på andra arenor Ögonblicksbilder av Svenska kyrkans närvaro bland andra samhällsaktörer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "på andra arenor Ögonblicksbilder av Svenska kyrkans närvaro bland andra samhällsaktörer"

Transkript

1 på andra arenor Ögonblicksbilder av Svenska kyrkans närvaro bland andra samhällsaktörer foto: magnus bodin 1 KYRKOKANSLIET Uppsala Telefon: , E-post: Web:

2 innehåll 1. Svenska kyrkans arbete bland andra samhällsaktörer och i arbetslivet 3 2. Kyrkan och nattvandring 4 3. Kyrkan på Trygghetens hus 7 4. Kyrkan på Familjecentrum Kyrkan på internet Kyrkan bland hemlösa Kyrkan på sågverket Kyrkan i hemsjukvården Kyrkan i fängelset Kyrkan bland arbetslösa och ensamma Kyrkan på köpcentret Sammanfattande analys 32 2

3 svenska kyrkans arbete bland andra samhällsaktörer och i arbetslivet Jesus sa: Kom till mig, men också Gå ut i hela världen. Hur kan det då gå till när Svenska kyrkan närvarar ute i världen, på andra arenor än den traditionellt egna? Vad gör kyrkan där och hur uppfattas det? Hur kan man få till en samverkan med andra samhällsaktörer? Det saknas en samlad bild av Svenska kyrkan som samhällsaktör. Det är bakgrunden till att kyrkomötet 2010 beslutade att bifalla motion nr 69 och ge i uppdrag till kyrkostyrelsen att göra en inventering av Svenska kyrkans närvaro i samhället. I valet mellan att göra en total inventering eller en mindre studie, har kyrkokansliet valt det senare, eftersom en större studie bedömts ta alltför stora resurser i anspråk. Ambitionen har istället varit att ta fram ett material som kan öka lärandet och stimulera fler församlingar att utvidga sin närvaro på arenor, som inte direkt utgör kyrkans egna traditionella arena. Jonas Bromander, Inga-Lena Arvidsson och Marie Nordström på kyrkokansliet har haft det övergripande ansvaret för detta arbete. Med kyrkans traditionella arena menas i denna studie det sammanhang som Svenska kyrkan själv bjuder in till, ofta i kyrkorummet eller i församlingshemmet. Den närvaro som studien undersöker är den som utförs av församlingarnas anställda och ideellt engagerade. För att skapa förutsättningar för denna inventering har det genomförts en förstudie genom en workshop med cirka trettio medarbetare inom Svenska kyrkan som har erfarenhet av denna typ av verksamhet. Det finns en stor bredd i de arbetsuppgifter som Svenska kyrkan utför på andra arenor än den traditionellt egna. Jag, Magnus Bodin, fick i uppdrag att intervjua representanter för tio församlingar som bedriver denna typ av verksamhet och skriva denna rapport. De studieobjekt som valts ut ska ses som några exempel, ögonblicksbilder av verkligheten. Det finns självklart många fler intressanta exempel än de som presenteras här. Ambitionen har dock varit att välja ut ett antal verksamheter där Svenska kyrkan på något särskilt sätt samverkar med andra samhällsaktörer. Exemplen är tagna från olika delar av landet, berör skilda målgrupper och handlar om vitt skilda typer av verksamheter. Innehållsförteckningen ger en bra bild av detta. Ett kriterium har varit att verksamheterna har setts som lyckade av initiativtagarna och att de därför gärna velat dela med sig av sina erfarenheter. Studien har genomförts genom intervjuer och deltagande observation. Förhoppningen är att de exempel som beskrivs, ska fungera som ett underlag för lärande, reflektion och inspiration för fler församlingar som vill utveckla sin närvaro på andra arenor. I studiens resultat framkommer vikten av ett tydligt mandat från kyrkoråd och chefer för att verksamheten ska få en naturlig och prioriterad plats i församlingens arbete. När verksamheten är territoriellt gränsöverskridande är ett sådant mandat inte självklart. I de exempel som presenteras är Svenska kyrkans närvaro mycket uppskattad, men det verkar krävas en specifik typ av social kompetens och flexibilitet hos medarbetaren för att nå dit. Det framkommer också att det i många fall inte krävs särskilt stora personella resurser för att nå ett lyckat resultat. Likaså är det inte ovanligt att alla delar av församlingens grundläggande uppgift kan vara aktuella när Svenska kyrkan närvarar på andra arenor. Magnus Bodin Diakon och musiker, med magisterexamen i socialt arbete 3

4 foto: magnus bodin Jonas Hammarström, församlingspedagog, Per, ordningsvakt, Jan Johansson, kommunens centrumsamordnare, Ola Severinsson, närpolischef. kyrkan och nattvandring På stadshotellet i Växjö Klockan är ett på natten. Nattklubben Grace på stadshotellet i Växjö ska stänga. Unga vuxna väller ut ifrån sitt studentfirande. Svenska kyrkan har varit där sedan ungdomarna stod i kö för att komma in. Samtidigt som ordningsvakterna kollade gästernas legitimation och letade efter sprit i handväskorna, vandrade kyrkans personal fram och tillbaks längs kön och småpratade med ungdomarna. Hej, du var min konfirmandledare, vad bra att ni är här!, ropar någon. När festen är över finns kyrkan fortfarande på plats och de möten och förtroenden som blev till i krogkön tidigare ger nu frukt när kyrkans roll blir att försöka fortsätta upprätthålla den goda stämningen. Ordningsvakterna har varit tvungna att avvisa en del ungdomar som brutit mot ordningsreglerna och kyrkans representant tar vid intill kravallstaketet och försöker trösta och stötta. Jag har ju inte ens fått tillbaks min jacka, skriker någon. Kyrkan kan genom sin närvaro medla. Ser till att ungdomen får tillbaka sin jacka utan att åter behöva bråka med vakterna. Några unga män grälar med varandra, och får då hjälp att reflektera över att det finns större konflikter i världen än att munhuggas om vem som började med att peka finger: Det var du som börja. Nej det var du! Kyrkan skapar perspektiv: Vad är viktigt i livet? Jag samtalar med närpolischefen Ola Severinsson som patrullerar under kvällen. Han har precis hjälpt en flicka att få tillbaks sitt borttappade kreditkort. Han berättar att han försöker få ungdomarna att förstå att vi alla spelar i samma lag, att även han som polis står på ungdomarnas sida. Han har sedan länge samverkat med Svenska kyrkan: De gör en jättefin insats, deras närvaro har en mycket lugnande effekt. Plötsligt tappar en ung berusad flicka fattningen. Vakterna tillkallar polis. Hon skriker och slåss. Någon har kallat henne för hora. Fyra vuxna män behövs för att slutligen ta in henne i bilen och omhänderta henne enligt Lagen om berusade personer (LOB). En 4

5 stund tidigare hade hon kommit fram till oss från kyrkan och frågat efter en cigarett. Hon samtalade en stund med en av församlingens medarbetare och berättade om sitt liv och sin situation. Medarbetaren förstod därför varför flickan reagerade så kraftigt när någon senare kränkte henne. Många aktörer Under kvällen nattvandrar inte Svenska kyrkan under egen flagg. Även personal från Växjö kommun är med. På jackorna vi bär står det Unic Ungdom i centrum. För att få bära en sådan jacka måste man vara licensierad av kommunen och Svenska kyrkan. Jackorna är en känd och tydlig signal om att man är med i uppdraget att bygga ett bra samhälle. Unic är ett samverkansarbete som startade som ett treårigt projekt redan Det började med att Växjö kommun uppvaktade Svenska kyrkan: Vill ni vara med? Kommunen hade möjlighet att få projektbidrag från Ungdomsstyrelsen och villkoret var att de skulle samverka med en ideell organisation. Svenska kyrkan tackade ja och när man anställde personal var representanter från både kommunen och kyrkan med på anställningsintervjuerna. Målet var att hitta nya samverkansmodeller för arbetet med åringar. Sedan 2002 är Unic en permanent verksamhet, organiserad under Växjö kommun, Arbete och välfärd. Det bygger på samarbete mellan kommun, näringsliv, föreningar och organisationer. Syftet är att skapa mötesplatser för ungdomar i Växjö, att öka vuxennärvaron i ungas liv och att öka ungdomars delaktighet och möjlighet till inflytande. I dagsläget är ett 80-tal aktörer involverade på ett eller annat sätt. Växjö kommun och Svenska kyrkan är de största aktörerna. Långt från altaret Jonas Hammarström är församlingspedagog. Han har varit med sedan projektet startade och var med och tog fram den mötesplats som blev navet i Unics verksamhet Kafé Pax. Det drevs formellt av Svenska kyrkan, men kommunen betalade halva hyran och bidrog med största delen av personalstyrkan. Bardisken var gjord av en av de gamla dörrarna till Växjö domkyrka. Jonas arbetar idag ungefär femtio procent med Unics verksamhet, och Svenska kyrkan bidrar ytterligare med femtio procent genom en diakontjänst på Kafé Pax. När verksamheten startade var det mycket fylleri och stökigt på Växjös gator i centrum. Något behövde göras åt oron i de långa nattklubbsköerna. Jonas menar att Svenska kyrkan bidragit med ett diakonalt förhållningssätt i mötet med ungdomarna. Att lyssna, skapa förtroende och det han kallar för spontan coaching, samtal på mellan 30 sekunder och tio minuter. Men det kräver en viss kompetens att kunna hålla dessa existentiella samtal på gatan, istället för som ofta i slutna rum, menar han. Många av kyrkans personal är ovana vid foto: magnus bodin Svenska Kyrkan och Växjö kommun har samverkat i verksamheten UNIC (Unik i Centrum) sedan

