Svartsprit blir vit?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svartsprit blir vit?"

Transkript

1 Institutionen för Hälsa, Vård och Samhälle Sektionen för socialmedicin och global hälsa Svartsprit blir vit? - en studie om illegal alkoholhantering i Skåne, i kölvattnet av EU-integrationen Stig Larsson Kent Nilsson Sally Vickov

2 Innehållsförteckning 1 FÖRORD ALKOHOLKONSUMTIONENS UTVECKLING Alkoholkonsumtion REGELVERKET Alkohollagen Införsel Legal handel utomlands Illegal verksamhet Konsumtion av illegal alkohol Internethandel med alkohol VÅR STUDIE Registrerad och oregistrerad brottslighet Förundersökningar Förundersökningens principer Förhör Förundersökningsprotokoll Syfte Metod Avgränsningar Rättegångsbalken Metoddiskussion SVARTSPRITSÄLJARNA Anmälningsår Persondata Kön Ålder Samlevnadsform Underhållsskyldighet Etnisk bakgrund Polackhandeln

3 Sysselsättning Teoretisk anknytning Boende Boendeland Stadsdelar i Malmö Teoretisk anknytning KÖPARNA De unga köparna De vuxna köparna BROTTEN Brottstyp Försäljning av och/eller innehav med syfte att sälja Olovligt innehav av hembränningsutrustning Olovlig sprittillverkning Brottsplats Erkännande eller förnekande Beslag FALLBESKRIVNINGAR Fall 1 - Försäljning i närbutik Fall 2 Försäljning på gatan Fall 3 - Försäljning på arbetsplats Fall 4 Försäljning från lägenhet NÅGRA SLUTANMÄRKNINGAR LITTERATURLISTA BILAGA Vad säger Alkohollagen? Definitioner Tillverkning Försäljning Partihandel Detaljhandel Servering Tillstånd Tillsyn

4 1 Förord Detta är ett arbete, som utförts inom ramen för projektet Nya distributions- och konsumtionsmönster en studie av hur den i Sverige inte beskattade alkoholen påverkar våra inköps- och dryckesvanor. Projektet startades för att försöka få fördjupad kunskap kring den alkoholdistribution, som sker utanför den registrerade alkoholförsäljningen i vårt land. Närheten till kontinenten innebär att invånare i Skåne i många avseenden är de som först kommer i kontakt med kulturella influenser på skilda områden. Det gäller såväl företeelser, som vi ofta brukar betrakta som berikande och utvecklande för vår kultur, som de som anses vara negativa för att inte säga direkt farliga. Till den senare kategorin hör inte minst företeelser inom alkohol- och narkotikahanteringen, såväl legala som kriminella. Genom Sveriges integrering i den Europeiska unionen med uppluckringar av tidigare tämligen restriktiva införselreglerna av alkohol, har det inneburit att inköp utomlands för de flesta skåningar är ett alternativ till att göra sina inköp på Systembolaget. Det är synnerhet attraktivt då man gör storinköp inför att man skall arrangera en större fest, t.ex. när man inom familjen har något särskilt högtidligt att celebrera. Prisskillnaderna är emellertid av den art, att det också ger utrymme för personer att bygga upp illegal detaljhandel med alkohol. Det är bland annat kring detta fenomen som den här studien har upprätthållit sig. Rättsläget är för närvarande inte helt klart och detta har till stor del präglat vårt arbete. Vi har haft en ambition att kontinuerligt följa den rättsliga utvecklingen. Emellertid är det först när det fattas juridiskt bindande beslut, t.ex. inom EU:s rättsliga system, som gör att tillämpningen i praktiken förändras. När detta skrivs är det t.ex. inte klart om det är förbjudet att importera alkohol via internet eller ej, även om den så kallade generaladvokaten uttalat som sin mening att Sverige har rätt att förbjuda dylik handel. Projektet har av olika anledningar kommit att ha flera medarbetare. Initialt rekryterades Sally Vickov till att arbeta med projektet. Hon är den som samlat in och bearbetat data, som erhållits från polisens förundersökningsprotokoll. Det är också Sally som skrivit den överväldigande merparten av texten i varje fall i råmanusform. Hon kunde dock inte slutföra arbetet under tiden hon var anställd vid Lunds universitet. Istället är det Kent Nilsson, som varit med om att tillsammans med mig göra de sista redigeringarna av arbetet, så att vi kan lägga rapporten till handlingarna. Det betyder naturligtvis inte att vårt arbete inom detta område är helt avslutat. Tvärtom kommer vi även framgent att försöka intressera oss för detta forskningsfält och vi vill gärna också försöka publicera vissa delar av den här studien i någon eller några internationella tidskrifter. Även om detta är material som i första hand berör Sverige, har det naturligtvis generella internationella lärdomar. Gränshandelsproblematiken är ingenting som är specifikt för vare sig Sverige eller Europa och inte heller någonting som bara är relaterat till alkohol. Det är våra förhoppningar att studien i en mening också kan ses ur detta breda perspektiv. 4

5 Undersökningen har gjorts möjligt genom stöd från Socialdepartementet. Vi har under arbetets gång haft mycket goda kontakter med departementet liksom med Alkoholkommittén. Vi har också haft glädjen att kunna kommunicera med våra kolleger vid SORAD vid Stockholms universitet. Vi är naturligtvis också skyldiga polisen i Malmö ett särskilt tack för att man bredvilligt ställt upp med att vara oss behjälpliga med att få tillgång till förundersökningarna, som har haft stor betydelse för studien. Vi vill naturligtvis också tacka alla de övriga informanter som vi har haft och som bredvilligt ställt upp med att vara intervjupersoner. Malmö i december 2006 Stig Larsson 5

6 2 Alkoholkonsumtionens utveckling 2.1 Alkoholkonsumtion I relation till många europeiska länder har Sverige, fram tills för några år sedan, framstått som ett land med låg alkoholkonsumtion. Inom EU dominerade en helt annan alkoholkultur än den nordiska. I de flesta medlemsländer i syd- och mellaneuropa var alkohol en vardagsvara, och alkoholpolitik i vår mening saknades ofta. Om man emellertid utvidgar perspektivet till att också omfatta kulturer utanför Europa blir bilden en annan. Mycket stora delar av jordens befolkning lever i kulturer där alkoholkonsumtionen är mycket liten eller i princip obefintlig, bland annat på grund av religiösa normer. I ett globalt perspektiv är därför Sverige liksom övriga Europeiska länder att betrakta som ett land med hög alkoholkonsumtion (Skog, 2000). En jämförelse mellan utvecklingen av alkoholförsäljningen i Sverige och flera andra länder visar på betydande likheter. En övergripande karakteristik av alkoholförsäljningens omfattning i Sverige är att denna, relaterat till invånarantalet, ligger på en högre nivå nu än för ett halvsekel sedan. År 1946 uppgick alkoholförsäljningen till ca 4 liter alkohol 100 % per invånare 15 år och äldre. År 1954, d.v.s. det sista helåret med motbok, var motsvarande siffra ca 5 liter. Efter en successiv ökning kulminerade den registrerade alkoholförsäljningen 1976, då den uppgick till närmare 8 liter. Därefter inträdde en minskning till 6 liter Mellan 1998 och 2002 har den registrerade försäljningen ökat med 19 %, från 5,8 liter till 6,9 liter 100 % alkohol per invånare 15 år och äldre (Andersson, 2003). Sedan slutet av 1990-talet har emellertid ett intresse för mer än försäljningssiffror vuxit fram. Ett pionjärarbete inom detta fält utfördes av Larsson & Miegel (1990). Det skulle emellertid dröja ytterligare flera år innan frågan om den illegala alkoholhanteringen skulle bli en betydande politisk fråga. Vetskapen om att svenskar gör sina inköp från andra distributörer än Systembolaget (eller andra försäljningsställen som är statistikförda) initierade studier som t.ex. Kühlhorn et al., (2000) som visade att alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat under senare år. Enligt Institutet för Alkohol- och Drogforskning vid Stockholms Universitet, SoRAD, har alkoholkonsumtionen i Sverige ökat kraftigt och regelbundet sedan 1990-talet. Svenska folket i åldern 15 år och äldre, konsumerade i genomsnitt totalt 10,2 liter 100-procentig alkohol under 2005 (se tabell 1). 6

7 Tabell 1. Alkoholkonsumtionen i Sverige under olika år: totalt och per dryckesslag i antal liter ren (100 %) alkohol per invånare 15 år och äldre; registrerad plus skattningar av oregistrerad alkoholkonsumtion. Dryckesslag Sprit ,0 2,9 2,9 2,7 2,7 2,5 2,3 2,5 2,6 2,6 2,8 2,6 Vin ,3 2,4 2,2 2,2 2,3 2,6 3,0 3,4 3,8 4,0 3,9 3,9 Starköl ,3 1,3 1,3 1,6 1,7 1,8 2,1 2,4 2,7 2,9 3,1 3,0 Folköl ,2 1,2 1,3 1,3 1,3 1,2 1,0 0,9 0,8 0,8 0,6 0,7 Total alkoholkonsumtion (SOU 2004:86, SoRAD 2005). 8,8 8,1 7,7 7,8 7,7 7,8 8,0 8,1 8,4 9,1 9,9 10,3 10,4 10,2 Undersökningarna om dryckesvanorna pekar dessutom på en klar tendens till en ökad alkoholkonsumtion bland kvinnor under efterkrigstiden (Andersson, 2003). I slutet av 1960-talet och början av 1970-talet svarade kvinnorna för omkring en femtedel av totalkonsumtionen, medan de vid 1970-talets slut konsumerade ca en tredjedel av den totala mängden alkohol (Larsson & Miegel, 1990). Sedan 1980-talet har dock denna ökning avstannat enligt intervjuundersökningar bland personer år. Männen uppger en mer än dubbelt så hög konsumtion som kvinnorna. För männen domineras konsumtionen av starköl och för kvinnorna domineras den av vin. Personer i åldersgruppen år har den högsta alkoholkonsumtionen medan åldersgruppen år har den lägsta. Vissa alkoholvaneundersökningar pekar på en ökning av konsumtionen liksom andelen storkonsumenter under perioden Ökningarna gäller såväl män som kvinnor och i de flesta åldersgrupper. Förklaringen till denna uppgång är främst ett ökat antal dryckestillfällen, snarare än att man dricker mer vid varje tillfälle (Andersson, 2003). Ungdomarna brukar uppmärksammas för sina alkoholvanor. Den beräknade totalkonsumtionen bland ungdomar ökade under 1990-talet och är åter i nivå med den som gällde under slutet av 1970-talet, efter att ha uppvisat en lägre nivå under 1980-talet. Såväl bland yngre som äldre ungdomar tycks pojkarna dricka ungefär dubbelt så mycket alkohol som flickorna gör. Könsskillnaderna har varit relativt likartade alltsedan 1980-talet, med en tendens till ett ökat gap mellan könen under de senaste åren. Konsumtionen är också klart högre bland äldre än bland yngre ungdomar (Andersson, 2003). Skolundersökningarna visar att alkoholkonsumtionen bland åringarna var högre under 1990-talet och början av 2000-talet än under 1980-talet (Leifman, 2002). Den registrerade alkoholförsäljningen, eller den statistikförda konsumtionen, omfattar Systembolagets försäljning och bryggeriernas leveranser av starköl och folköl samt olika distributörers leverans av alkohol till restaurangerna. Den obeskattade konsumtionen utgörs av resandeinförsel, legal eller illegal tillverkning av alkohol, smugglad eller konsumerad alkohol i anslutning till utlandsresor (Andersson, 2003). Av den totala konsumtionen år 2003 (i 100 % alkohol) svarade Systembolaget för 49 %, restaurangerna för 11 %, livsmedelsbutikerna för 8 %, resandeinförseln för 22 %, smugglingen för 6 % och hemtillverkningen för 4 %. Vad gäller resandeinförseln uppgick förändringen till +21 enheter från år 2002 till år 2003, och för smugglingen +18 enheter (se tabell 2). 7

