Att flytta hemifrån och börja på Den Seglande Gymnasieskolan - handboken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att flytta hemifrån och börja på Den Seglande Gymnasieskolan - handboken"

Transkript

1 Att flytta hemifrån och börja på Den Seglande Gymnasieskolan - handboken

2 1. Välkommen till Den Seglande Gymnasieskolan! Att börja på Den Seglande Gymnasieskolan innebär en väldigt stor omställning för så gott som alla elever. Men omställningen ligger inte bara i de fantastiska resor som genomförs varje år. Innan första resan väntar för de allra flesta en tid på Öckerö. En tid präglad av en ny skola med nya företeelser och nya klasskamrater. Eftersom så gott som alla elever flyttar ut till någon av Öckerö-öarna, några mycket långtifrån och andra från närliggande platser, måste man lära sig att ta hand om sig själv på ett helt nytt sätt. Det finns inte längre någon mamma eller pappa som lagar mat och ser till så att man gör sina läxor. Både på gott och ont. Samtidigt som man får större frihet följer även ett större ansvar. I början kan det lätt uppstå problem, frågor och ovana situationer som man inte riktigt vet hur man ska tackla. Hur gör man egentligen för att lära känna nya klasskamrater? Och hur sjutton tvättar man och lagar god mat? Förr eller senare så löser sig alla dessa frågor naturligt, men för att underlätta den första tiden på Öckerö valde jag att som projektarbete skriva den här Flytta hemifrån och börja på Den Seglande Gymnasieskolan -handboken. Handboken är riktad till kommande elever från nuvarande elever på DSG och innehåller allt från hur man klarar sig själv praktiskt till hemlängtan och kontakten med familjen. Syftet med handboken är att du som ska börja på DSG ska få en liten inblick i livet på Öckerö samt tips och råd på hur du bäst överlever den första tiden. Många DSG-elever upplever att det skulle ha varit skönt och praktiskt om en sådan här handbok funnits innan de började och jag hoppas att den därför kommer till nytta för dig. Trevlig läsning och välkommen till Den Seglande Gymnasieskolan! önskar Johanna Kling DSGelev Kapitel: 1. Välkommen till Den Seglande Gymnasieskolan! 2. Innan du börjar 3. Att lära känna nya klasskamrater 4. Bo ihop eller ensam? 5. Bostaden 6. Hemlängtan, gamla vänner och familj 7. Att klara sig själv praktiskt 8. Ekonomi 9. Att göra på Öckerö 10. Lilla tipslistan 11. Bra hemsidor, telefonnummer med mera 12. Till sist Välkommen till DSG!

3 2. Innan du börjar Om du planerar att flytta ut till Öckerö redan från början så är det viktigt att du ser till att skaffa någonstans att bo så fort som möjligt. På hemsidan finns tips på lediga rum och lägenheter med en lista med telefonnummer till hyresvärdarna. De allra flesta eleverna, till och med de som bor i Göteborgstrakten, väljer att bo på Öckerö åtminstone under veckorna. Detta dels för att det i längden blir jobbigt att pendla, men främst för att inte missa gemenskapen och alla aktiviteter som hittas på efter skoltid. Men känner du att det är ett för stort steg att flytta hemifrån direkt så kan du alltid pendla i början för att kanske flytta ut senare. Och tvärtom, känner du när du ett tag har bott på öarna att det är jobbigt att vara hemifrån såpass mycket finns det inget som hindrar dig från att börja pendla. Emma från Säve som har bott på Öckerö ända sedan hon började årskurs ett säger såhär: Jag hade inte tänkt flytta ut direkt, men eftersom alla andra hade gjort det kändes det som att jag gick miste om något om jag skulle pendla. Flyttar du däremot längre har du inte samma valmöjlighet till pendling. När man flyttar långtifrån är det viktigt att man skapar sig en vettig fritid ute på öarna. Detta är speciellt viktigt om man är kvar under helgerna. Ge inte upp dina fritidsintressen bara för att du börjar på DSG. Kolla i förväg upp om just din aktivitet finns på Öckerö eller i närheten och var inte rädd för att prova på nya aktiviteter. Om man har bestämt sig för att flytta ihop med någon man inte känner är det en stor fördel om man träffas någon gång, helst flera, innan. Detta för att se om man kommer överens och passar ihop. Att bo ihop med någon kan vara ganska svårt och det är bra om man kan komma överens om vissa saker innan. Innan man börjar på DSG är det inte så vanligt att man känner någon annan som ska börja. Känner man sig lite osäker kan man alltid ta kontakt med någon man vet ska börja som bor i närheten. Då har man i alla fall någon att gå med till skolan första dagen. Om man inte vet någon som ska börja på DSG kan man ringa till skolan så skickar de en lista med namn och telefonnummer till de blivande klasskamraterna. Om du vill kan dualltid åka ut till Öckerö och tjuvtitta lite på omgivningarna innan skolan börjar. När du packar så glöm inte personliga saker som fotografier och gossedjur med mera. Detta för att göra ditt Öckerö-hem mysigare och personligare. Ta med dig saker du tycker om så trivs du bättre och känner dig mer hemma. Men bli inte alltför

4 stressad över packningen. Skulle du glömma något är det inte hela världen eftersom du kan ta med dig det nästa gång du åker hem. Efter ett tag märker man vad man behöver och inte behöver. Teddybjörnen och fotografiet på lillasyster gör ditt Öckerö-hem hemtrevligare. 3. Att lära känna nya klasskamrater Många som börjar på DSG känner inte någon annan som ska börja. Andra känner till eller vet någon som ska börja och några få känner eller är redan kompisar med varandra. En del har syskon eller andra släktingar eller vänner som har gått eller går på skolan i en annan årskurs. Men vilken situation man än befinner sig i så lär man känna alla klasskamrater förr eller senare. Fördelen med att känna någon redan från början kan vara att man har någon att gå till skolan med första dagen och känna sig trygg med i början innan man lär känna alla andra. Men många upplevde tvärtom att det var väldigt skönt att inte känna någon eftersom det då inte fanns några som helst förutfattade meningar och man var tvungen att ta kontakt med alla eftersom man inte hade någon att gömma sig bakom. Känner du att du är lite osäker eftersom du inte känner någon i förväg kan du ta kontakt med antingen någon blivande klasskamrat eller någon elev som redan går på skolan, (adresser och telefonnummer går att få genom skolan). Rektor, lärare, SYV, elevrådet med flera ställer även gärna upp om du har några frågor. Var inte rädd för att höra av dig! Det rådet som så gott som alla DSG:are ger när det gäller att lära känna nya klasskamrater är: Var dig själv och prata med alla. I början vill man gärna visa sin bästa sida och bli vän med alla, men försök Var dig själv och prata med alla!

