För en inkluderande arbetsmarknad i Uppsala Län.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "För en inkluderande arbetsmarknad i Uppsala Län."

Transkript

1 För en inkluderande arbetsmarknad i Uppsala Län. Delrapport: Arbetsgivarperspektivet. ESF-FÖRSTUDIE, DELRAPPORT ARBETSGIVARPERSPEKTIVET May 12, 2014 Charlotta Ahlström, Arbetsförmedlingen och Anna-Lena Holmberg, Försäkringskassan 10

2 I. Bakgrund... 2 II. Arbetsförmedlingen... 3 A. Arbetsförmedlingens insatser för att öka antalet anställda med funktionsnedsättning... 4 B. Supported Employment (SIUS)... 5 III. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU)... 6 A. IFAU:s tidigare undersökningar ur ett arbetsgivarperspektiv... 6 IV. Svenskt näringsliv... 7 V. Kommuner och landsting... 7 A. Kommunernas och Landstingets roll som arbetsgivare... 8 B. Kartläggning i kommuner och landsting... 8 VI. Arbetsgivares attityder... 9 VII. Arbetsgivare i små företag A. Arbetsgivarens ansvar för rehabiliteringsprocessen B. Försäkringskassans ansvar för rehabiliteringsprocessen C. Intervjuer med arbetsgivare i små företag D. Arbetsgivarens förväntningar på andra aktörer VIII. Arbetsgivarens insatser i rehabiliteringskedjan IX. FunkA-utredningen A. FunkA-utredningens förslag Slutsatser och diskussion Referenser

3 I. Bakgrund Regionförbundet i Uppsala län genomför ett samverkansprojekt under perioden januari 2014 till och med oktober 2014 som finansieras av Europeiska Socialfonden (ESF). Projektet genomförs inom Uppsala län tillsammans med samtliga kommuner i länet, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelsen, Landstinget, Samordningsförbundet i Uppsala län och Migrationsverket. Projektet är en förstudie och ska arbeta för att få fram en gemensam helhetsbild över länets sociala och arbetsmarknadsmässiga utmaningar. Det övergripande målet med förstudien är att identifiera utanförskapet bland invånarna i Uppsala län för att på sikt ge fler möjlighet att delta i arbets- och samhällsliv. Resultatet ska ligga till grund för hur länet på ett bättre sätt än tidigare ska kunna använda medel från ESF under den nu aktuella programperioden, Målet är att utanförskapet ska motverkas och minska i länet. De målgrupper som ESF pekar ut i aktuell programperiod är unga, sjukskrivna, långtidsarbetslösa samt nyanlända. För att fler människor ska få möjlighet att delta i arbetslivet behöver vi förutom kunskap om individerna även ha kunskap och förståelse för vad arbetsgivare har för behov när det gäller att anställa individer från de grupper som ESF pekat ut. Vi har därför tagit del av tidigare forskning inom området. De frågeställningar vi utgått från är; vilket stöd behöver arbetsgivare för att vara intresserade av att anställa personer från dessa grupper? Vilket stöd behöver arbetsgivare när förutsättningarna för en anställd förändras så att personen kan behålla sin anställning? Hur ser då situationen för personer med nedsatt arbetsförmåga ut på arbetsmarknaden idag?. Statistiska Centralbyrån (SCB) gör på uppdrag av Arbetsförmedlingen en årligen återkommande undersökning av situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning. Resultatet finns i rapporten Situationen på arbestmarknaden för personer med funktionsnedsättning Undersökningen omfattar personer i åldern år som är folkbokförda i Sverige. Cirka 84 % av befolkningen i ålder år tillhör arbetskraften 2013 vilket motsvarar omkring 5 miljoner personer. Drygt 16 % av befolkningen i åldern år uppger att de har någon funktionsnedsättning. Det motsvarar nära en miljon (cirka ) personer. Bland personer med funktionsnedsättning bedömer 70 procent att funktionsnedsättningen medför nedsatt arbetsförmåga. Kvinnor bedömer i högre utsträckning än män att deras funktionsnedsättning medför nedsatt arbetsförmåga, 74 procent bland kvinnor jämfört med 65 procent bland män. Närmare 70 % av sysselsatta personer med funktionsnedsättning arbetar inom privat sektor, cirka 20 % inom kommunal verksamhet och resterande inom stat och landsting. Personer som har en funktionsnedsättning kan behöva stöd eller anpassade arbetsförhållanden för att få en fungerande arbetssituation. I SCBs undersökning tillfrågades sysselsatta personer med funktionsnedsättning om de har behov av något av följande stöd och anpassningar för att kunna utföra sitt arbete: personligt biträde, anpassade arbetshjälpmedel, särskild lokalanpassning, anpassad arbetstid och arbetstempo, anpassade arbetsuppgifter eller något annat. Närmare 80 % av de tillfrågade uppger att de har behov av anpassade arbetsförhållanden eller stöd för att kunna utföra sitt arbete. 2

4 II. Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen har sedan 2002 ett samlat ansvar, sektorsansvar, för funktionshindersfrågor inom arbetsmarknadspolitiken. (ARBETSFÖRMEDLINGENS ÅTERRAPPOTERING 2014, EN STRATEGI FÖR GENOMFÖRANDE FUNKTIONSHINDERSPOLITIKEN T AV, 2014) Regeringen beslutade i juni 2011 om en strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken i Sverige under Arbetsförmedlingen har här två givna inriktningsmål för arbetsmarknadspolitiken: Sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska öka. Matchningen mellan arbetssökande personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och lediga arbeten ska vara effektiv. Antal inskrivna med funktionsnedsättning som andel av samtliga inskrivna har ökat med två procentenheter från 26 procent i december 2012 till 28 procent i december 2013, vilket är en ökning med personer. Parallellt har det totala antalet inskrivna minskat med personer. En satsning som påbörjades år i samband med ett förnyat arbete kring arbetsgivare och arbetssökande långt från arbetsmarknaden - är utvecklingen av ett samarbete med arbetsgivare och arbetssökande på lokal och central nivå, Nationella kunder, där arbetsgivare kan anställa sökande som är svagt rustade eller som av andra skäl inte kommer in på arbetsmarknaden. I Arbetsförmedlingens uppdrag är ett av de främsta målen att underlätta för sökande att få ett arbete, då specifikt sökande som står långt från arbetsmarknaden. En stor framgångsfaktor i detta arbete är att Arbetsförmedlingen har bra och förtroendeingivande kontakter med arbetsgivare i hela landet. Arbetsförmedlingen har en heterogen målgrupp av sökande att arbeta med där arbetet kan skilja sig åt beroende på sökandes behov av stöd och coachning i jobbsökandet. Cirka 60 procent av de inskrivna är sökande som har utökade behov av stöd för att söka arbete och har svårt att förankra sig på arbetsmarknaden. Utöver den förmedlingshjälp som Arbetsförmedlingen erbjuder till samtliga inskrivna erbjuds mer omfattande insatser till de arbetssökande som står långt ifrån arbetsmarknaden eller som har andra särskilda behov. Genom att prioritera insatserna till de grupper som riskerar att bli långvarigt arbetslösa kan myndigheten se till att fler av dem blir anställningsbara. De insatser som kan komma ifråga är bland annat täta kontakter med arbetsförmedlare, vägledning, rehabiliterande insatser, kompletterande arbetsförmedlingstjänster, arbetspraktik, arbetsmarknadsutbildning och olika typer av lönesubventioner. Arbetsförmedlingen arbetar aktivt med att ackvirera platser till personer som står långt från arbetsmarknaden. Ackvirering av arbete sker genom att efterfråga arbete hos en arbetsgivare för en specifik arbetssökande där arbetsgivaren inte anmält ett rekryteringsbehov. Vid ackvirering av plats erbjuder Arbetsförmedlingen ofta någon form av lönesubvention i samband med anställning till arbetsgivaren. Lönebidrag lämnas till anställningar på den reguljära arbetsmarknaden. (http://www.riksrevisionen.se/pagefiles/17920/rir_2013_6_rapport_anpassad.pdf) 3

