportstyrelsen har tecknat en överenskommelse om system och tjänster för hantering av trängselskatten i Göteborg. Transportstyrelsen ansvarar för att system och tjänster är färdigställt vid driftstart. Trängselskatten innebär att vägtrafiken kommer att påverkas på så sätt att bilister väljer en annan väg, att bilresan inte utförs eller utförs vid en annan tidpunkt. Trafiken kommer att påverkas olika på olika vägsträckor, de flesta får en minskad trafik, andra en oförändrad eller ökad trafik. På många vägar blir det en annan fördelning mellan tung och lätt trafik när skälen att undvika avgiften kan vara olika stark eller saknas. Detta beror på vem som äger fordonet, vad avgiften kostar i relationen till andra kostnader, eller var det är registrerat. En annan orsak till förändrad fordonssammansättning kan vara att vissa fordon väljer en annan väg när trängseln minskar på vissa vägar. Trängselskattens införande innebär också en tätare kollektivtrafik (mest bussar) på en del centrala vägar i Göteborg. När trafiken ändras så ändras också utsläppen till luften och därmed luftkvaliteten i närheten av vägen. Hur stor denna förändring blir beror av många faktorer som t.ex. trafikflödet och dess sammansättning, väderförhållanden samt närheten till andra utsläpp och deras karaktär. Det är välkänt att Göteborg har problem att klara miljökvalitetsnormerna för luft, särskilt de som rör kvävedioxid (NO 2 ). Halterna av NO 2 i omgivningsluften påverkas starkt av vägtrafiken och därmed finns det ett allmänintresse av att uppskatta hur luften påverkas av förändringar i vägtrafiken, t.ex. som följd av införande av trängselskatten. Miljökvalitetsnormerna beskrivs i avsnittet Miljökvalitetsnormer och miljömål. Samverkanspartnerna inom Västsvenska paketet har identifierat ett behov av att prognostisera förändringar i luftkvaliteten till följd av trängselskattens införande. Miljöförvaltningen i Göteborgs stad har fått i uppdrag av Västsvenska paketets samverkansparter att beräkna hur halter av kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM 10 ) påverkas av trafikförändring till följd av trängselskatten. Projektet har pågått under år Syfte Syftet med denna utredning var att uppskatta hur luftkvaliteten i Göteborgsområdet påverkas till följd av de trafikförändringar som sker när trängselskatten införs. Med denna uppskattning kan man beräkna hur befolkningens exponering av luftföroreningar påverkas. 8 Västsvenska paketet

9 Resultat och data kan också ligga till grund för vidare utredningar av t.ex. olika åtgärders effekt på luftkvaliteten eller studier av hälsoeffekter. 2.2 Strategi Kvävedioxid För att utföra utredningen på ett strukturerat och effektivt sätt gjordes en strategi med de huvudsakliga projektstegen. Dessa projektsteg kan beskrivas som följande; Det första projektsteget är framtaget av Trafikverket. De övriga tre stegen har utförts på miljöförvaltningen i Göteborg. Partiklar Strategin för beräkning av partiklar i gaturum kan beskrivas i följande steg: 1. Urval av vägar 2. Import av data till programmet SIMAIR 3. Beräkningar av gaturumshalter för PM Trängselskatten Trängselskatten i Göteborg innebär att bilister som passerar vissa vägar kommer att debiteras en avgift, detta för att motverka för mycket trafik inom vissa centrala delar av Göteborg. Under de tider som avgiften tas ut registreras fordonen automatiskt vid speciella betalstationer. Varje passage genom betalstationerna kostar 8, 13 eller 18 kronor, beroende på tidpunkt. Det maximala beloppet per dag och fordon är 60 kronor. I hela Göteborg finns sammanlagt 36 betalstationer, se karta nedan över trängselskatteområdet samt betalstationernas placering. Västsvenska paketet 9

10 Figur 1. Trängselskattens område i Göteborg med betalstationernas beta placering utmärkt Trängselskatten kommer att påverka trafiksituationen långt utanför det område där inin och utpassager debiteras. I själva verket påverkas trafiken mer eller mindre inom ett område som täcker stora delar av Göteborgsregionen och Halland, även om förändringarna kan vara försumbara i ytterområden. Figur 2. Trängselskatten påverkar trafikflödena långt utanför själva trängselskatteområdet 10 Västsvenska paketet

11 2.4 Utredningens avgränsningar Två scenarier med och utan trängselskatt För att kunna beräkna trängselskattens effekter på luftkvaliteten måste man göra hela utredningen i två scenarier - en med och en utan trängselskatt, därefter jämföra differensen i resultaten. Det ena scenariot är en framtidsprognos (med trängselskatt), det andra en fiktiv händelse (utan trängselskatt). När halterna beräknas används hela emissionsdatabasen, dvs. samtliga i databasen ingående emissionskällor av kvävedioxid, detta för att uppskatta de totala halterna. Ett grundproblem med en framtidsprognos är att man inte vet hur framtiden ter sig. Även om framtida trafiksiffror är givna indata, kommer andra källor och parametrar att förändras som påverkar de totala halterna. Skulle prognoser av andra förändringar än trafiken ingå i beräkningarna skulle dessa blandas samman med trafikens påverkan, och man skulle inte kunna urskilja trängselskattens effekt. För att kunna göra jämförelsen möjlig i denna utredning måste andra indata i beräkningarna hållas konstanta för båda scenarierna. Bara på detta sätt kan trängselskattens effekt på luftkvaliteten urskiljas. Detta medför att även emissionsfaktorer hålls konstanta (år 2011) vilket också krävs för att spridningsmodellen ska kunna räknas om från NO x till NO 2 enligt det förhållande som rådde år Geografisk avgränsning Denna utredning omfattar det geografiska området som utgör hela Göteborg, Mölndal och Partille kommun, dvs. trafikförändringar har beräknats på samtliga vägar som ligger inom detta område. Trafikförändringen på vägar utanför detta område har inte tagits i beaktande. Avgränsning i tid Utredningen gör anspråk på att beskriva förändringar under det första kalenderåret med trängselskatten. Observera att övrig emissionsdata inte är prognostiserad för detta år. Tidsupplösning på beräkningar För att kunna utvärdera beräknade kvävedioxidhalter mot miljökvalitetsnormer (MKN) måste tidsupplösning vara en timme och spänna över ett kalenderår. Detta har uppfyllts i denna utredning då miljöförvaltningens emissionsdatabas har data på timmesnivå. Förorening I denna utredning har spridningsberäkningar enbart utförts på kvävedioxid (NO 2 ). Det beror på att kvävedioxid är den förorening där Göteborg Stad har störst problem med att klara MKN och stadens lokala miljökvalitetsmål (se mer under avsnittet Miljökvalitetsnormer och miljömål ). Kvävedioxid kan också betraktas som en indikator på andra luftföroreningar från vägtrafik (avgaser) eller på förbränningsprocesser överhuvudtaget. För att beräkna kvävedioxid måste man även beräkna kväveoxider (NO x ) som är summan av kväveoxid (NO) och kvävedioxid (NO 2 ). Västsvenska paketet 11

12 Emellertid kan inte långtgående slutsatser utifrån kvävedioxidhalter dras om partikelhalter (partikelmassa), då dessa inte i första hand härrör från avgaser utan från mekaniskt slitage mellan däck och vägbana, uppvirvling och andra källor. Bakgrundshalterna av partiklar utgör också en betydligt större andel av totalhalten, vilket medför att det lokala bidraget blir mer svårtolkat. Gaturumsberäkningar och spridningsberäkningar lokalt (korsningar) har utförts enbart på partiklar uttryck som PM Västsvenska paketet