8 Tabell 2. Den totala alkoholkonsumtionen under år 2003 i ren (100 %) alkohol efter anskaffningssätt. Anskaffningssätt I liter ren (100 %) alkohol per invånare 15 år och äldre Andel av den totala konsumtionen (i 100 % alkohol) Förändring mellan 2002 och 2003 Systembolaget 5,08 49 % +2 Restauranger 1,10 11 % +1 Livsmedelsbutiker 0,80 8 % -4 Resandeinförsel 2,27 22 % +21 Smuggling 0,66 6 % +18 Hemtillverkning 0,40 4 % -26 Totalt 10, % +4 (SOU 2004:86). Även om den svenska alkoholkonsumtionen ökar, så har vi fortfarande en bra bit kvar till EU-genomsnittet på 11,5 liter. Alkoholkonsumtionen per person var ,23 liter i hela riket. Dock är den högre såväl i Skåne (11,33 liter) som i Stockholm (11,70 liter) (se tabell 3). Av Systembolagets sju regioner i Sverige så har Skåne de lägsta försäljningssiffrorna och Stockholms län de högsta. När det gäller resandeinförseln har Skåne län de klart högsta siffrorna, 4,93 liter, jämfört med rikets 2,27 liter. Smugglingen i Skåne län är också högre än de övriga sex regionerna och hela riket. Om man jämför år 2003 med år 2002 ser man att siffrorna för de flesta anskaffningssätt har ökat, undantaget livsmedelsbutiker och hemtillverkning. Tabell 3. Skattning av den totala alkoholkonsumtionen i sju regioner uppdelat på anskaffningssätt år 2002 och år I liter ren (100 %) alkohol per invånare 15 år och äldre. År 2002 Anskaffningssätt Skåne län Blek/Kron/ Hall län Västra Götalands län Övriga län i Götaland Stockholms län Övriga län i Svealand Hela riket Systembolaget 3,31 3,84 4,90 4,34 6,31 5,30 5,30 4,97 Restauranger 0,90 0,62 1,11 0,79 2,02 0,75 0,72 1,09 Livsmedelbutiker 0,74 0,69 0,78 0,83 1,07 0,79 0,75 0,83 Resandeinförsel 4,80 2,54 2,20 1,87 1,38 0,92 0,40 1,88 Smuggling 0,99 1,01 0,90 0,70 0,16 0,39 0,18 0,56 Hemtillverkning 0,41 0,39 0,66 0,61 0,30 0,63 0,76 0,54 Totalt 11,15 9,09 10,55 9,14 11,24 8,78 8,11 9,87 År 2003 Anskaffningssätt Skåne län Blek/Kron/ Hall län Västra Götalands län Övriga län i Götaland Stockholms län Övriga län i Svealand Norrlandslänen Norrlandslänen Hela riket Systembolaget 3,25 3,87 4,97 4,39 6,32 5,46 5,63 5,08 Restauranger 0,91 0,63 1,12 0,80 2,04 0,76 0,73 1,10 Livsmedelsbutiker 0,65 0,67 0,66 0,93 0,92 0,93 0,71 0,80 Resandeinförsel 4,93 3,43 2,59 1,94 2,08 1,10 0,87 2,27 8

9 Smuggling 1,33 0,88 1,02 1,10 0,22 0,36 0,16 0,66 Hemtillverkning 0,35 0,29 0,44 0,65 0,29 0,47 0,31 0,40 Totalt 11,42 9,77 10,80 9,81 11,87 9,08 8,41 10,31 (SOU 2004:86). I mars 2005 blev Alkoholinförselutredningen klar med sitt slutbetänkande Gränslös utmaning alkoholpolitik i ny tid (SOU 2005:25). Där finns följande iakttagelser kring alkoholkonsumtionen 2004: Anskaffningen av alkoholdrycker beräknades för år 2004 uppgå till ca 10 liter ren alkohol (per invånare 15 år och äldre) vilket är en ökning med 2 procent jämfört med år 2003 och ca 30 procent sedan år Under perioden 1996 till 2003 ökade både den inhemska försäljningen (genom ökad försäljning på Systembolaget och restauranger) och anskaffningen av alkoholdrycker med ca 1 liter ren alkohol vardera. Det var först under år 2004 som den ökade anskaffningen av alkoholdrycker enbart berodde på fortsatt ökad införsel av alkoholdrycker. Den inhemska försäljningen sjönk för första gången på flera år. Systembolagets försäljning sjönk med ca 6 procent och folkölsförsäljningen med 14 procent under år 2004 jämfört med år Resandeinförseln ökade med ca 18 procent och smugglingen med uppskattningsvis 29 procent. Den inhemska försäljningen stod år 2004 för ca 63 procent av den totala anskaffningen av alkoholdrycker, mätt i ren alkohol, vilket är en minskning med 5 procentenheter jämfört med år Anskaffningen av i Sverige oregistrerade alkoholdrycker uppgick således till ca 37 procent år Konsumtionsökningen sedan mitten av 1990-talet består för männen till största delen av en ökad starköls- och vinkonsumtion, för kvinnorna av ökad vinkonsumtion. Konsumtionen har ökat snabbast i södra Sverige, framförallt i Skåne län. Att denna ökning i södra Sverige främst beror på tillkomsten av Öresundsbron samt de ändrade införselreglerna råder det inget tvivel om. 9

10 3 Regelverket 3.1 Alkohollagen 1991 tillsattes en utredning (Alkoholpolitiska kommissionen) med uppgift att utvärdera alkoholpolitiken och lägga fram förslag till strategi för framtiden, bland annat i EGperspektivet. Utredningen lade grunden till alkohollagen (1994:1738) som trädde i kraft den 1 januari 1995 (se även bilaga). Genom alkohollagen anpassades den svenska alkohollagstiftningen till de EU-regler som Sverige hade accepterat genom anslutningen till EES-avtalet Den nya lagen innebar att marknadskrafterna fick ett betydligt större utrymme genom att de tidigare import, export, tillverknings- och partihandelsmonopolen på alkoholområdet upphävdes. Detta innebar att den s.k. desintresseringsprincipen till stor del frångicks. Den behölls dock för detaljhandeln med spritdrycker, vin och starköl. En ny central myndighet på alkoholområdet, Alkoholinspektionen, inrättades. Den skulle vara dels tillståndsmyndighet främst vad gällde tillverkning och partihandel (efterhand ändrades ordningen för partihandel och administrationen av denna övertogs av Riksskatteverket, Särskilda Skattekontoret i Ludvika), dels central tillsynsmyndighet bland annat med uppgift att följa upp och utvärdera utvecklingen på alkoholområdet. Alkoholinspektionen lades ner den 1 juli 2001 och dess uppgifter övertogs av Statens folkhälsoinstitut. Det kommunala vetot avskaffades. De tillstånds- och tillsynsfrågor som rör servering av alkoholdrycker och detaljhandel med öl (klass II) överfördes från länsstyrelserna till kommunerna. Viktiga principer och tankegångar från tidigare lagstiftning finns dock kvar, till exempel målet att konsumtionen av alkoholdrycker skall hållas nere så att skadeverkningarna begränsas. Huvudstrategin är också att tillgängligheten skall begränsas. Systembolagets detaljhandelsmonopol har i konsekvens härmed bibehållits (Statens folkhälsoinstitut, 2003). 3.2 Införsel Enligt EU:s regelverk (cirkulationsdirektivet 92/12/EEG) gäller för privatpersoners inköp för eget bruk regeln att skatten ska betalas i det land där varan köpts. Skattefri privatinförsel från annat EU-land är endast möjlig om: man själv handlar varan i ett annat EU-land i syfte att använda dem för eget bruk (dvs. eget eller familjens behov) och man personligen transporterar varorna (t.ex. i sitt bagage) från det andra EU-landet till Sverige. 10

11 Det finns vissa riktlinjer för bedömningen av om införseln är privat eller kommersiell när det gäller alkohol. En helhetsbedömning måste alltid göras eftersom det inte finns någon fast gränsdragning. Vid denna bedömning måste Tullverket bl.a. ta hänsyn till: om den som för in varorna är näringsidkare och vilket skäl den i så fall har för att inneha varorna (t.ex. om man avser att sälja dem i egen butik/restaurang eller bjuda den egna familjen), den plats där varorna finns, plats dit varorna transporterats, om det finns handlingar som rör varorna (t.ex. kommersiella dokument eller transporthandlingar) och vad dessa innehåller, samt varornas beskaffenhet och vilken kvantitet införseln omfattar. Underlaget för tullens bedömning om alkoholinförseln är privat eller kommersiell kan komma från olika håll. En del är tips från tullkollegor utomlands, andra är informationsutbyte med polis eller sociala myndigheter om svartspritförsäljning. Dessutom kan tullpersonalen själv notera vilka som gör täta inköpsturer. Inom EU finns referensnivåer för bedömning av om införseln är för privat bruk eller för kommersiellt ändamål (cirkulationsdirektivet 92/12/EEG). Brytpunkten mellan dessa två är: Spritdrycker (alkoholhalt som överstiger 22 volymprocent), 10 liter Mellanprodukter, t.ex. starkvin (15-22 volymprocent), 20 liter Viner, 90 liter, varav högst 60 liter mousserande vin (annat vin än starkvin, samt annan alkoholdryck med 3,5-15 volymprocent och som inte är starköl) Öl (öl med alkoholhalt som överstiger 3,5 volymprocent), 110 liter Referensnivåerna för införselkvoterna (se tabell 4) har inga bindande gränser och ska alltid användas tillsammans med de andra riktlinjerna. Införsel av t.ex. 15 liter spritdryck är därför godtagbar privatinförsel om syftet är att spriten t.ex. ska användas vid en familjefest. Tabell 4. Införselkvoter i liter vid inresa till Sverige från annat EU-land vid olika tidpunkter. Tidsperiod Sprit Starkvin Vin Öl 1/ sprit eller 3 starkvin / / / / / (EU-kvot) (SOU 2004:86). Fri införsel för personligt bruk (indikativ nivå=10) Fri införsel för personligt bruk (indikativ nivå=20) Fri införsel för personligt bruk (indikativ nivå= 90) Fri införsel för personligt bruk (indikativ nivå=110) Andel resandeinförsel per invånare ökar stadigt och mellan 2002 och 2003 var uppgången särskilt tydligt, från 1,9 liter till 2,3 liter (se tabell 5). Speciellt införseln av vin har ökat 11

12 kraftigt under den senaste tioårsperioden, även om det är spriten som är vanligast förekommande. Tabell 5. Resandeinförsel av alkohol , i liter ren (100 %) alkohol per invånare 15 år och äldre. Resandeinförsel av: Sprit 0,5 0,4 0,5 0,5 0,7 0,6 0,7 0,7 1,0 Vin 0,2 0,2 0,2 0,3 0,4 0,6 0,6 0,7 0,8 Starköl 0,1 0,1 0,2 0,3 0,4 0,4 0,5 0,5 0,5 All alkohol 0,7 0,7 0,8 1,1 1,6 1,6 1,8 1,9 2,3 (SOU 2004:86). Tullverket informationschef Lars Andrén uttalade sig i Expressen (2003) om tullverkets nya prioriteringar och svårigheterna kring införselreglerna: Det kommer naturligtvis att bli svårt för tullen att lägga resurser på att bevisa att den resandes skäl är godtagbart. Därför kommer man inte heller att lägga tid och resurser på den enskilde resenären. - Det är mindre intressant att kolla den enskildes ranson. Den kontrollen är en del av det förgångna. Den omfattande gränshandeln får en rad mycket långtgående konsekvenser för folkhälsan: konsumtion av starkare alkohol, förlorad kontroll och ökad kriminalitet för att nämna några (Svenska Bryggarföreningen, 2004). År 2000 skrev den dåvarande KAMEL-gruppen (Leifman et al., 2000): En ökad alkoholkonsumtion i Sverige brukar följas av ökade alkoholrelaterade skador. Det är därför troligt att skadorna faktiskt har ökat de senaste åren...//...det som gör dagens situation extra allvarlig är att de förändringar vi sett hittills, i riktning mot en ökad konsumtion, kan vara början på en mer långsiktig utveckling. Som KAMEL-gruppen förutspådde då har det också blivit. Sedan år 2000 har konsumtionen stadigt ökat och inte ännu visat tecken på att avstanna. 3.3 Legal handel utomlands Ungdomar i Skåne har i allafall sedan 1950-talet, då passfrihet i Norden infördes, rest till Helsingör och Köpenhamn för att köpa alkohol och festa. Det har alltid varit lättare för dem att inhandla alkohol i Danmark och i perioder då svenska kronan varit mer värd än danska har priserna dessutom varit attraktiva. På resan tillbaka till Sverige fick de dock 12

13 räkna med risken att bli ertappad i tullen och det medförde ofta att den medhavda alkoholen hälldes ut. Idag behöver ungdomarna inte åka till Danmark för att handla billig alkohol. Det är bara att ringa ett nummer så får man varorna levererade inom en halvtimme. Alkoholen tycks outsinlig och hur har denna tillgång kunnat öka på ett så lavinartat sätt? Personbilar, skåpbilar och lastbilar kör över bron i en aldrig sinande ström, varav de två förstnämnda är till bristningsgränsen fyllda med alkohol. Många åker över enkom för att fylla på lagret där hemma, eller för att förvandla alkoholen till illegal sådan genom att sälja den vidare. Tre personer i en minibuss kan alltså ta in hela 330 l öl, 270 l vin, 30 l sprit och 60 l starkvin (Svenska Bryggarföreningen, 2004). En ranson väger 230 kilo. Och det finns som bekant ingen regel för hur många gånger man får resa in med alkohol i landet. Under 2003 togs 200 miljoner liter öl vin och sprit in i landet legalt eller illegalt. Under 2004 var motsvarande siffra drygt 242 miljoner liter (Svenska Bryggarföreningen, 2005). Det var alls inte länge sedan som denna möjlighet till bunkring inte fanns. Öresundsbrons tillblivelse har inneburit en drastisk förändring och förenkling, när det gäller olika former av shopping i grannlandet. Enligt Sorads (2005) undersökningar så har den totala resandeinförsel av alkohol ökat stadigt från år 2000 och fram till nu. Mellan 2001 och 2002 låg förändringen på + 6%, mellan år 2002 och 2003 låg den på 22% och mellan 2003 och 2004 på +19%. Sommaren 2004 blev en rekordsommar vad gäller trafiken över Öresundsbron (Svenska Bryggarföreningen, 2004). Tidningarna lockar med annonser och reklamblad direkt i skånska brevlådor och alkoholturismen ökar, då det anordnas bussresor och utflykter med mål som t.ex. bordershop i Tyskland. I april 2005 kom information från Sorad om att resandeinförseln minskade under första kvartalet i år jämfört med samma period 2004, och är tillbaka på samma nivå som under första kvartalet Den totala minskningen jämfört med 2004 var 35%. Minskningen beror både på att färre personer för in alkohol och att resenärer för in mindre alkohol per tillfälle. En annan förklaring till att alkoholkonsumtionen ökat de sista fem åren är att det skett en förändring i den allmänna opinionen i riktning mot en mer positiv attityd till alkohol. Skåningarna får ju, som nämns ovan, reklamblad i sina brevlådor från de tyska och danska butikerna med lockande erbjudande om billig alkohol. Detta signalerar ju inget annat än att mängden alkohol inte påverkar folkhälsan. Därför ordnar såväl privata grupper, som bostadsrättsföreningar, som pensionärsklubbar inköpsresor till nämnda länder. Man samlas ungefär som om det var Ullared man skulle åka till, hyr in en buss, och beger sig iväg på shoppingtur för att bunkra. Ej att förglömma i sammanhanget är betydelsen av den sociala samvaron och själva utflykten som upplevelse. Från södra Sverige tar det cirka två timmar med bil till färjelägret i Rødby i Danmark. Denna tid har naturligtvis förkortats mycket tack vare Öresundsbron. Därefter tar färjeöverfarten med Scandlines fartyg 45 minuter. Bilen parkeras på någon av Bordershoppens 275 parkeringsplatser precis intill butiken. För landgångspassagerare finns en genväg till bordershppen direkt från terminalbyggnaden, som ligger 150 meter bort. 13

14 2005 byggde man om och utökade med 4000 kvm till att bli dubbelt så stort, 8000 kvm. Man har också utökat sortimentet, en bar och ett våningsplan enbart för vin. Bordershopen har funnits sedan 2001 och eftersom besöksantalet stadigt har ökat de senaste åren har man varit tvungna att möta de krav som kunderna ställer. Sortimentet har utökats med 29 procent och ett helt våningsplan på kvadratmeter för enbart vin har tillkommit. Antalet vinsorter har ökats till 800 och under våren kommer det att finnas över sorter. Bottenvåningen innehåller nu endast öl och vatten med bl a 58 olika ölsorter att välja mellan. En marknadsplats har även inrättats där kunderna kan hitta utvalda specialerbjudanden från bordershops alla produkter. En rad nya varugrupper har dessutom tillkommit, som t ex matvaror, kosmetika, ett spännande urval av elektronik från kända varumärken samt verktyg och elartiklar. Under 2003 transporterades mer än 1,5 miljoner personbilar på sträckan Rødby-Puttgarden. En hel del av dessa besökte även Scandlines bordershop. Bordershoppen säljer cirka 6 miljoner vinflaskor årligen. Vinutbudet i bordershopen är gigantiskt. Här finns viner från mängder av olika länder och karaktär. J.P. Chenet Cabernet kostar DKK 22 per flaska på bordershop (ca 26,50 kr.), motsvarande kostar 65 kr på Systembolaget. E & J Gallos Sierra Merlot kostar DKK 32 (ca 38,50 kr.) per flaska på bordershop. På Systembolaget kostar flaskan 64 kr. Vad gäller ölen kostar t.ex. en grön Tuborg eller en Carlsberg Sort Guld kostar 7,38 (cirka 68 kr.) för ett flak (24 x 33 cl) i bordershop. Detta innebär ungefär 2,80 kronor per 33 cl. Priset på Systembolaget är för Tuborg 9,40 och för Carlsberg 11,40 för 33 cl. Även spriten är väsentligt billigare än på Systembolaget. Absolut Vodka kostar 13,42 (ca 123 kr) för 1 liter på bordershopen. 75 cl på Systembolaget kostar 230 kr. Det betyder 30 cl extra vodka för ungefär en hundralapp mindre. 70 cl Ballantines kostar 12,07 (ca 111 kr) i bordershopen, motsvarande kostar 274 kr på Systembolaget. 70 cl av en 12-årig whiskey av märket The Glenlivet kostar 24,15 (ca 222 kr) i bordershopen, och 365 kr på Systembolaget (priser från 2004). De förmånliga priserna i kombination med en upplevelse, ofta då i arrangerade grupper, är givetvis lockande för sydsvensken. Man kan väl också anta att när man väl är på plats i den tyska eller danska butiken så är frestelsen stor att köpa mer än vad som var tänkt från början, just för att ett aktuellt priserbjudande dyker upp. Ungefär som fenomenet i Ullared brukar te sig. När sydsvensken sedan kommer hem till sin villa och praktiskt taget fyller garaget, kan man anta att han också dricker mer än och oftare än tidigare. Är det så med andra varor att bara pga. av en ökad tillgänglighet så nyttjas det mer? Kan man generellt anta att alla människor som har ett stort godisförråd eller helt enkelt mycket mat hemma, äter mer? Eller är tillgängligheten och mängden ointressant i sammanhanget? Håller man kvar vid samma konsumtion som tidigare oavsett om tillgängligheten ökar? Är det kanske andra faktorer som är avgörande för om konsumtion också ska öka? Faktorer som fysiskt eller psykiskt välbefinnande, stress, förändringar i livet eller annat. En 37-årig kvinna i Malmö berättar hur den ökade tillgängligheten påverkat hennes konsumtion: Jag tillhör dem som åker och handlar på bordershop och köper med mig en massa hem, både vin, sprit och öl. Vi brukar åka några 14

15 kompisar och ser det som en trevlig utflykt samtidigt. Det är praktiskt att kunna bunkra hemma. Jag dricker inte större mängder, däremot dricker jag kanske vid fler tillfällen än vad jag gjorde innan. Särskilt om jag t.ex. sitter ensam en fredagskväll. Jag knäcker inte en flaska vin om jag sitter ensam, men jag kan ta ett glas ur bag-in-boxen eller en öl som jag har hemma alltid nu för tiden. Sprit köper jag också men det dricker jag varken oftare eller mer än innan. Det är till drinkar när det är fest. Jag tror inte att alla dricker mer bara för att tillgängligheten ökar och man köper hem en massa när man är på inköpstur i Danmark eller Tyskland. Det är i så fall de som redan är i riskzonen som dricker mer när de plötsligt har ökad tillgänglighet. Det är jättebra att kunna åka och handla. Jag köper allt möjligt, och brukar köpa nåt nytt varje gång som jag inte provat innan. Jag har ganska mycket hemma, men tycker inte att jag dricker några större mängder för det. Kanske att jag ibland dricker vid tillfällen som jag inte drack vid innan, t.ex. om nån kommer på oväntat besök en vardag kväll. Då kan det t.ex. bli en öl. Men har inte vår konsumtion i samhället över huvudtaget ökat med tiden? Är det inte så att shopping blivit ett familjenöje på helgerna och att de stora shoppingcenterna alltmer profilerar sig som en form av upplevelsecenter? För malmöbon och sydskåningen var Dragör ett populärt shoppingmål under lång tid. Dit åkte man för en trevlig färjetur över Öresund, gärna med en klassisk räkmacka med öl eller citronvatten. I Dragör kunde man strosa mellan olika delikatessbutiker, men också handla i en större butik. Då bron byggdes lades färjetrafiken till Dragör ner. Populära utflyktsmål idag är outlets av olika slag, shoppingscenter a la Ullared, och nu senast alltså bordershops och andra alkoholinköpsställen i Danmark och Tyskland. Givetvis passar många på att också handla mat och t.ex hygienartiklar när man ändå är där, men enligt tullarnas bedömning är som sagt många personbilar och skåpbilar fullastade med alkohol. 3.4 Illegal verksamhet Urtypen för en illegal eller svart marknad är att här saluförs en åtminstone för vissa begärlig vara eller tjänst som är förbjuden eller ransonerad och där ett legalt utbud helt enkelt saknas. De klassiska västerländska exemplen på detta är pornografi, prostitution, spel och narkotika. Vad gäller den illegala handeln med exempelvis cigaretter saknas däremot inte legala alternativ. Lagstiftaren har inte kriminaliserat bruket av tobak utan nöjt sig med att belägga det med skatter och avgifter. Den svarta marknaden har uppstått för att skatter och avgifter är olika stora även i geografiskt närbelägna länder (Persson, 1999). Ett brott är, enligt regeringen, gränsöverskridande till sin natur, om (Justitiedepartementet, prop 2002/03:146): 15

16 brottet begås i mer än en stat, om brottet begås i en stat, men en betydande del av förberedelserna, planeringen, ledningen eller kontrollen sker i en annan stat, om brottet begås i en stat men en organiserad brottslig sammanslutning som bedriver kriminell verksamhet i mer än en stat är delaktig, samt om brottet begås i en stat men har betydande följder i en annan stat. Med organiserad brottslighet avses att flera personer misstänks samverka i allvarlig brottslighet. Med allvarlig brottslighet avses bland annat grovt narkotikabrott, grov narkotikasmuggling, handel med bilar, vapen, sprit, cigaretter och andra varor (grovt smugglingsbrott, grovt tullbrott och grov obehörig befattning med smuggelgods samt grovt häleri), penningtvätt, grov människosmuggling, människohandel och folkrättsbrott (BRÅ, 2002). Myndigheternas intresse för den gränsöverskridande droghandeln tenderar att överskugga smugglingen av andra varor. Ansträngningarna från vissa EU-länder (som t.ex. de nordiska länderna) att minska alkohol- och tobakskonsumtionen genom att höja priset har nästan oundvikligt lett till en ökning av smuggling. På grund av kontrollen av försäljning av tobak och alkohol så är grossisthandel och detaljhandelsdistribution av illegal alkohol och tobak svår. Den potentiella marknaden för illegal alkohol inkluderar inte bara privata individer, utan också illegala bordeller, spelhallar och restauranger etablissemang som tycks vara kortlivade. En annan marknad består av inköpare vid legala detaljhandlar, outlets, som är villiga att ta risken att betala mindre för illegala produkter (Joutsen, 2001). Alkoholbranschen innehåller element av professionellt organiserad illegal aktivitet. Dock verkar banden mellan gruppmedlemmarna inte särskilt starka eller permanenta. Organisationen kan beskrivas som flera personer som är verksamma tillsammans i samma smugglings- eller försäljningsnätverk. Där kan finnas olika roller som etablerandet av kontakter och göra överenskommelser, finansiering, lagring och organisering av transport av alkoholen till handlarna (Junninen & Aromaa, 2001). Begreppet illegal alkohol leder tankarna till alkoholdrycker som antingen har tillverkats illegalt eller smugglats till Sverige och dessutom till illegal sprit (och alltså inte till vin eller öl). Detta har två tänkbara förklaringar. För det första kan det bero på att det är tillåtet att tillverka vin och öl i hemmet för eget behov. För det andra kan det bero på att smugglingen av vin och öl har varit begränsad. Det är dock troligt att alkoholdrycker, som till synes förs in legalt i landet olagligt, kommer att säljas vidare när införselreglerna ändras, menade Alkoholinspektionen (2001). Dessutom kan alkoholdrycker som säljs via legala försäljningskanaler i Sverige på ett eller annat sätt hanteras illegalt innan de når konsumenten, genom t.ex. langning. Begreppets komplexitet kan belysas genom att dela in den, i vid bemärkelse, illegala alkoholhanteringen i nedanstående fyra undergrupper: Traditionell smuggling och hembränning Införsel utöver gällande införselkvoter 16

17 Införsel inom ramen för gällande kvoter men olagligt sålt 1 Alkoholdrycker som sålts på legala försäljningsställen i Sverige, men försäljningen sker till underåriga eller påverkade personer eller langas vidare till underåriga eller påverkade personer. En stor del av den privatinförda och smugglade alkoholen till Sverige passerar Skåneregionen och en del omsätts även på den illegala marknaden i denna region. Den speciella situationen i Skåne med bl.a. gatuhandel, försäljning i närbutiker visar att den geografiska närheten till billig alkohol påverkar utbudet av och efterfrågan på dessa drycker (Alkoholinspektionen, 2001). I nedanstående tabell (tabell 6) ser vi bl.a. att andelen av den totala smugglingen ökat markant från år 2002 till år 2003 vad gäller Skåne län och Götaland. Tabell 6. Beräknad total smuggling av alkoholdrycker (sprit, vin, öl) i sju regioner och i hela riket år 2002 och Som andel av den totala smugglingen i Sverige och i liter ren alkohol per invånare 15 år eller äldre per region. Rangordnat efter liter ren (100 %) alkohol per invånare 15 år och äldre år 2002 och Region Andel av befolkningen 15 år och äldre Andel av totala smugglingen I liter ren alkohol per inv. 15 år och äldre Skåne län 12,80 12,90 22,90 25,80 0,99 1,33 Övriga län i Götaland 11,60 11,50 14,50 19,30 0,70 1,10 Västra Götaland 16,80 16,80 27,30 26,00 0,90 1,02 Blek/Kron/Hall län 6,80 6,80 12,30 9,00 1,01 0,88 Övriga län i Svealand 18,40 18,40 12,80 9,90 0,39 0,36 Stockholms län 20,60 20,60 6,00 6,80 0,16 0,22 Norrlandslänen 13,10 13,10 4,30 3,20 0,18 0,16 Riket ,56 0,66 (SOU 2004:86). Landskrona är ett skånskt exempel där man 2003 tydligt märkte att alkoholsmugglingen ökade. Närpolischef Tom Jensen i Landskrona uttalade sig om detta: Anledningen till problem i staden beror på smuggelsprit. Praktiskt taget rör alla anmälningar brott som är relaterade till alkohol. Samtliga ungdomar som är involverade i brottsligheten är påverkade av en eller annan drog och alkoholen spelar en stor roll. Smuggelspriten har ett stort finger med i spelet. Vanliga svenskar köper smuggelsprit och 1 Till den här kategorin hör de alkoholdrycker som förts in till landet inom ramen för gällande kvoter men där dryckerna används för annat än privat bruk, det vill säga olaglig försäljning (eftersom det inte är tillåtet för privatpersoner att sälja alkoholdrycker i Sverige). Införselkvoterna är fr.o.m. 1 jan 2004 i nivå med de kvoter som gäller i övriga EU-länder. Detta innebär att införseln inom ramen för kvoterna med stor sannolikhet kommer att öka men troligen ökar även den olagliga försäljningen av till synes legalt införd alkohol. 17

18 därmed accepterar man att det hamnar på marknaden. Detta har som följd att ungdomarna kan köpa sprit på gatorna. (Landskrona direkt ) De polisiära insatserna har stor betydelse för i vilken omfattning vissa brott blir representerade i den offentliga statistiken (Thedèen, 1989). Det finns mycket som talar för att de allra flesta av de enligt lag straffbara handlingar som äger rum inte kommer till polisens kännedom, och därför inte kommer med i den officiella statistiken. Man brukar i detta sammanhang tala om en dold brottslighet. Ett annat begrepp som används är mörkertal, som definieras som kvoten mellan den faktiska och den registrerade brottsligheten (Sarnecki, 2003). Då det gäller vissa kriminella företeelser är den offentliga statistiken över brott, som kommit till polismyndigheternas kännedom, oftast den enda källan till kvantitativa uppgifter som är tillgänglig. Emellertid vet vi att vid nästan samtliga brottstyper motsvarar inte den kända brottsligheten långt när den verkliga omfattningen (Larsson & Miegel, 1990). 3.5 Konsumtion av illegal alkohol Hos män och kvinnor i alla åldrar är alkoholkonsumtionen högre hos dem som även köper och konsumerar smugglad alkohol, än hos dem som inte gör det, utan endast nyttjar registerförd alkohol. Detta gäller även antal intensivkonsumtionstillfällen (se tabell 7). I samtliga åldersgrupper, och hos såväl kvinnor som män, är konsumtionen minst den dubbla hos dem som på något sätt hanterar smugglad alkohol. Ju äldre man är, desto större är dessutom skillnaden. Störst skillnad är det i den kvinnliga gruppen, där de som hanterar smugglad alkohol har fyra gånger fler intensivkonsumtionstillfällen. Tabell 7. Total alkoholkonsumtion och antal intensivkonsumtionstillfällen under en 30-dagarsperiod (senaste 30 dagarna) för år 2002 och 2003 bland köpare, brukare och bland dem som varken köpt eller druckit insmugglad alkohol. Män och kvinnor i olika åldersgrupper. Män Alkoholkonsumtion och intensivkonsumtionstillfällen under en 30-dagarsperiod år: Köpt smugglad alkohol Druckit smugglad alkohol Ej köpt och ej druckit smugglad alkohol Alkoholkonsumtion (m) 1,36 1,26 0,57 Antal intensivkons.tillfällen (m) 4,18 4,11 2, år: Alkoholkonsumtion (m) 1,01 0,92 0,53 Antal intensivkons.tillfällen (m) 2,96 2,82 1, år: Alkoholkonsumtion (m) 0,85 0,84 0,42 Antal intensivkons.tillfällen (m) 3,03 2,52 0,75 Alla män år: Alkoholkonsumtion (m) 1,15 1,06 0,49 Antal intensivkons.tillfällen (m) 3,53 3,32 1,34 Kvinnor Alkoholkonsumtion och intensivkonsumtionstillfällen under en 30-dagarsperiod år: Köpt smugglad alkohol Druckit smugglad alkohol Ej köpt och ej druckit smugglad alkohol Alkoholkonsumtion (m) 0,68 0,55 0,24 18

19 Antal intensivkons.tillfällen (m) 3,15 2,76 1, år: Alkoholkonsumtion (m) 0,44 0,45 0,23 Antal intensivkons.tillfällen (m) 1,43 1,37 0, år: Alkoholkonsumtion (m) 0,36 0,38 0,19 Antal intensivkons.tillfällen (m) 1,19 0,62 0,21 Alla kvinnor år: Alkoholkonsumtion (m) 0,57 0,50 0,22 Antal intensivkons.tillfällen (m) 2,39 2,00 0,54 (SOU 2004:86) Tabell 8. Ålder (m) och andel ej fyllda 20 år bland köpare och brukare av smugglad alkohol år 2003 bland män. Alla intervjuade åriga män: m=44 år. Män som uppger att de köpt respektive druckit smugglade alkoholdrycker (sprit, vin eller öl) under de senaste 30 dagarna Smuggelöl Smuggelsprit Smuggelvin Genomsnittsålder bland köpare % av köpare ej fyllda 20 år 22% 19% 6% Antal köpare Genomsnittsålder bland de som druckit % av brukare ej fyllda 20 år 15% 16% 16% Antal brukare (SOU 2004:86). Tabell 9. Ålder (m) och andel ej fyllda 20 år bland köpare och brukare av smugglad alkohol år 2003 bland kvinnor. Alla intervjuade åriga kvinnor: m=45 år. Kvinnor som uppger att de köpt respektive druckit smugglade alkoholdrycker (sprit, vin eller öl) under de senaste 30 dagarna Smuggelöl Smuggelsprit Smuggelvin Genomsnittsålder bland köpare % av köpare ej fyllda 20 år 33% 57% 26% Antal köpare Genomsnittsålder bland brukare % av brukare ej fyllda 20 år 26% 36% 22% Antal brukare (SOU 2004:86) Som vi kan utläsa av tabell 10 har framförallt köpen av smuggelöl ökat drastiskt från år 2001 till år 2003, men även vinet har ökat markant. Smuggelspriten har dock sjunkit år 2003 efter att ha haft en höjning

20 Tabell 10. Köp av smuggelsprit, smuggelöl och smuggelvin omräknat till antal tusen (1000) volymliter från år 2001 till år År Smuggelsprit Smuggelöl Smuggelvin (SOU 2004:86). 3.6 Internethandel med alkohol På internet finns numera en uppsjö av butiker som säljer alkohol. För att locka kunder använder sig leverantörerna av fraser som Billigt, enkelt och bekvämt, Tryggt och enkelt att handla hos oss, Två lådor till priset av en och Sveriges billigaste starköl för att nämna några. Man poängterar också hur skönt det är att sitta hemma i lugn och ro och beställa, samt givetvis att priset är så oerhört mycket lägre än på Systembolaget. TOO HIGH ALCOHOL TAXES IN YOUR COUNTRY? Buy your spirits from us and you don't need to pay the domestic alcohol taxes! We are located in Germany and you only have to pay the German taxes (included in the price)! är ett budskap en leverantör använder som lockbete. Hos en av Sveriges största vinsajter är ledorden att det ska vara billigt, enkelt och bekvämt. Billigt i jämförelse med andra, enkelt genom att beställningen endast sker genom fyra steg och bekvämt på så sätt att beställningen sker över Internet. Leverantören förbehåller sig rätten att utan förvarning höja eller sänka priserna. Prisändring kan ske till exempel vid leverantörsbyte eller ändring av valutakurser. Priserna på hemsidan är inklusive tyska skatter, avgifter och emballage. Det som tillkommer är fraktkostnaden. (För order under 50 tillkommer dock en expeditionsavgift på 5.) Det vanligaste beställningssättet är online med kreditkort. När kunden har genomfört sin beställning får denne en orderbekräftelse via mail på att beställningen blivit accepterad och är klar för leverans. När man beställer alkohol via internet måste man som köpare själv ombesörja frakten pga. den svenska punktskattelagen. Dock rekommenderar säljaren fraktleverantör och skickar länk till denna när beställningen gjorts. Varorna kan levereras direkt hem till dörren eller till annan angiven adress, alternativt hämtas på lagret i Tyskland. Alla priser hos fraktleverantören anges i euro och är inklusive tysk moms. Endast angiven mottagare kan lösa ut leveransen oavsett vilket transportföretag det gäller, alternativt att man hämtar varorna på lagret. Man måste vara minst 20 år och kunna legitimera sig vid tillfället. Leveranserna har dock väckt uppmärksamhet, och förvirring har uppstått i Sverige. Det finns nämligen två problem med detta förfarande: 1) svensk lag medger inte import av alkohol såvida inte köparen personligen tar in varorna i landet. 20

21 2) det har startats företag genom vilka privatpersoner kan beställa alkoholhaltiga drycker från andra länder. I åtskilliga fall har dock sändningarna blivit stoppade av tullen och varorna har tagits i beslag. Detta har provats i domstol två ggr med olika utslag. Hovrätten för västra Götaland har i ett mål valt att gå på åklagarens linje. Domen blev fällande både i Göteborgs tingsrätt och i hovrätten. Hovrätten ogillade åtalet för varusmuggling mot en person som hade köpt ca 19 l sprit i Spanien och skickat hem dryckerna med transportföretag. Det fallet är nu för prövning i högsta domstolen som begärt förhandsbesked från EG-domstolen. Den 1 april 2005 fick en privatperson efter ett hovrättsbeslut tillbaka 30 vinflaskor som han köpt via Internet, och som tullen beslagtagit. I juni förra året beslagtogs lasten som kom från Spanien eftersom man misstänkte smugglingsbrott. Tingsrätten beslutade att beslaget skulle kvarstå, men efter överklagan hävs alltså beslaget. Domstolar kan alltså upphäva tullbeslag av distansimporterad alkohol i avvaktan på EG-domstolen utlåtande till HD. I ett protokoll från Hovrätten över Skåne och Blekinge, daterat kan man läsa följande: Artikel 28 i fördraget om upprättande av den europeiska gemenskapen är tillämplig. Där anges att kvantitativa importrestriktioner och åtgärder med motsvarande verkan ska vara förbjudna mellan medlemsländerna. Den svenska lagstiftningen, enligt vilken privatinförsel av alkohol är tillåten endast vid resandes egen införsel, står i strid med fördragets artikel 28. Åtgärder grundade på fördragets artikel 30 under åberopande av folkhälsoskäl kan inte motivera de svenska importrestriktionerna. Man anser inte att skyddet för folkhälsan påverkas av den alkoholinförsel som företagits eftersom mängden är mycket begränsad och avsedd för familjens egna bruk. Åklagaren menar att enligt 4 kap. 2 alkohollagen får vin endast i vissa reglerande undantagsfall föras in till landet utan särskilt tillstånd. Inget sådant undantagsfall föreligger i detta ärende. Införseln av alkoholen har alltså inte varit tillåten, vilket innebär att smugglingslagen blir tillämplig. Personen är för närvarande dock inte misstänkt för brott mot smugglingslagen, då uppsåt eller grov oaktsamhet från hans sida inte kan antas föreligga. Grunden för beslaget är att alkoholen objektivt sett varit föremål för brott mot smugglingslagen. Vad gäller detta målet så kommer i skrivande stund inte ytterligare utredningsåtgärder att vidtas förrän HD meddelat dom eller beslut i målet från Göteborg, där det har begärts förhandsbesked från EG-domstolen. På grund av detta kan åklagaren inte ange någon tid för åtals väckande eller yrkande om förverkande. Hovrätten bedömde att närmast tillämpligt är andra stycket under 4 kap. 2 i alkohollagen. Där anges att bl.a. vin får föras in av resande som fyllt tjugo år eller av person, som utför arbete på transportmedel och som har uppnått nämnda ålder, för eget eller familjens bruk eller som gåva till närstående för dennes eller dennes familjs personliga bruk. Av det aktuella lagrummet, 4 kap. 2 alkohollagen, följer att privatimport av vin via postorder, internethandel eller annan distansförsäljning över Sveriges gränser inte är tillåten såvida importören inte själv följer med transporten. Enligt 3 lagen om straff för smuggling skall den som, i samband med införsel till landet av en vara som omfattas av ett särskilt föreskrivet förbud mot eller villkor för införsel, 21

22 uppsåtligen bryter mot förbudet eller villkoret genom att underlåta att anmäla varan till tullbehandling, dömas för smuggling. Gärningen är straffbar även om den sker av grov oaktsamhet. Även om åklagaren inte har angett någon viss person som misstänkt och dessutom uttryckligen angett att köparen ifråga för närvarande inte är misstänkt för sådant brott, kan det skäligen antas att brott mott smugglingslagen föreligger. Åklagaren har som förklaring till att någon tid för åtals väckande, eller för talan om förverkande, inte kan anges anfört att ytterligare utredningsåtgärder inte kommer att vidtas förrän HD meddelat dom eller beslut i Göteborgsmålet där förhandsbesked har begärts från EG-domstolen. Begäran avser huruvida det svenska principiella förbudet för en privatperson att själv importera alkoholdrycker i annat fall än då han själv medföljer transporten som resande står i överensstämmelse med EG-fördraget. Frågan har ännu inte blivit avgjord och kommer troligen att avgöras andra halvåret Prövningen aktualiserar frågan om den svenska lagstiftningen står i överensstämmelse med EG-rätten. Kommissionen för den Europeiska Gemenskapen har i sitt yttrande till EGdomstolen 2004 föreslagit att domstolen ska fatta beslut med hänvisning till att det svenska förbudet står i strid med artikel 28 i EG-fördraget. Förbudet är inte motiverat för att skydda människors hälsa och liv och att det är oproportionellt och inte nödvändigt för att värna folkhälsan. I avvaktan på beslut från EU fortsätter tullmyndigheten att beslagta alkohol inköpt via internet. Beslagen ökar dessutom och Tullverket rapporterar i Dagens Nyheter (2006) om ett rekordbeslag när det gäller privatimporterad alkohol. Första halvåret 2006 beslagtogs över liter sprit, vin och öl, vilket är tio gånger mer än hela De menar att de blivit skickligare att spåra och identifiera dem som håller på med den här verksamheten och det ger utslag i statistiken. 22

2013-11-26. Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

2013-11-26. Socialdepartementet. 103 33 Stockholm 2013-11-26 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Betänkande av Utredningen om tillsyn av marknadsföring och e-handel med alkoholdrycker m.m., SOU 2013:50 Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt

Läs mer

Alkoholkonsumtionen i Sverige 2011

Alkoholkonsumtionen i Sverige 2011 Alkoholkonsumtionen i Sverige 2011 Projektgruppen som ingår i arbetet med uppföljning och utvärdering av ANDTstrategin i samarbete med Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning 2 Innehåll

Läs mer

VITBOK OM SVARTÖL. uppdaterad förkortad version. april 2005

VITBOK OM SVARTÖL. uppdaterad förkortad version. april 2005 VITBOK OM SVARTÖL uppdaterad förkortad version april 2005 INNEHÅLL SIDA 1. Sammanfattning 2 2. Gränshandel och smuggling hur mycket och hur? 2 3. Ölets roll i gränshandeln 4 4. Skatter och ölpriser 5 5.

Läs mer

Tal om alkohol 2012 - en statistisk årsrapport från Monitorprojektet

Tal om alkohol 2012 - en statistisk årsrapport från Monitorprojektet SoRAD Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning Tal om alkohol 2012 - en statistisk årsrapport från Monitorprojektet Mats Ramstedt (red) Annette Lindell Jonas Raninen Forskningsrapport

Läs mer

ATT SÄLJA TOBAK ELLER FOLKÖL

ATT SÄLJA TOBAK ELLER FOLKÖL ATT SÄLJA TOBAK ELLER FOLKÖL Kort information till dig som säljer tobak eller folköl REGLER FÖR ATT SÄLJA TOBAK Du får sälja tobak om: du har anmält detta och skickat in ett egenkontrollprogram för försäljningen

Läs mer

Unga killar om alkoholkonsumtion, öl och inköpskanaler

Unga killar om alkoholkonsumtion, öl och inköpskanaler Unga killar om alkoholkonsumtion, öl och inköpskanaler - Fokusgrupper om förändringar i konsumtionsvanor och inköpsvanor Maria Melin Stockholm i juni 2004 Metod och urval Kvalitativ metod Två gruppdiskussioner

Läs mer

Riktlinjer av tillsyn över detaljhandel med folköl, tobak samt vissa receptfria läkemedel

Riktlinjer av tillsyn över detaljhandel med folköl, tobak samt vissa receptfria läkemedel Riktlinjer av tillsyn över detaljhandel med folköl, tobak samt vissa receptfria läkemedel Skapad 2010-01-14 socialnamnden@upplands-bro.se 08-581 690 00 Innehållsförteckning Riktlinjer.. 1 Inledning..

Läs mer

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g Nuläget för alkoholkonsumtion och skador Narkotikaanvändning och narkotikaskador 19 april 1 Upplägg 1. Hur har alkoholkonsumtionen förändrats och hur ser det ut i ett Europeiskt perspektiv?. Alkoholskadeutvecklingen

Läs mer

Privat införsel av alkoholvaror och tobaksvaror

Privat införsel av alkoholvaror och tobaksvaror SKV 0 utgåva Privat införsel av alkoholvaror och tobaksvaror Alkoholskatt Tobaksskatt Den här broschyren riktar sig till dig som ska föra in alkohol- eller tobaksvaror för personligt bruk från ett annat

Läs mer

Internethandel med alkohol

Internethandel med alkohol SoRAD Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning Stockholms universitet Sveaplan, 106 91 Stockholm Hemsida: www.sorad.su.se Kontaktpersoner: Mats Ramstedt Ulrika Boman Internethandel med

Läs mer

Att sälja folköl eller tobak

Att sälja folköl eller tobak S O C I A L F Ö RVA LT N I N G E N I H U D D I N G E Att sälja folköl eller tobak Kort information till folköl- och tobakshandlare Vad är folköl? Folköl är en dryck med en alkoholhalt över 2,25 och upp

Läs mer

EGENTILLSYNSPROGRAM FOLKÖL

EGENTILLSYNSPROGRAM FOLKÖL EGENTILLSYNSPROGRAM FOLKÖL Försäljningsställe: Ägare (juridisk person): CHECKLISTA FÖR EGENTILLSYN Utse försäljningsansvarig Informera nyanställd om regler och rutiner och varför de finns Repetera regelbundet

Läs mer

BAKGRUNDSFRÅGOR. I. När är du född, år och månad?

BAKGRUNDSFRÅGOR. I. När är du född, år och månad? BAKGRUNDSFRÅGOR I. När är du född, år och månad? II. Vad har du för sysselsättning just nu? (Läs upp alternativ 1-5. Mer än ett alternativ är möjliga). 1. Arbetar heltid 2. Arbetar deltid 3. Studerar vid

Läs mer

Alkoholvanor bland ungdomar och unga vuxna i Stockholms län studier av hur unga människor i Stockholms län anskaffar alkohol

Alkoholvanor bland ungdomar och unga vuxna i Stockholms län studier av hur unga människor i Stockholms län anskaffar alkohol Alkoholvanor bland ungdomar och unga vuxna i Stockholms län studier av hur unga människor i Stockholms län anskaffar alkohol Håkan Leifman Sektionschef, STAD Preliminär version (vissa mindre ändringar

Läs mer

Handlingsplan och policy mot ANT; Alkohol, Narkotika och Tobak

Handlingsplan och policy mot ANT; Alkohol, Narkotika och Tobak Handlingsplan och policy mot ANT; Alkohol, Narkotika och Tobak Mål Skolans mål är att vi skall arbeta för att bli en drogfri skola. Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången skolgång har grundläggande

Läs mer

Vi träffade Wenche Fredriksen som är norska tullverkets chef för kontrollverksamheten vid Svinesund, Fredrikstad och Rygge flygplats.

Vi träffade Wenche Fredriksen som är norska tullverkets chef för kontrollverksamheten vid Svinesund, Fredrikstad och Rygge flygplats. Ingen narkotika inga missbrukare Om det inte finns någon narkotika så finns det inte några missbrukare. Så enkelt är det i teorin, men verkligheten ser annorlunda ut. Narkotika måste bekämpas på många

Läs mer

Salems kommun Björn Callmar Ungdomssamordnare/projektledare Ung i Salem 2004-10-21. 2004 års provinköpsstudie - tobak och folköl Salems kommun

Salems kommun Björn Callmar Ungdomssamordnare/projektledare Ung i Salem 2004-10-21. 2004 års provinköpsstudie - tobak och folköl Salems kommun Björn Callmar Ungdomssamordnare/projektledare Ung i Salem 2004-10-21 - tobak och folköl Salems kommun 2 rörande tobak och folköl Under våren 2004 genomfördes en uppföljning av 2001och 2002 års provinköpsstudie

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell

Läs mer

Om skattebrotten som kostat staten en halv miljard kronor Svensk Servicehandel & Fast Food

Om skattebrotten som kostat staten en halv miljard kronor Svensk Servicehandel & Fast Food Pengarna som gick upp i rök Om skattebrotten som kostat staten en halv miljard kronor Svensk Servicehandel & Fast Food Om Svensk Servicehandel & Fast Food Svensk Servicehandel & Fast Food är en branschorganisation

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom narkotikasmuggling m.m.

Överklagande av en hovrättsdom narkotikasmuggling m.m. Överklagande Sida 1 (7) Datum Rättsavdelningen 2014-01-08 ÅM 2013/10106 Byråchefen Hedvig Trost Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom narkotikasmuggling m.m. Klagande

Läs mer

* Obligatorisk uppgift. Försäljning av folköl (detaljhandel) Servering av folköl Försäljning av tobak. Företagsnamn * Organisationsnummer *

* Obligatorisk uppgift. Försäljning av folköl (detaljhandel) Servering av folköl Försäljning av tobak. Företagsnamn * Organisationsnummer * Anmälan avser * * Obligatorisk uppgift Försäljning av folköl (detaljhandel) Servering av folköl Försäljning av tobak Innehavare/Firma Företagsnamn * Organisationsnummer * Typ av företag * Enskild Aktiebolag

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 28 augusti 2009 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Jur. kand. Slobodan Jovicic Advokatfirman Salomonsson & Liljekvist Kornhamnstorg

Läs mer

Information vid försäljning av tobak, folköl & receptfria läkemedel

Information vid försäljning av tobak, folköl & receptfria läkemedel Information vid försäljning av tobak, folköl & receptfria läkemedel Rätt att sälja En förutsättning för detaljhandel att sälja folköl är att det finns matvaror i butiken. Butiken skall ha ett brett sortiment

Läs mer

Sveriges Bryggeriers enkät med Europaparlamentskandidater 2009

Sveriges Bryggeriers enkät med Europaparlamentskandidater 2009 Sveriges Bryggeriers enkät med Europaparlamentskandidater 2009 Sveriges Bryggerier skickade tre frågor till Sveriges hugade Europaparlamentariker den 15e maj. Här sammanställs alla svar vi fått in. Bör

Läs mer

Var går gränsen? Delbetänkande av Alkoholinförselutredningen. Stockholm 2004 SOU 2004:86

Var går gränsen? Delbetänkande av Alkoholinförselutredningen. Stockholm 2004 SOU 2004:86 Var går gränsen? Delbetänkande av Alkoholinförselutredningen Stockholm 2004 SOU 2004:86 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer

Läs mer

Länsstyrelsen Västernorrland i samarbete med länets kommuner.

Länsstyrelsen Västernorrland i samarbete med länets kommuner. Länsstyrelsen Västernorrland i samarbete med länets kommuner. 871 86 Härnösand 0611-34 90 00 vasternorrland@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/vasternorrland Regler och råd vid försäljning av tobak

Läs mer

Sporadisk import av punktskattepliktiga produkter

Sporadisk import av punktskattepliktiga produkter Kundanvisning om punktbeskattning 6 Sporadisk import av punktskattepliktiga produkter www.tulli.fi April 2014 Sporadisk import av punktskattepliktiga produkter Tillfälligt registrerad mottagare Inom punktskattelagstiftningen

Läs mer

Egenkontrollprogram för tobaks- och folkölsförsäljning 12 c tobakslagen (1993:581) 5 kap 5 alkohollagen (2010:1622)

Egenkontrollprogram för tobaks- och folkölsförsäljning 12 c tobakslagen (1993:581) 5 kap 5 alkohollagen (2010:1622) Miljö- och hälsoskydd Egenkontrollprogram för tobaks- och folkölsförsäljning 12 c tobakslagen (1993:581) 5 kap 5 alkohollagen (2010:1622) FOLKÖL TOBAK Tillsyn Alla försäljningsställen av folköl och tobak

Läs mer

Hur mycket dricker svensken? alkoholkonsumtionen i siffror 2001 2012

Hur mycket dricker svensken? alkoholkonsumtionen i siffror 2001 2012 Hur mycket dricker svensken? alkoholkonsumtionen i siffror 2001 2012 CAN Rapport 140 Håkan Leifman & Björn Trolldal Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN 1:a upplagan, 1:a tryckningen

Läs mer

Den första mars 2004 sänktes alkoholskatterna

Den första mars 2004 sänktes alkoholskatterna Meddelande Alkoholkonsumtionen ökar i Finland Den första mars 2004 sänktes alkoholskatterna i Finland med i genomsnitt 33 procent. Skatterna på starka alkoholdrycker sänktes med 44 procent och skatterna

Läs mer

Försäljnings- och/eller serveringsställets namn

Försäljnings- och/eller serveringsställets namn Tillsyn Alla försäljnings- & serveringsställen av folköl får tillsynsbesök av alkoholhandläggaren i Gislaveds kommun. Syftet med besöket är att ha en kommunikation kring gällande regler för försäljning

Läs mer

Förbudet mot privatimport av alkohol via ombud

Förbudet mot privatimport av alkohol via ombud Örebro Universitet Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap Rättsvetenskap C, Europarätt C-uppsats, 10 p. Handledare: Vladimir Bastidas, SU VT 2006 Förbudet mot privatimport av alkohol via

Läs mer

Spritförsäljningen har varit relativt konstant fram till slutet av 1970-talet men har därefter avtagit. 1991 var spritförsäljningens

Spritförsäljningen har varit relativt konstant fram till slutet av 1970-talet men har därefter avtagit. 1991 var spritförsäljningens svenskarnas Förändrade Dryc kesvanor Alkoholkonsumtionen har under efterkrigstiden ökat kraftigt i Sverige samtidigt som nykterhetsrörelsens betydelse som organisation minskat. Den svenska alkoholpolitiken

Läs mer

5 Insatser internationellt

5 Insatser internationellt 5 Insatser internationellt Utredningens förslag: Sverige skall bygga vidare på den plattform som lagts genom det nordiska samarbetet och arbeta aktivt för att skapa allianser även med nordeuropeiska och

Läs mer

Frågor och svar om alkohollagen, Nr 2

Frågor och svar om alkohollagen, Nr 2 Frågor och svar om alkohollagen, Nr 2 Information Handbok alkohollagen Arbetet med att revidera handboken pågår och som tidigare meddelats beräknas en första version vara klar för publicering i juni. I

Läs mer

Regler och råd vid försäljning av tobak och folköl

Regler och råd vid försäljning av tobak och folköl Regler och råd vid försäljning av tobak och folköl TOBAK Försäljning av tobak Vad är tobak? En tobaksvara är en vara som innehåller tobak, till exempel cigaretter, cigarrer, cigariller, pip- och rulltobak,

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program 1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella

Läs mer

KRONOBERGSMODELLEN DET LOKALA EXEMPLET

KRONOBERGSMODELLEN DET LOKALA EXEMPLET KRONOBERGSMODELLEN DET LOKALA EXEMPLET NPO-Söderåsen 1 NPO Söderåsen Är ett närpolisområde som omfattar fem kommuner, Klippan, Åstorp, Bjuv, Örkelljunga samt Svalöv Området har polisstationer med yttre

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

Stockholm den 30 oktober 2014

Stockholm den 30 oktober 2014 R-2014/1227 Stockholm den 30 oktober 2014 Till Justitiedepartementet S2014/5406/FST Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 28 juli 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över Alkoholleveransutredningens

Läs mer

Egenkontrollprogram för Folköl-, tobak- och läkemedelsförsäljning

Egenkontrollprogram för Folköl-, tobak- och läkemedelsförsäljning Egenkontrollprogram för Folköl-, tobak- och läkemedelsförsäljning Checklista för den person som ansvarar för försäljningsställets egenkontroll. Informera samtliga som arbetar på försäljningsstället om

Läs mer

tillsynsplan över försäljning av alkoholdrycker enligt alkohollagen samt tobaksförsäljning enligt tobakslagen i Ljusdals kommun

tillsynsplan över försäljning av alkoholdrycker enligt alkohollagen samt tobaksförsäljning enligt tobakslagen i Ljusdals kommun Ljusdals Kommun tillsynsplan över försäljning av alkoholdrycker enligt alkohollagen samt tobaksförsäljning enligt tobakslagen i Ljusdals kommun Gäller från och med 2015-01-01 ljusdal.se Alkohollagen är

Läs mer

Vilka skulle konsekvenserna bli om detaljhandeln med alkoholdrycker privatiserades i Sverige?

Vilka skulle konsekvenserna bli om detaljhandeln med alkoholdrycker privatiserades i Sverige? Vilka skulle konsekvenserna bli om detaljhandeln med alkoholdrycker privatiserades i Sverige? Harold Holder (red) Harold Holder, Prevention Research Center, Pacific Institute for Research and Evaluation,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 12 februari 2007 B 1544-06 KLAGANDE HL Ombud och offentlig försvarare: Advokat CH MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

DOM 2012-11-19 meddelad i Kristianstad

DOM 2012-11-19 meddelad i Kristianstad l_ l KRISTIANSTADS Rotel 7 meddelad i Kristianstad JMålnrB396-12 ----------~~~~~=~---------- p ARTER (Antal tilltalade: l) Åklagare Extra åklagare Christer Almfeldt Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i

Läs mer

RIKTLINJER FÖR TILLSYN AV TOBAK, ÖL OCH RECEPT- FRIA NIKOTINLÄKEMEDEL

RIKTLINJER FÖR TILLSYN AV TOBAK, ÖL OCH RECEPT- FRIA NIKOTINLÄKEMEDEL SN2009/73 1 (5) Ulrica Fornstedt Tillståndshandläggare Tfn: 0171-62 51 90 E-post ulrica.fornstedt@enkoping.se RIKTLINJER FÖR TILLSYN AV TOBAK, ÖL OCH RECEPT- FRIA NIKOTINLÄKEMEDEL Kommunens ansvar Kommunen

Läs mer

Sju frågor och svar om gårdsförsäljning av alkohol

Sju frågor och svar om gårdsförsäljning av alkohol Sju frågor och svar om gårdsförsäljning av alkohol Författat av: Robert Damberg, september 2009 INLEDNING Alkohol och den politik som förs kring den är en het, spännande och engagerande fråga. Den verkar

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Övervakning av det svenska detaljhandelsmonopolet

Övervakning av det svenska detaljhandelsmonopolet Övervakning av det svenska detaljhandelsmonopolet för alkoholdrycker - Rapport till Europeiska kommissionen december 2007 Det svenska detaljhandelsmonopolet för alkoholdrycker Rapport till Europeiska kommissionen

Läs mer

DOM 2015-07-01 Stockholm

DOM 2015-07-01 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Avdelning 06 Rotel 060204 DOM 2015-07-01 Stockholm Mål nr B 2550-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Attunda tingsrätts dom den 19 februari 2015 i mål nr B 8199-14, se bilaga A PARTER (antal tilltalade

Läs mer

Svensk alkoholpolitik inför gränslösa utmaningar

Svensk alkoholpolitik inför gränslösa utmaningar KERSTIN STENIUS Svensk alkoholpolitik inför gränslösa utmaningar I april 2005 har det gått cirka en månad sedan slutbetänkandet från alkoholinförselutredningen publicerades. Betänkandet föreslår kraftiga

Läs mer

Samverka för att motverka

Samverka för att motverka En inspirationsskrift från Skånesamverkan mot droger Samverka för att motverka - om samverkan kring ungdomar i samband med risktillfällen Risktillfällen är ett samlingsnamn för kvällar, helger och perioder

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 10 juli 2008 B 5248-06 KLAGANDE 1. BA Ombud och offentlig försvarare: Advokat FB 2. DF Ombud och offentlig försvarare: Advokat LA 3. LG

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND

RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND KOMMUNALA RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN AVSEENDE SERVERINGSTILLSTÅND Enligt 8 kap 9 alkohollagen (2010:1622) ska kommunen tillhandahålla riktlinjer för tillämpningen

Läs mer

HÖRBY KOMMUN. Tillsyn av tobak och folköl inom Hörby kommun 2008 RAPPORT 2009-1

HÖRBY KOMMUN. Tillsyn av tobak och folköl inom Hörby kommun 2008 RAPPORT 2009-1 Tillsyn av tobak och folköl inom Hörby kommun 2008 RAPPORT 2009-1 MILJÖNÄMNDEN 2009 Inledning Ett tillsynsprojekt har utförts i 21 butiker av miljökontoret, i Hörby kommun. Livsmedels- och hälsoskyddsinspektör

Läs mer

Unga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan

Unga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Unga vuxna om att förse unga med alkohol Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Bakgrund Många kommunikationsinsatser har de senaste åren genomförts för att påverka föräldrars attityder till att förse

Läs mer

Hur gammal är du? En studie av ungdomars möjligheter att bli serverade starköl på restauranger i Göteborg. Louise Bergman Sara Reis.

Hur gammal är du? En studie av ungdomars möjligheter att bli serverade starköl på restauranger i Göteborg. Louise Bergman Sara Reis. Hur gammal är du? En studie av ungdomars möjligheter att bli serverade starköl på restauranger i Göteborg Louise Bergman Sara Reis Augusti 2004 Rapport 4 Förord RUS-projektet (Restauranger Utveckling

Läs mer

Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning INTERNETALKOHOL

Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning INTERNETALKOHOL SoRAD Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning INTERNETALKOHOL En kartläggning av självrapporterade alkoholbeställningar via Internet 2004 2012 Samira Radwan & Tove Sohlberg Forskningsrapport

Läs mer

Riktlinjer för studenter vid Högskolan i Halmstad gällande droger Utbildningsnämnden ställer sig bakom dokumentet vid sammanträde 041216/050105.

Riktlinjer för studenter vid Högskolan i Halmstad gällande droger Utbildningsnämnden ställer sig bakom dokumentet vid sammanträde 041216/050105. Riktlinjer för studenter vid Högskolan i Halmstad gällande droger Utbildningsnämnden ställer sig bakom dokumentet vid sammanträde 041216/050105. 1. Bakgrund och definitioner Högskolan i Halmstad anser

Läs mer

SKRIVELSE 2011-12-07. Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket för sprutor och kanyler (Ds 2011:38)

SKRIVELSE 2011-12-07. Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket för sprutor och kanyler (Ds 2011:38) Stockholms läns landsting Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2011-12-07 i (i) LS 1111-1540 Landstingsstyrelsen r tandstwgsstyrelsen 1M2-20 * 011 Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket

Läs mer

Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 Karlstad. MOTPART Spendrups Bryggeriaktiebolag, Box 3006, 143 03 Vårby Ombud: bolagsjuristen M. E.

Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 Karlstad. MOTPART Spendrups Bryggeriaktiebolag, Box 3006, 143 03 Vårby Ombud: bolagsjuristen M. E. MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2011:5 2008: Datum 2011-03-08 Dnr B 3/10 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 Karlstad MOTPART Spendrups Bryggeriaktiebolag, Box 3006, 143 03 Vårby Ombud: bolagsjuristen

Läs mer

Alkohol och drogsituationen Nationellt och lokalt

Alkohol och drogsituationen Nationellt och lokalt Alkohol och drogsituationen Nationellt och lokalt Pirjo Svegréus Drogförebyggande samordnare pirjo.svegreus@skovde.se 0500-49 87 67 www.skovde.se/drogforebyggande Nationell Baskurs: Riskbruk, missbruk

Läs mer

Koll på alkoholopinionen - och på alkoholvanorna

Koll på alkoholopinionen - och på alkoholvanorna Koll på alkoholopinionen - och på alkoholvanorna Några resultat från de årliga SOMundersökningarna Vetenskapsfestivalen 13 Lennart Weibull Alkoholpolitik 00-12 Målet är att hålla nere alkoholförbrukningen

Läs mer

Till dig som är tonårs förälder i Solna

Till dig som är tonårs förälder i Solna Till dig som är tonårs förälder i Solna Solna_original.indd 1 09-04-14 09.31.07 Din TONÅRING är viktig Solna bedriver sedan många år ett förebyggande arbete riktat till barn och ungdomar. Tillsammans med

Läs mer

Egenkontrollprogram för tobak och/eller folköl

Egenkontrollprogram för tobak och/eller folköl Egenkontrollprogram för tobak och/eller folköl Näringsidkaren ska utöva särskild kontroll (egenkontroll) över försäljningen och ansvara för att det finns ett egenkontrollprogram som är lämpligt för verksamheten.

Läs mer

Tal om alkohol 2008 - en statistisk årsrapport från Monitor-projektet

Tal om alkohol 2008 - en statistisk årsrapport från Monitor-projektet SoRAD Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning Tal om alkohol 2008 - en statistisk årsrapport från Monitor-projektet Mats Ramstedt (red.) Tove Axelsson Sohlberg Barbro Engdahl Johan Svensson

Läs mer

REFUGEE AIR FRÅGAN OM MÄNNISKOSMUGGLING SAMT ORGANISERANDE AV MÄNNISKOSMUGGLING

REFUGEE AIR FRÅGAN OM MÄNNISKOSMUGGLING SAMT ORGANISERANDE AV MÄNNISKOSMUGGLING TILL: Refugee Air MED E- MAIL 2015-09- 08 REFUGEE AIR FRÅGAN OM MÄNNISKOSMUGGLING SAMT ORGANISERANDE AV MÄNNISKOSMUGGLING 1. BAKGRUND 1. Med anledning av den pågående flyktingkatastrofen vid Medelhavet

Läs mer

Iq Rapport 2012:3 IQ Alkoholindex 2012. Sådan är svenskarnas attityd till alkohol

Iq Rapport 2012:3 IQ Alkoholindex 2012. Sådan är svenskarnas attityd till alkohol Iq Rapport :3 IQ Alkoholindex Sådan är svenskarnas attityd till alkohol Innehåll 1. Förord 2. Sammanfattning 4. Om alkoholen i dagens Sverige 6. 8. 10. 14. 16. Dryckesvanor idag Förändringar i attityderna

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Övervakning av det svenska detaljhandelsmonopolet

Övervakning av det svenska detaljhandelsmonopolet Övervakning av det svenska detaljhandelsmonopolet för alkoholdrycker - Rapport till Europeiska kommissionen december 2006 Det svenska detaljhandelsmonopolet för alkoholdrycker Rapport till Europeiska kommissionen

Läs mer

Promemorian Genomförande av det omarbetade explosivvarudirektivet Ju2015/05400/L4

Promemorian Genomförande av det omarbetade explosivvarudirektivet Ju2015/05400/L4 samhällsskydd och beredskap REMISSVAR 1 (5) Ert datum 2015-07-03 Er referens Ju2015/05400/L4 Avdelning för risk- och sårbarhetreducerande arbete Farliga ämnen Shulin Nie 010 2404211 shulin.nie@msb.se Regeringskansliet

Läs mer

Rättsavdelningen Datum Dnr Karin Engstrand 2014-07-07 STY 2014-453 Tel. 08-405 03 53 Ert datum Er referens karin.engstrand@tullverket.

Rättsavdelningen Datum Dnr Karin Engstrand 2014-07-07 STY 2014-453 Tel. 08-405 03 53 Ert datum Er referens karin.engstrand@tullverket. Rättsavdelningen Datum Dnr Karin Engstrand 2014-07-07 STY 2014-453 Tel. 08-405 03 53 Ert datum Er referens karin.engstrand@tullverket.se Konsekvensutredning över förslag till föreskrifter om ändring i

Läs mer

Lokala åtgärder mot organiserad brottslighet

Lokala åtgärder mot organiserad brottslighet Lokala åtgärder mot organiserad brottslighet Föreläsningens innehåll Vad är organiserad brottslighet? Lokalt arbete mot organiserad brottslighet- vad kan man göra? Lokala exempel Hur ska man göra? Att

Läs mer

Riktlinjer för tillsyn över detaljhandel med folköl, tobak samt receptfria läkemedel

Riktlinjer för tillsyn över detaljhandel med folköl, tobak samt receptfria läkemedel Antagen av Individnämnden 2013-04-04, IN 131/13 Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Skyddslagstiftningar... 5 1.2 Kommunens ansvar... 5 2 Folköl 6 2.1 Försäljning och servering av folköl... 6 2.2 Anmälan och egenkontroll...

Läs mer

Egenkontrollprogram för tobaks och folkölsförsäljning

Egenkontrollprogram för tobaks och folkölsförsäljning Egenkontrollprogram för tobaks och folkölsförsäljning 12 c tobakslagen (1993:581) 5 kap 5 alkohollagen (2010:1622) Värt att veta om egenkontrollprogram Du som tänker sälja folköl och tobak till konsumenter

Läs mer

Tillsynsplan 2014. Dnr: VoO.2014.0051 1 (6) 2014-01-27

Tillsynsplan 2014. Dnr: VoO.2014.0051 1 (6) 2014-01-27 Dnr: VoO.2014.0051 1 (6) 2014-01-27 Vård och Omsorg Anette Borglin Tillsynsplan 2014 Plan för Eslövs kommuns tillsyn över servering av alkoholdrycker och folköl enligt alkohollagen, tobaksförsäljning enligt

Läs mer

ANMÄLAN. Box 12825 112 97 Stockholm. Gazal Casselborg, Förbundsjurist IOGT-NTO. Brott mot alkohollagstiftningen och alkoholskattelagstiftningen

ANMÄLAN. Box 12825 112 97 Stockholm. Gazal Casselborg, Förbundsjurist IOGT-NTO. Brott mot alkohollagstiftningen och alkoholskattelagstiftningen Ekobrottsmyndigheten (Anmälaren är medveten om att anmälan inte nödvändigtvis kommer att hanteras av Ekobrottsmyndigheten) Stockholm den 10 november 2011 ANMÄLAN Anmälare: IOGT-NTO Box 12825 112 97 Stockholm

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program för s kommun Innehåll Drogpolitiskt program... 3 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Alkohol... 5... 5 Barn och ungdomar... 6 Vuxna... 6 Narkotika... 8... 8 Barn och

Läs mer

Regler och råd vid försäljning av tobak

Regler och råd vid försäljning av tobak Regler och råd vid försäljning av tobak Innehåll 3 Inledning 4 Försäljning av tobak 5 Regler vid försäljning av tobaksvaror 6 Vad händer om man bryter mot lagen? 7 Tillsyn 8 Egenkontrollprogram exempel

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-03-28 Dnr 114-2011 Försvararsamtal BAKGRUND Enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet (tillsynslagen) har Säkerhets-

Läs mer

Egenkontrollprogram för Folköl-, tobak- och läkemedelsförsäljning

Egenkontrollprogram för Folköl-, tobak- och läkemedelsförsäljning Egenkontrollprogram för Folköl-, tobak- och läkemedelsförsäljning Checklista för den person som ansvarar för försäljningsställets egenkontroll. Informera samtliga som arbetar på försäljningsstället om

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 maj 2015 564/2015 Lag om ändring av strafflagen Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras i strafflagen (39/1889)

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Nordisk alkoholstotistik 1987-1991

Nordisk alkoholstotistik 1987-1991 Nordisk alkoholstotistik 1987-1991 Alkoholkonsumtionen i Norden Den registrerade alkoholkonsumtionen ar storst i Danmark, dar det finns betydligt fiirre pris- och distributionspolitiska restriktioner på

Läs mer

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Sammanställning av Jennie Palmberg 101122 BORTFALL Undersökningen i Söderhamn gäller årskurs 2 i gymnasiet på Staffanskolan. Bortfallet är 19

Läs mer

Riktlinjer serveringstillstånd, folköl, tobak och nikotinläkemedel

Riktlinjer serveringstillstånd, folköl, tobak och nikotinläkemedel 1 (7) Anders Rickler Alkoholhandläggare 2008-11-14 Dan Ottosson Alkohol- och drogsamordnare Riktlinjer serveringstillstånd, folköl, tobak och nikotinläkemedel Inledning Den gällande alkohollagen antogs

Läs mer

Några frågor och svar om attityder till cannabis

Några frågor och svar om attityder till cannabis Några frågor och svar om attityder till cannabis 2014-05-27 Ipsos Sweden AB Box 12236 102 26 STOCKHOLM Besöksadress: S:t Göransgatan 63 Telefon: 08-598 998 00 Fax: 08-598 998 05 Ipsos Sweden AB. 1 Innehåll

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

Nordiska Alkoholfakta 2001. Nordiska Alkoholfakta

Nordiska Alkoholfakta 2001. Nordiska Alkoholfakta Nordiska Alkoholfakta 1 Innehåll Förord... 3 Återförsäljningssystemen i de nordiska länderna... 4 Europeiska alkoholskatter... 5 Konsumentpriser - en jämförelse... 6 Alkoholkonsumtionen i Norden... 7 Den

Läs mer

Serveringstillstånd. Frågebank Sida 1 av 9

Serveringstillstånd. Frågebank Sida 1 av 9 FRÅGEBANK 2005-06-22 Nedanstående frågor kan användas vid examination eller kontroll av kunskaper avseende alkohollagens kunskapskrav för (blivande) innehavare av serveringstillstånd och serveringspersonal.

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Alkoholkonsumtionen i Sverige 2013

Alkoholkonsumtionen i Sverige 2013 Alkoholkonsumtionen i Sverige 2013 CAN Rapport 142 Håkan Leifman & Björn Trolldal Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN 1:a upplagan, 1:a tryckningen (1 200) Denna rapport är en revidering

Läs mer

Några rader om hälsa och alkohol...

Några rader om hälsa och alkohol... 1 Några rader om hälsa och alkohol... "Systembolaget blandar kräkmedel i sina drycker." Det är alla konstiga regler som har gjort att svenskarna inte kan hantera spriten. 2 Hej! Den här foldern är framtagen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt; SFS 2012:676 Utkom från trycket den 30 november 2012 utfärdad den 15 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

Alkohollag (2010:1622) 11.2 (Uppdaterad 2011-05-24. Ändringar införda t.o.m. SFS 2010:1622 / Mats Franzén)

Alkohollag (2010:1622) 11.2 (Uppdaterad 2011-05-24. Ändringar införda t.o.m. SFS 2010:1622 / Mats Franzén) Alkohollag (2010:1622) 11.2 (Uppdaterad 2011-05-24. Ändringar införda t.o.m. SFS 2010:1622 / Mats Franzén) Om författningen 1 kap. Inledande bestämmelser 1 kap. 1 Denna lag gäller tillverkning, marknadsföring

Läs mer

Iq Rapport 2011:2. Hur återhållsam är egentligen svenskarnas attityd till alkohol?

Iq Rapport 2011:2. Hur återhållsam är egentligen svenskarnas attityd till alkohol? Iq Rapport :2 IQs Alkoholindex och människors attityder till alkohol Hur återhållsam är egentligen svenskarnas attityd till alkohol? Hej! En minskad alkoholkonsumtion skulle ge fler människor bättre möjligheter

Läs mer

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg 1 Fokus barn och unga vad gör vi? Tillsammans med er föräldrar och andra vuxna har vi i Sundbybergs stad ett ansvar för att våra barn

Läs mer

Information om att ansöka om serveringstillstånd

Information om att ansöka om serveringstillstånd Information om att ansöka om serveringstillstånd Detta är en information framtagen av Vingåkers kommun 2013-08-01 för dig som vill veta mer om att ansöka om serveringstillstånd för alkoholhaltiga drycker.

Läs mer