Den framtida. begravningsverksamheten. En beskrivning av hur olika aktörer inom nuvarande system kan bidra till utveckling av begravningsverksamheten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den framtida. begravningsverksamheten. En beskrivning av hur olika aktörer inom nuvarande system kan bidra till utveckling av begravningsverksamheten"

Transkript

1 Den framtida begravningsverksamheten En beskrivning av hur olika aktörer inom nuvarande system kan bidra till utveckling av begravningsverksamheten

2 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING UPPDRAGET BAKGRUND RESTRIKTIONER PROJEKTETS MÅL ANGREPPSSÄTT PROJEKTGRUPP BEGREPP OCH UTGÅNGSPUNKTER BEGREPP UTGÅNGSPUNKTER NULÄGE BEGRAVNINGSVERKSAMHETEN VISSA ORGANISATIONERS ANSVAR FÖR BEGRAVNINGSVERKSAMHET OMVÄRLDSFÖRÄNDRINGAR IAKTTAGELSER KULTURDEPARTEMENTET KAMMARKOLLEGIET LÄNSSTYRELSERNA OMBUD FÖRSAMLINGARNA IAKTTAGELSER UR ETT ANNAT PERSPEKTIV SLUTSATSER STYRNING SKER PÅ AKTIVITETER, FORMALITETER OCH MED TRADITION SVAG EKONOMISK PRESS HUVUDMÄNNEN SKAPAR BRA RESULTAT AMBITIONEN MED OMBUDENS ROLL HAR INTE UPPNÅTTS ÖKA EFFEKTIVITET MED STÖRRE ENHETER OCH UTVECKLAD STYRNING MÅLBILDER BEGRAVNINGSVERKSAMHETEN DRIVS I STÖRRE ENHETER VÄLFUNGERANDE STYRNING KYRKOGÅRDSCHEF SÖKES VILL DU BLI BEGRAVNINGSOMBUD FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER HUVUDMÄNNEN SVERIGES KYRKOGÅRDS- OCH KREMATORIEFÖRBUND OCH FÖRSAMLINGSFÖRBUNDET SVENSKA KYRKAN LÄNSSTYRELSERNA REGERINGEN SAMTLIGA BERÖRDA PARTER LITTERATURHÄNVISNINGAR

3 1. Sammanfattning Begravningsverksamheten är en samhällsuppgift som sköts på ett bra sätt av nuvarande huvudmän församlingar och samfälligheter i Svenska kyrkan samt två kommuner. Rent principiellt finns dock invändningar mot det förhållandet att Svenska kyrkans församlingar fått statens uppdrag att svara för begravningsverksamheten. Det är också en besvärande stor spännvidd i begravningsavgifter mellan olika huvudmän. Det finns ett tydligt samband mellan avgiftsnivå och antal invånare inom förvaltningsområdet. Ju fler invånare desto lägre avgift Viktiga förhållanden i omvärlden som berör den framtida begravningsverksamheten är att samhället ställer ökade krav på effektivitet att vi får ett mer mångkulturellt samhälle att allt färre tillhör Svenska kyrkan att människor vill se sammanhang, ha inflytande samt få återkoppling i sitt arbete vilket huvudmännen måste beakta för att kunna rekrytera nya medarbetare att samverkan och nätverksbyggande ökar i kommuner och landsting som en metod att hantera effektivitet och strukturella problem. Huvudmännen styr idag begravningsverksamheten med regelstyrning, snarare än målstyrning. Begravningsverksamheten är inte utsatt för någon väsentlig ekonomisk press vilket leder till brister i effektivitet. Ombudens funktion har på många håll knappast nått reformens syfte om väsentligt stärkt insyn i och möjlighet att påverka begravningsverksamheten. För att öka effektivitet, minska skillnader i begravningsavgiften, hantera den demokratiska obalansen och för att utvecklas i takt med omvärldsförändringarna behöver flera aktörer delta i utvecklingsarbetet av begravningsverksamheten. I utredningen föreslås följande åtgärder inom ramen för ett oförändrat huvudmannaskap 1. att huvudmännen slår samman begravningsverksamheten i betydligt större enheter än idag och att styrningen samtidigt utvecklas så att de lokala behoven beaktas, 2. att kyrkomötet i kyrkoordningen återupprättar möjligheten för församlingarna att bilda partiella samfälligheter, 3. att Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund, Svenska kyrkan och Församlingsförbundet stiftsvis arrangerar en serie av seminarier som involverar företrädare för huvudmän, stiftet, ombud och länsstyrelse i en granskning av sina förutsättningar att utveckla verksamheten, 4. att Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund och Svenska kyrkans församlingsförbund erbjuder utvecklingsinsatser i form av utbildning, stöd och handledning till huvudmännen i ledarskap och styrning, 5. att länsstyrelserna kontinuerligt t.ex. årsvis utbyter erfarenheter vad gäller möjligheter att utveckla ombudens roll samt att förstärka huvudmännens arbete med effektivitet och särskiljande, 6. att kulturdepartementet initierar en utvärdering av begravningsverksamheten på nationell nivå utifrån i första hand tre samhällsintressen: ombudens funktionalitet, verksamhetens effektivitet samt huvudmannens förmåga att särskilja begravningsverksamheten från sina andra verksamheter, 7. att en central samrådsgrupp bildas med företrädare för huvudmännen, kulturdepartement, kammarkollegiet, socialstyrelsen, naturvårdsverket, länsstyrelserna, Svenska kyrkan cent- 3

4 ralt, trossamfund utanför Svenska kyrkan, begravningsombud, Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund, Svenska kyrkans församlingsförbund samt Föreningen Sveriges Kyrkogårdschefer. Syftet med samrådsgruppen är att utbyta kunskap och erfarenheter samt att lämna förslag till utvecklingsinsatser 2. Uppdraget 2.1. Bakgrund Frågan om huvudmannaskapet för begravningsverksamheten har på senare år aktualiserats gång på gång i olika sammanhang. Varför så skett har dock inte alltid stått helt klart, men de bakomliggande orsakerna torde kunna sammanfattas i följande fyra punkter: ett s.k. demokratiunderskott - alla medborgare har inte möjligheter att direkt påverka verksamheten, ett ifrågasättande från vissa håll av att Svenska kyrkan ensamt fått ansvar för det som närmast kan karaktäriseras som en samhällsuppgift, stora skillnader i begravningsavgiften mellan olika huvudmän otydligheter i organisationen Med jämna mellanrum dyker förslag upp om övergång till ett kommunalt huvudmannaskap som lösning på problemen. Denna fråga prövades dock mycket ingående i samband med kyrkans skiljande från staten och förutsättningarna har inte förändrats sedan dess. Andra lösningar bör därför prövas och en har inriktning att slå samman kyrkogårdsorganisationer i flera församlingar i större enheter för att skapa effektivare organisationer. Vid Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbunds (SKKF) rikskonferens år 2003 redovisades därför erfarenheterna av att slå samman flera kommuners räddningstjänster. Mot bakgrund av dessa erfarenheter tillsatte SKKF:s centralstyrelse en projektgrupp med uppdrag att redovisa vad som behöver utvecklas för att ge huvudmännen förutsättningar att bedriva en effektivare verksamhet Restriktioner Uppdraget hade följande restriktioner Svenska kyrkans territoriella uppdelning Den sedan 1500-talet gällande territoriella uppdelningen innebär att landet är uppdelat i många små enheter. Denna uppdelning ska inte ifrågasättas i denna utredning. Huvudmannaskapet ska inte flyttas Varje huvudman har ett ansvar som inte kan delegeras, avtalas eller organiseras bort om inte regeringen beslutar annat. Verksamheten kan däremot utföras av personer som kan vara anställda i annan församling, i en kyrklig samfällighet, i annan gemensam organisation eller i privat företag. Begravningsavgiften beräknas utifrån huvudmannens kostnader Begravningsverksamhetens kostnader ska särredovisas hos varje huvudman och vara underlag för begravningsavgift. Skillnader i begravningsavgiften mellan olika huvudmän ska inte hanteras genom system för utjämning. 4

5 2.3. Projektets mål Målet med detta projekt är att redovisa de strukturella problem som hindrar begravningsverksamhetens effektivitet i alla perspektiv och redogöra för åtgärder på nationell, regional och lokal nivå som behövs för en fortsatt utveckling av begravningsverksamheten inom nuvarande huvudmannaskap Angreppssätt Begravningsverksamhetens långsiktiga utveckling är helt beroende av hur den styrs, inte endast av en huvudman, utan hur den styrs från riksdag till kyrkogårdschef. Vi har därför valt att inte studera begravningsverksamheten, utan hur begravningsverksamheten styrs på nationell, regional och lokal nivå. Analysen av begravningsverksamheten bygger på två undersökningar där tolv församlingar eller samfälligheter har valts ut. Dessa är geografiskt utspridda i hela landet med två församlingar eller samfälligheter i vardera av följande grupper Större stad Medelstor stad Större tätort Mindre tätort Landsbygd Glesbygd Intervjuer Hos de tolv huvudmännen har linjeorganisationen intervjuats (förtroendevalda, högsta ansvarig tjänsteman 1, kyrkogårdschef och personal). Intervju har också gjorts med företrädare för kommunal huvudman. Sammanlagt har 39 intervjuer genomförts. Frågorna har styrning där bl.a. följande ämnen tagits upp: uppdrag från överordnad nivå, ekonomistyrning, resultat, kundtillfredsställelse, ledarskap, hot och möjligheter, utveckling, effektivitet, samverkan samt relationer till Svenska kyrkan, Församlingsförbundet, SKKF, ombud, andra trossamfund och kommunen. På nationell nivå har sammanlagt nio personer intervjuats som företräder kulturdepartementet, kammarkollegiet, länsstyrelse samt Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (SST). 1 Kyrkoherde, kanslichef eller kyrkogårdschef 5