13 3 Miljökvalitetsnormer och miljömål 3.1 Normer och gränsvärden Miljökvalitetsnormer är rättsligt bindande nationella föreskrifter vars främsta syfte är att skydda människor mot höga luftföroreningshalter. Miljökvalitetsnormer för årsmedelvärden avser skydda befolkningen mot långsiktiga hälsoeffekter, medan extremvärden (dygnsmedelvärden och timmedelvärden) avser skydd mot akuta hälsoeffekter. I EU:s luftkvalitetsdirektiv (2008/50/EG) anges gränsvärden som är miniminivåer för luftkvaliteten, vilket innebär att medlemsländer kan ha strängare krav. Sveriges krav angivna som miljökvalitetsnormer är strängare än EU:s vad gäller kvävedioxid då Sverige även har krav för dygnsmedelvärde och timmedelvärde, vilket inte EU-lagstiftning har. Tabell 1. Sammanställning av gränsvärden och normer för kvävedioxid i utomhusluft enligt svensk lagstiftning (förordning 2010:477) och EU-lagstiftning (direktiv 2008/50/EG) Normer och gräsvärden för kvävedioxid i utomhusluft Tid MKN Sverige (µg/m3) Gränsvärde EU (µg/m3) Timme 90* 200*** Dygn 60** - År * Får överskridas 175 timmar per år ** Får överskridas 7 dygn per år *** Får överskridas 18 dygn per år Tabell 2 visar miljökvalitetsnormerna för partiklar. För att normen helt ska anses vara uppfylld måste båda normvärdena innehållas. Att normen beskrivs på två olika tidsbasis innebär att de beräknade halterna måste presenteras på två olika sätt, se avsnittet Resultat. Tabell 2. Miljökvalitetsnormer för PM 10 MKN: Halt (µg/m3) PM10 årsmedelvärde 40 PM10 dygnsmedelvärde 50 (Får överskridas 35 dygn/år) Miljökvalitetsnormerna gäller på allmän plats utomhus (inkl. under tak med högst en vägg). Undantag från detta är följande miljöer: Västsvenska paketet 13

14 arbetsplats där arbetsmiljöbestämmelser tillämpas och allmänheten inte har tillträde på vägbana där man normalt inte vistas (inom vägområde, mittremsa utan fotgängare samt längs med större vägar utan gc-banor) belastade mikromiljöer, t.ex. < 25 m från korsning eller vid förorenad frånluftspunkt som t.ex. en tunnelmynning (normen kan ändå gälla här om det finns bostäder, skolor och förskolor i närheten eftersom det kan uppstå olägenheter för människors hälsa 1 ) I trafikmiljöer bör utvärdering endast ske på platser där luften är representativ för luftkvaliteten för en gatsträcka som är minst 100 m lång. Årsmedelvärdet tillämpas på platser där befolkningen utsätts för halter under lång tid (bostäder, skolor, förskolor etc.), medan timoch dygnsmedelvärdena tillämpas platser där det förekommer både lång- och korttidsexponering (t.ex. gång- och cykelbanor). 3.2 Göteborg lokala miljömål för kvävedioxid Göteborg har satt upp lokala miljömål för luft som kompletterar det nationella miljömålet Frisk Luft. Göteborgs stads miljömål är lokalt anpassade och mer specifika: "Luften i Göteborg ska vara så ren att den inte skadar människors hälsa eller ger upphov till återkommande besvär." Göteborgs delmål för kväveoxid är att "Årsmedelvärdet för kvävedioxid ska underskrida 20 mikrogram per kubikmeter vid 95 procent av alla förskolor och skolor i Göteborg samt vid bostaden hos 95 procent av göteborgarna senast år 2020." 1 Beräkningar av kvävedioxid i Stockholms- och Uppsala län inför ansökan om tidsfrist för att klara EU:s gränsvärde. SLB-analys, oktober Västsvenska paketet

15 4 Luftföroreningar 4.1 Kvävedioxid Utsläpp av kväveoxider Utsläppen (emissionerna) av kväveoxider (NO x ) har beräknats med hjälp av Miljöförvaltningens emissionsdatabas. I denna databas finns utförlig information och data om utsläpp från vägtrafik, industri, energiproduktion, sjöfart, luftfart, arbetsmaskiner och diffusa källor som jordbruk och skogsbruk. De totala emissionerna av kväveoxider (NO x ) inom Göteborgs tätortsområde (Göteborg, Mölndal och Partille kommun), år 2011 visas i tabellen nedan: Tabell 3. Emissioner av kväveoxider (NOx) i Göteborgsområdet Kommun Kväveoxider (NOx), (ton/år) Vägtrafik Övrigt Totalt Göteborg 2265 Mölndal Partille 140 Hur emissionerna fördelar sig mellan olika verksamheter och i hela Göteborgsområdet respektive i centrala Göteborg visas i diagrammen nedan: Figur 3. Procentuell fördelning mellan olika verksamheters kvävedioxidemissioner. Vägtrafiken är den näst största (strax efter sjöfarten) enskilda utsläppskällan av kväveoxider i centrala Göteborg och bidrar med ungefär en tredjedel (beroende på geografisk avgränsning) till de totala utsläppen. Västsvenska paketet 15

16 Mätningar av kväveoxider i Göteborg I Göteborg utförs kontinuerliga mätningar av kväveoxider i regional- och urban bakgrundsmiljö samt i centrala stadsmiljöer. Mätningar av kväveoxider i urban bakgrundmiljö utförs sedan 1987 på Nordstans tak mitt i Göteborg, och vid Järntorget sedan 1989 i taknivå- denna station är emellertid precis nedlagd. Kontinuerliga mätningar i centrala stadsmiljöer utförs i Haga (lokal stadsgata), i Gårda (huvudled i stadsmiljö) och i Mölndal (lokal stadsgata). Dessutom har Miljöförvaltningen i Göteborg tre mobila mätstationer som flyttas runt i Göteborgsområdet i olika miljöer. Under år 2011 stod dessa mobila mätstationer i Frihamnen (välventilerad urban bakgrund), Odinsgatan (lokal stadsgata), Nellickevägen (bakgård företagsområde centralt) samt Gamlestan (lågt trafikerad bostadsgata centralt). Mätresultaten visar att de svenska miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid klaras i regionaloch urban bakgrundsmiljö men överskrids i flera gaturum och längs hårt trafikerade vägar, detta gäller både års- dygns- och timmedelvärden. Därmed överskrids även EUs gränsvärde för år, men EUs timmedelvärde klaras i Göteborg. Nedan visas en sammanställning av mätvärden för NO 2 åren Röd text visar där överskridanden av normer eller gränsvärden har skett. Tabell 4. Mätvärden för kvävedioxid åren på fem fasta mätplatser i Göteborgsområdet 16 Västsvenska paketet

17 Kvävedioxidhaltens utveckling i Göteborg Halterna i den urbana bakgrundsluften av kväveoxider och kvävedioxid har minskat sedan slutet av 1970-talet. I figur 4 visas årsmedelvärden av kvävedioxid (NO 2 ). Trenden av minskande kväveoxidhalter är tydligast i trafikmiljö under 1990-talet, främst beroende på minskade utsläpp från vägtrafiken på grund av kraven på katalytisk avgasrening för nya personbilar. Under 2000-talet syns emellertid ingen betydlig sänkning av halterna i hårt belastade miljöer (Gårda, Haga), men fortsatt sjunkande halter i urbana bakgrundhalter (Femman, Järntorget), samt i Mölndal. Figur 4. Årsmedelvärden av kvävedioxidhalter vid de fasta stationerna i Göteborgsområdet. Mätningar i gatunivå visar att halterna av kväveoxider har minskat sedan början av 1990-talet, men minskningen för kvävedioxid är något mindre i gatunivå än i den urbana bakgrundsluften. En orsak till att kvävedioxidhalterna inte har minskat i gatunivå kan vara att andelen dieselbilar har ökat, vilka har en högre andel NO 2 av NOx-emissionen. En annan orsak kan vara att interaktionen i luften mellan NO, NO 2 och ozon ändras när den totala NO x - emissionen ändras. Västsvenska paketet 17

18 Trafikmodellen i emissionsdatabasen Värden för hur trafiken förändras på till följd av trängselskatten är den viktigaste indatan som denna utredning baseras på. Denna beräkning är inte utförd av miljöförvaltningen utan utgår från den trafikprognos som Trafikverket gjort över förväntade effekter av trängselskattens införande. Modellen som har använts för trafikprognosen är Sampers. Sampers modellerar persontrafik. I Trafikverkets prognoser för vägtrafikens förändringar till följd av trängselskattens införande har prognosen även kompletteras med näringslivets transporter (dvs bland annat lastbilar och personbilar i yrkestrafik). Datan för trafikförändringar var framtaget enbart för större trafikleder och schematiskt beskrivet med avseende på geografi. Fordonsflödet var uttryckt som vintervardagsdygn med fyra fordonsslag. Dessa data matchade inte miljöförvaltningens emissionsdatabas som består av ett komplett vägnät, geografiskt korrekt koordinatsatt, fordonsflöden uttryckt som årsdygnstrafik (ÅDT) samt med fem fordonsslag. Efter omfattande databehandling och geografisk modellering kunde trafikförändringsdatan anpassas och implementeras till miljöförvaltningens vägdatabas. Figur 5 illustrerar denna omvandling av datan: Figur 5. Illustration av dataomvandling av trafikvärden för anpasssning till miljöförvaltningens EDB. De lila och rosa linjerna innehåller värden för trafikförändringar, de smala svarta linjerna nere till vänster är miljöförvaltningens emissionsdatabas. Emissionsfaktorer För vägfordonens emissioner används HBEFA- modellen (f.d. Artemis) som är en europeisk emissionsmodell. Modellen som använts i denna utredning avser ett utsnitt av hela modellen för att beskriva den svenska fordonsflottan. Vägtrafiken i Göteborgsområdet har i enlighet med denna modell delats in i ca 35 olika vägtyper och två olika trafiksituationer (fritt flöde och trängsel). Fem olika fordonsslag ur modellen har använts; 1) lätta fordon som personbilar och skåpbilar; 2) tunga lastbilar utan släp 3) tunga lastbilar med släp 4) stadsbussar och 5) 18 Västsvenska paketet

19 landsvägsbussar. Ur modellen beräknas specifika emissionsfaktorer för varje kombination av fordonsslag, vägtyp och trafiksituation. Trafikvariationer i tid Emissionsdatan från trafiken är fördelad över tid i dygns- och årsvariationer. I trängselskattescenariet har dessa modifierats utifrån uppskattningar om hur trafiken kommer att påverkas av trängselskatten under olika timmar på dygnet. Dessa baserar sig också på hur stor avgiften är under den timmen (8, 13 eller 18 kr). Även en förändring över året är inlagd, där juli månad får en relativt mindre förändring än andra månader eftersom trängselskatten inte gäller då. Förutsättningar i spridningsberäkning I denna utredning har dagens (2011) kvävedioxidhalter beräknats för Göteborgsområdet. Som underlagsdata används miljöförvaltningens emissionsdatabas (EDB), som innehåller alla betydande emissionskällor av kväveoxider inom Göteborgområdet, bl.a. vägtrafik, sjöfart, industrier, energianläggningar, luftfart, arbetsmaskiner, hushåll, jordbruk, skogsbruk och småbåtshamnar. För att kunna genomföra spridningsberäkningar behövs utöver emissionsdata en meteorologisk databas med vindriktning, vindhastighet, temperatur, och solinstrålning som ingående parametrar. För att få jämförbarhet i resultatet har även här indatan hållits konstant, med samma meteorologiska dataset (sammanvägning av åren ) för båda scenarierna. Spridningsmodell De beräknade trafikförändringarna och motsvarande luftföroreningshalter beskriver den situation som skulle uppkomma under det första trängselskatteåret. Spridningsberäkningar har utförts med en avancerad spridningsmodell (Gaussisk) i programkonglomeratet Enviman (Opsis AB). Beräkningen genererar ett kontinuerligt koncentrationsfält över markytan. Spridningsmodellen tar inte hänsyn till byggnader och topografi och lämpar sig således för analys i större skala, och kan anses beskriva den generella urbana halten i ett visst område utan beaktande av lokala ventilationsförhållanden. Spridningsberäkningen avser kväveoxider (NO x ) som därefter räknas om till kvävedioxid (NO 2 ). Denna omräknig baserar sig på algoritmer som kommer från regressionsanalys av mätdata från miljöförvaltningens mätstationer. Algoritmerna är olika beroende på haltnivåer, och olika för årsmedelvärde respektive extremvärden (dygn, timme). Beräkningen kalibreras således mot mätningar. Denna metod kräver därmed att mätningen och beräkningen avser samma år i detta fall Exponeringsberäkning Syftet med hela utredningen är att uppskatta hur luftkvaliteten i Göteborgsområdet påverkas till följd av de trafikförändringar som sker när trängselskatten införs. Med denna uppskattning kan man beräkna hur befolkningens exponering av luftföroreningar påverkas. Västsvenska paketet 19

20 Detta innebär att de beräknade halterna måste omsättas till exponering av befolkningen. Den metod vi använt här är att beskriva exponeringen vid människors bostad, och därefter matcha ihop halt (årsmedelexponering) och adresspunkten. Exponeringen beräknas genom att vikta beräkningen för antal personer som är skrivna på den aktuella adressen. Figur 6 illustrerar detta förfarande: Figur 6. Exponeringsberäkning av befolkningen i Göteborg, Mölndal och Partille. Adresspunkterna syns som svarta stjärnor i bilden, dessa matchas med den beräknade årsmedelhalten (färgrastret). 20 Västsvenska paketet

21 4.2 Gaturumsberäkningar av partiklar (PM 10 ) Urval av gaturum Vägar och gaturum som valts ut baseras på samma trafikdata som använts för kvävedioxid. Urvalet omfattar vägar där trafiken minskar (minst 4000 fordon/dygn), vägar där trafiken ökar (minst 2000 fordon /dygn) samt generellt belastade vägar (se figur 7). Figur 7. Urval av vägar för beräkning av partiklar i gaturum. På gröna vägar sjunker trafikflödet med mer än 4000 f/dygn, på röda vägar ökar det med mer än 2000 f/dygn. Beräkningsmodellen SIMAIR Modellberäkningssystemet SIMAIR väg och SIMAIR- korsning har använts för att beräkna PM 10 halter på de utvalda vägarna och gaturummen. SIMAIR är ett väl utvecklat och utvärderat program som utvecklats av SMHI. I SIMIAR använder man både en modell för beräkningen av gaturum (OSPM) och en för vägar som är mer öppna (OpenRoad). SIMAIRväg beräknar partikelhalter i gaturummen och SIMAIR-korsning beräknar partikelhalter i de omgivande miljöerna. Indata till beräkningsmodellerna Indata i form av emissioner för beräkning av urban bakgrund och regional halter av PM 10 finns redan inlagda i SIMAIR modellen. Emissionerna kommer i sin tur från Svenska MiljöEmissionsData (SMED) och EMEP (European Monitoring and Evalutation Programme). Västsvenska paketet 21

