Pingst.nu Nyheterna. Psykolog rådde Ruben gå till kyrkan PMU.NU EXTRA TIDNING SUCCÉ FÖR LP:S SPIK. Ledaren: Stöd kampen för att rädda äktenskapet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pingst.nu Nyheterna. Psykolog rådde Ruben gå till kyrkan PMU.NU EXTRA TIDNING SUCCÉ FÖR LP:S SPIK. Ledaren: Stöd kampen för att rädda äktenskapet"

Transkript

1 1 Pingst.nu.1.qxp :52 Sida 1 Pingst.nu Nyheterna Pingst-debatten Länkar & dokument Tidningen på nätet NR 1 MARS 2006 SUCCÉ FÖR LP:S SPIK Uppsats om kvinnors unika bidrag till pingstförkunnelsen Ledaren: Stöd kampen för att rädda äktenskapet PMU.NU EXTRA TIDNING Hiv/aids stort hot för massajerna Funktionshindrade blir synliggjorda Psykolog rådde Ruben gå till kyrkan Rubens liv rullade på i ett tempo, som gjorde honom sjuk och han tyckte livet var meningslöst. Vändpunkten kom när han tog vara på psykologens råd och sökte sig till Pingstkyrkan. I dag är Ruben en del av gemenskapen i församlingsgruppen i Grästorp och tillbaka på jobbet. Bruce Olson drivs fortfarande av kärlek

2 2-3 Pingst.nu.1.qxp :53 Sida 2 2 PINGST.NU NUMMER LEDARE Pingst.nu MEDLEMSTIDNING FÖR PINGSTRÖRELSEN Ansv. utgivare Redaktör Redigering Medarbetare Webbutvecklare Redaktionsråd Ansvarig säljare Telefon E-post Växel Redaktör E-post Fax Webbplats Postadress Besöksadress REDAKTION Tryckeri Produktion Sten-Gunnar Hedin Ulrika Ramstrand Hanna Toorell Noomi Lind Mia Stenbaek Eva Skog Maria Larsson Sam Wohlin Arne Silfver Lars Johansson Jakob Karpati Margnus Ramstrand Staffan Swahn Niclas Ekberg David Eng Samuel Mitts Larsolof Egbäck Carl-Olof Nilsson Eva Skog Staffan Swahn Claes Waern Arne Winerdal Göran Åström ANNONSER KONTAKTA OSS ADRESSÄNDRING Liselotte Skoglund pingst.nu Pingst.nu Stockholm Regulatorv 11 Huddinge Svenska Tryckcentralen, Vällingby Dagens marknadsavdelning Alla eventuella adressändringar lämnas till din församling. Församlingar som har frågor kan vända sig hit: Kontakta Telefon Telefax E-post Mikael Axelsson Pingst.nu ges ut av Sveriges pingstförsamlingar genom riksföreningen Pingst fria församlingar i samverkan Stöd kampen för att bevara äktenskapet Till hela världen på Jesu Kristi sätt, är rubriken över det som beskriver inriktningen på vårt gemensamma arbete för innevarande år. Den är en omskrivning av Jesu ord i Johannes 20:21 som Fadern har sänt mig sänder jag er. Det är en händelse som ser ut som en tanke att ett av de första viktiga initiativ detta år, som Pingst ställt sig bakom, och drivit, är frågan om äktenskapsbegreppet. Om Herren Jesus berättas det att det första av sina tecken gjorde han i samband med en bröllopshögtid. Eftersom Bibeln lägger stor vikt vid äktenskapet så är det ingen tillfällighet att när Jesus skall uppenbara sin härlighet för första gången så gör han det när en man och en kvinna ingått äktenskap. Äktenskapet är grundbulten i skapelsen så som vi fått det beskrivet i den skapelseordning vi kan utläsa i de heliga Skrifterna. Förmodligen är det därför attackerna alltid varit hårda på just äktenskapet. Nu vet vi att de krafter, som tidigare sagt sig vara nöjda medvid likställdhet inför lagen melllan äktenskap och partnerskap, inte längre är det. Steg för steg har frågorna drivits. Först partnerskap sedan adoption, därefter rätt till insemination och nu driver man också till det sista steget namnfrågan. De små stegens politik i dessa frågor, steg som var för sig inte varit så uppmärksammade, leder till en total förvirring, en social tyranni för alla med en kristen skapelsesyn eller hävdvunnen uppfattning om vad äktenskap är. Vi vet att bakom vårt upprop står en bred folklig opinion och lagstiftarna politikerna behöver få höra den rösten. Använd dig därför av möjligheten att tillsammans med tusentals andra göra din röst hörd genom att underteckna uppropet för bevarande av äktenskapsbegreppet! VERKSAMHETSPLANEN Till hela världen på Jesu Kristi sätt är för övrigt ett försök att beskriva det uppdrag som pingststyrelsen och vi i Pingsthuset fått i uppdrag av församlingarna att verka för, bland annat: skapa förutsättningar för ett bättre samarbete med olika befintliga evangelisationsinitiativ som finns för Sveriges evangelisering. ge resurser för visionen om 75 nya församlingar inom tio år i vårt land. ge stöd till församlingarnas sångsången och musikliv, detta har våra rikskonferenser verkat för i flera år, och nu vill vi aktivt söka möta det behov som sång- och musikledare i våra församlingar kan behöva. stärka den mycket engagerade och kompetenta informationsavdelningen i Pingsthuset till att bli en ledande kommunikations- och opinionsbildande resurs för både verksamheternas och församlingarnas behov. TYVÄRR ÄR DET OMÖJLIGT att i denna artikel ge rättvisa åt hela verksamhetsplanen och det enorma arbete som församlingarna tillsammans utför i det hus där jag nu har min arbetsplats. Men det är en förmån att finnas i ett sammanhang där varje medarbetare drivs av visionen att evangeliet ska ut till hela världen. Det är inte enbart i verksamhetsplanen det står tecknat på Jesu Kristi sätt... Under mina få månader här i Pingsthuset har jag sett det tecknat i medarbetares liv och tjänst. Bed för oss i vårt gemensamma arbete! SAXAT UR UPPROPET Att bevara äktenskapet som en relation mellan en man och en kvinna handlar inte om att diskriminera någon. Registrerat partnerskap finns ju redan för samkönade relationer och ger samma juridiska och ekonomiska trygghet som ett äktenskap. Om äktenskapsbegreppet utvidgas till att omfatta två män eller två kvinnor, öppnas däremot dörrarna för att också andra samlevnadsformer, som inte är allmänt accepterade, ska definieras som äktenskap. Vi kräver därför att begreppet äktenskap reserveras för relationen mellan en man och en kvinna och att varje förslag att kalla könsneutrala relationer för äktenskap avvisas av Sveriges riksdag och regering. STEN-GUNNAR HEDIN FÖRESTÅNDARE FÖR PINGST FRIA FÖRSAMLINGAR I SAMVERKAN OCH ANSVARIG UTGIVARE

3 2-3 Pingst.nu.1.qxp :59 Sida NUMMER 1 PINGST.NU 3 INNEHÅLL Kyrkoavgiften ger drygt tre miljoner Kyrkoavgifterna för 2006 ger Pingst kronor. En tredjedel av den summan används till den centrala verksamheten, resten går till olika pingstförsamlingar. Succé för Spik På ett år har personer anmält sig som medlemmar i nätverket Spik Nykter och därmed lovat total avhållsamhet från alkohol och droger. Kvinnor predikar gärna tematiskt Teologie kandidat Lena Thoms har i en uppsats undersökt kvinnors bidrag till förkunnelsen inom Pingst. Ibra sänder radio till jordbävningsdrabbade Ibra sänder specialproducerade program på urdu, som är inriktade på att möta människors psykiska behov efter jordbävningen i Pakistan. 21 Tv-arbetet viktig del av Köpenhamns Kristna Kulturcentrum Pingstförsamlingen i Köpenhamn heter numera Köpenhamns Kristna Kulturcenter och därifrån drivs bland annat ett TV-arbete, där Tore Pansell, som var med och drog igång TV Inters arbete, är chef. Ruben blev frälst vid Vänerns strand Rubens liv rullade på i så högt tempo att han blev sjukskriven och tyckte allt kändes meningslöst. Ända tills psykologen fick honom att börja gå till Pingstkyrkan. I dag är han en del av gemenskapen i församlingsgruppen i västgötska Grästorp. Eget årsmöte för barnen I Pingstkyrkan i Sollentuna är det i dag självklart att barnen har ett eget årsmöte och att deras synpunkter förs vidare. Undervisning - om en församling som går i Kristi fotspår Sam Wohlin skriver om behovet av levande kristna och levande församlingar, som möter människor mitt i deras vardag. Nytt pingstkontor i Bryssel De europeiska pingströrelserna har sedan i januari ett nytt, gemensamt kontor i Europas huvudstad Bryssel. Att få höra till När jag läser artikeln på sidorna om Ruben Carlssons väg till en tro slår det mig återigen hur grundläggande längtan efter att få höra till ett sammanhang är. När Ruben ber om frälsning ber han Gud om att få bli en i gänget. Jag hoppas jag inte är ensam om att bli berörd av den formuleringen. Mina tankar vandrar vidare och jag funderar över hur öppen gemenskapen i våra församlingar är. Är vi exkluderande eller inkluderande? I svaret på den frågan tror jag ligger ett frö till om vi kommer att bli fler eller färre. I detta årets första nummer av Pingst.nu hoppas jag du ska finna mycket läsning, som ger dig nyttig information, nya impulser, hjälp att reflektera och reagera. Känn dig också alltid fri att höra av dig med synpunkter och tips till oss på redaktionen. Ta också gärna vara på chansen att rösta i webbfrågan på vår hemsida. Ju mer respons, ju roligare, tycker vi. När jag skriver det här hade till exempel 365 personer svarat på förra frågan om de oroas av sjunkande medlemstal i Pingst. 60 procent har svarat ja. ULRIKA RAMSTRAND Redaktör Pingst.nu Läs mer på WEBB-FRÅGAN Behövs det fler kvinnliga förkunnare? Gå in och svara på Läs vad webb-panelen tycker på sid 30 och artikeln på sid 6-7.

4 4-5 Pingst.nu.qxp :07 Sida 4 4 PINGST.NU NUMMER SVERIGE Kyrkoavgifter ger över tre miljoner I januari kom beskedet från Skatteverket. Kyrkoavgifterna för 2006 ger Pingst fria församlingar i samverkan kronor. Nya regler för statsbidraget Av den summan går två tredjedelar till olika pingstförsamlingar i landet, där medlemmar anmält att de vill betala kyrkoavgift till Pingst. Förutsättningen för att en pingstförsamling ska kunna få ta del av kyrkoavgifterna är att den är medlem i Trossamfundet Pingst fria församlingar i samverkan. De sju församlingar som får störst belopp är Filadelfia i Stockholm, Värnamo pingst, Aspnäskyrkan i Järfälla, Stockholm Jerusalem Evangelical Church i Stockholm, Malmö United Öresundskyrkan, Pingstförsamlingen i Karlstad och församlingen Europaporten i Malmö. En tredjedel, det vill säga cirka en miljon kronor, går till den centrala verksamheten i riksföreningen Pingst, enligt beslut i samfundet, som inte driver någon verksamhet. Men de pengarna kommer också att komma tillbaka till de lokala församlingarna, poängterar föreståndare Sten-Gunnar Hedin. Detta därför att de kommer att användas till sådant som kommer alla till godo; exempelvis opinionsbildning, sång- och musikinsatser, invandrar- och integrationsarbete, regionala konferenser om vår värdegrund, samt till insatser inom media och utbildning. ULRIKA RAMSTRAND Fotnot: Regeringsbeslutet som gav Trossamfundet Pingst ffs rätt att med skattemyndigheternas hjälp ta emot kyrkoavgift från medlemmarna togs i juni förra året och det är nu alltså första gången som detta sker. I år får Pingst kronor i statsbidrag genom Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund. Från dessa medel tas gemensamma kostnader, som avgifter till STIM, Vigselnämdnen, Svenska bibelsällskapet och Frikyrkosamråd. Tidigare har övriga medel betalats ut till församlingarna utifrån medlemsantal, men eftersom det inte längre är möjligt att göra så, gäller från och med i år nya regler. Pengarna kommer i stället förmedlas till församlingar som ansöker om verksamhetsbidrag. Styrelsen för Pingst - fria församlingar i samverkan har beslutat att följande policy ska gälla när ansökningarna bedöms: Projektet ska innebära en satsning som är ett nytt initiativ för församlingen/orten. Projektet ska ha ett evangeliserande perspektiv. Projekten bör vara regionala. Det ska vara möjligt att göra en utvärdering gentemot målsättningen. Styrelsen har också beslutat att den akuta katastrofhjälpen till församlingar ska finnas kvar som tidigare. ULRIKA RAMSTRAND UPPROP TILL FÖRSVAR FÖR ÄKTENSKAPET Äktenskapet bör fortsätta vara en förening mellan en man och en kvinna. Det är huvudbudskapet i det upprop som startades för några veckor sedan. Bland undertecknarna finns Sten-Gunnar Hedin, föreståndare för Pingst, och Anders Arborelius, biskop i Katolska kyrkan. Uppropet finns att läsa på och Den som vill skriva under uppropet kan göra det på Vad kommer ni att göra med pengarna? Andreas Frankner, ordförande i Malmö United Öresundskyrkan: Först vill jag säga att för oss handlade den stora frågan om samfundet om tillhörighet. Det var den processen vi gick in i och att det sedan lett till att vi får pengar är bara en extra bonus. När vi planerade detta års budget visste vi att vi skulle få ett extra tillskott och vågade därför ta beslut om att anställa en barnpastor på heltid. Det är något som verkligen behövs i en församling som vår som är ung och där det finns många barnfamiljer. Marcus Sönnerbrandt, föreståndare i Aspnäskyrkan i Järfälla De här pengarna kommer nog att leda till att vi satsar mer på barnarbetet genom att utöka barnpastorstjänsten och på integrationsarbetet genom att köpa in en tolkutrustning. Vi har ju bakat in pengarna i årets budget, men vi är positivt överraskade av att det blev så mycket pengar redan i år. Det hade vi inte riktigt vågat vänta oss.

5 4-5 Pingst.nu.qxp :07 Sida NUMMER 1 PINGST.NU 5 Succé för Spik Nykter Hoppas på medlemmar inom ett år På ett år har nätverket Spik Nykter fått närmare medlemmar. Jag tycker att det är en succé, säger Håkan Axell, informatör inom LP-verksamheten. I mars förra året drog LP-verksamheten igång nätverket Spik Nykter. Den som anmäler sig som medlem lovar total avhållsamhet från alkohol och droger. Betoningen ligger på att ta ett positivt beslut. Vi vill att det ska vara utmanande och tufft att vara spik nykter, säger Håkan Axell. Många av medlemmarna har anknytning till pingstförsamlingar eller andra kristna sammanhang, men argumenten för nykterhet är inte hämtade med stöd i Bibeln. Nej, det vi lyfter är de medicinska argumenten och de sociala, att det är viktigt att vara ett stöd för de svaga och erbjuda alkoholfria zoner. Ungefär 60 procent av medlemmarna är under 20 år. För dem är medlemskapet gratis. Övriga betalar 40 kronor om året. Medlemmarna får ett armband, en knapp, en tidning och några utskick per år. Höjda ambitioner På hemsidan kan man anmäla medlemskap och lära sig mer om nätverket och om alkoholrelaterade frågor. Här finns också nätverkets viktigaste argument för nykterhet med. Att få med vuxna ser Håkan Axell, som ett viktigt mål i sig, eftersom de är ett fördöme för de unga. För ett år sedan hoppades Håkan Axell på medlemmmar under det första året. Hans förhoppningar blev infriade med GLAD. Håkan Axell tycker att Spik Nykter blivit en succé med medlemmar på ett år. Foto: ULRIKA RAMSTRAND råge och nu höjer han amibitionsnivån ytterligare. Vi hoppas på att vara om ett år! Ingen omöjlighet, menar han. Egentligen krävs det bara att medlemmarna värvar var sin person, så är det löst. Håkan Axell ser det personliga nykterhetsbeslutet som viktigt och en kraft i i sig. FAKTA NYKTERHET ÄR EN RÄTTIGHET Vi blir en slags underifrån kommande rörelse, säger han och ser nöjd ut. Han är dock noga med att betona att medlemmarna i Spik Nykter inte är ute för att moralisera eller klanka ner. Det är ett fritt val man gör och inget livslång åtagande. ULRIKA RAMSTRAND Världshälsoorganisationens, WHO:s, europeiska konferens bestämde 1995 att: Alla barn och ungdomar har rätt att växa upp i en miljö som är skyddad från alkoholkonsumtionens negativa följder, och som i möjligaste mån är fredade mot marknadsföringen av alkoholhaltiga drycker. Alla människor som inte vill dricka alkohol, har rätt att fredas mot påtryckningar att dricka samt att stödjas i sitt alkoholfria levnadssätt. VARFÖR ÄR DU SPIK? Angelica Ärlandsback, ungdomspastor, Karlskoga För mig känns det bra att ta klar ställning mot alkohol, särskilt eftersom jag i mitt jobb är ett föredöme för ungdomar. Samtidigt vill jag absolut inte döma andra. Jag var tidigt med i Ungdomens nykterhetsförbund, UNF, men tyckte att det var bra när Spik, med kristen profil, startade. Ungdomarna i kyrkan tycker mitt beslut är positivt, men ungdomarna jag träffar på en ungdomsgård där jag jobbar kan till och med bli chockade av jag avgett totalt nykterhetslöfte. Joachim Ling, metallarbetare, Marieholm Därför att alkohol är det största samhällsproblemet. Om jag kan vara till hjälp för någon annan genom att helt avstå alkohol är det värt det. I vår församling är det självklart att man är nykter, men jag skulle ha behövt Spik när jag var tonåring. Det hade varit en hjälp och stöd för mig, det vet jag.

6 6-7 Pingst.qxp :09 Sida 6 6 PINGST.NU NUMMER SVERIGE Lyfter fram kvinnors b Lena Thoms har undersökt kvinnors unika förkunnelse inom pingst Om mäns förkunnelse har varit norm för förkunnelsen inom pingströrelsen, vilket är då kvinnors bidrag till den? Det var utgångspunkten för teol kand Lena Thoms uppsats inom ämnet Praktisk teologi vid Teologiska Högskolan i Stockholm. Spontant trodde jag att jag skulle upptäcka större skillnader i förkunnelsen, men de är ganska lika, säger hon. Skillnaden i förkunnelsen är mer påtaglig mellan generationer än mellan förkunnare av olika kön, berättar Lena över en kopp kaffe på Citykonditoriet i Citykyrkan, Stockholm, där en gång en av de kvinnliga förkunnarpionjärerna, Wasti Feldt-Johansson, var pastor. Hon värjer sig för frågan om vad som skiljer kvinnor och män som förkunnare. Jag vill hellre tala om kvinnors unika bidrag till förkunnelsen, säger hon. Det faktum att kvinnor ställer sig upp i talarstolen och förkunnar, bara det innebär något unikt. Även om de säger samma sak som männen så är ändå det ett unikt bidrag att just kvinnor säger det. I dag finns cirka 30 kvinnor som är föreståndare i en pingstförsamling. Forskning visar att 37 procent av kvinnorna svarar att det är viktigt för dem att lyssna till andra kvinnor som förkunnar. Det blev jag lite förvånad över, säger Lena Thoms. Jag trodde att den siffran skulle vara högre. Jag skulle önska att det fanns större självförtroende bland kvinnor både i talarstolen och i att uppmuntra andra kvinnor. Jesus central i förkunnelsen Genom enkäter till 31 förkunnare, både män och kvinnor, har Lena Thoms försökt ringa in vilka ämnen kvinnor ofta behandlar i sin förkunnnelse. Vilka ord använder de, vilket språk, varifrån får de sin inspiration. Jesus som person är central i kvinnors förkunnelse, berättar Lena Thoms. De predikar också gärna tematiskt och de predikar oftare än män med utgångspunkt från kvinnor i Bibeln. Vidare ger enkätsvaren en bild av att kvinnor använder sina egna liv och erfarenheter som argument och exempel när de förkunnar. De tänker också igenom vilket språk de använder och är noga med formuleringar, säger Lena Thoms. Att kvinnor talar är auktoritetsskapande för de kvinnor som lyssnar. Ett sammanhang där både kvinnor ' FAKTA 31 SVAR TILL GRUND FÖR UPPSATSEN Lena Thoms bygger sin uppsats om kvinnors unika bidrag till förkunnelsen inom pingströrelsen på ett antal frågor som skickats både till män och kvinnor som förkunnar. 31 förkunnares svar ligger till grund för uppsatsen 16 kvinnor och 15 män. Predikans innehåll. Exempelvis om hur ofta predikan tar sin utgångspunkt från kvinnor i Bibeln. Predikans framförande. Använder kvinnor sig av argument som bygger på känslor eller argumenterar de intellektuellt. Predikans förberedelse. Hur funderar en förkunnare kring språkets betydelse? Inspiration till predikan. Vad läser en förkunnare? Behöver man lyssna på andra förkunnare av båda könen? Syftet med predikan. Undervisning, själavård eller utmaning? Teologi bakom predikan. Är det ett problem att Jesus fanns i ett patriarkalt samhälle? Predikantens syn på sig själv. Kallelsemedvetenhet och att ta för sig. Ord i predikan. Finns det kvinnliga och manliga ord? och män förkunnar ger en vidare förståelse av Gud och skapelsen. Det är långt kvar till en församling där det blir lika vanligt att lyssna till en kvinna som till en man. Det räcker att titta på talarlistorna vid de större kristna konferenserna. Om vi verkligen vill nå så många som möjligt, så måste vi använda så många som möjligt, säger Lena Thoms och låter som en evangelist. Evangelistveckan i Jönköping som nyligen hölls bland annat under temat Fler kvinnor hade en talarlista som innehöll 14 män och 4 kvinnor. Behöver uppmuntra kvinnorna Pastor Pelle Hörnmark i Jönköping har tidigare i år förklarat att fler kvinnor varit tillfrågade, men att de tackat nej. Det är ju tråkigt, säger Lena Thoms. Men det är män som står i ledningen för de församlingar som arrangerar de stora konferenserna inom pingströrelsen, så det är väldigt mycket upp till dem att uppmuntra kvinnor att ta en framträdande roll. Lena Thoms ser fram emot en pastorstjänst. Men jag kommer nog alltid att vara nyfiken på att lära mig mer och får jag en chans kommer jag nog att fortsätta mina akademiska studier. Jag skulle bland annat vilja lyssna mer på olika kvinnors predikningar och gå djupare in i vilket bidrag kvinnor ger till förkunnelsen, än vad jag gjort nu, säger hon. MAGNUS RAMSTRAND Fotnot: Pastorn, läraren och skribenten Runar Eldebo har varit handledare för Lena Thoms i arbetet med den här uppsatsen. För den som vill ta del av undersökningen eller vill ha besök av Lena Thoms vid inspirationsdagar eller andra samlingar, går det bra att e-posta till eller ringa UNIKT BIDRAG. Lena de det på ett unikt sätt. Thoms m

7 6-7 Pingst.qxp :10 Sida NUMMER 1 PINGST.NU 7 bidrag Ny bibelskola gst för tonåringar Ungdomar mellan 17 och 19 år, som är sugna på att gå en annorlunda bibelskola där bland annat dans, drama, dockteater och en långresa till Afrika står på schemat har möjlighet att från och med i år söka till Alterna Sverige, en nystartad linje på Viebäcks folkhögskola.. Lena Thoms menar att även om kvinnorna förkunnar om samma sak som männen gör t sätt. Foto: MAGNUS RAMSTRAND Just nu jobbar Magnus Gnisterhed för fullt med förberedelserna för höstens kursstart. Några ansökningar har redan kommit in och målet är att få ihop en klass på 18 personer. Någon sista ansökningsdag är inte utsatt. Man fyller på så länge det finns platser kvar. Den som vill gå den här något annorlunda bibelskolan får fylla i ganska omfattande ansökningshandlingar och blir också intervjuad. Det är viktigt att det blir rätt grej, att man vet vad man söker till, säger Magnus. Målgruppen är till stor del tonåringar som vill ta ett sabbatsår från gymnasiet, även om det också finns möjlighet för nybakade studenter. Är det här en utbildning för allmänt skoltrötta, kanske? Nej, säger Magnus. Inte för dem med vanlig skoltrötthet. Vi söker i stället mycket vakna och pigga ungdomar, som är sugna på att utveckla andra sidor hos sig själva under ett år, och sen gå tillbaka till de vanliga studierna. Mottot skulle man kanske kunna beskriva som Upptäck din potential. Eftersom stor del av undervisningen kommer att handla om lärjungaträning behöver eleverna förstås ha en egen tro att utgå från. Men något krav på att man är pingstvän finns inte. Under skolåret ingår en kortare resa till Europa och en långresa till Afrika, där Etiopien, Zimbabwe, Mocambique och Sydafrika ska besökas. Det blir ingen vanlig studieresa, utan eleverna kommer på olika sätt att dela med sig av det de lärt sig under året. Eleverna har till att börja med rätt till studiehjälp och inackorderingsbidrag under året, men resekostnaderna måste de själva stå för. Alla kommer därför att rekommenderas att jobba ihop så mycket som möjligt under sommaren innan, men under kursen är också fem veckor inplanerade som arbetsperiod. Namnet Alterna är inget svenskt påfund. I danska pingströrelsens skola i Mariager har det här konceptet funnits ett bra tag. Magnus Gnisterhed, som tidigare bland annat arbetat som ungdomspastor i Jönköpings pingstkyrka, har sett hur många svenska ungdomar som gått där utvecklats på ett mycket positivt sätt. Så nu ger han järnet för svenska Alterna. ULRIKA RAMSTRAND Foto: DAVID ENG Fotnot: För mer information se

8 8-9 pingst.nu.qxp :11 Sida 8 8 PINGST.NU NUMMER SVERIGE PTS under utredning PTS, Pingströrelsens teologiska seminarium, utreds just nu på uppdrag av Pingsts styrelse. I april kommer utredningsgruppen att sammanställa en rapport som ska överlämnas till styrelsen. Utredningsgruppen består av Bengt-Eric Skoogh, Sten- Gunnar Hedin, Everth Friberg och Lars-Ivar Nilsson. Till sig har de mandat att knyta tjänstemän och förtroendevalda. I direktiven för utredningsgruppen ingår bland annat följande: Uppdatera rörelsens behov av akademisk utbildning. Uppdatera målsättningen och profilen för PTS. Undersöka möjligheten att kombinera PTS med andra utbildningar. Se över förutsättningarna för egen examensrätt. Undersöka möjligheterna till samverkan, vad gäller undervisning, lokaler, service etcetera. Utreda den långsiktiga finansieringen. Belysa olika lokaliseringsalternativ. Vi har en ny högskoleförordning på gång, som vi måste beakta, säger Bengt-Eric Skoog. Den kommer bland annat att ge helt nya möjligheter till skräddarsydda utbildningar. Då måste vi också ställa oss frågan vad som är kärnan i PTS. Pingst måste ta ansvar I dag bidrar Pingst med ungefär kronor om året till PTS. Det kan man jämföra med att EFK satsar 3,5 miljoner varje år på sin pastorsutbildning. Om PTS ska överleva måste rörelsen satsa mer på den och Pingst ta större ansvar för utbildningen, säger Bengt-Eric Skoogh. Frågan om var PTS-utbildningen ska bedrivas är just nu sekundär, menar Skoogh. PTS är nu lokaliserad till Kaggeholm, men vi är medvetna om att det finns de som ifrågasätter om det är den bästa lösningen. Utredningsgruppen anser dock att det inte är meningsfullt diskutera den frågan förrrän vi grundligt har genomlyst övriga, mycket centrala, frågor som ställts i utredningsuppdraget. ULRIKA RAMSTRAND Broschyr för alkoholfria zoner Församlingen som alkoholfri zon är ämnet för en 28-sidig broschyr som LP-verksamheten tagit fram. Tanken är att den ska användas i samband med temasamlingar om alkohol, som församlingar anordnar. Förr var det helt självklart att församlingarna var en sådan zon, men så är det inte i dag, säger Håkan Axell, som arbetar med drogförebyggande arbete på LP-verksamheten. Just nu bokas ett antal samlingar på temat Församlingen som alkoholfri zon in i olika kyrkor runt om i landet. LP-verksamheten utbildar också ett nätverk av pastorer, som i sin tur ska kunna hållla i den här typen av samlingar. I broschyren finns argument för nykterhet, diskussionsunderlag i frågan, värderingsövningar och metoder för arbetet kring alkoholfrågan och även en enkät, vars svar kan utgöra ett underlag för arbete om nykterhet i en församling. Vill se ökat sa Mössebergs nye chefsläkare: Det borde vara Mössebergs nye chefsläkare, Björn Ogéus, vill se mer av samarbete mellan kurorten och dess ägare, pingstförsamlingarna. Det borde vara naturligt för själavårdarna i församlingarna att ha en dialog med oss, menar han. Ohälsa på grund av stress och press är i dag ett stort samhällsproblem. De som drabbas behöver inte bara få sina kroppsliga och själsliga behov mötta, utan också de existentiella. På Mösseberg bedrivs ett behandlingsarbete enligt vetenskapliga metoder, som står på en värdegrund. Något som Björn Ogéus, ny chefsläkare där sedan 1 september förra året är stolt över. Det finns ett enormt behov av de existentiella frågorna i samhälllet i dag och det ska vi inte ducka eller skämmas för, säger han. Kartbok och tröstebok Efter att först ha studerat marinbiologi sadlade Björn Ogéus om till medicinstudier och blev så småningom narkosläkare. Som sådan kom han naturligt in på smärtproblematik och arbete inom detta område har blivit något av hans signum. Det har handlat både om kroppslig och själslig smärta. Under sin karriär har han bland annat varit med och startat smärtkliniker både i Söderhamn och i Stockholm. En bok har han hunnit ge ut. Läkebok för trasiga själar heter den. En ny är på gång med titeln Kartbok för vilsna själar. I tankarna leker han redan med en tredje som ska få titeln Tröstebok för sorgsna själar. Det vanligaste söksymtomet inom sjukvården är smärta, säger han. Då är det skönt att veta att Smärtornas man går med Efter några år på Alfta kurort kom möjligheten att arbeta på Mösseberg. Han valde mellan det och arbete på smärtklinik i Uppsala. Men innehållet i arbetet och helhetstänkandet blev avgörande för honom och i dag tvekar han inte att beskriva arbetet på Mösseberg som ett kall. En inställning som förmodligen bidrar till att göra pendlandet mellan hemmet i Uppsala och arbetet i Falköping uthärdligt. I Uppsala har familjen sitt hem sedan många år och det är inte aktuellt att flytta förrän den yngsta dottern gått färdigt gymnasiet. Lidelsen och passionen går inte att ta miste på när Björn Ogéus talar rehabiliteringsfrågor. Redan efter några månader på sitt nya jobb är han beredd att göra det utifrån det stora perspektivet och säger också att han ser stora möjligheter för Mösseberg inför framtiden. Inte minst genom att ännu mer utveckla rehabiliteringsarbetet och därmed hjälpa andra att hjälpa, exempelvis själavårdare i församlingarna. Utbrändhet inte ovanligt Han ser framför sig Mösseberg som ett utbildningscentrum, som genom mobila utbildningsteam kan nå ut i hela landet. Vi kan föra ut våra kunskaper och utnyttja våra kontakter med försäkringskassor och socialvård och kan till exempel ge församlingarna en möjlighet att öppna sina dörrar för långtidssjukskrivna, säger han. Tänk vilka nya kontakter det skulle ge! utbrister han. Utbrändhet är ju tyvärr heller inget ovanligt i församlingssammmanhang och det finns också stora behov av förebyggande arbete bland församlingsanställda. Något

