Hur kan EU:s miljoner sänka ungdomsarbetslösheten?

Transkript

1 US1000, v 1.0, (13) Hur kan EU:s miljoner sänka ungdomsarbetslösheten? Dokumentation från Rundabordssamtal i Almedalen 2012 Susanne Zander Coordinator , susanne.zander@ungdomsstyrelsen.se Ungdomsstyrels en Box Stockholm Medborgarplatsen 3 tfn fax info@ungdomsstyrelsen.se

2 (13) Förord Detta är en sammanställning av Temagruppen Unga i arbetslivets rundabordssamtal i Almedalen 2012 kring hur EU:s miljoner kan hjälpa till att sänka ungdomsarbetslösheten. De synpunkter som lyftes kommer att bli en del av det underlag som Sverige har i diskussionen kring den kommande programperioden I samtalen lyftes i korthet följande; 1. Det finns ett behov av en bättre koppling till det regionala utvecklingsarbetet när det gäller strategier för tillväxt och utvecklingen av kompetensplattformar. 2. Utveckla en struktur som garanterar ett nationellt lärande från samtliga arbetsmarknadsinsatser för unga. En tydlig strategi för utvärdering så projektresultat kan aggregeras. En tydlig mottagare av utvärderingarna som kan sammanställa och sprida denna kunskap något som liknar temagrupper - men i en reguljär verksamhet som kan förvalta kunskapen långsiktigt. 3. Det är viktigt att socialfondens medfinansieringsstruktur gör det möjligt för aktörer från alla sektorer att vara medfinansiärer i projekt riktade till prioriterade målgrupper som unga som varken arbetar eller studerar. Den lösning som finns idag där deltagarens ersättning blir medfinansiering hindrar många aktörer att driva verksamhet för målgruppen då unga ofta har en låg eller obefintlig ersättning. 4. Nästa programperiod bör prioritera projekt som kombinerar kompetensutveckling för anställda och en ökad arbetskraft (PO1 och PO2). Det är viktigt att en verksamhetsutveckling inte begränsas av hinder för komptensutveckling av personal i de verksamheter det gäller. 5. Programmet bör prioritera och möjliggöra förebyggande verksamhet. Framförallt inom utbildningssektorn för att förhindra att unga lämnar grundskola eller gymnasium utan fullständiga betyg. Maria Nyman Temagruppens ordförande

3 (13) Inledning Ungdomsarbetslösheten är inte bara ett problem på pappret. Varje dag vaknar över hundra tusen unga till ytterligare en dag utan arbete eller studier. Så har de haft det i minst ett år. Många av dem har inte avslutat gymnasiet och många har inte ens gått ut grundskolan. Andra har föräldrar med missbruksproblem eller har själva hamnat i destruktiva vanor. Temagruppen Unga i arbetslivet bjöd in ledare från näringsliv, offentlig- och civil sektor till ett rundabordsamtal kring frågan hur vi kan rusta både unga och arbetsgivare så att fler vägar in i arbetslivet skapas. Detta dokument är en sammaställning av de synpunkter som framkom i samtalen och ska användas som ett underlag för formuleringen av och inriktningen på de prioriteringar Sverige gör under nästa programperiod för Europeiska Socialfonden. Värdar för samtalet var Per Nilsson och Åsa Lind, generaldirektörer för Ungdomsstyrelsen och Svenska ESF- Rådet. Med på samtalet var cirka 85 deltagare deltagarförteckningen är alltså inte komplett. Resumé Maria Nyman, vikarierande enhetschef på Ungdomsstyrelsens enhet för kommunal och nationell ungdomspolitik hälsade välkomna. Där efter presenterade hon syftet med rundabordsamtalet, nämligen att temagruppen söker de inbjudna aktörernas inspel på hur Europeiska Socialfonden skulle kunna fungera på ett mer effektivt sätt för att få fler unga i arbete under nästa programperiod. Hon berättar också kortfattat vad som kom fram när temagruppen för ett år sedan bjöd in till ett samtal med rubriken ska näringslivet fixa ungdomsarbetslösheten?. Åsa Lindh, generaldirektör för Svenska ESF-rådet berättade sedan om Socialfondens syfte och vad som åstadkommits hittills under den innevarande programperioden som avslutas Hon berättade också att processen att formulera ramarna för nästkommande programperiod har påbörjats av Arbetsmarknadsdepartementet. Per Nilsson, generaldirektör för Ungdomsstyrelsen inleder med att berätta om situationen för unga på arbetsmarknaden idag och varför Ungdomsstyrelsen tillsammans med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialstyrelsen, Skolverket, SKL och valt att driva temagruppen. Inger Ashing, ordförande i temagruppens styrgrupp presenterade vissa slutsatser från temagruppens arbete att samla och sprida erfarenheter från ungdomsprojekt inom Europeiska Socialfonden och motverka strukturella hinder för ungas etablering.