22 Meteorologiska data som är från SMHIs analyssystem för väderobservationsdata är också redan inlagd i SIMAIR. Trafikmängden och andelen tungtrafik vilka som används för att beräkna det lokala bidraget före och efter trängselskatten är från samma trafikmodell som används för beräkningen av NO 2. Indata som gäller hushöjd och vägbredd och gatubredd har vi tagit fram med hjälp av satellitbilder och gatubilder från hitta.se. Beräkningarna i denna rapport bygger på urbana och regionala bakgrundshalter från år 2010 samt trafiksiffror med och utan trängselskatten för år Västsvenska paketet

23 5 Resultat 5.1 Resultat kvävedioxid Spridningskartor Spridningsberäkningarna resulterar i så kallade spridningskartor som färgläggs i förhållande till hur höga halterna är i jämförelse med miljökvalitetsnormer och utvärderingströsklar, som teckenförklaringen nedan visar: Nedan presenteras det kompletta resultatet av spridningsberäkningarna (Årsmedelvärdet, 36:e högsta dygnsmedelvärdet, samt det 176:e högsta timmedelvärdet). Alla värden avser ett kalenderår. Figur 8. Spridningskarta för kvävedioxid över Göteborg. Årsmedelvärde. Västsvenska paketet 23

24 Figur 1. Spridningskarta för kvävedioxid över Göteborg. 36:e högsta dygnet. Figur 10. Spridningskarta för kvävedioxid över Göteborg. 176:e högsta timmen. Spridningskartorna har en flytande färgskala för att ge ett realistiskt intryck. Årsmedelhalterna överskrids enbart i närheten av större trafikleder, medan extremvärdena överskrids i över större ytor i centrala Göteborg. Det bör noteras att beräkningarna av extremvärdena är osäkra på grund av de osäkerheter som finns i trafikdatan. Extremvärden är också svårare att beräkna och mäta då de naturligt bygger på mindre underlag. 24 Västsvenska paketet

25 Geografiska indelningar av resultatet Resultatet av haltberäkningarna beror naturligtvis på var man befinner sig i det beräknade området, med stora variationer mellan platser nära större leder där trafikflödena förmodligen kommer att sjunka mycket, och ytterområden utan stor påverkan av vägtrafik. För att beskriva halt- och exponeringsförändringar i olika miljöer har följande geografiska indelningar gjorts: Göteborg Kommun Centrala Göteborg Innerstaden Inom trängselskatteområdet Gårda-området Mölndal kommun Norra Mölndal Partille kommun Dessa indelningar visas i figur 11. Figur 21. Resultatet av halt- och exponeringsberäkningarna har olika geografiska indelning för beskriva förändringar i olika miljöer. Västsvenska paketet 25

26 Effekten på trafikarbete emissioner av kvävedioxid Trängselskattens effekt på förändringar av trafikarbete (f*km) och den totala emissionen av NO x från vägtrafiken har beräknats, och visas i bilden nedan: Figur 12. Trängselskattens effekt på trafikarbetet och kvävedioxidemissionen från vägtrafiken. Partille bryter mönstret då effekten på trafiken där ger en minskad tung trafik och en ökad lätt trafik. Effekter på halter och befolkningsexponering De procentuella och absoluta haltförändringar av kvävedioxid inom olika geografiska områden som uppkommer till följd av trängselskatten finns redovisad i figur 13. Värdena är beräknade på befolkningens exponering. Figur 13. Procentuella och absoluta (inom parentes) haltförändringar av kvävedioxid inom olika geografiska områden, i förhållande till den aktuella totalhalten (i nederkanten). Värdena är beräknade på befolkningens exponering. 26 Västsvenska paketet

27 Som figur 13 visar sjunker halterna ca 1-2 procent i yttre delar av det analyserade området (ca 0,1-0,2 µg/m3), och ca 3-5 procent (0,5-1,3 µg/m3) i centrala delar av Göteborg- beräknat som årsmedelvärde på befolkningens exponering. För att sätta resultaten i ett större sammanhang har skillnaderna i resultaten mellan med och utan trängselskatt jämförts med Göteborgs lokala miljömål som innebär att 95 % av göteborgarna ska ha årsmedelhalter under 20 µg/m 3 vid sin bostad (se avsnitt Miljökvalitetsnormer och miljömål ). Idag (år 2011) bor ca människor inom Göteborgs kommuns gränser. Enligt miljömålet ska högst av dem bo på platser som har en årsmedelhalt av kvävedioxid som ligger över 20 µg/m 3. I diagrammet nedan visas antal personer (y-axeln) som i dagens situation bor på en plats över en viss årsmedelhalt (x-axeln). Den övre blå linjen visar exponeringen utan trängselskatt och den nedre gröna med en situation med trängselskatt. Skillnaden mellan kurvorna speglar sänkningen av den exponerande halten till följd av trängselskatten. Figur 3. Antal personer i Göteborg exponerade för NO 2 -halter >20 µg/m 3 vid bostaden med och utan trängselskatt Som diagrammet visar skulle fler personer boende inom Göteborgs kommun klara miljömålet med dagens befolkningsstruktur när trängselskatten införs. 5.2 Resultat partiklar (PM 10 ) Som regel med modellsberäkningar finns det alltid osäkerheter. Man brukar därför korrigera beräkningsresultat med en faktor som baseras på mätningsresultat. I de här beräkningarna använder vi mätningarna både i Haga (2010 mätning) och i Gårda (genomsnittet av PM 10 halter på 5 år mätning) för att ta fram korrektionsfaktorer. Beräkningarna som togs fram med hjälp av OSPM modell (alla gaturum) korrigeras med en faktor på 0,87 för både årsmedelvärden och 90 percentiler. I beräkningarna som togs fram med hjälp av OpenRoad Västsvenska paketet 27

28 modellen används en faktor på 0,8 på årsmedelvärden och 0,69 för percentiler av öppna vägar så som sträckan vid Riddaregatan (mellan Prästgatan Storkgatan). Beräkningarna i denna rapport avser år 2010 med och utan trängselskatten. Tabell 5. Utvalda gaturum och vägar med antal fordon och andel tung trafik före och efter Trängselskatten (TS) inkluderade vägbredd, gaturumsbredd och hushöjder. I tabellen är - gatan öppen den sidan eller helt öppen. Gatunamn Avsnitt i beräkningarna Total trafik före TS Total trafik efter TS Andel tung före TS (%) Andel tung efter TS (%) Vägbredd (m) Gaturumsbredd (m) Hushöjd (m) Sida åt S/V Artillerigatan Hornsgatan - Treriksgatan , Friggagatan Odinsplatsen - Alströmergatan Gårda Vid E6/E20 mellan Tomtegatan och Tritongatan Haga Sprängkullsgatan Hjalmar Brantingsgatan (Norra) Hjalmar Brantingsgatan (Södra) Linnegatan Plantagegatan - Järntorget Lundby Pallasgatan - hamngatan Madängsgatan Lundbyleden Pallasgatan - Kvillegatan Neptunusgatan Pallasgatan - Jägaregatan Riddaregatan Prästgatan - Storkgatan Södra Vägen Korsvägen - Berzeliigatan Tuvevägen Utängarna - Tuvekyrkväg Ånäsvägen Svangatan Kungälvsgatan Trädesgatan Godemansgatan Trädesgatan - Godemansgatan ,5 9, Sida åt N/Ö 28 Västsvenska paketet

