HEMBYGD NÅGONSTANS I SVERIGE

Transkript

1 HEMBYGD NÅGONSTANS I SVERIGE Övningar på egen hand Materialet är tänkt att användas av unga, från 15 år, och vuxna som tillsammans med en ledare besöker vandringsutställningen Hembygd någonstans i Sverige på egen hand. Målgruppen är gymnasieskolor, studiecirklar, föreningar, arbetsplatser eller någon annan som har ett behov att lyfta frågor kring värdegrund, identitet, platsen där man bor, makt, fördomar etc. Övningarna utgår från innehållet i utställningen Hembygd någonstans i Sverige där unga uttalar sig om samhället och politik och annat som de tycker är viktigt, som de tycker är viktigt och som berör dem utifrån deras hembygd och platsen där de bor. Syftet med materialet är att öva på att reflektera över olika teman och frågor, både enskilt och gemensamt i grupp. Det bygger på ett aktivt samtal och att deltagarna får möjlighet att samtala tillsammans. Tänk på att vissa delar av materialet kan väcka starka känslor hos deltagarna och se därför till att ni har gott om tid att ventilera tankar och känslor som kan komma upp i samband med övningarna. Var också extra lyhörd på att alla deltagare visar hänsyn till varandra och inte kommenterar varandra på ett nedsättande sätt. Materialet får användas fritt. Du som ledare väljer själv vilka övningar som passar din grupp. På den pedagogiska plattformen: finns det fler filmer och övningar att arbeta vidare med. Övningarnas teman HEMBYGD Vad är hembygd? MAKT och ATT GÖRA SAMHÄLLET BÄTTRE Vad blir konsekvensen?, Mingla och samla på goda gärningar, Sluta börja fortsätt förändra! NATUR Naturen i ditt liv FÖRDOMAR och DOM ANDRA Har ni hört?, Osynliga etiketter, Olika syn på saken VI Våra grupper, Vårt hemspråk, Min senaste fredagskväll skrivövning ATT FLYTTA och ATT FLY Flytta bort flytta hem?, Att fly från hembygden, På flykt vem och vad vill du ta med dig? Samt INTRO och AVSLUT Nyckelknippan, Tre saker vi har gemensamt, Vad finns utanför min dörr?, Dagens höjdpunkt!, Pappers-twitter Testa, ha roligt och utvecklas med materialet! Lycka till! Sofia Dahlquist, det pedagogiska materialet är producerat av Sofia Dahlquist, pedagog, i samarbete med Rot produktion. 1

2 INTRO och AVSLUT Nyckelknippan Mindre grupper material: egen nyckelknippa syfte: Presentationsövning för att komma igång. Deltagarna i grupperna får i uppdrag att presentera sig utifrån sin nyckelknippa. Tanken är att nycklarna man har i sin knippa säger en hel del om vem man är som person. Har man många nycklar? Vet man vart de går? Till hemmet, cykeln, replokalen? Har man en extranyckel till grannen eller någon annans hem? Vad säger det om mig? Om någon deltagare inte har en nyckelknippa kan personen istället välja att presentera sig utifrån något som den har i sin ficka/väska, som den ofta eller alltid bär med sig, exempelvis en mobiltelefon eller en plånbok. Tre saker vi har gemensamt Mindre grupper syfte: Presentationsövning för att komma igång och stärka sammanhållningen i gruppen. Den här övningen lyfter fram sådant vi har gemensamt, vilket gör att vi får mycket lättare att relatera till varandra. Varje grupp får i uppdrag att hitta tre saker som förenar dem. Det kan vara att alla är uppväxta på samma gata, gillar samma sorts godis eller brinner för en viss politisk fråga. Vad finns utanför min dörr? Mindre grupper syfte: Presentationsövning utifrån platsen där man bor för att komma igång i gruppen. Deltagarna i grupperna presenterar sig utifrån vad som är det första de ser när de kliver utanför dörren där de bor. exempel: Jag heter Daniel och när jag går ut från lägenheten så går jag nerför en grå trappa och ser några vissna blommor grannen har satt ut i trappen 2

