Arbetsteknik vid hantering av Personlyftar. 2 halvdagar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsteknik vid hantering av Personlyftar. 2 halvdagar"

Transkript

1 Arbetsteknik vid hantering av Personlyftar 2 halvdagar

2 22 Innehåll Kursöversikt...3 Inledning...5 Syfte och mål...6 Bakgrund, lagar...8 Kroppshantering...11 Kroppens friktionspunkter...12 Trycksår...12 Grundprinciper...13 Sängens funktioner...14 Lyftens funktioner...15 Miljökontroll och riskanalys...15 Skötselråd för lyftar...16 Felsökning...17 Skötselråd för selar och västar...18 Personlyft...19 Lyft från liggande med personlyftsele...21 Lyft från sittande med personlyftsele...23 Rutin vid uppstigning från golv...24 Bra att veta om hygiensele...26 Uppresningslyft (Stålyft)...27 Grundprinciper kom ihåg...30 Reviderat

3 33 Förflyttningskunskap Arbetsteknik vid hantering av Lyftar TID Dag /13.00 Presentation, närvaro och dagens upplägg Bakgrund Uppvärmning + kroppskännedom Grundprinciper Personlyften Demonstration vändning i säng Ca 9.30/14.30 FIKA Vändning i säng för placering av sele Övning av vändningar Demonstration av lyft från säng till rullstol alla moment Övning av lyft från säng till rullstol alla moment inkl placering av sele i säng och borttagning av sele i rullstol Ca 10.30/15.30 Bensträck ca 5 min Ev. fortsättning övning Placering av selen i rullstolen Demonstration lyft från rullstol till säng 11.30/16.30 Avslutning och utvärdering Reviderat

4 44 Förflyttningskunskap Arbetsteknik vid hantering av Lyftar TID Dag /13.00 Närvaro, tankar från föregående tillfälle, dagens upplägg Uppvärmning + kroppskännedom Repetition av grundprinciper Uppresningslyften- principer Assistera framåtböjning i sittande (repetition) Placering av tryggghetsväst Ca 9.30/14.30 FIKA Placering av trygghetsväst Provlyft med uppresningslyft Ca 10.30/15.30 Bensträck ca 5 min Hygienselen Demonstration av placering och lyft med hygiensele Information kring lyft från golv 11.30/16.30 Sammanfattning och utvärdering Reviderat

5 55 Inledning För att kunna använda hjälpmedel på ett rätt och därmed säkert sätt, behöver vi både undervisning, demonstration och övning. Arbete med äldre och funktionshindrade människor innebär att man som arbetstagare ständigt möter olika situationer och utmaningar. Många arbetsuppgifter i omsorgsarbetet kan innebära fysiskt tunga och påfrestande moment. Att ha förmåga att anpassa sig efter de krav som ställs och även i nya situationer kunna använda sin kropp på ett skonsamt sätt är en stor utmaning. God kännedom om den egna kroppen och kunskap om de grundprinciper som gäller vid förflyttningar kan vara en hjälp på vägen. Varje förflyttning är en unik situation som innebär ett möte mellan två eller tre unika personer. Samarbete mellan dessa personer är den viktigaste komponenten för en säker och trygg förflyttning. Att använda sig av omsorgstagarens resurser ger omsorgstagaren möjlighet att bibehålla de funktioner han/hon har kvar. Det innebär också att du som vårdpersonal kan minska risken för belastningsskador och olyckor. Det är viktigt att alla runt omsorgstagaren har en tydlig bild av vad det är omsorgstagaren vill och kan uppnå, samt att personerna runt omsorgstagaren alla är överens om vad som kan och bör förväntas av omsorgstagaren i vardagen. Omsorgstagaren måste ges möjlighet att delta i sin vardag och efter bästa förmåga utföra de dagliga aktiviteterna. Reviderat

6 66 Syfte med kursen Att varje deltagare efter genomgången kurs uppnått nödvändig förståelse och kunskap så att hanteringen av medicintekniska produkter (lyftar och lyftselar) inom kommunens äldreomsorg sker på ett säkert och korrekt sätt för såväl omsorgstagare som omsorgspersonal. Mål Efter genomgången kurs ska deltagarna: ha allmän kännedom om MTP-pärmens innehåll samt veta var pärmen finns på arbetsplatsen. känna till vad som gäller avseende ansvarsfördelning i hanteringen av personlyft, uppresningslyft och selar samt veta vad som berör den egna yrkeskategorin. känna till och förstå avsikten med vad som styr förskrivning av person- respektive uppresningslyft. kunna hantera uppresningslyft och personlyft och förevisade selar ergonomiskt korrekt och på ett för omsorgstagaren säkert sätt. kunna utföra användar/tillsynskontroll på lyftar och selar. ha provat på att bli lyft i personlyftsele samt i uppresningsväst samt ha assisterat vid dessa moment. ha hjälpt en person upp från golv med personlyft. veta när och hur man ska kontakta Rehabenheten för bedömning /uppföljning av insatt ordination. Reviderat

7 77 Vårt arbete styrs till av lagar; Bakgrund Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Enligt HSL skall kommunen erbjuda habilitering, rehabilitering och hjälpmedel för funktionshindrade. Lagen om yrkesverksamhet på hälso-och sjukvårdens område (LYHS) LYHS påtalar bl. a att man själv är ansvarig för hur man fullgör sina arbetsuppgifter. Ordinatören/förskrivaren är ansvarig för själva ordinationen; bedömningen att hjälpmedlet behövs, är lämpligt och hur det ska användas. Den som utför ordinationen ansvarar för att följa ordinationen, dvs. använda hjälpmedlet på det sätt som förskrivaren (sjukgymnast, arbetsterapeut eller sjuksköterska) angivit. Arbetsmiljölagen (AML) AML säger att arbetsgivaren skall förvissa sig om att arbetstagaren har den utbildning som behövs och vet att vad han har att iaktta för att undgå riskerna i arbetet. Ett sätt att leva upp till detta är att erbjuda sina anställda adekvat utbildning i arbetsteknik. Arbetsgivaren ansvarar också för att de anställda följer givna instruktioner. Exempel på detta kan vara att arbetsredskap och tekniska hjälpmedel används enligt föreskrifter från tillverkare eller ordinatör. Arbetstagaren är bland annat skyldig att uppmärksamma arbetsgivarens instruktioner om hur arbetet ska utföras på ett skonsamt sätt, samt att påtala för arbetsgivaren om man upplever att en arbetsuppgift medför skadliga belastningar. Lag om medicintekniska produkter (MTP) Hjälpmedel är en medicinteknisk produkt (MTP) som används för att göra det möjligt att utföra en aktivitet, eller att förenkla utförandet av aktiviteten. Arbetsterapeut och sjukgymnast förskriver personliga hjälpmedel för förflyttning eller ADL-aktivitet. Vad är MTP-pärmen? MTP-pärmen är ett samlat dokument om hjälpmedel för all hälso- och sjukvårdspersonal och omvårdnadspersonal som arbetar i kommunerna i Gävleborgs Län. Reviderat

8 88 Finns att läsa på kommunens intranät under Dokument; dokument, blanketter och rapporter ÄO, Handbok för hjälpmedel. Dokumentet skall även finnas i en pärm på alla äldreboenden. Vad står det i MTP- pärmen? Det står i MTP- pärmen hur vi ska göra i praktiken för att följa lagar och föreskrifter. Om rutiner i MTP- pärmen inte följs skall avvikelse skrivas. Att hjälpmedel/mtp skall användas till det de är avsedda för Omsorgstagare och personal skall inte utsättas för skada och därför skall hjälpmedel/mtp som inte längre är försvarbart att använda, tas ur bruk. Inköp och användning av hjälpmedel/mtp skall ske på ett sådant sätt att det är till omsorgstagarens bästa och gagnar kommunens ekonomi. Vem som ansvarar för vad, och på vilket sätt. Olika yrkesgrupper har olika ansvar. Det står även vad som är vårdgivarens (kommunens), MAS, enhetschefens förskrivarens/utprovarens, och sjuksköterskans ansvar (flik CD). Bedömning och utprovning av hjälpmedel bygger på omsorgstagarens funktion och behov i första hand, som så långt möjligt skall tillvaratas. Detta ska ske med god arbetsteknik för personalen. Omsorgstagaren har rätt att få hjälp med det den inte klarar själv. Det man klarar har man rätt att få göra. Bibehållande av funktioner är bibehållande av självständighet. Det är också rehabilitering! Reviderat

9 99 Omvårdnadspersonalens ansvar är att Meddela arbetsterapeut och sjukgymnast vid förändringar i omvårdnadssituationen Skötsel och kontroll av omsorgstagarnas hjälpmedel Rapportera tillbud eller avvikelser Meddela AT/SG om fel på hjälpmedel uppmärksammas Se till att hjälpmedlen återlämnas på angiven plats när behovet upphört Ansvarar för att hjälpmedlet endast används till den omsorgstagare som at/sg provat ut det till Kontrollera att hjälpmedlet är ok innan det används Kontrollera bromsar, skruvar, el-sladdar etc. Kontrollera lyftselen Ställa undan trasiga hjälpmedel Förskrivares/Utprovares ansvar Utprovning och ordination av individuella, specialanpassade och arbetstekniska hjälpmedel. Information/instruktion av hjälpmedel till omsorgstagare, närstående och omsorgspersonal i samband med utprovning och träning. Uppföljning av utprovade hjälpmedel Dokumentationsansvar i Omvårdnadsjournalen (Pro Capita). Konsulterar vid behov hjälpmedelstekniker, hjälpmedelskonsulent, firmor etc. Kan med kännedom om personalens kunskap och i samråd med verksamhetsansvarig anvisa enskilda arbetsuppgifter, t ex. i samband med behandling eller träning. Anmäler omgående händelser eller tillbud till chef för enheten och Kommunalförbundet som i sin tur meddelar leverantör. Informerar kring skötselrutiner och bruksanvisningar. Meddela arbetsledare det behov av utbildning som kan uppstå med anledning av den arbetsuppgift som är kopplat till MTP. Medverka vid utbildning av omsorgspersonal. Reviderat

10 1010 Kroppshantering Ditt sätt att ta på kroppen på en person är avgörande för hur fortsatt kontakt med personen utvecklas. Genom att ta på rätt områden får man omsorgstagaren lättare att medverka vid förflyttningarna och utnyttja sitt naturliga rörelsemönster. Friska människor tänker sällan på hur de gör när de reser sig från en stol el kliver ur sängen. Dessa vardagliga rörelser är så inbanade i kroppen att vi inte behöver koppla in hjärnan för att kunna utföra dem. Även vid hög ålder eller svåra hjärnskador kan det naturliga rörelsemönstret finnas kvar i kroppen, utmaningen är att locka fram det. Vid medfödda hjärnskador kan det naturliga rörelsemönstret se olika ut för olika individer. Börja alltid med att ta reda på vilka förutsättningar som gäller. Vad kan omsorgstagaren göra själv? Finns några begränsningar kring hur du kan hantera personen? Har personen några sår, frakturer, smärta, tonusproblematik el liknande som du bör ta hänsyn till? Ge omsorgstagaren möjlighet att medverka. Att göra rörelserna i rätt riktning och med lagom hastighet underlättar medverkande. Rätt kroppshantering är rehabiliterande och behagligt för omsorgstagaren. Kontaktområden: Skuldror, höfter, huvud, armar och ben Områden vi tar på vid kroppshantering är kroppens stora fasta partier, höft, skuldror samt kroppens rörliga delar huvud, armar och ben. Stora grepp med samlad hand är behagligare än grepp med spretande fingrar. Helst ska tummen vara på samma sida som fingrarna för att undvika ett oplanerat hårt grepp. Prova gärna de olika greppen på dig själv, hur känns det? Områden att undvika: Nacke, armhålor, knäveck, och fotsulor Dessa områden är känsliga för beröring och grepp där kan lätt framkalla smärta, rädsla, irritation och ibland spasticitet. Det leder till en omsorgstagare som är otrygg, osäker och motsträvig. Reviderat

11 1111 Kroppens friktionspunkter Liggande på rygg Liggande på sidan Sittande i stol Huvud Huvud (Huvud mot nackstöd) Skuldror Skuldra Skuldror Höfter Höft Sittbensknölar Hälar Fotknölar Fötter Ovanstående gäller i normalfall, sjukdomar och felställningar kan innebära att andra områden trycks ned i madrassen. För att underlätta vid förflyttningar vill vi minska friktionen under de tyngst liggande partierna. Vi kan använda ovanstående punkter som ett utgångsläge för resonemang kring förflyttningen. Individuella skillnader i kroppsform kan innebära skillnader i friktionspunkter. När vi ska minska friktionen utgår vi alltid från hur omsorgstagaren själv kan medverka till detta, även när vi arbetar med hjälpmedel. Trycksår Trycksår uppstår genom skjuv, friktion och fukt. Förebyggs genom regelbunden lägesförändring samt vid behov speciellt avlastande madrasser och rullstolsdynor. Trycksårsfördelning procentuellt över kroppen: Sacrum 31 % Sittbensknölar 27 % Fotsida/häl 20 %, Höft 10 % Vader 5 % Kotornas taggutskott 4 % Armbåge/Höftbenskam 3 % Reviderat

12 1212 Grundprinciper Allmänt- Att tänka på vid alla förflyttningar Ta reda på omsorgstagarens förutsättningar T ex genom att läsa det som skrivits, ta rapport, fråga SSK/AT/SG Planera förflyttningen Se till att de hjälpmedel som behövs finns tillgängliga. Placera säng/rullstol/hygienstol/lyft så att omsorgstagaren behöver flyttas så kort väg som möjligt. Minska friktion vid förflyttningen Var är det tungt? Trycks skuldrorna ner i madrassen? Placera händerna där för att kunna minska motståndet alt lägg glidhjälpmedel där. Gör Riskanalys Vad skulle kunna gå fel om jag gör så här? Vilka risker finns för omsorgstagaren? Vilka risker finns för mig som hjälpare? Tänk efter före! Vinst: att skapa säkerhet och trygghet för omsorgstagare och hjälpare att förebygga och minska risken för belastnings- och arbetsskador Att uppmuntra till medverkan Informera om vad du ska göra och gör det. Omsorgstagaren får en chans att förstå vad som händer och risken att han/hon spjärnar emot av rädsla el överraskning minskar. En har huvudansvaret när flera hjälpare behövs Utnyttja om möjligt naturligt rörelsemönster Hur skulle du själv göra? Vad känns naturligt? Kroppen följer blicken; - Be omsorgstagaren titta åt det håll ni flyttar. Skapa grepp för omsorgstagaren- att kunna hålla i sig inger trygghet Ge tid - invänta omsorgstagarens medverkan Anpassa hastigheten till omsorgstagaren, hjärnskadade personer har ofta lätt att bli tonusökade då det går för fort eller plötsligt. Att påbörja långsamt och sedan stanna upp gör det lättare för omsorgstagaren att hinna med och uppfatta vad som förväntas av henne/honom. Reviderat

13 1313 Vinst: att skapa både fysisk och psykisk säkerhet och trygghet att bibehålla omsorgstagarens förmågor så länge som möjligt Skonsam arbetsteknik- hur var det nu man skulle stå? Använd gångställning Arbeta i balans och flytta fötterna vid behov Fötter, höfter, armar och axlar i samma riktning Arbeta in mot kroppen/höfterna med sänkta axlar och armbågar Yxgreppet. Tummarna åt samma håll vid drag skonar axelleden. Utnyttja benstyrka och kroppstyngd Sträva efter upprätt ställning (Behåll ryggens naturliga krökar) Spara ryggen -undvik att stå framåtlutad. Böj på knäna! Vinst: att minska risken för belastnings- och arbetsskador att öka säkerheten och tryggheten både fysiskt och psykiskt Reviderat

14 1414 Sängens funktioner För att utnyttja sängens funktioner krävs att omsorgstagaren är placerad rätt i sängen. Börja alltid med att kolla att omsorgstagaren ligger tillräckligt högt upp i sängen. Höften ska vara placerad vid skarven mellan ryggdelen och lårdelen på sängbotten. Höjdinställning av sängen UPP/NED (svarta pilar) Sittinställning, oberoende av vilken inställning man utgår ifrån (grön knapp) Sängbottnen i horisontalläge, oberoende av vilken inställning man utgår ifrån (röd knapp) Höjer ryggdelen och ställer in lårdelen i horisontalläge ( gul knapp) Höjer lårdelen och ställer in ryggdelen i horisontalläge ( grå knapp) Inställning av bendel UPP/NED (svarta knappar) Tips! Knappen för sittställning är fördelaktig då omsorgstagaren ska sitta i sängen vid t.ex. intag av dryck. Den höjda lårdelen gör att omsorgstagaren inte glider ner i sängen. En förutsättning för en bra sittställning är att omsorgstagaren ligger tillräckligt högt upp i sängen. Reviderat

15 1515 Lyftens funktioner Alla lyftar har en knapp för nödstopp samt en funktion för separat nedsänkning vid strömavbrott eller andra tekniska fel. För att undvika att något oförutsett händer under lyftet är det viktigt att lyften kontrolleras innan så att allt fungerar som det ska. Lyften ska alltid stå på laddning då den inte används. Samtliga funktioner för personlyft och uppresningslyft finns beskrivna i bruksanvisningen som följer med lyftarna. Miljökontroll & riskanalys Planera förflyttningen innan lyftet! En bra planering möjliggör en skonsam arbetsteknik och gör att förflyttningen sker säkrare och smidigare. Var ska rullstolen stå för att undvika att köra med lyften? Var finns sängen? Finns utrymme att använda rätt körteknik? Röj undan eventuella hinder i miljön. Planera vem som gör vad och i vilken ordning. Placera rullstolen/hygienstolen nära lyften redan innan lyftet och kör den bakom omsorgstagaren efter lyftet. Kör inte lyften längre sträckor än nödvändigt. Låt omsorgstagaren sitta i rullstol eller mobila dusch/toastol för längre sträckor eller flytta sängen. Kör helst rakt framåt eller bakåt. Undvik att svänga med lyften. Det är lätt att få en vridrörelse i ryggen. Försök i stället svänga lyften genom att ställa dig på sidan av lyften och ta tag i ena handtaget och pressa på lyftarmen. Tryck med foten på skänkeln. Arbeta med dina ben och kroppstyngd enligt principen dra eller tryck. Armar och händer fungerar som grepp, medan kraften kommer från benen. Undvik att köra över mattor, trösklar etc, backa lyften över hindret. Om det finns särskilda anvisningar anpassade efter individuella behov ska dessa efterföljas! Reviderat