9 8-9 pingst.nu.qxp :13 Sida NUMMER 1 PINGST.NU 9 t samarbete med ägarna rde vara naturligt för församlingarna att ha en dialog med oss ' FAKTA MÖSSEBERG Mösseberg ligger i Falköping och består i dag av kurhotell, Rehab Center samt äldrevård. Mösseberg bygges ursprungligen som kurort och stod färdigt i juli Byggnaden brann ner 1871, men återuppbyggdes och togs i bruk igen Våren 1983 köptes kurorten av Dagengruppen AB, som fortfarande är ägare. Pingstförsamlingarna äger aktier i Dagengruppen och är därmed indirekta ägare till Mösseberg. Varje år har Rehab Center cirka gästnätter. På Rehab Center bedrivs i dag till exempel onkologisk rehabilitering och arbetslivsinriktad rehabilitering av patienter som oftast har stressrelaterade diagnoser. Kurhotellet har också omkring gästnätter per år. Foto: JAKOB KARPATI han fått insikt om bland annat genom att undervisa på pastorsfortbildningar Undervisning som hjälper människor att sätta gränser behövs, konstaterar han. Även inom kris- och konflikthantering ser Björn Ogéus ett verksamhetsområde. Bibeln har mycket att säga om detta, konstaterar han. I dag arbetar man på Mösseberg också med debriefing för hjälparbetare. Något han också ser en utvecklingspotential för. Om någon för tio år sedan sagt till honom att han skulle arbeta i ett företag ägt av svenska pingstförsamlingar hade han nog hållit det för otroligt, medger han. Nej, det var svårt att tänka sig. Kom till tro för tio år sedan Det är inte mer än tio år sedan han själv kom till tro och det hände under en gospelkonsert i Centrumkyrkan i Sundbyberg. Jag mötte trovärdiga personer, som jag senare förstått stod under Andens påverkan. Det gjorde att det ironiska förhållningsssätt jag utvecklat gentemot tron och dess yttringar, inte höll längre. Det var då jag blev frälst, berättar han. Sen dess har jag en naiv tro och förväntar mig att saker och ting kan ske. Under sin uppväxt levde han i spänningen mellan baptism och högkyrklighet. Far- och morföräldrarna stod på var sin sida, men i dag tycker han att samfundsetiketter är ointressanta. Sin kyrkotillhörighet har han i dag i Svenska kyrkan. Men jag tror mer på Kristi kropp, säger han. Mösseberg ägs ju indirekt av pingstförsamlingarna och Björn Ogéus skulle gärna se ett mer aktivt ägarskap. Det vore roligt att kunna aktivera församlingarna att göra Mösseberg mer känt för allmänheten och även för församlingsmedlemmarna, säger han. ULRIKA RAMSTRAND

10 10-11pingst.nu.1 världen.qxp :14 Sida PINGST.NU NUMMER VÄRLDEN Michael arbetar för Sudans flyktingar Afrikas längsta krig är över och ur spillrorna av det växer hoppet om en ny framtid. Vägen har äntligen öppnats efter alla år Juba varit avstängt från yttervärlden och flyktingarna börjar återvända till staden. Nu gäller det att vi arbetar för att överbrygga den stora klyfta i utveckling som finns mellan norra och södra Sudan. Det säger Michael Luguri, ledare inom Swedish Free Mission i Juba. Michael Luguri är på besök i Sverige för fjärde gången. Han kommer från ett land där två miljoner människor beräknas ha mist livet i ett inbördeskrig som pågått i två decennier. Över fyra miljoner människor har drivits på flykt inom landet och svåra svältkatastrofer har inträffat. Under vistelsen i Sverige har han bland annat deltagit i en utbildning om humanitärt bistånd, i Härnösand. Han är lågmäld och präglas av eftertanke och realism i sina svar på mina frågor, men också av ett starkt engagemang för att bygga upp en ny framtid i landet. Den långa vägen tillbaka har påbörjats och inom den närmsta framtiden väntas hundratusentals flyktingar återvända till södra Sudan. Skillnaderna har blivit större Michael Luguri beskriver hur det islamskt dominerade norra Sudan historiskt präglats av sina kontakter med omvärlden och satsat på utbildning, medan religionen mer ensidigt dominerat hos den kristna befolkningen i södra Sudan. I och med kriget har skillnaderna blivit ännu större. Det är inte lätt att komma tillbaka till en landsdel där ingen utveckling ägt rum på så många år och där människor har olika idéer om hur saker och ting ska fungera, säger han. Det vi gör måste genomsyras av ett holistiskt tänkande, där vi inriktar oss på utveckling inom flera olika områden så att det stora gapet mellan landsdelarna minskar. Det gäller samtidigt att prioritera rätt i en situation där det finns så många behov. Allra viktigast just nu är att invånarna får tillgång till rent vatten, och att de får möjlighet att odla mat så att livsmedelsförsörjningen tryggas, säger Michael Luguri. Stora behov av hälsovård PMU InterLife har i samarbete med partnern Swedish Free Mission ett stort humanitärt arbete i södra Sudan. Bland annat drivs ett vatten- och sanitetsprojekt, där brunnar borras och latriner byggs i svårt förorenade delar av Juba. Drygt invånare har fått tillgång till rent vatten och 200 latriner har byggts. Behoven av hälsovård är enorma och förutom att tre hälsovårdscentraler startats ges utbildning bland annat om hiv/aids. Michael Luguri är ansvarig för programmet Food Security, som bland annat innefattar produktion av utsäde, fiske, plantering av fruktträd, oxplöjning och ostproduktion. I det humanitära programmet ingår också lokal kapacitetsbyggnad. I form av workshops ges undervisning om fred och försoning samt om utveckling i teori och praktik. Initiativ uppmuntras också till olika typer av samverkan på bynivå, för att stärka lokalbefolkningens ställning. Noggrann planering viktigt Humanitärt arbete i ett område präglat av svåra konflikter innebär en ständig balansgång. Samtidigt som det gäller att förhandla sig fram för att kunna bistå de värst drabbade, måste man förhålla sig neutral. Noggrann planering av de insatser som görs behövs, annars finns risk för att vi på sikt skadar våra målgrupper istället för att bistå dem. Det är också oerhört viktigt att de själva är delaktiga i processen, säger Michael Luguri. Luguri framhåller kyrkans roll i den fredsprocess som är så viktig för utvecklingen i Sudan. Under kriget kom kyrkorna samman i ekumenisk verksamhet, och under tiderna av förföljelse kom människor nära varandra. Nästa steg, nu när freden kommit, är att kyrkan skapar forum för samtal om tolerans och förlåtelse, så att försoning kan uppnås. Om framtiden och förutsättningarna för stabilitet i landet säger han: Vi ber att freden ska respekteras och bibehållas. Ett villkor för detta är att den växer fram underifrån. NOOMI LIND ' FAKTA BAKGRUND TILL KRIGET De afrikanska folkgrupperna i söder har kämpat mot den islamisering som den arabisk-dominerade befolkningen i norra Sudan velat genomföra i hela landet och mot den diskriminering de upplevt. I mars 2003 utbröt ett uppror i Darfur, västra Sudan. Rebellerna anklagade regeringen för att ta de arabiska boskapsskötarnas parti framför den svarta bondebefolkningens och konflikten utvecklades till vad FN beskrivit som världens värsta humanitära katastrof. I januari 2005 ingicks fredsöverenskommelse i Sudan, efter över 20 års krig. I oktober fick södra Sudan en egen delstatsregering och i december antogs en egen författning. HOPPFULL. PMU InterLifes Michael samarbe

11 10-11pingst.nu.1 världen.qxp :15 Sida NUMMER 1 PINGST.NU 11 HALLÅ DÄR... Utvärdering av projekt vad innebär det? L. Michael Luguri är ansvarig för matförsörjningsarbetet inom Swedish Free Mission i södra Sudan, ifes samarbetspartner. Foto: NOOMI LIND Pingst vill vara en lärande organisation. Det viktiga är inte bara vad vi gör utan hur vi gör det. I ett partnerskapsarbete som vårt, måste vi hela tiden analysera både relationer och förhållningssätt. Självklart finns det kontroll Nina Martinsson av använda medel, men ansvarar för det globala projektet lärandet är minst lika viktigt Förstudier och och det sker i dialogen mellan parterna. utvärderingar. Kan man verkligen utvärdera Guds verk? Det människor säger att de gör i Guds namn skall kunna prövas av alla. Att leva i ljuset betyder att vara transparent. Vissheten om Guds nåd borde göra oss trygga och prestigelösa och skapa förutsättningar för att våga utsätta oss för granskning. Jesus är min förebild: hans ständiga dialoger med fariséerna uppfattar jag som ett utvärderande förhållningssätt där upprättelsen av människan stod i fokus. Varför har PMU Interlife valt att satsa mer på utvärdering? Vårt arbete bygger på relationer mellan församlingar i Sverige och deras samarbetskyrkor i fält. Vi vill öka allas delaktighet. Genom utvärderingarna tror vi att möjligheter till inflytande ökar. En utvärdering ger röst åt de män och kvinnor, pojkar och flickor som vi vill arbeta för. Hur tillämpas utvärderingarna i det dagliga arbetet? Initiativet till en utvärdering kan komma från församling i Sverige eller från fält, från PMU eller Sida. Jag ansvarar för det globala projektet som heter Förstudier och utvärderingar, där kan man söka bidrag för en utvärdering. Alla parter skall vara delaktiga i uppdragsbeskrivningen och godkänna val av utvärderare som under en dryg vecka samlar in berättelser i fält och skriver en rapport. Vad händer med rapporten? Vi inbjuder alla parter till ett rapportseminarium för att vi skall lära oss av erfarenheterna inför nya gemensamma insatser. På denna mötesplats presenterar utvärderaren sin rapport. Men vi vill gå längre och låta målgruppen få tillgång till utvärderingen genom till exempel en light -version för att öka deras makt och inflytande över det som görs för dem. MIA STENBAEK

12 12-13 pingst.nu.1 världen.qxp :16 Sida PINGST.NU NUMMER VÄRLDEN Ibra sänder nu specialproducerade program för det jordbävningsdrabbade Pakistan. Programmen är av själavårdande natur och ta upp enklare råd kring hälsa. Foto: IBRA Ibra sänder radio till jordbävningsdrabbade Förödelsen efter den svåra jordbävningen i Pakistan förra hösten är enorm, liksom det mänskliga lidandet. Ibras regionsansvarige för Sydasien besökte området bara några veckor efter katastrofen. Det var riktigt, riktigt eländigt, berättar han. Som ett led i att hjälpa de drabbade har Ibra specialproducerat radioprogram som just nu sänds över området. Arif Khan, ansvarig för Ibras radioproduktion i Pakistan, tog sig direkt till jordbävningsområdet när katastrofen inträffat. Hans församling, Grace Baptist Church i Islamabad, kunde med hjälp av amerikanska pengar snabbt bistå med bland annat röntgenutrustning till sjukhuset Kunhar Christian Hospital, som fått hjälpa många av de drabbade. Men Arif Khan ville gärna göra mer för sina landsmän. Tillsammans med Ibras regionansvarige samtalade han om möjligheten att specialproducera program för att möta människors psykiska behov. Till exempel planerade de för att göra samtalsprogram med chefsläkaren på Kunhar Christian Hospital. Program som skulle vara av själavårdande natur och ta upp enklare råd kring hälsa. Vill verkligen hjälpa Programmen har nu blivit verklighet, och sänds från och med i mars en gång i veckan till Pakistans 150 miljoner människor, på det officiella språket urdu. Om människor kan få hjälp att komma ur sina trauman är det mycket värt, säger Ibras ansvarige för Sydasien. Fast, det är viktigt att människor inte får känslan av att man utnyttjar situationen till att omvända folk. Vi vill ju verkligen hjälpa de drabbade, oavsett om det leder till omvändelser eller ej. Men kanske väcker programmen en nyfikenhet att få veta mer om kristen tro så att de också väljer att lyssna på våra andra program. Det vore ju jätteroligt. Arif Khan kommer också köpa in enklare radioapparater att dela ut till behövande så att de kan lyssna på programmen. Pengar till detta har man avsatt bland annat från en gåva av Pingstförsamlingen i Odensbacken. En radio betyder i en sådan här situation mycket för människors förmåga att få veta och känna sig delaktiga i vad som händer i världen runt omkring dem. Visa medmänsklighet Att i ord och handling visa att Kristi kärlek inte bara är förbehållet dem som är kristna känns viktigt och betydelsefullt, inte minst i dag. Ibras medarbetare berättar om en pakistansk pastor som blev intervjuad i nationell tv med anledning av den humanitära hjälp de bistått med. Journalisten sa: Ni kommer förstås bara hjälpa de kristna? Till journalistens stora förvåning svarade pastorn: Nej, vi hjälper alla. Vi frågar inte vilken religion folk tillhör, det handlar ju om att visa medmänsklighet. EVA SKOG

13 13-15 Pingst.nu.qxp :19 Sida NUMMER 1 PINGST.NU 13 Nu blomstrar det kristna kulturcentret Fyra traditionella pingstförsamlingar i Köpenhamn gick samman till en och gick från en vikande trend till en blomstrande verksamhet. Köpenhamns kristna kulturcenter, KKK, är i dag inriktat på att vara till tjänst för människorna i Köpenhamn. I dag pågår en mängd aktiviteter i KKK, inte bara kyrkliga sådana. Men grundstommen utgörs av en församling Kyrkan i kulturcentret där cirka personer varje söndag möts till gudstjänst Danmarks största kyrka. Utöver kyrkans verksamhet finns en aktiv uthyrningsverksamhet av lokalerna till profana samlingar. Här finns en tv-verksamhet, ett café och lunchrestaurang, skola och bok/musikproduktion. Konceptet är klart; kyrkan finns till för människorna i Köpenhamn och arbetar utifrån människors enskilda behov. Pastorerna och medarbetarna är inriktade på att vara samhället Köpenhamn till tjänst. Besökare behandlas som gäster skulle bli behandlade i våra hem, säger Lars Due Christensen, en av pastorerna i teamet. Utmanar människors fördomar Nu står man inför att även ta bort ordet kristna i namnet och bara kalla sig Köpenhamns kulturcenter. Det är inte så att vi skäms för att vara kristna eller pingstvänner, men vi måste hela tiden utmana människors fördomar om kristna och kristet och pingstkyrka. Kan vi inte komma förbi fördomarna kan vi inte heller kommunicera med människor. Har vi inte mod att ta till olika metoder för att utmana fördomarna låter vi våra symboler och beteckningar blir heliga och har inte människors bästa som drivkraft, säger Lars Due var Köpenhamn årets huvudstad i Europa och pingstförsamlingen och Bibelsällskapet i Danmark beslutade sig för att dela ut kulturskatten Nya testamentet till BLOMSTRAR. Navet i kristna kulturcenter är kyrkan, där personer möts till gudstjänst varje söndag. Foto: HENRIK JØNSBY alla köpenhamnsbor. Till denna satsning anslöt sig flera andra församlingar. Samtidigt som invånarna fick NT fick alla inbjudan till Alpha-kurser en introduktionskurs till kristen tro, en internationell succé. För att möta det förväntade behovet av kurser utbildades församlingens kärna av medlemmar som kursledare. Det blev början också på en process i Vi måste hela tiden utmana människors fördomar om kristna och kristet. Kan vi inte komma förbi fördomarna kan vi inte heller kommunicera med människor. församlingen där vi utbildades att tänka på våra vänner och bekanta på ett nytt sätt, berättar Lars Due Christensen. Målsättningen var dels att människor skulle komma till tro, men det blev också automatiskt så att medlemmarna blev tända genom att bli medvandrare till någon som var intresserad av kristen tro. Därför förändrades också vi i församlingen och vårt tänkande. En helhetssyn på människan präglar arbe- Lars Due Christensen VÄND

14 13-15 Pingst.nu.qxp :20 Sida PINGST.NU NUMMER VÄRLDEN FORTSÄTTNING tet, varför man är öppen för olika former av kulturarrangemang som inte har någon direkt evangelisk inriktning. Det viktigaste är att man inte jobbar emot de grundlägggande värderingarna som KKK står för. Helhet med skapelsen och en livsbejakande hållning till livet är viktiga ingredienser i KKK:s tänkesätt. Livsprocessen, eller strategin som KKK arbetar, efter är formulerad utifrån hur Jesus behandlade sin samtid.: 1. Kom hit och se. 2. Följ mig. 3. Stanna med mig. 4. Gå ut. KKK har gått in för att tänka mer på människorna i Köpenhamn än på att enbart tillfredsställa de egna medlemmarna. Pastorerna ser sig därför som pastorer för sitt samhälle, till exempel. Ber om väckelse Gudstjänsterna utformas med 30-åringar som grundprofil och målgrupp. Men samtidigt vill man inte stöta bort de gamla trogna medlemmarna. Vi ser ett stort värde i att hålla ihop hela församlingen. Vi vill inte ha en nischförsamling med enbart ungdomar, säger Lars Due. Hur har då Köpenhamns kristna kulturcenter förhållit sig till situationen som uppstått efter publiceringen av Muhammedteckningarna. På hemmaplan har vi fokuserat på Jesu ord om att älska våra fiender och välsigna dem som förföljer oss. Vi ber om väckelse i Mellanöstern och när det gäller vårt eget land har vi naturligtvis bett om beskydd, men också om att respekten för den enskildes tro ska upprättas. MAGNUS RAMSTRAND - Digital-tv v Tore Pansell var med och drog igång de Tore Pansell var med när TV Inter lanserades i Sverige på 80- talet efter förebilder från USA och Kanada. Han tillhörde de som drog ett tungt lass både för att få in pengar till det nya äventyret och till att administrera den nya missionsgrenen. Men sen har det varit ganska tyst om Tore Pansell. Vad blev det av honom? För att finna svar på den frågan får man bege sig till Köpenhamn och Köpenhamns kristna kulturcenter. (Se separat artikel här intill.) Där är han chef för sex, sju personer och ett antal frilansare som sköter det tv-arbete som drivs utifrån kulturcentret KKR (Köpenhamns kristna radio/tv). Pingstkyrkan i kulturcentret är basen för verksamheten. En perfekt plats för ett internationellt tv-centrum, säger Tore Pansell. Närheten till en stor internationell flygplats, möjligheter till övernattning, restaurang och studios. Hett engagemang Det går inte att ta miste på Tores engagemang för tv-arbetet, lika hett i dag, om inte till och med hetare än på 80-talet. Den nya digitaltekniken kommer att öppna upp nya möjligheter som vi bara sett början till och då hoppas jag att vi även i Sverige får till en kristen tv-kanal. Vill man påverka är tv-mediet Den nya digitaltekniken öppnar upp nya möjligheter som vi bara sett början till. Då hoppas jag att även vi i Sverige får en kristen tvkanal. oslagbart. Men om pingst i Sverige ska satsa så måste man göra det långsiktigt och uthålligt och fokuserat. Det har man gjort här i Köpenhamn. Det har kostat mycket pengar, men det har varit värt satsningen, anser man här. Tre huvudspår finns för tv-produktionen i Köpenhamn internationella program med tonvikt på sändningar i Mellanöstern, pingstkyrkans sändningar över lokalkanalen Kanal Köpenhamn, samt kommersiell produktion. Tore Pansell ägnar cirka 50 procent av sin tid på att jobba med nya produktioner. Just nu går en stor del av min tid åt till att få fram produktion på turkiska, berättar han. I det nya Turkiet kommer vi att ha möjligheter att sända produktioner som vi inte haft tidigare och det finns ett stort intresse för denna satsning. I en första fas under våren 2006 är det en rad olika program som ska sändas över Turkiet. Ett TRIVS. Tore Pansell har jobbat med spännande projekt som svenska Ibra är huvudintressent för. Sänder tv-gudstjänst Lokalkanalen Kanal Köpenhamn, som går dygnet runt, är den andra viktiga delen i produktionen. Pingstkyrkan, som är kärnan i Köpenhamns kristna kul- kristen t

15 13-15 Pingst.nu.qxp :21 Sida NUMMER 1 PINGST.NU 15 vår nya chans g det kristna tv-arbetet i Skandinavien t med kristen tv i Danmark i fyra år nu. Foto: HENRIK JØNSBY turcenter, har blivit mycket känd genom dessa sändningar. Omkring personer finns med i de olika samlingar som äger rum en vanlig söndag i kyrkan. Tolv procent har fått den första kontakten via tv. En gång i månaden sänder man tv-gudstjänst. Den sändningen fungerar som ett fönster in i församlingen, berättar Tore. Resten av de 15 timmarnas sändningar varje vecka utgörs av nischade program för barn och ungdomar och förbönsprogram. Starkt profilerade program ger bästa responsen. Berättelser om egna upplevelser och våra förbönsprogram har varit mycket omtyckta. Två av de 15 timmarna får i Kanal Köpenhamn utgöras av reklam. Reklamintäkterna och de kommersiella produktioner vi gör utöver dessa timmar, skapar en bra grund för vår ekonomi, säger Tore. Statliga bidrag och en tv-klubb är andra sätt att få in pengar. Men församlingen skjuter till stora belopp därför att man tror stenhårt på tv som medium. Och offerviljan är enorm. Cirka kronor i snitt per medlem och år kommer in till församlingens verksamhet. Vi har en fantastisk kreativ och stimulerande miljö att jobba i där föreståndaren Jarle Tangstad är ett föredöme i att skapa samhörighet kring en vision och leda arbetet. Man utvärderar ständigt sitt arbete för att kunna göra ett ännu bättre jobb. Jag trivs med det. Internationell prägel När människor flygs in från olika håll för att spela in programmen då är det stark internationell prägel på Köpenhamns kristna kulturcenter. Skådespelare, tekniker och regissörer kommer från olika håll för att spela in program på turiska, persiska och arabiska för sändningar i Mellanöstern. Själv pendlar Tore varje vecka hem till Stockholm där familjen bor. Jag trodde att mitt Köpenhamnsäventyr bara skulle vara något år när jag slutade 2001 efter åren på TV Inter och som ägare av TV4-kanalen i Östergötland. Men det har blivit fyra år. Framtiden? Har inga omedelbara planer på att sluta i Köpenhamn, säger han. MAGNUS RAMSTRAND

16 16-19 Pingst.qxp :25 Sida PINGST.NU NUMMER REPORTAGE Jag bad Gud om att f Rubens sjukskrivning ledde honom till kyrkan Livet rullade på i en rasande takt med arbete, engagemanget i idrottsklubben och så förstås familjen. Gud? Nej, djupare funderingar kring existentiella frågor rörde sig knappast i Ruben Carlssons huvud. Men så förändrades livet dramatiskt. I somras döptes Ruben och tillhör nu Pingstkyrkan i Grästorp. Ruben Carlsson slår sig ner vid fikabordet med den svarta Bibeln i handen. Där Ruben sitter tillbakalutad i soffan ser han ut som om han alltid hört hemma i en frikyrka. Kanske har det med uppväxten att göra. Rubens föräldrar var nämligen pingstvänner. Som liten grabb följde han med föräldrarna, gick i söndagsskolan och på möte. Men där stannade det. Jag försvann ifrån kyrkan på nåt vis, vad det kom sig vet jag faktiskt inte rik- tigt, berättar Ruben och ser tankfull ut. Skolan, kompisarna och idrotten tog överhanden. Hans idrottsintresse var mycket stort och Ruben spelade både hockey och fotboll, något han fortsatte med samtidigt som han utbildade sig till byggnadsingenjör och senare började arbeta. När jag var i 20-årsåldern fick jag jobb i Falun och det var idrott, fest och arbete som gällde. Gud tänkte jag aldrig på. Körde på för hårt Efter ett par år i Falun och ytterligare några år i Götene där han träffade sin fru, återvände Ruben 1980 till Grästorp då han fick nytt jobb i Trollhättan. Ruben som hela tiden spelat aktivt för olika klubbar fick då ett nytt erbjudande: När man levt så hårt så stänger man av känslor och då har man svårt att ta emot det andliga. Grästorps IK övertalade mig att bli ledare för hockeylaget. Det höll jag på med i två år fram till vår första dotter föddes. Men barnen dotter nummer två föddes 1984 innebar inte att idrottsengagemanget sattes på sparlåga. Nej, i stället tog jag tränarkurser och tränade ungdomar både i hockey och fotboll. Ändå försökte jag vara så mycket som möjligt med familjen. Nu förstår jag ju att jag körde på för hårt. Ruben ilade mellan familjen, jobbet, och idrottsklubben. Mitt i allt övertog familjen också Rubens föräldrahem som de renoverade. Allt rullade på i en rasande fart. Tid att reflektera? Nej, inte ett smack. Jag jobbade som konsult med konstruktionsberäkningar och periodvis blev det mycket övertid. Men sen åkte man hem, bytte om och så skulle man vara på alerten för att träna ungdomarna Ruben skrattar till när han tänker tillbaka på det som då var. Ena dottern, Maria, ärvde pappas idrottsintresse, men yngsta dottern Madelene hade andra intressen. Hon började vara med i Pingstkyrkans verksamhet vilket Ruben och hans fru stöttade till 100 procent. Så förflöt åren. Men det stressiga livet tog ut sin rätt och Ruben började må dåligt. Under hösten 2002 mådde jag riktigt uselt mentalt, jag kände mig fullständigt väck. Och så drack jag sprit för att dämpa ångesten. Periodvis drack jag lite varje kväll för att kunna slappna av. Men till slut orkade Ruben inte. Han blev sjukskriven och allt kändes meningslöst. Via företagshälsan kom Ruben i kontakt med en psykolog. KÖR HÅRT. Ruben har inte tappat intresset för att Vid ett tillfälle fick jag som uppgift att berätta om sådant jag hade mått bra utav. Då kom jag att tänka på när Madelene döpte sig i röra på s

17 16-19 Pingst.qxp :25 Sida NUMMER 1 PINGST.NU 17 t få vara en i gänget VIKTIGT STEG. Ruben Carlsson valde att låta döpa sig i Vättern. Foto: PRIVAT Sen jag blev frälst är jag en mycket positivare och tryggare människa och de djupare livsfunderingarna får ta plats i mitt liv. t för att röra på sig. Här ligger han i träning för Vasaloppet. Foto: PRIVAT Pingstkyrkan i Lidköping. Då kände jag mig stolt och väl till mods. Jag gillade miljön och stämningen. Då tände psykologen till och sa Bra! Det där är bra för dig, du är en sökare. Det materiella har du redan fixat, du behöver nåt mer. Lättnad inombords Så Ruben började följa med Madelene till Pingstkyrkan i Grästorp och något började hända inom honom. Jag minns så väl vad jag bad om de första gångerna. Jag bad inte om att få bli frisk utan jag bad om att få vara med i gänget. Det är så märkligt, tänk att jag bad just så! säger Ruben. Vid ett av tillfällena när jag bad kändes det som en lättnad inombords, ett välbefinnande och då kände jag att det här är nog rätt för mig. Men vägen fram till ett avgörande var inte spikrak. När man levt så hårt som jag gjort så stänger man av känslor och då har man svårt att ta emot det andliga, menar Ruben. I augusti följde han och familjen med på ett församlingsläger på Rörvik vid Vänern. En kväll när samlingen var över gick jag ner mot stranden. Där bad jag om hjälp och jag bad igen om att få vara med i gänget fullt ut. Den där kvällen blev Ruben frälst. Strax efteråt kom det där varma goda inombords igen och jag blev lätt i kroppen. Cirka fyra veckor senare började jag jobba igen. På jobbet var de förundrade, de hade fått tillbaka en ny människa. Två år senare på ännu ett församlingsläger på Rörvik vid Vänern, lät Ruben döpa sig. Det var ett stort steg i min ålder att döpa sig, men det kändes viktigt. I dag betyder församlingen gemenskap och trygghet och tron både glädje och trygghet. Sen jag blev frälst är jag en mycket positivare och tryggare människa och de djupare livsfunderingarna får ta plats i mitt liv. MARIA LARSSON

18 16-19 Pingst.qxp :26 Sida PINGST.NU NUMMER REPORTAGE LOCKAR MÅNGA. Kören har klassiska frikyrkosånger på repertoaren. Hälften av sångarna tillhör inte församlingen. Foto: LARS JOHANSSON PASTOR. Lars Johansson är heltidsanställd som pastor tack vare stödet från moderförsamlingen i Lidköping. Foto: MARIA LARSSON UTMANING. Varje vecka samlar barnarbetet i Grästorps pingstkyrka omkring 80 barn. Foto: LARS JOHANSSON LEVANDE. Pingstkyrkan i Grästorp är formellt en del av församlingen i Lidköpin Foto: LARS JOHAN Liv och rörelse i den lilla fö Hög medelålder, noll barnverksamhet, ingen egen pastor, sparsamt med gudstjänster. Så ser verkligheten ut för många små församlingar. Men det finns också exempel på de med liv och rörelse. Pingstkyrkan i Grästorp är ett sådant. Mitt i Västergötland, mitt i den frodiga jordbruksbygden, ligger Grästorp. En kommun med omkring invånare, i själva tätorten med samma namn bor runt Det är en föreningstät ort, framförallt vad gäller idrott. Men ortens två frikyrkoförsamlingar är inte stora. Här finns en mycket liten grupp som tillhör Svenska Missionskyrkan. Den andra tillhör pingströrelsen. Vid sidan om dessa finns även Svenska kyrkan. Formellt är pingstkyrkan i Grästorp en del av pingstförsamlingen i Lidköping. Men grästorpsgruppen ett 30-tal aktiva är inget exempel på en liten församling som för en tynande tillvaro. Tvärtom är det en livaktig församling som inte minst har ett stort arbete bland barn och tonåringar. Har ett bra förtroende i samhället I höstas hade vi ett 80-tal barn och ungdomar inskrivna i vår verksamhet, varav har anknytning till församlingen. Det är en rolig och spännande utmaning och jag tror att vi har ett bra förtroende i samhället, berättar pastor Lars Johansson. Verksamheten bland barnen är egentligen ganska traditionell med torsdagsträffar för de yngre barnen och innebandy och Friday Night för de lite äldre. Men det är inte de häftiga greppen som alltid betyder något. Att de häftiga greppen inte alltid behövs visar också församlingens kör. Med klassiska frikyrkliga sånger på repertoaren samlar den ett 15-tal personer varav nästan hälften (!) inte tillhör församlingen och inte är avgjort troende. Vi tror att flera av dem är på väg. De har kommit med i kören genom att någon känner någon, säger Lars som vid flera tillfällen betonar vikten av personliga kontakter. En gång i månaden satsar man på utåtriktade gudstjänster då medlemmarna har möjlighet att bjuda med sina vänner. Men egentligen är den stora utåtriktade samlingen dagledigträffarna på kommunens vårdcentrum som församlingen ansvarar för en gång i månaden. Mellan 70 och 100 personer kommer varje

19 16-19 Pingst.qxp :27 Sida NUMMER 1 PINGST.NU 19 Här behövs alla Den fina gemenskapen är ett stort plus i en liten församling. På minuskontot finns risken att känna sig bunden vid sina uppgifter, menar några av medlemmarna i Pingstförsamlingen i Grästorp. amlingen i Lidköping. GEMENSKAP. Arne och Inger Aldenholt, Jan-Åke Johansson och dottern Caroline ser Foto: LARS JOHANSSON både för- och nackdelar med den lilla församlingen. Foto: LARS JOHANSSON a församlingen gång och bara några få av besökarna är boende på vårdcentrum de allra flesta kommer utifrån. I februari startade församlingen dessutom Alphakurs tillsammans med de andra två kyrkorna på orten. Positivt att ingå i något större Lars Johansson är heltidsanställd pastor. Det är knappast vanligt i en så liten församling. Men i Grästorp är det möjligt tack vare att moderförsamlingen i Lidköping bidrar till lönen. Tanken är att Grästorp en dag kan bli en fristående församling om den vill, men just nu finns det något positivt med att ingå i ett större sammanhang. Det har framförallt med resurser att göra. Även om Lars inte pratar mycket om bristen på resurser, så är det ändå något som gör sig påmint ibland. Behovet av ledare till exempel. Visst skulle han gärna se att församlingen också kunde satsa på de äldre tonåringarna, men hittills har de hänvisats till ungdomsträffarna i Pingstkyrkan i Lidköping. Men nu i vår ska vi försöka bjuda in till 7- Up från årskurs 7 och uppåt. På ledarträffen nyligen var vi överens om att ta ett nytt steg och någon ny ledare har kommit till. Fast visst är det begränsande att inte ha resurser till allt, men man ska inte titta på det man inte kan göra, utan det man kan göra. Resurser eller inte, förra året döptes sex personer, vilket är förhållandevis mycket. En av de vi döpte kom utifrån. Men det är också viktigt att församlingens egna ungdomar tar steget och låter döpa sig. Man får aldrig nedvärdera det. MARIA LARSSON Arne och Inger Aldenholt är ett engagerat pensionärspar. De är bland annat ansvariga för kören och dagledigträffarna och att de älskar sin församling framgår tydligt. Mycket liv, inget kiv, säger Arne och skrattar Vi har väldigt bra gemenskap och har omsorg om varandra, menar Inger. Något Jan-Åke Johansson, ansvarig för ungdomsarbetet, håller med om. När vi flyttade hit kom vi väldigt snabbt in i gemenskapen. Om det kommer några utomstående så syns dom och det blir naturligt att man hälsar och pratar en stund. Alla känner alla, vi är mer som en familj och det är ju en positiv grej, instämmer Jan- Åkes dotter Caroline som går i nian. Men bristen på jämnåriga är en stor nackdel tycker hon. Jag är den enda ungdomen över 13 år och sen är det åtta år upp till den som är närmast i ålder. Så för Carolines del betyder moderförsamlingen i Lidköping väldigt mycket. Där träffar hon kompisar, går på ungdomssamlingar och är med i en cellgrupp. I en liten församling är det kanske speciellt viktigt att alla som kan är med och jobbar frivilligt. Det kan förstås innebära en viss bundenhet eftersom det inte är enkelt att hitta ersättare. Jag är aldrig sjuk, säger Arne med ett leende apropå frågan vad som händer om han som organist är borta en söndagsförmiddag. Men även i en stor församling är det ju en liten klick som tar ansvar och det är lättare att vältra över ansvaret på andra, påpekar Inger. Fördelen i en liten församling är att alla behövs, men i andra änden kan vi vara för få för allt som behöver göras. Emellanåt kan det bli ganska slitigt för vissa som har många uppgifter säger Jan-Åke. Det är dock utan tvekan det positiva med deras lilla församling som väger tyngst. Ändå önskar de förstås att de ska bli fler. Inte för att antalet i sig är det viktiga, utan för att fler i Grästorp ska komma till tro. MARIA LARSSON

20 20-21 Pingst.nu1.qxp :29 Sida PINGST.NU NUMMER SVERIGE Temadag om dopet Majoriteten av svenskarna är döpta som barn eller vuxna. Men vad dopet egentligen betyder är det allt för få som kan svara på. Med den utgångspunkten anordnar Pingst en teologdag med särskild inriktning på dop, arvsynd och bibelundervisning. Särskilt inbjudna är pingstpastorer, men också övriga undervisningsansvariga i pingstförsamlingarna. Deltagare från andra trossamfund är också välkomna. Temadagen hålls den 26 april i Pingsthuset i Huddinge. Professor Lars Hartman, Uppsala universitet, och universitetslektor Rune Larsson, Lunds universitet, medverkar, liksom pastor Dan Salomonssson, församlingskonsulent Kent Cramnell och universitetslektor Göte Olingdahl. Teologdagens tema är formulerat så här: Vem är människan? Dop och arvsynd i äldsta tid och idag ur bibelteologiskt och undervisningsmässigt perspektiv. På programmet står både föredrag och samtal. Foto: ULRIKA RAMSTRAND Naturlig utveckling för församlingar Kaggeholms folkhögskola Principen är att en frisk församling växer. Om inte, så måste man hitta det som är sjukt och precis som i naturen bereda marken och röja undan det som kan ge växt, säger Roine Swensson, pingstpastor från Malmö, som samordnar arbetet med Naturlig församlingsutveckling, NfU, inom pingströrelsen. Där befinner sig just nu omkring 50 församlingar i en sådan process. Det är fråga om ett långsiktigt arbete, som inte handlar om metoder och modeller, utan snarare om utvecklingsverktyg för en församling. Arbetet inleds med en stor enkätundersökning, där styrkor och svagheter identifieras, fortsätter han. NfU har sitt ursprung i Tyskland, men bygger på en undersökning av församlingar i 70 länder, där man försökt identifiera de faktorer som är gemensamma oavsett kultur och andra särdrag. I Sverige introducerades detta arbete 2000 inom Baptistsamfundet och EFK. Två år senare var den första pingstförsamlingen beredd att pröva detta. Kagge ger kurs för arbetslösa samarbetar sedan i slutet av november förra året med Arbetsförmedlingen i Botkyrka/Salem söder om Stockholm. Projektet kallas Framsyn och vänder sig till arbetslösa, som har aktivitetsgaranti. Framsyn är en 12 veckor lång kurs med undervisning fyra Nu är det hög tid för församlingarna att planera för nya insatser tillsammans med lokala samarbetspartners med finansiering från Sida. Om det handlar om projekt, som överstiger måste ansökan lämnas in till PMU InterLife senast den 15 maj i år. dagar per vecka. Den första gruppen slutade den 9 mars och redan den 13 mars började en ny grupp. Projektledare för kursen är Britt Sandberg och hon berättar att syftet med kursen är att deltagarna ska få syn på sina möjligheter, vilka kompetenser de har och bör utveckla, samt öka Detta för att den ska hinna behandlas och komma med i den treårsansökan, som PMU InterLife ska lämna till Sida den 15 oktober. PMU InterLife vill gärna också till den 15 maj få kännedom om planerade insatser under kronor, även om detta motivationen för arbetslivet och därmed också sin attraktionskraft där. Här på Kaggeholm blir deltagarna viktiga personer och vi tycker att den här verksamheten stämmer väl in med vårt övriga arbete här, säger Britt Sandberg. Dags söka Sida-medel till biståndsprojekt Bluffen om Da Vinci-koden Da Vincibluffen heter en skrift, som påpassligt kommit ut nu i vår, då filmen, som bygger på boken Da Vinci koden går upp på biograferna. Författare är Krister Renard, gymnasielärare i matematik och inte är ett krav för att senare kunna få stöd. För projekt i Central- och Östeuropa, förutom Ukraina och Vitryssland, gäller däremot att alla ansökningar måste vara hos PMU InterLife senast den 15 maj, oavsett budget på projektet. fysik. Texten är ursprungligen en artikel, som nu tryckts i 32 sidor pocketformat. När en bok har förmågan att skaka om den kristna tron på det sätt Da Vincikoden gjort och dessutom fått många att ifrågasätta sin tro, så behöver den synas i sömmarna, står det på bokens baksida. Bakom utgivningen står Jesus Network Sverigemission, som återfinns i Pingstkyrkan i Eskilstuna.

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se 2013/2014 www.bibelskolagoteborg.se Välkommen till Bibelskola Göteborg! Bibelskola Göteborg vill vara en bibelskola där du får växa i ditt personliga liv som kristen, där du får hjälp att leva och växa

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

...till jordens yttersta gräns. Pingstkyrkan Kungsbacka i världen

...till jordens yttersta gräns. Pingstkyrkan Kungsbacka i världen ...till jordens yttersta gräns. Pingstkyrkan Kungsbacka i världen Jesus sa; Gå ut i hela världen och gör alla folk till lärjungar. Det är vad ordet mission innebär. Ingen församling kan göra detta själv,

Läs mer

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

Vill du bli diakon, missionär eller pastor?

Vill du bli diakon, missionär eller pastor? Vill du bli diakon, missionär eller pastor? Det finns alltid behov av nya medarbetare! Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det finns alltid behov av nya medarbetare i

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 BIBELLÄSNING Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 1 Heliga vanor för vanliga människor - Bibelläsning Män blir lättare förkylda än kvinnor Den meningen har åtminstone tre olika

Läs mer

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten Frågor och svar efter beslut om vigselrätten På Evangeliska Frikyrkans Församlingsprogram får vi frågor om hur vi ska göra med vigslar efter att vi avsagt oss vigselrätten. Dokumentet EFK och vigselrätten

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017 Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet Borgerligt alternativs program 2014 2017 1 Innehåll Förord 3 Värdegrund 4 Vad är Svenska kyrkan? 5 Verksamhet i församlingarna 6 Gudstjänstliv i förnyelse Kyrkomusiken

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen Tillsammans Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 Samling 1 Varför tillsammans? 6 1. Att ha gudstjänst tillsammans Samling 2 Varför samlas till gudstjänst? 8 Samling 3 Varför lovsjunga Gud

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city Samarbetsavtal mellan 1. Grunddokument D etta grunddokument beskriver mål och inriktning samt ekumeniska förutsättningar för samarbetet mellan Linköpings domkyrkoförsamling och Linköpings S:t Lars församling

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Detta tror vi på! Apg 4:11-12

Detta tror vi på! Apg 4:11-12 Detta tror vi på! (Årshögtidspredikan) Borlänge 140105 Gott Nytt År! Jag ska nu försöka förmedla till er vad jag tror Gud har lagt på mitt hjärta för den här dagen och för året som ligger framför. På olika

Läs mer

Ny äktenskapslag? Information och bakgrundsmotiv till församlingarna inom Baptistsamfundet, Metodistkyrkan och Missionskyrkan

Ny äktenskapslag? Information och bakgrundsmotiv till församlingarna inom Baptistsamfundet, Metodistkyrkan och Missionskyrkan Ny äktenskapslag? Information och bakgrundsmotiv till församlingarna inom Baptistsamfundet, Metodistkyrkan och Missionskyrkan Ny äktenskapslag har utretts I dagarna presenteras Äktenskaps- och partnerskapsutredningen

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

bärkraft Snäckan Klintehamn Ida-Maria Brengesjö Peter Halldorf Klintehamn Terese Fredenwall Terese Fredenwall sång musik talare sång & musik GOTLAND

bärkraft Snäckan Klintehamn Ida-Maria Brengesjö Peter Halldorf Klintehamn Terese Fredenwall Terese Fredenwall sång musik talare sång & musik GOTLAND bärkraft 2014 2014 Ida-Maria Brengesjö Peter Halldorf talare 18-20 17-20 juli Snäckan Klintehamn Klintehamn sång & musik sång musik Hanna Hanna Lewin Lewin Samuel Samuel Hector Hector konsert konsert med:

Läs mer

Uppsats om Barnsoldater

Uppsats om Barnsoldater Uppsats om Barnsoldater Min uppsats handlar om barnsoldater. Anledningen till att jag har valt detta ämne är för att jag såg en film som hette Blood Diamond som delvis handlade om barnsoldater. Filmen

Läs mer

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen Vi är Melleruds Kristna Center Fånga visionen Framtidsbilden Vi ser en ung generation. där många följer Jesus...som är hängiven Jesus som är till välsignelse för alla släkter i regionen 1 Mos 12:2-3 Det

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM VÄLSIGNELSE AV ETT HEM Fetstil läser liturg, normal av alla, kursiv är instruktioner SAMLING Samlingen sker i hallen eller annan lämplig plats. Rökelse kan tändas och välsignat vatten bäras tillsammans

Läs mer

Hur får jag uppleva Guds kraft?

Hur får jag uppleva Guds kraft? Hur får jag uppleva Guds kraft? I det här rummet finns massor av olika signaler. Radiovågor, tevesignaler och datasignaler. Men just nu så påverkar de inte oss. Inget ljud, ingen bild. Men skulle vi ställa

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

in i värmen jan - april 2011

in i värmen jan - april 2011 Vårens tema in i värmen jan - april 2011 välkommen till korskyrkan! Vi är några hundra personer i olika åldrar och livssituationer som har en sak gemensamt vi tror på Guds son Jesus Kristus och vi har

Läs mer

EVANGELISKA FRIKYRKANS INVANDRAR - OCH FLYKTINGARBETE igår, idag, imorgon

EVANGELISKA FRIKYRKANS INVANDRAR - OCH FLYKTINGARBETE igår, idag, imorgon EVANGELISKA FRIKYRKANS INVANDRAR - OCH FLYKTINGARBETE igår, idag, imorgon För att vi ska kunna förstå nuet och möta framtiden bör vi känna till det förflutna. Framtiden följer nuet som en möjlighet skapad

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden måste vi göra två saker: Bli ännu bättre på det vi är bra på nämligen lärandet.

Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden måste vi göra två saker: Bli ännu bättre på det vi är bra på nämligen lärandet. Vi i skolan har inte längre monopol på kunskap. Idag går det att lära sig saker mycket bra även utanför skolans värld. Inte minst genom den nya tekniken. Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden

Läs mer

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens

Läs mer

Vad är själavård? 1. Inledning

Vad är själavård? 1. Inledning Vad är själavård? Referat av kapitel 1 i En mäktig katedral vägledning i själavård och vardagspsykologi av Gunnar Elstad med tillägg från Själavård vid köksbordet av Esbjörn Hagberg 1. Inledning Själavård

Läs mer

Frågan om det största budet i lagen. Övriga läsningar: 2 Mos 22:21-27, 1 Thess 1:5-10

Frågan om det största budet i lagen. Övriga läsningar: 2 Mos 22:21-27, 1 Thess 1:5-10 Älska Gud och din nästa som dig Själv 30:e söndagen under året (årgång A) (26 oktober 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Matt 22: 34-40 Frågan om det största budet i lagen När fariseerna fick höra hur han hade

Läs mer

Kyrkliga Förbundets Midsommarmöte

Kyrkliga Förbundets Midsommarmöte Kyrkliga Förbundets Midsommarmöte Hjortsberga 19-21 juni 2015 Kyrkliga Förbundets midsommarmöte ett läger för alla åldrar För många är det en utmaning att leva ett kristet liv i samhälle och församling.

Läs mer

ÖRTAGÅRDEN 2015. hösten. www.ortagarden.se

ÖRTAGÅRDEN 2015. hösten. www.ortagarden.se ÖRTAGÅRDEN 2015 hösten www.ortagarden.se Hälsning från ordföranden Det är söndag kväll och det betyder för mig en särskild frid och ro. Jag har idag bland annat fått fira högmässa och träffa goda kristna

Läs mer

Vill du gifta dig med mig?

Vill du gifta dig med mig? svenska kyrkan årg 72 nr 317 21/4 26/5 2013 Vill du gifta dig med mig? Vad innebär egentligen äktenskapet? plötsligt händer det! En oplanerad Abraham stamfadern som blev lovad lika slump gör att jag får

Läs mer

Förskolematerial/Ordets liturgi för barn

Förskolematerial/Ordets liturgi för barn Jesus, nu är du här! Förskolematerial/Ordets liturgi för barn Jesus, nu är du här! är en katekes för förskolebarn. Materialet är också tänkt för de församlingar som har möjlighet att erbjuda barnen en

Läs mer

Januari. Ekumeniska böneveckan 18-25 januari Samlingar i Saronhuset varje dag kl. 18

Januari. Ekumeniska böneveckan 18-25 januari Samlingar i Saronhuset varje dag kl. 18 Januari Vecka 1 Torsdag 1 januari 11.00 Ekumenisk gudstjänst i Uddevalla kyrka Söndag 4 januari 11.00 Gudstjänst med nattvard Sönd. eft. nyår Guds hus Lars Widéll, Yvonne Eriksdotter Vecka 2 Tisdag 6 januari

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

Vi är med och förändrar Sverige!

Vi är med och förändrar Sverige! Din kyrkoavgift till församlingen ett enkelt sätt att stödja arbetet Vi är med och förändrar Sverige! Kom med du också! Vårt gemensamma beslut utmanar: I snitt 14 nya givare per församling!» Vi vågar satsa

Läs mer

Inledning. Född på nytt

Inledning. Född på nytt Tema: Leva med mål och mening Skapad för att bli lik Jesus Sid. 1(5) Syfte 3: Du är skapad för att bli lik Jesus Inledning Min predikan idag ska handla om den största tanke Gud någonsin tänkt för ditt

Läs mer

och liv. till kyrkan. ledarskap.

och liv. till kyrkan. ledarskap. Idag ser vi att sportlovsläger, nyårsläger och tonårsläger ofta är fyllda av idrott och sport. SMU, SBUF och MKU har en historia med mycket idrottsarrangemang, bland annat SMUiader och distriktsmästerskap.

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Sisters Internationals Lokalgrupper

Sisters Internationals Lokalgrupper Sisters Internationals Lokalgrupper INNEHÅLL Verksamhetsbeskrivning av Sisters International Sverige sid 2 Riktlinjer för Sisters Internationals Lokalgrupper sid 3 Bildandet av en Lokalgrupp sid 7 Ekonomi

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

En stammande elev i klassen - inget att haka upp sig på?

En stammande elev i klassen - inget att haka upp sig på? Kontakt Vill Du veta mer om stamning eller ha kontakt med ytterligare människor som stammar? Ta kontakt med Sveriges stamningsförbund Hemsida: http://www.stamning.se/ Telefon: 08-720 61 12 08-720 66 09

Läs mer

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation En bättre värld i arv Information om testamentsdonation En hälsning från direktorn 3 Hoppet om något bättre blir verklighet Någon dag, någonstans i världen, kan ett barn som lever i extrem fattigdom få

Läs mer

Bli företaget kunderna älskar att köpa av

Bli företaget kunderna älskar att köpa av Workshop för småföretagare som vill framåt snabbare Bli företaget kunderna älskar att köpa av ******************************************************************************** WORKSHOP MED BJÖRN STRID OBS!

Läs mer

EN MÖTESPLATS FÖR ALLA DALKARLSÅ FOLKHÖGSKOLA LÄSÅRET 2014 2015

EN MÖTESPLATS FÖR ALLA DALKARLSÅ FOLKHÖGSKOLA LÄSÅRET 2014 2015 EN MÖTESPLATS FÖR ALLA DALKARLSÅ FOLKHÖGSKOLA LÄSÅRET 2014 2015 Dalkarlså Folkhögskola ligger vackert belägen i Västerbottens kustland, fyra mil norr om Umeå. Låt den kreativa miljön prägla studieåret

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Det behöver bli öken

Det behöver bli öken Det behöver bli öken Av: Johannes Djerf Det var varmt, ja det var olidligt varmt där han gick. Han hade varit ute på vandring i 40 dagar nu. Han var helt utmattad. Och den här dagen var inte direkt svalare

Läs mer

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR!

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR! - 1 - Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 Gal 6:1-7 BÄRA BÖRDOR! 1 Bröder, om ni kommer på någon med att begå en överträdelse, då skall ni som är andliga människor i mildhet upprätta en sådan. Men se till

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET Ung Cancer är en ideel l organisation som arbetar för att förbättr a levnadsvillkoren för unga vuxna cancer drabbade. Med det menar vi unga vuxna mellan 16 30

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Barn och ungdomar i kyrka och samhälle i Sverige

Barn och ungdomar i kyrka och samhälle i Sverige Barn och ungdomar i kyrka och samhälle i Sverige Under våren 2012 har metodstödjaren för Barn och Ungdom på Frälsningsarméns programkontor tillsammans med arbetsgruppen för Frälsningsarméns Ungdomsförbund

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

!#$%&$&'($)*+,%-./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare !"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Vi är samma lag Vi levererar minnen Ledande branschkunskap Våga sticka ut Ingen kund är den andra lik Glöd Vi är alla stolta ambassadörer Utstråla glädje

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015

IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 Producerat av IOGT-NTO:s kommunikationsenhet 2009 Tryck: Sandvikens Tryckeri AB IOGT-NTO:s strategiska inriktning

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

MUC 27. MiLprogrammet för nya chefer

MUC 27. MiLprogrammet för nya chefer MUC 27 MiLprogrammet för nya chefer 2013 VÄLKOMMEN TILL MiLPROGRAMMET FÖR NYA CHEFER Du är ny i din chefsroll och funderar på hur du kan utvecklas i ditt ledarskap. Vad krävs av dig? Hur använder du dig

Läs mer

Ditt livs viktigaste investering

Ditt livs viktigaste investering Ditt livs viktigaste investering En handledning Du investerar i dig själv dagligen: utbildning, relationer, karriär. Men har du någon gång reflekterat över värdet av att investera i den andliga aspekten

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Bibeltexten är hämtad ur Bibel 2000 och publiceras med tillstånd av Svenska Bibelsällskapet.

Bibeltexten är hämtad ur Bibel 2000 och publiceras med tillstånd av Svenska Bibelsällskapet. BIBELGUIDEN Bibeltexten är hämtad ur Bibel 2000 och publiceras med tillstånd av Svenska Bibelsällskapet. Utgiven med bidrag från Samfundet Pro Fide et Christianismo (Kyrkoherde Nils Henrikssons Stiftelse)

Läs mer

SPRICKOR ETT MATERIAL INFÖR TRE DAGAR -14

SPRICKOR ETT MATERIAL INFÖR TRE DAGAR -14 SPRICKOR ETT MATERIAL INFÖR TRE DAGAR -14 PÅSKKONFERENS - 17-20 APRIL 2014 - KUNGSPORTEN HUSKVARNA FÖR UNGT FOLK NYFIKNA PÅ VAD PÅSKEN HANDLAR OM 10 ÅR Detta enkla material vill ge ungdomsledare och ungdomsgrupper

Läs mer

FRÅN IDÉ TILL HANDLING

FRÅN IDÉ TILL HANDLING FRÅN IDÉ TILL HANDLING Om att starta barn och ungdomsarbete Tron är bara halva sanningen Utgiven år 2012 av Frälsningsarméns Ungdomsförbund Innehåll Historisk återblick... 4 Nutid... 4 Kårledare eller

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

c. Paulus skriver att han egentligen inte behöver skriva till korinthierna om detta med kristet givande, så varför gör han det då?

c. Paulus skriver att han egentligen inte behöver skriva till korinthierna om detta med kristet givande, så varför gör han det då? 2 Korintierbrevet 9 (Vers 1-15) Var och en må ge vad han har beslutat sig för 1 Egentligen behöver jag inte skriva till er om hjälpen till de heliga. 2 Jag vet hur villiga ni är, och inför makedonierna

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

VILL DU VARA MED? FRAMTIDSKOMPIS ETT GIVANDE ÅTAGANDE DET ÄR UPP TILL OSS ALLA ATT GÖRA SKILLNAD

VILL DU VARA MED? FRAMTIDSKOMPIS ETT GIVANDE ÅTAGANDE DET ÄR UPP TILL OSS ALLA ATT GÖRA SKILLNAD Framtidskompis är Stiftelsen Framtidsgenerationens ömsesidiga mentorsprogram en konkret möjlighet för dig, ditt företag och era medarbetare att vara med och bygga framtidens samhälle. VILL DU VARA MED?

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET

IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET Om hur IOGT-NTO:s arbete gör skillnad TEXT: LINA STAAV, JOHNNY FOGLANDER TRYCK: FRIDHOLM & PARTNERS, 2013 GRAFISK FORM: PASADENA STUDIO IOGT-NTO:S SOCIALA VERKSAMHET 3 I din

Läs mer

1. Öppen och fördomsfri kyrka

1. Öppen och fördomsfri kyrka Fria liberaler i Svenska kyrkan FiSK är ett nätverk som samlar liberaler engagerade i Svenska kyrkan. Vi m öjliggör för alla liberaler oavsett partipolitisk tillhörighet att vara förtroendevalda i Svenska

Läs mer

Resultatredovisning. Läsåret 2013/2014. Bergakottens förskola

Resultatredovisning. Läsåret 2013/2014. Bergakottens förskola Resultatredovisning Läsåret 2013/2014 Bergakottens förskola Utvärdering av målen i Västerås utbildningsplan I Västerås hålls den pedagogiska utvecklingen levande och lägger grunden för barns lärande samt

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS MEDIA (UKJK-M)

STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS MEDIA (UKJK-M) STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS Antagna den 29 september 2012 2 1 Organisation (Namn och identitet) UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS, förkortat UKJK-M är en kristen Media Organisation, är

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Rättvisa i konflikt. Folkrätten Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer