Verksamhetsplan. Styrelsen för forskarutbildning. Verksamhetsår Dnr: 1-762/2016 (ersätter 1-684/2015) Fastställd:

Transkript

1 Verksamhetsplan Styrelsen för forskarutbildning Verksamhetsår Dnr: 1-762/2016 (ersätter 1-684/2015) Fastställd: Reviderad:

2 Styrelsen för forskarutbildning Dekanus: Marianne Schultzberg Prodekanus: Lennart Nilsson INNEHÅLL 1. Inledning Styrelsens ansvar Identifierade risker Styrelsens visioner, övergripande mål och utmaningar Strategiområde: Medarbetare Strategiområde: Infrastruktur Strategiområde: Samverkan Strategiområde: Finansiering Uppdrag utöver Strategi Bilaga: Aktivitetsplan Utgivare: Karolinska Institutet

3 1. Inledning Verksamhetsstyrelserna och institutionerna har fått i uppdrag av rektor (dnr 1-412/2015) att skriva treåriga verksamhetsplaner utgående ifrån Strategi Verksamhetsplanerna ska skrivas så att samtliga mål i strategin ska vara uppfyllda vid slutet av strategiperioden. I verksamhetsplanen ska även åtgärder mot identifierade risker inarbetas. Dokumentet är disponerat enligt de fyra strategiområdena, medarbetare, infrastruktur, samverkan och finansiering. Därtill finns ett avsnitt med viktiga exempel på styrelsens uppdrag utöver Strategi Som bilaga finns en aktivitetsplan där de övergripande målen och uppdragen brutits ner till delmål varunder ett antal aktiviteter har fastställts. Aktivitetsplanen kommer att uppdateras varje år. 2. Styrelsens ansvar Enligt rektors besluts- och delegationsordning (dnr /2014) ansvarar samtliga verksamhetsstyrelser inom sitt respektive ansvarsområde för: kvalitet, verksamhetsutveckling, uppföljning, utvärdering, information, omvärldsbevakning, riktlinjer och regler inom respektive verksamhetsområde. Till Styrelsen för forskarutbildning (FUS) har dessutom rektor specifikt delegerat ansvar för organisering av utbildning på forskarnivå. 3. Identifierade risker Styrelsen för forskarutbildning fastställde reviderade risker för 2017 på sammanträdet den 9 november 2016: 1. Risk för ökade svårigheter att bedriva klinisk forskning/forskarutbildning 2. Risk för bristande lag- och regelefterlevnad i forskarutbildning 3. Risk för oredlighet i forskning 4. Risk för minskat antal doktorander med klinisk grundutbildning som har prekliniska forskningsprojekt 5. Risk för bristande kvalitet i forskarutbildningsmiljön 6. Risk att KI går miste om forskarutbildare 7. Risk att doktorander som inte når tillräckligt hög kvalitet disputerar 8. Risk att omoderna IT-verktyg försvårar arbetet inom forskarutbildningen 9. Risk för minskat intresse från forskargrupperna att anta doktorander 10. Risk att inte de mest lämpliga doktoranderna rekryteras 11. Risk för otillräcklig internationalisering av forskarutbildningen 12. Risk att minskat budgetutrymme medför begränsad möjlighet att genomföra nya satsningar 3

4 13. Risk att KI förlorar examensrätt 14. Risk för bristande styrning och kontroll i KI-verksamheter som bedrivs utanför våra campus De högst prioriterade riskerna ska hanteras av styrelsen och kontrollåtgärder för dessa ska genomföras inom ramen för verksamhetsplaneringen. Det finns en kolumn i bilagd aktivitetsplan där hänvisning görs till numret vid respektive risk ovan. 4. Styrelsens visioner, övergripande mål och utmaningar Styrelsens övergripande ansvar är att säkerställa en hög kvalitet i KI:s forskarutbildning och att KI utbildar kompetenta doktorer såväl för forskarsamhället som för det omgivande samhället. Detta understryks av Strategi 2018 där det bl.a. står att en doktorsexamen från KI ska vara en nationellt och internationellt erkänd kvalitetsstämpel. Styrelsens stora utmaning ligger i att säkerställa att varje doktorand uppnår de uppsatta målen för kunskap och förståelse, färdigheter och förmågor samt värderingsförmåga och förhållningssätt. I sitt kvalitetsarbete inriktar sig styrelsen både på en generell höjning av kvaliteten på forskarutbildning vid KI och på att skapa rutiner och regelverk som förhindrar att doktorander disputerar utan att ha nått examensmålen. Forskarutbildning av hög kvalitet innebär att de vetenskapliga arbeten som ingår i doktorsavhandlingar håller en hög kvalitet. Med höjd kvalitet som den gemensamma nämnaren har styrelsen formulerat 10 mål för strategiperioden. Nedan följer en diskussion kring dessa mål. 4.1 Strategiområde: Medarbetare Mål 1: Samtliga doktorander antas till en god forskarutbildningsmiljö, d.v.s. en god forskningsmiljö såväl som en god lärandemiljö Forskarutbildningsmiljö I Regler för forskarutbildning (dnr 1-133/2013) finns riktlinjer för bedömning av forskarutbildningsmiljön där stort fokus läggs på handledarnas kompetens och att det finns en tydlig plan för en god handledning. Även andra aspekter ska bedömas så som t.ex. förutsättningar för kontakter med andra doktorander och forskare. Styrelsens fortsatta arbete innebär att skapa rutiner som förhindrar att doktorander antas till dåliga miljöer och att ge incitament till de goda miljöerna. Ett bra exempel på att ge förutsättningar för en god forskarutbildningsmiljö är forskarskolor. Det är dock redan känt att flera existerande forskarskolor inte kommer att förlängas p.g.a. att den externa finansieringen upphör. Styrelsen kommer att fokusera på att förbättra befintliga forskarskolor liksom på att stimulera och bidra till nya upplägg och finansieringsmöjligheter. I och med att nya moderna forskningsmiljöer växer fram i Biomedicum i Solna och Framtidens lab i Huddinge öppnas nya möjligheter för doktorander och KI:s forskarutbildning. Det finns där möjlighet till större kontaktytor och kontakter över institutionsgränser och ämnesområden, vilket bidrar till en bättre forskarutbildningsmiljö. Inom dessa miljöer finns även möjlighet till utveckling av processer för 4

5 rekrytering och antagning av doktorander och även av samarbeten kring kurser och forskarskolor. Styrelsen för forskarutbildning bör vara med i denna utveckling. Studierektorerna på institutionerna är nyckelpersoner i KI:s forskarutbildning, inte minst genom sitt ordförandeskap i antagningsnämnderna och sitt uppdrag att säkra regelefterlevnad. Dekan för forskarutbildning kommer att börja med regelbundna s.k. utvecklingssamtal för studierektorer med syfte att fånga upp problem, få återkoppling på regelverk etc. Handledare Handledarnas kompetens, så väl deras skicklighet som forskare som deras kompetens och engagemang som pedagoger, ingår som en viktig del av forskarutbildningsmiljön, se ovan. KI:s handledarutbildning håller redan hög kvalitet och styrelsen kommer fortsatt att stödja och utveckla den verksamheten. Under 2015 togs det på uppdrag från Styrelsen för forskarutbildning och Styrelsen för forskning fram en ny kurs för forskargruppsledare i syfte att stödja det akademiska ledarskapet och bland annat ge verktyg för konflikthantering mellan handledare och doktorander. Rutiner ska införas för godkännande av finansiering och förutsättningar för en god handledning före rekrytering/antagning, s.k. grönt ljus. Kurser I en bra lärandemiljö ingår att det finns ett bra kursutbud med kurser av hög kvalitet. KI:s kurser är redan idag generellt av hög kvalitet, vilket styrks av deltagarnas kursvärderingar, men det finns också kurser där det finns förbättringspotential. Styrelsens kurskommitté har under ett antal år arbetat med en tydligare återkoppling till kursgivare samt tydligare krav på vad som är en kurs på forskarnivå, ett arbete som kommer att fortsätta under hela strategiperioden börjar en ny 3-årig mandatperiod för KI:s forskarutbildningsprogram. Programmens syfte är att samordna kurser och andra lärandemoment inom ett specifikt ämnesområde, och på så sätt bidra till nätverksbyggande för doktorander och en bra forskarutbildningsmiljö utöver vad som erbjuds av institutionerna och inom forskargrupperna. Mycket resurser lades ned under 2014/2015 på att ta fram en kravspecifikation för programmen med syfte att kvalitetssäkra verksamheten och att bättre koppla den ekonomiska ersättningen med det faktiska innehållet. Mål 2: Examensmålen för forskarutbildning är tydliga för doktorand, handledare och examinatorer och att uppföljning av progress och måluppfyllnad är en naturlig del av forskarutbildningen. De lagstadgade målen för utbildning på forskarnivå ska vara uppnådda för att doktorsexamen (eller licentiatexamen) ska kunna utfärdas. Vid KI såväl som vid andra universitet i Sverige är detta dock inte alltid självklart för doktorand, handledare och betygsnämnder, utan det är traditionellt sett framför allt forskningsresultaten som bedöms och examineras. Under strategiperioden kan KI:s forskarutbildning komma att utvärderas av Universitetskanslersämbetet (UKÄ) och då kommer mycket fokus att ligga på målen. Styrelsen har under ett antal år successivt fört in begreppet lärandemål i 5

6 forskarutbildningens olika delar och nästa steg är att utreda hur de olika typerna av mål kan och ska examineras. Under strategiperioden planeras införande av en elektronisk hantering av doktorandernas individuella studieplan. Förhoppningen är att detta ska göra att målformulering och reflektion av måluppfyllnad blir tydligare. Det elektroniska systemet gör det enklare att följa upp och uppdatera studieplanen parallellt med att projektet tar nya vägar och det blir tydligare hur alla delar hör ihop; forskningsplan, individuella mål, handledning etc. Andra vinster med en elektronisk hantering är att underlätta för studierektorernas och styrelsens möjlighet till överblick. När fokus sätts på målen och inte på forskningsresultat och publikationer finns större flexibilitet för doktorander inom stora samarbetsprojekt. En förutsättning för detta är att doktorandens arbete i studierna tydliggörs och att måluppfyllnaden kan frigöras från antalet artiklar. Synsättet att fokusera på målen istället för på antal delarbeten i en avhandling är en pedagogisk utmaning under den kommande perioden. Mål 3: KI rekryterar, och är attraktivt för, de bästa och mest motiverade doktoranderna. En självklarhet för att kunna välja ut de allra bästa doktoranderna är att rekryteringen är konkurrensutsatt. KI införde ett obligatorium att utlysa doktorandplatser. De doktorander som gör sin forskarutbildning inom ramen för en anställning hos annan arbetsgivare eller valts genom annan konkurrensutsatt process innefattas inte av obligatoriet vilket innebär att ca % av KI:s doktorandplatser inte har utlysts. Avskaffandet av utbildningsbidrag (från ) leder till bättre förutsättningar för doktoranderna men också till en ökad kostnad för forskargrupperna. Detta borde kunna leda till att rekryteringen blir allt viktigare och att institutionerna blir allt mer noggranna med att välja vilka de vill satsa på. Det borde också på sikt leda till att det totala antalet doktorander minskar. En högre kostnad för doktorandförsörjning kan samtidigt också innebära att stipendiefinansierade doktorander och doktorander med anställning inom t.ex. SLL blir alltmer intressanta för forskargrupperna (se mål 8 nedan). Mål 4: Förutsättningar för att följa upp kvaliteten i forskarutbildningen har förbättrats Resultatet av en forskarutbildning av hög kvalitet är att avhandlingarna är av hög kvalitet och att de utexaminerade doktorerna från KI är skickliga och anställningsbara. Dessa aspekter är dock mycket svåra och resurskrävande att utvärdera och dessutom är det utomordentligt svårt att värdera vilka åtgärder som bidragit till en ökad kvalitet. Ett utvärderingsinstrument som använts sedan 2008, Exit Poll, skickas ut till alla nydisputerade på KI och har en svarsfrekvens på ca 85 %. I Exit Poll framgår att allt fler doktorander är nöjda med sin forskarutbildning på KI och vi förväntar oss att denna positiva trend ska hålla i sig. Även om Exit Poll kan användas som utvärdering av ett antal införda åtgärder, t.ex. en gemensam introduktion för alla doktorander, handledarkurser, utökad första årlig upp- 6

7 följning med studierektor, m.m., så bör man vara medveten om att de förändringar som införs idag inte syns i Exit Poll förrän efter många år. För att förbättra utvärderingsmöjligheterna planerar styrelsen en alumnundersökning. Även en studie av de som hoppat av forskarutbildningen planeras för att undersöka om det går att skönja mönster, t.ex. kring felrekryteringar, dåliga forskarutbildningsmiljöer etc. Mål 5: Forskningsintresserade studenter får stöd att tidigt involveras i forskning, och andelen läkare och andra kliniker med preklinisk forskarutbildning har ökat Strategin lägger stort fokus på forskningsförankrade utbildningar och att tidigt fånga upp forskningsintresserade studenter. I styrelsens riskvärdering rankades risken rörande ökade svårigheter att bedriva klinisk forskning/forskarutbildning högt. Båda dessa aspekter fångas upp av styrelsens pågående satsningar för studenter på grundnivå i Clinical Science Training Programme (CSTP), FoLäk och sommarkursen i medicinsk forskning. CSTP är delfinansiering av doktorander som bedriver forskning vid sidan av sin grundutbildning, FoLäk är forskningsintroducerande valbara kurser inom läkarprogrammet medan sommarkursen riktar sig till samtliga KI:s studenter. Dessa satsningar kan också användas för att styra in blivande läkare och andra kliniker i preklinisk forskning. KI har också ett antal kliniska forskarskolor som underlättar för kliniskt aktiva doktorander. Som nämnts ovan kommer FUS att diskutera och utreda möjligheter för att förnya och förhoppningsvis utöka dessa skolor. 4.2 Strategiområde: Infrastruktur Detta strategiområde ligger inte inom FUS mandat och därför formuleras inte några prioriterade mål och aktiviteter inom detta område. 4.3 Strategiområde: Samverkan Mål 6: KI har internationella samarbeten som bidrar till en hög kvalitet i forskarutbildningen Att delar av doktorandernas utbildning sker i en internationell miljö är en viktig del av en forskarutbildning av hög kvalitet och bidrar till en god forskarutbildningsmiljö. Under strategiperioden kommer möjligheterna för ett antal nya samarbeten att utredas. Strategin nämner särskilt att fler avtal som innebär dubbla eller gemensamma examina ska initieras, men administrationen kring dessa typer av avtal är stor och ibland kan det vara omöjligt att få ett avtal i hamn när lagar och förordningar i respektive land skiljer sig åt för mycket. Idag spenderar ca en tredjedel av KI:s forskarstuderande en kortare eller längre tid utomlands. Denna andel räknar vi med ska öka de närmaste åren, vilket uppmuntras genom det resebidrag på upp till kr som styrelsen har inrättat. Syftet är framför allt att möjliggöra vistelse i andra forskargrupper med möjlighet till nätverksbyggande och inhämtande av kunskap och metoder som inte finns på KI. År 2015 fördubblade styrelsen summan för resebidrag till en miljon kronor, vilken troligen kommer att behållas framöver även om summan är beroende av söktrycket och styrelsens ekonomiska situation. 7

8 Mål 7: Innovationsperspektivet och entreprenörskap är en naturlig del av forskarutbildningen KI behöver få in mer näringslivssamverkan och entreprenörskap i forskarutbildningen. Med stöd från Vinnova har styrelsen initierat utveckling av en forskarskola med nära samarbete med läkemedelsbranschen. Den externa finansieringen upphör 2015 men FUS kommer att sträva mot en fortsättning på denna forskarskola alternativt använda erfarenheterna till en ny forskarskola med liknande upplägg. Styrelsen bekostar sedan 2015 en doktorandkurs inom innovation och entreprenörskap. 4.4 Strategiområde: Finansiering Mål 8: De ökade kostnaderna för infrastruktur påverkar inte menligt kvaliteten i KI:s forskarutbildning Styrelsen räknar med att budgetramarna de närmaste åren kommer att minska, framför allt till följd av infrastrukturinvesteringar på KI. Utmaningen ligger i att en stor del av FUS pågående satsningar ligger i linje med målen i strategin och att det därmed blir en svår diskussion kring vilka neddragningar som kan genomföras utan att försvåra arbetet med strategin. Yttre krav på kvalitetssäkringssystem och utvärderingar kommer också att kräva mer resurser än idag. I styrelsens planering kommer storleken på de medel som går till finansiering av doktorander att minska. Styrelsen har beslutat att KID 1 -medel inte ska tilldelas under Konsekvenserna av detta förväntas bli färre doktorander generellt och att en större andel av de antagna har en anställning utanför KI. Som nämnts under mål 3 kan det i sin tur innebära att styrelsen måste fundera över möjligheterna att konkurrensutsätta även denna typ av doktorandplatser. Även hur forskargrupperna väljer stipendiefinansierade doktorander kan behöva ses över så att kompetens och lämplighet alltid är det som väger tyngst. 4.5 Uppdrag utöver Strategi 2018 Förutom Strategi 2018 finns även andra uppdrag som åligger lärosätet, t.ex. att säkerställa lika villkor för alla studenter och anställda, och att arbeta för en hållbar utveckling. Mål 9: Forskarutbildning på KI präglas av en medvetenhet om hållbar utveckling och dess betydelse för hälsa Enligt Riktlinjer för miljö och hållbar utveckling (dnr 7039/ ) ska KI:s utbildning och forskning kännetecknas av ett starkt samhällsansvar och därmed bidra till en hållbar utveckling inom och utanför Sveriges gränser. KI ska också som studieoch arbetsplats präglas av omsorg om människors hälsa och den yttre miljön. Styrelsens uppdrag är att synliggöra och stärka KI:s forskarutbildning inom hälsa och hållbar utveckling. För att få in dessa aspekter i styrelsens verksamhet har en samordnare utsetts vilken har i uppdrag att föreslå och sedan genomföra aktiviteter för att nå det uppsatta målet. 1 KID: Delfinansiering av doktorand 8

9 Mål 10: Forskarutbildning på KI präglas av en medvetenhet om genusfrågor och andra lika villkors-perspektiv Det ska vara en självklarhet på KI att lika villkor råder för alla medarbetare och studenter, liksom att dessa aspekter kan bidra till en högre kvalitet i den forskning och utbildning som bedrivs på KI. Det finns doktorander som upplevt diskriminering och/eller trakasserier under sin tid på KI, och styrelsen har sedan en längre tid arbetat med dessa frågor. Även om styrelsen inte har inflytande i de enskilda forskargrupperna finns verktyg som används för att bidra till ett bättre arbetsklimat och till lika villkor för samtliga doktorander. Som exempel kan nämnas: Sedan många år ingår ett pass om lika villkors-frågor i den obligatoriska handledarutbildningen. I den nya forskargruppsledarkursen är också dessa aspekter inkluderade. Styrelsen finansierar en doktorandombudsman som är anställd av Medicinska föreningen och därmed fristående från universitetet. Enskilda doktorander kan vända sig till doktorandombudsmannen t.ex. vid situationer av diskriminering och andra konfliktsituationer. Vid medelstilldelningar och antagning till forskarskolor beaktas alltid könsfördelning, och utredningar och satsningar har gjorts för att förbättra eventuell snedfördelning. Under strategiperioden kommer styrelsen att arbeta med att ta fram aktiviteter som kan driva arbetet vidare mot detta övergripande mål. 9