Svartsprit blir vit?

Transkript

1 Institutionen för Hälsa, Vård och Samhälle Sektionen för socialmedicin och global hälsa Svartsprit blir vit? - en studie om illegal alkoholhantering i Skåne, i kölvattnet av EU-integrationen Stig Larsson Kent Nilsson Sally Vickov

2 Innehållsförteckning 1 FÖRORD ALKOHOLKONSUMTIONENS UTVECKLING Alkoholkonsumtion REGELVERKET Alkohollagen Införsel Legal handel utomlands Illegal verksamhet Konsumtion av illegal alkohol Internethandel med alkohol VÅR STUDIE Registrerad och oregistrerad brottslighet Förundersökningar Förundersökningens principer Förhör Förundersökningsprotokoll Syfte Metod Avgränsningar Rättegångsbalken Metoddiskussion SVARTSPRITSÄLJARNA Anmälningsår Persondata Kön Ålder Samlevnadsform Underhållsskyldighet Etnisk bakgrund Polackhandeln

3 Sysselsättning Teoretisk anknytning Boende Boendeland Stadsdelar i Malmö Teoretisk anknytning KÖPARNA De unga köparna De vuxna köparna BROTTEN Brottstyp Försäljning av och/eller innehav med syfte att sälja Olovligt innehav av hembränningsutrustning Olovlig sprittillverkning Brottsplats Erkännande eller förnekande Beslag FALLBESKRIVNINGAR Fall 1 - Försäljning i närbutik Fall 2 Försäljning på gatan Fall 3 - Försäljning på arbetsplats Fall 4 Försäljning från lägenhet NÅGRA SLUTANMÄRKNINGAR LITTERATURLISTA BILAGA Vad säger Alkohollagen? Definitioner Tillverkning Försäljning Partihandel Detaljhandel Servering Tillstånd Tillsyn

4 1 Förord Detta är ett arbete, som utförts inom ramen för projektet Nya distributions- och konsumtionsmönster en studie av hur den i Sverige inte beskattade alkoholen påverkar våra inköps- och dryckesvanor. Projektet startades för att försöka få fördjupad kunskap kring den alkoholdistribution, som sker utanför den registrerade alkoholförsäljningen i vårt land. Närheten till kontinenten innebär att invånare i Skåne i många avseenden är de som först kommer i kontakt med kulturella influenser på skilda områden. Det gäller såväl företeelser, som vi ofta brukar betrakta som berikande och utvecklande för vår kultur, som de som anses vara negativa för att inte säga direkt farliga. Till den senare kategorin hör inte minst företeelser inom alkohol- och narkotikahanteringen, såväl legala som kriminella. Genom Sveriges integrering i den Europeiska unionen med uppluckringar av tidigare tämligen restriktiva införselreglerna av alkohol, har det inneburit att inköp utomlands för de flesta skåningar är ett alternativ till att göra sina inköp på Systembolaget. Det är synnerhet attraktivt då man gör storinköp inför att man skall arrangera en större fest, t.ex. när man inom familjen har något särskilt högtidligt att celebrera. Prisskillnaderna är emellertid av den art, att det också ger utrymme för personer att bygga upp illegal detaljhandel med alkohol. Det är bland annat kring detta fenomen som den här studien har upprätthållit sig. Rättsläget är för närvarande inte helt klart och detta har till stor del präglat vårt arbete. Vi har haft en ambition att kontinuerligt följa den rättsliga utvecklingen. Emellertid är det först när det fattas juridiskt bindande beslut, t.ex. inom EU:s rättsliga system, som gör att tillämpningen i praktiken förändras. När detta skrivs är det t.ex. inte klart om det är förbjudet att importera alkohol via internet eller ej, även om den så kallade generaladvokaten uttalat som sin mening att Sverige har rätt att förbjuda dylik handel. Projektet har av olika anledningar kommit att ha flera medarbetare. Initialt rekryterades Sally Vickov till att arbeta med projektet. Hon är den som samlat in och bearbetat data, som erhållits från polisens förundersökningsprotokoll. Det är också Sally som skrivit den överväldigande merparten av texten i varje fall i råmanusform. Hon kunde dock inte slutföra arbetet under tiden hon var anställd vid Lunds universitet. Istället är det Kent Nilsson, som varit med om att tillsammans med mig göra de sista redigeringarna av arbetet, så att vi kan lägga rapporten till handlingarna. Det betyder naturligtvis inte att vårt arbete inom detta område är helt avslutat. Tvärtom kommer vi även framgent att försöka intressera oss för detta forskningsfält och vi vill gärna också försöka publicera vissa delar av den här studien i någon eller några internationella tidskrifter. Även om detta är material som i första hand berör Sverige, har det naturligtvis generella internationella lärdomar. Gränshandelsproblematiken är ingenting som är specifikt för vare sig Sverige eller Europa och inte heller någonting som bara är relaterat till alkohol. Det är våra förhoppningar att studien i en mening också kan ses ur detta breda perspektiv. 4

5 Undersökningen har gjorts möjligt genom stöd från Socialdepartementet. Vi har under arbetets gång haft mycket goda kontakter med departementet liksom med Alkoholkommittén. Vi har också haft glädjen att kunna kommunicera med våra kolleger vid SORAD vid Stockholms universitet. Vi är naturligtvis också skyldiga polisen i Malmö ett särskilt tack för att man bredvilligt ställt upp med att vara oss behjälpliga med att få tillgång till förundersökningarna, som har haft stor betydelse för studien. Vi vill naturligtvis också tacka alla de övriga informanter som vi har haft och som bredvilligt ställt upp med att vara intervjupersoner. Malmö i december 2006 Stig Larsson 5

6 2 Alkoholkonsumtionens utveckling 2.1 Alkoholkonsumtion I relation till många europeiska länder har Sverige, fram tills för några år sedan, framstått som ett land med låg alkoholkonsumtion. Inom EU dominerade en helt annan alkoholkultur än den nordiska. I de flesta medlemsländer i syd- och mellaneuropa var alkohol en vardagsvara, och alkoholpolitik i vår mening saknades ofta. Om man emellertid utvidgar perspektivet till att också omfatta kulturer utanför Europa blir bilden en annan. Mycket stora delar av jordens befolkning lever i kulturer där alkoholkonsumtionen är mycket liten eller i princip obefintlig, bland annat på grund av religiösa normer. I ett globalt perspektiv är därför Sverige liksom övriga Europeiska länder att betrakta som ett land med hög alkoholkonsumtion (Skog, 2000). En jämförelse mellan utvecklingen av alkoholförsäljningen i Sverige och flera andra länder visar på betydande likheter. En övergripande karakteristik av alkoholförsäljningens omfattning i Sverige är att denna, relaterat till invånarantalet, ligger på en högre nivå nu än för ett halvsekel sedan. År 1946 uppgick alkoholförsäljningen till ca 4 liter alkohol 100 % per invånare 15 år och äldre. År 1954, d.v.s. det sista helåret med motbok, var motsvarande siffra ca 5 liter. Efter en successiv ökning kulminerade den registrerade alkoholförsäljningen 1976, då den uppgick till närmare 8 liter. Därefter inträdde en minskning till 6 liter Mellan 1998 och 2002 har den registrerade försäljningen ökat med 19 %, från 5,8 liter till 6,9 liter 100 % alkohol per invånare 15 år och äldre (Andersson, 2003). Sedan slutet av 1990-talet har emellertid ett intresse för mer än försäljningssiffror vuxit fram. Ett pionjärarbete inom detta fält utfördes av Larsson & Miegel (1990). Det skulle emellertid dröja ytterligare flera år innan frågan om den illegala alkoholhanteringen skulle bli en betydande politisk fråga. Vetskapen om att svenskar gör sina inköp från andra distributörer än Systembolaget (eller andra försäljningsställen som är statistikförda) initierade studier som t.ex. Kühlhorn et al., (2000) som visade att alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat under senare år. Enligt Institutet för Alkohol- och Drogforskning vid Stockholms Universitet, SoRAD, har alkoholkonsumtionen i Sverige ökat kraftigt och regelbundet sedan 1990-talet. Svenska folket i åldern 15 år och äldre, konsumerade i genomsnitt totalt 10,2 liter 100-procentig alkohol under 2005 (se tabell 1). 6

7 Tabell 1. Alkoholkonsumtionen i Sverige under olika år: totalt och per dryckesslag i antal liter ren (100 %) alkohol per invånare 15 år och äldre; registrerad plus skattningar av oregistrerad alkoholkonsumtion. Dryckesslag Sprit ,0 2,9 2,9 2,7 2,7 2,5 2,3 2,5 2,6 2,6 2,8 2,6 Vin ,3 2,4 2,2 2,2 2,3 2,6 3,0 3,4 3,8 4,0 3,9 3,9 Starköl ,3 1,3 1,3 1,6 1,7 1,8 2,1 2,4 2,7 2,9 3,1 3,0 Folköl ,2 1,2 1,3 1,3 1,3 1,2 1,0 0,9 0,8 0,8 0,6 0,7 Total alkoholkonsumtion (SOU 2004:86, SoRAD 2005). 8,8 8,1 7,7 7,8 7,7 7,8 8,0 8,1 8,4 9,1 9,9 10,3 10,4 10,2 Undersökningarna om dryckesvanorna pekar dessutom på en klar tendens till en ökad alkoholkonsumtion bland kvinnor under efterkrigstiden (Andersson, 2003). I slutet av 1960-talet och början av 1970-talet svarade kvinnorna för omkring en femtedel av totalkonsumtionen, medan de vid 1970-talets slut konsumerade ca en tredjedel av den totala mängden alkohol (Larsson & Miegel, 1990). Sedan 1980-talet har dock denna ökning avstannat enligt intervjuundersökningar bland personer år. Männen uppger en mer än dubbelt så hög konsumtion som kvinnorna. För männen domineras konsumtionen av starköl och för kvinnorna domineras den av vin. Personer i åldersgruppen år har den högsta alkoholkonsumtionen medan åldersgruppen år har den lägsta. Vissa alkoholvaneundersökningar pekar på en ökning av konsumtionen liksom andelen storkonsumenter under perioden Ökningarna gäller såväl män som kvinnor och i de flesta åldersgrupper. Förklaringen till denna uppgång är främst ett ökat antal dryckestillfällen, snarare än att man dricker mer vid varje tillfälle (Andersson, 2003). Ungdomarna brukar uppmärksammas för sina alkoholvanor. Den beräknade totalkonsumtionen bland ungdomar ökade under 1990-talet och är åter i nivå med den som gällde under slutet av 1970-talet, efter att ha uppvisat en lägre nivå under 1980-talet. Såväl bland yngre som äldre ungdomar tycks pojkarna dricka ungefär dubbelt så mycket alkohol som flickorna gör. Könsskillnaderna har varit relativt likartade alltsedan 1980-talet, med en tendens till ett ökat gap mellan könen under de senaste åren. Konsumtionen är också klart högre bland äldre än bland yngre ungdomar (Andersson, 2003). Skolundersökningarna visar att alkoholkonsumtionen bland åringarna var högre under 1990-talet och början av 2000-talet än under 1980-talet (Leifman, 2002). Den registrerade alkoholförsäljningen, eller den statistikförda konsumtionen, omfattar Systembolagets försäljning och bryggeriernas leveranser av starköl och folköl samt olika distributörers leverans av alkohol till restaurangerna. Den obeskattade konsumtionen utgörs av resandeinförsel, legal eller illegal tillverkning av alkohol, smugglad eller konsumerad alkohol i anslutning till utlandsresor (Andersson, 2003). Av den totala konsumtionen år 2003 (i 100 % alkohol) svarade Systembolaget för 49 %, restaurangerna för 11 %, livsmedelsbutikerna för 8 %, resandeinförseln för 22 %, smugglingen för 6 % och hemtillverkningen för 4 %. Vad gäller resandeinförseln uppgick förändringen till +21 enheter från år 2002 till år 2003, och för smugglingen +18 enheter (se tabell 2). 7

8 Tabell 2. Den totala alkoholkonsumtionen under år 2003 i ren (100 %) alkohol efter anskaffningssätt. Anskaffningssätt I liter ren (100 %) alkohol per invånare 15 år och äldre Andel av den totala konsumtionen (i 100 % alkohol) Förändring mellan 2002 och 2003 Systembolaget 5,08 49 % +2 Restauranger 1,10 11 % +1 Livsmedelsbutiker 0,80 8 % -4 Resandeinförsel 2,27 22 % +21 Smuggling 0,66 6 % +18 Hemtillverkning 0,40 4 % -26 Totalt 10, % +4 (SOU 2004:86). Även om den svenska alkoholkonsumtionen ökar, så har vi fortfarande en bra bit kvar till EU-genomsnittet på 11,5 liter. Alkoholkonsumtionen per person var ,23 liter i hela riket. Dock är den högre såväl i Skåne (11,33 liter) som i Stockholm (11,70 liter) (se tabell 3). Av Systembolagets sju regioner i Sverige så har Skåne de lägsta försäljningssiffrorna och Stockholms län de högsta. När det gäller resandeinförseln har Skåne län de klart högsta siffrorna, 4,93 liter, jämfört med rikets 2,27 liter. Smugglingen i Skåne län är också högre än de övriga sex regionerna och hela riket. Om man jämför år 2003 med år 2002 ser man att siffrorna för de flesta anskaffningssätt har ökat, undantaget livsmedelsbutiker och hemtillverkning. Tabell 3. Skattning av den totala alkoholkonsumtionen i sju regioner uppdelat på anskaffningssätt år 2002 och år I liter ren (100 %) alkohol per invånare 15 år och äldre. År 2002 Anskaffningssätt Skåne län Blek/Kron/ Hall län Västra Götalands län Övriga län i Götaland Stockholms län Övriga län i Svealand Hela riket Systembolaget 3,31 3,84 4,90 4,34 6,31 5,30 5,30 4,97 Restauranger 0,90 0,62 1,11 0,79 2,02 0,75 0,72 1,09 Livsmedelbutiker 0,74 0,69 0,78 0,83 1,07 0,79 0,75 0,83 Resandeinförsel 4,80 2,54 2,20 1,87 1,38 0,92 0,40 1,88 Smuggling 0,99 1,01 0,90 0,70 0,16 0,39 0,18 0,56 Hemtillverkning 0,41 0,39 0,66 0,61 0,30 0,63 0,76 0,54 Totalt 11,15 9,09 10,55 9,14 11,24 8,78 8,11 9,87 År 2003 Anskaffningssätt Skåne län Blek/Kron/ Hall län Västra Götalands län Övriga län i Götaland Stockholms län Övriga län i Svealand Norrlandslänen Norrlandslänen Hela riket Systembolaget 3,25 3,87 4,97 4,39 6,32 5,46 5,63 5,08 Restauranger 0,91 0,63 1,12 0,80 2,04 0,76 0,73 1,10 Livsmedelsbutiker 0,65 0,67 0,66 0,93 0,92 0,93 0,71 0,80 Resandeinförsel 4,93 3,43 2,59 1,94 2,08 1,10 0,87 2,27 8

