Ett av skånes tystaste skogsområden hotas av nära 50 enorma vindkraftverk.

Transkript

1 13 november 2007 Till HS Kraft AB samt till berörda lokala och regionala myndigheter Ett av skånes tystaste skogsområden hotas av nära 50 enorma vindkraftverk. Det är ett unikt område med stor betydelse för rekreation och friluftsliv. Placering av 31 av dessa vindkraftverk i en 16 km lång rad är som att bygga en mindre Öresundsbro över skogen Bakgrund Uttalande från nätverket Färingtofta Norra Med mycket kort varsel blev det kallat till informationsmöte på Tornsborgs Tivoli tisdagen den 16 oktober kl.1800 angående planerna för en vindkraftspark i skogsområdet norr om Färingtofta, bestående av 31 stora vindkraftverk. Projekteringsområdet har en utsträckning på runt 16 km, från Guvarp i västra delen över Oretorp, Attarp, Fjärhus, Ringhult och slutligen till Skuddarp i sydöst. Bakom dessa planer står Gustafsborgs Säteri och HS Kraft AB i Malmö. Denna situation bör dock ses i ett större perspektiv. Sedan informationsmötet har det nämligen framkommit upplysningar om ytterligare ett projekt med 17 lika stora vindkraftverk i området kring Kampholma. Om bygglov ges, får man en veritabel vindkraftsindustri med närmare 50 enorma vindkraftverk i denna trakt, känt som ett av Skånes mest tysta och lugna naturområden. De värden som gör detta kommunala gränsområde så betydande vad gäller rekreation och friluftsliv riskerar alltså att försvinna i ett slag. Påverkan av landskapets estetik Det framgår i den korta text som var utskickad inför informationsmötet till de närmsta grannarna i området, att vindkraftverken, beroende på vilken modell som väljs, har en navhöjd på m och en rotordiameter mellan m. Dessa möllor har en generatorkraft på ungefär 3 MW och är för närvarande de största landbaserade kraftverken som nns. Det är tänkt att huvuddelen ska placeras i de 4000 hektar skog, som ägs av Gustafsborgs Säteri. Vindkraftverk av den här storleken kommer att bli långt mer synliga i landskapet, än vad som framgår av de datorframställda illustrationer, som HS Kraft AB har utarbetat. Dessa enorma möllor kommer fullständigt att dominera horisonten över skogen och medföra en våldsam påverkan av landskapsestetiken på både nära och långt avstånd, såväl dag som natt. De fram-

2 lagda illustrationerna ger ingen rättvis bild av de visuella skadeverkningarna på landskapet. Illustrationerna lämnar ett intryck av att man visst kan se dem men att de absolut inte är dominerande. Visuella intryck från vindkraftverk beror på ifrån vilket avstånd och vinkel de ses. Självklart är det stor skillnad om de ses från ett avstånd av 500 m eller 5 km. För att tydliggöra de visuella intrycken ges nedan några konkreta jämförelser med byggnadsverk av samma höjdklass. I samma höjdklass som de aktuella vindmöllorna har vi Kaknästornet i Stockholm med sina 155 m. Rådhustornet på Köpenhamns Rådhus, 108 m högt, sammanfaller exakt med de största angivna modellernas navhöjd. Eller subtrahera helt enkelt en fjärdedel från Turning Torsos 195 m, Malmös nya kännetecken, fullt synligt långt utanför staden, så hamnar vi även där i samma storleksordning. Betraktar vi en avverkningsmogen skog, med en genomsnittlig trädhöjd på ca m upp, så kommer vindkraftverkens rotorblad att benna sig 5-6 gånger högre upp när de passerar sitt översta läge i rotationen. Ännu tydligare blir det, om man relaterar till Öresundsbron. De pyloner, som bär bron, är 200 m höga. Själva bron svävar 60 m över havet. Om vindkraftverken placeras på körbanan skulle de alltså vara högre än pylonerna. Med närmare 50 vindkraftverk, som placeras över ett område med en sträckning på runt 16 km på längden och ca 2,4 km på bredden innebär detta ett visuellt bygge av en mindre Öresundsbro rakt över ett av Skånes sista större sammanhängande skogsområden. Av stor vikt för den inverkan som vindkraftverken har på naturupplevelsen är det faktum, att våra blickar dras till det som blinkar och rör sig. Det är alltså en avgörande skillnad att å ena sidan betrakta stillbilder av dem under en presentation och å andra sidan upplevelsen av dem ute i naturen när rotorbladen arbetar högt över trädtopparna. Moderna vindkraftverk behöver mycket litet vindstyrka för att fungera och kommer, liksom inom dansk vindkraftsindustri, att köras konstant. Dessa konstanta roterande rörelser i luften över skogen är inte belyst i det material, som blev utsänt i samband med informationsmötet och detta togs heller inte upp på informationsmötet. Rotorbladen täcker en area på över 6000 kvadratmeter och är större än en fotbollsplan. På längden kan bladet ligga på en fotbollsplan, men på bredden sträcker den sig långt utanför. Följaktligen är det en luftareal motsvarande omrking 48 fotbollsplaner, som kommer att rotera i luften ovanför skogen på en utsträckning av 16 km. Upplevelsen av stjärnklara nätter, av tystnad och mörker, kommer otvivelaktigt att påverkas av vindkraftverkens starkt synliga röda varningslampor som svävar över skogen och kastar ljus på de snurrande rotorbladen. 2

3 Natur och hälsa Naturen har avgörande betydelse för människans hälsa - något som vi redan vet, men som man nu också kan belägga med vetenskaplig forskning. Det påpekar Erik Skärbäck, professor i översiktsplanering vid SLU i Alnarp, som på världsplan har en ledande ställning när det gäller forskning i utemiljöns betydelse för hälsa och välbennande. Med miljöpsykologisk forskning visar Erik Skärbäck, att naturen tillfredställer behov av frihet, mystik, avskildhet, lugn och ro, grönska och alldeles särskilt naturens egna ljud, något som det nns allt mindre av i den hektiska staden. Den ekonomiska utvecklingen i en stad har visat sig öka med progressiv miljöpolitik. Den lockar till sig nya företag, anställda och boende som både utvecklar och efterfrågar en hälsosam miljö. Det har därför högsta prioritet att bevara det tysta och lugna naturområdet, som berörs av planerna på en vindkraftsindustri. Att i ett slag satsa på en så enorm anläggning och därmed göra ett stort naturområde till ett industriområde utan en djupare analys av samtliga konsekvenser och utan tester i betydligt mindre skala vore ansvarslöst och förödande för framtiden. Transport och vägnätet För närvarande nns det ingen information om hur man kommer att lösa problemet med att få de i snitt 45 meter långa rotorbladen framtransporterade till byggarbetsplatserna mitt i skogen. Det är här tal om mycket långa, tunga och komplicerade transporter. Hittills är det byggt tillfartsvägar till samtliga landbaserade vindkraftverk. Dessa vägar skall tåla belastningar på 50 ton. Bentliga vägar måste även på ett ertal ställen rätas, inte enbart vad gäller kurvorna, utan i viss mån även i höjdled, då terrängen i området är relativt kuperad. Ett sådant vägbygge kommer ytterligare att belasta de berörda skogsområdena. Det skall fällas träd, som står i vägen. Även stenar och klippor kommer att undanröjas. Och de bosatta kommer att bli berörda av blockerade vägar på kortare och längre sikt framöver. De kommer även att drabbas av motorlarm och vibrationer från de tunga transporterna. Påpekas bör även, att rätade och förbättrade vägar möjligtvis kan locka till genomfartstrak, dvs. en markant ökning av biltraken i området. Detta är ytterligare en faktor att grundligt utreda i miljökonsekvensbeskrivningen. Angående vägnätet kan i framtiden ytterligare tillfartsvägar och stråk av kalhuggning tillkomma, som ska förhindra uppstigande termik dvs. att vinden stiger uppåt istället för att fortsätta fram till vindkraftverken, bli en ytterligare långsiktig konsekvens av anläggningen och tillika ytterligare ett faktor som drar ner områdets icke-ekonomiska värden. Närboende Särskilt allvarlig ser situationen ut i Oretorp. Det närmaste vindkraftverket 3

4 är tänkt att placeras 650 meter ifrån en bondgård, som dessutom får utsikt över ytterligare 6-7 verk. Men det nns också andra hus, inte minst i Guvarp och Skuddarp, som får vindkraftverk väldigt nära inpå sig, om planerna förverkligas. Vindkraftverken kommer att kunna ses vida omkring och påverka många andra lokala boendes utsikt. Det är inte framlagt värderingar om, vilka konsekvenser det kan komma att få på fastighetspriserna, som är av vital ekonomisk betydelse för husägarna. Ljudgenerering I det material HS Kraft AB delgav på informationsmötet nedtonar de ljuden som kommer från maskinhuset i tornets topp samt de aerodynamiska ljudeekterna från rotorbladen. Det är ljud med låga frekvenser, som vållar problem. I Danmark står 5200 vindkraftverk för 20 procent av elproduktionen. Nu visar det sig att bullerbesvärade danskar kan ha fått sina klagomål avvisade på felaktiga grunder. Icke tillförlitliga danska undersökningar har använts som underlag för att avfärda det faktum att lågfrekventa ljud från vindkraftverk skulle vara ett problem. Det framgår av en artikel i decembernumret av den vetenskapliga tidskriften Journal of Low Frequency Noice Vibration and Active Control. Det framgår även i artikeln att de svenska mätningarna är mera exakta och tillförlitliga. Trots allt så nns det svenska grannar till vindkraftverk, som känner sig störda av oljudet. I Eslövs kommun har man planer på att bygga tolv nya vindkraftverk, detta har utlöst kraftiga protester. En av orsakerna är, att fyra vindkraftverk, som redan nns i området, upplevs som störande. Till tidningen säger en av de boende, Mona Gullberg, som bor 600 meter ifrån ett av vindkraftverken: `Vi begrep inte riktigt vad det innebar när de fyra verken skulle byggas. Sedan vindkraftverken byggdes är det aldrig tyst här. Ljudet från verken är så irriterande att det inte går att sitta ute på kvällarna.` Med denna bakgrund, kan man förstå hur svårt det är att förutse med precision, hur upplevelsen av uppkomna ljud från verken uppfattas av människor. Hur säkerställer man dessa problem för närboende och andra berörda? Förekomst av skuggor HS Kraft AB säger att skuggor från vindkraftverken inte blir något problem. Trots det säger Mona Gullberg, att utöver ljuden kastar verken skuggor i vår trädgård. Förekomst av skuggor kan enligt HS Kraft AB begränsas till åtta timmar om året. Det sker genom att möllorna stoppas. Frågan är, om det kommer att ske, när det står pengar på spel. De fasta skuggorna som uppkommer är inte heller omnämnda eller belysta, lika lite som var man ska dra gränsen mellan skugga och icke-skugga. Även en mindre skarp skugga som konstant maler på är en rörelse som, vilket vi redan nämnde, blickarna 4

5 mer eller mindre medvetet dras till. Fågel- och djurlivet Det nns inget som tyder på att fåglar är mer utsatta för kollisioner med vindkraftverk än med andra av människan skapade konstruktioner, skriver HS Kraft AB helt utan källhänvisning. Detta påstående bör det sättas ett stort frågetecken vid. Den berörda delen av Skåne har ett mycket rikt fågelliv. Vindkraftverken kommer att ligga nära sjöar och våtmarksområden med många fåglar och fågelarter och relativt nära inpå ett fågelskyddsområde, där det är förbjudet att vistas från den 1:a april till den 15:e juli för att skydda fåglarna under häckningsperioden. Att placera vindkraftverken i en lång rad, med syfte att fånga västanvinden, resulterar i en ren köttkvarn för fåglarna, då den yttersta delen av rotorbladet skär genom luften med en genomsnittlig hastighet på km i timmen. Dansk vindkraftsindustri står anklagade för ren massaker på fåglar. Under alla omständigheter bör hänsyn till fågellivet ingå med en betydlig vikt, och ornitologisk vetenskap bör konsulteras i det kommande arbetet. Studien Birds in Europe visar, att Sverige har högst andel (46 proc.) minskande fågelarter av alla länder i Europa, med undantag av endast Turkiet (52 proc.). 114 fågelarter minskar i Sverige, och en stor andel (39 proc.) av dem häckar i olika typer av skogsmark, framgår det av en artikel i Vår Fågelvärld 4/2006. En särskilt utsatt grupp är fåglar i anslutning till våtmark. Dessutom är det våtmark och sjöar som präglar det område, som berörs av de planerade vindkraftverken. Varken vilda däggdjur eller tamdjur störs av vindkraftverk, skriver HS Kraft AB, återigen utan källhänvisning. Detta påstående bör dokumenteras. Natur- och kulturvärden De natur- och kulturvärden som nns i trakten kommer att behandlas i miljökonsekvensbeskrivningen, säger HS Kraft AB. I PowerPoint presentationen som visades på informationsmötet stod det ordagrant, att det i det berörda området inte nns några natur- eller kulturvärden. Vid detta påstående skall alla varningsklockor ringa, på högsta nivå. Det är helt utan tvivel, att dessa skogsområden hyser för Sverige en osedvanlig naturskönhet, med sin blandning av sjöar, barr och lövträd i en kuperad terräng. Detta är värden som ej kan återskapas om det blir ödelagt av gigantiska vindkraftverk. Placering av vindkraft I denna form som projektet framställs är det enormt. Det står utom allt tvivel att ett så omfattande projekt kommer att få stora konsekvenser för miljön och de människor som bor i området eller som på ett eller annat sätt nyttjar området för rekreation. Man kan bara förvänta sig att vindkraftsindustrin 5

6 enbart tar hänsyn till ekonomiska aspekter. Myndigheter och politiker måste därför ta ett övergripande ansvar för att ett unikt och värdefullt naturområde inte ska gå förlorat, inte minst av hänsyn till kommande generationer. Det nns alternativ. Ett är havet, där kan det byggas ännu större verk med en ännu större generatoreekt på upp emot 4,2MW. Ute på havet ser man inte stora verk, säger en dansk forskare och tillägger att det blåser 2,5 gånger så mycket på havet jämfört med land. En hel rad svenska forskare som vi talat med säger samstämmigt att vindkraften om möjligt bör placeras på havet eller i redan bullerstörda miljöer t.ex. vid industrier eller längs motorvägar. Och att man måste värna om de tysta områden som nns kvar. Dessa naturområden är av stor vikt för de kommuner, som har fördelen av att ha dem. Hässleholm är en kommun som enligt de esta av forskarna har ett mycket gott anseende i detta avseende. Det är av oerhörd betydelse, när det gäller att attrahera nya människor till kommunerna. Vindkraften ger inga nya invånare och inga pengar till kommunerna, men behövs förvisso. Placera därför vindkraftverken i lämpliga områden. Nätverket Färingtofta Norra Syfte: Motverka felplacering av vindkraftverk i tysta, skånska skogsområden. Koordinator: Peter Skeel Hjorth Modaröd 1011 B Perstorp telefon: faringtoftanorra@gmail.com 6