5 samtidigt att vara dig själv. Många påpekar att på DSG går det inte att spela någon roll eftersom ens riktiga jag kommer fram förr eller senare ändå, inte minst under resorna. Att man pratar med alla är väldigt viktigt. Det kan kännas lite svårt när det är så många man inte känner, men ta mod till dig och prata med alla du ser. Egentligen är det inte särskilt svårt eftersom alla är i samma situation. De första dagarna gör man inget annat än går runt och hälsar på varandra (ofta samma personer flera gånger), frågar ( Vad heter du? och Var kommer du ifrån? är två ofta förekommande frågor), pratar och pratar. Vad du bör undvika i början är att låsa dig vid endast någon eller några personer. Umgås till en början med så många som möjligt. Efter ett tag märker du vilka du trivs med, men till dess gäller det att du är öppen och inte sorterar bort någon. Ha inte några förutfattade meningar om någon, oftast krossas de ändå senare, och framförallt: Prata inte illa om någon! Skolan är alldeles för liten för skitsnack och varken du eller någon annan tjänar på det. För att komma med i gemenskapen redan från början underlättar det om du bor ute på öarna. Hitta på saker efter skolan tillsammans med dina nya klasskompisar. Umgås i både stora och små grupper. Många rekommenderar att man till exempel åker och badar, grillar eller spelar brännboll efter skolan, vilket fungerar utmärkt att göra hela klassen. I mindre grupper kan man till exempel laga mat tillsammans eller titta på film. I början är en utmärkt ursäkt för att hälsa på någon att man vill ta sig en titt på deras lägenhet. Du kan även bjuda hem klasskompisar till dig för att titta på ditt lilla krypin. Skolan är större än den egna klassen och det finns inget som hindrar att du knyter kontakter med elever i andra årskurser eller program. Ett hett tips för att lära känna alla på skolan är att arrangera en fest eller grillkväll. Men även om du inte bor ute på öarna i början behöver du inte vara orolig för att inte komma in i gänget. I skolan, och framförallt under första resan, lär du verkligen känna dina klasskamrater och om du av någon anledning Hjälvik är bara en av många badplatser ute på öarna där man kan ta ett dopp med sina nya klasskamrater. inte hittat någon du riktigt trivs med före resan så gör du det garanterat då. Vissa personer lär man känna direkt medan andra tar längre tid. Kanske hittar man inte sin bästis direkt, men det är ingen fara. Allt löser sig så småningom. Känn inte att du är tvungen att lära känna alla på en gång. Behöver du tid, så ta dig tid. Förr eller senare hittar du dem du vill umgås med ändå. Men så länge du följer rådet Var dig själv och prata med alla så anser de flesta att det mesta på lära känna nya klasskamrater -punkten ordnar sig.

6 4. Bo ihop eller ensam? Om man vill bo ensam eller tillsammans med någon eller några är väldigt individuellt. Vissa trivs ensamma medan andra måste ha minst tre personer runt sig. Ett tips är att du provar dig fram genom att både bo ensam och tillsammans med någon för att se vad du trivs bäst med. Fördelen med att bo själv i början är att man kan lära känna alla först innan man bestämmer sig för vem man vill bo med. Är man ensam kan man även bestämma mer när och hur man vill umgås med andra. Man kan göra lite mer som man vill eftersom man inte har några rumskamrater att ta hänsyn till. Vill man inte vara ensam är det bara att bjuda hem någon eller själv åka hem till någon. Bor man själv får man även mer lugn och ro för att till exempel läsa läxor. Men samtidigt som man får mer lugn och ro, kan det ibland bli för ensamt och långtråkigt. Risken med att bo själv, framförallt innan man lärt känna klasskompisarna, är att man inte riktigt vågar åka hem till någon utan mest sitter ensam hemma. Man får även mer ansvar eftersom man ensam måste sköta allt i form av städning och matlagning samt komma ihåg att ställa väckarklockan ordentligt. En annan nackdel med att bo ensam är att det oftast blir lite dyrare eftersom man inte delar kostnader för hyra, mat, städgrejer med mera. Bor man tillsammans med någon i början vågar man oftast ta mer kontakt med andra klasskompisar. Det är lättare att vara två och åka hem och våldgästa någon än att göra det ensam. Man lär också känna någon eller några bättre redan från början och många upplevde att det var tryggt att ha det så i början. Andra fördelar med att bo med någon är att man aldrig är själv och man har alltid något att göra. Man har någon att laga mat, läsa läxor och åka till skolan med. Nackdelerna med att bo ihop, speciellt om man är fler än två, är att det lätt blir stökigt och att man gör andra saker än de man borde. Bor man ihop måste man även tänka på att visa varandra hänsyn och respektera varandra. Man får lära sig att kompromissa och våga ta upp och reda ut saker man retar sig på. Det är viktigt att man Bor man tillsammans är det oftast en bor med personer man trivs fördel om man har gemensamma med och inte stör sig på. Det intressen. TV-spel, kanske? är en stor fördel om man har liknande vanor och rutiner. Om du ska flytta ihop med någon du inte känner är det att rekommendera att ni träffas innan. Känner du att det inte skulle fungera så försök vara ärlig och säga det. Det kan bespara dig mycket irritation och tandagnisslan senare. Många rekommenderar att man i början bor själv för att sedan flytta in med de man känner att man trivs bäst med. Andra hävdar tvärtom att det är i början man behöver någon att bo med eftersom det underlättar kontakten med övriga klasskompisar. Som sagt, hur man vill bo och med vem eller vilka är väldigt

