KONST SOM VINSTMOTOR. En rapport från insidan av de Kulturella och Kreativa Näringarna PÅ UPPDRAG AV PROJEKT KKN GÄVLEBORG 2011 LINDA NORDFORS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KONST SOM VINSTMOTOR. En rapport från insidan av de Kulturella och Kreativa Näringarna PÅ UPPDRAG AV PROJEKT KKN GÄVLEBORG 2011 LINDA NORDFORS"

Transkript

1 KONST SOM VINSTMOTOR En rapport från insidan av de Kulturella och Kreativa Näringarna PÅ UPPDRAG AV PROJEKT KKN GÄVLEBORG 2011 LINDA NORDFORS

2 INLEDNING Denna rapport är precis vad den heter det är en rapport från insidan av de Kulturella och Kreativa Näringarna (KKN). Perspektivet kommer därför inte att vara det utifrån betraktande eller vetenskapligt analyserande, utan jag vill ge dig som läsare en direkt insyn i hur det är att vara verksam inom KKN. Genom att vara just personligt berättande och subjektiv syftar rapporten till att skapa en ökad förståelse för kreatörens roll som företagare och utgöra ett underlag till debatt och dialog. Rapporten är en förstudie för projektet KKN i Gävleborg och kan med fördel läsas som en uppföljare till rapporten Gungor och Karuseller skriven av Tobias Nielsén och Emma Stenström. Rapporten utgör även en fördjupande del till föreläsningen Framtidens Företagande 2: Hur konst och kultur kan bygga varumärken. OM FÖRFATTAREN är konstnär och entreprenör grundade hon Sveriges första Konstbyrå re:flection company med affärsidén att skapa varumärkesbyggande konst. Genom sin konstbyrå har hon jobbat med varumärken som bland andra Armani, JC, Libresse och Läkerol och med idéburna organisationer som Viskogen, Kvinna till Kvinna och Sensus Studieförbund. Linda är även föreläsare inom kreativitet och entreprenörskap och håller kurser på olika teman bl a The art of selling your heart om konsten att sälja, för kreatörer och entreprenörer. Linda sitter i styrelsen för konsttidskriften Konstperspektiv. O MSLAGSFOTO Fotografiet visar en skulptur av från den varumärkesbyggande utställningen Sugar for my Honey från Utställningen handlade om människors relationer till sina accessoarer och gestaltades i huvudsak med godis som konstnärsmaterial. Totalt gick det åt närmare 400 kg godis. Deltagande varumärken var bland andra Ahlgrens bilar och Armani. Fotograf: Fredrik Sjöberg 2

3 OM UPPLÄGGET Denna rapport består av tre delar. Den första delen De kallar oss kulturföretagare handlar om vad som är unikt för en företagare inom KKN och vad rådgivare ska tänka på i mötet med kulturföretagaren. Den andra delen Brandism som affärsidé för framtidens företagande handlar om varumärkesbyggande konst, vad det är och hur det kan skapa affärsmöjligheter för de verksamma inom de Kulturella och Kreativa Näringarna. Avslutningsvis finns ett Kulturspråkslexikon för att öka förståelsen mellan kreatören och affärsutvecklaren/rådgivaren. OM FRAMTIDEN I arbetet med den här rapporten har jag märkt att rapportformatet är mycket bra för att snabbt kunna sammanfatta erfarenheter och ge fördjupande inblickar i komplexa frågeställningar. Möjliga framtida rapporter; Brandism från beställarens horisont. Vad behöver du som köpare och upphandlare av Brandism eller Varumärkesbyggande konst tänka på? På vilka sätt kan Brandism stödja satsningar inom Storytelling och Destinationsdesign? Brobyggare eller Curlingbyråkrat? Rådgivarnas roll för att skapa livskraftiga verksamheter och långsiktig positiv tillväxt av projekt inom KKN. 3

4 DEL I DE KALLAR OSS KULTURFÖRETAGARE FRAMGÅNGEN SOM ETT PROBLEM Jag vill inleda med ett citat från det sista stycket i rapporten Gungor och Karuseller. Nielsén/Stenström skriver; För trots allt är det viktigt att komma ihåg att det inte alltid är det som säljer bäst, som har den högsta konstnärliga, kulturella och kreativa kvaliteten. Detta är den mening som rapporten lämnar klingande i våra huvuden. Och självklart stämmer den samtidigt som citatet speglar en föreställningsvärld vi som är verksamma inom KKN ständigt behöver förhålla oss till. Det är inte det ovan nämnda sambandet som behöver påpekas när vi möter våra kunder och uppdragsgivare. Tvärt om! Det vi kulturföretagare behöver vara noga med att förklara är; För trots allt är det viktigt att komma ihåg att det inte alltid är det som säljer sämst, som har den högsta konstnärliga, kulturella och kreativa kvaliteten. Med andra ord behöver vi många gånger inför andra, och då och då även inför oss själva, kommunicera; Även i framgången kommer vi att behålla vår kvalitet, integritet och särart. Det är inte genom att kompromissa, sudda ut eller anpassa oss som vi når våra kunder eller hittar vår marknad. Tvärt om är det genom att utveckla och renodla det unika värde som just vi skapar, på det sätt som just vi vill arbeta, som vi når framgång både konstnärligt och kommersiellt. För den outtalade men väletablerade sanningen att det som är riktigt bra inte är säljbart gör framgången problematisk och dubbelbottnad. Vi (kulturföretagare) eftersträvar den men när den kommer nära är vi lite oroliga inför den eventuella kritik den kommer att föra med sig. Att framgång kan vara ett problem kan tyckas som helt förlegat i en tid när de Kulturella och Kreativa Näringarna är ett begrepp på var mans läppar och när konstnären åter har fått 4

5 möjlighet att vara entreprenör. Ja, jag vill faktiskt säga åter. För att som konstnär ha många strängar på sin lyra och vara fri att omfamna vitt skilda ämnesområden var en självklarhet för den så kallade Renässanskonstnären. Då gick det vetenskapliga forskandet, tekniska uppfinnandet och det poetiska betraktandet hand i hand. Bilden av vad konstnärskap kunde vara var långt ifrån Industrialismens idé om renodling och antingen/eller. Idag presenteras världen för oss som om vi antingen hade sifferhuvud eller skaparhuvud, antingen kreativitet eller struktur, antingen urvattnad framgång eller genivälsignad fattigdom... För enligt antingen/eller världen så följer man antingen sin egen inre drivkraft och skapar fantastisk och missförstådd konst eller skapar det som säljer och inbringar pengar men kompromissar då med vad man verkligen vill. Känner ni igen bilden? Så länge vi är kvar i en antingen/eller bild av oss själva och vår omvärld kommer kreatörer att stöta på hinder, både yttre och inre, när vi börjar närma oss ett mer marknadsmedvetet (inte marknadsanpassat) förhållningssätt. Om vi tvärt om kan introducera ett mer inkluderande förhållningssätt där vi som samhälle, organisation, företag och individ kan vara både och så kan mycket energi frigöras och handlingsutrymme skapas. På samma sätt som människan både är bunden i sin kropp och fri att överskrida sina begränsningar så är kreatören i grunden både fri att vara impulsiv, kreativ och intuitiv och samtidigt strukturerad, analytisk och strategisk. När detta händer mina damer och herrar så är det inte längre en fråga om vad vi behöver göra för att stödja tillväxten inom de Kulturella och Kreativa Näringarna. Då är frågan snarare om det över huvudtaget finns något som kan stoppa den! KULTURARBETARE ELLER KULTURKAPITALIST? Vad är det då vi är, vi verksamma inom de Kulturella och Kreativa Näringarna? Förutom att vi, som så många gånger påpekats, är vitt skilda från varandra, så är vi ändå styrda av samhällets och etablissemangets syn på oss. Länge kallades vi Kulturarbetare. Detta är det ord som fortfarande används mest, om man ser vilka formuleringar som florerar i samhällets olika institutioner. Det är naturligtvis ingen slump att det är så vi har kallats eftersom idealet var att vi skulle verka som just arbetare i motsats till företagare eller kapitalister. En arbetare producerar, en kulturarbetare deltar i produktionen av kultur. Kultur som man ansåg att samhället inte bara behövde utan även har rätt till, eller med andra ord, inte behövde betala för. Nu kallas vi Kulturentreprenörer. Detta ord används ibland som ett lovord, ibland som ett skällsord, beroende på vem du frågar. En kulturentreprenör skapar inte bara kultur utan även företag nya företag. Tillväxt som mål och 5

