Slutrapport genomförande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport genomförande"

Transkript

1 Sid 1 (14) Projektnamn Fler I Arbete Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Projektidén handlade om att försöka få människor från långvarigt bidragsberoende och utanförskap till egen försörjning genom avlönat arbete. I projektet ville vi lösa detta genom att ta fram en fungerande arbetsmetod grundad i supported employment för arbetet med att stärka människor att komma ut på arbetsmarknaden. Vi ville ta fram fungerande samverkansmetoder bland inblandade aktörer och intressenter. Samtidigt ville vi påverka de negativa attityder som finns på arbetsmarknaden när det gäller människor i bidragsberoende och utanförskap. I samband med detta fanns även en ambition att jobba för bildande av minst ett arbetsintegrerat socialt företag. I projektet har framförallt en fungerande arbetsmetod, inspirerad av supported employment, tagits fram. Metoden implementerades i ordinarie verksamhet vid projektslut. Samverkansformer, framförallt samarbetet med arbetsförmedlingen, har arbetats fram under projekttiden och fortsätter framöver. En metodhandbok över arbetsmetod och samverkan ska skrivas med stöd från esf (Implementera FiA). FRIRPT v.1 [ ] d.frirpt v.1 Vi har arbetat med att förändra attityder på arbetsmarknaden, både i näringslivet och kommunen. Vi har lyckats ganska bra med detta, men vi har inte haft något sätt att mäta detta på. Vi upptäckte ganska tidigt att problemen var större i kommun än i näringslivet. I näringslivet var man ganska bra på att anställa människor med funktionsnedsättningar, men inte i offentliga verksamheter. Vi fokuserade därför en del på kommunen, och lyckades dels med fullständig implementering av organisation och arbetsmetod och med en utökning av antalet anpassade anställningar i kommunen. Projektets resultat - Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. - Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit. - Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? - Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? Utgångspunkten inför starten av projektet var ett ökande försörjningsstöd, och att vissa grupper tenderade att fastna i bidragsberoende och utanförskap under lång tid. Vid en genomlysning av vilka som var långvarigt bidragberoende kunde framförallt två målgrupper tydliggöras, utrikes födda och människor med olika funktionsnedsättningar. Vi kunde också se att gemensamt för dessa var att de i många fall saknar formell kompetens. Vi kunde se att deras kraft går åt till att behålla sitt försörjningsstöd (i stället för att sträva efter självförsörjning genom arbete). De är inte motiverade att arbeta eller studera, eftersom arbetsmarknaden förefaller alltför avlägsen, de kan inte se någon framkomlig väg till arbete. Vi uppskattade att ca 60 personer (30 män och 30 kvinnor) tillhörde de aktuella målgrupperna

2 Sid 2 (14) för projektet. Under mobiliseringsfasen gjordes, förutom ovanstående målgruppsanalys, även en fördjupad problem- och målanalys. Ett problemträd ställdes upp där presumtiva deltagare, personal i projektgrupp och samverkansparter involverades (bilaga). Vi kom fram till att huvudproblemet (stammen) var att arbetsmarknaden inte är tillgänglig för projektets målgrupper och att tillgången på lämpliga anpassade arbeten är liten. Orsakerna (rötterna) till detta gick att finna i t ex förändringar (försämringar) i sjukförsäkringen, felriktade eller knapphändiga insatser, negativa attityder till målgrupperna på arbetsmarknaden, avsaknad av formell kompetens och låg motivation till studier eller arbete eftersom arbetsmarknaden känns avlägsen. Effekterna (kronan), det vi såg och som blev starten och utgångspunkten för projektet, var bidragsberoende, utanförskap, ohälsa, sociala problem, barnfattigdom och inlåsningseffekter. Ambitionen i projektet har varit att skapa nya, fungerande och evidensbaserade arbetsmetoder. Vi ville testa och lära oss att använda nya arbetssätt. Fokus har varit på nya arbetsmetoder, verktyg och samverkan, och på ett innovativt användande av dessa. Vi ville också skapa nya och fungerande samverkansformer där förutsättningar finns till god samsyn kring arbetet med projektets målgrupper. Båda dessa ville vi göra i en miljö för ömsesidigt lärande och positiv utveckling. Som en del i att främja innovativ verksamhet tänkte vi oss att arbeta för utvecklandet av arbetsintegrerade sociala företag. Inget socialt företag bildades under projekttiden. Ett antal ansträngningar gjordes under projekttiden och ambitionen finns fortfarande kvar när vi nu fortsätter arbetet i ordinarie verksamhet. I skrivande stund är två olika sociala företag på väg att starta i Osby. Dessa startas inte utifrån arbetet i projekt Fler i Arbete, men åtminstone det ena företaget har delvis uppkommit efter att ha "hört talas om Fler i Arbete". Lärande i projektet har skapats på flera olika sätt. Människor med olika funktionsnedsättningar har getts möjlighet till kompetensutveckling och personliga erfarenheter som stärkt självkänsla och identitet. Nära uppföljning mellan handläggare och deltagare och direkta anpassningar har skett i en ömsesidig lärande process. Denna process har "följt med" in i projektmöten, styrgruppsmöten, mm, vilket varit viktigt lärande för utveckling och befästande av arbetsmetoden i projektet. Genom fokus på förbättrad samverkan (framförallt kommun - arbetsförmedlingen) har fungerande strukturer i samarbetet till viss del byggts upp. Förståelsen för olika myndigheters olika förutsättningar och ansvar har stärkts. Den kollegiala förståelsen har ökat. Samtidigt är detta ett område där lärandet ständigt måste fortgå. En del av lärandet och de strukturer som byggts upp försvinner gärna vid personalbyten, mm. Framöver behöver vi jobba mer för ökad förståelse/ samsyn myndigheter emellan. Ambitionen var också att genom olika former av strategisk påverkan nå framgång för individer ur målgruppen och för arbetssättet att befästas och spridas. Som del i arbetsmetoden arbetade vi med påverkan på attityder på arbetsmarknaden med viss framgång. Vi har lyckats väl med implementering av arbetsmetod och organisation, och till ganska stor del när det gäller samverkan. Syfte och mål med projektet - Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat. - Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, beteende etc. - Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt?