3 Dagens höjdpunkt! Helgrupp syfte: Avslutande och summerande övning där alla får komma till tals och ge positiv feedback. Samla hela gruppen i en cirkel. Gör en runda i gruppen och be alla att kort berätta om dagens höjdpunkt. Det som de tyckte var roligast eller mest givande. Ledaren inleder med att bjuda på sin egen höjdpunkt. Försök gärna visa att det kan handla om både små och stora saker. Obs! Deltagarna får säga pass om de inte kommer på något de vill berätta. Pappers-twitter Två och två + helgrupp material: papper, penna syfte: Avslutande övning där deltagarna får öva på att kort och koncist formulera feedback. Deltagarna ska två och två formulera ett twitterinlägg (högst 140 tecken) om dagens innehåll, skriva ner inlägget på ett papper med @trött eller något liknande. Gör gärna en runda i storgruppen och läs upp inläggen för varandra. HEMBYGD Vad är hembygd? Två och två material: filmen Om hembygd som visas i utställningen syfte: Reflektera och diskutera ordet hembygd. Visa på mångfalden, att hembygden är i ständig förändring och att den byggs av de människor som lever där utifrån deras erfarenheter, åsikter och tankar. Bra introduktionsövning. Samtala tillsammans: Vad är det första ni tänker på när ni hör ordet hembygd? Vad betyder ordet hembygd för er? Är det ett ord ni känner till? Vad får ni för associationer? 3

4 Se filmen Om hembygd Reflektera över: Tänker ni annorlunda kring ordet hembygd efter att ni har sett filmen? Var det något perspektiv i filmen som var nytt? Var det något i filmen som förvånade er? MAKT och Att GÖRA Samhället bättre Vad blir konsekvensen? Mindre grupper + helgrupp material: filmen Om makt som visas i utställningen, citaten på åsiktsväggen i utställningen, papper, penna syfte: Reflektera över och diskutera vad olika åsikter kan få för konsekvenser i det lilla och i det stora. Öva på att byta perspektiv och problematisera. Alla handlingar får en konsekvens på något sätt. Fundera över vad en ny regel eller lag skulle kunna ha för konsekvenser för er och platsen där ni bor, idag och på sikt. Titta gemensamt på filmen Om makt. I filmen uttalar sig de unga om olika idéer de skulle vilja genomföra om de fick makt. Alla idéer bygger från början på en åsikt något en person tycker och skulle vilja genomföra. Alla nya förändringar innebär dock konsekvenser. Er uppgift är nu att fundera ut vad som blir konsekvensen för er och platsen där ni bor. alternativ 1: Välj i grupp en av åsikterna på åsiktsväggen. Det behöver inte vara en åsikt ni själva håller med om. alternativ 2: Ledaren väljer vilka åsikter basgrupperna ska arbeta med. Det kan antingen vara olika åsikter eller samma för alla. Tänk nu stort och brett här finns inget rätt eller fel! Föreställ er att åsikten ska bli en ny bestämmelse en ny regel på platsen där ni bor. Formulera tillsammans hur den bestämmelsen skulle låta. Exempelvis: Hädanefter får inga, Numera är det obligatoriskt för alla. Försök att vara kortfattade och konkreta. Uttryck den nya bestämmelsen i en mening! Skriv ner bestämmelsen. 4