6 Studie av dokument De tolv huvudmännens styrdokument har även granskats avseende innehåll samt överensstämmelse med vad som framkommit under intervjuerna. Exempel på dessa styrdokument är budget och verksamhetsplaner, årsredovisningar, förvaltningsberättelser och verksamhetsberättelser, reglementen, instruktioner, delegationsregler, befattningsbeskrivningar, arbetsordningar etc, policys i fråga om lön, jämställdhet, arbetsmiljö, säkerhet, rekrytering etc, församlingsstatistik. Bland andra rapporter som har studerats kan nämnas seminarier med Framtidsverkstaden ( , ) samt enkät till kyrkomötesledamöter ( ) utförd av Föreningen Sveriges Kyrkogårdschefer samt en enkät till tio kyrkogårdschefer (2004) om styrning av begravningsverksamheten Projektgrupp Projektet har letts av en projektgrupp bestående av Ulf Lagerström, SKKF, ordförande Jan Olov Andersson, SKKF Elisabeth Janson, SKKF John Nilsson SKKF Göran Arvidsson, Föreningen Sveriges Kyrkogårdschefer Johan Hermelin Strategihuset AB, projektledare Under projektets gång har visst samråd skett med företrädare för Svenska kyrkan, Församlingsförbundet och begravningsombud. 3. Begrepp och utgångspunkter 3.1. Begrepp I enlighet med begravningsverksamhetskommitténs betänkande definieras begravningsverksamheten som en allmän samhällelig uppgift. Begravningsverksamhet är den verksamhet som huvudmännen ska utföra enligt lag och förordning. Begravningsverksamheten ska särskiljas och särredovisas från huvudmannens övriga verksamheter. Kyrkogårdsorganisation är den organisation inom huvudmannen som svarar för begravningsverksamheten. Med huvudman avses församling inom Svenska kyrkan eller kommun som skall anordna och hålla allmänna begravningsplatser för dem som är folkbokförda inom ett visst geografiskt avgränsat förvaltningsområde. Med församling avses församling eller kyrklig samfällighet 3.2. Utgångspunkter Eftersom denna utredning behandlar statens och församlingarnas styrning av begravningsverksamheten är det angeläget att beskriva de utgångspunkter utredningen har haft när styrningen granskats. 6

7 Uppdragsstyrning Varje system behöver frihetsgrader så att organisationen får en chans att utvecklas. Ett tydligt åtskiljande mellan olika nivåers ansvar och uppgift underlättar denna utveckling. Varje åtskiljande av nivå innebär också att ansvar lämnas till den nivå som har bäst förutsättningar att utföra uppdraget. Men inget uppdrag kan anses överlämnat förrän det är mottaget, dvs. mottagaren har visat att han förstått uppdraget och visat på hur det kommer att genomföras och vilka förutsättningar som krävs. Om denna syn på uppdragsstyrning appliceras på begravningsverksamheten skulle uppdragsstyrning kunna ta sig följande utryck hos en huvudman. Vi förutsätter här huvudmän som är så stora att de har en egen avdelning eller liknande nivå för begravningsverksamheten. Förtroendevalda formulerar mål och strategier anpassade till de lokala förhållandena i församlingen samt ser till att målen uppnås. Alla kunders 2 behov är utgångspunkter vid formulering av mål och strategier. Förtroendevaldas mål och strategier leder till krav på utförare i form av mål, ekonomi, arbetssätt, samverkan och organisation. Förtroendevalda för dialog med kyrkogårdschef om mål, strategier samt utförarnas förutsättningar att nå målen. Kyrkogårdschefen kvitterar uppdraget och redovisa hur verksamheten ska utföras och rapporteras. Detta sätt att styra är ett sätt att skapa en lärandeprocess där varje styrande nivå tar ansvar utifrån sina förutsättningar och sitt ansvar. Lärandeprocessen är ett sätt att skapa kontinuerlig utveckling av verksamheten. Inte sällan är målformuleringar början på en utveckling mot uppdragsstyrning. Utan tydliga mål, utvärdering och kvitteringar uppstår ingen fungerande uppdragsstyrning. Utan en tydlig uppdragsstyrning riskerar de två nivåerna (förtroendevalda och kyrkogårdschef) att blanda sina roller. Chef och förtroendevalda riskerar att arbeta på samma nivå och med samma frågor, vilket ofta leder till otydligheter både inom organisationen och mot kunder. Överordnad nivå Uppdrag Kvittering Styrd nivå Schematisk bild av uppdragsstyrning Om man betraktar styrning av begravningsverksamheten från nationell till lokal nivå ser man i tabellen nedan att uppdragen och styrmedel byter karaktär för varje nivå. Varje organisation styr efter det uppdrag man fått av överordnad nivå och efter de styrmedel som man förfogar över. 2 Med kunder avses anhöriga i samband med en begravning samt allmänhet som vistas på en begravningsplats/kyrkogård för att minnas, söka frid och ro eller för att få en kulturell upplevelse. 7

8 Organisation Uppdrag Styrmedel Riksdag, regering, kulturdepartementet Lag och förordning Kammarkollegiet Fastställa begravningsavgift och clearingavgifter Beslut Länsstyrelserna 3 Tillsyn Besluta om gravsättning på annan plats Besluta i överklaganden Kulturminnesfrågor, miljöfrågor Utse ombud Ta emot rapporter Beslut Vite Kyrkomötet - Beslut om organisationsstruktur i kyrkoordningen Huvudmännen Svara för begravningsverksamheten Besluta om mål, ekonomi och ambitioner enligt lag och förordning Kyrkogårdschefer Genomföra den verksamhet som förtroendevalda beslutat Verkställa Ledningsprocessen Utifrån det uppdrag som ledningen får av överordnad nivå är det ledningens uppgift att säkerställa att organisationen över tid levererar det den ska enligt omvärldens förväntningar och krav från överordnad nivå. När en organisation inte levererar det omvärlden förväntar sig uppstår ett strategiskt gap. Gapet innebär att organisationen inte skapar tillräcklig nytta i dess strategiska relationer, primärt kundrelationen, eller inte klarar sina ekonomiska krav (lönsamhet, budget). Det strategiska gapet yttrar sig i omvärldens besvikelse eller misstroende mot organisationen och utlöser förr eller senare krav på förändring. Det är därför en stående punkt på ledningens dagordning att avläsa förändringar i omvärlden och ta initiativ till att förebygga eller överbrygga strategiska gap. Att åtgärda eller förebygga ett strategiskt gap kan kräva radikala förändringar av organisationens sätt att fungera och beröra organisationens processer, system, medarbetare och andra resurser. Ledningsprocessen - dvs ledningens allra viktigaste uppgift - kan beskrivas med följande tre steg. Steg Syfte Resultat Lägga spåret Syftar till att identifiera ett eventuellt strategiskt gap mellan organisationens resultatskapande och omvärldens förväntningar samt åtgärder för att förebygga eller eliminera detta. Strategisk inriktning för de närmaste åren. Strategiska åtgärder för att återställa eller nyskapa resultatförmåga. Åtgärder kan beröra processer, kompetens, system, etc). Kommunicera spåret Hålla spåret Syftar till att säkerställa förståelse och uppslutning kring ny strategisk orientering och de förändringar som blir följden av denna. Syftar till att etablera och befästa det nya arbetssättet (och hantera återfallskrafter). Beslut och mandat från överordnad nivå till denna nivå att genomföra strategisk inriktning och strategiska åtgärder. Mottagande nivå har förstått och är motiverad att genomföra strategisk inriktning och strategiska åtgärder. Resultatförbättringar enligt kunder, intressenter och överordnad nivå. 3 Länsstyrelsen alla uppgifter finns mer utförligt redovisade i kapitel

9 Ledningen kan välja att Lägga spåret på flera olika sätt. Inom managementlitteraturen beskrivs många olika typer t.ex. situationsanpassat ledarskap, management by walking around och det pedagogiska ledarskapet. Vi väljer att i tabellen nedan beskriva regelstyrning, målstyrning och visionsstyrning enligt Jouko Arvonen 4 eftersom de är en lämplig referensram för beskrivningen i kapitel 5. Omvärlden Mål och syfte Ledningen Arbetet och uppgiften De anställda Kontrollsystem Kreativitet Typorganisation Metaforer Regelstyrning Målstyrning Visionsstyrning Är inte viktig eller man har den under kontroll, organisationen är inåtvänd och upptagen av sig själv Planering, regler, instruktioner, order som styr individen Chefen styr och fördelar uppgifterna. Chefen är expert och en auktoritet som man fogar sig efter Specialiserad, standardiserad, kontrollerbart och innebär repetitiva handlingar En del i maskineriet, arbetet upplevs som ett ålagt tvång som medför passivitet, människan är så att säga huvudlös Kontroll av att individen följer formella procedurer och regler. Kontrollen bygger på att bestraffa ett avvikande beteende och i vissa fall även på fysiskt tvång Låga krav på nytänkande, energin är riktad mot att skapa nya regler och kontrollmekanismer Ytterligheten är fängelse, anstalter, och militära organisationer. Har även tillämpats i industriella organisationer Människan är bara armar och ben Målstyrning möjliggör en decentraliserad organisation på en turbulent marknad, orientering mor kunder och kundbehov Konkreta och mätbara mål för organisationen, gruppen eller individen. Förutsätter att det föreligger resultat som kan kvantifieras. Ledningen skapar, förmedlar och förankrar mål, strategier i organisationen. Chefen har ansvar för att utveckla medarbetarnas kompetens och bedöma deras prestationer. Uppgifterna är direkt kopplade till ett övergripande mål, arbetet får ett större innehåll och en helhet för utövaren En resurs och en kritisk faktor, skall informeras om mål och resultatkrav, får eget ansvar och tar initiativ Målstyrning baserar sig på ekonomiska resultatkrav, uppföljning sker ofta genom en kontinuerlig mätning av några nyckelvariabler Förnyelsekraften ligger i att ledningen kan skapa nya affärsidéer som är styrande och lönsamma Modernare industriföretag och förvaltningar som decentraliserar och effektiviserar verksamheten Människan har också ett huvud att tänka med Orientering mot att tillfredsställa kvalitativa behov i samhället, prioritet på kunderna och samhällsnyttan Ej direkt mätbara mål men mentala bilder som skapar mål, mening och färdriktning och innehåller barriärbrytande element Ledningen har ofta en funktion att vara en symbol och förebild för gruppen. Ledarens legitimitet bygger på auktoritet som han erhåller från gruppen Arbetets mening i sig är ett mål, arbetet har en emotionell attraktion för personen Människan frigör sina intellektuella och emotionella resurser för att skapa nytt. Individens (- ers) mål är organisationens mål Utvärdering av syftet med verksamheten. Visionen i sig kan ofta inte mätas exakt, den är ju ofta något som är ouppnåeligt men ändå eftersträvansvärt Förnyelsen baserar sig på individernas inre behov av självförverkligande och behov av att vara nyttig för andra Kunskapsföretag, ideella organisationer och även mera traditionella organisationer som försöker skapa framgångsbilder Människan har även ett hjärta att känna med 4 Jouko Arvonens bok: att leda via idéer,

10 Systemteori Med ett organisationsteoretiskt synsätt kan man beskriva att en organisation kännetecknas av följande ett gemensamt uppdrag, en gemensam kundgrupp, kundsituation och lösningar, gemensamma mål, gemensam företagskultur. Om en organisation har flera uppdrag, flera kundgrupper, skilda mål, och olika företagskulturer kan det knappast sägas vara en organisation, snarare ett konglomerat av organisationer eller en koncern. I en koncern kan dessa olikheter rymmas beroende på att koncernledningen inte ägnar sig åt verksamhetsfrågor utan skapar förutsättningar för dotterbolagens egen utveckling. I företagsvärlden har det under lång tid funnits en inriktning att inte blanda skilda verksamheter vilket synliggörs i uttrycket Håll dig till kärnverksamheten Företagskultur 5 Som tidigare nämnts är ledningsprocessen en beskrivning av ledningens egentliga uppgift. Ett viktigt verktyg för ledningen är skapandet av en viss företagskultur. Varje organisation har medvetet eller omedvetet en företagskultur. Inte sällan uttrycker man den som att det sitter i väggarna. Företagskulturen är företagets själ. Den består av de värderingar som tillsammans utgör grund för företagets agerande mot kunder och andra intressenter, samt det beteende och de attityder som chefer och medarbetare uppvisar mot varandra. Värderingar bestämmer sättet att driva verksamheten, organisera arbetet, bemöta kunder och medarbetare. Företagskulturen återspeglas i det klimat som råder på arbetsplatsen. Värderingar som gäller hos ledning och medarbetare styr företagets handlande i allra högsta grad. För att skapa hållbara företag med växande värden, måste ledningen aktivt arbeta med företagets kultur och värderingar. 4. Nuläge 4.1. Begravningsverksamheten Allmänt Begravningsverksamheten inom Svenska Kyrkan är organiserad i 838 församlingar/samfälligheter och bedrivs på cirka kyrkogårdar och begravningsplatser. Begravningsverksamheten berör cirka hel- och deltidsanställda och omsätter ca miljoner kronor per år. Detta är ca 20 % av Svenska kyrkans samlade verksamhet. Utöver dessa huvudmän tillhöriga Svenska kyrkan har regeringen i två fall beslutat att en kommun ska vara huvudman. Det gäller Tranås och Stockholm, och dessa behandlas inte i det följande. 5 5 I Nationalencyklopedin beskrivs företagskultur på följande sätt: företagskultur är den uppsättning idéer, värderingar och normer som kännetecknar ett företag eller annan organisation, eller med andra ord den informella, föreställningsmässiga sidan av företaget och den anda eller det klimat som utmärker detta. 10

11 Svenska kyrkan är huvudman för begravningsverksamheten oavsett den avlidnes religiösa tillhörighet. När kyrkan skildes från staten diskuterades att kommunerna skulle ta över ansvaret för begravningsverksamheten. Meningen var att en religiöst neutral organisation skulle svara för begravningsverksamheten. När slutligen kyrkan utsågs till huvudman ifrågasatte några detta utifrån dels en urholkning av religionsfriheten, dels en s.k. demokratisk obalans (begränsningar i möjligheterna för den som intet tillhör Svenska kyrkan att direkt påverka begravningsverksamheten). De som inte tillhör kyrkan har inte rösträtt till kyrkliga val och är inte valbara till förtroendeuppdrag inom kyrkan. De har därmed inte samma möjligheter att direkt påverka eller delta i beslut om t.ex. begravningsavgiften eller om planering och utbyggnad av särskilda gravplatser för dem som inte tillhör något kristet trossamfund. Dessa brister kompenserades i författningen dels med att länsstyrelserna fick i uppdrag att utse begravningsombud, dels med ett uppdrag till kammarkollegiet att fastställa begravningsavgiften för de icke kyrkotillhöriga som hade en församling/samfällighet som huvudman. Begravningsverksamheten skulle vidare vara en fristående verksamhet inom Svenska kyrkan med ansvar att särredovisa sina kostnader och intäkter. Huvudmannens förmåga att hantera den demokratiska obalansen har och kommer att ha stor betydelse för hur obalansen upplevs. Begravningsverksamheten är en offentligt finansierad verksamhet som bedrivs av Svenska kyrkans församlingar. Hela reformen om åtskiljandet av kyrka - stat kom i slutskedet att hänga på begravningsverksamheten. Svenska kyrkan fick behålla begravningsverksamheten, mycket beroende på att de skött verksamheten bra under många år. Därmed följde att huvudmännen ska få bestämma begravningsavgiften. Det finns ca 830 huvudmän som årligen svarar för begravningar av ca människor vilket i genomsnitt innebär två begravningar per huvudman och vecka. Den vanligaste församlingen är en liten organisation som har att utföra ett hantverk. Ju mindre enheter, desto mer blir utförandet av de kyrkliga respektive statliga uppdragen involverade i varandra. Församlingarna kan sägas vara de sista resterna av sockenväsendet. Det bygger på en lokal förankring. Det är vår verksamhet, vår bygd. På landsbygden är närheten och småskalighet viktig. Där är begravningsplatsen också en kyrkogård som utgör en tomt runt kyrkan. Det finns sällan en särskild kyrkogårdschef utan en kyrkogårdsvaktmästare driver verksamheten parallellt med sin roll som kyrkvaktmästare. I dessa församlingar behövs inga sofistikerade styrsystem, direkt kommunikation är tillräcklig grund för styrning. Det är dessa församlingar som oftast har de högre begravningsavgifterna. I de större städerna finns inte samma efterfrågan på närhet. Där kommer helt andra krav i förgrunden som t ex effektivitet och mer kvalificerade styrsystem. En sökning på internet för åren ger 101 träffar (www.dn.se) på ordet begravning varav två träffar berör begravningsverksamheten. De andra träffarna handlar om berömda människors begravningar, krigsoffer etc. Motsvarande sökning på ger 439 träffar varav tolv berör begravningsverksamheten. Av dessa är det endast en artikel som berör begravningsavgiften. Om man studerar pressklipp från all svensk press kan konstateras att det varje dag - främst i lokalpress och fackpress - skrivs flera artiklar som berör begravningsverksamheten. Sammanfattningsvis kan sägas att det knappast förekommer någon nationell debatt kring begravningsverksamheten. Däremot är verksamheten omskriven på lokal nivå. 11

