Livssituationen efter en hjärnskada Hur kan den se ut på längre sikt? LARS JACOBSSON, LEG PSYKOLOG/NEUROPSYKOLOG, FIL DR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Livssituationen efter en hjärnskada Hur kan den se ut på längre sikt? LARS JACOBSSON, LEG PSYKOLOG/NEUROPSYKOLOG, FIL DR"

Transkript

1 Livssituationen efter en hjärnskada Hur kan den se ut på längre sikt? LARS JACOBSSON, LEG PSYKOLOG/NEUROPSYKOLOG, FIL DR

2 Livssituationen efter en hjärnskada Presentationens upplägg Hjärnskaderehabilitering i Norrbotten och lite neuropsykologi Forskningsprojekt Fallexempel

3 Min historia Länsdelssjukhus, Kalix medicinklinik (från ) Patienter som skrivits hem + teambedömningar för personer i sent skede och oklar etiologi Under 1990-talet försök att bygga rehabhus, där även LSS råd- och stödteam ingick. Projektet REAK vid Kalix folkhögskola. Stöd i hemmet, på arbetet Resursperson som håller kontakt (Trexler, L.E., et al. 2010)

4 Norrbotten en fjärdedel av Sverige 14 kommuner 5 sjukhus 37 hälsocentraler Befolkning (2012): Björkliden Karesuando 45 mil 39 mil Invtäthet, Ind/km²: Norrbotten: 3 Jämtland: 3 Västerbotten: 5 V. Götaland: 67 Stockholm: 326 Skåne: 114 Närhet/Kvalitet? (Stenberg M, Koskinen L-O, Levi R, Stålnacke, B-M. 2013)

5 Rehabilitering i Norrbotten Länsnivå Rehabiliteringsmedicin Nivå 3 Nivå 2 Reumatologi Länsdelsnivå Slutenvård sjukhus Öppenvårdsrehabilitering Nivå 1 Primärvård Landstingets regi Privata vårdgivare

6 Rehabiliteringsmedicin, Sunderby sjukhus Avd 41 Neurorehab Neuro- och Smärtrehab öppenvård Garnis Rehabcenter

7 Neurolinjen Framnäs Folkhögskola Språngbrädan tillbaka till samhället för dig som har en förvärvad hjärnskada

8 Konsekvenser av hjärnskada Neurologiska: motorik, känsel, syn, hörsel, lukt, smak Medicinska: ämnesomsättning, näringstillförsel, magtarmfunktion, spasticitet, blåspåverkan, muskel- skelettproblem, hormonstörning, sväljningssvårigheter, epilepsi, hydrocefalus mm.

9 Konsekvenser av hjärnskada Kognition: minne, koncentration, planering, problemlösning, simultankapacitet, informationsbearbetning, organisationsförmåga, språk, inlärning, tidsoch formuppfattning, orienteringsförmåga, snabbhet Beteende: aggressivitet, nedstämdhet, ångest, nedsatt motivation och initiativförmåga Sociala: skilsmässa, arbetslöshet, drogmissbruk

10 Exempel på vanliga problem Fysiska Trötthet. Utmattning (fatigue) Långsamma rörelser och tanke. Balans och huvudvärk. Kognitiva Förvirring. Missförstår intentioner. Starta, planera, slutföra och kontrollera. Koncentration, inlärning och minne. Skifta/växla uppmärksamhet. Beteende och emotion Oro, ångest och depression. Sömnkvalitet. Otålighet, irritation, frustration. Initiativsvårigheter, impulsivitet, apati. Relation och kommunikation Plocka fram ord. Filtrera och sortera information. Ordsvada (tangentality) Dra sig undan. (Kreutzer, J. & Wehman, P.H. 1991)

11 Neuropsykologi Upp/Top Fram/front Höger Ned/Down Bak/PTO Vänster HJÄRNAN ARBETAR i en mängd parallella, samtidiga processer som styckar upp varje beteende i minsta tänkbara komponenter, vilka bearbetas var för sig i anatomiskt åtskilda cellgrupper.

12

13 BLÅ RÖD GRÖN BLÅ GUL GRÖN RÖD GUL RÖD RÖD

14

15

16 Lev Vygotskij (Kulturhistoriska skolan) Internalisering: Inre högre psykiska funktioner har dessförinnan varit yttre sociala relationer.

17 Lika viktigt vem som får en hjärnskada, som vilken hjärnskada en person får (A. Lurija)

18 Relationen hjärnskada beteende. Återhämtning begränsas inte till första året. Beteendet inte direkt relaterad till skadan i sig själv, utan personens reaktioner på sin störning. Sekundära och känslomässiga reaktioner. Olika psykosociala faktorer. Stress och krisreaktioner. Relationen kognitiva emotionella problem. Att möta i rätt tid/fas, timing.

19 Några tankemodeller

20 Två världar SYSTEMVÄRLDEN (den officiella världen) Social omsorg Hälso- och sjukvård Arbetsmarknad Försäkringsbolag SYSTEMVÄRLDEN Intressef. Ex:RTP, Hjärnkraft, Strokef., NHR LIVSVÄRLDEN (den inofficiella världen) Familjen Andra skadade (Lundälv, J. 1998) Vänner LIVSVÄRLDEN Människan bakom systemvärlden

21 KASAM Känsla av sammanhang. Hanterbarhet. Begriplighet. Meningsfullhet. (Antonovsky, A )

22 LOCUS of CONTROL Intern locus. Kontroll från sig själv. Relativ autonomi. Extern locus. Kontroll av och från andra. Relativt beroende.

23 Förändringens hjul (Transtheoretical Model of Change) Exit Vidmakthålla Handling att göra Återfall Begrundan + eller- Förbegrundan Ej motiverad till förändring. Upplever inga problem Beslut och motivation (Prochaska, J. Norcross, J. DiClemente, C. 1995)

24 Vårdkedjan J. Borg, Hjärnskadeforum 2013: Röda mattan ; Svarta hålet ; Ättestupan Socialstyrelsens rapport december 2012: Verksamheter som arbetar med uppföljning i det senare rehabiliteringsskedet har fått läggas ned på grund av resursbrist Vårdprogrammen omfattar brister i samverkan med andra rehabaktörer Få patienter får uppföljning mer än tre år efter avslutad rehabilitering

25 Forskningsprojekt

26 Forskningsprojektet Levnadssituationen för traumatiskt hjärnskadade i Norrbotten Long-term outcome after traumatic brain injury Studies of individuals from northern Sweden

27 Fyra delstudier Studie I Identifiering av population Studie II Funktionshinder Studie III Självskattning Studie IV KASAM n=332 Individer från Norrbotten som vårdats vid Neurokirurgklinik, Umeå n=88 Funktionshinder 6 till 15 år efter skada och jämförelse med situation vid utskrivning n=67 Hälsa och livstillfredsställelse 6 till 15 år efter skada samt jämföra med referensgrupper n=66 Känsla av sammanhang och relation till livstillfredsställelse och påverkan från funktionshinder

28 Kön och ålder Män Kvinnor Antal individer (Jacobsson LJ, Westerberg M, Lexell J. 2007) Ålder (år)

29 Deltagare i delstudie II Från delstudie I 125 ind. i ålder år ind 17 avlidit 2 emigrerat Deltagare (n=88) 67 män 21 kvinnor Avböjde (n=13) 11 män 2 kvinnor Ingen kontakt (n=5) 4 män 1 kvinna

30 Bakgrundsdata studie II (n=88) Genomsnittsålder vid skada Svårighetsgrad Lätt Medelsvår Svår Orsak Trafik Fall Genomsnittstid sedan skada 34 år 46 % 19 % 35 % 42 % 30 % 10 år

31 Övergripande förändring (GOS) Utskrivning: Uppföljning: God återh. 100 % God återh. Måttlig funktn. 28 % Måttlig funktn. Svår funktn. 47 % Svår funktn.

32 Takeffekter för instrument Andel i procent som nådde maximumresultat för 88 individer efter traumatisk hjärnskada Instrument FIM Motor Kognition Lätt THS (n = 40) Medelsvår THS (n = 17) Svår THS (n = 30) DRS CIQ MPAI (Jacobsson LJ, Westerberg M, Söderberg S, Lexell J. 2009) (Hall K, Bushnik T, Lakisic-Kazazic B, et al. 2001)

33 Mayo-Portland Adaptability Inventory 4:th version (MPAI-4) (versioner på flera språk) Förmåga (Ability) Uppgift 1-12 (0-47 p.) Anpassning (Adjustment) Uppgift (0-46 p.) Delaktighet (Participation) Uppgift (0-30 p.) Kan skattas av a) en behandlare, b) team, c) Den skadade, d) närstående Högre värden indikerar större problem. (Lezak, M.D, Howieson, D. B. Bigler, E. D.Tranel, D (Eds) 2012: )

34 Utveckling av MPAI-4 Skillnader i skattning mellan personal, närstående och den skadade Bias i skattningar negativ inverkan på reliabilitet (oftast inte önskvärt) Kliniskt kan dessa bias vara faktiska skillnader i perspektiv Trots skillnader visade studier god interbedömar-reliabilitet (Malec J, Machulda, M. Moessner A. 1997) (Malec J. 2004)

35 Bakgrund MPAI-4 Avsågs spegla WHO: ICIDH-2 och ICF Indikera: a) inom normalvariation, b) lätt begränsad men inte störde vardagligt fungerande, c) begränsad störde vardagligt fungerande i varierande grad

36 WHO International Classification of Functioning, Disability and Health, ICF (Klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder) Hälsa Kroppsfunktion och kroppsstruktur Aktivitet Delaktighet Omgivningsfaktorer (Person- Faktorer)

37 Länkning till ICF Alla uppgifter kunde länkas till ICF 88 meningsfulla begrepp identifierades 200 (14%) av de 1454 särskilda kategorierna i ICF kunde länkas till uppgifter i MPAI-4 Delskala Delaktighet (Participation) i MPAI-4 hade högsta antalet länkade begrepp (89%) De flesta begrepp var kopplade till domänerna Aktivitet och Delaktighet. (Lexell, J, Malec, JF. Jacobsson, LJ 2012)

38 M2PI vid långtiduppföljning Delskalan Delaktighet (M2PI) fokuserar i hög grad delaktighetsperspektiv som kan anses vara slutmål för rehabilitering (Malec, J. 2004)

39 Aktuellt för MPAI-4 Skapa ett webbaserat nationellt register med MPAI-4 data: Overview-Malec.pdf Skattningsformulär i Excell för individuella förändringar (Brentnall J & Badge H): html

40 Deltagare i delstudie III Från delstudie II 88 personer Deltagare (n=67) 51 män 16 kvinnor Inget svar (n=11) 7 män 4 kvinnor Klarar ej (N=10) 9 män 1 kvinna

41 Sammanfattning studie III Lägre hälsorelaterad livskvalitet och livstillfredsställelse än normalbefolkning. Arbete och självvärdering av skadans betydelse viktigare för självskattad hälsa och livstillfredsställelse än bakgrundsfaktorer som kön, ålder och skadegrad. (Jacobsson, LJ. Westerberg, M. Lexell, J. 2010)

42 Syfte delstudie IV Undersöka KASAM (= Känsla av sammanhang, dvs individers upplevelse av mening, hanterbarhet och förutsägbarhet) och jämföra med referensgrupp Kartlägga relationen mellan Livstillfredsställelse och funktionshinder (MPAI) samt Känsla av sammanhang

43 Mätinstrument Satisfaction With Life Scale (SWLS) Sense of Coherence (KASAM/SOC-13) Mayo-Portland Adaptability Inventory (MPAI-4)

44 Sammanfattning studie IV KASAM i nivå med normalbefolkning KASAM var starkt positivt relaterad till livstillfredsställelse Hög livstillfredsställelse även starkt relaterad till emotionella faktorer och social delaktighet, men även längre tid efter skada, svårare skadegrad och högre ålder vid skadetillfället hade betydelse (Jacobsson L, Westerberg M, Malec J, Lexell J. 2011)

45 Fallexempel

46 Fallbeskrivning Man, tidigare frisk, skadad 1993, då 32 år. Blödning efter brustet aneurysm, basalt subarachnoidalt i höger hemisfär. Fru och fyra barn, vara två 7 och 13 år bodde hemma. Fiskarsläkt, nummer 3 av 6 syskon, stark sammanhållning. Fiske sommartid, båtbygge och annat hantverk vintertid.

47 Fallbeskrivning: Tidigt skede. Opererades vid NKK, NUS i Umeå. (Transport med helikopter, frun med egen bil.) Op komplikationsfri och snabbt mobiliserad. Noteras i journal misstanke om bristande insikt. Skrivs ut på egen begäran efter någon dags inskrivning på medicinavdelning vid hemsjukhuset. Ett kort samtal sker med neuropsykolog.

48 Fallbeskrivning: Möte med andra skadade. REAK, : Kalix Folkhögskola. Bekräftelse. Identifiera (neglekt). Kontroll (Ep). Medicin (extern). Delaktighet Mental kontroll (intern). Närstående/hustrun, släkt. Hembesök Identitet ( annat namn). Nätverksmöte

49 TID OCH TÅLAMOD EN SAK I TAGET STOPP STANNA TÄNK EFTER

50 Fallbeskrivning: Senare del. Anfallsfrihet första längre tiden sommaren Måtto: Inifrån och ut. En sak i taget. Individualiserade arbets- och utbildningsförsök med arbetslivstjänster. Arbetsförsök. Erfarenheter och coachning. SIUS-konsulent och arbetskamrater. Resan fortsätter.

51 Narrativt försök En maskerad resenär på en resa utan slut. En resurs för andra. Kramper eller hjärnskada, en sak i taget - inte båda samtidigt. Inifrån och ut i försöken att undvika obehaglig stress. Utmattning och dagsform. Bekräftelse och prova på. Reflektion och sammanhang. Upptäcka och lösa problem. Wounded storyteller eller altruistisk hjälte.

52 Nu kan jag tycka att jag har nog gjort det djävligt bra ändå. (Intervju 2004)

53 Referenser Antonovsky, A (1991) Hälsans mysterium. Stockholm. Natur och Kultur Aaro Jonsson, C. (2010) Long-term cognitive outcome of childhood traumatic brain injury. Sockholms Universitet (Avhandling) Hall, K. Bushnik, T. Lakisic-Kazazic, B. Wright, B. Cantagallo, A. (2001) Assessing traumatic brain injury outcome measures for long-term follow-up of community-based individuals. Archives of Physical Medicine and Rehabilitation. 82(3): Jacobsson, LJ. Westerberg, M. Lexell, J. (2007) Demographics, injury characteristics and outcome of traumatic brain injuries in northern Sweden. Acta Neurologica Scandinavica. 116(5):300-6 Jacobsson, LJ. Westerberg, M. Söderberg, S. Lexell, J. (2009) Functioning and disability 6-15 years after traumatic brain injuries in northern Sweden. Acta Neurologica Scandinavica. 20(6): ) Jacobsson, L.J. Westerberg, M. Lexell, J. (2010) Health-related quality-of-life and life satisfaction 6 15 years after traumatic brain injuries in northern Sweden. Brain Injury. 24(9): Jacobsson L, Westerberg M, Malec J, Lexell J. (2011) Sense of coherence and disability and the relationship with life satisfaction 6 to 15 years after traumatic brain injuries in northern. Sweden. Neuropsychological Rehabilitation 21(3): Jacobsson, L. Lexell, J. (2013) Life satisfaction 6-15 years after a traumatic brain injury. Journal of Rehabilitation Medicine. 45(10): Kreutzer, J. & Wehman, P. H. (1991) Cognitive Rehabilitation for Persons with Traumatic Brain Injury. Bisbee, USA: Imaginart Press Lexell, J. Malec, JF. Jacobsson, LJ. (2012) Mapping the Mayo-Portland adaptability inventory to the international classification of functioning, disability and health. Journal of Rehabilitation Medicine. 44(1): 65 72

54 Referenser Lezak, M.D, Howieson, D. B. Bigler, E. D.Tranel, D (Eds). (2012). Neuropsyhological Assessment. Fifth edition. Oxford University Press, USA Lundälv, J. (1998) Förmåga till välfärd. Trafikskadades upplevelser och liv. Ett drama om bemästring. (Avhandling) Stockholm: Fischer & Co. Malec, J. Machulda, M. Moessner, A. (1997) Differing Problem Perceptions of Staff, Survivors, and Significant Others after Brain Injury. The Journal of Head Trauma Rehabilitation. 12(3):1-13.) Malec, J. (2004) Comparability of Mayo-Portland Adaptability Inventory ratings by staff, significant others and people with acquired brain injury. Brain Injury. 18(6): ) Malec, J. (2004). "The Mayo-Portland Participation Index: A brief and psychometrically sound measure of brain injury outcome." Archives of Physical Medicine and Rehabilitation. 85(12): ) Ponsford, J. with Sloan, S. Snow, P. (1999) Traumatic Brain Injury. Rehabilitation for Everyday Adaptive Living. Hove, East Sussex UK: Psychology Press. Prigatano, G. et al. (1993) Neuropsychological Rehabilitation after Brain Injury. Baltimore & London: The John Hopkins University Press. Stenberg, M. Koskinen, L-O. Levi, R. Stålnacke, B-M. (2013): Severe Traumatic Brain Injuries in Northern Sweden: A Prospective 2-year Study. Journal of Rehabilitation Medicine. 45(8): Trexler, L.E. Trexler, L.C. Malec, J.F. Klyce, D. Parrot, D. (2010) Prospective randomized controlled trial of resource facilitation on community participation and vocational outcome following brain injury. The Journal of Head Trauma Rehabilitation, 25(6): Ulfarsson, T. (2013) Predictors of long-term outcome after severe traumatic brain injury. Göteborgs Universitet (Avhandling).

55 TACK!

LIVET EFTER NEUROLINJEN

LIVET EFTER NEUROLINJEN LIVET EFTER NEUROLINJEN Livssituationen för sju deltagare två till fem år efter avslut från Neurolinjen, Framnäs Folkhögskola Rapport december 2010 Lars Jacobsson Sammanfattning Syfte: Att utvärdera livssituationen

Läs mer

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Anteckningar från kvällsseminarium inom projektet Från forskningsobjekt till medaktör Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Kerstin Möller, Örebro universitet

Läs mer

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com Salutogent tänkande Att jobba med det friska hos barn och ungdomar BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset Salutogenes Utveckling mot hälsa Stress- sårbarhetsmodellen STRESS Hög - Livshändelser ohälsa

Läs mer

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI!

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI! ICF - KVÅ - ICHI Dagens föreläsning International Classification of Functioning, Disability and Health ICF - Klassifikation av funktiontillstånd, funktionshinder och hälsa Nationellt fackspråk, vad är

Läs mer

-ett steg på vägen Vad är grön helhet?

-ett steg på vägen Vad är grön helhet? - ett steg på vägen -ett steg på vägen Vad är grön helhet? 3-årigt ESF-projekt ett team på fem personer fokus på det friska i människan 8 veckor, 4 dagar i veckan korta dagar inledningsvis 3 grupper, 7-8

Läs mer

Prel. Internt utbildningsprogram 411 PLATTFORM FÖR KVALIFICERAD VÅRD OCH REHABILITERING

Prel. Internt utbildningsprogram 411 PLATTFORM FÖR KVALIFICERAD VÅRD OCH REHABILITERING Prel. Internt utbildningsprogram 411 ICF-DOKUMENTATION PLATTFORM FÖR KVALIFICERAD VÅRD OCH REHABILITERING ICF- den biopsykosociala arbetsmodellen, klassifikation, kodning, bedömning och genomförande. Praktisk

Läs mer

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri Preliminärt Internt utbildningsprogram 413 ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri DOKUMENTATION Arbetsmodellen, klassifikation, kodning och bedömning Teori och praktisk tillämpning SIP=Samordnade/individuella

Läs mer

62 neurologi i sverige nr 4 14

62 neurologi i sverige nr 4 14 62 neurologi i sverige nr 4 14 Att åldras med ryggmärgsskada I dag är det allt fler personer som har levt många år med en ryggmärgsskada. Här beskriver doktorand Ulrica Lundström en studie där man sökt

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Äldres behov i centrum ÄBIC

Äldres behov i centrum ÄBIC RPG-distrikt Småland-Öland Nätverket KPR lyssnar på oss! Äldres behov i centrum ÄBIC Med hjälp av olika dokument har jag sökt sammanställa uppgifter om modellen Äldres behov i centrum - ÄBIC. Modellen

Läs mer

Guide för rehabiliteringskliniken

Guide för rehabiliteringskliniken Guide för rehabiliteringskliniken Postadress: Box 1223, 351 12 VÄXJÖ Besöksadress: J F Liedholms väg 14, Växjö E-post: rehabkliniken@ltkronoberg.se Telefon: 0470-59 22 50 Telefax: 0470-59 22 05 Revideras

Läs mer

Hjärnskadeforum 2013 Hjärnskaderehabilitering idag och i framtiden

Hjärnskadeforum 2013 Hjärnskaderehabilitering idag och i framtiden Konferensprogram Konferensen Hjärnskadeforum 2013 Datum: 15 16 januari 2013 Lokal: ABF-huset Sveavägen 41, Stockholm 1 Syfte: Målgrupper: Program: Dag 1, Konferensens syfte är att belysa det aktuella kunskapsläget,

Läs mer

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Kognition-Teknik Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Tekniska hjälpmedel för kognition Nytt begrepp Definieras som en teknisk

Läs mer

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin

Läs mer

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF NYTT PROGRAM Utvecklingsseminarium 394 och 396 INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF Att beskriva och bedöma behov med ICF inom rehabilitering och vård MSc. Fd. Bitr. Rektor Werner Jäger, ReArb Institutet

Läs mer

REHABMETODIK. Jan Lexell

REHABMETODIK. Jan Lexell REHABMETODIK Jan Lexell Överläkare, Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus i Lund Professor, Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet REHABMETODIK Rehabiliteringsprocessen

Läs mer

Neuropsykologi och dess implikationer för psykologisk behandling

Neuropsykologi och dess implikationer för psykologisk behandling Neuropsykologi och dess implikationer för psykologisk behandling Richard Stenmark Leg. psykolog/leg. psykoterapeut (KBT) Specialist inom omr. klinisk psykologi Handledare (KBT) R Stenmark 2015 Vad skulle

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Efternamn... Förnamn...

Efternamn... Förnamn... Anvisningar: Ett nytt formulär för varje utredning som görs. Rekommenderas minst vid 5-6 års ålder och vid 11-12 års ålder. Se manual för val av instrument vid olika åldrar och funktionsnivåer. Utredningsuppgifter

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas

Läs mer

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Smärta och Landstinget Halland Stefan Bergman Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Ickemalign Smärta Smärta som varat längre än förväntad läkningstid Smärta

Läs mer

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stroke 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stroke Fördjupa dig inom neglekt, apraxi och afasi Vad omfattar dolda funktionshinder och hur kan

Läs mer

Krisstöd vid allvarlig händelse

Krisstöd vid allvarlig händelse Krisstöd vid allvarlig händelse Offsäk vårkonferens, Malmö 11 april 2013 Per-Olof Michel Tfn: 070 7201662 po.michel@telia.com Traumatiska händelser Återhämtning Individfaktorer Händelsen + Samhällets stöd

Läs mer

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning 2 Förord Flera verksamhetsföreträdare har efterfrågat ett nationellt informationsmaterial om ICF/ICF-CY för att öka kunskapen inom den egna verksamheten. Detta

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

BARNFETMABEHANDLING OCH

BARNFETMABEHANDLING OCH BARNFETMABEHANDLING OCH BARNPSYKIATRI SAMVERKAN OCH GRÄNSDRAGNINGAR BORISDAGEN 2013 Emilia Löttiger, psykolog Karolinska Gudrun Furumark, psykolog BUP DISPOSITION Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar med

Läs mer

Hjälpmedelsinstitutet

Hjälpmedelsinstitutet Hjälpmedelsinstitutet (HI) Hjälpmedelsinstitutet Höjd livskvalitet genom stödjande teknik Verksamhetsidé: Nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och funktionshinder Arbeta för full Delaktighet

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin Svårt att fatta Jag har inget minne av själva smällen, jag trodde länge att jag

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand

Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand Socialstyrelsens riktlinjer all vård, omvårdnad, och omsorg för personer med demenssjukdom bör bygga på ett personcentrerat

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Rapport från arbete kring Personer med förvärvad hjärnskada under 65 år

Rapport från arbete kring Personer med förvärvad hjärnskada under 65 år Rapport från arbete kring Personer med förvärvad hjärnskada under 65 år Temagrupp Mitt i Livet Oktober 2014 Bakgrund till rapporten Temagrupp Mitt i Livet spänner över ett antal olika målgrupper vilka

Läs mer

ISAS Del 1. Beteenden

ISAS Del 1. Beteenden ISAS Del 1. Beteenden Det här frågeformuläret ställer frågor om olika självskadebeteenden. Svara bara om du har gjort något av detta med avsikt (med flit) och utan syfte att ta livet av dig. 1. Försök

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Forskningsläget nationell och internationell utblick Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on

Läs mer

Internetbaserad psykologisk behandling

Internetbaserad psykologisk behandling Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se

Läs mer

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...

Läs mer

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet Klassifikation av socialtjänstens insatser Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att utveckla en klassifikation av socialtjänstens

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 10-03-24 Dr. Walter Osika, Doc. Aleksander Perski, Stressforskningsinstitutet 1 Behandling av utmattningssyndrom - hur bra blir man? Erfarenheter

Läs mer

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Gustav 78 år: Stroke, epilepsi, periodvis nedstämdhet, inkontinens, diabetes. Bor med frisk hustru i handikappanpassad lägenhet. Hjälpmedel

Läs mer

Stroke 2012. 21 22 maj 2012, Stockholm

Stroke 2012. 21 22 maj 2012, Stockholm Anmäl hela teamet redan idag Gå 4, betala för 3! Stroke 2012 Fysiologisk uppdatering och akut vård av strokepatienter hjärnans plasticitet och återhämtningsförmåga! Ätsvårigheter och nutritionsproblem

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Stockholm 18 mars 213 Vad var AMOS? Kirugisk interventionsstudie med svår fetma Syfte Finns det några

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

Rehabilitering för personer. med flerfunktionshinder

Rehabilitering för personer. med flerfunktionshinder Rehabiliteringsmedicinska kliniken Rehabilitering för personer med flerfunktionshinder Sektionen för högspecialiserad neurorehabilitering 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid INLEDNING 3 SYFTE OCH MÅL 3 IDEOLOGI

Läs mer

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län FÖLJS ÅLDERSGRUPPEN ÖVER 80 MED DIABETES ENLIGT NATIONELLA RIKTLINJER? ANN-SOFIE NILSSON-NEUMARK, DISTRIKTS & DIABETESSJUKSKÖTERSKA BLÅ KUSTENS HÄLSOCENTRAL OSKARSHAMN Andelen befolkning 80 år och äldre

Läs mer

Schizophrenia in a longitudinal perspective: clinical and neurocognitive aspects Jonas Eberhard, 2007

Schizophrenia in a longitudinal perspective: clinical and neurocognitive aspects Jonas Eberhard, 2007 Schizophrenia in a longitudinal perspective: clinical and neurocognitive aspects Jonas Eberhard, 2007 En 5-årsuppföljning av psykospatienter: Behandlingseffekt, tolerabilitet, funktionsnivå Femårsstudien

Läs mer

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org I www.indikator.org

Läs mer

Vad är afasi? Swedish

Vad är afasi? Swedish Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Utbildningsdag Tierp 22 okt 2012 LYDIA SPRINGER SANDRA MELANDER lydia.springer@lul.se sandra.melander@lul.se Projektet finansieras av: SUF-Kunskapscentrum

Läs mer

Är kognitiv beteendeterapi något för dig?

Är kognitiv beteendeterapi något för dig? Målet med kognitiv psykoterapi är att lindra individens känslomässiga lidande via tankar, föreställningar, mentala bilder, principer eller kognitioner som kan resultera i plågsamma känslor och försämrad

Läs mer

Psykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar

Psykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar Psykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar Helsingfors Universitet Kaffediskussion 16.1. 2008 Fredrik Almqvist Faktorer som påverkar barnets psykiska utveckling - bör beaktas Predisponerande Genetiska

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET Pröva olika bedömningsmetoder för att hitta instrument som ger kunskaper om personens möjligheter och hinder BEDÖMNINGSINSTRUMENT Handstatus COPM-Canadian Occupational

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06

Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06 Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06 Socioekonomins betydelse för hälsa på lika villkor Krister Järbrink, hälsoekonomisk rådgivare Hälso- och sjukvårdslag 1982:763 Mål för

Läs mer

Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning. ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se

Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning. ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se 1 Beskriva behov, beslutade och genomförda insatser Öppna jämförelser äldre Nationellt fackspråk Öppna jämförelser

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister

Nationellt kvalitetsregister Nationellt kvalitetsregister Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 108 nationella kvalitetsregister löpande lärande, förbättring, forskning samt kunskapsstyrning för att tillsammans med individen skapa

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Modellområde Vänersborg

Modellområde Vänersborg Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Skoldatatekskonferens 29 sep 2011 Modellområde Målet är att barn och ungdomar i området ska må bra /ha en god psykisk hälsa

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Förbättrad ekonomi för patienter inom rättspsykiatrisk vård

Förbättrad ekonomi för patienter inom rättspsykiatrisk vård Förbättrad ekonomi för patienter inom rättspsykiatrisk vård Det är ju något som varit väldigt bra med både de fysiska kursträffarna och webbinarierna, att alla deltagare delat med sig av sitt material

Läs mer

Forskning hand i hand med praktiken:

Forskning hand i hand med praktiken: Forskning hand i hand med praktiken: Betydelsen av känslan av sammanhang för olika copingresurser i stressituationer hos poliser i yttre tjänst Docent Anna M. Dåderman, med.dr., fil.dr., Högskolan Väst

Läs mer

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD BUSA Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD Vad är rimligt att monitorera? Det vi vet är verksamt i behandling Det vården själv anser viktigt Det som mäster förändring Vilka ska vara med och vilka

Läs mer

Cancerrehabilitering

Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och fysisk rehabilitering Livskvalitet att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Så här kan ett rehabiliteringsprogram

Läs mer

ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD

ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD Utarbetade av landstinget i Kalmar län och länets kommuner i samverkan Reviderade av Mall-gruppen

Läs mer

UID Hållbarhets - seminarier

UID Hållbarhets - seminarier UID Hållbarhets - seminarier Hållbart Ledarskap skapar Hållbara Människor och Medarbetare, som kan ta del i arbetet att skapa en Hållbar Värld - med hög motivation och helhetssyn. Varje människa, medarbetare

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Keele StarT Back Screening Tool

Keele StarT Back Screening Tool Keele StarT Back Screening Tool Svensk version Carola Be)en, Leg. Sjukgymnast, MSc, Specialist OMT Ins>tu>onen för Samhällsmedicin och rehabilitering Sjukgymnas>k Ländryggssmärta Vanligt problem i befolkningen

Läs mer

Hjärnskadeforum 2013 Hjärnskaderehabilitering idag och i framtiden

Hjärnskadeforum 2013 Hjärnskaderehabilitering idag och i framtiden Preliminärt konferensprogram Konferensen Hjärnskadeforum 2013 Datum: 15 16 januari 2013 Lokal: Syfte: ABF-huset Sveavägen 41, Stockholm Konferensens syfte är att belysa det aktuella kunskapsläget, presentera

Läs mer

Personcentrerad rehab på äldre dar

Personcentrerad rehab på äldre dar Personcentrerad rehab på äldre dar Vad innebär det? Vad är teamets roll? Carita Nygren, professionsutvecklare, Dr med vet. Presentation för Riksföreningen för MAS 2015-05-6 1 Hälsa är att kunna göra det

Läs mer

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet

Läs mer

Vuxna/unga vuxna med ADHD

Vuxna/unga vuxna med ADHD Vuxna/unga vuxna med ADHD, bemötande och förhållningssätt Angelica Ogland 19/11/2014 Det här är jag Angelica Ogland, 26 år. Jobbar på Attention Stockholm med föreläsningar och samtalsgrupper för personer

Läs mer

Personer (16-65 år) med förvärvad hjärnskada som bor på sjukhem en kartläggande pilotstudie i Stockholms stad

Personer (16-65 år) med förvärvad hjärnskada som bor på sjukhem en kartläggande pilotstudie i Stockholms stad Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Sektionen för Neurologi Huddinge Magisterutbildning i klinisk neurologi, 60 högskolepoäng Examensarbete, 15 högskolepoäng Höstterminen 2008 Personer (16-65 år)

Läs mer

Patientinflytande vackra ord eller verklighet?

Patientinflytande vackra ord eller verklighet? Patientinflytande vackra ord eller verklighet? Ulrika Winblad, docent Hälso- och sjukvårdsforskning Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala Universitet Etiska rådets konferens om prioritering

Läs mer

Den hälsoskapande arbetsplatsen med fokus på salutogenes

Den hälsoskapande arbetsplatsen med fokus på salutogenes Den hälsoskapande arbetsplatsen med fokus på salutogenes Föredrag vid SALUS 2013 Göran Ejlertsson Professor, Högskolan Kristianstad Salutogenes Vad är salutogenes? Vad är salutogenes inom arbetet? Hur

Läs mer

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det?

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? Jan Winroth, Universitetslektor i pedagogik / hälsopromotion Hälsopromotion - Hälsofrämjande Det

Läs mer

Bättre levnadsvanor. Jill Taube www.sjalochkropp.se. Psykiatrikers samtal om levnadsvanor Jill Taube och Yvonne Lowert

Bättre levnadsvanor. Jill Taube www.sjalochkropp.se. Psykiatrikers samtal om levnadsvanor Jill Taube och Yvonne Lowert Jill Taube www.sjalochkropp.se Dans och hälsa DOKTOR Författare och föreläsare Jill Taube 2014 Psykiatrikers samtal om levnadsvanor Jill Taube och Yvonne Lowert Bättre levnadsvanor Implementeringsprojekt

Läs mer

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting Dokumentnamn: Rutin för samverkan vid egenvård. Överrenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: Klicka här för att ange text. 1. Datum: VKL:s diarienummer:

Läs mer

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74 Socialnämnden 2012 10 25 170 21 Dnr 2012/471 74 Tema rörande vård om de mest sjuka äldre, kvalitetsregister inom hälso och sjukvård, sociala innehållet, rehabgruppens arbete och övertagande av hemsjukvården

Läs mer

Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser

Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser Sidan 1 av10 Inledning 3 Tolkningsram 3 Vad är rehabilitering? 3 Frågeställning 4 Metod, problem och felkällor 4 Svårt att

Läs mer

Mindfulness som behandlingsform

Mindfulness som behandlingsform Mindfulness som behandlingsform vid stress, psykisk ohälsa och kronisk smärta Så här kan mindfulness hjälpa patienter med psykisk ohälsa! Att lära sig leva med kronisk smärta med hjälp av mindfulness Vad

Läs mer

Stöd för initial vårdplanering

Stöd för initial vårdplanering Stöd för initial vårdplanering Stöd för vårdplanering Ambitionen med det här materialet är att vara ett stöd vid vårdplaneringen för personer med missbruks- och/eller beroendeproblematik. Det bygger på

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Vägen. tillbaka - möjligheter. och hinder? Återhämtningsinriktade. rehabilitering Forskning och vision. Från återhämtning till rehabilitering

Vägen. tillbaka - möjligheter. och hinder? Återhämtningsinriktade. rehabilitering Forskning och vision. Från återhämtning till rehabilitering Vägen tillbaka - möjligheter och hinder? Återhämtningsinriktade rehabilitering Forskning och vision Forskning om återhämtning Från återhämtning till rehabilitering David Rosenberg FoU VästernorrlandV När

Läs mer

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Samspel mellan kunskapsbaserad vård, kvalitetsregister och bättre resultat för barns hälsa Boel Andersson Gäre, Jönköping

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Arne Gerdner Professor i socialt arbete Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare 1 Utredningar i ärenden om

Läs mer

Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME

Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME Isabella Scandurra, Uppsala Universitet Rose-Mharie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde Presentation av DOME Projektets mål Deltagande

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer