Språkhinder, ohälsa och arbetslöshet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Språkhinder, ohälsa och arbetslöshet"

Transkript

1 FoU-Södertörns skriftserie nr 94/11 Språkhinder, ohälsa och arbetslöshet En kartläggning bland invånare i Botkyrka kommun Anna Blom FoU-Södertörn Römossevägen Tullinge Tel ISSN

2 Förord Bland de människor som kommit till Sverige i vuxen ålder finns en grupp som haft stora svårigheter att få fotfäste på den svenska arbetsmarknaden. De arbetsmarknads- och utbildningsinsatser som de tagit del av har endast i begränsad utsträckning visat sig vara framgångsrika. Många gånger har det hävdats att det handlar om att denna grupp människor saknar tillräckliga kunskaper i det svenska språket. Det saknas dock en samlad bild av dessa människor i meningen vilka dessa invånare är, hur deras individuella situation ser ut samt vilka behov och svårigheter de har. Mot denna bakgrund tog Samordningsförbundet i Botkyrka under 2010 initiativ till en kartläggning av den grupp invånare som kan tänkas ha dessa svårigheter. Uppdraget gick till FoU-Södertörn med tre månaders finansiering. I denna rapport presenteras den genomförda kartläggningen. Den kompletteras dels med en fallstudie av en aktuell verksamhet, dels med en redogörelse för tidigare studier respektive projekt. Härigenom är målsättningen att rapporten ska utgöra ett underlag för en diskussion om utformningen av framtida insatser för denna grupp människor. Tidigare studier talar för att det är rimligt att utgå från att många i denna grupp har en komplex problematik, där individernas hälsa, sociala situation och förankring i skola respektive arbetsliv interagerar. Att utforma insatser för denna grupp kräver ett samlat grepp, och det förutsätter en bra samverkan mellan olika aktörer. Som framgår av denna rapport kan förutsättningarna för en sådan samverkan ibland vara besvärliga. Till exempel kan sekretessregler göra det omöjligt för en myndighet att få del av en annan myndighets uppgifter om målgruppen vilket naturligtvis gör det svårare att få en heltäckande bild av individens situation och behov. Rapporten har utarbetats av Anna Blom, FoU-Södertörn. Delar av den har skrivits av Joseph Poku, FoU-Södertörn (studien av en aktuell verksamhet för språksvaga i Botkyrka, sid 30-34) och Eva Nyberg, FoU-Södertörn (en översikt över tidigare erfarenheter av arbetet med målgruppen språksvaga i Botkyrka med några grannkommuner, sid ). FoU-Södertörn är en forsknings- och utvecklingsverksamhet som ägs av nio kommuner i södra storstockholm. Arbetsfältet är individ- och familjeomsorgen, funktionshinderområdet och socialpsykiatrin. Lokala praktiknära utvärderingar är en verksamhet som länge prioriterats i FoU-Södertörns utvecklingsarbete. Tullinge, januari 2011 Martin Börjesson FoU-chef, FoU-Södertörn 2

3 Innehåll Bakgrund...5 Tidigare studier och projekt inom området...6 Tidigare kartläggningar...6 Huddinge...6 Botkyrka...6 En undersökning av flyktingar i FoU-Nordväst...7 Projekt...7 Spraka...7 Supported employment i Botkyrka...8 Metod...8 Materialinsamling till kartläggningen...9 Materialinsamling till fallstudien...9 Etiska överväganden/sekretess...10 DEL 1. Vilka personer handlar det om?...11 SFI, Svenska för invandrare...11 I. Tabell efter uppgifter från SFI...13 Summering hittills...16 Kartläggningen går vidare...16 Har, eller söker de, arbete?...17 Arbetsförmedlingen...17 Tidigare SFI-elever inom Arbetsförmedlingen...18 II. Tabell efter uppgifter från AF...18 III. Tabell efter uppgifter från SFI+AF...19 Summering hittills...19 Är de friska eller sjuka?...20 Försäkringskassan...20 Tidigare SFI-elever inom Försäkringskassan...21 Uppgifter från LFC...22 Summering hittills...22 Får de försörjningsstöd?...22 Socialförvaltningen i Botkyrka kommun...22 Tidigare SFI-elever med försörjningsstöd...23 IV. Tabell efter uppgifter från SFI+Socialförvaltningen...24 Summering hittills...24 Möjlighet till fördjupad kartläggning

4 En grupp språksvaga...25 DEL 2. Att lära sig svenska på annat sätt...29 Alternativ till SFI...29 IWC...29 IFFI...29 ABF:s inträde på scenen för kvinnor med svårigheter att lära sig svenska...30 Vi studerar en gruppverksamhet i Hallunda...30 ABF-verksamheten: kvinnornas egen röst...33 DEL 3. Kunskaperna hittills en översikt över lokala projekt och studier med anknytning till språk och arbete...35 Beskrivning av några lokala projekt i ett nutidshistoriskt perspektiv...35 Trepartssamtal/samverkan...36 Individuell handlingsplan/delaktighet...36 Att anlita konsulter för utredning av individen...36 Arbetslösa i grupp...37 Det s.k. aktiveringsprojektet...37 Matchning ett f.d. modernt begrepp?...38 Språk och arbete...38 Förstärkta förmedlingsinsatser med supported employment som variant...38 Sammanfattning: begrepp som karaktäriserat stöd till arbetssökande...39 Kartläggning med individen i fokus: djupare undersökningsmetoder...40 Att vända på frågan: varför fick de jobb?...40 SFI-undervisningens betydelse generellt för att bli anställd...41 Avslutning...42 En fortsatt studie av livet som långtidsarbetslös?...42 Att vara fast i språkparadoxen...42 Att studera hälsa...42 Att studera mötet i stället för individen...42 Att definiera dilemman i arbetet med språksvaga och arbetslösa klienter med utländskt ursprung..42 Att inrätta nya verksamheter för personer med svaga kunskaper i svenska?...43 Referenser

5 Bakgrund En del av de invånare som lever och bor i Sverige, men är födda och uppvuxna utanför landets gränser, bedöms ha sådana bristande kunskaper i det svenska språket att de har stora svårigheter att ta sig in på den ordinarie arbetsmarknaden. Erfarenheter från professionella yrkesgrupper, som av olika skäl kommer i kontakt med dessa aktuella personer, säger att det är mycket svårt att stödja dem till att få ett arbete eller börja studera. Personerna i fråga kan under en längre tid ha fått många insatser från olika håll utan att komma närmare en egen försörjning. Någon samlad bild i meningen vilka dessa invånare är, hur deras individuella situation ser ut, samt vilka behov och svårigheter de har har emellertid inte funnits. Mot bakgrund av ovanstående har Samordningsförbundet i Botkyrka kommun initierat en kartläggningsstudie av den grupp invånare som kan tänkas ha dessa svårigheter. I den här rapporten presenteras denna kartläggning. I sin helhet är studiens syfte att ge ökad kunskap om gruppen som sådan, samt skapa förutsättningar för att utveckla ett mer riktat stöd till de aktuella personerna. Utöver kartläggningen presenteras därför en verksamhet i Botkyrka för denna målgrupp, studerad genom observation av de vardagliga aktiviteterna och genom samtal med deltagare och ledare. För att få ett underlag till beslut om fortsatt kartläggning/undersökning av målgruppen, språksvaga personer med utländsk bakgrund, alternativt beslut om inrättande av verksamheter som stöd i arbetssökarprocessen, presenteras också en sammanställning av tidigare studier och projekt, huvudsakligen lokala i södertörnskommunerna, några med mer nationell prägel. Några studier och projekt som är pågående, alternativt innehåller ett liknande uppdrag som detta, presenteras under rubriken Bakgrund, för att ge en inramning och kontext till undersökningar och verksamheter för målgruppen. En mer omfattande sammanställning presenteras i slutet av rapporten under rubrik Insatser i ett nutidshistoriskt perspektiv, för att erbjuda en illustration av tidigare ambitioner att komma till rätta med att det alltid finns en grupp som det man organiserar generellt inte verkar passa för. Samordningsförbundet har angivit kriterier för de personer som förväntas ingå i kartläggningen. Fokus för kartläggningen är i dessa kriterier personer som: - bor i Botkyrka kommun - är födda utanför Sverige - har bott i Sverige i 5 år eller mer - har bristande kunskaper i det svenska språket (inte uppnått SFI-betyg på nivå C och/eller är i behov av tolk/läs- skrivhjälp vid myndighetskontakter) - har stora svårigheter att ta sig in på den ordinarie arbetsmarknaden - inte tidigare fått särskild diagnos som försvårar språkinlärning - är aktuella vid SFI, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Botkyrka kommuns Socialförvaltning eller Utbildning och arbetsmarknad 5

6 Tidigare studier och projekt inom området Tidigare kartläggningar Huddinge En liknande kartläggning, som den som är aktuell här, har tidigare utförts inom den närliggande kommunen Huddinge. I ett tjänsteutlåtande i januari 2009 anges: I kartläggningen framkommer via en enkät att det i Huddinge finns minst 40 individer med bristande kunskaper i svenska som ännu inte fått omfattande stöd med svenskundervisningen eller till arbete. Den stora merparten av dessa individer har lång tid kvar i arbetslivet. Många av individerna i behovsgruppen är kvinnor. Genom fallstudier framträder att behovsgruppen har en komplex problematik, där individernas hälsa, social situation och förankring i skola och arbetsliv interagerar. Väldigt många tycks uppleva ohälsa av olika slag. Likväl är ohälsan sällan fullt utredd eller stödd av medicinskt objektiva fynd. Arbetslivserfarenheterna är ringa och begränsade till enklare jobb. Vidare framgår att skolgången ofta varit kortvarig. Vad gäller insatser så fångas dessa individer i normalfallet inte upp i särskilda sammanhang och det saknas en gemensam metod för arbetet med behovsgruppen (dnr Husam 2009/2) Huddingeundersökningens resultat kommer naturligtvis att vara av största intresse även för Botkyrka. Botkyrka I Botkyrka finns en kartläggning av äldre datum (Mörner, 2001) med liknande målsättning som i föreliggande undersökning. Kartläggningen genomfördes på uppdrag av Samverkan i Botkyrka, med representation från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialförvaltningen, Utbildning och Arbetsmarknad, SFI och Introduktionsenheten; det vill säga ungefär motsvarande Samordningsförbundets representation i dag. Undersökaren konstruerade en enkät som skulle identifiera målgruppen, och tjänstemännen på de olika enheterna ombads fylla i den med namn på personer som hamnat i språkfällan. Definitionen av språkfällan var så pass bristande kunskaper i svenska, att han eller hon är förhindrad att aktivt delta i det svenska offentliga samhället. I undersökningen var andelen kvinnor större än andelen män. De mest intressanta svaren var kanske den okunskap som de svarande handläggarna hade om sina klienter. Exempel: På frågan om födelseland visste inte handläggaren om klienten var född i Sverige eller i annat land. På frågan om invandrarskäl var skälet till invandring obekant för handläggarna i 44 procent av fallen. 6

7 30 procent av handläggarna visste inte om den språksvaga hade deltagit i SFIundervisning eller ej. I 37 procent av fallen kände handläggarna inte till klientens utbildning från hemlandet. 27 procent visste inte vilken svensk utbildning klienten hade. Orsak till att ha hamnat i språkfällan efterfrågades. Det vanligaste svaret var ohälsa, därefter ovana vid studier och bristande kontakt med det svenska samhället. Det är också utredarens slutsats att handläggarnas kännedom om klienternas bakgrund är mycket liten. Däremot är handläggarnas slutsatser om lämplig insats för de språksvaga tämligen bestämd och entydig: en kombination av studier och praktik. En undersökning av flyktingar i FoU-Nordväst I en registerstudie av flyktingar i fem kommuner norr om Stockholm (Ingemarson & Palm, 2006) ingår genomgången SFI-utbildning som ett kriterium i undersökningen av egen försörjning. Två grupper utkristalliseras i kartläggningen av personer som fått svårt att klara en egen försörjning: en liten grupp unga män och en större grupp kvinnor. När det gäller kvinnogruppen rapporteras ohälsa som den mest framträdande faktorn i en analys av hinder för egen försörjning men att inte klara SFI-undervisningen med godkända resultat finns också med bland dessa hinder. Att bli underkänd på SFIutbildningen korrelerar dessutom positivt med låg utbildning i hemlandet och svårigheter att klara sin försörjning. Ett intressant resultat är för övrigt att någon korrelation mellan låg utbildning i hemlandet och godkänt resultat på SFI-utbildningen inte finns bland männen. Resultatet av denna registerstudie återfördes till flyktingsekreterarna i kommunerna, som fick reflektera över resultaten både i seminarieform och i intervjuer. De unga männen med svårigheter att försörja sig är en grupp, menar flyktingsekreterarna, som hamnar mellan stolarna. De fastnar ofta i gymnasiets individuella program, med svenska ungdomar med sociala problem, som studiekamrater. Undervisningen går för långsamt. Samtidigt är de för unga för att gå på SFI-undervisningen för vuxna. Samhällets organisatoriska förhållanden passar helt enkelt inte så bra för denna grupp. Flyktingsekreterarnas samtal om kvinnorna med svårigheter att klara sin försörjning fokuserar på ohälsa och icke godkänd SFI-ubildning: Ett problem är att det i princip inte går att få en anställning utan SFI-betyg. Samtidigt efterlyser flyktingsekreterarna alternativa vägar till att lära sig svenska, framför allt praktik inom arbetslivet. En viktig synpunkt som framkommer är också att man inte tycker sig känna denna grupp kvinnor tillräckligt väl för att förstå deras behov av stöd och hjälp. Projekt Spraka Inom Huddinge kommun finns projektet Spraka, vilket är ett samverkansprojekt mellan Huddinge kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Stockholm läns landsting. Det stöds av finansiella samordningsförbundet Husam i Huddinge. I en intervju säger projektets ledare att Spraka behövs för att bättre samordna arbetsmarknadsinsatser och språkundervisning för dem som inte talar så bra svenska och 7

8 samtidigt har andra arbetshinder. Den här gruppen fastnar lätt i arbetslöshet och bidragsberoende. Individerna har olika resurser som vi måste ta vara på (HUSAM:s nyhetsbrev 1/2010). Projektet tar emot deltagare i grupp, med målet att stärka individen, öka deras kunskap i svenska språket och få stöd i att komma ut i arbetslivet. För att uppnå detta använder Spraka sig av coachning, personprofilanalyser, jobbsökarstöd, praktik, hälsa och friskvård. Information och vidarebefordran av personer till Spraka-projektet sker genom handläggare och kontaktpersoner vid Arbetsförmedlingen, kommunens Arbete och försörjning, Försäkringskassan eller Landstinget (www.huddinge.se). Spraka-projektet arbetar även nära Matchning Södertörn, praktiksamordnare och bemanningsföretag. Matchning Södertörn är ett projekt där syftet ytterst är att skapa långsiktigt hållbara former för samverkan mellan åtta kommuner i Södertörn (Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö), Arbetsförmedlingen och näringslivet (Företagarna och Stockholms Handelskammare). Matchning Södertörn verkar för att tillgodose företagens behov av arbetskraft, vilket också inbegriper att stötta nyanlända att snabbare etablera sig på arbetsmarknaden och ge dem samma möjligheter att ta del av lediga tjänster som andra arbetssökande (Europeiska socialfonden 2008, Vidare samarbetar Huddinge kommun och Spraka-projektet med Elvira kunskapsutveckling, ett utbildningsföretag som erbjuder anpassad svenskundervisning och generell kompetensutveckling. Elvira kunskapsutveckling är ett dotterbolag till ABF Stockholm (www.elvira-kunskap.se). Supported employment i Botkyrka Inom projektet Arbetslivsinriktad rehabilitering i Botkyrka, som startade 2006 och är ett samarbete mellan kommunens socialpsykiatriska enhet och landstingets psykosöppenvård, kombineras en arbetsterapeutisk bedömning med en förstärkt förmedlingsverksamhet enligt metoden supported employment. Många av projektets deltagare är av utländsk härkomst och såsom en metod som betraktas som evidensbaserad internationellt, är den av god relevans i det här sammanhanget. Projektets första år omfattas av en utvärdering som FoU-Södertörn genomförde (Fredriksson, 2007) och i en fortsatt granskning av verksamheten har kontakt förevarit mellan FoU-Södertörn och projektledaren vid Socialförvaltningens Stöd- och utvecklingsenhet ( ). Supported employment är en arbetsmetod som med avseende på sitt forskningsstöd ofta förespråkas men sällan förekommer. Med andra ord förtjänar nog projektet i Botkyrka mer uppmärksamhet än vad det får. Metod För att bidra till lösningen på arbets- och sysselsättningsproblemen för gruppen språksvaga invandrade personer presenterar denna rapport erfarenheter inom tre olika områden: Det första (Del 1) är en kartläggning av de personer i Botkyrka som motsvarar kriterierna för målgruppen. Det andra (Del 2) är en rapportering av ett observations- och intervjuarbete som gjorts vid en verksamhet för målgruppen. Verksamheten organiseras av ABF och försiggår i Hallunda Folkets Hus. Det tredje området (Del 3) är en 8

9 sammanställning av (huvudsakligen) de lokala erfarenheterna av utvärderingar och undersökningar av arbetet med målgruppen. Materialinsamling till kartläggningen Som nämnts presenterar den här rapporten en kartläggning som kan utgöra den första delen i en planerad mer omfattande studie. Syftet med denna initiala kartläggning är att ringa in den grupp invånare som utifrån sina språksvårigheter är förhindrade att ta sig in på den ordinarie arbetsmarknaden, samt att identifiera deras stödbehov. Därmed skapas förutsättningar för att i studiens andra del utveckla diskussionen kring hur ett mer riktat stöd till de aktuella personerna skulle kunna åstadkommas. Kartläggningen startade våren 2010, och avser personernas/gruppens förhållanden under år 2009/2010. Då projektet avsåg att utgå från en kartläggning av personer som kunde tänkas ha språksvårigheter utifrån sin utländska bakgrund, vände FoU-Södertörn sig inledningsvis till kommunens Vuxenutbildning; Svenska för invandrare (SFI) för en första intervju. Cheferna här gav en grundläggande bild av verksamheten, och här diskuterades också hur de skulle kunna bistå med information till kartläggningen. Därpå träffade FoU på samma sätt chefer och tjänstemän på Arbetsförmedlingen (AF) och Försäkringskassan (LFC), samt på kommunens Socialförvaltning; Sektionen för ekonomiskt bistånd och rehabilitering (SER) och Sektionen för ekonomi och arbete (SEA). Generell information kring inblandade myndigheter, förvaltningar och verksamheter söktes således i inledningsskedet genom kontakt med berörda chefer och tjänstemän, men även via den allmänna information som presenteras på respektive webbsida. Kartläggningens specifika uppgifter samlades in via intervjuer, samt så småningom med hjälp av personal vid de berörda organisationerna och myndigheterna genom vissa registerdata. Som utgångspunkt för insamlingen användes SFI:s statistik över personer som avslutats eller avvikit från SFI utan betyg från C-kursen under år I syfte att utforska i vilken utsträckning dessa personer var föremål för åtgärder eller insatser hos de aktuella myndigheterna under året därpå, avsåg FoU-Södertörn pröva dessa personnummer mot vissa register hos AF, LFC och Socialförvaltningen. Som beskrivits ovan kom studien dock att begränsas utifrån vissa sekretessfrågor. Under sammanställningen av materialet kvarstod (eller uppstod) vissa frågor som krävde visst kompletterande material. Biträdande rektor vid SFI tog sig tid och besvarade dessa i ett mail. Detta material, som kom in i ett sent stadium av kartläggningen, är redovisat som citat i texten. Materialinsamling till fallstudien För att komplettera studien med en illustration över hur man i dag tar sig an en grupp personer som definieras som språksvaga, ägnades ABF:s kurs Praktisk svenska och samhällskunskap en särskild delstudie inom kartläggningen. Kursen anordnas, i samarbete med Socialförvaltningen i Botkyrka, för kvinnor med stora svårigheter i svenska språket. Kursansvarig/kursledare intervjuades för att få en bild av den pedagogiska idén bakom verksamheten. Kursen besöktes också vid flera tillfällen, där några av deltagarna intervjuades för att lyfta fram deras upplevelser och erfarenheter. 9

10 Etiska överväganden/sekretess Kartläggningen har skett av FoU-Södertörn på uppdrag av Samordningsförbundet i Botkyrka. Det innebär att såväl utförare som beställare omfattats av den gemensamma sekretessen för Socialförvaltningen inom Botkyrka kommun. Insamling av uppgifter från kommunens egna instanser bedömdes därmed kunna ske utan särskild prövning. Detta har också skett. Vad gäller data från de statliga myndigheterna Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan formulerade FoU en skriftlig begäran om att få ta del av de för studien efterfrågade uppgifterna. Arbetsförmedlingen i Botkyrka biföll begäran genom beslut (dnr Af 2010/168815) under förbehåll att uppgifterna i handlingarna inte får användas för något annat ändamål än för den forskning som framgår av er begäran och bifogad projektplan, eller på ett sådant sätt att enskilda personer kan identifieras, samt att uppgifterna ska förvaras på ett säkert sätt så att ingen obehörig kan ta del av uppgifterna (Kjell Bertilsson, verksamhetschef, AF Botkyrka/Salem). FoU-Södertörns motsvarande begäran till Försäkringskassan/LFC (Vivianne Gullin, verksamhetschef LFC Huddinge) avslogs. Något skriftligt avslag inkom inte, utan uppgiften vidarebefordrades från studiens kontaktperson vid Försäkringskassan; i det vidarebefordrade mailet anges att: Jag (personal vid juristenheten) har varit i kontakt med våra jurister ang FoU Södertörns förfrågan om att ta del av uppgifter från oss. Juristerna har gjort en menprövning och beslutat att vi inte får lämna ut uppgifterna. Vi som myndighet kan inte ställa förbehåll kring enl 10:14 Offentlighet och sekretesslagen. Så snart uppgifterna kommit till FoU så blir de allmänna handlingar. FoU får endast ta del av uppgifterna om de fått godkännande från etikprövningsnämnden eller om de begär samtycke från var och en av de försäkrade. Vi kan bara lämna ut den sammanvägda informationen om att X antal har sjp eller SA, X antal FP osv. Någon kartläggning av i vilken utsträckning de eftersökta personerna varit aktuella hos Försäkringskassan under våren 2010 har därmed inte kunnat genomföras på individuell nivå, utan endast som grupp. 10

11 DEL 1. Vilka personer handlar det om? SFI, Svenska för invandrare Inom kartläggningsstudien söks personer som bland annat kan vara eller kan ha varit aktuella hos SFI. SFI (Svenska för invandrare) erbjuder kurser för personer med invandrarbakgrund som vill lära sig svenska. Utbildningen som är en rättighet ges inom ramen för vuxenutbildningen, vilket innebär att man i huvudsak tar emot vuxna elever (från 20 år). Man välkomnar emellertid även yngre elever (16/17-åringar) som upplever att de inte passar in på den vanliga förberedande gymnasieutbildningen. Ett skäl för framför allt yngre kvinnor att hellre välja SFI uppges vara i de fall de har barn. Den förberedande gymnasieutbildning som ligger närmast till hands för de aktuella eleverna är annars det så kallade IVIK-programmet. IVIK står för Individuella programmets Introduktionskurs för invandrarungdomar, och ges bland annat vid S:t Botvids gymnasium i Botkyrka. Här kan nyanlända ungdomar mellan 16 och 19 år eller ungdomar som kommer från förberedelseklass i grundskolan läsa svenska på nybörjar- eller fortsättningsnivå under ett till tre års tid, och förbereda sig för fortsatta gymnasiestudier. På SFI finns ingen maximal tid för elevernas studier. Kurserna som är avgiftsfria startar löpande varje månad, och ges på A-, B-, C- och D-nivå. Eleverna testas initialt för att kunna placeras rätt, och alla elever får en individuell studieplan. Efter C-nivån anses eleverna, enligt SFI, vara tillräckligt utbildade språkligt för att kunna söka arbete, medan D-nivån inriktar sig mot elever som avser att studera vidare. Att vara elev vid SFI är också en aktivitet som berättigar till försörjningsstöd. Det betyder att studier här ibland även ses som en motprestation i likhet med Arbetsförmedlingens jobbsökarkrav, och att det är Socialförvaltningen som reglerar hur länge en elev som uppbär försörjningsstöd får läsa på SFI. SFI uppger att de vanligen känner till vilka av eleverna som uppbär försörjningsstöd, men man menar att den gruppen förefaller ha minskat kraftigt i omfattning. Varför gruppen försörjningsstödstagare minskat inom SFI är svårt för oss på SFI att svara på. Det är inte alltid vi känner till vilka elever som uppbär försörjningsstöd, och det är inget vi får registrera i vårt elevsystem. Vi kan ana att en del elever har försörjningsstöd, introduktionsersättning, a-kassa eller är egenförsörjande. Och jag tror att den största gruppen är just egenförsörjande. Inom SFI har vi idag något vi kallar SFI-prognos, som är individuell och den sökande eleven får veta redan vid inskrivning/intest. Prognostiden talar om hur lång tid eleven har på sig att klara sfi kurs A, B, C eller D, och som vi förväntar oss att de skall klara av. Det innebär att man inte kan läsa sfi hur lång tid som helst (Bitr. rektor SFI) SFI för årligen statistik över hur många elever totalt som har varit inskrivna i verksamheten, samt hur många som har fallit ifrån och på vilka grunder. Ofta sker individuella överenskommelser om uppehåll; elever kan få barn och vill göra uppehåll. av det skälet, och det händer att elever vill arbeta en tid för att sedan komma tillbaka. 11

12 Elever som inte finner sig tillrätta hos SFI kan även erbjudas någon annan verksamhet som kan aktivera/lära ut svenska, till exempel kurser vid de studieförbund som SFI samarbetar med. SFI kan även avsluta (skriva ut) omotiverade/svaga elever; dvs elever med bristande progression. Detta sker i samråd med eleven själv och andra myndigheter, såsom elevens handläggare på Socialförvaltningen i det fall eleven uppbär försörjningsstöd. SFI som skolform kan enligt skollagen avskriva/avsluta en elev som inte uppvisar någon progression. När detta sker avslutas eleven med intyg, som beskriver vad eleven uppnått utifrån studie- kursmålen. Detta sker i samråd mellan eleven och läraren. Någon kontakt med andra aktörer/ myndigheter sker inte eftersom det är vuxna elever som studerar på sfi och de förväntas ta ett vuxet ansvar för sin skolgång. Om däremot någon handläggare från annan myndighet vill ta kontakt med skolan för att diskutera anledning mm till elevs avslut av sfi återger sfi relevant information kring orsak till avslut mm (Bitr. rektor SFI) En elev som avslutats kan emellertid komma tillbaka till SFI; om omständigheterna förändrats, och om motivation finns. Det händer dock även relativt ofta att elever uteblir från SFI utan tidigare överenskommelse, och utan att ha gått färdigt en påbörjad kurs. Vid avslut under pågående kurs får eleverna alltså intyg, annars betyg. Vad gäller avslut av svaga elever är det möjligt att SFI föreslår att eleven kontaktar hälsovården för att få sina svårigheter utredda. SFI-skolan kan ge råd vid de tillfällen skolan kan misstänka att det kan finnas medicinska orsaker att eleven som är på väg att avslutas på grund av bristande progression inte klarar sin skolgång, att eleven tar kontakt med vårdcentral för medicinsk bedömning. Skolan följer inte upp om den avslutade eleven tar en vårdkontakt. Om en tidigare avslutad elev återsöker, eller en ny elev söker, till SFI och har med sig ett medicinskt utlåtande/önskemål om anpassad studiegång försöker skolan anpassa skolgången så långt det är möjligt för den enskilde eleven (Bitr.rektor SFI) SFI är också en insats för flyktingar; asylsökande kan få gå på SFI genom Migrationsverket. Som nämnts för SFI regelbundet statistik över sina elevers studiegång. Mot bakgrund av kriterierna för den här aktuella kartläggningen är det i första hand statistiska uppgifter kring elever som avslutat (gått klart, eller avslutats alternativt uteblivit från) C-kursen under år 2009, samt vissa av skälen till detta, som särskilt fokuserats. SFI sorterar elevernas olika skäl för avslut i tretton kategorier (se nedan). Kategorierna är alla intressanta på olika sätt. Som beskrevs inledningsvis har vissa kategorier valts ut för närmare granskning, då dessa kan antas innehålla personer som stämmer med kartläggningens kriterier. Därmed lämnas till exempel den största kategorin (kategori 5) 12

13 som omfattar SFI/C-elever som slutfört kursen och fått betyg (och som utgör runt hälften av samtliga elever) helt utanför den fortsatta kartläggningen. Intressant att konstatera är dock att i kartläggningen Språkfällan från 2001 (Mörner) redovisas att sju procent av klienterna som handläggarna uttalar sig om definieras som språksvaga men har ändå klarat att få ett godkänt resultat på SFI-undervisningen. SFI:s kategorier för avslut är följande: Eleven har: 1. uteblivit från undervisningen av okänd anledning 2. slutfört kursen men inte nått upp till målen för betyget godkänd och erhållit betyg 3. gjort avbrott på grund av sjukdom 4. gjort avbrott pga graviditet/barnledighet eller problem med barnomsorg 5. slutfört kursen och fått betyg 6. sluttestats direkt vid kursanmälan och fått betyg på kursen 7. flyttat till annan kommun 8. lämnat landet 9. gått över till annan utbildningssamordnare utan att ha godkänts av SFI 10. slutat pga att kommunen avskilt honom/henne 11. gjort avbrott på grund av arbete 12. kommit överens med skolan om studieuppehåll 13. uteblivit av annan orsak än tidigare nämnda De kategorier som valts ut är dels de två första, som innehåller personer där det råder oklarhet angående deras nuvarande sysselsättning; det handlar således om SFI/C-elever som 1) uteblivit från undervisningen av okänd anledning (och därmed inte erhållit något betyg), och elever som 2) slutfört kursen men inte nått upp till målen för betyget godkänd. De sökta personerna ska enligt kriterierna även kunna vara aktuella inom Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen. Utifrån det har även två ytterligare kategorier valts ut. Dessa innehåller elever som avbrutit kursen på grund av 3) sjukdom och 4) graviditet, samt barnledighet eller problem med barnomsorg, då de sökta personerna kan finnas även här. I. Tabell efter uppgifter från SFI Statistiken från SFI visar att omfattningen av den grupp elever som uteblivit från undervisningen i C-kursen av okänd anledning, under de senare åren, utgör mellan 27 och 35 procent av samtliga C-kursdeltagare respektive år: 13

14 1. SFI-elever som uteblivit från undervisningen på C-kursen av okänd anledning År Antal personer Totalt, alla Procent av totalt kategorier ,1 % ,1 % ,9 % ,0 % (senaste uppg 227) (senaste uppg 768) (sen uppg 29,6%) Kategorin elever som uteblivit från SFI:s C-kurs av okänd anledning utgör den näst största gruppen i SFI:s avslutningsstatistik från år Det aktuella året innehåller kategorin (vid studiens genomförande, se not) 188 personer; 104 män i åldrarna 20 till 54 år, och 84 kvinnor i åldrarna 19 till 58 år. 65 av dessa (37 män och 28 kvinnor) uteblev från kursen av okänd anledning inom en månad från kursstart. SFI:s uppdrag omfattar inte rutiner för att följa upp avslutade eller avhoppade elever: Vi är inte skyldiga att ha rutiner för att följa upp varför elever uteblir, eller hoppar av, sina SFI-studier. Vi försöker ta reda på orsaker av eget intresse men det är bara möjligt när eleven själv talar om för sin lärare varför den tänker sluta. Allt för ofta bara uteblir eleven från studierna och hör ej av sig. De orsaker vi känner till är att de går till arbete, flyttar till annan kommun, sätts in i andra åtgärder/aktiviteter av andra aktörer som tex Arbetsförmedlingen/ Socialförvaltningen (Bitr. rektor SFI) Nästa kategori omfattar elever som slutfört C-kursen, men inte blivit godkända. Denna kategori är betydligt mindre i omfattning: 2. SFI-elever som slutfört kursen men inte nått upp till målen för betyget godkänd och erhållit betyg År Antal personer Totalt, alla kategorier Antal personer i procent av totalt ,2% ,2% ,6% ,2% ,7 % År 2009 innehåller den här kategorin fem personer; fyra män och en kvinna. Männen är i åldrarna 30 till 62 år, kvinnan är 42 år. SFI erbjuder visst stöd till elever som inte klarar kursmålen: För de elever som gör ett Nationellt Prov och inte klarar provet och kuggar sig på ett eller flera delprov erbjuds stöd i just det som eleven kuggade på i provet. Vanligtvis behöver de extra läs- och/eller skrivträning var det antal personer för 2009 som SFI angav Senaste uppgift avser de förändrade siffror för 2009 som inkom ; dessa har inte hunnits ta med i kartläggningen. 14

15 När eleven sedan uppnått målet i det delmomentet som eleven tidigare kuggades på sätter läraren betyg för hela kursen. Man behåller ingen elev kvar i en kurs. Alla elever som söker till SFI får en individuell studieprognos och den följer eleven och läraren upp tillsammans under kursens gång. Detta för att få eleven att klara sin personliga studieprognos. Och en elev har rätt att studera SFI så länge en elev uppvisar studieprogression. Här förs en ständig dialog mellan elev och lärare kring studietiden/ studieprognosen och förväntat ansvar som eleven skall ta för att nå kursmålet inom den satta prognostiden (Bitr. rektor SFI) Den tredje kategorin omfattar elever som gjort avbrott på grund av sjukdom. Även den gruppen är relativt liten: 3. SFI-elever som gjort avbrott på grund av sjukdom År Antal personer Totalt, alla kategorier Antal personer i procent av totalt , , , , (senaste uppg 15) (senaste uppg 768) (sen uppg 2,0%) År 2009 innehåller den här kategorin 14 personer; sex män och åtta kvinnor. Männen är i åldrarna 25 till 49 år, och kvinnorna mellan 24 och 59 år. Fyra av dem (tre män och en kvinna) insjuknade inom en månad från att de börjat på kursen. Den fjärde kategorin omfattar elever som gjort avbrott på grund av graviditet etc. Den innehåller därmed i huvudsak kvinnor: 4. SFI-elever som gjort avbrott pga graviditet/barnledighet eller problem med barnomsorg År Antal personer Totalt, alla kategorier Antal personer i procent av totalt ,0% ,5% ,8% ,5% ,3% År 2009 innehåller den här kategorin 18 personer, alla kvinnor, i åldrarna 19 till 37 år. Sex av dem avbröt kursen på grund av graviditet, barnledighet, etc, inom en månad från att de börjat på kursen. SFI informerar alla elever hur de skulle kunna gå vidare efter sitt avslut här: 15

16 Elever som läser SFI blir informerade av studievägledare kring vilka alternativa studievägar som finns förutom att läsa SFI. Studievägledarna ger information om detta i grupp i skolan och elever som önskar får enskild vägledning (Bitr. rektor SFI) Summering hittills Inom de ovan beskrivna kategorierna finns tillsammans 225 personer; varav 114 män och 111 kvinnor. De har det gemensamt att de lämnat SFI utan att formellt konstaterats ha uppnått svenska språkkunskaper på en sådan nivå som anses rimlig för att kunna söka arbete på den ordinarie arbetsmarknaden (SFI/C-nivån). De 225 personerna utgör 29 procent av de 768 som (enligt uppgifter inkomna ) gick C-kursen på SFI det aktuella året 2009, och det är dessa som utgör grunden för den här studiens kartläggning. Utöver de ovan nämnda finns elever i andra kategorier där det finns skäl att tro att nivån för godkänt inte uppnåtts (de omfattas dock inte av kartläggningens kriterier). Endast två av kategorierna omfattar explicit de elever som fått godkänt slutbetyg; antingen har de slutfört kursen eller så har de testats och bedömts som godkända direkt vid kursanmälan (kategorierna 5 och 6 ovan). Här finns sammantaget 335 av de 768 eleverna. Det innebär i sin tur att 433 elever (56%) av SFI:s inskrivna C-studenter under det här året inte har fått godkänt betyg; det vill säga kan antas sakna tillräckliga språkkunskaper på C-nivå. Det finns naturligtvis också ett antal SFI-elever som avbrutit eller avslutats redan under A- eller B-kursen. År 2009 handlade det om 111 personer (50 män och 61 kvinnor, i åldrarna 25 till 62, respektive 19 till 59 år) som slutade av okänd anledning; femton personer (kvinnor mellan 20 och 40 år) slutade på grund av graviditet etc, och sex stycken (två män, 33 och 40 år, och fyra kvinnor, 23 till 51 år) på grund av sjukdom. År 2009 fanns alltså ytterligare 132 personer, i motsvarande kategorier som i C-kursen, som formellt inte inhämtat tillräckliga språkkunskaper ens på A- eller B-nivån. Kartläggningen går vidare För kartläggningsstudiens del aktualiserades frågan om var de utvalda 225, icke godkända, tidigare C-kurselever vid SFI, skulle kunna befinna sig i nuläget; det vill säga i vilken utsträckning de är föremål för åtgärder eller insatser under våren Arbetet med kartläggningen gick således vidare utifrån frågor kring den aktuella gruppen av typen: har, eller söker, de arbete? har de någon sysselsättning? är de friska eller sjuka? får de försörjningsstöd? är de tillbaka på SFI? 16

17 För att besvara något av ovanstående ombads tjänstemän och handläggare vid de aktuella myndigheterna och vid kommunens Socialförvaltning, att pröva om de tidigare SFI/C-eleverna fanns i deras register. Har, eller söker de, arbete? Arbetsförmedlingen Kartläggningsstudien avsåg, som beskrivits, inkludera språksvaga personer aktuella hos Arbetsförmedlingen. Då den eftersökta gruppen initialt begränsades till att finnas bland de 225 tidigare SFI/C-eleverna, prövades dessa mot aktuella inskrivna hos arbetsförmedlingen i Botkyrka (AF Hallunda). Frågan här var i vilken utsträckning dessa tidigare elever var arbetssökande. Till de arbetssökande räknas personer även inom andra insatser genom Arbetsförmedlingens försorg. Arbetsförmedlingen, som är en statlig myndighet, tar emot personer som är, eller har blivit arbetslösa, och som på detta sätt vill söka arbete. Under tiden kan ekonomisk ersättning i form av A-kassa och/eller arbetsfrämjande insatser, erbjudas. För de tidigare SFI-eleverna det vill säga personer som inte har bott i Sverige, och inte har svenska som modersmål finns ett antal särskilda insatser (arbetsmarknadspolitiska åtgärder) som ökar möjligheten till arbete. En av dessa insatser är nystartsjobb. Vid nystartsjobb får den arbetsgivare, som anställer en person som nyligen kommit till Sverige (högst tre år sedan uppehållstillstånd, och ett år som inskriven på AF), ekonomisk hjälp motsvarande dubbel arbetsgivaravgift (i max tre år). Motsvarande gäller även för långtidsarbetslösa eller tidigare långtidssjukskrivna. Arbetsförmedlingen kan även rekommendera arbetssökande med bristande språkkunskaper att gå på SFI. En annan insats är instegsjobb. Instegsjobb är en subventionerad anställningsform där arbetsgivaren får bidrag (75% eller max 750 kr per dag) för att betala ut lön, och där den anställde samtidigt läser på SFI. Är man inskriven på Arbetsförmedlingen kan man även få praktik. Är man inskriven i 18 månader och har försörjningsstöd kan man omfattas av den så kallade jobbgarantin (gäller personer under 25 år) (www.arbetsformedlingen.se). Då en arbetssökande person kommer till Arbetsförmedlingen för att skriva in sig är den första hon eller han möter en handläggare i teamet Direktservice. Enligt Arbetsförmedlingens handläggare menar Socialförvaltningen att man kan söka jobb (stå till arbetsmarknadens förfogande) efter SFI:s C-kurs. Arbetsförmedlingen uttrycker själva ingen sådan gräns, utan gränsdragningen mellan tillräckliga eller bristande språkkunskaper görs i förekommande fall av de aktuella arbetsgivarna. En del av de besökande på Arbetsförmedlingen är i behov av tolk; även om språkkunskaper finns muntligt kan läs- och skrivkunskaperna vara otillräckliga. Vid Arbetsförmedlingen finns också teamet Fördjupad service, som handlägger arbetssökande med konstaterad sjukdom och/eller funktionsnedsättning. Här görs individuella handlingsplaner utifrån särskild bedömning, läkarutlåtanden etc. 17

18 Tidigare SFI-elever inom Arbetsförmedlingen Då de 225 tidigare valda SFI/C-eleverna prövades mot aktuella inskrivna personer på Arbetsförmedlingen, visade det sig att 110 av dem (49%) återfanns här, medan 115 av de aktuella personerna var okända för dem. II. Tabell efter uppgifter från AF Uppgifterna innebär att nästintill hälften av dem som, under år 2009, slutat på SFI:s C-kurs utan godkänt betyg (dvs som slutfört kursen men inte nått upp till målen, slutat på grund av sjukdom/graviditet/barnledighet, eller uteblivit av okänd anledning) har varit aktuella hos Arbetsförmedlingen året efter avslutet. Mer specifikt ser uppgifterna ut som följer: SFI-elever i vissa kategorier som avslutat C-kursen år 2009: 225 personer Totalt 114 män 111 kvinnor Varav aktuella på AF vt 2010: 110 pers (49%) 64 män 46 kvin arbetslösa sysselsatta lagrade förhinder övrigt 40 pers 21 pers 44 pers 3 pers 2 pers 23 män 17 kvin 12 män 9 kvin 27 män 17 kvin 1 man 2 kvin 1 man 1 kvin I tabellen ovan visas Arbetsförmedlingens uppgifter. Här ser vi hur de av de tidigare SFI/C-eleverna, och som nu är aktuella i Arbetsförmedlingens register, fördelar sig över grupperna arbetslösa, sysselsatta, lagrade, förhindrade samt övrigt. Personerna har även fördelats efter kön. Arbetsförmedlingen uppger således att 40 av de 110 kända, tidigare SFI/C-eleverna är registrerade som arbetslösa våren 2010; 23 av dem är män, 17 är kvinnor. De är i åldrarna 24 till 59 år, med en genomsnittsålder för männen (25-54 år) på 35,6 år och för kvinnorna (24-59 år) på 35,4 år. Vidare uppges 21 av de 110 personerna (19%) vara sysselsatta. Det betyder att de har nystartsjobb, instegsjobb, praktik, etc. I något fall anges start av eget, och i något annat högskolestudier. De tolv männen här är mellan 21 och 44 år (med en genomsnittsålder på 32,6) och de nio kvinnorna mellan 22 och 54 (i genomsnitt 36,6 år). Arbetsförmedlingen uppger också att en stor grupp (40%) av de aktuella tidigare SFI/C-eleverna (44 personer; 27 män och 17 kvinnor) är lagrade i registren. Det betyder att den sökande har varit aktiv vid Arbetsförmedlingen, men därpå varit avaktualiserad i mer än tre månader när sökningen genomfördes. Skälen till avaktualiseringen kan vara föräldraledighet eller tillfälligt arbete, men ofta uppges anledningen vara okänd. 18

19 III. Tabell efter uppgifter från SFI+AF Slår vi ut ovanstående tabell per kategori från SFI, och sammanför uppgifterna med de från AF framkommer följande: SFI-elever i vissa kategorier som avslutat C-kursen år 2009, fördelade på dessa kategorier: 188 personer 1) avslutade SFI av okänd anledning 5 personer 2) avslutade SFI utan att ha nått upp till godkänd 14 personer 3) avslutade SFT pga sjukdom Varav aktuella på AF vt 2010: 88 pers (47%) 4 pers (80%) 12 pers (86%) arbetslösa sysselsatta lagrade förhinder övrigt 33 pers 18 pers 34 pers 2 pers 1 pers 23 män 9 män 23 män kvin 9 kvin 11 kvin 2 kvin 1 kvin 1 pers 1 pers 2 pers man 2 män 1 kvin pers 2 pers 4 pers 1 pers 1 pers 18 personer 4) avslutade SFI pga graviditet, barnledighet etc 225 personer Totalt 6 pers (33%) -- 2 män 2 män 1 man 1 man 4 kvin -- 2 kvin pers -- 4 pers kvin 4 kvin 110 pers 40 pers 21 pers 44 pers 3 pers 2 pers Tabellen visar att 88 stycken (47%) av de personer som avslutat SFI:s C-kurs av okänd anledning år 2009 finns i Arbetsförmedlingens register under våren året därpå. 33 av dem (23 män och tio kvinnor) är registrerade som arbetslösa, arton är sysselsatta, 34 är lagrade, två är registrerade under förhinder och en under övrigt. Fyra av de fem som gått hela C-kursen men inte nått upp till betyget godkänd, finns hos AF, liksom tolv av de fjorton som avslutats från SFI/C på grund av sjukdom. Däremot finns endast sex av de arton som slutat SFI/C på grund av graviditet, barnledighet etc under 2009, aktuella vid Arbetsförmedlingen våren Summering hittills Nära hälften av de tidigare SFI/C-eleverna finns således i Arbetsförmedlingens register året efter att de avslutat SFI:s C-kurs utan godkänt betyg. Att 115 av dem inte återfinns hos AF innebär dock inte att de därmed kan antas befinna sig inom den ordinarie 19

20 arbetsmarknaden. Det skulle till och med kunna vara tvärtom. Inom ramen för kartläggningen torde de personer som inte är aktuella vid Arbetsförmedlingen vara minst lika intressanta. Den kontaktperson på AF som intervjuades för kartläggningen arbetar särskilt med introduktion av nyanlända (efter att de fått uppehållstillstånd). Hon menar att personer med svag förankring på arbetsmarknaden inte så ofta söker sig till Arbetsförmedlingen; om AF inte kan erbjuda dem något ekonomisk ersättning? finns det inget skäl för dem att komma dit. Utifrån det kan vi tänka oss att en del av de personer som eftersöks inom kartläggningsstudien, som inte har tillräckliga språkkunskaper och inte är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, har löst sin försörjning och sysselsättning på annat sätt. Det skulle också kunna vara så att de är sjuka. Kartläggningen fortsatte därmed med att Försäkringskassan kontaktades. Är de friska eller sjuka? Försäkringskassan Inom ramen för kartläggningsstudien antogs, som nämnts, de eftersökta personerna även kunna vara aktuella hos Försäkringskassan. De 225 tidigare SFI/C-eleverna prövades därför mot registret hos LFC i Huddinge. Frågan var om det skulle kunna vara så att de personer, som avslutats från SFI på grund av sjukdom, barnafödande eller av okända skäl, och utan formellt fastslagna tillräckliga svenskkunskaper, nu året efteråt är inskrivna på Försäkringskassan (här LFC, Lokalt Försäkringscenter Sydväst). Försäkringskassan är den statliga myndighet som ansvarar för utredande och beslutande om, och utbetalande av, socialförsäkringens bidrag och ersättningar till barnfamiljer, sjuka och personer med funktionsnedsättning. Som grund för till exempel bidragets storlek vid sjukdom (sjukpenning) används måttet SGI; Sjukpenninggrundande inkomst. Denna fastställs av Försäkringskassan utifrån den sjukes aktuella/beräknade årliga arbetsinkomst. Försäkringskassan har också i uppdrag att samordna resurserna för den som är sjukskriven så att han eller hon kan komma tillbaka till arbetet så snart som möjligt. Vid årsskiftet 2009/2010 trädde nya regler ikraft inom socialförsäkringssystemet, vilka kan antas påverka vissa delar av kartläggningens aktuella eftersökta målgrupp. Det handlar om personer som tidigare, på grund av sjukdom, har varit inskrivna hos Försäkringskassan, men som utförsäkrats (efter 364 dagar med sjukpenning eller med sjukersättning) och därför har kommit att tillhöra Arbetsförmedlingen och den nyskapade insatsen arbetslivsintroduktion. De nya reglerna beskrivs så här på Försäkringskassans webbsida: 20

21 Du som inte längre kan få sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning från sjukförsäkringen erbjuds att delta i arbetslivsintroduktion hos Arbetsförmedlingen. / / Arbetslivsintroduktionen innebär en koncentrerad utredning och kartläggning av dina förutsättningar och behov av stöd. Introduktionen pågår som längst i tre månader. Efter avslutad introduktion kommer du att kunna hänvisas till Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet (www.forsakringskassan.se). Tidigare SFI-elever inom Försäkringskassan Vid mötet med projektets kontaktperson diskuterades vilken typ av Försäkringskassans registrerade personer som skulle kunna sägas tillhöra den fiktiva målgruppen (vara aktuella för kartläggningen). Då de eftersökta personerna i studiens kriterier beskrivs ha svårigheter att ta sig in på ordinarie arbetsmarknad är det troligen inte personer med sjuk- eller föräldrapenning utifrån SGI som eftersöks, då de vanligen har ett arbete: Sättet att bedöma rätten till sjukpenning kallas rehabiliteringskedjan. Rehabiliteringskedjan gäller fullt ut bara för den som har en anställning (www.forsakringskassan.se) Den intervjuade kontaktpersonen tror snarare att kartläggningen bör inriktas på personer med sjukersättning. Om sjukersättningen skriver Försäkringskassan: Sjukersättning kan beviljas försäkrade i åldern år om arbetsförmågan är stadigvarande nedsatt, det vill säga för all överskådlig framtid. / / Innan sjukersättning kan beviljas ska alla möjligheter till återgång i arbete vara prövade. Bedömningen av arbetsförmågan görs i förhållande till förvärvsarbeten på arbetsmarknaden (www.forsakringskassan.se) Förmånen tidsbegränsad sjukersättning har sedan årsskiftet tagits bort; vissa övergångsbestämmelser är dock aktuella. Många av personerna här kommer sannolikt att så småningom bedömas som arbetsförmögna, menar den intervjuade kontaktpersonen. Just nu finns, menar hon, ett tusental personer i den tidsbegränsade sjukersättningen. Övervägande delen är kvinnor (en gissning är 70% kvinnor, år), många har diffusa sjukdomstillstånd, de kan vara utan arbetslivserfarenhet från hemlandet, de kan också vara analfabeter. Andra kan ha haft tyngre, icke-språkkrävande arbeten i Sverige som gjort dem sjuka, menar Försäkringskassans kontaktperson. Personer som bedöms som arbetsförmögna blir utförsäkrade, och förs över till Arbetsförmedlingen. LFC slussar successivt över ett tiotal personer per månad (utöver en större grupp som fördes över då regleringen infördes 1:a jan). Det sker genom överföringsmöten med tjänstemän och den aktuella personen. Därpå får personerna delta i AF:s arbetslivsintroduktion i tre månader. Den intervjuade kontaktpersonen menar att man från LFC:s sida önskar att de aktuella personerna ska förberedas bättre för detta. 21

22 Uppgifter från LFC Då de 225 tidigare SFI/C-eleverna prövades mot aktuella inskrivna personer på Försäkringskassan under våren 2010 visade det sig att 66 av dessa fanns i LFC:s register vid denna tidpunkt. Det innebär att de uppbar sjukpenning, föräldrapenning, aktivitetsstöd eller sjukersättning. De 66 personerna fördelade sig på följande sätt: Åtta stycken hade sjukpenning (en hade ansökt om sjukersättning, men inget beslut var ännu fattat). 44 hade föräldrapenning (någon enstaka av dessa var man), en hade tillfällig föräldrapenning (sjukt barn) och tretton stycken hade aktivitetsstöd, det vill säga att de ingick i ett program hos Arbetsförmedlingen (vilket kan vara arbetslivsintroduktion eller något annat program). Arton av de 225 tidigare SFI/C-eleverna antogs ha flyttat från LFC:s område. Summering hittills Som angivits avslog Försäkringskassan FoU:s begäran om uppgifter på individnivå. Det innebär att FoU inte kunnat ringa in vilka av de 225 som de registrerade 66 personerna är (deras kön och ålder, avslutsorsak från SFI, samt eventuell aktualitet hos Arbetsförmedlingen). Som tidigare nämnts torde personer som inte är aktuella vid Arbetsförmedlingen vara minst lika intressanta för kartläggningsstudien som de som har insatser därifrån. På motsvarande sätt är de avslutade SFI/C-eleverna som inte finns inom socialförsäkringssystemet också ytterst intressanta. Utan information på individnivå från Försäkringskassan går det emellertid inte heller att lyfta ut dessa personer. Vad gäller de övriga punkterna, för datainsamlingen från Försäkringskassan, uppger projektets kontaktperson att endast en handfull handläggare av ett femtiotal har besvarat frågan om omfattningen av behov av tolkhjälp. Kontaktpersonen antar dock att det är de handläggare som har flest kunder med språkproblem (de som handlägger arbetslösa sjukskrivna) också är de som har svarat. Sammanlagt hamnar siffran på hur många som behöver tolk någonstans mellan 25 och 40, men inte heller här har FoU kunnat få uppgifter på individnivå. Arbetsläget uppges vara ansträngt, och kontaktpersonen tror att det, även av det skälet, är svårt att få fram ytterligare specificerade uppgifter. Inte heller angående den sista punkten har några uppgifter inkommit; kontaktpersonen anger att det inte finns något sätt att i efterhand undersöka i vilken utsträckning de utförsäkrade som förts över till Arbetsmarknadsintroduktion har språksvårigheter. Får de försörjningsstöd? Socialförvaltningen i Botkyrka kommun I kriterierna för de språksvaga personer som är aktuella för kartläggningsstudien ingår även att de skulle kunna vara aktuella hos Socialförvaltningen; framför allt inom 22

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-05-09 Dnr 72/2008-71 Ann Kristin Hasselsten Socialnämnden 2008-05-21 Åtgärder för arbetslösa bidragstagare Sammanfattning Socialnämnden ska utveckla verksamheten för arbetslösa bidragstagare

Läs mer

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 2011:4 Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 Bakgrund Praktiksamordningen i Valdemarsvik startade under år 2009. P.g.a. rekryteringsproblem kom arbetet igång på allvar först under våren

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

En fördjupad redovisning av studietider i sfi

En fördjupad redovisning av studietider i sfi PM 1 (15) En fördjupad redovisning av studietider i sfi Innehållsförteckning Sammanfattning 2 1 Inledning 4 2 Sfi-elevernas studietider 5 2.1 Deltagare 2003/04 5 2.2 Deltagare utan tillfälliga studieuppehåll

Läs mer

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Jens Sandahl, Analysavdelningen jens.sandahl@arbetsformedlingen.se Sammanfattning av budskap Ungdomar är ingen homogen grupp Ungdomsarbetslösheten

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad Mellan Arbetsförmedlingen och Malmö stad genom JobbMalmö

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Myten om långtidssjukskrivna

Myten om långtidssjukskrivna ARBETARRÖRELSENS TANKESMEDJA SNABBANALYS nr 4 augusti 2010 Myten om långtidssjukskrivna Anne-Marie Lindgren granskar effekterna av alliansregeringens försämringar i sjukförsäkringen. Hon hänvisar till

Läs mer

Vad gör de 1 år senare?

Vad gör de 1 år senare? Vad gör de år senare? En uppföljning av hur många deltagare som gått vidare till arbete eller studier år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Undersökningsperiod hösten 005 samt våren 006 Ett samarbete

Läs mer

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Bakgrund Centrala överenskommelsen År 2001 träffades en central överenskommelse om utveckling av introduktion för nyanlända

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2015-04-23 AMN-2015-0233 Arbetsmarknadsnämnden Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Läs mer

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen Sida: 1 av 5 Svenska Ny i Sverige (textversion av filmen nyanland.arbetsformedlingen.se) Filmen Ny i Sverige Om filmen Hej och välkommen till vår guide för dig som fått uppehållstillstånd i Sverige och

Läs mer

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 1 (26) Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 2 (26) Bilaga 1- studiens frågeformulär I bilaga 7 redovisas hur varje målgrupp besvarar kunskapsfrågorna.

Läs mer

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Sida RAPPORT 1(1) Datum 21-4-16 Referens IFO/Omvårdnadsförvaltningen Helen Holmgren Kommunstyrelsen Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Mars 21 E-post

Läs mer

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas. Inledning Inom Arbetsförmedlingen och kommunen finns en rad verksamheter och

Läs mer

Uppföljning av arbetsmarknadsenhetens insatser 2012

Uppföljning av arbetsmarknadsenhetens insatser 2012 RAPPORT 1(9) Verksamhetsstöd 2013-02-06 AVN-8/2013 009 Handläggare, titel, telefon Håkan Lindell, utredare 011-15 23 71 Esa Manninen, programansvarig 011-15 21 38 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara 1(1) Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara Vad är utbildning i svenska för invandrare (sfi)? Utbildningen i svenska för invandrare är en grundläggande utbildning i svenska språket

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Ulrica Sandzen 531526929 Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet Samordningsförbundet

Läs mer

Vi rustar människor för arbete/studier

Vi rustar människor för arbete/studier Vi rustar människor för arbete/studier 2 Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande, där finns vi på Arbetsmarknadsenheten, AME.

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen.

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen. Fördjupad analys inom försörjningsstöd/arbetsmarknadsinsatser ASN Dnr 2013-288 Dpl 10 Ansvarsområdet arbetsmarknadspolitik Sveriges regering och staten, genom bland annat arbetsförmedlingen (af), ansvarar

Läs mer

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta Jobbtorg Strängnäs Jobbtorg Strängnäs är en satsning på ett integrerat samarbete mellan arbetsmarknadsåtgärder, ekonomiskt bistånd och arbetsförmedlingen. Ett nära samarbete ska också finnas med gymnasieutbildning,

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Nystartsjobb/ särskilt nystartsjobb

Nystartsjobb/ särskilt nystartsjobb Arbetsförmedlingen faktablad. Arbetsgivare, 2015-04. Lättläst svenska Nystartsjobb/ särskilt nystartsjobb Du kan få pengar om du anställer en person som har varit utan arbete en längre tid eller är ny

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-25 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Sida RAPPORT 1(1) Datum 21-3- Referens IFO/Omvårdnadsförvaltningen Helen Holmgren Kommunstyrelsen Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Februari 21 E-post

Läs mer

SALO. Sveriges Anställningslösas Landsorganisation. Arbete Livskvalitet - Miljö

SALO. Sveriges Anställningslösas Landsorganisation. Arbete Livskvalitet - Miljö SALO Sveriges Anställningslösas Landsorganisation Arbete Livskvalitet - Miljö Det här är SALO SALO (Sveriges Anställningslösas Landsorganisation) grundades för att det inte fanns några organisationer som

Läs mer

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Berit Björnered Resursperson för uppföljning Västra Götaland 2011-01-17 1 (7) Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Uppföljningssystemet DIS Deltagare i samverkan. DIS är ett uppföljningssystem

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Att försörja sig och utvecklas

Att försörja sig och utvecklas Att försörja sig och utvecklas i Sverige Utbildningsmöjligheter en utbildning obligatorisk gratis en grundskola en gymnasieskola frivillig komvux en vuxen en folkhögskola att studera en yrkeshögskola en

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Ang n e g l e e l s e s B er e mu m d u e d z e -Sv S a v n a k n v k i v s i t Generaldirektör

Ang n e g l e e l s e s B er e mu m d u e d z e -Sv S a v n a k n v k i v s i t Generaldirektör Angeles Bermudez-Svankvist Angeles Bermudez-Svankvist Generaldirektör Arbetsförmedlingen i siffror 11 000 anställda 321 kontor Kundtjänst besvarade 1 060 000 telefonsamtal senaste året Arbetsformedlingen.se

Läs mer

Försäkringskassans allmänna råd

Försäkringskassans allmänna råd Försäkringskassans allmänna råd ISSN 1652-8743 Försäkringskassans allmänna råd om ändring i Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:17) om sjukersättning och aktivitetsersättning; beslutade den 3

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Finansiell samordning exempel på hur samverkan får fler i arbete

Finansiell samordning exempel på hur samverkan får fler i arbete Ett FAKTABLAD från NNS maj 2011 Finansiell samordning exempel på hur samverkan får fler i arbete Finsam-lagen har gett Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, landstingen och kommunerna unika möjligheter

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 INLEDNING... 1 1.1 PARTER... 1 1.2 GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅLSÄTTNINGAR... 1 1.3 DELMÅL

Läs mer

Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår landstingsstyrelsen att föreslå Landstingsfullmäktige

Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår landstingsstyrelsen att föreslå Landstingsfullmäktige Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-06-01 1 (3) HSN 1501-0188 Handläggare: Barbro Hansson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-09-01, p 4 Årsredovisning 2014 för samordningsförbunden Huddinge,

Läs mer

Arbetsförmedlingens handläggarstöd

Arbetsförmedlingens handläggarstöd Arbetsförmedlingens handläggarstöd AFHS 18/2011 Sida: 1 av 7 Gäller fr.o.m. 20141022 Beslutad av: Henrietta Stein Beslutsdatum: 20141022 Version: 3.0 Dnr: Af-2014/091296 Medicinska underlag Medicinska

Läs mer

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Sjukförsäkringsreformen: så blev det Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Fackförbundet ST 2010. Referens: Roger Syrén, utredare: 070 600 51 24 roger.syren@st.org

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

En verksamhet i samverkan mellan Försäkringskassan, Örebro kommun, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting REHABSTEGET

En verksamhet i samverkan mellan Försäkringskassan, Örebro kommun, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting REHABSTEGET En verksamhet i samverkan mellan Försäkringskassan, Örebro kommun, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting REHABSTEGET Plan från och med 2012 och tillsvidare Rehabsteget är en verksamhet i samverkan

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA. Kort och gott om Arbetsförmedlingen

2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA. Kort och gott om Arbetsförmedlingen 2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA Kort och gott om Arbetsförlingen Hitta varandra nu Med den här broschyren vill vi ge dig en översikt av Arbetsförlingens arbete. Vårt jobb är att så effektivt som möjligt

Läs mer

Tio år med aktivitetsersättning

Tio år med aktivitetsersättning Tio år med aktivitetsersättning en studie av situationen för unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga 1 I samband med införandet av ett helt nytt pensionssystem 2003 byttes rätten

Läs mer

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Rapport Författad av Lisa Alm Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-22 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Statistik januari-december 203 Samordningsförbundet Göteborg Centrum I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig

Läs mer

SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren

SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren - socialsekreterare möter nya grupper som söker försörjningsstöd efter förändringar i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen Juni 2009

Läs mer

Beskrivning av tjänsten

Beskrivning av tjänsten Etableringslotsar Syfte Syftet med Etableringslotsar är att den nyanlände ska få professionellt stöd att så fort som möjligt etablera sig i arbets- och samhällslivet och hitta sin unika väg att försörja

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun 1 (7) KOMMUNSTYRELSEN Stefan Linde Kommundirektör tel: 0251-312 01 fax: 0251-312 09 e-post: stefan.linde@alvdalen.se Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK - 2015 Sida 1

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK - 2015 Sida 1 Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN En dag på FK - 2015 Sida 1 FK:s uppdrag inom sjukförsäkringsområdet Bedöma och besluta om rätten till ersättning Samordningsuppdraget Samordningsuppdraget.. innebär

Läs mer

Försäkringskassans vision

Försäkringskassans vision Försäkringskassans vision Våra kundlöften Du känner alltid att vi möter dig med respekt och förståelse Du känner alltid att vi gör din vardag tryggare Du känner alltid att vi gör det enkelt för dig Kundlöftena

Läs mer

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga till regeringskansli beslut Arbetsmarknadsenheten Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Övergripande om uppdraget En utredare ska utreda förutsättningarna

Läs mer

Uppföljning av uppdraget Inga unga i fas 3

Uppföljning av uppdraget Inga unga i fas 3 RAPPORT 1(10) 2014-06-02 AVN 2014/0169-2 Handläggare, titel, telefon Esa Manninen, utredare 011-15 21 38 Eva Jeppson, handläggare 011-15 11 89 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Uppföljning av

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Stöd för att anställa kompetensen

Stöd för att anställa kompetensen Stöd för att anställa kompetensen Många utrikes födda har en kompetens som är direkt användbar på arbetsmarknaden. Ändå kan det behövas stöd för att underlätta anställningen. Nedan finns en översikt över

Läs mer

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning?

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Remissyttrande över Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning. Promemoria S2007/11088/SF. Socialdepartementet

Remissyttrande över Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning. Promemoria S2007/11088/SF. Socialdepartementet 2008-02-07 Dnr 2008-0011 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning. Promemoria S2007/11088/SF. Socialdepartementet De Handikappades

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ.

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ. Version 2015-08-25 2 Inledning Upprättad Vindelns kommun har som mål att skapa och bevara goda arbetsmiljöförhållanden 2010-01-18 på sina arbetsplatser. I den andan har denna policy avseende arbetsanpassning

Läs mer

Nej till sjukpenning Vad hände sen?

Nej till sjukpenning Vad hände sen? Social Insurance Report Nej till sjukpenning Vad hände sen? ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Christina Olsson Bohlin 08-786 95 83 christina.olsson.bohlin@forsakringskassan.se

Läs mer

Kort om Arbetsförmedlingen

Kort om Arbetsförmedlingen Kort om Arbetsförmedlingen foto: Anders Roth (s 1 och 17), Peter Fredriksson (s 5), Magnus Pehrsson (s 6 och 18), Curt Guwallius (s 9) och Julia Sjöberg (s 11). Nyttan med Arbetsförmedlingen......... 04

Läs mer

Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen och Arbetsförmedlingen.

Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen och Arbetsförmedlingen. IFO/Omvårdnadsförvaltningen Arbetsförmedlingen Filipstad/Storfors/Kristinehamn Samordningsförbundet Samspelet Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Kursplan för svenskundervisning för invandrare (sfi)

Kursplan för svenskundervisning för invandrare (sfi) Kursplan för svenskundervisning för invandrare (sfi) Utbildningens syfte Språk öppnar fönster mot världen. Språket speglar skillnader och likheter mellan människor, deras personlighet, bakgrund och intressen.

Läs mer

Regler för introduktionsersättning till flyktingar i Katrineholms kommun

Regler för introduktionsersättning till flyktingar i Katrineholms kommun Introduktionsenheten 1 Regler för introduktionsersättning till flyktingar i Katrineholms kommun Som försörjningsform för personer som tas emot inom ramen för den kommunala introduktionen kan en kommun

Läs mer

Ansökan till AMA En väg in

Ansökan till AMA En väg in Ansökan till AMA En väg in Ansökan ska fyllas i av den person som vill delta och de - minst två - myndigheter/verksamheter som ansöker tillsammans med honom/henne 1. Ansökan kommer att behandlas i en grupp

Läs mer

Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet - Matchningsanställningar nya vägar till jobb (A:214 D)

Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet - Matchningsanställningar nya vägar till jobb (A:214 D) Tjänsteutlåtande Arbetsmarknad och vuxenutbildningsförvaltningen Utfärdat 2015-05-26 Anders Ednersson Diarienummer 0394/15 Telefon: 031-3683084 e-post: anders.ednersson@arbvux.goteborg.se Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

Lag 2003:1210 om finansiell samordning

Lag 2003:1210 om finansiell samordning Lag 2003:1210 om finansiell samordning 7 Ett samordningsförbund har till uppgift att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna 3.

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Norsjö kommuns arbetsmarknadsprojekt 2011-07-01 2014-06-30

Norsjö kommuns arbetsmarknadsprojekt 2011-07-01 2014-06-30 Norsjö kommuns arbetsmarknadsprojekt 2011-07-01 2014-06-30 Arbetsmarknadsprojektet startade oktober 2011 med syfte att kommunen skulle skapa visstidsanställningar under en treårsperiod (2011-07-01 2014-06-30)

Läs mer

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag nya möjligheter VISSA Nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya

Läs mer

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet Vi bygger en bro till ett friskare liv Utmaningarna för några år sedan! Långa passiva sjukskrivningar Ingen rehabilitering Långa väntetider i hälso- och sjukvården Mer än 200 000 människor var sjukfrånvarande

Läs mer

Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen

Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen PROMEMORIA 1(14) Datum Diarienummer 2015-02-26 2014-133 Niklas Österlund Enheten för sjukförmåner 08-58 00 15 52 Niklas.osterlund@inspsf.se Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen

Läs mer

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor Sammanfattning 1 Integration är ett område som befinner sig i den politiska hetluften i dagens Sverige. Hur integrationen kan förbättras är en av de centrala politiska frågorna. Området rymmer en hel del

Läs mer

Sjukpenninggrundande. - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta

Sjukpenninggrundande. - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta Sjukpenninggrundande inkomst - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta Sjukpenning, föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning

Läs mer