7 individuellt och upp till var och en. Testa dig fram, både vad gäller bostad och sambo. 5. Bostaden Alla DSG-elever är överens om att det viktigaste med bostaden på Öckerö är att man trivs. Sen spelar det ingen roll om man bor i ett eget hus, i källaren hos en gammal dam eller på övervåningen i en villa. Men samtidigt är alla överens om att vissa saker är mer eller mindre nödvändiga för att man ska trivas. Egen ingång, till exempel. Att behöva använda samma ingång som ens hyresvärdar är ingen höjdare. En annan viktig sak är ett bra kök med kyl, frys, spis, ugn och gärna mikro. En TV är också bra och trådlöst Internet liksom en fräsch toa och dusch. Har du tänkt stanna under helgerna är tvättmaskin ett måste. Se också till att det är gott om plats, bra med ljus och ordentligt isolerat. Slott eller koja? På Öckerö finns det många bostadsalternativ att välja bland. En normal hyra på Öckerö ligger på cirka 1800 kronor i månaden, inklusive el och vatten. Ingen tycker att man bör betala mer än 2500 kronor, men det är upp till var och en. Oftast är det så att ju fler man bor på ett ställe, desto billigare blir det. Men man måste tänka på att man får plats också, att bo alldeles för många på en liten yta mår ingen bra av. Innan man flyttar in är det viktigt att man gör klart vad som ingår i hyran, helst ska vatten, el med mera ingå i priset. Det är enklast så. Man ska noga tänka igenom vad som ingår i hyran och fundera över om det är värt priset. En del anser kanske att diskmaskin eller datorer med bredband är ett måste och är beredda att betala lite extra för det, medan andra tycker att det är helt onödigt och hellre lägger de pengarna på annat. Trots att du bor inackorderad hos till exempel en familj så har inte hyresvärdarna rätt att gå in i dina rum utan ditt tillstånd. Bor man i samma hus eller nära sina hyresvärdar är det viktigt att de respekterar det. Samtidigt är det viktigt att du respekterar de regler som satts upp för just ditt Diskmaskin kanske är en sådan sak som du är beredd att betala lite extra hyra för?

8 boende, vilket exempelvis kan vara att du inte får ha fest eller tvätta efter klockan tio på kvällen. Får du problem med dina hyresvärdar så försök lösa dem så smidigt som möjligt. Om det inte går får du till exempel ta hjälp av dina föräldrar eller i värsta fall flytta. De flesta DSG-eleverna bor antingen på Öckerö eller Hönö. Båda öarna har sina fördelar. Bor man på Öckerö har man lite närmre till skolan vilket kan vara skönt en blåsig morgon, men bor man på Hönö har man närmre till exempelvis gymet. Den allmänna uppfattningen är dock att det inte spelar så jättestor roll var man bor, men att det är bra att bo nära andra klasskompisar så att det inte blir så långt att gå när man ska hälsa på dem. Det viktigaste med din bostad är att du trivs. 6. Hemlängtan, gamla vänner och familj Att flytta ut till Öckerö innebär en hel del uppoffringar vad gäller tid att umgås med vänner och familj därhemma. Hur man upplever det att vara ifrån dem är väldigt individuellt. Vissa tycker enbart att det är skönt med lite distans till familjen och vännerna, men precis i början upplever de allra flesta någon gång att det är jobbigt och längtar hem. Men många upplever också att när man väl träffar sin familj Att man har något att göra är viktigt för att man inte ska längta hem. och sina gamla vänner får man en bättre relation och bråkar mindre. Andra tycker däremot fortfarande efter tre år att det är oerhört jobbigt att vara ifrån familj och vänner. De flesta anser dock att det blir lättare med tiden, men vissa tycker tvärtom att det har blivit jobbigare med tiden eftersom i början var allt så nytt och spännande men ju mer tiden gått desto mer har de längtat hem.

9 De flesta DSG-eleverna upplever att de generellt sett fått sämre kontakt med sina gamla vänner sedan de börjat på skolan. Detta eftersom man inte träffas under veckorna, och kanske inte heller på helgerna. När man börjar på DSG är man inte längre en självklar del i sina gamla vänners vardag och både man själv och de får nya kompisar på de nya skolorna. Man glider ifrån varandra, mer eller mindre. Trots detta hävdar även många att relationen till de närmaste vännerna har varit i stort sett oförändrad eller till och med bättre än innan. Alla är överens om att man märker vilka som är ens riktiga vänner när man börjar på DSG. Halvkompisar och ytliga kontakter tappar man ganska så snart, medan de riktiga vännerna är de som hör av sig, kommer och hälsar på och som man väljer att träffa på helgerna. Jag tror att dem man vill hålla kontakten med, dem håller man kontakten med., säger en tjej i årskurs 2. Många tycker att det är jobbigare att vara ifrån vännerna än familjen. Familjen finns alltid där ändå och åker man hem på helgerna träffar man dem en gång i veckan vilket de flesta tycker är lagom. Däremot hinner man inte alltid träffa alla de vänner man vill under helgerna. Åker man däremot inte hem på helgerna blir hemlängtan lätt ett större problem. De som stannar på helgerna är inte speciellt många och när alla andra åker hem på fredagarna kan det kännas väldigt tomt. Hanna, som kommer från Åland och träffar sin familj ungefär varannan månad, säger såhär: Jobbigast var det i början när jag inte kände så många här. Jag hade heller inte hittat så många fritidsintressen och då blev det rätt långtråkigt och jag längtade hem. Men nu har jag vant mig, skaffat mer att göra och ibland följer jag med mina klasskompisar hem på helgen. 7. Att klara sig själv praktiskt Laga mat, städa, diska, tvätta. Vissa gör det mer, andra mindre. Men hur du än väljer att göra, (laga husmanskost varje dag, städa en gång i veckan och tvätta varje helg eller koka makaroner, bara städa innan du flyttar och ta med tvätten hem till mamma), så kan en del tips och råd angående hushållsarbete vara på sin plats. När man kommer hem efter skolan och ska laga mat vill man att det ska gå fort. Men tänk på att det oftast tar lika lång tid att laga god mat som mindre god. Lagar man dessutom mat tillsammans med någon blir det genast lite roligare. Och det behöver inte vara krångligt och ta lång tid. Att tillaga en bakpotatis i mikro tar cirka tio minuter. Under de tio minuterarna kan man till exempel steka bacon och blanda Eleverna i åk 2 och 3 äter lunch på lunchrestaurangen Nimbus.