6 som medel har hamnat i fokus och det för med sig nya sätt att se på kulturens värde. För där det finns ett värde finns det möjlighet att både ta och få betalt. Själv skulle jag vilja introducera begreppet Kulturkapitalist. För är det något vi gör så är det att bygga ett kapital ett kulturellt kapital. Både för oss själva och för de som köper/möter/använder/upplever den konst och kultur som vi skapar. Och det som vi skapar, oavsett om det blir en kruka eller en process, växer eller sjunker i värde tillsammans med vår egen personliga kulturella konjunktur. Jag är stolt och glad att SvD kallar mig entreprenör. Men betänk att för vissa skulle en dylik framsida associeras med en ruinerad konstnärskarriär. Kom ihåg att KKN både består av Fria Skapare av kultur och av Leg. Konstnärer som är oroliga att förlora sin licens om de anses för kommersiella. Det är det kulturella kapitalet som vi kulturföretagare antingen har, eller inte har, förmågan att utväxla till monetärt kapital. Men oavsett om vi besitter förmågan eller kunskapen att faktiskt tjäna pengar, så har en Kulturkapitalist sitt fokus på att låta det kulturella kapitalet förränta sig och växa i storlek. Söker jag på Kulturarbetare på Google får jag på 0,08 sekunder träffar, där första länk är Skatteverket. Skriver jag Kulturkapitalist undrar Google om jag har stavat fel... 6

7 I SITT ANLETES SVETT ELLER AV HJÄRTATS LUST? Varför är det då svårt för en Kulturföretagaren att tjäna pengar? Det är verkligen svårt för många, det visar statistiken gång på gång. Speciellt om vi i detta sammanhang menar de mindre Kulturentreprenörer som är nära den kulturskapande kärnan. En anledning är naturligtvis arvet från Kulturarbetardagarna. Vi har på vissa sätt fått en allmänhet som har en hög priskänslighet för kultur, eftersom de är vana att kultur inte ska kosta så mycket. Målgruppens betalningsförmåga och betalningsvilja, om man ser till konsumentmarknaden, förminskas av en låg kostnadsförväntan. Detta påverkar ändå inte kulturföretagarens försörjningsförmåga lika mycket som ett annat arv från en svunnen tid föreställningen om betalning och ersättning. När jag är ute och föreläser för andra kreatörer kring försäljning eller prissättning, brukar jag börja med att visa en bild på en hög med pengar. Och så frågar jag hur många av er har någon gång känt, eller tänkt, eller kanske till och med sagt där det är ju så roligt så att jag skulle kunna göra det gratis. Denna retoriska fråga brukar väcka ett igenkännande skratt bland lyssnarna och oavsett om de är textilkonstnärer på Gotland eller illustratörer i Stockholm erkänner många färg och räcker upp handen jo, visst tänker de så ibland. Denna tanke eller idé är vi inte ensamma om, brukar jag trösta åhörarna. Den är vida spridd i vårt avlånga land, men det vi behöver bli medvetna om är att den bygger på den här bilden av arbete... och så visar jag en svartvit bild på några rallare, och fortsätter; Vi har ofta en bild att betalning, oavsett om det är lön eller ersättning på annat sätt, ska vara ersättning för en sorts uppoffring. Ju mer vi vantrivas eller på något vis far illa ju mer betalt ska vi ha. Pengar ses alltså som en ersättning för lidande, vi får så att säga betalt som plåster på såren! Fler igenkännande skratt och djupa suckar. För här är kreatörens första snubbeltråd. Om vi ska få betalt i proportion till lidande, hur lätt blir det då att få betalt för något som vi inte gör i vårt anletes svett, utan tvärt om något som vi gör av hjärtats lust? Med det vill jag inte ha sagt att den skapande processen alltid är enkel eller oproblematisk, men lik väl så är vi kreatörer så att säga där vi vill vara, vi är i vårt element när vi skapar. Nyckeln till att kunna försörja oss på det vi älskar att göra är att vända på prissättningen och inte ta betalt efter hur mycket som vi lider utan ta betalt för det värde vi tillför våra kunder! Och jag är övertygad om att ju mer vi gör det vi verkligen vill göra desto större värde kan vi bidra med! Med andra ord ju roligare något är att göra, desto mer kan vi ta betalt! 7

8 Ju mer jag fnissar och skrattar när jag arbetar, desto bättre blir det! /Malin Blom, keramiker och konstnär, Gävleborg För att kunna ta betalt behöver vi, kulturföretagarna själva, översätta det kundvärde vi skapar till ett språk som vår kund förstår. Många gånger finns det en upplevelse av att man skapar ett värde, men det kan vara på ett i det närmaste intuitivt plan, man bara vet att det som man gör är viktigt och angeläget! För många kulturföretagare är det en resa att gå från att bara veta till att kunna förklara värdet på ett sätt som kunden kan förstå och tillämpa i sin egen verksamhet. FYRA FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR EN KULTURFÖRETAGARE Att hjälpa den enskilda kulturföretagaren att bli lönsam, växa och få snurr på hjulen ger ökad tillväxt inom KKN på två sätt; Dels genom att kulturföretagaren själv kan försörja sig och kanske t o m växa och anställa inom sin verksamhet. Dels och det är här den stora utväxlingen kan ske genom att de ökar sin interaktivitet med omvärlden, läs andra näringar, och därigenom bidrar till sin omvärld med en sorts konstnärlig och kulturell essens. Vad denna essens består av är man inte helt överens om. Vissa kallar det kreativitet och andra kallar det skapande. Oavsett vilket namn som används så är kundnyttan i slutändan allt från varumärkesbyggande installationer till stressreducerande aktiviteter, från effektivitetsskapande processer till attraktionshöjande insatser. Att se KKN som en del av en större värdekedja är därför centralt för att förstå vilken påverkan dessa näringar kan ha på samhället i stort. Vad är det då som gör en kulturföretagare framgångsrik? Här är de fem mest avgörande framgångsfaktorerna; FRAMGÅNGSFAKTOR 1: KREATÖREN LÄR SIG ATT SJÄLV SÄLJA SIN PRODUKT ELLER TJÄNST Det finns mycket fördomar om försäljning över lag och extra mycket kanske det finns bland kreatörer. Själv hatade jag innerligt allt som hade med försäljning att göra när jag var nykläckt företagare och tänkte då att jag måste hitta någon annan som skulle sälja åt mig. När jag efter långt och ivrigt letande hittade denna person/nätverk/funktion så insåg jag dock snabbt, ganska snopen, att den som behövde sälja sig till den personen det var ju fortfarande jag! Med andra ord kan det mycket väl vara så att det är bäst att sälja genom en återförsäljare eller en gallerist eller ett nätverk, men försäljningsuppdraget försvinner ändå inte från kreatören själv! 8

9 Som kreatör har man fokus på så många saker så att det är lätt att försäljning blir det där andra som man upplever att man inte har tid med. Man har ju fullt sjå att hitta rätt ateljé, rätt logotyp, rätt material, rätt utbildning, rätt medkreatörer... Det kan verka naivt men för mig var det från början inte helt självklart hur stor roll som försäljningens betydelse verkligen har, och det är något jag vet att jag inte är ensam om. Sanningen är att det inte spelar någon roll hur rätt allt det andra är. Om man inte får till en fungerande försäljning, har man snart ingen verksamhet. Och det omvända om man har en fungerande försäljning gör det inte så mycket om ateljén inte är precis vad man drömt om eller att logotypen inte är supersnygg, det hinner man förbättra och förändra längs vägen. Jag vill vara extra tydlig här och särskilja försäljning från marknadsföring. Många gånger läggs mycket insatser på att hjälpa kreatörer med marknadsföringen bygga webbsida, finnas med i ett nätverk, synas på mässa etc. Men att kunna sälja är något annat det är att faktiskt kunna få till ett avslut! Oavsett om det handlar om långa B2B processer som tar flera månader eller om det är att få kunden att köpa något innan de går ut från butiken ett avslut är ett avslut och det är bara faktiska affärer som man kan försörja sig på. Det finns många kulturentreprenörer som är både välkända och välsedda, men som inte kan leva på sin verksamhet, just för att de kan inte få affärerna att faktiskt hända. Det en kreatör behöver för att kunna sälja sin produkt eller tjänst är svaret på de enkla men mycket avgörande frågorna; A) Vad har jag som jag kan sälja? B) Till vem vill jag sälja det? C) Hur kan jag sälja det? D) För hur mycket kan jag sälja det? Detta är frågor som jag hjälper andra kreatörer att svara på när jag håller föreläsningar och kurser på temat The art of selling your heart. Jag har idag hållit kursen/föreläsningen för många hundra kreatörer och sammanfattningsvis är min erfarenhet att; 1) Fråga A besvarar man generellt sett alldeles för snabbt och för tidigt. Många gånger har kreatören mycket mer att sälja än man själv tänker på! 2) Kreatören glömmer ofta att kunder (fråga B) är ingenting man får det är någonting som man väljer. 3) Hur på vilket sätt försäljningen går till är bara ett bra sätt om kreatören själv tycker att det är kul och intressant! Anledningen är att om kreatören inte tycker att det är stimulerande kommer man i det långa loppet inte att hålla på med det, oavsett vilka planer man skriver eller mål man sätter upp. 9

10 4) Många gånger gör brist på erfarenhet och ibland direkt felaktiga rekommendationer att prislappen (fråga D) blir helt fel. I det flesta fall blir den för låg, men fel prislapp handlar inte bara om hur mycket man tar betalt utan även när man tar betalt och för vad man tar betalt. Ska jag vara väldigt generell så är det vanligt att ta betalt per timme även när det är direkt olämpligt och så tar kreatören ofta betalt för sent vilket skapar onödig stress och ekonomisk utsatthet. FRAMGÅNGSFAKTOR 2: DET KOMMERSIELLA SKAPANDET BÖRJAR I KREATÖRENS EGET ARBETSSÄTT Vad det än är som kreatören ska bygga sitt företag kring, så behöver det ta avstamp i kreatörens eget arbetssätt. Gillar kreatören att kläcka idéer men är relativt ointresserad av genomförandet då ska affärsidén bygga på just idégenereringen, inte på att få betalt som projektledare. Om kreatören gillar att mångfaldiga objekt med en hantverksmässig höjd, då ska prissättning och marknadspositioneringen anpassas efter den segmenteringen. Produktionen ska inte läggas ut på entreprenad för att få ner priset. Kanske kan man tycka att detta inte behöver påpekas, men min kontakt med andra kreatörer och entreprenörer visar att det behöver förtydligas! En åtgärd som utifrån en strikt marknadsmässig synvinkel kan te sig som logiskt och affärsmässig är varken logisk eller affärsmässig om den går emot kreatörens egen drivkraft! Får inte kreatören utlopp för de hon/han vill göra inom sitt företag, kommer företaget inte att överleva långsiktigt, oavsett hur bra affärsidén ser ut på pappret. Detta kan inte nog understrykas. FRAMGÅNGSFAKTOR 3: KREATÖREN BEHÖVER INTE BLI EXPERT PÅ ALLT Som kreatör är det en fälla att man tror att man ska behöva bli expert på allt från redovisning till webbsideprogrammering. Många gånger har man länge levt i en sorts noll budget värld där inget får kosta vilket innebär att man måste göra allt själv. Visst är det bra att ha lite koll på ekonomin, och att kunna uppdatera sin egen site kan ju vara ett plus. Men det är mycket bättre att lägga fokus på sin egen kärnverksamhet och låta proffs sköta kringverksamheterna. Anledningen till att jag inte inkluderar försäljning i detta är att försäljning inte är någon kringverksamhet det är en kärnverksamhet. Alltid. För alla företag. Med det inte sagt att man inte ska ta hjälp för att bli bättre på försäljning! Men man måste själv behålla huvudansvaret och initiativet! 10

11 FRAMGÅNGSFAKTOR 4: UTVECKLA MER ÄN ETT BEN ATT STÅ PÅ OCH LÅT DEM HA OLIKA STYRKOR. Att bara göra en enda sak och renodla den skapar inte bättre lönsamhet. Det är en sanning som fungerade i det gamla industrisamhället men den gäller inte alls på samma sätt för kulturföretagaren. Snarare är en viss mångfald att föredra! Att kombinera skapande verksamhet med kursverksamhet och utgivningen av en och annan bok är alldeles utmärkt. Eller att både erbjuda produkter köpbara av de flesta kombinerat med mer exklusiva skräddarsydda objekt. Självklart råder här först och främst lagen om att det måste ligga i linje med kreatörens egen drivkraft! Men inom den går det ofta att utveckla mer än ett ben att stå på. FYRA FALLGROPAR FÖR EN KULTURFÖRETAGARE FALLGROP 1: KREATÖREN ÄR INTE TYDLIG MED VAD DEN KAN GÖRA ELLER INTE KAN/VILL GÖRA. Att kunna göra allt på alla olika sätt är samma sak som att inte kunna göra någonting alls. Så kan kunden i alla fall lätt uppleva det. Jag menar inte att en kulturföretagare ska välja bort sådant som den vill och kan syssla med det är också en fallgrop! Utmaningen är att kommunicera kring sitt erbjudande på ett lättfattligt sätt. Några tips är; A) Placera in det kreatören gör i ett sammanhang, så att kunden förstår/inspireras till när kreatörens tjänst/produkt kan användas. Exempel: Unika smycken som dopgåva! (Inte bara Unika barn smycken på beställning.) B) Är det nyskapande verksamhet, likna det vid eller dra paralleller till verksamhet som är välkänd och etablerad. Exempel: Kreativ workshop på er medarbetardag som internutbildning i stresshantering, men mycket effektivare! Här får den gamla sanningen att man inte ska prata om vad man inte gör stryka på foten. För det kan mycket väl vara motiverat att förtydliga sitt erbjudande eller sin kompetens med ett jag gör inte det här... FALLGROP 2: NOLLMÄTNINGEN GÖRS ALDRIG OCH FRAMGÅNGEN ÄR OTYDLIGT DEFINIERAD. Detta är egentligen två fallgropar, men de är så nära besläktade så jag väljer att inkludera dem under samma rubrik. 11

12 Nollmätning (även kallat Baseline ) är att göra en mätning hur saker och ting förhåller sig innan man har gjort någon satsning eller förändring alls. Detta för att få en ordentlig dokumentation av verkligheten innan åtgärdernas verkan har börjat förändra saker och ting. Oftast är nollmätningen av kvantitativt slag, men den behöver inte vara det! Som leverantör är det lätt att ha för bråttom i början och vilja komma igång med sitt uppdrag. Men nollmätning kan bara göras en gång och gör man det inte innan man sätter igång så är det sedan för sent. Exempel: Har kreatören fått i uppdrag att göra ett torg mer attraktivt och öka människors rörlighet så skulle nollmätningar behövas om vad människor tycker om torget i oförändrat skick och hur mycket tid de spenderar där. Exempel: Är satsningen att genom utsmyckning göra en plats tryggare och mer inbjudande ta då reda på platsen upplevs innan utsmyckningen! Som beställare/köpare kan nollmätning vara ett sätt att faktiskt kunna visa, både internt och externt, på den positiva förändringen som satsningen medförde! Det är viktigt både för privata och offentliga aktörer! Som leverantör är nollmätning ett sätt att visa på en faktisk parameter i kvaliteten av det man levererar. Även om kunden just nu blir jättenöjd utan nollmätning så kan den vara värdefull att göra inför att kunna berätta för andra potentiella kunder om nyttan/verkan/effekten som insatsen hade. Att definiera framgång är också något som behöver göras i början av ett projekt. Ställ frågan till kunden: Vad ska hända och hur ska det gå för att du ska känna att vårt projekt har varit riktigt framgångsrikt? Anledningen är att det är lätt att vänja sig vid sina målsättningar under projektets gång och successivt smyghöja insatsen allt eftersom. Då kan det vara en riktig aha upplevelse att kunna gå tillbaka och se vad som var framgångsbilden från början. Att inte definiera framgång och att glömma nollmätning är vanligt i många olika sorters projekt. Det min erfarenhet säger mig är att ju mer nyskapande och fritänkande ett projekt är, desto viktigare är det att göra sin läxa och skaffa sig fakta att kommunicera ut till både entusiaster och kritiker. FALLGROP 3: BUDGET OCH FOKUS LÄGGS 100 % PÅ PRODUKTION OCH 0 % PÅ KOMMUNIKATION. Det är lätt att som kreatör/leverantör bli helt uppslukad av vad man ska producera eller genomföra så att det varken finns tid, ork eller budget för att kommunicera vad det är man faktiskt gjort. Dagens utbud av sociala medier ger en flora av olika kommunikationsmöjligheter, och här gäller det att välja medvetet. I vissa fall kanske ett 12

13 Twitterkonto och en sida på Facebook är helt rätt väg att gå, andra gånger är det mer rätt att göra en dokumentärfilm och lägga upp den på YouTube. Oavsett hur så är det viktiga att man kommunicerar medvetet, och det är enklare att uppnå om det planeras in i både tids och kostnadsbudget från början. FALLGROP 4: OTYDLIGA RÄTTIGHETER Att vara otydlig kring rättigheterna i avtal och skrivna offerter skapar många gånger en osäkerhet hos köparen. Hur kan de använda den varumärkesbyggande konsten i andra sammanhang? Kan de lägga ut bilder från projektet på sin webbplats? Har de rätt att trycka upp fler exemplar? Kan de sälja dem vidare utan att fråga kreatören? De otydliga rättigheterna bromsar ofta användningen av den varumärkesbyggande konsten, eftersom en osäker kund ofta hellre tar det säkra framför det osäkra och blir restriktiv i sin användning. Eller så kan kunden av okunskap eller dålig intern kommunikation börja använda konsten på sätt som de inte har rätt till och kreatören kan då felaktigt bli utan ersättning och i värsta fall hamna i konflikt med sin tidigare kund. Till kreatören: Om du kan, ta hjälp av proffs för att formulera dig på ett genomtänkt sätt. Är det inte görbart, av ekonomiska och tidsmässiga skäl, försök vara så tydlig du kan med dina egna ord och exemplifiera gärna vad kunden kan eller inte kan göra enligt gällande avtal. Att prata igenom det är bättre än att inte beröra det alls, att maila är bättre än att prata, att skriva under är bättre än att maila! Till köparen/beställaren: Be kreatören om ett skrivet kontrakt. 13

14 DEL II BRANDISM SOM AFFÄRSIDÉ FÖR FRAMTIDENS FÖRETAGARE Klänningarna av trosskydd till Libresse har blivit ett av mina kännetecken. De har använts både för intern varumärkesbyggnad hos SCA (ägare av varumärket Libresse) och för att väcka uppmärksamhet vid internationella produktlanseringar. FRÅN AHLGRENS BILAR TILL ARMANI OM SVERIGES FÖRSTA KONSTBYRÅ I den nyligen släppta rapporten Visionsboxen 1 understryks att Det nya inte kan planeras. Man resonerar sig till att kreativitet nästan alltid först sker i marginalen innan det godtas av massan. När jag grundade Sveriges första konstbyrå år 2001 visste jag inte att det var det jag gjorde. Jag visste vad vår affärsidé var att skapa varumärkesbyggande konst men vad var det för företag jag hade skapat? Inte förrän jag uttryckte min frustration över att inte ha ett bra beskrivande ord på mitt företag för en vän och varumärkesstrateg uppstod begreppet. Lika genialt som självklart sa han; Ja, jag har ju en reklambyrå, då måste väl du ha en konstbyrå? Genom att kunna bygga oss en identitet med begreppet konstbyrå skapade vi 2 oss en plattform att agera från som blev unik. För det nya var inte att arbeta varumärkesbyggande med konst och kultur det nya var att ha det som affärsidé. I konstbyrån arbetar vi både med konsumentvarumärken, som till exempel Ahlgrens bilar, Libresse, JC, Läkerol, Bianco Footwear och Armani, och med idébaserade organisationer som Vi skogen, Kvinna till Kvinna och Sensus Studieförbund. Vår verksamhet är bred och vi arbetar både med produktburen konst och med idéburen konst. Produktburen konst är när vi skapar med kundens produkt i fokus, många gånger bli produkten en del av 1 Visionsboxen var namnet på den tankesmedja som ägde rum på konferensen Generator i Piteå den 24 november Vid grundandet var Göran Sachs, PR kommunikatör, delägare i konstbyrån. 14

15 konstnärsmaterialet. Idéburen konst är när vi gestaltar varumärkets immateriella värden varumärkets idé. Då ger vi kropp och form till något som annars inte syns eller känns som t ex visionen, affärsidén eller den interna värdegrunden. I dessa sammanhang blir vi som en sorts översättare mellan det skrivna ordet och verkligheten vi gör idén till något man kan se och uppleva! Rent konkret rör sig vår produktion om allt från unika klänningar till hela skräddarsydda klädkollektioner, från digital konst till installationer av hundratals kilo godis, från happenings vid bolagsstämmor till rumslig konstgestaltning som är kvar i lokalerna under flera år. Vår utgångspunkt är alltid kunden, behovet och varumärket inte en speciell stil eller genre. V AD ÄR EN KONSTBYRÅ? En konstbyrå är en byrå som på konsultbasis skapar konst till, för och från företag och organisationer. VAD ÄR DET FÖR SKILLNAD FÖR EN KUND ATT ARBETA MED EN KONSTBYRÅ ELLER EN FRISTÅENDE KONSTNÄR? En konstbyrå ser konst som kommunikation och har erfarenheter och kunskaper om hur ett varumärke byggs och förvaltas. VAD ÄR DET FÖR SKILLNAD MELLAN ATT ARBETA MED EN KONSTBYRÅ OCH EN REKLAMBYRÅ? Konstbyråns redskap är konst och inte reklam. Vad det faktiskt innebär belyses bäst av de projekt som genomförts. EN KONSTBYRÅ köper inte in konst för att sälja den vidare, utan skapar alltid skräddarsytt och i samarbete med kunden.... ser inte som sitt uppdrag att skapa arbetstillfällen till konstnärer, uppdraget är att hjälpa kunderna.... sätter inte konstens egenvärde i motsatsförhållande till dess syfte.... söker aldrig bidrag för sin verksamhet, en konstbyrå arbetar alltid rent kommersiellt. 15

16 VARUMÄRKESBYGGANDE KONST, DESTINATIONSDESIGN OCH STORYTELLING Brandism är ett begrepp som börjat spira för att med ett ord ringa in området varumärkesbyggande konst och kultur. Vanligast förekommande är det inom arkitekturen men det börjar också förekomma allt mer i andra sammanhang. Vi konstbyråer (jag tror att det idag finns tre fyra stycken i Sverige som kallar sig det) täcker endast upp en mycket liten del av den verksamhet inom KKN som skulle kunna kallas Brandism eller varumärkesbyggande konst och kultur. Den allra största delen av aktiviteter eller produktioner som skulle kunna kalla sig Brandism gör det inte ens många gånger har man inte medvetandegjort eller kommunicerat att det man genomfört eller levererat har ett varumärkesbyggande värde! Genom en kortfattad översikt över vad Brandism kan innebära vill jag nu synliggöra en växande marknad för framtidens företagande inom KKN. BRANDISM EN ÖVERSIKT Brandism matrisen 3 ovan ger en positionsanalys över verksamheter och satsningar som kan ingå i begreppet Brandism. Den vågräta axeln definierar ytterligheterna produktburen och idéburen där den produktburna kulturen och konsten bärs upp och fokuserar på produkten som förlängning av varumärket medan den idéburna konsten och kulturen ägnar sig åt de immateriella aspekterna av densamma. 3 Brandism matrisen är framtagen av

17 Den lodräta axeln definierar om samarbetet/mötet/användningen av konsten och kulturen främst handlar om ett möte mellan varumärken, det vill säga konstnärens varumärke och kundens varumärke, Brand to Brand eller om fokus ligger på vad som skapas, i motsats till vem som gör det, i Creation to Brand. När Lindex låter Ulrika Hydman Vallien designa ett trosmönster är det dels en fråga om produktburet samarbete, eftersom det är trosan som man fokuserar på, inte t ex Lindex uppförandekod. Och det är definitivt ett Brand to Brand samarbete eftersom det inte är mönstret i sig som är intressant, utan vem som har gjort det. Om en annan konstnär, okänd för de allra flesta, skapat ett mönster som varit mycket vackrare/bättre/intressantare än Ulrikas så hade Lindex ändå valt Ulrika som leverantör eftersom man ville kommunicera med sin målgrupp (kvinnor) genom ett redan etablerat kulturvarumärke (Ulrika). Denna aktivitet hamnar därför i område D. När energidrycken Red Bull arrangerar den världsomspännande tävlingen Red Bull Art of the Can och låter unga kreatörer skapa konstverk av deras dryckesburk är det också produktburen konst, men snarare ett Creation to Brand evenemang och inte ett Brand to Brand, eftersom det inte var så intressant exakt vem som skapade (alla unga självutnämnda kreatörer var välkomna att delta) utan att man skapade och vad som skapades. Därför hör detta evenemang hemma i område C. När en av världens främsta arkitektbyråer, Herzog & de Meuron, bjuds in för att designa om en av Gasklockorna i Hjorthagen, Stockholm, så har vi ett klockrent exempel på Brand to Brand ; det är bl a varumärkena Hjorthagen, Stockholms Stad och Oscar Properties som befruktas av att få umgås med samma arkitektbyrå som ligger bakom Tate Modern i London och OS staden i Peking. Jag skulle även vilja argumentera att det handlar om en idéburen verksamhet, inte produktburen. Även om resultatet av samarbetet är något så konkret som ett 170 meter högt bostadshus så är det väsentliga här att huset utgör en gestaltning av själva idén om ett kulturkluster i Hjorthagen, inte att det ger tak över huvudet till ett antal familjer. Denna satsning hamnar i område A. I område B, där idéburna verksamheter kombineras av ett Creation to Brand förhållningssätt finns det potential för alla de konst och kulturutövare som (ännu) inte gjort sig något namn men som har intressanta idéer och som vill arbeta med abstrakta värden. Här kan konstnären/kreatören t ex få möjlighet att genom sitt processinriktade arbetssätt förbättra arbetsklimatet inom kommunen för att det påverkar kommunens varumärke som arbetsgivare. Här kan teaterskådespelare interagera för att spegla vårdpersonalens patientbemötande för att förbättra patientsäkerheten och därigenom sjukhusets varumärke... I alla områden som vi talat om finns det en mängd affärsmöjligheter för framtidens företagande inom KKN om man lär sig att definiera sin verksamhet 17

18 och mäta nyttan man levererar utifrån ett varumärkesbyggande perspektiv. Möjligheterna är fantastiskt många och marknaden expanderar i takt med att man kan definiera den! VERKSAMHETSDRIVEN VARUMÄRKESBYGGNAD Avslutningsvis vill jag förtydliga en gren inom Brandismen som täcker över alla fyra områden; Verksamhetsdriven varumärkesbyggnad! När Kilafors utanför Bollnäs blir ett nav för postproduktion av film i Sverige sker en verksamhetsdriven varumärkesbyggnad av både Kilafors och Gävleborg. När verksamhet inom nycirkus med Cirkus Cirkör i spetsen stöds så att de kan etablera sig i Botkyrka byggs varumärkena Botkyrka och Stockholm. Verksamhetdriven varumärkesbyggnad kan både vara planerad och spontant skapad av naturlig in och utflyttning, kulturella förändringar och naturens och landskapets förutsättningar. Kända platser som blivit begrepp genom verksamhetsdriven varumärkesbyggnad är t ex Soho, den stadsdel som konstnärer och kreatörer satte sin prägel på i New York och Södermalm i Stockholm. Verksamhetsdriven varumärkesbyggnad handlar om att ett område, en stad eller en plats påverkas av den aktivitet som man förlägger där. Aktiviteten skapar en känsla kring platsen, påverkar vilka som vill flytta dit eller flytta därifrån, förändrar attityder och möjligheter. Det är här som begrepp som Destinationsdesign och Storytelling börjar gå hand i hand och i vissa fall överlappa med Brandism. Destinationsdesign och Storytelling handlar i stora drag om att ge platsen liv med berättelser och att befolka varumärket, och vad blir kraftfullare än att använda sig av de Kulturella och Kreativa Näringarna för att detta ska hända! 18

19 ETT KULTURSPRÅKSLEXIKON Detta Kulturspråkslexikon är en humoristisk tolkning av de krockar och misstolkningar som kan uppstå i mötet mellan den kreativa och den affärsutvecklande världen. Rådgivaren/Affärsutvecklaren säger: Kulturföretagaren/Kreatören hör: Vad är din affärsidé? Vad håller du på med egentligen? Vilka är dina kunder? Säljer du något? Vilken är din vinstmarginal? Säljer du det dyrare än det kostar att producera? Har du några prospects? Vet du någon som vill köpa av dig? Hur skulle du formulera din kundnytta? Kan man använda det du gör till något? Hur ser din konkurrenssituation ut? Är ni många som gör samma sak? Har du skrivit en affärsplan? Har du tänkt igenom vad du vill göra? Kulturföretagaren/Kreatören säger: Rådgivaren/Affärsutvecklaren hör: Vi är en grupp som vill arbeta Vi kommer att ha en splittrad tillsammans ägarbild Jag vill kunna ta ut lön Jag har inga stora expansionsplaner Ekonomi är inte min starka sida Jag förstår inte en balansräkning Prissättning är inte min starka sida Jag tar för lite betalt Försäljning är inte min starka sida Jag vill hitta någon som säljer det jag gör Det är viktigt för mig att arbeta Jag kommer inte att vilja effektivisera med händerna 19

20 Konst som Vinstmotor är en rapport skriven från insidan av de Kulturella och Kreativa Näringarna. Författaren är konstnären som på uppdrag av projekt KKN Gävleborg har samlat sina erfarenheter som nyskapande kulturentreprenör inom den varumärkesbyggande konsten. Rapporten går att beställa och ladda ner från 20

Knuff Affärsutveckling inom kulturella näringar

Knuff Affärsutveckling inom kulturella näringar Knuff Affärsutveckling inom kulturella näringar Skåne nov 2013 maj 2014 Camilla Bengtsson Utveckling och projektledning inom samhälle och kultur. t 0705 712 533 m camilla@camillabengtsson.se w www.camillabengtsson.se

Läs mer

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN UTBILDNINGSKATALOG F Ö R E L Ä S N I N G W O R K S H O P A F F Ä R S U T V E C K L I N G För utveckling av besöksnäringen ALUN VIKTEN AV ATT UTVECKLAS! I framtiden gäller det inte bara att ha rätt kunskaper

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst

Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst Vadå hur vi jobbar? Som reklambyrå och inte minst reklambyråkund rör man sig i en värld där en spade inte alltid är en spade. Där ord som

Läs mer

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako LYSTRING FÖRETAGARE som vill ha fler referenser, högre intäkter och fler kunder, klienter eller patienter som jagar dig istället för tvärtom Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

HUR VARUMÄRKES BYGGANDE KONST KAN SKAPA ETT ANDRUM EN FÖRSTUDIE TILL KFUK KFUM CENTRAL AV KONSTNÄREN LINDA NORDFORS

HUR VARUMÄRKES BYGGANDE KONST KAN SKAPA ETT ANDRUM EN FÖRSTUDIE TILL KFUK KFUM CENTRAL AV KONSTNÄREN LINDA NORDFORS HUR VARUMÄRKES BYGGANDE KONST KAN SKAPA ETT ANDRUM EN FÖRSTUDIE TILL KFUK KFUM CENTRAL AV KONSTNÄREN LINDA NORDFORS OCH RE:FLECTION COMPANY, SVERIGES FÖRSTA KONSTBYRÅ 2011 09 20 EN REFLEKTION OM EN SAMMANFATTNING

Läs mer

LA goes KKN! ett förslag till handlingsplan

LA goes KKN! ett förslag till handlingsplan LA goes KKN! ett förslag till handlingsplan Inledning I samband med att Region Skåne drog igång sin förstudie kring kulturella och kreativa näringar i våras (se nedan under Bakgrund) blev jag tillfrågad

Läs mer

QNB VOLANTE NOTERINGAR: GENERATOR (ÅRE) 2008-01-21

QNB VOLANTE NOTERINGAR: GENERATOR (ÅRE) 2008-01-21 QNB VOLANTE NOTERINGAR: GENERATOR (ÅRE) 2008-01-21 VAD SKAPAR EKONOMISKT VÄRDE I UPPLEVELSEINDUSTRIN? TOBIAS NIELSÉN* DEN HÄR ARTIKELN BESKRIVER HUR OCH VARFÖR DE VIKTIGASTE OCH STÖRSTA EKONOMISKA VÄRDENA

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

Reklamfilmsutredningen 2009 (RFU 2009)

Reklamfilmsutredningen 2009 (RFU 2009) Reklamfilmsutredningen 2009 (RFU 2009) En kartläggning av svensk reklamfilmsproduktion AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT HUI har genomfört en branschanalys i tvådelar: En kvantitativ analys av de ekonomiska

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Rivstart - STARTA EGET

Rivstart - STARTA EGET Rivstart - STARTA EGET Rivstart är en av Sveriges absolut populäraste böcker om att starta eget med över 36 000 läsare (januari 2010). Det här är den enda ständigt aktuella och alltid uppdaterade Starta

Läs mer

CONTENT MARKETING. 4 steg som hjälper dig att skapa en träffsäker strategi.

CONTENT MARKETING. 4 steg som hjälper dig att skapa en träffsäker strategi. CONTENT MARKETING 4 steg som hjälper dig att skapa en träffsäker strategi. Vad är nyttan med content marketing? Content marketing handlar om att använda egenproducerat innehåll i din marknadsföring för

Läs mer

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö Bilden av Malmö Malmö stads varumärkesarbete bilden av malmö Innehåll Bilden av Malmö 3 En resa i tiden 4 Det medvetna bildskapandet 5 Den goda spiralen 6 Ett målinriktat arbete 7 Kommunikation & Utveckling

Läs mer

GREEN STATE ANALYS BESLUT LÖNSAMHET. Vi sköter din marknadsföring, kostnadsfritt.

GREEN STATE ANALYS BESLUT LÖNSAMHET. Vi sköter din marknadsföring, kostnadsfritt. Vi sköter din marknadsföring, kostnadsfritt. DIGITAL PRESENCE Innehållsförteckning Detta dokument är till för att ge dig en förståelse i vilka vi är, vad vi erbjuder & hur vi arbetar för att gör din digitala

Läs mer

10 tips för ökad försäljning

10 tips för ökad försäljning 10 tips för ökad försäljning Innehållsförteckning Tips 1 Kundvård...3 Tips 2 Vad har du egentligen på gång?...4 Tips 3 Ställ jobbiga frågor...5 Tips 4 När tiden inte räcker till...6 Tips 5 Låt kunden skriva

Läs mer

Lata marknadsföraren

Lata marknadsföraren Lata marknadsföraren *************************************************** * * * * Inre Cirkelns Månadsbrev 8, januari 2015 * * * * *************************************************** Checklista för ett

Läs mer

DynaMO-modellen TM. Dynamisk varumärkeskommunikation

DynaMO-modellen TM. Dynamisk varumärkeskommunikation DynaMO-modellen TM Dynamisk varumärkeskommunikation Bygg varumärket vid varje kontakt DynaMO-modellen är en av de mest kostnadseffektiva metoderna för att uppnå en tydlig kommunikation och ett starkt varumärke.

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

Knuff Affärsutveckling inom kulturella näringar

Knuff Affärsutveckling inom kulturella näringar Knuff Affärsutveckling inom kulturella näringar Kronoberg nov 2013 maj 2014 Camilla Bengtsson Utveckling och projektledning inom samhälle och kultur. t 0705 712 533 m camilla@camillabengtsson.se w www.camillabengtsson.se

Läs mer

Säljande kommunikation

Säljande kommunikation Säljande kommunikation 1. Konsten att vara tydlig 2. Konsten att lyssna 3. Konsten att hantera invändningar 4. Kontaktmatematik Copyright EQP Business School AB 1 Copyright EQP Business School AB. Denna

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Att förbereda en finansieringsansökan hos banken

Att förbereda en finansieringsansökan hos banken Att förbereda en finansieringsansökan hos banken Sara Jonsson, Centrum för Bank och Finans, KTH sara.jonsson@infra.kth.se 07-11-14 1 Hur resonerar banken? Banker är inte riskkapitalister! Bankfinansiering

Läs mer

PROSPEKT MEDIAS HANDBOK

PROSPEKT MEDIAS HANDBOK PROSPEKT MEDIAS HANDBOK 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 FACEBOOK 4-5 INSTAGRAM 6-7 TWITTER 8-9 LINKEDIN 10 YOUTUBE 11 2 INLEDNING Idag är sociala medier ett måste i ett företags mediemix. Det har blivit

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Tio saker att tänka på när du bygger ditt företag

Tio saker att tänka på när du bygger ditt företag Tio saker att tänka på när du bygger ditt företag www.kpmg.se Du vet bäst För oss på KPMG finns ingenting mer inspirerande än unga människor med spännande idéer. Vi vet hur det känns att vara där du är

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

lll#vyazc#cj CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009

lll#vyazc#cj <yg6c 69AwC \dgvc5vyazc#cj >CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009 FÖRELÄSNINGAR 2009 Jag älskar citat, det vet alla som varit på en föreläsning med mig, eller om man läst mina böcker. En av de personer som alltid gett mig något att fundera på är den franske aforismförfattaren

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Fiskenytt Januari 2015 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB

Fiskenytt Januari 2015 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB www.smab.se Fiskenytt Januari 2015 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB Innehåll: Tankar från bryggan Affärsskolorna helt rätt i tidens kundförväntningar Reflektioner från Automotive World

Läs mer

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

IMMATERIELLA TILLgångAR

IMMATERIELLA TILLgångAR IMMATERIELLA Tillgångar En stor del av ditt företags värde beror på de idéer du har utvecklat och skyddat. Om du skyddar ditt varumärke, din design eller uppfinning ökar chanserna att tjäna pengar på din

Läs mer

Att marknadsföra bibliotekens tjänster

Att marknadsföra bibliotekens tjänster Att marknadsföra bibliotekens tjänster Innan ni påbörjar planeringen av olika marknadsföringsaktiviteter så bör ni fundera igenom några grundläggande saker: resurser som ni har att tillgå, era viktigaste

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre?

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Vi vill fördjupa oss i ämnet för att undersöka om man genom att vara både arkitekt och byggherre kan uppnå en arkitektur med högre kvalité. I sådant fall på

Läs mer

Du Kvinna, köp ett företag!

Du Kvinna, köp ett företag! Du Kvinna, köp ett företag! Kvinnor, kvinnor, kvinnor Vad skulle männen vara utan kvinnor? Få min Herre, mycket få! Mark Twain Men det fanns också män i det förgångna som hade andra uppfattningar: Kvinnor

Läs mer

Skellefteå vår gemensamma identitet.

Skellefteå vår gemensamma identitet. Skellefteå vår gemensamma identitet. Vad är det speciella med platsen Skellefteå? Och varför är den frågan viktig? Det kan du läsa om i den här boken. Den beskriver den bild av Skellefteå som nu ska spridas

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Vill du också synas bättre?

Vill du också synas bättre? Vill du också synas bättre? Det rör på sig... Det händer saker i blomsterbranschen. Den ökande konkurrensen från fler aktörer och ett starkare allmänt reklambrus har gjort det svårare att göra sig hörd.

Läs mer

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR Resultat från QuestBack Swedens undersökning om HR-ansvarigas erfarenheter och åsikter om Medarbetarundersökningar, som genomfördes hösten

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text

Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text 1 (5) Vår handläggare Geza Simon Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text Katrineholm kommuns kommunikationspolicy Policy ett

Läs mer

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Innehåll Förord 5 Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8 Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Kreativa möten 27 Idédiamanten en strukturerad metod

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

FÖRETAG SOM VÄXER. Sveriges Arkitekter 4:e mars 2015

FÖRETAG SOM VÄXER. Sveriges Arkitekter 4:e mars 2015 FÖRETAG SOM VÄXER Sveriges Arkitekter 4:e mars 2015 JOHN LYDHOLM Vd Sverige LINDA SANTESSON Avdelningschef, region Öst Vad får ett företag att växa? Vilka utmaningar finns i en växande organisation? Vad

Läs mer

kärnvärden & grafisk profil

kärnvärden & grafisk profil kärnvärden & grafisk profil 1 Studiefrämjandet ska vara en frigörande kraft för människors möjligheter i ett samhälle med respekt för naturens och kulturens mångfald. Studiefrämjandets vision antagen 2007

Läs mer

Slutprojekt 2010 Medieinstitutet. Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben

Slutprojekt 2010 Medieinstitutet. Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben Slutprojekt 2010 Medieinstitutet Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben http://www.youtube.com/watch?v=sifypqjyhv8 Problem, syfte och mål

Läs mer

KONTAKT Linus Jonkman Programansvarig Telefon: 0733 500 153 Linus.jonkman@sigma.se W W W. E G O N A U T. O R G

KONTAKT Linus Jonkman Programansvarig Telefon: 0733 500 153 Linus.jonkman@sigma.se W W W. E G O N A U T. O R G SEMINARIER På de kommande sidorna kan du ta del av vårt utbud av seminarium. De flesta ämnen finns i utföranden med olika ambitionsnivå. Kunskapen kan även förstärkas genom att ämnet utförs som en halvdag

Läs mer

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3 Bilaga 3 FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020 Summering av workshop 28 augusti i Åmål. Rapporten kommer att användas som underlag i arbetet

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

Kulturföretag inom Ljusdals kommun

Kulturföretag inom Ljusdals kommun Förstudie Kulturföretag inom Ljusdals kommun En förstudie om förutsättningar för samverkan för företag inom området kultur inom Ljusdals kommun Maria Sellberg 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Personlig framgång och frihet. Om skaparen

Personlig framgång och frihet. Om skaparen Personlig framgång och frihet Om skaparen När Tomas var liten skilde sig hans föräldrar. Han blev mobbad i skolan och blev allt mer innesluten och aggressiv, och började själv att mobba, stjäla, dricka

Läs mer

Tendensrapport 2013. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (11)

Tendensrapport 2013. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (11) u Dessa är de största utmaningarna för Sveriges marknadsförare 2013 u Så stiger kraven på lönsamhet och återbäring på investeringar i marknadsaktiviteter u Vikten av att prioritera rätt i det nya medielandskapet

Läs mer

Ledarskap och arbetsorganisation inom kulturella och kreativa näringar. Presentation av projekt och fallstudier.

Ledarskap och arbetsorganisation inom kulturella och kreativa näringar. Presentation av projekt och fallstudier. Ledarskap och arbetsorganisation inom kulturella och kreativa näringar Presentation av projekt och fallstudier. Februari 2012 Innehåll Fem projekt genomför sammanlagt 22 fallstudier inom design, mode,

Läs mer

Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09

Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09 Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09 TEXT: Rikard Lehmann. FOTO: Hampus Brefelt, The Studio, Malmö Vänd blad Fair Trade - ett vinnarekoncept för Paula och Kajsa i Terre de Femmes Det skiljer

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

AFFÄRSPLAN. En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen.

AFFÄRSPLAN. En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen. AFFÄRSPLAN En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Jag/vi och idén 2 Företagsägare och affärsidé 3

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Dags för ännu ett spännande program från Piku AB, med fokus på lönsamma affärer för dig som driver företag inom besöksnäringen!

Dags för ännu ett spännande program från Piku AB, med fokus på lönsamma affärer för dig som driver företag inom besöksnäringen! 1 Tadaaa! Dags för ännu ett spännande program från Piku AB, med fokus på lönsamma affärer för dig som driver företag inom besöksnäringen! Det här är en unik chans för dig som: Vill ha fler besökare och

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869 SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Läs mer

5 WEBBSTRATEGIER SOM ÖKAR DITT FÖRETAGS FÖRSÄLJNING. www.webbstrategerna.se. 2010 Webbstrategerna Sverige AB

5 WEBBSTRATEGIER SOM ÖKAR DITT FÖRETAGS FÖRSÄLJNING. www.webbstrategerna.se. 2010 Webbstrategerna Sverige AB 5 WEBBSTRATEGIER SOM ÖKAR DITT FÖRETAGS FÖRSÄLJNING www.webbstrategerna.se 2010 Webbstrategerna Sverige AB 5 webbstrategier som ökar ditt företags försäljning Idag är ett företags webbnärvaro ordentligt

Läs mer

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP MiL PERSONLIGT LEDARSKAP träningsläger i personligt ledarskap MiL Personligt Ledarskap är en utmanande, intensiv och rolig process. Du får genom upplevelsebaserad träning, coachning, feedback och reflektion

Läs mer

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen.

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen. Resurscentrum workshop Jämtland Östersund 2011-03-03 Anteckningar Karin Larsson Konsthandläggare Tar anteckningar för Karin Kvam Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och

Läs mer

OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT

OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT Nyhetsbrev nr 5, 2014 OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT - När jag tänker på hur enkelt det är att bara vara till, lyssna på kunderna, att höra vad de säger och att hjälpa dem med det som de behöver

Läs mer

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum MOTTAGARE Linköpings Universitet Utbildningen inom gestaltning och utställningsproduktion inom samtida konstnärliga fält. ADRESS Johanna Johnsson Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till

Läs mer

Vi på SmartLens UF erbjuder. Sverige tre olika kameralinser via web och direktförsäljning. Innehållsförteckning. 2 Affärsidé

Vi på SmartLens UF erbjuder. Sverige tre olika kameralinser via web och direktförsäljning. Innehållsförteckning. 2 Affärsidé Affärsplan 12/13 Innehållsförteckning 2 Affärsidé 3 Vara och Produktion Ledstjärnor 4 Kunder Marknadsföring 5 Marknad konkurrenter 6 Mission & Vision 7 Framtid 8 SWOT Vi på SmartLens UF erbjuder Smartphoneanvändaren

Läs mer

Ramverk för: Resultatmätning. Aktivitet: Uppdragsgivare: Marknad 1: Aktivitetsperiod: Copyright 2013. Pyramid Communication AB

Ramverk för: Resultatmätning. Aktivitet: Uppdragsgivare: Marknad 1: Aktivitetsperiod: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Ramverk för: Resultatmätning Aktivitet: Uppdragsgivare: Marknad 1: Aktivitetsperiod: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Att mäta resultat av marknadsinvesteringarna Att följa upp och mäta resultaten

Läs mer

ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27.

ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27. ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27. Bakgrund Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för såväl privatpersoner som företag

Läs mer

Smart affärsutveckling. Just do it!

Smart affärsutveckling. Just do it! Smart affärsutveckling Just do it! Hur kan du utveckla ditt företag och dina idéer till ett smart, lönsamt, hållbart företag? Välkommen till IUC Skånes affärsutvecklingsprojekt för kvinnor i de kulturella

Läs mer

THE AMAZING ACADEMY. Välkommen till ett nytt år med spännande utbildning!

THE AMAZING ACADEMY. Välkommen till ett nytt år med spännande utbildning! THE AMAZING ACADEMY KURSER JAN-MAR 2013 Genom vår akademi erbjuder vi kurser och seminarier så att du och din organisation kan komma igång med sociala medier på allvar. Kurserna genomförs antingen på plats

Läs mer

Konsten att bedöma bilder & ge konstruktiv kritik

Konsten att bedöma bilder & ge konstruktiv kritik Konsten att bedöma bilder & ge konstruktiv kritik Varför ska vi bedöma bilder och hur kan vi som fotografer utvecklas av det? Sammanställt av Eds Fotoklubb www.edsfotoklubb.se Frågan varför och hur vi

Läs mer

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson FOTOGRAFiSKA intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson Text: Erica Hjertqvist och Julia Hörnell Foto: Julia Hörnell Layout: Erica Hjertqvist och julia hörnell

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen En essä i kursen Produktutveckling med formgivning Charlotta Sjöström, INPRE 4, 2006-04-27 En het potatis Hans Folkesson som är chef

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

AKTIVITETSUTVÄRDERING

AKTIVITETSUTVÄRDERING AKTIVITETSUTVÄRDERING AFTERNOON TEA ARVIKA 11-11-18 FÖR DET FÖRETAGSAMMA VÄRMLAND AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011 GENOMFÖRANDE Aktivitet: Afternoon Tea Arvika Datum då aktiviteten genomfördes: 18 november

Läs mer

Knuff Affärsutveckling inom kulturella näringar Skåne nov 2012 maj 2013

Knuff Affärsutveckling inom kulturella näringar Skåne nov 2012 maj 2013 Knuff Affärsutveckling inom kulturella näringar Skåne nov 2012 maj 2013 Utveckling och projektledning inom samhälle och kultur. t 0705 712 533 m camilla@camillabengtsson.se w www.camillabengtsson.se Syfte

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten. Kvalitativt jämställdhetsarbete

Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten. Kvalitativt jämställdhetsarbete Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten Kvalitativt jämställdhetsarbete Varför fick jag uppdraget att prata på denna konferens? Vad kan kommunala räddningstjänster lära av

Läs mer

Ledningsgruppsutveckling

Ledningsgruppsutveckling Ledningsgruppsutveckling Ni skapar samsyn och en gemensam strategi!! Två dagars ledningsgruppsutveckling med coaching och rådgivning från seniora experter! Vi får människor att samlas kring affären på

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

Projektinformation Förändringsarbete Workshop kring mål

Projektinformation Förändringsarbete Workshop kring mål Välkommen! Projektinformation Förändringsarbete Workshop kring mål Mångfald för ökad konkurrenskraft Internationella Kvinnoföreningen i Malmö är projektägare till projektet Mångfald för ökad konkurrenskraft

Läs mer

En föräldramanual om läxläsning

En föräldramanual om läxläsning En föräldramanual om läxläsning Martin Karlberg Carola Alm Anja Åhman Carola Åstrand Institutionen för didaktik, Uppsala universitet Denna manual riktar sig till föräldrar som vill ha hjälp med att få

Läs mer

Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011

Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011 Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 3 Beskrivning 3 Diskussion

Läs mer

Så lyckas du med marknadsföring och varumärkesbyggande. Lisbeth Larsson. Grant Thornton International. All rights reserved.

Så lyckas du med marknadsföring och varumärkesbyggande. Lisbeth Larsson. Grant Thornton International. All rights reserved. Så lyckas du med marknadsföring och varumärkesbyggande Lisbeth Larsson Världens mest värdefulla varumärken 1. Apple 2. Google 3. IBM 4. McDonalds 5. Microsoft Några kända varumärken i Göteborg Dagens presentation

Läs mer

Uppdragsbeskrivning. för rollen som

Uppdragsbeskrivning. för rollen som Uppdragsbeskrivning för rollen som VD Välkommen till FDT 04/09 2015 EEL-koncernen, i vilken bland annat kedjorna ELON, Elkedjan samt Euronics Norge verkar, satsar stort i Luleå. Under det senaste året

Läs mer