6 detta, och Jonas berättar att det varit svårt att få fram personal till verksamheten från kyrkans egna led. Denna typ av ungdomsdiakoni sker långt från altaret. Dessutom krockar arbetstiderna ofta med de tider och åtaganden som Svenska kyrkan i övrigt har. Man kan inte jobba både lördag natt och sedan ha gudstjänst på söndagsmorgonen. Risken är att kyrkans personal blir alltför upptagen av arbetet inne i kyrkan. Det krävs en mogenhet att kunna samverka med andra, då man befinner sig på en annan arena, långt bort från huvudidentiteten. Skapa förtroende Unic har däremot fungerat som en länk till Svenska kyrkan, inte minst genom att vara synlig för Växjöborna. En bild som jag får bekräftad när Svenska kyrkan möts av glada tillrop under kvällen, och även i samtal med samhällets representanter som lovordar kyrkans närvaro. Jonas påminner om att Jesus inte bara sa Kom till mig utan också Gå ut i hela världen. Genom relationer behöver vibygga upp ett långsiktigt förtroende ute i samhället, menar Jonas. Jag träffar också domprost Thomas Pettersson som menar att Svenska kyrkan genom sin närvaro kan bidra Svenska kyrkan och Växjö kommun använder en gemensam jacka under sina nattvandringar. med en allmän humanistisk vuxennärvaro och så stödja ungdomarna. Svenska kyrkans personal har även speciell kompetens i att hålla existentiella samtal. En svårighet är att församlingarna och kommunen är indelad på olika sätt. Det är en utmaning inför framtiden att Svenska kyrkan hittar mer flexibla sätt att organisera sin verksamhet, så att kyrkan kan vara med ute i samhället. Om vi vill ha förtroende hos andra samarbetspartners måste vi vara aktiva, menar Thomas, och våga möta människor på nya sätt. De flesta av våra medlemmar når vi inte i kyrkan. Desto fler om vi samverkar i sådana projekt som Unic. foto: magnus bodin 6

7 foto: magnus bodin Jan Hellström, polis och säkerhetsansvarig på Trygghetens hus, Kristina Eliasson, präst. Landstingets ambulans till vänster och räddningstjänstens brandbil till höger. kyrkan på trygghetens hus Unikt koncept Trygghetens hus i Östersund är unikt i Sverige och har väckt uppmärksamhet både nationellt och internationellt. Här samnyttjas kompetens, lokaler och utrustning för ökad krisberedskap och trygghet i samhället. Man eftersträvar att så effektivt som möjligt kunna ta tillvara de resurser som man tillsammans förfogar över. Här samsas SOS Alarm, Polisen, Ambulansen, Sjukvårdsrådgivningen, Räddningstjänsten, Åklagarmyndigheten, Länsstyrelsen, Tullverket, Kriminalvården och Svenska kyrkan. Här finns ambulanser, polisbilar, brandbilar, helikoptrar, häktesceller och många gemensamma mötesplatser såsom personalmatsal och fikarum. Lokalerna som rymmer ungefär 350 personer och var tidigare en nedlagd militärförläggning. Idén om att flytta ihop har sitt ursprung i en farligtgods-olycka 1997 i en by i Jämtland, då ett tåg med farliga kemiska ämnen spårade ur och 1000 personer fick utrymmas under saneringsarbetet. Räddningstjänsten och polisen byggde först upp sina respektive staber bredvid varandra men insåg snart att det var bättre att samarbeta. Tanken var naturlig: Vore det inte lämpligt att ha en gemensam stab vid stora olyckor? Nästa tanke var också naturlig: Varför bara umgås om det händer en stor olycka? Om man flyttar ihop i vardagen och börjar umgås så blir allt mycket lättare! Och dit har man nått idag. Hjärtat i Trygghetens hus är samlokaliseringen av larm- och ledningslokaler. Varje dag träffas exempelvis personal från SOS Alarm, Polisen och Räddningstjänsten för en gemensam lägesbeskrivning. När polisen som första aktör flyttade in i de nya lokalerna under 2009 flyttade även Svenska kyrkan med. En präst hade nämligen sedan länge varit en resurs på polisstationen. 7

8 foto: magnus bodin Kyrkans närvaro naturlig Svenska kyrkans närvaro på Trygghetens hus har sitt ursprung i den nära samverkan som ägt rum mellan polisen och kyrkan under många år. Redan i början på 1990-talet knöts kontakter i samband med nattvandringar och kyrkans öppet hus -verksamheter för ungdomar och hemlösa blev prästen Peder Hartwig inbjuden av länspolismästaren för ett närmare samarbete. Även hos Rikspolisstyrelsen fanns en önskan att Polismyndigheten och Svenska kyrkan skulle samverka mer. Peder gick polisprästutbildningen och arbetade sedan med ett länsövergripande perspektiv. I vardagen fanns han på deltid i polishuset i Östersund. Han rörde sig mellan de fem olika våningarna, iakttog, lyssnade och lärde känna poliserna. Ibland åkte han radiobil och deltog i polisernas nattarbete. En del poliser var inledningsvis skeptiska och undrade vad en präst hade att göra hos polisen. Men Peder klev in i verksamheten med lätthet och blev snabbt som en kollega. Lars Eriksson, stabschef, och Jan Hellström, säkerhetsansvarig på Trygghetens hus, menar att Peder hade en förmåga att inte tränga sig på för mycket. Han kunde smälta in på ett naturligt sätt. Så småningom formaliserades kyrkans närvaro genom att prästen fick ett eget rum i polishuset. När polisen flyttade sin verksamhet till Trygghetens hus var det naturligt att prästen följde med. Svenska kyrkan ska vara ett fast inslag i en sådan här verksamhet, anser Lars Eriksson, polis och stabschef på Trygghetens hus. Mjukare klimat Idag representerar prästen Kristina Eliasson Svenska kyrkan på Trygghetens hus, där hon har en tjänst på femtio procent. Hon finns till för alla yrkesgrupper. I hennes uppdrag ingår att vara tillgänglig för personalen och erbjuda enskilda samtal för anställda som behöver stöd, samt att hålla utbildningar i debriefing, värdegrundsfrågor och mångfaldsarbete. Hon leder det Etiska rådet och har en plats i det strategiska ledningsforumet. Svenska kyrkan finns alltså med som stöd på ett personligt plan, men också på en formell övergripande nivå. Inom många av yrkesgrupperna på Trygghetens hus finns en kultur av att man inte behöver personligt stöd, menar Lars Eriksson, men genom Svenska kyrkans närvaro har det nu blivit något naturligt. Prästens närvaro har bidragit till ett mjukare klimat och den är lättillgängligare än exempelvis företagshälsovården. Prästen kan också stötta i frågor som inte är direkt arbetsrelaterade utan av mer privat karaktär. När livet gått sönder, som Kristina uttrycker det. Stort symbolvärde När Svenska kyrkan flyttade in på Trygghetens hus gick stiftet in med strukturbidrag för att finansiera kyrkans närvaro som projekt. Jennie Nordin, tf kyrkoherde, berättar att Härnösands stift, Östersunds församling och ledningen för Trygghetens hus nu har beslutat att Svenska kyrkans närvaro ska vara en permanent verksamhet från Hela kyrkorådet har varit på Trygghetens hus och fått information om hur samverkan går till och det finns ett starkt mandat för fortsatt samverkan, enligt Jennie. Men redan för något år sedan formaliserades Svenska kyrkans närvaro på ett ytterligare sätt tack vare stormen Dagmar. Alla skyltar blåste nämligen ner från huset, och det blev ett tillfälle att uppgradera närvaron av deltagande verksamheter. Länspolismästaren föreslog då församlingen att även Svenska kyrkans logga skulle vara med på en skylt. Och så är nu fallet. Jan Hellström menar att detta har ett stort symbolvärde som markerar att man trivs med varandra. Och för de nyanställda blir det snabbt en självklarhet. Det är många som gör studiebesök på Trygghetens hus och en del blir förvånade över Svenska kyrkans närvaro. Lars Eriksson är medveten om att det är ovanligt att man kommit så här långt i samverkan, men presenterar Svenska kyrkan som en fast och självklar aktör i verksamheten. Han betonar dock att man kan inte bara släppa ner en präst i verksamheten. Det måste vara 8

9 förankrat från högsta nivå och ledningen måste visa för hela arbetsgruppen att det är viktigt. Redan 2002 införde länspolismästaren en gemensam julhögtid med samkväm i kyrkan för nuvarande och pensionerade poliser, med bland annat medaljutdelning för goda insatser. Vår präst är med och leder detta, berättar Lars. Denna högtid finns kvar för polisens del, och är ett utvecklingsområde för de övriga verksamheterna. Vanlig församlingsverksamhet Kristina menar att Svenska kyrkans närvaro på Trygghetens hus är ett sätt att flytta ut den vanliga församlingsprästverksamheten. Här finns kyrkans medlemmar och Kristina känner många människor sedan tidigare genom dop, vigslar och begravningar. Svenska kyrkan visar genom sina insatser här att den är relevant även utanför sin egen arena. I praktiken fungerar Trygghetens hus också som ett skyltfönster för Svenska kyrkan, menar Jan Hellström: Kyrkan har kommit ut och blivit folklig, visat upp sin produkt och blivit uppskattad. Men framför allt är det mycket betydelsefullt för vår personal, menar Lars Eriksson, som tycker att det är självklart att Svenska kyrkan ska ta plats på detta sätt i samhällslivet: Om polisen har ett så dåligt omdöme, att de inte förstår att de behöver Svenska kyrkan, tycker jag att Svenska kyrkan ska knacka på hos dem, avslutar Lars. foto: magnus bodin Kyrkan har kommit ut och blivit folklig, visat upp sin produkt och blivit uppskattad, säger Jan Hellström, polis och säkerhetsansvarig. Med på bilden även Kristina Eliasson, präst, Lars Eriksson, polis och stabschef. 9

10 foto: magnus bodin Alla ska kunna komma till de öppna förskolorna och den som behöver extra stöd kan få det på ett lättillgängligt sätt, både individuellt och i grupper, berättar diakon Åsa Hansson. kyrkan på familjecentrum Mitt i myllret Jag befinner mig på Nyckelpigans öppna förskola i Håbo kommun. Förskolläraren Liselott Bergendorff visar mig runt bland barn och vuxna som leker och umgås. Här är det fullt hus och glada skratt. Ensamhet bryts när föräldrar träffar andra föräldrar som också söker gemenskap. Men Nyckelpigan, som drivs av kommunen, är mer än en vanlig öppen förskola. Den är en del av det som kallas Familjecentrum. Mitt i detta myller av barn, barnvagnar och föräldrar erbjuds på ett enkelt och naturligt sätt ett spektrum av möjligheter. Familjecentrum är en öppen, generell, hälsofrämjande och tidigt förebyggande verksamhet för alla barnfamiljer. Här kan man få vägledning i sociala, medicinska, pedagogiska, relations- och livsåskådningsfrågor. Intentionen är att ge rätt stöd vid rätt tillfälle i livet. Det är Håbo kommuns skolförvaltning och socialförvaltning, landstinget i Uppsala län samt Svenska kyrkan i Håbo som tillsammans ser till att varje familj får möjlighet till det stöd som just den behöver. Diakon Åsa Hansson har varit med sedan Familjecentrum startade i slutet av 1990-talet och var en av de drivande krafterna. Idag är Åsa även Familjecentrums samordnare. Skillnaden på Familjecentrum och en familjecentral, som är en vanlig samverkansform i andra kommuner, är att de insatser man erbjuder inte alltid äger rum under samma tak, vilket är definitionen på en familjecentral. På Familjecentrum erbjuds man istället olika insatser som sedan kan genomföras i andra lokaler, men med personal från de olika huvudmännen. Efter rundturen på Nyckelpigan får jag följa med och träffa delar av tjänstemännens ledningsgrupp: en förskollärare från öppna förskolan, en familjebehandlare från socialtjänsten, en barnmorska från vårdcentralen, och så Åsa, diakon och familjerådgivare från Svenska kyrkan. Ledningsgruppen planerar Familjecentrums verksamhet. I människors vardag I samverkan på Familjecentrum finns Svenska kyrkan tillgänglig med sin specifika kompetens att arbeta med existentiella frågor. Där har Svenska kyrkan ett särskilt uppdrag, menar kyrkoherde Lars-Olof Eklund, och påminner om att i en krissituation är kyrkan ofta först på plan. Men i vardagen fungerar Svenska kyrkan här 10

11 på Familjecentrum som en parallell resurs. När man arrangerar föräldrautbildningar, håller relationskurser eller instruerar i spädbarnsmassage leds dessa grupper gemensamt av personal från de olika samverkansparterna. Både hos kyrkan och kommunen finns personal med utbildning i de evidensbaserade föräldrastödsprogrammen COPE (Community Parent Education Program) och parrelationsprogrammet PREP (Prevention Relationship Enhancement Program) samt instruktörer i spädbarnsmassage. Även Åsas terapeutiska utbildning till familjerådgivare är i enlighet med de krav på utbildning som finns inom både kyrklig och kommunal familjerådgivning. Jag träffade också kyrkonämndens arbetsutskott med förtroendevalda Sten Bergstöm, Ove Jansson, Ulla Kjellén och kyrkoherde Lars-Olof Eklund som alla anser att det är viktigt att Svenska kyrkan visar sig samhällsnyttig. Det är ett överlevnadsvillkor att Svenska kyrkan lever upp till sina medlemmars förväntningar. Därför är det viktigt att kyrkan finns på andra ställen än i själva kyrkobyggnaden. Och när kyrkan väl visar sig måste den göra ett bra jobb. Det är därför pastoratet har satsat mycket på vidareutbildning för personalen. Man ska inte behöva komma till kyrkan för att ta del av kyrkan, utan kyrkan måste vara nära och tillgänglig för människor i deras vardag, det är ett viktigt diakonalt uppdrag. I Familjecentrums ledningsgrupp har man bara positivt att säga om samverkan med Svenka kyrkan i Håbo. Verksamheten skulle halta om Svenska kyrkan drog sig ur, menar familjebehandlaren Monica Landberg. Genom arbetet på Familjecentrum har man även öppnat ögonen för varandra inom andra områden. Man kan låna varandras lokaler och på ett enkelt sätt länka till varandra. Det ligger ett förtroende i luften, vilket är bra för dem som behöver hjälp. Sekretessfrågan är ett av de områden som varit viktigt att klargöra om man ska kunna samverka på ett tryggt sätt. Inga samtal om enskilda barn eller familjer sker i ledningsgruppen men tack vare att de känner till varandra och deras olika kompetenser är det lättare att kunna hänvisa människor i behov av hjälp till rätt stödinsatser. Trygghet, omsorg, lyhördhet och respekt är viktiga ledord som är gemensamma i Familjecentrums arbete. Det finns också en styrgrupp för Familjecentrums arbete där chefer från de olika enheterna ingår samt ett formellt samverkansavtal mellan de olika parterna. Gemensam vision När Åsa kom till pastoratet 1996 använde hon hela det första året till att inventera hur behoven i församlingarna och kommunen såg ut. Hon intervjuade bland annat Socialtjänsten och landstinget, och det framkom att det fanns planer på att starta en verksamhet för unga föräldrar. Kommunen hade också idéer om att starta en familjecentral, och Åsa blev inbjuden att vara med och planera denna. En familjecentral innebär att flera olika aktörer från vård och omsorg samverkar under samma tak. Arbetsgruppen träffades, lärde känna varandra och diskuterade hur en sådan verksamhet skulle kunna se ut. Att pastoratet skulle arbeta familjeinriktat var väl förankrat hos chef och de förtroendevalda. Åsa tror att orsaken till att man nått så långt i sin samverkan i Håbo är att man i början lade mycket tid på att lära känna varandra också bakom yrkesrollen. Man diskuterade frågor som: Varför blev du socionom, barnmorska, diakon... etc.? På det sättet upptäckte man allas intention med sitt arbete och att man hade en gemensam vision om att stötta människor. Kommuner och landsting har ett uppdrag att samverka vid familjecentraler men det är inte självklart att kyrkan är välkommen som part, menar Åsa. De andra parterna kan undra vad kyrkan egentligen har för syften med att vilja vara med och då kan det vara enklare för dem att säga nej och hänvisa till policyskäl. Därför behövs det att Svenska kyrkan är tydlig med vad man vill med samverkan. Syftet med samverkan i de gemensamma verksamheterna vid en familjecentral handlar inte om att försöka få fler att bli medlemmar i kyrkan, utan om att vara en av delarna i samhällets stödinsatser. Om man kopplar det till församlingens grundläggande uppdrag, är det i praktiken uppdraget att bedriva diakoni som öppnar för denna typ av samverkan, menar Åsa. Då räknar hon även in den öppna förskoleverksamheten som ett diakonalt förebyggande och stödjande uppdrag. I många församlingar (liksom för närvarande också i Håbo pastorat) ligger den öppna förskoleverksamheten organisatoriskt under uppdraget undervisning. Då kan det behövas en tydlighet från Svenska kyrkan kring vad man menar med undervisning, om man ser det som en grund för samverkan. Om man är tydlig med sitt syfte kan man sedan också vara tydlig med var man kommer ifrån, menar Åsa. I början av kyrkans samverkan hade hon ofta på sig sin 11

12 foto: magnus bodin Åsa Hansson, diakon, Liselott Bergendorff, förskollärare, Monika Landberg, familjebehandlare och Ann- Marie Höjer, barnmorska, ingår alla i tjänstemännens ledningsgrupp för Familjecentrum. diakonskjorta för att visa att hon kom från Svenska kyrkan. I den verksamhet hon är delaktig i idag på Familjecentrum berättar hon var hon kommer ifrån och bär istället sitt diakonemblem. Diakonskjortan är viktig i vissa sammanhang men kan vara ett hinder för möten i andra, menar Åsa. För att upprätthålla förtroendet mellan de olika samarbetsparterna prioriterar ledningsgruppen fortsatt öppenhet. De fortsätter att lära känna varandra och lyssna på varandras resonemang. Regelbundet åker de bort på gemensamma dagar där de diskuterar aktuella frågor, som inriktning på arbetet, metoder och teorier. Ta fram policydokument Det som Åsa har saknat i uppbyggandet av samverkan kring Familjecentrum är riktlinjer från Svenska kyrkan centralt. Åsa kontaktade både sitt stift och kyrkokansliet och även om alla var mycket hjälpsamma fanns det inga enhetliga policydokument. I Karlstads stift har man tagit fram ett policydokument till stöd för de församlingar som arbetar vid familjecentraler i Värmlands kommuner. Inom ramen för Ersta Sköndal högskolas familjeterapiutbildning tog Åsa själv tillfället i akt att skriva en uppsats som handlar om Svenska kyrkans uppdrag och roll i samverkan med kommun och landsting i familjearbete (Språksystem i samverkan. Svenska kyrkan i samverkan med kommun och landsting vid familjecentraler). Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen har gett riktlinjer till och fått i uppdrag att uppmuntra. Det finns också en nationell förening med syfte att främja samverkan till stöd för barns hälsa, Föreningen för familjecentralers främjande, som Familjecentrum i Håbo är ansluten till. Både i regionala och nationella sammanhang är det lämpligt med den tydlighet som beskrivits ovan för att stötta de församlingar som vill arbeta med förebyggande och stödjande familjearbete tillsammans med andra samhällsaktörer, menar Åsa. Kyrkans representation är fortfarande liten, men här finns möjligheter för Svenska kyrkan att bli mer delaktig genom sin kompetens i det gemensamma folkhälsoarbetet vid en familjecentral. Enligt Åsa kan öppenheten från övriga samverkansparter öka för kyrkans medverkan vid familjecentraler när kyrkan blir tydlig med sitt uppdrag och syfte. Det är med den bakgrunden som det vore önskvärt att Svenska kyrkan tog fram någon typ av policydokument från centralt håll. Åsa hoppas att hennes uppsats kan inspirera till detta. Åsas kolleger i ledningsgruppen för Familjecentrum ser bara fördelar med att samverka med Svenska kyrkan i Håbo eftersom de upplever kyrkan som öppen, tillgänglig och en naturlig del av samhället. Och enligt Lars-Olof borde det vara självklart att organiserat samarbete är bättre än att alla agerar på egen hand: Om kyrkan går utanför sina egna dörrar, så kan man finnas till för många fler. Att främja samverkan kring barns hälsa i form av familjecentraler är en politisk viljeyttring som både 12

13 illustration: sebastian öhman kyrkan på internet Några klick bort på datorn Några klick bort på datorn finns en värld där ungdomar tillbringar en stor del av sin fritid. Det är en naturlig del av deras vardag och det finns ett skriande behov av diakonal närvaro, berättar diakon Klara Roxbergh, som nätvandrar regelbundet sedan Det innebär att hon finns tillgänglig för samtal på olika sajter på internet där många unga befinner sig. På en del sajter är det mycket stor aktivitet. Det är ofta en trevlig och social stämning, men det kan också vara ett hårt klimat eller en mycket sexualiserad kommunikation. Ungdomar uttrycker sig, utforskar och lyssnar in. De lämnar också ut sig och låter sig värderas, exempelvis genom att lägga ut en bild på sig själv och skriva: Är jag fin eller ful? Ungdomar som redan är utsatta riskerar att bli dubbelt utsatta på nätet då de söker bekräftelse där. Oftast är inte just internet det största problemet för de Klara samtalar med utan vardagen i skolan eller i hemmet. Många bär på en känsla av ensamhet. Det är andra sätt att kommunicera nu för tiden än när vi i kyrkorådet var unga, konstaterar Karin Nyström, ledamot i Haga församlings kyrkoråd. Vi i kyrkorådet är glada för detta arbete och det finns fullt mandat från oss alla i kyrkorådet. När Klara kom till sin tjänst på Skolkyrkan i Göteborg 2008 fanns det utrymme för nya kreativa arbetssätt. Klara tyckte det var spännande att utforska hur man kan jobba diakonalt med ungdomar på nätet. Det var också ett lämpligt sätt för henne att ha direktkontakt med ungdomar, eftersom en stor del av hennes uppdrag annars är mer övergripande. Stödet från arbetsgivare och arbetsledare har varit ovärderligt för arbetet med nätvandring, menar Klara. Prästen Johanna Öhman började på Skolkyrkan Nu blev de två som nätvandrade och kunde diskutera 13

14 foto joakim roos. förhållningssätt och strategier tillsammans. De insåg vikten av att vara tydliga med vilka de var nätvandrare inom sina tjänster i Svenska kyrkan och att det skulle gå att kolla upp att de fanns på riktigt. På gott och ont erbjuder internet en möjlighet att vara anonym och ibland kan någon utge sig för att vara någon annan. Det kan vara oskyldigt och det kan vara i ett destruktivt syfte. Som nätvandrare behöver man arbeta med tydligheten för att undvika missförstånd. Klara presenterar sig som Klaradiakon och är iklädd diakonskjortan med krage på presentationsbilden. Trygg vuxen på nätet Klara började med att lyssna till kollegor med erfarenhet från till exempel Lunarstorm och surfade sedan runt och bekantade sig med olika sajter. På Fryshuset i Stockholm var man tidigt ute med nätvandring. Där myntades begreppet och där finns idag bland annat en diakon som nätvandrar. I början var hon mest på en sajt som då hette Bilddagboken (numera Dayviews). Hon deltog i forum där man diskuterade olika ämnen, följde samtalstrådar och var på det sättet med i olika diskussioner. Diakonen försökte verka för ett positivt samtalsklimat och vara en trygg vuxen. Hon svarade även på frågor om religion och kristen tro. Numera har hon mest enskilda samtal med ungdomar genom privatmeddelande-funktionen. Ett sätt att få kontakt med ungdomar är att lägga upp en bild med en text, exempelvis Hur mår du? eller Vill du prata? Då tittar ungdomar in på hennes profil och kanske etableras en fortsatt kontakt. Klara Roxbergh, diakon Under en kväll kan det vara flera hundra som tittar in på Klaras presentationssida och det är alltid ett antal av dem som verkligen vill prata. Ett annat sätt att få kontakt med ungdomar är att titta in på sidor via deras kontaktsökande annonser. Många ungdomar blir glada när Klara berättar om vem hon är och varför hon finns på nätet. Mest av allt vill hon lyssna till ungdomarna, men även samtala och ibland komma med råd eller tips om kontakter som hon bedömer att de skulle kunna behöva. Det kan vara ungdomar som inte känner sig sedda och/eller ungdomar som varit utsatta för övergrepp och tidigare inte berättat det för någon. Ungdomar tipsar i sin tur Klara om sajter som de tycker att kyrkan borde närvara på. Men tiden räcker inte till för alla sajter och Johanna är för närvarande föräldraledig. Idag är Klara mest på en sajt som heter Kamrat. Där finns många ungdomar men även vuxna som söker kontakt. Det ligger i människans natur att söka kontakt, det är en god drivkraft. Men det kan också vara flörtigt på ett aggressivt sätt, sexfixerat och gränslöst, berättar Klara. På Kamrat får hon så många kontakter att hon i princip bara samtalar med dem som tar kontakt med henne via privat meddelande. Församling utan gräns Skillnaden på Klaras sätt att arbeta i förhållande till Svenska kyrkans traditionella sätt att vara närvarande på nätet är att hon befinner sig på andras domäner och hemsidor. Hon håller sig inte på kyrkans planhalva och försöker inte heller få ungdomarna att komma dit. Det är stor skillnad på att ha en egen hemsida med chatt-funktion, och där vänta på att någon ska dyka upp, jämfört med att själv ge sig ut på okända platser. Det skulle kunna vara intressant att kombinera ett nätvandringsarbete med en egen chatt-funktion. Vilket fokus ska vi ha? Ska vi ta oss tid att läsa en blogg där den unga delar med sig av sina funderingar om livet eller lägga alla våra resurser på att försöka nå ut med information om våra egna verksamheter? Det ena bör inte ställas mot det andra, men vi får inte glömma att lyssna, menar Klara. Ungdomarna som Klara får kontakt med kan i princip befinna sig var som helst i Sverige (och ibland i världen). Kyrkans territoriella fokus har visat sig vara ett problem för att få igång nätvandring. Enskilda församlingar kan ha svårt att prioritera nätvandring på grund av detta. Det finns ett stort intresse för frågan, men det går lite trögt. Kanske är det på väg att lossna? 14

15 Birgitta Westlin, som är Klaras arbetsledare, berättar att det är okej att ha kontakt med församlingens egen ungdomsgrupp på nätet, via exempelvis Facebookgrupper. Men att få använda sin arbetstid för att samtala med ungdomar som kan befinna sig var som helst, är inte lika självklart. Det innebär att många ungdomar aldrig kommer i kontakt med Svenska kyrkan, trots att det finns ett jättestort behov. Behov av samordning Det är tekniskt mycket lätt att nätvandra. Det viktigaste är att man har kompetens att möta människor med respekt. Klara och hennes kollegor ser ett behov av samordning. Internet är som ett nytt enormt icketerritoriellt stift med stora möjligheter att verka som kyrka. Men vem ska ge uppdraget och mandatet? Kanske borde man starta ett centrum för nätvandring för hela Sverige? Skolkyrkan försöker sprida sitt arbetssätt på olika sätt, genom utbildningar och information. Kyrkans Jourtjänst i Göteborg och Skolkyrkan erbjuder idag bland annat en utbildning för blivande nätvandrare. Ungdomarna finns där och väntar på oss, det är inte svårt att hitta dem, avslutar Klara: Man loggar in, skriver något och fiskar upp en håv med meddelanden, och någon av dem mår jättedåligt... 15

16 foto: magnus aronson/ikon kyrkan bland hemlösa Uppvaktade stadsdelsnämnden På bänkarna utanför Svenska kyrkans fönster i Vantörs centrum, en förort till Stockholm, samlades många hemlösa och missbrukare. Med god vilja ville kyrkan göra något för denna målgrupp och inbjöd dem till den traditionella sopplunchen. Det blev ett spännande möte mellan hemlösa, kyrkans traditionella besökare och personalen. Men inte friktionsfritt. Ibland var det stökigt och det kunde leda till konflikter. Många kände sig otrygga och för att genomföra soppluncherna anlitades efter ett tag väktare. De hemlösa kände sig då med rätta bevakade. Stämningen försämrades och personalen visste inte hur man skulle hantera situationen. De förstod att de själva inte hade tillräckligt med erfarenhet och kompetens för att utföra arbetet på ett bra sätt. Kyrkoherden bestämde sig då för att uppvakta stadsdelsnämnden. Chefen på kommunen lyssnade och tillsammans insåg man att en aktör saknades. En aktör, inte myndighetsbaserad, som hade erfarenhet av att arbeta med missbrukare och hemlösa i deras vardag. Man inbjöd till ett rådslag tillsammans med flera ideella organisationer med kompetens inom området. Slutligen fick den ideella föreningen Convictus, med ekonomiskt stöd av stadsdelsnämnden, uppdraget att starta den nya verksamheten. Året var Idag, åtta år senare, har ett imponerande exempel på samverkansprojekt mellan ideell förening, socialtjänst, landsting, näringsliv, juridikstuderande och kyrka växt fram. Ett arbete där Svenska kyrkan har en självklar och tydlig roll. Öppen dörr mot gatan Convictus grundades på 1980-talet när hiv-epidemin kom till Sverige. Det är en ideell, politiskt och religiöst obunden förening som arbetar med hemlöshet, missbruk och hälsa. Bryggan Vantör är en av flera dagverksamheter i Stockholm. Här erbjuds hemlösa och missbrukare stöd och hjälp av Convictus personal och volontärer i samarbete med sjuksköterska, läkare, socialsekreterare, juridikstuderande, diakoner och präster. Bryggan är idag en permanent lågtröskelverksamhet som delfinansieras av Stockholms stad. Själva idén är att man ska vara en öppen dörr mot gatan, där de behövande på ett enkelt och lättillgängligt sätt ska kunna få sina grundläggande behov tillgodosedda. Det finns inga krav på nykterhet. Genom ett positivt be- 16

17 mötande och skapande av en god miljö får man gästerna att känna sig välkomna. Varje dag hittar i genomsnitt 115 personer till verksamheten. Jag träffar föreståndaren Dino Gerdin. Han berättar att först tar man tag i de akuta basbehoven. Man serverar gratis frukost och lunch för femton kronor. Allt av god kvalitet. Det finns möjlighet att duscha, tvätta sina kläder eller få nya skänkta kläder, samt låna internet och telefon. foto: magnus bodin Nästa steg är att skapa möjlighet till utveckling och förändring. Gästerna som besöker Bryggan har ofta ett stort antal problem som behöver lösas, sjukdomar, psykiatriska problem, missbruk, hemlöshet, juridiska problem med mera. Målgruppen är sannolikt samhällets sjukaste grupp och de flesta har många diagnoser. Genom att vara en länk till olika samarbetspartners kan dessa bidra med sina olika pusselbitar. Alla söker samverkan och drar åt samma håll; socialtjänsten är socialtjänst, sjukvården är sjukvård, juristerna är jurister och kyrkan är kyrka. Dino betonar att det är viktigt med tydlighet och medvetenhet i rollerna och att varje kompetens ges förtroendet att ansvara inom sitt kompetensområde. Juridikstuderande hjälper till med överklaganden och deklarationer, läkaren skriver remisser, kyrkan bygger relation och erbjuder samtal och så vidare. Det finns en tydlig struktur kring närvaron av de olika tjänster som Bryggan förmedlar. Det är schemalagt och återkommande. Gästerna ska veta vilken dag och tid de kan träffa en representant för den kompetens de söker. Istället för att hänvisas runt så kommer personal till Bryggan, så också Svenska kyrkan. Sprider trygghetskänsla Varje måndag, onsdag och fredag, på fasta tider, finns en diakon eller en präst från Vantörs församling närvarande på Bryggan. Dino menar att Svenska kyrkan med sin närvaro sprider en trygghetskänsla. Genom den regelbundna närvaron bygger församlingen relationer och förtroenden med Bryggans gäster. Många missbrukare som besöker Bryggan avlider. Regelbundet arrangerar därför Svenska kyrkan och Bryggan det man kallar en schysst begravning tillsammans. Själva begravningen hålls i kyrkan, medan begravningskaffet ofta sker på Bryggan. Allt är välplanerat. De anhöriga får genom begravningen ibland uppleva att personen inte var så ensam som de kanske trott och att han/hon tillhörde en gemenskap. Varje begravning besöks av gäster. Ibland blir det nästen en magisk stämning, berättar Dino. Han menar att Svenska kyrkan har en viktig roll i att skapa denna värdiga begravning. Dino Gerdin, föreståndare för Bryggan Vantör, Fredrik Lidé, kyrkoherde, Anna-Britt Ulfhielm, kyrkorådsledamot. I en begravning finns sorg men ibland också skuld, berättar kyrkoherde Fredrik Lidé. Existentiella samtal hålls ofta, både med gäster och anhöriga. Hur eländig en person än varit eller haft det är han eller hon en avbild av Gud, menar Fredrik. Det finns således en stark teologisk motivering till att Svenska kyrkan finns i detta arbete, ger ett bra bemötande och är med och upprätthåller värdigheten. Och ur kyrkans perspektiv är inte heller begravningen slutet. Det finns ett hopp om en fortsättning. Det är aldrig kört. Det är kyrkans affärsidé i en hopplös situation, säger Fredrik. Tystnadsplikt viktig Om man kommer till Bryggan eller kyrkan med krökt rygg, är förhoppningen att man ska gå därifrån med rak rygg, understryker diakon Marianne Kronberg. Svenska kyrkan har också en unik pusselbit genom diakonernas och prästernas tystnadsplikt, menar Fredrik. Man är ingen myndighet och för inga journaler. Även om en del inledningsvis, av någon anledning, inte har förtroende för Svenska kyrkan, går alla i god för varandra. Socialtjänsten har förtroende för kyrkan och kyrkan har förtroende för socialtjänsten. Man kan snabbare länkas till rätt hjälp. Bryggan blir i praktiken också en låg tröskel till Svenska kyrkans övriga verksamhet. Kyrkans personal finns med som samtalspartner, medföljare till exempelvis sjukvård, erbjuder bikt, vakar vid dödsbäddar och förmedlar ekonomisk hjälp genom fonder. Ett långsiktigt uppbyggt förtroende, med förtroendefulla kontinuerliga möten med gästerna, har lett till deltagande i olika samtalsgrupper, gudstjänster och retreater. Dessa sker i en drogfri miljö, vilket respekteras av gästerna. Så hittar en del av de hemlösa 17

18 och missbrukarna alltså åter till kyrkan men via Bryggans verksamhet. Säkra närvaro på sikt Svenska kyrkans engagemang på Bryggan är väl förankrat i Vantörs församlings ledning och kyrkoråd. Kyrkoherde Fredrik Lidé berättar att Bryggan framfördes som församlingens flaggskepp när han intervjuades för kyrkoherdetjänsten. En präst och tre diakoner deltar regelbundet på olika tider. Ändå är det inte är mer än ca 25 procent av en heltid som Svenska kyrkan i praktiken bidrar med i arbetstid på Bryggan. Församlingens medverkan är inte eldsjälsbaserad och ingen vill riva upp någonting som fungerar bra, menar kyrkorådets representant Anna-Britt Ulfhielm. Fredrik berättar att han avser att göra ett skriftligt avtal om Svenska kyrkans närvaro på Bryggan. Detta för att säkra Svenska kyrkans närvaro på sikt. Sedan något år tillbaka är Bryggan en permanent verksamhet och får omkring två miljoner kronor från Stockholms stad för att bedriva verksamheten. Men andra bidrag är nödvändiga för att verksamheten ska kunna existera. Frivilligt engagemang, sponsring från företag liksom Svenska kyrkans närvaro bidrar alla med sin pusselbit. Enligt Dino finns det många utmaningar inför framtiden. Det är idag betydligt lättare att falla igenom samhällets offentliga trygghetsnät och många EU-medborgare har svårt att få hjälp från samhället när de inte får jobb eller bostad. Enligt Anna-Britt Ulfhielm är en av församlingens uppgifter att se till att verksamheten kan fortsätta. Inte i första hand genom ekonomiska bidrag, utan att på andra sätt se till att verksamheten lever vidare. Enligt Dino är Svenska kyrkans närvaro inbyggd i verksamheten. Kyrkan behöver inte bygga upp en egen struktur utan kan bidra med sin pusselbit. Det viktigaste är att det finns förtroende och relation. Låt soc vara soc, låt läkaren vara läkare, så kan ni vara kyrka, avslutar Dino. 18

19 foto: magnus bodin Maria Scharffenberg, präst kyrkan på sågverket Världens snabbaste identitetskort Jag har arbetat femtio år i branschen men hade aldrig sett en präst på verkstadsgolvet, berättar chefen för dem som servar truckarna som finns på SCA:s sågverk i Sundsvall. Vad är det som har hänt?, var hans reaktion. Jag är här tillsammans med prästen Maria Scharffenberg från Sköns församling. Hon har prästkragen på sig, världens snabbaste identitetskort, som hon säger. Hon har också en gul reflexväst med präst tryckt på ryggen samt en specialdesignad keps med samma budskap. Med eget passerkort visar hon mig runt bland mängder av timmer och truckar, verkstäder och kontor. Senare på dagen även hamnen där brädor och färdigt papper transporteras ut i världen. Överallt har hon access och överallt hejar personalen glatt när hon kommer, ministering by waving som hon själv säger. Hos många stannar hon, småpratar lite, svarar på frågor: hur har helgen varit?, måste man vara medlem i kyrkan för att få gifta sig?, det nya datasystemet krånglar... Vi befinner oss på Tunadals sågverk i Sundsvall. Sågverket tillhör SCA Timber som är en av Europas ledande leverantörer av träbaserade produkter. SCA Timber inkluderar sju sågverk, träförädlingsenheter samt distributions- och grossistverksamhet. På Tunadalens sågverk arbetar uppemot 200 personer, både anställda och entreprenörer. Själavård i lyftkranen Svenska kyrkans närvaro började med att Maria tog med sig sitt arbetssätt från sin förra arbetsplats. Hon stegade således upp på kontoret, presenterade sig och frågade om hon regelbundet kunde besöka sågverket och finnas till för personalen. Året var Maria var mycket tydlig med att hon var där på Svenska kyrkans uppdrag, att SCA inte behövde betala något för hennes närvaro och att hon har tystnadsplikt. Detta skapade förtroende. Att hon var neutral. Maria har hela tiden sett som sin huvuduppgift att lyssna, att finnas till. Hon 19

20 har avdramatiserat sin roll genom att vara närvarande regelbundet och inte bara komma när det har hänt något. Att ta vara på den vardagliga kafferasten. Ungefär en dag i veckan finns hon på sågverket. Maria menar att det är både diakoni, undervisning och mission som hon sysslar med. Maria berättar om de livsnära samtal som ofta fångas i stunden. Ibland under trettio sekunder, ibland tio minuter. Följ med upp i kranen?, föreslog en av arbetarna. Trots att hon är höjdrädd och varit uppe i kranen tidigare följde hon med. Väl där uppe bland alla spakar, berättade mannen om sitt liv. Ett själavårdssamtal i en annorlunda miljö. Han skulle aldrig kommit till en kyrka och satt sig i ett slutet rum, tror Maria. Men här på sin egen arena kände han sig trygg. Värre var det för Maria själv, högt däruppe... Maria tror att kyrkans närvaro har betydelse bara genom själva närvaron. På ett naturligt sätt informerar hon om och gör reklam för Svenska kyrkan. De flesta av arbetarna är dessutom medlemmar i Svenska kyrkan, även om de aldrig går i kyrkan. Vid dop, vigsel och konfirmation kanske, säger en av dem till mig. Det handlar således om medlemsvård, sammanfattar Maria. Social kompetens Jag träffar två representanter från personalavdelningen. De berättar att det började med att Maria kom till kontoret och presenterade sig och erbjöd sig att vara närvarande på sågverket som en neutral person. Vi prövar, tänkte de. I början var personalen ute på golvet skeptisk: Vad har de nu hittat på, dra hit en präst?, var kommentaren. Det fanns en misstänksamhet om att hon var lejd av sågverket. Även här fanns ett behov av tydlighet att hon verkligen var en neutral person som inte hade med SCA att göra och att hon hade tystnadsplikt. Det visade sig så småningom att Marias närvaro skulle ha en stor betydelse vid oroliga situationer såsom kriser, omorganisationer och personalneddragningar. Om något händer finns hon där. Det skapar en trygghet, menar de. De tror att det är viktigt att det är samma person som kommer från kyrkan som personalen kan bygga upp ett förtroende till. Ibland kan det dessutom vara en ganska macho kultur på arbetsplatsen. Man pratar bara produktion. Därför gäller att den som kommer från kyrkan har hög social kompetens och skinn på näsan. Man måste stå ut med att bara vandra runt och finnas till. Medarbetarna söker kanske inte samtalskontakt själva. Men det är bra att Maria är här för dem som behöver prata..., går snacket. En gång exploderade en truck och de bad Maria komma. Truckföraren behöver prata, fast han vet inte om det, sa någon. De menar att hon fungerar som ett komplement till företagshälsovården och finns i gråzonen mellan medarbetarnas vardagliga samtal och företagshälsovården. Det finns ingen annan på företaget som har Marias roll. Inför jul kommer hon också foto: magnus bodin Maria bland personalen på Truckservicen. 20

21 med en ask Paradischoklad till de anställda, vilket visat sig vara en uppskattad och symboliskt viktig handling. Flera av personalen nämner det spontant. Personalavdelningen är mycket nöjd med Marias insats och skulle rekommendera andra företag att ta chansen om de blev erbjudna denna typ av verksamhet. Men de betonar behovet av ovan beskrivna tydlighet. Mer krisarbete Åter till Truckservicen. En tid efter att Maria träffat den nya chefen inträffade ett dödsfall bland medarbetarna. En montör som hade arbetat på stället i tjugo år hade begått självmord. Det första chefen tänkte var att nu ringer jag Maria, som han lärt känna. Maria hade möjlighet att genast komma till arbetsplatsen. Hon organiserade upp hela den där biten ; minnesstund, samtal med kollegerna etcetera. Till minnesstunden kom det ett 50-tal medarbetare. Det var perfekt, säger chefen. Om Maria inte funnits vet han inte hur han skulle ha gjort med det hela. Hon kan erbjuda samtal som man kanske inte vill ha med vem som helst, menar han. På varje företag som Maria arbetar finns det numera en krisväska som hon ställt dit. I varje väska finns samma innehåll, ljus, duk, musik, minnesbok, fotoram. Det finns även ett fotografi som visar hur allt ska ställas upp på bordet. Maria menar att det är viktigt med en tydlig struktur och att det blir samma typ av minnesstund för alla. Att man inte gör skillnad på folk och folk. I sågverkets handlingsplan finns numera nedskrivet att det alltid ska anordnas en minnesstund vid dödsfall. Personalavdelningen förbereder minnesstunden genom att ställa upp allt enligt det fotografi och de anvisningar som finns i lådan. Sedan kommer Maria och håller minnesstunden. Personalavdelningen menar att minnesstunderna fyller en viktig funktion på så sätt att många kanske känner att de inte står den avlidne tillräckligt nära för att gå på en begravning. Men även för de anhöriga, som inbjuds, har en minnesstund på arbetsplatsen en viktig funktion, tror Maria. Att de får träffa arbetskamrater och ta del av den avlidnes vardagliga arbetsmiljö. Svårt hitta ersättare Det är på Marias initiativ som Svenska kyrkan finns närvarande på många företag i Sundsvall. En självlärd modell sedan omkring tio år tillbaka som hon tog med sig från sin förra arbetsplats. Hon satt då på sitt kontor och konstaterade att det var få besökare i kyrkan. Rakt över gatan låg ett stort företag. Dit gick hon över och frågade om hon fick vara där. Med viss tvekan välkomnades in på företaget. Ett förtroende skapades och hon blev en naturlig del av arbetsplatsen. När hon slutade gjordes ansträngningar för att tjänsten skulle finnas kvar, men det var svårt att hitta en ersättare, och Svenska kyrkans engagemang på företaget upphörde därför så småningom. När Maria sedan kom till Sköns församling var det uttalat att det ingick i tjänsten att hon skulle närvara på företag i församlingen. Idag lägger Maria ungefär tio procent av sin arbetstid, en förmiddag i veckan, på att vara närvarande på sågen. Händer det något går det åt mer tid. Sedan Maria kom till församlingen har det varit omorganiseringar och chefsförändringar. En svårighet har varit att företagens verksamhet ofta är församlingsgränsöverskridande, vilket kan göra det svårt för Svenska kyrkan som arbetsgivare. Det är inte självklart att man som anställd får arbeta utanför församlingsgränserna. Det blir diskussioner om försäkringsfrågor. I tider av besparingar finns också risken att denna typ av verksamhet kommer i andra hand, menar Maria. Jag träffar Sköns församlings kyrkoherde Jan From. Han bekräftar Marias arbete som viktigt och säger att det finns mandat för arbetet, även från kyrkorådet bland annat genom en egen budgetpost för verksamheten. Eftersom det finns många företag i församlingen är det naturligt att Svenska kyrkan arbetar med dessa. Han menar också att Svenska kyrkan har en särskild kompetens när det gäller kris och beredskap. Minnesstunder och begravningar kan i sin tur leda till själavård, mission eller dop. Jan berättar att det även finns tid för denna typ av arbete inom ramen för en diakontjänst i församlingen. Att sättet att arbeta sedan i praktiken blir ganska personbaserat är naturligt, menar han. Om Maria slutar är det möjligt att Svenska kyrkans närvaro på sågverket kommer att utvecklas på annat sätt. Men så kanske det också måste vara på denna typ av arbete, menar han. Det bygger mycket på relationer. Personalavdelningen på sågverket bekräftar att det inte finns eller har funnits någon direktkontakt mellan sågverket och församlingens kyrkoråd och ledning. Det finns inte heller något skriftligt avtal om Marias närvaro. Maria själv upplever att arbetet i praktiken till stor del är eldsjälsbaserat och hon efterlyser ett tydligare mandat från Svenska kyrkan att arbeta på företag. 21

på andra arenor Ögonblicksbilder av Svenska kyrkans närvaro bland andra samhällsaktörer

på andra arenor Ögonblicksbilder av Svenska kyrkans närvaro bland andra samhällsaktörer på andra arenor Ögonblicksbilder av Svenska kyrkans närvaro bland andra samhällsaktörer foto: magnus bodin 1 KYRKOKANSLIET 75170 Uppsala Telefon: 018 16 95 00, E-post: info@svenskakyrkan.se Web: www.svenskakyrkan.se

Läs mer

Medarbetarskap i Umeå kommun. Vi tar ansvar och visar engagemang för det egna och det gemensamma uppdraget

Medarbetarskap i Umeå kommun. Vi tar ansvar och visar engagemang för det egna och det gemensamma uppdraget Medarbetarskap i Umeå kommun Vi tar ansvar och visar engagemang för det egna och det gemensamma uppdraget Inledning Vi som arbetar i Umeå kommun har ett viktigt uppdrag: att bidra till ett gott liv i Umeå

Läs mer

Svenska kyrkan i Göteborg nätvandrar. Kyrkans Jourtjänst och Skolkyrkan i Göteborg

Svenska kyrkan i Göteborg nätvandrar. Kyrkans Jourtjänst och Skolkyrkan i Göteborg Svenska kyrkan i Göteborg nätvandrar Kyrkans Jourtjänst och Skolkyrkan i Göteborg Jag har chattat med en tjej i snart 1,5 år, och vi har så himla mycket gemensamt! Men jag vet inte hur man kan prata

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

DEL AV GEMENSKAPEN. Kyrkan är Guds famn och familj

DEL AV GEMENSKAPEN. Kyrkan är Guds famn och familj Medlemskap DEL AV GEMENSKAPEN Kyrkan är Guds famn och familj Varje år finns en majoritet av kyrkans nära sju miljoner medlemmar med i något av kyrkans sammanhang. Det kan vara i den lilla kören på landet,

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola Handlingsplan vid KRISSITUATIONER för Kyrkvillans förskola Innehållsförteckning Brand. 3 Olycksfall. 4 Krisgrupp. 5 Krisgruppens uppgifter Planering av första tiden Information i akut skede.. 6 Information

Läs mer

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor.

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor. Socialdemokraternas manifest för kyrkovalet 20 september 2009 i Svenska kyrkan i Eskilstuna Vi socialdemokrater tror att människor är sökare av olika slag. Sökandet måste få en möjlighet att komma till

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen samt förskolans barnutvecklingsgrupp.

Läs mer

Visioner för nattvandrare

Visioner för nattvandrare Visioner för nattvandrare Vi skall som vuxna vara en bra förebild för våra ungdomar. Både för våra egna och för andras barn. När vi nattvandrar är det viktigt att skapa så bra relationer som möjligt mellan

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala)

Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala) Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala) MENINGSFULLHET-SÄKERHET-KUNSKAP-HOPP-ANSVAR-MOD-RESPEKT-OMTANKE Innehållsförteckning Din trygghet sid. 3 Frivilliga resursgrupper sid. 3 Medlemsvård,

Läs mer

Bön för vår kyrka och vår värld

Bön för vår kyrka och vår värld Bön för vår kyrka och vår värld Bönen Vår viktigaste uppgift som kristna är att söka Gud, att låta hans kärleks eld tändas och brinna i våra hjärtan. Bön är att befinna sig i den älskande Gudens ansiktes

Läs mer

Uppföljning av PITEBOR PÅ STAN sommaren 2013. Föreningar nattvandrar i Piteå för att vara med och skapa tryggare miljöer

Uppföljning av PITEBOR PÅ STAN sommaren 2013. Föreningar nattvandrar i Piteå för att vara med och skapa tryggare miljöer Uppföljning av PITEBOR PÅ STAN sommaren 2013 Föreningar nattvandrar i Piteå för att vara med och skapa tryggare miljöer Ansvarig för sammanställningen: Helena Lindehag Folkhälsostrateg Piteå kommun september

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...

Läs mer

Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro

Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro 1 (7) Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro Inledning Svenska kyrkan ska vara ett redskap för Guds rike, och i varje

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Försäkra dig om: Viktig att tänka på för barn i kris

Försäkra dig om: Viktig att tänka på för barn i kris Försäkra dig om: - Att ambulans - polis - brandkår tillkallas. Larmnummer 112. - Att ge första hjälpen. - Att hålla obehöriga borta från olycksplatsen. - Att trösta och lugna. - Att rektorn meddelas omedelbart

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll -socialpsykiatri är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer

Läs mer

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21

Läs mer

Krisplan. Skola, fritids & förskola för nyfikna barn. Bråthult

Krisplan. Skola, fritids & förskola för nyfikna barn. Bråthult Krisplan Skola, fritids & förskola för nyfikna barn Bråthult 2013/2014 KRISPLAN Innehåll: 1. Telefonlista med angivet ansvarsområde 2. Olycksfall 3. Brand 4. Inbrott, stöld och/eller skadegörelse 5. Allvarlig

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

april 2015 Attitydundersökning Bilaga med kommentarer alex & martin /ikon

april 2015 Attitydundersökning Bilaga med kommentarer alex & martin /ikon april 2015 Attitydundersökning Bilaga med kommentarer alex & martin /ikon om undersökningen: 297 svarande (51 procent av de tillfrågade) 57 procent kvinnor, 42 procent män Ålder: 16 85 år Åldersfördelning:

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

4 av 5 svarat= 80 % 8 av 10 svarat: 80 % Kön Kvinna 22 1 4 15 9 49% 51 Man 15 3 4 20 12 51% 54 Totalsumma: 105. svar ej i samma frekvens

4 av 5 svarat= 80 % 8 av 10 svarat: 80 % Kön Kvinna 22 1 4 15 9 49% 51 Man 15 3 4 20 12 51% 54 Totalsumma: 105. svar ej i samma frekvens 2007 års brukarundersökning socialpsykiatriska området. 12 frågor 37 av 66 56 % 4 av 5 80 % 8 av 10 svarat: 80 % 35 av 47 svar= 74% 22 av 24 92% 106 av 152 70 % svarsfrekvens Ålder 18-35 år 2 1 2 10 2

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Församlingsinstruktion

Församlingsinstruktion Församlingsinstruktion Glanshammars församling Svenska Kyrkan i Glanshammar Innehåll sid Inledning... 3 1. Reglerna för församlingen och församlingens verksamhet som domkapitlet får besluta enligt bestämmelser

Läs mer

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola Handlingsplan vid KRISSITUATIONER för Kyrkvillans förskola Innehållsförteckning Brand. 3 Olycksfall. 4 Hot och våld.. 5-6 Krisgrupp. 7 Krisgruppens uppgifter Planering av första tiden Information i akut

Läs mer

STARTA SCOUTKÅR. Så här startar du en lokalförening i Scouterna

STARTA SCOUTKÅR. Så här startar du en lokalförening i Scouterna STARTA SCOUTKÅR Så här startar du en lokalförening i Scouterna 2016 Hej! Vad roligt att just du är nyfiken på Scouterna! I det här materialet hittar du information om vad Scouterna är och vilka möjligheter

Läs mer

Kontakt. LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B Linköping. leanlink.se/lss-funktionsstod

Kontakt. LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B Linköping. leanlink.se/lss-funktionsstod Kontakt LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B 581 81 Linköping lss@linkoping.se leanlink.se/lss-funktionsstod Linköpings kommun Leanlink LSS Funktionsstöd leanlink.se LSS Funktionsstöd Vår värdegrund Linköpings

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

Förskolan Vidingsjö bys plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Vidingsjö bys plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Vidingsjö bys plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet. a för planen Arbetslaget. Vår vision Alla barn på förskolan

Läs mer

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014 Familjedaghemmen i Filipstad 1 Personal och organisation I tätorten finns 5 dagbarnvårdare: Sonja Johansson, Pia

Läs mer

Guide till bättre balans i livet.

Guide till bättre balans i livet. Guide till bättre balans i livet. En praktisk handledning för både arbetsgivare och anställda. Balans i livet kan betyda mycket. Hur ska vi alla kunna kombinera arbete med privatliv utan att det kostar

Läs mer

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Organisationen 25 bibliotek knutna till en fakultet, institution eller centrumbildning - ansvar för den dagliga verksamheten till studenter

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Att våga prioritera det existentiella samtalet Att våga prioritera det existentiella samtalet Vad innebär existentiella frågor? När man drabbas av svår sjukdom handlar det inte bara om en sjuk kropp Livets, själva existensens grundvalar skakas Det

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Sallerups förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sallerups förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling Sallerups förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen. Förskolorna Munkebo, Nunnebo, Jonasbo och Slottsparken på Sallerups förskoleområde i Eslövs

Läs mer

En liten folder om Lanseringskampanjen

En liten folder om Lanseringskampanjen En liten folder om Lanseringskampanjen 2011 Lanseringskampanjen 2011 Den 5 september 2011 drar hela förbundet igång en historisk satsning där vi med 2012-målen och våra nio åtgärdspunkter i ryggen ska

Läs mer

Riktlinjer för bemötande och stöd vid kriser och dödsfall

Riktlinjer för bemötande och stöd vid kriser och dödsfall UFV-PA 2016/83 Riktlinjer för bemötande och stöd vid kriser och dödsfall Fastställda av personaldirektören 2016-01-13 Innehållsförteckning Inledning 3 Definitioner 3 Vid kriser 3 Vid akut kris 3 Skapa

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla barn och vuxna ska få möjlighet att utveckla sina inneboende resurser.

Läs mer

Församlingsinstruktion. Antagen

Församlingsinstruktion. Antagen Församlingsinstruktion Antagen 2014-08-13 Programförklaring Identitet Församlingen har med sina 9 000 medlemmar en kyrkotillhörighet på ca 78 % av invånarna (2013). I arbetslaget finns 30 anställda varav

Läs mer

Din röst spelar roll! Använd ditt röstkort. Vem kan du rösta på? Personrösta på tre kandidater

Din röst spelar roll! Använd ditt röstkort. Vem kan du rösta på? Personrösta på tre kandidater Din röst spelar roll! Söndagen den 20 september 2009 är det kyrkoval och du är röstberättigad. Vilka ska få ditt förtroende att fatta viktiga beslut i kyrkan de kommande fyra åren? Det handlar både om

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SÖRGÅRDENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 5 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 5 1.1.2 Beskrivning

Läs mer

barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem!

barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem! barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem! gudstjänst Kyrkklockorna ringer när det är dags för gudstjänst i kyrkan. Här sjunger vi sånger som kallas psalmer och vi ber till Gud, att Gud ska

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Skolledningens ställningstagande

Skolledningens ställningstagande Likabehandlingsplan Gothem förskola 2013/2014 Skolledningens ställningstagande Denna likabehandlingsplan bygger på skollagen och diskrimineringslagen. Lagarna förtydligar förskolans ansvar att arbeta mot

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Sol och vår ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE ÅSA ÖHNELL ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

Sol och vår ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE ÅSA ÖHNELL ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ÅSA ÖHNELL ORDLISTA otrogen (sida 6, rad 10) träffat andra kvinnor (eller män) efterlyste (sida 6, rad 16) sökte efter, frågade efter, kanske på teve och i tidningar inte råd

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Nässjö kommuns personalpolicy

Nässjö kommuns personalpolicy Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och

Läs mer

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16) Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD Sörgårdens förskola Mölndal (reviderad augusti -16) Våra styrdokument FN: deklaration om de mänskliga rättigheterna FN:s barnkonvention Läroplanen för förskolan

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2016 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2016. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 NÖJDHET 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014

Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014 Sunnanängs förskola Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014 Innehållsförteckning 1. Vision... 3 2. Sunnanängs långsiktiga mål... 3 3. Definitioner och begrepp... 3 4. Grunduppgifter...

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

VÄGLEDNING VID DÖDSFALL

VÄGLEDNING VID DÖDSFALL VÄGLEDNING VID DÖDSFALL 2001-05-22 Rektorsämbetet Universitetskaplan Christina Stendahl 2001-05-17 Vägledning vid en anställds dödsfall När en medarbetare och arbetskamrat dör efter en kortare eller längre

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Ta steget! Konfirmation 2015/16. Järfälla kyrka Kyrkvägen 8. Maria kyrka Vasavägen 25. S:t Lukas kyrka Svarvargränd 1. Viksjö kyrka Agrargränd 2

Ta steget! Konfirmation 2015/16. Järfälla kyrka Kyrkvägen 8. Maria kyrka Vasavägen 25. S:t Lukas kyrka Svarvargränd 1. Viksjö kyrka Agrargränd 2 Ta steget! Järfälla kyrka Kyrkvägen 8 Maria kyrka Vasavägen 25 S:t Lukas kyrka Svarvargränd 1 Viksjö kyrka Agrargränd 2 Konfirmation 2015/16 Varför konfirmation? Konfirmandtiden är ett fantastiskt tillfälle

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2016:13-020 Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-16 91 2 Inledning Det arbete som görs i verksamheterna

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolläraren i samråd med all personal

Läs mer

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <>, <>, som är kontaktperson på din arbetsplats.

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats. DAGS ATT TYCKA TILL OM DITT JOBB! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan arbetar här och för blivande arbetare. För att kunna vara det behöver

Läs mer

KRISPLAN Bergakottens förskola

KRISPLAN Bergakottens förskola KRISPLAN Bergakottens förskola Inledning Vid en akut kris kan man uppleva kraftig stress och det kan därför vara svårt att fatta rationella beslut. Avsikten med den här krisplanen är att underlätta hanteringen

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla barn och vuxna ska få möjlighet att utveckla sina inneboende resurser.

Läs mer

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR?

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR? PER PULSGRUP CH VARFÖR? HUR GÖR MAN O VARFÖR PULS? PULSGRUPP- VAD ÄR DET? Och varför ska vi ha det? Två relevanta och bra frågor som vi som jobbar med Puls-Tro och Idrott får ganska ofta. De frågorna försöker

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

Att vara kyrka på nätet. Strategi för Svenska kyrkans närvaro i sociala medier

Att vara kyrka på nätet. Strategi för Svenska kyrkans närvaro i sociala medier Att vara kyrka på nätet Strategi för Svenska kyrkans närvaro i sociala medier Skara stift 2012 1 BAKGRUND 3 2 ÖVERGRIPANDE SYFTE VISION 4 3 GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR 4 4 MÅL OCH KONKRETA TILLVÄGAGÅNGSSÄTT 5

Läs mer

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Enhet 1 avdelning 1-5 år och 6-13 år som är öppen dygnet runt. Verksamheter Dag-, kväll-, natt- och helg Förskola för barn 1-5 år Kväll-, natt- och helg

Läs mer

Riktlinjer för första hjälpen och krishantering

Riktlinjer för första hjälpen och krishantering 2008-01-01 Definition Insatser som krävs vid en dramatisk händelse som en olycka, brand eller rån vilka kan få stora konsekvenser på arbetsplatsen eller verksamheten. Det omfattar även händelser i medarbetares

Läs mer

För ett samtal i gruppen om situationen i beskrivningen med stöd av frågorna nedan

För ett samtal i gruppen om situationen i beskrivningen med stöd av frågorna nedan Vad är mångfald? Yalda, 37 år, har rötter i Mellanöstern och är född och uppvuxen i Sverige. Hon är den enda på sin arbetsplats som har utländsk bakgrund och det blir hon ofta påmind om av arbetskamrater

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <> <> <> <> <> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Utvecklingsplan för det drogförebyggande arbetet i Laholms kommun. Antagen av kommunstyrelsen 2003-08-26 Diarienummer 569/02

Utvecklingsplan för det drogförebyggande arbetet i Laholms kommun. Antagen av kommunstyrelsen 2003-08-26 Diarienummer 569/02 1 Utvecklingsplan för det drogförebyggande arbetet i Laholms kommun Antagen av kommunstyrelsen 2003-08-26 Diarienummer 569/02 2 Monica Jacobsson 20030602 Samordnare Laholms kommun UTVECKLINGSPLANEN FÖR

Läs mer

Förskolan Tränsets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Tränsets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Tränsets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskola Ansvariga för planen: Malin Lilja, förskollärare och Jan-Olof Niska, förskolechef

Läs mer

Första hjälpen och krisstöd för Folktandvården PÄS

Första hjälpen och krisstöd för Folktandvården PÄS Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (7) Första hjälpen och krisstöd för Folktandvården PÄS Ansvar Respektive chef har huvudansvaret för att lämpliga åtgärder vidtas vid krissituationer på den

Läs mer