10 med gräddfil och skära upp lite gurka så har man en bra och god måltid på nolltid. Nudlar är också en höjdare, likaså spaghetti och annan pasta som man kan äta med färdig pastasås. Efter ett tag har man ett par, tre recept som återkommer varje vecka i olika varianter. Känner man någon dag att man har mer tid kan man försöka sig på något mer avancerat. Om du känner att du är väldigt dålig på att laga mat kan du ju alltid gå en liten matlagningskurs hos mamma eller pappa för att lära dig grunderna och lite enkla recept. Sen kan du ju alltid äta på skolan. I ettan äter du på Brattebergsskolan (högstadieskolan på Öckerö) och i tvåan och trean äter du lunch på lunchrestaurangen Nimbus och för det mesta är maten där väldigt god. Att städa är verkligen inget livsavgörande. Det skiljer sig mycket från person till person när man tycker att dammsugaren och dammvippan ska plockas fram. Visst är det trevligt att ha rent och snyggt runtomkring sig, men eftersom det bara är du själv som ska bo i smutsen så behöver du bara städa när du känner att det behövs. Viktigast är toaletten och köket. Resten kan man bara dra över med dammsugaren någon gång ibland. Innan du flyttar är det däremot viktigt att du städar ordentligt överallt. Bor ni däremot flera kan det vara bra att komma överens om hur ofta och hur mycket ni ska städa så att det inte uppstår problem och irritation. Jag och de tre tjejerna jag bor med har löst det så att vi turas om att städa varje vecka. På så sätt har vi det alltid mer eller mindre rent samtidigt som vi bara behöver städa en gång i månaden var. Ganska många har löst tvättfrågan genom att varje helg ta med sig tvätten hem till föräldrarna och tvätta där. Har man inte någon tvättmaskin på Öckerö så är det alternativet man har om man inte vill tvätta allt för hand. Men i längden kan det bli jobbigt och tungt att släpa kläderna fram och tillbaka varje vecka. Att tvätta är inte särskilt svårt, har man gjort det ett par gånger så kan man det, så om du har tvättmaskin på ön rekommenderar de flesta att du tvättar där. Tänk bara på att dela upp tvätten i vitt, mörkt och färgat och att tvätta i den Tvätta hemma eller på Öckerö? Det är frågan! Vissa kylskåp är mer välfyllda än andra. temperaturen som står på etiketten så undviker du för små och missfärgade kläder. De flesta DSG-eleverna upplever att de sedan de började på skolan har blivit bättre på hushållsarbete och på att ta hand om sig själva praktiskt. Ju längre tiden går, desto mer ansvar i form av städning och tvätt tar man på sig.

11 8. Ekonomi Om du börjar på DSG och väljer att flytta ut till öarna får du räkna med att det går åt mer pengar än vad det hade gjort om du bott kvar hemma och gått på en vanlig skola. Du får visserligen inackorderings- och studiebidrag, men det är inte alltid det täcker alla kostnader. För många räcker inte inackorderingsbidraget till hyran och då är det mamma och pappa som får skjuta in pengar. En del betalar sina matkostnader själva, men de flesta får pengar till mat av sina föräldrar. Förutom hyra och mat går pengarna åt till bland annat telefonkort, busskort, gymkort, kläder, bio och andra nöjen. Hur mycket man gör av med är väldigt individuellt men känner du att du gör av med alldeles för mycket pengar kan det vara bra att göra upp en budget och skriva upp allt du köper för att på så sätt få reda på vart alla pengar tar vägen. Många rekommenderar att man har en speciell matbudget för att se till så att man alltid har pengar till mat. ICA-kort är bra, speciellt om föräldrarna betalar maten, för då kan de sätta in pengar där och vara säkra på att pengarna går till mat och inget annat. Att handla på Öckerö är ganska dyrt så det är att rekommendera att ta med sig mycket mat hemifrån om man åker hem på helgerna. Om man inte åker hem på helgerna är det att rekommendera att man, istället för att köpa lite varje dag, storhandlar en gång i veckan. På så sätt blir det billigare. Att handla lite varje dag blir ofta dyrt i längden. Innan du flyttar ut är det ett hett tips att du storhandlar med dina föräldrar och köper stora lager av pasta, ris, konserver, frysvaror samt städ- och tvättgrejor så att du klarar sig ett bra tag framöver. Att i början handla med sina föräldrar är också bra på så sätt att de vet vad som behövs och går åt och vad man använder för att laga vissa rätter. Andra sätt att spara pengar är att laga mat ihop flera stycken, kanske i alla fall ett par gånger i veckan, inte köpa mer mat än vad man kan äta upp innan det blir dåligt, planera alla inköp och försöka undvika impulsköp samt att försöka få sina föräldrar att betala så mycket som möjligt i form av busskort, telefonkort med mera. Bor man ihop med någon eller några blir det oftast också billigare. Var sparsam, men inte till överdrift. Prioritera dina köp och tänk över vad du behöver just nu och vad du kan vänta med till nästa månad. Känner du att du har för lite pengar att röra dig med och skulle vilja kunna köpa mer än det nödvändigaste är helgjobb att rekommendera. Men har du hyfsat storsinta föräldrar och åtminstone lite sinne för ekonomi så ordnar sig ekonomibiten garanterat.

12 9. Att göra på Öckerö Öckerö, de tio öarnas kommun, är ett samhälle med ungefär invånare. Kommunen är inte särskilt stor, men för den som vill finns det ändå saker att göra på fritiden. Som jag nämnde under rubriken innan du flyttar så är det viktigt att du skapar dig en meningsfull fritid ute på öarna, speciellt om du stannar på helgen. Är du aktiv inom någon sport eller annan slags förening så försök gå med i det även på Öckerö. Många av eleverna, däribland jag själv, ger upp sporter och andra intressen när man börjar på skolan, vilket de allra flesta sedan ångrar. I Öckerö kommun finns flera olika idrottsföreningar med bland annat idrotter som fotboll, innebandy, volleyboll, hockey, tennis, skytte och rodd. På kommunens kultur- och fritids hemsida, kan du läsa om alla föreningar som finns och där hittar du även telefonnummer till de aktuella klubbarna. Om det råkar vara så att din idrott inte finns i kommunen kan du antingen leta reda på en klubb i Göteborg eller prova en ny sport. Innan jag började på DSG spelade jag basket. Tyvärr finns det inget basketlag på Innebandy är en av flera idrotter som man kan utöva på Öckerö. Öckerö och eftersom jag var alldeles för bekväm av mig för att åka in till Göteborg började jag spela volleyboll i VK Knasen på Hönö. Ingen idrottsklubb har särskilt höga medlemsavgifter, de flesta ligger på några hundralappar per termin. Ganska många elever tränar på Nika s träningsstudio, ett gym i Hönö Klova på Hönö. Där kan man bland annat gå på olika pass som spinning, box, body pump, dans aerobics och body balance eller bara träna bland träningsmaskinerna. Ett 10- gångers klippkort på Nika s kostar cirka 850 kronor, men man kan även köpa exempelvis tre-månaderskort eller betala för varje gång man går dit. Nika s är jättebra och verkligen något jag rekommenderar, säger en tjej som går i årskurs tre och som brukar träna där cirka två gånger i veckan. Friskis och Svettis hittar man inte i Öckerö kommun. Däremot finns här en motsvarighet, Kuling, som sysslar med aerobic och styrkegympa med mera. Kuling håller bland annat till i Bergagårdsskolans lokaler på Hönö. Om du är intresserad av skutsegling, vilket inte är speciellt ovanligt på Den Seglande Gymnasieskolan, rekommenderar många skutföreningen Mot Bättre Vetande (MBV). Här kan man under tiden november till maj jobba med underhåll av T/S Astrid Finne för att sedan, under resten av året, vara med och segla. Att arbeta med skutan kostar ingenting och man har även chansen att utbilda sig till instruktör med mera. Under vinterhalvåret arbetar man tisdagskvällar samt varannan lördag. Mikaela, elev på DSG, är medlem i MBV och i våras gick hon instruktörsutbildning. När hon var klar seglade hon några seglingar som instruktörselev innan hon i somras blev fullfjädrad instruktör. Jag älskar att segla och MBV är ett perfekt avbrott i skolvardagen här ute på Öckerö, säger hon. MBV:s lokaler hittar man i Öckerö hamn, på Kabyssvägen 1.