5 (http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.1bb00beb13eefdbe4bc3595/arbetsgivarkonta KTER.pdf) A. Arbetsförmedlingens insatser för att öka antalet anställda med funktionsnedsättning För att förstärka arbetsgivarrelationerna och få ett ökat samarbete med företag och organisationer har Arbetsförmedlingen byggt upp ett strukturerat arbete med flera stora nationella arbetsgivare på en övergripande nivå. En stor fördel med detta samarbete är att kunna tillhandahålla en enda ingång till Arbetsförmedlingen för dessa arbetsgivare. I samband med samarbetet har det utarbetats en nationell strategi som syftar till att utveckla och anpassa Arbetsförmedlingens metoder. Detta för att bättre tillvarata och matcha den kompetens som finns hos de prioriterade grupperna: ungdomar, långtidsarbetslösa, personer med funktionsnedsättning, samt nyanlända och utrikesfödda som inte är etablerade på den svenska arbetsmarknaden. Samarbetet och överenskommelserna innebär inte att företagen binder sig att erbjuda praktik eller anställning. Istället bygger samarbetet mellan Arbetsförmedlingens enhet Nationella kunder och de olika företagen på företagens behov av rekrytering, vilket kan variera med tiden. ((http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.1bb00beb13eefdbe4bc3595/arbetsgivarkontakter.pdf)) För att öka andelen arbetsgivare som anställer personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och personer som har svag förankring till arbetsmarknaden har följande insatser genomförts: En informationssatsning till Sveriges arbetsgivare - Se kraften! med syfte att marknadsföra personer med nedsatt arbetsförmåga. Utveckling av målinriktade arbetsgivarkontakter. En utökad satsning på fler SIUS-konsulenter. År 2011 startade kampanjen Se kraften! som är en utmaning till alla Sveriges arbetsgivare att göra mer för att anställa fler personer med funktionsnedsättning. Kampanjen fokuserade på fyra punkter; rekrytera, introducera, sprida kunskap samt att synliggöra. Arbetsförmedlingens uppgift är att få arbetsgivare att titta mer på kompetens och personlighet än på hinder. Arbetsförmedlingen möjliggör detta med hjälp av anställningsstöd och ekonomiskt stöd till arbetsgivare som väljer att anställa. Kampanjen innebar även att lyfta fram att Arbetsförmedlingen kan erbjuda arbetsgivare hjälp vid introduktion av medarbetare, samt att det är viktigt att företagen informerar hela sin personal att de gärna anställer funktionsnedsatta. Antalet funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga som har fått arbete har ökat från år 2012 till och med år 2013 med 15 procent. De ökade siffrorna visar att informationskampanjen, och Arbetsförmedlingens övriga arbete med att prioritera arbetssökande som har funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga, haft en positiv inverkan på arbetsgivarnas vilja till att anställa fler personer med funktionsnedsättning, trots en vikande konjunktur. 4

6 B. Supported Employment (SIUS) Supported employment är en metod för särskilt stöd vid introduktion till en anställning. Stödet är individuellt och ges av en stödperson. I metoden ingår såväl förberedelser som uppföljningsstöd. Genom metoden ges stöd till både till den arbetssökande/anställde och till arbetsplatsen/arbetsgivaren. Metoden supported employment har ursprungligen utvecklats för att ge ett särskilt stöd till personer med funktionshinder. Att ge arbetsplatsintroduktion med stöd har visat sig vara bra även för andra grupper med särskilda behov. Metoden har utvecklats i USA och Canada och bygger på en teori om att de flesta kan arbeta om rätta stödinsatser ges. Integration och normalisering genom anställning på den reguljära arbetsmarknaden är en viktig del i teorin. I metodens ursprungliga tillämpning ingår att den funktionshindrade får en reguljär anställning och stödpersonen inledningsvis utför arbetsuppgifter i produktionen till dess att den anställde kan klara av arbetsuppgifterna själv. Metodens tillämpning i Sverige kräver en viss anpassning till lagstiftningen på svensk arbetsmarknad. Det viktigaste avsteget som görs i den svenska modellen är att stödpersonen endast utför arbetsuppgifter i instruerande syfte. Metoden har utvecklats i Sverige genom försöksverksamheten Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd för funktionshindrade i arbetslivet (SIUS) under åren Metoden bygger på fem steg: sökandeanalys, ackvirera, arbetsanalys, introduktion och uppföljning. De olika stegen ska tillämpas utifrån den sökandes och arbetsplatsens behov av stöd. Under arbetet med denna delrapport har Charlotta Ahlström inhämtat erfarenheter från handläggare som arbetar som SIUS-konsulenter inom Arbetsförmedlingen om vad som är framgångsfaktorer då det gäller att få arbetsgivare att anställa personer med nedsatt arbetsförmåga. Erfarenheterna visar att det är viktigare att se till den arbetssökandes kompetens och vad den kan bidra med till arbetsgivare, samt att en långvarig förtroendefull relation mellan arbetsgivaren och arbetsförmedlaren är central för att personer med nedsatt arbetsförmågs ska få anställning. Framgångsfaktorerna för att få ut personer med funktionsnedsättning i lönearbete sammansattas nedan: Hitta de dolda jobben hos arbetsgivare du byggt upp ett förtroende hos. Skapa goodwill hos arbetsgivare, dessa sprider det goda exemplet vidare i sina nätverk. Se den sökande med arbetsgivarögon. Var tydlig mot arbetssökande med vilka krav som ställs av Svenska arbetsgivare, till exempel att komma i tid. Informera om och erbjud ekonomiskt stöd för att kompensera den delen som medför nedsatt arbetsförmåga. Praktik är ofta vägen till anställning. 5

7 För att bygga upp det viktiga förtroendet hos arbetsgivarna som är grunden för att få ut fler personer med nedsatt arbetsförmåga i arbete återges nedan viktiga erfarenheter: Skapa bra personliga möten med arbetsgivaren. Läs på om företaget, var intresserad, ställ frågor. Var tillgänglig och följ upp ofta. Var rak och ärlig mot arbetsgivaren om personens funktionsnedsättning. Avbryt praktik direkt om arbetsgivaren meddelar att det inte fungerar. Var lyhörd. Avsätt tid i mötet med arbetsgivare. III. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) I ett pressmeddelande på IFAUs hemsida framkommer att anställningsstöd är ett effektivt sätt att hjälpa långtidarbetslösa att komma ut i arbete, samt att arbetsgivarna har många funktioner på arbetsmarknaden. (http://www.ifau.se/sv/press/pressmeddelanden/anstallningsstod-gav-jobb/). Arbetsgivarna bestämmer efterfrågan på arbetskraft, påverkar lönebildningen samt skapar arbetsmiljöer. Kunskap om vad som påverkar arbetsgivarnas agerande är viktig för att förstå hur arbetsmarknaden fungerar, både på övergripande och individuell nivå. På arbetsmarknaden möter arbetsgivarnas efterfrågan utbudet av arbetskraft. Forskning visar att rekrytering ofta sker via nätverk och andra informella kanaler En viktig aspekt som IFAU har lyft upp då det gäller arbetesgivares vilja att anställa är riken för diskriminering. (http://www.ifau.se/sv/forskningsomraden/diskriminering/)det finns flera olika definitioner av begreppet diskriminering och när det kan anses förekomma. I sociologin är strukturell och institutionell diskriminering viktiga begrepp för att beskriva fenomen på grupp- och samhällsnivå. Ekonomiska modeller utgår ofta från individen. Man talar om att diskrimineringen är preferensbaserad alternativt statistisk. Preferensbaserad diskriminering handlar om att en arbetsgivare inte vill anställa personer med en viss egenskap. Den statistiska diskrimineringen kan beskrivas som ett rationellt agerande utifrån begränsad information: Om arbetsgivaren vet att en grupp sökande oftare brister i ett hänseende men inte kan avgöra i det enskilda fallet så väljer han eller hon bort alla i gruppen utan att ta hänsyn till individen. IFAUs forskning handlar om hur omfattande diskrimineringen är, varför diskrimineringen uppstår och vilka effekter olika typer av åtgärder har. En av slutsatserna är att effekter av diskriminering är viktiga att förstå, men kan vara svåra att belägga. A. IFAU:s tidigare undersökningar ur ett arbetsgivarperspektiv Helena Knutsson genomförde 2001 en undersökning ur ett arbetsgivarperspektiv. En pilotstudie vid Centrum för Handikappforskning i Uppsala visar att arbetsgivarna anser att ekonomiskt stöd är en förutsättning för att anställa personer med nedsatt arbetsförmåga, att arbetsgivarna upplever en brist på information före anställningen, samt att typen av funktionshinder inte spelar någon större roll för anställning. Rapporten är en sammanställning av en enkätundersökning riktad till 6

8 arbetsgivare. Frågorna rörde arbetsgivarnas erfarenheter av anställning av funktionshindrade personer med nedsatt arbetsförmåga (arbetshandikappade). Resultaten tyder på att en majoritet av arbetsgivarna som anställer arbetshandikappade får någon form av statligt stöd. De två vanligaste stödformerna är lönebidrag (60 %) och arbetsprövning/arbetspraktik (52 %). Arbetsgivarna anser också att dessa stödformer, tillsammans med ekonomiskt stöd för arbetshjälpmedel, är de åtgärder som bäst främjar anställning av arbetshandikappade. Undersökningen visar att arbetsgivare efterfrågar mer information om vilka myndigheter arbetsgivaren kan vända sig till och vilka statliga stöd man kan få. Knutsson studerade även vilka tidigare undersökningar som gjorts då det gäller arbetsgivaresperspektiv vid rekrytering och kom fram till att ingen tydlig fokusering på och analys av gränssnittet mellan arbetsgivare och arbetssökande med funktionshinder fanns. Vad gäller frågan om arbetsgivarnas inställning till funktionshindrade antyder översynen att arbetsgivare har en relativt negativ inställning till att anställa funktionshindrade och att de arbetsgivare som uttryckte detta tillhörde den privata tjänstesektorn. Inställningen till att anställa funktionshindrade var dock mer positiv i de så kallade skogslänen. IV. Svenskt näringsliv I kontakt med avdelningen Arbetsmarknadsfrågor på Svenskt Näringsliv betonas att arbetsgivare per definition inte anställer personer med olika former av funktionshinder/ långtidsarbetslösa, utan de personer som behövs och kan göra nytta i verksamheten till en kostnad som är försvarbar. Vad det i praktiken handlar om varierar stort mellan olika arbetsplatser, gemensamt är dock att det handlar om individen: Utbildning, Erfarenhet och Vilja, samt det svårfångade begreppet Social kompetens. Regelverket kring lönebidrag och andra lönestöd måste bli mycket enklare och betydligt mer förutsägbart för arbetsgivaren. Nystartsjobb är enligt Svenskt näringsliv det strålande undantaget. Svenskt näringsliv tycker att Arbetsförmedlingen kan göra mer för att bidra till bättre matchning och framhåller att Arbetsförmedlingen bör: sluta med att kategorisera och beskriva de arbetslösa som utsatta grupper och istället fokusera på vad respektive individ kan. använda möjligheten till individuellt anpassade och tidiga insatser. jobba närmare arbetsgivare. V. Kommuner och landsting Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) arbetar med funktionshindersfrågorna utifrån fler perspektiv. ( SKL; Funktionsnedsättning och arbete, vad gör kommuner och landsting?). Det handlar om kommunernas och landstingens roll som arbetsgivare, om kommunernas roll i arbetsmarknadspolitiken, om fysisk planering, tillgänglighet, samt utifrån ett folkhälsoperspektiv. 7

9 A. Kommunernas och Landstingets roll som arbetsgivare Frågan om att öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att få arbete är av stor betydelse för SKL. I förbundets inriktningsmål för kongressperioden finns angivet att SKL ska verka för att medlemmarna tar ett särskilt ansvar i rollen som arbetsgivare för funktionshindrade. Alla människor har en arbetsförmåga, utifrån olika förutsättningar och det är viktigt att arbetslivet är tillgängligt för alla. Det är angeläget att arbeta med attitydförändringar till funktionsnedsättning både i samhället i stort och i arbetslivet. Stora arbetsgivare bör ha större möjlighet än mindre att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att få en förankring i arbetslivet. Som stora arbetsgivare har kommuner, landsting och regioner därmed ett särskilt ansvar i förhållande till små arbetsgivare. Arbetsgivarens utgångspunkt är en väl fungerande verksamhet och i anställningssituationen är kompetens och kvalifikationer i fokus. En funktionsnedsättning får inte stå i vägen för en rättvis bedömning av den sökandes kvalifikationer. Kontakten mellan Arbetsförmedlingen och arbetsgivare är viktig och måste utformas på ett bra sätt. Det är viktigt att det finns lättillgänglig information om vilka möjligheter arbetsgivare har till olika former av stöd vid anställning av personer med funktionsnedsättning. Praktikplatser är en viktig insats för att öka möjligheter för personer med funktionsnedsättning att få arbete. Inriktningen kan vara att ge den enskilde möjligheten till arbetslivserfarenhet, prova på ett yrke eller vara ett led inför en anställning. B. Kartläggning i kommuner och landsting Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) genomförde under 2011 en enkätundersökning för att få en djupare bild av hur situationen i kommuner och landsting ser ut när det gäller anställda med funktionsnedsättning. Enkäten skickads till personalchefer i kommuner och landsting och det ställdes frågor om funktionsnedsatta i den egna verksamheten. De handlade både om vad man gör eller har gjort själv och vad som behöver förändras för att fler med funktionsnedsättning ska få en förankring i arbetslivet. De frågade också efter uppgifter om antalet anställda med funktionsnedsättning. Svaren visade med tydlighet att kommunerna och landstingen inte har den informationen samlad och skälet till det är att det varken är tillåtet eller önskvärt att registrera personer utifrån funktionsnedsättning. De tillfrågade personalcheferna hänvisar till Arbetsförmedlingen för uppgifter om hur många som är anställda med stöd hos dem. I enkäten fanns möjlighet att markera ett eller fler alternativ om vad som behöver förändras eller åtgärdas för att fler med funktionsnedsättning ska få en bättre förankring på arbetsmarknaden. De vanligaste svaren är höjt tak för lönebidraget och ett mer individualiserat stöd. Viktiga åtgärder som lyfts fram är ökade resurser hos Arbetsförmedlingen att stödja unga med funktionsnedsättning och lärlingsplatser till grupper med särskilda behov. Under fria kommentarer framkom önskemål om att det vore möjligt att få lönebidrag till personer som redan finns i organisationen, men som inte har full arbetsförmåga. Arbetsgivare efterfrågar anpassade utbildningar så fler personer med funktionsnedsättning får tillträde till dem och därmed möjlighet att få efterfrågad kompetens. 8

10 Nedan återges ett sammandrag på enkätfrågan: I dag finns en samstämmighet om att personer med funktionsnedsättning måste få en förankring på arbetsmarknaden. Vilka åtgärder anser du behövs för att nå en sådan målsättning? Höjt tak för lönebidraget 45 % Fler lönebidragsanställningar 39 % Mer individualiserat ekonomiskt stöd 39 % Lärlingsplatser som riktar sig till grupper med särskilda behov 37 % Ökade resurser hos Arbetsförmedlingen att stödja ungdomar med 37 % funktionsnedsättning Tydliga antagna handlingsplaner i kommuner och landsting 30 % Förstärk information omkring frågan till arbetsgivarna 30 % Utbildningsinsatser för arbetsgivare 22 % Annan åtgärd, ange vad 11 % Reglera ansvaret i lag, utöver det som redan finns 5 % Inget svar 4 % VI. Arbetsgivares attityder Tjänstemännens centralorganisation (TCO) har de senaste åren regelbundet undersökt arbetsgivares inställning till att anställa olika kategorier av arbetskraft som varit borta från arbetsmarknaden. Undersökningarna visar att arbetsgivarna blivit allt mer selektiva och att kraven på individen ökat. TCO har valt att kalla denna utsortering av människor på arbetsmarknaden för Jakten på superarbetskraften. Mätningarna har gjorts av SCB (Statistiska Centralbyrån) på uppdrag av TCO, 2007, 2009, 2010 och Vid undersökningen 2011 besvarades en enkät av arbetsställen med fler än 10 anställda. Man fick svar på arbetsgivarens attityd till att anställa personer ur olika grupper som yngre än 30 år, utlandsfödda inom Europa, utlandsfödda utanför Europa, personer med synliga funktionshinder, äldre än 55 år, långtidsarbetslösa samt sjukskrivna från annat arbete. De två grupper som arbetsgivare är mest negativa till att anställa är långtidsarbetslösa och sjukskrivna. Det visade sig att antalet arbetsgivare som är negativt inställda till att anställa personer som varit sjukskrivna har ökat markant. I tidigare undersökningar har siffran legat på omkring 55 % men i den senaste undersökningen når man 65 %. För arbetslösa så är motsvarande siffra 48 %. En slutsats som TCO har dragit av sina undersökningar är att arbetsmarknaden kraftigt har förändrats sedan krisen på 90-talet, både när det gäller jobbens faktiska kvalifikationskrav och när det gäller vilka krav som arbetsgivare ställer på de arbetssökande. De ser att utbildning har blivit viktigare i konkurrensen om jobben men också att frånvaro för individerna har blivit allt mer stigmatiserande på arbetsmarknaden. Dessa effekter förstärks under ekonomiska kriser och leder till långvariga problem även efter att krisen är över. Det finns en övertro på att utanförskapet ska minska automatiskt genom ökad ekonomisk tillväxt och insatser riktade mot arbetskraften. Istället, bedömer TCO, att mer kraftfulla satsningar bör sättas in för att öka arbetsgivarnas efterfrågan, även på den arbetskraft 9

11 som anses vara lägre kvalificerad. Det påtalar också vikten av att förkorta tiderna i frånvaro och att stärka arbetskraftens utbildningsnivå. VII. Arbetsgivare i små företag Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) genomförde 2012 en intervjustudie med arbetsgivare i små företag om deras erfarenhet av sjukskrivningsprocessen. Studien inriktade sig på sjukskrivningsprocessen i mindre företag, framförallt på företag med upp till 19 anställda. Intervjuer gjordes med 16 arbetsgivare i små företag avseende företagens rutiner vid anställdas sjukskrivning, företagens arbete med arbetsanpassning och omplacering, samt deras samarbete och förväntningar på Försäkringskassan i sjukskrivningsprocessen. Arbetsgivarna är aktiva i olika branscher och de anställda är både kvinnor och män. A. Arbetsgivarens ansvar för rehabiliteringsprocessen Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar för anställda som är sjukskrivna regleras i socialförsäkringsbalken. Där anges att arbetsgivaren ska, efter samråd med den försäkrade, lämna de upplysningar till Försäkringskassan som behövs för att den försäkrades behov av rehabilitering ska kunna klarläggas. Arbetsgivaren ska också svara för att de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering. Syftet med åtgärderna ska vara att den anställda kan fortsätta eller återgå i sitt arbete. Exempel på åtgärder som kan behöva vidtas kan vara förändringar i den fysiska arbetsmiljön, arbetsfördelningen, arbetsuppgifterna och arbetstiden. Andra exempel kan vara informationsinsatser, arbetsträning och arbetsprövning. I socialförsäkringsbalken hänvisar man till arbetsmiljölagen, som också innehåller bestämmelser om arbetsgivarens skyldigheter avseende arbetsanpassning och rehabilitering. I arbetsmiljölagen står det att arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika psykiska och fysiska förutsättningar och att den anställde själv ska ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egna arbetssituation. Arbetsgivaren har alltså ett omfattande ansvar för rehabilitering och arbetsanpassning genom socialförsäkringsbalken och arbetsmiljölagen. B. Försäkringskassans ansvar för rehabiliteringsprocessen Försäkringskassan har ett samordningsansvar för de personer som är sjukskrivna (30 kap socialförsäkringsbalken). Detta är reglerat i socialförsäkringsbalken och innebär att Försäkringskassan ska samordna och utöva tillsyn över de insatser som behövs för rehabiliteringsverksamheten. Om den försäkrade medger ska Försäkringskassan samverka med den försäkrades arbetsgivare, Arbetsförmedlingen, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och andra myndigheter som berörs av rehabiliteringen av den försäkrade. Vidare ska Försäkringskassan, i samråd med den försäkrade, se till att behovet av rehabilitering snarast klarläggs och att de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering. Försäkringskassans samordningsansvar innebär dock inte att Försäkringskassan ska ta över det ansvar som respektive rehabiliteringsaktör har för den försäkrade när det gäller genomförande och kostnader för insatser. 10

12 C. Intervjuer med arbetsgivare i små företag Resultaten från den intervjustudie med arbetsgivare i små företag som Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) genomförde 2012 sammanfattades i nedanstående fem punkter: Arbetsgivarna försöker finna möjligheter att anpassa arbetet under en kortare period för att främja återgång i arbete, men i ett längre perspektiv ser arbetsgivarna att det inte finns ekonomiskt utrymme för anställda som inte kan återgå i ordinarie arbete. De finns ofta ingen möjlighet att ha kvar dem som inte kan återgå i ordinarie arbete. Kontakterna mellan arbetsgivaren och den sjukskrivne följer inga fasta rutiner utan är till stor del personberoende. De som har bäst förutsättningar för att få ett aktivt stöd från arbetsgivaren är anställda som redan före sjukskrivningen har en god kontakt med arbetsgivaren, som har en kompetens som är svår att ersätta och som inte har en sjukdom som sätter ned förmågan till initiativ och kommunikation. Det är otydligt för arbetsgivarna vilken roll Försäkringskassan har i sjukskrivningsprocessen, och de ser inte Försäkringskassan som en given samarbetspartner och samordnare av denna process. Samtidigt förväntar sig arbetsgivarna att Försäkringskassan ska komma in tidigt i sjukskrivningsärenden Arbetsgivarna efterfrågar informationsutbyte och stöd i samband med aktuella sjukskrivningsärenden. Företagshälsovården har möjlighet att agera redan innan en anställd sjukskrivs och från dag 1 i sjukfallen. Företagshälsovården kan stå för ett väl genomtänkt upplägg av rehabiliteringsarbetet även för små företag. D. Arbetsgivarens förväntningar på andra aktörer I rapporten framkommer också arbetsgivarnas förväntningar på andra aktörer i rehabiliteringsprocessen. Arbetsgivarna önskar att få en tidig kontakt med Försäkringskassan och det har sin grund i att arbetsgivaren vill att den anställde ska komma tillbaka till arbetet så snart som möjligt. Som små företag är de sårbara i sin verksamhet, de vill kunna planera arbetet på arbetsplatsen och undvika bakslag i arbetsåtergången. Arbetsgivarna efterfrågar stöd och kompetens från Försäkringskassan i sitt arbete med sjukskriven personal. De vill veta om de gör rätt insatser, när insatserna ska göras och hur de ska gå tillväga. De uttrycker en oro att göra fel, både utifrån den anställdes perspektiv och utifrån ett arbetsrättsligt perspektiv. Den generella bilden hos arbetsgivarna är att Arbetsförmedlingen fyller en roll först när den anställde inte kan jobba kvar. Några av arbetsgivarna som intervjuades nämner att det skulle vara bra om Arbetsförmedlingen är inkopplad i ett tidigt skede, när en återgång inte fungerar på arbetsplatsen, så personen kan få stöd med en successiv utslussning från företaget. Flera av de intervjuade arbetsgivarna likställer hälso- och sjukvården med den behandlande eller sjukskrivande läkaren, de ser läkaren som expert när det gäller hälsotillståndet hos den anställda. Arbetsgivarna efterfrågar mer dialog med hälso- och sjukvården. De nämner också att väntetiden inom sjukvården är ett problem för snabbare återgång i arbete samt arbetsgivarens möjligheter att 11