Luftkvaliteten i Göteborgsområdet med och utan trängselskatt. September 2014

Luftkvaliteten i Göteborgsområdet med och utan trängselskatt. September 2014 Luftkvaliteten i Göteborgsområdet med och utan trängselskatt September 2014 Dokumenttitel: Luftkvaliteten i Göteborgsområdet med och utan trängselskatt Västsvenska paketet rapport, september 2014 Utförande

Läs mer

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker Author Markus Olofsgård Phone +46 10 505 00 00 Mobile +46703566210 E-mail markus.olofsgard@afconsult.com Date 2015-02-11 Project ID 702782 MölnDala Fastighets AB Kompletterande luftkvalitetsutredning för

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun 2007:25 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, JUNI 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 2

Läs mer

Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI

Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI inledning dagens luftkvalitet och trender framtidens luftkvalitet, scenario beräkningar slutsatser Dagens och framtidens luftkvalitet i

Läs mer

Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn

Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn Jörgen Jones RAPPORT NR 2015-24 Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn Pärmbild. Bilden visar beräknad 90-percentil av dygnsmedelhalt för partiklar PM10 för i scenario 2030. Gul färg

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... November 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun

Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun Datum 2010-11-16 Kompletterad 2011-05-02 NCC Björn I M Svensson 178 04 Solna Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun Ett nytt

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun 2006:39 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006 Innehållsförteckning Förord... 2 Miljökvalitetsnormer... 3

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Juni 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Mars 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012 Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012 Umeå kommun Miljö- och hälsoskydd Rapport 2013-01 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar 2012 från

Läs mer

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Miljö- och hälsoskydd Rapport 2010-01 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar från kommunens

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Juli 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Stenungsunds kommun 2009

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Stenungsunds kommun 2009 Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Stenungsunds kommun 2009 Malin Andersson och Maria Holmes Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 152 - Stenungsund Oktober 2010 Miljökvalitetsnormer Sedan 1999

Läs mer

WWFs globala program Climate Savers involverar. Det ligger i luften. Volvo utvidgar klimatsamarbete med WWF ETT NYHETSBREV JUNI 2012 FRÅN

WWFs globala program Climate Savers involverar. Det ligger i luften. Volvo utvidgar klimatsamarbete med WWF ETT NYHETSBREV JUNI 2012 FRÅN Det ligger i luften ETT NYHETSBREV JUNI 2012 FRÅN Volvo utvidgar klimatsamarbete med WWF Volvo Anläggningsmaskiner och Volvo Bussar ansluter sig till Volvokoncernens samarbete med WWFs program Climate

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2006-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar

Läs mer

Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013

Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013 LVF 2014:2 Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013 Magnus Brydolf SLB-ANALYS, APRIL 2014 Förord Kartläggningarna av kvävedioxidhalter (NO

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 4 april 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Planerad hamn vid Stockholm - Nynäshamn, Norvikudden

Planerad hamn vid Stockholm - Nynäshamn, Norvikudden 2006:24 Planerad hamn vid Stockholm - Nynäshamn, Norvikudden HALTBERÄKNINGAR AV KVÄVEDIOXID OCH INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) ÅR 20O5 OCH 2020. SLB-ANALYS, OKTOBER ÅR 2006 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

Hur mycket påverkas luften av skorstensutsläpp?

Hur mycket påverkas luften av skorstensutsläpp? JUNI 29 Hur mycket påverkas luften av skorstensutsläpp? En kartläggning av hur utsläppen från luftvårdsprogrammets medlemsföretag påverkar luftkvaliteten är nu färdig. Därmed finns en aktuell bild av hur

Läs mer

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Kalenderåret 2008 och vinterhalvåret 2008/2009 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Amir Ghazvinizadeh Rapport 2010:5 Miljöinspektör Miljöförvaltningen

Läs mer

RAPPORT. Luftkvalitet Konstruktören 2 BODIL HANSSON & PER JOHANSSON

RAPPORT. Luftkvalitet Konstruktören 2 BODIL HANSSON & PER JOHANSSON repo001.docx 2012-03-2914 BODIL HANSSON & PER JOHANSSON Luftkvalitet Konstruktören 2 UPPDRAGSNUMMER 2175311002 SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR KVÄVEDIOXID NO 2 OCH PARTIKLAR PM 10 Detaljplan för kv. Konstruktören

Läs mer

Infra City Öst, Upplands-Väsby

Infra City Öst, Upplands-Väsby 2009:12 Infra City Öst, Upplands-Väsby SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) SLB-ANALYS, AUGUSTI 2009 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Hur påverkas luften i centrala Göteborg om trängselavgifter införs? Scenarier. Emissionsberäkning. Tre scenarier Nu-scenarie: 2006

Hur påverkas luften i centrala Göteborg om trängselavgifter införs? Scenarier. Emissionsberäkning. Tre scenarier Nu-scenarie: 2006 Hur påverkas luften i centrala Göteborg om trängselavgifter införs? Marie Haeger-Eugensson Jenny Westerdahl Karin Sjöberg Lin Tang IVL Svenska Miljöinstitutet Scenarier Tre scenarier Nu-scenarie: 26 Framtidsscenarie

Läs mer

Det ligger i luften. Ny hemsida och nytt namn. Den nya hemsidan hittar man numera direkt på startsidan ETT NYHETSBREV JUNI 2010 FRÅN

Det ligger i luften. Ny hemsida och nytt namn. Den nya hemsidan hittar man numera direkt på startsidan ETT NYHETSBREV JUNI 2010 FRÅN Det ligger i luften ETT NYHETSBREV JUNI 2010 FRÅN Ny hemsida och nytt namn Under våren sjösattes luftvårdsprogrammets nya hemsida. Nu kan du botanisera i en mer användarvänlig, mer innehållsrik och snyggare

Läs mer

Luftutredning Kronetorps gård

Luftutredning Kronetorps gård Kronetorp Park AB Luftutredning Kronetorps gård 1 Malmö 2014-05-08 Luftutredning Kronetorps gård Datum 2014-05-08 Uppdragsnummer 1320006681 Utgåva/Status Revidering 1 Erik Hedman Erik Hedman Johan Jönsson

Läs mer

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-04-16 9 Mhn 42 Dnr: 2009 1927 Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Beslut 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen.

Läs mer

Ny energianläggning i Upplands Bro

Ny energianläggning i Upplands Bro LVF 2009:9 uppdaterad 090828 Ny energianläggning i Upplands Bro SPRIDNINGSBERÄKNING AV HALTER KVÄVEDIOXID, SVAVELDIOXID OCH INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) ÅR 2015 Boel Lövenheim SLB-ANALYS, AUGUSTI 2009

Läs mer

Luftföroreningar i Nyköping

Luftföroreningar i Nyköping Samhällsbyggnad Miljöenheten Utredningsingenjör Bo Gustaver Tfn 0155-24 89 29 e-post: bo.gustaver@nykoping.se Datum 2010-04-22 2011-03-11 Dnr 2008-1353 421 1 (11) Luftföroreningar i Nyköping Miljöenheten

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... Oktober 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

RAPPORT. E39 Langeland Moskog SWECO NORGE AS SWECO ENVIRONMENT AB GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS BEDÖMNING AV LUFTFÖRORENINGSHALTER I CENTRALA FØRDE

RAPPORT. E39 Langeland Moskog SWECO NORGE AS SWECO ENVIRONMENT AB GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS BEDÖMNING AV LUFTFÖRORENINGSHALTER I CENTRALA FØRDE SWECO NORGE AS E39 Langeland Moskog UPPDRAGSNUMMER 1321335000 BEDÖMNING AV LUFTFÖRORENINGSHALTER I CENTRALA FØRDE KONCEPT GÖTEBORG 2013-01-15 SWECO ENVIRONMENT AB GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS 1 (18) S w e

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... Oktober 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386 Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av

Läs mer

Luftkvalitetsutredningar vid fysisk planering

Luftkvalitetsutredningar vid fysisk planering Luftkvalitetsutredningar vid fysisk planering Anders Nylén, SLB-analys The Capital of Scandinavia Del av Miljöförvaltningen i Stockholm SLB-analys är en fristående enhet under förvaltningschefen Vår roll

Läs mer

Kv. Stora Frösunda, Solna

Kv. Stora Frösunda, Solna LVF 2010:19 Kv. Stora Frösunda, Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR, PM10 Lars Burman SLB-ANALYS, OKTOBER 2010 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... November 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Haltbidragsberäkning av kvävedioxid - för några av Luftvårdsprogrammet medlemsföretag år 2009

Haltbidragsberäkning av kvävedioxid - för några av Luftvårdsprogrammet medlemsföretag år 2009 Haltbidragsberäkning av kvävedioxid - för några av Luftvårdsprogrammet medlemsföretag år 2009 Malin Andersson Björn Nilsson Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 149 Juni 2009 1 2 Förord På uppdrag av Luftvårdsprogrammet

Läs mer

Att mäta luftkvalitet Christer Johansson

Att mäta luftkvalitet Christer Johansson Att mäta luftkvalitet Christer Johansson Miljöförvaltningen Stockholms stad Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet Poängen är att Vad man mäter och hur man presenterar resultaten

Läs mer

Luftkvalitet i Växjö. Resultat från beräkningar av luftföroreningshalter 2013. Källa: SMHI beräkningsprogram SIMAIR väg

Luftkvalitet i Växjö. Resultat från beräkningar av luftföroreningshalter 2013. Källa: SMHI beräkningsprogram SIMAIR väg Luftkvalitet i Växjö Resultat från beräkningar av luftföroreningshalter 2013 Källa: SMHI beräkningsprogram SIMAIR väg Elina Ek Miljö-och hälsoskyddskontoret Juli 2014 Förord Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1 Januari 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer... 2

Läs mer

Luftkvalitetsutredning Kvävedioxid och Partiklar, Forsåker, Mölndal Stad, Rev

Luftkvalitetsutredning Kvävedioxid och Partiklar, Forsåker, Mölndal Stad, Rev Luftkvalitetsutredning Kvävedioxid och Partiklar, Forsåker, Mölndal Stad, Rev. 2 2015-12-21 Upprättad av: Jesper Lindgren, (WSP Environmental, Göteborg) Uppdaterad av: David Gombrii, (WSP Sverige AB, Göteborg)

Läs mer

Figur 1 Vy mot väster tvärs Landsvägen och mitt för Cirkusängen 6

Figur 1 Vy mot väster tvärs Landsvägen och mitt för Cirkusängen 6 Linköping 2011-03-29 PM Spridningsberäkning Cirkusängen 1. Bakgrund Stadsbyggnads- och Miljöförvaltningen i Sundbyberg arbetar med planprogrammet för bl.a. fastigheten Cirkusängen 6, som ligger utefter

Läs mer

Så rapporterar du modelldata för luftkvalitet

Så rapporterar du modelldata för luftkvalitet Så rapporterar du modelldata för luftkvalitet Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2013:11) ska kommunerna varje år rapportera in luftkvalitetsdata. Då modellberäkningar

Läs mer

Varför modellering av luftkvalitet?

Varför modellering av luftkvalitet? 24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida

Läs mer

Luftkvalitetsutredning för Mölndals centrum - detaljplan 1, detaljplan 2 och detaljplan 3

Luftkvalitetsutredning för Mölndals centrum - detaljplan 1, detaljplan 2 och detaljplan 3 RAPPORT 1 (21) Handläggare Mårten Arbrandt Tel +46 10 505 31 76 Mobil +46 70 526 77 37 Fax +46 10 505 30 09 marten.arbrandt@afconsult.com Datum 2013-11-08 Uppdragsnr 587432 Rapport nr G108113 Mölndal stad

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, maj Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, maj Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Maj 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, maj 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Kyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan

Kyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan 2006:38 Kyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan SPRIDNINGSBERÄKNINGAR AV HALTER AV INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10 OCH PM2.5) ÅR 2006. SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

Kartläggning av PM10 och NO 2 i ABC län samt Gävle och Sandviken

Kartläggning av PM10 och NO 2 i ABC län samt Gävle och Sandviken Kartläggning av PM10 och NO 2 i ABC län samt Gävle och Sandviken Kartläggning och tilläggsprogram - Kartläggning av 2015 års halter av PM10 och NO 2 i ABC län samt Gävle kommun och Sandvikens kommun. -

Läs mer

Katalog för emissionsdatabaser SMED. Göteborgs-regionen. Skånedata-basen. SLB, Stockholm. Östergötlands län

Katalog för emissionsdatabaser SMED. Göteborgs-regionen. Skånedata-basen. SLB, Stockholm. Östergötlands län SMED Göteborgsregionen Skånedatabasen SLB, Stockholm Östergötlands län 1 Benämning: SMED (Svenska MiljöEmissionsData) Ursprung/version: Konsortiet SMED som består av SCB (Statistiska Centralbyrån), IVL,

Läs mer

PM Bedömning av luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Sivia i centrala Uppsala

PM Bedömning av luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Sivia i centrala Uppsala Rikshem AB Affärsutveckling Krister Karlsson PM 2014-05-09 Bedömning av luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Sivia i centrala Uppsala Följande bedömning omfattar halter i omgivningsluften

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen

Verksamhetsplan 2016 Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Verksamhetsplan 2016 Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen BAKGRUND OCH MÅLSÄTTNING I luftvårdsprogrammet samarbetar Göteborgsregionens kommuner, Trafikverket Region Väst, Länsstyrelsen och företag för

Läs mer

Utredning av luftmiljön i Mölndalsåns dalgång år 2020

Utredning av luftmiljön i Mölndalsåns dalgång år 2020 Utredning av luftmiljön i Mölndalsåns dalgång år 2020 ÖVERSIKTLIG STUDIE Stadsbyggnadskontoret i Göteborg stad Stadsbyggnadskontoret i Mölndal stad Uppdragsrapport 2013:2 Tomas Wisell Innehållsförteckning

Läs mer

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2016-08-17 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, september Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, september Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... September 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, september 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Lilla Essingen, kv Primus

Lilla Essingen, kv Primus LVF 2013:21b Lilla Essingen, kv Primus Halter av partiklar, (PM10) och kvävedioxid (NO 2 ) år 2023 Magnus Brydolf SLB-ANALYS AUGUSTI 2013 (Uppdaterad i mars 2014) LVF 2013:21 Primus, Lilla Essingen år

Läs mer

Sammanställning av mätresultat från mätning av partiklar (PM 10) Drottninggatan, Linköping, februari 2004 till 31 december 2008.