3 Sid 3 (14) - Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten. Projektets övergripande mål, det vi ville uppnå på sikt, föll naturligt på de effekter vi kunde hitta i problemanalysen, med minskat bidragsberoende, minskat utanförskap, minskad ohälsa, minskade sociala problem, minskad barnfattigdom och minskade inlåsningseffekter. Projektmålet och syftet med projektet var att göra arbetsmarknaden mer tillgänglig och att skapa fler möjligheter till anpassade arbeten. Delmålen i projektet, och det vi skulle inrikta våra aktiviteter på, fann vi både hos individen och hos arbetsmarknaden. Utifrån orsakerna i problemanalysen fann vi det viktigt att få människor att känna sig närmre arbetsmarknaden och att börja sträva efter att komma dit. Vi ville stödja och lyfta människor och visa på en framkomlig väg mot arbete. Samtidigt behövde vi påverka attityder på arbetsmarkmarknaden för att öppna vägar till arbetsträning och arbete. Tanken var alltså att dessa två, individen och arbetsmarknaden, börjar att sträva mot varandra och möts nånstans på mitten. Under mobiliseringsfasen, vid genomgång av andra liknande projekt, fann vi att många projekt inriktat sig bara på individen. I projekten lyckades man ofta ganska bra med att stärka individen (åtminstone för stunden), dock var det inte många som gick vidare till arbete. När projekten avslutades, återgick individerna till bidragsberoende och utanförskap. I Fler i Arbete ville vi, förutom att jobba med att stärka individen, även försöka påverka "andra sidan". Detta var ganska nytt och inte helt enkelt. Hur skulle vi påverka arbetsmarknaden? Vi hade ingen klar bild över detta i början av projektet, men nu när projektet avslutats har vi en lite tydligare strategi. Framförallt handlar denna strategi om marknadsföring och uppbyggnad av förtroende. Vi vill berätta för arbetsmarknaden vilken (bra) verksamhet som bedrivs på Arbetsmarknadsenheten (som är resultatet av implementeringen av Fler i Arbete), vilka kompetenser som finns och vilket stöd vi kan erbjuda. Vi gör detta genom att synas i media, att informera vid träffar med representanter för arbetsmarknaden och genom att besöka företag och kommunala verksamheter för att bygga upp goda relationer. Samtidigt är vi noga med hur vi syns utåt. Vi vill skapa ett gott rykte kring verksamheten genom att visa upp "ordning och reda", hela och rena arbetskläder, fordon, mm, och att uppträda korrekt gentemot kunder, mm. Svårigheten har varit att mäta detta. Hur har vi lyckats med denna marknadsföring/påverkan? Vi har inte haft något sätt att mäta detta, samtidigt tänker vi oss att det tar lite tid innan vi kan märka av effekter. Det finns dock några saker värda att nämna i sammanhanget. T ex har projektet och verksamheten vid Arbetsmarknadsenheten exponerats vid ett antal tillfällen i lokal press. Några företag har kontaktat oss för rekrytering av personal. En företagare sa t ex att han "skulle kunna betala en regelbunden avgift för att kunna ha möjligheten att rekrytera personal från Arbetsmarknadsenheten". Ovanstående påverkansarbete var, som sagt, med hopp om resultat på sikt. Vi hade som mål att fler anpassade arbeten skulle skapas under projekttiden. Vi såg att företagen hade ganska många lönebidragsanställda i anpassade arbeten. Däremot var inte stat och kommun så bra på detta. Så, vi vände oss inåt, mot vår egen organisation för att påverka möjligheten till fler anpassade anställningar inom kommunen. Sedan tidigare fanns en s k OSA-grupp inom kommunen (med 2-3 lönebidragsanställda) och idéer om "resursanställningar" i liten skala. Projektledaren nästlade sig in i en grupp inom kommunledningen och påvisade behoven för målgrupper som har svårt att nå ut på arbetsmarknaden. Detta slutade i ett beslut i kommunfullmäktige om att skapa en Arbetsmarknadenhet och att satsa på fler lönebidragsanställningar inom kommunen, helt utifrån påverkansarbete från Fler i Arbete. Redan i detta skede kan sägas att projekt Fler i Arbete var implementerat. Det fanns även som mål att minst ett arbetsintegrerat socialt företag skulle skapas under projekttiden. Redan under mobiliseringsfasen började arbetet med att undersöka möjligheter, mm. Under projekttiden hade vi bl a stöd av Coompanion, vi var på studiebesök, mm. Vi anordnade en dag med temat "Att stödja utan att styra - Hur kan kommunerna göra för att stödja arbetsintegrerade social företag", som genomfördes i samverkan med temagruppen

4 Sid 4 (14) "Entreprenörskap och företagande". Till denna dag bjöd vi in andra kommuner, myndigheter, mm. En tanke var att någon kommunal verksamhet kunde "knoppas av" och övergå till att bli socialt företag. Vi har dock inte, trots vissa ansträngningar, lyckats hitta/få någon som velat satsa på att starta företag. Det har funnits intresserade både bland personalgrupp och deltagare i projektet, men de har inte vågat "ta risken". Vi har dock inte lagt ner planerna på att detta kan inträffa framöver. Uppskattningen var att målgruppen för projektet innefattade 60 personer. 80 personer deltog i projektet (och gjorde 86 starter i projektet, d v s några personer skrevs ut och kom tillbaka senare), vilket ju var fler än vi trott. Det var ganska jämt fördelat mellan könen, med 55% män och 45% kvinnor. Målet att 60% skulle komma vidare till arbete eller studier nådde vi inte helt. Det slutade på ca 46% (om vi räknar på unika individer). Vid en mätning på de som avslutat på projektet för minst 90 dagar sedan, visade det sig att siffran var ungefär detsamma, alltså lika många var kvar i arbete eller studier. Vi hade i början av projektet många som avslutades i projektet eftersom de inte var redo för arbetsträning. Anledningen var oftast svåra psykiska problem och/eller pågående missbruk och i behov av vård. En enkät delades ut när deltagare slutat i projektet. Vi ville mäta fem viktiga kvalitetsmål i projektet, gott bemötande, uppleva att man står närmre arbetsmarknaden, uppleva deltagandet som positivt, känna sig mer motiverad att söka arbete eller studier och att man fått redskap för sin personliga utveckling. Resultatet av dessa mätningar visade vid projektslut mycket god måluppfyllelse (mål inom parentes), 98% upplevde gott bemötande (100%), 95% upplevde sig stå närmre arbetsmarknaden (95%), 100% upplevde deltagandet positivt (80%), 93% kände sig mer motiverade till arbete eller studier (95%) och 96% kände att de fått redskap för sitt personliga utvecklingsarbete (80%). För oss var det viktigt att veta att vi lyckades med dessa saker. Centralt mål var ju att deltagare kände sig motiverade och började sträva mot arbetsmarknaden. Arbetssätt Under projekttiden har riktlinjer och rutiner tagits fram och reviderats, framförallt när det gäller rutin för inskrivning i verksamheten. Ett avtal har upprättats med arbetsförmedlingen som reglerar samarbetet kring placering sysselsättningsfasen, arbetsträning och förstärkt arbetsträning. Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet. Viktigt i projektet var att ta fram och pröva evidensbaserade arbetsmetoder och fungerande samverkansformer. Vi skulle, som tidigare nämnts, arbeta med både individen och arbetsmarknaden. Hur vi arbetade med att påverka arbetsmarknaden beskrevs under rubriken "syfte och mål...". Jag beskriver här hur vi arbetade med individen. Målet var att individen skulle finna motivation och börja sträva mot arbetsmarknaden. Vi kände till "supported employment" som den enda evidensbaserade metoden och beslöt att titta närmare på den. Vi hade en del erfarenhet av tidigare genomförda projekt i kommunen om att vissa utbildningsinsatser var adekvata för målgrupperna. Så, vi ville ha aktiviteter som handlade om "supported employment" (individuellt stöd) och om viss kompetensutveckling. När det handlade om kompetensutveckling satte vi ihop ett paket med jobbsök/cv, personlig utveckling och arbetsrätt. Alla deltagare i projektet fick sedan möjlighet att få detta paket under anvisningstiden. En uppskattad aktivitet som vi fortsätter med även efter projektet, men med fokus på jobbsök och personlig utveckling. En bit in i projektet startades språkcaféer. Vi upptäckte att många deltagare hade bristande språkkunskaper och införde

5 Sid 5 (14) denna aktivitet som en enkel "språkträningsaktivitet", framförallt utifrån önskemål från målgruppen. Språkcaféet blev även in inkörsport till arbetsträning för dem som inte var riktigt redo att matchas mot arbetsmarknaden. Essensen i arbetet med individen handlade dock främst om att arbeta fram en bra arbetsmetod inspirerad av supported employment. Vi förstod ganska snabbt att det är svårt att applicera den ursprungliga metoden (som arbetades fram i USA för flera årtionden sedan) på svenska förhållanden. Framförallt handlade det om svårigheten att få någon att anställa en människa med t ex psykisk funktionsnedsättning utan att först "ta reda på" hur personen fungerar. Vi kom fram till att det var viktigt med ett grundligt "förarbete" genom kartläggning av individens hinder och resurser. Vi ville veta vilka problem som fanns, för att kunna ta hänsyn till dem, och vi ville veta vilka resurser som fanns, för att kunna lyfta fram och stärka dem. En del ur personalen, däribland projektledaren, var utbildad i SASSAM (Strukturerad Arbetsmetod för Sjukfallsutreding och SAMordnad rehabilitering). Denna kartläggningsmetod passade alldeles utmärkt eftersom den tittar på individens förutsättningar för arbete i olika livsområden (både hos individen och omgivningen) med fokus på både hinder och resurser. Vid denna SASSAM-kartläggning fick vi information om individens hinder, som bl a var viktigt för framtida möjligheter till rätt stöd från Arbetsförmedlingen (t ex i form av lönebidrag, arbetshjälpmedel, mm). Vi fick också information om individens inneboende resurser. Vad kunde lyftas fram och stärkas och som passade någonstans på arbetsmarknaden? All information som kom fram vid kartläggningen var viktig när det var dags för matchning. Matchning gjordes mot den aktivitet/verksamhet/insats som var bäst för individen. Eftersom vi tänker oss att utbildning är en bra väg in till arbetsmarknaden (på arbetsmarknaden efterfrågas "rätt kompetens", som ofta handlar om utbildning), var det "väg 1" till arbete. Ibland fanns ett stort behov av vård/behandling, då hjälpte vi individen till rätt instans (för att senare återkomma till ny matchning). I båda dessa fall, utbildning eller behandling/vård, skrevs personen ut ur Fler i Arbete. I de fall matchningen handlade om arbetsträning var deltagaren kvar i projektet och fick individuellt stöd. Under arbetsträningsfasen stärktes deltagaren genom individuellt stöd, dels genom anpassningar i arbetsuppgifterna beroende på funktionsnedsättning och dels genom fokus på att stärka resurser. Viktigt var att förstärka och utveckla det som gick bra. Efter en tid i arbetsträning var deltagare rak i ryggen, motiverad och redo för arbete eller studier. Det var dags att gå från bidragsberoende till egen försörjning. I detta läget möttes projektets arbete med att stärka/motivera individen och arbetet med att förändra attityder på arbetsmarknaden, och flera gånger ledde detta till avlönat arbete. Arbetsmetoden med individen kan sammanfattas i en arbetsmetod, inspirerad av supported employment, i fyra steg: Kartläggning - Matchning - Arbetsträning - Arbete. Under hela processen träffade deltagaren samma arbetsmarknadshandläggare som gav individuellt utformat stöd. Jag bifogar två viktiga dokument som användes för uppföljning av arbetsträning (individuell plan mot arbete) och för validering av generella kompetenser (kompetenskort). Viktigt under hela processen var också det nära samarbetet med handläggare på arbetsförmedlingen. Jag bifogar en bild på denna arbetsmetod (inklusive arbetet med att förändra attityder på arbetsmarknaden). Hela metoden handlar övergripande om att individen ska se att det finns en framkomlig väg till arbete och då börja sträva dit. Flera exempel finns på deltagare som sa t ex "ja, det är ju faktiskt möjligt det här". Mycket av framgången i projektet låg förmodligen i just detta, att deltagare tidigt i processen (ofta redan i kartläggningsfasen) kunde se den framkomliga vägen (ofta över den tidigare nämnda resursanställningen). Detta gjorde att motivation infann sig, deltagaren kunde se nyttan av kartläggningen, matchningen, o s v. En annan viktig framgångsfaktor var "det grundliga förarbetet" som gjordes i kartläggningsfasen, vilket renderade i rätt matchning med rätt stöd. Viktigt var även arbetet med att påverka arbetsmarknaden, och då särskilt kommunens satsning på lönebidragsanställningar. Samtidigt som vi arbetade med att påverka arbetsmarknaden, talade vi om detta för deltagaren, vilket

6 Sid 6 (14) ytterligare bidrog till lite bättre framtidshopp. Andra framgångsfaktorer var att deltagaren fick individuellt stöd av en och samma arbetsmarknadshandläggare igenom hela processen, att vi strävade efter att ha fokus på deltagarens inneboende resurser och att vi hade ett nära samarbete med arbetsförmedlingen och socialkontoret. Denna arbetsmetod och samverkan med arbetsförmedling och socialkontor kommer att beskrivas i en metodhandbok (Implementera FiA), och blir därmed helt implementerad i ordinarie verksamhet i kommunen. Deltagande aktörer i projektet Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat? Aktörer som deltagit i projektet (förutom alla deltagare i målgrupperna) har varit Verksamhetsområde Utbildning och arbete, Arbetsmarknadsenheten (som bildades under projektet), Socialkontoret, Näringslivscenter, Arbetsförmedlingen, Kommunal, Samordningsförbundet Skåne nordost, ICA Supermarket, Drivabolagen AB, Nissma montering AB och Auto-kemi. Socialförvaltningen i Osby kommun är/var projektägare för Fler i Arbete. Personal till projektet rekryterades och knöts till verksamheten ResursHuset, som var en verksamhet inom socialförvaltningen som bl a benämndes "öppenvård" eller "socialpsykiatri". ResursHuset var en verksamhet som "hörde till" socialkontoret. Vid ResursHuset fanns en liten del som arbetade med arbetsmarknadsinsatser. Denna del utvecklades under projekt Fler i Arbete till en Arbetsmarknadsenhet, skild från öppenvården, och som nu är organiserad utifrån arbetet i Fler i Arbete, med arbetsmetod, samverkansformer, mm. Efter en stor omorganisation i kommunen under 2013 delades socialförvaltningen upp i olika delar och fick nya inriktningar. För Arbetsmarknadsenheten blev det tydligt då kopplingen blev mot kommunstyrelsen i stället för socialnämnd. Projektägaren "socialförvaltningen" byttes mot "verksamhetsområde Utbildning och arbete" och en ny verksamhetsområdeschef tillträdde. Så, när det gäller kommunen var socialförvaltningen, framförallt i form av enheten för försörjningsstöd, en aktör i projektet. Under projektet blev Arbetsmarknadsenheten en aktör där själva hands-on jobbet utfördes. Jag ser därför socialkontoret och Arbetsmarknadsenheten som olika aktörer i projektet. Jag räknar upp alla aktörer och vad de bidragit med i projektet nedan: Verksamhetsområde Utbildning och arbete - Projektägare - Verksamhetsområdeschef var deltagare i styrgrupp - Spridit resultat i kommunledning, strategisk påverkan Arbetsmarknadsenheten - Personalresurser för arbetet i projektet i form av projektledare, arbetsmarknadshandläggare, utbildare och handledare - Arbetsträningsplatser med väl anpassade arbetsuppgifter vid servicegrupp och växthus - Personal från ordinarie verksamhet gjorde arbetsinsatser mot projektet - Representanter i styrgrupp från de olika yrkesområdena, projektledare, arbetsmarknadshandläggare och handledare Socialkontoret - Representant i styrgrupp, enhetschef försörjningsstöd

7 Sid 7 (14) - Representant i "referensgrupp deltagare", handläggare - Skrev in deltagare i projektet - Medfinansiering i form av deltagarersättning Näringslivscenter - Representant i styrgrupp, näringslivsutvecklare - Representant och samordnare av "referensgrupp företagare", näringslivsutvecklare - Länk till företag och förtagarorganisationer Arbetsförmedlingen - Representant i styrgrupp, sektionschef - Skrev in deltagare i projektet - Medfinansiering i form av deltagarersättningar - Nära samverkan med arbetsmarknadshandläggare i projektet - Möjlighet till tillgång av specialistkompetens, t ex arbetsterapeut, socialkonsulent, arbetspsykolog Kommunal - Representant i "referensgrupp deltagare" - Deltagare vid workshops, med bl a information om fackförening och A-kassa Samordningsförbundet Skåne nordost - Medfinansiär - Intresse av utveckling av arbetsmetoder - Resurs för spridning av resultat ICA Supermarket Osby - Representant i referensgrupp företagare, butiksägare - Arbetsplats för arbetsträning Drivabolagen AB Osby - Representant i referensgrupp företagare, VD - Arbetsplats för arbetsträning Nissma Montering AB Osby - Representant i referensgrupp företagare, VD - Arbetsplats för arbetsträning Auto-Kemi AB Osby - Representant i referensgrupp företagare, VD - Arbetsplats för arbetsträning Alla uppräknade aktörer har visat intresse och engagemang i projektet. Naturligtvis har vissa aktörer haft större del i projektet. Hands-on jobbet har utförts på Arbetsmarknadsenheten framförallt i samverkan med arbetsförmedlingen, så dessa båda har varit "direkt" engagerade i projektet. För Arbetsmarknadsenheten har framtagandet av fungerande arbetsmetoder och samverkansformer varit livsviktigt för överlevnaden och implementeringen. Vi har varit väldigt intresserade av att visa upp projektet och dess resultat, framförallt för politisk ledning i kommunen. Vi ville att de skulle bli intresserade och övertygade om att "detta måste vi fortsätta med i kommunen". Vi lyckades bra med detta. Vi har i detta arbete haft hjälp av samtliga ovanstående aktörer, som hjälpt till att sprida ett gott rykte om projektet. Socialkontoret har varit de som "levererat" flest deltagare till projektet. De har haft ett stort

8 Sid 8 (14) intresse av att dessa deltagare kommer vidare till avlönat arbete, och därmed avslutas som klient på socialkontoret. De har inte haft någon annan verksamhet att vända sig till och arbetsförmedlingens arbete med målgrupperna har inte varit framgångsrikt. Så, det har inte varit några problem att få deltagare till projektet, snarare tvärtom. Det har kommit fler än beräknat. Styrgruppens sammansättning (jämnt fördelat män-kvinnor) var verksamhetsområdeschef Utbildning och arbete (innan organisationsförändringen: socialchef), projektledare Fler i Arbete, arbetsmarknadshandläggare Fler i Arbete, handledare Fler i Arbete, näringslivsutvecklare, sektionschef arbetsförmedlingen, enhetschef försörjningsstöd, administratör Fler i Arbete (och utredare inom Utbildning och arbete), utvärderare, representant för esf och senare i projektet bjöds projektledare för EKA-projektet in (Effektivisera Kommunala Arbetsmarknadsuppdraget). Styrgruppen har under hela projektet varit ganska konstant vad gäller deltagare, engagemang, närvaro och dagordningar. Mötesformen har varit traditionell sammanträdesform. Framförallt har arbetet i styrgruppen handlat om uppföljning av projektet med särskilt fokus på följeforskningsrapporter, verksamhetsstatistik (t ex avslutsorsak, antal deltagare, könsfördelning, mm), projektekonomin, strategisk påverkan och frågor om jämställdhet och tillgänglighet. Styrgruppsutbildning genomfördes med SPeL. Projektgruppen, eller personalgruppen i projektet, har träffats regelbundet. Syftet har varit uppföljning av det individuella arbetet/stödet till deltagare i projektet. Här har funnits möjlighet att diskutera uppkomna problem och få hjälp med lösningar för att komma vidare med deltagare. Här har också funnits möjlighet att diskutera andra saker med anknytning till projekt Fler i Arbete. T ex har frågor om jämställdhet diskuterats med stort engagemang. Det har ibland varit ganska livliga diskussioner när olika kompetenser skulle komma överens. Oftast med gott resultat och "nya" lösningar på uppkomna problem. Efter omorganisationen och skapandet av arbetsmarknadsenheten uppgick personalgruppen i Fler i Arbete i en större personalgrupp på arbetsmarknadsenheten. Då infördes t ex APT-möten och verksamhetsutvecklingsdagar. Sammanfattningsvis: en personalgrupp med stort engagemang och nytänkande. Vi har haft två referensgrupper knutna till projektet, en med företagare och en med deltagare i projektet. Kommunens näringslivsutvecklare var (tillsammans med projektledare) sammankallande till referensgrupp företag. Regelbundna referensgruppsmöten har genomförts, ibland med dålig närvaro från företagare. Det har dock funnits naturliga förklaringar till frånvaron. När företagare närvarat har de gjort det med stort intresse. Vi har fått mycket god input till projektet, som vi direkt kunnat använda oss av. Vi har också haft god möjlighet att nå ut med budskap om vår verksamhet genom de deltagande företagarna. Arbetsmarknadshandläggare var sammankallande för referensgrupp deltagare, som bestod av representanter för deltagare, projektpersonal, kommunal och socialkontoret. Ett antal möten genomfördes, men efter ett tag kom man fram till att det skulle vara bättre med några workshops med olika teman. Dessa workshops blev lyckade, och med alla deltagare inbjudna. Jämställdhetsintegrering Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Projektgruppen har arbetat fram en handlingsplan för jämställdhetsintegrering och en handlingsplan för tillgänglighet. En workshop genomfördes under mobiliseringsfasen där målgruppen, presumtiva deltagare i projektet, tillsammans med projektpersonal deltog. Vid denna workshop togs jämställdhet, tillgänglighet, mångfald och likabehandling upp som tema så målgruppen fick tidigt möjlighet att komma till tals om frågorna.

9 Sid 9 (14) I början av projektet hade vi svårt med begreppen "jämställdhet" och "jämställdhetsintegrering". Vi visste inte riktigt vad som menades. Det var enkelt att bestämma att vi skulle räkna antal män och kvinnor bland deltagare, och följa upp detta vid styrgrupper, mm. Det var också ganska enkelt att bestämma att vi skulle matcha individer till arbetsträning "utifrån individuella behov och inte utifrån traditionellt manliga eller kvinnliga sysslor". Vi tog hjälp av kommunens framtagna jämställdhetspolicy när vi gjorde planer för hur jämställdhetsarbetet skulle ske. Vi visste dock inte riktigt vad vi gjorde. Däremot kunde vi konstatera att vi hade stort behov av hjälp med detta. Processtödet esf jämt kom väl till pass. Genom processtödet kunde få en bättre bild av vad det handlade om, och vi fick lite bekräftelse på att "vi var på rätt väg". Det gick ändå ganska trögt att få ett intresse för frågorna. Mycket av jämställdheten handlade t ex om att ha "lika många män som kvinnor bland deltagarna" och "att män och kvinnor har samma möjligheter" i projektet. En tid in i projektet började dock ett stort engagemang kring frågor om jämställdhet. Projektledare var på en konferens och lyssnade på en föreläsning av Gudrun Schyman om jämställdhet (eller "ojämställdhet"). På ett roligt sätt engagerade hon konferensdeltagarna för frågorna och projektledare fick upp ögonen för orättvisor förknippade med ett icke jämställt samhälle. Projektledaren tog detta engagemang med sig hem till projekt Fler i Arbete och inledde vissa aktiviteter om jämställdhet (utifrån materialet "GÖR"). Nu började diskussioner spontant dyka upp om frågorna. Det fanns många (bland personal och deltagare) som tyckte olika om jämställdhet, med heta diskussioner som följd. Det fanns individer som tyckte att "kvinnan ska ju vara vid spisen, det är ju så" (genetiskt). Diskussionerna och intresset för frågorna gjorde att fler ville förkovra sig. Man läste på, kollade fakta, engagerade sig i frågorna. Sakta men säkert började diskussionerna handla om att alla var överens om att samhället är ojämställt. Vi har kommit långt i Sverige, men det finns mer att göra. Intresset för frågorna har, som sagt, dels gjort att vi blivit mer medvetna om vad det handlar om, och dels har detta spridit sig till andra delar inom kommunen (och förhoppningsvis till andra aktörer i projektet). Detta har gjort att vi "på riktigt" tar hänsyn till mäns och kvinnors olika villkor vid beslut och verksamhetsutveckling, matchar mot individuellt anpassad sysselsättning, ser till att män och kvinnor har samma möjligheter, o s v. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Då vi i projektet framförallt arbetade med personer med någon form av funktionsnedsättning eller språkhinder var det viktigt att projektets medarbetare var väl förtrogna med att arbeta med tillgänglighet. Under mobiliseringsfasen gjordes en tillgänglighetsplan som hade sin utgångspunkt i kommunens tillgänglighetspolicy. Vi tog upp tillgänglighet som tema under en workshop. Men även detta begrepp (såväl som jämställdhet) hade vi problem med att förstå. För att öka förståelsen och kompetensen i projektet använde vi oss av det projektstöd som fanns inom tillgänglighetsområdet. Vi hade besök av processtöd Tillgänglighet ganska tidigt i projektet, för basutbildning. Mycket handlade om fysiska funktionsnedsättningar och hur man kan forma lokaler, mm för god tillgänglighet. Lite svårare är det när det handlar om psykiska funktionsnedsättningar. Vi förstod att det var mycket att tänka på när det gäller tillgänglighet, men också att vi var på god väg. Tillgänglighet är viktigt för Osby kommun och kommunen rankas ofta högt i undersökningar om tillgänglighet för människor med funktionsnedsättningar. Hela projektet handlade om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar eller språkproblem. Tillgänglighet var en viktig del i arbetsmetoden i projektet. Tillgänglighetsaspekten tog plats "automatiskt" för varje deltagare i projektet. Individuell kartläggning gjordes för att bli medveten om hinder för att kunna ta hänsyn till dem.

10 Sid 10 (14) Kartläggning gjordes även för att belysa och locka fram individuella behov och resurser. Hänsyn togs alltid till eventuella funktionsnedsättningar och matchning mot arbetsträning styrdes utifrån individuella behov och resurser. Vi hade inom Arbetsmarknadsenheten speciella handledare som gav extra stöd och arbetsmarknadshandläggare som regelbundet följde upp arbetsträning och gjorde anpassningar av arbetssituationen vid behov. Vi har arbetat med att försöka sprida bilden av ett "vidgat innanförskap" i kommunen. T ex hade projektledare en workshop med alla chefer i kommunen med temat "Utvecklingsinriktat lärande i ett öppet och förstående klimat". Grunden i aktiviteten var att göra verksamheter i kommunen mer tillgängliga för arbetsträning och arbete för människor med olika funktionsnedsättningar. Projektledare informerade om vad vi gör i projektet för att människor med olika funktionsnedsättningar ska närma sig arbetsmarknaden och att det krävs att arbetsmarknaden på något sätt närmar sig dessa människor, och skapar utrymme för arbetsträning och anpassade arbeten, för att vi ska lyckas tillsammans (som ju handlar om hur vi i arbetsmetoden arbetade med påverkan på arbetsmarknaden). Särskild vikt lades vid "mötet" (när projekt Fler i Arbete och dess deltagare möter chefer och personal på olika arbetsplatser), och hur vi här kan skapa lärande av varandra. Det måste finnas ett "öppet och förstående" klimat i detta möte. Vidare diskuterades om att försöka "vidga innanförskapet". Det verkar vara svårt att få in människor som befinner sig i långvarigt utanförskap, så kanske finns möjlighet att vidga detta innanförskap? Projektledare informerade även om detta på ett kommunfullmäktigemöte. Tillgänglighetsaspekten har varit en viktig punkt vid olika möten och beslut. T ex var tillgänglighet ofta på agendan när det gällde att planera de nya lokalerna för Arbetsmarknadsenheten. Regionala prioriteringar Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. Inte aktuellt med regionala prioriteringar. Spridning och påverkansarbete Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. - Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? - Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? - Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör göra det? En viktig del i projektet (och i arbetsmetoden) har varit att påverka arbetsmarknaden. Vi har försökt påverka attityder på arbetsmarknaden för att öppna vägar till arbete, för att arbetsmarknaden ska närma sig projektets målgrupper. Vi har riktat in oss på både näringsliv och kommun. Eftersom detta har varit en viktig del av vår arbetsmetod beskrev jag detta under avsnittet "Syfte och arbetssätt". Vi har inte haft någon metod för att mäta detta, men implementeringen av organisation och arbetsmetod i sin helhet och skapandet av en Arbetsmarknadsenhet och satsningen på fler lönebidragsanställningar är ändå ett mått på lyckat resultat när det gäller påverkan på kommunen. När det gäller näringslivet finns också en del bevis på att vi lyckats, men att det finns ganska mycket kvar att jobba med. Vi har i skrivande stund, tillsammans med kommunens näringslivscenter, påbörjat planering för att möjligen införa tankar kring CSR (Corporate Social Responsibility) i kommunen och näringslivet. Kanske kan detta vara ett sätt att mer strukturerat arbeta med påverkansarbete? Vi har genom att försöka synas i media och föreläsa om projektet velat påverka och skapa förtroende mot kommunledning, näringsliv och allmänhet. Vi har i flera reportage i Norra Skåne och Allt om Osby exponerats. Det har både skrivits om projektet och om deltagare i

11 Sid 11 (14) projektet. Vi har bl a föreläst om verksamhet och metod, på förfrågan, för Östra Göinge kommun, Älmhults kommun och Sölvesborgs kommun. Vi har haft slutkonferens i projektet där vi bjöd in intressenter och andra kommuner, mm. Vi deltog, som representant för Skåne Nordost, vid seminariedag "Mötesplats Skåne" och föreläste om arbetsmetod, resultat, mm från Fler i Arbete. Vi berättade om projektet vid temadagen "Att stödja utan att styra - Hur kan kommunerna göra för att stödja arbetsintegrerade sociala företag". Vi har även haft möjlighet att sprida arbetsmetod och erfarenheter vid de transnationella aktiviteter som genomförts i Litauen, Finland och Tyskland. I "elfte timmen" blev ett projekt från Polen intresserade av arbetsmetoden. Det finns nu planerat att en delegation från ett polskt projekt kommer till Osby under ett antal dagar med start hösten 2014 för att lära sig arbetsmetoden och prova den på sin målgrupp 55+. Vi har haft, och kommer fortsatt ha, information om projektet på hemsidan. En kortversion av arbetsmetoden finns även på engelska. En ypperlig möjlighet till spridning är det implementeringsprojekt vi fått beviljat av esf: Implementera FiA. En metodhandbok ska tas fram bl a för möjlighet till spridning. Vi har en del idéer för framtida påverkan, t ex CSR. Vi, verksamhetsområde Utbildning och arbete, kommer att arbeta vidare med påverkan på kommunledning, personalkontor, mm för att skapa fler möjligheter till anpassade anställningar för människor med funktionsnedsättningar, utrikes födda och ungdomar. T ex kan detta handla om diskussioner, som redan inletts, med äldreomsorgen, om att skapa nytt yrkesområde. Detta nya yrkesområde kan benämnas serviceassistenter (finns t ex i Norrköping) och som gör (sido) arbetsuppgifter inom äldreomsorgen som inte har med vårdarbete att göra. Låt undersköterskor göra det de är utbildade för, vårdarbete, sedan kan serviceassistenter utföra kringuppgifter, t ex bäddning, plocka undan frukost, promenader med äldre, o s v. På köpet kanske det finns möjlighet att profilera rollen som undersköterska, med status- och lönehöjning. Jag tror även att vi behöver flytta ansvar och resurser från arbetsförmedlingen till kommunerna när det gäller arbetsmarknadsinsatser, i alla fall när det gäller målgrupper som riskerar bidragberoende. Arbetsförmedlingen har inte de inbyggda incitament som behövs för att lyckas med dessa målgrupper. Som vi sett i vårt projekt vill de hellre "skriva ut" än göra det svåra jobbet. SKL jobbar redan för detta, men det räcker inte. Extern utvärdering Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Extern utvärderare, följeforskare, var Demokratikonsult AB. Tanken var att extern utvärderare skulle finnas direkt vid start av genomförandefasen. Upphandlingen drog dock ut något på tiden, så det tog någon extra månad innan det var klart. När det blev klart hade vi genast en sittning för att lägga upp arbetet tillsammans. I uppdraget som följeforskare ingick främst att utvärdera arbets- och projektprocesserna som drev projektet framåt. Syftet med följeforskningen var att vara ett kontinuerligt stöd och att komma med löpande reflektioner till projektets arbetande och styrande grupperingar. Reflektionerna skulle bidra till optimal resursanvändning, minimera risker och förhindra att tidigare eller möjliga misstag upprepas eller förstärks. Följeforskningen var tänkt att vara ett kontinuerligt stöd för projektets arbetsprocesser med syfte att bidra till lärande och reflektion medan projektet pågick. Detta gjordes genom regelbundna följeforskningsrapporter, analysseminarier och telefonkontakter, framförallt med projektledare. Det gjordes ganska tidigt i projektet intervjuer med projektpersonal och styrgrupp, vilket gav viktig information för projektet.

12 Sid 12 (14) Intervjuundersökningen avsåg att mäta styr- och projektgruppens representanters uppfattning, intresse för och möjligheter att utveckla Fler i Arbete i Osby i riktning mot uppsatta övergripande-, projekt- och effektmål. Utifrån respondenternas svar kunde man t ex se att alla var väl insatta i projektet, kände till mål och syfte och kände sig involverade i olika grad. Majoriteten ansåg att projektet var angeläget, innovativt och mycket intressant. Många respondenter var oroade av att det varit flera omorganisationer som tagit tid och resurser i anspråk. Projektet hade stor nytta av de följeforskningsrapporter som levererades och ett antal givande analysseminarier genomfördes. Det hjälpte oss att jobba i rätt riktning och utifrån ambitionen med projektet. Vi fick även en del goda tips och arbetsmaterial kring t ex jämställdhet, kommunikation, samverkansmetoder. Det var dock inte helt smärtfritt. Personal på Demokratikonsult drabbades av dels sjukdomar och dels skador under projekttiden, varpå de tvingades byta personal/kontaktpersoner mot vårt projekt. Det hände att olika projekt blandades ihop i följeforskningsrapporter, t ex refererades till ett projekt i Malmö blandat med text om vårt projekt. Det fanns därför perioder i projektet då vi funderade över nyttan med utvärderaren. Egenutvärdering Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Vi hade en tanke i inledningen av projektet att samordna den interna uppföljningen med den externa utvärderingen. Eftersom upphandling av extern utvärderare drog ut lite på tiden hade vi problem med den interna uppföljningen i början. Vi hade dock tankar om hur vi skulle följa upp arbetet med arbetsmetod och mätning av mål specificerade i avstämningsrapport från mobiliseringsfas. Dels följdes verksamhetsstatistik upp på styrgruppsmöten och dels mätte vi vissa kvalitativa ansatser i form av en enkät framtagen tillsammans med Demokratikonsult. Vi skickade även en enkät till avslutade deltagare för att mäta vad de gjorde 90 dagar efter avslut. Uppföljningar gjordes på olika nivåer. Den viktigaste var den som kontinuerligt skedde i mötet mellan arbetsmarknadshandläggare och deltagare. Detta var en del av arbetsmetoden och förändringar och anpassningar gjordes omedelbart. Diskussioner och uppföljning av arbetsmetoden gjordes vid regelbundna projekt/personalmöten. Det mesta kunde lösas vid dessa olika möten, t ex kunde personalgrupp vara ett stöd att komma vidare när man "kört fast". Detta möte blev även en viktig uppföljning av arbetsmetoden. Mötet blev ett forum för förbättringar och utveckling av arbetsmetoden. Verksamhetsstatistiken, som handlade om deltagarflöde, avslutningsorsak, könsfördelning, fördelning av aktiviteter, projektekonomi följdes upp vid styrgruppsmöten. Om vi upptäckte någon skev fördelning kunde åtgärder beslutas direkt på mötet. Vid styrgruppsmöten redovisades och följdes även mått på fem viktiga kvalitetsmål i projektet, gott bemötande, uppleva att man står närmre arbetsmarknaden, uppleva deltagandet som positivt, känna sig mer motiverad att söka arbete eller studier och att man fått redskap för sin personliga utveckling. Vi hade problem med stort bortfall då flera inte lämnade in enkätsvar. Därför tog det ganska lång tid innan vi hade nytta av denna mätning. När vi kommit upp i rimligt antal svar, hade vi stor nytta av vad det visade. Vi lyckades i de flesta fall uppnå våra mål. Någon låg strax under målsättningen, då kunde vi fokusera på att göra något åt det. Vid projektslut hade vi god måluppfyllelse när det gäller de fem olika kvalitetsmålen. Vi fortsätter med denna enkät även fortsättningsvis i ordinarie verksamhet på Arbetsmarknadsenheten. När det gäller enkäten "90 dagar efter avslut" hade den kommit bort i uppföljningsarbetet. Vi hade helt enkelt glömt att detta skulle göras. Efter påpekande från Demokratikonsult togs den

13 Sid 13 (14) in och skickades ut till de som avslutat projektet för minst 90 dagar sedan. Även svaren från denna var viktigt för oss, och är något vi kommer att använda framöver i ordinarie verksamhet. En kontroll gjordes mot försörjningsstöd. Vi ville veta om projektet gjort någon inverkan på försörjningsstödet. Detta var visserligen ett övergripande mål och något som kanske skulle visa sig lite längre fram. Mätningen förslogs av politiker i kommunstyrelsen, därför gjordes den. Det visade sig att projektet redan gjort stor skillnad på försörjningsstödet, som sjunkit ganska markant när det gäller deltagare i Fler i Arbete. Kommentarer och tips Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? Arbetsmetoden i fyra steg "Kartläggning - Matchning - Arbetsträning - Arbete" fungerade bra. Den är inspirerad av en evidensbaserad metod, supported employment. Vi kan skönja följande viktiga framgångsfaktorer i arbetsmetoden: - Nogsamt "förarbete". SASSAM-kartläggning har varit viktig för att få fram hinder och resurser hos individen. Denna grundliga kartläggning har gjort att nästa steg i arbetsmetoden (matchning) gjort att deltagare hamnat rätt. - Matchning till rätt insats. Framförallt en arbetsträning med störst möjlighet till positiv utveckling. Väldigt få har misslyckats i projektet. Många har skrivits in i projektet som inte varit riktigt redo för arbetsträning, men de har matchats till rätt insats, t ex vård eller behandling. - Individuellt stöd hela vägen av samma handläggare. När handläggare ofta byts på socialkontor och arbetsförmedlingen har vi kunnat behålla samma handläggare hela vägen. Det förtroende som byggs under kartläggningsfas kom till användning under hela processen utan avbrott. - Fokus på inneboende resurser. När vi avhandlat hinder, kommit till rätt kodning på arbetsförmedlingen, mm började fokuseringen på individens resurser. Viktigt var att locka fram och lyfta inneboende resurser, intressen, erfarenheter, mm. Vi letade vid matchningen efter arbetsträning där störst möjligheter fanns till utveckling av dessa. Det individuella stödet fokuserade på att främja det salutogena. - Påverkan på arbetsmarknaden. En viktig framgångsfaktor var att vi inte bara fokuserade arbetet på individen utan även på "andra sidan". Både det faktum att vi lyckades med viss påverkan och att deltagare i projektet stärktes av att veta att det gjordes ansträngningar var positivt. - Nära samarbete med arbetsförmedlingen. Det var livsviktigt med nära samarbete med handläggare på arbetsförmedlingen. Det handlade i början om att individen kodas rätt på arbetsförmedlingen för att framöver kunna möjliggöra rätt stöd därifrån, t ex i form av besök hos specialister, förstärkt arbetsträning, lönebidrag, mm. Samtidigt som de två sista punkterna ovan, påverkan på arbetsmarknaden och nära samarbete med arbetsförmedlingen, är framgångsfaktorer så är det just de båda som är framtida utvecklingsområden. När det gäller påverkan på arbetsmarknaden känner vi att det finns mer att göra, och kanske mer strukturerat. CSR kan vara något framöver. När det gäller samarbetet med arbetsförmedlingen har det många gånger varit knackigt. Ibland har det handlat om arbetsförmedlingens personalresurser, de hinner inte med. Men ibland har det

14 Sid 14 (14) handlat om bristande samsyn. Från projektet har vi velat ha ett samarbete för att hitta rätt stöd och insats till människor med olika funktionsnedsättning och svårigheter, men där arbetsförmedlingen i flera fall velat avaktualisera dessa människor. Ett exempel kan belysa vad som menas. Vid ett samverkansmöte mellan handläggare på Arbetsmarknadsenheten och arbetsförmedlingen sa en handläggare på arbetsförmedlingen: "vad bra att vi har dessa möten ihop, nu har vi bättre koll på deltagare och har större möjlighet att klämma åt dem", där handläggare på Arbetsmarknadsenheten menar "nej, vi ska inte klämma åt någon, vi ska samarbeta för att ge rätt stöd". När arbetsförmedlingen avaktualiserar en deltagare, så avslutas deras insats i samarbetet, då står vi med deltagaren själva. Kontaktpersoner Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta? Pål Cederqvist Projektledare Fler i Arbete Enhetschef Arbetsmarknadsenheten Tony Persson Adminstratör Fler i Arbete Författare grundansökan Utredare Roger Johansson Projektägare Fler i Arbete Verksamhetsområdeschef Utbildning och arbete Emma Frostensson Arbetsmarknadshandläggare Fler i Arbete Författare Metodhandbok Implementera Fler i Arbete

FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost

FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost Tillsammans är vi starka Med fokus på samarbete Vi verkar i ett sammanhang som är större än den enskilda kommunen. I Skåne Nordost identifierar

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (6) Projektnamn Öka andelen långtidsfriska Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (8) Projektnamn Jobb IN Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Jobb IN har arbetat för att mobilisera utrikesfödda långtidsarbetslösa

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 20150331 200 Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 200 i praktiken 12mån-rapport för perioden 2014-02-01 tom 2015-01-31 Projekt för matchning

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): september 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Ledarutveckling över gränserna

Ledarutveckling över gränserna Handlingsplan för jämställdhet i (ESF projekt 2011-3030037) Bakgrund Vi vill genom olika ledarutvecklingsinsatser ge deltagarna större möjlighet till en framtida karriär som chef. Programmet genomförs

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0

SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0 Kommunstyrelsens handling nr 14/2015 SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0 : Handläggare: Lena Marie Bärlin 2 (11) Innehållsförteckning Projektsammanfattning 3 Terminologi och förkortningar 4 Utvärdering av utfall

Läs mer

Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010

Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010 Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010 Samverkan och ledning Nätverksträffar Under hela projekttiden har nätverksträffar skett med andra projekt i länet. Samverkanskonferens för hela länet har en gång/år

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Arbetsmarknadsenheten

Arbetsmarknadsenheten Förändra attityder - Fler jobb Förtydliga vägen till arbete Motivation Individuellt stöd - Kartläggning - Matchning - Arbetsträning - Arbete Utbildning Rätt kompetens Förtydliga vägen till arbete Utbildning

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3088845 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): mars 2011 1. Verksamheten

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2011 1. Verksamheten

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

Så utvecklar vi vår kompetens!

Så utvecklar vi vår kompetens! Så utvecklar vi vår kompetens! Färdigheter kunna tillverka kunna hantera verktyg Samordning fysisk kraft psykisk energi Kunskaper veta fakta kunna metoder lära av misstag och framgång social förmåga kontaktnät

Läs mer

Mall Datum: PK 2010-6

Mall Datum: PK 2010-6 Mall Datum: PK 2010-6 2010-12-21 Kontaktperson: Sven Jansson Slutrapport Projektnamn: Navigator och CoMcenter Diarienr: Projektperiod: 2008-05-01 till 2011-04-30 Syftet med en enhetlig mall för slutrapportering

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juni 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (14) Projektnamn "Vägen in" Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): maj 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (14) Projektnamn Mellansprånget Slutrapport genomförande FRIRPT v.1 [1357656654758] d.frirpt v.1 Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Projekt Mellansprånget

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): maj 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Lägesrapport från Slussens IPS projekt 150101 150630

Lägesrapport från Slussens IPS projekt 150101 150630 Lägesrapport från Slussens IPS projekt 150101 150630 Organisation, styrning ledning samt förändringar våren 2014 Styrgruppen startade även 2015 utan representation från Landstinget. Under våren 2015 fick

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (9) Projektnamn Hälsosam Tillväxt Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Projektets idé var att stärka och utveckla Eurofins

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen och Arbetsförmedlingen.

Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen och Arbetsförmedlingen. IFO/Omvårdnadsförvaltningen Arbetsförmedlingen Filipstad/Storfors/Kristinehamn Samordningsförbundet Samspelet Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen

Läs mer

PROJEKTPLAN LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND. Datum: 2011-12-02 Reviderad 2012-05-28

PROJEKTPLAN LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND. Datum: 2011-12-02 Reviderad 2012-05-28 LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND PROJEKTPLAN Datum: 2011-12-02 Reviderad 2012-05-28 Projektbenämning Utveckling och implementering av långsiktigt stöd i arbetslivet Projektägare Linköpings kommun/omsorgskontoret

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

Slutrapport: Att stimulera till högre närvaro

Slutrapport: Att stimulera till högre närvaro Slutrapport: Att stimulera till högre närvaro 1. Sammanfattning Under våren 2012 inleddes ett samarbete mellan Barn och Utbildning och Stöd och Lärande kring närvaro i skolan. Ett antal områden utkristalliserade

Läs mer

Jämställdhetsintegrering av verksamheten inom Näringsliv Skåne

Jämställdhetsintegrering av verksamheten inom Näringsliv Skåne Jämställdhetsintegrering av verksamheten inom Näringsliv Skåne DET ÖPPNA SKÅNE Enligt Skånes regionala utvecklingsstrategi har vi år 2030 det öppna Skåne. Öppet i sinnet, öppet för alla och med ett öppet

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Uppföljning av uppdraget Inga unga i fas 3

Uppföljning av uppdraget Inga unga i fas 3 RAPPORT 1(10) 2014-06-02 AVN 2014/0169-2 Handläggare, titel, telefon Esa Manninen, utredare 011-15 21 38 Eva Jeppson, handläggare 011-15 11 89 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Uppföljning av

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: april 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden En medarbetare från Hallstahammars

Läs mer

Att inkludera ett tillgänglighetsperspektiv i projektutvärderingar

Att inkludera ett tillgänglighetsperspektiv i projektutvärderingar Processtöd Tillgänglighet Att inkludera ett tillgänglighetsperspektiv i projektutvärderingar Hur kan vi i vårt projekt få hjälp av utvärderaren att uppmärksamma, belysa, analysera och reflektera kring

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Mål och programområden

Mål och programområden Mål och programområden Övergripande mål för Socialfonden: Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. Två programområden: Programområde 1: Kompetensförsörjning Programområde

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): mars 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): januari 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Projektplan VäxtKraft

Projektplan VäxtKraft Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2010-09-30 1(8) Projektplan VäxtKraft Meta Fredriksson - Monfelt Ansvarig tjänsteman 054-296018 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Projektplan

Läs mer

Aktivitet JobbTorg. Bakgrund

Aktivitet JobbTorg. Bakgrund Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2009-11-24 1(7) Meta Fredriksson - Monfelt Ansvarig tjänsteman 054-29 60 18, 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Aktivitet JobbTorg Bakgrund Styrelsen

Läs mer

Hur fungerar SE-nätverket?

Hur fungerar SE-nätverket? Grenverket Södertörn redovisar 2010-1 Hur fungerar SE-nätverket? Utvärdering av Grenverket Södertörns nätverk för Supported Employment-handledare våren 2010 Pernilla Unell Projektsamordnare 2 Utgivare:

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs.

Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs. Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs. Det som är gemensamt för partnerna är att de alla utgår från

Läs mer

Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN

Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN Alla uppdragstagare av projekt finansierade av samordningsförbundet i Trelleborg skall teckna avtal med förbundet och en bilaga till detta avtal skall

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Bakgrund Ovanstående Samordningsförbund bildades den 1 januari 2011, bildandet gjordes genom en ombildning av Samordningsförbundet i Kristianstads

Läs mer

Vi rustar människor för arbete/studier

Vi rustar människor för arbete/studier Vi rustar människor för arbete/studier 2 Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande, där finns vi på Arbetsmarknadsenheten, AME.

Läs mer

Genomförda aktiviteter 2014-02-01 till 2014-04-30

Genomförda aktiviteter 2014-02-01 till 2014-04-30 Samordningsförbundet Utskriftsdatum 2014-04-30 Lägesrapport till Region Värmland Projektnamn: Förstudie Arena Organisation: Samordningsförbundet Samspelet Rekvisitionsperiod: 2014-02-01 till 2014-04-30

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

Information Vägledning Utbildning. Om att införa tillgänglighet i projekt inom Europeiska socialfonden

Information Vägledning Utbildning. Om att införa tillgänglighet i projekt inom Europeiska socialfonden Information Vägledning Utbildning Om att införa tillgänglighet i projekt inom Europeiska socialfonden Innehåll Inledning...3 Arbetssätt och krav på kunskaper hos projektstödjare...3 Information...4 Vägledning...4

Läs mer

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn.

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Tjänsteskrivelse 2015-05-20 Handläggare: FHN 2014.0050 Folkhälsonämnden Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Sammanfattning Den 7 januari beslutade kommunstyrelsen att uppdra

Läs mer

Handlingsplan Tillgänglighet

Handlingsplan Tillgänglighet Handlingsplan Tillgänglighet Projekt På väg till jobbet Andersson Marita 2012-04-23 Bakgrund Projekt på väg till jobbet är ett av ESF (Europeiska socialfonden) delfinansierat samverkansprojekt mellan Avesta

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Program för att stödja och utveckla sociala företag!

Program för att stödja och utveckla sociala företag! Program för att stödja och utveckla sociala företag! Detta är SKOOPIs viktigaste krav till myndigheter och politiker på främst riksnivå, men även i kommunerna. De arbetsintegrerande sociala företagen måste

Läs mer

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Underlag utveckling av samverkansinsatser Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Insatsansvarig Koordinator En väg in Vuxenutbildningen Madeleine Hartman Syfte och

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Uppföljning av deltagare i projekt SAM

Uppföljning av deltagare i projekt SAM Uppföljning av deltagare i projekt SAM Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Hur gjordes uppföljningen? 4

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014 Verksamhetsplan och budget för Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014 Detaljplan för verksamhetsåret 2012 och en översikt för perioden 2013-2014 Fastställd av Samordningsförbundets styrelse den

Läs mer

Lägesrapport/slutrapport ALLMÄNNA UPPGIFTER. Verksamhetens/projektets namn: Insteget Rapporten har skrivits av:

Lägesrapport/slutrapport ALLMÄNNA UPPGIFTER. Verksamhetens/projektets namn: Insteget Rapporten har skrivits av: ALLMÄNNA UPPGIFTER Verksamhetens/projektets namn: Insteget Rapporten har skrivits av: Rapporten avser perioden: 2012-04-01 2013-12-31 Har ni gjort egna uppföljningar* Ja Nej *Om ja, bifoga dessa till rapporten

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (8) Projektnamn Hållbart Avstamp - Socialt företag Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Projekts idé har varit att vidareutveckla,

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment

Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment Romané Bučá Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment (ett nationellt arbetsmarknadsprojekt för romer) Bakgrund 2011-2014 Förfrågan till Eskilstuna och AMF 2011 Mobiliseringsfas november

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande:

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande: Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för ökad jämställdhet. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen och den förtydligar

Läs mer

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP3 genomförande Diarienummer: 2009-3020047 Period: Maj

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP3 genomförande Diarienummer: 2009-3020047 Period: Maj Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP3 genomförande Diarienummer: 2009-3020047 Period: Maj 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Tio medarbetare från Bulten

Läs mer

Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning

Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning Sida: 1 av 6 Sida: 1 av 5 Reviderad 2014-12-04 Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning I Stöd och matchning väljer du som leverantör tillsammans med deltagaren vilka aktiviteter som ska

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2012 1. Verksamheten

Läs mer

BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan

BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan Arbetsmarknadsförvaltningens enhet för arbete och kompetens och socialförvaltningens beroende- och vuxenenhet har för avsikt att gemensamt ansöka om medel från

Läs mer

Utvärderingsrapport 3 för förlängningsarbetet Juli december 2013

Utvärderingsrapport 3 för förlängningsarbetet Juli december 2013 Utvärderingsrapport 3 för förlängningsarbetet Juli december 2013 Sa 1 Sammanfattning Ramp är ett socialfondsprojekt där kommuner i södra Kalmar län och Kronobergs län samarbetar. Nybro kommun är projektägare.

Läs mer

Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra?

Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra? Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra? Temagruppen Integration i arbetslivet Clara Lindblom Temagruppen Integration i Arbetslivet (TIA) 2014-05-16 Utgångspunkter för studien Utgångspunkter

Läs mer

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2013 och maj 2013

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2013 och maj 2013 1(6) Beslutsnr: PK 2012-70 Lägesrapport Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2013 och maj 2013 Inledning Integrationsfonden

Läs mer

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset -juni 2012 Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 14 juni Uppföljning av vårens utvärdering Workshop om framtiden Fokusgrupper

Läs mer

Vilka aktiviteter har genomförts under den aktuella perioden?

Vilka aktiviteter har genomförts under den aktuella perioden? Lägesrapport Projektnamn: HP5 Diarienummer: 2010-3020010 Period: maj Vilka aktiviteter har genomförts under den aktuella perioden? På vilket sätt har dessa en koppling till det kriterium/de kriterier som

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juli 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE)

Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE) Syfte Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE) Att på ett strukturerat sätt få reda på om ungdomar mellan 19 29 år med aktivitetsersättning samt ungdomar i samma ålderskategori som har nedsatt

Läs mer

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Delrapport 1 31 januari 2012 Utvärdering av kompetenslyftet ehälsa i primärvården Projekt: Kompetenslyftet ehälsa Period: December 2011- januari

Läs mer

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer