Livssituationen efter en hjärnskada Hur kan den se ut på längre sikt? LARS JACOBSSON, LEG PSYKOLOG/NEUROPSYKOLOG, FIL DR
|
|
- Birgitta Katarina Danielsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Livssituationen efter en hjärnskada Hur kan den se ut på längre sikt? LARS JACOBSSON, LEG PSYKOLOG/NEUROPSYKOLOG, FIL DR
2 Livssituationen efter en hjärnskada Presentationens upplägg Hjärnskaderehabilitering i Norrbotten och lite neuropsykologi Forskningsprojekt Fallexempel
3 Min historia Länsdelssjukhus, Kalix medicinklinik (från ) Patienter som skrivits hem + teambedömningar för personer i sent skede och oklar etiologi Under 1990-talet försök att bygga rehabhus, där även LSS råd- och stödteam ingick. Projektet REAK vid Kalix folkhögskola. Stöd i hemmet, på arbetet Resursperson som håller kontakt (Trexler, L.E., et al. 2010)
4 Norrbotten en fjärdedel av Sverige 14 kommuner 5 sjukhus 37 hälsocentraler Befolkning (2012): Björkliden Karesuando 45 mil 39 mil Invtäthet, Ind/km²: Norrbotten: 3 Jämtland: 3 Västerbotten: 5 V. Götaland: 67 Stockholm: 326 Skåne: 114 Närhet/Kvalitet? (Stenberg M, Koskinen L-O, Levi R, Stålnacke, B-M. 2013)
5 Rehabilitering i Norrbotten Länsnivå Rehabiliteringsmedicin Nivå 3 Nivå 2 Reumatologi Länsdelsnivå Slutenvård sjukhus Öppenvårdsrehabilitering Nivå 1 Primärvård Landstingets regi Privata vårdgivare
6 Rehabiliteringsmedicin, Sunderby sjukhus Avd 41 Neurorehab Neuro- och Smärtrehab öppenvård Garnis Rehabcenter
7 Neurolinjen Framnäs Folkhögskola Språngbrädan tillbaka till samhället för dig som har en förvärvad hjärnskada
8 Konsekvenser av hjärnskada Neurologiska: motorik, känsel, syn, hörsel, lukt, smak Medicinska: ämnesomsättning, näringstillförsel, magtarmfunktion, spasticitet, blåspåverkan, muskel- skelettproblem, hormonstörning, sväljningssvårigheter, epilepsi, hydrocefalus mm.
9 Konsekvenser av hjärnskada Kognition: minne, koncentration, planering, problemlösning, simultankapacitet, informationsbearbetning, organisationsförmåga, språk, inlärning, tidsoch formuppfattning, orienteringsförmåga, snabbhet Beteende: aggressivitet, nedstämdhet, ångest, nedsatt motivation och initiativförmåga Sociala: skilsmässa, arbetslöshet, drogmissbruk
10 Exempel på vanliga problem Fysiska Trötthet. Utmattning (fatigue) Långsamma rörelser och tanke. Balans och huvudvärk. Kognitiva Förvirring. Missförstår intentioner. Starta, planera, slutföra och kontrollera. Koncentration, inlärning och minne. Skifta/växla uppmärksamhet. Beteende och emotion Oro, ångest och depression. Sömnkvalitet. Otålighet, irritation, frustration. Initiativsvårigheter, impulsivitet, apati. Relation och kommunikation Plocka fram ord. Filtrera och sortera information. Ordsvada (tangentality) Dra sig undan. (Kreutzer, J. & Wehman, P.H. 1991)
11 Neuropsykologi Upp/Top Fram/front Höger Ned/Down Bak/PTO Vänster HJÄRNAN ARBETAR i en mängd parallella, samtidiga processer som styckar upp varje beteende i minsta tänkbara komponenter, vilka bearbetas var för sig i anatomiskt åtskilda cellgrupper.
12
13 BLÅ RÖD GRÖN BLÅ GUL GRÖN RÖD GUL RÖD RÖD
14
15
16 Lev Vygotskij (Kulturhistoriska skolan) Internalisering: Inre högre psykiska funktioner har dessförinnan varit yttre sociala relationer.
17 Lika viktigt vem som får en hjärnskada, som vilken hjärnskada en person får (A. Lurija)
18 Relationen hjärnskada beteende. Återhämtning begränsas inte till första året. Beteendet inte direkt relaterad till skadan i sig själv, utan personens reaktioner på sin störning. Sekundära och känslomässiga reaktioner. Olika psykosociala faktorer. Stress och krisreaktioner. Relationen kognitiva emotionella problem. Att möta i rätt tid/fas, timing.
19 Några tankemodeller
20 Två världar SYSTEMVÄRLDEN (den officiella världen) Social omsorg Hälso- och sjukvård Arbetsmarknad Försäkringsbolag SYSTEMVÄRLDEN Intressef. Ex:RTP, Hjärnkraft, Strokef., NHR LIVSVÄRLDEN (den inofficiella världen) Familjen Andra skadade (Lundälv, J. 1998) Vänner LIVSVÄRLDEN Människan bakom systemvärlden
21 KASAM Känsla av sammanhang. Hanterbarhet. Begriplighet. Meningsfullhet. (Antonovsky, A )
22 LOCUS of CONTROL Intern locus. Kontroll från sig själv. Relativ autonomi. Extern locus. Kontroll av och från andra. Relativt beroende.
23 Förändringens hjul (Transtheoretical Model of Change) Exit Vidmakthålla Handling att göra Återfall Begrundan + eller- Förbegrundan Ej motiverad till förändring. Upplever inga problem Beslut och motivation (Prochaska, J. Norcross, J. DiClemente, C. 1995)
24 Vårdkedjan J. Borg, Hjärnskadeforum 2013: Röda mattan ; Svarta hålet ; Ättestupan Socialstyrelsens rapport december 2012: Verksamheter som arbetar med uppföljning i det senare rehabiliteringsskedet har fått läggas ned på grund av resursbrist Vårdprogrammen omfattar brister i samverkan med andra rehabaktörer Få patienter får uppföljning mer än tre år efter avslutad rehabilitering
25 Forskningsprojekt
26 Forskningsprojektet Levnadssituationen för traumatiskt hjärnskadade i Norrbotten Long-term outcome after traumatic brain injury Studies of individuals from northern Sweden
27 Fyra delstudier Studie I Identifiering av population Studie II Funktionshinder Studie III Självskattning Studie IV KASAM n=332 Individer från Norrbotten som vårdats vid Neurokirurgklinik, Umeå n=88 Funktionshinder 6 till 15 år efter skada och jämförelse med situation vid utskrivning n=67 Hälsa och livstillfredsställelse 6 till 15 år efter skada samt jämföra med referensgrupper n=66 Känsla av sammanhang och relation till livstillfredsställelse och påverkan från funktionshinder
28 Kön och ålder Män Kvinnor Antal individer (Jacobsson LJ, Westerberg M, Lexell J. 2007) Ålder (år)
29 Deltagare i delstudie II Från delstudie I 125 ind. i ålder år ind 17 avlidit 2 emigrerat Deltagare (n=88) 67 män 21 kvinnor Avböjde (n=13) 11 män 2 kvinnor Ingen kontakt (n=5) 4 män 1 kvinna
30 Bakgrundsdata studie II (n=88) Genomsnittsålder vid skada Svårighetsgrad Lätt Medelsvår Svår Orsak Trafik Fall Genomsnittstid sedan skada 34 år 46 % 19 % 35 % 42 % 30 % 10 år
31 Övergripande förändring (GOS) Utskrivning: Uppföljning: God återh. 100 % God återh. Måttlig funktn. 28 % Måttlig funktn. Svår funktn. 47 % Svår funktn.
32 Takeffekter för instrument Andel i procent som nådde maximumresultat för 88 individer efter traumatisk hjärnskada Instrument FIM Motor Kognition Lätt THS (n = 40) Medelsvår THS (n = 17) Svår THS (n = 30) DRS CIQ MPAI (Jacobsson LJ, Westerberg M, Söderberg S, Lexell J. 2009) (Hall K, Bushnik T, Lakisic-Kazazic B, et al. 2001)
33 Mayo-Portland Adaptability Inventory 4:th version (MPAI-4) (versioner på flera språk) Förmåga (Ability) Uppgift 1-12 (0-47 p.) Anpassning (Adjustment) Uppgift (0-46 p.) Delaktighet (Participation) Uppgift (0-30 p.) Kan skattas av a) en behandlare, b) team, c) Den skadade, d) närstående Högre värden indikerar större problem. (Lezak, M.D, Howieson, D. B. Bigler, E. D.Tranel, D (Eds) 2012: )
34 Utveckling av MPAI-4 Skillnader i skattning mellan personal, närstående och den skadade Bias i skattningar negativ inverkan på reliabilitet (oftast inte önskvärt) Kliniskt kan dessa bias vara faktiska skillnader i perspektiv Trots skillnader visade studier god interbedömar-reliabilitet (Malec J, Machulda, M. Moessner A. 1997) (Malec J. 2004)
35 Bakgrund MPAI-4 Avsågs spegla WHO: ICIDH-2 och ICF Indikera: a) inom normalvariation, b) lätt begränsad men inte störde vardagligt fungerande, c) begränsad störde vardagligt fungerande i varierande grad
36 WHO International Classification of Functioning, Disability and Health, ICF (Klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder) Hälsa Kroppsfunktion och kroppsstruktur Aktivitet Delaktighet Omgivningsfaktorer (Person- Faktorer)
37 Länkning till ICF Alla uppgifter kunde länkas till ICF 88 meningsfulla begrepp identifierades 200 (14%) av de 1454 särskilda kategorierna i ICF kunde länkas till uppgifter i MPAI-4 Delskala Delaktighet (Participation) i MPAI-4 hade högsta antalet länkade begrepp (89%) De flesta begrepp var kopplade till domänerna Aktivitet och Delaktighet. (Lexell, J, Malec, JF. Jacobsson, LJ 2012)
38 M2PI vid långtiduppföljning Delskalan Delaktighet (M2PI) fokuserar i hög grad delaktighetsperspektiv som kan anses vara slutmål för rehabilitering (Malec, J. 2004)
39 Aktuellt för MPAI-4 Skapa ett webbaserat nationellt register med MPAI-4 data: Overview-Malec.pdf Skattningsformulär i Excell för individuella förändringar (Brentnall J & Badge H): html
40 Deltagare i delstudie III Från delstudie II 88 personer Deltagare (n=67) 51 män 16 kvinnor Inget svar (n=11) 7 män 4 kvinnor Klarar ej (N=10) 9 män 1 kvinna
41 Sammanfattning studie III Lägre hälsorelaterad livskvalitet och livstillfredsställelse än normalbefolkning. Arbete och självvärdering av skadans betydelse viktigare för självskattad hälsa och livstillfredsställelse än bakgrundsfaktorer som kön, ålder och skadegrad. (Jacobsson, LJ. Westerberg, M. Lexell, J. 2010)
42 Syfte delstudie IV Undersöka KASAM (= Känsla av sammanhang, dvs individers upplevelse av mening, hanterbarhet och förutsägbarhet) och jämföra med referensgrupp Kartlägga relationen mellan Livstillfredsställelse och funktionshinder (MPAI) samt Känsla av sammanhang
43 Mätinstrument Satisfaction With Life Scale (SWLS) Sense of Coherence (KASAM/SOC-13) Mayo-Portland Adaptability Inventory (MPAI-4)
44 Sammanfattning studie IV KASAM i nivå med normalbefolkning KASAM var starkt positivt relaterad till livstillfredsställelse Hög livstillfredsställelse även starkt relaterad till emotionella faktorer och social delaktighet, men även längre tid efter skada, svårare skadegrad och högre ålder vid skadetillfället hade betydelse (Jacobsson L, Westerberg M, Malec J, Lexell J. 2011)
45 Fallexempel
46 Fallbeskrivning Man, tidigare frisk, skadad 1993, då 32 år. Blödning efter brustet aneurysm, basalt subarachnoidalt i höger hemisfär. Fru och fyra barn, vara två 7 och 13 år bodde hemma. Fiskarsläkt, nummer 3 av 6 syskon, stark sammanhållning. Fiske sommartid, båtbygge och annat hantverk vintertid.
47 Fallbeskrivning: Tidigt skede. Opererades vid NKK, NUS i Umeå. (Transport med helikopter, frun med egen bil.) Op komplikationsfri och snabbt mobiliserad. Noteras i journal misstanke om bristande insikt. Skrivs ut på egen begäran efter någon dags inskrivning på medicinavdelning vid hemsjukhuset. Ett kort samtal sker med neuropsykolog.
48 Fallbeskrivning: Möte med andra skadade. REAK, : Kalix Folkhögskola. Bekräftelse. Identifiera (neglekt). Kontroll (Ep). Medicin (extern). Delaktighet Mental kontroll (intern). Närstående/hustrun, släkt. Hembesök Identitet ( annat namn). Nätverksmöte
49 TID OCH TÅLAMOD EN SAK I TAGET STOPP STANNA TÄNK EFTER
50 Fallbeskrivning: Senare del. Anfallsfrihet första längre tiden sommaren Måtto: Inifrån och ut. En sak i taget. Individualiserade arbets- och utbildningsförsök med arbetslivstjänster. Arbetsförsök. Erfarenheter och coachning. SIUS-konsulent och arbetskamrater. Resan fortsätter.
51 Narrativt försök En maskerad resenär på en resa utan slut. En resurs för andra. Kramper eller hjärnskada, en sak i taget - inte båda samtidigt. Inifrån och ut i försöken att undvika obehaglig stress. Utmattning och dagsform. Bekräftelse och prova på. Reflektion och sammanhang. Upptäcka och lösa problem. Wounded storyteller eller altruistisk hjälte.
52 Nu kan jag tycka att jag har nog gjort det djävligt bra ändå. (Intervju 2004)
53 Referenser Antonovsky, A (1991) Hälsans mysterium. Stockholm. Natur och Kultur Aaro Jonsson, C. (2010) Long-term cognitive outcome of childhood traumatic brain injury. Sockholms Universitet (Avhandling) Hall, K. Bushnik, T. Lakisic-Kazazic, B. Wright, B. Cantagallo, A. (2001) Assessing traumatic brain injury outcome measures for long-term follow-up of community-based individuals. Archives of Physical Medicine and Rehabilitation. 82(3): Jacobsson, LJ. Westerberg, M. Lexell, J. (2007) Demographics, injury characteristics and outcome of traumatic brain injuries in northern Sweden. Acta Neurologica Scandinavica. 116(5):300-6 Jacobsson, LJ. Westerberg, M. Söderberg, S. Lexell, J. (2009) Functioning and disability 6-15 years after traumatic brain injuries in northern Sweden. Acta Neurologica Scandinavica. 20(6): ) Jacobsson, L.J. Westerberg, M. Lexell, J. (2010) Health-related quality-of-life and life satisfaction 6 15 years after traumatic brain injuries in northern Sweden. Brain Injury. 24(9): Jacobsson L, Westerberg M, Malec J, Lexell J. (2011) Sense of coherence and disability and the relationship with life satisfaction 6 to 15 years after traumatic brain injuries in northern. Sweden. Neuropsychological Rehabilitation 21(3): Jacobsson, L. Lexell, J. (2013) Life satisfaction 6-15 years after a traumatic brain injury. Journal of Rehabilitation Medicine. 45(10): Kreutzer, J. & Wehman, P. H. (1991) Cognitive Rehabilitation for Persons with Traumatic Brain Injury. Bisbee, USA: Imaginart Press Lexell, J. Malec, JF. Jacobsson, LJ. (2012) Mapping the Mayo-Portland adaptability inventory to the international classification of functioning, disability and health. Journal of Rehabilitation Medicine. 44(1): 65 72
54 Referenser Lezak, M.D, Howieson, D. B. Bigler, E. D.Tranel, D (Eds). (2012). Neuropsyhological Assessment. Fifth edition. Oxford University Press, USA Lundälv, J. (1998) Förmåga till välfärd. Trafikskadades upplevelser och liv. Ett drama om bemästring. (Avhandling) Stockholm: Fischer & Co. Malec, J. Machulda, M. Moessner, A. (1997) Differing Problem Perceptions of Staff, Survivors, and Significant Others after Brain Injury. The Journal of Head Trauma Rehabilitation. 12(3):1-13.) Malec, J. (2004) Comparability of Mayo-Portland Adaptability Inventory ratings by staff, significant others and people with acquired brain injury. Brain Injury. 18(6): ) Malec, J. (2004). "The Mayo-Portland Participation Index: A brief and psychometrically sound measure of brain injury outcome." Archives of Physical Medicine and Rehabilitation. 85(12): ) Ponsford, J. with Sloan, S. Snow, P. (1999) Traumatic Brain Injury. Rehabilitation for Everyday Adaptive Living. Hove, East Sussex UK: Psychology Press. Prigatano, G. et al. (1993) Neuropsychological Rehabilitation after Brain Injury. Baltimore & London: The John Hopkins University Press. Stenberg, M. Koskinen, L-O. Levi, R. Stålnacke, B-M. (2013): Severe Traumatic Brain Injuries in Northern Sweden: A Prospective 2-year Study. Journal of Rehabilitation Medicine. 45(8): Trexler, L.E. Trexler, L.C. Malec, J.F. Klyce, D. Parrot, D. (2010) Prospective randomized controlled trial of resource facilitation on community participation and vocational outcome following brain injury. The Journal of Head Trauma Rehabilitation, 25(6): Ulfarsson, T. (2013) Predictors of long-term outcome after severe traumatic brain injury. Göteborgs Universitet (Avhandling).
55 TACK!
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Läs merMuskuloskeletal smärtrehabilitering
Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus
Läs merProjektredovisning. Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF. Susanne Barkvik Rita Ehrenfors
Projektredovisning Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF Susanne Barkvik Rita Ehrenfors Bakgrund Personer med kognitiva funktionshinder uttrycker att man inte känner sig delaktig
Läs merRehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng
Rehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng Alison Godbolt, Överläkare, Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm, Danderyds sjukhus SweTrau möte nov 2016 Rehabiliteringsmedicinska
Läs merInnehållsförteckning
2 Innehållsförteckning Sid INLEDNING 3 Hjärnskada 3 Vanliga konsekvenser vid hjärnskada 3 Hjärnskadeteamet 3 MÅLGRUPP 3 ARBETSSÄTT 4 Arbetsmodell 5 Remisser 6 Första träff_ 6 UTREDNINGAR 6 Neuropsykologisk
Läs merLIVET EFTER NEUROLINJEN
LIVET EFTER NEUROLINJEN Livssituationen för sju deltagare två till fem år efter avslut från Neurolinjen, Framnäs Folkhögskola Rapport december 2010 Lars Jacobsson Sammanfattning Syfte: Att utvärdera livssituationen
Läs merAtt åldras med funktionsnedsättning. framtida utmaningar. Att åldras med funktionsnedsättning. Att åldras med funktionsnedsättning
Att åldras med funktionsnedsättning framtida utmaningar Jan Lexell Professor, överläkare Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus
Läs merVad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt
Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt Margareta Kristenson, Nationell koordinator för nätverket hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS), professor i socialmedicin, Linköpings Universitet Anna
Läs merKognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog beata.terzis@frosunda.se Nationella riktlinjer För vård och omsorg vid demenssjukdom 2 Nationella
Läs merMaria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs
Läs merFörvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada?
Förvärvad hjärnskada vad är det? ABI = Acquired Brain Injury TBI = Traumatic Brain Injury Christina Jacobsson Neuropsykolog BarnReHab Skåne i Lund En skada som inträffar efter nyföddhetsperioden hos ett
Läs merKognitiv och emotionell påverkan efter stroke
efter stroke Regionala Strokedagen 19 maj 2016 Elisabeth Åkerlund leg psykolog specialist i neuropsykologi elisabeth.akerlund@vgregion.se Vad gör en neuropsykolog? Neuropsykologisk utredning Neuropsykologisk
Läs merHEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?
HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska
Läs merEn pilotstudie kring upplevelse av delaktighet i livssituationen tre månader efter commotio
En pilotstudie kring upplevelse av delaktighet i livssituationen tre månader efter commotio Ort datum: Eskilstuna 2009-02-12 Författare: Anita Sehlstedt Handledare: Louise Olsson Sammanfattning Introduktion
Läs merKonsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog
Konsekvensanalys F18, F22, F17 Elisabeth Åkerlund neuropsykolog F 18 F 22 Kompensatoriska tekniker för minnesfunktion Träning i kompensatoriska tekniker för att öka problemlösningsförmågan Rad Tillstånd
Läs merMötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare
Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den
Läs merKognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Kognitionskunskap för bättre kommunikation Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt Kognitionskunskap
Läs merJonas Thörnqvist, regiondirektör Region Norrbotten
DIREKTIV 1 (5) Uppdrag: Kartläggning av vårdkedjan för personer med förvärvad hjärnskada, med fokus på de med traumatisk hjärnskada i vuxen ålder, ge förslag på åtgärder som förbättrar vård och rehabilitering
Läs merKognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning
Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning Kognitiv funktion Kognition allmän beteckning på alla former av tankeverksamhet t.ex. vid varseblivning, inlärning, hågkomster, problemlösning och språklig
Läs merMultimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand
1 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand 2 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig
Läs merHelle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet
Stödjande miljöer för personer med minnesnedsättning och förvirringssymtom Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet
Läs merInformation om förvärvad hjärnskada
Information om förvärvad hjärnskada Hjärnskadeteamet i Västervik Den här broschyren vänder sig till dig som drabbats av en förvärvad hjärnskada och till dina närstående. Här beskrivs olika svårigheter
Läs merPhysiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures
Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures Bakgrund I Sverige får ca 25-30 000 personer stroke varje år Nedsatt motorisk funktion och asymmetri
Läs merKartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada
Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt
Läs merRisk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
Läs merStöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog KOGNITIONSKUNSKAP För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt KOGNITIVA
Läs merLångvarig huvudvärk efter hjärnskakning - vad kan vi göra?
Långvarig huvudvärk efter hjärnskakning - vad kan vi göra? Svensk barnsmärtförenings symposium 28-29 mars 2019 Catherine Aaro Jonsson Neuropsykolog, Fil dr Barn och Ungdomshabiliteringen Kliniska symtomgrupperingar
Läs merFolkhögskola en aktivitetsarena för personer med förvärvad hjärnskada
Folkhögskola en aktivitetsarena för personer med förvärvad hjärnskada 1 Ingress Folkhögskola kan vara en resurs i rehabilitering efter skada/sjukdom som medfört neurokognitiva funktionsnedsättningar. All
Läs merSTÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]
STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer
Läs merKognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt
Läs merKOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog
KOGNITION Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog DISPOSITION Kognition Kognitiva funktioner Kognitiv svikt KOGNITION Kognition = Informationsbearbetning Kognitiva förmågor behövs för informationsbearbetning
Läs mer-ett steg på vägen Vad är grön helhet?
- ett steg på vägen -ett steg på vägen Vad är grön helhet? 3-årigt ESF-projekt ett team på fem personer fokus på det friska i människan 8 veckor, 4 dagar i veckan korta dagar inledningsvis 3 grupper, 7-8
Läs merINSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI
INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI MNV234 Rehabiliteringsmedicin med fokus personer med neurologiska funktionshinder, 7,5 högskolepoäng Rehabilitation Medicine with a focus on people with neurological
Läs merRätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder i ett tvärvetenskapligt perspektiv
Valg og ansvar Behandlingsalternativer og målning av funksjon Eva Nordmark Leg. Sjukgymnast, Dr med vet, Universitetslektor Lunds Universitet, Sverige Rätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder
Läs merICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI!
ICF - KVÅ - ICHI Dagens föreläsning International Classification of Functioning, Disability and Health ICF - Klassifikation av funktiontillstånd, funktionshinder och hälsa Nationellt fackspråk, vad är
Läs merHälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom
Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg
Läs merFunktionshinder Aktivitet Delaktighet
Funktionshinder Aktivitet Delaktighet Kan man mäta delaktighet hos personer med psykiska funktionshinder? Rolf Dalin och David Rosenberg FoU Västernorrland Kommunförbundet Västernorrland Delaktighet i
Läs merForskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera
Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera. Ann-Britt Ivarsson Professor i arbetsterapi Occupational performance in individuals with severe mental disorders (doktorsavhandling) Forskningsområden
Läs merPatientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret
Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning PROM i Svenska Intensivvårdsregistret Uppföljning av vårdresultat Tidigare mortalitet Bedömning av effektivitet och fördelar, relaterat till mänskliga
Läs merVägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?
Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse? Annika Bay Leg.ssk Universitetsadjunkt/Doktorand Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Institutionen
Läs merKOGNITION HJÄRNTRÖTTHET
KOGNITION OCH HJÄRNTRÖTTHET BIRGITTA JOHANSSON birgitta.johansson@neuro.gu.se www.mf.gu.se Docent, psykolog, specialist i neuropsykologi, Rehabiliteringsmedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Läs merTiming it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation
Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation Med. Dr. Leg. Arbetsterapeut, specialist i arbetsterapi Arbetsterapi och fysioterapi Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Institutionen för neurovetenskap
Läs merFrån funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring
Anteckningar från kvällsseminarium inom projektet Från forskningsobjekt till medaktör Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Kerstin Möller, Örebro universitet
Läs merVårdprogram Diarienr: Ej tillämpligt 1(8)
Vårdprogram Diarienr: Ej tillämpligt 1(8) Dokument ID: 09-251484 Fastställandedatum: 2017-12-20 Giltigt t.o.m.: 2018-12-20 Upprättare: Anna-Lena K Hagström Fastställare: Lena Vretling Hjärnrehabprogrammet,
Läs merHLR Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet
HLR 2016 - Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet Inte bara överlevnad En lyckad återupplivning skall
Läs merPreliminärt internt utbildningsprogram 416 1-2 september 2014. Preliminärt utbildningsprogram 417 9-10 september 2014
Preliminärt internt utbildningsprogram 416 1-2 september 2014 Preliminärt utbildningsprogram 417 9-10 september 2014 ICF* DOKUMENTATION UR MEDICINSKT ANSVARIG MAS- OCH MAR`s PERSPEKTIV VÅRD- OCH REHABILITERINGSPLANER
Läs merVälkommen till utbildning i IBIC- Individens Behov I Centrum
Välkommen till utbildning i IBIC- Individens Behov I Centrum Film Dagens innehåll Del 1 - Bakgrund Varför IBIC? Ärendeprocessen Språket och strukturen 10 min Del 2 - Delaktighet Motivation Förhållningssätt
Läs merRiktlinjer för rehabiliteringsansvar i Norrbotten
Styrande regeldokument Riktlinje Sida 1 (7) Riktlinjer för rehabiliteringsansvar i Norrbotten Inledning Region Norrbotten ska erbjuda länets medborgare rätt vård på rätt vårdnivå i en struktur där tillgången
Läs merHjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning
Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning Detta dokument visar de hjälptexter som finns till frågorna i Läkarutlåtande för sjukersättning (FK 7800). De kan ge en ökad förståelse för vilken information
Läs merSammanfattning av rehabiliteringsförslag vid stroke, traumatisk hjärnskada och Parkinsons sjukdom utifrån rådande kunskapsläge.
Sammanfattning av rehabiliteringsförslag vid stroke, traumatisk hjärnskada och Parkinsons sjukdom utifrån rådande kunskapsläge. Allmän sammanfattning Att påbörja rehabilitering och träning efter en skada
Läs merPsykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21
Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och
Läs merSTRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!
STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden! INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och
Läs merFrån epidemiologi till samhällsinsatser och klinisk praktik för att förebygga kronisk smärta och nedsatt arbetsförmåga
Från epidemiologi till samhällsinsatser och klinisk praktik för att förebygga kronisk smärta och nedsatt arbetsförmåga Stefan Bergman Emma Haglund Katarina Aili Syfte Att med en ökad kunskap om den långvariga
Läs merSalutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com
Salutogent tänkande Att jobba med det friska hos barn och ungdomar BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset Salutogenes Utveckling mot hälsa Stress- sårbarhetsmodellen STRESS Hög - Livshändelser ohälsa
Läs merMan måste vila emellanåt
Man måste vila emellanåt Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt Lena Hägglund Institutionen för Omvårdnad och Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin
Läs merProcess. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos
Från ostrukturerad till strukturerad Jörgen Medin leg ssk, lektor Process Strukturerad? Nationella forskarskolan i vård och omsorg Ostrukturerade observationer av svårigheter att äta hos personer/patienter
Läs merICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN
ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och VIPS, finns det kvar? Nej vi använder inte VIPS längre, nu har vi ICF. Vi
Läs merKOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?
KOGNUS IDÉ med Biopsykosocialt Bemötande menar vi förståelse för att: psykisk sjukdom och funktionsnedsättning främst har en biologisk grund psykisk sjukdom och funktionsnedsättning alltid får sociala
Läs merKartläggning av hjärnskaderehabilitering
Kartläggning av hjärnskaderehabilitering Tre kartläggningar under 2011, med fokus på hur hjärnskaderehabiliteringen fungerar i Sverige. 1. Socialstyrelsen kartlägger hur landstingen uppfyller sitt rehabiliteringsuppdrag
Läs merSUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap
SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller
Läs merSF 36 Dimensionerna och tolkning
SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?
Läs merSalutogent förhållningssätt
Salutogent förhållningssätt i vård och omsorg om de äldre Socialförvaltningens ledningsförklaring Vi utgår från medborgarens egen förmåga och resurser för att främja hälsa. Det vi tillsammans åstadkommer
Läs merNRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland
NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland Britt-Marie Stålnacke Överläkare/adjungerad professor Smärtrehab, Neurocentrum, Norrlands
Läs merFysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Läs merNationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version)
Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version) Christina Brogårdh 2017-02-07 Projektledning för revideringen av nationella riktlinjer för strokesjukvård
Läs merRiktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen
Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen Utredning och åtgärder vid etablerad psykisk ohälsa Företagshälsans riktlinjegrupp Ergonom vid AMM Med dr, ergonom/leg fysioterapeut Patientutredningar, kunskapsspridning,
Läs merNATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?
NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen
Läs merVad är följsamhet? Varför gör dom inte som vi säger? Agenda. Det handlar egentligen om samma sak... Patientlag (2014:821)
Varför gör dom inte som vi säger? Agenda Inledning Vad är följsamhet? Olika hinder för god följsamhet Tips och råd för att öka följsamhet Aron Sjöberg STP-psykolog Rehabcentrum Gotland/Minnesmottagningen
Läs merVardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?
Vardagsteknik i hem och samhälle en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar? Anders Kottorp, dekan och professor, leg arb ter Malmö Universitet, Malmö, Sverige Tillgänglighet Inte
Läs merICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem
Del 1 Introduktion WHO:s internationella klassifikationer Huvudklassifikationer ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem ICF Internationell klassifikation
Läs merKognitiv ergonomi i arbetet
Kognitiv ergonomi i arbetet Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Förekomst sjukdomar som kan förknippas med
Läs merICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri
Preliminärt Internt utbildningsprogram 413 ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri DOKUMENTATION Arbetsmodellen, klassifikation, kodning och bedömning Teori och praktisk tillämpning SIP=Samordnade/individuella
Läs mer15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05
15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering
Läs merModern rehabilitering En process med många delar
Modern rehabilitering En process med många delar Jan Lexell, MD PhD DPhil h.c. Professor i rehabiliteringsmedicin Institutionen för neurovetenskap, Uppsala Universitet Överläkare, Akademiska sjukhuset
Läs merBurnout in parents of chronically ill children
Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn
Läs merSMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet
SMÄRTAN I VARDAGEN Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G universitet Vårdalinstitutet Definition av smärta smärta är
Läs merPedsQL Family Impact Module
PedsQL Family Impact Module Instrumentet finns lite längre ned i dokumentet. Beskrivning av instrumentet och dataanalys PedsQL Family Impact Module (FIM) utgör ett standardiserat instrument som mäter föräldrars
Läs merBedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren
Bedöma och intervenera för att möta partners behov Susanna Ågren Vårdgivarbörda och stress! Att vårda kan vara betungande och stressande! Vårdgivarbörda! Samband mellan hjälpbehov utförda av partnern och
Läs merBarn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening
Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen
Läs merLindrig utvecklingsstörning
Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs
Läs merDokumentation i barn- och skolhälsovården
Dokumentation i barn- och skolhälsovården kartläggning av hälsoinformation från ett biopsykosocialt perspektiv med hjälp av ICF-CY Ylva Ståhl sjuksköterska, filosofie doktor, Omvårdnad styl@hhj.hj.se Bakgrund
Läs merHÄLSOPEDAGOGISKTFORUM
HÄLSOPEDAGOGISKTFORUM I ÖSTERGÖTLAND En mötesplats för samverkan och kunskapsutbyte HPFs uppdrag: i samverkan med vårdgivare och intresseföreningar för patienter med långvarig sjukdom och/eller funktionshinder
Läs merVad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS?
Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS? Kristina Glise Överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin Ökande sjukskrivningar för psykisk
Läs merTraumatisk hjärnskada
Traumatisk hjärnskada Britt-Marie Stålnacke överläkare, adj.professor Neurocentrum, Norrlands Universitetssjukhus, Inst. för samhällsmedicin och Rehabilitering Umeå universitet, Umeå Traumatisk hjärnskada
Läs merDansterapi för f r unga pojkar med diagnosen ADHD och dansterapi för f deprimerade tonårsflickor
Dansterapi för f r unga pojkar med diagnosen ADHD och dansterapi för f deprimerade tonårsflickor Presentation på p konferensen Kulturen har en plats i vård v och behandling 13 oktober 2009 Professor Erna
Läs merHjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd. Angelina Sundström
Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd Doktorand: Huvudhandledare: Handledare: Katarina Baudin Christine Gustafsson Maria Mullersdorf Angelina Sundström Doktorandprojektet Övergripande syftet är att
Läs merPrata om arbetet! KJERSTIN STIGMAR
Prata om arbetet! KJERSTIN STIGMAR Tidiga symtom Korta sjukskrivning Sjukskrivning 180 dagar Prata om arbetet! Williams-Whitt et al, 2016 Hellman et al 2014 Carroll et al 2010
Läs merÅrsrapport Uppföljning 2012
Årsrapport Uppföljning 2012 1 Innehåll Att följa upp sina patienter; en viktig del av kvalitetsarbetet.... 4 Demografi... 5 Rehabplan... 8 EQ 5D Index... 11 Bedömning av körlämplighet... 13 Ersättning
Läs merOro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt
Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt Anna Kagelind Kurator Kirurgiska kliniken Universitetssjukhuset Örebro 2019-05-13 Presentationens upplägg Kurators del i
Läs merNationellt verktyg för bedömning av arbetsförmåga
Nationellt verktyg för bedömning av arbetsförmåga 14 juni Jan Larsson Prövning av arbetsförmåga Day 1 to 90: Nuvarande arbete Dag 91 to 180: Nuvarande arbetsgivare Dag 181 to 364: Arbetsmarknaden 1997
Läs merSydöstra sjukvårdsregionen
Nationella riktlinjer för vård vid stroke - Rehabilitering Sydöstra sjukvårdsregionen Arbetsgrupp: Östergötland: Marie Samuelsson, Lena Törnfeldt Jönköping: Agneta Siebers, Jakob Gesher Kalmar: Ulla Bigelius,
Läs merHälsa - och hälsofrämjande möten Umeå
Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå 2015-04-21 Cecilia Edström cecilia.edstrom@vll.se Sofia Elwer sofia.elwer@vll.se Lena Sjöquist Andersson lena.sjoquist.anderson@vll.se Folkhälsoenheten, Västerbottens
Läs merEn arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa
En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa Helena Jahncke Docent arbetshälsovetenskap 2018-10-16 1 Bättre kommunikation? Medarbetare i öppna kontorslandskap
Läs merVad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle?
Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle? Filip Fors, Sociologiska institutionen, Umeå Universitet Tre perspektiv på välfärdsmätning
Läs merSahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård
Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Informationen ska vara en vägledning för dig under din rehabiliteringsperiod hos oss. Är det något
Läs merDemens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?
Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Kan man förebygga demenssjukdomar? Christèl Åberg Leg sjuksköterska, Silviasjuksköterska,
Läs merNPF hos föräldrar. Susanna Grund Leg psykolog
NPF hos föräldrar Susanna Grund Leg psykolog Innehåll Vad är NPF Beskrivning och konsekvenser Hur går en utredning till och varför Anpassningar och bemötande Neuropsykiatriska funktionshinder, NPF Primära
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till första tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Läs merÄr mental trötthet hos patienter med förvärvad hjärnskada kopplad till skadelokalisation? En explorativ studie.
Är mental trötthet hos patienter med förvärvad hjärnskada kopplad till skadelokalisation? En explorativ studie. Anna Holmqvist 1 och Marika Möller 1, 1 Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Stockholm,
Läs mer