5 Fundera tillsammans: Vad blir den första konsekvensen av den nya bestämmelsen om den skulle införas på platsen där du bor? Tänk därefter framåt i tiden - vilka konsekvenser skulle ni få uppleva efter ett år? Efter tio år? Vilken påverkan har den gjort i samhället? Hur påverkar bestämmelsen er i gruppen och ert dagliga liv? Hur skulle andra människor på platsen där ni bor bli berörda? Vilka olika konsekvenser skulle den nya bestämmelsen kunna få för dem? Gör en runda i helgruppen och låt varje grupp presentera sin bestämmelse och en av de konsekvenserna som gruppen har kommit fram till. Varje grupp får tre till fem minuter på sig att presentera sina tankar. Ledaren ansvarar för att alla grupper håller tiden och att alla grupper får chansen att presentera sig. Mingla och samla på goda gärningar Helgrupp + mindre grupper material: inspelade citat på utställningen, som svarar på frågan Vad kan du göra för att göra samhället bättre? syfte: Inspirera varandra och fundera över hur vi själva kan bidra till att göra samhället till en bättre plats. Visa att alla är med och påverkar hur vårt samhälle ser ut och att det spelar roll hur vi agerar mot varandra. I den här övningen får deltagarna prata om goda gärningar och hur man kan bidra med att göra samhället bättre. Som inspiration finns det olika ljud i utställningen där unga ger tips på saker som man kan göra. Övningen är aktiv, man får gå runt och röra på sig. Gruppen kan fokusera på två olika alternativ. Bestäm er för vilket innan ni börjar. Tänk på att det kan vara enkla handlingar i vardagen! alternativ 1: Lyfta fram och minnas en av sina egna goda gärningar något som man själv har gjort för en annan person. alternativ 2: Minnas en sak som någon annan har gjort för en själv något som gjorde att ens egen dag blev extra bra. Alla deltagare ställer sig upp och bildar par. Två och två promenerar man runt i ett par minuter. Under promenaden delar varje person med sig av en god gärning. Ledaren ansvarar för att hålla tiden. Denne får gärna säga till när halva tiden har gått så att båda i paret får lika mycket tid. Efter två minuter byter man mingelpartner och får återigen berätta samma eller en ny historia för en ny person. Ofta inspireras deltagarna av att höra någon annans historia och kommer då att tänka på något ytterligare man har varit med om. Upprepa igen och se till att gruppen får byta mingelpartner fem till sju gånger. 5

6 När minglet avslutas har varje deltagare fått höra flera olika historier om hur man kan göra en god gärning för en annan människa. Diskutera efteråt i helgrupp eller i mindre grupper: Vad bär du med dig efter övningen? Har du fått några nya idéer efter övningen? Hur kan du vara med och bidra till att göra samhället bättre? Vilka konkreta idéer för att göra samhället bättre skulle du kunna använda i framtiden? Sluta börja fortsätt förändra! Mindre grupper material: papper, penna syfte: Fundera tillsammans på hur vi kan bidra till ett bättre samhälle och att visa på att förändringen kan starta i det lilla, och att små och stora gärningar hänger ihop. Gör en gemensam handlingsplan för vad ni kan göra för att göra samhället bättre. Fundera tillsammans och skriv ner: Tre saker ni ska sluta göra Tre saker ni ska börja göra Tre saker ni ska fortsätta göra Ta gärna med exempel på både små saker som ni själva kan göra i er vardag, och på sådana saker som kräver en större organisation tillsammans med andra personer. Be de grupper som vill berätta om sina förslag att göra det inför helgruppen. 6

7 Natur Naturen i ditt liv Enskilt material: papper, penna syfte: Reflektera över naturens betydelse. Öva på att beskriva en plats genom att rita en karta av den. I Sverige finns naturen närvarande nästan överallt även mitt i staden! Naturen på platsen där vi bor spelar olika stor roll i våra liv. Vissa gillar den, andra tycker den är skrämmande och några kanske inte tänker på att den finns överhuvudtaget. Fundera enskilt över vilken roll naturen spelar i ditt liv. Har du själv någon favoritplats i naturen? Vad gör du på den platsen? Hur ser naturen ut på platsen där du bor? Hur används naturen på platsen där du bor? Hur använder du själv naturen? Hur hänger hembygden ihop med naturen? Gör en karta över platsen där du bor, men rita bara ut det som du uppfattar som natur. Skriv ut hur de olika naturplatserna används. Exempelvis här grillar man, här spelar man fotboll, här går alla som har hund, här är det bara fult. Märk ut de platser som du själv använder och vad du gör där. Tänk dig ett scenario där all natur försvinner. Hur skulle du uppleva det? 7

8 FÖRDOMAR och DOM Andra Har ni hört? Helgrupp om minst 12 personer material: text att viska om som ledaren väljer ut och skriver ner på en lapp syfte: Reflektera över hur rykten och fördomar kan spridas och förvrängas. Fokuserande övning bra om gruppen tappar fokus. Ryktesspridning och fördomar är något som finns nästan överallt. Fakta förvrängs lätt och när tillräckligt många har sagt något kan det till slut upplevas som en sanning. Övningen är en variant av viskleken och görs bäst i en helgrupp om minst 12 personer. Sätt er i en stor rund ring. Ledaren visar en deltagare vad som står på lappen. Deltagaren läser tyst på lappen och viskar därefter till personen bredvid. Den personen viskar i sin tur till personen bredvid sig. När viskningen har gått ett varv i ringen ska den sista personen säga meningen högt. Är det samma som stod på lappen? Reflektera tillsammans: Har ni varit med om en situation som liknar detta när ett rykte har spridit sig och resulterat i något helt annat än vad det var från början? Finns det personer som ändrar informationen med flit? Lägger till/drar ifrån? Varför gör man så? Exempel på citat att viska om. Alla citat är tagna från de ungas berättelser utifrån sin hembygd. Jag har bott i Polen i 13 år av mitt liv. Nu bor jag i en rövhåla. Alla vet vilka alla är, men man har inget att prata om ändå. Här finns fler epatraktorer än sandkorn i Saharaöknen. I Åkullasjön är folk som folk är mest. 8

9 Osynliga etiketter Enskilt + mindre grupper + helgrupp material: filmen Om fördomar som visas i utställningen, papper, penna syfte: Att bli mer medveten om hur vi kategoriserar människor i vår omgivning och vad detta kan få för konsekvenser. Genom att själva reflektera över hur andra ser på en kan vi bli mer medvetna om hur vi själva delar in andra i grupper. Att dela in människor i grupper kan liknas vid att sätta etiketter på dem: emo, storstadsbo, pensionär och så vidare. Etiketterna inrymmer en mängd föreställningar om den grupp som etiketten åsyftar. Titta först tillsammans på filmen Om fördomar. Fundera enskilt över frågan: Vilka etiketter sätter andra människor på dig? Etiketterna kan vara både stora och små, sportfantast, tonåring, datanörd. Som hjälp kan deltagarna tänka på en situation där man får ett första intryck. Vad tänker andra om dig när du till exempel går på gatan eller kliver på bussen? Välj enskilt ut två etiketter som du tror att andra sätter på dig. Skriv ner de på varsitt papper. Ledaren samlar därefter in alla papper och lägger ut dem på golvet så att alla kan se. Ledaren väljer någon eller några etiketter och frågar deltagarna: Vem är jag om jag har den här etiketten/etiketterna på mig? När jag har den här etiketten/etiketterna tillhör jag då en privilegierad grupp i samhället? Diskutera därefter i mindre grupper följande frågor: (Ledaren får gärna dela ut olika frågor till olika grupper.) Hur blir man bemött och behandlad utifrån de olika etiketterna? Är det någon etikett som upplevs som mer positiv eller negativ? Vilka etiketter är snäva och vilka kan betyda nästan vad som helst? Vilka etiketter sätter man nästan aldrig på folk? I Sverige får man sällan etiketten heterosexuell eller vit. Vad beror det på? Finns det etiketter du eller andra får mot sin vilja? Vilka etiketter uppfattas som acceptabla att kombinera och vilka inte? Varför är det så? 9

10 Olika syn på saken Mindre grupper + helgrupp material: citaten på gatuprataren Visst, alla småtjafsar och Det är mer våld som finns i utställningen, papper, penna syfte: Argumentationsövning där deltagarna får chans att byta perspektiv och öva på att komma på argument. Kan byggas på med en värderingsövning längs en linje där deltagarna får öva på att ta ställning. Två unga personer har uttalat sig på följande sätt: Visst, alla småtjafsar och det kan hända att ett slag kommer då och då men det är inte direkt att man ska gå och döda varandra. Det är mycket mer sånt i storstäder. Det är mer våld ute på landsbygden eftersom ungdomar måste sysselsätta sig själva där. I Stockholm, där ungdomar har nåt att göra, blir det inte lika mycket våld. Dela upp helgruppen i mindre grupper. Hälften av de mindre grupperna ska vara för det ena perspektivet och den andra hälften för det andra. Grupperna får nu i uppgift att ta fram argument för sin sak, oavsett om de håller med eller inte. Tänk på att argument kan fungera på olika sätt, de kan spela på känslor, på logiskt resonemang, på vetenskapliga rön etc. Varje grupp, alternativt du som ledare, väljer ut en representant från varje grupp som nu ska debattera för sitt perspektiv. Varje representant får en minut på sig att redogöra för sin grupps åsikt. Därefter får representanterna diskutera frågan fritt. De får gärna ta emot tips på argument från sin basgrupp via papper, men det är viktigt att det bara är representanterna som får tala. Ledaren fördelar ordet och ser till att alla får komma till tals och att de håller tiden. Om det känns rätt kan alla i helgruppen avsluta övningen med en värderingsövning där de aktivt får ta ställning i frågan. Värderingsövningen görs längs en linje i rummet. Linjen fungerar som en skala från jag håller helt med till jag håller inte alls med. Ledaren läser först upp det ena påståendet och ber deltagarna ställa sig längs med linjen på den plats som bäst stämmer överens med deras åsikt. De får någon minut på sig att prata med dem som står närmast och ledaren fördelar därefter ordet till de deltagare som vill presentera sin ståndpunkt. Obs! Ledaren får aldrig tvinga någon att berätta utan detta ska ske på frivillig bas. Ledaren läser därefter upp det andra citatet och deltagarna tar ställning igen. 10

11 VI Våra grupper Mindre grupper material: papper, penna syfte: Reflektera och diskutera tillsammans över vilka grupper ni tillhör och hur det kan kännas att bli insorterad i en grupp som man inte väljer själv. Gör en lista tillsammans på de grupper som ni gemensamt ingår i. Försök att tänka stort och brett. Utgå till exempel från platsen där ni bor, intressen ni har, eller andra likheter. Exempelvis 17-åringar, hyreshusboende, Facebook-användare, glassälskare. Fundera tillsammans över följande: Vilka grupper väljer man själv, vilka väljer man inte? Kan man tvingas in i en grupp? Vem är det som tvingar en? Har man en annan roll i en grupp man själv har valt, än i den som man inte har valt? Vad kan vara positivt med att inte behöva välja grupp? Vad kan vara negativt med att inte få välja grupp själv? Vårt hemspråk Mindre grupper + helgrupp material: ordlistorna hemspråken i utställningen, papper, penna syfte: Fundera över och formulera sig kring ord som används på platsen där man bor. Titta tillsammans på de ungas ordlistor Hemspråk i utställningen. Är det ord ni känner igen? Använder ni ord som låter likadant, men som har en annan betydelse på er plats? Gör en egen ordlista med lokala uttryck från platsen där ni bor. Låt alla i gruppen komma till tals och ge förslag på ord. Skriv ner orden med en förklaring på ett papper. Välj tillsammans ut ett av de ord ni har skrivit ner. Gör en runda i helgruppen och låt varje grupp presentera sitt ord. 11

12 Min senaste fredagskväll skrivövning Enskilt material: fredagsberättelserna i utställningen, penna, papper Syfte: Öva på att formulera olika händelser som man har varit med om och beskriva dem utifrån olika sinnen. Varje deltagare får cirka 15 minuter på sig att enskilt fundera över och beskriva sin senaste fredagskväll. Personen kan berätta på olika sätt, som en löpande text, i diktform, som en tankekarta, som en bild, genom att göra en lista eller på något helt annat sätt. Känner gruppen att den vill ha mer tid för övningen kan detta vara en uppgift som man kan arbeta vidare med efter museibesöket. Som inspiration kan deltagarna ta del av de ungas fredagsberättelser i utställningen. Behöver ni ännu mer input till övningen kan ni titta i boken Hembygd någonstans i Sverige, där det finns fler fredagsberättelser. Uppmuntra gärna gruppen att beskriva utifrån alla sinnen. Vad upplevde du? Hur kändes det i kroppen? Hur luktade/smakade det? Vilka ljud fanns? Vilken känsla hade du med dig dagen därpå? Hur känns det idag? 12

13 att flytta och ATT FLY Flytta bort flytta hem? Basgrupp material: texterna på flyttkartongerna i utställningen syfte: Reflektera och diskutera kring ämnet att flytta. Få nya perspektiv på hur det kan kännas att lämna en plats. På flyttkartongerna i utställningen finns det olika texter där unga beskriver hur det kan vara att flytta bort, flytta hem eller inte kunna flytta på sig alls utan istället känna sig instängd. Välj tillsammans ut ett citat som ni i gruppen fastnar för. Det kan vara något som ni känner igen er i eller en text som berör er på något vis. Fundera över: Vad beskriver texten? Vilken känsla har personen som skrivit texten? Känner ni igen er i den känslan? Hur kommer det sig att ni valde texten? Hur kommer det sig att folk flyttar? Hur kommer det sig att folk inte flyttar? Vill ni själva flytta någon annanstans eller trivs ni bra där ni bor nu? Hur tror ni att ni kommer tänka i framtiden? Vart vill ni helst bo då? Att fly från hembygden Två och två material: filmen Om att fly som visas i utställningen syfte: Reflektera tillsammans över hur ni skulle uppleva situationen om ni tvingades fly från Sverige. Öva på att byta perspektiv och att se saker på nya sätt. Samtala tillsammans om: Vad skulle behöva hända på platsen där du bor för att du skulle tvingas fly? Vart skulle du ta vägen? Varför? Vad tror du att du skulle göra på den nya platsen? Titta på filmen Om att fly. Samtala tillsammans om: Hur tänker du efter att du har sett filmen? Känner du igen dig i något av det de unga berättar? 13

14 Vill du ändra något i det du först tänkte? Hur skulle du vilja att det var på den nya platsen? Hur skulle du önska att folk betedd sig där? Vad skulle du sakna mest från din plats, där du är idag? (hus, vänner, trygghet, fotbollsträning ) På flykt vem och vad vill du ta med dig? Enskilt + två och två eller mindre grupper + helgrupp material: filmen Om att fly som visas i utställningen, papper, penna syfte: Reflektera över hur det kan kännas att behöva lämna sin hembygd och sina nära och kära. Få en inblick i hur det skulle kännas att ge sig av mot sin vilja och behöva göra ofrivilliga val. obs! Övningen kan väcka starka känslor hos deltagarna. Det är därför viktigt att ha gott om tid för att kunna ventilera övningen efteråt. Titta tillsammans på filmen Om att fly. Alla deltagare arbetar enskilt. Ledaren läser följande text för helgruppen. tänk dig in i följande situation: Hembygden och platsen där du bor och där du alltid känt dig säker och trygg, är plötsligt inte det längre. Sverige har blivit invaderat av ett annat land och du måste snabbt ge dig av. Du har nu mindre än en halvtimme på dig att samla ihop din familj, dina närmaste vänner, packa och fly. Om du stannar kommer du förmodligen att bli dödad. Skriv ner namnen på de familjemedlemmar och vänner som du vill ta med dig på flykten. (Ledaren tar tiden, max två minuter) Skriv ner alla saker som du vill ta med dig. Det måste vara något som du kan bära med dig på något sätt. (Ledaren tar tiden, max två minuter) Du får nu reda på att lastbilen som ni ska åka med har gått sönder. Istället måste ni fly i en vanlig personbil. Personbilen kan bara ta fem passagerare, inklusive dig själv. Stryk över de namn på personlistan som inte får plats i bilen. Allt bagage får inte plats i personbilen. Du får bara ta med dig fem saker. Stryk över de saker du inte kan ta med dig. Bilen kör vidare, men stöter plötsligt på en vägspärr och måste vända om. Du får nu reda på att ni måste fortsätta resan i en liten motorbåt istället. I båten får bara två personer och du själv plats i första vändan. 14

15 Vilka skickar du först? Stryk de andra namnen. Frågar någon deltagare om man själv måste följa med i båten eller om de får skicka någon annan, svarar du som ledare: Det får du själv avgöra. Det finns tre platser. Valet är ditt men det är bråttom! Dessvärre finns det nästan ingen plats för bagage. Du måste snabbt välja ut tre saker som du kan bära med dig ombord. Stryk de saker du inte kan ta med dig. Båten åker sakta iväg och någonstans därframme väntar ett nytt liv. Samtala två och två eller i mindre grupper: Hur kändes det att göra övningen? Hur reagerade ni när förutsättningarna och reglerna förändrades? Känns övningen realistisk? Kan det vara så här i verkligheten? Ledaren summerar tillsammans i helgruppen: Människor väljer inte flykten. Utan flykten väljer dem Och man måste anpassa sig efter nya och oväntade förutsättningar. Var det någon som tog med sig passet? Varför valde ni passet/varför valde ni inte passet? Vilka nya tankar fick ni av att göra uppgiften? Vad tror ni att syftet är med uppgiften? 15