Kort om miljön och vår konsumtion

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kort om miljön och vår konsumtion"

Transkript

1 Kort om miljön och vår konsumtion för upphandlare och inköpare HÖRNAN

2 Kort om miljön och vår konsumtion för upphandlare och inköpare NATURVÅRDSVERKET

3 BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: Orderfax: E-post: Postadress: CM Gruppen Box Bromma Internet: Tel: Internet: Postadress: NATURVÅRDSVERKET (växel) Naturvårdsverket, Stockholm ISBN X.pdf ISSN Elektronisk publikation Naturvårdsverket 2004

4 Förord Upphandlare inom offentlig sektor står i sitt arbete inför många utmaningar. En av dessa är att göra inköpen mer miljöanpassade, antingen i linje med en antagen miljöpolicy eller på grund av samhälleliga krav. Detta är inte alltid lätt. För att få veta vilka miljöfrågor som upphandlare inom offentlig sektor behöver få mer kunskap om skickade Naturvårdsverket ut enkäter till cirka 200 myndigheter på lokal, regional och statlig nivå. Resultatet visar att upphandlare behöver mer kunskap om miljö för att kunna fatta beslut om vad som är bra från miljösynpunkt. Mot bakgrund av detta har Naturvårdsverket tagit fram detta kompendium som är en kunskapssamling med miljöfrågor. Kompendiet skall kunna användas vid utbildningar för offentliga upphandlare och andra relevanta målgrupper, t.ex. användare/avropare, men även som fristående läsning. Kompendiet kompletteras med ett OH-paket för utbildare. Naturvårdsverket, mars

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Miljöpolitisk utveckling från punktutsläpp till hållbar utveckling... 6 De nationella miljökvalitetsmålen... 6 Lagstiftning... 7 Hållbar utveckling... 7 Internationellt miljöarbete och EU:s miljöpolitik... 8 Produkter i fokus... 9 Offentlig upphandling i miljöpolitiken Miljöns tillstånd Klimatet Luften Kemikalier Ozonskiktet Bebyggelsen Produkters miljöpåverkan Hållbar produktion och konsumtion Farliga ämnen Effektiv resursanvändning Avfall Energi och klimatpåverkan Godstransporter Miljöpåverkan från utvalda produktgrupper Miljöinformation om produkter och tjänster Kostnadseffektiv upphandling Näringslivets miljöarbete Ordlista Länkar

6 1. Inledning Detta kompendium innehåller en sammanställning av miljöfrågor som har koppling till offentlig upphandling. Vi vill genom detta förklara varför det är viktigt att ta miljöhänsyn när en offentlig myndighet upphandlar. Vår förhoppning är att informationen ska underlätta bedömningen av vilka miljöaspekter som är relevanta när produkter upphandlas. Genom ökad kunskap om detta skapas bättre förutsättningar för upphandlare att göra prioriteringar. Kompendiet ger dock ingen praktisk vägledning i hur miljökrav kan ställas 1 och ambitionen är inte heller att vara heltäckande, utan snarare att ge en inblick i relevant kunskap. Varje avsnitt avslutas med lästips för den som vill veta mer. Kompendiet inleds med en beskrivning av den miljöpolitiska utvecklingen både nationellt och internationellt, från fokusering på industriutsläpp till produkter och konsumtion. Det andra avsnittet ger en bild över hur Sveriges miljö mår idag. Detta görs utifrån uppföljningen av de nationella miljömålen. Kapitel 3 beskriver den miljöpåverkan produkter har under hela sin livscykel, samt ger mer detaljerad information om vissa utvalda produktgrupper. Kapitel 4 beskriver de olika verktygen för miljöinformation och skillnaden mellan dessa. Kapitel 5 ger exempel på hur miljö och upphandling kan göras kostnadseffektivt. Kapitel 6 beskriver hur företagen aktivt arbetar med miljöfrågor. Sist i kompendiet finns en ordlista och tips om Internet-länkar. 1 För praktisk vägledning om hur miljökrav kan ställas se EKU:s hemsida 5

7 2. Miljöpolitisk utveckling från punktutsläpp till hållbar utveckling Sedan 1972, då FN:s miljökonferens hölls i Stockholm, har miljöfrågorna placerats högt på den nationella och internationella politiska dagordningen. I Sverige har miljöfrågorna länge haft hög prioritet och betydande insatser gjordes redan under 60-talet med införandet av miljöskyddslagen. Miljöarbetet utvecklades vidare under 70- och 80-talen när problemen med luftföroreningar blev allt mer påtagliga, bl.a. genom försurning av svenska sjöar. Miljöarbetet fokuserade till stor del på att minska utsläppen till luft, vatten och mark från kända punktkällor, t.ex. industrier och kommunala avlopp. Den första samlade miljöpropositionen lades fram Därefter har arbetet syftat till ett långsiktigt hållbart samhälle, och en rad nya styrmedel och verktyg har kommit till för att underlätta detta arbete. De nationella miljökvalitetsmålen I april 1999 beslöt riksdagen att Sverige ska ha 15 nationella miljökvalitetsmål som preciserar de framtida tillstånd i miljön som vi ska sträva efter. De 15 miljökvalitetsmålen är: 1 Begränsad klimatpåverkan 2 Frisk luft 3 Bara naturlig försurning 4 Giftfri miljö 5 Skyddande ozonskikt 6 Säker strålmiljö 7 Ingen övergödning 8 Levande sjöar och vattendrag 9 Grundvatten av god kvalitet 10 Hav i balans samt levande kust och skärgård 11 Myllrande våtmarker 12 Levande skogar 13 Ett rikt odlingslandskap 14 Storslagen fjällmiljö 15 God bebyggd miljö Riksdagens övergripande miljöpolitiska mål är att till nästa generation kunna överlämna ett samhälle där Sveriges största miljöproblem är lösta. Förutsättningarna för att detta mål ska nås är att alla bidrar. Miljöarbetet ska mer och mer inriktas på att förebygga miljöskador och ta itu med orsakerna till problemen, inte bara deras symptom. Alla miljömål har dessutom ett antal delmål preciserade. Delmålen ska nås på kortare tid och följas upp årligen. Riksdagen har också antagit tre åtgärdsstrategier, som pekar på att det behövs ett tvärsektoriellt samarbete för att nå miljömålen. Det finns en strategi för att vi ska få effektivare energianvändning och transporter, en för giftfria och resurssnåla kretslopp samt en för att hushålla med mark, vatten och bebyggd miljö. Staten kan inte ensam se till att vi når en hållbar utveckling. Det krävs att alla bidrar till detta: enskilda människor, företag, organisationer och myndigheter. I propositionen om miljömålen anger regeringen bl.a. riktlinjer som vägledning för företagens produktutveckling. Regeringen rekommenderar bl.a. att flertalet varor ska vara materialsnåla och 6