12 Begravningsavgiften Begravningsavgiften ingår i kyrkoavgiften för dem som är medlemmar i Svenska kyrkan. För alla andra utgår en särskild begravningsavgift. Begravningsavgiften uppgick totalt till 2,9 miljarder kronor eller i genomsnitt 441 kr per inkomsttagare år I dessa belopp ingår begravningsavgift för alla fysiska personer oavsett om de tillhör Svenska kyrkan eller ej. År 2002 låg Stockholms län lägst med 276 kronor per inkomsttagare. Det högsta länsgenomsnittet, 599 kronor per inkomsttagare, gäller för Värmland, vars värde ligger ca 40 procent över riksmedelvärdet. Begravningsavgiften varierar från 0,08 till 1,07 kronor per skattekrona, dvs ca 1300 % skillnad. Det skulle inte vara acceptabelt i fråga om t.ex. kommunalskatt, där är de största skillnaderna ca 30 %. Men i relation till kommunalskatten är nivån på begravningsavgiften marginell. Med hänsyn till församlingarnas skilda strukturella förutsättningar är naturligt med en ekonomisk spännvidd. Vissa faktorer kan knappast påverkas av huvudmännen. De är faktorer som är inbyggda i systemet för beräkning av begravningsavgifterna och kan betraktas som priset för den lokala förankringen. Dessa faktorer kan inte påverkas inom denna utrednings ram och behandlas därför inte i denna utredning Intäkter som grundas på befolkningsstorlek och skattekraft i den enskilda församlingen Kostnader som beror på antal kyrkogårdar, belägenhet, allframtidsskötsel Däremot finns ett antal faktorer som varje huvudman kan besluta över. De är desto intressantare att studera för den framtida begravningsverksamheten. Samverkan mellan huvudmän, ledarskap, effektivitet, ambitionsnivå. Den starka kopplingen mellan befolkningsstorlek och begravningsavgift kan utläsas av nedanstående diagram. Begravningsavgift (medel) 0,60 0,50 0,40 Kr 0,30 0,20 0,10 0, Invånare/Församling >

13 Uppdelningen i de olika intervallerna har valts för att ha tillräckligt många huvudmän i varje intervall och säkerställa ett statistiskt säkerställt underlag. Den svacka man kan utläsa i församlingarna med invånare har en lägre standardavvikelse än omkringliggande huvudmän. Det betyder att de har en mindre spridning kring medelvärdet. I den gruppen finns också en huvudman med mycket låg begravningsavgift. Det går inte att tolka resultatet så att invånare är en ideal storlek. Däremot kan man utläsa att antalet invånare har betydelse för begravningsavgiften storlek och att sammanslagning av kyrkogårdsorganisationen i flera församlingar kan sänka begravningsavgiften. Även om begravningsavgiften har liten betydelse i relation till kommunalskatten kan skillnaden mellan högsta och lägsta begravningsavgift uppgå till betydande belopp om man ser kostnaden i ett livslångt perspektiv och i olika inkomstlägen. I nedanstående diagram kan man avläsa att vid en årsinkomst om kr blir skillnaden mellan lägsta och högsta begravningsavgift drygt kr. Vid kr årsinkomst blir motsvarande skillnad ca 125 tkr. På motsvarande sätt som begravningsverksamheten inte är föremål för en offentlig debatt diskuteras inte heller begravningsavgiften. Allmänhetens medvetenhet om skillnaderna i begravningsavgift är låg. Skillnader verkar mest beröra de som arbetar inom verksamheten. En del människor reagerar på att man/hustru betalar olika avgifter (inkomstrelaterat). Man ser skillnader inom familjen, inte mellan församlingar. Men frågan om de stora olikheterna i begravningsavgift är nyligen upptäckt och har potential att bli en stor fråga. Det kan anses orimligt att medborgarna får samma tjänst till så olika kostnader. Kammarkollegiet fattar beslut om begravningsavgiften för dem som inte är medlemmar i Svenska kyrkan. Det är få människor som kopplar ihop detta beslut med skattsedelns information om en begravningsavgift. En sänkning med 2 öre har begränsad betydelse. Den ekonomiska frågan försvinner på grund av dess marginalitet, inte minst i relation till frågans betydelse vid dödsfall. Man accepterar den ordning och avgift som gäller Sammanlagd kostnad under 30 år Årsinkomst 100 tkr Årsinkomst 200 tkr Årsinkomst 400 tkr Årsinkomst 600 tkr 0 0,07 0,33 0,65 0,90 1,07 Begravningsavgift kr/skattekrona Sammanlagda begravningsavgift under 30 år i olika inkomstlägen och med olika begravningsavgifter 13

14 Svenska kyrkan genomför år 2004 en omfattande undersökning och analys om orsakerna till att så många lämnat kyrkan. Rapporten väntas bli klar senare under året. Enligt enkäter som redovisades i Kyrkans tidning förra året var det vanligaste argumentet att det blivit för dyrt att vara medlem. Begravningsavgiften kan som bekant inte väljas bort, men man kan inte utesluta att människor kommer att ha synpunkter även på begravningsavgiften. En framtida debatt kring hela begravningsverksamheten är därför inte osannolik, även om det för närvarande är relativt tyst Vissa organisationers ansvar för begravningsverksamhet Riksdagen Sedan år 2000 har sammanlagt åtta motioner behandlats i konstitutionsutskottet som berör begravningsverksamheten. 2000/01 1 motion (v) 2001/02 0 motion 2002/03 3 motioner (mp, v, kd) 2003/04 4 motion (kd, v, mp, fp) De tre motionerna från 2002/03 avstyrkte konstitutionsutskottet med motivering att Församlingarna bör behålla det ansvar som de historiskt har haft Församlingarnas ansvar för begravningsverksamheten är en del i samförståndslösningen kyrka-stat frågan. Det bör endast finnas en huvudman inom varje förvaltningsområde En huvudman har totalansvar för samtliga som är folkbokförda inom området och att huvudmannen kan räkna med dem som underlag vid finansiering av verksamheten. I de fyra motionerna från 2003/04 begärs förändringar i fråga om huvudmannaskapet för begravningsverksamheten. I en motion begärs att huvudmannaskapet för begravningsverksamheten för icke-kristna skall ligga utanför Svenska kyrkan, t.ex. hos länsstyrelserna. Regeringen bör låta utvärdera hur begravningsverksamheten fungerat sedan den nya begravningslagen trätt i kraft samt hur begravningsombudens roll fungerat. I en annan motion begärs att Svenska kyrkans särställning som huvudman för begravningsplatser, även för icke-kristna, upphävs som ett led i ett slutligt skiljande av kyrkan från staten. I en tredje motion begärs att begravningsväsendet överförs till annan huvudman där samtliga invånare har lika stor möjlighet till inflytande över avgifter och verksamhet, oavsett den enskildes trossyn. En översyn av huvudmannaskapet för begravningsverksamheten begärs också i ytterligare en motion. Ett system för att möjliggöra viljeyttringar i livet bör tas fram. Enligt motionen skall begravningsregelverket vara tros- och åskådningsneutralt, både vad gäller verksamheten som sådan och vad gäller dess finansiering. Utskottet gjorde följande ställningstagande. Riksdagen fattade under år 1995 ett principbeslut om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan. Beslutet fattades efter flera decenniers utredningsarbete och efter det att det framkommit att det fanns en bred parlamentarisk uppslutning kring en förändring av stat-kyrka-relationerna. En del av principbeslutet gällde begravningsverksamheten, och Svenska kyrkans huvudmannaskap för den helt övervägande delen av begravningsverksamheten skulle bestå. Med undantag för Vänsterpartiet var riksdagspartierna eniga i denna del. Den nya ordningen gäller sedan den 1 januari Utskottet 14

15 är inte berett att nu ompröva denna del av det överenskomna beslutet om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan. Utskottet avstyrker således yrkandena Kammarkollegiet När församlingarna var kyrkliga kommuner kunde också dessa rent rättsligt fatta beslut om begravningsavgift. När församlingarna år 2000 övergick till att vara privaträttsliga objekt kunde riksdagen inte delegera fastställande av begravningsavgiften till dessa. En del i reformen om åtskiljandet av kyrka-stat blev därför att huvudmännen lämnar förslag om begravningsavgiften storlek för dem som inte tillhör Svenska kyrkan till en myndighet som fattar beslut. Kammarkollegiet utsågs att bli denna myndighet, dess roll skulle i huvudsak vara formell, inte granskande. Kammarkollegiet tillfördes inte heller några resurser för uppgiften. Kammarkollegiet granskar årligen ca 830 huvudmäns förslag till begravningsavgift. Merparten av ombuden yttrar sig över sin huvudmans förslag. Om ombuden stödjer huvudmannens förslag så vidtar kammarkollegiet inga ytterligare åtgärder förutom att besluta i enlighet med förslaget. Gravsättning kan ske på annan ort än den avlidnes hemort. Förutsättningen för detta är att huvudmannen för begravningsverksamheten på den ort där gravsättning önskas medger gravsättning. Huvudmannen har i sådant fall rätt till ersättning av huvudmannen för begravningsverksamheten på den avlidnes hemort. Ersättningen mellan huvudmännen regleras i en särskild clearingtaxa som fastställs av Kammarkollegiet Svenska kyrkan Svenska kyrkan är en evangelisk-luthersk, öppen, demokratisk folkkyrka. Svenska kyrkans grundläggande arbete utförs i de ca församlingarna runtom i landet. Församlingens kärna är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Dessa uppgifter uttrycks på en mängd olika sätt: nattvardsmässor, symöten, prova-på-körer och konfirmandläger varvas med föredrag, babysång, aktionsgrupper och hembesök. Varje församling är självbestämmande och dess verksamhet utgår från medlemmarnas behov och förutsättningar. I varje församling finns en kyrkoherde, som tillsammans med det demokratiskt valda kyrkorådet ansvarar för församlingens arbete. Församlingarnas kostnader (mkr) Gemensam administration Fastighetsförvaltning Begravnings- och serviceverksamhet Församlingsverksamhet Generell finansiering Fördelning av församlingarnas kostnader för olika verksamheter 15