16 1616 Skötselråd för lyftar Rengör lyften med fuktig trasa (varmvatten) och lite rengöringsmedel. Laddaren får endast torkas av med torr trasa. Lyften ska avtorkas efter tvätt. Lyften förvaras frostfritt i normal luftfuktighet. Lyften får inte användas där risk finns att den utsätts för oavbruten vattenkontakt. Ladda batterierna! De flesta batterier får inte urladdas helt (Läs bruksanvisningen). Kör inte lyften när kontrollampan för batteriet lyser rött. Anslut först laddaren till lyften och därefter till vägguttaget och vice versa. Ladda varje natt så är den alltid laddad. Batteriet kan inte överladdas. OBS! Nödstoppet ska vara utdraget när man laddar. Kör inte lyften när laddaren är inkopplad. Nödstoppet kan vara intryckt när lyften inte ska användas på ett tag eller när den ska lämnas utan tillsyn (barnsäkerhet), detta kan också spara på laddningen. Kontrollera att laddningsindikatorn visar att batterierna är laddade skruvar, muttrar och säkerhetspinnar är på plats lyftmasten är säkert fixerad till underredet om det finns sprickor i lacken, särskilt i fogar (tyder på skador i chassit) att lyften inte drar snett att lyften står på alla fyra hjulen manövrering av bredd- och lyftfunktion fungerar att bygelns krokar inte är skadade lyftbygelns urkrokningsskydd fungerar och finns kvar nödsänkningen fungerar laddaren är hel Reviderat

17 1717 Felsökning Lyften fungerar inte upp/ner eller benbreddningen fungerar inte Är nödstoppet intryckt? Är batterierna laddade? Är laddkabeln ansluten till vägguttaget? Är alla kablarna rätt anslutna? Är kontaktbleck på batteriet skadat eller avbruten? Är säkringarna hela? Är manöverdosan hel? Byt och prova med en annan Om lyften inte laddar Kontrollera: att nödstoppet inte är intryckt att kontaktblecken på batteriet inte är skadade eller avbrutna Lyften stannar i högt läge/ manöverdosan reagerar inte Använd lyftens nödsänkning. Om du hör missljud Kontakta leverantör. Om lyften drar snett Skänklarna kan vara skeva kontakta service Hår har fastnat i hjulen - rengör Lyften skall användas på slätt underlag! Reviderat

18 1818 Kontrollera: Skötselråd för selar och västar om selens märkning med skötselråd och storlek finns kvar och kan läsas? att lyftselen inte har några skador såsom fransar, hack nötning och söm defekter på lyftöglorna och selens kanter selens alla sömmar, särskilt kantbandens sömmar. om tygets färg och yta blekts eller har hål, tyder det på att lyftselen är gammal och/eller sliten och tvättad många gånger. OBS! Laga inte selen själv, trasiga lyftselar ska skickas till lagret. Tvättråd Tvättråd står på lyftselens märklapp. Polyamid (nylon) och polyester rekommenderas att tvättas i grader. Klorblekning avråds. Lyftselarna skall ej torktumlas. Reviderat

19 1919 Personlyft används Personlyft När omsorgstagaren behöver assistans från minst en person vid förflyttning och där det är risk för att omsorgstagaren inte orkar stå under trygga förhållanden. När förflyttning med mobil personlyft innebär en mer smärtfri och tryggare överflyttning för omsorgstagaren och en bättre arbetsmiljö för omvårdnadspersonalen än annat förflyttningssätt. Lyftselen skall vara personligt utprovad och användas endast till den omsorgstagare den är utprovad till. Kriterier från Kommunens MTP Konsekvenser av att övergå till personlyft När en person inte har funktioner och färdigheter att klara en manuell förflyttning kan personlyft vara en bra lösning (se ovan). När personlyften sätts in ska förskrivare och personal vara medveten om att omsorgstagaren passiviseras i förflyttningsmomentet då denne inte kan, eller behöver medverka under lyftet. Omsorgstagaren fråntas med personlyften det funktionsbevarande träningstillfälle som en aktiv förflyttning innebär. Om personlyft sätts in trots att omsorgstagaren har kapacitet till en mer aktiv förflyttning finns risk att tappa funktioner som sedan kan vara svåra att återfå. Fördelarna med personlyften måste alltid vägas mot ev. nackdelar med användandet. Varför olika selar? Det finns en mängd olika selar till personlyften och det är sjukgymnasten eller arbetsterapeuten som bedömer vilken sele som är mest lämplig för omsorgstagaren utifrån dennes förutsättningar och behov. Selarna finns i olika material, storlekar och modeller. De flesta modeller kräver individuella anpassningar för en säker och komfortabel förflyttning. Utprovning och individuella inställningar ska alltid ske av förskrivaren. Reviderat

20 2020 Om omsorgstagaren är på väg ur selen Är selen personlig/utskriven på omsorgstagaren? Har omsorgstagaren minskat/ökat i vikt? Lyftselen är för liten om bendelarna inte når runt minst halva lårets insida och lyftbygeln kommer för nära ansiktet. Har omsorgstagarens hälsotillstånd förändrats? Är lyftselen korrekt placerad? Lyftselen har kanske inte dragits ner tillräckligt vid placeringen. Kan benstöden placeras högre upp på låren så att hygienöppningen blir mindre? Har omsorgstagaren sina armar på lyftselens utsida (om förskrivaren rekommenderat det)? Lyfter alla fyra band symetriskt? Har omsorgstagaren kläder av glatt material? Ju större friktion desto mindre risk för urglidning. Reviderat

21 2121 Vändning i säng Lyft från liggande med personlyftsele Hjälpare 1 vänder omsorgstagaren från sig genom att skjuta mot omsorgstagarens höft och skuldra, uppåt och bortåt. Hjälpare 2 står beredd att ta emot när omsorgstagaren kommit över på sida. Hjälpare 2 kan nu hjälpa omsorgstagaren att ligga kvar på sida. Placering av selen Hjälpare 1 placerar selens ytterkant längs med brukaren och med nederkanten i höjd med svanskotan. Selen veckas genom z-vikning så att dess mittbakband motsvarar omsorgstagarens ryggrad. TIPS! Om omsorgstagaren glider ner i sängen en bit då huvudändan på sängen höjs kan selens nederkant placeras nedanför svanskotan för att ha marginal. Omsorgstagaren vänds varsamt tillbaka på rygg och till andra sidan så att hjälpare 2 försiktigt kan lirka ut selen på andra sidan. Omsorgstagaren vänds tillbaka i ryggläge igen. Kontrollera att brukaren ligger mitt i selen! Res upp ryggstödet på sängen och be omsorgstagaren att böja på benen så att bendelarna lättare kan placeras. Se till att tyget är slätt och att bendelarna är framdragna tillräckligt så att dessa når runt benet. Bendelarna kan korsas eller gå omlott under båda benen och ibland placeras en bendel under vardera ben utan att korsas. På personligt utskrivna selar har förskrivaren informerat om vilken variant som bedöms mest lämplig för den enskilde. Reviderat

22 2222 Lyftet Häng först på de övre bandöglorna på lyftbygeln, sedan bendelarnas öglor. Lyften ska placeras så att galgen hamnar mellan omsorgstagarens bröst och navel så att lyftet blir rakt. Påbörja lyftet. Kontrollera att omsorgstagaren sitter bekvämt mitt i selen och att han/hon inte glider ur. Vid behov, hissa ner omsorgstagaren igen och justera selen. Hjälpare 1 kör lyften rakt bakåt och hjälpare 2 har nära koll på omsorgstagarens ben. Hjälpare 2 kör rullstolen in bakom omsorgstagaren och tippar stolen bakåt så att rullstolens ryggstöd hamnar längs med omsorgstagarens rygg. Hjälpare 1 som har dosan i hand ger ett lätt tryck på omsorgstagarens knän för att få denne långt bak i stolen. Handtagen på selen kan användas som styrhjälp av hjälpare 2 bakom stolen. Sänk ned omsorgstagaren helt i stolen. Borttagning av selen i rullstolen Lås rullstolen och sätt dit benstöden så att omsorgstagaren får fötterna på fotplattan. Ta bort armstöden för att lättare komma åt. Ta bort bendelarna genom att dra ut dem under tygdelen. Håll emot med en hand på omsorgstagarens lår då bendelarna dras bort. Hjälp omsorgstagaren att lätta från ryggstödet genom att den ena eller båda hjälparna står på varsin sida om rullstolen och erbjuder omsorgstagaren att hålla om armen/armbågen. Hjälparna står i gångstående, niger och gör liten tyngdöverföring bakåt och selen tas bort genom att en hjälpare drar den från sidan och runt. Reviderat

23 2323 Placering av selen Lås rullstolen. Lyft från sittande med personlyftsele Ta bort armstöden. En hjälpare hjälper omsorgstagaren att luta sig framåt genom armbågsgreppet. Lyftselen placeras bakom omsorgstagaren rygg med märklappen utåt. Vik upp nederkanten runt fingertopparna för att lättare föra ned lyftselen på plats. Tryck ned lyftselens nederkant med handflatan till sittdynan. Detta är mycket viktigt. Drag fram bendelarna med lätt mothåll mot omsorgstagaren knä så att ev. veck slätas ut. Kontrollera att bendelarna är lika långa. För in lyftselens benstöd under respektive lår. Se till att tyget ligger slätt och att det når runt benet ordentligt. Om omsorgstagaren placerar foten på hjälparens lår går detta lättare. Bendelarna korsas. Ta bort benstöden. Lås upp rullstolen. Lyft. Till sängen Höj huvudändan på sängen. Hjälparen som har dosan, hjälpare 1, styr lyften mot sängen och hjälpare 2 har koll på brukaren. Lyften körs så att omsorgstagaren hamnat tillräckligt högt upp i sängen. Hjälpare 2 ser till att omsorgstagaren får fötterna upp i sängen och trycker mot knäna för att styra omsorgstagaren på plats. Sänk ned. Bendelarna viks in under sig själv och dras bort. Selen tas bort genom vändningar i säng enl. tid. beskriven teknik. Tänk på att arbeta med benen genom nigrörelsen och gångstående! Reviderat

24 2424 Rutin vid uppstigning från golv När man bedömt att omsorgstagare som ramlat inte skadat sig så att ambulans behövs. Rehabenheten rekommenderar att omsorgstagare som hamnat på golvet ska tas upp med personlyft och upp-från-golv-sele från akutförrådet. Med rekommenderad sele får omsorgstagaren stöd för huvudet under lyftet. Om sådan sele inte finns tillgänglig bör huvudet understödjas på annat sätt. Använd en storlek som passar omsorgstagaren. Small - till barn eller mycket liten vuxen. Medium - till vuxen normalbyggd. Large - till kraftiga och tunga omsorgstagare. När ni uppmärksammar att någon hamnat på golvet så ska denne inte lämnas ensam. En personal sitter på golvet med omsorgstagaren och talar lugnande med henne/honom. Informera att ni kommer att hjälpa vederbörande upp. Hämta en kudde att lägga under omsorgstagarens huvud så att denne ligger så bekvämt som möjligt. Lägg en filt om personen om han/hon fryser och är rädd. Kontakta sjuksköterska vid smärta eller annan misstanke om skada. Hämta personlyften och rekommenderad sele. Från liggande på golv Om personen ligger och inte kan sitta obehindrat måste denna vändas vid placering av sele. Lägg en filt eller ett täcke längs med omsorgstagaren så att denne kan vända över på något mjukt, detta är mycket viktigt. Placera selen längs med omsorgstagarens rygg då denne ligger på sida och se till att nederkanten är i höjd med svanskotan. Vänd omsorgstagaren till andra sidan och lirka ut lyftselen. Kontrollera att lyftselen ligger symmetriskt under omsorgstagaren, om inte justera placeringen. Bendelarna placeras under varje lår och korsas. Ju närmare stussen bendelarna placeras desto mindre blir risken för urglidning. Reviderat

25 2525 Från sittande på golv Om omsorgstagaren sitter på golvet placeras selen bakom ryggen i sittande, se till att selens nederkant kommer i höjd med svanskotan. Kontrollera att lyftselen ligger symmetriskt under omsorgstagaren, om inte justera placeringen. Bendelarna placeras under varje lår och korsas. Ju närmare stussen bendelarna placeras desto mindre blir risken för urglidning. Lyftet Lyftet ska ske från huvudändan. Hjälparna måste skydda omsorgstagarens huvud, då lyften och skänklarna kommer mkt nära huvudet. Fördelen med att göra lyftet från huvudändan är att lyftgalgen hamnar i brösthöjd och lyftet sker rakt ovanifrån. När omsorgstagaren lyfts upp från golvet kan man vrida denne lite för att ge mer utrymme för huvudet. Observera att lyftet sker säkert utan risk för tex. urglidning. Förflytta omsorgstagaren om möjligt till säng så att han/hon får återhämta sig. Återlämna alltid upp-från-golv-selen till akutförrådet efteråt. Reviderat

26 2626 Bra att veta om Hygiensele Selen är utformad för säkra lyft till och från toalett och är avsedd för lyft från sittande till sittande. Hygienselen är lämplig till omsorgstagare med normal eller hög muskeltonus. Den generösa urringningen runt stussen lämnar fritt för av- och påklädning under lyftmomentet i samband med toalettbesök. Förskrivaren markerar de öglor som ska träs på lyftgalgen. Det är extra viktigt vid förflyttning med hygienselen att personen inte är hängande i lyften mer än nödvändigt. Den stora hygienöppningen på selen kan innebära en ökad urglidningsrisk! Tips till toalett Placera selen i sittande, överkanten strax under brukarens skulderblad. Spänn selen i midjan. Armarna ska alltid vara utanför selen. Kontrollera att inte byxan eller kjolen nyps fast av selens västdel. När selen är placerad enligt förskrivarens ordination, lyft. Drag ned byxorna så mycket det går när personen hänger i lyften och sänk ned omsorgstagaren på hygienstolen. Koppla från benstöden och dra ned byxorna/kjolen ytterligare. Västdelen kan sitta kvar som ett stöd. Blöjan kan dras bort då omsorgstagaren hänger i selen eller då denne sitter på hygienstolen, genom att dra bort den underifrån. Tips från toalett Kör ut omsorgstagaren på hygienstolen innan lyftet påbörjas. Drag upp byxorna/kjolen så högt som möjligt mot grenen så att dessa inte nyps fast av bendelarna. Placera benstöden under benen utanpå byxorna. Koppla på alla bandöglor. Lyft! Placera eventuell blöja innanför byxorna innan de dras på plats över stussen. Sänk ned personen i rullstolen/sängen. Reviderat

27 2727 Uppresningslyft (stålyft) När kan uppresningslyften vara ett alternativ? Omsorgstagaren har svårt att resa sig från sittande utan mycket hjälp och har svårt att stå tillräckligt länge för att nödvändiga moment ska hinnas med. Omsorgstagaren kan inte ta steg för att vända sig mot rullstolen/toalettstolen. När förflyttningen med uppresningslyft innebär en mer smärtfri och tryggare överflyttning för omsorgstagaren och en bättre arbetsmiljö för omvårdnadspersonalen än annat förflyttningssätt. (MTP) Vad krävs av omsorgstagaren? Det krävs egen aktivitet och funktion. Omsorgstagaren skall kunna: stödja på sina ben aktivt trycka sig bakåt och skjuta ifrån sig med benen under lyftet. följa med i uppresningen när lyftarmen höjs OBS! Om omsorgstagaren utan aktiv medverkan blir hängande i uppresningsvästen finns risk för urglidning. Dessutom utsätts axellederna för stor påfrestning, vilket i värsta fall kan leda till små muskelbristningar och kroniska smärtproblem. Fördelar med uppresningslyften: Möjlighet att få stå och belasta sina ben vilket även är positivt för blodtrycksanpassning, cirkulation mm. Trygg och smidig hjälp vid toalettsituation både för personal och omsorgstagare. Nackdelar med uppresningslyften: Ej naturligt rörelsemönster. Uppresningen sker med motsatt rörelsemönster jämfört med det naturliga. Detta är förvirrande, patienten får svårt att lära sig att resa sig upp själv, eller tappar förmågan att resa sig upp själv. Då lyften ersätter aktiva uppresningar, minskar benstyrkan vilket kan leda till en ökad fallrisk. Risk för fall p g a. urglidning ur västen när ståförmågan försämras och detta inte uppmärksammas i tid. Reviderat

28 2828 Hur? Förflyttning med uppresningslyft sker alltid ifrån sittande till sittande. Placering av trygghetsvästen Lyftvästar skall vara personligt utprovade och används endast till den omsorgstagare de är utprovade till. (MTP) Västen förs bakom omsorgstagarens rygg med märklappen utåt och placeras ungefär i midjan, västens övre kant ska vara nedanför skulderbladen. Armarna skall vara utanpå västdelen och midjebältet. Korsa öglebanden och trä dem genom motstående sidans metallöglor. Selen har olika inställningsmöjligheter vad som passar den enskilde omsorgstagaren provas ut av AT/SG. Bandögla och ögleband ska ha samma spänning under åtdragning/uppresning. Uppresningen Placera omsorgstagarens fötter mitt på fotplattan så att underbenen blir parallella med underbensstödet. Ställ in underbensstödet i rätt höjd, d.v.s. strax under brukarens knäskål i sittande. Använd vadbandet vid behov, t ex om omsorgstagaren har ofrivilliga rörelser. Koppla västens band (ögleband och bandöglor) till lyftarmens krokar, oftast väljer man yttre (längre) bandögla till en kort person och inre (kortare) bandögla till en lång person. Placera vid behov andra tillbehör såsom stusslapp och underarmsstöd. Lås upp lyften (om den är låst) Ha ögonkontakt med omsorgstagaren för att se att hon/han är med. Höj lyftbygeln en liten bit för att inbjuda till rätt grepp. Be omsorgstagaren greppa om lyftarmen (om hon vill) med tummarna på undersidan. Be omsorgstagaren vara beredd på att ställa sig upp, skjuta ifrån med benen och trycka sig bakåt. Tryck på upp-knappen igen och stanna när det känns bekvämt för omsorgstagaren att stå. Kroppen ska då helst vara i så rak linje som möjligt dvs lårben, höfter och rygg ska bilda en rak linje. Reviderat

29 2929 Nersänkning till rullstol/hygienstol Anpassa bredden på uppresningslyftens underrede. Ta bort eller vik undan fotplattorna på rullstolen eller den mobila dusch/toastolen. Styr omsorgstagaren rätt i rullstolen/hygienstolen via grepp om höften. Till sängen Sänk ner omsorgstagaren till sittande på sängkanten. Möt eventuellt upp med en höj - och sänkbar säng. Om sängen är för låg finns risk att skada höften och om sängen är för hög finns risk att omsorgstagaren sitter ostadigt. Reviderat

30 3030 Grundprinciper -Kom ihåg! Miljökontroll Bra kroppsbalans - Var finns t ex sängen/rullstolen - Tänk efter före - Stå i gångställning med fötterna i rörelseriktningen - Tänk på att ha lite bredd mellan fötterna - Tyngdöverföring Ta till vara omsorgstagarens förmåga Berätta vad du ska göra Ha ögonkontakt Skapa grepp för omsorgstagaren Omsorgstagaren ska ha blicken i rörelseriktningen Följ människans naturliga rörelsemönster - Hur gör du själv? Reglera Arbetshöjden Använd hjälpmedel Undvik lyft Försök dra och skjuta istället Arbeta nära omsorgstagaren - Flytta i etapper Arbeta samtidigt En har kommandot när fler flyttar Använd raka armleder - Arbeta med sänkta axlar - Håll in armbågarna Aldrig Lyft och Vrid samtidigt! Reviderat

Liko Originalsele, mod. 10, 11 Nallesele Låg, mod. 10

Liko Originalsele, mod. 10, 11 Nallesele Låg, mod. 10 Liko Originalsele, mod. 10, 11 Nallesele Låg, mod. 10 Bruksanvisning Svenska 7SV160165-05 Originalsele Nallesele Låg Produktbeskrivning Liko Originalsele är en basmodell som är konstruerad för att anpassa

Läs mer

Handy Glidcylinder, mod. 100, 110, 120

Handy Glidcylinder, mod. 100, 110, 120 Handy Glidcylinder, mod. 100, 110, 120 Bruksanvisning Svensk 7SV160188-02 Handy Glidcylinder Lång Handy Glidcylinder Kort Handy Glidcylinder Bred Produktöversikt Artikel Modell Art. nr. Storlek Mått (a

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Förebyggande träning Ergonomi / Förebyggande träning Viktigt att veta innan du startar Förebyggande träning För att du ska få maximal effekt

Läs mer

Liko Originalsele Hög Rygg, mod. 20, 21

Liko Originalsele Hög Rygg, mod. 20, 21 Liko Originalsele Hög Rygg, mod. 20, 21 Bruksanvisning Svenska 7SV160173-03 Produktbeskrivning Liko Originalsele Hög Rygg är en basmodell som är konstruerad för att anpassa sig till brukaren utan individuella

Läs mer

Praktisk rehabilitering Förflyttningutbildning

Praktisk rehabilitering Förflyttningutbildning Praktisk rehabilitering Förflyttningutbildning Praktisk rehabilitering Förflyttningsutbildning Malmö stad 2007 2:a upplagan KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Innehållet i denna

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Rehabiliterande träning / Viktigt att veta innan du startar Din skada ska vara anmäld till försäkringskassan om du skadat dig på jobbet. Innan

Läs mer

Liko Universalsele, mod. 000, 002

Liko Universalsele, mod. 000, 002 Liko Universalsele, mod. 000, 002 Bruksanvisning Svensk 7SV161110-06 Produktbeskrivning Liko Universalsele är en basmodell som är konstruerad för att anpassa sig till brukaren utan individuella inställningar

Läs mer

Gummibandsträning med ett dörrhandtag.

Gummibandsträning med ett dörrhandtag. Perfekt om du skall på semester då gummibandet är lätt att ta med sig. Använde själv programmet när jag var på semester i Sardinien i somras. Kan ju även göras hemma, på jobbet eller ute i skogen (då får

Läs mer

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen.

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen. Uppvärmning Innan träning påbörjas bör någon form av uppvärmning ske. Det finns många sätt att värma upp. Att gå en snabb promenad eller att småjogga är två vanliga sätt. Det bästa är att göra ett genomtänkt

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-23 Beslutad av 1(7) Ninette Hansson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Denna riktlinjer

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HANTERING AV MEDICINTEKNISKA PRODUKTER Undersökningsutrustning/behandlingshjälpmedel/omvårdnadshjälpmedel

RIKTLINJER FÖR HANTERING AV MEDICINTEKNISKA PRODUKTER Undersökningsutrustning/behandlingshjälpmedel/omvårdnadshjälpmedel 2008-08-13 REV 2010-01-22 RIKTLINJER FÖR HANTERING AV MEDICINTEKNISKA PRODUKTER Undersökningsutrustning/behandlingshjälpmedel/omvårdnadshjälpmedel Instruktionen hänvisar till gällande bestämmelser som

Läs mer

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23) UPPVÄRMNINGSSTRETCH Stretchövningarna i det här kapitlet värmer upp dina leder och muskler på minsta möjliga tid. Om du arbetar dig igenom programmet tillför du energi till kroppen och kommer igång på

Läs mer

VIKTIGT! SPARA FÖR FRAMTIDA BRUK Bär ditt barn trygt

VIKTIGT! SPARA FÖR FRAMTIDA BRUK Bär ditt barn trygt VIKTIGT! SPARA FÖR FRAMTIDA BRUK Bär ditt barn trygt Läs igenom instruktionerna innan du börjar använda din Caboo DX sjal. Vi ber deg speciellt om att läsa säkerhetsanvisningarna som är till för att du

Läs mer

Lösningar för infektionskontroll TM

Lösningar för infektionskontroll TM Lösningar för infektionskontroll TM Engångs- och avspritningsbara hjälpmedel underlättar infektionskontroll Handicares sortiment erbjuder ett växande urval av engångs- och avspritningsbara förflyttningshjälpmedel

Läs mer

Gör så många positioner du har tid eller lust med. I slutet finns några förslag på sekvenser.

Gör så många positioner du har tid eller lust med. I slutet finns några förslag på sekvenser. Yinyoga hemma I yinyogan sträcker och stimulerar du kroppens djupa vävnader, bindväv, ligament, fascia och leder. Det måste göras på yinvis, försiktigt och under lång tid. Så du håller positionerna länge,

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE

Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE Region Stockholm Innerstad Sida 1 (8) 2014-05-22 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Gör övningarna i den takt som känns bäst för dig. Skippa övningar som inte känns bra eller som du får mer ont av. Du ska känna dig pigg efter programmet! 1. Övningar

Läs mer

Ryggträna 1b. Bålrotation

Ryggträna 1b. Bålrotation Ryggträna Detta ska du tänka på när du gör programmet. Gör programmet två gånger. Håll på med varje övning tills du blir trött. (10 20 upprepningar per övning) Tänk på att göra övningarna med god teknik.

Läs mer

TIPS OCH RÅD VID FÖRSKRIVNING AV MANUELL RULLSTOL

TIPS OCH RÅD VID FÖRSKRIVNING AV MANUELL RULLSTOL TIPS OCH RÅD VID FÖRSKRIVNING AV En handbok för förskrivare Fortbildningskurs för hjälpmedelskonsulenter Maj 2008 Linköpings Univeritet SWECO Brogatan 23, 302 43 Halmstad Telefon 035-295 00 00 Telefax

Läs mer

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta.

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta. Övningsguide Hur vi mår i våra muskler och leder beror till stor del på vår livsstil men är också åldersrelaterat. Det bästa du kan göra är att skapa ökad balans i kroppen med förebyggande träning. Faktorer

Läs mer

Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband.

Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband. Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband. Enkelt att ta med på semestern! Övningarna framtagna av: Karin Jönsson, leg. Kiropraktor och Emilie Svedberg, lic Personlig

Läs mer

Benefit Sports 300 996101

Benefit Sports 300 996101 Benefit Sports 300 996101 1 Säkerhetsinstruktioner Konsultera med läkare innan användning Om du känner smärta i bröst, yrsel eller andfåddhet avbryt träningen och kontakta läkare. Använd inte kläder som

Läs mer

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Introduktion Detta pass innehåller ett antal styrkeövningar som du kan göra hemma utan någon särskild utrustning. De flesta övningarna är för ben och bålstabilitet,

Läs mer

Molift EvoSling MediumBack

Molift EvoSling MediumBack Molift EvoSling MediumBack SV - Bruksanvisning BM28304 Rev. B 2015-06-12 Innehåll Allmänt...3 Försäkran om överensstämmelse...3 Villkor för användning...3 Garanti...3 Etiketter och symboler...3 Symboler...3

Läs mer

Molift EvoSling Hygiene

Molift EvoSling Hygiene Molift EvoSling Hygiene SV - Bruksanvisning BM28804 Rev. B 2015-06-08 Innehåll Allmänt...3 Försäkran om överensstämmelse...3 Villkor för användning...3 Garanti...3 Etiketter och symboler...3 Symboler...3

Läs mer

Till den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken

Till den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken Till den nyförlösta mamman Sjukgymnastiken juni 2013 Bilderna i denna folder är hämtade från Mobilus. 8 1 Avslappning och viloställningar Det är viktigt att du unnar dig vila och avslappning så att du

Läs mer

13 steg till en bra sittställning Komfortrullstolar

13 steg till en bra sittställning Komfortrullstolar Introduktion Denna checklista är ett hjälpmedel för att kunna göra de basinställningar och anpassningar som behövs för brukaren av en komfortrullstol. Det finns flertalet tillbehör tillgängliga för denna

Läs mer

Temakväll - pausgympa

Temakväll - pausgympa Temakväll - pausgympa Pausgympa Ökad cirkulation/skakningar Spänn och andas in samtidigt som du spänner hela armen, andas ut och slappna av/skaka lätt på armen. Upprepa med andra armen och benen. Studsa

Läs mer

Sommarträning utomhus Tips på träningspass

Sommarträning utomhus Tips på träningspass Sommarträning utomhus Tips på träningspass Träna tufft utomhus utan redskap Att träna utomhus sommartid är ett härligt sätt att njuta av naturen medan man får dagens träning gjord. Man behöver inte träna

Läs mer

Skadeförebyggande övningar

Skadeförebyggande övningar Skadeförebyggande övningar Svenska Innebandyförbundet 2013 Framtaget av leg. naprapat Anna Lundeberg, leg. sjukgymnast Anna Wänerhag Original och tryck: Holmbergs i Malmö AB, 2013 SKADEFÖREBYGGANDE ÖVNINGAR

Läs mer

Övning 3 A. Sittande rodd med gummiband/bakåtförande av axel och skulderblad

Övning 3 A. Sittande rodd med gummiband/bakåtförande av axel och skulderblad 1 Styrketräningsprogram för axlarna i tre steg Basprogram I Övning 1. Hållningsträning/Axlar Ta ett djupt andetag och höj axlarna. Andas ut, sucka ut luften och sänk samtidigt axlarna. Övning 2. Hållningsträning/Skulderblad

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Primärvården. Tips, råd och träning för gravida

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Primärvården. Tips, råd och träning för gravida ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården Tips, råd och träning för gravida Tips och råd Under graviditeten förändras din hållning. På grund av att magen växer får man oftast en ökad svank som kan ge trötthetsvärk

Läs mer

Tid på magen. Aktiviteter som hjälper dig att placera, bära, hålla och leka med din bebis. Varför behöver bebisar tid på magen?

Tid på magen. Aktiviteter som hjälper dig att placera, bära, hålla och leka med din bebis. Varför behöver bebisar tid på magen? Tid på magen Aktiviteter som hjälper dig att placera, bära, hålla och leka med din bebis Colleen Coulter, P.T., D.P.T., Ph.D., P.C.S., Dulcey Lima, C.O., O.T.R./L., Orthomerica Products Inc. Tid på magen-programmet

Läs mer

Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim.

Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Rörlighetsträning kallas de övningar som används för att förbättra rörligheten

Läs mer

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE FOTBOLL

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE FOTBOLL KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning

Läs mer

TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST!

TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! För att du skall få träningen att funka när sommaren klingar av och hösten är här har sjukgymnasten Marie Larsson gjort ett program som du lätt kommer igång med.

Läs mer

Träningsprogram. Programmet är framtaget i samarbete med erfarna sjukgymnaster och fystränare från

Träningsprogram. Programmet är framtaget i samarbete med erfarna sjukgymnaster och fystränare från Träningsprogram - Kom igång med din träning med hjälp av BungyPump! I detta träningsprogram har vi samlat tips och övningar för hur du ökar din förbränning med BungyPump! Programmet är framtaget i samarbete

Läs mer

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka blodcirkulationen. Återfå full rörlighet.

Läs mer

StandUp. Kontroll av funktion. Läs alltid manualen. SystemRoMedic TM. Manual - Svenska. REF 60800001 StandUp med strömkabel

StandUp. Kontroll av funktion. Läs alltid manualen. SystemRoMedic TM. Manual - Svenska. REF 60800001 StandUp med strömkabel StandUp SystemRoMedic TM Manual - Svenska REF 60800001 StandUp med strömkabel REF 60800002 StandUp, med batteri SWL: 160 kg StandUp är en lyftstol utvecklad för att hjälpa personer upp från golv till sittande

Läs mer

Startprogram version 3

Startprogram version 3 Startprogram version 3 Så här kan du börja din träning i gymet. Du kan skriva ut sidorna och ha som stöd när du börjar träna. OBS!!: Börja med lägsta antalet rörelser och låg belastning. Ta det lätt de

Läs mer

Stretchprogram varje övning ca 30sekunder Stretcha nacke

Stretchprogram varje övning ca 30sekunder Stretcha nacke Stretchprogram varje övning ca 30sekunder Stretcha nacke Stretcha nacke Övning 1 Stå upprätt som på bilden och rulla med huvudet från den ena sidan till den andra och känn hur du stretchar ut nacken. Stretcha

Läs mer

TRX TRIATHLON träningsprogram

TRX TRIATHLON träningsprogram TRX TRIATHLON träningsprogram Övningarna är funktionella på så sätt att de är grenspecifika för triathlon och eller aktiverar flera muskelgrupper. Programmet fungerar i alla träningsperioder men i synnerhet

Läs mer

Seniorsportutrustning

Seniorsportutrustning Seniorsportutrustning från Lappset Övningar Träning är viktigt för att vi ska fungera i vardagen, både för unga och gamla. Med stigande ålder försämras framför allt balansen men vi blir även stelare i

Läs mer

HANDHAVANDEINSTRUKTION VETEK VIBRA SUPER 2

HANDHAVANDEINSTRUKTION VETEK VIBRA SUPER 2 HANDHAVANDEINSTRUKTION VETEK VIBRA SUPER 2 Innehåll: Säkerhetsinformation 1 Översikt 2 Uppackning 3 Montering 4-5 Tryckknappshantering 6 Övningar 7-12 Kopplingsschema. El stycklista. 13 Underhåll och felmeddelanden

Läs mer

Information om rehabilitering och hjälpmedel

Information om rehabilitering och hjälpmedel Information om rehabilitering och hjälpmedel Välkommen till Gällivare Kommun! Du kommer att jobba med våra boende inom äldreomsorg, handikappomsorg eller psykiatri. Vad kul att du vill göra det! Här kommer

Läs mer

Axel/rygg rak kropp högt läge i axeln, sug in magen, böj armarna, sträck upp och tryck upp ytterligare till ett högt läge i skulderbladet. 2 x 10-15.

Axel/rygg rak kropp högt läge i axeln, sug in magen, böj armarna, sträck upp och tryck upp ytterligare till ett högt läge i skulderbladet. 2 x 10-15. Axel - magliggande armar rätt ut i sidan, för ihop skulderbladen först, lyft därefter armarna en liten bit från golvet, lyft gärna vikter eller typ vattenflaskor 2 x 15. Axel - muskler som stabiliserar

Läs mer

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE HANDBOLL

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE HANDBOLL KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning

Läs mer

Etac Cross. ningarna för att skapa komfort, funktion och bra köregenskaper.

Etac Cross. ningarna för att skapa komfort, funktion och bra köregenskaper. Etac Cross Molift Easy lyftselar Bekväma Cross är en ochmultifunktionell säkra lyftselar kryssrullstol med de bästa förutsätt ningarna för att skapa komfort, funktion och bra köregenskaper. Molift Easy

Läs mer

MOTION KÄNNS BRA. effekter, men förvänta dig inga mirakel. Effekterna av motionen märks så småningom. 2 Ledvänlig motion

MOTION KÄNNS BRA. effekter, men förvänta dig inga mirakel. Effekterna av motionen märks så småningom. 2 Ledvänlig motion Ledvänlig motion MOTION KÄNNS BRA Människan är skapad för att röra på sig. Även om psoriasis ofta medför många olika ledsymptom, såsom stelhet och smärta i lederna, så kan och bör man ändå motionera. Anpassa

Läs mer

Tove Andersson IT-Pedagoglinjen 09/10. hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota.

Tove Andersson IT-Pedagoglinjen 09/10. hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota. Pausgympa Rygg: Övning 1. Stå upp med fötterna en bit isär. Böj dig ner med armarna hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota. Övning 2. Sträck

Läs mer

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE INNEBANDY

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE INNEBANDY KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning

Läs mer

ANDNINGSÖVNINGAR. OBS! Vid menstruation eller om du är gravid ingen eldandning, inga rotlås.

ANDNINGSÖVNINGAR. OBS! Vid menstruation eller om du är gravid ingen eldandning, inga rotlås. ANDNINGSÖVNINGAR Andningen är grundläggande i yogan. Det medvetna djupa andetaget är den röda tråden, den centrala komponenten, runt vilken de olika övningarna byggs upp.vi börjar detta pass med två andningstekniker.

Läs mer

Strandträning med funktionella övningar

Strandträning med funktionella övningar Strandträning med funktionella övningar Arbeta under 45 sekunder vid varje övning. Den första löpövningen kan du utföra under 1-2 minuter. När du arbetar med en sida i taget kan du arbeta växelvis med

Läs mer

1. Rutin för utprovning av hjälpmedel

1. Rutin för utprovning av hjälpmedel - 1 1. Rutin för utprovning av hjälpmedel Patient som kan gå självständigt med eller utan hjälpmedel får inte någon rullstol förskriven av kommunens arbetsterapeut eller sjukgymnast för att klara förflyttning

Läs mer

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken Till dig som är nyförlöst Efter förlossningen Tanken med detta häfte är att du med hjälp av dessa övningar, råd och tips ska kunna få kroppen

Läs mer

Bruksanvisning 2015-03-10. Optimal Evakueringslakan. Artikelnummer bruksanvisning: 95 001007

Bruksanvisning 2015-03-10. Optimal Evakueringslakan. Artikelnummer bruksanvisning: 95 001007 Bruksanvisning 2015-03-10 Optimal Evakueringslakan Artikelnummer bruksanvisning: 95 001007 Innehållsförteckning Viktiga säkerhetsföreskrifter 2 Introduktion 3 Produktbeskrivning och prestanda 5 Uppackning

Läs mer

Riktlinjer och rutiner vid medicintekniska hjälpmedel (MTP)

Riktlinjer och rutiner vid medicintekniska hjälpmedel (MTP) Riktlinje 9/ Medicintekniska Hjälpmedel (MTP) Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner vid medicintekniska hjälpmedel (MTP) Författningar

Läs mer

Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen Smink Susanne Persson Modell Pernilla Blomquist. Fitness Magazine 08 08 29

Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen Smink Susanne Persson Modell Pernilla Blomquist. Fitness Magazine 08 08 29 TESTA MULTI- TRÄNING! Att styrketräna behöver inte betyda maskiner och tunga vikter. I månadens program testas kroppens funktionalitet. Och vi lovar du blir svettig! Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Innehåll. Program. Expressträning träningskonceptet för dig. Träningsprogram. Övningsbank. 4 Jaris förord 7 Jennies förord

Innehåll. Program. Expressträning träningskonceptet för dig. Träningsprogram. Övningsbank. 4 Jaris förord 7 Jennies förord Innehåll 4 Jaris förord 7 Jennies förord Expressträning träningskonceptet för dig 10 Expressmetoden 13 Expresstyrketräning 14 Expresskonditionsträning 15 Inför expressträningen Övningsbank 18 Ben: 20 lår

Läs mer

Innan nicken. Nickteknik

Innan nicken. Nickteknik Innan nicken Titta upp före du får bollen så du ser alternativen för pass eller avslut Du ser hur och vart du ska nicka och vilken typ av nick du ska använda Vid nick mot mål ser du målvaktens position

Läs mer

Stabilitetsövningar:

Stabilitetsövningar: Stabilitetsövningar: Stabilitetsträning är en oerhört viktig del i din återuppbyggnad efter en skada och en stor del i förebyggandet av skador. Bålstabilitet ger hela dig en grund att arbeta från, en stabil

Läs mer

Bruksanvisning. Bure Rise & Go. Gåbord med uppresning

Bruksanvisning. Bure Rise & Go. Gåbord med uppresning Bruksanvisning Bure Rise & Go Gåbord med uppresning 1 Kära användare Gratulerar! Du har införskaffat ett Bure Gåbord Rise & Go. I denna bruksanvisning får du viktiga upplysningar om hur du använder gåbordet

Läs mer

FYSPROFILEN/TENNIS/BAS TESTBESKRIVNINGAR

FYSPROFILEN/TENNIS/BAS TESTBESKRIVNINGAR FYSPROFILEN/TENNIS/BAS TESTBESKRIVNINGAR Allmänt att tänka på vid testning Testpersonen ska vara väl förberedd på testförfarandet och ska vara medveten om att det när som helst går att avbryta testet.

Läs mer

Positionera med Curera Kuddar som ger stöd i alla lägen

Positionera med Curera Kuddar som ger stöd i alla lägen INNEHÅLL: Rygg och andningsfrämjande läge... 3... 4 Halvsidesläge... 5 Avlastning nacke och arm... 6 Viloläge, Hemiplegi... 7 Avlastning sacrum, knän och hälar... 8 Molly Hälskydd... 10 HANDBOK Positionera

Läs mer

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14 REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka cirkulationen av ledvätska

Läs mer

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Syftet med träningsprogrammet är att bibehålla/öka rörlighet och förbättra sensomotorisk kontroll. Sensomotorisk kontroll definieras som förmågan att utföra

Läs mer

Rygg- och nackmassage

Rygg- och nackmassage Rygg- och nackmassage Idrott & hälsa 1 Ryggmassage Dags att börja. Se till att den du ska massera tar av ringar, armband etc. som kan störa massagen. Sätt på lite lugn, skön musik och försök att ge din

Läs mer

Träningsprogram med fitness training ball

Träningsprogram med fitness training ball Träningsprogram med fitness training ball Instruktioner inför träningen Alla övningar bör påbörjas i den korrekta utgångsställning som beskrivs vid varje övning. Om det inte är möjligt bör du vänta med

Läs mer

STÖD FÖR HANTERING AV MEDICINTEKNISKA PRODUKTER

STÖD FÖR HANTERING AV MEDICINTEKNISKA PRODUKTER REGION STOCKHOLMS INNERSTAD MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTE RSKOR MEDICINSKT ANSVARIG FÖR REHABILITERING Sid 1 (21) UTFÄRDAD 2005-07-01 REVIDERAD 2013-03-05 HANDBOK STÖD FÖR HANTERING AV MEDICINTEKNISKA

Läs mer

Personlig ergonomi OH-Serie

Personlig ergonomi OH-Serie Personlig ergonomi OH-Serie Olika kroppsmått. Stående arbete Kvinnan är 159 cm. Mannen är 199 cm. 95% av kvinnorna är längre än kvinnan på bilden. 95% männen är kortare än mannen på bilden. Hon har bordet

Läs mer

VIKTIGT: SPARA FÖR FRAMTIDA BRUK

VIKTIGT: SPARA FÖR FRAMTIDA BRUK A B D C E F SV VIKTIGT: SPARA FÖR FRAMTIDA BRUK Allmänna säkerhets- och användingstips: Säkerhet Läs användningsinstruktioner och se på bilderna innan du börjar använda bärsjalen. Det följer med speciella

Läs mer

Utfallssteg. K. Ekelöf, H. Östlund

Utfallssteg. K. Ekelöf, H. Östlund Cirkelträning Utfallssteg Tag ett steg framåt med främre knät i 90 graders vinkel, stanna strax ovanför marken med det bakre knät. Tag därefter ett nytt steg med andra benet. Det främre benets knä ska

Läs mer

Yogaövningar. för mer. Energi

Yogaövningar. för mer. Energi Yogaövningar för mer Energi Livet är som att cykla. För att hålla balansen, måste du fortsätta röra dig. Albert Einstein Stå upprätt med armarna utsträckta, horisontellt med axlarna. Snurra medsols, precis

Läs mer

Att lägesändra och avlasta med positioneringsdynor. Praktiska råd och instruktiva bilder

Att lägesändra och avlasta med positioneringsdynor. Praktiska råd och instruktiva bilder Att lägesändra och avlasta med positioneringsdynor Praktiska råd och instruktiva bilder Att positionera För en sängliggande patient är det viktigt att regelbundet ändra ställning. Klarar patienten inte

Läs mer

Träna med hantlar 1 RG

Träna med hantlar 1 RG Träna med hantlar 1 RG Hantlar med handtag är bra för tetraplegiker. Hantelträning är förmodligen en av de äldsta formerna av träning men också en av de mest effektiva om man snabbt vill utveckla styrka.

Läs mer

Ryggträning. Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet

Ryggträning. Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet Ryggträning Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet Ryggträning för dig med kotfraktur Du som har en eller flera kotfrakturer kommer att må mycket bättre om du börjar träna din rygg. Det

Läs mer

Upp och stå. funktion och användning av uppresningshjälpmedel

Upp och stå. funktion och användning av uppresningshjälpmedel Upp och stå funktion och användning av uppresningshjälpmedel Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2012 Författare: Kicki Reifeldt, HI URN:NBN:se:hi-2012-12312-pdf (pdf) Artikelnummer: 12312-pdf Publikationen är

Läs mer

Artikelnummer 803422 Senast ändrad 130731 Giltig från 090101. Sittställningens betydelse när vi äter och dricker

Artikelnummer 803422 Senast ändrad 130731 Giltig från 090101. Sittställningens betydelse när vi äter och dricker Artikelnummer 803422 Senast ändrad 130731 Giltig från 090101 Sittställningens betydelse när vi äter och dricker Matningsstol REAL 2624 och måltidsstol REAL 8800 EL PLUS Sittställningens betydelse Redan

Läs mer

Sittande Massage. Enkla övningar för en stunds avslappning

Sittande Massage. Enkla övningar för en stunds avslappning Sittande Massage Enkla övningar för en stunds avslappning Vad händer i kroppen när vi får massage Slappnar av i musklerna Blodcirkulationen ökar Smärta och värk minskar Lymfcirkulationen ökar Ökar kroppens

Läs mer

ReTurn. SystemRoMedic. Patenterad* konstruktion Flera modeller för brukare med olika behov Aktiverar brukaren Eliminerar tunga lyft för medhjälparen

ReTurn. SystemRoMedic. Patenterad* konstruktion Flera modeller för brukare med olika behov Aktiverar brukaren Eliminerar tunga lyft för medhjälparen ReTurn SystemRoMedic Patenterad* konstruktion Flera modeller för brukare med olika behov Aktiverar brukaren Eliminerar tunga lyft för medhjälparen Säker och aktiv uppresning och överflyttning, helt utan

Läs mer

Bålstabilitet Träning med balansboll

Bålstabilitet Träning med balansboll Bålstabilitet Träning med balansboll Träning med Balansboll Bålträning - bra för mycket Du får: ökad kroppskännedom bättre koordination starkare rygg hållbarare kroppminskad skaderisk bättre balans bättre

Läs mer

De 10 onödigaste gymövningarna och 10 bra övningar att ersätta dem med

De 10 onödigaste gymövningarna och 10 bra övningar att ersätta dem med De 10 onödigaste gymövningarna och 10 bra övningar att ersätta dem med 10 dåliga övningar på gymmet samt 10 bättre alternativ. Styrketräning medför alltid en viss skaderisk och därför är det viktigt att

Läs mer

NIVÅ 1 HÖFTLYFT. Bra övning för löpare då baksidan av benen och sätet tränas ordentligt. Tränar: Säte, baksida lår, vader.

NIVÅ 1 HÖFTLYFT. Bra övning för löpare då baksidan av benen och sätet tränas ordentligt. Tränar: Säte, baksida lår, vader. NIVÅ 1 NIVÅ 1 HÖFTLYFT Bra övning för löpare då baksidan av benen och sätet tränas ordentligt. Tränar: Säte, baksida lår, vader. Utgångsposition: Ligg på rygg med fötterna på en bänk eller stol. Pressa

Läs mer

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende äldreomsorg

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende äldreomsorg Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS Beslutad (datum och av vem) Reviderad (av vem och datum) Process verkställighet Giltig till och

Läs mer

LIDINGÖLOPPET 15 KILOMETER

LIDINGÖLOPPET 15 KILOMETER LIDINGÖLOPPET 15 KILOMETER FIALOTTA 41, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA MÅL TID 1.30-1.45 Jag ska springa Lidingöloppet 15 km med målet att springa på en tid jag tycker är bra med mina förutsättningar. Men jag

Läs mer

Bikash Acharya. Yoga-mindfulness. 12 lektioner steg för steg

Bikash Acharya. Yoga-mindfulness. 12 lektioner steg för steg Bikash Acharya Yoga-mindfulness 12 lektioner steg för steg Innehåll 7 Förord 8 Inledning 10 Vad är yoga-mindfulness? 12 Andningens betydelse i vardagslivet 14 Meditation 16 Nyckel till yoga-mindfulnessövningar

Läs mer

Ut och gå. 30 60 minuter per dag!

Ut och gå. 30 60 minuter per dag! Ut och gå! Ut och gå Vi mår bra av dagliga raska promenader. Det är inte bara konditionen som blir bättre, också benstommen förstärks, lederna mjukas upp, muskelstyrkan i benen förbättras och balansen

Läs mer

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se Träna Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka Bristguiden.se Träning stärker skelettet OBSERVERA att träningsprogrammet i den här broschyren INTE är avsedd för dig som har eller har haft en eller flera

Läs mer

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, MAS 2014-08-20 annika.nilsson@kil.se Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS RIKTLINJERNA AVSER Bälte, sele, rullstols- och brickbord och

Läs mer

I rondat ska barnen landa på mage

I rondat ska barnen landa på mage MATTA Innan barnen kan börja med något svårare övningar så bör dom kunna stå på händer. Nedan följer några tips på övningar som leder till handstående. För att lära barnen vilken vinkel kroppen ska ha

Läs mer

ReTurn. SystemRoMedic. Patenterad* konstruktion Flera modeller för brukare med olika behov Aktiverar brukaren Eliminerar tunga lyft för medhjälparen

ReTurn. SystemRoMedic. Patenterad* konstruktion Flera modeller för brukare med olika behov Aktiverar brukaren Eliminerar tunga lyft för medhjälparen ReTurn SystemRoMedic Patenterad* konstruktion Flera modeller för brukare med olika behov Aktiverar brukaren Eliminerar tunga lyft för medhjälparen Säker och aktiv uppresning och överflyttning, helt utan

Läs mer

Lånevillkor för dig som lånar rullstol

Lånevillkor för dig som lånar rullstol Lånevillkor för dig som lånar rullstol Innehåll Lån av hjälpmedel 3 Bruksanvisning och instruktion 4 Reparation 4 Du bekostar själv 4 Flytt 4 Ersättningsskyldighet 5 Återlämning 5 Regelbunden rengöring

Läs mer

L.E.A.P. Snabb och Skadefri KURSMATERIAL

L.E.A.P. Snabb och Skadefri KURSMATERIAL L.E.A.P. Snabb och Skadefri KURSMATERIAL INLEDNING Som tränare möter vi alla sorters löpare: de som springer för att det är skönt att komma ut en stund, de som tränar inför tävlingar i motions- eller mastersklasser

Läs mer

Information till dig som har opererats för höftfraktur

Information till dig som har opererats för höftfraktur Information till dig som har opererats för höftfraktur Höftfraktur Den här informationen vänder sig till dig som har ramlat och brutit höften. Namn:... Operationsmetod:... Operationsdag:... Operationsläkare:...

Läs mer

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast?

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? Riktlinje för omvårdnadspersonal, Stöd och Omsorg Lerums kommun Gäller för brukare inskrivna i kommunal hälso- & sjukvård För brukare som ej är

Läs mer

Innehåll. Introduktion 4. Grundprinciper för gummibandsträning 5. Uppvärmning 6

Innehåll. Introduktion 4. Grundprinciper för gummibandsträning 5. Uppvärmning 6 Innehåll Introduktion 4 Grundprinciper för gummibandsträning 5 Uppvärmning 6 Allmänna träningsprogram 10 nivå 1.1 11 nivå 1.2 16 nivå 2.1 21 nivå 2.2 24 nivå 3 28 Kontorsprogram 33 nivå 1.1 34 nivå 1.2

Läs mer

Upp på tå. » Teknik så gör du» Smarta hjälpövningar» Så klarar du 3 armhävningar på tå

Upp på tå. » Teknik så gör du» Smarta hjälpövningar» Så klarar du 3 armhävningar på tå Upp på tå Dagsatt ta armhävningarna till en högre nivå? Välkommen upp på tå!» Teknik så gör du» Smarta hjälpövningar» Så klarar du 3 armhävningar på tå Upp på tå 1a Så här gör du en armhävning på tå Lägg

Läs mer

Vanliga frågor kring hjälpmedel

Vanliga frågor kring hjälpmedel Vanliga frågor kring hjälpmedel 1. Vart vänder jag mig om jag behöver ett hjälpmedel? 2. Vad är en förskrivare? 3. Vad är ett funktionshinder? 4. Vad är ett hjälpmedel? 5. Jag behöver ett hjälpmedel. Hur

Läs mer

Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion

Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion Vid varje rörelse i axelleden sker ett intimt samarbete mellan skulderbladet och axelleden. Av den rörlighet som uppnås då man sträcker armen rakt uppåt

Läs mer