PILOTUTBILDNINGAR START AV ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PILOTUTBILDNINGAR START AV ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG 2012-2014."

Transkript

1 REFLEKTIONER OCH REKOMMENDATIONER KRING ARBETSFÖRMEDLINGENS PILOTUTBILDNINGAR START AV ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG Ragnar Andersson, analysansvarig, Temagruppen Entreprenörskap och Företagande inom social ekonomi

2 Läsanvisning I denna skrift presenteras resultatet av en studie kring upphandlingen och till viss del genomförandet av Arbetsförmedlingens nya utbildning för Start av arbetsintegrerande sociala företag. Inledningsvis kommer en sammanfattning med rekommendationer och reflektioner. Därefter kommer i kapitel 1 en kort beskrivning av själva studien och dess förutsättningar och metoder. Detta följs av en genomgång i kapitel 2 av upphandlingen och erfarenheter av utbildningarna. I kapitel 3 görs en relativ utförlig genomgång och jämförelse mellan den nya pilotutbildningen Start av arbetsintegrerande sociala företag och de etablerade metoderna/utbildningarna inom Arbetsförmedlingen Stöd till start av näringsverksamhet samt Starta eget-utbildning.

3 SAMMANFATTNING Temagruppen Entreprenörskap och Företagande inom social ekonomi har tillsammans med Arbetsförmedlingen genomfört en mindre uppföljning av arbetet med arbetsmarknadsutbildningen Start av arbetsintegrerande sociala företag under Arbetsmarknadsutbildningen avsåg att förbereda arbetslösa på att starta eller anställas vid arbetsintegrerande sociala företag. Uppföljningen syftar till att reflektera över de samlade erfarenheterna och komma med rekommendationer inför fortsatt upphandling och verksamhet ur framförallt ett Arbetsförmedlingsperspektiv. En rekommendation är att bättre tydliggöra och prioritera bland målen för utbildningen. Det går att mer eller mindre tydligt urskilja minst fyra olika mål med arbetsmarknadsutbildningen Start av arbetsintegrerande sociala företag: 1) Utbildningen ska stödja de involverande ESF-projekt i deras arbete att etablera metoder och strukturer för att etablera fler sociala företag. 2) Utbildningarna ska stödja och främja utvecklingen av existerande arbetsintegrerande sociala företag på olika orter runt om i landet. 3) Utbildningen är en pilotverksamhet som ska ge Arbetsförmedlingen kunskap om hur den kan stödja och främja arbetsintegrerande sociala företag genom fortsatta och återkommande utbildningar. 4) Utbildningen ska ge deltagarna i de genomförda utbildningarna självförtroende och kunskapsmässiga förutsättningar för att starta, bli delägare i, eller erhålla anställning i ett arbetsintegrerande socialt företag. Redovisningen av dessa mål och prioriteringen och sambanden mellan dem har varit oklar i förfrågningsunderlaget inför utbildningarna. Det är egentligen endast mål 4 som klart skrivits ut. Det har lett till en oklarhet om de olika aktörernas roller och ansvar. Det är tydligt att ESF-projekten och arbetsintegrerande sociala företag har sett utbildningarna som medel för att stödja deras verksamheter under det att flera utbildningsanordnare har sett de arbetsintegrerande sociala företagen och ESF-projekten som medel för att stödja sina utbildningar. Inför kommande förfrågningsunderlag behövs tydligare klargöras vilka mål som finns med utbildningen samt roller och ansvar för de olika aktörerna. Det gäller till exempel omfattning och inriktning av studiebesök, praktik och arbetsplatsförlagd utbildning, rimliga ersättningsnivåer samt vilket ansvar de olika aktörerna har för att samverkan med etablerade arbetsintegrerande sociala företag. En lärdom av de genomförda utbildningarna är behovet av en stödjande närmiljö både under själva utbildningen och efteråt. För genomförandet av själva utbildningen och för att deltagarna i utbildningen framgångsrikt ska kunna etablera nya arbetsintegrerande sociala företag behövs samverkan med exiserande sociala företag liksom rådgivning och andra former av stöd från aktörer som myndigheter och kommuner. I en jämförelse med Arbetsförmedlingens utbildningar för Starta eget-utbildning och Stöd till start av näringsnäringsverksamhet framgår att även om de två åtgärderna tillsammans tidsmässigt i stort motsvarar utbildningen Start av arbetsintegrerande sociala företag finns det när det gäller start av egna företag en infrastruktur av olika stödorganisationer och insatser som saknas när det gäller arbetsintegrerande företag. En rekommendation är därför att tydligare reda ut i förhandlingsunderlaget behovet och formerna för en samverkan mellan utbildningsanordnare, Arbetsförmedlingen och aktörer i utbildningarnas närmiljöer. Beroendet av en fungerande stödjande närmiljö innebär också att om det finns ambitioner att sprida utbildningen till orter där en sådan stödjande miljö inte redan finns bör insatser göras för att etablera en sådan stödjande närmiljö. Det krävs att en uppbyggnad av stödjande strukturer sker parallellt med - 1

4 eller genom utbildningen. Insikten om att ett aktivt arbete för att etablera stödstrukturer något som går utöver vad som normalt kan ses som ingående i en utbildning - bör prägla framtida förfrågningsunderlag, utbildningsplaneringar och rekryteringar av personal. En sådan insats kan ses som något som går utöver Arbetsförmedlingens uppdrag att stödja individers väg till arbete och mer ses som en näringslivspolitisk insats. En jämförande analys mellan de etablerade Starta eget-utbildningarna samt Stöd till start av näringsverksamhet och den nya utbildningen Start av arbetsintegrerande sociala företag visar att deras målgrupper skiljer sig åt betydligt. När det gäller Start av eget-utbildning liksom Stöd till start av näringsverksamhet finns en process där man vaskar fram motiverade och resursstarka möjliga företagsetablerare. När det gäller Start av arbetsintegrerande sociala företag har målgruppen sämre förutsättningar och behöver mer av motiverande och stödjande insatser. Detta behöver än tydligare redovisas i förfrågningsunderlaget och prägla utbildningarna. Erfarenheterna från de olika utbildningarna visar att olika hinder för deltagarna att ta del av undervisningen behöver kartläggas tydligare det gäller till exempel funktionshinder, språksvårigheter och möjligheter att arbeta hel- eller deltid. Det behövs också en uppföljning av vilket stöd deltagarna verkligen får. Ett av motiven bakom pilotverksamheten Start av arbetsintegrerande sociala företag var att samla kunskap om metoder och åtgärder för att etablera effektiva utbildningar återkommande i framtiden. Men det är svårt att se att upphandlingsprocessen, förfrågningsunderlaget och relationen mellan Arbetsförmedlingens upphandlare och leverantörerna har haft en sådan lärande karaktär. I stället verkar processen mer haft karaktären av en rutinartad upphandling med begränsad uppföljning. Här bör i framtiden mer av lärande och uppföljning regleras redan i upphandlingen. De modeller som föreslås inom Arbetsförmedlingen kring leverantörsutveckling när det gäller upphandling av kompletterande aktörer borde kunna tillämpas även i upphandlingen av Start av arbetsintegrerande sociala företag utbildning och former för lärande och uppföljning skrivas in direkt i förfrågningsunderlagen. Upphandlingen bör präglas av en utvecklings-, lärande och kvalitetsansats med moment av gemensamt lärande mellan leverantörer och beställare. Dessutom bör upphandlingen mer gå ut på att upphandla en process för stödjande av långtidsarbetslösa genom företagsstartande inkluderat rådgivning, samverkan mellan olika aktörer och etablerandet av stödstrukturer än en ren utbildning. Genom att klassificera utbildningen som en vanlig utbildning eller kurs, begränsas handlingsutrymmet för olika informationsinsatser och åtgärder inom Arbetsförmedlingen. För att Arbetsförmedlingen verkligen ska dra full nytta av utbildningarna för Start av arbetsintegrerande sociala företag behövs mer av helhetssyn och en mer omfattande insats från Arbetsförmedlingens sida. Arbetsförmedlingens handläggare behöver i större omfattning få kunskap om arbetsintegrerande sociala företag som verktyg för sitt arbete och verktyget behöver få en stärkt legitimitet i det dagliga arbetet. Det är också viktigt med en god kunskap om utbildningen inom det lokala arbetsförmedlingskontoret. Även här går att hänvisa till diskussionen om leverantörsutveckling och arbetet med Kompletterande aktörer inom Arbetsförmedlingen. Analysen ovan har lyft fram att utbildningen Start av arbetsintegrerande sociala företag bör ses som något mer en vanlig kurs. Det handlar här inte om att tillföra en helt ny typ av arbetssätt inom Arbetsförmedlingen utan utveckla och infoga arbetsintegrerande sociala företag inom ramen för Arbetsförmedlingen vanliga arbetssätt med utvalda och beprövade insatser och metoder. Arbetsförmedlingen arbetar utifrån en modell där arbetssökande som behöver mer stöd kartläggs och kategoriseras. Utifrån kartläggningen matchas den arbetssökande mot ett antal insatser inom vilka ett antal etablerade metoder används. Exempel på sådana metoder är fördjupad kartläggning, intervjuträning, supported employment, 2

5 motiverande samtal, dataundervisning, praktik, studiebesök, med mera. För att arbetsintegrerande sociala företag, och utbildningar till dessa, ska användas mer allmänt behöver de uppgraderas till metod och ges utrymme i Arbetsförmedlingens verktygslåda. Annars kommer de fortsätta att vara marginaliserade aktiviteter som används fragmentiserat och slumpartat. För att riktigt lyckas med verktyget Arbetsintegrerande sociala företag behövs mer av programtänk eller tänkande i kedjor av insatser. Arbetsförmedlingen lyfter i olika sammanhang fram behovet av mer arbetsförberedande insatser för en allt större andel arbetssökande. Därför diskuterade Arbetsförmedlingen 2012 att introducera ettåriga arbetsförberedande program. Det är i ett sådant övergripande behov av arbetsförberedande insatser över tid som arbetsintegrerande sociala företag kan bli ett användbart verktyg. De fyrtio veckornas utbildning blir då en bra grund även om det med tanke på målgruppen för vissa kan behövas ytterligare insatser. I förfrågningsunderlaget beskrivs de ESF-projekt: Spring, Explosion och Sigrid, som Start av arbetsintegrerande sociala företag - utbildningarna ska samverka med. Det framgår inte i förfrågningsunderlaget att de olika ESF-projekten skiljer sig åt kraftigt. Det gäller syftena med projekten, deras olika grader av koppling till existerande sociala företag, förhållanden på olika orter och olika typer av affärsutvecklingsprocesser. Kan detta speglas i ett nationellt övergripande och generellt förfrågningsunderlag? Mycket tyder på att förfrågningsunderlagen i så fall behöver utvecklas vidare och anpassas till regionala och lokala förhållanden. Iakttagelsen ovan leder till konsekvenser för tillsättningen av huvudlärare. Denne bör för att motsvara kraven på utbildningen vara lärare/pedagog, administratör av utbildningen såväl som organisationsoch verksamhetsutvecklare. Funktionen som såväl lärare som verksamhetsutvecklare bör framgå i förfrågningsunderlag och i tjänstebeskrivningar. Det innebär också att när man beräknar utbildningens resursanvändning så bör hänsyn tas till att huvudläraren/ verksamhetsutvecklaren har alla dessa olika uppgifter och behöver stöd av annan personal i utbildningen. Detta påverkar utbildningen, vilket påverkar den totala bemanningen. I upphandlingen blir det också än viktigare att garantera att huvudläraren har erfarenhet av att arbeta med att starta arbetsintegrerande sociala företag och goda kontakter med andra sociala företag och olika aktörer inom området En viktig källa till kunskap om utbildningen och dess kvalitet är deltagarna. Här skulle ett organiserat lärande tillsammans med utbildningens deltagare kunna ge Arbetsförmedlingen och leverantörerna goda kunskaper för en förbättring. Inom ramen för utbildningarna fanns mer eller mindre formella organiseringar av deltagarna. Dessa skulle i större omfattning kunna utnyttjas för ett gemensamt lärande. Det fanns även utbildningsråd vilka skulle kunna utvecklas. Detta skulle kunna regleras i förfrågningsunderlaget. Erfarenheterna av det första årets verksamhet visar att det finns behov av Arbetsförmedlingen att på ett tydligare sätt klargöra i förfrågningsunderlagen vilka förväntningar Arbetsförmedlingen har på utbildningarna och olika aktörer. Likaså visar olika överklaganden från olika anbudsgivare att det finns ett behov av att i dialog med potentiella anbudsgivare informera om hur anbuden bör utformas och hur själva granskningsprocessen på Arbetsförmedlingen går till. Även om detta behandlas i förfrågningsunderlaget har en del anbudsgivare missat hur Arbetsförmedlingen tolkar och använder sig av informationen i anbuden. 3

6 Kapitel 1 Studien Bakgrunden till denna studie är behovet av att samla erfarenheter och reflektioner från upphandlingen av Arbetsförmedlingens utbildning Start av arbetsintegrerande sociala företag samt erfarenheter från de första utbildningarna inför framtida upphandlingar och verksamhet. Studien baserar sig på samtal och intervjuer med ett begränsat antal personer handläggare på Arbetsförmedlingen, fokusgrupper med deltagare på två utbildningar, lärare och andra inblandade. Flera av dessa kontakter har anonymiserats. Den 29 maj 2013 genomfördes ett lärandeseminarium med ett trettiotal lärare, utbildningsanordnare, arbetsförmedlare och representanter från de inblandade ESF-projekten. Under seminariet genomfördes både samlade genomgångar och diskussioner såväl som arbete i olika fokusgrupper utifrån olika roller. De olika diskussionerna dokumenterades via inspelningar och särskilda dokumentatörer. Dessutom har olika utvärderingar och rapporter kring Arbetsförmedlingens arbete och liknande verksamheter studerats. Arbetsförmedlingens upphandlare Charlotte Fjellner och Torbjörn Vittfarne har bidragit med sina stora kunskaper om upphandling inom Arbetsförmedlingen. Upphandlaren Ivana Petrovic har bidragit med underlag kring upphandling och kunskap. Dessa personer är inte ansvariga för hur deras uppgifter använts eller för några av de dragna slutsatserna. 4

7 Kapitel 2 Upphandlingen av en ny utbildning Start av arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund En ökande grupp arbetssökande har allt svårare att få arbete. Andelen av de arbetssökande som Arbetsförmedlingen klassar som ha en svagare ställning på arbetsmarknaden växer och omfattade i april 2014 cirka personer eller cirka 65 procent av de anmälda arbetssökande. Andelen beräknas öka till 70 procent år Det rör sig om unga med låg utbildning, äldre än 55 år, lågutbildade, personer med funktionsnedsättningar och invandrare. Antalet långtidsarbetslösa närmar sig individer. Sedan år 2000 har cirka arbeten med lägre utbildningskrav försvunnit och anses nu endast motsvara cirka 10 procent av arbetsmarknaden. Behovet av arbetsförberedande insatser för många arbetssökande är stort. 1 Samtidigt saknades det platser för ett sådant arbete. Till exempel saknas det inom Sysselsättningsfasen platser för arbetsträning. 2 Arbetsförmedlingen provar nu olika vägar att nå målet arbete åt så många som möjligt. En av dessa vägar är att stödja utvecklingen av arbetsintegrerande sociala företag. Fördelen med dessa är att de både skapar en alternativ arbetsmarknad och ger fler platser för arbetsträning och rehabilitering. 3 Från idé till förfrågningsunderlag Från 2008 och framåt har Arbetsförmedlingen samverkat tillsammans med andra myndigheter för att verka för fler och starkare arbetsintegrerande sociala företag. En del av denna samverkan är organiserad i en samverkansgrupp där olika myndigheter arbetar för att sprida information inom sina egna myndigheter om arbetsintegrerande sociala företag. Inom denna samverkan utvecklades en idé om ett arbetsmarknadspolitiskt program för arbetsintegrerande sociala företagande inom Arbetsförmedlingen. Detta då erfarenheterna från olika projekt och arbetsintegrerande sociala företag visar att det för långtidsarbetslösa kan vara krävande att starta sådana. Det kan krävas tid för en personlig mobilisering, inhämtning av olika nödvändiga kunskaper och utvecklandet av affärsidéer. Startsträckan är lång. Diskussionen kring ett arbetsmarknadsprogram och lokala initiativ kom att resultera i att ett par handläggare inom Arbetsförmedlingen 2011 tog initiativ till en ny 40 - veckors arbetsmarknadsutbildning inom Arbetsförmedlingen Start av arbetsintegrerande sociala företag. Beslutet om att ta fram en ny utbildning förankrades på Arbetsförmedlingens Avdelning för Rehabilitering till arbete. Ärendet behandlade rutinartat och följde mönstret av hur man vanligen inom Arbetsförmedlingen fattar beslut om nya arbetsmarknadsutbildningar. Det fanns möjligheter att göra vad som Arbetsförmedlingen kallar en marknadsanalys en undersökning av intresset för en ny utbildning inom de olika arbetsmarknadsområdena och en dialog med branschorganisationer och andra kunniga. Det skedde dock inte. Att sådana marknadsanalyser genomförs är ovanligt. 1 Se till exempel Arbetsförmedlingens Budgetunderlaget , 2011, där ett förslag läggs om ett nytt arbetsmarknadspolitiskt program på 12 månader för arbetsförberedande insatser. 2 Se Statskontoret, Orsaker till långtidsinskrivning, 2013: Orsaker till att fler personer blir internt placerade kan enligt Arbetsförmedlingen vara att både Arbetsförmedlingen och deltagarna ställer allt högre krav på sysselsättningsplatsen. Sysselsättningsplatsen ska leda till arbete och då blir det svårare att hitta en lämplig plats. Cirka 20 procent inom Sysselsättningsfasen är så kallat internt placerade inom Arbetsförmedlingen och har ingen arbetsplatsanknytning. Dessutom ifrågasätter Statskontoret effekten av Sysselsättningsfasen: Statskontorets slutsats är att insatserna i sysselsättningsfasen i dag inte räcker för att hjälpa alla deltagare närmare arbetsmarknaden. 3 Ibid, sid 35 ff. 5

8 Beslutet om utbildningen Start av arbetsintegrerande sociala företag - kursen ingick i ett större paket av olika kurser och kostnaden för framtagningen av förfrågningsunderlag och upphandling av utbildningarna bakades in i en allmän avdelningsbudget för sådana verksamheter. Vi var kraftigt fokuserade på att ordna en beställning om en bra grundläggande arbetsmarknadsutbildning i att starta sociala företag. Handläggare inom Arbetsförmedlingen Under cirka ett år utformades ett förfrågningsunderlag i samverkan med en särskild och inom området engagerad och kunnig beställningshandläggare tillsammans med de arbetsförmedlare som tog initiativet till utbildningen. Det förekom också samråd med externa experter på arbetsintegrerande socialt företagande. Resultatet blev ett förfrågningsunderlag, som efter att ytterligare bearbetats av en upphandlare, annonserades. Förfrågningsunderlaget erbjöd anordnare att på femton platser runt om i landet ordna 40 veckors-utbildningar i Start av arbetsintegrerande sociala företag. En särskild lösning utbildningen skulle ske i samarbete med ESF-projekt Ovan beskrivs en rutinartad upphandling av en ny arbetsmarknadsutbildning. Men på en punkt avvek Arbetsförmedlingen när det gällde förfrågningsunderlaget från en vanlig ordning. Det gällde samverkan kring driften av utbildningen. Arbetsförmedlingen stod för upphandlingen men samtidigt krävdes det av en anbudsgivande utbildningsanordnare att denna skulle delta i ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen och ett eller flera av tre pågående projekt (Sigrid, Explosion eller Spring) inom den Europeiska socialfonden, ESF. Anledning var att Arbetsförmedlingen bedömde att deltagarna i utbildningen kunde komma att behöva särskilt stöd såväl under som efter utbildningen, vilket kunde ges via ESF-projekten. ESFprojekten tänktes fungera som stödstrukturer för deltagarna i utbildningarna i deras strävan att starta företag. Samtidigt var deltagare finansierade av Arbetsförmedlingen avgörande för ESF-projekten i deras strävan att starta arbetsintegrerande sociala företag och ta fram metoder och fungerande stödstrukturer för att starta fler arbetsintegrerande sociala företag. Tidigare erfarenheter från arbetet med arbetsintegrerande sociala företag visar på behovet av att de enskilda företagen ingår i en stödstruktur. Alla tre ESF-projekten är planerade att avslutas i slutet av Arbetsförmedlingen är samarbetspartner och/eller medfinansiär i de olika ESF-projekten. Begränsad uppföljning och analys Arbetsförmedlingen har en egen avdelning för analys och uppföljning av olika arbetsmarknadsutbildningar Avdelningen Förmedlingstjänster. Rutinmässigt samlar denna in data om vilka som går utbildningarna, deltagarnas bakgrund, närvaro och om hur det går efter utbildningarnas slutförande i form av arbete, studier eller ytterligare åtgärder. Dessutom genomförs under utbildningarnas gång enkätstudier där deltagarna får svara på frågor om hur nöjda de är med utbildningen. Däremot sker inte rutinmässigt någon uppföljning av lärdomar och erfarenheter och liknade kring driften av utbildningarna. Då utbildningen Start av arbetsintegrerande sociala företag i detta avseende sågs som en arbetsmarknadsutbildning liknande andra skedde därför inte någon mer omfattande systematisk uppföljning eller lärande utvärdering av verksamheten även om utbildningen kallades en pilotverksamhet. Det fanns inte några extra resurser avsatta för någon sådan uppföljning. De inblandade ESF-projekten har alla lärande följeforskare knutna till sin verksamhet. Men i något fall som för Projekt Sigrid så är arbetet med arbetsintegrerande sociala företag en liten del av dess totala verksamhet. Utbildningen är en del av flera insatser och har rent organisatoriskt ett mindre utrymme i själva projekten. Liknande förhållande råder även inom de övriga ESF-projekten. Dessutom 6

9 finns ingen följeforskare eller annan utvärderare med ansvaret för att följa utvecklingen i alla utbildningar som pågick och göra jämförelser. Detta trots att de olika ESF-projekten har olika arbetsmetoder, mål och organisatorisk förankring. Det finns inte heller någon uppföljning organiserad av hur de involverade arbetsintegrerande sociala företagen upplever samverkan i samband med utbildningarna. Det färdiga förfrågningsunderlaget - en presentation Det färdiga förfrågningsunderlaget annonserades våren Förfrågningsunderlaget inleds med att upphandlingen av utbildningen sätts in ett sammanhang där Arbetsförmedlingens uppdrag att stödja arbetsintegrerande sociala företag beskrivs. Därefter förs ett antal krav och specificeringar fram. Möjligheterna till avrop av utbildningar gäller under ett år till att börja med. Men Arbetsförmedlingen kan förlänga avtalet två gånger 12 månader. Utbildningarna ska omfatta minst 10 och maximalt 20 deltagare. Men utbildningsanordnaren får betalt för tio deltagare även om färre än 10 anvisas. Utbildningsanordnaren ska ha ett nära samarbete med aktuella ESF-projekt inom de olika uppdragsområdena innan, under och efter utbildningen. De tre aktuella ESF-projekten: Explosion, Spring och Sigrid beskrivs. Hur och varför detta samarbete ska ske beskrivs dock inte närmare. De åtta olika uppdragsområdena beskrivs med ingående orter. Förfrågningsunderlaget har en generell del som gäller alla åtta uppdragsområden med möjligheter till att anpassas till varje uppdragsområde. Några sådana lokala anpassningar verkar dock inte gjorts. De generella villkoren i förfrågningsunderlaget tillämpades i alla uppdragsområden. Anbuden utvärderas separat för varje uppdragsområde. Avrop sker på olika orter och utbildningsanordnaren ska kunna leverera inom hela uppdragsområdet. Syftet (målet) med utbildningen beskrivs som att: ge deltagarna självförtroende och kunskapsmässiga förutsättningar för att starta, bli delägare i, eller erhålla anställning i ett arbetsintegrerande socialt företag. Här finns inga diskussioner kring eventuellt andra syften som att stödja ESF-projekt att nå sina mål, stärka lokala arbetsintegrerande sociala företag eller bidra till lärande inom Arbetsförmedlingen för att utveckla återkommande utbildningar. Inga förkunskaper krävs av deltagarna men ett intresse för att verka som företagare. Målgruppen för utbildningarna definieras i första skedet som deltagare i de ESF-projekt som tidigare nämnts. Utöver deltagarna i dessa projekt kan arbetslösa eller personer som riskerar att bli arbetslösa också räknas in. Utbildningarna ska kunna anpassas till arbetssökande med någon form av funktionsnedsättning, personer som är långtidssjukskrivna, nyanlända invandrare och personer inskrivna i jobb- och utvecklingsgarantierna. Leverantören har ansvaret för att anpassa utbildningen efter varje deltagares behov och förutsättningar. För att göra utbildningarna tillgängliga för funktionsnedsatta och nyanlända invandrare ska leverantören att vid behov samarbeta med leverantörer av metoden Flexibla anpassningsmoduler och utbildningen Yrkessvenska. Flexibla anpassningsmoduler är en särskild metod för att kartlägga, utprova, träna och anpassa/ förse med hjälpmedel så att en arbetssökande kan ta del av en utbildning eller ett arbete som Arbetsförmedlingen upphandlar vid behov. Yrkessvenska är en möjlighet till en parallell löpande språkutbildning som kan upphandlas för att någon ska kunna ta del av en utbildningsinsats. Utbildningens innehåll beskrivs uppdelat i två delar: en inledande introduktion kring socialt företagande som är både teoretisk och praktisk där det praktiska omfattar bland annat 7

10 besök på företag. Del två är mer fokuserad på planering och, utformande av konkreta handlings- och affärsplaner. Samtidigt ska utbildningsanordnaren ge personligt stöd i dialog med den arbetssökande och bedöma dennes möjligheter till varaktig försörjning genom det föreslagna företagandet. Samtliga deltagare ska få gå båda delarna. Men avropen för de olika delarna kommer att ske separat. Del 1 föreslås som riktvärde omfatta 14 veckor och ska innehålla teoretisk utbildning men anordnaren ska även kunna tillhandahålla arbetsplatsförlagd utbildning om behov föreligger. Det är Arbetsförmedlingen i samråd med ESF-projekten som avgör om arbetsplatsförlagd utbildning ska tillhandahållas. Med arbetsplatsförlagd utbildning menas praktiska moment och/eller organiserat besök på befintligt företag. Men ansvaret ligger på anordnaren. Under rubriken praktiska moduler i förhandlingsunderlaget skrivs att: Leverantören tillhandahåller arbetsplatsförlagd utbildning/studiebesök. Deltagaren får möjlighet att närvara, delta och få kännedom om hur arbete på ett arbetsintegrerande socialt företag och/eller på lämpligt företag/ organisation kan se ut. Den teoretiska delen under del 1 påminner om innehållet i Arbetsförmedlingens utbildningar för Starta eget det handlar mycket om företagandets praktik och teori. Men därutöver innehåller denna utbildning inslag om socialt företagande, mötesteknik, styrelsearbete, medlemskap och kunskaper om associationsformer som ekonomiska och ideella föreningar. Del 2 föreslås omfatta 26 veckor och ska också vara teoretisk men leverantören ska kunna tillhandahålla arbetsplatsförlagd utbildning om behov föreligger 4. Det är även här Arbetsförmedlingen i samråd med lämpligt ESF-projekt som avgör om behov föreligger inte utbildningsanordnaren. Lite längre fram i förfrågningsunderlaget står dock att leverantören tillhandahåller arbetsplatsförlagd utbildning. Det tyder på ett mer generellt krav på leverantöreren än om något som kan komma att krävas om Arbetsförmedling och ESF-projekt anser att så behövs. Del 2 ses som en fördjupning av del 1 och under denna del ska deltagarna arbeta med en konkretisering av affärsidéer till planer. Detta kan ske enskilt eller tillsammans med andra deltagare, men alltid med stöd av läraren. Innehållet i utbildningen i del 1 och 2 finns mer detaljerat beskrivet i ett antal rubriker/moduler. Samtidigt skrivs att genomförandet av dessa moduler kan variera och vara flexibelt. Utbildningen är avsedd att ske 40 timmar i veckan varav lärarledd undervisning ska motsvara timmar i veckan. Utbildningstimmarna kan dock anpassas om behov föreligger. (flera deltagare deltog mindre än heltid på grund av olika funktionsnedsättningar) Likaså kan utbildningarnas längd anpassas efter individuella behov så att de blir kortare eller längre. I ett avsnitt hänvisas till EU:s riktlinjer om socialt ansvarsfull upphandling vilket leder till ett skallkrav om att anordnaren ska tillhöra eller samarbeta med den sociala ekonomins organisationer i detta uppdrag. Det framgår inte var man hittar dessa riktlinjer eller varför anordnaren ska vara en organisation inom den sociala ekonomin eller samarbeta med sådana. Inte heller om det räcker med samarbete med en organisation eller om det krävs flera. För att säkerställa förmågan att genomföra utbildningarna ställs därefter ett antal krav på tidigare erfarenheter med referenser hos utbildningsanordnaren. Anbudsgivaren ska kunna beskriva hur man tidigare arbetat med utbildning med inriktning mot start av arbetsintegrerande företag och hur man anpassat sin utbildning till enskilda deltagare. Men om anbudsgivaren är nyetablerad så kan denne i stället lämna in uppgifter om företagets 4 Författarens kursivering. 8

11 företrädare. Det ska då handla om ägare, samordnare eller huvudansvarig för uppdraget. Det räcker med att en nyckelperson har lämplig erfarenhet och kan styrka denna för att hela anbudsgivaren ska godkännas. Denna nyckelperson behöver inte vara anställd av anbudsgivaren det räcker med ett samarbetsavtal. Detta betyder att anbudsgivaren som organisation kan ha liten eller ingen erfarenhet av arbetsintegrerande sociala företag om denne lyckats knyta en person med sådan erfarenhet till företaget. Det ska finnas minst en huvudlärare på heltid inom varje uppdragsområde åtminstone så verkar detta förutsättas. I beskrivningen av denna huvudlärares uppgifter så ges denne en administrativ, koordinerande och ledande roll. Huvudläraren ska då uppdraget innebär många löpande kontakter med Arbetsförmedlingen, EU-projekt, företag, med flera, kunna samordna och koordinera verksamheten med berörda parter. Målet med en sådan samordning framgår inte av förfrågningsunderlaget. Huvudläraren ska uppfylla en rad krav: - Denne ska ha haft ett huvudansvar i liknande tjänster när det gäller kontakter, uppföljning, kvalitetssäkring och rapportering. - De senaste åren varit delaktig i uppstart/drift av minst ett arbetsintegrerande socialt företag (varav minst ett ska ha överlevt). - Ska ha minst två års erfarenhet av ämnesområdet som lärare, handledare eller projektledare i att utbilda människor i kooperation, kooperativa lösningar och socialt företagande. Huvudläraren verkar i förfrågningsunderlaget ha mer en administrativ och koordinerande roll än rent pedagogisk. Det ska tydligen också finnas övriga lärare då det finns en särskilt rubrik för dessa i upphandlingsunderlaget. Men i vilken omfattning framgår inte. Även på dessa ställs krav. De skall: - Ha minst ett års erfarenhet av att vara rådgivare eller projektledare till personer som startat ett arbetsintegrerande socialt företag. - Ha minst ett års erfarenhet av att undervisa personer med kognitiva funktionsnedsättningar. 5 Det görs tydligt i underlaget att kraven ska uppfyllas även om läraren tas in som underleverantör. Leverantören ska ha dokumenterad erfarenhet och rutiner för kvalitetsstyrning,- säkring, och uppföljning. Poängsättning och kriterier Arbetsförmedlingen beskriver därefter också vilka man kriterier man utgår från när man poängsätter de olika anbuden. Kvalitet ses som betydelsefullt och viktas till 70 procent av bedömningen. Resterande 30 procent ges för priset. Man ger också anbudsgivarna ett prisintervall att hålla sig inom. Ersättningen ska ligga mellan kr och kr per deltagare och vecka. Vid lika kvalitetspoäng tilldelas uppdraget till den som lämnar lägsta prisförslaget. Kriterierna är: 1) Hur väl anbudsgivaren beskriver upplägg och innehåll under utbildningsdel 1 2 och hur det effektivt bedöms leda till målet. 2) Hur väl anbudsgivaren beskriver hur den arbetsplatsförlagda utbildningen kommer att genomföras och hur effektivt den bedöms leda till målet. 5 Det finns inte krav på utbildning för att undervisa personer med kognitiva funktionsnedsättningar enbart erfarenhet. 9

12 3) Hur väl anbudsgivaren beskriver hur utbildningen anpassas till målgruppen och hur det effektivt bedöms leda till målet. 4) Hur väl anbudsgivaren beskriver hur deltagare kommer att inspireras och stöttas under utbildningen och hur detta effektivt bedöms leda till målet. Här en viktig poäng som understryks i ett utlåtande från Förvaltningsrätten i Stockholm - att bedömningen av kriterierna går ut på värdera hur väl anbudsgivaren beskriver de olika delarna. Inte att bedöma trovärdigheten i anspråken. Likaså att kriterierna värderar hur väl olika åtgärder beskrivs för att nå ett mål hur utbildningen ger självförtroende och kunskapsmässiga förutsättningar för att starta arbetsintegrerande sociala företag eller anställas vid sådana. Uppfyllandet av andra mer underförstådda mål nämns inte, vilket kan leda till olika tolkningar av vad avtalen egentligen går ut på. Utifrån dessa kriterier ges betyg från 1 till 5. Betyg fem ges till en anbudsgivare som uppfyller samtliga krav (100 %) och får högst sammanlagd poäng. Betyg fyra ges till en anbudsgivare som inte i ett moment uppfyller alla krav. Därefter faller betyget. Betyg 2 och 1 är i princip att betrakta som underkänt. Avtalet ska gälla från till den , men olika uppstartstider i varje uppdragsområde, med möjligheter för Arbetsförmedlingen att förlänga två gånger 12 månader. Anbuden värderas och överklagas Vid sista anbudsdag för förfrågningsunderlaget hade det inkommit anbud för samtliga åtta arbetsmarknadsområden. Anbuden värderades av den ansvarige upphandlaren efter särskilda kriterier och viktningar. Priset är alltid viktigt men betydelsen av ett lågt pris varierar. Är det en standardprodukt där kvaliteten inte skiljer sig mellan olika leverantörer, kan priset bli helt avgörande. Är det en upphandling där kvalitén på varan eller tjänsten är avgörande bedöms priset som mindre viktigt. Ett exempel på det senare är när Arbetsförmedlingen upphandlar utbildning för svåra målgrupper, där omständigheterna skiftar. Då blir kvaliteten mer avgörande. Ett normalpris för en utbildning även om det är svårt att bestämma ett sådant pris kan ligga kring kronor per deltagare och vecka om deltagaren är nyligen arbetslös och det inte krävs något särskilt anpassat material eller lokal säg en enklare administrativ utbildning, berättar Christina Rosengren - Gustavsson, Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen kan sätta ett prisintervall där den anger ett lägsta och ett högsta pris. Det lägsta priset är till för att slippa oseriösa anbudsgivare och utgår från en beräkning av vad som rimligen minst behövs av resurser föra att kunna leverera tillräckligt god kvalitet i utbildningen. I detta fall sattes ett prisintervall på mellan kr kr. Priset kom att viktas till 30 procent av betydelsen för anbudet. Kvalitativa kriterier motsvarade de återstående 70 procenten. En stor anbudsgivare lade ett bud på 1750 kronor per plats och vecka i ett antal arbetsmarknadsområden. De andra låg åtminstone någon tusenlapp eller mer över. Besluten om vilka anbud som valdes ut kom att överklagas inom tre arbetsmarknadsområden. I dessa områden kom utbildningarna att skjutas upp. I övriga började utbildningarna komma igång under Överklagningarna kom att ogillas vid domstolarnas överprövning. Totalt kom tretton utbildningar att starta under 2012 och I några fall har en andra utbildningsomgång påbörjats. Anbudsgivare som inte tilldelades någon utbildning riktade kritik mot upphandlingsprocessen och upphandlingsunderlaget såväl som utfallet av anbudstävlan. Upphandlingsprocessen sägs ha lidit brist på expertkunskap i det här fallet har kritiken framförallt handlat om bedömningen av olika anbud. Men om en fördjupad expertkunskap om olika anordnare och deras förutsättningar för att leverera de 10

13 annonserade utbildningarna skulle varit inblandad i värderingen av de olika alternativen skulle det krävts en annan typ av upphandlingsprocess. Upphandlingsprocessen verkar gått till som sådana regelmässigt går till inom Arbetsförmedlingen. Förfrågningsunderlaget har utformats med hjälp av personer med fackkunskaper i det här fallet om arbetsintegrerande sociala företag. Den beställare som arbetat med frågorna ansågs vara engagerad och med kunskap inom just detta område. Minst två personer som arbetar med arbetsintegrerande socialt företagande inom Arbetsförmedlingen deltog aktivt i processen. Likaså har personer med kunskaper i fältet aktivt deltagit med råd om utformningen. Processen tog cirka ett år. Detta anses inte som något ovanligt långdraget när det gäller upphandling inom Arbetsförmedlingen. Idealiskt kunde ytterligare några saker gjorts som sällsynt förekommer vid upphandlingar inom Arbetsförmedlingen. Det handlar om en möjlig marknadsundersökning med branschkunniga, intresse- och branschorganisationer, och arbetsmarknadsområdena inom Arbetsförmedlingen samt dialog med eventuella utförare. Det handlar också om att beställare och upphandlare skulle kunnat ha fått en chans att lära känna villkoren bättre för de arbetsintegrerande sociala företagen genom till exempel egna besök på sociala företag och likande. Ett sådant aktivt arbetssätt är dock som nämnts ovan ovanligt vid upphandlingar av arbetsmarknadsutbildningar inom Arbetsförmedlingen. Men en del osäkerheter under genomförande hade möjligen kunnat ha undvikits med ett mer aktivt arbete och dialog med möjliga utförare. Möjligheten av detta borde beaktas inför nya upphandlingar Likvärdig behandling Själva upplägget av upphandlingsprocessen bygger på opartiskhet. De olika anbuden ska enligt lagen om offentlig upphandling, LOU, behandlas på ett likvärdigt sätt. Det innebär att mycket fokus ligger på likabehandling mellan olika anbudsgivare. När själva anbudsgranskningen sker så får inte upphandlaren påverkas. I det skedet är det svårt att påverka. Det bör ske i utformningen av förfrågningsunderlaget. Det är därför viktigt att skriva fram mer tydligt sådant som är betydelsefullt till exempel vad som skiljer arbetsintegrerande sociala företag från andra sociala företag eller andra företag. Likaså är det i förfrågningsunderlaget viktigt att skriva fram mer noggrant i kriterierna och kraven på anbudsgivarna om dessa ska kunna bevisa eller visa referenser på olika uppgifter. Utlåtandena över de gjorda överklagandena visar att anbuden av Arbetsförmedlingen har tolkats bokstavligt och ytligt inte utifrån de eventuella bakomliggande intentionerna med upphandlingen, tidigare kunskap om olika aktörer eller några analyser av hur realistiska olika anbudsgivares anbud är. Arbetsförmedlingens upphandlare har utgått från de uppgifter som redovisas i anbudet. Detta är också enligt Förvaltningsrätten i Stockholm vad som kan förväntas. Förvaltningsrätten lägger ett mycket begränsat ansvar på upphandlande myndighet att kontrollera trovärdigheten i anbudsgivarnas uppgifter och beskrivningar. Om en anbudsgivare anger att en viss kompetens kommer att finnas så räknas det för gott. Det behövs inte göras någon trovärdighetsbedömning. 6 Här skulle en fördjupad diskussion kring de ställda kriterierna och olika krav på att styrka olika förhållanden vara av värde. Det är också intressant att informera olika anbudsgivare än noggrannare om hur man lämnar och bedömer anbud. Hur utbildningarna når de arbetssökande När en arbetsmarknadsutbildning är färdigupphandlad och finns som ett valbart alternativ i Arbetsförmedlingens utbildningsbank, så är det cheferna för landets olika arbetsmarknadsområden som bestämmer om deras arbetsmarknadsområden ska erbjuda denna utbildning. Om de beslutat så, 6 Förvaltningsrätten i Stockholms dom i mål

14 och om och när det finns tillräckligt många arbetssökande som vill gå utbildningen och ges stöd för detta, så avropas utbildningen hos utbildningsanordnaren. Det innebär en viss osäkerhet om det ska finnas underlag för en utbildning. Det är också viktigt att förstå att en arbetssökande inte har rätt till en viss utbildning. Dels ska Arbetsförmedlingen bedöma att utbildningen ökar den arbetssökandes chans till egenförsörjning, dels ska den finnas tillgänglig på den arbetssökandes arbetsförmedling. Det vill sägas handlats upp inom det berörda arbetsmarknadsområdet. Kunskapen om olika arbetsmarknadsutbildningar finns framförallt hos utbildningsanordnarna inom varje arbetsmarknadsområde. Men det är Arbetsförmedlingens handläggare som utifrån sin kunskap om de arbetssökande och utbildningen, har att säga ja eller nej. Om det blir nej så finns det ingen finansiering för att en arbetssökande deltar i utbildningen. I stort hade arbetsförmedlarna vid de olika arbetsförmedlingskontoren en begränsad kunskap om de nya utbildningarna. Det är här viktigt att konstatera att handlingsutrymmet för att internt inom Arbetsförmedlingen sprida en fördjupad kunskap om utbildningarna till de inblandade arbetsförmedlingsområdena och kontoren var begränsat. Genom att utbildningarna i klassades och behandlades som vanliga arbetsmarknadsutbildningar så kom de inte att kombineras med extra informations-, utbildnings- eller marknadsföringsinsatser internt. Erfarenheter från genomförandet av utbildningarna Ganska tidigt under utförandet uppstod diskussioner bland utbildningsanordnare, projekt och arbetsförmedlare kring vem som egentligen bestämde över utbildningen och omständigheter kring denna. Ännu i maj 2013 var detta föremål för diskussioner som fortsatte under hösten. Osäkerheten bottnar i förhållandet mellan Arbetsförmedlingen som beställare, anordnare/utförare, anordnarna som utbildare, och ESF-projekt och arbetsintegrerande sociala företag som samverkanspartners. Vem är det som bestämmer egentligen över utbildningen? Erfarenheterna skiljer sig åt mellan de olika utbildningarna. Ska utbildningen anpassa sig till ESF-projektet eller projektet till utbildningen. Utbildningsanordnare Är det Arbetsförmedlingen som är huvudansvarig? Eller är det ESF-projektet? Eller har de två att mer passivt förhålla sig till den som vunnit avtalet att anordna och utforma en utbildning? Arbetsförmedlingen centralt menar att det alltid var Arbetsförmedlingen som beställare som hade det slutliga bestämmandet. Det finns en gråzon om ansvarsfrågan mellan projektet och utbildningsanordnaren som vi har tagit upp med projektet och som vi har varit tvungna att tydliggöra, att vi har en upphandling som handlar om en utbildning, och sedan har projektet ett annat ansvar. Utbildningsanordnare Man pekade på att olika praktiker tillämpades. På en del orter fanns Arbetsförmedlingar där det fanns personer som var mer insatta och kunniga. Där fick Arbetsförmedlingen en mer styrande roll. Men på andra orter får man sköta sig bäst man vill för man hör inte till den ordinarie verksamheten. 7 Utbildningsanordnare 7 Arbetsmarknadsutbildningen ingår inte i den verktygslåda av etablerade och godkända insatser och metoder som arbetsförmedlingen har att i första hand utgå från. 12

15 Ett exempel: när det gäller den viktiga frågan om arbetsplatsförlagd utbildning ska tillstånd ges av Arbetsförmedlingen och ett socialfondsprojekt. Innebär det att det är utföraren som har att väcka frågan om praktik eller kan även de andra aktörerna göra detta? Beslutet om praktik ska det tas av Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan gemensamt, eller räcker det men en partner? När det uppstår konflikter mellan ESF-projektet och utbildningarna vem tar ansvar då? Vad är styrgruppernas roll? Lärare Ett exempel på oklarhet är vad som händer när deltagare i utbildningar som är kopplade till att arbeta med ESF-projekt där målet är att etablera verksamheter inom etablerade affärskoncept antingen det handlar om social franchising eller affärsmässiga nätverk, vill satsa på andra affärsidéer. Det förekom även att vissa deltagare på utbildningarna valde att starta egna privata företag. Inom ESFs SPRING- projekt ledde diskussionen till ett klargörande beslut i november När deltagarna börjar utveckla sina egna idéer, är SPRING lokalt en naturlig samarbetspartner när det handlar om affärsidéer som sammanfaller med SPRINGs affärsidéer inklusive värdföretagets. Andra idéer både om sociala företag och andra ansvarar utbildningsanordnaren för, kanske i samverkan med Coompanion eller annat extern stödresurs. 8 Delrapport, utvärdering, Springprojektet. Men detta ställer utbildningsanordnaren inför en utmaning. Måste denne vara förberedd att utöver samarbetet med ett ESF-projekt bygga upp beredskap och resurser för att kunna ge en deltagare stöd och utbildning om denne vill starta en annan typ av socialt företag än vad som beställts i uppdragsområdet eller till och med ett eget privat vinstmaximerande företag? Och vad innebär detta när olika arbetsintegrerande sociala företag tänkta att fungera som värdföretag är kopplade till ESFprojekten men inte nödvändigtvis till utbildningsanordnaren? Gäller skrivningarna om praktik även i sådana fall? Här finns en otydlighet i avtalen som för framtiden kan komma att kräva ett klargörande i ansvarsfrågan för de olika aktörerna. Det verkar finnas minst två syften eller olika synsätt som återfinns hos olika aktörer kring utbildningen Start av arbetsintegrerande sociala företag. Det ena synsättet utgår från att utbildningarnas primära syfte är att fungera som stöd för de olika ESF-projekten att uppnå sina mål. Det syftet återfinns ovan i citatet från utvärderingen av Springprojektet. Ett annat synsätt utgår från att det främsta målet med pilotverksamheten för Start av arbetsintegrerande sociala företag är att etablera en återkommande utbildning inom Arbetsförmedlingen. Här verkar kopplingen i förfrågningsunderlaget till tidsbegränsade namngivna ESF-projekt med olika inriktningar kunna ge upphov till förvirring. Det verkar finnas ett behov av att utifrån erfarenheterna från de olika utbildningarna tydligare reda ut ansvars- och beslutsfrågorna i framtiden. Citatet ovan och resonemanget pekar också på svårigheten att i ett anbud generellt skriva in vad som ska gälla när genomförandet påverkas av en rad olika lokala praktiker utanför avtalspartnernas kontroll. I förfrågningsunderlaget och avtalen regleras relationerna mellan Arbetsförmedlingen och de vinnande utbildningsanordnarna. Men samtidigt förutsätts relationer till både ESF-projekt och arbetsintegrerande sociala företag på olika orter. Hur kan dessa relationer tydliggöras och regleras i kommande förfrågningsunderlag? 8 På flera platser runt om i landet har företagsrådgivare från Coompanion lagt anbud på att anordna de aktuella utbildningarna. Detta förslag innebär sålunda ett samarbete med en vinnande konkurrent, vilket kan vara känsligt. 13

16 Vad kan och bör förväntas av Arbetsförmedlingen? Vissa grundförhållanden beskrivs i förfrågningsunderlaget och regleras i avtal. Det rör sig om ersättningsnivåer, olika krav på utbildningen och inte minst hur många deltagare utbildningsanordnaren som minst och mest kan förvänta sig. Men flera återkommande problem under en del lokala utbildningar har gällt Arbetsförmedlingens engagemang. Ett sådant stort och återkommande problem för en del utbildningar har varit rekryteringen av deltagare. I flera fall har utbildningarna startat med betydligt färre deltagare än förväntat och de har dessutom försenats. Detta har haft stor betydelse för själva utbildningarna. Utbildningsanordnare rapporterar svårigheter att rekrytera personal i rätt tid. Här finns en osäkerhet kring Arbetsförmedlingens roll. Flera utförare har kommenterat svårigheterna med att planera utbildningarna när det råder osäkerhet om man kommer att få tillräckligt med deltagare. Dessutom finns här en osäkerhet även när deltagare finns. Det har förekommit att utbildningen avbrutits av enskilda handläggare för att deltagaren i stället skulle delta i någon arbetssökande aktivitet. 9 En grundprincip för Arbetsförmedlingen är att alla deltagare i arbetsmarknadspolitiska program alltid ska vara beredda att söka arbete. Hur strikt den principen ska tillämpas för deltagare i Start av arbetsintegrerande sociala företag bör diskuteras och lösas. Utbildningen Start av arbetsintegrerande sociala företag är en av många utbildningar som finns i Arbetsförmedlingens utbildningsbank. Under en månad i slutet av 2013 erbjöds utbildningar runt om i landet (varav 34 Starta eget kurser). Dessa utbildningar är inte något arbetssökande har rätt till utan de är beroende av man får ett klartecken från sin handläggare på Arbetsförmedlingen. Det krävs alltså att antingen den arbetssökande eller handläggaren känner till respektive utbildning för att ett deltagande ska kunna diskuteras och tas beslut om. Därefter måste handläggaren godkänna utbildningen för den arbetssökande. För den ordinarie handläggaren så är Start av arbetsintegrerande sociala företag- utbildningen, en utbildning bland hundratals andra. Flertalet handläggare har mycket liten kunskap om arbetsintegrerande sociala företag i allmänhet och om den nya utbildningen i synnerhet. Dessutom räcker det inte med en allmän kunskap om socialt företagande. Detta då som konstaterats ovan de olika utbildningarna påverkas av vilka ESF-projekt de är tänkta att samarbeta med samt andra lokala förhållanden. Även i Ehneström och Rogelands rapport 2013 om social ekonomi som anordnare dras liknande slutsatser: Det har även framkommit att det finns ett stort behov av att kompetensutveckla Arbetsförmedlingens personal om social ekonomi i sin helhet, som aktör i välfärdsarbetet och inom arbetsmarknadspolitiken. Utbildningen Start av arbetsintegrerande sociala företag har inte aktivt marknadsförts inom Arbetsförmedlingen. Det är upp till utbildningsanordnarna att i samarbete med lokala arbetsförmedlingar sprida information till de arbetssökande. Här har även ESF-projekten medverkat med information då de har haft intresse av att få deltagare till sina projekt. Det är dock tydligt att Arbetsförmedlingen lokalt på utbildningsorterna har varit i olika grad engagerade i att stödja de olika ESF-projekten eller pilotutbildningarna och att kunskapen om dessa skiftat. Mycket talar för att om Arbetsförmedlingen på ett mer avgörande sätt vill bidra till ett ökat och stabilare arbetsintegrerande socialt företagande krävs det en aktivare insats än vad som normalt förekommer vid anordnandet av olika arbetsmarknadsutbildningar. Ett engagemang som av en del kan 9 Se även motsvarande diskussion i Arbetsförmedlingens PM: Rapport om fördjupade granskning av kompletterande aktörer, 2013 samt i Arbetsförmedlingens rapport Sex års erfarenheter av kompletterande aktörer, I den senare understryks behovet av en större jämnhet och långsiktighet i deltagandet. 14

17 uppfattas som gå utöver Arbetsförmedlingens uppdrag i vilket inte ingår ett mer generellt stöd till företag. Detta kan vara svårt att reglera i ett förfrågningsunderlag för en rutinartad arbetsmarknadsutbildning. Det finns redan insatser för att öka kunskapen om arbetsintegrerande sociala företag inom Arbetsförmedlingen. Så arbetar man med ett nätverk av arbetsförmedlare som ska vara mer kunniga inom området. Det finns också olika insatser för internutbildning. Men mer behöver göras för att marknadsföra utbildningarna och ge kunskapsstöd och det i synnerhet på de orter där man upphandlat utbildningstjänsterna. 10 En möjlighet vore att uppgradera utbildningen till att vara en prioriterad metod i den Verktygslåda av åtgärder och metoder som tagits fram som vägledning för arbetsförmedlare. I denna verktygslåda finns informationsmaterial om olika insatser och metoder. Likaså skulle kunskap om arbetsintegrerande sociala företag ingå i den interna utbildning kring arbetsrehabilitering som utvecklas inom Arbetsförmedlingen. Utöver denna allmänna information behövs också en lokalt anpassad information. Som tidigare nämnts har utbildningarna olika profiler utöver det faktum att de genomförs av olika utbildningsanordnare och lärare och på olika orter. Kopplingen till de olika ESF-projekten innebär att man siktar mot olika mål i de olika utbildningarna. Så har man inom ESF-projektet Explosion arbetat med att ta fram nya sociala franchisingkoncept och etablera dessa. Men alla deltagare gavs inte information om denna inriktning innan start. Över huvud taget så upplever utbildningsanordnare att flera arbetsökande deltagare av Arbetsförmedlingen fått en bild av utbildningen som inte fullt ut stämt med verkligheten. I Springprojektet arbetar man med att etablera koncept och idéer framtagna i olika affärsmässiga nätverk. I Sigrid har man mer utgått från deltagarnas erfarenheter och intressen för att bygga affärsidéer från dessa. Det verkar finnas ett stort behov av att tydligare klargöra Arbetsförmedlingens synsätt på utbildningen när det gäller information och regeltolkning. Så har det till exempel förekommit att deltagare upplever att de pressats av Arbetsförmedlingen att aktivt söka arbete under utbildningen. (Arbetssökande har att söka arbete inom alla arbetsmarknadspolitiska program) Likaså uttrycker deltagarna att det råder stor skillnad mellan vilken information de får om olika regeltolkningar mellan olika arbetsförmedlingskontor men också mellan olika handläggare. Skillnaden mellan olika handläggare på Arbetsförmedlingen rör inte bara information och regeltolkning, utan även engagemang under utbildningen. Deltagarnas erfarenheter av hur deras handläggare på Arbetsförmedlingen tog del av utbildningen och deltagarnas arbete skiftade betydligt. Ett fåtal av de intervjuade deltagarna upplevde att handläggarna var intresserade och tog chansen att lära sig mer om utbildningen och om arbetsintegrerande sociala företag. I flertalet fall så skedde inte någon uppföljning från handläggarens sida under utbildningen. 11 Frivillighet? Ytterligare en skillnad har rört graden av frivillighet för deltagarna att delta i utbildningarna. Ovan har beskrivits hur flera utbildningar haft svårigheter att få arbetssökande anvisade till sig från Arbetsförmedlingarna. Men man har också fått deltagare som upplever sig som tvingade att gå utbildningarna. Detta för att inte förlora ekonomisk ersättning. Från lärare och deltagare är man överens om att det inte ger bra förutsättningar för utbildningen om deltagarnas tvingas delta. Att bli företagare innebär ett risktagande och kräver engagemang. Det är ett val som måste tas efter eget övervägande. Däremot menar man att ett visst mått av tvång är försvarligt när det gäller att som 10 Se även här motsvarande resonemang i rapporten Ytterligare om kompletterande aktörer. Det går att se stora likheter i diskussionen kring Kompletterande aktörer i rapporten och i reflektionerna kring utbildningen Starta socialt företag. 11 Detta grundar sig på ett fåtal fokusgrupper med deltagare och inte på någon total- eller större undersökning. 15

18 arbetssökande delta vid olika informationsinsatser för utbildningen Start av arbetsintegrerande sociala företag. Annars är det lätt att på grund av dåligt självförtroende eller brist på kunskap att slå ifrån sig möjligheten att det är något för mig. Men att tvingas gå utbildningen - det är en annan sak. Deltagare Utbildningsdeltagarnas ekonomi Det ligger ett stort ansvar på Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan om att vara tydliga om deltagarnas ekonomiska förhållanden. Deltagarna lever i en ekonomisk osäker situation. Ofta är deras marginaler ytterst små. Minsta minskning eller glapp i ersättningar innebär stora ekonomiska påfrestningar. Flera deltagare har haft svårt att få klargörande information om de ekonomiska förhållandena under utbildningen. Dessutom har deltagare inom samma uppdragsområde och från samma Arbetsförmedlingskontor men med olika handläggare fått olika besked. Ett särskilt orosmoment var övergången mellan utbildningsdel 1 till del 2. Här fanns olika besked om man skulle få gå över automatiskt och om vad som gällde för ersättning, och hur sommaruppehåll skulle hanteras. För en del kom besked mycket sent vilket ledde till stor oro. Och behovet av stödstrukturer genom ESF-projekten I flera sammanhang framhålls vikten av stödstrukturer för nya sociala företag. Det var ett skäl till att det i upphandlingsförfrågan finns inlagt krav på en samverkan mellan Arbetsförmedlingen, utbildningsanordnare och ESF-projekten. Här skulle ESF-projekten stå för ett stöd till individer såväl under som efter utbildningen. Men exakt vilken roll skulle ESF-projekten spela? Tidigare har beskrivits att det funnits flera olika synsätt bland olika aktörer kring utbildningens roll. Var den främst till för att stödja de olika ESF-projekten att uppnå sina mål? Eller var det främsta syftet att etablera en stadigvarande utbildning för socialt företagande inom Arbetsförmedlingen med hjälp av ESF-projekten? Ytterligare ett mål som lyfts fram av intervjuade var att utbildningen skulle stärka existerande sociala företag. Dessa möjliga mål framgår inte i förfrågningsunderlaget (där ett fjärde syfte deltagarnas självförtroende och kunskapsmässiga utveckling lyfts fram). Osäkerheten har dessutom blivit än större om ESF-projektens roller då de tre ESF-projekten som tidigare nämnts skiljer sig mycket åt i inriktning och arbetssätt. Det är svårt att se att samverkan mellan de olika aktörerna kan ske på liknande sätt i de olika projekten. Dessutom framstår det som svårt att se erfarenheterna från samarbetet med ESF-projekt under det första årets pilotutbildningar går att föra vidare. Det är ju osäkert om det alltid kommer att gå att ha ett ESF-projekt som samverkanspartner. ESF-projekten är som namnen antyder projekt därför definitionsmässigt tidsbegränsade. Frågan om ESF-projektens uppgifter och roller verkar behöva klargöras. Dessutom behöver efter ett sådant klargörande tydliggöras om, och i så fall hur, dessa uppgifter ska kunna fyllas utan ESFprojekt inför framtiden. Behov och nytta av lokala arbetsintegrerande sociala företag samt frågan om arbetsplatsförlagd utbildning I intervjuer och möten under denna studie har åter och åter igen framhållits betydelsen av samverkan med redan existerande arbetsintegrerande sociala företag för företagsutbildningarna. Detta lyfts fram i förfrågningsunderlaget. Men varför är detta nödvändigt och vad gör man utan en sådan samverkan? 16

19 En viktig förklaring till varför samverkan är så betydelsefull är att den ger möjlighet till arbetsplatsförlagd utbildning och studiebesök. Och här finns en stor enighet bland olika aktörer. Studiebesök och praktik fyller en mycket viktig roll i utbildningarna av flera skäl: Det första är att såväl deltagare som lärare har upplevt det som svårt att förklara vad ett arbetsintegrerande socialt företag egentligen är och gör! Här ger riktiga exempel en helt annan förståelse. Ett andra skäl är självförtroende. Studiebesöken och praktiktillfällena ger deltagarna chansen att se affärsidéer omsatta i verksamhet och träffa människor som lyckats och har samma bakgrund som deltagarna. Detta har tydligen stor motiverande effekt. Ytterligare ett skäl är att få tillfälle att lära sig mer om hur man driver och sköter olika arbetsintegrerande sociala företag kunskaper i företagande. Praktik och/eller studiebesök ges också stor plats i förfrågningsunderlaget. Men samtidigt är det formellt valfritt. Det är först om någon anser sig behöva detta och det godkänns av Arbetsförmedling och ESF-projekt som detta är möjligt. (Om beslutsformerna kring detta se ovan i presentationen av förfrågningsunderlaget). Detta gör att praktikens vara eller icke-vara, och om dess omfattning och karaktär blir oklar. Och det verkar också ha varierat mycket bland utbildningarna om man har haft praktik och/eller studiebesök, likaså i omfattningen. En del utbildningsanordnare har begränsat omfattningen av studiebesök av som det uppgetts av deltagare - ekonomiska skäl. Hur de olika utbildningsanordnarna har arbetat med och organiserat praktik och studiebesök verkar ha skilt sig åt. En del har haft goda förutsättningar genom att det funnits flera lokala och regionala arbetsintegrerande sociala företag. Andra har haft betydligt färre att välja på. Det är svårt att sätta folk i praktik om det inte finns värdföretag. Utbildningsanordnare Det har dessutom varierat i vilken grad de olika utbildningsanordnarna har haft tidigare kontakt med dessa företag. Ytterligare något som påverkat är att det förekommit olika strategier kring om och hur dessa sociala företag har ersatts för sin medverkan. Här verkar det lämpligt att i ett förfrågningsunderlag på ett klarare sätt slå fast om och hur man förväntar sig att deltagarna ska erbjudas arbetsplatsförlagd utbildning/ studiebesök på sociala företag. Större behov av stöd till deltagarna än förväntat Utbildningsanordnare, lärare och arbetsförmedlare har konstaterat att deltagarna behöver mer stöd än förväntat. Detta trots att det klart framgår av utlysningen att det handlar om deltagare som kan ha lång erfarenhet av arbetslöshet liksom olika former av funktionsnedsättningar eller andra hinder samt att utbildningsanordnaren ska ha erfarenhet från arbete med liknande målgrupper och utbildningar. Samtidigt går att konstatera att det tidigare inte funnits liknande utbildningar. Det som närmast går att jämföra med en sådan utbildning är det stöd som konsulter och rådgivare gett vid olika företagsstarter samt erfarenheterna från när arbetslösa tidigare startat arbetsintegrerande sociala företag. Trots denna tidigare erfarenhet har de individuella behoven hos deltagarna i de genomförda utbildningarna överraskat såväl utbildningsanordnare som de deltagande ESF-projekten. Det gäller också behovet av 17

20 tid för olika grupprocesser. En förklaring kan vara att utbildningen i praktiken visat sig vara mycket mer än just bara utbildning. Detta kommer att behandlas mer utförligt nedan. Läraren får så många roller, inte bara en lärare utan en mentor i andra former också. Det blir alldeles för mycket kring deltagarna att ta i för läraren. Därför behövs mer resurser på plats. Lärare En annan orsak till de större stödbehoven kan vara olikheterna i hur olika deltagare kan närvara i undervisningen. Här finns en oklarhet i förfrågningsunderlaget. Det slås fast att Utbildningen är avsedd att bedrivas på 40 timmar per vecka. Samtidigt krävs en anpassning till sjukdom och funktionshinder. Flera deltagare kan inte delta 40 timmar per vecka. En del deltagare arbetar med 25 procents närvaro, andra 50 procent och de flesta med 100 procent. Utbildningar fick planeras utifrån deltagarnas olika närvaromöjligheter. Det innebär ett krävande planeringsarbete. Och deltagare menar att detta förhållande påverkat utbildningen negativt för deras del. Det leder till ett stort behov av repetitioner av lärarna för att de som deltar på deltid skulle ges chansen att ta del av den kunskap som getts tidigare. Det innebär också att andra kan tvingas att ta del av sådant som de redan hört. Beroende på situationen kan detta vara av godo. En del deltagare menar att ibland är det en nyttig repetition som ger möjlighet till fördjupat förstående. Men det kan också upplevas som dödtid och minskade möjligheter att med lärarstöd gå vidare. I förfrågningsunderlaget talas om flexibilitet. Men där verkar det framförallt handla om möjligheter att förkorta eller förlänga hela utbildningsperioden utifrån individernas behov. Något som inte verkar ha skett. Stöd för funktionsnedsättningar och språksvårigheter? Det verkar varierat i hur man i de olika utbildningarna kartlagt olika typer av funktionsnedsättningar och förutsättningar för lärande. Det fanns deltagare som hade lässvårigheter utan att det ledde till någon stödinsats under utbildningen. Det verkar varit oklart om någon kartläggning genomförts av Arbetsförmedlingen och om så skett någon information vidarebefordrats till utbildningsanordnaren. Det verkar också varierat med kartläggningar av deltagarna från utbildningsanordnaren. Även där det under utbildningen framkommit att det fanns personer med dyslexi har inte detta alltid lett till anpassad undervisning ibland med hänvisning till anordnarnas bristande ekonomi. Det kan ha rört sig om önskemål att få kopiera undervisningsmaterial för att studera extra inför och efter föreläsningar och extra tillgång till datortid. I förfrågningsunderlaget framgår att utbildningsanordnaren ska göra långt gående insatser för att anpassa utbildningen och ge stöd till deltagare. Det krävs också att om så behövs anlitas särskild kompetens i form av Flexibla anpassningsmoduler. Det är osäkert om detta skett i något fall. En särskild fråga är språkstöd. Det har förekommit flera fall där deltagare inte kunnat svenska. Något som inte borde överraskat. En utpekad målgrupp är nyanlända invandrare. Några deltagare är besvikna och känner sig pressade av att inte få tolkningshjälp eller material på ett språk de förstår. Också lärare och utbildningsanordnare har tagit upp problem med deltagare som inte kan svenska. Vad ska man göra med dem som inte förstår svenska nog för att tillgodogöra sig något? Lärare Vi har en kvinna som inte förstår svenska språket. Hur mycket av utbildningen kan hon då tillgodogöra sig? Finns det en risk för att man sänker en person snarare än höjer? Lärare. 18

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset -juni 2012 Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 14 juni Uppföljning av vårens utvärdering Workshop om framtiden Fokusgrupper

Läs mer

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga till regeringskansli beslut Arbetsmarknadsenheten Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Övergripande om uppdraget En utredare ska utreda förutsättningarna

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Tilldelningsbeslut upphandling IT-arbetsplatsrelaterad

Tilldelningsbeslut upphandling IT-arbetsplatsrelaterad 2015-04-07 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/33-050 Kommunstyrelsen Tilldelningsbeslut upphandling IT-arbetsplatsrelaterad utrusning Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar anbudsgivare 3, Dustin AB,

Läs mer

Uppföljning av uppdraget Inga unga i fas 3

Uppföljning av uppdraget Inga unga i fas 3 RAPPORT 1(10) 2014-06-02 AVN 2014/0169-2 Handläggare, titel, telefon Esa Manninen, utredare 011-15 21 38 Eva Jeppson, handläggare 011-15 11 89 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Uppföljning av

Läs mer

Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning

Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning Sida: 1 av 6 Sida: 1 av 5 Reviderad 2014-12-04 Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning I Stöd och matchning väljer du som leverantör tillsammans med deltagaren vilka aktiviteter som ska

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet - Matchningsanställningar nya vägar till jobb (A:214 D)

Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet - Matchningsanställningar nya vägar till jobb (A:214 D) Tjänsteutlåtande Arbetsmarknad och vuxenutbildningsförvaltningen Utfärdat 2015-05-26 Anders Ednersson Diarienummer 0394/15 Telefon: 031-3683084 e-post: anders.ednersson@arbvux.goteborg.se Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

Underlag för upphandling av löpande utvärdering

Underlag för upphandling av löpande utvärdering Underlag för upphandling av löpande utvärdering Information Coompanion är företagsrådgivaren för alla som vill starta kooperativa företag. Vi finns på 25 platser i landet och vi erbjuder personlig rådgivning.

Läs mer

Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR

Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR Lokalvård, Academedia 17 maj 2010 Tre samtal genomfördes: 1. Margaretha Frimodig, verksamhetsansvarig 2. Siv Hultmark, administratör 3. Ann-Louise

Läs mer

Beskrivning av tjänsten

Beskrivning av tjänsten Etableringslotsar Syfte Syftet med Etableringslotsar är att den nyanlände ska få professionellt stöd att så fort som möjligt etablera sig i arbets- och samhällslivet och hitta sin unika väg att försörja

Läs mer

Arbetsförmedlingen och arbetsintegrerande sociala företag

Arbetsförmedlingen och arbetsintegrerande sociala företag PM Sida: 1 av 5 Datum: 2014-09-23 Diarienummer: Af-2014/439613 Arbetsförmedlingen och arbetsintegrerande sociala företag Avdelningen Rehabilitering till arbete och Internationella staben har fått ett gemensamt

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad

Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad PM inför arbete med ökad användning av social hänsyn i offentlig upphandling av tjänster inom Göteborg Stad 2012-02-02 Helena Sagvall och Marie

Läs mer

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2015-04-23 AMN-2015-0233 Arbetsmarknadsnämnden Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Läs mer

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76)

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sida: 1 av 6 Datum: 2014-03-14 Dnr: Af-2013/493113 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sammanfattning Arbetsförmedlingen

Läs mer

Yttrande över Matchningsanställningen - nya vägar till jobb, A2015/881/A

Yttrande över Matchningsanställningen - nya vägar till jobb, A2015/881/A Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-05-13 LS 2015-0521 Landstingsstyrelsen Yttrande över Matchningsanställningen - nya vägar till jobb, A2015/881/A Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

Offentlig upphandling av PR- och kommunikationstjänster

Offentlig upphandling av PR- och kommunikationstjänster Offentlig upphandling av PR- och kommunikationstjänster - En guide från PRECIS Föreningen Public Relations Konsultföretag i Sverige för dig som ska genomföra en offentlig upphandling av PR och kommunikationstjänster

Läs mer

JobbMalmö En verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad

JobbMalmö En verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad Juli 2013 JobbMalmö En verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad JobbMalmö JobbMalmö är en verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad. Genom olika arbetsmarknadsinsatser

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 2013-11-15 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2013/362315 Datum: 2013-11-15 Regeringen uppdrar åt Arbetsförmedlingen att vidta åtgärder för att förbereda införandet

Läs mer

Socialt företag en väg till egen försörjning

Socialt företag en väg till egen försörjning VÄSTERÅS STAD AMA arbetsm arknad Socialt företag en väg till egen försörjning Reidun Andersson & Sm ajo Murguz Socialt företagande En väg till arbetsmarknaden Tillväxtverkets definition av ett arbetsintegrerade

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2015-06-22 Dnr.nr: A2015/ 881/A Vår referens: Mikael Klein/ Sofia Karlsson Arbetsmarknadsdepartementet Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb Handikappförbunden

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Upphandling i kommunala bolag

Upphandling i kommunala bolag Revisionsrapport Upphandling i kommunala bolag Halmstads kommun Januari 2009 Bo Thörn Innehållsförteckning INLEDNING 1 UPPDRAG 1 GENOMFÖRANDE 1 RESULTAT 1 KOMMUNENS RIKTLINJER 1 HALMSTADS FASTIGHETS AB

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige

EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige Bengt Eklund Arbetsförmedlingen Strategienheten Avdelningen Rehabilitering till arbete Supported Employment på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Detta anbudsformulär ska användas vid inlämnande av anbud. Ersätter tidigare anbudsformulär daterat 2009-07-31.

Detta anbudsformulär ska användas vid inlämnande av anbud. Ersätter tidigare anbudsformulär daterat 2009-07-31. ANBUDSFORMULÄR Bilaga. 1 Datum: 2009-08-17 Dnr: 09-134.713 1 (11) Detta anbudsformulär ska användas vid inlämnande av anbud. Ersätter tidigare anbudsformulär daterat 2009-07-31. ANBUDSFORMULÄR Göteborgsregionens

Läs mer

BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan

BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan Arbetsmarknadsförvaltningens enhet för arbete och kompetens och socialförvaltningens beroende- och vuxenenhet har för avsikt att gemensamt ansöka om medel från

Läs mer

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag.

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag. Kon c e p t Regeringsbeslut 2010-04-22 N2010/1894/ENT Näringsdepartementet Adressat Entrepr e n ör s k a p Mari Mild Telefon 08-405 28 34 Handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag Regeringens

Läs mer

Upphandlingsprotokoll

Upphandlingsprotokoll SID 1 (12) Upphandlingsprotokoll Upphandling av Kommunikationstjänster Informationskampanj avseende brott i nära relationer SID 2 (12) Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 UPPHANDLINGENS

Läs mer

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag nya möjligheter VISSA Nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya

Läs mer

Arbetsmarknadscoaching för utlandsfödda arbetssökande

Arbetsmarknadscoaching för utlandsfödda arbetssökande Arbetsmarknadscoaching för utlandsfödda arbetssökande Projekt utfört av Jobbkompaniet på uppdrag av Arbetsförmedlingen i Flen oktober 2007-januari 2008 Innehåll Uppdrag och målgrupp Tidsåtgång och resultat

Läs mer

Inspel från Social Entrepreneurship Network

Inspel från Social Entrepreneurship Network Inspel från Social Entrepreneurship Network Sven Bartilsson Coompanion Eva Carlsson, Tillväxtverket Anna-Lena Wettergren Wessman, ESF-rådet Vad kan/bör vi lära av Social entrepreneurship network Social

Läs mer

Program för att stödja och utveckla sociala företag!

Program för att stödja och utveckla sociala företag! Program för att stödja och utveckla sociala företag! Detta är SKOOPIs viktigaste krav till myndigheter och politiker på främst riksnivå, men även i kommunerna. De arbetsintegrerande sociala företagen måste

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Kort om Arbetsförmedlingen

Kort om Arbetsförmedlingen Kort om Arbetsförmedlingen foto: Anders Roth (s 1 och 17), Peter Fredriksson (s 5), Magnus Pehrsson (s 6 och 18), Curt Guwallius (s 9) och Julia Sjöberg (s 11). Nyttan med Arbetsförmedlingen......... 04

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2013 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2013

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2013 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2013 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Dokumentnamn Yttande Datum 2011-05-15 Adress Kommunstyrelsen Diarienummer 1(4) Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Initialt fördes ett samtal mellan PwC och produktionschef Peter Björebo

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Riktlinje för upphandling

Riktlinje för upphandling Riktlinje för upphandling Enligt Lunds kommuns inköps- och upphandlingspolicy beslutar kommunstyrelsen om riktlinjer för kommunens inköps- och upphandlingsarbete. Denna riktlinje gäller utförandet av offentlig

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2014 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Ungdomsteamets vision är att genom samarbete med näringslivet kunna skapa alternativa vägar till arbete

Ungdomsteamets vision är att genom samarbete med näringslivet kunna skapa alternativa vägar till arbete I Haninge kommun finns det c:a 1000 arbetslösa ungdomar, varav ungefär en tredjedel förekommer utanför den officiella statistiken. Den officiella statistiken visar att det finns ca 700 personer registrerade

Läs mer

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Underlag utveckling av samverkansinsatser Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Insatsansvarig Koordinator En väg in Vuxenutbildningen Madeleine Hartman Syfte och

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

SLUTRAPPORT PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN

SLUTRAPPORT PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN Datum:2012-07-18 SLUTRAPPORT PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN Socialt företag- en väg till egen försörjning Dnr: 2011/15-SFV Rapportering avser Slutrapport för perioden 2012-01-01-2012-06-30

Läs mer

Plan för konkurrensutsättning och alternativa driftsformer i Stenungsunds kommun

Plan för konkurrensutsättning och alternativa driftsformer i Stenungsunds kommun STENUNGSUNDS KOMMUN Plan för konkurrensutsättning och alternativa driftsformer i Stenungsunds kommun Typ av dokument Plan Dokumentägare Näringslivsansvarig Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Tills

Läs mer

Arbetsförmedlingen och de kommunala ungdomsprogrammen. Elektroniska bilagor till RiR 2006:14

Arbetsförmedlingen och de kommunala ungdomsprogrammen. Elektroniska bilagor till RiR 2006:14 Arbetsförmedlingen och de kommunala ungdomsprogrammen Elektroniska bilagor till RiR 2006:14 Innehåll 1 AMS avtalsmallar 5 2 Enkäter till kommuner och arbetsförmedlingar 20 1 AMS avtalsmallar Riksrevisionen

Läs mer

FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16

FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16 FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16 SACO-S lokalförening vid KTH Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte Kommunikationen med potentiella medlemmar och medlemmar måste förbättras och formerna förnyas.

Läs mer

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas. Inledning Inom Arbetsförmedlingen och kommunen finns en rad verksamheter och

Läs mer

Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment

Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment Romané Bučá Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment (ett nationellt arbetsmarknadsprojekt för romer) Bakgrund 2011-2014 Förfrågan till Eskilstuna och AMF 2011 Mobiliseringsfas november

Läs mer

Riktlinjer för upphandling i Hallstahammars kommun

Riktlinjer för upphandling i Hallstahammars kommun Riktlinjer för upphandling i Hallstahammars kommun Inledning: Kommunen är totalt sett en mycket stor köpare av varor och tjänster. Denna upphandlingspolicy syftar till att kommunens medel används effektivt

Läs mer

Avropsförfrågan från ramavtalsområde it-tjänster, e-förvaltningsstödjande tjänster 2010 med specifik avgränsning till framtagande av strategidokument

Avropsförfrågan från ramavtalsområde it-tjänster, e-förvaltningsstödjande tjänster 2010 med specifik avgränsning till framtagande av strategidokument Administrativa avdelningen Eva Emfel 1 (7) från ramavtalsområde it-tjänster, e-förvaltningsstödjande tjänster 2010 med specifik avgränsning till framtagande av strategidokument Uppdraget i korthet Delta

Läs mer

VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING

VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 14 b 1 (5) VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING Fastställd av kommunstyrelsen 2013-05-07, 101 Sammanfattning Vägledande råd och bestämmelser är ett komplement till

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer I slutet av 1999 påbörjade European Agency ett projekt för att undersöka processen för övergången från skola till arbetsliv runt om i Europa.

Läs mer

Att utvärdera kvalitet

Att utvärdera kvalitet Att utvärdera kvalitet Att utvärdera mervärden objektivt, transparent och förutsebart tillsammans med sakkunniga: Så genomförde serviceförvaltningen, Stockholms stad, upphandlingen av vård och omsorgsboenden

Läs mer

Fyra projekt. Tillsammans ska vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör

Fyra projekt. Tillsammans ska vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör Fyra projekt Tillsammans ska vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör Samordningsförbundet Västra Mälardalen står bakom dessa fyra projekt som utgår från de lokala behoven i KAK. Tillsammans ska

Läs mer

Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12)

Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Fi 2015/1216 Avdelningen för juridik Magnus Ljung Finansdepartementet 103 33 Stockholm Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12) Sammanfattning Sveriges Kommuner

Läs mer

Vernissage. 17 december 2012 kl. 13.00 16.00. Sensus Möte Plan 9, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm

Vernissage. 17 december 2012 kl. 13.00 16.00. Sensus Möte Plan 9, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm Vernissage 17 december 2012 kl. 13.00 16.00 Sensus Möte Plan 9, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm Det pågår en strukturförändring inom svensk vård och social omsorg. För att svara upp mot de ökade krav

Läs mer

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte Sthlm 2014-08-29 Förslag ur Socialdemokraternas valmanifest: Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte socialdemokraterna.se 2 (7) Regeringen har misslyckats med Arbetsförmedlingen: Arbetslösheten

Läs mer

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna.

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna. BILAGOR: GENOMFÖRANDEPLAN Genomförandeplanen görs inledningsvis med syfte att skapa struktur i arbetet och förtydliga uppdraget inom stadsdelen. Det ger projektet och stadsdelen en gemensam plan att följa.

Läs mer

2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA. Kort och gott om Arbetsförmedlingen

2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA. Kort och gott om Arbetsförmedlingen 2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA Kort och gott om Arbetsförlingen Hitta varandra nu Med den här broschyren vill vi ge dig en översikt av Arbetsförlingens arbete. Vårt jobb är att så effektivt som möjligt

Läs mer

Förfrågningsunderlag Kompetensutvecklingsinsatser i form av utbildning för ESF projektet KUL PÅ LIMHAMN

Förfrågningsunderlag Kompetensutvecklingsinsatser i form av utbildning för ESF projektet KUL PÅ LIMHAMN Förfrågningsunderlag Kompetensutvecklingsinsatser i form av utbildning för ESF projektet KUL PÅ LIMHAMN 1. UPPHANDLINGSFORMALIA 1.1 Upphandlande myndighet PÅ Limhamns Ekonomiska förening. 1.2 Upphandlingsform

Läs mer

VAD HÄNDER JUST NU TRENDER OCH ANBUDSGIVNING

VAD HÄNDER JUST NU TRENDER OCH ANBUDSGIVNING 1 VAD HÄNDER JUST NU TRENDER OCH OSUND TENDENSER STRATEGISK INOM UPPHANDLINGSRÄTTEN ANBUDSGIVNING Anna Ulfsdotter Forssell / Partner / Advokat Kristian Kristian Pedersen Pedersen / Delägare Partner / /

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun 1 (7) KOMMUNSTYRELSEN Stefan Linde Kommundirektör tel: 0251-312 01 fax: 0251-312 09 e-post: stefan.linde@alvdalen.se Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens

Läs mer

Maja Ohlsson och Helena Sagvall 28 november 2013

Maja Ohlsson och Helena Sagvall 28 november 2013 Maja Ohlsson och Helena Sagvall 28 november 2013 EU-kommissionens tolkning Anställnings- och sysselsättningsmöjligheter Anständigt arbete Arbetsvillkor som uppfyller arbetstagarens rättigheter Social integration

Läs mer

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENTREPRENÖRSKAP Ämnet entreprenörskap är tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom psykologi och företagsekonomi, men även andra kunskapsområden såsom retorik och juridik ingår. Med hjälp av begrepp, teorier,

Läs mer

Våga värdera kvalitet! Utvärdering av kvalitet i komplexa tjänsteupphandlingar

Våga värdera kvalitet! Utvärdering av kvalitet i komplexa tjänsteupphandlingar Våga värdera kvalitet! Utvärdering av kvalitet i komplexa tjänsteupphandlingar Almedalen 1 juli 2014 Varför utvärdera kvalitet? Utgångspunkt: Vi vill göra en bra affär - vill ha rätt kvalitet baserat på

Läs mer

Utvärdering av SPeL turnén i Småland & Öarna

Utvärdering av SPeL turnén i Småland & Öarna Page 1 of 6 Utvärdering av SPeL turnén i Småland & Öarna Vad var plus med dagen? Nya kunskaper, träffa personer som jobbar med samma sak. Men framför allt det fokus som ESF nu lägger Page 2 of 6 på Strategisk

Läs mer

2013-10-31 Dnr: 2011/390-710

2013-10-31 Dnr: 2011/390-710 2013-10-31 Dnr: 2011/390-710 Offertförfrågan avseende kompetenshöjande insatser för ett företagsfrämjande system på lika villkor för kvinnor och män i Kalmar län Härmed inbjuds ni att inkomma med offert

Läs mer

Frågor och svar 1 Upphandling Utbildning med inriktning Serviceyrken

Frågor och svar 1 Upphandling Utbildning med inriktning Serviceyrken Sida: 1 av 3 Dnr: Af-2010/086751 Datum: 2010-04-23 Frågor och svar 1 Upphandling Utbildning med inriktning Serviceyrken Fråga 1 2010-04-14 Vilken indelning av arbetsmarknadsområden som är korrekt. Det

Läs mer

Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D)

Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D) Stockholm 2015-06-10 Arbetsmarknadsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 111 21 Stockholm Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta en särskild

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap I den här skriften får du råd om vad en heltäckande fortbildning

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Bakgrund Ovanstående Samordningsförbund bildades den 1 januari 2011, bildandet gjordes genom en ombildning av Samordningsförbundet i Kristianstads

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Regler för upphandling i Sollentuna kommun Antagna av kommunstyrelsen 2011-03-23, 60 Reviderade av kommunstyrelsen 2012-11-28, 202 att gälla från 2013-04-01 Reviderade av fullmäktige 2013-09-18, 99.

Läs mer

Projektet Stödstruktur för socialt företagande

Projektet Stödstruktur för socialt företagande PROJEKTBESKRIVNING 10-11-15 Projektet Stödstruktur för socialt företagande 1. Uppdrag Samordningsförbundet Umeå beslutade att bevilja medel till en förstudie som bl.a. syftar till att utreda en projektidé

Läs mer

FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG UPPHANDLING AV UTVÄRDERING AV REGIONALFONDSPROJEKTET START-UP STOCKHOLM

FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG UPPHANDLING AV UTVÄRDERING AV REGIONALFONDSPROJEKTET START-UP STOCKHOLM FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG UPPHANDLING AV UTVÄRDERING AV REGIONALFONDSPROJEKTET START-UP STOCKHOLM 1. INFORMATION OM UPPHANDLINGEN 1.1. Upphandlande organisation Upphandlande organisation är Stockholms NyföretagarCentrum

Läs mer

SFI som matchningsverktyg

SFI som matchningsverktyg Region Värmland Britta Zetterlund-Johansson SFI som matchningsverktyg Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland, Arbetsförmedlingen och länets kommuner startar upp ett stort projekt för att underlätta för

Läs mer

Ekonomiavdelningarna i Göteborgs Stads stadsdelar inbjuder till uppsatsteman vårterminen 2015.

Ekonomiavdelningarna i Göteborgs Stads stadsdelar inbjuder till uppsatsteman vårterminen 2015. Ekonomiavdelningarna i Göteborgs Stads stadsdelar inbjuder till uppsatsteman vårterminen 2015. Vi erbjuder dig ett uppsatstema inom följande områden: Utvärdering av genomförda förändringar Strategiska

Läs mer

Rapport: Så ska EU:s upphandlingsdirektiv implementeras. Foto: Daniel Wadenius

Rapport: Så ska EU:s upphandlingsdirektiv implementeras. Foto: Daniel Wadenius Rapport: Så ska EU:s upphandlingsdirektiv implementeras Foto: Daniel Wadenius Foto: Daniel Wadenius inköpscentraler och dynamiska inköpssystem ska användas. Direktiven anger också att e-upphandling ska

Läs mer