16 Svenska kyrkan delas in i tretton stift. Stiftens huvuduppgift är att ge råd och stöd till församlingarna, se till att deras verksamhet följer kyrkoordningen (Svenska kyrkans regelverk), samt erbjuda fortbildning för de anställda. Dessutom förvaltar stiften Svenska kyrkans jord- och skogsbestånd och en stor del av kyrkans övriga ekonomiska tillgångar. Svenska kyrkans nationella nivå ansvarar för de frågor som är gemensamma för hela Svenska kyrkan. Dit hör t.ex. kyrkliga utbildningar, ekumeniska relationer, samordning av den internationella verksamheten, informationsarbete och kulturfrågor. Dessutom skall Svenska kyrkans nationella nivå fungera som kyrkans röst i det offentliga samtalet, såväl i Sverige som internationellt. Den nationella nivåns arbete styrs av Svenska kyrkans högsta beslutande organ, Kyrkomötet och Kyrkostyrelsen, och utförs till största delen i kyrkokansliet i Uppsala. Varken Rikskyrkan eller kyrkan på stiftsnivå har några verkställande uppgifter inom begravningsverksamheten. Dessa frågor hanteras uteslutande av respektive huvudman. Svenska kyrkan har i kyrkoordning förbjudit organisationsformen partiella samfälligheter. Därmed begränsas huvudmännens valmöjligheter för hur begravningsverksamheten kan organiseras och förbudet blir en restriktion som kan påverka effektiviteten. Skälet till förbudet är rent administrativt. I en redan komplicerad organisationsstruktur har kyrkomötet valt bort partiella samfälligheter som en möjlig organisationsform eftersom behovet bedömdes vara begränsat. Totala samfälligheter kvarstår dock som en möjlighet Svenska kyrkans församlingsförbund Svenska kyrkans församlingsförbund, som är en ideell förening, är en arbetsgivare- och serviceorganisation för Svenska kyrkans församlingar och samfälligheter. Förbundets uppgift är att teckna kollektivavtal, följa och ta initiativ i frågor som berör medlemmarna, bistå med service och rådgivning, ge utbildning och information inom bl.a. personaladministration, ekonomi, juridik, begravningsverksamhet och fastighetsförvaltning. Församlingsförbundets styrelse är politiskt sammansatt och speglar utfallet i kyrkovalet. Församlingsförbundet finansieras genom en avgift från samtliga arbetsgivare inom Svenska kyrkan. Församlingsförbundet har följande verksamheter som direkt kan kopplas till begravningsverksamheten. förhandling om anställningsvillkor m.m. ekonomi (budgetsimuleringar, taxor, hantering av begravningsverksamhetens resultat) juridik (reglementen, delegationsfrågor, jävsfrågor, ansvarsgränser) kyrkogårdens kulturhistoriska miljö fastighetsförvaltning Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbundet Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund (SKKF), som är en ideell förening, är ett branschförbund med syfte att utveckla begravningsverksamheten att bevaka och aktivt påverka utformningen av lagar och bestämmelser att tillhandahålla god utbildning för alla inom branschen att främja teknisk utveckling att tillhandahålla god service till branschen 16

17 Historiskt har SKKF:s arbete till stor del riktat sig till krematorieverksamhet. Sedan talet har SKKF mer fokuserat på hela branschen. Man verkar genom rådgivning, utbildning, lagtolkning, information och tidningen Kyrkogården. SKKF är ett religiöst och politiskt neutralt förbund. Medlemmarna i SKKF väljer ett fullmäktige som i sin tur utser en styrelse. Verksamheten finansieras genom medlemsavgifter och intäkter från utbildning, förlag och rådgivning Länsstyrelserna Enligt begravningslagen har länsstyrelserna följande uppdrag. ge tillstånd för enskilda begravningsplatser ge tillstånd för överlåtelse, annan användning eller nedläggning av begravningsplats besluta i tvister bland efterlevande besluta om vem som skall bestämma om kremering eller om gravsättningen. besluta om annat förfaringssätt med aska ge tillstånd till flyttning av gravsatt stoft eller aska i andra fall än de som huvudmannen inte får besluta om. besluta om flyttning av gravrätter som berörs av en nedläggning av en begravningsplats besluta om gravrätters upphörande i samband med en nedläggning av en begravningsplats förordna ett eller flera ombud att granska hur huvudmannen tar till vara de personers intressen som inte tillhör Svenska kyrkan. ta emot underrättelser om ombudens eventuella anmärkningar mot huvudmannens sätt att sköta begravningsverksamheten vid vite förelägga huvudmannen att fullgöra sina skyldigheter. vid vite förelägga enskild att överlämna aska för förvaring vid vite förelägga gravrättsinnehavare att ta bort gravanordning som strider mot vad upplåtaren har beslutat besluta i överklaganden som en huvudman fattat i ett enskilt ärende Vidare har länsstyrelserna uppgifter inom kulturminneslagstiftningen och miljöbalken som berör begravningsverksamheten. För att ge en bild av volymen ärenden kan beskrivas att Länsstyrelsen i Stockholms län hanterar ca 250 ärenden per år i fråga om utströende av aska, vilket ökar med cirka 10 % årligen. I övriga frågor hanterar man ca ärenden per år. Den sammanlagda tiden för begravningsverksamhet på länsstyrelsen i Stockholm är ca 30 % av en heltidstjänst Ombuden För att stärka inflytandet/insynen för dem som inte tillhör Svenska kyrkan ska länsstyrelsen utse ombud att granska begravningsverksamheten. Granskningen ska göras med avseende på hur de personers intressen som inte tillhör Svenska kyrkan tas tillvara. I reformen anges att syftet med ombuden är att de som inte tillhör Svenska kyrkan ska få en väsentligt stärkt insyn i begravningsverksamheten och en utvecklad möjlighet att, via ombudet, påverka verksamheten. Ombudet ska ses som länsstyrelsens representant och varje år lämna in en skriftlig redovisning. Kammarkollegiet rapporterar till länsstyrelsen vilka ombud som inte yttrat sig över huvudmannens förslag på begravningsavgift. Länsstyrelsens möjligheter att utöva en effektiv tillsyn förstärks i väsentlig mån. Det ska enligt förarbetena till reformen bli svårt för ett pastorat att bedriva begravningsverksamhet utan att söka beakta allas önskemål. 17

18 I propositionen anges Till ombudens uppgifter hör bl.a. att kontrollera att samråd sker med berörda grupper i samband med anläggning, utvidgning eller väsentlig förändring av begravningsplatser samt att underlaget för fastställande av begravningsavgiften är rättvisande. Den särredovisning av begravningsverksamhetens intäkter och kostnader.bör därvid vara till store hjälp. Vidare bör ombuden verka för att församlingarna också i övrigt samråder med och informerar företrädare för dem som inte tillhör Svenska kyrkan i frågor som berör begravningsverksamheten. Ombuden bör aktivt hålla sig informerade om begravningsverksamheten och om de synpunkter och önskemål rörande verksamheten som finns hos de trossamfund som är representerade inom huvudmannens område. Vid beslut av större vikt som berör begravningsverksamheten vid de särskilda begravningsplatserna bör ombuden förvissa sig om att de som inte tillhör något kristet trossamfund får sina intressen beaktade i rimlig mån. För att ombuden ska nå framgång med sitt arbete är det viktigt att de kan vinna förtroende både hos trossamfunden och hos huvudmannen för begravningsverksamheten. Länsstyrelsen bör till ombud om möjligt utse en person som har kunskap om och förståelse för olika religioner och deras begravningsseder samt god kompetens i ekonomiska och administrativa frågor... Sedan några års erfarenhet vunnits bör ombudsinstitutionen följas upp och utvärderas. Begravningsverksamheten för medlemmar är organisatoriskt inte avskild från verksamheten för icke medlemmar. Det är samma verksamhet och samma organisation. Ombuden måste därför skaffa sig en bild av hur hela begravningsverksamheten är organiserad och hur hela verksamheten utförs för att klara sitt uppdrag Huvudmännen Huvudmannen för begravningsverksamheten har följande uppdrag hålla allmänna gravplatser hålla särskilda gravplatser för dem som inte tillhör kristet samfund utföra gravsättning, öppnande, återfyllning och iordningställande av öppnad grav utföra vissa transporter av stoft kremering hålla lokal för förvaring och visning av stoftet hålla lokal för begravningsceremoni utan religiösa symboler underhålla kulturgravar utföra t.ex. drift och underhåll av begravningsplats, byggnader och inventarier svara för administration av det som krävs för att fullgöra uppgifterna. medla mellan parter I lagen finns också vissa krav på hur uppdragen ska utföras hålla begravningsplatser i ordnat och värdigt skick upprätta gravkarta och föra gravbok längsta tider till kremering av stoft längsta tider för gravsättning regler för utlämnande av aska regler för flyttning av gravsatt stoft eller aska särredovisa begravningsverksamhetens intäkter och kostnader ge ombudet tillgång till samtliga handlingar 18

19 Det förhållandet att församlingarna svara för församlingsverksamheten och fått statens uppdrag att utföra begravningsverksamhet är inte fritt från komplikationer. Det är två verksamheter som behöver delvis skilda förutsättningar för att utvecklas. En komplikation är den så kallade dubbla ansvarslinjen som innebär att ledningsansvaret bärs av både ämbetsbärare och förtroendevalda. En konsekvens av detta är att kyrkoherden har en självskriven plats som ledamot i församlingens styrelse. De diskussioner som har förekommit kring begreppet den lokala församlingens främste representant för kyrkans ämbete bidrar heller inte till att skapa klarhet i ledningsstrukturen för begravningsverksamheten Omvärldsförändringar I en föränderlig värld behöver begravningsverksamheten utvecklas för att leva i samklang med sin omvärld och följa med sin tid. Det är fem omvärldsförändringar som lyfts fram nedan och som kan komma att utsätta begravningsverksamheten för utmaningar Ökade krav på effektivitet I nästan samtliga offentliga verksamheter råder idag en stor medvetenhet om den ekonomiska situationen. Effektiviseringar och/eller besparingar står högst på i stort sett alla kommuners och landstings dagordning. Kommuner utvecklar ständigt nya strukturer för att öka effektiviteten. Många förvaltningar får minskade ramar. Balanskravet är ett medel som statens använder för att hålla ett ekonomiskt tryck på kommuner och landsting. Även i kyrkoordningen finns krav på ekonomisk balans i församlingar/samfälligheter. I många kommuner pågår stora strukturförändringar för att komma till rätta med de ekonomiska problemen. Kommunerna är också utsatta för stort tryck från staten genom balanskraven, men också genom nya uppdrag som de, enligt kommunerna egen åsikt, inte får täckning för. Att höja skatten är ett svårt steg som kan kosta röster och därför inte heller en lätt lösning. Slutligen har kommunens kunder t.ex. föräldrar till barn i barnomsorgen, trafikanter, vårdtagare i äldreomsorgen krav på både priset för tjänsterna och den service kommunen erbjuder. Det är en svår ekonomisk press som kommunen utsätts för från överordnad nivå, medborgarna och kunderna Allt färre tillhör Svenska kyrkan Under en lång tid har andelen medlemmar i Svenska kyrkan minskat. Prognoser visar att till år 2017 har ytterligare 1 miljon människor lämnat Svenska kyrkan. Av de människor som varje år dör, tillhör 95 % Svenska kyrkan, Av dem som föds varje år, döps 75 % in i Svenska kyrkan. Detta förhållande leder successivt till allt färre medlemmar. Även antalet begravningar enligt Svenska kyrkans ordning har minskat de senaste 15 åren. Fortfarande har dock Svenska kyrkan en dominerande ställning med ca 7,2 miljoner medlemmar. Övriga 1,8 miljoner människor tillhör andra trossamfund än Svenska Kyrkan eller är inte medlemmar i något trossamfund över huvudtaget. Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund år 2003 gav bidrag till 37 trossamfund som inte tillhör Svenska Kyrkan med sammanlagt ca medlemmar 6. 6 Här avses antalet betjänade personer enligt SST:s definition. 19

20 Milj. människor 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 Befolkning Medlemmar i Svenska kyrkan 0, Medlemsutveckling i Svenska kyrkan i relation till befolkningsutveckling i Sverige Antal döda Antal begravda enligt Svenska kyrkans ordning Antal som begravs enligt svenska kyrkans ordning i relation till antal döda Ett allt mer mångkulturellt samhälle I regeringens proposition Sverige, framtiden och mångfalden - från invandrarpolitik till integrationspolitik (1997/98:16) skrivs följande. Sverige har förändrats. Det svenska samhället präglas idag av en mångfald av etniciteter, kulturer, religioner, språk och livserfarenheter. Denna mångfald tillför en dynamisk skaparkraft och bär löften om en mångsidig utveckling av samhället och kulturen. Samtidigt har nya komplexa samhällsfrågor vuxit fram. Det är hög arbetslöshet, växande utanförskap, bristande delaktighet och ökad segregation bland samhällsmedborgare med invandrarbakgrund. Det handlar också om etnisk diskriminering och ett växande vi-och-dom-tänkande i 20

21 samhället. Behovet av att komma bort från detta segregerade vi-och-dom-tänkande samt nödvändigheten av att harmonisera dagens mångfasetterade verklighet och finna varaktiga lösningar på de komplexa samhällsfrågor som vuxit fram i kölvattnet av efterkrigstidens invandring förutsätter en genomtänkt politisk strategi och nya politiska initiativ. Den invandrande personen måste betraktas som en självständig individ och en fullvärdig samhällsmedborgare. Likaså krävs det ett nytt synsätt där integration uppfattas som en ömsesidig, nyskapande och utvecklande förändringsprocess som omfattar hela samhället och inte som en process som innebär en ensidig anpassning av de invandrade samhällsmedborgarna. Det är dessa realiteter, insikter och perspektiv som ligger till grund för regeringens proposition Sverige, framtiden och mångfalden - från invandrarpolitik till integrationspolitik Antal folkbokförda som är utrikes födda mellan åren Av diagrammet ovan kan man utläsa hur förutsättningarna för det mångkulturella samhället ökar. Det är också regeringens uppfattning att det mångkulturella samhället ska tas tillvara. Successivt kommer därför huvudmännen att möta allt fler människor med andra och nya behov. För vissa huvudmän innebär detta nya utmaningar, medan andra huvudmän har lång erfarenhet av att möta det mångkulturella samhället. På Svenska Kyrkan hemsida kan man läsa följande. Svenska kyrkan har rum för alla, för den sökande och tvivlande som för den trosvisse, för den som hunnit kortare likaväl som för den som hunnit längre på trons väg. Kyrkan är en plats för gudstjänster, möten och samtal. Kyrkan finns till hands vid de högtidliga tillfällena i livet, men har också på olika sätt betydelse för våra vardagliga behov av eftertanke, stillhet och omsorg. Kyrkans sätt att vara kyrka har förändrats genom dess tusenåriga historia, men uppgiften har alltid varit densamma - att vara en plats för möten mellan människor och mellan människor och Gud. Svenska kyrkan vänder sig till alla. Man kan samtidigt säga att det är ca 1,8 miljoner människor i Sverige som tillhör ett annat trossamfund, som valt att lämna Svenska Kyrkan eller som inte tagit beslut att bli medlem i Svenska Kyrkan. Kyrkogårdsorganisationen ska kunna bemöta alla 9 miljoner människor, oavsett vilken kategori man tillhör. 21

Processkartläggning av begravningsverksamheten

Processkartläggning av begravningsverksamheten Processkartläggning av begravningsverksamheten 1 Syfte... 4 2 Definitioner och förkortningar... 4 3 Processer... 5 4 Process 1 Hantera gravrätt... 5 4.1 Processbeskrivning... 5 4.2 Input... 5 4.3 Processflöde...

Läs mer

Info Begravningsombuden. SKKF kongress Stockholm 27 maj 2013

Info Begravningsombuden. SKKF kongress Stockholm 27 maj 2013 Info Begravningsombuden SKKF kongress Stockholm 27 maj 2013 Lag från 1/5 2012 Begrepp inom Begravningsverksamheten Askgravplats (Urngrav med särskilda regler) Askgravlund (Minneslund med särskilda undantag)

Läs mer

Kammarkollegiets ställningstaganden

Kammarkollegiets ställningstaganden Kammarkollegiet FÖRVALTNINGSRÄTTSLIGA ENHETEN INFORMATION 1 (5) Kammarkollegiets ställningstaganden I PM inför fastställande av avgiftssatser för begravningsavgift, i beslut om avgiftssatser och i remissvar

Läs mer

Ordlista - Begravningsverksamheten

Ordlista - Begravningsverksamheten Ordlista - Begravningsverksamheten Allmängravar, linjegravar Gravsättning i löpande följd, ingen gravrätt finns på gravplatsen. Gravsättning i allmängravar och linjegravar upphörde att gälla 1964. Askgravlund

Läs mer

Begravningsverksamheten

Begravningsverksamheten RiR 2006:7 Begravningsverksamheten förenlig med religionsfrihet och demokratisk styrning? ISBN 91 7086 073 4 RiR 2006:7 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2006 Till regeringen Finansdepartementet Utbildnings-

Läs mer

Vad gäller? Information om begravningsverksamheten i Linköpings kyrkliga samfällighet

Vad gäller? Information om begravningsverksamheten i Linköpings kyrkliga samfällighet Vad gäller? Information om begravningsverksamheten i Linköpings kyrkliga samfällighet Inledning De styrdokument som utgör underlag för denna information är i begravningslagen, SFS 1990:1144 och begravningsförordningen,

Läs mer

praktikan RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN

praktikan RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN 1951 fick Sverige sin första religionsfrihetslag vilket bl a innebar att man ej var skyldig att tillhöra något trossamfund. Senare kom också frågan om stat och kyrka upp på dagordningen

Läs mer

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017 Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet Borgerligt alternativs program 2014 2017 1 Innehåll Förord 3 Värdegrund 4 Vad är Svenska kyrkan? 5 Verksamhet i församlingarna 6 Gudstjänstliv i förnyelse Kyrkomusiken

Läs mer

Begravningslagen och övriga bestämmelser gällande begravningsväsendet

Begravningslagen och övriga bestämmelser gällande begravningsväsendet 15.8.2003 Nr 20/2003 1 (6) BEGRAVNINGSLAG Begravningslagen och övriga bestämmelser gällande begravningsväsendet Begravningslagen med vissa ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser träder i kraft 1.1.2004.

Läs mer

BEGRAVNINGSPASTORAL för TYRESÖ FÖRSAMLING

BEGRAVNINGSPASTORAL för TYRESÖ FÖRSAMLING BEGRAVNINGSPASTORAL för TYRESÖ FÖRSAMLING Svenska kyrkan vill finnas som stöd och hjälp vid de viktiga ibland svåra situationer som livet ställer oss inför. Svenska kyrkan vill vara en trygghet i glädje

Läs mer

2 Regeringen meddelar föreskrifter om vilka länsstyrelser som ansvarar för uppgifter enligt denna

2 Regeringen meddelar föreskrifter om vilka länsstyrelser som ansvarar för uppgifter enligt denna Begravningslag (1990:1144) SFS nr: 1990:1144 Departement/myndighet: Socialdepartementet Utfärdad: 1990-12-06 Ändrad: t.o.m. SFS 2013:552 1 kap. Inledande bestämmelser 1 I denna lag avses med - begravningsverksamhet:

Läs mer

Verksamhetsplan för Starrkärr-Kilanda församling 2015. Antagen av kyrkorådet den 2014-10-14 Fastställd av kyrkofullmäktige 2014-11-05

Verksamhetsplan för Starrkärr-Kilanda församling 2015. Antagen av kyrkorådet den 2014-10-14 Fastställd av kyrkofullmäktige 2014-11-05 Verksamhetsplan för Starrkärr-Kilanda församling 2015 Antagen av kyrkorådet den 2014-10-14 Fastställd av kyrkofullmäktige 2014-11-05 Innehåll Starrkärr-Kilanda församling... 3 Historik... 3 Nutid... 3

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Gemensam informationspolicy för Linköpings kyrkliga samfällighet

Gemensam informationspolicy för Linköpings kyrkliga samfällighet Gemensam informationspolicy för Linköpings kyrkliga samfällighet Fastställd av kyrkofullmäktige 12 november 2003 Dokument 1: Övergripande mål för informationsverksamheten inom Linköpings kyrkliga samfällighet

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Begravning. Vi vill med den här foldern berätta om begravning i Skellefteå landsförsamling.

Begravning. Vi vill med den här foldern berätta om begravning i Skellefteå landsförsamling. Begravning När en människa som står oss nära dör, drabbas vi av många blandade känslor. Men oavsett vad vi känner är det viktigt att få ta avsked på ett sätt som är rätt både för den döda och för oss efterlevande.

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Ersättning för begravningskostnader

Ersättning för begravningskostnader Personskadekommittén Cirkulär 2/2010 (Ersätter cirkulär 2/2005) 2010-11-30 Ersättning för begravningskostnader Allmänt Nuvarande lagstiftning (SFS 2001:732 och som gäller för skadefall inträffade från

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Stadgar för STIL, Stiftarna av Independent Living i Sverige

Stadgar för STIL, Stiftarna av Independent Living i Sverige Stadgar för STIL, Stiftarna av Independent Living i Sverige Reviderade av årsstämman 23 maj 2015 1 Föreningens namn och syfte Stiftarna av Independent Living i Sverige, STIL, är en ideell förening. Föreningen

Läs mer

Policy för chefsuppdrag

Policy för chefsuppdrag 1(5) BILAGA 1 DNR: SLU ua 2013.1.1.1-5596 2014-01-14 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Personal Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Personalavdelningen Handläggare: Eva Jeppson-Eldrot

Läs mer

Några begravningsfrågor

Några begravningsfrågor Några begravningsfrågor Betänkande av Begravningsutredningen Stockholm 2009 SOU 2009:79 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Ägarpolicy för de kommunala bolagen

Ägarpolicy för de kommunala bolagen Ägarpolicy för de kommunala bolagen 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform. De kommunalt ägda

Läs mer

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform.

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Borgerlig begravning helt efter dina personliga önskemål

Borgerlig begravning helt efter dina personliga önskemål Borgerlig begravning helt efter dina personliga önskemål Begravningen är det sista avskedet. Alla närvarande kommer för alltid att bära med sig minnet av en personlig och värdig ceremoni. Väljer du en

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Chefs- och ledningspolicy

Chefs- och ledningspolicy STYRDOKUMENT DATUM 2012-12-03 Chefs- och ledningspolicy Detta dokument ersätter Ledningspolicy antagen av kommunstyrelsen 2000-05-15, KS 4.05. Inledning Verksamheten i Älvsbyns kommun ska vara visions-

Läs mer

Kulturrådets författningssamling

Kulturrådets författningssamling Kulturrådets författningssamling Riksantikvarieämbetets allmänna råd till 4 kap. lag (1988:950) om kulturminnen m.m. (KML) samt förordningen (1988:1188) om kulturminnen m.m. (KMF) KRFS 2005:2 Utkom från

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

Reglemente för landstingets revisorer

Reglemente för landstingets revisorer Reglemente för landstingets revisorer Mandatperioden 2015 2018 Fastställt av landstingsfullmäktige den 29 30 oktober 2014, 145 2014-10-29--30 14LS7144 2(7) REGLEMENTE FÖR LANDSTINGET VÄSTERNORRLANDS REVISORER

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

S t a d g a r. Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering

S t a d g a r. Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering S t a d g a r för föreningen Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering Reviderade 26 mars 2015 1 Föreningens namn Föreningens namn är Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering. Föreningen är en

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city Samarbetsavtal mellan 1. Grunddokument D etta grunddokument beskriver mål och inriktning samt ekumeniska förutsättningar för samarbetet mellan Linköpings domkyrkoförsamling och Linköpings S:t Lars församling

Läs mer

Danderyds kyrka. Danderyds. KYRKOGÅRDAR Begravningsverksamheten inom Danderyds församling

Danderyds kyrka. Danderyds. KYRKOGÅRDAR Begravningsverksamheten inom Danderyds församling Danderyds kyrka Djursholms begravningsplats Altorps kapell Danderyds KYRKOGÅRDAR Begravningsverksamheten inom Danderyds församling Danderyds kyrkogård Välkommen till Danderyds kyrkogårdar Inom Danderyds

Läs mer

för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism

för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism Kongressen i Göteborg 2013-03-16 1 Namn och ändamål 1.1 Namn Organisationen heter Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism (hädanefter kallad UMR). 1.2 Ändamål UMR

Läs mer

Strategiska förutsättningar

Strategiska förutsättningar ska förutsättningar De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens beslutade politik. Verksamhetsstyrningen av myndigheterna utgår från den av riksdagen beslutade

Läs mer

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n 2007-12-17 Sid 1 (7) Utgångspunkter Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML)

Läs mer

Råd vid dödsfall. Information från Kyrkogårdsnämnden i Malmö

Råd vid dödsfall. Information från Kyrkogårdsnämnden i Malmö Råd vid dödsfall Information från Kyrkogårdsnämnden i Malmö Då man mister en anhörig eller nära vän ställs man inför både sin egen sorg och en rad praktiska frågor. Frågor som man kanske inte tänkt på

Läs mer

PeaceWorks Swedens stadgar

PeaceWorks Swedens stadgar PeaceWorks Swedens stadgar Stadgarna antagna 1974 10-19, senast ändrade 1998-03-21, 2004-02-22, 2005-03-19, 2005-08-27 och 2007-03-18, 2008-09-14, 2009-08-30, 2010-08-22, 2011-08-28, 2012-09-01, 2014-08-30,

Läs mer

Styrelsens arbetsordning

Styrelsens arbetsordning Styrelsens arbetsordning jämte instruktion för arbetsfördelning mellan styrelsen och generalsekreteraren (GS) och för verksamhetsuppföljning A. Styrelsens arbetsordning 1. Allmänt 1.1 Denna arbetsordning

Läs mer

Chefspolicy. Antaget av kommunstyrelsen 2012-10-08 384

Chefspolicy. Antaget av kommunstyrelsen 2012-10-08 384 Chefspolicy Antaget av kommunstyrelsen 2012-10-08 384 Chefspolicy Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats: www.finspang.se Innehåll Chefspolicy

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Ny hantering av begravnings- och kyrkoavgifterna

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Ny hantering av begravnings- och kyrkoavgifterna Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ny hantering av begravnings- och kyrkoavgifterna Januari 2012 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Författningstext... 4 2.1 Förslag till lag om

Läs mer

Hållbara styrsystem - en utmaning i en komplex omvärld. Johan Åkesson

Hållbara styrsystem - en utmaning i en komplex omvärld. Johan Åkesson Hållbara styrsystem - en utmaning i en komplex omvärld Johan Åkesson Adjunkt (halvtid) Ekonomie licentiat Företagsekonomi - Sektion Redovisning, Gruppen för Ekonomistyrning, Handelshögskolan vid Göteborgs

Läs mer

Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen:

Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen: 1. M å n g a s k ä l t i l l 6 Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen: Felrekrytering kostar - rekrytering är en dyrbar investering där man

Läs mer

SvFF Mål & Strategi 2013-2017. Workshop distrikt. svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017

SvFF Mål & Strategi 2013-2017. Workshop distrikt. svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017 SvFF Mål & Strategi 2013-2017 Workshop distrikt svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017 AGENDA 17.00-17.45 Genomgång Mål & Strategi Svensk Fotboll, och distriktens process under hösten. 17.45-18.45 Värdegrunden

Läs mer

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Gällande från och med 2011-04-01 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter... 3 Åtagande... 3 Samverkansgruppen det representativa inflytandet... 4 Arbetsplatsträffen

Läs mer

REVISIONSSTRATEGI. För. Region Värmlands revisorer

REVISIONSSTRATEGI. För. Region Värmlands revisorer 2015-05-25 REVISIONSSTRATEGI För Region Värmlands revisorer Revisionsstrategi Vår övergripande strategi är att utvecklas i takt med Region Värmland och den goda seden. Revisorerna arbetar långsiktigt,

Läs mer

Telefon: 08-545 835 75 Mobil: 0708-25 10 45 Fax: 08-545 815 85 E-post: bo.backman@only.se

Telefon: 08-545 835 75 Mobil: 0708-25 10 45 Fax: 08-545 815 85 E-post: bo.backman@only.se Niogruppen / ESF Gap-analys: Rapport Medarbetarundersökning bo bäckman, only den 12 augusti 2002 bo bäckman, only Telefon: 08-545 835 75 Mobil: 0708-25 10 45 Fax: 08-545 815 85 E-post: bo.backman@only.se

Läs mer

KAPITEL 1 ORGANISATIONEN RFSL

KAPITEL 1 ORGANISATIONEN RFSL KAPITEL 1 ORGANISATIONEN RFSL Om RFSL Medlemmar Avdelningar Kongressen Valberedningen och revisorer Förbundsstyrelsen (FS) Förbundskansliet Avdelningarna samlas RFSL Ungdom Bilagor - förteckning 1-4 Handbok

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Riktlinjer för chefsanställningar

Riktlinjer för chefsanställningar KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lind Anna Datum 2015-01-05 Diarienummer KSN-2014-1303 Kommunstyrelsen Riktlinjer för chefsanställningar Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att anta

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Vad lämnar vi efter oss? Alla kan göra något Det lilla man kan göra måste man göra. Monolog i Norrköping Livgivande samarbete med De Geergymnasiet.

Vad lämnar vi efter oss? Alla kan göra något Det lilla man kan göra måste man göra. Monolog i Norrköping Livgivande samarbete med De Geergymnasiet. 4 September 2011 organ för Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund Vad lämnar vi efter oss mötet Alla kan göra något Det lilla man kan göra måste man göra. idé&praktik Farligt jobb Snabbt kritiskt läge

Läs mer

Etablering av utrikes födda genom företagande

Etablering av utrikes födda genom företagande Arbetsmarknadsutskottets betänkande 2012/13:AU12 Etablering av utrikes födda genom företagande Sammanfattning I detta betänkande behandlar arbetsmarknadsutskottet regeringens skrivelse 2012/13:146 Riksrevisionens

Läs mer

Politisk organisation

Politisk organisation Politisk organisation Beslutad av kommunfullmäktige 2014-11-26 244 Politisk organisation Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats: www.finspang.se

Läs mer

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun AVTAL Samverkansavtal 2006 Hudiksvalls kommun Inledning Med FAS 05 (Förnyelse, Arbetsmiljö, Samverkan i kommuner, landsting och regioner) som utgångspunkt har parterna inom Hudiksvalls kommun träffat denna

Läs mer

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE Samverkan FAS VÄRDEGRUND Kommunens värdegrund är ett förhållningssätt som genomsyrar allt vi gör i vårt arbete. Alla ska behandlas rättvist, våra relationer ska kännetecknas av öppenhet och gott bemötande.

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Storumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94

Storumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Storumans kommun Ägarpolicy för Storumans kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Ägarpolicy för Storumans kommun Allmänt 1. Inledning Delar av Storuman kommuns verksamhet bedrivs i aktiebolagsform.

Läs mer

Rev. Revisionsplan 2014. Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19

Rev. Revisionsplan 2014. Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19 Rev Revisionsplan 2014 Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19 Revisionens övergripande inriktning och arbetssätt I vårt arbete strävar vi efter effektivitet och mervärde. Revisionens arbete fokuserar

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning)

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) Kommunstyrelsen 1 (6) Kommunledningskontoret Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) 1. Allmänt Sveriges kommuner står inför två mandatperioder av demografiska

Läs mer

Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun

Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument, för granskning

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning Revisionsrapport 2010 Landskrona stad Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning Jakob Smith Februari 2011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 1 UPPDRAGET... 4 1.1 Bakgrund och

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Plan för etnisk mångfald 2007 2009

Plan för etnisk mångfald 2007 2009 BILAGA 20 Plan för etnisk mångfald 2007 2009 Vårdtagarperspektiv Personalperspektiv Äldrenämnden 2007-10-31 2 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Vidtagna åtgärder enligt tidigare handlingsplaner 4 Nuläget

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Vårt ledningssystem. Där människor och möjligheter möts

Vårt ledningssystem. Där människor och möjligheter möts Vårt ledningssystem Så styr, driver och utvecklar vi verksamheten i Motala kommun för att skapa största möjliga nytta för medborgare och kunder. Där människor och möjligheter möts Introduktion I din hand

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Förslag på ändringar av stadgar för Global Picnic

Förslag på ändringar av stadgar för Global Picnic Förslag på ändringar av stadgar för Global Picnic 1 Firma Föreningens firma är Global Picnic. 2 Ändamål och verksamhet Föreningen ska främja medlemmarnas intresse genom att bedriva aktiviteter som är förknippade

Läs mer

Avtal om Samverkan inom

Avtal om Samverkan inom Avtal om Samverkan inom Sidan 1 av 7 Företagscentralt samverkansavtal inom TraffiCare AB 1 Bemyndigande Detta avtal sluts med stöd av avtalet Utvecklingsavtal tecknat den 15 april 1982. SAF-LO- PTK. 2

Läs mer

KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014

KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 43 KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 Sammanfattning av nämndens viktigaste effektmål och prioriterade aktiviteter Enligt kommunallagen ska revisorerna, i den omfattning som

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Policy för intraprenad i Hällefors kommun

Policy för intraprenad i Hällefors kommun Policy för intraprenad i Hällefors kommun 2(9) Innehåll 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Ansvar, befogenheter och organisation... 3 4 Start... 4 5 Ekonomi... 5 6 Investeringar... 5 7 Personal... 5 7.1 Policy

Läs mer

Stadgar för regioner inom Kulturens Bildningsverksamhet

Stadgar för regioner inom Kulturens Bildningsverksamhet 1 (6) Stadgar för regioner inom Kulturens Bildningsverksamhet 1 Namn Föreningens namn är Region Väst inom Kulturens Bildningsverksamhet, nedan kallat Regionen. (organisationsnummer 802456-6369) Regionen

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015.

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. FS 2014:10 2014-12-19 FOKUS: STATISTIK Kommunalskatten 2015 Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. Norrköping på 64:e plats av 290 kommuner. Den nya organisationen Region Östergötland,

Läs mer

Policy för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun

Policy för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun Policy för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun 2 Inledning I denna policy anges riktlinjer för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun. Policyn ska vara ett stöd för nämnder,

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Överförmyndarnämnden Budgetförslag 2015 2016 med plan för 2017-2018

Överförmyndarnämnden Budgetförslag 2015 2016 med plan för 2017-2018 1 Överförmyndarnämnden 2015 2016 med plan för 2017-2018 Rev 2015-05-15 Nämndens viktigaste mål för 2015 2016 Överförmyndarnämndens målarbete har rättssäkerhet och trygghet som fokusområden. Dessa begrepp

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

Att åldras i Sverige

Att åldras i Sverige Att åldras i Sverige Sverige och äldre I många kulturer tar familjen hand om de äldre. I Sverige tar vi hand om de äldre, men det sker ofta genom samhället. en kultur en familj äldre att ta hand om ett

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik Bakgrund Att arbeta i Ronneby kommun är ett välfärdsarbete. Vårt främsta uppdrag är att ge god service till våra medborgare. Det är därför en viktig samhällsfråga att kommunen

Läs mer

Landstingets ärende- och beslutsprocess

Landstingets ärende- och beslutsprocess LANDSTINGET I VÄRMLAND REVISIONSRAPPORT Revisorerna AM/JM 2012-12-18 Rev/12017 Landstingets ärende- och beslutsprocess Sammanfattning Denna granskning har omfattat hantering enligt riktlinjen för landstingets

Läs mer

Ledarskap för mångfald och ett. Ett inkluderande arbetsklimat

Ledarskap för mångfald och ett. Ett inkluderande arbetsklimat Ledarskap för mångfald och ett inkluderande arbetsklimat KompoBib2020 Eva Löfgren Diversity AB eva.lofgren@diversity.se 070 211 98 68 Dagens program 8.30 12.00 Våra referensramar/ glasögon g och hur de

Läs mer

INLEDNING PERSONALIDÉ

INLEDNING PERSONALIDÉ INLEDNING Det personalpolitiska programmet anger 4H:s principiella inställning i personalfrågor. Programmet redovisar de värderingar som ska ligga till grund för personalfrågornas behandling. Syftet med

Läs mer