Livssituationen efter en hjärnskada Hur kan den se ut på längre sikt? LARS JACOBSSON, LEG PSYKOLOG/NEUROPSYKOLOG, FIL DR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Livssituationen efter en hjärnskada Hur kan den se ut på längre sikt? LARS JACOBSSON, LEG PSYKOLOG/NEUROPSYKOLOG, FIL DR"

Transkript

1 Livssituationen efter en hjärnskada Hur kan den se ut på längre sikt? LARS JACOBSSON, LEG PSYKOLOG/NEUROPSYKOLOG, FIL DR

2 Livssituationen efter en hjärnskada Presentationens upplägg Hjärnskaderehabilitering i Norrbotten och lite neuropsykologi Forskningsprojekt Fallexempel

3 Min historia Länsdelssjukhus, Kalix medicinklinik (från ) Patienter som skrivits hem + teambedömningar för personer i sent skede och oklar etiologi Under 1990-talet försök att bygga rehabhus, där även LSS råd- och stödteam ingick. Projektet REAK vid Kalix folkhögskola. Stöd i hemmet, på arbetet Resursperson som håller kontakt (Trexler, L.E., et al. 2010)

4 Norrbotten en fjärdedel av Sverige 14 kommuner 5 sjukhus 37 hälsocentraler Befolkning (2012): Björkliden Karesuando 45 mil 39 mil Invtäthet, Ind/km²: Norrbotten: 3 Jämtland: 3 Västerbotten: 5 V. Götaland: 67 Stockholm: 326 Skåne: 114 Närhet/Kvalitet? (Stenberg M, Koskinen L-O, Levi R, Stålnacke, B-M. 2013)

5 Rehabilitering i Norrbotten Länsnivå Rehabiliteringsmedicin Nivå 3 Nivå 2 Reumatologi Länsdelsnivå Slutenvård sjukhus Öppenvårdsrehabilitering Nivå 1 Primärvård Landstingets regi Privata vårdgivare

6 Rehabiliteringsmedicin, Sunderby sjukhus Avd 41 Neurorehab Neuro- och Smärtrehab öppenvård Garnis Rehabcenter

7 Neurolinjen Framnäs Folkhögskola Språngbrädan tillbaka till samhället för dig som har en förvärvad hjärnskada

8 Konsekvenser av hjärnskada Neurologiska: motorik, känsel, syn, hörsel, lukt, smak Medicinska: ämnesomsättning, näringstillförsel, magtarmfunktion, spasticitet, blåspåverkan, muskel- skelettproblem, hormonstörning, sväljningssvårigheter, epilepsi, hydrocefalus mm.

9 Konsekvenser av hjärnskada Kognition: minne, koncentration, planering, problemlösning, simultankapacitet, informationsbearbetning, organisationsförmåga, språk, inlärning, tidsoch formuppfattning, orienteringsförmåga, snabbhet Beteende: aggressivitet, nedstämdhet, ångest, nedsatt motivation och initiativförmåga Sociala: skilsmässa, arbetslöshet, drogmissbruk

10 Exempel på vanliga problem Fysiska Trötthet. Utmattning (fatigue) Långsamma rörelser och tanke. Balans och huvudvärk. Kognitiva Förvirring. Missförstår intentioner. Starta, planera, slutföra och kontrollera. Koncentration, inlärning och minne. Skifta/växla uppmärksamhet. Beteende och emotion Oro, ångest och depression. Sömnkvalitet. Otålighet, irritation, frustration. Initiativsvårigheter, impulsivitet, apati. Relation och kommunikation Plocka fram ord. Filtrera och sortera information. Ordsvada (tangentality) Dra sig undan. (Kreutzer, J. & Wehman, P.H. 1991)

11 Neuropsykologi Upp/Top Fram/front Höger Ned/Down Bak/PTO Vänster HJÄRNAN ARBETAR i en mängd parallella, samtidiga processer som styckar upp varje beteende i minsta tänkbara komponenter, vilka bearbetas var för sig i anatomiskt åtskilda cellgrupper.

12

13 BLÅ RÖD GRÖN BLÅ GUL GRÖN RÖD GUL RÖD RÖD

14

15

16 Lev Vygotskij (Kulturhistoriska skolan) Internalisering: Inre högre psykiska funktioner har dessförinnan varit yttre sociala relationer.

17 Lika viktigt vem som får en hjärnskada, som vilken hjärnskada en person får (A. Lurija)

18 Relationen hjärnskada beteende. Återhämtning begränsas inte till första året. Beteendet inte direkt relaterad till skadan i sig själv, utan personens reaktioner på sin störning. Sekundära och känslomässiga reaktioner. Olika psykosociala faktorer. Stress och krisreaktioner. Relationen kognitiva emotionella problem. Att möta i rätt tid/fas, timing.

19 Några tankemodeller

20 Två världar SYSTEMVÄRLDEN (den officiella världen) Social omsorg Hälso- och sjukvård Arbetsmarknad Försäkringsbolag SYSTEMVÄRLDEN Intressef. Ex:RTP, Hjärnkraft, Strokef., NHR LIVSVÄRLDEN (den inofficiella världen) Familjen Andra skadade (Lundälv, J. 1998) Vänner LIVSVÄRLDEN Människan bakom systemvärlden

21 KASAM Känsla av sammanhang. Hanterbarhet. Begriplighet. Meningsfullhet. (Antonovsky, A )

22 LOCUS of CONTROL Intern locus. Kontroll från sig själv. Relativ autonomi. Extern locus. Kontroll av och från andra. Relativt beroende.

23 Förändringens hjul (Transtheoretical Model of Change) Exit Vidmakthålla Handling att göra Återfall Begrundan + eller- Förbegrundan Ej motiverad till förändring. Upplever inga problem Beslut och motivation (Prochaska, J. Norcross, J. DiClemente, C. 1995)

24 Vårdkedjan J. Borg, Hjärnskadeforum 2013: Röda mattan ; Svarta hålet ; Ättestupan Socialstyrelsens rapport december 2012: Verksamheter som arbetar med uppföljning i det senare rehabiliteringsskedet har fått läggas ned på grund av resursbrist Vårdprogrammen omfattar brister i samverkan med andra rehabaktörer Få patienter får uppföljning mer än tre år efter avslutad rehabilitering

25 Forskningsprojekt

26 Forskningsprojektet Levnadssituationen för traumatiskt hjärnskadade i Norrbotten Long-term outcome after traumatic brain injury Studies of individuals from northern Sweden

27 Fyra delstudier Studie I Identifiering av population Studie II Funktionshinder Studie III Självskattning Studie IV KASAM n=332 Individer från Norrbotten som vårdats vid Neurokirurgklinik, Umeå n=88 Funktionshinder 6 till 15 år efter skada och jämförelse med situation vid utskrivning n=67 Hälsa och livstillfredsställelse 6 till 15 år efter skada samt jämföra med referensgrupper n=66 Känsla av sammanhang och relation till livstillfredsställelse och påverkan från funktionshinder

28 Kön och ålder Män Kvinnor Antal individer (Jacobsson LJ, Westerberg M, Lexell J. 2007) Ålder (år)

29 Deltagare i delstudie II Från delstudie I 125 ind. i ålder år ind 17 avlidit 2 emigrerat Deltagare (n=88) 67 män 21 kvinnor Avböjde (n=13) 11 män 2 kvinnor Ingen kontakt (n=5) 4 män 1 kvinna

30 Bakgrundsdata studie II (n=88) Genomsnittsålder vid skada Svårighetsgrad Lätt Medelsvår Svår Orsak Trafik Fall Genomsnittstid sedan skada 34 år 46 % 19 % 35 % 42 % 30 % 10 år

31 Övergripande förändring (GOS) Utskrivning: Uppföljning: God återh. 100 % God återh. Måttlig funktn. 28 % Måttlig funktn. Svår funktn. 47 % Svår funktn.

32 Takeffekter för instrument Andel i procent som nådde maximumresultat för 88 individer efter traumatisk hjärnskada Instrument FIM Motor Kognition Lätt THS (n = 40) Medelsvår THS (n = 17) Svår THS (n = 30) DRS CIQ MPAI (Jacobsson LJ, Westerberg M, Söderberg S, Lexell J. 2009) (Hall K, Bushnik T, Lakisic-Kazazic B, et al. 2001)

33 Mayo-Portland Adaptability Inventory 4:th version (MPAI-4) (versioner på flera språk) Förmåga (Ability) Uppgift 1-12 (0-47 p.) Anpassning (Adjustment) Uppgift (0-46 p.) Delaktighet (Participation) Uppgift (0-30 p.) Kan skattas av a) en behandlare, b) team, c) Den skadade, d) närstående Högre värden indikerar större problem. (Lezak, M.D, Howieson, D. B. Bigler, E. D.Tranel, D (Eds) 2012: )

34 Utveckling av MPAI-4 Skillnader i skattning mellan personal, närstående och den skadade Bias i skattningar negativ inverkan på reliabilitet (oftast inte önskvärt) Kliniskt kan dessa bias vara faktiska skillnader i perspektiv Trots skillnader visade studier god interbedömar-reliabilitet (Malec J, Machulda, M. Moessner A. 1997) (Malec J. 2004)

35 Bakgrund MPAI-4 Avsågs spegla WHO: ICIDH-2 och ICF Indikera: a) inom normalvariation, b) lätt begränsad men inte störde vardagligt fungerande, c) begränsad störde vardagligt fungerande i varierande grad

36 WHO International Classification of Functioning, Disability and Health, ICF (Klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder) Hälsa Kroppsfunktion och kroppsstruktur Aktivitet Delaktighet Omgivningsfaktorer (Person- Faktorer)

37 Länkning till ICF Alla uppgifter kunde länkas till ICF 88 meningsfulla begrepp identifierades 200 (14%) av de 1454 särskilda kategorierna i ICF kunde länkas till uppgifter i MPAI-4 Delskala Delaktighet (Participation) i MPAI-4 hade högsta antalet länkade begrepp (89%) De flesta begrepp var kopplade till domänerna Aktivitet och Delaktighet. (Lexell, J, Malec, JF. Jacobsson, LJ 2012)

38 M2PI vid långtiduppföljning Delskalan Delaktighet (M2PI) fokuserar i hög grad delaktighetsperspektiv som kan anses vara slutmål för rehabilitering (Malec, J. 2004)

39 Aktuellt för MPAI-4 Skapa ett webbaserat nationellt register med MPAI-4 data: Overview-Malec.pdf Skattningsformulär i Excell för individuella förändringar (Brentnall J & Badge H): html

40 Deltagare i delstudie III Från delstudie II 88 personer Deltagare (n=67) 51 män 16 kvinnor Inget svar (n=11) 7 män 4 kvinnor Klarar ej (N=10) 9 män 1 kvinna

41 Sammanfattning studie III Lägre hälsorelaterad livskvalitet och livstillfredsställelse än normalbefolkning. Arbete och självvärdering av skadans betydelse viktigare för självskattad hälsa och livstillfredsställelse än bakgrundsfaktorer som kön, ålder och skadegrad. (Jacobsson, LJ. Westerberg, M. Lexell, J. 2010)

42 Syfte delstudie IV Undersöka KASAM (= Känsla av sammanhang, dvs individers upplevelse av mening, hanterbarhet och förutsägbarhet) och jämföra med referensgrupp Kartlägga relationen mellan Livstillfredsställelse och funktionshinder (MPAI) samt Känsla av sammanhang

43 Mätinstrument Satisfaction With Life Scale (SWLS) Sense of Coherence (KASAM/SOC-13) Mayo-Portland Adaptability Inventory (MPAI-4)

44 Sammanfattning studie IV KASAM i nivå med normalbefolkning KASAM var starkt positivt relaterad till livstillfredsställelse Hög livstillfredsställelse även starkt relaterad till emotionella faktorer och social delaktighet, men även längre tid efter skada, svårare skadegrad och högre ålder vid skadetillfället hade betydelse (Jacobsson L, Westerberg M, Malec J, Lexell J. 2011)

45 Fallexempel

46 Fallbeskrivning Man, tidigare frisk, skadad 1993, då 32 år. Blödning efter brustet aneurysm, basalt subarachnoidalt i höger hemisfär. Fru och fyra barn, vara två 7 och 13 år bodde hemma. Fiskarsläkt, nummer 3 av 6 syskon, stark sammanhållning. Fiske sommartid, båtbygge och annat hantverk vintertid.

47 Fallbeskrivning: Tidigt skede. Opererades vid NKK, NUS i Umeå. (Transport med helikopter, frun med egen bil.) Op komplikationsfri och snabbt mobiliserad. Noteras i journal misstanke om bristande insikt. Skrivs ut på egen begäran efter någon dags inskrivning på medicinavdelning vid hemsjukhuset. Ett kort samtal sker med neuropsykolog.

48 Fallbeskrivning: Möte med andra skadade. REAK, : Kalix Folkhögskola. Bekräftelse. Identifiera (neglekt). Kontroll (Ep). Medicin (extern). Delaktighet Mental kontroll (intern). Närstående/hustrun, släkt. Hembesök Identitet ( annat namn). Nätverksmöte

49 TID OCH TÅLAMOD EN SAK I TAGET STOPP STANNA TÄNK EFTER

50 Fallbeskrivning: Senare del. Anfallsfrihet första längre tiden sommaren Måtto: Inifrån och ut. En sak i taget. Individualiserade arbets- och utbildningsförsök med arbetslivstjänster. Arbetsförsök. Erfarenheter och coachning. SIUS-konsulent och arbetskamrater. Resan fortsätter.

51 Narrativt försök En maskerad resenär på en resa utan slut. En resurs för andra. Kramper eller hjärnskada, en sak i taget - inte båda samtidigt. Inifrån och ut i försöken att undvika obehaglig stress. Utmattning och dagsform. Bekräftelse och prova på. Reflektion och sammanhang. Upptäcka och lösa problem. Wounded storyteller eller altruistisk hjälte.

52 Nu kan jag tycka att jag har nog gjort det djävligt bra ändå. (Intervju 2004)

53 Referenser Antonovsky, A (1991) Hälsans mysterium. Stockholm. Natur och Kultur Aaro Jonsson, C. (2010) Long-term cognitive outcome of childhood traumatic brain injury. Sockholms Universitet (Avhandling) Hall, K. Bushnik, T. Lakisic-Kazazic, B. Wright, B. Cantagallo, A. (2001) Assessing traumatic brain injury outcome measures for long-term follow-up of community-based individuals. Archives of Physical Medicine and Rehabilitation. 82(3): Jacobsson, LJ. Westerberg, M. Lexell, J. (2007) Demographics, injury characteristics and outcome of traumatic brain injuries in northern Sweden. Acta Neurologica Scandinavica. 116(5):300-6 Jacobsson, LJ. Westerberg, M. Söderberg, S. Lexell, J. (2009) Functioning and disability 6-15 years after traumatic brain injuries in northern Sweden. Acta Neurologica Scandinavica. 20(6): ) Jacobsson, L.J. Westerberg, M. Lexell, J. (2010) Health-related quality-of-life and life satisfaction 6 15 years after traumatic brain injuries in northern Sweden. Brain Injury. 24(9): Jacobsson L, Westerberg M, Malec J, Lexell J. (2011) Sense of coherence and disability and the relationship with life satisfaction 6 to 15 years after traumatic brain injuries in northern. Sweden. Neuropsychological Rehabilitation 21(3): Jacobsson, L. Lexell, J. (2013) Life satisfaction 6-15 years after a traumatic brain injury. Journal of Rehabilitation Medicine. 45(10): Kreutzer, J. & Wehman, P. H. (1991) Cognitive Rehabilitation for Persons with Traumatic Brain Injury. Bisbee, USA: Imaginart Press Lexell, J. Malec, JF. Jacobsson, LJ. (2012) Mapping the Mayo-Portland adaptability inventory to the international classification of functioning, disability and health. Journal of Rehabilitation Medicine. 44(1): 65 72

54 Referenser Lezak, M.D, Howieson, D. B. Bigler, E. D.Tranel, D (Eds). (2012). Neuropsyhological Assessment. Fifth edition. Oxford University Press, USA Lundälv, J. (1998) Förmåga till välfärd. Trafikskadades upplevelser och liv. Ett drama om bemästring. (Avhandling) Stockholm: Fischer & Co. Malec, J. Machulda, M. Moessner, A. (1997) Differing Problem Perceptions of Staff, Survivors, and Significant Others after Brain Injury. The Journal of Head Trauma Rehabilitation. 12(3):1-13.) Malec, J. (2004) Comparability of Mayo-Portland Adaptability Inventory ratings by staff, significant others and people with acquired brain injury. Brain Injury. 18(6): ) Malec, J. (2004). "The Mayo-Portland Participation Index: A brief and psychometrically sound measure of brain injury outcome." Archives of Physical Medicine and Rehabilitation. 85(12): ) Ponsford, J. with Sloan, S. Snow, P. (1999) Traumatic Brain Injury. Rehabilitation for Everyday Adaptive Living. Hove, East Sussex UK: Psychology Press. Prigatano, G. et al. (1993) Neuropsychological Rehabilitation after Brain Injury. Baltimore & London: The John Hopkins University Press. Stenberg, M. Koskinen, L-O. Levi, R. Stålnacke, B-M. (2013): Severe Traumatic Brain Injuries in Northern Sweden: A Prospective 2-year Study. Journal of Rehabilitation Medicine. 45(8): Trexler, L.E. Trexler, L.C. Malec, J.F. Klyce, D. Parrot, D. (2010) Prospective randomized controlled trial of resource facilitation on community participation and vocational outcome following brain injury. The Journal of Head Trauma Rehabilitation, 25(6): Ulfarsson, T. (2013) Predictors of long-term outcome after severe traumatic brain injury. Göteborgs Universitet (Avhandling).

55 TACK!

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

Projektredovisning. Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF. Susanne Barkvik Rita Ehrenfors

Projektredovisning. Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF. Susanne Barkvik Rita Ehrenfors Projektredovisning Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF Susanne Barkvik Rita Ehrenfors Bakgrund Personer med kognitiva funktionshinder uttrycker att man inte känner sig delaktig

Läs mer

Rehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng

Rehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng Rehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng Alison Godbolt, Överläkare, Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm, Danderyds sjukhus SweTrau möte nov 2016 Rehabiliteringsmedicinska

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 2 Innehållsförteckning Sid INLEDNING 3 Hjärnskada 3 Vanliga konsekvenser vid hjärnskada 3 Hjärnskadeteamet 3 MÅLGRUPP 3 ARBETSSÄTT 4 Arbetsmodell 5 Remisser 6 Första träff_ 6 UTREDNINGAR 6 Neuropsykologisk

Läs mer

LIVET EFTER NEUROLINJEN

LIVET EFTER NEUROLINJEN LIVET EFTER NEUROLINJEN Livssituationen för sju deltagare två till fem år efter avslut från Neurolinjen, Framnäs Folkhögskola Rapport december 2010 Lars Jacobsson Sammanfattning Syfte: Att utvärdera livssituationen

Läs mer

Att åldras med funktionsnedsättning. framtida utmaningar. Att åldras med funktionsnedsättning. Att åldras med funktionsnedsättning

Att åldras med funktionsnedsättning. framtida utmaningar. Att åldras med funktionsnedsättning. Att åldras med funktionsnedsättning Att åldras med funktionsnedsättning framtida utmaningar Jan Lexell Professor, överläkare Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt

Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt Margareta Kristenson, Nationell koordinator för nätverket hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS), professor i socialmedicin, Linköpings Universitet Anna

Läs mer

Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog beata.terzis@frosunda.se Nationella riktlinjer För vård och omsorg vid demenssjukdom 2 Nationella

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Förvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada?

Förvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada? Förvärvad hjärnskada vad är det? ABI = Acquired Brain Injury TBI = Traumatic Brain Injury Christina Jacobsson Neuropsykolog BarnReHab Skåne i Lund En skada som inträffar efter nyföddhetsperioden hos ett

Läs mer

Kognitiv och emotionell påverkan efter stroke

Kognitiv och emotionell påverkan efter stroke efter stroke Regionala Strokedagen 19 maj 2016 Elisabeth Åkerlund leg psykolog specialist i neuropsykologi elisabeth.akerlund@vgregion.se Vad gör en neuropsykolog? Neuropsykologisk utredning Neuropsykologisk

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

En pilotstudie kring upplevelse av delaktighet i livssituationen tre månader efter commotio

En pilotstudie kring upplevelse av delaktighet i livssituationen tre månader efter commotio En pilotstudie kring upplevelse av delaktighet i livssituationen tre månader efter commotio Ort datum: Eskilstuna 2009-02-12 Författare: Anita Sehlstedt Handledare: Louise Olsson Sammanfattning Introduktion

Läs mer

Konsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog

Konsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog Konsekvensanalys F18, F22, F17 Elisabeth Åkerlund neuropsykolog F 18 F 22 Kompensatoriska tekniker för minnesfunktion Träning i kompensatoriska tekniker för att öka problemlösningsförmågan Rad Tillstånd

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap för bättre kommunikation Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt Kognitionskunskap

Läs mer

Jonas Thörnqvist, regiondirektör Region Norrbotten

Jonas Thörnqvist, regiondirektör Region Norrbotten DIREKTIV 1 (5) Uppdrag: Kartläggning av vårdkedjan för personer med förvärvad hjärnskada, med fokus på de med traumatisk hjärnskada i vuxen ålder, ge förslag på åtgärder som förbättrar vård och rehabilitering

Läs mer

Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning

Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning Kognitiv funktion Kognition allmän beteckning på alla former av tankeverksamhet t.ex. vid varseblivning, inlärning, hågkomster, problemlösning och språklig

Läs mer

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand 1 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand 2 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig

Läs mer

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet Stödjande miljöer för personer med minnesnedsättning och förvirringssymtom Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Läs mer

Information om förvärvad hjärnskada

Information om förvärvad hjärnskada Information om förvärvad hjärnskada Hjärnskadeteamet i Västervik Den här broschyren vänder sig till dig som drabbats av en förvärvad hjärnskada och till dina närstående. Här beskrivs olika svårigheter

Läs mer

Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures

Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures Bakgrund I Sverige får ca 25-30 000 personer stroke varje år Nedsatt motorisk funktion och asymmetri

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog KOGNITIONSKUNSKAP För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt KOGNITIVA

Läs mer

Långvarig huvudvärk efter hjärnskakning - vad kan vi göra?

Långvarig huvudvärk efter hjärnskakning - vad kan vi göra? Långvarig huvudvärk efter hjärnskakning - vad kan vi göra? Svensk barnsmärtförenings symposium 28-29 mars 2019 Catherine Aaro Jonsson Neuropsykolog, Fil dr Barn och Ungdomshabiliteringen Kliniska symtomgrupperingar

Läs mer

Folkhögskola en aktivitetsarena för personer med förvärvad hjärnskada

Folkhögskola en aktivitetsarena för personer med förvärvad hjärnskada Folkhögskola en aktivitetsarena för personer med förvärvad hjärnskada 1 Ingress Folkhögskola kan vara en resurs i rehabilitering efter skada/sjukdom som medfört neurokognitiva funktionsnedsättningar. All

Läs mer

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer

Läs mer

Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt

Läs mer

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog KOGNITION Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog DISPOSITION Kognition Kognitiva funktioner Kognitiv svikt KOGNITION Kognition = Informationsbearbetning Kognitiva förmågor behövs för informationsbearbetning

Läs mer

-ett steg på vägen Vad är grön helhet?

-ett steg på vägen Vad är grön helhet? - ett steg på vägen -ett steg på vägen Vad är grön helhet? 3-årigt ESF-projekt ett team på fem personer fokus på det friska i människan 8 veckor, 4 dagar i veckan korta dagar inledningsvis 3 grupper, 7-8

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI

INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI MNV234 Rehabiliteringsmedicin med fokus personer med neurologiska funktionshinder, 7,5 högskolepoäng Rehabilitation Medicine with a focus on people with neurological

Läs mer

Rätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder i ett tvärvetenskapligt perspektiv

Rätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder i ett tvärvetenskapligt perspektiv Valg og ansvar Behandlingsalternativer og målning av funksjon Eva Nordmark Leg. Sjukgymnast, Dr med vet, Universitetslektor Lunds Universitet, Sverige Rätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder

Läs mer

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI!

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI! ICF - KVÅ - ICHI Dagens föreläsning International Classification of Functioning, Disability and Health ICF - Klassifikation av funktiontillstånd, funktionshinder och hälsa Nationellt fackspråk, vad är

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

Funktionshinder Aktivitet Delaktighet

Funktionshinder Aktivitet Delaktighet Funktionshinder Aktivitet Delaktighet Kan man mäta delaktighet hos personer med psykiska funktionshinder? Rolf Dalin och David Rosenberg FoU Västernorrland Kommunförbundet Västernorrland Delaktighet i

Läs mer

Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera

Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera. Ann-Britt Ivarsson Professor i arbetsterapi Occupational performance in individuals with severe mental disorders (doktorsavhandling) Forskningsområden

Läs mer

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning PROM i Svenska Intensivvårdsregistret Uppföljning av vårdresultat Tidigare mortalitet Bedömning av effektivitet och fördelar, relaterat till mänskliga

Läs mer

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse? Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse? Annika Bay Leg.ssk Universitetsadjunkt/Doktorand Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Institutionen

Läs mer

KOGNITION HJÄRNTRÖTTHET

KOGNITION HJÄRNTRÖTTHET KOGNITION OCH HJÄRNTRÖTTHET BIRGITTA JOHANSSON birgitta.johansson@neuro.gu.se www.mf.gu.se Docent, psykolog, specialist i neuropsykologi, Rehabiliteringsmedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation

Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation Med. Dr. Leg. Arbetsterapeut, specialist i arbetsterapi Arbetsterapi och fysioterapi Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Institutionen för neurovetenskap

Läs mer

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Anteckningar från kvällsseminarium inom projektet Från forskningsobjekt till medaktör Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Kerstin Möller, Örebro universitet

Läs mer

Vårdprogram Diarienr: Ej tillämpligt 1(8)

Vårdprogram Diarienr: Ej tillämpligt 1(8) Vårdprogram Diarienr: Ej tillämpligt 1(8) Dokument ID: 09-251484 Fastställandedatum: 2017-12-20 Giltigt t.o.m.: 2018-12-20 Upprättare: Anna-Lena K Hagström Fastställare: Lena Vretling Hjärnrehabprogrammet,

Läs mer

HLR Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet

HLR Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet HLR 2016 - Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet Inte bara överlevnad En lyckad återupplivning skall

Läs mer

Preliminärt internt utbildningsprogram 416 1-2 september 2014. Preliminärt utbildningsprogram 417 9-10 september 2014

Preliminärt internt utbildningsprogram 416 1-2 september 2014. Preliminärt utbildningsprogram 417 9-10 september 2014 Preliminärt internt utbildningsprogram 416 1-2 september 2014 Preliminärt utbildningsprogram 417 9-10 september 2014 ICF* DOKUMENTATION UR MEDICINSKT ANSVARIG MAS- OCH MAR`s PERSPEKTIV VÅRD- OCH REHABILITERINGSPLANER

Läs mer

Välkommen till utbildning i IBIC- Individens Behov I Centrum

Välkommen till utbildning i IBIC- Individens Behov I Centrum Välkommen till utbildning i IBIC- Individens Behov I Centrum Film Dagens innehåll Del 1 - Bakgrund Varför IBIC? Ärendeprocessen Språket och strukturen 10 min Del 2 - Delaktighet Motivation Förhållningssätt

Läs mer

Riktlinjer för rehabiliteringsansvar i Norrbotten

Riktlinjer för rehabiliteringsansvar i Norrbotten Styrande regeldokument Riktlinje Sida 1 (7) Riktlinjer för rehabiliteringsansvar i Norrbotten Inledning Region Norrbotten ska erbjuda länets medborgare rätt vård på rätt vårdnivå i en struktur där tillgången

Läs mer

Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning

Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning Detta dokument visar de hjälptexter som finns till frågorna i Läkarutlåtande för sjukersättning (FK 7800). De kan ge en ökad förståelse för vilken information

Läs mer

Sammanfattning av rehabiliteringsförslag vid stroke, traumatisk hjärnskada och Parkinsons sjukdom utifrån rådande kunskapsläge.

Sammanfattning av rehabiliteringsförslag vid stroke, traumatisk hjärnskada och Parkinsons sjukdom utifrån rådande kunskapsläge. Sammanfattning av rehabiliteringsförslag vid stroke, traumatisk hjärnskada och Parkinsons sjukdom utifrån rådande kunskapsläge. Allmän sammanfattning Att påbörja rehabilitering och träning efter en skada

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden! STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden! INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och

Läs mer

Från epidemiologi till samhällsinsatser och klinisk praktik för att förebygga kronisk smärta och nedsatt arbetsförmåga

Från epidemiologi till samhällsinsatser och klinisk praktik för att förebygga kronisk smärta och nedsatt arbetsförmåga Från epidemiologi till samhällsinsatser och klinisk praktik för att förebygga kronisk smärta och nedsatt arbetsförmåga Stefan Bergman Emma Haglund Katarina Aili Syfte Att med en ökad kunskap om den långvariga

Läs mer

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com Salutogent tänkande Att jobba med det friska hos barn och ungdomar BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset Salutogenes Utveckling mot hälsa Stress- sårbarhetsmodellen STRESS Hög - Livshändelser ohälsa

Läs mer

Man måste vila emellanåt

Man måste vila emellanåt Man måste vila emellanåt Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt Lena Hägglund Institutionen för Omvårdnad och Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin

Läs mer

Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos

Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos Från ostrukturerad till strukturerad Jörgen Medin leg ssk, lektor Process Strukturerad? Nationella forskarskolan i vård och omsorg Ostrukturerade observationer av svårigheter att äta hos personer/patienter

Läs mer

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och VIPS, finns det kvar? Nej vi använder inte VIPS längre, nu har vi ICF. Vi

Läs mer

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer? KOGNUS IDÉ med Biopsykosocialt Bemötande menar vi förståelse för att: psykisk sjukdom och funktionsnedsättning främst har en biologisk grund psykisk sjukdom och funktionsnedsättning alltid får sociala

Läs mer

Kartläggning av hjärnskaderehabilitering

Kartläggning av hjärnskaderehabilitering Kartläggning av hjärnskaderehabilitering Tre kartläggningar under 2011, med fokus på hur hjärnskaderehabiliteringen fungerar i Sverige. 1. Socialstyrelsen kartlägger hur landstingen uppfyller sitt rehabiliteringsuppdrag

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

SF 36 Dimensionerna och tolkning

SF 36 Dimensionerna och tolkning SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?

Läs mer

Salutogent förhållningssätt

Salutogent förhållningssätt Salutogent förhållningssätt i vård och omsorg om de äldre Socialförvaltningens ledningsförklaring Vi utgår från medborgarens egen förmåga och resurser för att främja hälsa. Det vi tillsammans åstadkommer

Läs mer

NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland

NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland Britt-Marie Stålnacke Överläkare/adjungerad professor Smärtrehab, Neurocentrum, Norrlands

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version)

Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version) Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version) Christina Brogårdh 2017-02-07 Projektledning för revideringen av nationella riktlinjer för strokesjukvård

Läs mer

Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen

Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen Utredning och åtgärder vid etablerad psykisk ohälsa Företagshälsans riktlinjegrupp Ergonom vid AMM Med dr, ergonom/leg fysioterapeut Patientutredningar, kunskapsspridning,

Läs mer

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen

Läs mer

Vad är följsamhet? Varför gör dom inte som vi säger? Agenda. Det handlar egentligen om samma sak... Patientlag (2014:821)

Vad är följsamhet? Varför gör dom inte som vi säger? Agenda. Det handlar egentligen om samma sak... Patientlag (2014:821) Varför gör dom inte som vi säger? Agenda Inledning Vad är följsamhet? Olika hinder för god följsamhet Tips och råd för att öka följsamhet Aron Sjöberg STP-psykolog Rehabcentrum Gotland/Minnesmottagningen

Läs mer

Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?

Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar? Vardagsteknik i hem och samhälle en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar? Anders Kottorp, dekan och professor, leg arb ter Malmö Universitet, Malmö, Sverige Tillgänglighet Inte

Läs mer

ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem

ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem Del 1 Introduktion WHO:s internationella klassifikationer Huvudklassifikationer ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem ICF Internationell klassifikation

Läs mer

Kognitiv ergonomi i arbetet

Kognitiv ergonomi i arbetet Kognitiv ergonomi i arbetet Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Förekomst sjukdomar som kan förknippas med

Läs mer

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri Preliminärt Internt utbildningsprogram 413 ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri DOKUMENTATION Arbetsmodellen, klassifikation, kodning och bedömning Teori och praktisk tillämpning SIP=Samordnade/individuella

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Modern rehabilitering En process med många delar

Modern rehabilitering En process med många delar Modern rehabilitering En process med många delar Jan Lexell, MD PhD DPhil h.c. Professor i rehabiliteringsmedicin Institutionen för neurovetenskap, Uppsala Universitet Överläkare, Akademiska sjukhuset

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet SMÄRTAN I VARDAGEN Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G universitet Vårdalinstitutet Definition av smärta smärta är

Läs mer

PedsQL Family Impact Module

PedsQL Family Impact Module PedsQL Family Impact Module Instrumentet finns lite längre ned i dokumentet. Beskrivning av instrumentet och dataanalys PedsQL Family Impact Module (FIM) utgör ett standardiserat instrument som mäter föräldrars

Läs mer

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren Bedöma och intervenera för att möta partners behov Susanna Ågren Vårdgivarbörda och stress! Att vårda kan vara betungande och stressande! Vårdgivarbörda! Samband mellan hjälpbehov utförda av partnern och

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Dokumentation i barn- och skolhälsovården

Dokumentation i barn- och skolhälsovården Dokumentation i barn- och skolhälsovården kartläggning av hälsoinformation från ett biopsykosocialt perspektiv med hjälp av ICF-CY Ylva Ståhl sjuksköterska, filosofie doktor, Omvårdnad styl@hhj.hj.se Bakgrund

Läs mer

HÄLSOPEDAGOGISKTFORUM

HÄLSOPEDAGOGISKTFORUM HÄLSOPEDAGOGISKTFORUM I ÖSTERGÖTLAND En mötesplats för samverkan och kunskapsutbyte HPFs uppdrag: i samverkan med vårdgivare och intresseföreningar för patienter med långvarig sjukdom och/eller funktionshinder

Läs mer

Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS?

Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS? Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS? Kristina Glise Överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin Ökande sjukskrivningar för psykisk

Läs mer

Traumatisk hjärnskada

Traumatisk hjärnskada Traumatisk hjärnskada Britt-Marie Stålnacke överläkare, adj.professor Neurocentrum, Norrlands Universitetssjukhus, Inst. för samhällsmedicin och Rehabilitering Umeå universitet, Umeå Traumatisk hjärnskada

Läs mer

Dansterapi för f r unga pojkar med diagnosen ADHD och dansterapi för f deprimerade tonårsflickor

Dansterapi för f r unga pojkar med diagnosen ADHD och dansterapi för f deprimerade tonårsflickor Dansterapi för f r unga pojkar med diagnosen ADHD och dansterapi för f deprimerade tonårsflickor Presentation på p konferensen Kulturen har en plats i vård v och behandling 13 oktober 2009 Professor Erna

Läs mer

Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd. Angelina Sundström

Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd. Angelina Sundström Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd Doktorand: Huvudhandledare: Handledare: Katarina Baudin Christine Gustafsson Maria Mullersdorf Angelina Sundström Doktorandprojektet Övergripande syftet är att

Läs mer

Prata om arbetet! KJERSTIN STIGMAR

Prata om arbetet! KJERSTIN STIGMAR Prata om arbetet! KJERSTIN STIGMAR Tidiga symtom Korta sjukskrivning Sjukskrivning 180 dagar Prata om arbetet! Williams-Whitt et al, 2016 Hellman et al 2014 Carroll et al 2010

Läs mer

Årsrapport Uppföljning 2012

Årsrapport Uppföljning 2012 Årsrapport Uppföljning 2012 1 Innehåll Att följa upp sina patienter; en viktig del av kvalitetsarbetet.... 4 Demografi... 5 Rehabplan... 8 EQ 5D Index... 11 Bedömning av körlämplighet... 13 Ersättning

Läs mer

Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt

Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt Anna Kagelind Kurator Kirurgiska kliniken Universitetssjukhuset Örebro 2019-05-13 Presentationens upplägg Kurators del i

Läs mer

Nationellt verktyg för bedömning av arbetsförmåga

Nationellt verktyg för bedömning av arbetsförmåga Nationellt verktyg för bedömning av arbetsförmåga 14 juni Jan Larsson Prövning av arbetsförmåga Day 1 to 90: Nuvarande arbete Dag 91 to 180: Nuvarande arbetsgivare Dag 181 to 364: Arbetsmarknaden 1997

Läs mer

Sydöstra sjukvårdsregionen

Sydöstra sjukvårdsregionen Nationella riktlinjer för vård vid stroke - Rehabilitering Sydöstra sjukvårdsregionen Arbetsgrupp: Östergötland: Marie Samuelsson, Lena Törnfeldt Jönköping: Agneta Siebers, Jakob Gesher Kalmar: Ulla Bigelius,

Läs mer

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå 2015-04-21 Cecilia Edström cecilia.edstrom@vll.se Sofia Elwer sofia.elwer@vll.se Lena Sjöquist Andersson lena.sjoquist.anderson@vll.se Folkhälsoenheten, Västerbottens

Läs mer

En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa

En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa Helena Jahncke Docent arbetshälsovetenskap 2018-10-16 1 Bättre kommunikation? Medarbetare i öppna kontorslandskap

Läs mer

Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle?

Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle? Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle? Filip Fors, Sociologiska institutionen, Umeå Universitet Tre perspektiv på välfärdsmätning

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Informationen ska vara en vägledning för dig under din rehabiliteringsperiod hos oss. Är det något

Läs mer

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Kan man förebygga demenssjukdomar? Christèl Åberg Leg sjuksköterska, Silviasjuksköterska,

Läs mer

NPF hos föräldrar. Susanna Grund Leg psykolog

NPF hos föräldrar. Susanna Grund Leg psykolog NPF hos föräldrar Susanna Grund Leg psykolog Innehåll Vad är NPF Beskrivning och konsekvenser Hur går en utredning till och varför Anpassningar och bemötande Neuropsykiatriska funktionshinder, NPF Primära

Läs mer

Om autism information för föräldrar

Om autism information för föräldrar Om autism information för föräldrar Välkommen till första tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande

Läs mer

Är mental trötthet hos patienter med förvärvad hjärnskada kopplad till skadelokalisation? En explorativ studie.

Är mental trötthet hos patienter med förvärvad hjärnskada kopplad till skadelokalisation? En explorativ studie. Är mental trötthet hos patienter med förvärvad hjärnskada kopplad till skadelokalisation? En explorativ studie. Anna Holmqvist 1 och Marika Möller 1, 1 Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Stockholm,

Läs mer