9 Smuggling 1,33 0,88 1,02 1,10 0,22 0,36 0,16 0,66 Hemtillverkning 0,35 0,29 0,44 0,65 0,29 0,47 0,31 0,40 Totalt 11,42 9,77 10,80 9,81 11,87 9,08 8,41 10,31 (SOU 2004:86). I mars 2005 blev Alkoholinförselutredningen klar med sitt slutbetänkande Gränslös utmaning alkoholpolitik i ny tid (SOU 2005:25). Där finns följande iakttagelser kring alkoholkonsumtionen 2004: Anskaffningen av alkoholdrycker beräknades för år 2004 uppgå till ca 10 liter ren alkohol (per invånare 15 år och äldre) vilket är en ökning med 2 procent jämfört med år 2003 och ca 30 procent sedan år Under perioden 1996 till 2003 ökade både den inhemska försäljningen (genom ökad försäljning på Systembolaget och restauranger) och anskaffningen av alkoholdrycker med ca 1 liter ren alkohol vardera. Det var först under år 2004 som den ökade anskaffningen av alkoholdrycker enbart berodde på fortsatt ökad införsel av alkoholdrycker. Den inhemska försäljningen sjönk för första gången på flera år. Systembolagets försäljning sjönk med ca 6 procent och folkölsförsäljningen med 14 procent under år 2004 jämfört med år Resandeinförseln ökade med ca 18 procent och smugglingen med uppskattningsvis 29 procent. Den inhemska försäljningen stod år 2004 för ca 63 procent av den totala anskaffningen av alkoholdrycker, mätt i ren alkohol, vilket är en minskning med 5 procentenheter jämfört med år Anskaffningen av i Sverige oregistrerade alkoholdrycker uppgick således till ca 37 procent år Konsumtionsökningen sedan mitten av 1990-talet består för männen till största delen av en ökad starköls- och vinkonsumtion, för kvinnorna av ökad vinkonsumtion. Konsumtionen har ökat snabbast i södra Sverige, framförallt i Skåne län. Att denna ökning i södra Sverige främst beror på tillkomsten av Öresundsbron samt de ändrade införselreglerna råder det inget tvivel om. 9

10 3 Regelverket 3.1 Alkohollagen 1991 tillsattes en utredning (Alkoholpolitiska kommissionen) med uppgift att utvärdera alkoholpolitiken och lägga fram förslag till strategi för framtiden, bland annat i EGperspektivet. Utredningen lade grunden till alkohollagen (1994:1738) som trädde i kraft den 1 januari 1995 (se även bilaga). Genom alkohollagen anpassades den svenska alkohollagstiftningen till de EU-regler som Sverige hade accepterat genom anslutningen till EES-avtalet Den nya lagen innebar att marknadskrafterna fick ett betydligt större utrymme genom att de tidigare import, export, tillverknings- och partihandelsmonopolen på alkoholområdet upphävdes. Detta innebar att den s.k. desintresseringsprincipen till stor del frångicks. Den behölls dock för detaljhandeln med spritdrycker, vin och starköl. En ny central myndighet på alkoholområdet, Alkoholinspektionen, inrättades. Den skulle vara dels tillståndsmyndighet främst vad gällde tillverkning och partihandel (efterhand ändrades ordningen för partihandel och administrationen av denna övertogs av Riksskatteverket, Särskilda Skattekontoret i Ludvika), dels central tillsynsmyndighet bland annat med uppgift att följa upp och utvärdera utvecklingen på alkoholområdet. Alkoholinspektionen lades ner den 1 juli 2001 och dess uppgifter övertogs av Statens folkhälsoinstitut. Det kommunala vetot avskaffades. De tillstånds- och tillsynsfrågor som rör servering av alkoholdrycker och detaljhandel med öl (klass II) överfördes från länsstyrelserna till kommunerna. Viktiga principer och tankegångar från tidigare lagstiftning finns dock kvar, till exempel målet att konsumtionen av alkoholdrycker skall hållas nere så att skadeverkningarna begränsas. Huvudstrategin är också att tillgängligheten skall begränsas. Systembolagets detaljhandelsmonopol har i konsekvens härmed bibehållits (Statens folkhälsoinstitut, 2003). 3.2 Införsel Enligt EU:s regelverk (cirkulationsdirektivet 92/12/EEG) gäller för privatpersoners inköp för eget bruk regeln att skatten ska betalas i det land där varan köpts. Skattefri privatinförsel från annat EU-land är endast möjlig om: man själv handlar varan i ett annat EU-land i syfte att använda dem för eget bruk (dvs. eget eller familjens behov) och man personligen transporterar varorna (t.ex. i sitt bagage) från det andra EU-landet till Sverige. 10

11 Det finns vissa riktlinjer för bedömningen av om införseln är privat eller kommersiell när det gäller alkohol. En helhetsbedömning måste alltid göras eftersom det inte finns någon fast gränsdragning. Vid denna bedömning måste Tullverket bl.a. ta hänsyn till: om den som för in varorna är näringsidkare och vilket skäl den i så fall har för att inneha varorna (t.ex. om man avser att sälja dem i egen butik/restaurang eller bjuda den egna familjen), den plats där varorna finns, plats dit varorna transporterats, om det finns handlingar som rör varorna (t.ex. kommersiella dokument eller transporthandlingar) och vad dessa innehåller, samt varornas beskaffenhet och vilken kvantitet införseln omfattar. Underlaget för tullens bedömning om alkoholinförseln är privat eller kommersiell kan komma från olika håll. En del är tips från tullkollegor utomlands, andra är informationsutbyte med polis eller sociala myndigheter om svartspritförsäljning. Dessutom kan tullpersonalen själv notera vilka som gör täta inköpsturer. Inom EU finns referensnivåer för bedömning av om införseln är för privat bruk eller för kommersiellt ändamål (cirkulationsdirektivet 92/12/EEG). Brytpunkten mellan dessa två är: Spritdrycker (alkoholhalt som överstiger 22 volymprocent), 10 liter Mellanprodukter, t.ex. starkvin (15-22 volymprocent), 20 liter Viner, 90 liter, varav högst 60 liter mousserande vin (annat vin än starkvin, samt annan alkoholdryck med 3,5-15 volymprocent och som inte är starköl) Öl (öl med alkoholhalt som överstiger 3,5 volymprocent), 110 liter Referensnivåerna för införselkvoterna (se tabell 4) har inga bindande gränser och ska alltid användas tillsammans med de andra riktlinjerna. Införsel av t.ex. 15 liter spritdryck är därför godtagbar privatinförsel om syftet är att spriten t.ex. ska användas vid en familjefest. Tabell 4. Införselkvoter i liter vid inresa till Sverige från annat EU-land vid olika tidpunkter. Tidsperiod Sprit Starkvin Vin Öl 1/ sprit eller 3 starkvin / / / / / (EU-kvot) (SOU 2004:86). Fri införsel för personligt bruk (indikativ nivå=10) Fri införsel för personligt bruk (indikativ nivå=20) Fri införsel för personligt bruk (indikativ nivå= 90) Fri införsel för personligt bruk (indikativ nivå=110) Andel resandeinförsel per invånare ökar stadigt och mellan 2002 och 2003 var uppgången särskilt tydligt, från 1,9 liter till 2,3 liter (se tabell 5). Speciellt införseln av vin har ökat 11

12 kraftigt under den senaste tioårsperioden, även om det är spriten som är vanligast förekommande. Tabell 5. Resandeinförsel av alkohol , i liter ren (100 %) alkohol per invånare 15 år och äldre. Resandeinförsel av: Sprit 0,5 0,4 0,5 0,5 0,7 0,6 0,7 0,7 1,0 Vin 0,2 0,2 0,2 0,3 0,4 0,6 0,6 0,7 0,8 Starköl 0,1 0,1 0,2 0,3 0,4 0,4 0,5 0,5 0,5 All alkohol 0,7 0,7 0,8 1,1 1,6 1,6 1,8 1,9 2,3 (SOU 2004:86). Tullverket informationschef Lars Andrén uttalade sig i Expressen (2003) om tullverkets nya prioriteringar och svårigheterna kring införselreglerna: Det kommer naturligtvis att bli svårt för tullen att lägga resurser på att bevisa att den resandes skäl är godtagbart. Därför kommer man inte heller att lägga tid och resurser på den enskilde resenären. - Det är mindre intressant att kolla den enskildes ranson. Den kontrollen är en del av det förgångna. Den omfattande gränshandeln får en rad mycket långtgående konsekvenser för folkhälsan: konsumtion av starkare alkohol, förlorad kontroll och ökad kriminalitet för att nämna några (Svenska Bryggarföreningen, 2004). År 2000 skrev den dåvarande KAMEL-gruppen (Leifman et al., 2000): En ökad alkoholkonsumtion i Sverige brukar följas av ökade alkoholrelaterade skador. Det är därför troligt att skadorna faktiskt har ökat de senaste åren...//...det som gör dagens situation extra allvarlig är att de förändringar vi sett hittills, i riktning mot en ökad konsumtion, kan vara början på en mer långsiktig utveckling. Som KAMEL-gruppen förutspådde då har det också blivit. Sedan år 2000 har konsumtionen stadigt ökat och inte ännu visat tecken på att avstanna. 3.3 Legal handel utomlands Ungdomar i Skåne har i allafall sedan 1950-talet, då passfrihet i Norden infördes, rest till Helsingör och Köpenhamn för att köpa alkohol och festa. Det har alltid varit lättare för dem att inhandla alkohol i Danmark och i perioder då svenska kronan varit mer värd än danska har priserna dessutom varit attraktiva. På resan tillbaka till Sverige fick de dock 12

13 räkna med risken att bli ertappad i tullen och det medförde ofta att den medhavda alkoholen hälldes ut. Idag behöver ungdomarna inte åka till Danmark för att handla billig alkohol. Det är bara att ringa ett nummer så får man varorna levererade inom en halvtimme. Alkoholen tycks outsinlig och hur har denna tillgång kunnat öka på ett så lavinartat sätt? Personbilar, skåpbilar och lastbilar kör över bron i en aldrig sinande ström, varav de två förstnämnda är till bristningsgränsen fyllda med alkohol. Många åker över enkom för att fylla på lagret där hemma, eller för att förvandla alkoholen till illegal sådan genom att sälja den vidare. Tre personer i en minibuss kan alltså ta in hela 330 l öl, 270 l vin, 30 l sprit och 60 l starkvin (Svenska Bryggarföreningen, 2004). En ranson väger 230 kilo. Och det finns som bekant ingen regel för hur många gånger man får resa in med alkohol i landet. Under 2003 togs 200 miljoner liter öl vin och sprit in i landet legalt eller illegalt. Under 2004 var motsvarande siffra drygt 242 miljoner liter (Svenska Bryggarföreningen, 2005). Det var alls inte länge sedan som denna möjlighet till bunkring inte fanns. Öresundsbrons tillblivelse har inneburit en drastisk förändring och förenkling, när det gäller olika former av shopping i grannlandet. Enligt Sorads (2005) undersökningar så har den totala resandeinförsel av alkohol ökat stadigt från år 2000 och fram till nu. Mellan 2001 och 2002 låg förändringen på + 6%, mellan år 2002 och 2003 låg den på 22% och mellan 2003 och 2004 på +19%. Sommaren 2004 blev en rekordsommar vad gäller trafiken över Öresundsbron (Svenska Bryggarföreningen, 2004). Tidningarna lockar med annonser och reklamblad direkt i skånska brevlådor och alkoholturismen ökar, då det anordnas bussresor och utflykter med mål som t.ex. bordershop i Tyskland. I april 2005 kom information från Sorad om att resandeinförseln minskade under första kvartalet i år jämfört med samma period 2004, och är tillbaka på samma nivå som under första kvartalet Den totala minskningen jämfört med 2004 var 35%. Minskningen beror både på att färre personer för in alkohol och att resenärer för in mindre alkohol per tillfälle. En annan förklaring till att alkoholkonsumtionen ökat de sista fem åren är att det skett en förändring i den allmänna opinionen i riktning mot en mer positiv attityd till alkohol. Skåningarna får ju, som nämns ovan, reklamblad i sina brevlådor från de tyska och danska butikerna med lockande erbjudande om billig alkohol. Detta signalerar ju inget annat än att mängden alkohol inte påverkar folkhälsan. Därför ordnar såväl privata grupper, som bostadsrättsföreningar, som pensionärsklubbar inköpsresor till nämnda länder. Man samlas ungefär som om det var Ullared man skulle åka till, hyr in en buss, och beger sig iväg på shoppingtur för att bunkra. Ej att förglömma i sammanhanget är betydelsen av den sociala samvaron och själva utflykten som upplevelse. Från södra Sverige tar det cirka två timmar med bil till färjelägret i Rødby i Danmark. Denna tid har naturligtvis förkortats mycket tack vare Öresundsbron. Därefter tar färjeöverfarten med Scandlines fartyg 45 minuter. Bilen parkeras på någon av Bordershoppens 275 parkeringsplatser precis intill butiken. För landgångspassagerare finns en genväg till bordershppen direkt från terminalbyggnaden, som ligger 150 meter bort. 13

14 2005 byggde man om och utökade med 4000 kvm till att bli dubbelt så stort, 8000 kvm. Man har också utökat sortimentet, en bar och ett våningsplan enbart för vin. Bordershopen har funnits sedan 2001 och eftersom besöksantalet stadigt har ökat de senaste åren har man varit tvungna att möta de krav som kunderna ställer. Sortimentet har utökats med 29 procent och ett helt våningsplan på kvadratmeter för enbart vin har tillkommit. Antalet vinsorter har ökats till 800 och under våren kommer det att finnas över sorter. Bottenvåningen innehåller nu endast öl och vatten med bl a 58 olika ölsorter att välja mellan. En marknadsplats har även inrättats där kunderna kan hitta utvalda specialerbjudanden från bordershops alla produkter. En rad nya varugrupper har dessutom tillkommit, som t ex matvaror, kosmetika, ett spännande urval av elektronik från kända varumärken samt verktyg och elartiklar. Under 2003 transporterades mer än 1,5 miljoner personbilar på sträckan Rødby-Puttgarden. En hel del av dessa besökte även Scandlines bordershop. Bordershoppen säljer cirka 6 miljoner vinflaskor årligen. Vinutbudet i bordershopen är gigantiskt. Här finns viner från mängder av olika länder och karaktär. J.P. Chenet Cabernet kostar DKK 22 per flaska på bordershop (ca 26,50 kr.), motsvarande kostar 65 kr på Systembolaget. E & J Gallos Sierra Merlot kostar DKK 32 (ca 38,50 kr.) per flaska på bordershop. På Systembolaget kostar flaskan 64 kr. Vad gäller ölen kostar t.ex. en grön Tuborg eller en Carlsberg Sort Guld kostar 7,38 (cirka 68 kr.) för ett flak (24 x 33 cl) i bordershop. Detta innebär ungefär 2,80 kronor per 33 cl. Priset på Systembolaget är för Tuborg 9,40 och för Carlsberg 11,40 för 33 cl. Även spriten är väsentligt billigare än på Systembolaget. Absolut Vodka kostar 13,42 (ca 123 kr) för 1 liter på bordershopen. 75 cl på Systembolaget kostar 230 kr. Det betyder 30 cl extra vodka för ungefär en hundralapp mindre. 70 cl Ballantines kostar 12,07 (ca 111 kr) i bordershopen, motsvarande kostar 274 kr på Systembolaget. 70 cl av en 12-årig whiskey av märket The Glenlivet kostar 24,15 (ca 222 kr) i bordershopen, och 365 kr på Systembolaget (priser från 2004). De förmånliga priserna i kombination med en upplevelse, ofta då i arrangerade grupper, är givetvis lockande för sydsvensken. Man kan väl också anta att när man väl är på plats i den tyska eller danska butiken så är frestelsen stor att köpa mer än vad som var tänkt från början, just för att ett aktuellt priserbjudande dyker upp. Ungefär som fenomenet i Ullared brukar te sig. När sydsvensken sedan kommer hem till sin villa och praktiskt taget fyller garaget, kan man anta att han också dricker mer än och oftare än tidigare. Är det så med andra varor att bara pga. av en ökad tillgänglighet så nyttjas det mer? Kan man generellt anta att alla människor som har ett stort godisförråd eller helt enkelt mycket mat hemma, äter mer? Eller är tillgängligheten och mängden ointressant i sammanhanget? Håller man kvar vid samma konsumtion som tidigare oavsett om tillgängligheten ökar? Är det kanske andra faktorer som är avgörande för om konsumtion också ska öka? Faktorer som fysiskt eller psykiskt välbefinnande, stress, förändringar i livet eller annat. En 37-årig kvinna i Malmö berättar hur den ökade tillgängligheten påverkat hennes konsumtion: Jag tillhör dem som åker och handlar på bordershop och köper med mig en massa hem, både vin, sprit och öl. Vi brukar åka några 14

15 kompisar och ser det som en trevlig utflykt samtidigt. Det är praktiskt att kunna bunkra hemma. Jag dricker inte större mängder, däremot dricker jag kanske vid fler tillfällen än vad jag gjorde innan. Särskilt om jag t.ex. sitter ensam en fredagskväll. Jag knäcker inte en flaska vin om jag sitter ensam, men jag kan ta ett glas ur bag-in-boxen eller en öl som jag har hemma alltid nu för tiden. Sprit köper jag också men det dricker jag varken oftare eller mer än innan. Det är till drinkar när det är fest. Jag tror inte att alla dricker mer bara för att tillgängligheten ökar och man köper hem en massa när man är på inköpstur i Danmark eller Tyskland. Det är i så fall de som redan är i riskzonen som dricker mer när de plötsligt har ökad tillgänglighet. Det är jättebra att kunna åka och handla. Jag köper allt möjligt, och brukar köpa nåt nytt varje gång som jag inte provat innan. Jag har ganska mycket hemma, men tycker inte att jag dricker några större mängder för det. Kanske att jag ibland dricker vid tillfällen som jag inte drack vid innan, t.ex. om nån kommer på oväntat besök en vardag kväll. Då kan det t.ex. bli en öl. Men har inte vår konsumtion i samhället över huvudtaget ökat med tiden? Är det inte så att shopping blivit ett familjenöje på helgerna och att de stora shoppingcenterna alltmer profilerar sig som en form av upplevelsecenter? För malmöbon och sydskåningen var Dragör ett populärt shoppingmål under lång tid. Dit åkte man för en trevlig färjetur över Öresund, gärna med en klassisk räkmacka med öl eller citronvatten. I Dragör kunde man strosa mellan olika delikatessbutiker, men också handla i en större butik. Då bron byggdes lades färjetrafiken till Dragör ner. Populära utflyktsmål idag är outlets av olika slag, shoppingscenter a la Ullared, och nu senast alltså bordershops och andra alkoholinköpsställen i Danmark och Tyskland. Givetvis passar många på att också handla mat och t.ex hygienartiklar när man ändå är där, men enligt tullarnas bedömning är som sagt många personbilar och skåpbilar fullastade med alkohol. 3.4 Illegal verksamhet Urtypen för en illegal eller svart marknad är att här saluförs en åtminstone för vissa begärlig vara eller tjänst som är förbjuden eller ransonerad och där ett legalt utbud helt enkelt saknas. De klassiska västerländska exemplen på detta är pornografi, prostitution, spel och narkotika. Vad gäller den illegala handeln med exempelvis cigaretter saknas däremot inte legala alternativ. Lagstiftaren har inte kriminaliserat bruket av tobak utan nöjt sig med att belägga det med skatter och avgifter. Den svarta marknaden har uppstått för att skatter och avgifter är olika stora även i geografiskt närbelägna länder (Persson, 1999). Ett brott är, enligt regeringen, gränsöverskridande till sin natur, om (Justitiedepartementet, prop 2002/03:146): 15

16 brottet begås i mer än en stat, om brottet begås i en stat, men en betydande del av förberedelserna, planeringen, ledningen eller kontrollen sker i en annan stat, om brottet begås i en stat men en organiserad brottslig sammanslutning som bedriver kriminell verksamhet i mer än en stat är delaktig, samt om brottet begås i en stat men har betydande följder i en annan stat. Med organiserad brottslighet avses att flera personer misstänks samverka i allvarlig brottslighet. Med allvarlig brottslighet avses bland annat grovt narkotikabrott, grov narkotikasmuggling, handel med bilar, vapen, sprit, cigaretter och andra varor (grovt smugglingsbrott, grovt tullbrott och grov obehörig befattning med smuggelgods samt grovt häleri), penningtvätt, grov människosmuggling, människohandel och folkrättsbrott (BRÅ, 2002). Myndigheternas intresse för den gränsöverskridande droghandeln tenderar att överskugga smugglingen av andra varor. Ansträngningarna från vissa EU-länder (som t.ex. de nordiska länderna) att minska alkohol- och tobakskonsumtionen genom att höja priset har nästan oundvikligt lett till en ökning av smuggling. På grund av kontrollen av försäljning av tobak och alkohol så är grossisthandel och detaljhandelsdistribution av illegal alkohol och tobak svår. Den potentiella marknaden för illegal alkohol inkluderar inte bara privata individer, utan också illegala bordeller, spelhallar och restauranger etablissemang som tycks vara kortlivade. En annan marknad består av inköpare vid legala detaljhandlar, outlets, som är villiga att ta risken att betala mindre för illegala produkter (Joutsen, 2001). Alkoholbranschen innehåller element av professionellt organiserad illegal aktivitet. Dock verkar banden mellan gruppmedlemmarna inte särskilt starka eller permanenta. Organisationen kan beskrivas som flera personer som är verksamma tillsammans i samma smugglings- eller försäljningsnätverk. Där kan finnas olika roller som etablerandet av kontakter och göra överenskommelser, finansiering, lagring och organisering av transport av alkoholen till handlarna (Junninen & Aromaa, 2001). Begreppet illegal alkohol leder tankarna till alkoholdrycker som antingen har tillverkats illegalt eller smugglats till Sverige och dessutom till illegal sprit (och alltså inte till vin eller öl). Detta har två tänkbara förklaringar. För det första kan det bero på att det är tillåtet att tillverka vin och öl i hemmet för eget behov. För det andra kan det bero på att smugglingen av vin och öl har varit begränsad. Det är dock troligt att alkoholdrycker, som till synes förs in legalt i landet olagligt, kommer att säljas vidare när införselreglerna ändras, menade Alkoholinspektionen (2001). Dessutom kan alkoholdrycker som säljs via legala försäljningskanaler i Sverige på ett eller annat sätt hanteras illegalt innan de når konsumenten, genom t.ex. langning. Begreppets komplexitet kan belysas genom att dela in den, i vid bemärkelse, illegala alkoholhanteringen i nedanstående fyra undergrupper: Traditionell smuggling och hembränning Införsel utöver gällande införselkvoter 16

17 Införsel inom ramen för gällande kvoter men olagligt sålt 1 Alkoholdrycker som sålts på legala försäljningsställen i Sverige, men försäljningen sker till underåriga eller påverkade personer eller langas vidare till underåriga eller påverkade personer. En stor del av den privatinförda och smugglade alkoholen till Sverige passerar Skåneregionen och en del omsätts även på den illegala marknaden i denna region. Den speciella situationen i Skåne med bl.a. gatuhandel, försäljning i närbutiker visar att den geografiska närheten till billig alkohol påverkar utbudet av och efterfrågan på dessa drycker (Alkoholinspektionen, 2001). I nedanstående tabell (tabell 6) ser vi bl.a. att andelen av den totala smugglingen ökat markant från år 2002 till år 2003 vad gäller Skåne län och Götaland. Tabell 6. Beräknad total smuggling av alkoholdrycker (sprit, vin, öl) i sju regioner och i hela riket år 2002 och Som andel av den totala smugglingen i Sverige och i liter ren alkohol per invånare 15 år eller äldre per region. Rangordnat efter liter ren (100 %) alkohol per invånare 15 år och äldre år 2002 och Region Andel av befolkningen 15 år och äldre Andel av totala smugglingen I liter ren alkohol per inv. 15 år och äldre Skåne län 12,80 12,90 22,90 25,80 0,99 1,33 Övriga län i Götaland 11,60 11,50 14,50 19,30 0,70 1,10 Västra Götaland 16,80 16,80 27,30 26,00 0,90 1,02 Blek/Kron/Hall län 6,80 6,80 12,30 9,00 1,01 0,88 Övriga län i Svealand 18,40 18,40 12,80 9,90 0,39 0,36 Stockholms län 20,60 20,60 6,00 6,80 0,16 0,22 Norrlandslänen 13,10 13,10 4,30 3,20 0,18 0,16 Riket ,56 0,66 (SOU 2004:86). Landskrona är ett skånskt exempel där man 2003 tydligt märkte att alkoholsmugglingen ökade. Närpolischef Tom Jensen i Landskrona uttalade sig om detta: Anledningen till problem i staden beror på smuggelsprit. Praktiskt taget rör alla anmälningar brott som är relaterade till alkohol. Samtliga ungdomar som är involverade i brottsligheten är påverkade av en eller annan drog och alkoholen spelar en stor roll. Smuggelspriten har ett stort finger med i spelet. Vanliga svenskar köper smuggelsprit och 1 Till den här kategorin hör de alkoholdrycker som förts in till landet inom ramen för gällande kvoter men där dryckerna används för annat än privat bruk, det vill säga olaglig försäljning (eftersom det inte är tillåtet för privatpersoner att sälja alkoholdrycker i Sverige). Införselkvoterna är fr.o.m. 1 jan 2004 i nivå med de kvoter som gäller i övriga EU-länder. Detta innebär att införseln inom ramen för kvoterna med stor sannolikhet kommer att öka men troligen ökar även den olagliga försäljningen av till synes legalt införd alkohol. 17

18 därmed accepterar man att det hamnar på marknaden. Detta har som följd att ungdomarna kan köpa sprit på gatorna. (Landskrona direkt ) De polisiära insatserna har stor betydelse för i vilken omfattning vissa brott blir representerade i den offentliga statistiken (Thedèen, 1989). Det finns mycket som talar för att de allra flesta av de enligt lag straffbara handlingar som äger rum inte kommer till polisens kännedom, och därför inte kommer med i den officiella statistiken. Man brukar i detta sammanhang tala om en dold brottslighet. Ett annat begrepp som används är mörkertal, som definieras som kvoten mellan den faktiska och den registrerade brottsligheten (Sarnecki, 2003). Då det gäller vissa kriminella företeelser är den offentliga statistiken över brott, som kommit till polismyndigheternas kännedom, oftast den enda källan till kvantitativa uppgifter som är tillgänglig. Emellertid vet vi att vid nästan samtliga brottstyper motsvarar inte den kända brottsligheten långt när den verkliga omfattningen (Larsson & Miegel, 1990). 3.5 Konsumtion av illegal alkohol Hos män och kvinnor i alla åldrar är alkoholkonsumtionen högre hos dem som även köper och konsumerar smugglad alkohol, än hos dem som inte gör det, utan endast nyttjar registerförd alkohol. Detta gäller även antal intensivkonsumtionstillfällen (se tabell 7). I samtliga åldersgrupper, och hos såväl kvinnor som män, är konsumtionen minst den dubbla hos dem som på något sätt hanterar smugglad alkohol. Ju äldre man är, desto större är dessutom skillnaden. Störst skillnad är det i den kvinnliga gruppen, där de som hanterar smugglad alkohol har fyra gånger fler intensivkonsumtionstillfällen. Tabell 7. Total alkoholkonsumtion och antal intensivkonsumtionstillfällen under en 30-dagarsperiod (senaste 30 dagarna) för år 2002 och 2003 bland köpare, brukare och bland dem som varken köpt eller druckit insmugglad alkohol. Män och kvinnor i olika åldersgrupper. Män Alkoholkonsumtion och intensivkonsumtionstillfällen under en 30-dagarsperiod år: Köpt smugglad alkohol Druckit smugglad alkohol Ej köpt och ej druckit smugglad alkohol Alkoholkonsumtion (m) 1,36 1,26 0,57 Antal intensivkons.tillfällen (m) 4,18 4,11 2, år: Alkoholkonsumtion (m) 1,01 0,92 0,53 Antal intensivkons.tillfällen (m) 2,96 2,82 1, år: Alkoholkonsumtion (m) 0,85 0,84 0,42 Antal intensivkons.tillfällen (m) 3,03 2,52 0,75 Alla män år: Alkoholkonsumtion (m) 1,15 1,06 0,49 Antal intensivkons.tillfällen (m) 3,53 3,32 1,34 Kvinnor Alkoholkonsumtion och intensivkonsumtionstillfällen under en 30-dagarsperiod år: Köpt smugglad alkohol Druckit smugglad alkohol Ej köpt och ej druckit smugglad alkohol Alkoholkonsumtion (m) 0,68 0,55 0,24 18

19 Antal intensivkons.tillfällen (m) 3,15 2,76 1, år: Alkoholkonsumtion (m) 0,44 0,45 0,23 Antal intensivkons.tillfällen (m) 1,43 1,37 0, år: Alkoholkonsumtion (m) 0,36 0,38 0,19 Antal intensivkons.tillfällen (m) 1,19 0,62 0,21 Alla kvinnor år: Alkoholkonsumtion (m) 0,57 0,50 0,22 Antal intensivkons.tillfällen (m) 2,39 2,00 0,54 (SOU 2004:86) Tabell 8. Ålder (m) och andel ej fyllda 20 år bland köpare och brukare av smugglad alkohol år 2003 bland män. Alla intervjuade åriga män: m=44 år. Män som uppger att de köpt respektive druckit smugglade alkoholdrycker (sprit, vin eller öl) under de senaste 30 dagarna Smuggelöl Smuggelsprit Smuggelvin Genomsnittsålder bland köpare % av köpare ej fyllda 20 år 22% 19% 6% Antal köpare Genomsnittsålder bland de som druckit % av brukare ej fyllda 20 år 15% 16% 16% Antal brukare (SOU 2004:86). Tabell 9. Ålder (m) och andel ej fyllda 20 år bland köpare och brukare av smugglad alkohol år 2003 bland kvinnor. Alla intervjuade åriga kvinnor: m=45 år. Kvinnor som uppger att de köpt respektive druckit smugglade alkoholdrycker (sprit, vin eller öl) under de senaste 30 dagarna Smuggelöl Smuggelsprit Smuggelvin Genomsnittsålder bland köpare % av köpare ej fyllda 20 år 33% 57% 26% Antal köpare Genomsnittsålder bland brukare % av brukare ej fyllda 20 år 26% 36% 22% Antal brukare (SOU 2004:86) Som vi kan utläsa av tabell 10 har framförallt köpen av smuggelöl ökat drastiskt från år 2001 till år 2003, men även vinet har ökat markant. Smuggelspriten har dock sjunkit år 2003 efter att ha haft en höjning

20 Tabell 10. Köp av smuggelsprit, smuggelöl och smuggelvin omräknat till antal tusen (1000) volymliter från år 2001 till år År Smuggelsprit Smuggelöl Smuggelvin (SOU 2004:86). 3.6 Internethandel med alkohol På internet finns numera en uppsjö av butiker som säljer alkohol. För att locka kunder använder sig leverantörerna av fraser som Billigt, enkelt och bekvämt, Tryggt och enkelt att handla hos oss, Två lådor till priset av en och Sveriges billigaste starköl för att nämna några. Man poängterar också hur skönt det är att sitta hemma i lugn och ro och beställa, samt givetvis att priset är så oerhört mycket lägre än på Systembolaget. TOO HIGH ALCOHOL TAXES IN YOUR COUNTRY? Buy your spirits from us and you don't need to pay the domestic alcohol taxes! We are located in Germany and you only have to pay the German taxes (included in the price)! är ett budskap en leverantör använder som lockbete. Hos en av Sveriges största vinsajter är ledorden att det ska vara billigt, enkelt och bekvämt. Billigt i jämförelse med andra, enkelt genom att beställningen endast sker genom fyra steg och bekvämt på så sätt att beställningen sker över Internet. Leverantören förbehåller sig rätten att utan förvarning höja eller sänka priserna. Prisändring kan ske till exempel vid leverantörsbyte eller ändring av valutakurser. Priserna på hemsidan är inklusive tyska skatter, avgifter och emballage. Det som tillkommer är fraktkostnaden. (För order under 50 tillkommer dock en expeditionsavgift på 5.) Det vanligaste beställningssättet är online med kreditkort. När kunden har genomfört sin beställning får denne en orderbekräftelse via mail på att beställningen blivit accepterad och är klar för leverans. När man beställer alkohol via internet måste man som köpare själv ombesörja frakten pga. den svenska punktskattelagen. Dock rekommenderar säljaren fraktleverantör och skickar länk till denna när beställningen gjorts. Varorna kan levereras direkt hem till dörren eller till annan angiven adress, alternativt hämtas på lagret i Tyskland. Alla priser hos fraktleverantören anges i euro och är inklusive tysk moms. Endast angiven mottagare kan lösa ut leveransen oavsett vilket transportföretag det gäller, alternativt att man hämtar varorna på lagret. Man måste vara minst 20 år och kunna legitimera sig vid tillfället. Leveranserna har dock väckt uppmärksamhet, och förvirring har uppstått i Sverige. Det finns nämligen två problem med detta förfarande: 1) svensk lag medger inte import av alkohol såvida inte köparen personligen tar in varorna i landet. 20

21 2) det har startats företag genom vilka privatpersoner kan beställa alkoholhaltiga drycker från andra länder. I åtskilliga fall har dock sändningarna blivit stoppade av tullen och varorna har tagits i beslag. Detta har provats i domstol två ggr med olika utslag. Hovrätten för västra Götaland har i ett mål valt att gå på åklagarens linje. Domen blev fällande både i Göteborgs tingsrätt och i hovrätten. Hovrätten ogillade åtalet för varusmuggling mot en person som hade köpt ca 19 l sprit i Spanien och skickat hem dryckerna med transportföretag. Det fallet är nu för prövning i högsta domstolen som begärt förhandsbesked från EG-domstolen. Den 1 april 2005 fick en privatperson efter ett hovrättsbeslut tillbaka 30 vinflaskor som han köpt via Internet, och som tullen beslagtagit. I juni förra året beslagtogs lasten som kom från Spanien eftersom man misstänkte smugglingsbrott. Tingsrätten beslutade att beslaget skulle kvarstå, men efter överklagan hävs alltså beslaget. Domstolar kan alltså upphäva tullbeslag av distansimporterad alkohol i avvaktan på EG-domstolen utlåtande till HD. I ett protokoll från Hovrätten över Skåne och Blekinge, daterat kan man läsa följande: Artikel 28 i fördraget om upprättande av den europeiska gemenskapen är tillämplig. Där anges att kvantitativa importrestriktioner och åtgärder med motsvarande verkan ska vara förbjudna mellan medlemsländerna. Den svenska lagstiftningen, enligt vilken privatinförsel av alkohol är tillåten endast vid resandes egen införsel, står i strid med fördragets artikel 28. Åtgärder grundade på fördragets artikel 30 under åberopande av folkhälsoskäl kan inte motivera de svenska importrestriktionerna. Man anser inte att skyddet för folkhälsan påverkas av den alkoholinförsel som företagits eftersom mängden är mycket begränsad och avsedd för familjens egna bruk. Åklagaren menar att enligt 4 kap. 2 alkohollagen får vin endast i vissa reglerande undantagsfall föras in till landet utan särskilt tillstånd. Inget sådant undantagsfall föreligger i detta ärende. Införseln av alkoholen har alltså inte varit tillåten, vilket innebär att smugglingslagen blir tillämplig. Personen är för närvarande dock inte misstänkt för brott mot smugglingslagen, då uppsåt eller grov oaktsamhet från hans sida inte kan antas föreligga. Grunden för beslaget är att alkoholen objektivt sett varit föremål för brott mot smugglingslagen. Vad gäller detta målet så kommer i skrivande stund inte ytterligare utredningsåtgärder att vidtas förrän HD meddelat dom eller beslut i målet från Göteborg, där det har begärts förhandsbesked från EG-domstolen. På grund av detta kan åklagaren inte ange någon tid för åtals väckande eller yrkande om förverkande. Hovrätten bedömde att närmast tillämpligt är andra stycket under 4 kap. 2 i alkohollagen. Där anges att bl.a. vin får föras in av resande som fyllt tjugo år eller av person, som utför arbete på transportmedel och som har uppnått nämnda ålder, för eget eller familjens bruk eller som gåva till närstående för dennes eller dennes familjs personliga bruk. Av det aktuella lagrummet, 4 kap. 2 alkohollagen, följer att privatimport av vin via postorder, internethandel eller annan distansförsäljning över Sveriges gränser inte är tillåten såvida importören inte själv följer med transporten. Enligt 3 lagen om straff för smuggling skall den som, i samband med införsel till landet av en vara som omfattas av ett särskilt föreskrivet förbud mot eller villkor för införsel, 21

22 uppsåtligen bryter mot förbudet eller villkoret genom att underlåta att anmäla varan till tullbehandling, dömas för smuggling. Gärningen är straffbar även om den sker av grov oaktsamhet. Även om åklagaren inte har angett någon viss person som misstänkt och dessutom uttryckligen angett att köparen ifråga för närvarande inte är misstänkt för sådant brott, kan det skäligen antas att brott mott smugglingslagen föreligger. Åklagaren har som förklaring till att någon tid för åtals väckande, eller för talan om förverkande, inte kan anges anfört att ytterligare utredningsåtgärder inte kommer att vidtas förrän HD meddelat dom eller beslut i Göteborgsmålet där förhandsbesked har begärts från EG-domstolen. Begäran avser huruvida det svenska principiella förbudet för en privatperson att själv importera alkoholdrycker i annat fall än då han själv medföljer transporten som resande står i överensstämmelse med EG-fördraget. Frågan har ännu inte blivit avgjord och kommer troligen att avgöras andra halvåret Prövningen aktualiserar frågan om den svenska lagstiftningen står i överensstämmelse med EG-rätten. Kommissionen för den Europeiska Gemenskapen har i sitt yttrande till EGdomstolen 2004 föreslagit att domstolen ska fatta beslut med hänvisning till att det svenska förbudet står i strid med artikel 28 i EG-fördraget. Förbudet är inte motiverat för att skydda människors hälsa och liv och att det är oproportionellt och inte nödvändigt för att värna folkhälsan. I avvaktan på beslut från EU fortsätter tullmyndigheten att beslagta alkohol inköpt via internet. Beslagen ökar dessutom och Tullverket rapporterar i Dagens Nyheter (2006) om ett rekordbeslag när det gäller privatimporterad alkohol. Första halvåret 2006 beslagtogs över liter sprit, vin och öl, vilket är tio gånger mer än hela De menar att de blivit skickligare att spåra och identifiera dem som håller på med den här verksamheten och det ger utslag i statistiken. 22