8 energieffektiva, möjliga att uppgradera samt kunna återanvändas eller återvinnas. 2 Producenterna har alltså ett stort ansvar för att göra produkter bättre från miljösynpunkt. Lagstiftning Lagstiftningen har sedan länge utgjort det centrala verktyget för att omsätta miljöpolitiska principer till praktiska åtgärder som leder till miljöförbättringar. Den tidigare miljölagstiftningen var dock inte tillräcklig för att komma till rätta med en del av de miljöproblem som identifierats, t.ex. slöseri med energi och naturresurser. Därför moderniserades och uppdaterades miljölagstiftningen. Det innebar att alla centrala miljölagar samlades i en balk, Miljöbalken, som trädde i kraft 1 januari, Miljöbalken är tillämpbar på alla verksamheter eller åtgärder som har en icke försumbar betydelse för miljön, d.v.s. alla verksamheter som kan påverka miljön negativt. Balken gäller således för såväl producenter som konsumenter om deras verksamhet påverkar miljön i tillräcklig grad. I balkens andra kapitel finns de s.k. allmänna hänsynsreglerna som ger uttryck för vissa etablerade principer: Försiktighetsprincipen okunskap kring ett ämnes eventuella miljö- eller hälsopåverkan bör leda till att man överväger att om möjligt inte använda det ämnet eller till att man utreder huruvida ett annat ämne kan användas istället; Principen om att förorenaren skall betala alla som har vidtagit en åtgärd, som har medfört skada på miljön, ansvarar för att skadan avhjälps; Produktvalsprincipen man ska välja sådana kemiska produkter som är minst skadliga för människors hälsa och miljön; Hushållningsprincipen alla som vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning; Kretsloppsprincipen allt som utvinns ur naturen på ett uthålligt sätt ska kunna användas, återanvändas, återvinnas eller slutligt omhändertas med minsta möjliga resursförbrukning och utan att naturen skadas; Kunskapskravet den som skall påbörja en verksamhet skall först skaffa sig den kunskap som behövs för att kunna avgöra vilka miljöeffekter som kan uppkomma; Lokaliseringsprincipen för verksamheter och åtgärder som tar mark- eller vattenområden i anspråk gäller att välja en plats som är lämplig med hänsyn till miljöbalkens mål. Miljöbalkens allmänna regler och principer gäller för alla slags mänsklig påverkan av miljön som kan äventyra målet med en hållbar utveckling. Balken gäller således för var och en oavsett om denna agerar som näringsidkare, offentlig myndighet eller privatperson. Miljöbalken innehåller även s.k. miljökvalitetsnormer, d.v.s. lägsta godtagbara miljökvalitet hos mark, vatten och luft eller miljön i övrigt. Balken ställer därmed även krav på slutresultatet av vilka egenskaper miljön skall ha för att anses acceptabel. Hållbar utveckling Den mest kända definitionen av hållbar utveckling återfinns i den s.k. Brundtlandrapporten från I denna definieras hållbar utveckling som en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra framtida generationers möjligheter att tillfredställa sina behov. 3 Hållbar utveckling är en samverkan mellan tre dimensioner: ekonomisk, ekologisk och social hållbar utveckling. I Sverige har arbetet hittills koncentrerats till den ekologiska, eller 2 Regeringens proposition 1997/98:145. Svenska miljömål. Miljöpolitik för ett hållbart Sverige. 3 Brundtlandtkommissionens rapport Our Common Future,

9 miljömässiga, delen. Vid FN-konferensen om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992 antogs Agenda 21, en handlingsplan för tjugohundratalet. I Sverige har arbetet med Agenda 21 koncentrerats till det lokala planet. År 2002 antog Sverige en nationell strategi för hållbar utveckling. Liknande strategier finns även på nordisk nivå och i EU. Strategierna utgör utgångspunkten för samarbetet med alla tre delområdena inom hållbar utveckling. I arbetet med hållbar utveckling på global nivå måste man ta hänsyn till de olika förutsättningar som råder i olika delar av världen. En hållbar utveckling i en region får till exempel inte ske på bekostnad av miljö och välfärd i en annan del av världen. År 2002 hölls ytterligare en FN-konferens om hållbar utveckling, denna gång i Johannesburg. Konferensen resulterade i en deklaration och en handlingsplan, som antogs av alla FNmedlemmar. I handlingsplanen kom alla länderna bl.a. överens om att arbeta fram ett ramverk av program för hållbar produktion och konsumtion. I handlingsplanen betonades även att miljöanpassning av offentlig upphandling ska vara ett viktigt redskap för att nå hållbarhet och att ländernas regeringar skall uppmuntra myndigheter att ta miljö- och sociala hänsyn när de köper varor eller tjänster. Internationellt miljöarbete och EU:s miljöpolitik Från att ha varit en lokal eller nationell angelägenhet som framför allt har fokuserat på att åtgärda utsläpp från industrier har miljöproblemen blivit alltmer globala i samband med att näringslivet har internationaliserats och världshandeln har ökat. Flera av dagens miljöproblem har inga gränser och behöver därför lösas gemensamt av världens alla länder. Inom ramen för det internationella miljöarbetet har man förhandlat fram ett antal miljökonventioner som reglerar ländernas åtaganden inom miljöområdet. För att få bukt med klimatförändringarna har FN antagit en ramkonvention som kompletterats av det s.k. Kyotoprotokollet, där länderna har fått en gräns för hur höga halter av växthusgaser som de får släppa ut. Liknande konventioner finns även för att skydda biologisk mångfald, för att få en säker handel av utrotningshotade arter, för att minska antalet ämnen som tunnar ut ozonskiktet samt för att minska utsläpp av andra farliga ämnen. Sverige har skrivit under ett 40- tal sådana internationella miljökonventioner. I EU har man haft en miljöpolitik i ca 30 år. Miljöpolitiken skall enligt Amsterdamfördraget hålla en hög skyddsnivå. Den ska samtidigt vägas mot andra målsättningar, exempelvis den fria rörligheten, som är grundstenen i EU:s inre marknad. De miljöpolitiska ambitionerna arbetas fram i s.k. miljöhandlingsprogram som gäller för ett antal år. Det nu gällande, sjätte i ordningen, gäller från I handlingsprogrammet fastställs de miljömål som ska gälla för de kommande tio åren och vilka åtgärder som behöver vidtas för att nå dessa mål. 4 Det finns en omfattande EU-gemensam lagstiftning på miljöområdet, mer än 250 miljödirektiv har antagits och täcker in såväl skydd av biologisk mångfald som reglering av avfall, miljöfarlig verksamhet och farliga kemikalier. I EU har man även beslutat om att integrera miljöfrågan i andra politikområden, såsom transport-, finans- och handelspolitik. Tanken är att miljöfrågorna ska vävas samman med arbetet för att få ett konkurrenskraftigt Europa den s.k. Lissabonstrategin. Miljöfrågan och hållbar utveckling har därmed fått en förstärkt roll i EU-samarbetet och numera ska EU:s institutioner ta hänsyn till hållbar utveckling i alla sina beslut. Detta brukar benämnas Cardiffprocessen. Enligt denna ska alla politiska initiativ från EU-kommissionen granskas från miljösynpunkt och framstegen mätas. Detta innebär i praktiken att miljöhänsyn kan regleras i andra sektorers lagstiftning. Ett konkret exempel på att miljöhänsyn har integrerats i områden där de politiska målsättningarna är helt andra är revideringen av EG:s lagstiftning för offentlig upphandling. De nya direktiven integrerar miljöskydd och 4 Miljö Vår framtid,vårt val. Europaparlamentets och Rådets beslut nr 1600/2002/EG av den 22 juli 2002 om fastställande av gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram. 8

10 tillåter att miljöhänsyn kan tas och formuleras som krav. Produkter i fokus Miljöarbetet de senaste åren har fokuserat mer på material, resurser och produkters innehåll av farliga ämnen, snarare än utsläpp från industrianläggningar och miljöpåverkande verksamheter. Miljö och resurshushållning har vävts in i beslut och handlingsprogram inom flera sektorer. Många av dagens miljöproblem beror på det sätt på vilket material utnyttjas och hanteras. Att hushålla med material och energi och undvika spridning av farliga ämnen anses vara nyckeln i omställningen till ett hållbart samhälle. Man har därmed börjat titta mer på miljöpåverkan från produkterna, snarare än produktionsprocesserna d.v.s. industrins utsläpp. I slutet av 90-talet etablerades den s.k. integrerade produktpolitiken, IPP, på den miljöpolitiska kartan såväl i Sverige som i EU. Politiken, eller strategin, syftar till att minska produkters miljöpåverkan från vaggan till graven d.v.s. under alla delar av en produkts livscykel och på så sätt bidra till en hållbar produktion och konsumtion och till att miljömålen nås. En produkts totala miljöbelastning beror på produktens innehåll och sammansättning, dess livslängd, hur den produceras, distribueras, används och tas om hand efter användningen. Naturvårdsverket har på uppdrag av regeringen publicerat två rapporter som beskriver en integrerad produktpolitik, IPP, och vilka åtgärder som behövs för att uppnå målen. 5 IPP syftar bl.a. till att integrera miljöhänsyn i regelverk och processer som styr eller påverkar produkters miljöegenskaper. Ett exempel är EU:s upphandlingsregler. IPP är ett marknadsorienterat arbete som i första hand syftar till att stimulera frivilliga åtgärder från både tillverkare och konsumenter. För såväl IPP som andra miljöpolitiska målsättningar används ett flertal olika styrmedel och verktyg redan idag. Exempel på möjliga miljöpolitiska styrmedel och verktyg ges i följande figur: Lagstiftning Ekonomiska styrmedel (t.ex. skatter, avgifter och subventioner) Offentlig upphandling Miljöledningssystem Miljöanpassad produktutveckling Miljömärkning och miljövarudeklarationer Utbildning och forskning Dialoger och samverkan Styrmedel brukar ofta delas in enligt deras karaktär, t.ex. juridiska, ekonomiska, informativa, frivilliga, obligatoriska. Offentlig upphandling i miljöpolitiken Den offentliga sektorns konsumtion och dess potential för miljöförbättringar har sedan flera år uppmärksammats. I Sverige tillsatte regeringen 1998 en delegation, EKU-delegationen, vars uppdrag var att driva på en ekologiskt hållbar upphandling inom stat, kommun och landsting. EKU-delegationen tog bland annat fram ett förslag till olika punkter som kan ingå Illustration över en produkts livscykel 5 Producenters ansvar för varors miljöpåverkan underlag till en miljöanpassad produktpolitik, SNV rapport 5043, På väg mot miljöanpassade produkter, SNV rapport 5225,

11 i en offentlig organisations policy för ekologiskt hållbar upphandling och utarbetade ett Internetbaserat verktyg. Arbetet slutfördes och den operativa driften av EKU-verktyget har sedan början av 2003 överlåtits på AB Svenska Miljöstyrningsrådet ett bolag som ägs gemensamt av staten och näringslivet. I bolagets arbete ingår att förvalta och vidareutveckla EKU-verktyget i samverkan med näringslivet för att bredda dess tillämpning till ett mer allmänt verktyg för professionell upphandling. EKU-verktyget ska vara lättillgängligt för upphandlare och inköpare. Verktyget skall vidareutvecklas för att gradvis underlätta för upphandlare så att den tid och resurser som upphandlaren satsar på att ställa krav inte bara ger bra avtal, men även största möjliga miljönytta. I regeringsförklaringen från 2000 står det att miljökrav skall ställas i all upphandling. Att offentlig upphandling är ett viktigt styrmedel för att nå miljömålen har även betonats i regeringens skrivelse om den integrerade produktpolitiken och den nationella strategin för hållbar utveckling. Vid revideringen av Lagen om offentlig upphandling, 2001, kom bestämmelser som förtydligade hur miljökrav kan ställas. Under det senaste året har en rad studier visat på vilken potential för miljöförbättringar som offentlig upphandling har och många länder har redan en policy eller ett program för miljöanpassad offentlig upphandling. I EU har lagstiftningen om offentlig upphandling reviderats. Regler som tillåter att miljökrav ställs kommer för första gången att stå med i direktiven. EU-kommissionen gav 2001 ut ett s.k. tolkningsmeddelande där den beskrev på vilket sätt miljökrav kan ställas vid offentlig upphandling. Även EG-domstolen har fattat beslut som ger en offentlig myndighet rätten att ställa miljökrav vid upphandling. Det mest uppmärksammade fallet behandlade en upphandling av bussar i Helsingfors stad (det s.k. finska bussfallet) där staden gav tilläggspoäng för bussar med lägre bullernivå och lägre utsläpp av kväveoxid. EU kommissionen utarbetar för närvarande en praktisk handbok om vilka miljökrav som kan ställas vid upphandling. Handboken beräknas bli klar under EU:s miljöministrar har betonat vikten av att varje medlemsland antar ett åtgärdsprogram för att fler myndigheter ska ställa miljökrav vid upphandlingar. 6 Naturvårdsverket har gjort ett par utvärderingar om i hur stor utsträckning offentliga myndigheter i Sverige ställer miljökrav vid upphandlingar. Den senaste utvärderingen gjordes år Resultatet visar att hela 2/3 av den offentliga sektorn alltid eller ofta ställer miljökrav. Resultatet tyder även på att kommuner och landsting gör detta flitigare än de statliga myndigheterna. Även europeiska och nordiska undersökningar visar att svenska myndigheter ofta är duktigare än sina motsvarigheter i andra länder. 7 Naturvårdsverket har även låtit göra en analys av de centrala statliga ramavtalen och hur man har tagit miljöhänsyn i dessa. Miljökrav har ställts för de flesta statliga ramavtal, men ibland på ett mycket varierande och bristfälligt sätt. 8 Lästips: Framtidens miljö allas vårt ansvar, SOU 2000:52 Nationell strategi för hållbar utveckling, regeringens skrivelse 2001/02:172 6 Meddelande från kommissionen och rådet till Europaparlamentet. Integrerad Produktpolitik. Miljöpåverkan ur livscykelperspektiv. KOM (2003)302 slutlig. 7 Study contract to survey the state of play of green public procurement in the European Union, ICLEI European Secretariat Eco-Procurement Programme, Miljöhänsyn i statliga ramavtal, SNV kommande rapport,

12 3. Miljöns tillstånd I Sverige bedöms miljöns tillstånd mot bakgrund av de nationella miljömålen, mer bestämt gentemot de delmål som finns uppställda för dessa. En sådan bedömning görs årligen. En fördjupad utvärdering av miljömålen ska göras vart fjärde år. Den första gjordes Här presenteras det arbete som sker för att nå de mål som vi bedömer är mest relevanta för produktion och konsumtion av produkter. 9 Klimatet Förändringar i klimatet i form av ökad växthuseffekt beror i första hand på att luftens halt av koldioxid blir allt högre, vilket ger varmare klimat. Det medför bland annat att isar smälter och havsytan stiger, med översvämningar som följd, samt att öknar brer ut sig i stora delar av världen. Förutom koldioxid påverkar även andra s.k. växthusgaser klimatet, t.ex. dikväveoxid och metan. Sverige har ett internationellt åtagande i och med att vi har godkänt (ratificerat) det s.k. Kyotoprotokollet. Inom EU har Sverige förhandlat sig till rätten att öka utsläppen av växthusgaser med 4 procent från den utsläppsnivå som gällde år 1990 till tidsperioden År 2002 beslutade dock riksdagen att de svenska utsläppen istället ska sänkas med 4 procent under perioden. Utsläppen av växthusgaser i Sverige har enligt den senaste statistiken minskat med 3 procent under tiden Samtidigt som utsläppen inom jordbruk och energiproduktion minskar ökar utsläppen av växthusgaser från 9 Uppgifterna är tagna ur Miljömålen når vi delmålen, Miljömålsrådets uppföljning av Sveriges 15 miljömål, de Facto 2003, om annat inte anges. transportsektorn och energiintensiv industri. Trafiksektorns utsläpp av växthusgaser har ökat med 8 procent sedan Vägtrafikens utsläpp av koldioxid är dominerande. Detta beror på att mängden transporter ökar de tunga godstransporterna ökar mest. Jordbrukets utsläpp av växthusgaser har minskat med 7 procent mellan , främst p.g.a. minskad användning av både handelsgödsel och stallgödsel och minskad djurhållning. Även utsläpp från avfallsdeponier har minskat under samma period. 10 Luften Luftkvaliteten mäts utifrån hur höga utsläpp av svaveldioxid, kvävedioxid, marknära ozon och flyktiga organiska ämnen (volatile organic compounds, VOC) är. Luften i Sverige har blivit friskare och utsläppen av luftföroreningar och halterna av skadliga ämnen i luften minskar. Mängden s.k. partiklar i tätortsluft utgör dock fortfarande ett hälsoproblem. De flesta partiklarna kommer från dammet på gatorna, som till stor del bildas genom slitage av däck och vägbana. I Stockholm uppskattas omkring 200 dödsfall per år kunna ha samband med partiklar i omgivningsluften. Totalt uppskattas fall av cancer inträffa i Sverige varje år till följd av luftföroreningar. Äldre bilar och förbränning i anläggningar med sämre tekniknivå bidrar med största delen av utsläppen. Men även utsläpp av flyktiga organiska ämnen från bränslen i andra bilar, småbåtar, snöskotrar och arbetsmaskiner orsakar besvär. Det gör även vedeldning och användning av lösningsmedel. För att minska utsläppen av luft- 10 Begränsad klimatpåverkan, fördjupad utvärdering, Naturvårdsverket,

13 föroreningar ytterligare krävs i första hand att trafikproblemen åtgärdas. Ett annat hälsoproblem orsakas av marknära ozon som också är ett hot mot växtligheten. En betydande del av produktionsbortfallet i svenskt jordbruk uppskattas bero på de höga halterna. Kemikalier Dagens höga levnadsstandard har i många fall medfört att användningen av kemikalier ökat. Därigenom riskerar även spridningen av farliga ämnen bli mer omfattande. Kemikalieproduktionen i världen har ökat kraftigt de senaste 50 åren. OECD beräknar att värdet av den globala Kemikalieproduktionen kommer att öka med hela 85 % mellan åren 1995 och Användning, försäljning och tillverkning av kemikalier och kemiska produkter är i stor utsträckning reglerad i lag. Men kemiska substanser ingår också i de flesta andra varor som vi använder. Antalet kemiska produkter har successivt ökat under åren, likaså det totala antalet ämnen som förekommer i produkterna. Även om vi idag vet att det finns fler ämnen i kemiska produkter än tidigare, vet vi inte mer om ämnenas egenskaper. Dock kan vi ganska väl kartlägga vilka farliga ämnen som finns i de varor som är producerade i Sverige. Problemet är att de farliga ämnen som kommer genom import av kemiska eller andra produkter sprids i samhället utan att vi kan spåra dem. År 2001 hade 75 procent av kemiska produkter i Sverige tillverkats utomlands. Ämnen från den omgivande miljön, exempelvis stabila organiska miljögifter, kvicksilver och kadmium är farliga för vår hälsa. Dessa kommer i första hand via maten och luften. Spår av de hälsofarliga ämnena finns bland annat i modersmjölk och i blod. Sedan 70-talet har halterna av flera kända organiska miljögifter minskat påtagligt i svensk natur, liksom hos den svenska befolkningen. De bromerade flamskyddsmedlen ökade dock ännu för några år sedan. Mängderna tungmetaller i avloppsslam visar att halterna gått ner, men att det fortfarande finns, främst i tätorter. Därför krävs fortsatta åtgärder för att begränsa användningen av dem. Försäljningen av bekämpningsmedel inom jord-, skogs- och trädgårdsbruket har ökat något sedan mitten av 1990-talet. Däremot har rester från jordbrukets bekämpningsmedelsrester minskat, bl.a. genom lokala initiativ. Sammanfattningsvis kan sägas att andelen allergiframkallande ämnen i konsumentprodukter har legat på samma nivå de senaste åren. Men med ökad kunskap om vilka ämnen som finns i varor kan andelen allergiframkallande ämnen dock öka något. Den nya kunskapen innebär att vi också får möjlighet att åtgärda problemen. Ozonskiktet Utsläpp av klorfluorkarboner (CFC eller freoner) och liknande ämnen medför att stratosfärens skyddande ozonskikt tunnas ut. Följden blir att skadlig ultraviolett strålning i ökad omfattning når ned till jordytan Den kraftigaste uttunningen har ägt rum över Antarktis. Där sjunker ozonmängden numera tidvis till drygt 70 % lägre nivåer än normalt. I början och mitten av 1990-talet minskade ozonskiktets genomsnittliga tjocklek över Sverige med ca 3 %. De allra senaste åren tycks dock en viss återhämtning ha ägt rum och den negativa påverkan på ozonskiktet har minskat. Detta beror på att Sverige och andra länder har agerat så att halterna av ozonnedbrytande ämnen i atmosfären har börjat avta. Utsläppen sker främst som läckage från gamla kylskåp, kylmöbler och kylanläggningar där de ozonnedbrytande ämnena används som köldmedier eller i isoleringsmaterial. Den största delen av dessa bedöms ha tjänat ut till år 2010 och kommer då att bytas ut till nya. Den största källan till utsläpp kommer därefter att utgöras av isolerplast i byggnader, mark och rör som har en lång livslängd. Effekterna av dessa beror på i vilken takt nya byggnader och anläggningar byggs. 12

14 Bebyggelsen En viktig aspekt under detta miljömål är energianvändning. Bebyggelsen står för närmare 40 procent av Sveriges totala energianvändning. Vi använder idag mindre energi för att värma bostäder och lokaler. Men den mängd som vi använder till annat än uppvärmning har dock inte minskat. För att minska miljöbelastningen av energianvändningen behöver bl.a. fossila bränslen (olja, kol) bytas ut mot förnyelsebara energikällor såsom vatten- eller vindkraft. Buller är en annan betydelsefull miljöstörning som berör störst antal människor i Sverige. Drygt två miljoner människor utsätts för trafikbuller som överskrider riktvärdet utomhus vid bostaden. Buller kan påverka hälsan, t.ex. i form av sömnstörningar, försämrad förmåga att uppfatta och förstå tal samt inlärningssvårigheter. För att minska trafikbuller har bl.a. trafikverken genomfört åtgärder, men trots detta har trafikbullret ökat sedan Det beror bl.a. på att trafiken i städerna har ökat, både personbilar och tung trafik. Fordonen har också fått bredare däck och vägarna mer miljöstörande beläggningar. Trafiken bedöms att fortsätta öka: personbiltrafiken med närmare en tredjedel från För att minska trafikbullret har man därför bedömt att det krävs ytterligare åtgärder. Ytterligare en faktor som påverkar vår bebyggda miljö är våra sopor. Beträffande hushållsavfallet märks två trender; den totala mängden avfall ökar, medan andelen avfall som deponeras, d.v.s. slängs på soptippen, minskar. Kommunerna samlar in en allt större andel av hushållens farliga avfall. Om deponeringen minskar, minskar också utsläppen av farliga ämnen till utsläpp till mark, vatten och luft, och vi hushåller därmed också bättre med våra naturresurser. Lästips: Läker tiden alla sår. Om spåren efter människans miljöpåverkan. Claes Bernes Monitor 17, Naturvårdsverket/SLU, Miljömål vägen till ett hållbart samhälle. Lärarhandledning. Miljömålen når vi delmålen. De Facto Miljösignaler Status vid millenniumskiftet, Europeiska miljöbyrån Miljömålen allas vårt ansvar, Miljömålsrådets utvärdering av Sveriges femton miljömål,

15 4. Produkters miljöpåverkan De varor vi köper och konsumerar t.ex. livsmedel, möbler, rengöringsmedel, kylar och frysar och elektronik kan påverka miljön. Påverkan sker antingen direkt via avlopp och avfall eller indirekt genom energi- och resursanvändning. Avlopp från exempelvis toaletter, och tvättmaskiner bidrar till övergödning. Kemikalier och elektroniska apparater kan innehålla organiska miljöföroreningar och farliga tungmetaller, vilka påverkar miljön direkt. Indirekt påverkar vår energianvändning, som bidrar till koldioxidutsläpp. Även livsmedel och kläder påverkar även miljön indirekt genom de produktionsmetoder som använts för att producera råvarorna. Dessutom påverkar transporten av alla varor miljön. Hållbar produktion och konsumtion Många av dagens miljöproblem orsakas av vår konsumtion av produkter. För att åstadkomma en hållbar utveckling får den totala miljöbelastningen från vår produktion och konsumtion inte överstiga jordens ekologiska kapacitet. Om världens samtliga länder konsumerade i samma takt som västvärlden gör idag, skulle vi behöva flera jordklot. Konsumtionen ger upphov till olika typer av miljöpåverkan från alla delar av en produkts livscykel. Det gäller från det att råvaran utvinns, produkten produceras, används, återvinns och slutligen omhändertas, inklusive transporter i alla led. Produkter kan vara allt från en kortlivad dagligvara till en byggkonstruktion som kanske ska stå i hundratals år. Begreppet produkt innefattar även tjänster. Exempel på allvarliga miljöproblem som är intimt förknippade med konsumtionen av varor och tjänster är klimatpåverkan, diffusa utsläpp av kemikalier samt de miljöproblem som uppstår när den stora mängd avfall som konsumtionen ger upphov till hanteras. Vid tillverkning av produkter används energi och resurser betydligt effektivare idag. Men eftersom den totala konsumtionen i samhället ökar i stor omfattning äts de miljöförbättringar som gjorts inom tillverkningen upp av de negativa effekterna som den ökande konsumtionens ger. Sammantaget leder alltså denna utveckling till att den totala miljöbelastningen ökar. Pengar spenderade på hushållskonsumtion i hela världen ökade med 68 procent mellan 1980 och Den största delen, hela 80 procent, av hushållskonsumtionen sker i höginkomstländer. Nettotillförseln av varor till det svenska samhället är ca 160 miljoner ton, varav ca 20 miljoner ton blir avfall. Av detta återvinns 5-7 miljoner ton, huvudsakligen trävaror och metall. Farliga ämnen Det finns ett stort antal kemikalier, uppskattningsvis , på den europeiska marknaden. I Sverige beräknar vi använda mellan kemikalier. Produktion, konsumtion och destruktion av produkter kan ge upphov till att farliga ämnen sprids och risk att människors hälsa eller miljön skadas. Olika kemikalier har väldigt olika egenskaper. Vissa bryts ned mycket sakta i naturen och lagras i djur och människor. Hit hör t.ex. DDT, PCB och de s.k. bromerade flamskyddsmedlen. De allra flesta svårnedbrytbara ämnen som kommer ut i miljön vet vi mycket lite om. Vi vet inte heller vilka ämnen som släpps ut i miljön och vilka effekter de har på människan och naturen. Kemikalier brukar klassas enligt kända hälsoeffekter, t.ex. hormonstörande, reproduktionsstörande, allergiframkallande, cancerframkallande samt enligt vilka egenskaper de har: långlivade, bioackumulerande eller giftiga. 14

16 Strängt taget kan alla dessa ämnen som når ut i naturen betecknas som miljögifter En del av de klassiska miljögifterna utgörs av insektsbekämpningsmedel, såsom DDT. En av de allvarligaste effekterna av miljögifter är kroniska skador i det centrala nervsystemet. Flertalet organiska miljögifter kan spridas långa sträckor via luften. Metaller har alltid funnits på jorden, och flera av dem fyller livsnödvändiga funktioner i alla levande varelser. Likafullt är åtskilliga metaller skadliga för växter, djur och människor om de uppträder i alltför höga halter. Detta gäller framför allt vissa tungmetaller, såsom kvicksilver, kadmium och bly. Dessa metaller utgör även grundämnen, vilket innebär att de aldrig kan brytas ned eller förstöras genom kemiska reaktioner. Flera av dessa ämnen kan lagras i levande vävnader och bli kvar där under mycket lång tid. Kadmium är en av de giftigaste metaller som vi använder. Nästan all kadmium i Sverige finns i uppladdningsbara apparater med nickelkadmiumbatterier, men det förekommer även till stor del i handelsgödsel. Kadmium lagras i kroppen och kan ge njurskador och ökad benskörhet. Kadmium sprids via naturen till människan genom sopförbränning, läckage från avfallsdeponier, handelsgödsel och avloppsslam. Undersökningar visar att kadmiumhalten under senare år har minskat hos män, men inte hos kvinnor. Kvicksilver är ett av de allra farligaste miljögifterna. Kvicksilver kan dessutom transporteras långa sträckor i atmosfären. Enligt en grov uppskattning finns det ca 100 ton kvicksilver bara i de varor som är i omlopp i det svenska samhället. Det kan finnas i produkter som används dagligen, t.ex. strömbrytare, kontakter, lysrör och vissa batterier. Kemikalieinspektionen har fått i uppdrag att se över möjligheten att totalförbjuda användningen av kvicksilver. Ftalater är en av de vanligaste industrikemikalierna och används främst som mjukgörare i PVC-plast, men även som lösningsmedel och doftförstärkare i t.ex. parfymer. Ftalater har återfunnits i t.ex. fisk och mejeriprodukter, men även i bröstmjölk. Flera ftalater har egenskaper som bl.a. kan påverka fertiliteten. Bromerade flamskyddsmedel är kemiska föreningar som innehåller grundämnet brom. Idag används de framförallt som brandskydd i elektronisk utrustning inklusive datorer, byggmaterial, kablar, textilier samt möbel- och bilklädsel. Bromerade flamskyddsmedel är långlivade och bioackumulerbara och har bl.a. hittats i bröstmjölk. Ämnena kan ge upphov till leverskador och cancer och påverka fertiliteten. Kemikalieinspektionen har föreslagit att några särskilt farliga bromerade flamskyddsmedel skall förbjudas. Vissa bromerade flamskyddsmedel är även förbjudna på EU-nivå. Kemikalieinspektionen tillhandahåller ett verktyg, riskminskningsguiden PRIO, för alla som inte är så vana att arbeta med kemikalier, t.ex. inköpare. PRIO består av en guide och databas med ca 4000 kemiska ämnen med farliga egenskaper och ger information om vilka kemiska produkter och ämnen som man bör vara särskilt uppmärksam på och eventuellt undvika att köpa in. Naturvårdsverket upprätthåller det s.k. kemikalieutsläppsregistret, KUR. Detta innehåller uppgifter om vissa kemiska substanser och grupper av substanser som större anläggningar släpper ut varje år. De företag som ingår i registret är sådana vars verksamhet enligt lag kräver ett tillstånd av tillsynsmyndigheten. Registret är till för att allmänheten lättare ska få information om utsläpp från stora industrianläggningar i Sverige. Effektiv resursanvändning Att använda resurser effektivt handlar om att hushålla med naturresurser i alla faser av varors och tjänsters livscykel. Naturresurser kan vara allt från stora fraktioner såsom grus och olja, till enskilda ämnen som fosfor och metaller. Naturresurser kan delas in i ickeförnyelsebara resurser såsom mineral och fossila bränslen, och i förnyelsebara som ex- 15

17 empelvis jord, luft, vatten, skog och fiskbestånd. Jordens resurser utsätts för allt större belastningar på grund av befolkningsökningen och en ökad efterfrågan på resurser. Allt mer tyder på att vi kan komma att överskrida gränsen för vad naturen klarar av. På många håll i världen är efterfrågan på sötvatten idag så stor att reserverna inte hinner fyllas på. I många områden är också ökenbildning, avskogning, överfiskning och markförsämring ett allt större problem och påverkar bland annat den biologiska mångfalden. Syftet med att använda resurserna effektivare är att hushålla med sådana resurser som kan tänkas ta slut. Idag är det dock den miljöpåverkan som resursanvändningen orsakar som är det centrala problemet, t.ex. utsläpp av tungmetaller och andra farliga ämnen vid råvaruutvinning. Till följd av att konsumtionen ökat har även energi- och materialanvändningen ökat kraftigt under hela 1900-talet. Internationell handel blomstrade under 1990-talet och har ökat årligen med drygt 6 procent i genomsnitt de senaste tio åren. Att vi använder alltmer resurser ökar belastningen på våra naturresurser. Den totala energianvändningen i Sverige beräknas öka med 35 procent och råvaruanvändningen med mellan 20 till 40 procent till år 2030 om inget görs. Vi kan använda våra resurser effektivare bl.a. genom att öka återvinningen, men även genom att utveckla miljömässigt bättre design av produkter, t.ex. energisnåla produkter, och genom att vi bättre utnyttjar produkter, t.ex. genom bilpooler. Avfall När avfall uppstår finns risk både att vi slösar med resurser och att en rad miljöproblem kan uppkomma om avfallet inte tas om hand på ett miljömässigt korrekt sätt. En betydande del av de miljöproblem som produktion och konsumtion av varor kan orsaka hänger samman med hur stora avfallsmängder som uppstår, hur förorenade de är, vilken avfallshanteringsmetod som väljs samt kvaliteten på omhändertagandet. Avfallsfrågorna har varit en del av miljöpolitiken under lång tid. I arbetet för en hållbar utveckling ingår att omvandla dagens avfallssamhälle till ett ekologiskt uthålligt samhälle. År 2002 uppgick mängden hushållsavfall i Sverige till ton, vilket innebär att varje person genererade 476 kg. Med återanvändning, materialåtervinning och energiutvinning ska vi lära oss att utnyttja olika material bättre och effektivare. Som återvinning av avfall klassas bl.a. förbränning av avfall för energiutnyttjande, kompostering/rötning, materialåtervinning och återanvändning av komponenter i produkter. Materialåtervinning ger stora miljövinster. Närmare en tredjedel (31 procent) av materialet i hushållsavfallet återvinns en markant ökning. Samtidigt minskar andelen hushållsavfall som går till deponi med 20 procent. 11 Diagrammet hämtat från Svenska Renhållningsverksföreningens avfallsstatistik, Avfallsmängder Att ta tillvara den energi som finns i avfallet genom förbränning är den vanligaste metoden för behandling av hushållsavfall i Sverige idag. Ca 40 procent tas tillvara på detta sätt. I Sverige finns ett lagstadgat producentansvar inom fem områden: förpackningar, däck, returpapper, bilar och elektronik samt elektroniska produkter. Med producentansvar

18 menas att producenterna, d.v.s. de som tillverkar, importerar eller säljer varor eller förpackningar har ett ansvar att ta hand om dessa på ett miljövänligt sätt. Det långsiktiga syftet med producentansvaret är att få producenterna att utveckla produkter som är mer resurssnåla, lättare att återvinna och som inte innehåller miljöfarliga ämnen. Till exempel glasförpackningar kan återvinnas hur många gånger som helst utan att förlora i kvalitet och genom att återvinna aluminium sparar vi 95 % av den energi som går åt att framställa nytt aluminium. Använda aluminiumförpackningar kan återvinnas hur många gånger som helst. I EU följer man i miljöpolitiken en s.k. avfallshierarki. Detta innebär en prioritetsordning för hur en uttjänt produkt ska åtgärdas. I första hand ska man sträva efter att återanvända produkten, i andra hand att återvinna materialet, i tredje hand att utvinna energi genom förbränning och i sista hand att deponera avfallet, d.v.s. att slänga produkten på soptippen. Energi och klimatpåverkan Klimatfrågan är ett globalt miljöproblem. Världens energiförsörjning baseras till mer än 75 procent på fossila bränslen. När dessa förbränns bildas växthusgaser. Utsläpp av koldioxid, som är den dominerande växthusgasen, kommer företrädesvis från förbränning av fossila bränslen inom transportsektorn, energisektorn och tillverkningsindustrin. I Kyotoprotokollet kom länderna i den industrialiserade delen av världen överens om att minska sina utsläpp av växthusgaser med 5,2 procent med 1990 som basår. Energianvändningen bidrar till utsläpp som lokalt påverkar människors hälsa, regionalt förorsakar försurning och övergödning och globalt bidrar till en ökad risk för klimatförändringar. Om energin kan utnyttjas effektivare så att det behövs mindre energi för att värma en bostad eller driva en apparat, minskar behovet av energi och därmed också energiproduktionens miljöbelastning. Den totala energianvändningen i Sverige uppgick år 2000 till 585 TWh. Den totala energianvändningen i Sverige beräknas öka med 35 procent till år 2030 om inget görs. El produceras av många olika slags kraftverk; vattenkraftverk, kärnkraftverk; vindkraftverk, kraftvärmeverk och fossilbränslebaserade kondenskraftverk. Miljöpåverkan från olika typer av kraftverk varierar. Boendet står för ca 40 procent av den totala energiförbrukningen. Även transporter, resor med personbil eller kollektivtrafik, flyg eller båt drar mycket energi. Slutligen står maten för en stor del av energiförbrukningen. Ca 20 procent av landets totala energiförbrukning används för att producera och transportera livsmedel. Godstransporter Väl fungerande gods- och persontransporter är en förutsättning för dagens moderna samhälle där den ökande globala handeln och ekonomiska tillväxten medför ett behov av fler transporter. Samtidigt påverkar transporter miljö och hälsa i hög grad. Transportsektorn använder mycket energi och orsakar i hög grad utsläpp av koldioxid, kväveoxider, svavel, flyktiga organiska ämnen och partiklar. Sveriges persontransporter har sedan 1975 ökat med 56 procent och godstransporterna med 36 procent. Det är främst bil- och lastbilstrafik som stått för den stora ökningen. Man har kunnat konstatera att de mest miljöförstörande transportslagen ökar snabbast. 12 Transporter medför en betydelsefull del av miljöbelastningen i många produkters livscykel. Det är sällan samtliga produktionssteg är lokaliserade i ett och samma land. En allt större internationell handel ökar även avståndet mellan producent och konsument. Det finns numera ett stort behov av transporter för att förflytta råvaror, halvfabrikat och produkter i olika led. Sveriges import och export av t.ex. livsmedel har mer än fördubblats sedan EUinträdet. Idag kan företag tjäna på att t.ex. 12 Miljömålsrådets utvärdering av Sveriges femton miljömål, Miljömålen allas vårt ansvar,

19 potatis som skördats i norra Europa transporteras till södra Europa för att tvättas och skalas och därefter transporteras tillbaka för att bli pommes frites. Konsekvensen har blivit en slags karusellhandel och en snabbare ökning av godstransporter under de senaste femtio åren. EU-kommissionen bedömer att om inget görs kommer lastbilstrafiken inom EU att öka med ytterligare 50 procent under de närmaste tio åren. Källa: EU kommissionens vitbok European Transport Policy for 2010, time to decide, Europeiska kommissionen, Miljöpåverkan från utvalda produktgrupper Livsmedel Maten vi äter produceras främst inom jordbruket och förädlas av livsmedelsindustrin innan den transporteras till försäljningsplatsen. Våra livsmedel påverkar alltså miljön redan innan de hamnar i våra kök och fortsätter att göra det även när de hamnat i avfallet som matrester eller i avloppet som urin och fekalier. För många livsmedel, där konsumtionen är stor och ökar, finns inga eller få miljöstudier gjorda. Det gäller t.ex. godis, glass, läsk och frukt. För vissa produktgrupper som studerats, t.ex. kött, visar undersökningarna att den största miljöpåverkan sker under primärproduktionen (odling och transporter av foder, samt uppfödning). Men mycket betesgång minskar samtidigt energianvändningen och är även positivt för den biologiska mångfalden. För utvecklade produkter, som tomatketchup och bröd, är påverkan störst under tillverkningen i industrin. Svenskt jordbruk har redan idag kommit långt när det gäller miljöanpassning och har betydligt lägre utsläpp än tidigare. Vilka och hur omfattande miljöproblem som uppkommer beror t.ex. på jordens egenskaper, hur den bearbetas och sköts och vad som odlas. Det gäller att minimera risken för läckage av näringsämnen som utsläpp av kväve och fosfor för att undvika övergödning. Många bekämpningsmedel som används idag innehåller organiska miljögifter. Livsmedelssektorn använder också stora mängder energi. Förädlade livsmedel kräver mer energi än oförädlade råvaror. Nästan en femtedel av den energi vi förbrukar i Sverige går åt till att producera, transportera och laga den mat som vi äter. 13 Vi konsumenter står för en stor del av energianvändningen när vi köper in, lagrar och tillagar maten. En ny studie visar att den direkta energianvändningen i livsmedelskedjan år 2000 uppgick till ca 30 TWh och koldioxidutsläppen till drygt 4 miljoner ton för den svenska delen av kedjan. 36 procent av koldioxidutsläppen från den svenska livsmedelskedjan kommer från transporter, 31 procent från jordbruket, 22 procent från industrin och 7 procent från hushållen. Hushållens andel i livsmedlens miljöpåverkan beror mycket på hur maten köps in, förvaras, tillagas och hur man diskar. Den enskilde konsumenten kan därför påverka miljöeffekterna i hög grad genom att handla förnuftigt. Våra matvanor spelar också stor roll för miljön. Enligt en grov skattning kan ca 40 procent av den mat vi äter vara importerad. Det är svårt att uppskatta hur mycket den 13 I detta ingår både direkt och indirekt hjälpenergi. Direkt hjälpenergi är den energi som sätts in för att driva traktorer, kylskåp eller maskiner som förädlar eller paketerar livsmedel. Indirekt hjälpenergi är den energi som går åt att tillverka material och hjälputrustning, t.ex. traktorer, kylskåp och förpackningar. 18

20 importerade maten påverkar miljön, men med långa godstransporter kan man anta att påverkan är avsevärd. Idag ökar andelen ekologiska livsmedel; grönsaker, mjöl, bröd och kött. Det finns flera fördelar med ekologiskt odlade jordbruksprodukter, eftersom varken konstgödning eller bekämpningsmedel får användas, men det löser inte alla problem som jordbruket kan tillföra miljön. Även det konventionella jordbruket utvecklar mer miljöanpassade metoder och i svenskt jordbruk används mindre konstgödning och bekämpningsmedel än i många andra europeiska länder. Fordon Ett fordons miljöpåverkan sker både när det tillverkas, använda, underhålls och skrotas. Ett fordon kan innehålla flera miljöfarliga komponenter som till exempel kvicksilver, bly, kadmium och bromerade flamskyddsmedel. För fordon är dock bränsleförbrukningen den mest betydande miljöaspekten och fordon påverkar därför miljön mest när de körs. Bilavgaserna påverkar såväl klimatet som vår hälsa i betydande utsträckning. Det är främst genom utsläpp av bl.a. koldioxid och kolmonoxid från fordon som drivs med bensin och diesel som ger problem. Det finns flera s.k. alternativa bränslen på marknaden. De mest tillgängliga alternativen till diesel och bensin är etanol, metan (d.v.s. naturgas och biogas), rapsmetylester (RME) och el. Vägtrafikens utsläpp minskar i takt med att gamla fordon byts ut mot nya, detta trots att trafiken ökat under 90-talet. Utsläpp av kolväten, kolmonoxid och kväveoxider kommer framför allt från bilarna. Detta har lett till att de för miljön positiva effekterna av minskade utsläpp av dessa ämnen från bl.a. avfallsförbränningsanläggningar och industrier har motverkats eller t.o.m. upphävts av totalt sett ökade utsläpp från bilar på grund av tyngre och snabbare fordon och ökad trafik. Den totala mängden utsläpp har alltså inte minskat i den utsträckning som önskat. Trots att stora framsteg har gjorts bl.a. genom att införa katalysatorer, minskar biltrafikens utsläpp förhållandevis långsamt. Dieselavgaser är svårare att rena än avgaser från bensinmotorer. Biltillverkarna i Europa har dock frivilligt åtagit sig att minska bränsleförbrukningen för nya bilar med 25 % fram till För att detta löfte ska kunna infrias krävs dock att köparna väljer de nyare bilmodeller som kräver mindre energi. Hushållskemikalier Tvättmedel är den i särklass största produkten av hushållskemikalier. Tvättmedel som innehåller fosfater bidrar till övergödningen. De flesta tvättmedel har dock numera till stor del ersatt fosfater med andra ämnen. Idag finns det miljöanpassade alternativ för de flesta kemisk-tekniska produkter. Redan 1993 var 70 procent av tvättmedlen i Sverige miljöanpassade. Tack vare miljömärkningen har nästan alla tvättmedel på den svenska marknaden blivit avsevärt bättre ur miljösynpunkt. Fosfater och farliga tensider har i viss mån ersatts med mindre farliga ämnen, förpackningarna har blivit mindre och medlen kompaktare för att förebygga överdosering. 14 Andelen icke-miljömärkta produkter på marknaden ökar dock i och med att tvättmedel till lågpris importeras. Dessa kan få negativa effekter för miljön om de visar sig innehålla miljöfarliga ämnen i för stor omfattning. Byggnader och boende Den miljöpåverkan som byggnadsverk orsakar under sin livscykel kommer framför allt från användning av energi, material och farliga ämnen, uttag av råvaror, markanvändning och buller. Den svenska bygg- och fastighetssektorn står för en mycket stor del av miljöbelastningen. Sektorn använder ca 40 procent av vår energi, ca 50 procent av vår el och producerar ca 40 procent av avfallet 15. Sektorn använder drygt 40 procent av materialet i samhället. Huvuddelen av materialflödet ca 65 miljoner 14 Fosfater anses idag utgöra en risk om de används där avlopp till reningsverk saknas, t.ex. på sommarställen. Tensider är det verksamma ämnet för att tvätten ska bli ren, varför tvättmedel i viss mån bör innehålla dessa. 15 Skärpning gubbar, SOU 2002:115 19

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG FÖRORENINGAR I VATTENDRAG 1 Föroreningar i vattendrag Mål och krav FN, EU och Sverige Miljökvalitet Viskan Föroreningar Källor Spridning Åtgärder 2 Ramdirektivet för vatten Vi ska uppnå en långsiktigt

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET Stockholm 27 januari, 2016 Cecilia Mattsson, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-02 1 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET GENERATIONSMÅLETS

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med * är

Läs mer

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället Avfallsplan 2015-2020 Vägen mot det hållbara samhället 1 En strävan efter att vara hållbar Övergripande mål Alla kommer i kontakt med avfall dagligen vare sig det är blöjor, nagellacksflaskor, potatisskal

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljö energi natur Strategiskt och långsiktigt arbete & vardagens pågående arbete Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljöfrågor energifrågor naturvård energirådgivning (diversearbetare )

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Miljölagstiftning. s 59-67 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk

Miljölagstiftning. s 59-67 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk Miljölagstiftning s 59-67 i handboken 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk Varför en balk? Naturvårdslagen Miljöskyddslagen Lagen om förbud mot dumpning av avfall i vatten Lagen om svavelhaltigt bränsle

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet Tillsammans gör vi skillnad Miljömål i korthet Kungsbacka kommun Vi kan inte vänta längre Vi påverkar alla miljön med vårt sätt att leva. Därför kan vi inte längre vänta på att klimatförändringarna försvinner

Läs mer

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsens miljömålsuppdrag Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion: 5

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Miljöprogram , Region Gävleborg

Miljöprogram , Region Gävleborg Information Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 07-182749 Fastställandedatum: 2016-03-16 Upprättare: Marie Helene M Molander Giltigt t.o.m.: 2017-03-16 Fastställare: Susanna Andersson Miljöprogram

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer

2. Miljölagstiftning

2. Miljölagstiftning 2. Miljölagstiftning Varför en balk? Naturvårdslagen Miljöskyddslagen Lagen om förbud mot dumpning av avfall i vatten Lagen om svavelhaltigt bränsle Lagen om skötsel av jordbruksmark Renhållningslagen

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik Projektets resultat Gemensamt dokument lokal anpassning Utgå från samhällets och branschens miljösyn Använda befintliga verktyg i samhället Ingen/liten kommunal

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl

TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för Energi- och miljöteknik Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning

Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning 1 MILJÖMÅL INOM EU Styrmedel och åtgärder på avfallsområdet utvecklas idag i många fall gemensamt inom EU. Målsättningar och strategier på övergripande europeisk nivå

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

Miljöprogram 2012-2015. Policy och program

Miljöprogram 2012-2015. Policy och program Policy och program Foto: Patrik Leonardsson Miljöprogram 2012-2015 Region Halland är ett föredöme på miljöområdet och arbetar för en hållbar utveckling, ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Detta avspeglas

Läs mer

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning version 22 jan 2004 2 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 Strategi Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning Miljöledningssystem för kommunens

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

MILJÖMÅL: GIFTFRI MILJÖ

MILJÖMÅL: GIFTFRI MILJÖ MILJÖMÅL: GIFTFRI MILJÖ Lektionsupplägg: Farliga ämnen i vår vardag Farliga ämnen finns i vår omgivning i textilier, teknikprodukter, livsmedel, kosmetika och rengöringsprodukter. Eleverna får i grupper

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling

Läs mer

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Nordisk folkhälsokonferens 2014 i Trondheim Pia Lindeskog Folkhälsomyndigheten 2. 2014-09-25 Den 1 januari 2014 startade Folkhälsomyndigheten

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen?

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? Vad innebär det? Växthuseffekt Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? 1 Ola Wong UNT 26 sept 2010 Snar framtid? Vad händer just nu? -En kines släpper ut lika mycket koldioxid

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se Sida 1 av 8 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Tryckerier Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Tryckerier Varför Svanen? Fem enkla skäl Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte bara tid och

Läs mer

Hållbar konsumtion och avfall

Hållbar konsumtion och avfall Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:169 av Jens Holm m.fl. (V) Hållbar konsumtion och avfall Innehåll Förslag till riksdagsbeslut 1 Konsumtionen behöver förändras 2 Produktion och konsumtion skapar

Läs mer

Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22

Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22 Datum Sida 2010-02-22 1(16) Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22 2(16) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Strategiskt miljöarbete... 4 Miljöpolitiskt

Läs mer

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. Teckenförklaring Ja Nära JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel

Läs mer

Ett samhälle med giftfria och resurssnåla kretslopp (Regeringens proposition 2002/03:117)

Ett samhälle med giftfria och resurssnåla kretslopp (Regeringens proposition 2002/03:117) Ett samhälle med giftfria och resurssnåla kretslopp (Regeringens proposition 2002/03:117) Regeringen anser att det är viktigt med en avfallslagstiftning, både på EU-nivå och nationellt, som ställer höga

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

policy Idrottsrörelsens klimatpolicy

policy Idrottsrörelsens klimatpolicy policy Idrottsrörelsens klimatpolicy SAMMANFATTNING I denna idrottens första övergripande klimatpolicy ligger fokus på två områden som har stor betydelse ur klimatsynpunkt samtidigt som idrottsrörelsens

Läs mer

MÅL FÖR KEMIKALIEANVÄNDNING Övergripande mål: Minska användningen av hälso- och miljöfarliga kemikalier

MÅL FÖR KEMIKALIEANVÄNDNING Övergripande mål: Minska användningen av hälso- och miljöfarliga kemikalier Miljömål och handlingsplan för Önnestads folkhögskola Önnestads folkhögskolas miljömål syftar till att med människan i centrum bidra till en hållbar utveckling genom effektiv hushållning med resurser och

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

LOKALA MILJÖMÅL Giftfri miljö

LOKALA MILJÖMÅL Giftfri miljö Giftfri miljö LOKALT ÖVERGRIPANDE MÅL De kemiska ämnenas påverkan på hälsa och miljö skall vara försumbar inom en generation i Trelleborgs kommun. Tillförsel av miljögifter i avloppsvatten, dagvatten,

Läs mer

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar

Läs mer

En hållbar utveckling

En hållbar utveckling FINNES: SÖKES: En hållbar utveckling Material om Stockholms miljöprogram kan beställas på www. eller från Miljöförvaltningen i Stockholm, Box 380 24, 100 64 Stockholm Tel 08-508 28 800, Fax 08-508 28 808

Läs mer

Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Laxå januari 2013 Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Icke-teknisk sammanfattning När en plan upprättas, där genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska en miljöbedömning genomföras

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund, syfte...3 1.2 Nollalternativ, om planen inte realiseras...3 1.3 Planalternativet...3 2 Nationella, regionala och lokala miljömål

Läs mer

Handlingsplanen för en giftfri vardag

Handlingsplanen för en giftfri vardag Handlingsplanen för en giftfri vardag Födda och ofödda barn Varför en handlingsplan för en giftfri vardag? bly bisfenol A kvicksilver kadmium allergiframkallande biocider Högfluorerade kemiska ämnen ämnen

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Ekosystemtjänster Vad handlar miljö om? Miljökunskap Överkonsumtion Jorden Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Naturreservat Utfiskning Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

Energiomställning utifrån klimathotet

Energiomställning utifrån klimathotet Energiomställning utifrån klimathotet Cecilia Johansson 2015-02-24 Välkomna till Institutionen för geovetenskaper Strategiska forskningsområden Övergripande forskningsparadigm är hållbar utveckling, med

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt.

Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt. Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, 2003 10. Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt. YTTRE MILJÖ luft biosfären mark vatten PÅVERKAN

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

MILJÖMÅL: FRISK LUFT. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.se

MILJÖMÅL: FRISK LUFT. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.se MILJÖMÅL: FRISK LUFT Lektionsupplägg: Undersök det osynliga Det kan vara svårt att förstå effekterna av luftföroreningar när de inte fysiskt går att se. Genom ett enkelt experiment synliggör ni för ögat

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle

Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle Nu gör vi en gemensam avfallsplan för SÖRAB kommunerna Ett nytt angreppssätt som är kraftfullt och berör

Läs mer

Hållbar konsumtion. - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument!

Hållbar konsumtion. - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument! Hållbar konsumtion - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument! Hållbar konsumtion Vad är det? Hållbar utveckling Det pratas mycket om hållbarhet. Hållbar utveckling, hållbar konsumtion, hållbart samhälle.

Läs mer

Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp

Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp Samrådsmöte för Dalälven 19 februari 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten och rena sjöar

Läs mer

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål Laxå november 2012 Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lagstiftning ---------------------------------------------------------------------------------------2 EU -----------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Grundläggande miljökunskapsutbildning

Grundläggande miljökunskapsutbildning Grundläggande miljökunskapsutbildning 3 oktober 2013 Per Nordenfalk per.nordenfalk@jarfalla.se, 08-580 287 06 Jessica Lindqvist jessica.lindqvist@jarfalla.se, 08-580 291 36 www.jarfalla.se/miljodiplom

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi Så påverkar vår konsumtion av mat, boende, transporter och prylar vår globala miljö - exempel från sex skånska kommuner Malmö 26 oktober, 2012

Läs mer

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad Miljömålet Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Sist i kapitlet finns miljömålet i sin helhet med precisering av dess innebörd Ja Nära

Läs mer

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning

Läs mer