Församlingsinstruktion för Oxelösunds Församling av Svenska Kyrkan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Församlingsinstruktion för Oxelösunds Församling av Svenska Kyrkan"

Transkript

1 Församlingsinstruktion för Oxelösunds Församling av Svenska Kyrkan

2 Innehåll Inledning 3 Omvärldsanalys 4 Det pastorala programmet Gudstjänst 6 Undervisning 8 Diakoni 10 Mission 12 Övriga moment Verksamhet på finska 14 Ordning för revidering 15 2

3 Inledning Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Syftet med församlingen är att människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas. Allt annat som församlingen utför är stöd för och en konsekvens av denna grundläggande uppgift. Med dessa ord som utgör inledning till Kyrkoordningens andra avdelning vill vi inleda församlingsinstruktionen för Oxelösunds församling av Svenska Kyrkan. Församlingsinstruktionens tyngdpunkt utgörs av en redogörelse för det pastorala programmet. Instruktionen skall även enligt KO innehålla 1. Regler för församlingen och dess verksamhet som domkapitlet får besluta om 2. Redogörelse för församlingens verksamhet på andra språk Församlingsinstruktionen tar sitt avstamp i en omvärldsanalys och en kortfattad redovisning av församlingens struktur. Vi vill i vårt arbete utgå från en helhetssyn på det sammanhang där vi lever och verkar, och har som mål att ständigt fördjupa och utveckla vår kännedom om de lokala förhållandena för att på bästa sätt kunna tjäna varje enskild församlingsbo. Omvärldsanalys Oxelösunds stad är belägen i en urgammal kulturbygd; belägg finns för mänsklig aktivitet i området sedan bortåt 3000 år. I modern tid, 1800-tal och fram till 1950-talet, kännetecknas samhället av relativt långsam tillväxt småindustri och handel trängde undan för undan ut det hävdvunna, traditionella: fisket och lotsnäringen, som dittills varit samhällets huvudsakliga näringsgrenar och beredde så marken för de stora strukturella och samhälleliga omdaningar som skulle följa. Oxelösund fick stadsprivilegier år Stadens nutidshistoria har framför allt karaktäriserats av den dramatiska förändring som ägde rum under sent 50-tal och tidigt 60-tal då järnverket byggdes ut. På bara några år närmast tredubblades befolkningsantalet; nya skolor uppfördes i en rasande takt, den gamla bebyggelsen revs för att ge plats åt moderna bostäder för alla dem som skulle beredas arbete på det nya stora järnverket. Människor reste till från hela landet; hela familjer från Norrland, Småland, Bergslagen packade sina tillhörigheter och anlände till staden. Det berättas om hur skolorna praktiskt taget dagligen mötte nya, unga familjer som kommit för att få plats för sina barn. 3

4 En stor del av arbetskraftsinvandringen kom från Finland. Man räknar med att omkring 12 procent av Oxelösunds nuvarande befolkning har finsk bakgrund. Under 80- och 90-talen fanns det i Oxelösund även en flyktingförläggning. Staden räknar i dag 24 olika nationaliteter i sin befolkning på drygt ; statistiken avser dock endast etniska grupper med över 10 individer. 1 I affären vid torget i centrum finner man därför finländska specialiteter som karelsk pirog; man hör finska, spanska, arabiska, olika slaviska språk talas; man ser muslimska familjer på väg till midsommarfirande i Gamla Oxelösund tillsammans med sina finska, svenska, eller latinamerikanska arbetskamrater och vänner kulturblandningen är i Oxelösund legio. I dag är stålverket, SSAB, fortfarande ortens livsnerv och även de omgivande kommunernas största enskilda arbetsgivare. 54 procent av den arbetsföra befolkningen är anställda inom tillverkningsindustrin, att jämföra med 18 procent i riket som helhet. Oxelösunds hamn är också en stor enskild arbetsgivare, och en av Sveriges största isfria djuphamnar. Handel och kommunikation är den näst största näringsgrenen i kommunen. Den tredje enskilt största näringsgrenen är vård och omsorg. Andelen kvinnor är i denna näringsgren helt dominerande. Arbetslösheten är jämfört med riksgenomsnittet låg. Ett annat viktigt särdrag är närheten till havet. Oxelösund vårdar sin tradition som lotssamhälle; den bevarade delen av Gamla Oxelösund med sitt lilla skärgårdsmuseum och de gamla husen vittnar om en annan tid, präglad av skärgårdsliv, fiskenäring och småskalighet. Båtlivet är i högsta grad en del av oxelösundsbornas arv; antalet fritidsbåtar per capita tillhör de högsta i landet. Oxelösund har, karaktäristiskt för bruksorten, ett rikt föreningsliv med närmare 130 olika föreningar av alla de slag; idrottsföreningar, politiska partier, studieförbund, kulturföreningar, kyrkliga församlingar m m. Ett typdrag för bruksorter i allmänhet är tyvärr också jämförelsevis stora sociala missförhållanden. Oxelösund är inget undantag. Alkoholkonsumtionen per capita är hög även i jämförelse med andra liknande orter; andra droger förekommer frekvent, debutålder för bruk av alkohol och narkotika är låg. Statistiken över olika folkhälsoaspekter visar generellt oroande tendenser. Oxelösund är också på sitt eget vis ett segregerat samhälle. I centrala staden inryms arbetarstadsdelarna medan ytterområdena bebos av de bättre bemedlade; en gräns i folkmun är motorvägen som delar staden i två delar, en i öster och en i väster, där den förstnämnda av hävd haft sämre rykte. Nybyggnation, in- och utflyttning och andra faktorer har emellertid på senare år medfört att de gamla gränserna börjat suddas ut så sakteliga. Man kan av kommunens statistik över åldersstrukturen avläsa att befolkningsantalet i ålderssegmentet år ligger över riksgenomsnittet, särskilt i åldrarna och att antalet barn under sex år ligger en bit under genomsnittet i landet 1. Åldersstrukturen i ett samhälle är en viktig indikator för planering och framtidsstrategier, inte bara för kommunen utan också självklart för kyrka och församling. Då de stora strukturomvandlingar som staden genomgått ligger förhållandevis nära i tid, ger det stadens kultur en särpräglad blandning av nostalgiskt tillbakablickande på en svunnen tid, stolta minnen av rekordårens närmast osannolika framtidstro och optimism, och de senaste 4

5 decenniernas alltmer komplicerade och svårtydda samhällsförändringar i globaliseringens spår: Oxelösund är en småstad, men också högst påtagligt en del av den stora världen. Oxelösunds församling Oxelösunds befolkningsantal uppgår per den 31 december 2009 till individer, varav tillhöriga till Svenska Kyrkan 69,6 % tillhöriga 2. Oxelösunds församling var ursprungligen en del av Nyköpings S:t Nikolai pastorat. År 1952, två år efter det att Oxelösund blivit stad, delades pastoratet i två delar. Den ena blev Oxelösunds församling, som till en början använde Stjärnholms kyrka som gudstjänstlokal. Inrymd i B-skolan i Oxelösund fanns sedan tidigare en gudstjänstlokal, den s k Botvidssalen, invigd år S:t Botvids kyrka, ritad av arkitekten Rolf Bergh, stod färdig för invigning första advent Kyrkan reser sig mitt i staden som en fyrbåk byggd i betong, högt placerad som ett landmärke milsvitt synligt till lands och till sjöss. Dess arkitektoniska utformning lämnar ingen oberörd; S:t Botvids kyrka kan gott sägas utgöra en viktig del av stadens profil och identitet. Stjärnholms kyrka, från 1600-talet, utgör ett traditionstyngt komplement till S:t Botvid. Den har efter renovering återinvigts i maj 2008 och används huvudsakligen som förrättningskyrka, dock inte till begravningsgudstjänster. Frösängskapellet, ritat av arkitekten Gunnar Asplund och byggd 1938, ligger i anslutning till kyrkogården och används till största delen som begravningskapell. Vi ringer på somrarna in helgen där, med musikgudstjänster. Församlingsarbetet har sedan länge präglats av en ambition att konkret finnas närvarande i människors vardag. Tillgänglighet och flexibilitet är honnörsord för medarbetarlaget i Oxelösunds församling. Exemplen på detta förhållningssätt är många; så tog exempelvis på 70-talet dåvarande kyrkoherden tjänstledigt under ett år för att arbeta på järnverket. Under perioden då flyktingförläggningen fanns i staden, utgjorde församlingshemmet en levande och viktig samlingsplats för de människor som bodde där; många förtroendefulla kontakter knöts och tröskeln var, då som nu, låg. På senare år har församlingsarbetets diakonala profil alltmer tydligt kommit att karaktäriseras av strategiskt nätverksbyggande; allt som ett led i det förtroendeskapande arbete vi hoppas skall leda till att alltfler församlingsbor skall finna vägen till kyrka och gudstjänst och till att ta i anspråk de resurser som är specifika för en kristen församling. Anställda, frivilliga och förtroendevalda hos oss bygger en gemensam plattform där vi tillsammans finns och finner samhörighet. Vi arbetar inte med några på förhand givna revir eller hierarkier, utan kan tack vare en genomtänkt demokratisk struktur på ett otvunget och naturligt sätt ta i anspråk varandras kompetens. Det diakonala förhållningssättet skall genomsyra all verksamhet. Detta menar vi i grunden rör sig om människosynsfrågorna vi vill hålla levande i allt vi är och gör. Här är ingen jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna; alla är vi ett i Kristus orden 5

6 från Galaterbrevet blir honnörsord för oss enbart i den mån de inte bara är en vacker devis utan också omsätts i praktisk och mätbar handling. Församlingen vill ställa alla sina resurser till hela kommunens förfogande och tillsammans med övriga aktörer i staden skapa ett samhälle där varje enskild individ skall känna sig trygg, sedd och upprättad. 1. De statistiska uppgifterna i detta avsnitt är, ifall inget annat anges, hämtade ur Oxelösunds kommuns statistik årsskiftet Källa SCB 2010 Gudstjänst Gudstjänsten är församlingens kärna. Den är den världsvida kyrkans grundförutsättning utan gudstjänst, ingen kyrka. Gudstjänsten är platsen för församlingens och den enskildes möte med Gud. Den är den heliga plats där vars och ens unika värde som människa och kristen skall synliggöras. I gudstjänsten formuleras också de andliga och teologiska reflektioner som utgör grunden för kyrkans övriga verksamhet. Därför ser vi det som centralt att tydliggöra Pauli ord ur 1 Kor 12 om hur hela den kristna församlingen är Kristi kropp, envar med sina egna särskilda gåvor, var och en oersättlig för kyrkans liv. Gudstjänsten skall göra detta manifest, varför vi dels vill välkomna och aktivt arbeta för lekmannamedverkan både i gudstjänstplanering och i själva gudstjänsten, dels strävar efter att erbjuda ett antal olika gudstjänstformer där vars och ens särskilda gåvor kan tas till vara, och där den enskilde också kan känna sina särskilda behov tillgodosedda. Lekmannamedverkan avser både frivilliga och förtroendevalda, av vilka vi med särskild glädje ser de senare årligen genomföra en de förtroendevaldas egen gudstjänst. Där oenighet om gudstjänstplanen uppstår mellan kyrkoherde och förtroendevalda kan ärendet föras till domkapitlet. I vår församling finns ett mångårigt och i bästa mening förtroendefullt och nära samarbete mellan arbetslag och förtroendevalda varför detta inte har behövt föras vidare. Jfr KO kap Detta accentuerar vår önskan att vara kyrka tillsammans, att lära av varandra och tillsammans upptäcka allt mer av Guds rike. I församlingen firas varje sön- och helgdag en huvudgudstjänst. Formen för denna gudstjänst skall fylla församlingens krav på kontinuitet och igenkännbarhet. Vi vill se en tydlig och samtidigt öppen gudstjänstform, där varje moment är innehållsligt, liturgiskt och teologiskt bearbetat och välmotiverat. Gudstjänstens tillblivelseprocess är inte en angelägenhet enbart för prästen, utan genomförs i samråd av dem som planerar och genomför gudstjänsterna: präst, diakon, musiker, frivilliga, vaktmästare m fl. Genom ett omfattande nätverksarbete skapas broar tillbaka till gudstjänsten, en gudstjänst som skall upplevas som relevant och grundad i människors liv, här och nu. I Oxelösunds församlings gudstjänstliv vårdar vi två portalbegrepp: enkelhet och äkthet. Enkelhet skall inte förstås som ytlighet eller brist på reflektion, eller lågt satt andlig och intellektuell målsättning. I stället handlar enkelheten om öppenhet och tillgänglighet; en formoch innehållsmässigt genomtänkt gudstjänst som såväl vana som ovana kyrkobesökare kan känna igen, och där alla kan känna sig sedda och välkomna. 6

7 Äkthet står för målsättningen att vara en kyrka som står fast rotad i församlingen; en kyrka och en gudstjänst som skall spegla församlingens särart och speciella kontext. Gudstjänsten skall vörda traditionen men den skall göra detta inte genom att mekaniskt kopiera traditionen, utan genom att lära sig av den. Kyrkan äger en rik och mångfasetterad källa att ösa ur vad gäller liturgi, musik och böner; vår utmaning ligger i uppgiften att rota denna långa tradition i den särskilda mylla som vår församling utgör. Huvudgudstjänsten står hos oss för kontinuiteten, och skall spegla bägge dessa portalbegrepp. Den firas hos oss på söndag eftermiddag/kväll, som söndagsmässa eller familjegudstjänst, hos oss kallad Fest i Guds hus. Jfr KO kap 17 3 samt 5. I det heliga evangelium intar barnen en särskild hedersplats. Detta vill vi göra synligt bland annat genom våra familjegudstjänster som skall genomföras vid sex tillfällen årligen och som särskilt riktar sig till barn. Det är naturligtvis vår ambition att kunna utforma samtliga kyrkoårets gudstjänster så att alla åldrar skall känna sig välkomna. Familjegudstjänsterna är ett sätt att ytterligare betona vår förståelse av Jesu ord om att himmelriket på ett alldeles särskilt sätt tillhör dem som tar emot det som barn. Vi skall genomföra minst en temamässa/gudstjänst per termin med särskild inriktning på ungdomsarbetet. Församlingen skall även erbjuda månatliga gudstjänster på finska. Dessa skall ta hänsyn till de speciella kulturbetingade hänsyn som rör fr a de särskilda högtidsdagarna vilka har stor betydelse i det sverigefinska sammanhanget, såsom självständighetsdagen, Mors dag m fl. Vi skall även årligen genomföra tvåspråkiga gudstjänster som ett led i strävan att låta många olika röster och språk berika vårt gudstjänstliv. F n firas inte huvudgudstjänst tillsammans med församling i annat kristet trossamfund. Jfr KO 17 kap 7. Församlingens dop-, vigsel- och begravningsgudstjänster Församlingens kyrkliga handlingar är en av de största och viktigaste kontaktytorna gentemot vår församling. Vi menar att det är helt avgörande för vår framtid som kyrka att dessa genomförs på ett sätt som upplevs som professionellt och engagerat. De skall öppna för en personlig gudsupplevelse genom ett språk och en gestaltning som gör ritualen begriplig och relevant. För var och en av de kyrkliga handlingarna finns i vår församling pastoraler som skall revideras på regelbunden basis. Musiken Gud är kärlekens och allt det vackras källa. Musiken är det universella språk som talar direkt till oss alla, alla vi Guds avbilder över hela jorden, på oändligt många olika sätt. Musiken har en läkande och skapande kraft som ger näring och hjälp till människor. I Guds världsvida kyrka bor en stor rikedom av tradition och kunnande. I Oxelösunds församling vill vi vörda den traditionen, inte genom att mekaniskt lära oss den utantill och intill sista kvartsnot noggrant återge den, utan genom att lära oss av den, vidareutveckla och skapa nytt. Därför strävar vi efter ett mångfacetterat musikaliskt uttryck i en mångfald genrer. Vi vill främja och uppmuntra musikalitet och skapande genom körverksamhet och genom 7

8 musikelever, genom att låta musiken som uttrycksmedel ta stor plats i alla de sammanhang där vi vill finnas. Musiken i kyrkan skapar breda kontaktytor och sänker trösklarna för församlingsmedlemmar; den skapar möjligheter och nya vägar till kyrkan och evangelium. Musiken har i alla tider varit ett kraftfullt uttryck för människors relation till Gud. Kyrkomusiken har genom två millennier frambringat de skönaste och mest innerliga verk till Guds ära; de mest bestående konstnärliga verk som talat också till de människors hjärtan som kanske inte annars skulle sökt sig till kyrkan. Men det är inte bara de intrikata och avancerade musikaliska uttrycken som är viktiga för oss. Även de möjligheter musiken ger till gemenskap har sin givna plats. I undervisning i olika instrument, i körverksamheten och i det pedagogiska arbetet, med barn och ungdom och vuxna, finns musiken med som en självklar och omistlig beståndsdel. I besöksgrupperna på äldreboenden där de boende har med sig sin barndoms musik och sånger också långt efter att andra själsförmögenheter gradvis kan ha tynat bort, fyller musiken och de gemensamma sångerna ett oskattbart själavårdande behov. Att vörda traditionen genom att lära sig av den innebär alltså hos oss en ambition att upphäva den konstlade motsättning som kan upplevas finnas mellan högt och lågt, mellan vad som anses som fint och vad som anses folkligt, mellan det traditionella och det nya. I stället kan dessa existera sida vid sida, befrukta och vitalisera varandra. Exempelvis kan vi ge traditionell gregorianik ett nytt och innerligt uttryck genom annan instrumentering eller annat arrangemang. Eller en traditionell psalmtext kan dramatiseras genom recitation eller en ny gestaltning. För att Ordet skall leva, måste det sjunga! Våra tjänsteinnehavare är sedan många år kantor resp kyrkomusiker. Jämlikt KO 34 kap 2 ska domkapitlet besluta om den kyrkomusiker som avses i 34 kap 1 skall vara organist eller kantor. Då domkapitlet beslutat att det hos oss skall vara en organist är det vår ambition att när möjlighet ges anställa en sådan. Vid sidan av kyrkohandbokens musik används hos oss liturgisk musik ur den anglikanska mässan. Jfr KO 18 kap 6. Undervisning Undervisningens och lärandets mål och mening i vår församling är att människor skall rustas att med hjälp av evangelium finna nya livstolkningsmöjligheter och finna och/eller fördjupa sin tro. Utgångspunkten för en god lärandesituation är ömsesidighet och utbyte av erfarenheter; praktiskt taget varje människa äger både förmåga och motivation att bearbeta, reflektera och samtala om dessa tillvarons existensiella frågor. Frågor som rör kyrkans undervisningsuppdrag är traditionellt sett sammankopplade med den kristna församlingens ansvar för andligt ledarskap i det sammanhang där den är satt att verka. Hos oss i Oxelösund tar ledarskapsrollen karaktär av medvandrarskap möten med våra församlingsbor där deras livsfrågor tas på allvar och belyses utifrån evangeliet om Jesus Kristus. Undervisningen skall möta våra församlingsbors behov och utgå från deras verklighet. I ett hårdnande samhällsklimat vill vi att vår undervisning skall fungera som ett profetiskt korrektiv. Vi vill betona den kristna, humanistiska tanke som ytterst har sin grund i det 8

9 universella kärleksbud som återkommer i alla kulturer över hela världen. Medmänniskans nöd angår oss, och kärleksbudets etik är entydig. Den kristna människosynen är ofrånkomligen den om alla människors lika rätt och värde. Varje människa är skapad i Guds avbild; den Gud som har skapat oss till att älska så som Gud själv älskar. Att undervisa medför det stora och glädjerika ansvaret att i mötet med församlingsbor i alla åldrar finna hur denna livsgrund ger genklang och förändrar och ger möjlighet att se världen i ett annat ljus. Det handlar om att befullmäktiga varandra till mänsklighet, till att vara ett ljus och ett salt i världen, och att se möjligheten att visa varandra en flik av himmelriket redan här på jorden. Konfirmation I Svenska kyrkans riktlinjer för konfirmandarbete är en central tankegång att konfirmandtiden skall erbjuda konfirmanden en livstydning på dopets grund. Här blir dopundervisningen som föregår konfirmationsgudstjänsten det centrala temat. Jfr KO kap Konfirmanden får här hjälp att se sin tillvaro och sina livsfrågor belysta av evangeliet. Konfirmandtiden är som namnet anger till för konfirmanden. Man möter som konfirmandledare honom/henne där han/hon befinner sig och är för en begränsad tid medvandrare i dennes liv. Innehållet i konfirmandverksamheten skall utgå från konfirmandens behov och vara utformat så att det upplevs relevant och meningsfullt för konfirmanden. Alla är välkomna att delta i konfirmandundervisningen. I de fall där skada eller funktionshinder föreligger, skall alternativa undervisningsformer anvisas. Vi vill ha en pågående och kvalitetssäkrad ledarutbildning så att vi kontinuerligt fyller på med nya unga ledare för ungdomskonfirmationsundervisningen, och medvandrare för vuxenkonfirmationen. Konfirmandarbetet har stor betydelse för församlingsarbetet och för framtidens kyrka. För konfirmandarbetet i vår församling finns en särskild handlingsplan som skall revideras årligen av teamet som ansvarar för konfirmandarbetet i samråd med kyrkoherde. Vuxenundervisning Vuxenundervisningen skall hos oss dels handla om att dela med sig av den rikedom som finns i det kristna kulturarvet men även om att mötas och dela erfarenheter med varandra. Det första kan ske exempelvis genom bibelstudier, gudstjänstgrupper och liknande som skall erbjudas på olika sätt, och det andra blir verklighet till exempel genom olika former av självhjälpsgrupper. I hela riket är det en tendens att Svenska kyrkan tappar medlemmar. Men detta betyder inte att intresset för de frågor som kyrkan äger skulle mattas. Tvärtom upplever vi att detta intresse är växande men att vi behöver finna adekvata former för att möta det. Att vara medvetna och engagerade aktörer på alla nivåer i samhället där detta är möjligt ger en god bild av behoven hos församlingsborna. Vi skall därför verka för ett starkt nätverkssamarbete och även fortsättningsvis göra kyrkan till en naturlig samarbetspartner i alla de sammanhang där folkhälsa och livsfrågor aktualiseras. Barn och unga Vi vill att kyrkan skall finnas med som en naturlig och integrerad del av alla barns uppväxt i Oxelösund. Därför vill vi erbjuda lättillgängliga och genomtänkta, årligen återkommande riktade verksamheter för alla barn och ungdomar i åldrarna 0 15 år. Dessa verksamheter går 9

10 under samlingsnamnet Kyrkdax och utgörs av en mångfald olika aktiviteter som inbjuder till att lära sig mer om kyrkan och tron och inte minst viktigt: att ha roligt tillsammans! För varje sådan aktivitet utgår riktade inbjudningar till den aktuella åldersgruppen. Kyrkan och församlingshemmet skall vara en plats att växa på, en plats där var och en blir sedd och tagen på allvar och där alla skall vara välkomna. Visionen är att allt fler barn och unga skall hitta till kyrkan och ta del av och medverka i dess verksamheter. Vi vill tillsammans med våra barn och ungdomar skapa ett gudstjänstliv som inbjuder alla åldrar till söndagens gudstjänst såväl som till alla andra delar av vårt församlingsarbete. Under flera år har vi på olika sätt varit del av barn- och ungdomsverksamheter som drivits utanför kyrkan, på Öppna förskolan och på Koordinaten, Oxelösunds kombinerade bibliotek/kulturcentrum/fritidsgård. Detta är fortsättningsvis en del av det pågående nätverksarbete som vi sett som en central beståndsdel i hela vår församlingstanke. Det har också varit ett led i tanken att bygga broar in till kyrka och församling. Vi vill nu söka nya utmaningar i att skapa olika sorters verksamheter för barn och unga hemmavid att de broar som byggts nu skall tas i anspråk. I detta arbete har musiken en självskriven plats genom barn- och ungdomskörer och musikelever. Vi skall pröva att erbjuda verksamheter för barn och deras föräldrar där lek, musik och skapande går hand i hand med att gemensamt utforska och öppna nya vägar till att upptäcka Guds rike. Även i det sverigefinska församlingsarbetet skall vi regelbundet erbjuda sådana verksamheter. För ungdomar över 15 år skall vi erbjuda dels ovan nämnda konfirmandledarutbildning, men vi skall också fortsätta med att tillsammans med de ungdomar som så önskar driva vår lokalavdelning av Svenska Kyrkans Unga. Ungdomar skall där ges möjlighet att genom olika gemensamma aktiviteter påverka och förändra sin vardag; de skall respektfullt och med omsorg och kärlek ledsagas i mötet med varandra, sig själva och Gud. De skall välkomnas i församlingsarbetet som frivilliga och uppmuntras att delta i genomförandet av församlingens grundläggande uppgiften; gudstjänst, diakoni, undervisning och mission. De skall bibringas känslan av att deras röster hörs och gör skillnad, att de är värdefulla och unika tillgångar för vår församling och för alla de sammanhang där de finns, i skolan, på arbetet, i sina familjer. I ungdomsarbetet blir de kristna värdegrundsfrågorna som utgör stommen i vår pågående reflektion om människosyn, en helt central utmaning. Ingen skall känna sig utanför och ensam, alla behövs och är viktiga, tillsammans förändrar vi världen: det är framtiden i våra händer! Diakoni Herrens ande är över mig, ty han har smort mig till att frambära ett glädjebud till de fattiga. Han har sänt mig att förkunna befrielse för de fångna och syn för de blinda, att ge de förtryckta frihet och förkunna ett nådens år från Herren (Luk 4: I en värld full av orättvisor och fientlighet är Gud på ett speciellt sätt de nödlidandes, fattigas och förfördelades Gud, och han kallar sin kyrka att följa honom. Därför är, hos oss, i kyrkan, talet, profetian, ställningstagandet, en särskild kallelse. Att vara tyst, att vända bort sitt ansikte från världen, är inte det kyrkliga idealet. Att tiga är inte guld i kyrkan. När präster uppmanas att hålla sig borta från politiken och begränsa sig till sin egentliga uppgift, att predika evangelium, uppstår en del frågor om vår tradition. Vilken tradition talar 10

11 vi om då? Vilket är Jesu Kristi evangelium som vi skall predika? Helt visst är det budskapet om den frälsning som Gud erbjuder alla människor genom Jesus Kristus. Det är den jublande förkunnelsen av Guds rike och Kristi herravälde. Men denna frälsning innebär helandet av hela människan. Den är inte avsedd enbart för ens inre liv eller själ, utan för hela människan. Denne Jesus, som förkunnas av kyrkan, var förvisso inte bara en andlig varelse med andliga egenskaper, skild från det verkliga livet. Nej, han är Ordet, som blev kött, som blev människa helt och fullt, och hans befrielsebudskap är avsett för hela människan. Det är därför vår kallelse att ta del i hela livet, socialt, politiskt, kulturellt och ekonomiskt, så att Guds lag och rättvisa får råda också där, och lydnad inför Gud och hans Ord kan visas också där. (Ur den sydafrikanske teologen och prästen Allen Boesaks bok Walking on Thorns ) Den kristna människosynen utgår från att varje människa har ansvar för sitt eget liv. Genom ett sådant synsätt ser vi varandras resurser i stället för att bli problemorienterade. Diakonin skall inte göra människor till objekt för sin verksamhet; inte söka manipulera människor till att följa en på förhand uppgjord agenda, utan ta tillvara människors livserfarenheter, odla vad som är friskt och med en själavårdande grundhållning lyssna till och omfamna det brustna och trasiga. Diakonins mål går därför inte att formulera i betydelsen att vilja uppnå någonting eller vilja något med någon, utan dess ändamål är att vara ett tecken på Guds kärlek i världen och försöka följa evangeliets gyllene regel som säger att såsom vi är älskade av Gud, skall vi älska varandra. Alla omfattas av kyrkans diakonala uppdrag. Det finns ingen givare och mottagare, ingen innanför och ingen utanför, inget vi och dem. Uppdraget handlar om att bege sig bakom fasaderna och där se den människa, som ingen annan ser, och höra den människa som ingen annan hör. Diakonin skall utgå från församlingens mitt och vara en bro mellan samhälle och kyrka. I det diakonala arbetet uppmuntras vi och stärks i vårt uppdrag. De diakonala behoven är utifrån den gjorda omvärldsanalysen stora: Vi kan se att befolkningskurvan i Oxelösund för närvarande visar en förskjutning uppåt i åldrarna. Ett proportionsvis allt större antal äldre i kommunen medför ökade krav på offentliga insatser i form av sjukvård, omhändertagande och andra samhälleliga åtaganden. Församlingen behöver också därför utveckla strategier för att möta de särskilda behov som blir konsekvenserna av denna utveckling. Utsattheten bland barn och ungdomar är i vissa grupper mycket stor. Församlingen är sedan länge djupt engagerad i arbetet med ortens familjecentral; en stor del av de diakonala resurserna används till att arbeta för och utveckla ett fungerande nätverk bland samhällets alla aktörer, såsom skola, vårdcentral, barna- och mödravård osv. Detta mer övergripande arbete sker i nära samarbete med alla nivåer inom kommun och landsting. Församlingen har även åtagit sig att konkret finnas på plats med personalresurser på familjecentralens öppna förskola. Det diakonala arbetet bland barn och unga skall givetvis också framledes vara en av vårt församlingsarbetes allra högst prioriterade uppgifter. Trots att arbetslösheten är låg jämfört med riksgenomsnittet uppvisar det sociala skyddsnätet i Oxelösund betydande brister. Som nämnts i omvärldsanalysen är missbruksproblemen stora. Andra oroande faktorer är exempelvis hög kriminalitet, vilken allt som oftast är på olika sätt relaterad till missbruk och social utslagning, och folkhälsoproblemen är generellt sett många. På senare tid har kyrkans diakonala resurser alltmer kommit att tas i anspråk av människor som utförsäkrats och som blivit 11

12 arbetslösa. Detta vill vi utveckla en strategi för att möta på rimligast tänkbara sätt, så att vi blir ett komplement till förefintligt socialt nätverk och inte en konkurrent eller ersättare. Oxelösund äger en rik resurs av nya svenskar. Att arbeta för att bygga broar mellan dessa och det nya land och sammanhang de befinner sig i är en stor utmaning. Varje form av främlingsfientlighet och diskriminering skall därför med kraft bemötas och varje ny besökare oavsett trosuppfattning mottagas med solidaritet, respekt och öppenhet. Vi vill utveckla en kontinuitet i det egna arbetet och en samverkan med alla dem som i närliggande församlingar arbetar för ett värdigt mottagande av flyktingar. Församlingen skall erbjuda sorgegrupper för maka/make/sambo till avlidna. Inbjudan om deltagande skall skickas ut en gång per termin. Sorgegrupper för barn och ungdom skall erbjudas genom samverkan med Nyköpings kyrkliga samfällighet. Församlingen skall vara en tillflyktsort för reflektion och vila. Vi vill varje termin kunna erbjuda minst ett tillfälle till retreat under en dag eller en helg. Vi vill erbjuda en bred variation av olika typer av självhjälpsgrupper, både öppna och slutna, där människor ges tiden och platsen att själsligen växa och bli sedda. Hos var och en finns oanade resurser som bara väntar på att få frigöras! Mission Kyrkan i världen kan välja väg: den kan sluta sig inom sina väggar, ensidigt predika den rätta läran, dra ytterligare gränser mellan länder, folk och individer och definiera ut alla dem som inte rättar sig i ledet. Eller den kan vara en verksam faktor för fred och förståelse genom dialog, öppenhet och respekt. Endast genom att vi ärligt genomlyser och söker förstå oss själva, vår egen tradition, historia och kontext, skapar vi möjlighet att närma oss och förstå också andras. Så menar vi att missionsuppdraget intimt hänger samman med det diakonala förhållningssättet i vår församling. Det är inte endast vigningstjänstens uppdrag, utan samtliga medarbetares angelägenhet att öppna upp och skapa fora för möten över gränserna. I alla kontakter och möten med människor skall vi söka skapa nya och goda relationer. Det gäller alla anställda, förtroendevalda och frivilliga. Vi vill skapa en anda i vårt församlingsarbete där det råder samsyn om det gemensamma ansvaret för att skapa en positiv och välkomnande bild av församlingen. Ett vänligt och öppet bemötande är naturligtvis den första förutsättningen för framgångsrik dialog. Avgörande för missionsuppdraget är öppenhet och tillgänglighet. Våra kyrkor och kapell liksom vårt församlingshem skall vara resurser för alla bosatta i församlingen. Våra medarbetare liksom våra verksamheter skall ställas till allas förfogande och med glädje, nyfikenhet och tillförsikt välkomna var och en som söker sig till oss. I missionsarbetet är musiken en oundgänglig resurs. Musiken är ett universellt språk som kortar vägen mellan människors hjärtan. Musik i alla dess former, under gudstjänst, som undervisning, vid konserter m m ska fungera som brobyggare och tröskelsänkare. Information 12

13 Församlingen skall annonsera och informera om sin verksamhet. Vi skall söka samverkan med lokala medier, såväl tryckta som digitala. Vi söker att i möjligaste mån ge information om vår verksamhet också på finska. Församlingens hemsida är en allt viktigare kanal för information och inbjudningar till olika verksamheter. Vi skall ha en hemsida som är lätthanterlig och överskådlig. Den skall uppdateras minst varje vecka. Internationellt arbete Genom den internationella grupp som finns i församlingen vill vi planmässigt arbeta för konkreta mål både vad det gäller insamlingar till olika ändamål och med utbildningsfrågor och studieutbyte. I gudstjänster och andra arrangemang skall vi påminna om att vi är delar av en världsvid gemenskap. Denna gemenskap förpliktigar också till ett tydligt ställningstagande för mänskliga rättigheter och ett tydligt motstånd mot orättvisor och förtryck över hela världen, såväl som här hemma. Detta ställningstagande skall ansluta sig till Svenska kyrkans internationella arbetes syn på bistånd som rättighetsbaserat och kan och skall inte villkoras. Dialog Församlingen har genom sitt utvecklade nätverksarbete ett pågående samtal med företrädare för lokalt näringsliv såväl som med kommun och landsting, och inte minst med olika frivilligorganisationer. Detta är nödvändigt för att utveckla det gemensamma arbetet för bättre livskvalitet för våra församlingsbor. Med en genomtänkt och respektfylld dialog med företrädare för andra religioner överbryggas onödiga konflikter och skapas i stället ett forum för undersökning av våra gemensamma etiska värderingar. Detta kan till exempel ta sig uttryck i reflektion kring flyktingmottagande och de möjligheter som vår mångkulturella miljö ger oss. Det värdegrundsarbete som skall genomsyra hela verksamheten ställs här inför spännande utmaningar. Tillgänglighet Vi vill betona det personliga mötets betydelse. Att vara tillgänglig, att ha generösa öppethållandetider i våra kyrkor, i församlingshemmet och på telefon är viktigt för missionsuppdraget. En sökande människa skall ges möjlighet att möta en annan människa, att få ta tid och plats i anspråk; att bli sedd. När vi tar oss tid för medmänniskan det må vara i gudstjänst, i församlingshemmet, på hembesök ges hon tid att närma sig Gud. Att ta sig tiden att stanna upp i vardagen på arbetsplatsen, på kyrkogården i möten med sörjande, på resa är att ge både sig själv och sin nästa nya livsmöjligheter. Det är ett sätt att aktivt bygga broar tillbaka till församlingen. Vi är alla utsända att visa vägen till gudsriket och alla är lika viktiga i det arbetet. Vi önskar göra alla vår församlings olika lokaler till träffpunkter för det goda samtalet och för allt tänkbart kreativt skapande. Här skall vara låga trösklar och högt i tak! 13

14 Ekumenik Att ha ett öppet förhållningssätt till andra kristna trossamfund är för medarbetarna i Oxelösunds församling lika självklart som att söka sig över gränserna och i begreppet ekumenik lägga det större oikoumene som innefattar hela den av Gud skapade världen och alla dess skilda trosuppfattningar. Oxelösund är ett mångkulturellt samhälle och det finns inget som tyder på att det inte skall så förbli. Verksamhet på finska I församlingen finns, som omvärldsanalysen nämner, ett stort antal olika etniska grupperingar. Den ojämförligt största och äldsta är den sverigefinska. Församlingen har enligt kyrkoordningen det pastorala ansvaret för de språkliga minoriteterna, och den sverigefinska minoriteten är i och med denna i princip integrerad i församlingens verksamhet. För att kvalitativt utveckla och i praktiken omsätta intentionerna i kyrkoordningen vill vi på en rad punkter med stöd i omvärldsanalysen ständigt sträva efter att formulera och konkretisera vad dessa intentioner medför för arbetet i vår församling. Vi vill använda begreppet inkludering i stället för integration då det senare visat sig kunna förstärka en motsatsställning mellan majoritet och minoritet. Hellre då söka utveckla en församlingssyn som tar utgångspunkt i det gemensamma intresset att forma och bära ansvar för hela församlingen till allas bästa. Detta innebär bland annat att majoritetens syn måste vara den att verksamhet på minoritetsspråk inte skall vara någonting extra vid sidan om, utan en naturlig del av församlingens verksamhet. Likaså ligger det i minoritetens intresse att vidga perspektivet utanför den egna gruppen och överväga hur denna grupps särskilda gåvor kan komma hela församlingen till del. De finns en lång rad åtgärder och metoder vi på längre eller kortare sikt ser genomförda när det gäller inkluderandet av den sverigefinska verksamheten. Vi ser självklart tvåspråkighet som en merit vid tillsättandet av tjänster i allmänhet. Jfr KO 34 kap 11. För dem som huvudsakligen arbetar mot den sverigefinska församlingsdelen är tvåspråkighet (alltså inte primärt finsk enspråkighet) av närmast avgörande betydelse. Att församlingens arbete på bägge språk blir synligt i det sätt som vi presenterar oss på är viktigt, liksom att information om verksamheten finns lätt tillgänglig på bägge språken. Andelen äldre sverigefinska församlingsmedlemmar ökar, följande den befolkningsstrukturella utvecklingen i Oxelösund generellt. Vi behöver därför ha god beredskap för ökat stöd till de äldre i hemmet, på sjukhus och sjukhem och äldreboenden. Likaså är det väl känt att där man utvecklar och söker uppmuntra tvåspråkighet hos det uppväxande släktet, där ökar också den kulturella och språkliga kompetensen och självförtroendet. Att finna vägar för att arbeta med sverigefinsk barn- och ungdomsverksamhet är därför en av vår församlings stora utmaningar. Vi har en aktiv sverigefinsk stödgrupp/styrelse för det omfattande frivilligarbete som bedrivs. Det är viktigt att se det som hela församlingens gemensamma uppgift att ständigt söka rekrytera nya medlemmar till denna grupp, som är en hörnpelare i det sverigefinska arbetet. Vi ser också den sverigefinska kören som en viktig resurs och strävar efter att, så nära som 14

15 möjligheterna det medger, till oss knyta tvåspråkig körledare för utvecklandet av denna resurs. Den sverigefinska syföreningen är en traditionsrik grupp som funnits här nästan lika länge som kyrkan själv, eller från Dess diakonala betydelse kan svårligen överskattas. Vi vill stödja dess fortlevnad liksom andra initiativ som tas för att stärka och utveckla det sverigefinska församlingsarbetet. Det sverigefinska församlingsarbetet är inte en statisk entitet, stöpt i en form och en gång för alla given. Vi vill söka utveckla arbetet genom att vända oss utåt till andra församlingar, bygga nätverk med skolor och föreningar, och genom en genomtänkt strategisk satsning på frivilligarbetet också applicera nätverkstanken på väntjänst, anhörigtjänst och liknande verksamheter. Tillsammans är vi starka! Den kyrkliga beredskapen Oxelösunds församling har en lokal beredskapsplan för krissituationer. Denna finns dokumenterad i pärmen märkt Systematiskt arbetsmiljöarbete. I de nätverksgrupper för Trygg och säker uppväxt som rör barns och ungdomars situation i kommunen och där representanter för kommun, skola, polis och landsting finns representerade, har även kyrkan representation. Församlingens kyrkoherde ingår i Oxelösunds kommuns POSOM-grupp. Ordning för revidering Det finns en särskild handlingsplan för konfirmandarbetet, samt särskilda pastoraler för dop, vigsel och begravning. Dessa skall kontinuerligt och med tätare intervall än instruktionen ses över samt revideras. Handlingsplanen för konfirmandarbetet skall revideras årligen; begravningspastoralen är kontraktsgemensam och revideras gemensamt av de berörda församlingarna, och dop- och vigselpastoralerna skall årligen ses över och revideras vid behov. Församlingsinstruktionen skall vara ett vägledande instrument vid den årliga budget- och verksamhetsplaneringen men skall också utgöra ett strategiskt verktyg vid arbetet med en mer långsiktig vision. Den skall fungera över innevarande mandatperiod och ses över och vid behov revideras inför varje ny mandatperiod. 15

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt)

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling antagen vid årsmöte 2013-03- XX Abrahamsbergskyrkans församling har antagit

Läs mer

Församlingsinstruktion. Antagen

Församlingsinstruktion. Antagen Församlingsinstruktion Antagen 2014-08-13 Programförklaring Identitet Församlingen har med sina 9 000 medlemmar en kyrkotillhörighet på ca 78 % av invånarna (2013). I arbetslaget finns 30 anställda varav

Läs mer

Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling. Sida 1 av 7

Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling. Sida 1 av 7 Sida 1 av 7 Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling Innehållsförteckning 1. Vår omvärld... 3 2. Relation församlingens ledord... 3 3. Vår invärld... 4 4. Det pastorala programmet (hur gudstjänst,

Läs mer

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församling är ett enförsamlingspastorat som ej ingår i samfällighet. I församlingen finns fyra prästbefattningar: en kyrkoherde och tre komministrar.

Läs mer

Församlingsinstruktion. för. Fässbergs församling

Församlingsinstruktion. för. Fässbergs församling 1(6) Församlingsinstruktion för Fässbergs församling Fässbergs församling utgör eget pastorat och ingår i Mölndals kyrkliga samfällighet i Göteborgs stift. I pastoratet finns en befattning som kyrkoherde

Läs mer

F Ö R S A M L I N G S I N S T R U K T I O N. för Göteborgs S:t Pauli församling

F Ö R S A M L I N G S I N S T R U K T I O N. för Göteborgs S:t Pauli församling Göteborgs S:t Pauli församling Församlingsinstruktion 2015 F Ö R S A M L I N G S I N S T R U K T I O N för Göteborgs S:t Pauli församling I församlingen finns tre prästbefattningar: en kyrkoherde och två

Läs mer

Församlingsinstruktion

Församlingsinstruktion Församlingsinstruktion Glanshammars församling Svenska Kyrkan i Glanshammar Innehåll sid Inledning... 3 1. Reglerna för församlingen och församlingens verksamhet som domkapitlet får besluta enligt bestämmelser

Läs mer

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017 Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet Borgerligt alternativs program 2014 2017 1 Innehåll Förord 3 Värdegrund 4 Vad är Svenska kyrkan? 5 Verksamhet i församlingarna 6 Gudstjänstliv i förnyelse Kyrkomusiken

Läs mer

Tio tumregler för god ekumenik

Tio tumregler för god ekumenik Tio tumregler för god ekumenik Att leva som kristen är att leva befriad. Ändå reser vi murar, misstänkliggör och skyggar för varandra också kristna syskon emellan. Gud kallar oss att bryta upp från dessa

Läs mer

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖRSAMLINGSINSTRUKTION TRO, HOPP OCH KÄRLEK Detta är vår församlingsinstruktion. Den beskriver vår vision och våra mål. Församlingsbor, anställda och förtroendevalda har arbetat fram den tillsammans. MÄKTIGA

Läs mer

Konfirmandverksamheten skall följa Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete.

Konfirmandverksamheten skall följa Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete. INLEDNING Denna församlingsinstruktion har utformats av kyrkoherden, förtroendevalda, anställda samt frivilliga medarbetare. Den skall ge uttryck för församlingens inriktning som sammanfattas i det pastorala

Läs mer

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor.

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor. Socialdemokraternas manifest för kyrkovalet 20 september 2009 i Svenska kyrkan i Eskilstuna Vi socialdemokrater tror att människor är sökare av olika slag. Sökandet måste få en möjlighet att komma till

Läs mer

Uppsala stifts strategidokument 2015-2018

Uppsala stifts strategidokument 2015-2018 Uppsala stifts strategidokument 2015-2018 Uppdrag och övergripande vision Stiftets grundläggande uppgift är att främja och ha tillsyn över församlingslivet. Stiftet har också förvaltande uppgifter 1. Det

Läs mer

Fo rsamlingsinstruktion fo r Landeryds fo rsamling 2012 2015

Fo rsamlingsinstruktion fo r Landeryds fo rsamling 2012 2015 Församlingsbeskrivning och Omvärldsanalys Församlingsbeskrivning Landeryds församling har de senaste 40 åren utvecklats från en landsbygdsförsamling utanför Linköping till en förortsförsamling med den

Läs mer

EN PRÖVANDE FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR FRÖSÅKERS FÖRSAMLING

EN PRÖVANDE FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR FRÖSÅKERS FÖRSAMLING EN PRÖVANDE FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR FRÖSÅKERS FÖRSAMLING Texten utgår från Verksamhetsbeskrivningar år 2014 samt Visioner och mål i Frösåkers församling 2015. Jämförelse har gjorts med Församlingsinstruktionen

Läs mer

Församlingsinstruktion för Kortedala församling

Församlingsinstruktion för Kortedala församling Församlingsinstruktion för Kortedala församling Illustration: Andreas Karlsson I församlingen finns tre prästbefattningar, en kyrkoherde och två komministrar samt två diakonbefattningar. I församlingen

Läs mer

Församlingsinstruktion Skäggetorps församling

Församlingsinstruktion Skäggetorps församling Församlingsinstruktion Skäggetorps församling Församlingsinstruktion Världen vi lever i omvärldsbeskrivning Skäggetorps församling utgörs av stadsdelen Skäggetorp och Tornby och ett område norr om järnvägen

Läs mer

Församlingsinstruktion

Församlingsinstruktion Fastställt av: Kyrkorådet 2009-12-10 Församlingsinstruktion Innehåll 1. Inledning 2. Omvärldsanalys 3. Församlingsidé 4. Pastoralt program för gudstjänst, undervisning, mission och diakoni 5. Kyrkliga

Läs mer

Församlingen lever i denna mission genom: evangelisation, att föra glädjebudet om Jesus Kristus till alla människor,

Församlingen lever i denna mission genom: evangelisation, att föra glädjebudet om Jesus Kristus till alla människor, Församlingskonstitution Församlingens konstitution består av Teologisk grund för Equmeniakyrkan samt Församlingsordning och Församlingsstadgar antagna av Fristads Missionskyrka 2014 09 29 och 2014 09 --.

Läs mer

Riktlinjer för Folkungakyrkans internationella missionsengagemang

Riktlinjer för Folkungakyrkans internationella missionsengagemang Riktlinjer för Folkungakyrkans internationella missionsengagemang 1. INLEDNING Syftet med detta dokument är att ge riktlinjer för Folkungakyrkans engagemang i internationell mission. Målet är att hjälpa

Läs mer

Vindelns församling - för hela livet! Församlingsinstruktion för Vindelns församling

Vindelns församling - för hela livet! Församlingsinstruktion för Vindelns församling Vindelns församling - för hela livet! Församlingsinstruktion för Vindelns församling Vindelns församling - för hela livet! Församlingsinstruktion för Vindelns församling Den som dricker av det vatten jag

Läs mer

Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus

Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus Doppastoral Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus Grundläggande förutsättningar Så här beskriver Kyrkoordningen (KO) dopet: Dopet är ett sakrament,

Läs mer

Vägledning för arbetet med församlingsinstruktionen

Vägledning för arbetet med församlingsinstruktionen Vägledning för arbetet med församlingsinstruktionen Församlingsinstruktionen ett grunddokument Varje församling ska ha en församlingsinstruktion och församlingar som ingår i ett pastorat ska ha en gemensam

Läs mer

Tim Meier, Alex & Martin/IKON. Församlingsinstruktion

Tim Meier, Alex & Martin/IKON. Församlingsinstruktion Tim Meier, Alex & Martin/IKON Församlingsinstruktion Lidingö församling 2016 Lidingö församling Lidingö församling är alla som tillhör Svenska kyrkan och som bor och vistas i Lidingö stad. Lidingö församlings

Läs mer

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city Samarbetsavtal mellan 1. Grunddokument D etta grunddokument beskriver mål och inriktning samt ekumeniska förutsättningar för samarbetet mellan Linköpings domkyrkoförsamling och Linköpings S:t Lars församling

Läs mer

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION BURTRÄSK LÖVÅNGERS PASTORAT

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION BURTRÄSK LÖVÅNGERS PASTORAT FÖRSAMLINGSINSTRUKTION BURTRÄSK LÖVÅNGERS PASTORAT Burträsk Lövångers pastorat Församlingsinstruktion Innehåll Pastoratspresentation... 2 Slutsatser omvärldsanalys... 3 Slutsatser barnkonsekvensanalys...

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling

Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling antagen vid årsmöte 2008-03-01 och församlingsmöte 2008-05-25 samt ändrad vid årsmöte 2009-03-07 och

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Förskolan i Östra Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi

Läs mer

Församlingsinstruktion

Församlingsinstruktion Församlingsinstruktion Vinberg-Ljungby församling Innehåll Ramar för församlingens liv 2 Omvärldsbeskrivning 3 Pastoralt program 4 2 Ramar för församlingens liv Vinberg-Ljungby församling är en församling

Läs mer

Antagen av Kyrkorådet 2014-11-10. Församlingsinstruktion Landvetter Härryda pastorat

Antagen av Kyrkorådet 2014-11-10. Församlingsinstruktion Landvetter Härryda pastorat 1 Antagen av Kyrkorådet 2014-11-10 Antagen av Kyrkofullmäktige 2014-11-25 Församlingsinstruktion Landvetter Härryda pastorat 2 Församlingsinstruktion, en sammanfattning För Landvetter och Härryda församlingar

Läs mer

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning Barnvälsignelse Anvisningar Den teologiska grunden för barnvälsignelsen grundar sig i att Jesus tog barnen i famnen och välsignade dem. Jesus visade att Guds rike hör barnen till. Det är en del av Guds

Läs mer

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4. Församlingsordning Innehållsförteckning 1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3 4 Vår gemensamma tro 3 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.5 Mission 5 5 Gemensamma handlingar 6

Läs mer

En livsbefrämjande tro som vår drivkraft

En livsbefrämjande tro som vår drivkraft Teologisk grundtext styrdokument 1(6) Teologisk grundtext: En livsbefrämjande tro som vår drivkraft Vår identitet Ni har inte utvalt mig, utan jag har utvalt er och bestämt er till att gå ut i världen

Läs mer

Församlingsinstruktion

Församlingsinstruktion Bilaga 1 till Kf 1, 2012-02-02 Församlingsinstruktion för Malungs församling i Västerås stift Godkänd av Malungs församlings kyrkofullmäktige 2012-02-02. Utfärdad av Västerås stifts domkapitel 2012- -.

Läs mer

DEL AV GEMENSKAPEN. Kyrkan är Guds famn och familj

DEL AV GEMENSKAPEN. Kyrkan är Guds famn och familj Medlemskap DEL AV GEMENSKAPEN Kyrkan är Guds famn och familj Varje år finns en majoritet av kyrkans nära sju miljoner medlemmar med i något av kyrkans sammanhang. Det kan vara i den lilla kören på landet,

Läs mer

Veteaxet är en symbol för Mikaelskyrkan. Kyrkorummet är ett gammalt sädesmagasin från 1700-talet som nu är ett levande gudstjänstrum.

Veteaxet är en symbol för Mikaelskyrkan. Kyrkorummet är ett gammalt sädesmagasin från 1700-talet som nu är ett levande gudstjänstrum. 1 Veteaxet Jesus sa: Om vetekornet inte faller i jorden och dör förblir det ett ensamt korn. Men om det dör ger det rik skörd. Johannesevangeliet 12:24 Veteaxet är en symbol för Mikaelskyrkan. Kyrkorummet

Läs mer

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION 2006 FÖR LINKÖPINGS BERGA FÖRSAMLING LINKÖPINGS STIFT

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION 2006 FÖR LINKÖPINGS BERGA FÖRSAMLING LINKÖPINGS STIFT Linköpings Berga församling FÖRSAMLINGSINSTRUKTION 2006 FÖR LINKÖPINGS BERGA FÖRSAMLING LINKÖPINGS STIFT Godkänd av Linköpings Berga kyrkoråd och kyrkoherde Anders Arin 2006-12-06 DISPOSITION OCH STRUKTUR

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

FÖRSAMLINGENS VISION. Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT. Stefan W Sternmo

FÖRSAMLINGENS VISION. Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT. Stefan W Sternmo FÖRSAMLINGENS VISION Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT Stefan W Sternmo FÖRSAMLINGENS VISION Vad är församlingens vision, väg och värderingar? Enligt vår församlingsordning är

Läs mer

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23 Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg Grunddokument 2013-01-23 Innehåll I. Tro & värderingar... 3 Bibeln... 3 Gud... 3 Människan... 3 Jesus Kristus... 4 Mission...

Läs mer

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR RAMSBERGS FÖRSAMLING, VÄSTERÅS STIFT

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR RAMSBERGS FÖRSAMLING, VÄSTERÅS STIFT FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR RAMSBERGS FÖRSAMLING, VÄSTERÅS STIFT 1. INLEDNING 1.1. FÖRSAMLINGEN Ramsbergs församling är en landsortsförsamling med jordbruks- och skogsområden. De två större orterna är Ramsberg

Läs mer

Furulunds församling Partille församling Sävedalens församling

Furulunds församling Partille församling Sävedalens församling församlingsinstruktion partille pastorat 2015 Furulunds församling Partille församling Sävedalens församling församlingsinstruktion Inledning... 1-2 Omvärld... 3 församlingens grundläggande uppgift Gudstjänst...

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Veteaxet är en symbol för Mikaelskyrkan. Kyrkorummet är ett gammalt sädesmagasin från 1700-talet som nu är ett levande gudstjänstrum.

Veteaxet är en symbol för Mikaelskyrkan. Kyrkorummet är ett gammalt sädesmagasin från 1700-talet som nu är ett levande gudstjänstrum. 1 Veteaxet Jesus sa: Om vetekornet inte faller i jorden och dör förblir det ett ensamt korn. Men om det dör ger det rik skörd. Johannesevangeliet 12:24 Veteaxet är en symbol för Mikaelskyrkan. Kyrkorummet

Läs mer

HANDLEDNING. livet. Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING

HANDLEDNING. livet. Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING HANDLEDNING livet Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING Kyrkan finns till genom mission liksom elden finns till genom att brinna. Om hon inte engagerar sig i mission upphör

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4 Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och

Läs mer

ALLTID SEDD ALLTID ÄLSKAD!

ALLTID SEDD ALLTID ÄLSKAD! ALLTID SEDD ALLTID ÄLSKAD! Utdrag ur Handlingsplan för dopuppföljning 0-18 år i Vantörs församling 2011 Omvärldsbeskrivning av Vantörs församling ur perspektivet Barn & Unga Vantörs församling 1957 delade

Läs mer

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Rekommendationer för uppförande Kyrkornas världsråd Påvliga rådet för interreligiös dialog Evangeliska världsalliansen 4. Den andra ekumeniska konsultationen

Läs mer

Remiss svar Ny gemensam kyrka.

Remiss svar Ny gemensam kyrka. Gamla Uppsala Missionsförsamling 20101001 FÖRSLAG Remiss svar Ny gemensam kyrka. Remiss från Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan. Ett förslag till svar på remissen

Läs mer

Församlingsinstruktion för Boo församling Godkänd av kyrkofullmäktige och kyrkoherde 2014-11-11 Utfärdad av domkapitlet 2014-12-10 ------------------------------------- Introduktion Kyrkans centrum och

Läs mer

Församlingsinstruktion för. Angereds församling. Göteborgs stift 2016

Församlingsinstruktion för. Angereds församling. Göteborgs stift 2016 Församlingsinstruktion för Angereds församling Göteborgs stift 2016 1 Innehåll Angered - en del av världen Att vara kyrka i Angered Mission - ett fredsarbete Gudstjänster som berör Lärande undervisning

Läs mer

Pastoralteologisk dag

Pastoralteologisk dag Pastoralteologisk dag ERSTA 2 OKTOBER 2013 MALMÖ MYCKET ÖVERBYGGNAD LITE FÖRANKRING FRÅGOR Vilken betydelse kan sammanslagningen få ur ett diakonalt perspektiv? Finns det nya möjligheter för de samlade

Läs mer

Församlingsinstruktion Församlingens övergripande måldokument

Församlingsinstruktion Församlingens övergripande måldokument Vision Husby församling vill vara en öppen katedral av glädje och helighet. Församlingsinstruktion Församlingens övergripande måldokument Vårt uppdrag, vår mission, är att vara kyrka i vår tid och i vår

Läs mer

Biskop Anders predikan. Den Heliga Familjens Fest. 30 december S:t Olai, Norrköping

Biskop Anders predikan. Den Heliga Familjens Fest. 30 december S:t Olai, Norrköping Biskop Anders predikan Den Heliga Familjens Fest 30 december 2013 S:t Olai, Norrköping På juldagen firade vi med stor glädje att Gud har blivit människa för vår skull. Idag på söndagen efter jul firar

Läs mer

Tolkningen av vårt uppdrag och vår uppgift i ljuset av omvärldsanalysen mynnar sedan ut i fem övergripande mål:

Tolkningen av vårt uppdrag och vår uppgift i ljuset av omvärldsanalysen mynnar sedan ut i fem övergripande mål: INLEDNING Fresta församling har sin identitet och därmed sitt uppdrag och sin uppgift i att vara en del av den evangelisk-lutherska kyrkan. Här finns rötterna till vår teologi och därmed också människosyn

Läs mer

Fikalapp. Trovärdigt liv. En församling för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar mig, dig och världen.

Fikalapp. Trovärdigt liv. En församling för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar mig, dig och världen. Trovärdigt liv En församling för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar mig, dig och världen. får möjlighet att berätta om vad den tänker. I rundan får alla lämna sin egen reflektion utan att

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Församlingsinstruktion för Hortlax församling

Församlingsinstruktion för Hortlax församling Församlingsinstruktion för Hortlax församling En församlingsinstruktion fungerar som grund för målarbetet i församlingen och denna är antagen under 2014 och kommer att revideras vid nästa kyrkoval. På

Läs mer

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven Religionskunskap Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Ett biskopsbrev om församlingens vuxenundervisning

Ett biskopsbrev om församlingens vuxenundervisning Ett biskopsbrev om församlingens vuxenundervisning Biskopens pastorala brev 2011 till Strängnäs stifts församlingar, dess medarbetare och kyrkoråd. Om församlingens vuxenundervisning Samma dag var två

Läs mer

Församlingsinstruktion Össeby församling 2015

Församlingsinstruktion Össeby församling 2015 Vada Sjökullar, Brottby Församlingsinstruktion Össeby församling 2015 Med omvärldsanalys Foto: Össeby-Garns kyrka I detta dokument används begreppet östra delen av Vallentuna kommun och med det menas Össeby

Läs mer

Policy för fred och omställning till en hållbar värld

Policy för fred och omställning till en hållbar värld Policy för fred och omställning till en hållbar värld Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne. 1 Mos 1:26 Vi vet att hela skapelsen ännu ropar som i födslovåndor. Rom

Läs mer

Att vara internationellt ombud

Att vara internationellt ombud Att vara internationellt ombud Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla

Läs mer

Församlingsinstruktion 2011 för Åsarps församling i Floby pastorat

Församlingsinstruktion 2011 för Åsarps församling i Floby pastorat Församlingsinstruktion 2011 för Åsarps församling i Floby pastorat 1. Vad är vi? Församlingen är ett uttryck för Guds nåd. Där bjuds, fritt och för intet, evangeliet för vem som vill höra. Församlingens

Läs mer

Internationell grupp

Internationell grupp Hela världen i Uppsala stift Foto: Kristina Strand Larsson Internationell grupp Vem har ansvar för församlingens internationella arbete? En enda kropp liksom kroppen är en och har många delar och alla

Läs mer

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Fjällmons Förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 VÅR VISION Fjällmons förskolor sjuder av liv Och här växer tilltron till vår egen förmåga att utvecklas och påverka våra liv. Här

Läs mer

Till EFS årsmöte 16 maj 2015: Verksamhetsplan för 2016

Till EFS årsmöte 16 maj 2015: Verksamhetsplan för 2016 Till EFS årsmöte 16 maj 2015: Verksamhetsplan för 2016 EFS stadgar föreskriver att årsmötet tillsammans med rambudget ska fastställa en verksamhetsplan för kommande år. Verksamhetsplanen ska ange inriktningar

Läs mer

Handlingsplan. för konfirmandarbetet Tillkommen i ett pedagogiskt projekt under läsåret

Handlingsplan. för konfirmandarbetet Tillkommen i ett pedagogiskt projekt under läsåret TROLLHÄTTANS PASTORAT Handlingsplan för konfirmandarbetet Tillkommen i ett pedagogiskt projekt under läsåret 2010-2011. Ett erbjudande till dig som är nyfiken på livet, kristen tro och vad det kan betyda

Läs mer

Nattvardsfirande utanför kyrkorummet

Nattvardsfirande utanför kyrkorummet Nattvardsfirande utanför kyrkorummet Anvisningar Delandet av brödet och vinet har sin grund i passionsberättelsen. I sin sista måltid visade Jesus hur han genom att ge sitt liv räcker liv till människorna.

Läs mer

inlaga_978-91-88552-84-6.indd 9 2009-03-27 01:26:14

inlaga_978-91-88552-84-6.indd 9 2009-03-27 01:26:14 1 i n l e d n i n g Denna bok, I glädje och sorg, vill bidra till reflektion över vad det innebär att predika vid vigsel respektive begravning. Det har skrivits hyllmeter om hur man predikar. Varför då

Läs mer

Bön för vår kyrka och vår värld

Bön för vår kyrka och vår värld Bön för vår kyrka och vår värld Bönen Vår viktigaste uppgift som kristna är att söka Gud, att låta hans kärleks eld tändas och brinna i våra hjärtan. Bön är att befinna sig i den älskande Gudens ansiktes

Läs mer

Doppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby

Doppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby Doppastoral Svenska kyrkan i Rödeby Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus. Dopet sker alltid med vatten och i Faderns, Sonens och den heliga Andens

Läs mer

Verksamhetsplan för Starrkärr-Kilanda församling 2015. Antagen av kyrkorådet den 2014-10-14 Fastställd av kyrkofullmäktige 2014-11-05

Verksamhetsplan för Starrkärr-Kilanda församling 2015. Antagen av kyrkorådet den 2014-10-14 Fastställd av kyrkofullmäktige 2014-11-05 Verksamhetsplan för Starrkärr-Kilanda församling 2015 Antagen av kyrkorådet den 2014-10-14 Fastställd av kyrkofullmäktige 2014-11-05 Innehåll Starrkärr-Kilanda församling... 3 Historik... 3 Nutid... 3

Läs mer

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Tankar som speglar Svenska kyrkan i utlandets värdegrund

Tankar som speglar Svenska kyrkan i utlandets värdegrund Tankar som speglar Svenska kyrkan i utlandets värdegrund Vid livets middagsbord visar vi varandra tillit i bön och samvaro. Alla får chans att vara mittpunkt, det finns tid att höras, tid att lyssna. Det

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Församlingen är en fri församling och medlem i Pingst fria församlingar i samverkan och i Trossamfundet

Församlingen är en fri församling och medlem i Pingst fria församlingar i samverkan och i Trossamfundet FÖRSAMLINGSORDNING Församlingens existens och grund vilar på Jesus Kristus. Från Bibeln, som vi tror är Guds ord, hämtar vi vår tro och vår lära. Vi är en del av den världs- vida kyrkan och bekänner en

Läs mer

Sjöviks folkhögskola aug

Sjöviks folkhögskola aug 16 Sjöviks folkhögskola 11-14 aug PROPOSITIONER 2016 PROPOSITION 2016:1 PRELIMINÄR VERKSAMHETSINRIKTNING 2018 Svenska Kyrkans Ungas syftesparagraf: Svenska Kyrkans Unga är en demokratisk rörelse av barn

Läs mer

Liv i Kyrkan Kyrkan i Livet

Liv i Kyrkan Kyrkan i Livet STUDIEGUIDE TILL BOKEN Liv i Kyrkan Kyrkan i Livet I Liv i Kyrkan beskrivs gudstjänstförnyelsen i Katarina församling som en resa i 12 steg. Utgångspunkten är, säger Olle Carlsson, den maktlöshet som vi

Läs mer

VÅRA AVTRYCK. Freds-, miljö- och rättvisepolicy

VÅRA AVTRYCK. Freds-, miljö- och rättvisepolicy VÅRA AVTRYCK Freds-, miljö- och rättvisepolicy Varför ska vi bry oss? Bibeln lär oss att Gud är alltings ursprung och orsak, skapelsen är Hans händers verk. Människan är unik som skapad till Guds avbild

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Avskiljning av missionär

Avskiljning av missionär Avskiljning av missionär Anvisningar I Kyrkokonferensens samlade gemenskap av församlingar avskiljs kvinnor och män till särskilda tjänster. Det kan gälla redan ordinerade medarbetare som diakoner och

Läs mer

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR?

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR? PER PULSGRUP CH VARFÖR? HUR GÖR MAN O VARFÖR PULS? PULSGRUPP- VAD ÄR DET? Och varför ska vi ha det? Två relevanta och bra frågor som vi som jobbar med Puls-Tro och Idrott får ganska ofta. De frågorna försöker

Läs mer

Och alla dessa frågor bottnar i den här, grundläggande frågan: Vad är en församling? Hur ofta försöker vi att formulera ett svar på den frågan?

Och alla dessa frågor bottnar i den här, grundläggande frågan: Vad är en församling? Hur ofta försöker vi att formulera ett svar på den frågan? Predikan Rönnekyrkan 26 januari 2014: Årshögtid Tema: Vad är en församling? Introduktion: Vad är en församling? Många här har levt med en församling i många år, i stort sett hela livet. Några har varit

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

BEGRAVNINGSPASTORAL för TYRESÖ FÖRSAMLING

BEGRAVNINGSPASTORAL för TYRESÖ FÖRSAMLING BEGRAVNINGSPASTORAL för TYRESÖ FÖRSAMLING Svenska kyrkan vill finnas som stöd och hjälp vid de viktiga ibland svåra situationer som livet ställer oss inför. Svenska kyrkan vill vara en trygghet i glädje

Läs mer

Första söndagen i Advent Lars B Stenström

Första söndagen i Advent Lars B Stenström 111127 Första söndagen i Advent Lars B Stenström Predikotexter: Matteusevangeliet 21:1-9 och Lukasevangeliet 4:16-22 Jag har varit på studiebesök på Kvinnerstaskolan i veckan och sett miniåsnan Lilleman!

Läs mer

C. En kyrkas invigningsdag

C. En kyrkas invigningsdag C. En kyrkas invigningsdag I anslutning till den dag av året när en kyrka har invigts kan man hålla andakt enligt detta formulär eller infoga delar av detta andaktsmaterial i högmässan. Andakten kan ledas

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro

Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro 1 (7) Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro Inledning Svenska kyrkan ska vara ett redskap för Guds rike, och i varje

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

Handlingsprogram. beslutat 2 februari 2013

Handlingsprogram. beslutat 2 februari 2013 Handlingsprogram beslutat 2 februari 2013 1 2 Fria liberaler i Svenska kyrkan FiSK är ett nätverk som samlar liberaler engagerade i Svenska kyrkan. Vi möjliggör för alla liberaler oavsett partipolitisk

Läs mer