Sammanställning av mätresultat från mätning av partiklar (PM 10) Drottninggatan, Linköping, februari 2004 till 31 december 2008. Sammanställning av mätresultat från mätning av partiklar (PM 10) Drottninggatan, Linköping, februari 2004 till 31 december 2008. Vallentuna februari 2008 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Mätmetod

Läs mer

Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen

Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen Ann-Christine Stjernberg Miljöutredare, SLB-analys, Kvällens upplägg Luftföroreningar i Stockholm normer och mätningar

Läs mer

Årsrapport för mätsäsonger 2010 och 2011 Resultat från mätningar av partiklar (PM 10) Hamngatan, Linköping

Årsrapport för mätsäsonger 2010 och 2011 Resultat från mätningar av partiklar (PM 10) Hamngatan, Linköping Årsrapport för mätsäsonger 2010 och 2011 Resultat från mätningar av partiklar (PM 10) Hamngatan, Linköping Linköping 2011 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund och syfte... 4 Miljökvalitetsnorm

Läs mer

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2014 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2015-08-06 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...

Läs mer

Det ligger i luften. Forskare från Göteborg vill kartlägga Kinas nya smog Luften i kinesiska storstadsregioner är ett stort

Det ligger i luften. Forskare från Göteborg vill kartlägga Kinas nya smog Luften i kinesiska storstadsregioner är ett stort Det ligger i luften ETT NYHETSBREV JUNI 2014 FRÅN Foto: Håkan Pleijel. Forskare från Göteborg vill kartlägga Kinas nya smog Luften i kinesiska storstadsregioner är ett stort hälsoproblem. Här finns en

Läs mer

Luftmätningar i urban bakgrund

Luftmätningar i urban bakgrund Luftmätningar i urban bakgrund Linköpings kommun, Miljökontoret 213 Helga Nyberg Linköpings kommun linkoping.se Mätningar i Linköpings tätort Miljökontoret har sedan vinterhalvåret 1986/87 undersökt bakgrundshalter

Läs mer

Grundläggande övningar

Grundläggande övningar Grundläggande övningar Del 1 i laboration i SIMAIR-verktyget Syfte Syftet med denna övning är att ge grundläggande färdigheter i SIMAIR-användning. Vi kommer att gå igenom: Inloggning, verktygets utseende

Läs mer

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Antagen på Luftvårdsförbundets styrelsemöte 11 juni 2012, kostnadsfördelning justerad på styrelsemöte 23 november 2012 Bakgrund

Läs mer

Konsekvenser för industrin av miljökvalitetsnormer för luft. Luftvårdsföreningens seminarium 6 november 2006 Erik Fridell

Konsekvenser för industrin av miljökvalitetsnormer för luft. Luftvårdsföreningens seminarium 6 november 2006 Erik Fridell Konsekvenser för industrin av miljökvalitetsnormer för luft Luftvårdsföreningens seminarium 6 november 2006 Erik Fridell Efter 40 års verksamhet är IVL Ett forskningsinstitut för Hållbar Utveckling Stiftelseägt

Läs mer

Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik

Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik Till: EU-kommissionen, GD Miljö Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik Bakom detta dokument står Stockholmsregionens Europaförening (SEF), med Stockholms stad, Kommunförbundet Stockholms

Läs mer

Cykla till jobbet vinst för både miljö och hälsa. Göteborg den 31 januari 2007

Cykla till jobbet vinst för både miljö och hälsa. Göteborg den 31 januari 2007 Göteborg den 31 januari 2007 Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Harald Bouma Miljöutredare Lars Barregård Professor, överläkare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 42 sandra.johannesson@amm.gu.se

Läs mer

Lagar och krav. Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver?

Lagar och krav. Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver? Lagar och krav Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver? Kurs i modellanvändning för en renare tätortsluft Helena Sabelström

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om mätmetoder, beräkningsmodeller och redovisning av mätresultat för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid,

Läs mer

Bellona 5, Solna. Luftkvalité uteluft- detaljplanskede. Bellona 5, Solna Befintlig byggnad 2015-01-30

Bellona 5, Solna. Luftkvalité uteluft- detaljplanskede. Bellona 5, Solna Befintlig byggnad 2015-01-30 Bellona 5, Solna Luftkvalité uteluft- detaljplanskede Bellona 5, Solna Befintlig byggnad Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund och syfte... 4 Utredningens genomförande och omfattning... 4 Fastigheten

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, december Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, december Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... December 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, december 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Luftkvalitetsundersökning vid kvarteret Nils

Luftkvalitetsundersökning vid kvarteret Nils Rapport Luftkvalitetsundersökning vid kvarteret Nils JM Förhandskopia Malmö 2010-09-28 Luftkvalitetsundersökning vid kvarteret Nils Rapport Datum 2010-09-28 Uppdragsnummer 61661041573 Utgåva/Status granskad

Läs mer

Guide för modellanvändning i samband med åtgärdsprogram inom luftkvalitet

Guide för modellanvändning i samband med åtgärdsprogram inom luftkvalitet Guide för modellanvändning i samband med åtgärdsprogram inom luftkvalitet Referenslaboratoriet för tätortsluft modeller 20 oktober 2015 Heléne Alpfjord Erik Engström Sven Kindell Simulering av PM10-halt

Läs mer

Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012

Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012 Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012 Dnr MN-2013-1943 MILJÖFÖRVALTNINGEN Tillsynsavdelning Rapport 2013-09-06 Jonas Neu, 054-540 46 65 miljoforvaltningen@karlstad.se 1 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Ny förordning och nya föreskrifter om luftkvalitet

Ny förordning och nya föreskrifter om luftkvalitet Ny förordning och nya föreskrifter om luftkvalitet Helena Sabelström Naturvårdsverket 4 september 00 Jönköping 00-09-9 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Utveckling av förordning

Läs mer

Luftrapport Miljö- och byggnämnden. 25 augusti 2011, 50

Luftrapport Miljö- och byggnämnden. 25 augusti 2011, 50 Luftrapport 2010 Miljö- och byggnämnden 25 augusti 2011, 50 Titel: Författare: Utgiven av: Beställningsadress: Luftrapport 2010, Burlövs kommun Johan Rönnborg Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort LVF 2010:23b Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORM SLB-ANALYS, UPPDATERAD MAJ 2011 Innehållsförteckning JÄMFÖRELSER

Läs mer

Verksamhetsplan 2017 Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen

Verksamhetsplan 2017 Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Verksamhetsplan 2017 Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen BAKGRUND OCH MÅLSÄTTNING I Luftvårdsprogrammet samarbetar Göteborgsregionens kommuner, Trafikverket Region Väst, Länsstyrelsen i Västra Götalands

Läs mer

Bedömning av luftföroreningssituationen vid Paradiset 19 och 21 i stadsdelen Stadshagen, Stockholm

Bedömning av luftföroreningssituationen vid Paradiset 19 och 21 i stadsdelen Stadshagen, Stockholm PM 2012-10-29 Bedömning av luftkvaliteten vid Paradiset 19 och 21 Bedömning av luftföroreningssituationen vid Paradiset 19 och 21 i stadsdelen Stadshagen, Stockholm Följande bedömning omfattar halterna

Läs mer

Beräkningar av kvävedioxid i Stockholms- och Uppsala län inför ansökan om tidsfrist för att klara EU:s gränsvärde

Beräkningar av kvävedioxid i Stockholms- och Uppsala län inför ansökan om tidsfrist för att klara EU:s gränsvärde LVF 2012:8 Beräkningar av kvävedioxid i Stockholms- och Uppsala län inför ansökan om tidsfrist för att klara EU:s gränsvärde Lars Burman Boel Lövenheim Christer Johansson Magnus Brydolf SLB-ANALYS, NOVEMBER

Läs mer

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING Luftkvalitetspolicy i Malmö 10 december Matthew Ross-Jones, Enheten för Luft och Klimat Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection

Läs mer

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret Luften i Sundsvall 2013 Miljökontoret Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL...

Läs mer

Kvalitetssäkring av modellberäkningar

Kvalitetssäkring av modellberäkningar Modellanvändning för en renare tätortsluft Kvalitetssäkring av modellberäkningar Innehåll Vad kan jag göra åt det? Vilka kvalitetskrav finns på modellberäkningar? Hur kan man utföra en utvärdering mot

Läs mer

Regeringen fastställde i december

Regeringen fastställde i december JUNI 2005 Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Göteborgsregionen Regeringen fastställde i december 2004 åtgärdsprogram för att klara MKN i Stockholm och Göteborg. Det betyder

Läs mer

Arninge resecentrum, Täby

Arninge resecentrum, Täby LVF 2013:20 Arninge resecentrum, Täby SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Sanna Silvergren SLB-ANALYS, SEPTEMBER 2013 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys

Läs mer

Luftmätningar i Luleå 2010

Luftmätningar i Luleå 2010 projekt RAPPORT augusti 2011 MILJÖKONTORET Luftmätningar i Luleå 2010 www.lulea.se/luft Per Andersson Adress: Miljökontoret, Rådstugatan 11, 971 85 Luleå Besök oss: Rådstugatan 11 Telefon: 0920-45 30 00

Läs mer

Beräkning av koldioxidutsläpp 2013 Teknisk dokumentation PM 2014-01-29

Beräkning av koldioxidutsläpp 2013 Teknisk dokumentation PM 2014-01-29 Beräkning av koldioxidutsläpp 2013 Teknisk dokumentation PM 1 BAKGRUND Detta PM redogör kortfattat för arbetsgång och resultat för de koldioxidberäkningar som M4Traffic genomfört åt Trafikkontoret. Beräkningar

Läs mer

Åtgärdsplan för luftkvalitet. förstudie för Vägverket Region Sydöst

Åtgärdsplan för luftkvalitet. förstudie för Vägverket Region Sydöst Åtgärdsplan för luftkvalitet förstudie för Vägverket Region Sydöst Åtgärdsplan för luftkvalitet förstudie för Vägverket Region Sydöst Vägverket 2006-11-03 Beställare Vägverket Region Sydöst 551 91 Jönköping

Läs mer

Luftmätning av partiklar (PM10) Östra Promenaden, Norrköping

Luftmätning av partiklar (PM10) Östra Promenaden, Norrköping Luftmätning av partiklar (PM10) Östra Promenaden, Norrköping 8 mars 2004 till 7 mars 2005 RAPPORT 2005:2 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...5 1 Inledning...6 1.1 Begreppsförklaring...6 1.2 Uppdrag

Läs mer

Studentbostäder vid Ektorpsvägen i Nacka

Studentbostäder vid Ektorpsvägen i Nacka LVF 2013:18 Studentbostäder vid Ektorpsvägen i Nacka HALTER AV PARTIKLAR, (PM10) år 2020 Magnus Brydolf SLB-ANALYS JUNI 2013 Förord Denna utredning är utförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholm.

Läs mer

Kartläggning av luftkvalitet med hjälp av SIMAIR Gunnar Omstedt, SMHI

Kartläggning av luftkvalitet med hjälp av SIMAIR Gunnar Omstedt, SMHI Kartläggning av luftkvalitet med hjälp av SIMAIR Gunnar Omstedt, SMHI varför och hur enklare kartläggning -Norrköping som exempel omfattande kartläggning -Umeå som exempel 1 Varför? ger en hel bild för

Läs mer

Hans Backström. RAPPORT NR 2014-38 Luftkvalitet i kvarteret Pottholmen, Karlskrona

Hans Backström. RAPPORT NR 2014-38 Luftkvalitet i kvarteret Pottholmen, Karlskrona Hans Backström RAPPORT NR 2014-38 Luftkvalitet i kvarteret Pottholmen, Karlskrona Pärmbild. Bilden föreställer en vy över det utbyggda Pottholmen i Karlskrona Rapport Pottholmen 1 Senast sparad 2014-10-20

Läs mer

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad Miljömålet Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Sist i kapitlet finns miljömålet i sin helhet med precisering av dess innebörd Ja Nära

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2003:112 Utkom från trycket den 8 april 2003 utfärdad den 20 mars 2003. Regeringen

Läs mer

RAPPORT KOMPLETTERANDE UTREDNING LUFTKVALITET - ÖSTRA MÖRBYLUND, DANDERYD

RAPPORT KOMPLETTERANDE UTREDNING LUFTKVALITET - ÖSTRA MÖRBYLUND, DANDERYD RAPPORT KOMPLETTERANDE UTREDNING LUFTKVALITET - ÖSTRA MÖRBYLUND, DANDERYD 2016-04-08 UPPDRAG 269273, Kompletterande utredning luftkvalitet - Östra Mörbylund Titel på rapport: Kompletterande utredning luftkvalitet

Läs mer

Eddahuset, kv Ambulansen, Svartbäcken 1:18, Uppsala kommun

Eddahuset, kv Ambulansen, Svartbäcken 1:18, Uppsala kommun LVF 2012:17 rev Eddahuset, kv Ambulansen, Svartbäcken 1:18, Uppsala kommun SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) ÅR 2015 OCH ÅR 2020 Boel Lövenheim SLB-ANALYS, NOVEMBER

Läs mer

Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft

Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft SAMMANSTÄLLNING Sidan 1 av 5 Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft Beräknade luftföroreningshalter i tätorter I början av 26 genomförde Luftvårdsförbundet, tillsammans med SMHI och länets kommuner,

Läs mer

Tätortsprogram i Kronobergs län. Resultat från mätningar 2012

Tätortsprogram i Kronobergs län. Resultat från mätningar 2012 Tätortsprogram i Kronobergs län Resultat från mätningar 212 Eva Hallgren Larsson November 213 Tätortsprogram i Kronobergs län, resultat 212... 2 Sammanfattning... 2 Program... 2 Resultat... 4 Kvävedioxid,

Läs mer

Ny bussdepå vid Tomtebodaterminalen, Solna

Ny bussdepå vid Tomtebodaterminalen, Solna LVF 2013:3 Ny bussdepå vid Tomtebodaterminalen, Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR ÅR 2020 AVSEENDE HALTER AV PARTIKLAR, PM10 OCH KVÄVEDIOXID, NO 2 Lars Burman SLB-ANALYS, APRIL 2013 Förord Denna utredning är

Läs mer

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Om IVL Fristående och icke vinstdrivande forskningsinstitut Ägs av Stiftelsen Institutet för Vatten och Luftvårdsforskning

Läs mer

Program för samordnad kontroll Kontrollstrategi och kvalitetssäkringsprogram

Program för samordnad kontroll Kontrollstrategi och kvalitetssäkringsprogram Program för samordnad kontroll Kontrollstrategi och kvalitetssäkringsprogram Viktoria Viklander, samordnare Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Hung Nguyen, miljöutredare miljöförvaltningen, Göteborgs

Läs mer