13 Ge inte upp dina fritidsintressen! Men det är inte bara idrotts- och seglingsföreningar som finns att tillgå i Öckerö kommun. Här finns även frilufsfrämjandet, naturskyddsförenin gen, flertalet hembygdsförening ar, musiksällskap, brukshundsklubb, politiska ungdomsförbund med mera. Öckerö är känt för sina många kyrkoförsamlingar så om du har kyrkliga intressen finns det ett stort utbud där i form av körverksamhet, musik och så vidare. Adresser och telefonnummer till föreningarna hittar du på kommunens hemsida. Som du ser finns det en del saker att göra på sin fritid på Öckerö. Alldeles för lite tycker några, precis lagom anser andra. Att gå med i en förening är ett utmärkt sätt att lära känna nya människor och jag vill än en gång passa på att påminna dig om att inte ge upp dina intressen bara för att du börjar på DSG. 10. Tipslistan Här har jag samlat ihop 13 vanligt förekommande tips och råd från nuvarande DSGelever vad gäller livet på Öckerö. Tipsen är både praktiska och emotionella, men står inte i någon speciell rangordning. Läs och begrunda! Glöm inte cykel! En cykel med ett bra lås är så gott som ett måste när man bor ute på öarna och vill ta sig någonstans. Väckarklocka. En bra och väl En cykel är ett måste. Men tänk på var du ställer den, vi är många som fått våra cyklar stulna eller förstörda vid Hönö Pinans färjeläge. fungerande väckarklocka är en förutsättning för att du ska komma i tid till skolan om morgnarna. (Speciellt om du bor ensam.)

14 Ta med varma kläder. På Öckerö blåser det alltid och om du inte vill frysa är varma kläder att rekommendera. Laga mat tillsammans! Det blir både roligare och billigare. Ta hjälp av skolan när du ska ordna någonstans att bo. Ta skolan på allvar, men inte överdrivet seriöst. Ge inte upp dina intressen! Ta skolan på allvar, men inte överdrivet seriöst. Testa att bo både ensam och tillsammans med någon. Lita på dig själv och lär av dina misstag. Ta tillvara på varje dag. Glöm inte hur lyckligt lottad du är som går på DSG. Var dig själv! Ha roligt!

15 11. Bra hemsidor, telefonnummer med mera Här har jag samlat ett antal länkar till hemsidor, telefonnummer och boktips för dig som vill leta ta reda på lite mer. Hemsidor: Öckerö gymnasieskolas hemsida Öckerö kommuns hemsida Kultur- och fritidsförvaltningen i Öckerö Kommun. Se föreningar. MBV skolskepp Föreningssparbankens flytta hemifrån -sida med framförallt ekonomisk information. Nika träningsstudie på Hönö Kulinggympan på Hönö Mejladresser: katarina.lindgren@ockero.se Rektor Katarina Lindgren emma.olindersson@ockero.se Studie- och yrkesvägledare Emma Olindersson brita.malmcrona@skola.ockero.se Programansvarig DSG Brita Malmcrona Telefonnummer: Öckerö Kommun

16 Öckerö gymnasieskola, rektor Katarina Lindgren Öckerö gymnasieskola, assistent Annette Islander (ekonomifrågor) Öckerö gymnasieskola, lärarrummet Öckerö gymnasieskola, Studie- och yrkesvägledare Emma Olindersson Böcker: Flyttahemifrånboken av Josefine Haamer von Hofsten En bok med många bra praktiska tips när man flyttar hemifrån. Städa! av Estrid Bengtsdotter och Lotta Kühlhorn En städbok med många bra knep på hur man gör städningen roligare och lättare. Hushållshandbok för män av Nigel Browning och Jane Moseley En mycket bra och rolig bok för alla hushållsnybörjare, inte bara män

17 12. Till sist... Att börja på Den Seglande Gymnasieskolan innebär en stor omställning. Både på gott och ont. Men oavsett hur det än känns i början så ska du ha i bakhuvudet att allt löser sig så småningom. Allt löser sig. Kalla Öckerö-motvindar och mat som aldrig blir lyckad, konstiga klasskompisar och städning som borde göras men aldrig orkas med. Allt sådant bleknar betydligt i jämförelse med alla mysiga filmkvällar, hjärtliga matlagningsstunder, trevliga fester och inte minst, de fantastiska resorna. Jag hoppas att min handbok kommit till användning och att den kommer underlätta din första tid på Öckerö något. Jag hoppas att du fått en liten inblick i hur livet för en DSG:are kan se ut och framförallt hoppas jag att du har lärt något av våra misstag och tagit åt dig av Lycka till! våra tips. Om du har några andra frågor, funderingar eller synpunkter för du väldigt gärna höra av dig, antingen till mig eller till skolan. Den Seglande Gymnasieskolan är en fantastisk skola och en otrolig möjlighet att få se världen. Jag tänkte avsluta med ett mycket bra och sammanfattande citat från en kille i årskurs två. Han säger: Det största misstaget man kan göra är att inte börja på DSG! Lycka till med allt! önskar Johanna Kling DSG-elev Handboken reviderad och uppdaterad Brita Malmcrona ör ditt

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Då och nu: en jämförelse mellan hur jag upplevde undervisningen i en svensk skola i Sverige kontra en svensk skola på Costa del Sol

Då och nu: en jämförelse mellan hur jag upplevde undervisningen i en svensk skola i Sverige kontra en svensk skola på Costa del Sol Då och nu: en jämförelse mellan hur jag upplevde undervisningen i en svensk skola i Sverige kontra en svensk skola på Costa del Sol När jag skulle börja skriva denna texten, visste jag inte exakt vad jag

Läs mer

Muntliga övningar till: Introducera Ord ISBN:

Muntliga övningar till: Introducera Ord ISBN: Muntliga övningar till: Introducera Ord ISBN: 978-91-47-11782-6 Här finns extra uppgifter till vare kapitel i boken. Alla dessa övningar är muntliga. Gör uppgifterna i par. I uppgifterna övar ni samma

Läs mer

Tappa inte bort häftet för det ska du lämna in tillsammans med de skriftliga arbetsuppgifterna. Lycka till! Sofia

Tappa inte bort häftet för det ska du lämna in tillsammans med de skriftliga arbetsuppgifterna. Lycka till! Sofia Namn: Klass: Din uppgift: Ni kommer att arbeta med detta vecka 39 till vecka 43. Ni har svensklektionerna till ert förfogande. Uppgifterna ska lämnas in, allt tillsammans, senast måndag vecka 45. Då blir

Läs mer

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta Reserapport efter utbytesstudier - Sara-Li LÄK T 8 - Liverpool 1. Vilket program läser du på? Läkarprogrammet 2. Vilket universitet, land och stad åkte du till? University of Liverpool, Storbritannien,

Läs mer

Vad svarade eleverna?

Vad svarade eleverna? Vad tycker eleverna om sina skolor? Vad svarade eleverna? Tjej 78 50 % Kille73 47 % Vill inte svara 8 5 % Vad är det bästa med din skola? att man känner alla. maten och att fröknarna har tid med en bra

Läs mer

Att bo i en LSS-bostad. Här får du veta mer om vad en LSS-bostad är och hur det fungerar att bo där

Att bo i en LSS-bostad. Här får du veta mer om vad en LSS-bostad är och hur det fungerar att bo där Att bo i en LSS-bostad Här får du veta mer om vad en LSS-bostad är och hur det fungerar att bo där Vad är en LSS-Bostad? Här får du information om vad en LSS-bostad är och hur det kan fungera att bo där.

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

Om barns och ungas rättigheter

Om barns och ungas rättigheter Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa

Läs mer

Försök låta bli att jämföra

Försök låta bli att jämföra Skoldags! Det är inte bara ditt barn som börjar skolan nu. Det gör du också som förälder. Du minns din egen skolstart, din lärare, hur motigt det var ibland men också ljusa minnen. Nu är det nya tider

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla människor är olika. Vissa klarar sig helt själva. Människor med funktionshinder kan behöva hjälp för att kunna leva ett bra liv. Ordet funktionshinder

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

BESVARAS AV DIG SOM ÄR ÄLDSTA HEMMAVARANDE BARN (12-20 ÅR)

BESVARAS AV DIG SOM ÄR ÄLDSTA HEMMAVARANDE BARN (12-20 ÅR) BESVARAS AV DIG SOM ÄR ÄLDSTA HEMMAVARANDE BARN (12-20 ÅR) RESANDE I GLESA BYGDER Vad tycker du som är barn eller ungdom om att bo på landsbygden eller i en liten ort? I denna undersökning ställs frågor

Läs mer

Hur ofta är du frånvarande från skolan?

Hur ofta är du frånvarande från skolan? Hur ofta är du frånvarande från skolan? Hur trivs du i skolan? Umgås du med någon i skolan? Berätta! Vad tänker du om dina lärare? När är det svårt respektive lätt att koncentrera sig i skolan? Vilka skolor

Läs mer

Din uppgift: trovärdig verklig inte

Din uppgift: trovärdig verklig inte Din uppgift: Ni kommer att arbeta med detta vecka 39 till vecka 43. Ni har svensklektionerna till ert förfogande. Uppgifterna ska lämnas in, allt tillsammans, senast fredag vecka 43. En kortare redovisning

Läs mer

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ.

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. Höra 1 Varför kommer de för sent? Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. A Ursäkta mig, jag skyndade mig så mycket jag

Läs mer

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? - Lättläst Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Reserapport Kenya VT 2013 Johan SSK

Reserapport Kenya VT 2013 Johan SSK Reserapport Kenya VT 2013 Johan SSK Vilket program läser du på? Sjuksköterskeprogrammet Vilket universitet,stad och land åkte du till? Moi University, Eldoret och Kenya Vilken termin åkte du och hur länge

Läs mer

EXEMPELTEXTER SKRIVA D

EXEMPELTEXTER SKRIVA D EXEMPELTEXTER SKRIVA D Beskriv Må bra (s. 13) En god hälsa är viktig. Om man vill ha ett långt och bra liv, måste man ta hand om både kropp och själ. Jag försöker äta rätt för att må bra. Jag väljer ofta

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som

Läs mer

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Frågor. Svar. Elevuppgifter Kim och Lina badar en bil. Elevuppgifter Kim och Lina räddar Sture

Frågor. Svar. Elevuppgifter Kim och Lina badar en bil. Elevuppgifter Kim och Lina räddar Sture Elevuppgifter Kim och Lina räddar Sture Frågor 1. Vem är Sture? 2a.Vad gör Sture? 2b. Varför gör han det? 3. Kim vill rädda Sture. Hur gör han då? 4. Varför kommer brand-bilen? 5. Vad gör Sture till sist?

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.

Läs mer

Rembo Skidor Presenterar

Rembo Skidor Presenterar Rembo Skidor Presenterar HUGO JACOBSSON Ålder: 16 år Skidgymnasiets ort: Mora kommun Gren: Längdskidor Vilket år går du på skidgymnasiet: Första året Program: Naturvetenskapliga programmet Hugos tips:

Läs mer

RESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa:

RESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa: RESAN År 6 I år 6 är målet att du ska kunna kommunicera på mycket enkel franska. För att nå målet lär du dig ord och uttryck inom många olika områden, t.ex. familjen, djur, frukter, klockan, sporter och

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013 1(17) Barn-ULF 2014-06-19 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013 Innehåll: Barn 10-18 år... 1 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 1 Barns ekonomi och materiella resurser... 3 Barns fritid och

Läs mer

Renskrivningen (på dator/för hand) ska vara inlämnad senast 18.11.

Renskrivningen (på dator/för hand) ska vara inlämnad senast 18.11. Afrika Din pappa (eller mamma) arbetar på ett internationellt företag med huvudkontoret i Salo. Han (eller hon) har nu fått världens chans, ett erbjudande att under ett helt år bygga upp en ny fabrik i

Läs mer

I n f o r m a t i o n s b r o s c h y r o m p r a o

I n f o r m a t i o n s b r o s c h y r o m p r a o I n f o r m a t i o n s b r o s c h y r o m p r a o I broschyren finner du: Information om prao Regler för prao Tips på hur du ordnar egen praoplats Blanketten, Var ska du göra din prao? T i l l h ö r

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun RAPPORT Vård och omsorg, Staffanstorps kommun Datum: 2014-09-15 Susanne Bäckström, enhetschef Alexandra Emanuelsson, kvalitetsutvecklare Gustav Blohm, kvalitetsutvecklare 2(13) Intervjuer med boende Genomförande

Läs mer

Fritidsenkät 2014. Åk 5 och 8. Standardrapport

Fritidsenkät 2014. Åk 5 och 8. Standardrapport Fritidsenkät 2014 Åk 5 och 8 Standardrapport Årskurs 5 56,4% 248 Årskurs 8 43,6% 192 Svarande 440 Inget svar 6 Kille 50,9% 227 Tjej 48,2% 215 Bor i Ljungby 59% 263 Bor utanför Ljungby 40,6% 181 Svarande

Läs mer

BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM?

BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM? Sida 1/7 BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM? I detta avsnitt kommer du upptäcka bland annat: Hur du sparar halva reklamfilmskostnaden Vad det är som kostar i en film Vad du måste berätta

Läs mer

INFORMATIONSBREV VECKA 45-46 HEJ PÅ ER DÄRHEMMA!

INFORMATIONSBREV VECKA 45-46 HEJ PÅ ER DÄRHEMMA! INFORMATIONSBREV VECKA 45-46 HEJ PÅ ER DÄRHEMMA! Hoppas att allt är bara bra med er inför den stundande All Helgonahelgen. Dagen idag bjuder ju på ett härligt höstväder. Vi får hoppas det håller i sig

Läs mer

Vi vill veta vad tycker du om skolan

Vi vill veta vad tycker du om skolan Vi vill veta vad tycker du om skolan 1 1 Hur gammal är du? år 2 Är 1 2 du Flicka Pojke 3 Går du i skolår 1 4 2 5 3 6 4 Har du och dina föräldrar valt en annan skola än den som ligger närmast ditt hem?

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Mitt USA I augusti 2013 flyttade jag till North Carolina, USA. Mitt enda mål var att bli en bättre simmerska, men det jag inte visste då var att mycket mer än min simning skulle utvecklas. Jag är född

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 1(18) Barn-ULF 2015-05-26 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 Innehåll: Barn 10-18 år... 2 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 2 Barns ekonomi och materiella resurser... 4 Barns fritid och

Läs mer

Vad är goda levnadsvillkor för dig?

Vad är goda levnadsvillkor för dig? Vad är goda levnadsvillkor för dig? I LSS så står det att man genom insatserna ska få goda levnadsvillkor. Frågan är vad goda levnadsvillkor betyder? Den frågan har Riks-Klippans styrelse och Klippan i

Läs mer

Varför är jag inte normal!?

Varför är jag inte normal!? Hur började allt och hur gick allting snett? Varför är jag inte normal!? Mitt liv har alltid varit perfekt. Jag var så kallad normal. Jag var den som alla ville snacka med och umgås med efter skolan. Men

Läs mer

Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn:

Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn: Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn: Träna rak ordföljd. Subjektet är först. Verbet är alltid på andra plats. Subjekt Verb Objekt Zlatan spelar fotboll.

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Läs mer

Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund

Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Liv och hälsa ung Särskolan 2017

Liv och hälsa ung Särskolan 2017 Liv och hälsa ung Särskolan 2017 Att vara i särklass En undersökning om ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor Kortversion 1 Innehåll Inledning 2 Om Liv och hälsa ung 3 Förklaring till vanliga ord i

Läs mer

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Likabehandling och trygghet 2015

Likabehandling och trygghet 2015 Likabehandling och trygghet 2015 1 Jag är Man 58 48,3 Kvinna 58 48,3 Jag avstår från att definiera 4 3,3 mig Total 120 100 100% (120/120) 2 Det känns bra att gå i skolan Alltid 46 38,3 Oftast 55 45,8 Ibland

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Hur tycker du skolan fungerar?

Hur tycker du skolan fungerar? Hur tycker du skolan fungerar? För att få veta mer om hur det fungerar i skolan vill vi ställa några frågor till dig som går i årskurs 9. Statistiska centralbyrån (SCB) och Göteborgs universitet genomför

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (5)

Tjänsteskrivelse 1 (5) Tjänsteskrivelse 1 (5) 2010-09-08 FRN 2009/82 Fritidnämnden Redovisning av fritidsvanor bland barn och unga från vissa av Nackas särskolor Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar informationen till

Läs mer

FYSISK AKTIVITETVECKA I SKOLAN

FYSISK AKTIVITETVECKA I SKOLAN FYSISK AKTIVITETVECKA I SKOLAN Till dig som arbetar i skolan med barn F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka med fysisk aktivitet som tema. Vi hoppas att Ni under denna vecka upptäcker nya sätt

Läs mer

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm j h Elevenkät Årskurs 4 Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2007 k l Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv.

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Hemkunskap Anki Demred och Martin Ekholm 2011

Hemkunskap Anki Demred och Martin Ekholm 2011 Hemkunskap Tvätt 1. Det finns olika tvättsymboler på klädernas tvättlappar. Rita de olika symbolerna och berätta med egna ord vad de betyder. Du ska med symboler från de tre kategorierna: Tvätt Tork Stryk.

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Ladda för fotboll i Södertälje FK

Ladda för fotboll i Södertälje FK Ladda för fotboll i Södertälje FK Guiden till hur DU ökar din prestationsförmåga genom att ge kroppen rätt energi - 1 - Innehåll Inledning sid 2 Frukost - det viktiga målet sid 3 Vilken frukosttyp är du?

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Hej! Att tänka på innan du börjar:

Hej! Att tänka på innan du börjar: Årskurs 5 2014 Hej! Det här är ett häfte med frågor om hur du mår och hur du har det i skolan, hemma och på fritiden. Undersökningen genomförs av Landstinget Sörmland och resultaten används för att förbättra

Läs mer

6. SVENSKA OCH BILD ÅK 5

6. SVENSKA OCH BILD ÅK 5 6. SVENSKA OCH BILD ÅK 5 6.1. Elevenkät, Svenska i skolan Vad tycker du? Sätt kryss i de rutor som stämmer med vad du tycker. Hur viktigt är det att (mycket viktigt, ganska viktigt, inte särskilt viktigt,

Läs mer

Stambytet i John Mattsons lägenheter på Agavägen/Larsbergsvägen

Stambytet i John Mattsons lägenheter på Agavägen/Larsbergsvägen Stambytet i John Mattsons lägenheter på Agavägen/Larsbergsvägen 1. Hur upplevde du säkerheten mot inbrott/stöld i din lägenhet under stambytet? a. God, inga problem b. Bristfällig 19% God, inga problem

Läs mer

ÖPPNA DITT HEM BLI VÄRDFAMILJ!

ÖPPNA DITT HEM BLI VÄRDFAMILJ! High School ansvar trygghet kvalitet sedan 1958 www.sts.se ÖPPNA DITT HEM BLI VÄRDFAMILJ! Att få ta emot en utbytesstudent innebär ett kulturellt utbyte på hemmaplan. Tänk att få prata ett annat språk

Läs mer

Sofie - Reserapport efter utbytesstudier vid Université Libre de Bruxelles, Belgien HT2012

Sofie - Reserapport efter utbytesstudier vid Université Libre de Bruxelles, Belgien HT2012 Sofie - Reserapport efter utbytesstudier vid Université Libre de Bruxelles, Belgien HT2012 Läkarprogrammet, termin 9, 13 v kliniska placeringar 1. Tillgodoräknande Jag kunde tillgodoräkna mig 12 veckor

Läs mer

PRAO åk 8 vecka 13-14 2014

PRAO åk 8 vecka 13-14 2014 BSF Lunds stad Tunaskolan Ann-Helén Oldenby studie- och yrkesvägledare 046 35 76 81, ann-helen.oldenby@lund.se PRAO åk 8 vecka 13-14 2014 Till föräldrar och elever i åk 8 Läs igenom detta tillsammans BSF

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis

Läs mer

Vardagsfärdigheter hos vuxna

Vardagsfärdigheter hos vuxna 1(6) Vardagsfärdigheter hos vuxna Lena Walleborn är arbetsterapeut på Aspergercenter för vuxna i Stockholm. Hon träffar dagligen personer som har svårigheter att klara av sitt vardagsliv. Med sina kunskaper

Läs mer

Ja jag la bort den sa mamma. Den ligger i mitt rum sa mamma. Kan du vara kvar i luren? En liten stund sa mamma. Men pappa är ju borta i en månad och

Ja jag la bort den sa mamma. Den ligger i mitt rum sa mamma. Kan du vara kvar i luren? En liten stund sa mamma. Men pappa är ju borta i en månad och Jag och min morbror. Jag var hemma själv och satt i soffan. Jag har inget och göra. Vart är tv kontrollen någonstans? Har mamma tagit bort kontrollen? Jag får väl leta sa jag med en suck. Ring ring, är

Läs mer

Servicebostad LSS Sektor stöd och omsorg

Servicebostad LSS Sektor stöd och omsorg Servicebostad LSS Sektor stöd och omsorg Mariestad Innehållsförteckning Vad är en servicebostad... 3 Att bo i servicebostad... 4 Stöd och hjälp... 5 Fritid, aktiviteter och egen tid... 5 Enhetschef...

Läs mer

Leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. www.ronneby.se

Leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. www.ronneby.se Leva som andra Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade www.ronneby.se Innehåll Vad är LSS? 3 Leva som andra 3 För vem gäller lagen? 4 Alla insatser i LSS är gratis 5

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Ung och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Att prata med din tonåring om alkohol När det gäller alkohol

Läs mer

Texter från filmen Prata Pengar

Texter från filmen Prata Pengar Texter från filmen Prata Pengar 1.1 Boendeformer - Inledning - Vad gör du för något? - Jag letar efter en lägenhet. - Jaha, har du hittat någon? - Ja, den här, titta. Den lägenheten vill jag ha. Den ligger

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Fackbok (barn & ungdom)

Fackbok (barn & ungdom) Äntligen är vi åter med nya boktips lagom till sportlovet. Hoppas alla lässugna får möjlighet att läsa lite nya böcker nu när ni är lediga. Denna gång tipsar vi om lite nytt lättläst och annat smått och

Läs mer

Lenas mamma får en depression

Lenas mamma får en depression Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och

Läs mer

Till dig som är ung med funktionshinder

Till dig som är ung med funktionshinder Till dig som är ung med funktionshinder Nya vänner Träna Samtala Träffas i grupp U.N.G. Ung Nätverk Grupp På U.N.G. kan du träffa nya vänner. U.N.G. är till för dig i åldern 13 25 år med lindrig till måttlig

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

ITALIEN Reggio Emilia

ITALIEN Reggio Emilia Maria Selin OP2A ITALIEN Reggio Emilia Maria Selin op2a Jag har varit i 3 Italien i veckor och haft praktik och det har varit jätte bra! Jag skulle rekommendera alla elever som får möjligheten att åka

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 2018 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna

Läs mer

Del 1. Frågor om dig, din familj och ditt boende. 1. Är du. 2. I vilken skola gå du i? 3. Vilken årskurs går du i? 4. Hur bor du?

Del 1. Frågor om dig, din familj och ditt boende. 1. Är du. 2. I vilken skola gå du i? 3. Vilken årskurs går du i? 4. Hur bor du? Del 1 Frågor om dig, din familj och ditt boende. 1. Är du Tjej Kille 2. I vilken skola gå du i? Duveholmsgymnasiet Lindengymnasiet Ellwynska skolan 3. Vilken årskurs går du i? Årskurs 2 i gymnasiet, NV

Läs mer

Vad har du gjort på semestern?

Vad har du gjort på semestern? Vad har du gjort på semestern? Joanna, vad har du gjort på din semester? Min semester har varit lite ovanlig för vi hade inte så mycket tid att planera den. Vi visste inte riktigt hur det skulle bli med

Läs mer

INNEHÅLL. Sid 1 Presentation av redaktionen. Sid 2. BISA. Sid 3. Intervju med Ms Ekholm. Sid 4 Månadens bild. Sid 5 Vilken ungdomstidning är bäst?

INNEHÅLL. Sid 1 Presentation av redaktionen. Sid 2. BISA. Sid 3. Intervju med Ms Ekholm. Sid 4 Månadens bild. Sid 5 Vilken ungdomstidning är bäst? Nr 1 INNEHÅLL Sid 1 Presentation av redaktionen. Sid 2. BISA Sid 3. Intervju med Ms Ekholm Sid 4 Månadens bild. Sid 5 Vilken ungdomstidning är bäst? Sid 6-7 Vad tyckte eleverna om teatern Tant Meier? Sid

Läs mer

AD/HD självskattningsskala för flickor

AD/HD självskattningsskala för flickor AD/HD självskattningsskala för flickor Använd för varje påstående någon av siffrorna nedan för att visa hur väl den känslan eller det beteendet stämmer in på dig. 0 = det är inte alls som jag; det händer

Läs mer

För alla 2014. En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53

För alla 2014. En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53 För alla 2014 En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53 För alla.indd 2 2014-01-13 09:01:53 Frågor om dig och din familj Sätt ett kryss på varje

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE

Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. 2. Manus: Det finns många olika typer av kroppslig träning. Idag går många unga på gym för ren muskelstyrketräning. Andra kanske tränar någon

Läs mer