Utvärdering av rehabiliteringsprojektet i Psykiatrin Halland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av rehabiliteringsprojektet i Psykiatrin Halland"

Transkript

1 Utvärdering av rehabiliteringsprojektet i Psykiatrin Halland rapport del 2 Programtrohet och erfarenheter av implementeringen Centrum för evidensbaserade psykosociala insatser för personer med psykiska funktionshinder, CEPI. April 2011

2 Inledning Utgångspunkten för utvärderingen av rehabiliteringsprojektet i Halland var ett uppdrag från dåvarande förvaltningschefen för psykiatrin i Halland, Lars-Olof Ljungberg. Utvärderingens uppläggning och innehåll utformades av Lars Hansson och Bengt Svensson vid nuvarande Institutionen för hälsa, vård och samhälle i samråd med Lars-Olof Ljungberg och Camilla Bogarve. I ett senare skede har ett tilläggsuppdrag som mer direkt fokuserar på implementeringen av rehabiliteringsmodellen integrerats i utvärderingsuppdraget inom ramen för den avtalade budget som upprättades för utvärderingen. Utvärderingen är ett uppdrag från psykiatrin i Halland till Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser (CEPI) vid Lunds universitet, och har finansierats av psykiatrin i Halland. Till projektgruppen har knutits Henrika Jormfeldt och Petra Svedberg som ansvarat för datainsamling och genomförande av utvärderingen och tillsammans med Lars Hansson och Bengt Svensson genomfört bearbetningar av material och ansvarat för rapportering av utvärderingens resultat. Utvärderingen av projektet startade hösten 2007 och avslutades april Ett stort tack riktas till rehabiliterare och chefer i både kommunerna och i psykiatrin i Halland som medverkat i intervjuer och besvarat enkäter, vilket gjort undersökningen möjlig att genomföra. Vi hyser också en stor tacksamhet till de brukarinflytandesamordnare som med sina erfarenheter bidragit till denna utvärderings fullbordande. 2

3 Innehållsförteckning Introduktion... 4 Implementeringsaktiviteter... 5 Syfte och frågeställningar... 5 Metod och deltagare... 6 Design... 6 Deltagare... 6 Undersökning om programtrohet... 6 Undersökning om implementering... 7 Datainsamling... 7 Dataanalys... 8 Statistiska analyser... 8 Kvalitativa analyser... 8 Etik... 9 Resultat... 9 Programtrohet... 9 Implementering Intervjuer med chefer Intervjuer med brukarinflytandesamordnare Diskussion Metodologiska begränsningar Referenser

4 Introduktion Rehabiliteringsprojektet i Hallands län startade i augusti 2005, på initiativ av psykiatrin i Hallands dåvarande förvaltningschef Lars-Olof Ljungberg i samarbete med socialcheferna i länet, och pågick t.o.m. december Projektet drevs i samverkan mellan kommunerna och Landstinget i Halland och finansierades med statliga projektmedel s.k. Miltonmedel (12, 5 miljoner kr). Problemformuleringen inom Psykiatrin i Halland innan uppstarten av projektet var att vårdoch stödsystemet baserades på stabilisering och upprätthållande snarare än på en vision om återhämtning. Det saknades gemensamt förhållningssätt, språk och metoder för rehabilitering. I tre kommuner i länet var tillgången till rehabilitering näst intill obefintlig. I övriga tre kommuner fanns inom befintliga rehabiliteringsverksamheter behov av utveckling och av att implementera resultat från aktuell forskning. Få personer med psykiska funktionsnedsättningar erbjöds hjälp att komma vidare, exempelvis till egen bostad, ut i arbete eller till studier. Den övergripande målsättningen med rehabiliteringsprojektet var att före utgången av 2008 ha etablerat en kunskapsbaserad psykiatrisk rehabilitering i samverkan mellan Psykiatri, Socialtjänst, Försäkringskassa och Arbetsförmedling i samtliga kommuner i länet. Delmål i rehabiliteringsprojektet var att verka för en ökad tillgänglighet av psykiatrisk rehabilitering och förbättrade levnadsförhållanden i målgruppen, samt att öka kännedom, kunskap och kompetens inom området psykiatrisk rehabilitering bland medarbetare inom berörda verksamheter samt brukare och anhöriga i länet. Ytterligare ett delmål var stimulera igångsättning av lokala styrgrupper och upprättande av utvecklingsplaner i syfte att stärka utvecklingen av rehabilitering för personer med psykiska funktionshinder. Brukarinflytandesamordnare (BISAM) och brukarrådet, dit alla brukare var välkomna att diskutera frågor kring psykiatri och rehabilitering, var en del i det tidsbegränsade rehabiliteringsprojektet och avslutades samtidigt som detta i december Projektledare och utbildare var alla vidareutbildade och certifierade av Center for Psychiatric Rehabilitation vid Boston University. Utbildningen har genomförts under ledning av svenska utbildare och verksamhetsutvecklare som är certifierade av Center for Psychiatric Rehabilitation vid universitetet i Boston. Kunskapsbaserad psykiatrisk rehabilitering från Boston University bygger på en omfattande bedömning av patientens motivation, personliga resurser och resurser i personens omgivning, samt de personliga och subjektivt upplevda målsättningarna med en rehabilitering (1). Modellen är starkt individualiserad och målsättningen är att, utifrån en identifiering av individuella behov, använda de resurser för stöd och rehabilitering som är tillgängliga i stödsystemet. Utformningen av rehabiliteringen bygger helt på den vårdsökande individens unika behov, och utformandet av insatser skapas i ett samspel mellan patient och rehabiliterare. Mycket tydliga och konkreta målsättningar och tidsplaner görs upp varefter en personlig rehabiliteringsplan utformas (1). Modellen har ett visst vetenskapligt stöd i amerikanska undersökningar (1, 2) och i europeiska undersökningar (3, 4, 5 ). I Sverige har inga undersökningar tidigare gjorts. Varje kommun skapade en ledningsgrupp som själva skulle utarbeta en implementeringsstrategi som skulle vara anpassad efter varje kommuns behov. Sex kommuner har deltagit i projektet, sammanlagt var ca 45 verksamheter, 45 chefer, 10 psykiatriker och 320 personal direkt berörda av projektet. Projektet drevs under implementeringsperioden av en projektledare (1,0 heltidstjänst) samt fyra utbildare (totalt 1,8 4

5 heltidstjänster) och innefattade dels generell grundläggande utbildning för större grupper av personal, dels kompetensgivande utbildning för den personal som specifikt arbetade med rehabilitering. Några av de aktiviteter som genomfördes inom ramen för projektet var föreläsningar, utbildningsinsatser, verksamhetsutveckling, metodstöd, rehabiliteringshandledning samt målgrupps- och resursinventering. I juni 2007 lämnade Lars- Olof Ljungberg sitt uppdrag som förvaltningschef i psykiatrin i Halland och därmed också ledarskapet för rehabiliteringsprojektet. Projektet har därefter fortsatt i enlighet med de ursprungliga målsättningarna fram till dess avslutning i december I Laholms kommun har tillskapats tre nya tjänster och man har startat upp en ny verksamhet Socialpsykiatriska rehabiliteringsenheten i Laholm. Implementeringsaktiviteter Kännedomsutbildning har omfattat 2-6 dagar. 700 medarbetare med en ungefärlig fördelning 70 % socialtjänst och 30 % psykiatri. Kompetensutbildning har pågått under 18 månader och har omfattat sex veckors klassrumsdagar. Certifikat har utdelats efter genomförandet av denna utbildning. 44 medarbetare varav 7 anställda i psykiatrin har genomgått denna utbildning. Utbildning i supported employment omfattade 14 klassrumsdagar och eget arbete däremellan under 6 månader. 20 medarbetare har deltagit. Konsultation Metodhandledning Utbildning i samtalsmetodik har omfattat 4 dagar Utbildning till boendepersonal har omfattat 2 dagar Fördjupad kännedomsutbildning till personal i psykiatrin har omfattat 10 dagar. 14 medarbetare. Utbildning i för - rehabilitering till personal i psykiatrisk slutenvård omfattade 5 6 dagar. 16 personer (avd 21, 22, 23) i Varberg. 16 verksamheter har arbetat med implementering av förhållningssätt och rehabiliteringsmetoder. 150 brukare och anhöriga har deltagit vid en halv dags föreläsning Syfte och frågeställningar Utvärderingen innehåller två delstudier. I en första delstudie var syftet att göra en tvåårsuppföljning av klienter som erhållit rehabilitering enligt kunskapsbaserad psykiatrisk rehabilitering från Boston University (resultatet presenteras i delrapport 1). I denna andra delrapport är syftet att undersöka rehabiliterarnas programtrohet mot rehabiliteringsmodellen samt chefers och brukarinflytandesamordnares erfarenheter av implementeringen av kunskapsbaserad psykiatrisk rehabilitering från Boston University i Halland. De specifika frågeställningarna var följande: 1. Vilken är graden av programtrohet? 2. Vilka är chefernas uppfattningar om implementeringen av kunskapsbaserad psykiatrisk rehabilitering från Boston University och värdet av att fortsätta att utveckla denna inriktning även efter projektets slut? 3. Vilka är chefers erfarenheter av rehabiliteringsprojektets implementering i kommunerna och i psykiatrin i Halland och dess resultat? 4. Vilka är brukarinflytandesamordnares erfarenheter av rehabiliteringsprojektets implementering i kommunerna och i psykiatrin i Halland och dess resultat? 5

6 Metod och deltagare Design Rehabiliterare och chefer samt brukarinflytandesamordnare som varit delaktiga i implementeringen av kunskapsbaserad psykiatriskt rehabilitering från Boston University har tillfrågats om deltagande. Informanterna har informerats om studiens syfte och upplägg, därefter har de fått ge sitt skriftliga informerade samtycke. Deltagare Undersökning om programtrohet De 6 verksamheter (16 rehabiliterare) som deltog och fyllde i frågeformuläret var: Socialpsykiatriska rehabiliteringsenheten Laholms kommun Socialpsykiatriska rehabiliteringsenheten startade i samband med rehabiliteringsprojektet för att erbjuda rehabilitering till personer som lever med psykiska funktionshinder i Laholms kommun. Tre personer har fått utbildning och arbetar med kunskapsbaserad psykiatrisk rehabilitering från Boston University. Falkgruppen Falkenbergs kommun Falkgruppen riktar sig till personer med psykiska funktionshinder. Verksamheten präglas av kunskapsbaserad psykiatrisk rehabilitering från Boston University. Tre personer har fått utbildning och arbetar med kunskapsbaserad psykiatrisk rehabilitering från Boston University. Rehab sysselsättning, Socialförvaltningen, Varbergs kommun Rehabiliteringen i Varberg riktar sig till personer med psykiska funktionshinder. Verksamheten präglas av kunskapsbaserad psykiatrisk rehabilitering från Boston University, Två personer (jobbcoacher/rehabiliterare) har fått utbildning och arbetar med kunskapsbaserad psykiatrisk rehabilitering från Boston University. Aktivitetshuset Regnbågen Kungsbacka kommun Aktivitetshuset Regnbågen vänder sig till personer i yrkesverksam ålder som har en psykisk sjukdom, psykisk funktionsnedsättning eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. En person (arbetsterapeut) har fått utbildning och arbetar med kunskapsbaserad psykiatrisk rehabilitering från Boston University. Vuxenpsykiatriska mottagningen Psykiatrin Kungsbacka Vuxenpsykiatriska mottagningen är en öppenvårdsmottagning i specialistpsykiatrin. Två personer (sjuksköterskor) har fått utbildning varav endast en person arbetar med kunskapsbaserad psykiatrisk rehabilitering från Boston University. Allt under ett tak Halmstad kommun Verksamheten på Allt under ett tak riktade sig till personer med psykiska funktionshinder. Arbetet präglades av kunskapsbaserad psykiatrisk rehabilitering från Boston University, Fyra personer har fått utbildning och arbetar med kunskapsbaserad psykiatrisk rehabilitering från Boston University. Verksamheten Allt under ett tak lades ner den 31/ , ett är innan utvärderingsperiodens avslut

7 Undersökning om implementering Enkätundersökning 55 enkäter skickades ut till 21 chefer i psykiatrin och 34 chefer inomsocialförvaltning eller kommun. Sammanlagt fyllde 26 chefer i instrumentet, varav 6 chefer från landstingspsykiatrin och 16 chefer från kommun/socialtjänst samt och 4 chefer som inte angav organisatorisk tillhörighet. De chefer som besvarade enkäten hade erfarenhet av att arbeta som chef mellan 1-25 år och medelvärdet var 12 år. Tabell 1. Deltagare som fyllde i enkäter om implementering (N=26) n % Organisation Psykiatri Kommun/socialtjänsten Ej angett Chefsår (m, range,) 12 (1-25) Intervjuundersökning Chefer Sammanlagt deltog 12 av 15 tillfrågade chefer i en intervju avseende ansvar och uppdrag gällande rehabiliteringsinsatser, faktorer som underlättat och hindrat implementeringen av kunskapsbaserad psykiatrisk rehabilitering från Boston University, reaktioner från intressenter, inställning och erfarenhet av implementeringen. Av de 12 deltagarna var 4 chefer och 2 politiker från landstinget samt 5 chefer och 1 politiker från kommunerna, varav hälften män och hälften kvinnor. Brukarinflytandesamordnare Två brukarinflytandesamordnare (BISAM) deltog i en intervju avseende ansvar och uppdrag gällande rehabiliteringsinsatser, faktorer som underlättat/hindrat implementeringen av BR, reaktioner från intressenter, inställning och erfarenhet av implementeringen. Även representanter från olika brukarorganisationer tillfrågades om deltagande, men då dessa inte hade tillgång till eller erfarenheter av kunskapsbaserad psykiatrisk rehabilitering från Boston University beslöts att inte genomföra intervjuer med dessa. De två deltagande var en kvinna och en man. Brukarinflytandesamordnare (BISAM) och brukarrådet var en del i det tidsbegränsade rehabiliteringsprojektet som avslutades samtidigt som rehab projektet i december Nu finns istället Hallandsrådet där alla brukar- och närståendeföreningar i Halland finns representerade. Datainsamling Datainsamling avseende programtrohet och intervjuer med chefer avseende deras perspektiv på implementeringen genomfördes 2009 och intervjuer avseende brukarinflytandesamordnarnas perspektiv på implementeringen genomfördes Följande källor har använts för att fånga information om implementering och programtrohet i rehabiliteringsprojektet: 7

8 1. Frågeformulär till rehabiliterare om programtrohet Ett frågeformulär som skattade i vilken grad rehabiliterarna arbetade i enlighet med kunskapsbaserad psykiatrisk rehabilitering från Boston University besvarades av rehabiliterarna efter att implementeringen pågått i 1 år. Frågeformuläret om programtrohet utvecklades utifrån ett holländskt frågeformulär om programtrohet utvecklat av Lies Korevaar. Innehållsvalidering av frågeformuläret gjordes mot rehabiliteringsprojektets projektgrupp och tre rehabiliterare, som fick ge synpunkter och återkoppling på frågeformulärets innehåll och relevans innan det skickades ut till berörda rehabiliterare. Frågeformuläret innehåller 19 frågor på både övergripande nivå och individnivå. En summapoäng för programtrohet beräknades (möjlig variation mellan poäng). Programtroheten betraktas som låg i spannet poäng, som medel mellan och som hög mellan poäng. 2. Frågeformulär till chefer om implementering av rehabiliteringsprojektet Frågeformulär avseende chefers erfarenheter av implementeringen av kunskapsbaserad psykiatrisk rehabilitering från Boston University besvarades av chefer efter att implementeringen pågått i 1 år. Detta frågeformulär utarbetades i utvärderingsgruppen. Frågeformuläret innehåller 38 frågor och med svarsalternativen från 1 inte alls till 5 i mycket hög grad. 3. Strukturerad intervju med ett urval av chefer genomfördes avseende: Intervjuerna angående chefernas erfarenheter av rehabiliteringsprojektets implementering omfattade bakgrund, bärande inslag och påverkan på vårdkvalitet samt brukares förväntningar, behov, efterfrågan och användbarhet efter projekttidens slut. Frågorna i intervjun var ämnade att underlätta ett öppet samtal om hur rehabilitering upplevts och säkra att inga viktiga aspekter av rehabiliteringen förbises. Ingångsfrågan var Hur skulle du vilja beskriva implementeringen av kunskapsbaserad rehabilitering i Halland? 4. Strukturerad intervju med två brukarinflytandesamordnare genomfördes avseende: Intervjuerna angående brukarinflytandesamordnarnas erfarenheter av rehabiliteringsprojektets implementering omfattade samma teman: bakgrund, bärande inslag och påverkan på vårdkvalitet samt brukares förväntningar, behov, efterfrågan och användbarhet efter projekttidens slut. Frågorna i intervjun var ämnade att underlätta ett öppet samtal om hur rehabilitering upplevts och säkra att inga viktiga aspekter av rehabiliteringen förbises. Ingångsfrågan var Hur skulle du vilja beskriva implementeringen av kunskapsbaserad rehabilitering i Halland? Dataanalys Statistiska analyser T-test genomfördes för att finna statistiska skillnader mellan psykiatri och socialtjänst/kommun utifrån svaren i chefsenkäten. Pearson s korrelationskoefficient har använts för att undersöka sambandet mellan programtrohet och i vilken utsträckning rehabiliterarens hade andra arbetsuppgifter. P <.05 har använts som mått på signifikanta skillnader. Kvalitativa analyser Intervjumaterialet analyseras enligt Graneheim och Lundmans (6) beskrivning av innehållsanalys. Efter genomläsning av hela texten (den transkriberade intervjun) plockas 8

9 meningar eller fraser med relevant information för frågeställningarna ut. De meningsbärande enheterna kondenseras i syfte att korta ned texten men ändå behålla hela innehållet. Därefter kodas och grupperas de kondenserade meningsenheterna i kategorier som återspeglar det centrala budskapet i intervjuerna utifrån vad som beskrivits som främjande respektive hindrande i rehabiliteringsprocessen. Dessa kategorier utgör det manifesta innehållet (6). Etik Studien har fått etiskt godkännande från den regionala etikprövningsnämnden i Lund samt från berörda verksamhetschefer i psykiatrin i Halland. Projektets uppläggning har följt forskningsetiska principer och rehabiliterare, chefer och brukarinflytandesamordnare har lämnat muntligt och skriftligt informerat samtycke till att delta i studien. Resultat Programtrohet Resultatet visar att programtroheten hos de 16 rehabiliterarna varierar mellan med ett medelvärde på 35.6 (SD = 5.15), vilket betyder att programtroheten ligger på medel. I genomsnitt arbetar rehabiliterarna med 12 klienter, med en variation från 2 till 27 klienter. Tre rehabiliterare följde manualen för kunskapsbaserad psykiatriskt rehabilitering helt och hållet, medan resterande 13 rehabiliterare använde sig av valda delar i manualen (tabell 2) % av rehabiliterarna arbetar % med andra arbetsuppgifter än kunskapsbaserad psykiatrisk rehabilitering (tabell 2). Resultatet visar att det finns ett signifikant negativt samband (R =-.62; p<.001) mellan bedömd programtrohet och i vilken utsträckning rehabiliteraren har andra arbetsuppgifter. Tabell 2. Skattningar av programtrohet hos rehabiliterarna (n=16) % Hur många klienter arbetar du med? (m, range) 12 (2 27) Hur ofta träffar du varje klient? 1 gång/v ggr/v Flera ggr/v Hur länge träffar du varje klient? (missing n=7) 1 timma timma 4 25 Flera timmar Arbetar du med andra insatser? Ja Nej Hur mycket av din tid går åt till andra uppgifter? (missing n=2) 100 % % %

10 25 % Arbetar du med olika aspekter av rehabiliteringen? Ja Nej Grad av följsamhet till manualen Helt Valda delar Enbart förhållningssätt 0 0 Inte alls 0 0 Tydlig målformulering med roll, miljö, tid Ja Nej I vilken utsträckning klinterna är delaktiga Helt och hållet 8 50 I hög utsträckning 8 50 I låg utsträckning 0 0 Inte alls 0 0 Dokumenterar du rehabiliteringsprocessen Ja Är klienterna delaktiga och har inflytande över dokumentation? Helt och hållet I hög utsträckning 8 50 I låg utsträckning 0 0 Inte alls Vilka faktorer är det i huvudsak som påverkar rehabiliteringsinsatsernas inriktning i förhållande till dina klienter? Klientens förväntade prognos Klintens mål och behov av förändring Inriktning, förutsättningar och resurser på din enhet 0 0 Samhällets resurser såsom tillgång till boende, arbete mm 0 0 Implementering Resultatet visar få signifikanta skillnader i uppfattningar angående implementeringen mellan chefer i psykiatri och kommun/socialtjänst. Cheferna i kommunerna instämmer i signifikant högre grad i att kunskapsbaserad psykiatrisk rehabilitering är väl förankrad i verksamheten samt att implementering av psykiatrisk rehabilitering bidragit till att arbetet fokuserar tydligare på klientens egna mål och till en förbättrad vårdkvalitet. Signifikanta skillnader framkommer också mellan chefernas uppfattning av om de kommer att fortsätta driva/stödja utvecklingen av psykiatrisk rehabilitering efter projekttiden. Cheferna i psykiatrin instämmer inte i lika hög grad som cheferna i kommun/socialtjänst. I psykiatrin anger cheferna att beslutet från högre chefer varit den största drivkraften för arbetet med att utveckla en kunskapsbaserad psykiatrisk rehabilitering, medan cheferna i kommun/socialtjänst anger att klientens behov av rehabilitering och inspiration från projektledare och utbildare varit de största drivkrafterna till utvecklingen av rehabilitering (tabell 3). Både chefer i psykiatri och i kommun/socialtjänst instämmer i hög grad i att det var angeläget att satsa på utvecklingen av psykiatrisk rehabilitering. 10

11 Tabell 3. Chefernas uppfattning om implementeringen (N=22, 4 deltagare har ej angett tillhörighet och inkluderas därför inte i analysen) Psykiatri (n=6) Socialtjänst/ kommun (n=16) Sig. I vilken utsträckning stämmer följande påståenden med din uppfattning av psykiatrisk rehabilitering i din verksamhet? Psykiatrisk rehabilitering möter aktuella utvecklingsbehov i vår verksamhet 2.8 (1.6) 3.6 (.88) ns Psykiatrisk rehabilitering ligger inom vårt ansvarsområde 3.7(1.5) 3.7 (1.1) ns Förhållningssättet i psykiatrisk rehabilitering stämmer väl överens med värderingarna i vår verksamhet Psykiatrisk rehabilitering är ett bra komplement till andra insatser i verksamheten 3.5(.84) 4.2 (.83) ns 3.8 (1.2) 4.2 (.54) ns Psykiatrisk rehabilitering är i konflikt med våra dagliga arbetsuppgifter 2.5 (1.4) 1.7 (1.2) ns Psykiatrisk rehabilitering är i konflikt med olika yrkesgruppers roll i vår verksamhet Den psykiatriska rehabiliteringsmetoden är svår att använda i verksamheten 2.3 (1.6) 1.8 (1.2) ns 2.3(1.0) 2.6 (1.1) ns Det var angeläget att satsa på utveckling av psykiatrisk rehabilitering 4.2 (.75) 4.5 (.63) ns Ledningen har varit tydlig med vision och mål när det gäller utvecklingen av psykiatrisk rehabilitering 3.3 (1.2) 3.3 (1.3) ns Psykiatrisk rehabilitering är väl förankrad i vår verksamhet 2.3 (1.2) ).015 Samverkan mellan socialtjänst och psykiatri har stärkts genom rehabiliteringsprojektet 4.0 (.90) 3.2 (.86) ns Stödet från projektet har varit tillräckligt för vårt utvecklingsarbete 4.3 (.82) 3.6 (.96) ns Mina förväntningar på rehabiliteringsprojektet har uppfyllts 3.3 (1.2) 3.4 (.90) ns Vi har kunnat påverka utformandet av insatserna från rehabiliteringsprojektet Implementering av psykiatrisk rehabilitering har bidragit till att vi fokuserar tydligare på klientens egna mål Implementering av psykiatrisk rehabilitering har bidragit till en förbättrad vårdkvalitet 3.7 (1.0) 3.4 (.81) ns 2.8 (.75) 4.3 (.80) (.82) 4.1 (.85).003 I vilken utsträckning har följande faktorer varit drivkrafter i ert arbete med att utveckla psykiatrisk rehabilitering: Det dagliga arbetet fungerade inte optimalt 2.5 (1.8) 3.8 (.64) ns Medarbetarnas intresse och engagemang 3.2 (1.3) 3.8 (.98) ns Beslut från högre chefer 4.2 (1.2) 3.1 (1.2) ns Milton gruppens fokus på rehabilitering och återhämtning 3.8 (1.2) 3.7 (1.1) ns Viljan att ta ett större rehabiliteringsansvar 3.0 (1.7) 3.7 (.68) ns 11

12 Diskussioner med samarbetspartners 3.7 (1.0) 3.7 (.80) ns Arbetet i styrgruppen för rehabiliteringsprojektet 3.7(.82) 3.6 (.96) ns Inspiration och kunskap från projektledare och utbildare 4.0 (1.1) 4.2 (.86) ns Positiva resultat i klientarbetet 3.3 (1.0) 3.9 (.72) ns Klienterna/patienternas behov av rehabilitering 4.0 (.63) 4.2 (.65) ns Det har inte funnits någon drivkraft 1.7 (1.0) 1.6 (1.0) ns I vilken utsträckning stämmer följande påstående med din roll i utvecklingsarbetet: Min roll har varit tydlig 3.7 (1.0) 3.4 (.96) ns Jag har deltagit i utvecklingsarbetet 4.3 (.52) 3.9 (1.0) ns Jag anser att rehabilitering är ett eftersatt område 3.7 (1.4) 4.3 (.70) ns Jag har uppmuntrat mina medarbetare att engagera sig i utvecklingsarbetet Utvecklingen av psykiatrisk rehabilitering har varit en stående punkt på våra arbetsplatsträffar 3.8 (1.3) 4.6 (.63) ns 2.5 (1.0) 3.0 (1.3) ns Jag har aktivt arbetat för ett ökat brukarinflytande i vår verksamhet 4.3 (.85) 3.7 (1.0) ns Jag kommer att fortsätta driva/stödja utvecklingen av psykiatrisk rehabilitering efter projekttiden Min närmsta chef har varit en god diskussionspartner i utvecklingsarbetet av psykiatrisk rehabilitering 2.8 (1.3) 4.3 (.79) (1.5) 2.7 (1.4) ns Jag har varit aktiv i samarbetet med viktiga samarbetspartners 4.3(.82) 3.9 (1.0) ns Jag har delegerat utvecklingsarbetet av psykiatrisk rehabilitering till någon annan i verksamheten Jag uppmuntrar medarbetare som tänker i nya banor och är engagerade i utvecklingsarbetet. Jag har känt mig pressad av kraven som varit kopplade till rehabiliteringsprojektet Jag tycker att det är skönt att projektet närmar sig sitt slut och att arbetet kan fortgå som vanligt Jag känner vilja och engagemang inför det fortsatta utvecklingsarbetet efter projektets slut. 3.3 (1.6) 2.6 (1.5) ns 4.5 (.84) 4.6 (.51) ns 2.8 (1.2) 1.6 (.72) ns 1.5 (.58) 1.8 (2.5) ns 4.2 (1.1) 4.1 (.70) ns Resultatet visar att både chefer i psykiatri och i kommun/socialtjänst i hög grad (60 % vs 81 %) anser att resultaten av utvecklingsarbetet kring psykiatrisk rehabilitering har varit värt insatsen. 75 % av cheferna inom kommun/socialtjänst anser att verksamheten behöver fortsatt stöd efter projekttiden, i jämförelse med 16,7 % av cheferna i psykiatrin (tabell 4). 12

13 Tabell 4. Chefernas uppfattning om värdet av att utveckla psykiatrisk rehabilitering Anser du att de sammantagna resultaten av allt utvecklingsarbete kring psykiatrisk rehabilitering har varit värt insatsen? Ja Nej Psykiatri n % Kommun/Social tjänst n % Vet ej Verksamheten behöver fortsatt stöd efter projekttiden? Ja Nej Vet ej Intervjuer med chefer Psykiatrins chefers perspektiv på rehabiliteringsprojektet Inställning till projektet i Halland I intervjuerna med chefer i psykiatrins organisation beskriver så gott som alla tillfrågade att rehabiliteringsprojektet var en relevant satsning, många beskriver också att det var väl använda pengar när man ser till enskilda individers framsteg. Likaså beskrivs uppfattningen att alla som arbetar inom psykiatrisk hälso- och sjukvård ska ha ett rehabiliterande arbetssätt. Samtidigt beskrivs i en del intervjuer att rehabiliteringsprojektet har kostat mycket pengar och att det eventuellt hade varit bättre att satsa resurserna på utbildning för baspersonal för att höja kompetensen bland framförallt kommunens personal. Några chefer ser en risk i att den specifika modell som implementerats blivit viktigare än själva innehållet och befarar att projektet kan ha haft negativ inverkan både inom den egna organisationen och på samverkan med kommunerna genom att skapa konflikter kring frågan om rehabilitering. Några chefer i psykiatrin beskriver att det är mer som förenar kunskapsbaserad rehabilitering med stöd från Boston University och andra typer av rehabilitering än vad som skiljer de olika inriktningarna åt. Mot denna bakgrund beskrivs också svårigheter att förstå den kritik som funnits mot projektet avseende exempelvis bristande evidens och en undran varför diskussionen inte istället fokuserat på att hitta praktiskt genomförbara arbetssätt som passar vårt svenska system. Till exempel olika sätt att skapa anpassning till arbetslivet. Projektet har inneburit en kompetenshöjning och en viss ökad samsyn mellan kommunerna och psykiatrin. Dessutom har det bidragit till en ökad struktur i arbetet med personer med långvarig psykisk funktionsnedsättning, vilket upplevs mycket positivt. Ansvarsfördelning I intervjuerna framkommer att uppfattningen om hur ansvarsfördelningen ser ut är mycket blandad i psykiatrin. En del chefer anser i huvudsak att rehabilitering inte är psykiatrins ansvar. De beskriver följaktligen att de anser att det är psykiatrins uppdrag att utreda vad individen har för behov medan kommunen har den största delen av ansvaret för att tillgodose individens behov. Psykiatrin beskrivs ha ansvar för att förbereda och hjälpa igång processen så att kommunen får väl förberedda patienter att rehabilitera. Flera chefer anser att psykiatrin har ett ansvar i rehabiliteringens inledande fas som dock är svårt att konkretisera. Någon chef 13

14 beskrev att Jag tyckte mig ha fått känslan av att det ändå är kommunens ansvar till större del än vad det är psykiatrins och att man gör det tillsammans men det är ändå en rätt så klar skiljelinje vad som är vad. Flera chefer med erfarenhet av rehabilitering beskriver att psykiatrin självklart har ett stort ansvar för att arbeta rehabiliterande. Detta i synnerhet med de personer som har de svåraste psykiska funktionsnedsättningarna. Genom att förbereda patienten för rehabilitering och planera denna tillsammans med kommunen kan väsentliga resultat uppnås. I detta sammanhang beskrivs det som ett hinder och ett problem att psykiatrins ledning förmedlar att rent medicinsk behandling ska prioriteras. Detta är inte tillräckligt för den grupp som är i störst behov av rehabilitering och har svårast att uttrycka sina behov. I intervjuerna beskrivs också att rehabilitering för personer med stora behov övervägande handlar om samverkan med olika samhällsaktörer som primärt beskrivs som socialtjänst och psykiatri men också arbetsförmedling och försäkringskassa, Kännedom om kunskapsbaserad rehabilitering I intervjuerna beskrivs att kunskapsbaserad rehabilitering bygger på kunskap från alla befintliga rehabiliteringsinriktningar och att de bärande inslagen är att arbeta med individens egna livsmål. Vidare gäller att bygga upp klientens förmågor och resurser, som stöd från nätverk, resursgrupp och familj. Det beskrivs också som viktigt med förankring i lokalsamhället. I intervjuerna beskrivs att kunskapsbaserad rehabilitering innebär att arbeta parallellt med att utveckla förmågor hos individen och resurser runt individen. Likaså beskrivs det som avgörande att fråga vad patienten vill och har för behov, eftersom det är brukarens behov och vilja som ska ligga till grund för rehabiliteringen. Det beskrivs också som viktigt att fokusera på förmåga och resurser hos individen för att optimera dennes möjligheter att nå sina livsmål. Flera chefer beskriver att kunskapsbaserad rehabilitering är en väldigt omfattande och tidskrävande modell, men att man kan använda olika delar av den. En del chefer ger uttryck för att det räcker att lösa rehabiliteringsfrågor utifrån de specifika fallen eftersom det ser så olika ut för varje patient. Det viktiga är att personalen kan sitt huvuduppdrag oavsett om man är anställd i psykiatri eller kommun/socialtjänst. I intervjuerna beskrivs samtidigt att den personal som verkligen engagerat sig i kunskapsbaserad rehabilitering har ökat sin kompetensnivå och att personalens attityder har påverkats gynnsamt. Organisatoriska förutsättningar I intervjuerna nämner en del chefer att psykiatrin behöver utveckla arbetet med samordnad vårdplanering och att man enligt hälso-sjukvårdslagen ska arbeta med dokumenterade planer för rehabilitering. Likaså nämns i intervjuerna att det i psykiatrinämndens beställning till de psykiatriska verksamheterna står att verksamheterna ska ha ett rehabiliterande synsätt. Samtidigt understryks i ett flertal av intervjuerna med psykiatrins chefer att det i psykiatrins ledning knappt talas om rehabilitering, psykiatrins övergripande målsättning eller psykiatrins roll i förhållande till övriga samhället eller till brukarnas behov. Detta har varit fallet både före och efter att rehabiliteringsprojektet startade. I en del intervjuer skildras en motsättning mellan behandling och rehabilitering, denna motsättning beskrivs som ett stort hinder för samverkan i projektet. I några intervjuer belyses psykiatrins svårigheter att få sina medarbetare, chefer och andra yrkeskategorier att fullfölja de arbetsuppgifter som beslutats i ledningen, och man ställer sig i en del intervjuer frågan om det kan vara i sin ordning att vissa medarbetare tar sig rätten att sätta sig emot förvaltningsbeslut som fattats med politiskt stöd. 14

15 Implementeringens genomförande Flera intervjuade chefer på olika nivåer i psykiatrin beskriver att de inte hört mycket om rehabiliteringsprojektet och att de vet relativt lite om projektet och dess implementering. Likaså beskrivs att rehabiliteringsprojektet inte riktigt gäller psykiatrin. I så gott som alla intervjuer med psykiatrins chefer beskrivs kommunernas behov av konkreta redskap i arbetet med personer som är i behov av rehabilitering. I övervägande andel intervjuer beskrivs psykiatrin som generellt negativ till projektet på flera olika organisatoriska nivåer. De anledningar som nämns är att projektet varit för kostsamt, att arbetssättet var för omfattande och att man uppfattade den valda rehabiliteringsmodellen som ifrågasatt och otillräckligt evidensbaserad. Ytterligare organisatoriska problem som beskrivs är att projektet inte var en naturlig del av ledningsarbetet utan drevs vid sidan om ordinarie arbetsuppgifter. Dessutom tilläts chefer att välja bort eller minimera sin verksamhets involvering i rehabiliteringsprojektet. Ett ytterligare problem var att projektet var tidsbegränsat. I vissa intervjuer beskrivs att specifikt läkarna inte var positiva till just Bostonmodellen och att de därför ignorerade frågor som rörde rehabilitering. I flera intervjuer påtalas dock att motståndet inte handlade om modellen som sådan utan om sättet som den lanserades på. Någon av de intervjuade ger uttryck för att implementeringen upplevdes som kommendering av medarbetare att gå utbildningen. Samtidigt beskrivs vikten av att implementeringen genomförs på samma sätt i hela regionen för att det ska fungera. Det beskrivs som ett misstag att enskilda chefer och läkare själva kunde bestämma om de skulle delta och i vilken grad de skulle delta i projektet. Till exempel kunde cheferna själva välja hur många i personalen som skulle utbildas och vilken typ av utbildning de skulle gå. Detta gav för stort spelrum för chefer att låta bli att medverka eller enbart leva upp till formaliakrav i projektet. I några intervjuer framkommer att det är av stor vikt hur verksamhetschefer och avdelningschefer förhåller sig i implementeringsarbetet och att det är mycket viktigt vad chefer signalerar. Det är också viktigt att personalen ges möjligheter och praktiska förutsättningar för att ägna sig åt utvecklings- och förändringsarbete i enlighet med psykiatrinämndens och förvaltningens beslut. Flera intervjuade beskriver att det hade blivit ett helt annat utfall om psykiatrin varit lika engagerad som socialtjänsten och en intervjuad chef gör reflektionen att Hallandspsykiatrins arbete med Bostonmodellen har varit mer omtalat nationellt under de här åren än i den egna organisationen. Samverkan I intervjuerna beskrivs att psykiatri och kommuner behöver utveckla ett gemensamt språk för samverkan, men att samarbetet över lag fungerar bra. De stora svårigheterna nu berör framför allt samarbetet med försäkringskassan och arbetsförmedlingen. I vissa intervjuer betonas att betydelsen av de kulturskillnader som finns mellan psykiatri och socialtjänst kanske underskattats. Samtidigt nämns att det under implementeringsprocessen har funnits en beredskap och ett genuint intresse för det här området ute i kommunerna, men att det däremot har funnits en försiktighet och ibland till och med ett ifrågasättande från specialistpsykiatrins sida. I nästan alla intervjuer beskrivs att kunskapsbaserad rehabilitering lever kvar i kommunerna men att det inte finns någonting kvar i psykiatrin efter att projektet avslutats. I en intervju beskrivs att psykiatrins målsättning har varit att avsluta projektet med bibehållen respekt för kommunerna och att man är positivt överraskad över att inga skrivelser med missnöje inkommit från brukar- och intresseorganisationer. I några intervjuer betonar man att kunskapsområdet överlappar psykiatrins, socialtjänstens, arbetsförmedlingens och försäkringskassans ansvarsområden och därför måste alla dessa organisationer vara delaktiga Ett problem som belyses i några intervjuer är att lagstiftningen inte riktigt täcker in 15

16 rehabilitering och att framgångsrika lösningar därför i allt för hög grad beror på enskilda personers engagemang. Brukarnas perspektiv Flera intervjuade betonar att rehabiliteringsprojektet varit ett samverkansprojekt och att det är klienterna som blir förlorare om inte psykiatrin finns med som en aktiv part. I intervjuerna beskrivs också att klienterna kollektivt sett är svagare än andra intressegrupper i samhället, vilket kan vara en anledning till att man inte har hört så många kommentarer eller protester från brukar- och intresseorganisationerna. I början av projektet fanns ett rätt så stort intresse hos brukarrådet. Då pratade brukarrepresentanter ganska mycket om modellen och arbetssättet väckte hopp hos brukare och närstående. Det är en allmän uppfattning att brukare har varit väldigt positiva och att många nått längre än de vågat hoppas. Dessutom upplever man att vårdkvaliteten blivit bättre i samband med projektet och att patienterna fått en bättre livskvalitet. Det beskrivs också att brukare efterfrågar denna typ av insats. I några intervjuer beklagar man att både brukarråd och bisamprojekt upphörde i samband med att rehabiliteringsprojektet avslutades. Detta har inneburit att konkreta verktyg för brukarnas delaktighet nu delvis har försvunnit. Kommunernas chefers perspektiv på rehabiliteringsprojektet Samverkan och ansvarsfördelning Kommunens chefer beskriver i allmänhet att psykiatrin varit relativt sval inför rehabiliteringsprojektet, medan man från sin egen organisation enbart har positiva erfarenheter av arbetssättet. I alla intervjuer beskrivs att psykiatrins intresse avtagit under projekttiden och att detta också påverkat motivationen i kommunerna. De intervjuade beskriver vikten av att fullfölja det projekt man påbörjat och påtalar svårigheten med att ta över hela ansvaret för något som startade som ett samverkansprojekt. Man uppfattar att psykiatrin anser att rehabilitering är en social metod och en social fråga och att den därför inte berör hälso- och sjukvården. Vidare beskrivs att psykiatrin verkar inställd på att enbart fokusera på det som de uppfattar som sin kärnverksamhet som i det här sammanhanget är den specifika medicinska behandlingen. Även om det i de här fallen gäller människor med stora och mångfacetterade behov av hjälp. Den medicinska uppföljningen beskrivs också som avgörande för hur väl man kan uppnå övriga mål i rehabiliteringen. Vuxenpsykiatrin har varit otillräckligt representerad och det finns stora behov av att också den rent medicinska delen finns med i ett rehabiliterande synsätt. Att ta ansvar för att effekterna av olika insatser följs upp anses vara en uppgift som vilar på psykiatrin. De direktiv som lämnats innebär att huvudmännen ska samverka och ta ansvar för rehabilitering tillsammans. Kommunernas chefer beskriver att de upplevt oklarhet kring samarbetsfrågor där samverkan ibland villkorats och ibland helt uteblivit. Intervjuerna berör också betydelsen av att bygga upp ett förtroende för samverkan över tid. Om samarbetet avbryts riskerar alla parter att förlora det som investerats. Psykiatrin har upplevts som allmänt ointresserad av att samarbeta kring rehabiliteringsprojektet, vilket väckt en del frågor kring vilka motiven för detta kan vara. Detta särskilt då kommunens chefer själv välkomnar all kompetenshöjning avseende socialpsykiatrisk verksamhet i kommunerna. Alla intervjuade chefer i kommunerna anser att rehabilitering är någonting som kommunerna och psykiatrin måste samarbeta kring. Rehabilitering beskrivs som ett gränsland mellan de båda organisationernas ansvarsområden och att det är och måste vara ett delat ansvar. Rehabiliteringsprojektet beskrivs som det främsta samarbetsprojektet mellan kommunerna och psykiatrin och alla kommunernas chefer 16

17 beskriver att de inom sin organisation har signalerat vikten av att vara goda samarbetspartners med psykiatrin. Organisatoriska förutsättningar I intervjuerna beskrivs att psykiatrin och kommunerna är två huvudmän med helt olika kulturer. Skillnaderna mellan dessa har blivit väldigt tydliga under projektet. Termerna rehabilitering och återhämtning har inte funnits i det kommunala språkbruket och rehabiliteringsperspektivet har inte ingått i den kommunala kulturen. Kommunerna har arbetat med människor med temporära tillstånd eller kroniska tillstånd, ingenting mittemellan, och därför har ett av de största problemen med rehabiliteringsprojektet i Halland varit språkbruket. Implementeringen inleddes med många och långa diskussioner kring hur ledningen för den sociala verksamheten skulle se på det här med ansvar och befogenheter och hur ärendena skulle komma in i verksamheten. Detta var ett grått område och strikta regler behövdes. En nackdel var att rehabilitering blev en sidoverksamhet och hamnade i viss konkurrens med kommunernas personliga ombud. I någon intervju belyses kommunernas interna arbete med att bryta ner förvaltningsgränser för att undvika gränsdragningsproblematik gentemot psykiatri och primärvård. Det beskrivs som viktigt att det inte finns något mellan stolarna och att ett heltäckande koncerntänkande i samarbete med psykiatrin bör eftersträvas. Detta med tanke på att både psykiatrins och socialtjänstens verksamheter finansieras med skattepengar som ska komma medborgarna till bästa nytta. Hur man arbetar med psykiatrisk rehabilitering beskrivs som högaktuellt då det saknas vetenskapligt prövade metoder i det vardagliga arbetet. Kännedom om kunskapsbaserad psykiatrisk rehabilitering De bärande inslagen i kunskapsbaserad rehabilitering beskrivs som en omformulering av professionernas expertroll i relation till klienten. Detta kräver en utvecklingsprocess eftersom vård- och servicepersonal är vana att veta bäst. Arbetssättet i kunskapsbaserad rehabilitering beskrivs bygga på förhoppningar om förbättring och är inriktad på möjligheter i ett långsiktigt perspektiv. Det beskrivs som positivt att det finns en tydlig struktur för hur arbetet ska bedrivas med olika steg och delar, liksom att klienten är delaktig i hela processen. Den här kunskapsbaserade rehabiliteringsmodellen anses som trovärdig och som en metod som verkar fungera. De bärande inslagen bygger på individens förmågor att återta kontrollen över sitt liv och rehabiliteringsplanen arbetas fram utifrån individuella utgångspunkter. Det kan handla om konkreta saker som att få ordning på sitt boende, sysselsättning, studier eller annat. En viktig insikt som arbetssättet har medfört är att det kan se oerhört illa ut för en brukare och ändå gå jättebra eller tvärt om. Därför är det viktigt att ge alla människor optimala förutsättningar från början eftersom det inte alltid är möjligt att bedöma förmågan till återhämtning. För kommunerna har utbildningsinsatserna inneburit en kompetenshöjning och ett gemensamt språk. Men även ett perspektiv som underlättar samarbetet kring en gemensam värdegrund. Kommunens chefer beskriver också att det är angeläget att insatserna utvärderas löpande och insatserna förankras vetenskapligt. Sättet att arbeta beskrivs som lite av en aha upplevelse då man varken springer före och drar i klienten eller lutar sig tillbaka och bara väntar, Tanken att vara vid sidan om och finnas med på ett engagerat sätt är helt klart ny. Kunskapsbaserad rehabilitering har bidragit med hopp om att det finns möjlighet till förändring hos både brukare och personal. I en del intervjuer beskrivs tekniken, blanketter och portföljer som totalt ointressant för brukarna, men insikten finns också att dessa arbetsredskap innebär de yttre symbolerna för hopp och återhämtning. Ytterligare ett bärande inslag i modellen är att bistå människor i att utveckla det de är bra på istället för att enbart fokusera på det som klienten inte kan. 17

18 Implementeringens genomförande I intervjuerna med kommunens chefer beskrivs kunskapsbaserad rehabilitering vara väl förankrad i kommunerna. Intresset har varit stort eftersom den ligger väl i linje med kommunernas egna nämndmål och kommunala mål. Projektet har även tillfredsställt en del av det stora behovet av socialpsykiatrisk verksamhet i kommunerna. Kunskapsbaserad rehabilitering beskrivs som etablerad internt i verksamheten, men även utåt i samhället. Detta trots att man har varit olika aktiv eller att modellen har fått olika genomslag inom exempelvis de olika boendeenheterna. Modellen beskrivs som rätt komplicerad i sin helhet och användningen av alla dokument i enlighet med manualen är en krävande uppgift för personalen. Utbildningsinsatserna beskrivs som nödvändiga för all personal och de som har gått utbildningen har också förändrat sin grundläggande människosyn. Tillsammans har detta påverkat deras kunskap och kompetens på ett positivt sätt. Problemen kring implementeringen beskrivs till en del hänga samman med att projektet inte fått tillräcklig legitimitet inom psykiatrin. I en intervju uttrycks en önskan som nära nog sammanfattar uppfattningen hos det stora flertalet chefer inom kommunerna: Hade jag haft en chefskollega som var lika intresserad som jag inom psykiatrin, hade det varit mycket, mycket enklare. Brukarnas perspektiv I intervjuerna beskrivs att brukarnas organisationer har varit oerhört positiva och att utvecklingen inom rehabilitering har skapat en ny verklighet där hänsyn tas till klienternas egna behov. Brukarnas perspektiv beskrivs som mycket betydelsefullt. Någon chef uttrycker i intervjun att han inte vet vad klienterna tycker eftersom han inte har någon kontakt alls med brukare och inte heller anser att han eller andra chefer ska ha den kontakten. Men i de allra flesta intervjuerna beskrivs att det är viktigt vad brukare tycker och att det är avgörande för insatsernas kvalitet att arbetssättet liksom brukarnas individuella resultat följs upp. Intervjuer med brukarinflytandesamordnare Positiva erfarenheter av rehabiliteringsprojektet Tillgång till rehabilitering I intervjuerna med brukarinflytandesamordnarna påtalas att det inte har funnits någon rehabilitering i Halland innan rehabiliteringsprojektet implementerades. Man hävdar att alla klienter som fått tillgång till rehabilitering har haft positiva omdömen om den. Brukare har också fått utbildning och som ett led i projektet varit inbjudna till utbildningar och föreläsningar. Båda de intervjuade brukarinflytandesamordnarna har svårt att se att det finns något negativt med denna typ av rehabilitering och beskriver att de brukare som har fått tillgång till rehabilitering är alldeles för få men mycket nöjda. Projektet beskrivs som lyckat så till vida att inriktningen på kommunernas verksamhet har gått mot ett ökat brukarinflytande. Att samverka kring individens mål är viktigt och många av kommunernas personal har fått ett nytt synsätt och kommer att använda detta tänkande även när projektet är avslutat. Psykiatrin beskrivs som ett tungt system att ändra liksom att förändringar tar lång tid. Man menar dock att många i personalen har ändrat attityd i positiv riktning. I intervjuerna beskrivs att det fanns mycket att lära sig av de personer som är utbildade i kunskapsbaserad psykiatrisk rehabilitering och att många bra frågor väcktes under rehabiliteringsprojektet. Ansvarsfördelningen har blivit tydligare mellan landstinget och kommunerna. Detta beskrivs som positivt liksom att det ses som logiskt att det är landstinget som ska stå för den medicinska och psykologiska behandlingen medan kommunerna ska stå för stödet i vardagen. 18

19 Ökat brukarinflytande Brukarinflytandesamordnarna beskriver att det har varit mycket positivt med ökat brukarinflytande och ökad brukarmedverkan i samband med rehabiliteringsprojektet. Ökat brukarinflytande beskrivs som en bärande del i kunskapsbaserad rehabilitering, vilket stämmer väl överens med de behov och önskemål som brukare har. Detta projekt är första och enda gången i psykiatrisk verksamhet som någon har frågat vad man som klient vill ha och behöver. Detta beskrivs som en mycket bättre grogrund för återhämtning och innebär en stor skillnad jämfört med det traditionella förhållningssättet. Det rehabiliterande förhållningssättet har medfört en större hoppfullhet bland brukare, något som beskrivs som en viktig del i återhämtningsprocessen. Ett rehabiliterings- och återhämtningsperspektiv med inriktning på vad individen vill med sitt liv kräver att personalen använder ett mer reflekterande arbetssätt för att kunna möta klienternas behov och önskemål. I intervjuerna beskrivs vikten av att som brukare få möjlighet att lära sig att hantera demokrati. De intervjuade brukarinflytandesamordnarna uppfattar det som att utvecklingen går mot en förändring som innebär ökad delaktighet och inflytande i vården för psykiatrins brukare. egativa erfarenheter av rehabiliteringsprojektet Tidsaspekten I intervjuerna beskrivs projektets tidsbegränsning som en nackdel. Dessutom pågick projektet under för kort tid för att personalen skulle hinna ta till sig metoden. Det är inte heller lätt att motivera stora förändringar om de bara skall gälla under en begränsad period. De intervjuade beskriver att personalen lätt tänker att de kommer att arbeta vidare även efter att projektet är avslutat och då finns ingen anledning att riktigt engagera sig. Vidare beskrivs att de klienter som påbörjat en rehabilitering och fått förhoppningar har blivit mer eller mindre lurade när de inte fått möjlighet att fortsätta sin rehabilitering. I intervjuerna beskrivs riskerna med att väcka hopp hos klienter som sedan bara försvinner i samband med att ett tidsbegränsat projekt avslutas och läggs ned. Selektiv implementering och bristande programtrohet I intervjuerna med brukarinflytandesamordnarna framkommer att kunskapsbaserad rehabilitering idag inte används alls inom psykiatrin medan verksamheter inom kommunerna i hög grad anammat ett rehabiliterande synsätt efter att projektet avslutats. Man upplever att det är mycket av fritt valt arbete bland chefer i psykiatrin, om chefer inte vill ta till sig en anmodad arbetsuppgift så kan man helt enkelt låta bli. Detta sätt att förhålla sig har inneburit att många brukare inte fått ta del av kunskapsbaserad psykiatrisk rehabilitering. Brukarinflytandesamordnarna beskriver ett större förtroende för vårdutvecklarna inom psykiatrin än för psykiatrins chefer. I intervjuerna framkommer att flera av brukarorganisationerna i Halland aldrig har hört talas om att denna rehabiliteringsmöjlighet funnits. Det påtalas också att det i styrgruppen för rehabiliteringsprojektet funnits en ensam brukarrepresentant som inte haft särskilt stora möjligheter att göra sin röst hörd. Vidare framhålls att kommunerna har tagit till sig ett rehabiliterande förhållningssätt mer än vad psykiatrin har gjort. En svaghet är att kommunerna har lägre kompetens, vilket påverkar den generella kvaliteteten på rehabiliteringsinsatserna. Man framhåller att det i dagsläget inte finns någon rehabilitering alls att tillgå i psykiatrin i Halland. Något som skulle vara mycket positivt för brukares möjligheter till återhämtning. 19

20 Samverkan Brukarinflytandesamordnarna beskriver vikten av att få alla aktörer som är ansvariga för psykiatrisk rehabilitering att samverka kring individens målsättning. Man anser att arbetsförmedlingen och försäkringskassan varit för lite delaktiga i rehabiliteringsprojektet. Detta beskrivs som mycket negativt eftersom det är ett välkänt faktum att det är svårare att komma tillbaka till arbetsmarknaden ju längre tid man varit borta. Återhämtningsprocessen börjar samma dag personen blir sjuk, vilket innebär att läkarna måste vara med i rehabiliteringsarbetet redan från början. Man understryker vikten av att alla som har ansvar för vård och behandling arbetar i enlighet med personens rehabiliteringsplan. De intervjuade påtalar brister i samarbetet kring rehabilitering i psykiatri och kommuner liksom brister i vårdkedjan både inom och mellan kommunerna och landstinget. Man upplever att psykiatrin hävdar att rehabilitering är kommunernas ansvar men utifrån ett brukarperspektiv menar man att klienten inte ska behöva diskutera sina målsättningar i livet med sin boendestödjare. Dessa frågor bör man som brukare ha rätt att få diskutera med någon som har utbildning för den typen av samtal. Avslutningsvis beskrivs att det fortfarande är otydligt vem som bär ansvaret för rehabilitering som sådan, vilket medför att tyngdpunkten i psykiatrins insatser fortsätter att vara akutinriktade och sjukdomsfokuserade istället för rehabiliterande och långsiktiga. Diskussion Den inledande frågeställningen i denna del av utvärderingen fokuserar på i vilken grad projektet har lyckats uppnå programtrohet och resultatet visar att rehabiliterarna i genomsnitt arbetar med 12 klienter med en variation mellan från 2 till 27 klienter. Tre rehabiliterare följer manualen för kunskapsbaserad psykiatriskt rehabilitering helt, medan resterande 13 rehabiliterare använder sig av valda delar i manualen. De allra flesta rehabiliterarna skattade sin programtrohet på en mellannivå, medan några enstaka redovisade en låg respektive hög programtrohet. Resultatet visar också att det fanns ett starkt negativt samband mellan hur mycket andra arbetsuppgifter rehabiliteraren behöver utföra i sitt dagliga arbete och rehabiliterarens grad av programtrohet. I detta sammanhang ter det sig viktigt att beakta organisationens och chefernas grundläggande förhållningssätt som förutsättningar för rehabiliteringsprojektets implementering och genomförande. Detta har även en betydelse för vad enskilda klienters uppnår. Den andra frågeställningen som behandlar olika chefers uppfattningar om implementeringen av kunskapsbaserad psykiatrisk rehabilitering från Boston University visar få signifikanta skillnader. Chefer både i psykiatri och i kommun/socialtjänst instämmer i hög grad med att det var angeläget att satsa på utvecklingen av psykiatrisk rehabilitering. Cheferna i kommunerna instämmer i signifikant högre grad i att rehabiliteringen är väl förankrad i verksamheten. De anser också att implementeringen av psykiatrisk rehabilitering bidragit till att arbetet fokuserat tydligare på klientens egna mål och till en förbättrad vårdkvalitet. Kommunens chefer anser i högre grad att utvecklingsarbete kring psykiatrisk rehabilitering har varit värt insatsen och att verksamheten behöver fortsatt stöd efter projekttiden. Detta ger stöd åt de uppfattningar som beskrivs i utvärderingens intervjuer som tyder på att projektet är bättre förankrat i kommunernas verksamheter. Den tredje frågeställningen som behandlar chefernas erfarenheter av rehabiliteringsprojektets implementering visar att de flesta av cheferna i psykiatrin anser att rehabilitering i huvudsak är kommunernas ansvar. Som en konsekvens av detta anser man därför att utbildningen i kunskapsbaserad rehabilitering inte behövs inom psykiatrin. Däremot menar många att 20

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Vi verkar för ökad delaktighet i vård och stöd.

Vi verkar för ökad delaktighet i vård och stöd. Vi verkar för ökad delaktighet i vård och stöd. Brukarinflytande medborgarnas möjlighet att som användare av offentlig service påverka tjänsternas utformning och kvalitet. Brukarinflytande på tre nivåer

Läs mer

Utvärdering av rehabiliteringsprojektet i Psykiatrin Halland

Utvärdering av rehabiliteringsprojektet i Psykiatrin Halland Utvärdering av rehabiliteringsprojektet i Psykiatrin Halland rapport del 1 Uppföljning av klienter och närstående Centrum för evidensbaserade psykosociala insatser för personer med psykiska funktionshinder,

Läs mer

En utbildning för baspersonal inom psykiatrin och socialpsykiatrin i Halland. I samverkan med brukar- och närståendeorganisationer

En utbildning för baspersonal inom psykiatrin och socialpsykiatrin i Halland. I samverkan med brukar- och närståendeorganisationer BASUT En utbildning för baspersonal inom psykiatrin och socialpsykiatrin i Halland. I samverkan med brukar- och närståendeorganisationer En nationell satsning Pengar från Socialstyrelsen Gemensam ansökan

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än

Läs mer

satsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården

satsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården satsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården nationell satning på brukarmedverkan Brukares krav på förändring och förbättring är den viktigaste kraften för att utveckla

Läs mer

Återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län

Återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län Datum 2015-06-08 Antal sidor 0(8) Återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län Sammanfattning 2010-2014 Sara Thil och Annika Sköld Landberg 2015-05-21 Fortsatt arbete med Återhämtningsinriktad psykiatri

Läs mer

PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen

PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen 2012-2016 PRIO är regeringens satsning för att förbättra livssituationen för personer med psykisk ohälsa. De prioriterade målgrupperna är

Läs mer

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? ➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän För vem? Barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom Personer

Läs mer

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Skellefteå 2016-01-21 Sammordningsförbundet Skellefteå-Norsjö Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Bakgrund I Sverige står psykiatriska diagnoser för ca 40 % av alla pågående

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Vet den ena handen vad den andra gör? Lokalt råd för psykisk ohälsa- ett sätt att bry sig tillsammans.

Vet den ena handen vad den andra gör? Lokalt råd för psykisk ohälsa- ett sätt att bry sig tillsammans. Vet den ena handen vad den andra gör? Lokalt råd för psykisk ohälsa- ett sätt att bry sig tillsammans. SamKom Ett Miltonprojekt i Södra Älvsborg 10 kommuner Primärvården i Södra Älvsborg Brukarorganisationer

Läs mer

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Bakgrund Samordningsförbundet Östra Östergötland startade sin verksamhet i januari 2005, då under namnet Norrköpings samordningsförbund. Från start

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal www.finsam.eu Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal Dnr. 2012.0009 Handläggare: Raéd Shaqdih Datum: 2012-02-14 1 (20) Under år 2011 har 174 individer fått arbetslivsinriktad rehabilitering via

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

KVALITETSDOKUMENT OCH KVALITETSKRITERIER

KVALITETSDOKUMENT OCH KVALITETSKRITERIER SOCIALFÖRVALTNINGEN Pm och riktlinjer Dokumentnamn Kvalitetsdokument och kvalitetsrutiner Utarbetad av Pia Berg med PLU som arbetsgrupp Fastställd av Socialnämnden 2011-02-23 Godkänd Gäller från 2011-03-01

Läs mer

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund

Läs mer

Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. - It takes two to tango

Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. - It takes two to tango Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar - It takes two to tango Petra Svedberg, docent Högskolan Halmstad Patrik Dahlqvist Jönsson, klinisk lektor FoUU Region

Läs mer

Resursgrupps ACT (RACT)

Resursgrupps ACT (RACT) Korta versionen Resursgrupps ACT (RACT) en flexibel och integrativ metod Ett förslag till ACT-satsning inom PRIO gällande personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik Evidens och NSPH

Läs mer

Handlingsplan 18 år och äldre

Handlingsplan 18 år och äldre Handlingsplan 18 år och äldre Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen

Läs mer

Följebrev till meddelandebladet om Nya bestämmelser i socialtjänstlagen den 1 januari 2011.

Följebrev till meddelandebladet om Nya bestämmelser i socialtjänstlagen den 1 januari 2011. 1(6) Följebrev till meddelandebladet om Nya bestämmelser i socialtjänstlagen den 1 januari 2011. Under våren 2010 fick Socialstyrelsen flera regeringsuppdrag med ursprung i propositionen Värdigt liv i

Läs mer

Chefspolicy för Söderköpings kommun

Chefspolicy för Söderköpings kommun y c i l o p s Chef Chefspolicy för Söderköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2010-04-13 43 Söderköpings vision Söderköping är en av landets mest åtråvärda kommuner att uppleva, leva och verka i.

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad

Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad Samverkan i sydöstra Skåne SÖSK Hur det hela började. När vi tog våra första steg Miltonprojekt SÖSK 2006-2008 Kartläggning av vuxna med psykiska funktionshinder

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Brukarinflytande KARLSTADS UNIVERSITET FOU VÄLFÄRD VÄRMLAND. (Civildepartementet 1991)

Brukarinflytande KARLSTADS UNIVERSITET FOU VÄLFÄRD VÄRMLAND. (Civildepartementet 1991) Brukarinflytande Med brukarinflytande avses således medborgarnas möjligheter att såsom användare av offentlig service påverka tjänsternas utformning och kvalitet. (Civildepartementet 1991) Tre nivåer för

Läs mer

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 2010-12-08 HSN förvaltning Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 Mål med utvecklingsarbetet Målet för utvecklingsarbetet är att den missbruks-

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning PROJEKTPLAN 2013 2015 Reviderad okt 2014 Stöd till personer med funktionsnedsättning ett regionalt utvecklingsarbete inom området förstärkt brukarmedverkan i Västerbotten 1 1. Bakgrund och uppdrag I regeringens

Läs mer

Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015

Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015 Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015 Under 2015 hjälpte Personligt ombud 95 klienter det är en ökning jämfört med 2014 då Personligt ombud hjälpte 92 klienter. Dominerande ljuspunkter

Läs mer

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen). Bilaga 2 Lokal överenskommelse rörande samverkan kring personer under 18 år med psykisk funktionsnedsättning/psykisk sjukdom eller riskerar utveckla psykisk ohälsa. Region Skåne har tecknat ramöverenskommelse

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Olofström Sölvesborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...2 Syfte...2 Projektmål...2 Tidplan...2

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Psykisk funktionsnedsättning

Psykisk funktionsnedsättning Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

Projektplan för ansökan om statsbidrag för försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning

Projektplan för ansökan om statsbidrag för försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning Projektplan för ansökan om statsbidrag för försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning Bakgrund Sedan flera år tillbaka har det funnits en tydlig politisk

Läs mer

Xxxx Motivation och drivkrafter

Xxxx Motivation och drivkrafter Motivation och drivkrafter Sida 1 Om motivation och drivkrafter Definition på motivation enligt Bonniers lilla uppslagsbok: Motivation är en sammanfattning av de drivkrafter som ligger bakom en handling.

Läs mer

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning - en enkätundersökning genomförd av NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. Inledning Alla har rätt till ett liv utan diskriminering,

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Riktlinjer för Internkommunikation Stockholms läns landsting 2004

Riktlinjer för Internkommunikation Stockholms läns landsting 2004 Riktlinjer 1(6) Riktlinjer för Internkommunikation Stockholms läns landsting 2004 Kompletterande dokument till Kommunikationspolicy för Stockholms läns landsting 2004 Riktlinjer 2(6) Introduktion Internkommunikation

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Lönekriterier för sjuksköterskor och specialistutbildade sjuksköterskor

Lönekriterier för sjuksköterskor och specialistutbildade sjuksköterskor Lönekriterier för sjuksköterskor och specialistutbildade sjuksköterskor Generella utgångspunkter Lönebildningen och lönesättningen ska bidra till att arbetsgivaren når målen för verksamheten. Lönen ska

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 76-87

Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 76-87 PROTOKOLL UTDRAG Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 76-87 Tid: 2015-09-08, kl 13:00-16:15 Plats: 80 RJL 2015/ 1135 Sal A, Regionens hus Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län om samarbete kring

Läs mer

Utvärdering av projektet Gröna Rehab

Utvärdering av projektet Gröna Rehab Utvärdering av projektet Gröna Rehab ISM-häfte nr 3 Eva Sahlin Gunnar Ahlborg jr Institutet för stressmedicin FÖRORD Styrgruppen för Gröna Rehab representerande Västra Götalandsregionens miljönämnd, folkhälsokommitté

Läs mer

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Implementering av verksamhet 3.4.4

Implementering av verksamhet 3.4.4 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag

Läs mer

Exempelsamling Logikmodeller

Exempelsamling Logikmodeller Exempelsamling Logikmodeller Ett sätt att åskådliggöra kopplingen mellan övergripande mål, delmål, aktiviteter och mätpunkter (indikatorer) är att strukturera i en logikmodell (tabell 1). För att nå tillräcklig

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

Institutionen för socialt arbete 1

Institutionen för socialt arbete 1 Institutionen för socialt arbete 1 Stöd till arbete för personer med psykisk funktionsnedsättning Supported Employment och Individual Placement and Support Urban Markström 2 Individual Placement and Support

Läs mer

Uppföljning Bostadsförsörjning för personer med psykiskt funktionshinder

Uppföljning Bostadsförsörjning för personer med psykiskt funktionshinder Revisionsrapport* Uppföljning Bostadsförsörjning för personer med psykiskt funktionshinder Eskilstuna kommun April 2008 Kerstin Svensson, Certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning

Läs mer

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och för

Läs mer

Utveckling av missbruks- och beroendevården i Halland. Konferens; Kunskap till praktik 11-12 november 2014

Utveckling av missbruks- och beroendevården i Halland. Konferens; Kunskap till praktik 11-12 november 2014 Utveckling av missbruks- och beroendevården i Halland Konferens; Kunskap till praktik 11-12 november 2014 Regional stödstruktur plattform i Halland Uppdragsgivare Chefsgrupp Halland Kommunchefer RD Kommunberedning

Läs mer

POLISENS LEDARKRITERIER

POLISENS LEDARKRITERIER MÅL OCH RESULTAT Det innebär att styra och driva mot angivna mål och att se vad som gagnar på såväl kort som lång sikt. Ha god uthållighet och förmåga att ha målen i sikte även när händelseutvecklingen

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

De förstår alla situationer

De förstår alla situationer De förstår alla situationer Erfarenheter av att utveckla integrerade former för vård vid missbruk/beroende och psykisk ohälsa Med fokus på brukares perspektiv Järntorgsmottagningen Elisabeth Beijer FoU

Läs mer

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 1 2 ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 2.1 Kunskap, engagemang och lust Kunskap, engagemang och lust är viktiga drivkrafter för alla former av förändringsarbete. Arbetet med kvalitetsutveckling

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Orrekullens gruppbostad

Verksamhetsplan 2012 Orrekullens gruppbostad Verksamhetsplan 2012 Orrekullens gruppbostad Orrekullens gruppbostads Verksamhetsplan 2012 Orrekullen är ett särskilt boende enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Gruppbostaden

Läs mer

Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? Kartläggning och granskning av kommunernas verksamhet för personer med psykiska funktionshinder i Kalmar län

Läs mer

Från ord till handling

Från ord till handling Innehållet under denna timme Från ord till handling vad är brukarinflytande och hur kan man göra? Vad är inflytande och delaktighet Argument för Lite modeller Vad bidrar och hindrar Brukarinflytande Medborgarnas

Läs mer

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Intressepolitiskt Program Antaget av ÅSS Förbundstyrelse i februari 2013 Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Inledning Förbundet ÅSS är en rikstäckande organisation. Medlemmar är lokalföreningar

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks och beroendevården i Norrbottens län

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks och beroendevården i Norrbottens län Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks och beroendevården i Norrbottens län Bakgrund Regeringen fattade den 24 april 2008 beslut om en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0

B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0 B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0 Det regionala brukarrådet med inriktning på missbruk och beroende 1 bjöd, den 9 november

Läs mer

En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner

En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner - Examensarbete av Lina Smith och Petra Hansson, socionomprogrammet inriktning verksamhetsutveckling, Malmö Högskola Kontakt:

Läs mer

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund 2015-10-07 Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund Bakgrund Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,

Läs mer

Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän

Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Samordningsförbundet Norra Bohuslän Ansvarig tjänsteman Gudrun Emilsdottir Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Samverkan är ett arbetssätt, men också ett synsätt, med

Läs mer

Rapport Projekt Affärsutveckling

Rapport Projekt Affärsutveckling Rapport Projekt Affärsutveckling Qniv Våren 2009 Projektledare Marianne Örtengren Ulrika Sandström Enkät och rapport: Ulrika Sandström Nära coaching ulrika@naracoaching.se Sammanfattning Under våren 2009

Läs mer

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 2004-01-13 Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Inledning Denna lathund har Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) och Riksföreningen

Läs mer

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009 Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009 En utvärdering genomförd under hösten 2009 För Terapikolonier AB Ulrika Sundqvist Sammanfattning föräldraenkäter Terapikolonier AB:s verksamhet utvärderas

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Kontaktperson Programchef Anna-Lena Christensson Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 317, mobil 070.45 10 317 E-post;

Läs mer

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Monica Jonsson Regionförbundet Uppsala län 018 18 21 09 monica.jonsson@regionuppsala.se Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Representanter från landstinget och länets kommuner på ledningsnivå

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer