Hur sjuk ska man vara?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur sjuk ska man vara?"

Transkript

1 Nr Utdelning Foto Laura Vesa Hur sjuk ska man vara? När kan man bli sjukledig? Vem betalar? När tidningarna slår upp stora rubriker om pinsamma saker förvinner de berörda kändisarna, politikerna eller tjänstemännen på långa sjukledigheter, sägs det. Är det verkligen så enkelt? För att bli sjukledig och under den tiden få lön eller sjukdagpenning ska man vara sjuk och oförmögen att arbeta. Sidan 3 och mittuppslaget Kiti håller husse i form Vi behöver närhet, kontakt med andra och motion för att må bra. En hund som ger vardagen rytm kan hjälpa människan att få kontakt med andra och komma ur en svår depression. Det vet Kitis husse, Seppo Katajisto, som nu vill ha en hund till. Sidorna Ny tidning FPA-bladet och Kelan sanomat blir en ny tidning. Sidan 3 In To för arbetskraftsinvandrare Skatteförvaltningen och FPA hjälper utländsk arbetskraft tillsammans. Sidan 4 Oftare nej till handikappbidrag FPA får oftare än förr in ansökningar om handikappbidrag för över 16-åringar av personer som inte uppfyller villkoren. Autister är annorlunda Sidan 12 Ett barn som avviker utan att det syns utanpå är en utmaning för omgivningen men också för sig självt. Sidorna får nytt utseende Något tag kring årsskiftet får FPA:s webbplats ett helt nytt utseende. Sidan 24 In i webbvärlden Olika gratiskurser öppnar vägen till webbvärlden. Sidan 26 Närhet minskar risken för demens Nära relationer och en sund livsstill kan förebygga demens. Sidan 28

2 8 2 Sjuk eller olycklig annars? I början av min arbetskarriär hamnade jag en gång i en konstig situation. Min chef kom till jobbet på morgonen och var på dåligt humör. Alla som fanns på plats blev jämlikt utskällda. Vi var mycket förbryllade, eftersom vi inte förstod varför. Följande dag förklararade chefen skamset att hans gamla hund hade dött föregående dag. Han hade det svårt, en dålig dag, så det gick ut över andra. Jag associerar till detta ställföreträdande lidande, då jag läser forskningsresultat enligt vilka var femte finländare anser att man kan ta sjukledigt, när man har problem i sitt parförhållande. Man behöver inte heller gå på jobb, om man känner sig stressad, anser var tionde. Och den som sovit dåligt ska få ligga hemma i tre arbetsdagar, utan att egentligen vara sjuk. Några gratis ledigheter finns inte. Om någon är borta från arbetet lider någon annan. Arbetskamraterna och chefen försöker sköta den frånvarandes arbete vid sidan om sina egna, kunder blir utan service, arbetsgivaren betalar lön för Fpa fakta FPA-fakta presenterar FPA:s social- och sjukförsäkringsförmåner i stora drag. Närmare uppgifter om förmånerna fås på FPA-byråerna och på På finns de vanligaste ansökningsblanketterna i utskriftsversion. Beräkningsprogram hjälper att uppskatta de egna förmånerna. På finns också lagstiftningen som FPA:s verksamhet grundar sig på. I FPA:s elektroniska självbetjäningstjänst på kan man kontrollera sina egna förmånsuppgifter och även ansöka om vissa förmåner. Man loggar in till E-tjänsten med nätbankskoder eller alternativt med EID-kort/kortläsare. Den sociala tryggheten i korthet FPA-kortet och det europeiska sjukvårdskortet... 4 Sjukvårdsersättningar... 4 Tandvårdsersättningar... 5 Läkemedelsersättningar... 5 Sjukdagpenning enligt inkomsten... 6 Rehabilitering... 7 Rehabiliteringspenning... 7 Reseersättningar... 7 Rehabiliteringsstöd till arbetsoförmögna... 7 FPA stöder företagshälsovården... 9 Alterneringsledighet med ersättning... 9 Kostersättning vid celiaki... 9 Rehabiliteringspenning till unga med handikapp Handikappbidrag för barn och vuxna Vårdbidrag för pensionstagare Studiestöd Skolresestöd Militärunderstöd Bostadsbidrag för låginkomsttagare Föräldradaledig med dagpenning Moderskapsunderstöd - pengar eller förpackning Barnbidrag Adoptionsbidrag Stöd för vård av barn Specialvårdspenning för föräldrar till sjuka barn Omställningsskydd efter uppsägning Grundstöd för arbetslösa Grundtrygghet för pensionärer Familjepension till efterlevande Fronttillägg för veteraner Särskilt stöd till invandrare ogjort arbete och när det handlar om en längre frånvaro lönen betalas ur allas våra plånböcker, dvs. sjukdagpenningen betalas av FPA. Är det alltså riktigt att vara sjuk, om man inte är sjuk på riktigt? Begreppet sjukledighet har blivit suddigt. När personer som förrekommer i offentligheten, råkar ut för något genant, berättar medierna att de blivit sjuklediga. När den pinsamma situationen fortsätter, förlängs sjukledigheten. Medborgarn som följer med uppståndelsen i medierna tror förstås att personen i fråga får dagpenning under sin sjuktid. Om en generaldirektör eller minister kan stanna hemma på sjukledighet och sörja sina affärer som gått snett, så varför skulle inte också jag bli sjukledig, när arbetskamraten mobbar, chefen pikar eller det blivit gräl med tonåringen vid frukostbordet? Kombinera IDoch FPA-kortet I oktober slutade FPA bevilja nya fotoförsedda FPAkort. Istället kan man skaffa ett elektroniskt id-kort med sjukförsäkringsuppgifter. Det fungerar både som FPAkort och som officiell legitimation. Det elektroniska ID-kortet med FPA-kortsfunktion används på apoteket och läkarstationer på samma sätt som vanliga FPA-kort. Annars fungerar kortet som legitimation i Finland och som resedokument i många europeiska länder. Det chipförsedda kortet kan också användas som identifikation då man använder myndigheternas elektroniska tjänster. Kortansökan ska personligen lämnas in hos polisen. Kortet kostar 40 euro. Sjukförsäkringsuppgifterna, dvs. koderna om specialersättning av läkemedel, arbetsplatskassa och försäkringstid kan vid behov tryckas på kortets baksida på samma sätt som på det vanliga FPA-kortet. Om sjukförsäkringsuppgifterna, som antecknats på kortet, förändras måste kortet förnyas. Ett nytt kort kostar 40 euro. Medaljen har också en annan sida. Min småföretagarvän blev arg, när hon hade betalat sin arbetstagare lön för sjuktiden, och det sedan visade sig att FPA inte skulle betala någon sjukdagpenning till arbetsgivaren. Pengarna var bort från arbetsgivarens kassa, och hon kunde inte alls förstå varför läkaren skrivit ett intyg för den sjuka och ändå ersatte FPA ingenting. Om man inte går till jobbet, torde det alltid finnas en orsak. Ofta hör problemet ihop med hälsan eller att orken tryter, men det handlar inte alltid om en sjukdom, som berättigar till sjukledigt och än mindre till sjukdagpenning på samhällets bekostnad. Mediciner som biter på sjukdomar, biter inte på dessa problem, utan botemedlen måste sökas på annat håll. Det vore viktigt att både den behandlande läkaren, patienten och dennes arbetsgivare kan identifiera det egentliga problemet. Seija Kauppinen Det har varit möjligt att kombinera FPA-kortet med det officiella identitetsbeviset sedan år För tillfället finns nästan sådana ID-kort i bruk. Nya folkpensionstagare får eget kort Den pensionstagaranteckning, som funnits på det fotoförsedda FPA-kortet, kan inte göras på ID/FPA-kortet. Däremot kommer nya folkpensionstagare att få ett särskilt pensionstagarakort som tillsammans med legitimation berättigar till samma pensionärsrabatter som det fotoförsedda FPA-kortet berättigat till. Heli Sariola FPA-bladet och Kelan sanomat vänder ett nytt blad I upp till 15 % av alla sjukfrånvaron är sjukdom eller arbetsoförmåga inte den främsta orsaken till arbetsfrånvaron. Kari Kaukinen, överläkare på Finlands Näringsliv EK, beklagar att begreppet sjukdomsrelaterad arbetsoförmåga är oklart för allmänheten och används också fel i medierna. Man får lätt intrycket att det i problematiska situationer är acceptabelt att sjukskriva sig, också om det inte finns någon verklig underliggande sjukdom. En sjukdom i sig avslöjar inte heller om personen är arbetsförmögen eller inte. Arbetsförmågan mäts med den återstående förmågan att arbeta. Man kan kanske trots att man är sjuk vara i arbetet utan att riskera sin hälsa eller behandlingen av sjukdomen. Varje år avslås 23 procent av alla ansökningar om invalid- eller sjukpension. Kaukinen anser att FPA:s kundtidningar FPA-bladet och Kelan sanomat slås ihop till en tidning med sväng. Kelan sanomat och FPA-bladet blir från och med nästa år Elämässä - Mitt i allt. Det blir en svängbar tidning, där både den svenska och finska delen får en egen pärm i var sin ända. Språken den höga andelen avslag tyder på att sjukdomens betydelse för den totala arbetsförmågan kan vara mycket begränsad, för det finns alltid en sjukdom också bakom de ansökningar som får avslag. Arbetsgivare kan vägra betala Arbetsgivare kan vägra betala en anställd lön för sjukledigheten, om det bakom sjukledigheten inte har framkommit någon faktisk sjukdom som försvagar den anställdas förmåga att arbeta i yrket. Arbetsgivaren kan t.ex. vägra betala lön för en sjukledighet om möts inne i tidningen i ett uppslag på engelska, som innehåller FPAförmånerna i korthet. Till formatet blir tidningen en mindre tabloid av magasintyp, som är lättare att hantera. De nuvarande FPA-fakta-spalterna samlas till en egen helhet där FPA-förmånerna presenteras enligt samma indelning i livssituationer som FPA tillämpar i sitt övriga informationsmaterial. Den nya tidningen strävar till intressant och informativ läsning för en bredare läsarkrets. Reformen har bl.a. som mål att nå flera ungdomar och läsare i arbetsför ålder. Tidningsreformen torde också lösa de nuvarande distributionsproblemen, som särskilt drabbat svenskspråkiga läsare. Den nya kundtidningen har en upplaga på 2,7 miljoner och kommer att delas oadresserad till varje hem. Det första numret utkommer i månadsskiftet februarimars. Tidningen utkommer fyra gånger i året som tidigare. Lön eller sjukdagpenning ingen självklarhet under arbetsfrånvaro Hur lång sjukfrånvaro (dagar) är acceptabel p.g.a. arbetsplatsmobbning? Finland 13 Sverige 19 Norge 34 Danmark 22 Island 9 Nordiskt medeltal 21 Källa: Nordiska ministerrådets attitydundersökning 2007 Arbetsplatsmobbning är inte en godtagbar orsak att bli sjukskriven, men finländarna accepterar över två veckors sjukskrivning och norrmännen över en månad. Källa: Nordiska ministerrådets attitydundersökning Arbetsgivare behöver t.ex. inte betala lön till anställda som är borta från arbetet för kosmetiska operationer, berättar Finlands näringsliv EK:s överläkare Kari Kaukinen. Foto Antero Aaltonen Hur lång sjukfrånvaro (dagar) är acceptabel om man sovit dåligt/för lite? Finland 3 Sverige 4 Norge 6 Danmark 3 Island 2 Nordiskt medeltal 4 Källa: Nordiska ministerrådets attitydundersökning 2007 Baksmälla 4 % Sovit dåligt 6 % Missnöje med förhållanden på arbetsplatsen 6 % Obehagskänsla av stress 8 % Problem i parrelationen 17 % Arbetsplatsmobbning 26 % Familjemedlem behöver stöd/omsorg 49 % Förkyld med lite feber 56 % Tua Kyrklund Att man sovit dåligt eller för lite är inte en godtagbar orsak att stanna hemma på sjukledighet. Källa: Nordiska ministerrådets attitydundersökning arbetsgivaren anser att diagnosen, trots läkarintyget, inte inverkar på arbetsförmågan. Detsamma gäller om det är fråga om arbetsoförmåga orsakad av till exempel en operation som gjorts av kosmetiska orsaker. Arbetsgivaren har rätt att självständigt ta ställning till om han ska godkänna det presenterade intyget som grund för utbetalning av lön. Läkarintyget är läkarens beskrivning av arbetstagarens arbetsförmåga, men det är som sådant inte förpliktande, säger Kaukinen eftertänksamt. Den behandlande läkaren kan naturligtvis precisera diagnosen senare, om arbetsgivaren beslutar sig för en lösning som står i konflikt med läkarens. Då diagnosen preciserats kan det hända att arbetsgivaren i alla fall blir skyldig att betala lön. Päivi Vuorivirta Översättning Gunilla Bergström Mera om sjukledighet och sjukdagpenning på mittuppslaget. När är det tillåtet att stanna hemma som sjukledig? %-andel finländare som accepterar olika orsaker. Finländare accepterar att man stannar hemma för förkylning med feber och när en familjemedlem behöver stöd eller omsorg, men också arbetsplatsmobbning. Källa: Nordiska ministerrådets atittydundersökning

3 4 Läkemedelsbranschen i förändring Ute i värleden finns tusentals läkemedelsföretag. Visserligen är det bara några tiotal som utvecklar nya läkemedel och marknadsför dem. Andra företag fungerar som olika slag av underleverantörer och nöjer sig med att kopiera läkemedel som förlorat sitt patentskydd och sälja dem betydligt billigare än originalen. Dessa företag mår i regel bra, efterson myndigheter som bär ansvar för hälsovårdsbudgeter har en benägenhet att gynna preparatkopior. Konkurser är ovanliga inom läkemedelsbranschen. Världens läkemedelsmarknad har fortsättningsvis blivit större, dvs. mediciner behövs och de har god åtgång. Under de senaste åren har tillväxten dock avtagit i industriländerna i väst. Det beror bland annat på att priskonkurrensen har sänkt eller renta raserat priserna på läkemedel som är avsedda för folksjukdomar. I Finland får man t.ex. depressionsmediciner till i genomsnitt halva priset jämfört med tiden innan apoteken började byta ut mediciner till billigare parallellpreparat. Läkemdelsföretagen har de senaste åren också fått lansera färre nya läkemedel, som huvudsakligen är avsedda för relativt små patientgrupper. I globalt perspektiv ökar läkemedelshandeln nu mest i fjärran länder i Asien, Afrika och Sydamerika. I många länder råder det brist på pengar, även om behovet av särskilt antibiotika och vaccin vore stort. Exempelvis AIDS är allmän i afrikanska länder, men är man fattig har man inte råd till mediciner som kostar ett par tusen euro i året. Användningen av vaccin försvåras av att det saknas kylskåp för förvaring av vaccinen och riksgrupperna är svåra att nå. Läkemedelsföretagen är av kommersiell karaktär, deras mål är alltså att ha framgång och utvidga verksamheten så aktieägarna får sina dividender och börskurserna hålls uppe. Pengar behövs också för att utveckla nya preparat. Kurserna är känsliga för också små framgångar och särskilt för motgångar. Fpa fakta När vägen för utvecklingen av ett preparat tar slut kan kurserna rasa, även om företaget står på stark grund och gamla huvudprodukter fortfarande säljer bra. Stora läkemedelsföretag har fört en hetsig jakt för att söka efter och hitta varandra. I fusionernas tumult har det varit svårt att hänga med i alla namnbyten. Fusionerna har gett synergi, då konkurrerande produkter försvunnit från marknaden. Att förena två företag kräver också en sammanjämkning av två verksamhetskulturer och därför är striden om chefsposterna hård. En del av personalen har fått gå, och forskningsanstalter har fått stänga. Ännu för två decennier sedan fanns det läkemedelsfabriker lite varstans, såsom Orion och Medica i Helsingforsregionen, Leiras och Lääkefarmos i Åbo, Medipolar i Uleåborg, Star i Tammerfors och Remeda i Kuopio. Först försökte företagen komma överens om sina produktsortiment för att undvika att trampa varandra på tårna. Rationaliseringen kom igång ordentligt först när företagen också hos oss började fusioneras. Den finlänsdka läkemedelsvärlden skakades kanske mest av Orions och Lääkefarmos samgång eftersom dessa två fört en häftig kamp om hemmamarknaden. Nu har också utländska köpare kommit till Finland. De enda finskägda läkemdelsföretagen torde idag vara Orion och Vitabalans. Läkemedelsföretagen har ett dilemma då de försöker öka efterfrågan på sina produkter. En medicin som tagits i onödan botar inga hälsoproblem, men risken för skador finns med varje gång man tar mediciner. Det finns inga snabbvinster, om man utan att bry sig om etiska regler satsar på en agressiv kampanj. Det kan dock skada företagets och hela läkemedelsbranschens rykte. De är svårt att få tillbaka allmänhetens förtroende när trovärdigheten gått förlorad. Timo Klaukka forskningsprofessor, FPA översatt från finska Rehabiliteringsoch anpassningskurserna minskar år 2009 FPA har upphandlat och förhandlat rehabiliterings- och anpassningskurser för perioden Nästa år köper FPA cirka kurser av utvalda serviceproducenter. Antalet kurser är ungefär 10 procent lägre än i år. Det minskade antalet kurser beror i första hand på högre priser och drabbar olika sjukdomsgrupper på olika sätt. Det anslag som riksdagen beviljar FPA för behovsprövad rehabilitering nästa år ökar endast med 2,2 %. Årsbudgeten är år 2009 totalt 104 miljoner euro, varav 28 miljoner används till att köpa rehabiliterings- och anpassningskurser för olika sjukdomsgrupper. Summan räcker år 2009 till rehabilitering- och anpassningsträning för ungefär klienter. I år har FPA kunnat erbjuda rehabilitering och anpassningsträning till ungefär klienter. Tidsbokning till FPA-byråer nästa år Nästa år ska det bli möjligt att boka tid till FPA-byråerna på förhand och på det sättet undvika onödigt köande. Syftet med tidsbokningen är att kunder, särskilt i svårare frågor, ska få sina ärenden utredda i lugn och ro och med en FPA-anställd som är insatt i just de frågorna, som kunden vill behandla. In To hjälper nyanlända arbetskraftsinvandrare FPA och Skatteförvaltningen har öppnat ett gemensamt serviceställe för nyanlända arbetskraftsinvandrare i Kampen i Helsingfors. Servicestället som fått namnet In To är avsett för utlänningar som kommer till huvudstadsregionen för att arbeta. Det är fråga om ett pilotprojekt som pågår till slutet av år Genom In To får arbetskraftsinvandrare den hjälp de behöver i inledningsskedet från både FPA och Skatteförvaltningen på ett och samma ställe. Servicestället betjänar både anställda och arbetssökande, men även utländska företagare och studerande. Också arbetsgivare och företag som rekryterar eller förmedlar utländsk personal kan få råd och handledning. In To är avsedd för det inledande skedet när en person flyttar från utlandet till Finland och huvudstadsregionen för att arbeta. In To har ansökningsblanketter och tar emot ansökningar både för FPA-förmåner och för skatteärenden och hjälper kunderna att få sina ärenden anhängiggjorda. In To har också kunddatorer för självbetjäning. På många språk In To är ett nytt slags pilotprojekt där syftet är att - i samarbete med andra berörda myndigheter och organisationer - göra det lättare för invandrare att acklimatisera sig i Finland. Medan projektet pågår utreds också möjligheterna att senare få med ytterligare aktörer i verksamheten. Personalen består till en början av två personer ; den ena från FPA och Estniske Sulev Saar, som kör buss i Helsingfors fick av en slump höra att han har rätt till barnbidrag från Finland. Från och med november betjänar In To, dvs. FPA:s och skatteförvaltningens gemensamma serviceställe Sulev och andra utlänningar som kommer till Finland för att arbeta här. Foto Annika Söderblom den andra från Skatteförvaltningen: De betjänar kunderna, förutom på finska och svenska, även på bl.a. engelska, ryska och estniska. In To -kontoret fi nns i Bilhuset i Kampen, vid Salomonsgatan 17 A, i andra våningen. In To kommer inte att ha någon telefontjänst under projekttiden. När verksamheten kommit igång finns In To under adressen I samma byggnad som InTo-kontoret finns Kampens FPA-byrå. In To är öppet måndag till fredag kl 9-12 och Utlänningar som beviljats social trygghet i Finland 2007 enligt medborgerskap: 1. Estland (3 379) 2. Ryssland (2 551) 3. Polen (928) 4. Sverige (728) 5. Thailand (545) Källa: FPA:s försäkringsstatistik Luckan öppnade bro till Svenskfinland Luckan i Helsingfors startade i somras Bridge-projektet med front office- verksamhet för invandrare i Helsingforsregionen. Bridge har som mål att öppna dörren för inflyttare till Svenskfinland, genom att ge information, erbjuda handledning och framförallt göra integrationsprocessen smidigare för invandrare i huvudstadsregionen. Bridge finansieras av RAY och målet är att Bridge skall bli en bestående serviceform som Luckan erbjuder målgruppen. /bridge 5 FPA-kortet och europeiska sjukvårdskortet Alla som är fast bosatta i Finland eller som omfattas av den allmänna sjukförsärkingen får ett FPA-kort. Du behöver FPA-kortet bland annat på apotek och på läkarmotaggningar. Mot att visa upp kortet får du vanligen sjukförsäkringsersättningen direkt avdragen från läkemedelspriset eller privatläkararvodet. Du får närmare information om FPA-kortet och sjukförsäkringen på FPA-byrån, på internet i broschyren När du blir sjuk och per telefon De som flyttar till Finland för att bosätta sig i landet ska anmäla sig till FPA-byrån och ansöka om rätt till bosättningsbaserad social trygghet i Finland. Ansökan sker med blankett Y77. Om den flyttande kan omfattas av den sociala tryggheten i Finland beviljar FPA ett FPA-kort. En del sociala trygghetsförmåner kan FPA bevilja redan på basis av 4 månaders arbete i Finland. På webbplatsen och i broschyren När du flyttar till Finland finns närmare information om den bosättningsbaserade sociala tryggheten. Det europeiska sjukvårdskortet är ett intyg på att innehavaren har rätt till medicinskt nödvändig sjukvård under sin vistelse i ett annat EU- eller EES-land och i Schweiz. Vårdvillkoren varierar från land till land. Kortet gäller inte om du reser utomlands i syfte att få sjuk- eller tandvård i ett annat land. Då måste du först betala vården själv och ansöka om ersättning enligt sjukförsäkringslagen hos FPA i efterskott. Det europeiska sjukvårdskortet ersätter inte FPAkortet som behövs för sjukförsäkringsersättningar i Finland. Närmare information i broschyren När du blir sjuk, på webbplatsen och från FPA-byrån. Du kan också beställa kortet per telefon Sjukvårdsersättningar FPA ersätter en del av privatläkararvodena. Ersättningen är 60 % av den fastställda FPA-taxan en del av kostnader för undersökning och behandling som ordinerats av privatläkare till 75 % av FPA-taxan efter en självrisk på 13,46. Taxan är i allmänhet betydligt lägre än de verkliga vårdarvodena och avgifterna. Ersättningen motsvarar i genomsnitt % av arvodena. Statsrådet fastställer grunderna för taxorna enligt social- och hälsovårdsministeriets förslag. FPA:s taxor finns för påseende på FPA-byråerna och på (på finska). Direktersättning blir allt vanligare. Det betyder att patienten, mot att visa upp sitt FPA-kort, får sin FPA-ersättning direkt då vårdarvodet betalas på mottagningen. Man kan också ansöka om ersättningen i efterskott inom 6 månader efter betalningen. Medlemmar i arbetsplatskassor ansöker om ersättningen hos sin egen kassa. Tandvårdsersättningar FPA ersätter en del av privattandläkararvodena för tandgranskning och -vård enligt sjukförsäkringslagen. FPA ersätter inte tandvård på offentliga sjukhus, vårdinrättningar eller hälsocentraler. FPA ersätter privattandläkararvoden för undersökning och behandling till högst 60 % av taxan (i genomsnitt 40 % av arvodet). en tandgranskning i året. tandregleringar som är nödvändiga för att bota andra än tandsjukdomar. frontveteraner med Krigsarkivets intyg 100 % av tandgranskning, förebyggande vård samt kliniskt arbete i anslutning till proteser hos privat tandläkare eller tandtekniker. Egentlig tandvård ersätts till 60 % och tandtekniskt protetiskt arbete till 50% av taxan. Övrig tandvård till högst 60 % av taxan. I allmänhet får patienten ersättningen som direktersättning på mottagningen men det går också att ansöka om den efteråt hos FPA. Läkemedelsersättningar Läkemedelsersättningen för av läkare ordinerade läkemedelskostnader är vanligen 42 % av medicinpriset (grundersättning) i lägre specialersättningsklassen 72 % av medicinpriset (i samband med svåra och långvariga sjukdomar) eller i högre specialersättningsklassen 100 % efter en självrisk på 3 euro för varje läkemedel Ersättningen gäller endast läkemedel som ordinerats för behandling av sjukdom och köp för högst 3 månaders behov i taget. I samband med vissa sjukdomar kan FPA bevilja en högre specialersättning. Ansökan görs med läkarutlåtande B. Ersättningen beviljas inte retroaktivt. Begränsad grundersättning tillämpas på vissa dyra men för behandlingen betydelsefulla läkemedel. De kan endast ersättas i enlighet med statsrådets beslut och ersättningen kräver dessutom en särskild utredning som godkänts av FPA. Om läkemedelskostnaderna för en person under år 2008 ännu efter delersättningarna överstiger 643,14 euro kan FPA bevilja tilläggsersättning för årets återstående läkemedelskostnader. FPA skickar automatiskt hem ett brev med ett meddelande om tilläggsersättning när årssjälvrisken är uppnådd. Meddelandet ska visas upp på apoteket i samband med årets återstående läkemedelsköp och då betalar kunden endast en självrisk på 1,50 euro per läkemedel och köp. Närmare information på webbplatsen och i broschyren När du blir sjuk. Frågor som gäller sjukvårds- och läkemedelsersättningar besvaras på FPA-byråerna och på det svenska servicenumret För samtalet debiteras vanlig trådeller mobilsamtalasavgift.

4 6 Fpa fakta Sjukdagpenning enligt inkomsten FPA kan bevilja sjukdagdpenning till åringar som på grund av sjukdom inte kan arbeta. Sjukdagpenningen är en ersättning för inkomstbortfall och den är skattefri. Den allmänna självrisktiden för sjukdagpenning är 10 dagar inklusive dagen för insjuknandet. Om arbetsgivaren betalar lön under sjukskrivningen betalar FPA sjukdagpenningen till arbetsgivaren. Sjukdagpenningens storlek bestäms vanligen enligt den inkomst som konstaterats i beskattningen efter att den justerats med lönekoefficienten. Från löneinkomsten avdras kostnaderna för inkomstens förvärvande samt 4,8 % som avdrag för arbetspensions- och arbetslöshetsavgiften. För en medelinkomsttagare motsvarar sjukdagpenningen cirka 70 % av arbetsinkomsten. Sjukdagpenningen kan också bestämmas enligt arbetsinkomsten under 6 månader strax före insjuknandet, förutsatt att dessa inkomster är minst 20 % större än de i beskattningen fastställda inkomsterna. För korttidsanställda kan sjukdagpenningen på vissa villkor också beräknas utifrån en enda månads inkomst. Företagare med FöPL-försäkring får sjukdagpenning redan efter insjuknandedagen +3 följande vardagar. Motsvarande 4 dagars karens tillämpas även på LFöPL-försäkrade. För företagare och lantbruksföretagare beräknas sjukdagpenningen enligt de i senaste beskattningen fastställda FöPL- eller LFöPL-årsinkomsterna som justerats med lönekoefficienten. FPA får dessa inkomstuppgifter direkt från skatteverket. Företagare och lantbruksföretagare kan kräva att dagpenningbeloppet beräknas enligt färskare FöPLeller LFöPL-årsinkomster om inkomsten under de senaste 6 månaderna har varit minst 20 % högre än i den senast fastställda beskattningen. Om man saknar inkomster eller inkomsterna är låga kan FPA bevilja en behovsprövad sjukdagpenning på 15,20 per vardag när arbetsoförmågan har pågått 55 dagar i följd. För arbetslösa beräknas sjukdagpenningen utgående från arbetslöshetsersättningen och för studerande enligt studiestödet. På kan man få en uppskattning av den egna sjukdagpenningen. Partiell sjukdagpenning Om sjukskrivningen pågår över 3 månader kan sjukskrivning på deltid och partiell sjukdagpenning stöda återgången till det egna arbetet. En förutsättning för partiell sjukdagpenning är att arbetstagaren före delsjukskrivningen haft sjukdagpenning i minst 60 vardagar. Under delsjukskrivningen måste både arbetstiden och inkomsten vara % lägre än vid heltidsarbete. Delsjukskrivningen bygger på ett frivilligt avtal mellan arbetstagaren och arbetsgivaren. Den partiella sjukdagpenningen är hälften av sjukdagpenningens fulla belopp. Rehabilitering ger tid för kropp och själ Om man har en kropp som inte liknar andra kroppar kan det vara en upplevelse att undantagsvis befinna sig bland inte likasinnade utan likadana - bokstavligt talat lika danade. Invalidstiftelsen sjukhus Orton ordnar varje år en sexton dygn lång rehabiliteringskurs för kortväxta med olika diagnoser, i arbetsför ålder (man behöver inte vara med i arbetslivet för att delta). Motsvarande kurser ordnas också för personer med andra syndrom och handikapp, t. ex. hemofili och personer med ryggbesvär. FPA finansierar kursen och meningen med den är att upprätthålla funktions- och arbetsförmågan för deltagarna. Programmet under veckorna är olika slag av fysioterapi (vattengymnastik, utevistelse, konditionsträning, stoljumppa, massage och värmebehandlingar), föreläsningar om allt från viktkontroll till medicinsk forskning kring handikappet, avslappningsövningar, information om olika stödformer som kan vara aktuella och läkarbesök. En del av programmet är i grupp, en del individuellt och man har alltid möjlighet att få diskutera på tumanhand med sakkunniga om man tycker det behövs. Nästan lika viktigt som allt det här ovan nämnda är själva den miljö kursen blir. Det är underbart att bli som en liten skolelev igen. Man rusar omkring med läsordningen framför sig och behöver inte tänka på någonting annat än att hitta rätt och passa tiderna. Man har raster, man har sällskap, men inga prov. Samtidigt som man är tillfälligt befriad från ansvar för världen utanför, arbete och familj får man helt och hållet koncentrera sig på sig själv och sin hälsa på heltid, och se folk i ögonen på egen nivå. Allt sker i ett tempo som är anpassat efter dig och det är skönt att för en gångs skull få sakta in. Om man har ett handikapp är man ett undantag i den miljö man vistas i till vardags. Man kan inte gå omkring och tänka på allt som är besvärligt för då blir det aldrig tid eller krafter över för annat. Samtidigt finns ju verkligheten där, man måste leva i den. Det blir lätt så, att fast man vet att vissa saker kräver större ansträngning för en än för Foto Nana Uitto andra, så jämför man sig ändå hela tiden med andra som är flera tiotal centimeter längre och inte har rörelsebegränsningar och ledsmärta. Det leder lätt till att man ständigt är missnöjd med sig själv. Vem njuter inte av att vistas i ett sällskap och en miljö där allt är till för dig. Själva omgivningen ger möjligheter till både återhämtning och stimulans. En längre kurs erbjuder också helt andra möjligheter att fördjupa sig i både att utreda och behandla olika symptom som handikappet för med sig. Barbro Enckell-Grimm Norrvalla rehab har plats på svenska Norrvalla i Vörå ordnar olika slag av rehabilitering på svenska. Ibland blir platser ofyllda på grund av alltför få sökande. Norrvalla ordnar kurser både för yrkesaktiva och pensionerade. Det händer att rehabiliteringsplatser blir outnyttjade på grund av alltför få sökande. Särskilt svår har det varit att fylla platser avsedda för klienter från södra och sydvästra Finland. FPA:s rehabiliteringskurser gäller ett stort antal diagnoser och besvär. Målet är att kursdeltagaren skall bibehålla och befrämja hälsa, funktions- och arbetsförmåga för att leva ett aktivt liv. Lediga platser har funnits bland annat på Diabetes TYP-2 kurserna, MBS-kurser (blodtryck/ kolesterol/övervikt)) samt rygg/nack/ led-kurserna för personer som har ett BMI över 30. Under de senaste åren har FPA dessutom utökat antalet kurser för personer som är utmattade i arbetslivet. En annan grupp som beviljats fler kurser är personer som vårdar en närstående. Alla platser har heller inte utnyttjats på dessa kurser. Kurskoordinator Helena Häggblom och rehabiliteringsplanerare Helene Fröjdö säger att den största utmaningen är att få ut budskapet att Alla som känner att krafterna inte räcker till på grund av besvär eller sjukdom kan ansöka om rehabilitering. - När man blivit godkänd till FPA-rehabilitering betalar FPA hela rehabiliteringen och dessutom kan deltagarna få rehabiliteringsagpenning, berättar Helene. -Rehabiliteringsplatserna som gäller Södra och Sydvästra Finlands FPA-distrikt har ibland varit svåra att fylla. Kanske det är resorna och avståndet som oroar? FPA ersätter ju också kostnaderna för resorna förutom självrisken 9,25 euro per enkel resa, säger Helena. Enda endast på svenska Rehabilitering Till FPAs uppgifter hör lagstadgad yrkesinriktad rehabilitering för funktionshindrade lagstadgad medicinsk rehabilitering för under 65- åringar med grava handikapp att utreda rehabiliteringsbehovet för kunder som fått sjukdagpenning från FPA i 60 vardagar, för kunder som ansöker om invaliditetspension och för kunder som har fått avslag på sin pensionsansökan övrig yrkesinriktad eller medicinsk rehabilitering enligt prövning och med anslag som riksdagen beviljar varje år. Rehabiliteringskurser som stöds av FPA hittas via adressen Rehabiliteringspenning Rehabiliteringspenningen är avsedd för personer i åldern år som deltar i heldagsrehabilitering som ordnats av exempelvis FPA, hälsovården eller företagshälsovården. Rehabiliteringen har som mål att klienten kan fortsätta i arbetslivet, återvända till arbete eller komma ut på arbetsmarknaden. Vi har kurser för 20 olika sjukdomsdiagnoser och för lika många yrkesgrupper. Att vi har så många olika målgrupper beror på att vi är den enda helt svenskspråkiga rehabiliteringsinrättningen i sitt slag och att vi riktar oss till alla svenskspråkiga i hela landet. Ifall vi inte ordnar en kurs för just din diagnos eller ditt behov kan du ansöka om en så kallad individuell rehabiliteringsperiod. Sådan rehabilitering ordnas enligt sjukdomsdiagnos eller enligt yrke (TYK-rehabilitering). Helena påpekar att en noggrant ifylld ansökan som bilaga till B- läkarintyget är viktig. De tjänstemän vid FPA som skall behandla rehabiliteringsansökan har lättare att göra detta när de har ett bra underlag som grund. FPA:s läkare avgör sedan slutligen om en ansökan kan beviljas. Om du själv eller någon du känner är i behov av rehabilitering, ta kontakt med oss på Norrvalla, uppmanar de Helene och Helena, som gärna hjälper vidare. Helena nås per telefon på numret (06) och Helene på (06) De nås också per e-post: norrvalla-folkhalsan.fi. Information finns också på Norrvallas webbplats som omfattar kurser som planeras till år Maria Kaivonen Alla rehabiliteringskurser, som kan finansieras av FPA hittas på adressen sokrehabkurs Kurskoordinator Helena Häggblom och rehabiliteringsplanerare Helene Fröjdö på Norrvalla Rehab Center i Vörå står gärna till tjänst och hjälper att hitta rätt rehabiliteringskurs. Reseersättningar FPA ersätter resekostnader till närmaste sjukvårdsenhet eller till rehabilitering, då resan enligt billigaste färdsätt överstiger självrisken 9,25 euro i en riktning. För bruk av bil kan FPA ersätta 0,20 euro per kilometer med samma självrisk. Om patienten p.g.a. behandlingar eller rehabiliteringen måste övernatta borta hemifrån är övernattningspenningen högst 20,18 euro per natt. Om kostnaderna för sjukvårds- och rehabiliteringsresor under ett kalenderår överstiger egenandelen 157,25 euro ersätter FPA årets resterande kostnader i sin helhet. I den årliga självrisken beaktas också sådana sjukvårds- och rehabiliteringsresor i en riktning som annars skulle falla inom ramen för självrisken. När årssjälvrisken är uppnådd skickar FPA hem ett årssjälvriskkort, förutsatt att FPA har fått resekvittona inom 6 månader efter att resorna har betalats. Även läroavtalsutbildning kan berättiga till rehabiilteringspenning. Rehabiliteringspenningen motsvarar vanligen sjukdagpenningens belopp. En rehabklient vars rehabiliteringspenning är högst 17,47 euro/ dag kan dessutom få 8 euro/dag som ersättning för uppehälle för extra kostnader som rehabiliteringen innebär. Om klienten efter rehabiliteringen deltar i exempelvis arbetsträning eller utför arbete med kännbart lägre lön än före rehabiliteringen kan klienten ansöka om rehabiliteringsstöd som beviljas enligt prövning. Nämare information i broschyren Rehabilitering, på webbplatsen Programmet på www. fpa.fi/berakningar hjälper att uppskatta den egna rehabiliteringspenningen. Rehabiliteringsstöd till arbetsoförmögna Rehabiliteringsstödet är en form av sjukpension som FPA beviljar på viss tid för att möjliggöra en återgång till arbetslivet. Tiden med rehabiliteringsstöd är i första hand avsedd för att stödtagaren skall delta i åtgärder som bevarar eller återställer arbetsförmågan eller låta undersöka sin återstående arbetsförmåga. Stödet förutsätter en behandlings- och rehabiliteringsplan. 7

5 8 9 Inbjudan till hälsotalko Att ministrarna förbinder sig att föregå med gott exempel då det gäller att främja hälsan slogs upp som en nyhet i oktober, när regeringen beslutade att delta i kampanjen Ministrar i trim. Ministrarna förbinder sig, visserligen frivilligt, för både fritiden och arbetslivet. Personalhälsovården gör upp ett hälsoprogram för varje enskild minister. Programmet omfattar en inledande kontroll, en överenskommelse om ändrat levnadssätt samt uppföljning av hälsotillståndet. Ministrarna ska också försöka påverka så att andra på samma arbetsplats börjar må bättre. Det ska ske till exempel genom att hälsoaspekter beaktas mera än tidigare i personalbespisningen och i serveringen vid olika möten. Tips om sådant som uppfattats som bra kommer att delas ut under regeringens hälsokvart. Närmare information finns på webbplatsen Det låter ju bättre än bra! Om kampanjen lyckas betyder det att våra beslutsfattare kommer att vara piggare och mera handlingskraftiga när de ska ta hand om våra gemensamma angelägenheter. Varför skulle vi då inte följa deras exempel? Regeringen har ju utmanat var och en av oss att komma med i kampanjen både som grupper och som enskilda. Från tomma fraser till handling Kampanjen Ministrar i trim har kommit till genom två principbeslut som nyligen godkänts av statsrådet och som har som mål att främja befolkningens hälsa (www.stm.fi/teli). De grundar sig på säkra vetenskapliga belägg för att bättre levnadssätt är den överlägset effektivaste metoden att förhindra välfärdssjukdomar och att bromsa ökningen av hälsovårdsutgifterna. Kampanjen syftar till att principbesluten ska omsättas i praktiken. Världshälsoorganisationen har gjort upp en förteckning över faktorer som utgör de största riskerna för hälsan. I länder med hög levnadsstandard toppas listan av högt blodtryck, rökning, rikligt alkoholbruk, hög kolesterolhalt i blodet, fetma, för litet intag av frukter, bär och grönsaker samt för lite motion. Alla dessa faktorer hör på ett eller annat sätt ihop med hur vi valt att leva. Fpa fakta FPA stöder företagshälsovården FPA ersätter arbetsgivare och företagare ungefär hälften av de arbetsgivarens kostnader för ordnande av god företagshälsovård. För förebyggande verksamhet är ersättningen 60 %. Den centrala målsättningen är att främja verksamhet som förebygger sjukdomar och som syftar till att upprätthålla arbets- och funktionsförmågan och samtidigt beakta de anställdas och arbetsplatsens behov. Var får man stöd för förändringar? Centret för hälsofrämjande har utarbetat webbsidor som riktar sig till beslutsfattarna i kommunerna (www. sosa.fi). Där finns en mångsidig sammanställning över åtgärder som om de genomförs i kommunerna främjar Alterneringsledigt För att kunna få alterneringsledigt ska man ha varit i arbetslivet i minst 10 år. Desstuom ska man i minst ett år ha arbetat för sin nuvarande arbetsgivare. Alterneringsledigheten förutsätter att arbetsgivaren förbinder sig att i ställe anställa en arbetslös person via arbetsförmedlingen. Först då kan den alterneringslediga få alterneringsersättning från FPA. Den anställda ska själv avtala om ledigheten med sin arbetsgivare. Alterneringsledigheten är alltid minst 90 och högst 359 kalenderdagar. Alterneringsersättningen är 70 % av arbetslöshetsdagpenningen (utan barntillägg). För dem som varit i arbetslivet i minst 25 år är ersättningen 80 % av arbetslöshetsersättningen. medborgarnas hälsa och välmående. Exempelvis går det enklare att få folk att motionera mera om lockande motionsmöjligheter står till buds oberoende av bostadsort och förmögenhet. Att främja hälsan är ändå till stor del en angelägenhet för individen själv. I allas levnadsvanor finns det troligen sådant som behöver rättas till. En uppskattning av det kan man göra med hjälp av det testbatteri som hänför sig till den s.k. OOA-kampanj som Centret för hälsofrämjande ordnar (www.tekry.fi). God handledning som stöd för förändringar finns också på Hjärtförbundets webbsidor (www.pienipaatospaivassa.fi). Där tar man upp kost, motion, viktkontroll, alkoholbruk, rökning samt ämnen som hänför sig till det psykiska välbefinnandet som arbete, vila och stress. Till ämnesområdet hör också något som är av största vikt när man ska genomföra förändringar - motivation. Satsa på hälsan och få lön för mödan Själv har jag börjat förbättra mina vanor genom att rensa bort tidstjuvar, som har lagt beslag på onödigt mycket tid som jag borde ha satsat på sömn. En tillräckligt lång nattsömn av god kvalitet förbättrar ju hälsan på många sätt. Den omedelbara nyttan märks redan, för när man är utvilad är man piggare än förr och då löper också arbetet smidigare. Det uppmuntrar till att fortsätta och att rätta till också andra vanor som behöver ses över steg för steg. När vi tillsammans går in för att kväsa sjukdomar kopplade till vårt sätt att leva sparar vi skattemedel för det förebyggande arbetet och för sådana sjukdomar som vem som helst kan drabbas av oberoende av hur man lever. Det är till nytta för oss alla. Kostersättning i samband med celiaki Om du har fyllt 16 år och har en korrekt celiakidiagnos, kan du få ersättning för kostnader som den glutenfria dieten innebär. Den skattefria ersättningen är 21 euro i månaden. Kostersättningen hör till FPA:s handikappförmåner. Paula Hakala docent, ledande forskare, FPA Översättning Gunilla Bergström Man far illa av att tiga ihjäl gräl Ordstävet "Tala är silver, tiga är guld" ska inte tillämpas på gräl i familjen eller på arbetsplatsen. När man har grälat och som följande skede länge låter bli att tala med varandra i undantagsfall i åratal och till och med i årtionden blir följden att också många närstående lider. På finska heter det mykkäkoulu stumhetsskola. Sakkunniga uppmanar att söka stöd av pålitliga personer i liknande situation eller att söka professionell hjälp för att den inflammerade situationen ska kunna lösas. Då och då förekommer konflikter av olika slag på arbetsplatserna och i hemmen. När relationerna är sunda försöker man ta tag i och reda ut konflikterna. Då kommer man framåt och uppnår så småningom samförstånd. I en konflikt mellan två personer händer det ibland att den ena parten inte vågar, inte klarar av eller inte kan reda ut tvisten genom att tala och genom att ta frågan till gemensam behandling. Den personens metoder begränsar sig till att tiga. Den som går in för att tiga känner sig med eller utan orsak djupt sårad, konstaterar forskningsprofessor Raimo Raitasalo på FPA. Den som låter bli att tala kan vara deprimerad, ångestfylld, känslig för besvikelser eller så grundligt sårad att han tycker att det inte finns några andra möjligheter än att tiga. Någon kan också vara sårad till följd av ett missförstånd, och det går inte att rätta till därför att den ena parten inte öppnar munnen för kommunikation. Den andra parten kan vara konfunderad om han i eget tycke inte har sårat den andra. Om det gäller en arbetsplats kan den som är utsatt för pinsam tystnad få läget att lätta genom att begära hjälp av företagshälsovården eller av chefen. På arbetsplatserna betalas lön också för att folk ska bete sig sakligt, påpekar Outi Ruishalme, direktör för SOS-centret, Föreningen för mental hälsa i Finland. När folk går omkring och tiger försämras atmosfären på arbetsplatsen och det gör naturligtvis arbetet svårare. Då relationer mellan släktingar försämras, då personer inte talar med varandra och då förhållanden bryts, blir det vanligen tungt för alla parter. Det blir sorg. Ibland kan det visserligen också vara en lättnad att kontakten bryts, om den ständigt varit aggressiv och präglad av konflikter. Men man måste komma ihåg att det genom att öppet reda ut frågorna ofta går att komma framåt på ett konstruktivt sätt. Orsaken till att folk vänder sig till kriscentrer är ofta att man har kontaktproblem, berättar Ruishalme. Folk funderar över hur man ska handla i svåra situationer och vill få stöd i sitt sökande efter lösningar, säger hon. Tigande vuxna illa för barnen I början kan den som tiger njuta av sin maktutövning, konstaterar Ruishalme. När den andra parten försöker ta kontakt avvisas försöken av den som tiger. Men när situationen drar ut på tiden och låser sig, blir den ångestskapande också för den som tiger. Enligt Raimo Raitasalo kan det hända att dentigande parten lider mest om situationen blir långvarig. Att man går in för att tiga är många gånger toppen av isberget. Bakom ligger kanske mentala svårigheter, begränsad förmåga till växelverkan eller en djupt inflammerad relation. Om föräldrarna inte talar med varandra under lång tid kan situationen lätt skada barnen, påpekar Raitasalo om de vuxnas ansvar. Ibland kan ett vuxet barn vägra att tala med sina föräldrar och förbjuda sina barn att ha kontakt med mor- eller farföräldrarna. Författaren och professorn Merete Mazzarella berättar i sin nyaste bok om äldre som smyger omkring i närheten av sina barnbarns skolor och daghem för att åtminstone få se en skymt av barnbarnen. Barnbarnen har rätt till sina mor- och farföräldrar. Det är verkligt sorgligt, om vuxna använder barn som slagträn i sina egna konflikter, konstaterar Outi Ruishalme. Hon uppmuntrar moroch farföräldrar att i tunga situationer fortsätta att alltid då och då ta kontakt med sina barn och barnbarn. Någon gång kan kontakten föra framåt mot förbättrade relationer. En uppriktig ursäkt kan också lösa situationen. Relationer som gått i baklås hänger ofta samman med att någon blivit förnärmad eller missförstådd. Förlåtelse Sådant som man försökt tiga ihjäl kan dyka upp i senare generationer, understryker familjeterapeut Pekka Hämäläinen. Under sitt närapå trettioåriga terapiarbete har Hämäläinen sett många prov på att förlåtelse har en välgörande inverkan inte bara på relationen utan framför allt på den som förlåter. Det gäller både psykiskt och fysiskt. Utan tal är det svårt att skapa gemenskap. Talet tillhör människans mest utvecklade metoder att uttrycka sig, säger Ruishalme. Den som tiger upplever ofta sig själv som offer för situationen och inser varken att han själv har en andel eller att den gemensamma konflikten påverkas av den miljöeffekt han själv orsakar. Hämäläinen uppmuntrar den andra parten att lösgöra sig från en sådan relation. Det finns också omöjliga relationer. Äktenskap där den ena parten ofta tiger blir vanligen snabbt upplösta. Sakkunniga ger rådet att söka stöd av andra i liknande situation eller att söka professionell hjälp så att en inflammerad situation kan lösas. Enligt Raitasalo är nära släktingar inte lämpliga som medlare mellan tigande parter, eftersom släktingar befinner sig för nära den svåra situationen. Teksti Tuula-Maria Ahonen Teckning Annika Mannström Översättning Gunilla Bergström Mera i boken: Pekka Hämäläinen: Elämä on epäreilua Hyväksy ja anna anteeksi! Minerva, 2008

6 10 Hundar gör gott vid depression Tassarna vill ut, magen kräver påfyllnad och hjärnan behöver sysselsättning. Att sköta hunden ger den deprimerades dagar rytm och glädje i stora portioner. En hund åt en människa som är deprimerad? Det går inte! Den som själv mår uselt kommer inte ihåg att ta hand om sitt djur. Hunden kommer att lida och den får ingen motion när husse eller matte stänger in sig inom fyra väggar. Det djur som är sällskap åt en deprimerad kommer garanterat att få svälta. Fel, fel och åter fel! Rytm i vardagen Minna Toivola, som för sitt examensarbete har följt upp hur hundar och deras deprimerade ägare lever tillsammans, anser att deprimerade många gånger tar bättre hand om sina sällskapsdjur än om sig själva. Ansvaret för en levande varelse hjälper den deprimerade att ta tag i livstråden hunden ger sin vårdare terapi i tysthet. När den deprimerade har hand om en hund får dagen rytm samtidigt som personen uppmuntras att röra på sig. Ett djur gör det lättare att få kontakt med andra människor. Utan stöd av en följeslagare i päls skulle den deprimerade inte alla gånger våga sig ut bland andra människor, berättar verksamhetsterapeuten som gjort sitt examensarbete i Helsingfors yrkeshögskola Stadia. En del av de rehabiliteringspatienter som Minna Toivola intervjuat berättade att de till en början gjorde motionsrundor tillsammans med sin hund då det var lugnt på friluftslederna. Så småningom tog de mod till sig och gav sig ut också vid andra tider. Andra människors positiva intresse för sällskapsdjuret ger den deprimerade mod att gå ut bland folk. Hunden är ett tryggt samtalsämne, och via hunden klarar den deprimerade av att närma sig andra människor, för de man möter fäster sig ofta mera vid djuret än vid den som håller i kopplet. Och det muntrar upp när det djur som man själv har skött och skolat upp får beröm. Närvaron lugnar Minna Toivola förundrar sig över varför hundar som tillhör rehabiliteringspatienter inom mentalvården inte har samma rättigheter som assistenthundar, som får röra sig fritt. Centralförbundet för Mental Hälsa sände för mer än två år sedan en förfrågan i ärendet till social- och hälsovårdsministeriet. Ännu har inget svar kommit. Det kan hända att man inte erkänner vilken betydelse djur har för rehabiliteringen av mentalvårdspatienter därför att frågan blivit föga undersökt hos oss. I exempelvis England och Förenta staterna har hundterapi använts länge. Enklast ger hunden terapi genom sitt väsen, och den lugnar helt enkelt genom att vara närvarande. Hygienregler begränsar I Finland ställer hygienförfattningarna begränsningar för när hundar kan tas in på exempelvis vårdinrättningar, trots att ett förnyat allergiprogram upprepar det som hundägarna väl känner till: alltför noggrann hygien gör allergierna värre. Hos oss torde Hertonäs sjukhus vara det enda dit hundar får komma för att pigga upp sina ägare. När människan vårdas som en helhet beaktas också den psykiska delen: då en hundmänniska skiljs från sitt sällskapsdjur sätter det knappast fart på tillfrisknandet, påpekar Minna Toivola. Virve Järvinen Översättning Gunilla Bergström Med hund är det lättare att träffa andra människor. Foto Laura Vesa Spaniefröken Kiti har gjort sin husse, Seppo Katajisto bekant med andra hundmänniskor. Duon deltar gärna i hundpromenader i grupp Foto Laura Vesa Oersättliga Kiti Hunden drar med ut Den tibetanska spanieln Kiti är personal trainer - personlig tränare åt Seppo Katajisto, 47. Denna livliga hundfröken går ut med sin husse några gånger per dag och bjuder in honom till bollspel ute på gården. Kiti är både familjemedlem och terapeut. Utan min vovve skulle jag säkert ha varit i dålig form både psykiskt och fysiskt, konstaterar mannen som gått igenom en lungtransplantation. Lungsjukdomen ledde till att Seppo också fick en allvarlig depression. Under första skedet av sjukdomen hade krafterna nog inte räckt till för att ta hand om en hund. En hund är till besvär, varnade många innan jag skaffade hund. Men besväret är litet i jämförelse med glädjen. Och att skola en hund ger lön för mödan. Jag är intresserad av hundar och har funderat på att börja med agility. Seppo rör sig mycket utanför hemmet och hunden är nästan alltid med. Den följer med husse bland annat när Seppo hälsar på sin far i ett servicehus. I samma byggnad finns ett demenshem och där brukar Kiti titta in. När Kiti är på plats hörs det ända ut på gården hur de gamla skrattar. Hunden får de boende att komma ihåg alla de sällskapsdjur som de själva haft. Kiti kommer eventuellt att paras nästa vår. Om det blir valpar ska Katajisto behålla en av dem. Vi måste få en hund till så att inte släktingar och vänner behöver slåss om vems tur det är att sköta henne. Virve Järvinen Översättning Gunilla Bergström Stipendiater ska få social trygghet från LPA Från och med nästa år är det meningen att forskare och konstnärer med minst fyra månaders stipendium ska få en bättre social trygghet än hittills. De ska börja omfattas av lantbrukarpension och försäkra sig i Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt LPA. Sjukdagpenning Reformerna innebär att stipendiater börjar omfattas av lagstadgad grupplivsförsäkring och lagstadgad olycksfallsförsäkring. På grund av den inkomst som fastställts enligt lagen om pension för lantbruksföretagare blir de också delaktiga av inkomstrelaterade dagpenningsförmåner enligt sjukförsäkringslagen och rehabiliteringspenning från Folkpensionsansalten FPA. Behovsprövningen av arbetsmarknadsstödet lättas också upp. De som före arbetslösheten, varit LFöPL-försäkrade Glesare nät av FPA-byråer i Helsingfors I slutet av oktober stängde Helsingfors försäkringsdistrikt FPA-byråerna i Drumsö, Gamlas, Gårdsbacka, Hertonäs, Lill- Hoplax, Munkshöjden och Tölö. Kundbetjäningen sker nu på FPA-byråerna i Hagnäs, Kampen, Kottby, Malm, Nordsjö och Östra Centrum, som alla har goda trafikförbindelser. Men alla kunder kan anlita vilken FPA-byrå i landet som helst. i minst två år under de senaste fyra åren på grund av stipendie- eller konstnärsarbete får utan behovsprövning rätt till arbetsmarknadsstöd under de 130 första arbetslöshetsdagarna. Arbetspension I och med lagändringarna börjar stipendiater för stipendiearbetets del omfattas av lagstadgat inkomstrelaterat pensionsskydd och rehabiliteringsförmåner på basis av LFöPL-försäkringen. Försäkring från LPA Nästa år ska en stipendiat som bor i Finland och som arbetar med stipendium från Finland minst 4 månader försäkra sig i Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (LPA). Dessutom skall stipendiatens arbetsinkomst av stipendiearbetet uppskattas till minst 3 093,33 euro. Stipendiatens pensionsskydd Kundbesöken på FPA-byråerna har minskat av flera orsaker. Många sköter numera sina ärenden med FPA per post med FPA:s avgiftsfria returkuvert, via internet eller per telefon. I Helsingfors får hela 80 procent av kunderna sina sjukvårdsersrättningar direkt på läkarmottagningen och närmare 100 procent av läkemedelsersättningarna direkt på apoteket. bestäms på den årsarbetsinkomst som fastställts på samma sätt som för lantbruksföretagare. 14 % av stipendiet Under vissa förutsättningar kan stipendiatarbete också utföras utomlands. Lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet ändras så att stipendiater som är försäkrade enligt lagen om pension för lantbruksföretagare har möjlighet att omfattas den finska lagstiftningen om social trygghet under arbete utomlands i 10 år. I och med reformen ska stipendiaterna betala lagstadgade försäkringsavgifter och försäkringspremier av sina arbetsstipendier. Avgifterna och premierna utgör sammanlagt ungefär 14 procent av de stipendier som beviljas. Dessutom vill allt flera kunder sköta sina FPA-ärenden elektroniskt via Internet. Då vi koncentrerar kundbetjäningen och beslutsarbetet blir vår serviceförmåga mera flexibel och osårbar, berättar Ritva Männynoksa, distriktschef i Helsingfors. Beslutet att lägga ned kontor i Helsingfors togs i april av FPA:s styrelse. 11 Deprimerade tar många gånger bättre hand om sina sällskapsdjur än om sig själva. Ansvaret för en levande varelse hjälper att ta tag i livstråden, säger Minna Toivola. Foto: Vaula Aunola Mentalvårdsföreningen TAIMI i Tammerfors ordnar mentalvårdsföreningen TAIMUI varje vecka hundpromenader för sina medlemmar. Rehabiliteringspatienter kan delta i hundrundan också om de inte har någon hund och föreningens anställda lånar ut sina egna när så behövs. I bästa fall är har vi fem hundar och ett tiotal som håller i kopplen. Entimmesrundan brukar dra ut på tiden när deltagarna kliar varandras hundar på halsen och hundarna tumlar om tillsammans. Att hunden är glad är för många den främsta orsaken till att man kommer med, berättar föreningsassistent Ritva Merinen. Hundarna är välkomna att delta också i TAIMIs stödgrupper.

7 12 Fpa fakta Hälsocentralen förser behövande med hjälpmedel Det är huvudsaklingen kommunernas hälsovårdcentraler (hvc) eller sjukvårdsdistrikten som på basis av hvc-läkarens remiss förser behövande kommuninvånare med olika slag av hjälpmedel. Kommunens socialbyrå kan bevilja hjälpmedel som behövs för att möjliggöra socialt umgänge och rekreation som handikappservice. Rehabiliterinspenning till unga med handikapp För att undvika att ungdomar i åldern år som lider av något handikapp skall sjukpensioneras hänvisas de i första hand till aktiv yrkesinriktad rehabilitering eller utbildning. Under den aktiva rehabiliteringen kan de unga få en rehabiliteringspenning som är minst 17,47 euro per vardag. Under mellanperioderna, då det är uppehåll i rehabiliteringen, är rehabiliteringspenningen 20 % lägre. Ungdomar i rehabilitering kan också få handikappbidrag. Handikappbidrag för barn och vuxna Kommunerna kan antingen låna ut hjälpmedel eller donera dem till de behövande. Till gravt handikappade för arbete och studier FPA har som uppgift att ordna med dyra och krävande hjälpmedel för gravt handikappade, som Handikappbidraget för personer under 16 år är avsett att stöda hemvården av långvarigt sjuka eller handikappade barn. FPA kan bevilja bidraget då barnet i minst 6 månader lider av en långvarig sjukdom eller ett funktionshinder som kräver vård och rehabilitering i sådan omfattning att det belastar familjen mera än ett friskt barn i samma ålder. FPA har i samarbete med sakkunnig läkare fastställt bidragsgrunderna i samband med olika sjukdomar. Bidraget är skattefritt. behöver dem för att klara av arbete eller studier. Dessa hjälpmedel kan till exmpel bestå av en datorutrusning med punktskriftskärm, en lästelevision för personer med synhandikapp eller hörapparat för hörselskadade. FPA kan också bevilja hjälpmedel för studier som inriktar sig på yrkesutbildning från och med klass 7 i grundskolan. Under vissa förutsättningar kan FPA också, enligt prövning, bevilja andra än krävande för att klienten ska klar av sitt arbete trots sjukdom eller handikapp. Hjälpmedelsansökan sker med blankett Ku103r, som även finns i utskriftsversion på webb-plats > blanketter. Till ansökan behövs också alltid ett läkarutlåtande och en utredning av vad studierna eller arbetet kräver, varför hjälpmedlet behövs och vilka egenskaper som krävs av hjälpmedlet. Liisa Mustala, som lider av reuma, har fått en del hjälpmedel till låns från hälsovårdscentralen, en del har hon fått skaffa själv. Liisas viktigaste hjälpmedel är hennes hjälpvilliga man och son, säger hon. Nästviktigast är stödsulorna, som kommunen betalat. I köket behöver hon olika hjälpmedel, som t.ex. en brödsåg, och i jobbet en lätt laptop. Foto Vaula Aunola Handikappbidraget för personer över 16 år är avsett för personer vars funktionsförmåga är nedsatt minst 1 år p.g.a. sjukdom eller handkapp. Bidraget är en ekonomisk ersättning för anskaffning av vård, hjälp eller tjänster eller ersätta extra kostnader som handikappet orsakar. De har sjukpension eller invalidpension kan istället ansöka om vårdbidrag för pensionstagare. Grundbeloppet är 81,83 e/mån, det förhöjda handikappbidraget är 190,94 e/månad och handikappbidraget till högsta belopp 370,24 e/månad. För att få grundbeloppet måste de särskilda kostnaderna som handikappet innebär vara minst lika stora som grundbeloppet. Handikappbidraget är skattefritt. Den retroaktiva ansökningstiden är 6 månader. Tre månaders anstaltsvård kan avbryta bidraget. Frågor om handikappbidrag besvaras på FPA:s servicenummer Vårdbidrag för pensionstagare Pensionstagare som p.g.a. sjukdom eller funktionshinder lider av nedsatt funktionsförmåga Oftare avslag på ansökan om handikappbidrag Varje år får FPA in drygt ansökningar om handikappbidrag för personer över 16 år, men FPA ger oftare än tidigare avslag på ansökningarna. Förmånschef Marjukka Turunen anser att den ökade mängden avslag åtminstone delvis beror på att bidraget söks i situationer då de sökande inte uppfyller de villkor som gäller för handikappbidraget. Handikappbidraget för över 16- åringar är avsett som stöd för att handikappade och långvarigt sjuka personer, som inte lyfter pension, ska kunna komma tillrätta i sitt dagliga liv, delta i arbete eller studier samt upprätthålla sin funktionsförmåga, bo hemma samt få rehabilitering och vård. Handikappbidraget förutsätter alltid att förmåga att fungera i det dagliga livet är försämrad och försvårad till följd av sjukdom, lyte eller handikapp och att detta pågår oavbrutet i minst ett års tid. Därtill måste sjukdomen eller handikappet medföra särskilda kostnader, väsentliga olägenheter eller behov av hjälp, handledning eller tillsyn. Bidragsvillkor Efter fyllda 16 år är villkoren för handikappbidragen följande: Grundbelopp 81,83 e/mån Sjukdomen eller handikappet orsakar väsentliga olägenheter och fortlöpande särskilda kostnader, som är minst lika stora som bidragsbeloppet. Grundbeloppet förutsätter alltid att sjukdomen eller handikappet medför både olägenheter och särskilda kostnader. Förhöjt handikappbidrag 190,94 e/mån Sjukdomen eller handikappet vållar betydande olägenheter eller personen behöver regelbunden - åtminstone varje vecka - hjälp, handledning eller tillsyn av en annan person. Bidraget kan också beviljas om sjukdomen eller handikappet medför betydande särskilda kostnader. Högsta handikappbidraget 370,24 e/mån En förutsättning för det högsta handikappbidraget är att personen är gravt handikappad eller varje dag för många personliga rutiner behöver tidskrävande hjälp av en annan person eller i betydande omfattning regelbundet har behov av handledning eller tillsyn. Bidraget kan också beviljas om sjukdomen, lytet eller handikappet orsakar synnerligen betydande särskilda kostnader. Svårt handikappade, blinda, rörelsehindrade och barndomsdöva har alltid rätt till det högsta handikappbidraget. Med olägenhet avses i detta sammanhang allmän olägenhet i det vanliga livet orsakad av sjukdom eller handikapp. i minst ett år kan ha möjlighet till vårdbidrag för pensionstagare för att de ska kunna fortsätta att bo hemma. Vårdbidraget är avsett som ersättning för vård-, service- och andra utgifter. För att få vårdbidrag ska man bo i Finland, ha fyllt 65 år eller ha invalidpension, rehabiliteringsstöd eller individuell förtidspension antingen som folk- eller arbetspension eller ha särskilt stöd för invandrare. FPA betalar inte vårdbidrag till personer som får arbetslöshetspension, delinvalidpension, deltidspension eller ålderspension före fyllda 65 år. De kan istället ansöka om handikappbidrag. Vårdbidraget för pensionstagare är graderat utgående från behovet av hjälp i minst ett år, behovet av handledning och tillsyn samt enligt merkostnadernas storlek. det lägsta vårdbidraget är 54,80 e det förhöjda vårdbidraget 136,43 e och specialvårdbidraget 288,49 e i månaden. Vårdbidraget för pensionstagare är skattefritt. Det är möjligt att ansöka om vårdbidrag för pensionstagare elektroniskt på internet via adressen Den retroaktiva ansökningstiden är 6 månader. 16 år - en vattendelare för handikappade ungdomar När en långtidssjuk eller handikappad ung person fyller 16 år upphör handikappbidraget för personer under 16 år. Då är det dags att fundera över framtiden och över de kommande bidragen. Bidragen för vuxna beror på handikappet och på vilka förutsättningar den unga personen har att studera och att skaffa utkomst genom arbete. Många klarar studier och jobb med lite stöd och hjälpmedel Oftast kan handikappade ungdomar studera tillsammans med andra unga i gymnasier, yrkesläroanstalter eller högskolor, men det kan behövas särskilda hjälpmedel för att det ska bli möjligt. De flesta hjälpmedlen beviljas av hemkommunen, men FPA kan bevilja krävande och dyra Egna pengar - härligt och lite farligt Att plötsligt börja få ungefär 400 euro per månad på kontot, kan vara både härligt och samtidigt kanske lite skrämmande för en 16-åring. När Anette Kattilakoski, som är blind, var 16 började hon få sitt handikappbidrag på eget konto. Summan kändes jättestor, men nog var det roligt att ha egna pengar. Jag hade nog tidigare fått veckopeng och andra pengar av mina föräldrar då jag behövde till något, så inte var det så dramatiskt, säger Anette som nu är 23 år. I allmänhet är det den ungas förälder eller målsman som ansöker om handikappbidraget för 16-åringen och får pengarna på sitt kontot, men det kan också betalas till den unga själv, som i Anettes fall. En 16-åring är dock inte myndig så det är fortfarande föräldrarna som ansvarar för hur pengarna används. Kompisarna spelar stor roll Mina föräldrar tyckte nog att då jag får egna pengar, så ska de också räcka till allt och att jag skulle tekniska hjälpmedel som behövs för studier eller arbete. I stället för handikappbidrag för personer under 16 år kan det bli aktuellt med antingen handikappbidrag för personer över 16 år eller folkpension i form av sjukpension, samt med andra förmåner som hör samman med dem. Villkoren för handikappbidraget för barn och för vuxna är dock mycket olika. Det innebär att det inte alls är säkert att den som fått handikappbidrag till sin 16-årsdag också får handikappbidrag för personer över 16 år. Och även om han har rätt till bidraget efter fyllda 16, kan det hända att bidragsbeloppet är ett annat. Nytt handikappbidrag efter 16 Handikappbidraget för personer över 16 år är avsett för sjuka eller Anette Kattilakoski tycker det är viktigt att ungdomar som ska lära sig sköta sin ekonomi både får råd och att föräldrar visar exempel i praktiken. använda dem till vettiga saker och inte slösa bort dem, säger Anette Kattilakoski. Hon berättar att pengarna bl.a. gick åt till att gå på kaffe, köpa kläder, att betala telefonräkningen, ja, allt som ungdomar brukar använda pengar till. I den åldern är det kanske nog mera den sociala umgängeskretsen än föräldrarna som påverkar hur man använder pengar. Men handikappade personer som inte får pension. Bidraget ska stödja den unga personens studier eller deltagande i arbetslivet. För att man ska få bidraget förutsätts att sjukdomen eller handikappet försämrar den unga personens funktionsförmåga, så att funktioner som behövs i det dagliga livet är försvårade och så att sjukdomen eller handikappet orsakar olägenheter, behov av hjälp, handledning eller tillsyn eller särskilda kostnader. En ung person som är blind, rörelsehindrad eller barndomsdöv har alltid rätt till det högsta handikappbidraget. Rehabiliteringspenning i stället för sjukpension det är viktigt att föräldrarna ger råd och visar exempel i praktiken. Om föräldrarna t.ex. låter bli att betala sina räkningar så lär sig barnen att man kan göra så, säger Anette Kattilakoski, som studerar till socionom vid Arcada i Helsingfors. Anette tycker inte att hennes handikapp på något sätt påverkat hur hon lärt sig hantera sin ekonomi. Normalt beviljas inte personer under 20 år sjukpension, utan de får i första hand rehabiliteringspenning för ungdomar. Om den ungas arbetsförmåga och möjligheter att välja yrke till följd av sjukdom eller handikapp är väsentligt försvagade, kan personen få rehabiliteringspenning för ungdomar. Villkor för rehabiliteringspenningen är att den ungas hemkommun har gjort upp en studie- eller rehabiliteringsplan och att personen anses ha möjligheter att få förvärvsinkomster genom sitt arbete. Rehabiliteringspenning kan man få samtidigt med handikappbidrag för personer över 16 år. Sjukpension? Jag har många seende vänner som inte kan sköta sin ekonomi. Jag tror det har mera att göra med hurdan man är som människa. Fostringsfråga FPA beviljar vanligen sjukpension tidigast när en person har fyllt 20 år, men den kan beviljas en 16- åring om FPA bedömer att den unga personen inte har förutsättningar att klara av yrkesstudier eller arbete. En ung person som är bestående blind, rörelsehandikappad eller hjälplös kan i stället för handikappbidrag alltid få folkpension i form av sjukpension. Då kan han också beviljas grundbeloppet av vårdbidraget för pensionstagare. Till under 20-åringar beviljas sjukpension antingen tills vidare eller för viss tid i form av rehabiliteringsbidrag för den tid vård eller rehabilitering pågår. Om en 16-åring beviljas sjukpension, innebär det samtidigt att barnbidraget upphör tidigare än vanligt. Pensionen utesluter också handikappbidrag, men i stället kan FPA bevilja vårdbidrag för pensionstagare. Pia Nabb, Förbundet Finlands Svenska Synskadades rehabiliteringshandledare i Österbotten, delar Anettes uppfattning; synhandikapp påverkar inte ungdomars förmåga att lära sig använda pengar. Det är nog en fostringsfråga framom en handikappfråga, säger Pia Nabb. Hon påpekar vikten av att unga, även handikappade, får fungera självständigt inom familjen redan tidigare, innan de får egna pengar att använda. Text och foto: Mari Pennanen 13

8 14 15 Fpa fakta Webbansökan till utbildning Webbansökan till yrkes-, gymnasie- och universitetsutbildning togs i bruk i början av oktober. Via adressen var det möjligt att ansöka elektroniskt till studieplatser, varav 10 svenskspråkiga. Läroanstalterna offentliggör antagningen fr.o.m. den 21 november. Webbansökan till 20 olika utbildningar inom Helsingfors, Joensuu, Jyväskylä, Kuopio och Vasa universitet skedde elektroniskt på adressen Webbansökningarna blir aktuella på nytt på vårvintern då det blir dags att ansöka till studier som börjar nästa höst. Lägsta sjukdagpenningen höjs nästa år Sjukdagpenningens, specialvårdspenningens och rehabiliteringspenningens minimibelopp höjs nästa år till samma nivå som det lägsta arbetslöshetsskyddet. Det betyder en höjning på cirka 170 euro i månaden. Minimidagpenningarna stiger från nuvarande 15,20 euro till 22,04 euro per vardag. Efter höjningen stiger den månatliga minimidagpenningen från cirka 380 euro till ungefär 550 euro. Det blir dock mindre i handen, eftersom sjukdagpenningen är beskattningsbar inkomst. Av sjukdagpenningarna betalas ungefär 5,4 procent till minimibelopp. Bostadsbidragsansökan kan göras på nätet Nu kan man göra sin ansökan om allmänt bostadsbidrag på nätet och enklare än med traditionella pappersblanketter. FPA:s e-tjänst på webbplatsen frågar endast efter nödvändiga uppgifter, medan man själv ska veta vad som måste fyllas i då man fyller i pappersblanketten på tre sidor. E-tjänsten fyller själv i vissa basuppgifter och handleder kunden tills ansökan är klar. I allmänhet behövs också vissa bilagor till bostadsbidragsansökan. Till dem hör bl.a. kopia på hyreskontraktet. E-tjänsten ger en lista över de bilagor som behövs och hur man kan skicka dem gratis till FPA. E-tjänsten med elektronisk ansökan finns på adressen fi/etjanst. Man loggar in med sina egna nätbankskoder eller alternativt med sitt elektroniska ID-kort. Sambons inkomster ska sluta sänka bostadstillägget Från och med nästa år torde studerande få bostadstillägg oberoende av deras makes, makas, sambos eller registrerade partners inkomster. Riksdagen behandlar regeringspropositionen under höstens lopp. Förändringen skulle förbättra utkomsten för ungefär studerande. Av dessa beräknas hälften kunna börja få bostadstillägg i och med reformen. Ny ansökan tidigast i december De studerande som blivit utan bostadstillägg p.g.a. makens, makans eller sambons inkomster måste efter lagändringen ansöka om bostadstillägg på nytt. Det betyder att ansökan kan göras tidigast i december förutsatt att lagändringen är godkänd. De som nu fått sänkt bostadstillägg t.ex. p.g.a. sambons inkomster får automatiskt ett beslut om en förhöjning från FPA. Ännu i år kan gifta, registrerade par och sambon bli utan studiestödets bostadstillägg p.g.a sina makes, makas eller sambos inkomster. Det gäller då båda bor i samma hyres- eller ägarbostad. Inkomstgränsen för den andra parten är euro i året. Då inkomsterna inte överstiger gränsen kan FPA bevilja bostadstillägg till fullt belopp. Däremot minskar bostadstillägget med 10 % för varje överstigande 680 euro. När den andra parten förtjänar minst euro betalar FPA inte något bostadstillägg till den studerande. Makens, makans, den registrerade partnerns eller sambons inkomster beaktas i allmänhet till det belopp som konstaterats i den senaste beskattningen, dvs. år 2008 inkomsterna från år Om den andra partens inkomster sedan dess sjunkit med minst 20 % kan FPA beakta färskare inkomster som grund för bostadstillägget. Exempel: En studerandes sambo har förtjänat euro i året. Den studerande kan då själv få bostadstillägg till 70 % av det fulla beloppet. Jouni Parkkonen planerare FPA, studiestödsgruppen Översättning Enkelt och bekvämt på Via FPA:s e-tjänst på webbplatsen kan studeran ansöka om studiestöd, kontrollera sina inkomstgränser och använda stödmånader, återbetala, annuller och avbryta studiestöd. Beräkningsprogrammen ger en uppfattning om hur mycket studiestöd man kan få och för hur många månader i förhållande till inkomsterna. Längtar till januari Beskedet att sambons inkomster i framtiden inte ska påverka den studerandes bostadstillägg har bland studerande och deras familjer tagits emot med öppna armar. Jag blev riktigt glad då jag hörde att det kommer att bli en ändring i det uråldriga systemet. Vi längtar till januari, säger Annika från Vasa. Annika och Victor har bott tillsammans i Vasa i flera år. Annika blev klar med sina studier åt 2006 och har jobbat sedan dess. Victor fortsätter med studierna. Från och med i år har Victors bostadstillägg minskat med 150 euro i månaden på grund av Annikas lön. Studiestödet och bostadstillägget räcker nu till hyran. Jag jobbar extra för att kunna leva. Jag har också tagit studielån men försöker klara mig utan det så länge som möjligt. Även om man är Så här kunde det se ut, om den studerande och sambon har delat in sitt kylskåp i två delar för att bevisa att de inte är beroende av varandra så att den studerande ska få bostadstillägg. Om lagändringen träder i kraft vid årsskiftet behövs inte detta i framtiden. sambon är det inte nödvändigtvis sagt att man har gemensam ekonomi, påpekar Victor. Nu har vi löst det så att jag står för en del fler räkningar, berättar Annika. Nu bestraffas jag då Annika arbetar. Hur jämlikt är detta? Om jag skulle vara homosexuell skulle jag inte påverkas, konstaterar Victor. Annika och Victor har hört om sambon som ändrat sin hemadress till sina föräldrar för att den studerande skall få fullt bostadstillägg. Vi funderade på om jag skulle ändra min hemadress till mina föräldrar men det blev aldrig av, Annika. Vi är ju laglydiga medborgare, säger Victor. Annika påpekar att det talas ofta om att studerande studerar för länge. Med nuvarande system jobbar ju den studerande ännu mera, vilket i sin tur innebär att studietiden förlängs, påpekar Annika. Bostadstillägget räknas ut på basen av sambons inkomster två år tillbaka. Med andra ord tillämpas Annikas inkomster år 2006 då bostadstillägget åt Victor räknas ut. Jag arbetade mindre år 2006 än år Victor blir troligen helt utan bostadstillägg nästa år om inte lagändringen träder i kraft, konstaterar Annika. Text och foto Mikko Ollikainen Studiestöd Studiestödet består av studiepenning till 17 år fyllda bostadstillägg till studerande som inte har egna barn och som bor i hyresbostad eller studerar utomlands statsborgen för studielån och räntebidrag. Studiepenningen är euro i månaden och den är beskattningsbar inkomst. Beloppet är beroende av dina studier, din ålder, boendeform och familjeförhållandena. Om du är under 20 år och yrkes- eller gymnasiestuderande utan egen familj, är din studiepenning beroende av dina föräldrars inkomster, som kan utesluta eller sänka, men också höja din studiepenning. Bostadstillägget är högst 80 % av hyran, men boendekostnader över 252 euro beaktas inte. Bostadstillägget kan vara 26,90-201,60 euro i månaden. Om du hyr din bostad av dina egna föräldrar får du högst 58,87 euro i bostadstillägg. Föräldrarnas inkomster påverkar bostadstillägget för gymnasie- och yrkesstuderande (andra stadiet) som är under 18 år och som saknar egen familj. Om du är gift eller sambo inverkar också din makes, makas eller sambos inkomster på ditt bostadstillägg. Om du har barn kan du ansöka om allmänt bostadsbidrag. Dina egna inkomster kan också utesluta studiestödet. Du ska själva hålla reda på dina inkomster och se till att du inte lyfter för mycket studiestöd i förhållande till inkomsterna. År 2008 gäller tumregeln att du får förtjäna 660 euro i månaden de månader du tar studiestöd och euro i månaden de månader du inte lyfter studiestöd. Om du tagit ut för mycket studiestöd kan du betala tillbaka det belopp som överstiger inkomstgränsen före utgången av mars följande år. Då undviker du återkrav, vilket innebär att beloppet ska betalas tillbaka höjt med 15 procent. Räntebidrag: Om du efter studierna är helt utan inkomster eller inkomsterna är små kan FPA betala räntorna för dina stastgaranterade studielån för fem halvårsperioder. Ansök om räntebidrag helst i god tild före den betalningsdag som banken uppgett, så kan FPA betala bidraget direkt till banken. Skatteavdrag: Om du har börjat studera vid högskola eller universitet tidigast hösten 2005 och därefter har tagit minst euro i studielån, kan du få ett skatteavdrag efter din examen. Avdraget motsvarar 30 procent av den låneandel som överstiger euro. Närmare information i om Studiestöd i broschyren När du studerar och på internet Frågor om studiestöd besvaras på FPA:s servicenummer På adressen får du hjälp med att uppskatta hur mycket studiestöd du kan få. Via e-tjänsten på kan du ansöka om studiestöd när du ska börja studera samt vid behov annullera och återbetala studiestöd. Åland har ett eget studiestödsystem. Skolresestöd för yrkesoch gymnasiestuderande FPA kan ersätta kostnaderna för dagliga skolresor för heltidsstuderande vid gymnasier och yrkesläroinrättningar då avståndet mellan den studerandes bostad och läroinrättningen är minst 10 kilometer och kostnaderna för skolresan överstiger 54 e/mån. Studerande måste alltid själva betala minst 43 e/mån för sina skolresor. Militärunderstöd Militärunderstödet tryggar utkomsten för militär- eller civiltjänstgörares anhöriga under tjänstgöringstiden. Den värnpliktiga själv kan endast få bostadsunderstöd samt sina studielåneräntor betalda om de förfaller till betalning under tjänstgöringstiden. Med värnpliktiga avses i detta sammanhang också kvinnor i frivillig vapentjänst. Som anhöriga betraktas den värnpliktigas maka, make eller sambo och gemensamma barn. Militärunderstödet är ett grundunderstöd som motsvarar full folkpension. Antalet barn påverkar beloppet bostadsunderstöd som ersätter boendeutgifter för vilka bostadsbidrag inte beviljas särskilt understöd, t.ex. för utgifter för utrustning till barnen och barnets underhållsutgifter som den värnpliktiga borde betala under värnpliktstiden. Grundunderstödet minskar om familjens inkomster efter skatt och disponibla besparingar överstiger euro per familjemedlem. Bostadsbidrag för låginkomsttagare För att trygga en skälig boendenivå också för låginkomsttagare kan FPA bevilja antingen allmänt bostadsbidrag bostadstillägg för studerande (se studiestöd) militärunderstöd i form av bostadsunderstöd eller bostadsbidrag för pensionstagare. Studerande som inte har egen familj och som bor på hyra får i allmänhet studiestödets bostadstillägg (se Studiestöd). Övriga studerande kan ansöka om allmänt bostadsbidrag. Allmänt bostadsbidrag kan beviljas ett hushåll med låga inkomster. Statsrådet fastställer årligen självriskandelen för boendekostnader enligt familjestorlek, boningsort och inkomster. Statsrådet fastställer också maximiytan enligt personantal i hushållet och maximigränsen för boendeutgifterna per kvadratmeter. På internetadressen finns ett program som hälper att uppskatta sitt eventuella bostadsbidrag. Bostadsbidrag för pensionstagare kan FPA bevilja pensionstagare med låga inkomster. De ska antingen ha fyllt 65 år eller ha sjuk-, arbetslöshets-, individuell, förtids- eller efterlevandepension eller särskilt stöd för invandrare. Deltidspensionerade, personer med förtida ålderspension eller ålderspension enligt folkpensionslagen före fyllda 65 år kan få allmänt bostadsbidrag, men inte bostadsbidrag för pensionstagare. Närmare information finns att få i broschyren När du blir pensionär och på internet Frågor om bostadsbidrag besvaras på FPA:s servicenummer

9 16 17 Vem betalar din sjukfrånvaro? Foto Nana Uitto Sjuka händer hindrar Raili från att arbeta Både arbetsgivare och FPA förutsätter att man är sjuk och arbetsoförmögen för att man ska få lön eller sjukdagpenning. Ett problem eller en pinsam situation duger inte som diagnos för sjukfrånvaro, utan problemet måste ha en sjukdom som följd. Vad som står på läkarintyget avgör vem som betalar sjukfrånvaron. En V-, W-, X-, Y- eller Z-diagnos befriar både arbetsgivaren och FPA. Då får man själv stå för fiolerna. Raili Tukiainens tummar knakar som urgammalt timmer. De väntar på operation och därefter återgång till arbetet. Sjukdagpenning kräver alltid sjukdomsdiagnos En Z-diagnos döljer situationer för vilka FPA inte betalar sjukdagpenning. Det kan t.ex. handla om kändisar som får pinsam publicitet i medierna eller inflammerade relationer på arbetsplatsen. Heikki Palomäki, sakkunnigläkare på FPA, anser att man bör vara försiktig med att medikalisera sådana situationer som en Z-diagnos omfattar. Utbrändhet får relativt lätt en sjukdomsstämpel vid sin sida, och då söker man hjälp hos sjukförsäkringssystemet. I stället för att skjuta över fallet på sjukförsäkringen borde man försöka ta hand om utbrändhet där den har uppkommit, det vill säga till exempel på arbetsplatsen, resonerar Palomäki. Eftersom utbrändhet enligt den internationella klassifikationen av sjukdomar inte är någon sjukdom och som sådan inte berättigar till sjukdagpenning, ersätts utbrändheten ofta av olika diagnoser i kodklass F, som har att göra med stress och anpassningsstörningar. Z kan höra ihop med sjukdom Också om Z inte utan ytterligare utredningar ger rätt till sjukdagpenning från FPA kan utbrändhet ha fått sin början genom depression. Om utbrändheten är mycket Insjukningsdag kraftig kan den leda till depression, och då kan tillståndet också klassificeras som en sjukdom. Depressionen bör också synas som en separat diagnos eller som en annan tydlig beskrivning. Om en person upplever en psykosocial stress som kan bedömas vara så kraftig att den leder till exempelvis betydande koncentrationssvårigheter och kan jämställas med en sjukdom, kan FPA betala sjukdagpenning. Detta är mycket subjektivt, för stress påverkar människor på olika sätt, FPA:s sjukdagpenning resonerar Palomäki. et är viktigt att vi alla har en jämlik rätt att få sjukdagpenning när det handlar om sjukdom eller om tillstånd som kan jämställas med en sådan, tillägger han. Också om utgångspunkten är en sjukdom har yrket och arbetsuppgifterna sin givna plats när rätten till sjukdagpenning ska slås fast. Palomäki anser att något som är viktigare än att fundera på kodklassen är att ta ställning till om en sjukdom i samband med koden Z försvagar personens funktionsförmåga så kraftigt att han inte klarar av att utföra sitt arbete. Dessutom måste man ta ställning till hur mycket som finns kvar av den egna förmågan att fungera i yrket. Vem betalar fel ledighet? Sjukdagpenning måste sökas inom fyra månader från den dag från vilken man vill att sjukdagpenningen ska räknas. Palomäki tycker att fyra månader som retroaktiv ansökningstid är en så pass lång tid att det medför problem. Andel medborgare i (%) som accepterar olika orsaker för sjukfrånvaro Finland Sverige Danmark Norge Island % % % % % Förkyld och lite febrig Familjemedlem behöver omsorg Arbetsplatsmobbning Problem i parrelationen Obehagskänsla av stress Missnöjd med arbetsförhållanden Sovit dåligt Baksmälla Källa: Nordiska ministerrådets undersökning Nordbor har lite olika syn på vad som är godtagbara orsaker att stanna hemma och sjukskriva sig. Danskarna är i genomsnitt mera toleranta än andra nordbor. Rehabilitering? Partiell sjukdagpenning? Arbetsgivarna aktiverar sig rätt långsamt när det gäller att ansöka om sjukdagpenning, trots att de med egna medel betalar arbetstagarens lön medan han är sjukskriven. Arbetstagarna orsakar inte samma problem. Om utkomsten hänger på att arbetstagaren fyller i en ansökan, gör han det vanligen relativt snabbt, preciserar Palomäki. Av medicinska skäl förkastar FPA årligen endast en dryg procent av ansökningarna. Päivi Vuorivirta Översättning Gunilla Bergström Endast 2 % av finländarna insjuknar allvarligt i burn out p.g.a. arbete berättar sakkunnigläkaren Heikki Palomäki. Foto Annika Söderblom Vad händer under en lång sjukskrivning? När man är sjukskriven på grund av arbetsoförmåga och har en godtagbar sjudomsdiagnos, kan FPA börja betala sjukdagpenning efter cirka 2 veckors sjukskrivning. Löntagare får i allmänhet full lön i början av sjukskrivningen och då betalar FPA sjukdagpenningen direkt till arbetsgivaren. Hur länge arbetsgivaren fortsätter att betala lön beror på olika tjänste- och kollektivavtal. Om sjukskrivningen pågår länge och lönebetalningen upphör, börjar patienten få sjukdagpenning från FPA. För en medelinkomsttagare är sjukdagpenningen i genomsnitt 70 procent av den lön som ligger som grund för dagpenningen. Kontrollpunkter Under en lång sjukskrivning finns olika etapper, där FPA och läkare tar ställning till sjukskrivningen och kan behöva närmare utredningar. Den första etappen infaller när sjukdagpenning har betalats i 60 vardagar, dvs. cirka 3 Rehabilitering? månader. Om den sjukskrivna då har återhämtat sig så mycket att en återgång till sitt arbete på deltid är ett alternativ, kan partiell sjukdagpenning och deltidsarbete med deltidslön komma på fråga. Om inte, kan sjukskrivningen fortsätta, men FPA kan begära en utredning om klientens rehabiliteringsbehov. Den eventuella lön som utbetalats i början av sjukskrivningen upphör i något skede. När är beroende av arbetsplatsen och tjänste- och kollektivavtal. Förutsatt att patienten fortsättningvis behöver sjukledig ska rehabiliteringsbehovet utredas följande gång när FPA har betalat sjukdagpenning i 150 vardagar, dvs ungefär 6 månader. Sjukdagpenningen upphör senast månaden innan 300 vardagar sjukdagpenning uppfylls. Då kan det bli aktuellt med invalidpension från arbetspensioneringen eller sjukpension från FPA. Raili Tukiainen har haft besvär med tummarna redan länge. Med ett leende på läpparna säger hon sig misstänka att förslitningarna i tummarna är det första symptomet på ålderdom. Min diagnos är förslitning ett tecken på ålderdom. Jag är ändå lycklig över att man uteslutit reumatism. Förslitningarna gör att lederna inflammeras, eftersom de inte längre fungerar som förr. Men först efter operationen kan läkarna ge besked om hur det i verkligheten är ställt med tummarna. I väntan på operationen är Tukiainen sjukskriven. Jag kommer nog att stöka i basturna ännu Tukiainen är bassängvärdinna vid ett spa. Med sådana tummar som hon har nu kan hon dock inte arbeta. Mitt arbete består till stora delar av städning, hantering av trasor och moppar. Det klarar jag inte av med de här händerna. Läkaren har också avrått mig från att lifta; så det är bäst att jag håller tummarna i vila, skrattar hon. Jag är övertygad om att mina händer kommer att bli i skick efter operationen och att jag kan återgå till arbetet. Jag har ännu 10 år i arbetslivet framför mig, och jag njuter verkligen av att få arbeta bland människor. Jag är säker på att jag kommer att stöka i basturna ännu. Tummarna har också försvårat Tukiainens vardag. Jag gillar hushållsarbete och Raili Tukiainen är sjukskriven och väntar på att få sina tummar opererade. Hon tror att hon ännu ska kunna återvända till sitt arbete. Foto Vaula Aunola speciellt matlagning, men jag har inte längre kunnat sköta hushållet såsom tidigare. Jag har fått hjälp med städningen av mina döttrar och barnbarn, och alldeles i dagarna kommer vi att skaffa en diskmaskin. Husmor har nämligen skavanker, och jag vill inte att min andra hälft, som också förvärvsarbetar, ska vara tvungen att göra allt, skrattar hon. Sjukskrivningen återspeglar sig i Tukiainens ekonomi. Det bortlämnade tvåskiftsarbetet syns i lönen för sjukdomstiden, även om sjukledigheten också i viss mån har minskat utgifterna. Vaken är mitt kortison Dagtid har Tukiainen kunnat leva ett nästan normalt liv, även om hon har varit tvungen att i viss ut-sträckning avstå från hushållssysslorna. Men under nattens mörka timmar måste Tukiainen ofta ty sig till värkmediciner. I princip har jag så långt som möjligt försökt tacka nej till läkemedelsbehandling, men ibland måste jag söka lindring i värkmedicinerna. Jag tar ändå ogärna mediciner, berättar hon. Jag har redan flera gånger blivit erbjuden kortisonsprutor, men dem har jag avböjt hittills. Vaken är min medicin och mitt kortison, skrattar hon. Tukiainen har vinterbadat redan i åtta år och ser fram emot nästa säsong och den lindring som vinterbadandet ger. Päivi Vuorivirta Översättning Kurt Kavander Sjukpension? Invalidpension? 2 veckor (10 vardagar) 3 månader (60 vardagar) 6 månader (150 vardagar) 1 år (300 vardagar) FPA betalar sjukdagpenning efter en självrsktid på 10 dagar, som även omfattar insjukningsdagen. Om sjukskrivningen pågår länge, kan det bli aktuellt med rehabilitering eller en mjuklandning tillbaka till arbetet på deltid med stöd av partiell sjukdagpenning. FPA betalar sjukdagpenning i högst ett år för en och samma sjukdom. Därefter kan sjukpension vara ett alternativ.

10 18 Månne man ens vågar gå till butiken? Anne Palviainen vet av erfarenhet hur det känns för föräldrarna när barnets avvikande uppträdande drar till sig medmänniskornas fördömande blickar och kommentarer. Risken är stor att familjer med specialbarn isolerar sig, konstaterar hon. Palviainens snart 13 år gamla son har neurologiska problem: misstänkt Asperger, problem med kommunikation och social växelverkan samt överkänsliga sinnen. Exempelvis ljud, smak eller beröring får barnet att överreagera. När han var mindre var det omöjligt att till exempel dammsuga eller besöka simhallen. Så sent som för ett par år sedan använde han solglasögon när han tittade på TV. Alla budskap uppfattar han ordagrant, att förstå någonting bildligt är svårt. Alla anvisningar måste ges enkelt och lättfattligt. Syns inte utanpå Eftersom skadan inte syns utanpå, har omgivningen svårare att förstå det avvikande beteendet än om det gäller exempelvis rörelsehandikappade. Han bråkar inte för att han är elak eller för att det brustit i uppfostran. Det kan hända att han inte förstår vad man vill honom, eller så är han kanske rädd. Vardagen är utmanande för hemmet, skolan och kamraterna, men också för pojken själv. Å andra sidan är han mycket begåvad i läsämnen och så är han humoristisk, men ibland bränner han propparna trots att han inte vill det. Och naturligtvis ångrar han sig då: än en gång kunde jag inte behärska mig. Efteråt klarar han av att styra de egna känslorna. Enhetliga mål Föräldrarna anade att pojken var annorlunda redan när han var liten. Först på daghemmet, när pojken var tre år, fick familjen sakkunnigstöd för sina bekymmer. Att man märkte det på daghemmet och uppmuntrade till undersökningar innebar en avgörande vändning. Pojken har utan svårigheter fått terapi och rehabilitering, säger Anne glatt. Konsekvens är A och O inom fostran. Hemmet, daghemmet eller skolan måste ha samma klara mål mot vilka man tillsammans arbetar. Det får barnet att strukturera sitt handlande och att känna sig tryggt. Ut bland folk Hemma har vi tränat och tränar fortfarande olika färdigheter handgripligen. Vi har inte kurat ihop oss i ett hörn utan tagit barnet med när vi besökt vänner och bekanta och också på olika fritidssysselsättningar. Det har krävt mod, men nu går det bättre. Han skiljer sig inte längre från mängden genom sitt uppträdande. På anpassningskurser är det av stor vikt att föräldrar och syskon får träffa andra som uttryckligen lever ett liknande liv. Stöd av andra Det är viktigt med kunskap, men stöd från andra i liknande situation är oersättligt: när man delar erfarenheter orkar man, säger Anne. Att vara förälder till ett specialbarn kräver uthållighet, långa sammanträden och kamp i bidragsdjungeln. Familjerna borde få komma på kurs tillräckligt ofta och när så behövs. Det skulle rädda också många parförhållanden. Alltför ofta går i synnerhet mammans tid åt till sådant som har med specialbarnet att göra. Det blir ingen gemensam tid över för föräldrarna, inte heller för de andra barnen i familjen. När kurser planeras bör också ensamförsörjarnas och styvfamiljernas behov beaktas, påpekar Anne. Palviainens senaste anpassningskurs ordnades långt borta. Det kändes fint att komma bort från de gamla invanda mönstren, att träffa nya människor och att ta reda på hur olika frågor sköts på annat håll i Finland. Vi återvände hem med nya krafter. Päivi Spåre Översättning Gunilla Bergström Projektchef Jan Fredriksson, 39, fick för ett par år sedan sin diagnos på Asperger, som hör till autismspektret. I hela mitt liv har jag känt på mig att jag på något sätt är avvikande. Jag har också varit gift i tio år. Efteråt har jag tänkt att det hade varit annorlunda om jag hade vetat om Asperger då! Jag klarar exempelvis inte av att följa med en diskussion i oväsen. Det handlar inte om att jag inte vill lyssna på den andra, säger han med ett skratt. I skolan lyste Jan i läsämnena, men motoriskt och socialt var han klumpig. Det är typiskt för AS-personer. Problem med växelverkan anser jag vara det mest centrala gemensamma draget för de syndrom som hänförs till autismspektret. För neurologiskt normala är språket i första hand ett socialt bindemedel. För oss innebär kommunikationen närmast bara informationsförmedling. Kommunikationen saknar det mänskligt sett kanske viktigaste draget, Autister förbryllar Barn som hänförs till autismspektret uppträder så att de drar omgivningens blickar till sig. På anpassningskurser ger andra i samma situation familjerna styrka att klara av sin utmanande vardag. Föräldrar till specialbarn behöver inte vara supermänniskor, säger Anne Palviainen, mamma till en 13-åring med neurologiska problem. Foto Jyri Pietarinen Lyssna på oss och känn igen våra behov, vädjar Jan Fredriksson. Foto Jyri Pietarinen det sociala. Ett annat viktigt gemensamt drag är att sinnesfunktionerna är annorlunda. Jag skulle tro att den autistiska vanan att sluta sig inom sitt skal, ritualerna och det utmanande beteendet framför allt är ett sätt att fly undan den stress som beror på att sinnesfunktionerna är annorlunda. Jan anser att rehabilitering borde inledas så tidigt som möjligt, och att siktet uttryckligen ska vara inställt på att främja förmågan till växelverkan. Det händer alltför ofta att man koncentrerar sig enbart på talet. När barnet lär sig att tala anses det vara rehabiliterat. Är det så, om någon spontan vilja till växelverkan inte har vaknat inom barnet? Är barnet inte då som en cirkusbjörn som har fått lära sig att cykla och som gör det till glädje för publiken? Föräldrar, lärare och andra som är med i rehabiliteringen, bör i början kommunicera på barnets villkor, utan att skynda på och utan att utöva påtryckning. Rehabiliteringen fokuserar på växelverkan Projektchef Jan Fredriksson, 39, fick för ett par år sedan sin diagnos på Asperger, som hör till autismspektret. Autismspektrum Autism är en neurobiologisk utvecklingsstörning i centrala nervsystemet. Störningen inverkar på individens utveckling och märks i hans beteende. Sociala svårigheter tillhör de drag som syns mest. Autismspektret omfattar en mängd mycket olika människor från toppbegåvningar till utvecklingshämmade. I Finland finns det omkring personer som hänförs till autismspektret. Mera information: Autism- och Aspergerförbundet rf. Finlands svenska Autism- och Aspergerförening rf: Inom barnet vaknar en vilja och förmåga till växelverkan endast om det märker, att andra kan tolka också dess egenartade beteende som en signal. Ofta finns det bakom tvångsrörelser eller egenheter ett budskap genom vilket barnet uttrycker sig. När den vuxna visar att han eller hon förstår barnets behov och dess rätt att vara sig självt börjar en växelverkan växa fram hos barnet. Jan arbetar inom Autism- och Aspergerförbundets projekt Empowerment, som riktar sig till vuxna AS-personer. De flesta vuxna AS-personer saknar diagnos och också av dem som fått sin diagnos är det få som omfattas av planerad rehabilitering och uppföljning. Många löper allvarlig risk att marginaliseras. Verksamhet tillsammans med andra i liknande situation behövs. Många AS-personer har ett enormt behov av att känna att någon behöver dem. Att hjälpa andra i motsvarande situation kan för kontrollen över livet till och med vara viktigare för den som hjälper än för den som får hjälp. Päivi Spåre Översättning Gunilla Bergström Besvärsnämnden publicerar sina beslut på internet Besvärsnämnden för social trygghet öppnade tidigare i höst webbplatsen Webbplatsen innehåller bedömningar av handläggningstider och statistik, anvisningar samt en databas med nämndens beslut. Besluten är anonyma, dvs klienternas namn nämns inte. År 2007 fick i medeltal 14 % av dem som besvärade sig beslutet ändrat i nämnden. 80 % av besluten består Andelarna ändrade beslut varierar mycket beroende på förmånsområde. Nästan 80 % av de beslut som var mål för besvär förblev oförändrade i besvärsnämnden. Besvärsnämnden för social trygght behandlar besvär som gäller FPA:s och arbetsplatskassornas beslut med undantag för studiestöd och arbetslöshetsärenden, som har egna besvärsnämnder. Verkställigheten av underhållsstödet kommer att flyttas från kommunerna till FPA med verkan från Samtidigt flyttas cirka 40 personer från kommunerna till FPA för att driva in underhållsbidrag. Överföringen av verkställigheten av underhållsstödet och indrivningen av underhållsbidrag till FPA hör till de uppdrag som i kommun- och servicestrukturreformen kommer att flyttas från FPA-ersättningen för läkararvoden har i år motsvarat cirka 25 % av de verkliga arvodena och tandläkararvodena cirka 37 %. FPA ersätter kostnader för läkararvoden enligt sjukförsäkringslagen, som anger att ersättningen är 60 % av den fastställda taxan. Taxan är i allmänhet mindre än arvodet. Statsrådet stadgare om taxegrunderna. Senast höjdes taxorna för läkararvoden år Tandläkartaxorna höjdes i början av år Små justeringar Underhållsstödet flyttas från kommunerna till FPA kommunerna till staten. Däremot överförs inga uppdrag som hänför sig till avtal om underhållsbidrag till FPA. Indexjustering varje år Arbete ska beskattas lindringare nästa år Beskattningen av förvärvsinkomster ska lindras år Lindringen kommer att genomföras genom en inflationsjustering av skattetabellerna, en sänkning av procentsatserna för marginalskatten i den statliga inkomstskatteskalan och genom införandet av ett nytt arbetsinkomstavdrag. Samtidigt kommer det nuvarande förvärvsinkomstavdraget i statsbeskattningen att avskaffas. För att skattesatsen på pensionsinkomster ska hållas på högst samma nivå som för motsvarande löneinkomster, kommer pensionsinkomstavdraget i både Ersättningsnivåerna nästan oförändrade stats- och kommunalbeskattningen att höjas. Avsikten är att pensionsinkomstavdraget för gifta pensionärer i kommunalbeskattningen ska höjas så att det blir lika stort som pensionsinkomstavdraget för ensamstående. Självriskandelen för resekostnader mellan bostaden och arbetsplatsen föreslås höjas från 500 till 600 euro. Hushållsavdraget till 3000 euro Regeringen föreslår också att hushållsavdragets maximibelopp höjs till euro och att I början av nästa år förändras FPA-ersättningarna för privatläkar och tandläkararvodena en aning. Taxorna för vissa åtgärder höjs medan de sänks för andra åtgärder. I praktiken betyder det att patienterna nästa år kan få lite högre eller lite lägre ersättningar, men den allmänna ersättningsnivån höjs i medeltal oförändrad. FPA har kompletterat listan över privatläkararvoden för vissa åtgärder. De nya ersättningstaxorna gäller läkarvård som fåtts eller senare. FPA publicerar vid årsskiftet de nya taxorna på sin webbplats i avsnittet Sjuk. Rättelse Senaste FPA-bladet berättade om social- och hälsovårdens klientavgifter, som ändrades i början av hösten. Klientavgifterna inom den kommunala hälso- och sjukvården har ett avgiftstak på 590 euro per kalenderår. När avgiftstaket är nåtts är de tjänster som taket gäller i regel avgiftsfria för klienten till slutet av kalenderåret, men avgiften för kortvarig institutionsvård minskar då till 14 euro (inte 12) per vårddag. Avgifter för barn under 18 år beaktas tillsammans med de avgifter som föräldrarna eller någon annan vårdnadshavare betalat. Underhållsbidragen och underhållsstödet kommer att börja höjas årligen i enlighet med förändringen i levnadskostnadsindex. Hittills har underhållsstödet höjts först efter det att levnadskostnadsindex har ökat med över 5 procent från föregående höjning. Därför har det gått flera år mellan höjningarna. Till de uppdrag som i och med den nya, i augusti stadfästa, lagen om underhållsstöd överförs till FPA söks inte personal genom öppet ansökningsförfarande innan kommunerna har utrett vilka av dem som tidigare har skött frågor i anslutning till underhållsstöd är villiga att flytta över till FPA. tillämpningsområdet utvidgas till att också omfatta installations-, underhålls- och instruktionsarbeten i anslutning till informationsoch kommunikationsteknik. Regeringen föreslår att mervärdesskattesatsen på livsmedel och foder sänks från 17 till 12 procent med verkan från Enligt förslaget ska tobaksskatten på cigaretter och andra tobaksprodukter höjas med i genomsnitt cirka 10 procent. Skatten på löstobak skulle dock höjas med i genomsnitt cirka 25 procent. 19

11 20 Kunde inte föra lilla Elisa till dagis Att hemvårdsstödet och kommuntillägget handlar om relativt små summor påverkade inte Niina Nurmis beslut att stanna hemma med barnen. Niinas föräldraledighet tog slut för tre månader sedan. Jag tänkte inte på pengar, då jag bestämde mig för att stanna hemma och inte har jag ångrat mitt be slut nu senare heller. Jag hade inte Fpa fakta hjärta att föra Elisa till dagis, funderar Niina, mamma till den nu ettåriga flickan. Lyckligtvis tillåter vår ekonomiska situation att jag är hemma, för jag tycker att vår lilla flickas liv skulle se ganska splittrat ut, om hon borde föras till dagis nästan varje dag. Övertidsjobb gör det lättare Niina medger att det kändes i plånboken då föräldrapenningen byttes till hemvårdsstöd. Pappans skiftarbete och möjligheten till övertidsarbete har dock minskat oron över familjens utkomst. För mig var det lätt att stanna hemma, också med små inkomster. Vetskapen om att den andra vid behov kan jobba över, gör det mycket lättare, funderar Niina. Vi har inte heller stora lån att betala, vilket gör vår situation lättare. Vi har inte behövt skära ned utgifter och inte avstå från något, även om vi aldrig annars heller haft någon konsumtionsfest, tilllägger familjens pappa Timo. Från daghem till klubben Att föräldrapenningperioden tog slut skakade inte familjens ekonomi, men familjen sparade lite då Elisas storebror också stannade hemma. Redan före Niinas mammaledighet var Eetu ofta borta från daghemmet, eftersom jag tack vare mitt skiftarbete ofta hade tid för barnet mitt i veckan. Ibland betalade vi dagvårdsavgiften lite i onödan, berättar Timo. Numera går Eetu i en klubb tre gånger i veckan och det har haft samma funktion som daghemmet tidigare. Vårdledigt i två etapper Niina har tänkt stanna hemma med barnen åtminstone till nästa sommar. Jag tror inte att vår ekonomiska situation spelar in, då jag beslutar återvända till arbetet. Det handlar mera om hur jag själv orkar. Jag har tänkt att jag återvänder till arbetslivet för ett år och tar sedan en ny vårdledightet för några månader, när Eetu börjar skolan. När barnen börjar skolan vill jag vara hemma. Annars är väl den här vårdledigheten min sista av sitt slag. Så jag tror jag ska ta ut allt jag får av den, skrattar Niina. Text Päivi Vuorivirta Foto Juha Törmälä 21 Niina tar ut allt hon får av vårdledigheten. Pappa Timo har skiftarbete och har därför ibland tid för Eetu också på dagarna. Alla får inte kommuntillägg till hemvårdsstödet Hälften av finländarna bor i kommuner som betalar kommuntillägg till hemvårdsstödet. Esbo är frikostigast med tillägget. Kommuntillägg till hemvårdsstödet betalas för närvarande av cirka 80 av Finlands sammanlagt 415 kommuner. Isynnerhet stora städer betalar tillägget. Politices studerande Laura Miettunen anser att Esbo stad är särskilt generös när det gäller kommuntilläggen. I Esbo finns ett stort antal högskoleutbildade familjer och staden har ett bra sysselsättningsläge. Köerna till dagvården är långa. Esbos tillägg är störst i landet, om man ställer beloppet utbetalda kommuntillägg i relation till mottagarna. För barn under 3 år betalas månatligen 218,64 euro, och ytterligare 99 euro i syskontillägg för eventuella syskon under 3 år. I sin pro graduavhandling, som Miettunen gjorde för Helsingfors universitet, har hon undersökt hur kommuntilläggssystemet har utvecklats från 90-talet fram till våra dagar. Ett kommuntillägg som till sitt eurobelopp är större än i Esbo betalas av Tammerfors, men för att få kommuntillägg ska barnet vara berättigat till handikappbidrag för personer under 16 år dvs. barnet ska vara kroniskt sjukt eller handikappat. Kommunerna kan således själva välja villkoren för vem som får tillägget. Oftast förutsätts det att endera föräldern sköter barnet hemma. Det näst vanligaste villkoret är att familjens samtliga barn vårdas hemma. Nästan hälften av kommunerna förutsätter dessutom att föräldrarna har en arbets- eller studieplats att räkna med dvs. att kommunal dagvård är ett faktiskt alternativ för föräldrarna, preciserar Miettunen. Det finns många kommuner som inte betalar något kommuntillägg alls. Därför skapar kommuntillägget regional ojämlikhet mellan invånarna i olika kommuner. Och eftersom tillägget ofta riktas till dem som arbetar, ger det också upphov till intern ojämlikhet mellan de som utnyttjar hemvårdsstödet. Å andra sidan är ju tillägget inte heller avsett som ett komplement till den allmänna grundtryggheten, funderar Miettunen. Hemvårdsstödet kan försämra kvinnors ställning på arbetsmarknaden. Foto Nana Uitto En kvinnofälla Många familjer vill själva sköta sina barn hemma. Det är oftast mamman som stannar hemma, vilket även ger hemvårdsstödet ofördelaktiga drag: Bland dem som har anlitat hemvårdsstödet länge finns många lågutbildade kvinnor med små inkomster. Det finns en risk för att de långa perioderna med hemvårdsstöd ytterligare försvårar dessa kvinnors läge på arbetsmarknaden. Långa familjeledigheter har konstaterats försvaga inkomstutvecklingen för kvinnor när de senare återinträder i arbetslivet. Dessutom förmodas hemvårdsstödet ha en koppling till att unga kvinnor oftare än män sysselsätts i kortjobb, säger Miettunen och fortsätter så här: Jag hoppas att hemvårdsstödet mer än tidigare skulle utnyttjas också av männen. På så sätt skulle också de risker som hänför sig till stödet fördelas jämnare mellan kvinnor och män. Milla Kauppila Föräldraledigheter och - dagpenningar Mammor och pappor har rätt till moderskaps, faderskaps- och föräldraledigheter utan att deras anställningsförhållanden bryts. Rättigheten grundar sig på tjänste- och kollektivavtal. Under dessa föräldraledigheter betalar FPA förädradagpenningar. Föräldradagpenningarna är moderskapspenning till mamman i 105 vardagar. Om mammans arbete utgör en hälsorisk för barnet eller modern kan hon bli mammaledig tidigare och få särskild moderskapspenning från FPA. faderskapspenning i 1-18 vardagar till en pappa som deltar i vården av barnet under moderskapseller föräldrapenningperioden. Pappor kan få en hel pappamånad genom att använda de 12 sista dagarna av föräldrapenningperioden istället för mamman och kombinera dem med 1-12 vardagar extra pappaledighet med faderskapspenning. Pappaledigheten kan tas ut när som helst inom 6 månader efter den egentliga föräldrapenningperioden. föräldrapenning i totalt 158 vardagar under föräldraledigheten till mamman eller pappan eller båda turvis. Adoptivföräldrar till barn under 7 år har rätt till föräldrapenning i högst 200 vardagar om barnet är äldre än 54 vardagar då det tas i vård. En familjen som samtidigt får flera biologiska barn eller adoptivbarn får en föräldrapenningsperiod som förlängs med ytterligare 60 vardagar för varje barn utöver ett barn. Dagarna får användas parallellt så båda föräldrarna kan vara hemma samtidigt. Föräldradagpenningarna bestäms i allmänhet på basis av de i beskattningen fastställda inkomsterna eller företagarinkomsten på samma sätt som sjukdagpenningar. Föräldrar som saknar inkomster eller har små inkomster får minst 15,20 euro/vardag i föräldrapenning. För arbetslösa motsvarar dagpenningen arbetslöshetsskyddet. En studerande förälder kan samtidigt få föräldradagpenningens minimibelopp och studiepenning. Om varken mamman eller pappan får studiepenning kan föräldradagpenningen betalas enligt arbetsinkomsterna. Dagpenningen till arbetsgivaren? Om en arbetstagare får lön under sin föräldraledighet och lönen är minst lika stor som föräldradagpenningen betalar FPA dagpenningen till arbetsgivaren, men semesterersättningen får arbetstagaren själv. Ansökan om dagpenning och semesterkostnadsersättning för föräldralediga anställda görs med blankett Y17 eller elektroniskt via Partiell föräldradagpenning Om båda föräldrarna arbetar på deltid olika tider på dygnet och turas om att ta hand om barnet kan de samtidigt vara föräldralediga på deltid och få partiell föräldrapenning. Den partiella föräldrapenningen beräknas skilt för vardera föräldern enligt de egna arbetsinkomsterna. Det är möjligt att elektroniskt ansöka om föräldradagpenningar och de flesta andra familjeförmåner via självbetjäningstjänsten på Närmare information i broschyren Barnfamiljer och på webbplatsen Frågor om familjeförmåner besvaras på servicenumret Moderskapsförpackningen eller140 euro Barnets mamma kan välja antingen en moderskapsförpackning (mammalåda) eller ett skattefritt moderskapsunderstöd på 140 euro. Familjer som på samma gång får flera barn får höjt moderskapsunderstöd. För två barn som på samma gång föds eller adopteras till familjen ger FPA ut 3 moderskapsunderstöd (1+2) och för tre barn 6 moderskapsunderstöd (1+2+3). Adoptivföräldrar har också rätt till moderskapsunderstöd förutsatt att barnet som tas i vård är under 18 år. Adoptivföräldrar kan få understödet efter att de har utsetts till adoptivföräldrar för ett barn. Ansökan om moderskapsunderstöd ska lämnas till FPA senast 2 månader före barnets beräknade födelsedatum. Adoptivföräldrar ska ansöka om moderskapsunderstöd inom 2 månader efter att de tagit emot barnet. Det är också möjligt att köpa moderskapsförpackningen för 274,15 euro + porto. På Åland sköter kommunerna moderskapsunderstödet. Frågor om moderskapsförpackningen och familjeförmåner besvaras på servicenumret Barnbidrag För barn som är bosatta i Finland betalar FPA månatligen barnbidrag skattefritt tills barnet fyller 17 år. Bidraget betalas vanligen till barnets vårdnadshavare. Om barnbidraget betalas till barnet självt beaktas detta barn inte i syskonförhöjningarna. För familjens barn som är berättigade till barnbidrag betalar FPA varje månad 100 för äldsta barnet 110,50 för nästäldsta andra barnet 131 för tredje barnet 151,50 fjärde barnet 172 för femte barnet och varje följande barn. Ensamstående föräldrar får ett ensamförsörjartillägg på 46,60 /månad för varje barn. Gemensam vårdnad utesluter inte tillägget men samboende får inte ensamförsarjartillägg. Ansökan om barnbidrag kan göras redan i samband med ansökan om moderskaps- och föräldradagpenningar, men också senare. Barnbidraget kan i allmänhet betalas 6 månader retroaktivt efter att FPA har fått ansökan. Följande betalningsdagar är i år och i början av nästa år 23.1, 26.2, och Adoptionsbidrag FPA betalar ett skattefritt specialbidrag till adoptivföräldrar som adopterar barn under 18 år från utlandet. Adoptionsbidraget är en engångsersättning och beloppet är beroende på barnets hemland: Estland euro Kina och Colombia euro andra länder euro. Om flera barn adopteras på samma gång betalar FPA 30 % av bidragsbeloppet för varje barn utöver ett barn.

12 22 23 Alla familjeförmåner kan sökas elektroniskt FPA:s e-tjänst har nu kompletterats med elektronisk ansökan om stöd för hemvård och privat vård av barn. Därmed kan föräldrar nu ansöka elektroniskt om alla familjeförmåner som har samband med barnets födelse och vård. Sedan november i fjol har e-tjänsten erbjudit möjlighet att ansöka om föräldradagpenningar, moderskapsunderstöd, barnbidrag och adoptionsbidrag via nätet. Nu omfattar tjänsten även e-ansökan om hemvårdsstödets och privatvårdsstödets vårdpenning och -bidrag samt partiell vårdpenning. Hela paletten e-tjänster för barnfamiljer blev komplett i och med att stöden för barnavård kom med. Nu kan föräldrarna enkelt ansöka om alla familjeförmåner via nätet. Förutom e-ansökningar kan föräldrar via e-tjänsten även t.ex. meddela om att de flyttar fram pappamånaden eller vill avbryta föräldrapenningen. I e-tjänsten kan man också följa med om ansökan har behandlats, läsa beslutet och se när betalningen nästa gång kommer på kontot. Via e-tjänsten kan man också bl.a. kontrollera när föräldrapenningen tar slut så man kan ansöka om stödet för barnavården i god tid. Då undviker man att det blir avbrott mellan föräldrapenningen och vårdpenningen. FPA betalar hemvårdsstöd för barn under 3 år som inte har en kommunal dagvårdsplats. Privatvårdsstöd kan FPA bevilja upp till 7 års ålder för barn som vårdas hos en privat dagvårdsproducent. FPA fick i fjol över ansökningar om stöd för barnavården. Lätt som en plätt Det är lätt att ansöka om hem- och privatvårdsstöd elektroniskt. E-tjänsten begär endast om svar på de frågor som behövs och låter en inte gå vidare förrän allt som behövs är ifyllt. Hos FPA kan ansökan behandlas snabbare när alla uppgifters som behövs kommer på en gång. Föräldrar som endast ansöker om hemvårdsstödets vårdpenning klarar ansökan utan bilagor. De som ansöker om vårdtillägg måste bifoga löneintyg eller andra inkomstutredningar. E-tjänsten uppger vilka bilagor som behövs och ger anvisningar om hur man kan skicka bilagorna till FPA utan postkostnader. När en familj ansöker om stöd för privat vård ska dagvårdsproducenten skicka en utredning till FPA. De dagvårdsproducenter som har FOnummer kan göra sin utredning elektroniskt via e-tjänsten för företag och samfund, dit man loggar in med Katso-koder. FPA:s e-tjänster finns på adressen Man loggar in antingen med sina nätbankskoder eller om man har tillgång till kortläsare, med sitt elektroniska id-kort. Mammalådan i New York Presidenten presenterade nationens gåva till nyfödda för FN:s generalförsamling Republikens president Tarja Halonen presenterade moderskapsförpackningen i vardagligt tal mammalådan och dess innehåll när hon stod värdinna för ett internationellt partnerskapsevenemang i New York den 25 september. Temat för evenemanget var en förbättring av kvinnors och barns sanitära villkor i synnerhet i utvecklingsländerna. De två andra värdarna för evenemanget, som ordnades under samma vecka då FN:s generalförsamling öppnades, var Chiles och Tanzanias presidenter. President Halonen berättade om den finländska rådgivningsverksamheten, moderskapsunderstödet och barnbidragen, som har höjt mödrarnas och barnens välfärd. Moderskapsförpackningen bidrog till att havande mödrar på ett heltäckande sätt kunde integreras i hälsovården, eftersom kravet för att få förpackningen var att modern deltar i hälsokontroller. Förpackningen började delas ut till mödrarna redan år 1938, då Finland var ett fattigt land. Till en början var det bara havande mödrar med små inkomster som fick förpackningen, men år 1949 började den delas ut till alla föderskor utan behovsprövning. Ett år innan började Finland betala ut också barnbidrag. Skötseln av moderskapsunderstöden och barnbidragen flyttades från kommunernas socialbyråer till FPA i början av 1990-talet. Hilkka Nakari President Tarja Halonen säger att moderskapsförpackningen är nationens. välkomstgåva till de nyfödda. Foto Anne Saint-Pierre. Högre barnbidrag från och med tredje barnet I början av år 2009 höjs barnbidragen från och med familjens tredje barn. Höjningen berör därmed flerbarnsfamiljer som enligt undersökningar har det särskilt kärvt. FPA betalar barnbidrag för barn under 17 år. Barnbidraget är skattefritt. Nästa år kommer FPA att betala barnbidrag för drygt en miljon barn. Cirka 14 procent av barnen eller barn får nästa år högre barnbidrag. Hemvårdsstödets vårdpenning ska enligt budgetförslaget stiga med 20 euro i månaden nästa år. Efter höjningen är vårdpenningen för ett barn under tre år 314,28 euro i månaden. För familjens övriga under treåringar hålls vårdpenningen vid 94,09 euro i månaden. Likaså förblir vårdpenningen för familjens övriga barn 60,46 euro i månaden. Privatvårdsstödets vårdpenning höjs också med drygt 20 euro. Nästa år är stödet 160 euro i månaden per barn. Efter årsskiftets höjningar är barnbidragen följande: 100 euro för äldsta barnet under 17 år 110,50 euro för det andra barnet 141 euro för det tredje barnet 161,50 för det fjärde barnet 182 euro för det femte och därpå följande barn. Hem- och privatvårdsstödets vårdpenning stiger nästa år Stöden för hemvård och privat vård är avsedda för familjer vars barn inte har kommunal dagvård, utan barnet vårdas på annat sätt. Höjningarna avser att förhindra en försämring av barnfamiljernas ekonomiska situation och förbättra familjernas reella möjligheter att välja vårdalternativ som är bäst för familjens barn. Nästa år betalar FPA hemvårdsstöd till ungefär familjer och privatvårdsstöd till cirka familjer. Minsta föräldradagpenningen blir över 5 euro bättre Enligt budgetförslaget höjs de lägsta moderskaps-, faderskaps och föräldrapenningarna nästa år till samma nivå som arbetslöshetstrygghetens minimidagpenningar. Höjningen är cirka 170 euro i månaden, då minimidagpenningen höjs från nuvarande 15,20 euro till 22,04 euro per vardag. Höjningen innebär att minimidagpenningarna stiger från cirka 380 euro till 550 euro i månaden. Det blir dock mindre i handen, eftersom även minimidagpenningarna räknas som beskattningsbar inkomst. Höningen är mest kännbar i mödrarnas dagpenningar eftersom 13 procent av mammorna fått sin moderskaps- och föräldrapenning till minimbelopp, medan andelen är endast 2 procent bland papporna. Fpa fakta Stöd för vård av barn Ett barn har rätt till kommunal dagvård efter föräldradagpenningperioden ända tills barnet blir läropliktigt. Som alternativ till kommunal barndagvård eller av privat dagvård som köpts av kommunen kan föräldrarna välja en annan vårdform och från FPA få antingen stöd för hemvård av barn när familjen har ett barn under 3 år. stöd för privat vård av barn när familjens barn under skolåldern tas om hand av en privat dagvårdsproducent. Det kan vara ett privat daghem, en familjedagvårdare eller en person som är anställd av familjen. Familjerna kan flexibelt välja stöd för hemvård eller privatvård för olika barn. Stödet för hemvård är en vårdpenning som betalas separat för varje barn berättigat till stödet. Stödet är 294,28 e/mån för ett barn under tre år, 94,09 e/mån för varje därpå följande barn under tre år och 60,46 e/mån för barn under läropliktsåldern. FPA kan också utöver vårdpenningen betala ett vårdtillägg som är högst 168,19 /mån. Vårdtillägget betalas för endast ett barn. Adoptivföräldrar kan få stöd för hemvård också då de adopterar ett barn över 3 år. Stödet kan beviljas tills det förflutit 2 år från föräldrapenningperiodens början. Stödet upphör senast då barnet börjar skolan. Rätten till vårdtillägg och vårdtilläggets storlek beror på familjens inkomster. FPA betalar stödet till den förälder eller målsman som huvudsakligen vårdar barnet. Om barnet vårdas av någon annan än målsmannen kan stödet betalas till den. Stödet för privat vård av barn består av en vårdpenning på 137,33 e/mån per barn och ett inkomstbundet vårdtillägg på högst 134,55 e/mån och barn. Vårdpenningen och vårdtillägget betalas för varje barn som är berättigat stöd för privat vård av barn. Familjen ansöker om stödet hos FPA men FPA betalar det till dagvårdsproducenten. FPA betalar stödet för privat vård direkt till dagvårdsproducenten. Åland har eget stödsystem för vård av små barn som sköts av kommunerna. Partiell vårdpenning Föräldrar som för att ha mera tid för sitt barn väljer att arbeta högst 30 timmar i veckan kan få partiell vårdpenning då barnet är under 3 år och då barnet går i skolans lägsta klasser. Den partiella vårdpenningen är 70 euro i månaden. Om barnet omfattas av förlängd läroplikt p.g.a. sjukdom eller handikapp kan FPA bevilja partiell vårdpenning tills barnet avslutat sitt tredje skolår. Om barnets skolstart har blivit uppskjuten kan man få partiell vårdpenning om barnet deltar i förundervisning. Om båda föräldrarna under samma period arbetar på deltid för att kunna ta hand om barnet t.ex. den ena på förmiddagar och den andra på eftermiddagar, kan båda få partiell vårdpenning. Hemvårdsstöd, privatvårdsstöd och partiell vårdpenning kan beviljas 6 månader retroaktivt efter ansökan. Frågor om familjeförmåner besvaras på FPA:s servicenummer Specialvårdspenning för föräldrar till sjuka barn Specialvårdspenningen är avsedd att ersätta kortvarigt utebliven inkomst till förälder som deltar i sjukvården eller rehabiliteringen av sitt barn som är under 16 år då barnet är på sjukhus eller sjukhuspoliklinik eller även till dessa ansluten vård hemma på rehabiliterings- eller anpassningsträningskurs Om barnet är 7-15 år betalar FPA specialvårdspenning endast om barnet har en svår sjukdom och vårdas på sjukhus eller poliklinik. Specialvårdspenningen bestäms liksom sjukdagpenningen enligt förälderns arbetsinkomst. Specialvårdspenningen är beskattningsbar inkomst. Föräldrar som saknar inkomster eller har låga inkomster kan få minibeloppet 15,20 per vardag. För föräldrar som studerar eller är arbetslösa är beloppet minst lika stort som deras tidigare bidrag. Omställningsskydd efter uppsägning Anställda som blir uppsagda på ekonomiska eller produktionsrelaterade grunder kan få ett tillägg för sysselsättningsplan eller alternativt en förhöjningsdel till grunddagpenningen eller utbildningsstöd. Både förhöjningsdelens och tilläggets fulla belopp är 4,21 euro/dag, men de kan inte betalas samtidigt. Det primära stödet är tillägget för uppgjord sysselsättningsplan. Förhöjningsdelen eller tillägget kan inte betalas i samband med arbetsmarknadsstöd. Företagare får varken tillägg för sysselsättningsplan eller grunddagpenningens förhöjningsdel. Allt flera väljer flergångsblöjor Flergångsblöjorna har vuxit i popularitet och finländarna är föregångare som konsumeter av flergångsblöjer. Enligt FPA:s undersökning har användingen av flergångsblöjor ökat med 15 procentenheter under åren och samma trend fortsätter. De senaste åren har prov på flergångsblöjor även ingått i moderskapsförpackningen. Hushållsavdraget stiger nästa år till euro. Den summan kan hushåll få dra av i beskattningen, då de köper hem t.ex. renoverings- eller städtjänster.

13 24 25 Baby på väg? Sök familjeförmåner på webben Via FPA:s e-tjänst kan du ansöka om moderskapsförpackningen, moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning samt barnbidrag. Du kan också följa med i vilket skede din ansökan är och se följande betalningsdatum. Logga in med dina nätbankkoder. FPA:s nya webbplats som publiceras kring årsskiftet, ska vara mera ändamålsenlig än den nuvarande. FPA:s webbplats får nytt utseende I april nästa år är det meningen att Finland ska övergå till ett referensprissystem i för läkemedelsersättningarna. Refernsprissystemet ingår i statens budgetförslag för år Referensprissystemet skulle bestå av referensprisgrupper, som baserar sig på Läkemedelsverkets förteckning över sinsemellan utbytbara läkemedelspreparat. Det referenspris som ställs upp för en referensprisgrupp är det högsta pris från vilken läkemedelsersättningen räknas. Referenspriset omfattar minutförsäljningspriset inklusive mervärdesskatt för det förmånligaste preparatet i referensprisgruppen förhöjt med 1,50 euro. Om det förmånligaste preparatets pris är 40 euro eller mer, ska referenspriset vara minutförsäljningspriset inklusive mervärdesskatt förhöjt med 2 euro. Tack vare referensprissystemet Referensprissystem ska få bukt med ökande läkemedelsutgifter kan patienten med sina egna val påverka sina läkemedelskostnader. En patient som köper ett preparat, vars pris inte överstiger referenspriset, får ersättning för hela medicinpriset. Om patienten inte vill att det ordinerade läkemedlet byts ut till ett läkemedel som inte kostar mer än referenspriset på apoteket, måste patienten själv betala den överstigande delen. I situationer där läkaren har bedömt att ett läkemedel med ett visst handelsnamn bör användas av medicinska eller terapeutiska skäl, ska ersättningen betalas för priset på det preparat som läkaren antecknat i receptet. Inbesparingar både för FPA och patienterna FPA:s webbplats får nytt utseende något tag kring årsskiftet. De nya sidorna ska vara klarare och enklare att använda. I och med förnyelsen ska också aktuella frågor få mera synlighet. På basis av responsen på den nuvarande webbplatsen har kunderna varit nöjda med att förmånsområdena indelats enligt livssituation. Denna indelning består men blir nu ännu tydligare, för att var och en ska ha det enklare att hitta den information som berör dem själva. På de nya webbsidorna finns sökfunktionen och språkalternativen uppe till höger. Språkalternativen är nu finska, svenska, engelska och teckenspråk (finskt). Med förstorings och förminskningsverktygen kan man ändra textstorleken på skärmen. Samtidigt får e-tjänsten, beräkningsprogrammen och de utskriftbara blanketterna en mera framträdande roll på webbplatsen. Synligare blir också snabblänkarna till de mest använda avsnitten som exempelvis kontaktuppgifterna till FPA. Referensprissystemet är avsett att komplettera läkemedelsutbytet och främja användadet av förmånligaste utbytbara läkemedelspreparat. Referensprissystemet ska få bukt med FPA:s ständigt ökade utgifterna för läkemedelsersättningar, bl.a. för att minska trycket att höja sjukförsäkringsavgiften. Referensprissystemet beräknas spara hela 85 miljoner euro på årsnivå. Härav beräknas paitenterna tillsammans spara 33 miljoner euro i läkemedelskostnader. Kräver lagändringar Referensprissystemet kräver ändringar både i sjukförsäkringslagen och läkemedelslagen. Lagen om ändring av sjukförsäkringslagen är avsedd att träda i kraft den 1 januari 2009, men så att bestämmelserna om referensprissystemet ska tillämpas från och med den 1 april Lagen om ändring av läkemedelslagen avses träda i kraft den 1 april Över fick ett litet tillskott folkpension utöver arbetspensionen Vårens jämförande datakörning hittade rekordmånga nya folkpensionstagare. Vid utgången av oktober hade FPA beviljat nya folkpensioner. För de flesta handlar det om små summor, eftersom de nya folkpensionstagarna i genomsnitt får 28 euro till i månaden. FPA genomför denna jämförande datakörning varje år Deltidspension är ett alternativ för dem som vill vara med i arbetslivet ända fram till ålderspensionen. Deltidspensionen förlänger också tiden i yrkeslivet, men den ökar inte den totala arbetsinsatsen eftersom yrkesbanan inte förlängs så mycket att det skulle kompensera den minskade arbetsinsats som deltidsarbete innebär. Pensionsskyddscentralen har utvärderat hur deltidspensionen fungerar i förhållande till pensionsreformens Vredens druvor för att se till att folkpensionerna betalas ut till rätt belopp i förhållande till andra pensioner och ersättningar. I år fick FPA-byråerna rekordmånga, närmare fall som krävde närmare utredningar. Ökningen beror på att folkpensionerna nivåhöjdes Samtidigt slopades kommunernas dyrortsklasser och gränsen för utbetalning av mål. Bedömningen grundar sig bl.a. på en undersökning från år får nu lättare jobb Deltidspensioner stöder fortsatt förvärvsarbete genom att allt fler äldre arbetar. Yrkesbanorna blir längre och sysselsättningsgraden bland äldre personer ökar. Under de senaste åren har utvecklingen på den finländska arbetsmarknaden följt detta mål. Sysselsättningsgraden bland dem som Även den mest inbitna solstrålen måste medge att de negativa känslorna ofta vinner en brakseger över de positiva i fråga om både mängd och intensitet. Ungefär så stod det i en tidningsartikel som handlade om hjärnans funktion. Trots att jag har mer än tillräckligt erfarenhet av negativa känslor väckte meningen en störtsjö av protester inom mig. Jag höll just på att börja skriva om hur förunderligt det är att negativitet verkar betraktas som ett helt normalt känslotillstånd. Så fick jag höra om blodbadet i Kauhajoki. Plötsligt kändes det ännu mer angeläget att grunna över vart "det normala hatet bär oss. Jag företog några sökningar för att försäkra mig om att påståendet i tidningsartikeln inte var endast ett enskilt fall utan en återspegling av hur hela vår kultur förhåller sig till hat. I den finska versionen av Wikipedia sägs att hat inte nödvändigtvis är en irrationell känsla, efter-som det faller sig naturligt att hata någon eller något som hotar en persons existens, välbe-finnande eller värderingar. På webbplatsen för stödcentralen för studerande fick jag lära mig att hat är en del av ett sunt känsloliv och att den som undertrycker hatet bara ökar smärtan. På webbplatsen frågar man sig också varför den som förolämpas inte borde bli arg. En psykolog som annars talar kloka ord säger i en tidningsartikel att endast den som förmår hata också förmår kämpa för det goda. Någon har hållit en föreläsning om konstruktivt hat. En intelligent författare sätter sig inte utan orsak till motvärn mot nutidens ruttenhet och ger ut en bok med essäer om vrede och bitterhet, Vihan ja katkeruuden esseet. Deltidspension förlänger yrkeslivet Skolmördaren i Kauhajoki uppgav misantropi, människohat, som sin livsåskådning. folkpension justerades nedåt. Det innebär att man nu kan få folkpension med lite större inkomster än tidigare. De flesta nya folkpensionstagare får endast lite till eftersom de också har annan pension. Största delen har fått sin folkpension retroaktivt från och med början av året. Från dessa retroaktiva betalningar har FPA innehållit en förskottsskatt på 40 % enligt anvisningar från skatteförvaltningen. FPA verkställer inte förskottsinnehållning på folkpensioner som understiger 150 euro i månaden, utan då skatteinnehållningen görs då från arbetspensionen. fyllt 55 har stigit, delvis tack vare att deltidspensioner blivit allmännare. Inom EU ses deltidsarbete också som ett sätt att förlänga yrkesbanorna. Resultaten visar emellertid också att deltidspensionärer inte ålderspensionerar sig senare än andra, vilket innebär att deltidspension ofta minskar den totala arbetsinsatsen. Deltidspension infördes år När systemet skapades antogs att deltidspensionen i viss mån skulle ersätta invalidpensionerna. En viktigare motivering var att deltidsarbete ansågs passa äldre arbetstagare när arbetsförmågan sjunker med åldern. Villkoren för deltidspension har ändrats under årens lopp, vilket har påverkat antalet personer som går i deltidspension. År 2002 började rekordmånga nya deltidspensioner. Då gick mer än personer i deltidspension, medan antalet nya deltidspensioner i fjol var För närvarande är personer deltidspensionerade. Det är givetvis viktigt att människan identifierar och möter sina inre känslor. Och visst är det normalt att bli arg. Det kan till och med hända att också hatet, som är en mycket mer genomgripande känsla än ilskan, är en normal känsla. När jag skriver så här ger jag dock ordet normalt betydelsen allmänt, vilket är något helt annat än om man definierade ordet normalt som naturligt eller sunt. Har hat någonsin genererat något gott? Tänk om det inte fanns något hat? Tänk om vi kom ihåg att vrede av tradition räknas till de sju dödssynderna? Vissa tänkesätt utgår från att människan i grund och botten är god. Att uttrycka känslor av ilska och vrede och att rikta dem mot andra varelser betraktas som felaktigt och oskickligt agerande, som kan ändras genom medvetna mentala övningar. I våra skolor saknas den här typen av undervisning. På väg från jobbet stöter jag invid en husknut på en skara 10- till 11-åriga pojkar. De leker med plastvapen som ser synnerligen äkta ut. En av pojkarna siktar på de andra med en kraftig kulsprutepistol. Det känns inte alls skojigt snarare skrämmande. Leken strider också mot mina värderingar. Borde jag reagera sunt och ilskna till? Tuula Helne specialforskare, FPA Översättning Kurt Kavander HIlkka Nakari Åldersgränsen ned till 75 år Kommunerna börjar tidgare bedöma äldres servicebehov Från och med början av nästa år har alla personer som har fyllt 75 år rätt att få en bedömning av behovet av socialservice från kommunn. Service för varje klient ska gås igenom individuellt. Hittills har endast personer som är 80 år och äldre fått en dylik bedömning Syftet är att förbättra de äldres möjligheter att bo i sitt eget hem och till exempel inleda institutionsvård i ett senare skede. I icke-brådskande fall ska servicebehovet bedömas senast den sjunde dagen efter det att personen i fråga har kontaktat socialmyndigheterna. I brådskande fall ska kommunen bedöma behovet av socialservice utan dröjsmål. Socialservicen kan kontaktas av den äldre själv, dennes anhöriga eller en annan person eller myndighet. Gäller finländare De mest allmänna tjänsterna som kommunen erbjuder åldringarna är hemtjänst eller kombinerad hemtjänst och sjukvård, det vill säga hemvård, och stödtjänster som hänför sig till detta, så som måltidstjänst och stöd för närståendevård. År 2009 finns det cirka finländare i åldern år. En femtedel av dem förväntas be om en bedömning av servicebehov. De totala kostnaderna är 3,1 miljoner euro enligt bedömningar. Statens andel skulle vara en miljon euro.

14 26 Gratiskurser öppnar dörren till datorn och internet Internet är full av information, sådan som du behöver i vardagen men också våldsamma datorspel och annat skräp som vi skulle må bättre av utan. En inkörsport till nätet är Smakprov på internet, Helsingfors stadsbibliotek gratiskurser för nybörjare. I Munksnäs bibliotek samlades i slutet av september tre datornybörjare för att få nycklarna till internet. Läraren, specialbibliotekarien Jutta Leffkowitsch från biblioteket i Östra centrum har kommit hit för att under några timmar ge Carita Fogde, Paul Gundersen och Björn Holmberg ge tillgång till internets oändliga informationskanal. De bärbara datorerna är hithämtade från biblioteket i Glaspalatsets Träffpunkt där man även kan boka in sig för privat datorundervisning. Både Björn och Paul har redan datorer hemma, men för att kunna använda dem behöver de lära sig tekniken. Paul ser fram emot att bli delaktig av informationen som finns i uppslagsböckerna på internet. Kartorna kommer också att bli någonting han behöver, säger han medan han i datorskärmen får fram huset där han bor, en flygbild som Jutta lärt honom hitta via Googlemaps. När han söker på Fjärrkarelen får han se bilder av finska fronten där han tillbringade fem krigsår. Jag vill läsa tidningar på internet. Det skulle aktivera mina språkkunskaper. Den här kursen är stimulerande, bromsar tas bort som hittills hindrat mig från att använda internet, säger Paul medan Jutta visar hur han kan få fram ett tangentbord med det kyrilliska alfabetet. Aktualiteter från hela världen När jag frågar åldrarna på de de tre deltagarna visar det sig att Björn Holmberg med sina 88 år FPA vill samsas om kontor i Österbotten Folkpensionsanstalten söker samarbete med andra myndigheter för kontoren i Nykarleby, Korsnäs och Kristinestad. Partners kunde vara kommunen, polisen, skattebyrån eller arbetskraftsbyrån. Tanken är att spara i lokalkostnader, inte att skära ned på personalen. Carita Fogde som är religionsvetare befarar att hon kommer att skriva ut massor av intressanta artiklar nu när hon får tillgång till internet. Efter Jutta Leffkowitsch korta introduktionskurs känner sig Björn Holmberg och Paul Gundersen märkbart stimulerade av att kunna leta efter information de behöver på internet. Ersättningar för sjukvårdsresor ökar i antal Sjukförsäkringens reseersättningar har ökat i betydelse då resorna till vården av olika orsaker har blivit längre. Det visar en undersökning som utreder reseersättningarnas betydelse inom sjukvården. Reseersättningarna infördes i början av 1960-talet. An efter som befolkningen koncentrerarades till stora tätorter och bilismen ökade minskade reseersättningarnas betydelse. Grundläggande förändringar som skett i åldringsvården och -omsorgen har tillsammans med att befolkningen åldras på nytt ökat reseersättningarnas betydelse. Också vårdgarantisystemet har lett till att patienter kan hamna att resa långa vägar för att få vård inom utsatt tid. Jämfört med 1960-talet har antalet ersatta sjukvårdsresor nu är Juttas hittills äldsta elev. Efter den här korta introduktionskursen känner han sig redan säkrare vid datorn. Intresserat iakttar han på datorskärmen satellitbilder av sommarstugan i Strömfors. Inför utlandsresor kan man med hjälp av internet vandra på resmålets gator, upplyser Jutta. Teater- och flygbiljetter är sådant som många av deltagarna på hennes kurser vill lära sig att boka och köpa. Carita Fogde funderar på att köpa dator för att börja betala räkningar via internetbanken och få tillgång till gratistelefonen Skype. Visst har jag också funderat på att börja e-posta. Läsa aktualiteter och texter om psykologi på internet intresserar också, säger Carita medan hon googlar in sig på presidentvalskandidaten Barack Obama i USA. Text Sunniva Ekbom Foto Vaula Aunola fördubblats. År 2007 betalade FPA reseersättningar till personer som totalt åkte till och från sjukvård ungefär 5 miljoner gånger. Ersättningarna uppgick till cirka 196 miljoner euro, vilket motsvarar två procent av alla hälsovårdsutgifter inom den offentliga sektorn. Största delen av sjukvårdsresorna ersätts inte alls, eftersom självrisken för enkel resa är 9,25 euro och årssjälvrisken 157,25 euro per kalenderår. Källa: Paltta P. Kenelle korvataan? Sairauden vuoksi tehtyjen matkojen korvaaminen Suomessa ja eräissä muissa maissa. Helsinki: Kela, Sosiaali- ja terveysturvan tutkimuksia 99, ISBN (inb.), (pdf). Pris: 6 euro. Fpa Över 80 % av åringarna surfar på nätet Över 60-åringar ökar mest på internet Enligt intervjuer som statistikcentralen gjorde i våras hade mer än 3,2 miljoner finländare, dvs. ungefär 83 procent av alla åringar, använt internet under de senaste tre månaderna. År 2004 var motsvarande siffra 70 procent. Användningen av internet är numera regelbundet eftersom hela 78 procent använder internet varje vecka. Nätbanken och resor lockar mest Nästan alla under 40 år använder internet. Efter 40 börjar andelen Depression största hotet mot arbetsförmågan i Finland Social- och hälsovårdsministeriets Masto-projekt har som mål att minska depressionsrelaterad arbetsförmåga åren Förtidspensioneringar och sjukfrånvaron har ökat kraftigt fastän det blivit ovanligare med depression som diagnostiserad sjukdom. År 2007 beviljades ca finländare invalidpension på grund fakta Grundtrygghet för arbetslösa Grunddagpenningen, utbildningsstödet och arbetsmarknadsstödet för åriga arbetslösa arbetssökande är som högst 24,51euro per dag. Den betalas för 5 dagar i veckan. Barntillägget är för ett barn 4,64 euro, för två 6,82 euro och för tre eller flera barn 8,79 euro per dag. Grunddagpenning kan beviljas arbetslösa som uppfyller arbetsvillkoret och inte hör till någon arbetslöshetskassa. Den betalas för 5 dagar i veckan högst 500 dagar och räknas som beskattningsbar inkomst. Av en person som för första gången söker arbetslöshetsersättning förutsätter arbetsvillkoret minst 10 månader arbete under de senaste 28 månaderna som föregått arbetslösheten. För en person som redan tidigare har fått arbetslöshetsersättning är arbetsvillkoret endast 8 månader arbete under de senaste 24 månaderna. För företagare är arbetsvillkoret strängare och företagsverksamheten bör ha upphört. Arbetsmarknadsstöd kan även beviljas arbetslösa som inte uppfyller arbetsvillkoret och arbetssökande som redan fått arbetslöshetsdagpenning den maximala tiden, dvs. i 500 dagar. Inget arbetsmarknadsstöd beviljas under 25-åringar som saknar yrkesutbildning och som inte heller har deltagit i arbetsmarknadsutbildning eller arbetspraktik. Arbetsmarknadsstödet är behovsprövat: nästan alla inkomster och minska och den är ännu tydligare bland dem som fyllt 50. Av åringarna använder ändå över 40 procen internet och under de senaste åren har användningen ökat relativt sett mest i gruppen över 60 år. Nätbanksärenden och resetjänster är de vanligaste ändamålen för nätanvändningen. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens årliga undersökning om användning av informationsoch kommunikationsteknik. Omkring personer intervjuades för undersökningen. Nuvarande och tidigare FPA-anställda får sitt pensionsutdrag på nätet av depression. Majoriteten var kvinnor. Av de invalidpensionerade var finländare pensionerats på grund av depression. Utgifterna för invalidpensionerna på grund av depression var 491 miljoner euro och sjukdagpenningsutgifterna 109 miljoner euro år Social- och hälsovårdsministeriet tillsatte Masto-projektet i fjol höstas. I projektet deltar representanter från de centrala förvaltningsområdena, arbetsmarknadsorganisationerna och den tredje sektorn. Verksamhetsplanen beskriver delprojekt, åtgärder, lagändringar och samarbete som lösningar. sociala förmåner som den arbetslöse själv eller makan/maken har inverkar på hur stort arbetsmarknadsstödet blir. Från inkomsterna avdras förutom utgifterna för inkomstens förvärvande även 536 /mån från makans/ makens inkomster. Om man har fått grunddagpenning och/eller inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning innan man börjar få arbetsmarknadsstöd påverkar partnerns inkomster inte beloppet under de första 180 dagarna. Samma gäller arbetslösa som fyllt 55 år och som uppfyllt arbetsvillkoret före arbetslösheten eller deltar i arbetspraktik, arbetskraftspolitisk utbildning eller rehabilitering. FPA kan betala jämkat arbetsmarknadsstöd till arbetssökande som arbetar på deltid eller endast sporadiskt under en två veckors period. Utbildningsstödet är en möjlighet för arbetslösa som före arbetslöshetsperioden har haft arbete i 10 månader under två års tid då de inleder arbetskraftsutbildning som arbetsförmedlingen hänvisat. FPA betalar stödet som grundstöd, arbetslöshetskassorna betalar utbildningsstödet som förtjänststöd till sina medlemmar. Dessutom kan FPA betala stöd för uppehälle till den som deltar i utbildningen. Ansökan om arbetslöshetstrygghet kan göras då man anmäler sig som arbetslös arbetssökande till arbetskraftsbyrån. Personer som är eller tidigare varit anställda hos FPA kan nu via e-tjänst på internet få ett arbetspensionsutdrag från FPA:s anställningsregister.e-tjänsten ger en uppskattning av den ålderpension eller förtidspension som den anställda förtjänat. Anställningsregistret ger en pensionsålder och en uppskattning om hur mycket arbetspension som hittills införtjänats hos FPA och hur stor pensionen vore om anställningen fortsätter till 68 års ålder. Beräkningstjänsten finns på adressen Man loggar in med sina nätbankskoder eller alternativt med sitt elektroniska id-kort, som dock förutsätter att man har tillång till kortläsare. Det går inte att beräkna pensionsbeloppet om man redan får någon pension från FPA (t.ex. deltidspension eller partiell sjukpension) och inte heller om man är född 1946 eller tidigare. I sådana fall kan man skicka en e- postförfrågan till De som arbetat inom den privata sektorn har från och med i år fått sina pensionsutdrag hem per post. Dessa utdrag omfattar inte FPA:s arbetspension. Arbetslösheten kostade kommunerna mindre I fjol betalade arbetslöshetskassorna och FPA totalt 2,3 miljarder euro i arbetslöshetsförmåner. Summan har minskat under de senaste åren. I samband med arbetsmarknadsstödets finansieringsreform år 2006 började kommunerna betala en del av arbetsmarknadsstödet. De betalar hälften av kostnaderna för dem som varit arbetslösa i minst 500 dagar Färre förväntas nästa år behöva bostadsbidrag Nästa år uppskattas bostadsbidragen stiga till i medeltal 253 euro i månaden. Grunderna för bostadsbidraget hålls dock på samma nivå som år Enligt uppskattningar som gjorts tidigare i höst, borde antalet mottagare av bostadsbidrag minska med cirka på grund av sysselsättningsläget, som blivit bättre. Grunddagpenningen stiger Grunddagpenningen för arbetslösa höjs vid årsskiftet nästa år, då det fulla beloppet är 26,63 euro per dag och cirka 550 euro i månaden före skatt. och som inte omfattas av några sysselsättningsåtgärder. År 2007 fick kommunerna en räkning på 157 miljoner euro. Det är 35 miljoner mindre än i fjol. Den gynnsamma sysselsättningsutvecklingen och aktiveringsåtgärder har sparat kommunerna stora summor. Integrationsstöd för invandrare FPA betalar integrationsstöd, som motsvarar arbetsmarknadsstödet, till invandrare och flyktingar under den tid som de integreras i Finland. Även utkomststöd, som beviljas av kommunen, kan höra ihop med integrationsstödet. Resestöd för att inleda arbete En arbetslös person som får ett heltidsarbete utanför sin pendlingsregion kan utöver sin lön i högst 4 månader få ett resestöd som motsvarar fullt arbetsmarknadsstöd. Resestödet förutsätter att arbetsförhållandet pågår i minst 2 månader och det betalas för högst 4 månader. Arbetsförmedlingen kan ytterligare bevilja behovsprövat rörlighetsunderstöd på högst 700 euro. Det kan beviljas till personer som ingår i sysselsättningsprogram eller som har rätt till arbetsmarknadsstöd och som tar emot arbete utanför den egna pendlingsregionen. Frågor om arbetslöshetstryggheten besvaras på servicenumret Arbetslösa arbetssökande kan meddela sina arbetslöshetsdagar elektroniskt via FPA:s e-tjänst på Man loggar in med sina nätbankskoder. På Åland har arbetsförmedlingen hand om dessa arbetslöshetsförmåner. 27

15 28 Nära kontakter och sunda vanor kan förebygga demens De som lever i en parrelation löper mindre risk att drabbas av Alzheimers och andra demenssjukdomar, visar en ny studie. Också tidigare forskning har visat att en aktiv livsstil kan minska risken att bli dement. Det förklaras med att hjärnan utvecklas bättre när den stimuleras och därför blir mer motståndskraftig mot demenssjukdomar. Ofrivillig ensamhet ökar risken Majoriteten misstänker omfattande missbruk Nästan 70 procent av finländarna anser att sociala förmåner missbrukas. Hälften av FPA:s personal tänker lika. Det framgår av en färsk undersökning som jämför befolkningens och de handläggande tjänstemännens uppfattningar om missbruket. Specialforskare Mikko Niemelä och avdelningschef Olli Kangas vid FPA:s forskningsavdelning ser missbruket som ett stort problem. Om majoriteten anser att folk ansöker om förmåner på fel grunder söndersmular det stödet för socialförsäkringssystemet och välfärdssamhället.. Enligt enkätsvaren anser många att en stor del av missbruket beror Den som har förlorat sin partner före medelåldern och sedan har fortsatt att leva ensam löper mycket större risk att utveckla Alzheimers sjukdom än den som har någon att dela livet med. Ensamhet ökar risken att drabbas av demens, men det har förstås också betydelse varför man lever ensam. Självvalt singelliv i en krets av goda vänner är inte ett problem på samma sätt som ofrivillig ensamhet. Att den som har mist sin partner löper större risk kan dels förklaras med förlusten av social och intellektuell stimulans, dels med att traumatiska upplevelser påverkar hälsan. Det visar hur viktigt det är att lägga resurser på att hjälpa människor som drabbas av en kris. Ser man krasst ekonomiskt på det så är det dyrare att vårda en dement person än att hjälpa en krisdrabbad att återhämta sig och få tillbaka livslusten, säger den svenska psykologiforskaren Krister Håkansson, som är knuten till Karolinska institutet och Växjö universitet i Sverige Han är den första som har gått in i den finländska CAIDE-databasen och studerat sambandet mellan sociala faktorer och demens, och han upptäckte en oväntat stark koppling. I CAIDE-projektet undersöker man sambandet mellan hjärt-kärlsjukdomar i medelåldern och demens bland äldre, och utreder vilka faktorer som hör ihop med ett friskt åldrande. Man har kartlagt hälsotillståndet hos ett stort antal medelålders personer, och följt upp det i över tjugo år. Så lång uppföljningstid är sällsynt. Förändrad syn på demens Det här är ett unikt material, en riktig guldgruva, säger Krister Håkansson. Som forskare får man ofta frågor om vad forskningsresultaten egentligen kan användas till, och här ser vi konkret att man med livsstilsförändringar kan förebygga demens. Det är bra att börja tidigt, men man kan också säga att det aldrig är för sent att sätta igång. Det är viktigt att satsa på en hälsosam livsstil och på goda sociala kontakter även för den som redan har börjat få kognitiva problem Synen på Alzheimers sjukdom håller på att förändras, den orsakas inte bara av ålder och gener utan lika mycket av livsstilen. Därför är risken möjlig att påverka, påminner forskarna Miia Kivipelto och Krister Håkansson. på att människor inte förstår förhållandet mellan förmånerna och skatterna. Egocentricitet och svag moral är orsaker till missbruket, anser de flesta. Det upplevs som problem att kontrollen brister, så missbrukare sällan blir fast. I enkäten anser majoriteten att mera information, enklare regelverk och ansökningsblanketter är de bästa sätten att förebygga missbruk. Över 70 procent understödder också hårdare tag som karenstider och straffavgifter. Forskarna anser att attityderna återspeglar att befolkningen tar missbruket på allvar. Missbruk hör i allmänhet ihop med förmåner där behovsprövningen är omfattande. Mest missbruk förekommer i samband med arbetslöshetsförmåner och bostadsbidrag. År 2007 skickade FPA vidare för undersökning fall där det fanns skäl att misstänka missbruk. Den totala summan som betalats ut på fel grunder uppgick till 0,03 procent av alla FPAförmåner. Publikation: Delegationen mot felaktiga utbetalningar (2008): Hur tryggar vi trygghetssystemen i Norden? Rapport 8. Statens offentliga utredningar. Närmare information: eller minnessvårigheter, säger Miia Kivipelto, som har huvudansvaret för CAIDE-databasen. Hon är knuten till Folkhälsoinstitutet i Helsingfors, Kuopio universitet och Karolinska institutet. Många faktorer spelar in De biologiska faktorerna påverkas förstås av livsstilen, till exempel högt blodtryck och fetma som i sig ökar risken för demens. Nu har vi också sett effekten av sociala och psykologiska faktorer, och det är intressant att se att det inte bara finns rent medicinska orsaker. Om man lever ensam, eller om någon närstående dör, kan det öka risken för både demens och andra sjukdomar genom att immunförsvaret hamnar i obalans. Tidigare har man trott att genetiska faktorer är mer eller mindre avgörande för om man drabbas av Alzheimers sjukdom. Men hur man lever har minst lika stor betydelse, säger Miia Kivipelto och tillägger att den nya forskningen har förändrat synen på Alzheimers sjukdom. Vi vet nu att det genom livsstilen är möjligt att påverka riskerna. Det betyder i praktiken att det finns många faktorer vi själva kan påverka och på det sättet minska risken att drabbas. Text och foto Petra Nykvist Ersättning för läkemedlens dosexpedition fortsätter Enligt budgetförslaget ska ersättning för dosexpedition av läkemedel nästa år bli vanlig praxis efter en försöksperiod på tre år. Ersättningen gäller 75 år fyllda som har minst sex ersättningsbara läkemedel. FPA ersätter 42 procent av dosexpeditionskostnader på 3 euro i veckan, dvs 1,26 euro i veckan. Den själviskandel som kunden betalar själv beaktas dock inte i den årliga självrisken. Ersättningen för dosexpedition förutsätter att en kund som fyllt 75 år har sex läkemedel som är medicinskt befogade och som ersätts enligt sjukförsäkringslagen då dosexpeditionen inleds. Dessutom ska medicineringen ha kontrollerats och eventuella sinsemellan olämpliga eller dubbla medicineringar ha gallrats bort. Läkaren ska anteckna en motivering dosexpeditionen i läkemedelsreceptet. Apoteken kan sköta dosexpeditionen maskinellt eller manuellt. Maskinen packar tabletter och kapslar i ett doseringsband av plast. Maskinen märker kundens namn och läkemedlens namn på varje dospåse. Dessutom antecknas när kunden ska ta medicinen i påsen. Läkmedel som inte omfattas av dosexpedition levereras till kunden i traditionell förpackning. Bildkryss 3 / Rätta lösningen Fpa Pristagare 30 euro Rolf Lindholm, Valkom 24 euro Ulla Pihlström, Karis fakta Grundtrygghet för pensionärer Det finländska pensionsskyddet bygger i första hand på arbetspensioner. Folkpensionen är avsedd att trygga en minimiutkomst när arbetspensionen är liten eller saknas helt. Folkpensionens fulla belopp är för ensamstående 558,46 e/mån. För gifta och sambor är det fulla beloppet lägre, 495,35 e/mån. Till folkpensionerna räknas sjukpension (tidigare invaliditetspension) för åringar åringar får i allmänhet inte pension utan istället utreds deras möjligheter till yrkesinriktad rehabilitering. ålderspension från 65 år. Ålderspension kan tas ut i förtid vid 62 års ålder. Personer födda 1944 eller tidigare har undantagsvis rätt till förtidspension tidigare. För dem som har bott utomlands eller som har förtidspension kan folkpensionens fulla belopp vara lägre. 17 euro Johnny Nykvist, Nykarleby 17 euro Elisabeth Johansson, Korpo 17 euro Sven Backman, Borgå Folkpensionens fulla belopp är avsett som minimiutkomst för en person som saknar arbetspension eller vars arbetspension (inklusive eventuell familjepension från arbetspensionssystemet) är högst 49,29 e/mån. Folkpensionsandelen sjunker då arbetspensionen (brutto) utan skatteavdrag överstiger 49,29 e/ mån. Ansökan om folkpension och arbetspension kan göras samtidigt på samma blankett. Ansökan kan göras samtidigt eller skilt och ansökan kan skickas antingen till FPA eller arbetspensionsbolaget. Ålderspensionsansökan kan även göras elektroniskt via FPA:s etjänst Det är skäl att ansöka om ålderspension 2-3 månader före pensionsåldern. Invalidpensionen kan sökas i god tid innan sjukdagpenningen upphör och arbetslöshetspension några månader innan pensionen kan börja. Tills livet skiljer oss åt... Skilsmässoboken. Red. Solveig Arle och Nora Hämäläinen Söderströms Temat är känsligt och våra cirklar trånga. Men sexton vågade ändå ställa upp och berätta om sina erfarenheter för Skilsmässoboken. Sju av dem var män. De flesta var professionella skribenter. Filosofen Nora Hämäläinen skriver om sin namne i Ibsens Ett dockhem. Hon tror att det i vårt samhälle även i en relativt jämställd relation kan bli för trångt om utrymmet för den som vill växa självständigt. Är hon inte alltför optimistisk när hon påstår att skilsmässor inte längre är stigmatiserande? I boken hör vi endast den ena parten. I det enda anonyma bidraget kommer bitterheten öppet fram. Birgitta Boucht har inte ångrat sin skilsmässa. I eftertankar frågar hon sig varför hon har utelämnat upplevelser av att bli övergiven, sviken, ratad, vara Barnförhöjning för barn under 16 år utbytbar? Endel håller sig till allmänna reflexioner, skriver om föräldrar och förfäder eller tyr sig till anekdoter. Andra funderar självkritiskt över självförståelse och orealistiska förväntningar. Till dem hör Barbro Teir. Barnen förlorar inte längre rätten till båda föräldrarna. Gripande är Nils Torvalds skildring av ett övergivet skilsmässobarn som hör mamma säga Gråt inte, det blir bara värre. Solveig Arle vittnar om hur det känns att slitas mellan föräldrarna vid en skilsmässa. Författaren Marianne Backlén skriver hjärtskärande skyddslöst om vanmakten i äktenskapet med en jamaican som hon har tre barn med. I hemlighet fick han barn med en yngre kvinna men vägrade att tala med sin hustru om situationen. Kulturjournalisten Annika Hällstens livshistoria hör till de tragiska efter att som tioåring ha förlorat föräldrarna och en 2-årig lillasyster i en eldsvåda. På den tiden gavs tydligen ingen krishjälp och traumat tegs ihjäl. Men hon har haft en imponerande tåga även som mamma. Till de omgifta hör Bert Bjarland, Sofia Torvalds och Arne Toftegaard Pedersen som känner sig främmande för en kyrka som är främmande för världen. Karl af Hällström är en human och tolerant präst. Tro inte på generaliseringar och att människor skiljer sig alltför lätt. Ingalill Österberg FPA beviljar en barnförhöjning för barn som är under 16 år. Barnförhöjningen är 19,48 e per barn och månad och den är skattefri. Ansökan görs i allmänhet i samband med pensionsansökan men på skild blankett. Den retroaktiva ansökningstiden är 6 månader. Närmare information om FPA-pensionerna finns i broschyren När du blir pensionär och på internetadressen Frågor som gäller pensioner besvaras på servicenumret för samtalet debiteras vanlig lokalnäts- eller mobilsamtalsavgift utan extra kostnader. 29

16 30 31 Kreativitet är kraft och passion Vad kännetecknar en kreativ människa? Detta är något man har forskat mycket i, och man har konstaterat att följande egenskaper har ett samband med kreativitet: livlig fantasi och uttrycksförmåga, förmåga att förena olika sinnesintryck, risktagningsförmåga och vilja att spränga gränser, mångsidigt tänkande och förmåga till abstrakt tänkande som avancerar i form av symboler, fördomsfrihet och spontanitet samt energi och originell nyfikenhet. Dessa egenskaper ger dock inget svar på vem som blir konstnär eller vetenskapsman och vem som inte blir det. Speciellt intressanta är frågorna om relationerna mellan galenskap och kreativitet och galenskap och genialitet. Merparten av studierna har begränsat sig till framstående och ansedda konstnärer och vetenskapsmän. Dessa har genomgående visat att poeter och andra författare, tonsättare, bildkonstnärer och konstnärer överlag har lidit av allvarliga mentala problem depression och manodepressiv sjukdom självdestruktivitet, alkoholism, annat rusmedelsberoende och många andra psykiatriska störningar i större omfattning än befolkningen i genomsnitt. Studierna ger inget svar på frågan om konstnärlig kreativitet förutsätter galenskap eller om konstnärlig kreativitet och galenskap orsakas av samma bakgrundsfaktorer. Det viktiga är ändå att allvarliga mentala problem, såsom förvanskning av den yttre och inre verkligheten, depressionsoch ångestperioder, tillstånd av rädsla och hopplöshet inte nödvändigtvis har orsakat bestående hinder för resultatrik konstnärlig kreativitet och skapandet av nya konstverk. Hos vissa konstnärer är den konstnärliga kreativiteten och produktiviteten större under perioder av hypomani, dvs. perioder av överaktivitet och upprymdhet samt ökad energi och aktivitet, än under andra tider. Kreativitet är något som är dolt för personen själv, en undermedveten kraft, en passion, som kan ge upphov till sensationella konstverk, nya vetenskapliga hypoteser och teorier eller lösningar på vanliga problem som man möter i vardagen eller på ständigt föränderliga och svårförutsägbara utmaningar i livet. Kreativitet innebär att upptäcka nya och överraskande sakförhållanden och känslosamband, att försöka sig på sådant som är annorlunda och ofta avvikande samt frångå konven-tionella begrepp och uppfattningar på ett nydanande sätt. Det är inte detsamma som intelligens. Intelligens kan kartläggas med hjälp av psykologiska test, men kreativitet endast i liten utsträckning. I skapandeprocessen utnyttjar människan sina intellektuella egenskaper maximalt mångsidigt och effektivt. Inte helt utan humor ventilerade tonsättaren Einojuhani Rautavaara i Suomen Kuvalehti hösten 2008 sitt eget intresse för tonsättandet och sade så här: Sitä ei jaksa, jos ei ole sopivasti hullu ; dvs. i fri översättning: Man orkar inte, om man inte är så där lagom galen. Att utnyttja kreativitetens beståndsdelar sliter inte på livet, utan berikar det! Raimo Raitasalo forskningsprofessor, FPA Översättning Kurt Kavander Fpa fakta Bildkryss 4/2008 Lösningarna till Bildkrysset sänds senast den till FPA-bladets redaktion, PB 450, Helsingfors. Märk kuvertet med Bild kryss 4. De fem först öppnade ku verten med rätta lösningar be lönas med 30 euro, 24 euro och tre pris om 17 euro. Namn... Ålder... Adress Telefon... E-post... Arbetsgrupp ska utveckla företagarnas sociala trygghet Social- och hälsovårdsministeriet har tillsatt en arbetsgrupp som ska bereda förslag för att förbättra företagarnas sociala trygghet, vilket ingår i regeringsprogrammet. Arbetsgruppen ska bl.a. bedöma utvecklingsbehov av bla. företagarpensionslagaras tillämpning, arbetslöshetstryggheten för företagarens familjemedlmmar, beskattning av firmanamn, företagarens trygghet under sjuktid samt barnvårdproblem i företagarfamiljer. Arbetsgruppen inledde arbetet i oktober och ska vara färdig i maj 2009.Ordförande är Tarmo Pukkila, överdirektör för social- och hälsovårdsministeriets försäkringavdelning. Familjepension till efterlevande Till efterlevande efter personer som bodde i Finland då de avled kan FPA betala allmän familjepension för att garantera en grundtrygghet för de avlidnas änkor eller änklingar under 65 år som uppfyller de lagstadgade villkoren. Villkoren är bl.a. att äktenskapet är ingått innan förmånslåtaren fyllde 65 år och om den efterlevande och förmånslåtaren inte hade gemensamma barn, att den efterlevande var under 50 år då äktenskapet ingicks men över 50 år vid vid förmånslåtarens död. Äktenskapet bör ha varat minst 5 år. Barn under 18 år (barnpension). Barnpension kan även betalas till heltidsstuderande ungdomar i åldern år. Till FPAs efterlevandepension hör en begynnelsepension som betalas ut i 6 månader efter makens eller makans död. Därefter betalas, beroende på familjeförhållandena och inkomsterna, en fortsättningspension. Beloppet motsvarar folkpension, men det påverkas även av änkans övriga pensioner, inkomster och förmögenhet. Barnpension betalas oberoende av inkomsterna. Grundbeloppet 53 e/månad. Till ett barn under 18-år kan beroende på barnets övriga familjeoch försörjningspensioner även betalas ett kompletteringsbelopp på högst 80,16 e/mån. Ett barn som förlorat båda föräldrarna har rätt till två grundbelopp och kompletteringsbelopp. Särskilt stöd till invandrare Invandrare som varit fast bosatta i Finland i 5 år kan ha möjlighet att få särskilt stöd till invandrare om de saknar rätt till full folkpension har fyllt 65 år eller är under 65 år men arbetsoförmögna Det fulla beloppet av det särskilda stödet till invandrare motsvarar folkpensionens fulla belopp, men beloppet påverkas av sökandens och makens nästan alla disponibla nettoinkomster. Bostadsbidrag, barnbidrag och vårdbidrag avdras inte från det särskilda stödet. Fronttillägg för veteraner Män och kvinnor som är bosatta i Finland och som har tilldelats frontmannatecken, fronttjänsttecken, fronttecken eller veterantecken kan få ett skattefritt fronttillägg på 43,63 euro/ mån från FPA. De som får folkpension får dessutom ett skattefritt extra fronttillägg, som vanligen är 25 % av det folkpensionsbelopp som överstiger 90,22 /mån. En veteran som saknar arbetspension eller har en ytterst liten sådan får det extra fronttillägget till en större andel än 25 % av folkpensionen. Som högst, då arbetspension saknas, är extra fronttillägget 45 % av folkpensionen. Det högsta möjliga extra fronttillägget är 210,71 e/mån för ensamstående och 182,31e/ månad för gifta. Minröjare har rätt till ett tillägg motsvarande fronttillägget, men inte till extra fronttillägg. Fronttillägg kan också betalas till veteraner som bor utomlands om de fått något av dessa tecken. Tillägget förutsätter intyg från Krigsarkivet över att personen deltagit i minröjningsuppgifter åren

17 Distribution Offentligt meddelande till alla svenskspråkiga och tvåspråkiga hushåll. Årgång 36 Utgivare Folkpensionsanstalten Upplaga ex. Tidningen utkommer 4 gånger i året. Tidningen utkommer i ny utformning i februari-mars Chefredaktör Seija Kauppinen Redaktionssekreterare informatör Tua Kyrklund tel Inkomsterna från försäljningen av kläder och prylar på loppiset på Backasgatan går till biståndsprojekt i Burkina Faso. Ulla Hoyer (t.h.) och Synnöve Rikberg hör till de många frivilligarbetarna på Emmaus loppis. Viktigt känna att man behövs Värdegemenskap på Emmaus loppis Strax efter lunch sjuder det av kommers i Emmausloppiset på Backasgatan i Helsingfors. Téstunden i soffgruppen blir avbruten av två män som bär bort den ena soffan. Kassaklirr i bakgrunden. Arbetslösa, praktikanter och frivilliga Hit till Vallgård flyttade Emmaus från Fabriksgatan och loppiset kan stoltsera med stora skyltfönster i gatuplan, i en stadsdel med flera liknande loppis. Kunderna hittar hit, förklarar ordförande Ulla Hoyer som tycker om att sortera och prissätta kläder. Loppiset är också en arbetsplats för praktikanter och långtidsarbetslösa. Den vegetariska lunchen mitt på dagen är vår gemensamma stund, som vi så väl behöver. Och här behövs alltid människor som vill laga mat åt oss, upplyser Ulla. Ulla Hoyer blev Emmausaktiv redan på 80-talet när hennes barn kom i skolåldern. När familjen bodde i Danmark var hon engagerad i den internationella Emmausorganisationen med möten i Paris och besök i Afrika, Asien och Latinamerika där Emmaus stöder lokala gruppers utvecklingsprojekt. Det här loppisets vinst går bl.a. till ett barnhem i Indonesien och till sömnadsutbildning för kvinnor i Burkina Faso. Gemensamma värderingar Synnöve Rikberg är en av de många frivilligarbetarna som hittat hit för ett par arbetsturer per vecka. Hon lider av kronisk depression och behöver en gemenskap med människor med liknande värderingar som hon själv. Ett lugnt arbetstempo hittar hon också här. Jag är utled på diskussioner om uppköp från Det stora varuhuset, nämner Synnöve som exempel på det hon valt bort ur sitt liv. Synnöve sitter gärna i kassan. Andra får sortera och prissätta kläder, hushållsprylar, möbler, böcker och alla de tusen och en saker som finns i det rymliga retrovaruhuset. I skyltfönstret finns också en kollektion nytillverkade kläder med utgångspunkten i avlagda kläder. Retrokollektionen är designad och uppsydd av lite yngre, trendmedvetna Emmausaktiva som tycker om att skapa nytt av gammalt. Kläder som inte går att sälja här skickas till Emmaus i Polen. Text Sunniva Ekbom På loppiset väljer Synnöve gärna kundkontakten vid kassan. Redaktionsassistent Christel Stenström tel E-post: Postadress: PB 450, Helsingfors tel För samtal till FPAs 0206-nummer debiteras vanlig samtalsavgift. Redaktionen svarar endast för beställt material. Distributionen sköts av Suomen Suoramainonta som under perioden besvarar frågor om utdelningen på svenska på numret (09) Distributionsstörningar kan även anmälas med webbblanketten på adressen på adressen Jakeluhuomautukset voi lähettää yllä olevassa nettiosoitteessa olevalla lomakkeella tai soittamalla suomenkieliseen puhelinpalveluun (09) Taltidningen FPA-bladet kan beställas som taltidning från Förbundet Finlands Svenska Synskadade rf, Nylandsgatan 25 A 6, Helsingfors, tfn (09) /Tina Dunderfelt. Tryckeri Keski-Uusimaa, Tusby 2008 ISSN

Hälsa och rehabilitering Ersättningar och dagpenningar vid sjukdom, rehabilitering och handikapp Kort och lättläst

Hälsa och rehabilitering Ersättningar och dagpenningar vid sjukdom, rehabilitering och handikapp Kort och lättläst Hälsa och rehabilitering Ersättningar och dagpenningar vid sjukdom, rehabilitering och handikapp Kort och lättläst Innehåll Hälsa och rehabilitering 1 När du blir sjuk 2 Vem får stöd av FPA? 2 FPA-kortet

Läs mer

Fpa förmåner vid handikapp

Fpa förmåner vid handikapp Fpa förmåner vid handikapp Mats Enberg 7.2.2012 www.fpa.fi Sjukförsäkringen ersätter Inkomstbortfall Sjukdagpenning vid arbetsoförmåga dagpenning i samband med smittsam sjukdom donationsdagpenning föräldradagpenning

Läs mer

Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst

Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst Innehåll När du flyttar till eller från Finland 1 Flytta till Finland

Läs mer

Arbetslöshet. Stöd för arbetslösa. Kort och lättläst

Arbetslöshet. Stöd för arbetslösa. Kort och lättläst Arbetslöshet Stöd för arbetslösa Kort och lättläst Innehåll Arbetslöshet 1 FPA:s stöd för arbetslösa 2 När du blir arbetslös 3 Arbetslöshetsdagpenning 3 Arbetsmarknadsstöd 4 Integrationsstöd till invandrare

Läs mer

Bilaga 2014 till Den sociala tryggheten

Bilaga 2014 till Den sociala tryggheten 1 Bilaga 2014 till Den sociala tryggheten Information om de lagändringar som trädde i kraft i början av 2014 och om ersättningsbeloppen inom vård och omsorg. 2 fpa:s sjukvårdsersättningar Ersättning för

Läs mer

Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän

Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän Innehåll: Allmänt............................................1 Vilket lands socialskydd omfattas en sjöman av?....1 Flaggregeln....................................1

Läs mer

Personal och juridiska ärenden/ 14.6.2012 1

Personal och juridiska ärenden/ 14.6.2012 1 Anmälan om frånvaro, anlitande av hälso- och sjukvårdstjänster under arbetstid, inverkningarna av FPA:s ändrade regler på samarbetet med företagshälsovården och ansvarsfördelningen 14.6.2012 1 Anvisningarnas

Läs mer

Arbetspensionen inte bara de gamlas grej

Arbetspensionen inte bara de gamlas grej Arbetspensionen inte bara de gamlas grej När man är ung är pensionen knappast det som man i första hand går och funderar på det återstår ju fl era årtionden till pensioneringen. Redan från 18 års älder

Läs mer

Registerbeskrivning Förmånsregistret

Registerbeskrivning Förmånsregistret Folkpensionsanstalten Registerbeskrivning 1 Registeransvarig Namn Folkpensionsanstalten (FPA) 15.9.2011 Postadress Postnummer Telefon PB 450 00101 HELSINGFORS 020 634 11 Besöksadress Nordenskiöldsgatan

Läs mer

LPA-trygghet för anhöriga

LPA-trygghet för anhöriga LPA-trygghet för anhöriga Betryggande välfärd LPA Lantbruksföretagarnas LPA-trygghet Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt LPA stödjer de finländska lantbruksföretagarnas och stipendiaternas välfärd i

Läs mer

LPA-trygghet för nya företagare

LPA-trygghet för nya företagare LPA-trygghet för nya företagare Betryggande välfärd LPA Lantbruksföretagarens trygghet från LPA LPA, dvs. Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt, stödjer de finländska lantbruksföretagarnas och stipendiaternas

Läs mer

Dina pensionsuppgifter - Kevas info 2012

Dina pensionsuppgifter - Kevas info 2012 Dina pensionsuppgifter - Kevas info 2012 1 Program 18.00 Inledning Presentation av Keva och aktuella tjänster Pensionsutdrag Tjänsten Dina pensionsuppgifter Flexibelt i pension Ålderspension, förtida ålderspension

Läs mer

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig Kom med och ge din insats för ett friskare liv för dig själv, dina närmaste och hela din kommun Hälsan hör till de viktigaste värdena i människans liv och har en avgörande

Läs mer

LPA-trygghet även för fritiden

LPA-trygghet även för fritiden LPA-trygghet även för fritiden Betryggande välfärd LPA Lantbruksföretagarnas LPA-trygghet LPA, dvs. Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt, stöder de finländska lantbruksföretagarnas och stipendiaternas

Läs mer

LPA-trygghet när du blir äldre

LPA-trygghet när du blir äldre LPA-trygghet när du blir äldre Betryggande välfärd LPA Lantbruksföretagarnas LPA-trygghet Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt LPA stödjer de finländska lantbruksföretagarnas och stipendiaternas välfärd

Läs mer

Dina pensionsuppgifter - Kevas info 2013

Dina pensionsuppgifter - Kevas info 2013 Dina pensionsuppgifter - Kevas info 2013 1 Program 18.00 Inledning Offentliga sektorns pensionsutdrag Tjänsten Dina pensionsuppgifter Pensionsåldern och pensionsbelopp Pensionsförmåner Ålderspension, förtida

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 21 i folkpensionslagen och av 5 i lagen om garantipension PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015

Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015 Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015 Kaisa Kauppinen docent i socialpsykologi Helsingfors universitet Kauppinen inledde med att presentera sin aktuella forskning som behandlar de som

Läs mer

KARLEBY SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS SERVICECENTRAL

KARLEBY SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS SERVICECENTRAL KARLEBY SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS SERVICECENTRAL vad ÄR UTKOMSTSTÖD? ett ekonomiskt stöd som beviljas av kommunen ett stöd som beviljas i sista hand utgår från bestämmelserna i lagen om utkomststöd avsedd

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Hem och familj Stöd till barnfamiljer och stöd för boende. Kort och lättläst

Hem och familj Stöd till barnfamiljer och stöd för boende. Kort och lättläst Hem och familj Stöd till barnfamiljer och stöd för boende Kort och lättläst Innehåll Hem och familj 1 Stöd till barnfamiljen 2 Vem får familjeförmåner? 2 Innan barnet föds 3 När barnet är fött 4 Stöd till

Läs mer

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Projektet Masto för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Stöd för den arbetsföra befolkningens psykiska hälsa och arbetsförmåga För att främja välbefinnande i arbetslivet ska projektet Masto

Läs mer

Studier Stöd för studerande och värnpliktiga. Kort och lättläst

Studier Stöd för studerande och värnpliktiga. Kort och lättläst Studier Stöd för studerande och värnpliktiga Kort och lättläst Innehåll Studier 1 FPA:s stöd för studerande 2 Studiestöd för gymnasie- och yrkesstuderande 3 Studiestöd för högskolestudier 3 Hur mycket

Läs mer

Studier Stöd för studerande och värnpliktiga. Kort och lättläst

Studier Stöd för studerande och värnpliktiga. Kort och lättläst Studier Stöd för studerande och värnpliktiga Kort och lättläst Innehåll Studier 1 FPA:s stöd för studerande 2 Studiestöd för gymnasie- och yrkesstuderande 3 Studiestöd för högskolestudier 3 Hur mycket

Läs mer

RAMAVTAL OM BETALNING AV SJUKVÅRDSERSÄTTNING TILL SERVICEPRODUCENTEN GENOM DIREKTERSÄTTNINGSFÖRFARANDE

RAMAVTAL OM BETALNING AV SJUKVÅRDSERSÄTTNING TILL SERVICEPRODUCENTEN GENOM DIREKTERSÄTTNINGSFÖRFARANDE RAMAVTAL OM BETALNING AV SJUKVÅRDSERSÄTTNING TILL SERVICEPRODUCENTEN GENOM DIREKTERSÄTTNINGSFÖRFARANDE Genom detta avtal överenskommer Folkpensionsanstalten (nedan FPA) och Finlands sjuksköterskeförbund

Läs mer

Visste du att du kan söka pension för arbete utomlands, till och med för arbete på 1960-talet?

Visste du att du kan söka pension för arbete utomlands, till och med för arbete på 1960-talet? Så här söker du pension från utlandet Visste du att du kan söka pension för arbete utomlands, till och med för arbete på 1960-talet? Pensionsskyddscentralen (PSC) hjälper dig med ansökan. Pensionsskyddscentralen

Läs mer

Första e-recepten skrivs ut i Åbo De första e-recepten skrivs ut ännu i år. Åbo är först med att ta dem i bruk. Sidan 3. Nykter utan ursäkter

Första e-recepten skrivs ut i Åbo De första e-recepten skrivs ut ännu i år. Åbo är först med att ta dem i bruk. Sidan 3. Nykter utan ursäkter Nr 3 2008 Foto Laura Vesa Utdelning 1 12.9. 2008 Första e-recepten skrivs ut i Åbo De första e-recepten skrivs ut ännu i år. Åbo är först med att ta dem i bruk. Sidan 3 Nykter utan ursäkter Allt fler unga

Läs mer

LPA-trygghet för stipendiater

LPA-trygghet för stipendiater LPA-trygghet för stipendiater Betryggande välfärd LPA Allt du behöver veta om LPA-tryggheten! LPA försäkrar stipendiater...3 LPA-trygghet för stipendiater...3 Försäkringsskyldighet...4 Arbete utomlands...6

Läs mer

Arbetshälsa och långa arbetskarriärer?

Arbetshälsa och långa arbetskarriärer? Arbetshälsa och långa arbetskarriärer? Överläkare Nordiskt arbetsmiljöforum 5.9.2014 Faktorer vi diskuterar under denna session allmänt om pensionsystemet i Finland och om pensionsreformen 2017 lite statistiska

Läs mer

Upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av arbetsförmågan

Upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av arbetsförmågan Upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av Samarbete mellan arbetsplatsen och samt bevarande av en förutsättning för ersättning Utbildningsturné 2012 1 Vårt mål är att främja en gemensam syn

Läs mer

förväntningar. på FPA Tolv FPA-byråer stänger i år. Samtidigt utvecklar FPA andra servicekanaler utgående från kundernas

förväntningar. på FPA Tolv FPA-byråer stänger i år. Samtidigt utvecklar FPA andra servicekanaler utgående från kundernas Nr 2 2008 Foto Annika Söderblom Utdelning 12 23.5. 2008 Förväntningar på FPA Tolv FPA-byråer stänger i år. Samtidigt utvecklar FPA andra servicekanaler utgående från kundernas förväntningar. Sidan 3 Balansen

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 30 december 2011 1577/2011 Skatteförvaltningens beslut om sättet för och storleken av förskottsinnehållning Utfärdat i Helsingfors den 29 december

Läs mer

Försäkringsvillkor för OFLAfritidsolycksfallsförsäkring

Försäkringsvillkor för OFLAfritidsolycksfallsförsäkring Försäkringsvillkor för OFLAfritidsolycksfallsförsäkring Betryggande välfärd LPA Dessa försäkringsvillkor gäller olycksfallsförsäkring för fritiden enligt 21 5 mom. i lagen om olycksfallsförsäkring för

Läs mer

SJÖMÄNNENS DELTIDSPENSION

SJÖMÄNNENS DELTIDSPENSION SJÖMÄNNENS DELTIDSPENSION 1 Sjömännens deltidspension Syftet med deltidspensionen är att ge äldre arbetstagare en möjlighet att minska sin arbetsinsats och gå stegvis i pension. Ett delmål är även att

Läs mer

Företagshälsovården. Yvonne Palm : JAG ÄR EN SÄLJANDE REVISORSSJÄL. Så gjorde Skatteverket JAGADE BORT FEL ATTITYD DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING

Företagshälsovården. Yvonne Palm : JAG ÄR EN SÄLJANDE REVISORSSJÄL. Så gjorde Skatteverket JAGADE BORT FEL ATTITYD DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING # 9 november 2006 tidningen för dig i Försäkringskassan Yvonne Palm : JAG ÄR EN SÄLJANDE REVISORSSJÄL Så gjorde Skatteverket JAGADE BORT FEL ATTITYD Företagshälsovården därför lyckas

Läs mer

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen TRANSPORTS A-KASSA Det här är arbetslöshetsförsäkringen Arbetslöshetsförsäkringen är en försäkring som gäller för alla personer som arbetar eller har arbetat

Läs mer

Guiden har sammanställts av Arbetshälsoinstitutets socialarbetarna Irmeli Koskinen och Pirjo Ghazanfari.

Guiden har sammanställts av Arbetshälsoinstitutets socialarbetarna Irmeli Koskinen och Pirjo Ghazanfari. Guide för yrkessjukdomspatienter Guiden har sammanställts av Arbetshälsoinstitutets socialarbetarna Irmeli Koskinen och Pirjo Ghazanfari. 1. Yrkessjukdom 1.1. Begreppet yrkessjukdom Vid kortvariga sjukledigheter

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Ersättning vid arbetslöshet INFORMATION OM ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN 1 2 Det här är arbetslöshetsförsäkringen... 4 Vem gör vad?...... 6 När har du rätt till arbetslöshetsersättning?...

Läs mer

Sommaren förenar. Livssituationen som vägledare. Enklare medicinersättning. Tvillingarna hör med implantat. Pappor flyttar sin pappamånad

Sommaren förenar. Livssituationen som vägledare. Enklare medicinersättning. Tvillingarna hör med implantat. Pappor flyttar sin pappamånad Nr 1 2008 Utdelning 25.2 7.3. 2008 Foto Annika Söderblom Livssituationen som vägledare FPA:s broschyrer för olika livssituationer är nya både utanpå och inuti. Sidan 3 Enklare medicinersättning Nu är det

Läs mer

Utkomstskydd för arbetslösa

Utkomstskydd för arbetslösa - - - Utkomstskydd för arbetslösa te-tjanster.fi Arbetslösa arbetssökandes rättigheter och skyldigheter En arbetslös arbetssökande person som anmält sig har rätt fftill arbets- och näringsbyråns TE-tjänster

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning?

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Försäkringsvillkor för frivillig OFLA-arbetsskadeförsäkring

Försäkringsvillkor för frivillig OFLA-arbetsskadeförsäkring Försäkringsvillkor för frivillig OFLA-arbetsskadeförsäkring Betryggande välfärd LPA Dessa försäkringsvillkor gäller frivillig arbetsskadeförsäkring enligt 21 1 mom. i lagen om olycksfallsförsäkring för

Läs mer

tel. 020 634 1528 PB 450 tel. 020 634 1502 tel. 020 634 1502 fornamn.efternamn@kela.fi tilastot@kela.fi www.fpa.fi/statistik

tel. 020 634 1528 PB 450 tel. 020 634 1502 tel. 020 634 1502 fornamn.efternamn@kela.fi tilastot@kela.fi www.fpa.fi/statistik fickstatistik 20 Allmänt Pensioner 5 Handikappförmåner 9 Sjukförsäkring 0 Rehabilitering 6 Arbetslöshetsskydd 7 Barnfamiljer 9 Bostadsbidrag 22 Studier 24 Övriga förmåner 26 Ekonomi 27 förfrågningar beställningar

Läs mer

RAMAVTAL OM BETALNING AV TANDVÅRDSERSÄTTNING TILL SERVICEPRODUCENTEN GENOM DIREKTERSÄTTNINGSFÖRFARANDE

RAMAVTAL OM BETALNING AV TANDVÅRDSERSÄTTNING TILL SERVICEPRODUCENTEN GENOM DIREKTERSÄTTNINGSFÖRFARANDE RAMAVTAL OM BETALNING AV TANDVÅRDSERSÄTTNING TILL SERVICEPRODUCENTEN GENOM DIREKTERSÄTTNINGSFÖRFARANDE Genom detta avtal överenskommer Folkpensionsanstalten (nedan FPA) och Finlands Tandläkarförbund rf

Läs mer

Guide för yrkessjukdomspatienter

Guide för yrkessjukdomspatienter Guide för yrkessjukdomspatienter Guiden har sammanställts av Arbetshälsoinstitutets socialarbetarna Irmeli Koskinen och Pirjo Ghazanfari. 1. Yrkessjukdom 1.1. Begreppet yrkessjukdom Vid kortvariga sjukledigheter

Läs mer

Arbetspension för arbete

Arbetspension för arbete Arbetspension för arbete! Om pensioner i ett nötskal Åk 9 i grundskolan Illustrationer: Anssi Keränen Socialförsäkringen i Finland Arbetspensionen är en viktig del av den sociala tryggheten i Finland.

Läs mer

Utkomstskydd för arbetslösa 2008

Utkomstskydd för arbetslösa 2008 Utkomstskydd för arbetslösa 2008 Den arbetslösa arbetssökandens rättigheter och skyldigheter Arbetslöshetsförmån betalas för att trygga den arbetslösa arbetssökandens utkomst under den tid då han eller

Läs mer

Vad gör du när du misstänker yrkessjukdom eller om det inträffar ett olycksfall? Essi Manner/Märta Strömberg-Nygård 9.5.2012

Vad gör du när du misstänker yrkessjukdom eller om det inträffar ett olycksfall? Essi Manner/Märta Strömberg-Nygård 9.5.2012 Vad gör du när du misstänker yrkessjukdom eller om det inträffar ett olycksfall? Essi Manner/Märta Strömberg-Nygård 9.5.2012 Vad behandlas? Försäkringstrygghet och ersättningar som baserar sig på lagen

Läs mer

Elektronisk recept på Terveystalo

Elektronisk recept på Terveystalo Elektronisk recept på Terveystalo Elektronisk recept på Terveystalo Terveystalo har övergått till elektronisk recept, s.k. erecept. Alla apotek och den offentliga hälso- och sjukvården har redan börjat

Läs mer

Serviceguiden 2. hörselskadade 0

Serviceguiden 2. hörselskadade 0 Serviceguiden 2 för 0 hörselskadade 0 9 Svenska hörselförbundet rf Kajsaniemigatan 3 B 13 00100 Helsingfors www.horsel.fi 2 Serviceguiden för hörselskadade Serviceguiden för hörselskadade ger grundläggande

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

LPA-trygghet vid nedsatt arbetsförmåga

LPA-trygghet vid nedsatt arbetsförmåga LPA-trygghet vid nedsatt arbetsförmåga Betryggande välfärd LPA Lantbruksföretagarens trygghet från LPA Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt LPA stöder de finländska lantbruksföretagarnas och stipendiaternas

Läs mer

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.

Läs mer

GUIDE FÖR ARBETS- OCH NÄRINGSBYRÅNS NYA INVANDRARKUNDER

GUIDE FÖR ARBETS- OCH NÄRINGSBYRÅNS NYA INVANDRARKUNDER GUIDE FÖR ARBETS- OCH NÄRINGSBYRÅNS NYA INVANDRARKUNDER Pidä työnhaku voimassa Asioi kanssamme verkossa: Ilmoita yhteystietoihisi sekä työnhakuusi liittyvät muutostiedot ja asioinnin opastus: 0295 020

Läs mer

KYKY-projektet i rätt tid och i aktiv samverkan med kunden. Elise Kivimäki 14.6.2012

KYKY-projektet i rätt tid och i aktiv samverkan med kunden. Elise Kivimäki 14.6.2012 KYKY-projektet i rätt tid och i aktiv samverkan med kunden Elise Kivimäki 14.6.2012 Vision Vi stöder och handleder kunder som får sjukdagpenning i återupprättandet av arbetsförmågan i samarbete med andra

Läs mer

SOCIALSKYDD FÖR PSORIASISPATIENTER 2011

SOCIALSKYDD FÖR PSORIASISPATIENTER 2011 SOCIALSKYDD FÖR PSORIASISPATIENTER 2011 PRODUCERING AV VÄLFÄRDSTJÄNSTER Välfärdstjänster hänvisar till tjänster som hjälper att säkerställa människans fysiska, psykiska och sociala hälsa och funktionsförmåga,

Läs mer

Försäkringsvillkor för fritidsolycksfallsförsäkring enligt 21 5 mom. i lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare

Försäkringsvillkor för fritidsolycksfallsförsäkring enligt 21 5 mom. i lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare OFLA-VILLKOR fritid 1 (5) Försäkringsvillkor för fritidsolycksfallsförsäkring enligt 21 5 mom. i lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare Allmänna bestämmelser 1 Försäkringstagare är en i

Läs mer

Vad fick Annika och hennes arbetsgivare för hjälp från Trygg-Hansa?

Vad fick Annika och hennes arbetsgivare för hjälp från Trygg-Hansa? Rehab Sidan 2 Läkaren säger att jag är utbränd och att det kan ta lång tid att komma tillbaka. Annika låter trött och lite skamsen när hon ringer och berättar för sin chef Birgitta om det läkarutlåtande

Läs mer

Arbetspension för arbete!

Arbetspension för arbete! Arbetspension för arbete! Informationspaket till läraren DIA 1. Den sociala tryggheten i Finland I Finland består den sociala tryggheten av allmänna hälso- och sjukvårdstjänster, socialförsäkringen och

Läs mer

Så här använder du erecept

Så här använder du erecept På Svenska Så här använder du erecept Hela Finland ska börja använda elektroniska recept, så kallade erecept. Du får mer information från ditt apotek eller din hälsostation. Du kan också gå in på webbsidan

Läs mer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2006 Utgiven i Helsingfors den 29 december 2006 Nr 1295 1297 INNEHÅLL Nr Sidan 1295 Lag om statens pensioner... 3929 1296 Lag om införande av lagen om statens pensioner...

Läs mer

Lag om statens pensioner 22.12.2006/1295

Lag om statens pensioner 22.12.2006/1295 1 of 49 25/08/2011 12:40 Lag om statens pensioner 22.12.2006/1295 I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 kap Lagens syfte och tillämpningsområde 1 Lagens syfte I denna lag föreskrivs om den rätt

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Ersättning vid arbetslöshet Information om arbetslöshetsförsäkringen 1 2 ERSÄTTNING VID ARBETSLÖSHET Vad är arbetslöshetsförsäkringen? Arbetslöshetsförsäkringen ger dig som är arbetssökande ekonomisk ersättning

Läs mer

Handikappersättning. Hur mycket får man i handikappersättning? Vem kan få handikappersättning?

Handikappersättning. Hur mycket får man i handikappersättning? Vem kan få handikappersättning? Handikappersättning Du som är över 19 år kan få handikappersätt ning om du behöver extra hjälp eller har extra kostnader på grund av varaktig sjukdom eller funktionsnedsättning. Det är inte graden av nedsättning

Läs mer

Bilstöd. Vem har rätt till bilstöd? Vad är bilstöd?

Bilstöd. Vem har rätt till bilstöd? Vad är bilstöd? Bilstöd Du som har en funktionsnedsättning som ger dig stora svårigheter att förflytta dig på egen hand eller att använda allmänna kommunikationer kan få bilstöd. Även du som har barn med funktionsnedsättning

Läs mer

Reserapport. Av Jens Smedlund Sg 1/03

Reserapport. Av Jens Smedlund Sg 1/03 Reserapport Av Jens Smedlund Sg 1/03 Jag gjorde min praktik i Innovation, evidens och prevention sjukgymnasten i samhället i Finland. Närmare sagt i Vörå som är 4 mil norrut från Vasa. Praktikplatsen hette

Läs mer

Alterneringsledighet. te-tjanster.fi

Alterneringsledighet. te-tjanster.fi Alterneringsledighet te-tjanster.fi Alterneringsledighet för arbetssökande och arbetsgivare Alterneringsledighet är ett arrangemang där arbetstagaren i enlighet med ett alterneringsavtal som ingåtts med

Läs mer

Olycksfallsförsäkring för företagare

Olycksfallsförsäkring för företagare PRODUKTBESKRIVNING Produktbeskrivningen gäller från 1.1.2008 Olycksfallsförsäkring för företagare Förmånligt skydd för företagare i händelse av olycksfall Företagare är beroende av de ersättningar som

Läs mer

TE-tjänster för företag och arbetsgivare

TE-tjänster för företag och arbetsgivare TE-tjänster för företag och arbetsgivare te-tjanster.fi När företaget behöver ny kunnig arbetskraft eller om en ny situation kräver nytt kunnande, lönar det sig att utnyttja TE-tjänsterna. Vi är experter

Läs mer

SIUNTION KUNTA SJUNDEÅ KOMMUN

SIUNTION KUNTA SJUNDEÅ KOMMUN Jag söker utkomststöd för tiden 1 UPPGIFTER OM SÖKANDEN Efternamn och förnamn Ansökan har anlänt: Personbeteckning Gatuadress Postnummer och -anstalt Hemkommun Telefon (hem, arbete, mobil) Utbildning eller

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Ersättning för behandling som utförs av munhygienist från 1.1.2010

Ersättning för behandling som utförs av munhygienist från 1.1.2010 Ersättning för behandling som utförs av munhygienist från 1.1.2010 Innehåll Bakgrund Lagstiftning Vad ersätts? Undersökning och behandling Resor Hur stor är ersättningen? Hur söker man ersättning? Informationsmaterial

Läs mer

Till producenterna av företagshälsovårdsservice

Till producenterna av företagshälsovårdsservice Folkpensionsanstalten Hälsoavdelningen 18.12.2008 Dnr 22/322/2008 Till producenterna av företagshälsovårdsservice Ändringar rörande ersättningarna för företagares företagshälsovård fr.o.m. 1.1.2009 Referens:

Läs mer

Nordeuropa Försäkring AB

Nordeuropa Försäkring AB Nordeuropa Försäkring AB VILLKOR KOLLEKTIV OLYCKSFALLSFÖRSÄKRING N30:2 FÖRSÄKRINGSGIVAREN ANGES I FÖRSÄKRINGSBREVET Innehåll sid Kollektiv Olycksfallsförsäkring 1 Vem försäkringen gäller för 3 2 När försäkringen

Läs mer

ANSÖKAN OM UTKOMSTSTÖD

ANSÖKAN OM UTKOMSTSTÖD ANSÖKAN OM UTKOMSTSTÖD Anlänt / VERIFIKAT SOM BÖR BIFOGAS TILL DEN FÖRSTA UTKOMSTSTÖDSANSÖKAN, se sida 4. TILL VARJE ANSÖKAN OM UTKOMSTSTÖD BÖR BIFOGAS VERIFIKAT ÖVER ALLA INKOMSTER/UTGIFTER SAMT DE SENASTE

Läs mer

Aktuella välfärdshälsningar. Vörå 10.4.2013 Märta Strömberg-Nygård

Aktuella välfärdshälsningar. Vörå 10.4.2013 Märta Strömberg-Nygård Aktuella välfärdshälsningar Vörå 10.4.2013 Märta Strömberg-Nygård 2 Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt LPA Har hand om den lagstadgade LFÖPL-arbetspensionsförsäkringen Kunderna är jordbrukare, fiskare,

Läs mer

Informationskväll med juridiskt ombud i Vasa måndagen den 16 januari 2012

Informationskväll med juridiskt ombud i Vasa måndagen den 16 januari 2012 Informationskväll med juridiskt ombud i Vasa måndagen den 16 januari 2012 Juridiskt ombud Johanna Lindholm inledde kvällen med att berätta lite allmänt om hur den grundläggande socialvården och handikappservicen

Läs mer

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare Lättläst Till dig som är arbetsgivare Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Sjukersättning. Hur går det till att få sjukersättning? Vem kan få sjukersättning? Hur mycket får man i sjukersättning?

Sjukersättning. Hur går det till att få sjukersättning? Vem kan få sjukersättning? Hur mycket får man i sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Hitta ditt nya arbete genom oss

Hitta ditt nya arbete genom oss Hitta ditt nya arbete genom oss Välkommen till Arbetsförmedlingen Här hittar du information om vad vi på Arbetsförmedlingen kan göra för dig och vad som är bra att tänka på när du precis har börjat söka

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2006 Utgiven i Helsingfors den 29 december 2006 Nr 1272 1279 INNEHÅLL Nr Sidan 1272 Lag om pension för företagare... 3705 1273 Lag om införande av lagen om pension för företagare...

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Medlemsguide. Försäkringsmannaförbundet FMF rf Försäkringstjänstemännens arbetslöshetskassa

Medlemsguide. Försäkringsmannaförbundet FMF rf Försäkringstjänstemännens arbetslöshetskassa Medlemsguide Försäkringsmannaförbundet FMF rf Försäkringstjänstemännens arbetslöshetskassa Denna guide innehåller allmän information för medlemmarna i Försäkringsmannaförbundet och Försäkringstjänstemännens

Läs mer

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldrapenning?

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldrapenning? Föräldrapenning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre

Läs mer

Anvisningar för praktikanter inom CIMOs landsprogram

Anvisningar för praktikanter inom CIMOs landsprogram Anvisningar för praktikanter inom CIMOs landsprogram När CIMO-praktikplatsen har bekräftats, kan praktikanten i regel avtala om praktiska saker kring praktikperioden direkt med arbetsgivaren. Inom praktikprogrammen

Läs mer

Cirkulärnr: 2001:86 Diarienr: 2001/1340 Handläggare: Per-Olov Nylander Sektion/Enhet: Sektionen för äldreomsorg och sjukvård Datum: 2001-07-04

Cirkulärnr: 2001:86 Diarienr: 2001/1340 Handläggare: Per-Olov Nylander Sektion/Enhet: Sektionen för äldreomsorg och sjukvård Datum: 2001-07-04 Cirkulärnr: 2001:86 Diarienr: 2001/1340 Handläggare: Per-Olov Nylander Sektion/Enhet: Sektionen för äldreomsorg och sjukvård Datum: 2001-07-04 Mottagare: Kommunstyrelsen Ekonomi/Finans Äldreomsorg Rubrik:

Läs mer

ANVISNINGAR TILL DEM SOM ANLITAR VANLIG TAXI

ANVISNINGAR TILL DEM SOM ANLITAR VANLIG TAXI ANVISNINGAR TILL DEM SOM ANLITAR VANLIG TAXI Färdtjänst enligt lagen om service och stöd på grund av handikapp SJUNDEÅ 2 Bästa färdtjänstkund i Sjundeå kommun! Här får ni en bruksanvisning för färdtjänsten.

Läs mer

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands Lättläst Om du bor eller arbetar utomlands Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

Till läraren. Avbytarservice (rubrikbild 1) Syftet med avbytarservicen är (bild 2)

Till läraren. Avbytarservice (rubrikbild 1) Syftet med avbytarservicen är (bild 2) 1 Till läraren Avbytarservice (rubrikbild 1) Syftet med avbytarservicen är (bild 2) Lantbrukets avbytarservice är ett unikt system i världen. Lantbruksföretagarna är de enda företagare som får avbytarservice!

Läs mer

YRKESUTÖVARNAS OCH FÖRETAGARNAS ARBETSLÖSHETSKASSA

YRKESUTÖVARNAS OCH FÖRETAGARNAS ARBETSLÖSHETSKASSA 2014 YRKESUTÖVARNAS OCH FÖRETAGARNAS ARBETSLÖSHETSKASSA Inkluderar en anslutningsblankett AYT-kassan ditt ekonomiska skyddsnät MEDLEMSKAP I KASSAN LÖNAR SIG Syftet med att bli företagare är i allmänhet

Läs mer