TERTIALRAPPORT 1 JANUARI- APRIL 2015

Transkript

1 I STOCKHOLMS LÄN TERTIALRAPPORT 1 JANUARI- APRIL 2015 TERTIALRAPPORT Sammanfattning... 1 Organisationen... 2 Samverkan kommuner... 2 Administrationsverktyget Yong Kurs... 3 Hemsidan... 3 Utökad målgrupp... 4 Samarbete med Arbetsförmedlingen... 4 Utbildningarna... 4 Utbildningslokaler... 4 Anmälningar... 5 Målgruppsanpassade grupper... 5 Avslutade deltagare... 5 Närvaro hos deltagare... 6 Fördelning per språk under perioden... 7 Antal deltagare per kommun... 7 Ekonomi... 8 Fortbildning samhällskommunikatörer... 8 Utbildningens kvalitet... 8 Deltagarutvärderingar... 8 Fokusgrupper Auskultationer Slutrapporter Klagomål Avtalsuppföljning med leverantörer Samverkan med leverantörer Fortsatt arbete Besöksadress: Hornsgatan 124, plan 4. Telefon infosam@stockholm.se

2 SID 1 TERTIALRAPPORT Tertialrapport skickas ut till samverkande kommuner tre gånger per år. I tertialrapport 1 redovisas perioden januari-april Sammanfattning 904 personer har anmälts till centret under redovisad period. 450 personer har gått kurs. Av dessa har 35 procent närvarat 60 timmar eller mer. 37 procent har närvarat timmar. Snittkostnaden per deltagare har ökat något jämfört samma period förra året. Det beror på att kurser erbjudits på mindre vanliga språk med färre deltagare. Utbildningar har hållits i Stockholm (Tensta- Glömmingegränd och Tenstastråket, Olof Palmes gata, Åsö gymnasium, Kista galleria och Sveavägen), Södertälje (Forskargatan), Botkyrka (Gröndalsvägen och Hans Stahles väg i Tumba) och Bålsta (Fridegårdsgymnasiet). Som en del av samverkansprojektet Hälsokommunikation i samhällsorienteringen ges sedan den 1 april 12 timmars hälsoorientering på modersmål eller med tolk innan samhällsorienteringskursen påbörjas.

3 SID 2 Organisationen Centrum för samhällsorientering i Stockholms län är ett regionalt kansli för kommuner som ingår i samverkan kring samhällsorienteringen. Från och med den 1 september 2013, då den nya samverkansöverenskommelsen trädde i kraft, ingår länets alla kommuner utom Nacka. Dessutom ingår Håbo kommun i Uppsala län. Stockholms stad är administrativt ansvarig kommun för centret, utbildningsverksamheten och den gemensamma webbplatsen nyistockholm.se. Centret erbjuder samhällsorientering till de flyktingar Arbetsförmedlingen anmäler inom ramen för etableringsreformen men även för de anhöriginvandrare som omfattas av lag (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare som gäller från och med den 1 maj På Centrum för samhällsorientering arbetar en informatör/webbredaktör, två kursadministratörer, en samordnare, en projektanställd samordnare för hälsoprojektet och en chef som arbetar deltid på centret. SAMVERKAN KOMMUNER I april hölls ett dialogseminarium för samverkande kommuner. Inför seminariet skickade centret ut en enkät till samtliga kommuner. Hälften av kommunerna svarade på enkäten. På frågan om hur samverkan fungerat under avtalsperioden svarar de flesta kommuner att det fungerat bra. På frågan hur man ser på möjligheten att delta och ha inflytande över centrets beslutsprocesser tycker de flesta kommuner att det fungerar bra. En kommunrepresentant menar att: Idag finns ju väldigt luddiga möjligheter till inflytande. En annan representant menar att: Vi ser det som en viktig del i arbetet med samhällsorienteringen att kommunerna är delaktiga och tar ansvar. På frågan hur man vill att samverkan ska utvecklas svarar de flesta att de är nöjda. Några lyfter fram att man vill ha regelbundna möten för kommunernas kontaktpersoner. Representanter från 18 av 26 kommuner deltog på seminariet. Under träffen diskuterade deltagarna modeller för att öka kommunernas delaktighet i centrets verksamhet. Det kom fram önskemål om att ha nätverksmöten för kommunernas kontaktpersoner 1-2 gånger per år. Flera underströk vikten av att utveckla dialogen med Arbetsförmedlingen. Andra förslag var att större förändringar i verksamheten ska skickas till kommunerna på remiss och att det bör skapas en delegationsordning så att det är tydligt vem som har mandat att fatta olika typer av beslut. Efter seminariet fick deltagarna svara på en enkät om hur man upplevde träffen. Femton av tjugosex personer svarade. De var generellt sett nöjda med seminariet. Man tycker att det är viktigt att få möjlighet att diskutera samhällorienteringen med andra kommuner och många lyfter upp att det är bra att få diskutera samverkansfrågan.

4 SID 3 Det pågår en process att se över former och villkor för samverkan. Under vintern 2015 och våren 2016 ska centret i samverkan med kommunerna ta fram eventuella förslag till förändringar som kan inkluderas i överenskommelsen. Samrådsgruppen har haft ett möte mellan januari och april. Gruppen har en rådgivande funktion och består av representanter från de samverkande kommunerna, Länsstyrelsen i Stockholm län, Arbetsförmedlingen och Kommunförbundet Stockholms län. I gruppen finns representanter från Solna, Södertälje och Botkyrka kommun. Etableringsstrategerna för nätverket för flykting- och etableringsfrågor för söderortskommunerna respektive norrortskommunerna ingår också i gruppen. SAMVERKANSPROJEKT HÄLSOKOMMUNIKATION I SAMHÄLLSORIENTERINGEN Sedan den 1 april drivs ett hälsoprojekt som pågår till den 31 augusti Det innebär att man på försök ger 12 timmars hälsokommunikation innan samhällsorienteringskursens 60 timmar påbörjas. Bakgrunden är att centret under en längre tid har uppmärksammat hälsoproblem bland deltagarna och sett ett behov av hälsofrämjande insatser för att de lättare ska kunna ta till sig kursens innehåll och kunna delta aktivt. En följeforskare från Uppsala universitet kommer att utvärdera projektet utifrån ett nyttoperspektiv. Projektsamordnare Asha Jama har under våren genomfört en kartläggning och träffat representanter från de samverkande kommunerna för att undersöka inställningen till och organisationen kring hälsofrågor för nyanlända. Om ni har frågor eller synpunkter går det bra att kontrakta Asha: asha.jama@stockholm.se. ADMINISTRATIONSVERKTYGET YONG KURS Det webbaserade administrationsverktyget driftsattes under hösten Kommunernas kontaktpersoner kan använda verktyget för att anmäla in personer från den utökade målgruppen och för att kontrollera hur många deltagare som anmält och gått kurs från den egna kommunen. Under vårens tre dialogseminarier med länets arbetsförmedlare diskuterades verktyget och centret samlade in förslag på utvecklingsområden. HEMSIDAN Besökssnittet på nyistockholm.se ligger fortsättningsvis på ungefär 500 besökare per dag. Påbyggnadstexterna på arabiska, persiska, tigrinja, somaliska och engelska har färdigställts och lagts upp hemsidan. Texterna innehåller information om vad nyanlända behöver veta och vart de kan vända sig i olika delar av Stockholms län. Den kommande tiden kommer centret fortsätta arbetet med att förbättra tillgängligheten på nyistockholm.se så att fler kan ta del av informationen. Bland

5 SID 4 annat ska hemsidan talsättas så att det ska finnas möjlighet att få texter på de olika språken uppläst. För de kommunrepresentanter som fortfarande saknar inloggningsuppgifter till hemsidan går det bra att kontakta Armina Etminan på: armina.etminan@stockholm.se MOBILEARN Centret köpte 2014 på försök in 120 licenser från företaget Mobilearn som erbjuder mobiltjänst med informationsmaterial översatt till farsi, arabiska, somaliska och engelska. Syftet är att tillmötesgå deltagarnas efterfrågan på skriftlig information och se om centret i högre grad kan möta förordningens målsättning- att samhällsorienteringen ska ge en grund för fortsatt kunskapsinhämtande. En utvärdering av försöket var planerad att genomföras under våren men eftersom få kursdeltagare använt tjänsten kommer en ny testperiod pågå under försommaren och därefter utvärderas. Samarbetet med Arbetsförmedlingen Under våren har tre dialogseminarier hållits för länets arbetsförmedlare. Syftet har bland annat varit att diskutera varför inte alla nyanlända som är inskrivna i etableringen på Arbetsförmedlingen anmäls till samhällsorientering. Det framkom flera anledningar, bland annat att personen fått jobb, är föräldraledig eller påbörjat utbildning. Personen kan också ha bott länge i Sverige och därför inte känner sig motiverad att gå kursen. I utvärderingsenkäten efter seminarierna skrev arbetsförmedlarna att de fått ökad förståelse för samhällsorienteringskursens syfte och upplägg. Flera beskrev också att de nu känner sig mer motiverade att fortsätta få deltagarna att genomföra kursen. Centret uppmuntrar kommunerna att lyfta frågan i den kontinuerliga dialogen med Arbetsförmedlingen på lokal nivå. Centret diskuterar frågan med Arbetsförmedlingens ledning i länet, bland annat genom samrådsmöten. Utbildningarna UTBILDNINGSLOKALER Utbildningslokaler hyrs på tillfällig basis utifrån de behov som finns. Utbildningarna har under redovisad period hållits på följande platser: Stockholm (Tensta- Glömmingegränd och Tenstastråket, Olof Palmes gata, Åsö gymnasium, Kista galleria och Sveavägen), Södertälje (Forskargatan), Botkyrka (Gröndalsvägen och Hans Stahles väg i Tumba) och Bålsta (Fridegårdsgymnasiet).

6 SID 5 ANMÄLNINGAR Totalt anmäldes 904 personer till samhällsorientering under redovisad period. Av dessa har 257 personer gått kurs. Totalt har 450 individer gått kurs mellan januari och april. Personer som inte påbörjat kurs kan delas in i tre grupper: de som inte kommer till kurs på grund av att de flyttat/är föräldralediga/fått jobb, personer där Arbetsförmedlingen meddelat att en annan planering föreligger och slutligen personer som inte har erbjudits kurs på grund av att de talar ovanliga språk. För att komma till rätta med detta har centret under våren planerat och påbörjat kurser på flera ovanliga språk såsom turkiska, thailändska, mandarin och bengali. UTÖKAD MÅLGRUPP Det är fortfarande en låg tillströmning av anmälda från den utökade målgruppen (anhöriginvandrare). Under årets första fyra månader deltog och avslutade 5 personer ur den utökade målgruppen kursen. Kommunerna ska enligt lag aktivt verka för att nå den utökade målgruppen (anhöriginvandrare) och motivera dem att delta i samhällsorientering. Det är kommunen som gör bedömning om personen har rätt att gå kursen och som sedan anmäler personen till kursen via centret. Kontakta Huda Saba för anmälan av deltagare: huda.saba@stockholm.se. Kommunerna har en viktig roll i att sprida informationen till verksamheter och personalgrupper som kommer i kontakt med anhöriginvandrare. Information om rätten till samhällsorientering bör finnas på kommunens hemsida och på Medborgarkontor och andra kontaktcenter. Hör av er till centrets informatör Armina Etminan, armina.etminan@stockholm.se, om ni vill ha informationsmaterial på olika språk eller tips på text till hemsidan. Det finns precis som tidigare möjlighet att, utöver de lagstadgade målgrupperna, även ordna samhällsorientering för grupper där kommunen identifierat behov. Centret arbetar för att hitta flexibla lösningar vid speciella önskemål. Under 2014 genomfördes till exempel en kurs för finska romer i Stockholms stad. MÅLGRUPPSANPASSADE GRUPPER Två kurser på somaliska med extra lågintensivt upplägg har påbörjats och kommer att avslutas under kommande tertialperiod. Kurserna riktar sig till kortbildade personer. AVSLUTADE DELTAGARE Under redovisad period har 34 kurser genomförts på olika håll i länet. 450 personer har deltagit i kurs under perioden. 45 procent av de som deltagit är kvinnor och 55 procent är män. Fem personer från den utökade målgruppen har deltagit i samhällsorienteringen.

7 SID 6 Åldersfördelning för deltagare som genomgått kurs: Deltagarnas ålder Ålder Liksom tidigare finns en tyngdpunkt på individer mellan 20 och 40 år, vilket innebär att intresset för arbetsmarknadsfrågor och familjefrågor är fortsatt stort. Deltagarna mellan 18 och 20 år är en grupp som centret inte tar betalt för, förutsatt att de tillhör etableringen. NÄRVARO HOS DELTAGARE Diagrammet visar antal närvarotimmar för de 450 personer som deltagit i kurs under redovisad period: 40% 35% 30% 25% 20% 15% Antal timmar 10% 5% 0% % har närvarat 60 timmar eller mer 37 % har närvarat timmar

8 SID 7 14 % har närvarat timmar 6 % har närvarat timmar 4 % har närvarat timmar 3 % har närvarat timmar 1 % har närvarat 1-9 timmar 72 % av deltagarna har gått 50 timmar eller mer på samhällsorientering. Under samma period förra året gick 75 % av deltagarna 50 timmar eller mer. FÖRDELNING PER SPRÅK UNDER PERIODEN De 34 kurser som har avslutats under redovisad period har hållits på följande språk: 19 arabiska, 3 tigrinja, 2 farsi, 2 engelska, 2 somaliska, 2 svenska med tolk (mongoliska och uzbekiska), 1 franska, 1 amharinja, 1 ryska och 1 spanska. Planerade sommarkurser I juli planeras heldagskurser på farsi, somaliska, tigrinja och arabiska. ANTAL DELTAGARE PER KOMMUN JANUARI-APRIL Kommun Antal Botkyrka 45 Danderyd 7 Ekerö 2 Haninge 7 Huddinge 17 Håbo 1 Järfälla 18 Lidingö 2 Norrtälje 2 Nykvarn 0 Nynäshamn 1 Salem 8 Sigtuna 10 Sollentuna 21 Solna 7 Stockholm 168 Sundbyberg 18 Södertälje 91 Tyresö 2 Täby 8 Upplands Bro 2 Upplands Väsby 9

9 SID 8 Vallentuna 1 Vaxholm 1 Värmdö 2 Österåker 0 Summa: 450 Ekonomi Snittkostnaden för en deltagare inklusive utbildningslokal under januari april var kr per deltagare. Motsvarande siffra för samma period 2014 var kr. Anledningen till kostnadshöjningen per deltagare är att kurser getts på mindre vanliga språk där det också är mindre grupper. På de större språken, såsom arabiska, är grupperna välfyllda. Fortbildning för samhällskommunikatörer Centret anordnar för samhällskommunikatörerna och hälsokommunikatörerna fortbildning om cirka 3 timmar per månad. Följande fortbildningsträffar har anordnats under januari- april 2015: 30 januari: Fortbildning kring ANDT-frågor. Föreläsare: Kaisa Snidare, Länsstyrelsen i Stockholm län. 27 februari: Fortbildning med information från Försäkringskassan. Föreläsare: Ingrid Leidermann och Ingrid Reuterlöv, Försäkringskassan. 27 mars: Fortbildning av Kris-och Traumacentrum. Föreläsare: Mikaela Lindström, Kris-och Traumacentrum. 24 april. Fortbildning med information från Pensionsmyndigheten. Föreläsare: Olle Sylvén, Pensionsmyndigheten. Utbildningens kvalitet DELTAGARUTVÄRDERINGAR Utvärderingsenkäter delas ut till alla deltagare i slutet av kursen. Enkäterna finns översatta till arabiska, somaliska, tigrinja, persiska, ryska och engelska. Under redovisad period svarade 443 personer på enkäten efter avslutad utbildning. Av dessa var 236 kvinnor och 200 män. 5 personer har inte angett kön och 2 personer har angett annat kön. På frågan utbildningen ska ge grundläggande förståelse för det svenska samhället. Vilken förståelse tycker du att du fått för det svenska samhället? ger 97 procent ett högt värde. Svarsfördelningen ser ut på följande sätt:

10 SID 9 Högt värde (5-7) Lågt värde (1-3) Mitten (4) Ej svar 1% 0% 2% 97% 93 procent tycker sig kunna rekommendera utbildningen till andra. 3 procent har svarat vet ej och 3 procent har inte svarat. Mindre än en procent (3 personer) svarar att de inte kan rekommendera kursen. Det finns ingen skillnad mellan könen vad gäller om man kan rekommendera kursen till andra. 1% 3% 3% Ja 93% 2014 och 2013 tyckte 96 % sig kunna rekommendera utbildningen till någon annan. När det gäller samhällskommunikatörens pedagogiska kunskaper ger den stora majoriteten av svaranden ett högt betyg, endast tre svaranden av totalt 443 personer har gett låga betyg (1-3 av 7) till samhällskommunikatören på denna punkt. De tre som varit kritiska till samhällskommunikatörens pedagogiska förmåga är från olika språkgrupper och har varierande utbildningsbakgrund.

11 SID 10 FOKUSGRUPPER Eftersom hälsokommunikationsprojektet genomförs och innebär följdforskning av forskare på Uppsala universitet har centret valt att inte genomföra fokusgruppsintervjuer. AUSKULTATIONER Under perioden genomfördes fyra auskultationer. Vid auskultationer besöker personal från centret grupper och observerar samhällskommunikatörernas metoder utifrån en observationsmall som utgår från de krav som ställs på leverantören i ramavtalet. Auskultationerna följs upp vid avtalsuppföljningar och centret använder delvis fortbildningsträffarna som ett medel för att utveckla de områden som uppfattas som svaga vid auskultationerna. Fortbildningsträffarnas inriktning utgår också efter samhällskommunikatörernas önskemål. Detta är vad som uppmärksammats vid de auskultationer som gjorts under januariapril 2015: Samhällskommunikatörerna använder olika modeller för att skapa delaktighet men storgruppsdiskussioner ledda av samhällskommunikatören är fortfarande den vanligaste metoden. Vikten av varierande metoder har tagits upp med leverantörerna vid avtalsuppföljningar. Genom att använda olika metoder skapar man möjlighet för alla deltagare att vara aktiva under kursen. Ett exempel på alternativa metoder som användes vid ett auskultationstillfälle var att deltagarna arbetade i smågrupper kring politiska prioriteringar och fick representera ett fiktivt parti. En person fick sedan föra gruppens talan men alla hjälpte personen under debatten genom att skicka lappar med förslag på argument. Under kursen kan känsliga ämnen komma upp och många deltagare har färska upplevelse från att leva i konfliktområden, något som ställer höga krav på samhällskommunikatören under planering och genomförande av kursen så att den ges i dialogform men utan att någon kränker andra deltagare. Vad centrets personal har sett vid auskultationerna är att samhällskommunikatörerna är trygga i sin roll och vågar släppa fram frågor och diskussioner. Stämningen är generellt sett god och deltagarna visar tillit till både gruppen och till samhällskommunikatören. SLUTRAPPORTER Samhällskommunikatören skriver i slutet av varje kurs en slutrapport där det redovisas vad som gåtts igenom och på vilket sätt. Enligt samhällskommunikatörerna är studiebesök på riksdagen och andra offentliga verksamheter såsom brandkåren och museum mycket uppskattade av kursdeltagarna. Samhällskommunikatörerna visar på ett stort engagemang för att hitta intressanta studiebesök och infallsvinklar inom olika utbildningsområden. På vissa kurser kommer också exempelvis Skatteverket eller socialsekreterare till en lektion för att berätta mer om lagstiftning och verksamhet.

12 SID 11 Flera samhällskommunikatörer lyfter fram att de använder sig av material och metoder som de lärt sig under centrets fortbildningar. Under hösten 2014 deltog de exempelvis i en heldagsutbildning kring normkritiskt förhållningssätt och värderingsövningar som metod. Enligt kommunikatörerna har utbildningen gett dem verktyg att utveckla pedagogiken och skapa engagemang i gruppen. Precis som tidigare visar vissa deltagare tecken på ohälsa som bland annat gör det svårt att ta till sig vad man lär sig under samhällsorienteringskursen. Sedan 1 april är hälsokommunikation en del av samhällsorienteringen men det är för tidigt att utvärdera effekterna av denna insats. KLAGOMÅL Det har inte kommit in klagomål från deltagare under denna tidsperiod. AVTALSUPPFÖLJNING MED LEVERANTÖRER SAMVERKAN MED LEVERANTÖRER Resultaten från utvärderingarna och auskultationerna följs upp med leverantörerna i samband med avtalsuppföljningarna. I april hade centret avtalsuppföljningar med de två leverantörer som håller kurser sedan 2013: Elvira kunskapsutveckling AB och Quick Job. Med den förstnämnda leverantören låg fokus under mötet på metodutveckling. Centret vill att samhällskommunikatörerna fortsätter att arbeta för att skapa varierande metoder, något som centret upplever att det skett en positiv utveckling kring under avtalsperioden. Synpunkter på undervisning och metod på en av leverantörens kurser har dock inkommit från en tjänsteman på länsstyrelsen som genomförde två auskulteringar under våren. Synpunkterna rör endast en samhällskommunikatör och diskuterades på avtalsuppföljningsmötet. Elviras har under våren fortsatt att fortbilda sin personal kring hur man hanterar svåra samtal och ämnen under kurserna. Med Quick Job, som under våren endast haft några få kurser på ryska och spanska, handlade bland annat avtalsuppföljningen om vikten av att introducera och stödja nya samhällskommunikatörer så att de blir trygga i sin yrkesroll. Fortsatt arbete Från den 1 april är kurserna 72 timmar med 12 timmars inledande hälsokommunikation. Hälsokommunikationsprojektet pågår till den 31 augusti 2016 och utvärderas kontinuerligt. Avtalsperioden för samverkansöverenskommelsen kring samhällsorientering sträcker sig till den 31 augusti 2016 och förlängs därefter med tre år för de kommuner som inte senast den 31 augusti 2015 säger upp överenskommelsen.

13 SID 12 Upphandlingen följer samverkansavtalets tidsramar och ett nytt ramavtal planeras att träda i kraft den 1 september Den 15 september presenteras förslag till förfrågningsunderlag för de samverkande kommunerna. Samrådsgruppen är referensgrupp för förfrågningsunderlaget.