Stor förändring i mediernas rapportering om hyresregleringen

Transkript

1 Stor förändring i mediernas rapportering om hyresregleringen Mars 2015 Daniel Löfstedt

2 Innehåll 1. Inledning och bakgrund sid 3 2. Metod sid 3 3. Sammanfattning och slutsats sid 4 4 Mediebilden och bostadsbristens konsekvenser sid Hyresregleringen som förklaring till bostadsbristen sid 7 6 Analys sid 10

3 1. Inledning och bakgrund Bristen på bostäder i Stockholm är ett problem som medierna ofta belyser. Det har bland annat två tidigare TMI- rapporter Så beskriver medierna bostadsbristen (2012) och Medierna, bostadsbristen och hyresregleringen (2013) visat. TMI har i dessa två rapporter gått igenom vad fyra nyhetsledande medier (Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Sveriges Television och Sveriges Radio) rapporterade om bostadsbristen under sammanlagt nästan två års tid. Denna rapport är en uppföljning, TMI har undersökt samma medier och använt samma sökbegrepp. Resultatet av genomgången i rapporten från december 2012 visade att medierna beskrev problembilden tydligt och allsidigt, det vill säga att på individnivå kommer människor i kläm och på samhällsnivå hindras tillväxten. Men när lösningen på bostadsbristen skulle beskrivas var mediernas rapportering inte lika komplett. TMI:s genomgång visade till exempel att medierna var väldigt angelägna om att berätta om bristen på nybyggnation, men man skrev inte mycket om rörligheten inom det befintliga bostadsbeståndet. TMI gick igenom ett 80- tal inslag och artiklar och av dessa var det endast ett inslag som behandlade bruksvärdessystemet, mer känt som hyresregleringen. En viktig slutsats i rapporten är att flera medier aldrig tar upp bruksvärdessystemet, det vill säga prisregleringen av hyrorna, som en faktor när bostadsbristen behandlas. ( ) Detta är mediebilden, trots att systemet med prisregleringen har framhållits som en viktig faktor för bostadsmarknadens låsningar från flera håll, bland annat OECD, svenska forskare och Stockholms Handelskammare. TMI:s efterföljande rapport visar att mediernas rapportering om bostadsbristen har förändrats en del. Problembeskrivningen är snarlik som i den tidigare rapporten men lösningsbeskrivningen ser annorlunda ut. Fokus på nybyggnation har släppts och man kan se ett begynnande intresse för hyresregleringens effekter för bostadsbristen, så här skriver TMI i slutsatsen: Rapporteringen ser dock delvis annorlunda ut den här perioden jämfört med tidigare. Den främsta skillnaden är att medierna den här perioden oftare beskriver bostadsbristen utifrån ett marknadsperspektiv; såväl hyresregleringen som andra marknadsrelaterade aspekter tar viss plats i rapporteringen. Frågan är om mediernas marknadsintresse var tillfälligt eller om det har fortsatt? Den här rapporten är en uppföljning av de två tidigare.

4 2. Metod TMI har i den här rapporten undersökt samma medier som i de tidigare rapporterna (Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, SR P4 Stockholm/Ekot och SVT ABC/riksnyheterna) och hur de har rapporterat under perioden till För urvalet i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet har söktjänsten Mediearkivet och sökordet bostadsbrist använts. För Sveriges Radio och Sveriges Television har samma sökord använts på medieföretagens respektive webbplats. Eftersom ett viktigt syfte med rapporten är att se hur rapporteringen om hyresregleringen (bruksvärdessystemet) möjligen har förändrats har även sökord som bruksvärdessystem, hyresreglering och marknadshyror använts. Undersökningen omfattar endast nyheter. Ledare och debattinslag är till exempel exkluderade. Omfånget är totalt ungefär 175 artiklar och inslag. 3. Sammanfattning och slutsats Bostadsbristen är även den här perioden en viktig fråga för medierna. Det rapporteras precis som tidigare om frågan kontinuerligt och ur olika perspektiv och den tar den här gången också plats i valrörelsen. Det kan vara en av förklaringarna till att antalet publiceringar ökar under den här perioden jämfört med de två tidigare. Jämfört med den senaste mediegenomgången kan man nu se ett betydligt större intresse för marknadsaspekter av bostadsbristen. Drygt en fjärdedel av det totala antalet artiklar antingen nämner regleringen av hyrorna eller har den som en huvudvinkel i artiklar som behandlar bostadsbristen. Tabell: Jämförelse hyresregleringens förekomst i medierna Period Totalt antal artiklar och inslag Period: Ca 80 1 Period: Ca Period: Ca Antal där hyresregleringen/ marknadshyror förekommer

5 4. Mediebilden: Bostadsbristens konsekvenser och lösningar Bostadsbristen beskrivs som ett samhällsproblem av samtliga undersökta medier. Hur långtgående den är och vilka dess negativa konsekvenser är får en framträdande plats i mediernas sätt att skildra frågan. Hämmad tillväxt är ett sådant problem. Till exempel sätter SVT fingret på problemet i inslaget Bostadsbrist hämmar tillväxt i storstäderna och skriver: Bostadsbristen är inte bara ett problem för de bostadslösa utan också för arbetsgivarna som får svårare att locka arbetskraft när det inte finns bostäder. På sikt kan det också leda till att tillväxten stannar av. (SVT ) Mer specifika artiklar om just kompetensfrågan finns det fler exempel på, där medierna konkret beskriver hur bostadsbristen påverkar rekryteringar negativt, till exempel i DN- artikeln Bostadsbristen ger rekryterare problem ( DN ) och här i Svenska Dagbladets artikel Som en hög mur runt Stockholm : - Folk som skulle vilja flytta hit kan inte göra det, inte bara från andra länder utan även från andra delar av Sverige. (SvD ) Bostadsbristen kopplas inte sällan ihop med oron för bostadsbubbla på fastighetsmarknaden, att bristen driver upp priserna. I Svenska Dagbladet, till exempel, under rubriken Nya rekordpriser - men det är ingen bostadsbubbla ( ). Bostadsbristen beskrivs också som ett problem för den enskilde. I flera olika artiklar och inslag beskrivs hur bostadsbristen ger problem för individen studenter, flyktingar eller andra. Under rubriken Tuffare än någonsin för unga att få bostad rapporterar Sveriges Radio: I dag bor 23 procent av alla mellan 20 och 27 år hos föräldrar eller släktingar trots att de vill flytta hemifrån. En av dem är Johan Ruthberg som bor kvar i pojkrummet i källaren i Råneå, trots att han pluggar i Luleå, tre mil bort. (SR ) Lösningar av flera olika slag belyses på liknande sätt som i tidigare rapporter. Här finns de som bor i kollektiv Kollektivt boende ljuv musik för studenter (SvD ), de som förlitar sig till släktingar Mamma löser bostadsbristen (SvD ) och olika bygglösningar i Bostadsbristen ska lösas med trähus (SVT ) och Staplade lådor för studenterna (DN ). I den första rapporten om bostadsbristen pekade TMI på att medierna gärna ställde politiker till svars för det uteblivna byggandet snarare än att belysa faktorerna, det förändrades i den andra rapporten och ser likadant ut under den här perioden. Det mediala intresset är riktat mot att konkret förklara vad som gör att byggandet uteblir. Till exempel Sveriges Radio som i artikeln Ska bli lättare att bygga i bullriga miljöer (SR ) beskriver hur dåvarande regeringen föreslår ändrade byggregler för att förenkla och snabba på processerna för byggande. Dagens Nyheter skriver om detta i flera artiklar, Kommuner vill bygga - men stöter på hinder och Krav på p- platser hindrar bygget av smålägenheter: Alla kommunpolitiker talar om behovet att bygga ettor och tvåor. Samtidigt är kommunernas regler för hur många bilplatser varje lägenhet måste ha ett stort hinder

6 för att bygga små bostäder. De så kallade parkeringstalen bör sänkas eller strykas. (DN ) En av de politiska lösningar som beskrivs något oftare än andra är de så kallade Attefallshusen och hur de kan vara en pusselbit i att lösa bostadsbrist. Svenska Dagbladet skriver under rubriken Många vill bygga ett Attefallshus: - Det här inte en lösningen på bostadsbristen men vi ser att det här skulle kunna vara en viktig del av lösningen på bostadsbristen, inte minst som ett övergångsboende för en student, säger Jakob Eliasson, samhällspolitisk expert på Villaägarna. (SvD ) Bostadsbristen nämns också som en komponent i artiklar som har andra vinklar än just bostadsbristen. Den kan då användas som en ingrediens för att beskriva Sveriges politiska utmaningar, till exempel i intervjuer med politiker under valrörelsen. Värt att notera kan vara att i den unisona rapporteringen om bostradsbristens problem och lösningar förekommer också en artikel med den motsatta bilden. Det är i Dagens Nyheter som man under rubriken Bristen kan vara överdriven ( ) som man återger en rapport om att bostadsbristen inte är så svår som den beskrivs som.

7 5. Mediebilden: Hyresregleringen som förklaring till bostadsbristen Att hyresregleringen påverkar bostadsbristen negativt rapporteras det om i samtliga medier den undersökta perioden. Under perioden presenterar Boverket rapporten Bostadsbristen och hyressättningssystemet där en av huvudslutsatserna är att hyresregleringen orsakar bostadsbrist. Rapporten får stort genomslag i medierna och samtliga fyra medier beskriver innehållet i rapporten. Hyresreglering ligger bakom bostadsbristen är Dagens Nyheters rubrik och tidningen skriver: Sveriges Radio rapporterar: SVT likaså: Skulden för bostadsbristen måste läggas på bruksvärdessystemet som reglerar hyrorna. Med alltför låga hyror byggs det för lite, samtidigt som befintliga bostäder inte används effektivt. Det hävdar Boverket som anser att det därför saknas lägenheter, varav flest i Stockholm. (DN ) Just det här är det är vad Boverkets nya rapport går ut på - när hyrorna inte sätts på efter marknadspris kommer människor inte att välja bostad efter behov utan bo kvar där de bor bara om hyran är låg trots att det kanske är dags att flytta för att livet förändrats. Bruksvärdessystemet gynnar de som redan har en lägenhet och missgynnar dem som inte har. (SR ) Myndigheten släppte på onsdagen en rapport där de pekar ut bruksvärdessystemet - att bostadshyror fastställs i förhandlingar mellan fastighetsägare och hyresgäster - som en förklaring till bostadsbristen i Stockholm och övriga landet. (SR ) Svenska Dagbladet skriver under rubriken Rapport om hyror sätter känslor i svall ( ) där fokus förvisso är på konflikten kring frågan, men resultatet av rapporten beskrivs ändå. Fastighetsägarna och handelskamrarna i Sveriges tre storstadsregioner ligger bakom Bokriskommittén som har som mål att presentera förslag som ska göra att bostadsmarknaden ska fungera bättre. Kommittén kommer bland annat fram till att om hyresregleringen tas bort kommer det att få positiva effekter för bostadsbristen. Dagens Nyheter skriver: Hyresregleringen bör radikalt skalas ned för att stegvis anpassas mot marknadshyror. Kommunerna måste dessutom släppa planmonopolet och staten ge upp sina byggregleringar. Det fastslår bokriskommittén, som presenterar sina första slutsatser i morgon. (DN ) Under rubriken Så vill Bokriskommittén lösa bostadsbristen ( ) beskriver Sveriges Radio kommitténs förslag och i Svenska Dagbladet blir rubriken: Marknadshyra ska ge fler bostäder ( ). Även SVT rapporterar och har dåvarande finansministern Anders Borg (M) som kommenterar varför regeringen inte vill ta bort hyresregleringen, han säger: Vi tror ju inte att huvudvägen framåt i det svenska systemet är att avreglera hyresmarknaden, därför att Sverige har väldigt omfattande byggreglering, och det gör

8 att om man bara skulle dra bort hyresregleringen, så skulle det leda till väldigt kraftiga hyreshöjningar, så det är inte en bra lösning, säger han till TT. (SVT ) Nybyggarkommissionen finansieras av NCC, Nordea och Tyréns och har som syfte att sätta bostadsbristen på agendan. Det lyckas den med. När kommissionen släpper sin rapport får den genomslag i medierna och förslaget med mer av marknadshyror beskrivs till exempel i SVT: När det kommer till bostäder vill Nybyggarkommissionen införa den så kallade Stockholmsmodellen i huvudstaden. Då ska läget på bostäderna få ett större genomslag på hyrorna. (SVT ) Men medierapporteringen är inte bara styrd av när externa aktörer släpper rapporter och slutsatser. Belysandet av hyresregleringen förekommer i fler sammanhang och på olika sätt. I Svenska Dagbladet kommer till exempel problemen med hyresregleringen fram i artiklar som handlar om bolånemarknaden, Finansinspektionens synpunkter på den svenska bostadspolitiken och EU:s bedömning av det svenska ränteavdraget. Dagens Nyheters Johan Schück tillhör det fåtal journalister som tidigare har belyst hyresregleringens effekter för bostadsbristen. Han skriver också under den här perioden flera artiklar i frågan. Även hans kollega, Ewa Stenberg politisk kommentator, fångar upp och beskriver problemet i två olika kommentarer, den ena handlar om Moderaterna och deras jobbpolitik. Bostadspriserna har frodats i en politisk kuvös. Fastighetsskatten och inkomstskatten har sänkts, ränteavdragen för bolån behållits samtidigt som hyresregleringen har behållits och nybyggandet inte stimulerats. (DN ) Urban Bäckström nämner hyresregleringens negativa effekter i en intervju i Dagens Nyheter och Stefan Ränk, vd för Einar Mattsson AB, säger i samma tidning: det är oerhört angeläget att ta bort hyresregleringen så att hyrorna avspeglar vad människor är beredda att betala för en bostad av en viss storlek och en viss standard i ett visst läge. (DN ) Sökes: Enklare byggregler är en artikel som utgår från att beskriva byggreglernas begränsande effekt på bostadsbyggandet och även i detta sammanhang kommer hyresregleringen in som en faktor, Maria Rankka, vd för Stockholms Handelskammare säger: - Hyresregleringen för hyresrättslägenheter är en annan inlåsningseffekt som försämrar marknadens funktionssätt. (SvD ). Trots det politiska motståndet mot att ta bort hyresregleringen, så öppnar politiken för att ta ett steg mot friare hyressättning. Dåvarande bostadsministern Stefan Attefall (KD) säger i SVT- artikeln Regeringen överväger fria hyror i nybyggen ( ): - Vi överväger, vi har inte bestämt oss ännu, att diskutera alternativa sätt att sätta hyror som är frikopplade från bruksvärdessystemet, säger bostadsminister Stefan Attefall (KD).

9 Valrörelsen medför också klassiska medieenkäter med de olika partierna och i flera fall ställs frågan hur de ser på marknadshyror, som i Dagens Nyheters Bostadsbrist ställer höger mot vänster (DN ) och SVT har en ingående enkät Så tycker partierna om marknadshyror ( ). Men trots att medierna i bred mening beskriver bristerna i systemet och hur detta hämmar bostadsbyggandet är det i förhållandevis få artiklar som politiker tvingas svara på frågor kring detta. DN skriver under rubriken Bostadsbyggandet släpar efter trots reformiver om Stefan Attefalls (KD) och Veronica Palms (S) syn på bostadsbyggandet och tar där upp hyresregleringen. Många experter anser att det finns en helig ko som politikerna måste våga röra, nämligen hyresregleringen. Om hyrorna fick sättas fritt skulle det bli lönsamt att bygga mer, lyder resonemanget. Både den borgerliga bostadsministern och Socialdemokraterna avvisar detta och framhåller att systemet har mjukats upp så att faktorer som läge numera kan få visst genomslag. (DN ) Intressant att notera är att inget av medierna har vinkeln där hyresregleringen beskrivs som hotad och negativa konsekvensanalyser av vad ett avskaffande skulle innebära. Kritik mot ett avskaffande beskrivs också, men inte som breda journalistiska grepp.

10 6. Analys Mediernas rapportering om bostadsbristen den här perioden skiljer sig åt från de två andra rapporterna på en viktig punkt: marknadshyrornas och hyresregleringens effekter på bostadsbristen får stort utrymme i rapporteringen. Slutsatsen i rapporten från 2012 Så beskriver medierna bostadsbristen var: En viktig slutsats i rapporten är att flera medier aldrig tar upp bruksvärdessystemet, det vill säga prisregleringen av hyrorna, som en faktor när bostadsbristen behandlas. Varken Sveriges Radio, Dagens Nyheter eller Svenska Dagbladet har belyst den frågan i de undersökta publiceringarna, medan Sveriges Television har gjort det vid ett tillfälle. Detta är mediebilden, trots att systemet med prisregleringen har framhållits som en viktig faktor för bostadsmarknadens låsningar från flera håll, bland annat OECD, svenska forskare och Stockholms Handelskammare. Slutsatsen i rapporten Medierna, bostadsbristen och hyresregleringen från 2013 var: Det här sammantaget visar att medierna under den här perioden har beskrivit marknadsaspekter av hyresbostadsmarknaden i större utsträckning än vad som var fallet under den tidigare perioden. Men det är fortfarande på en relativt begränsad nivå. Att beskriva bostadsbristen mer ur ett marknadsperspektiv är därför ett potentiellt område för medierna att utveckla sin rapportering inom. Medierna har under perioden för den här rapporten helt klart tagit vara på det potentiella området. Beskrivningen av hyresregleringen och marknadshyror har på allvar tagit plats i mediernas skildring av bostadsbristen. Det har inte i huvudsak varit på ett sätt där man har varit nyfiken på att skildra konflikten mellan dem som är för hyresregleringens avskaffande och dem som vill behålla den. I stället har de flesta artiklarna en vilja att förklara hur sambandet mellan hyresregleringen och dess negativa påverkan på bostadsbristen hänger samman. En slutsats kan därför vara att det tabu som tidigare verkat råda bland medier att ta upp ämnet är borta åtminstone under den period som den här rapporten belyser. SVT publicerar under perioden inslaget Lina har jagat bostad i två år ( ) som börjar med att belysa problemet med bostadsbrist genom en yngre kvinna som har svårt att hitta bostad. Argumenten för och emot avskaffande av hyresregleringen kommer fram på ett tydligt sätt och röster för och emot kommer också till tals. Det här inslaget - sett i perspektivet att när TMI 2012 bara hittade ett inslag om hyresregleringen på hela den mätta perioden - är talande för förändringen i mediernas rapportering. Ett sådant här inslag var medierna helt enkelt inte i närheten av för två år sedan. Journalisters syn på hyresregleringen och marknadshyror verkar ha förändrats. Man kan fråga sig varför medierna under den här perioden belyser hyresregleringens problem betydligt oftare än tidigare. En förklaring är att det under perioden från relevanta avsändare presenteras flera rapporter som lyfter upp problemen med hyresregleringen. Men det kan inte vara hela förklaringen, eftersom liknande rapporter släppts under de andra perioderna som TMI tidigare tittat på. Däremot är det fler den här perioden och de har svenska avsändare, sannolikt har det haft betydelse. Rapporterna blir viktiga referenspunkter för journalisterna när de i andra artiklar belyser bostadsbristen. Rapporterna har sannolikt bidragit till att hyresregleringen måste kunna belysas som problematiskt på samma sätt som byggregler. En följd av detta är att marknadshyror tar plats i valbevakningen på ett naturligt sätt, det blir en fråga som vilken som helst att förhålla sig till för väljare och politiker.

11 Medierna pekar alltså ut bruksvärdessystemet som en orsak till dagens bostadsbrist, men det som saknas i rapporteringen är det politiska anvarsutkrävandet. Det är ett politiskt beslut som enligt en rad tunga källor är hämmande för att motverka bostadsbristen, det borde egentligen vara en självklar journalistisk uppgift att ifrågasätta politiken och till exempel inte nöja sig med att låta Anders Borg (M) bara säga att han inte tror på att avreglering är huvudvägen framåt. Om han inte tror det bör han också svara på hur han ser på resultaten i de rapporter som medierna refererar till. Men Anders Borg är inte ensam politiker som är emot att avskaffa hyresregleringen, utan här borde ansvarsutkrävandet göras på bred front. Jämförelsevis så skulle sannolikt inte medierna låta ett lika kraftfullt underkännande av en politik inom något annat områdes passera så lätt.