13 vidta åtgärder för arbetsanpassning. Andra exempel som nämns är försvunna remisser, lång tid till diagnos, olika läkare i sjukfallet och bakåtdaterade läkarintyg. VIII. Arbetsgivarens insatser i rehabiliteringskedjan. Försäkringskassan fick i regleringsbrevet för 2011 uppdrag att följa upp och analysera de nya reglerna inom sjukförsäkringen som trädde i kraft 1 juli I en första delrapport, som presenterades i maj 2012, undersöktes arbetsgivares åtgärder i samband med långvarig sjukskrivning och syn på rehabiliteringskedjan, utifrån telefonintervjuer med personalansvariga och fackliga representanter. Ett resultat som framkommer i rapporten är att uppsägning i samband med sjukskrivning är vanligast inom kommunerna och minst förekommande inom statliga enheter. Den andra delrapporten som presenterades i maj 2013 fokuserade fortsatt på arbetsgivares insatser i rehabiliteringskedjan men nu utifrån de sjukskrivnas erfarenheter av de nya reglerna i sjukförsäkringen. Resultaten har jämförts med föregående rapport. Undersökningen gjordes genom frågeformulär och de som har besvarat frågeformuläret arbetade på samma arbetsplatser som urvalet för de personalansvariga och fackliga representanterna. De arbetade samtliga hos arbetsgivare med minst 50 anställda och i de flesta fall med fler än Frågeformuläret skickades ut till 2360 personer varav 1444 stycken besvarades. Den första rapporten visade att uppsägning i samband med sjukskrivning är vanligare för anställda inom kommuner än övriga företagsformer. Sjukskrivna över 60 år har i mycket större utsträckning än yngre sjukskrivna avslutat sin anställning utan att ha funnit en annan arbetsgivare. Flertalet av dessa tidigarelägger sin pension. De avslutande kommentarerna av de två rapporterna om, arbetsgivares insatser i rehabiliteringskedjan, kan sammanfattas med tre punkter inom varsitt fokusområde; arbetsmarknadsområdet, socialförsäkringsområdet och det politiska området. På arbetsmarknaden har arbetsgivaren ansvar för att vid behov ta initiativ till anpassning av arbetsuppgifter och omplacering. Båda rapporterna visar dock att finns en upplevd otydlighet vad gäller arbetsgivarens och Försäkringskassans roll i samband med rehabilitering. Arbetsgivarens förväntningar på Försäkringskassan överensstämmer inte alltid med det ansvar Försäkringskassan har för rehabilitering. Inom socialförsäkringen ger Försäkringskassan vid behov särskilt stöd till arbetsgivare. Samverkan med arbetsgivare kan förväntas leda till såväl bättre kännedom om reglerna inom sjukförsäkringen som till mer omfattande insatser för sjukskrivna. Resultaten från de båda rapporterna antyder att mindre arbetsgivare har särskilt behov av stöd från Försäkringskassan. Rapporternas resultat om avslutade anställningar borde vara särskilt intressanta för det politiska området. Den första delrapportens resultat visar att sjukskrivna inom kommuner blir uppsagda i större utsträckning än andra sektorer. Det framkommer också att sjukskriva över 60 år i större utsträckning avslutar sina anställningar genom pension före 65 års ålder. 12

14 IX. FunkA-utredningen I juni 2011 beslutade regeringen att tillsätta en utredning för att göra en bred översyn av de arbetsmarknadspolitiska insatserna för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, (SOU 2012:31, Sänkta trösklar högt i tak, Arbete utveckling, trygghet). Enligt direktivet ska ett samlat förslag lämnas till hur de arbetsmarknadspolitiska insatserna för personer med funktionsnedsättning bör utformas. Utredningen antog namnet FunkA-utredningen. I FunkAutredning framkommer att många olika faktorer påverkar möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att få och behålla ett arbete. Även om det ytterst bör vara varje individs personliga förutsättningar som får arbetsgivaren att bestämma sig för att anställa, kan i ett vidare perspektiv även olika strukturella faktorer antas påverka möjligheterna. Det är framför allt mindre företag som anställer med subventioner som riktar sig till personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Av personer med någon form av lönebidrag finns ungefär hälften på arbetsplatser med 1 19 anställda. Detta är en tydlig överrepresentation endast ungefär två av tio på hela arbetsmarknaden är anställda på arbetsplatser i denna storlek vilket illusteras i diagrammet nedan. 13

15 I regeringens strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken uttrycks att den offentliga sektorn ska ta ett större ansvar för att skapa arbetstillfällen för personer med funktionsnedsättning. Regeringen anger att Staten ska vara ett föredöme. Överlag är det privata arbetsgivare som är överrepresenterade när det gäller att anställa personer med de riktade subventionerade anställningarna. Se tabell nedan. En grundläggande förutsättning för att lönesubventioner ska kunna fylla sin tänkta funktion är att arbetsgivare känner till att det finns kompensation att tillgå för en eventuell nedsatt arbetsförmåga. Arbetsgivare efterfrågar bland annat bättre information om vad Arbetsförmedlingen kan ge för stöd, samt höjt tak för lönebidrag. Vidare önskar arbetsgivare ett mer förenklat sammarbete och enklare regler då det gäller Arbetsförmedlingen och dess olika lönestöd. Se bild nedan. 14

16 A. FunkA-utredningens förslag I betänkandet Sänkta trösklar högt i tak presenteras FunkA-utredningens förslag till förstärkning och förändring av de arbetsmarknadspolitiska insatserna för personer med funktionsnedsättning. Utredningen anser att regelverket för de nuvarande stödformerna är svåröverblickbart. Utredningen föreslår därför att lönestöden vid anställning av personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga inordnas under endast två huvudsyften utveckling respektive trygghet. Lönestöd för utveckling respektive trygghet. Lönebidrag, skyddat arbete, utvecklingsanställning och trygghetsanställning ersätts av två former av lönestöd - lönestöd för utveckling och lönestöd för trygghet. Lönestöd för utveckling lämnas för en tidsbegränsad utvecklingsanställning där utveckling av individens förmåga sätts i centrum. Lönestöd för trygghet lämnas om det finns ett långvarigt behov av lönestöd som kompenserar för nedsättningen av arbetsförmågan. Antalet arbetssökande som får tillgång till Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS) utökas med personer. Utökningen avser SIUS hos kompletterande aktörer. Arbetsförmedlingen får i uppdrag att upphandla traineeutbildningar för unga personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Unga personer med funktionsnedsättning upp till 30 år som saknar fullständiga gymnasiebetyg ska ges möjlighet till sex månaders förberedande utbildning på folkhögskola. Övriga förslag som FunkA-utredningen lagt fram är Lönestödens storlek, Lönestöd för anställning i företag som ägs av arbetstagarens familj, Lönestöd hos befintlig arbetsgivare, Nystartsjobb för personer med funktionsnedsättning, Anordnarbidrag och personlig biträde, Utveckla ersättningsmoden och Styrningen av Samhall AB, Vägar in för unga med aktivitetsersättning. Möjligheter för Arbetsförmedlingen att samarbeta med kommunen för att anordna arbetsprövningsplatser, samt Fördjupad kartläggning och vägledning. 5 Slutsatser och diskussion Tanken med denna delrapport har varit att titta på vad tidigare forskning visat när det gäller arbetsgivares behov av stöd för att anställa personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. De frågeställningar vi utgått från är; vilket stöd behöver arbetsgivare för att vara intresserade av att anställa personer från dessa grupper? Vilket stöd behöver arbetsgivare när förutsättningarna för en anställd förändras så att personen kan behålla sin anställning? Arbetsgivare anställer personer som behövs och gör nytta i verksamheten till en kostnad som är försvarbar. Enligt en undersökning gjord av Centrum för handikappforskning i Uppsala framkommer att typen av funktionshinder inte spelar någon större roll för anställning, det som värderas vid anställning är snarare personliga egenskaper där initiativförmåga värderas högt. I FunkA-utredningen framkommer att den offentliga sektorn bör ta ett större ansvar för att skapa arbetstillfällen för personer med funktionsnedsättning. Ett sätt att mäta hur många personer med 15

17 funktionsnedsättning som befinner sig i lönearbete är att se på hur många som arbetar i någon form av subventionerad anställning via Arbetsförmedlingen. 70 % av de subventionerade anställningarna finns hos privata arbetsgivare. Det finns således en diskrepans mellan vad staten, kommuner och landsting har för intentioner med att skapa arbetstillfällen för personer med funktionsnedsättning och med hur verkligheten ser ut. Flertalet av anställda med subventionerade anställningar arbetar inom privata näringslivet, var av majoriteten i mindre företag. TCO har konstaterat att arbetsgivarna blivit allt mer selektiva när det gäller att anställa arbetskraft som varit borta från arbetsmarknaden och att kraven på individen ökat. En markant ökning har skett de senaste åren av antal arbetsgivare som är negativt inställda till att anställa personer som varit sjukskrivna. TCO bedömer att det behövs mer kraftfulla satsningar för att öka arbetsgivarens efterfrågan på arbetskraft och då även den arbetskraft som anses vara lägre kvalificerad. Parallellt behöver tiderna i frånvaro från arbete förkortas och arbetskraftens utbildningsnivå stärkas. Stöd som arbetsgivare efterfrågar när det gäller att anställa personer med nedsatt arbetsförmåga är höjt tak för lönebidraget, mer individualiserat ekonomiskt stöd och bättre information om Arbetsförmedlingens olika lönestöd. Arbetsgivare efterfrågar även anpassade utbildningar så fler personer med funktionsnedsättning får tillträde till dem och därmed möjlighet att få den kompetens som arbetsgivare efterfrågar. För att snabba på återgången till arbete under sjukfrånvaro efterfrågar främst arbetsgivare i små företag mer stöd av Försäkringskassan i sjukskrivningsprocessen, samt att Försäkringskassan ska komma in tidigare i processen. En parallell vi ser då det gäller små företag är den mellan rekryteringsprocessen och sjukskrivningsprocessen. Under sjukskrivningsprocessen efterfrågar företagen stöd och kompetens från Försäkringskassan och under rekryteringsprocessen behöver de små företagen mer information från Arbetsförmedlingen om vilka stöd som finns att tillgå vid anställning. Vid en uppföljning som genomförts av den nya sjukförsäkringen som infördes 2008 framkommer att uppsägning i samband med sjukskrivning är vanligare för anställda inom kommuner än inom övriga företagsformer, samt att sjukskrivna över 60 år ofta avslutat sin anställning genom att tidigarelägga sin pension. En stor utmaning finns hos de offentliga arbetsgivarna när det gäller att anställa och behålla personer med nedsatt arbetsförmåga. I de offentliga arbetsgivarnas uppdrag ligger att vara ett föredöme och att skapa förutsättningar för att anställa personer som står långt från arbetsmarkanden. Detta kan sättas i relation till att dessa offentliga arbetsgivares verksamheter får bära merparten av kostnaden för utanförskapet när en individ med nedsatt arbetsförmåga inte inkluderas på arbetsmarknaden. Parallellt står Sverige inför en arbetskraftsbrist inom ett flertal områden och har behov av att ta tillvara de arbetskraftsresurser som finns i Sverige. 16

18 Vi tror att en förklaring till att små privata företag anställer fler med lönestöd och andra individuella lösningar är att vägarna till beslut är kortare än inom större företag, samt att det kan vara lättare att få till personliga och långvariga relationer mellan Arbetsförmedlingen och arbetsgivare. En god personlig relation är ofta är en förutsättning för att få till en kvalitativ akvirering och hitta de dolda jobben. En sak att fundera över är samhällets värderingar kring vilka arbetsuppgifter som kan vara lämpade för personer med nedsatt arbetsförmåga och utlandsfödda personer. Ser vi och tar vi tillvara på dessa personers kompetens eller ser vi mer till hindren? Kan det behövas fler kampanjer liknande Arbetsförmedlingens Se-Kraften!-kampanj, för att påverka såväl arbetsgivares som enskilda handläggares attityder till funktionsnedsatta och utlandsfödda. 17

19 6 Referenser Arbetsförmedlingens återrapportering 2014, En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken , terrapp_2014_Strategi_funktionshinderspol_1_0_.pdf) Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013, Arbetsgivarkontakter (http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.1bb00beb13eefdbe4bc3595/arbetsgivarkontakter.p df) FunkA-utredningen, SOU 2012:31, Sänkta trösklar högt i tak. Arbete utveckling, trygghet (http://www.funkaportalen.se/reportage/utbildning-arbete/arbete/arbetsgivare-ar-okunniga-om-bidrag/) IFAU, Sara Martinson, (http://www.ifau.se/sv/forskningsomraden/diskriminering/) (http://www.ifau.se/sv/press/pressmeddelanden/anstallningsstod-gav-jobb/) (http://www.ifau.se/sv/forskningsomraden/halsa-och-rehabilitering/) (http://www.ifau.se/sv/forskning/pa-gang/arbetsmarknadspolitik/funktionsnedsattning-nedsatt-arbetsformagaoch-riktade-arbetsmarknadspolitiska-insatser/) (http://www.ifau.se/sv/press/meddelanden/subventionerad-sysselsattning-och-intensiv-arbetsformedlinghjalper-de-arbetslosa/) Inspektionen för socialförsäkringen; Rapport 2012:9. Arbetsgivare i små företag. Knutsson, Helena K. P. (2001). Funktionshindrade personer med nedsatt arbetsförmåga ett arbetsgivarperspektiv. Riksrevisionen (http://www.riksrevisionen.se/pagefiles/17920/rir_2013_6_rapport_anpassad.pdf) SCB, Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning 2013,2014:1 (http://www.scb.se/statistik/_publikationer/am0503_2013a01_br_am78br1401.pdf SKL; Funktionsnedsättning och arbete, vad gör kommuner och landsting?, 2012 Socialförsäkringsbalken, 30 kap Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Yttrande till Arbetsmarknadsdepartementet; Sänkta trösklar högt i tak (SOU 212:31), TCO, 18

EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige

EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige Bengt Eklund Arbetsförmedlingen Strategienheten Avdelningen Rehabilitering till arbete Supported Employment på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31)

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Stockholm 15 oktober 2012 Till Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta

Läs mer

Sänkta trösklar högt i tak

Sänkta trösklar högt i tak Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling och trygghet SOU 2012:31 s nuvarande uppdrag Översyn av regelverket om arbetshjälpmedel Krav på arbetsmarknadsförsäkringar vid anställningar med lönesubvention

Läs mer

Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter

Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter Rapporten är skriven av Emelie Rydberg, projektledare för De Offentliga Arbetsgivarnas

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ.

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ. Version 2015-08-25 2 Inledning Upprättad Vindelns kommun har som mål att skapa och bevara goda arbetsmiljöförhållanden 2010-01-18 på sina arbetsplatser. I den andan har denna policy avseende arbetsanpassning

Läs mer

Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet - Matchningsanställningar nya vägar till jobb (A:214 D)

Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet - Matchningsanställningar nya vägar till jobb (A:214 D) Tjänsteutlåtande Arbetsmarknad och vuxenutbildningsförvaltningen Utfärdat 2015-05-26 Anders Ednersson Diarienummer 0394/15 Telefon: 031-3683084 e-post: anders.ednersson@arbvux.goteborg.se Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

Arbetsmarknad Fakta i korthet

Arbetsmarknad Fakta i korthet Jag har fullt stöd från min arbetsgivare. Arbetet är kreativt och utmanande. Min arbetssituation är helt skräddarsydd efter mina behov för att jag ska kunna prestera maximalt trots en lång rad handikapp.

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Jens Sandahl, Analysavdelningen jens.sandahl@arbetsformedlingen.se Sammanfattning av budskap Ungdomar är ingen homogen grupp Ungdomsarbetslösheten

Läs mer

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas. Inledning Inom Arbetsförmedlingen och kommunen finns en rad verksamheter och

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering Bedömning av arbetsförmåga

Arbetslivsinriktad rehabilitering Bedömning av arbetsförmåga Arbetslivsinriktad rehabilitering Bedömning av arbetsförmåga Innehåll Arbetsförmedlingens uppdrag Bedömning av arbetsförmåga Arbetsförmedlingen Samverkan Specialistinsatser: arbetsterapeut, psykolog Arbetsförmedlingens

Läs mer

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015 Hur samhället i Sverige arbetar för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få ett arbete Arbetsförmåga I Sverige så är de personer med funktionsnedsättning som har en arbetsförmåga inskrivna

Läs mer

Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 Sida: 1 av 7 Dnr: Af-2014/272384 Version: 1.0 Beslutad: 2015-01-16 Verksamhetsplan 2015 Arbetsförmedlingen Mikael Sjöberg Sida: 2 av 7 Innehåll 1. Generaldirektörens inledning och tolkning av Arbetsförmedlingens

Läs mer

Arbete för alla. Insatser för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning

Arbete för alla. Insatser för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning Arbete för alla Insatser för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning 3 Förord Många personer med funktionsnedsättning står långt ifrån arbetsmarknaden. Den grundläggande

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY FÖR EMMABODA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-01 Reviderad 2011-05-09 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rehabilitering... 3 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar enligt lagar och föreskrifter...

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp; SFS 2000:630 Utkom från trycket den 11 juli 2000 utfärdad den 29 juni 2000. Regeringen föreskriver 1 följande.

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga; SFS 2007:924 Utkom från trycket den 27

Läs mer

Linköpin kommun linkoping.se. Se kraften och kompetensen. hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN

Linköpin kommun linkoping.se. Se kraften och kompetensen. hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN Linköpin kommun linkoping.se Se kraften och kompetensen hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN Se kraften och kompetensen Det handlar om hur du och jag tänker.

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.10) Rehabiliteringspolicy Dokumenttyp Policy Ämnesområde Rehabilitering Ägare/ansvarig Eva M Olofsson Antagen av KS 2004-10-06 124 Revisions datum Januari 2013 Förvaltning Kommunstyrelsen

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

7 ARBETSMARKNADS- POLITISKA ÅTGÄRDER

7 ARBETSMARKNADS- POLITISKA ÅTGÄRDER 1 7.1 Bakgrundsinformation Arbetsförmedlingen är en svensk statlig förvaltningsmyndighet, som sorterar under Arbetsmarknadsdepartementet och ansvarar för den offentliga arbetsförmedlingen och dennas arbetsmarknadspolitiska

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

PÅ LÄTTLÄST SVENSKA. Extra kraft DET HÄR ÄR SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD

PÅ LÄTTLÄST SVENSKA. Extra kraft DET HÄR ÄR SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Extra kraft DET HÄR ÄR SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD 1 Ibland behövs det extra kraft för att rätt person och rätt arbetsgivare ska hitta varandra och komma igång

Läs mer

Södertörns brandförsvarsförbund

Södertörns brandförsvarsförbund Södertörns brandförsvarsförbund Policy Rehabilitering Dnr: 2013-109 Datum: 2013-09-13 Rehabilitering innebär att en medarbetare får hjälp med att återvinna sin arbetsförmåga och ges möjlighet att återuppta

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

1. Inledning. 2. Definitioner

1. Inledning. 2. Definitioner Riktlinjer avseende arbetsanpassning och rehabilitering Beslutat av rektor 2012-10-23, dnr 10-2004-3710. Ersätter tidigare dokument dnr 10-2004-3710 daterat 2004-12-10. 1. Inledning 2. Definitioner 3.

Läs mer

Utanförskap på arbetsmarknaden

Utanförskap på arbetsmarknaden RiR 2007:24 Utanförskap på arbetsmarknaden Funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga ISBN 978 91 7086 127 7 RiR 2007:24 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2007 Till regeringen Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

Tio år med aktivitetsersättning

Tio år med aktivitetsersättning Tio år med aktivitetsersättning en studie av situationen för unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga 1 I samband med införandet av ett helt nytt pensionssystem 2003 byttes rätten

Läs mer

Arbetsgivares insatser i rehabiliteringskedjan

Arbetsgivares insatser i rehabiliteringskedjan Wimi 2005 FK90005_009_G Huvudkontoret, Avdelningen för analys och prognos 2012-05-11 030061-2012 1 (67) Arbetsgivares insatser i rehabiliteringskedjan Personalansvarigas och fackliga representanters erfarenheter

Läs mer

bertil.johansson@s -activa.se febe.agren@s-activa.se

bertil.johansson@s -activa.se febe.agren@s-activa.se bertil.johansson@s -activa.se febe.agren@s-activa.se Actíva bildades 1989 i Örebro Actíva huvudmän är Örebro läns landsting Örebro kommun Actíva i hela Örebro län med kontor i: Örebro, Hallsberg, Karlskoga

Läs mer

http://oru.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3a706615&dswid=4913 Supported employment i en svensk kontext :

http://oru.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3a706615&dswid=4913 Supported employment i en svensk kontext : Kommentar angående min gamla statistik bild 13 ; det finns ingen nyare från SCB som är direkt jämförbar precis som Li Jansson nämnde i sin presentation. Johanna Gustafsson nämnda referenser http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3a757294&dswid=-2038

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

SKTFs personalchefsbarometer 2010. SKTFs personalchefsbarometer 2010. April 2010 Inledning SKTF publicerar nu vår personalchefsbarometer som vi i lite olika former presenterat ett par år tillbaks och som från och med nu är en årlig undersökning.

Läs mer

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor SOU 2012:92

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor SOU 2012:92 2013-09-27 R.52.13 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor SOU 2012:92 Sveriges Akademikers Centralorganisation har beretts

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2015 EN STRATEGI FÖR GENOMFÖRANDET AV FUNKTIONSHINDERSPOLITIKEN 2011-2016

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2015 EN STRATEGI FÖR GENOMFÖRANDET AV FUNKTIONSHINDERSPOLITIKEN 2011-2016 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2015 EN STRATEGI FÖR GENOMFÖRANDET AV FUNKTIONSHINDERSPOLITIKEN 2011-2016 13 mars 2015 Avser 2014 Sida: 2 av 29 Dnr: Af-2011/333721 Datum: 2015-03-13 Arbetsförmedlingen

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Kort om Arbetsförmedlingen

Kort om Arbetsförmedlingen Kort om Arbetsförmedlingen foto: Anders Roth (s 1 och 17), Peter Fredriksson (s 5), Magnus Pehrsson (s 6 och 18), Curt Guwallius (s 9) och Julia Sjöberg (s 11). Nyttan med Arbetsförmedlingen......... 04

Läs mer

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga till regeringskansli beslut Arbetsmarknadsenheten Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Övergripande om uppdraget En utredare ska utreda förutsättningarna

Läs mer

Supported employment. - vägen till arbetsgivarna? Lena Strindlund Sius-konsulent AF Linköping

Supported employment. - vägen till arbetsgivarna? Lena Strindlund Sius-konsulent AF Linköping Supported employment - vägen till arbetsgivarna? Lena Strindlund Sius-konsulent AF Linköping Supported Employment Växte fram i Nordamerika under 70-80-talen Personer med inlärningssvårigheter Alternativ

Läs mer

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR ANPASSNING OCH REHABILITERING I HAPARANDA STAD Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för

Läs mer

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 SYVI Särskolans och Specialskolans YTTRANDE yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2008:102 Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen

Läs mer

2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA. Kort och gott om Arbetsförmedlingen

2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA. Kort och gott om Arbetsförmedlingen 2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA Kort och gott om Arbetsförlingen Hitta varandra nu Med den här broschyren vill vi ge dig en översikt av Arbetsförlingens arbete. Vårt jobb är att så effektivt som möjligt

Läs mer

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka

Läs mer

Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53.

Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53. Blad 1 Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53. 1. Mål Det övergripande målet är att arbetstagaren kan fortsätta arbeta i sitt ordinarie arbete. 1.1 Arbetsgivarens

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Innehållsförteckning Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Rutiner för kontakt och dialog vid sjukskrivning Försäkringskassans anvisningar

Läs mer

Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11)

Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11) Sundbyberg 2011-06-07 Dnr.nr: Fi2011/631 Vår referens: Mikael Klein Till: Finansdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11) Handikappförbundens

Läs mer

Fördokument: Arbetsmarknadspolitik

Fördokument: Arbetsmarknadspolitik Fördokument: Arbetsmarknadspolitik Vad ära rbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik: Arbetsmarknadens uppdelning Sysselsatta: Personer som utförde något arbete, minst 1 timme under referensveckan, antingen

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande

Läs mer

Funktionsnedsättning och arbete. Vad gör kommuner och landsting?

Funktionsnedsättning och arbete. Vad gör kommuner och landsting? Funktionsnedsättning och arbete Vad gör kommuner och landsting? Funktionsnedsättning och arbete Vad gör kommuner och landsting? Upplysningar om innehållet: Eva Thulin Skantze, eva.thulin.skantze@skl.se

Läs mer

1. Rehabiliteringsrutiner

1. Rehabiliteringsrutiner 1. Rehabiliteringsrutiner 2. Rehabiliteringskedjan 3. Checklista vid rehabilitering DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsrutiner GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Rutiner/checklista BESLUTAT/ANTAGET

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Personalhandläggare Eva-May Malmström Fastställd 2013-01-07. Rutiner vid medarbetares sjukfrånvaro och arbetslivsinriktade rehabilitering

Personalhandläggare Eva-May Malmström Fastställd 2013-01-07. Rutiner vid medarbetares sjukfrånvaro och arbetslivsinriktade rehabilitering Personalhandläggare Eva-May Malmström Fastställd 2013-01-07 Rutiner vid medarbetares sjukfrånvaro och arbetslivsinriktade rehabilitering Innehåll 2 (16) Inledning... 3 Ansvar... 3 Förebyggande insatser...

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D)

Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D) Stockholm 2015-06-10 Arbetsmarknadsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 111 21 Stockholm Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta en särskild

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...

Läs mer

Information kring Kulturarvslyftet

Information kring Kulturarvslyftet Faktablad 1/2012 Datum 2012-08-30 Dnr 101-4716-2011 Version 1.3 Avdelning Verkssekretariatet Författare Marianne Lundberg Information kring Kulturarvslyftet deltagande grupper, arbetsuppgifter, ansvarsfördelning

Läs mer

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål för att bryta den nuvarande uppgången

Läs mer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2015-06-22 Dnr.nr: A2015/ 881/A Vår referens: Mikael Klein/ Sofia Karlsson Arbetsmarknadsdepartementet Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb Handikappförbunden

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Supported Employment inom arbetsförmedling i Norge och Sverige

Supported Employment inom arbetsförmedling i Norge och Sverige Supported Employment inom arbetsförmedling i Norge och Sverige Jonas Kullinger SIUS-konsulent på Arbetsförmedlingen avdelningen Rehabilitering till arbete Syn Döv Hörsel Mälardalen. Jag är gift med Jenni

Läs mer

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Sjukförsäkringsreformen: så blev det Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Fackförbundet ST 2010. Referens: Roger Syrén, utredare: 070 600 51 24 roger.syren@st.org

Läs mer

JobbMalmö En verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad

JobbMalmö En verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad Juli 2013 JobbMalmö En verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad JobbMalmö JobbMalmö är en verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad. Genom olika arbetsmarknadsinsatser

Läs mer

Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans handlingsplan 2008 för stöd till återgång i arbete

Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans handlingsplan 2008 för stöd till återgång i arbete 1(14) Dnr 1.1 2008/12465 Dnr 10504-2009 Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans handlingsplan 2008 för stöd till återgång i arbete Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2008 Försäkringskassan

Läs mer

Arbetsmarknadsinsatser i Jönköpings län

Arbetsmarknadsinsatser i Jönköpings län 1(24) Arbetsmarknadsinsatser i Jönköpings län Förord Hösten 2012 påbörjade Regionförbundet FoUrum ett arbete i Jönköpings läns i syfte att kartlägga kommunala arbetsmarknadsenheternas (AME) målgrupper,

Läs mer

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag.

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag. Kon c e p t Regeringsbeslut 2010-04-22 N2010/1894/ENT Näringsdepartementet Adressat Entrepr e n ör s k a p Mari Mild Telefon 08-405 28 34 Handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag Regeringens

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2015-04-23 AMN-2015-0233 Arbetsmarknadsnämnden Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Ang n e g l e e l s e s B er e mu m d u e d z e -Sv S a v n a k n v k i v s i t Generaldirektör

Ang n e g l e e l s e s B er e mu m d u e d z e -Sv S a v n a k n v k i v s i t Generaldirektör Angeles Bermudez-Svankvist Angeles Bermudez-Svankvist Generaldirektör Arbetsförmedlingen i siffror 11 000 anställda 321 kontor Kundtjänst besvarade 1 060 000 telefonsamtal senaste året Arbetsformedlingen.se

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 Färre sökande ut i arbete Under januari 2015 påbörjade 1 010 personer av de inskrivna

Läs mer

Jobb- och utvecklingsgarantin

Jobb- och utvecklingsgarantin Arbetsförmedlingen faktablad. Arbetsgivare, 2015-04. Lättläst svenska Jobb- och utvecklingsgarantin Du kan få ersättning om du tar emot personer som är med i jobb- och utvecklingsgarantin när du erbjuder

Läs mer

Uppdrag: jobb! Arbetsförmedlares recept för att få fler i arbete

Uppdrag: jobb! Arbetsförmedlares recept för att få fler i arbete Uppdrag: jobb! Arbetsförmedlares recept för att få fler i arbete Fackförbundet ST våren 2012. Referens: Ann-Britt Bern, utredare: 072-212 99 77 Ann-britt.bern@st.org Roger Syrén, utredare: 070 600 51 24,

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014. Arbetsgivarkontakter

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014. Arbetsgivarkontakter Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 2015-02-20 Avser januari till december 2014 Sida: 2 av 42 Sida: 3 av 42 Dnr: Af-2013/508922 Datum: 2015-02-20 Arbetsförmedlingens arbete med arbetsgivarkontakter

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs.

Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs. Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs. Det som är gemensamt för partnerna är att de alla utgår från

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

REVIDERAD 2012 Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering

REVIDERAD 2012 Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering REVIDERAD 2012 Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering Stockholms läns landstings rehabiliteringsprocess för tidig återgång i arbete Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering Arbetsgivarens

Läs mer

Svar från Västra Götalandsregionen:

Svar från Västra Götalandsregionen: Svar från Västra Götalandsregionen: Miljöpartiet de gröna i Västra Götalandsregionen Miljöpartiet arbetar för ett mer jämlikt utbud av rehabilitering än vad som tidigare varit fallet. Det historiska utbudet

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING

RIKTLINJER FÖR ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING RIKTLINJER FÖR ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING Riktlinjer för Arbetslivsinriktad rehabilitering i Orsa kommun Dessa riktlinjer är tänkt att fungera som en praktisk handledning av hur sjukskrivnings-

Läs mer

Brist på Brådska. En översyn av aktivitetsersättningen. Utredare: Överdirektör Adriana Lender

Brist på Brådska. En översyn av aktivitetsersättningen. Utredare: Överdirektör Adriana Lender Brist på Brådska En översyn av aktivitetsersättningen Utredare: Överdirektör Adriana Lender Uppdraget Utredarens huvuduppgift var att förbättra ersättningens regelverk. I utredarens uppdrag ingick också

Läs mer

Program för att stödja och utveckla sociala företag!

Program för att stödja och utveckla sociala företag! Program för att stödja och utveckla sociala företag! Detta är SKOOPIs viktigaste krav till myndigheter och politiker på främst riksnivå, men även i kommunerna. De arbetsintegrerande sociala företagen måste

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016. Sida: 2 av 47

En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016. Sida: 2 av 47 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 15 mars 2013 Sida: 2 av 47 Sida: 3 av 47 Dnr: Af - 2011/333721 Datum: 2013-03-15 Återrapportering

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGT SKYDDAT ARBETE (OSA) I VÄSTERVIKS KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen 2011-10-03, 280 att gälla fr o m 2011-11-01

RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGT SKYDDAT ARBETE (OSA) I VÄSTERVIKS KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen 2011-10-03, 280 att gälla fr o m 2011-11-01 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGT SKYDDAT ARBETE (OSA) I VÄSTERVIKS KOMMUN Antagen av kommunstyrelsen 2011-10-03, 280 att gälla fr o m 2011-11-01 Bakgrund OSA står för Offentligt

Läs mer