4 (13) Malin Ripa CSR-ansvarig på Volvo AB och Kjell-Åke Nilsson från Sparkbaken Nord berättar om sina respektive företags insatser för att bidra till sänkt ungdomsarbetslöshet. Ett rundabordsamtal inleds där deltagarna runt borden ombads besvara frågorna: Hur kan EU:s miljoner sänka ungdomsarbetslösheten? Var anser du att pengarna gör mest nytta? Diskussionerna kring borden dokumenterades och resultatet har sammanfattats i det här dokumentet.

5 (13) Hur kan EU:s miljoner sänka ungdomsarbetslösheten? Hitta metoderna som fungerar bättre system för att dokumentera och identifiera metoder som fungerar redovisa effekter så resultat kan jämföras göra utvärderingar kopplade till utlysningar inte enskilda projekt Hinder Strukturer som hindrar att bara tillåta offentlig medfinansiering hinder för privat och ideell sektor strukturer stödjer stuprör och inte individer unga harlåg eller ingen ersättning som försvårar arbetet med den mest prioriterade målgruppen Arbetsförmedlingen visar litet intresse för att utveckla sin verksamhet i samverkan med andra Öppna för nya aktörer och samarbeten samarbete över gränserna företag som driver utbildningar vill koppla till arbetslivet gemensamma projekt offentligt och privat skolvärlden måste bli en del av Socialfonden familjerna och generationsövergripande satsningar kompetensplattformarna blir naturliga noder för kompetensutvecklingsbehov och praktiksamordning regionalt SFI:ns privata aktörer bör kunna kombinera utbildning och arbete Samordningsförbunden viktiga aktörer och plattformar fokus på utveckling av SYV Skapa nya strukturer tänk om kring innovitet (koppla till organisation mer än metod) öka ungas delaktighet i projektplaneringen alternativa studievägar för unga till exempel distansundervisning utveckla strukturer för matchning ge unga kontakteroch nätverk mentorsprogram bör utvecklas riv murarna mellan olika sektorer ge af uppdrag inom esf Satsa ge projekten förutsättningar satsa på transnationella utbyten av erfarenheter och deltagare det är viktigt med långsiktighet, femåriga projekt se över medfinansieringen och överväg nationell medfinansiering via af/fk/kmv/sis

6 (13) Målgruppen Större fokus på ungdomars kunskaper och synpunkter, i samband med uppstart av projekt. Man måste bemöta alla dessa människor som behöver jobb som individer och inte som en homogen grupp som till exempel långtidssjukskrivna. Man bör ha program för individer. Utmaningen är utanförskapet. Om vi har välfungerande vuxna så får vi även välfungerande barn. Kan alla klara skolan utan stödet hemifrån? Är det skolan eller allt runt omkring som påverkar? Om man inte kan språket, hur utnyttjar man de som kan 4 andra språk? Hur får man upp ögonen hos företagen så de kan dra nytta av all den kunskap som finns? Största problemet är alla de unga som har arbetslösa föräldrar. Hos dem har det byggts in en kultur att vara arbetslös. För dessa ungdomar är det inte att gå till jobbet som är det vanliga. De vet inte vad det innebär med ett jobb, och vad det innebär att passa tider och så. Unga har för lite kunskaper om utbildning och arbetsmarknad när de har gått ut gymnasiet. Vi måste ge dem mer kunskap under gymnasietiden, detta kommer hjälpa dem in på arbetsmarknaden. Det är även viktigt att unga får komma in på arbetsmarknaden tidigare. Förr i tiden började man sommarjobba när man var nu börjar man sommarjobba när man är 18 år gammal. Sommarjobb tidigt är bra det ger ungdomar erfarenhet och kontakter vilket är viktigt för att man ska komma in på arbetsmarknaden och får jobb, mycket jobb får man genom kontakter. ESF-relaterat Förändra medfinansieringsstrukturen. Grundproblemet ligger i att de personer som inte uppbär ersättning från kommun/försäkringskassa/annat, inte har möjlighet att delta i projekten. En önskan om att nyttja nationella medel och öppna även för annan medfinansiering. Det är svårt för ideella aktörer att arbeta med de aktuella frågorna på grund av medfinansieringsen konstruktion. Här vore det bra med en bättre och tydligare strategi i nästa programperiod. För ideella organisationer vore det överlag bättre med organisationsbidrag framför projektbidrag. Det behöver finnas en större tillit till att ideella aktörer kan utföra ett bra arbete med något större frihet. Ser problem med att projektansökan ska göras så detaljerad före det att verksamheten kommer igång. Det är viktigt att kunna förändra projektet

7 (13) under tidens gång för att kunna möta olika behov. Det blir problem med för detaljerad styrning. Ett exempel på det är Arbetsförmedlingens arbete när one size fits all. Man bygger ett system som fungerar för kanske 80 procent av de som deltar i verksamheten, men de övriga 20 procenten som har det som svårast är inte behjälpt av arbetet i tillräckligt hög grad. Man bör ge större förtroende till lokala organisationer/aktörer att utvecklas individuellt. Förenklade regler gällande möjligheter att förändra projekt under projektets gång, i syfte att skapa mer dynamiska projekt. Mer långsiktighet: Av unga upplevs inte sällan projekten komma in och försvinna lika fort. Legitimiteten för projektet hos målgruppen saknas på grund av detta. Lägre krav på innovativetet, i meningen att varje nytt projekt skall särskilja sig från tidigare projekt. Syftet med detta är att bibehålla det som fungerar och göra mer av det. Låta projekt överlappa varandra, i syfte att bibehålla personal och kunskaper från projekten. Längre projektperioder, i syfte att få ett mer genomarbetat projekt. Upp till fem år. För att tänka mer långsiktigt, sluta använda ordet projekt och kalla det istället t verksamhetsutveckling. Många unga har inte det minsta intresse av att starta företag, så det känns som något man bara kan lägga en viss del av pengarna på då alla inte berörs av den typen av verksamhet. Lösningar över tid, inte bara fastna i kortsiktiga projekt. Det är ju viktigt att man tittar långsiktigt på sådana här insatser. Vissa vinster kanske inte kommer förrän efter 25 år.

8 (13) Förebyggande arbete Det är viktigt att unga får gymnasiekompetens. Exemplet med ungdomskontrakt från Västerås är bra där kan man läsa upp sina betyg och samtidigt få en praktikplats, för praktiken får ungdomarna lön. Det är viktigt att få stöd att klara gymnasiet redan på gymnasiet. Barn som har problem hemma, funktionshindrade och ungdomar med dåliga betyg är överrepresentera bland det unga som inte har ett arbete. Det är bättre att hjälpa dem redan på gymnasiet så man slipper reparera problemet sen. Samtidigt som man hjälper ungdomar redan på gymnasiet, måste man även erbjuda dem hjälp senare också för de som inte blir hjälpta tidigt. Att ha en bra Yrkesvux är bra och viktigt. Det är bra att ge nyexaminerade praktikplatser, detta är ett bra steg för att få in dem på arbetsmarknaden det får inte jobb direkt annars. Förståelse för eleverna om varför man har prao/praktik redan i tidiga år. Och bättre uppföljning när man har praktik i vuxen ålder. Vad har eleven för anlag, vad skulle personen passa som och kan man utgå från detta när man hittar praktikplatser även i tidig ålder? Menar att företagen inte bara en gång i tredje året på gymnasiet skall besöka eleverna utan det skall finnas ett närmre samarbete redan tidigare. Det är ju jätteviktigt med brett kontaktnät. Detta skapar problem för dem som till exempel har arbetslösa föräldrar utan kontaktnät. För dem spelar det civila samhället en viktig roll. Jag vet till exempel där fotbollen spelat jättestor roll, där fotbollsledaren kunnat hjälpa till och betytt. Nu kan man ju inte begära det från alla, men det är väldigt betydelsefullt. Då behövs det resurser för att stötta dem som inte har stöd hemifrån. Det politiska har stort ansvar så att inte ungdomar blir av med ersättning när de tar praktik. Detta uppstår också när de tar utlandspraktik. Man ska ju aldrig behöva fundera på konsekvenserna när man tar ett jobb, med stämplingsdagar och så. Och detta har vi som politiker ett ansvar för. European Minds utvärderingar visar att flera projekt har svårt att få medfinansieringen gå ihop. En gräns om 60 procents medfinansiering är för högt, och många projekt har haft svårighet, och en del fått lägga ner i förtid. Nästa period bör vara mycket tydligare fokus på transnationellt utbyte, ett exempel på hur det kan göras kommer finnas bland de nu sjösatta drop outprojekten. De kommer använda andra finansieringskällor och bli ett flaggskeppsprojekt inom en annan fond, vilket underlättar betydligt.

9 (13) Metodutveckling Fokusera det som ungdomarna är bra på, inte på allt som inte fungerar. Fokusera inte på funktionsnedsättningen eller det som inte fungerar eller som är hinder eller problem. Där är Arbetsförmedlingen väldigt dåliga idag, då de fokuserar på problemen. ESF-projekten möjliggör just detta att få pröva metoder. I projekten ges tid, och där samlas engagerad personal. Något som brister idag är att vi inte kan redovisa effekter av arbetet på ett bra sätt, som verkligen ger möjlighet att jämföra resultaten från olika verksamheter och projekt. Ett stort problem som måste lösas till nästa programperiod för socialfonden är medfinansieringslösningarna, som det ser ut nu blir unga år lidande på grund av låga ersättningar (det saknas idag incitament både för unga själva och projekten). Om en liknande medfinansieringskonstruktion finns nästa gång bör skolpengen kunna användas. Mer om detta finns i rapporten Vem bryr sig. Även om det är svårt att mäta effekter och resultat finns den några framgångsfaktorer som kan lyftas fram: det är enklare för dem som haft ett arbete att få ett arbete, det är bra att ha höga förväntningar på deltagare, de unga som uppbär A-kassa har också en mer fördelaktig position där de därmed blir mer attraktiva för Arbetsförmedlingen. Vidare vore det bra med möjlighet att vara mindre detaljerad i en projektansökan för att kunna anpassa verksamheten eftersom utifrån de deltagare som kommer till verksamheten och förändringar i omvälden. Vore också intressant med större långsiktighet överlag lokalt, organisationsbidrag är en sådan variant. Om projekt så kanske femårsperioder vore bättre än treårsperioder. Omvärld Arbetsförmedlingen matchning av ungdomar och jobb måste bli bättre. Sommarjobb till ALLA borde vara en rättighet. Det skulle leda till självförtroende och energi till unga. Studie och yrkesvägledarnas roll borde ses över. De (eller vem nu rollen skall ligga hos) bör även jobba med att titta på vad eleverna är bra på, vad de VILL och att rusta dem bättre för vad de går till mötes efter skolan eller vid avhopp från skolan. Ofta det som ses som fritidsintressen är också det som blir framtida karriärområden. Man kan ju se att framgångsrika företag skapas just av intressen. Jag besökte för några dagar sedan och träffade en deltagare som inte ville göra något när de frågade vad han ville göra. De höll på och lirkade. Till slut frågade de honom vad han hade för fritidsintressen och det kom till slut fram att han hade en EPA-traktor som han var väldigt intresserad

10 (13) av. På så sätt så fångade man upp hans intresse för bilar, vilken man sen kunnat spinna vidare på. Han var iväg till Danmark Och nu har han fått jobb till slut. Det finns ju exempel, det finns ju till och med skolor som startats för elever med IG Sparbanksstiftelsen har ju fördelen av att inte vara ett aktiebolag med krav från ägarna om utdelning och resultat. Detta möjliggör att använda vinst till annat än aktieutdelning till ägarna. På så sätt kan man använda medel till att dela ut till ideella organisationer just i sådana här exempel. Jag besökte Bergslagen nyligen där man från Sparbanken kunnat göra just detta. Vid till exempel företagsträffar, om det var Norberg tror jag, så vid en sådan träff så kunde man prata om att det är våra ungdomar. Och då blir det mer en fråga om att om jag tar emot praktikanter, hur många kan du ta emot då. Det blir ett engagemang som är kopplat till orten. Det jag brukar göra är att få ungdomar att engagera sig i olika föreningar för att tillvarata engagemang. Och inte minst så ger det ju något man kan skriva in i Cv:t för dem som tror att de inte har något att skriva in. Det vi på Ungdomsstyrelsen funderat mycket på just nu är när man vet om det är värt att skala upp ett lokalt projekt och säga att det ska kunna köras på flera orter i landet. Blir de lönsamma som nationella, eller fungerade de bara lokalt. Det är bra med Arbetsförmedlingens stöd till arbetsgivare för att kunna ta emot praktikanter. Företagen måste tycka att det är enkelt att ta emot praktikanter och detta stöd bidrar till detta. Max hamburgerrestauranger har byggt en metod som bygger på att låta åringar, när de kommer in som anställda på Max, se sig själva som chefer och ledare. Vi rekryterar alltså inte chefer, utan alla har samma chans till detta. Frågan är nämligen hur vi stärker unga i ett tidigt skede i processen. Detta är något som är viktigt för staten att fundera på. Just detta att stärka dem och deras drivkraft. Vi identifierar vad man är duktig på. Det intressanta är att den drivkraft som lockas fram hos individen, den skapar lönsamhet hos företagen, och också lönsamhet för staten. Samverkan Vore en intressant idé med en nationell samordnare kring ungdomsarbetslöshet. I projekten kan det ibland bli felfokus där man jagar finansiering snarare än fokusera på deltagarnas behov. Kanske går det hitta en annan finansieringsmodell nästa gång som tar bort detta. Det är idag för mycket stuprörstänkande på alla nivåer, medan ungdomsfrågan är tvärsektoriell. Det vore intressant med ett ungdomsdepartement på nationell nivå där frågorna skärs på ett sådant sätt, detta vore en tydlig signal som sedan möjligen kan sippra ner till lokala

11 (13) politiska nivåer. Dagens skarpa departementsindelning har sin återspegling i det lokala arbetet. Det Nationella Nätverket för Navigatorcentrum lyftes fram som ett gott samarbete. Ett gemensamt problem man har är samarbetet med Arbetsförmedlingen, de beskrivs vara den mest otrogna partnern man kan tänka sig. Från kommunens håll efterlyser man tydligare tvång/krav för dem att samarbeta. Arbetsförmedlingens ryckighet när det gäller prioriteringar gör det svårt med samverkan. Mer fokus på samverkansprojekt där det offentliga och civila/privata samverkar. Det civila/privata står för frontarbetet (operativa) och det offentliga för infrastrukturen (till exempel, ansökningar med mera). Borde vara bättre samverkan mellan olika aktörer för att göra det enklare att starta kooperativ/företag för unga.

12 (13) Deltagare (föranmälda) LUF Unga in Riksförbundet Attention Sparbankernas Riksförbund Riksförbundet Attention Vision ICA Furuboda arbetsmarknad KDU Arbetsförmedlingen LSU Sveriges Ungdomsorganisationer Coompanion Akademikerförbundet SSR Bemanningsföretagen ESF Tema Unga Fryshuset Svenskt Näringsliv Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap Svenskt Näringsliv Tema Unga Grön Ungdom AB Volvo Tema Unga ESF Handikappförbunden SSU Arbetsmarknadsdepartementet Tema Unga Swedbank Tema Unga SKL Hela Människan Max hamburgare Alexandra Mogren Andre Nilsson Andrea Gidoff Anki Sandberg Anna Krusinger Anna Norrman Annika Strandhäll Birgitta Roos Daniél Tejera Emil Öberg Emily Svärd Felix König Gun-Britt Mårtensson Hanna Rönnblad Heike Erkers Henrik Bäckström Håkan Forsberg Inger Ashing Johan Oljekvist Karin Ekenger Kenneth Abrahamsson Klas Johansson Li Jansson Lidija Kolouh Linnea Fougman Lisa Rönnblad Lorentz Tovatt Malin Ripa Maria Johannessen Maria Nyman Mats Andersson Mikael Klein Morgan Eklund Niklas Gillström Oscar Svensson Patricia Kempff Per Nilsson Per-Arne Andersson Petra Åström Pär Larshans

13 (13) Telge AB Tema Unga ESF Sparbankernas Riksförbund Ratio Samordningsförbundet Delta Svenska muslimer för fred och rättvisa Ungdomsstyrelsen Vision Trelleborgs kommun Trelleborgs kommun European Minds Stefan Hollmark Susanne Zander Tommie Östlund Åsa Lindh Annika Koponen Annette Andersson Ola Andersson Yasri Khan Gerhard Holmgren Peter Andersson Cecilia Lejon Ina Liljeberg Mikael Håkansson