För en inkluderande arbetsmarknad i Uppsala Län.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "För en inkluderande arbetsmarknad i Uppsala Län."

Transkript

1 För en inkluderande arbetsmarknad i Uppsala Län. Delrapport: Arbetsgivarperspektivet. ESF-FÖRSTUDIE, DELRAPPORT ARBETSGIVARPERSPEKTIVET May 12, 2014 Charlotta Ahlström, Arbetsförmedlingen och Anna-Lena Holmberg, Försäkringskassan 10

2 I. Bakgrund... 2 II. Arbetsförmedlingen... 3 A. Arbetsförmedlingens insatser för att öka antalet anställda med funktionsnedsättning... 4 B. Supported Employment (SIUS)... 5 III. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU)... 6 A. IFAU:s tidigare undersökningar ur ett arbetsgivarperspektiv... 6 IV. Svenskt näringsliv... 7 V. Kommuner och landsting... 7 A. Kommunernas och Landstingets roll som arbetsgivare... 8 B. Kartläggning i kommuner och landsting... 8 VI. Arbetsgivares attityder... 9 VII. Arbetsgivare i små företag A. Arbetsgivarens ansvar för rehabiliteringsprocessen B. Försäkringskassans ansvar för rehabiliteringsprocessen C. Intervjuer med arbetsgivare i små företag D. Arbetsgivarens förväntningar på andra aktörer VIII. Arbetsgivarens insatser i rehabiliteringskedjan IX. FunkA-utredningen A. FunkA-utredningens förslag Slutsatser och diskussion Referenser

3 I. Bakgrund Regionförbundet i Uppsala län genomför ett samverkansprojekt under perioden januari 2014 till och med oktober 2014 som finansieras av Europeiska Socialfonden (ESF). Projektet genomförs inom Uppsala län tillsammans med samtliga kommuner i länet, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelsen, Landstinget, Samordningsförbundet i Uppsala län och Migrationsverket. Projektet är en förstudie och ska arbeta för att få fram en gemensam helhetsbild över länets sociala och arbetsmarknadsmässiga utmaningar. Det övergripande målet med förstudien är att identifiera utanförskapet bland invånarna i Uppsala län för att på sikt ge fler möjlighet att delta i arbets- och samhällsliv. Resultatet ska ligga till grund för hur länet på ett bättre sätt än tidigare ska kunna använda medel från ESF under den nu aktuella programperioden, Målet är att utanförskapet ska motverkas och minska i länet. De målgrupper som ESF pekar ut i aktuell programperiod är unga, sjukskrivna, långtidsarbetslösa samt nyanlända. För att fler människor ska få möjlighet att delta i arbetslivet behöver vi förutom kunskap om individerna även ha kunskap och förståelse för vad arbetsgivare har för behov när det gäller att anställa individer från de grupper som ESF pekat ut. Vi har därför tagit del av tidigare forskning inom området. De frågeställningar vi utgått från är; vilket stöd behöver arbetsgivare för att vara intresserade av att anställa personer från dessa grupper? Vilket stöd behöver arbetsgivare när förutsättningarna för en anställd förändras så att personen kan behålla sin anställning? Hur ser då situationen för personer med nedsatt arbetsförmåga ut på arbetsmarknaden idag?. Statistiska Centralbyrån (SCB) gör på uppdrag av Arbetsförmedlingen en årligen återkommande undersökning av situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning. Resultatet finns i rapporten Situationen på arbestmarknaden för personer med funktionsnedsättning Undersökningen omfattar personer i åldern år som är folkbokförda i Sverige. Cirka 84 % av befolkningen i ålder år tillhör arbetskraften 2013 vilket motsvarar omkring 5 miljoner personer. Drygt 16 % av befolkningen i åldern år uppger att de har någon funktionsnedsättning. Det motsvarar nära en miljon (cirka ) personer. Bland personer med funktionsnedsättning bedömer 70 procent att funktionsnedsättningen medför nedsatt arbetsförmåga. Kvinnor bedömer i högre utsträckning än män att deras funktionsnedsättning medför nedsatt arbetsförmåga, 74 procent bland kvinnor jämfört med 65 procent bland män. Närmare 70 % av sysselsatta personer med funktionsnedsättning arbetar inom privat sektor, cirka 20 % inom kommunal verksamhet och resterande inom stat och landsting. Personer som har en funktionsnedsättning kan behöva stöd eller anpassade arbetsförhållanden för att få en fungerande arbetssituation. I SCBs undersökning tillfrågades sysselsatta personer med funktionsnedsättning om de har behov av något av följande stöd och anpassningar för att kunna utföra sitt arbete: personligt biträde, anpassade arbetshjälpmedel, särskild lokalanpassning, anpassad arbetstid och arbetstempo, anpassade arbetsuppgifter eller något annat. Närmare 80 % av de tillfrågade uppger att de har behov av anpassade arbetsförhållanden eller stöd för att kunna utföra sitt arbete. 2

4 II. Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen har sedan 2002 ett samlat ansvar, sektorsansvar, för funktionshindersfrågor inom arbetsmarknadspolitiken. (ARBETSFÖRMEDLINGENS ÅTERRAPPOTERING 2014, EN STRATEGI FÖR GENOMFÖRANDE FUNKTIONSHINDERSPOLITIKEN T AV, 2014) Regeringen beslutade i juni 2011 om en strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken i Sverige under Arbetsförmedlingen har här två givna inriktningsmål för arbetsmarknadspolitiken: Sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska öka. Matchningen mellan arbetssökande personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och lediga arbeten ska vara effektiv. Antal inskrivna med funktionsnedsättning som andel av samtliga inskrivna har ökat med två procentenheter från 26 procent i december 2012 till 28 procent i december 2013, vilket är en ökning med personer. Parallellt har det totala antalet inskrivna minskat med personer. En satsning som påbörjades år i samband med ett förnyat arbete kring arbetsgivare och arbetssökande långt från arbetsmarknaden - är utvecklingen av ett samarbete med arbetsgivare och arbetssökande på lokal och central nivå, Nationella kunder, där arbetsgivare kan anställa sökande som är svagt rustade eller som av andra skäl inte kommer in på arbetsmarknaden. I Arbetsförmedlingens uppdrag är ett av de främsta målen att underlätta för sökande att få ett arbete, då specifikt sökande som står långt från arbetsmarknaden. En stor framgångsfaktor i detta arbete är att Arbetsförmedlingen har bra och förtroendeingivande kontakter med arbetsgivare i hela landet. Arbetsförmedlingen har en heterogen målgrupp av sökande att arbeta med där arbetet kan skilja sig åt beroende på sökandes behov av stöd och coachning i jobbsökandet. Cirka 60 procent av de inskrivna är sökande som har utökade behov av stöd för att söka arbete och har svårt att förankra sig på arbetsmarknaden. Utöver den förmedlingshjälp som Arbetsförmedlingen erbjuder till samtliga inskrivna erbjuds mer omfattande insatser till de arbetssökande som står långt ifrån arbetsmarknaden eller som har andra särskilda behov. Genom att prioritera insatserna till de grupper som riskerar att bli långvarigt arbetslösa kan myndigheten se till att fler av dem blir anställningsbara. De insatser som kan komma ifråga är bland annat täta kontakter med arbetsförmedlare, vägledning, rehabiliterande insatser, kompletterande arbetsförmedlingstjänster, arbetspraktik, arbetsmarknadsutbildning och olika typer av lönesubventioner. Arbetsförmedlingen arbetar aktivt med att ackvirera platser till personer som står långt från arbetsmarknaden. Ackvirering av arbete sker genom att efterfråga arbete hos en arbetsgivare för en specifik arbetssökande där arbetsgivaren inte anmält ett rekryteringsbehov. Vid ackvirering av plats erbjuder Arbetsförmedlingen ofta någon form av lönesubvention i samband med anställning till arbetsgivaren. Lönebidrag lämnas till anställningar på den reguljära arbetsmarknaden. ( 3

5 ( KTER.pdf) A. Arbetsförmedlingens insatser för att öka antalet anställda med funktionsnedsättning För att förstärka arbetsgivarrelationerna och få ett ökat samarbete med företag och organisationer har Arbetsförmedlingen byggt upp ett strukturerat arbete med flera stora nationella arbetsgivare på en övergripande nivå. En stor fördel med detta samarbete är att kunna tillhandahålla en enda ingång till Arbetsförmedlingen för dessa arbetsgivare. I samband med samarbetet har det utarbetats en nationell strategi som syftar till att utveckla och anpassa Arbetsförmedlingens metoder. Detta för att bättre tillvarata och matcha den kompetens som finns hos de prioriterade grupperna: ungdomar, långtidsarbetslösa, personer med funktionsnedsättning, samt nyanlända och utrikesfödda som inte är etablerade på den svenska arbetsmarknaden. Samarbetet och överenskommelserna innebär inte att företagen binder sig att erbjuda praktik eller anställning. Istället bygger samarbetet mellan Arbetsförmedlingens enhet Nationella kunder och de olika företagen på företagens behov av rekrytering, vilket kan variera med tiden. (( För att öka andelen arbetsgivare som anställer personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och personer som har svag förankring till arbetsmarknaden har följande insatser genomförts: En informationssatsning till Sveriges arbetsgivare - Se kraften! med syfte att marknadsföra personer med nedsatt arbetsförmåga. Utveckling av målinriktade arbetsgivarkontakter. En utökad satsning på fler SIUS-konsulenter. År 2011 startade kampanjen Se kraften! som är en utmaning till alla Sveriges arbetsgivare att göra mer för att anställa fler personer med funktionsnedsättning. Kampanjen fokuserade på fyra punkter; rekrytera, introducera, sprida kunskap samt att synliggöra. Arbetsförmedlingens uppgift är att få arbetsgivare att titta mer på kompetens och personlighet än på hinder. Arbetsförmedlingen möjliggör detta med hjälp av anställningsstöd och ekonomiskt stöd till arbetsgivare som väljer att anställa. Kampanjen innebar även att lyfta fram att Arbetsförmedlingen kan erbjuda arbetsgivare hjälp vid introduktion av medarbetare, samt att det är viktigt att företagen informerar hela sin personal att de gärna anställer funktionsnedsatta. Antalet funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga som har fått arbete har ökat från år 2012 till och med år 2013 med 15 procent. De ökade siffrorna visar att informationskampanjen, och Arbetsförmedlingens övriga arbete med att prioritera arbetssökande som har funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga, haft en positiv inverkan på arbetsgivarnas vilja till att anställa fler personer med funktionsnedsättning, trots en vikande konjunktur. 4

6 B. Supported Employment (SIUS) Supported employment är en metod för särskilt stöd vid introduktion till en anställning. Stödet är individuellt och ges av en stödperson. I metoden ingår såväl förberedelser som uppföljningsstöd. Genom metoden ges stöd till både till den arbetssökande/anställde och till arbetsplatsen/arbetsgivaren. Metoden supported employment har ursprungligen utvecklats för att ge ett särskilt stöd till personer med funktionshinder. Att ge arbetsplatsintroduktion med stöd har visat sig vara bra även för andra grupper med särskilda behov. Metoden har utvecklats i USA och Canada och bygger på en teori om att de flesta kan arbeta om rätta stödinsatser ges. Integration och normalisering genom anställning på den reguljära arbetsmarknaden är en viktig del i teorin. I metodens ursprungliga tillämpning ingår att den funktionshindrade får en reguljär anställning och stödpersonen inledningsvis utför arbetsuppgifter i produktionen till dess att den anställde kan klara av arbetsuppgifterna själv. Metodens tillämpning i Sverige kräver en viss anpassning till lagstiftningen på svensk arbetsmarknad. Det viktigaste avsteget som görs i den svenska modellen är att stödpersonen endast utför arbetsuppgifter i instruerande syfte. Metoden har utvecklats i Sverige genom försöksverksamheten Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd för funktionshindrade i arbetslivet (SIUS) under åren Metoden bygger på fem steg: sökandeanalys, ackvirera, arbetsanalys, introduktion och uppföljning. De olika stegen ska tillämpas utifrån den sökandes och arbetsplatsens behov av stöd. Under arbetet med denna delrapport har Charlotta Ahlström inhämtat erfarenheter från handläggare som arbetar som SIUS-konsulenter inom Arbetsförmedlingen om vad som är framgångsfaktorer då det gäller att få arbetsgivare att anställa personer med nedsatt arbetsförmåga. Erfarenheterna visar att det är viktigare att se till den arbetssökandes kompetens och vad den kan bidra med till arbetsgivare, samt att en långvarig förtroendefull relation mellan arbetsgivaren och arbetsförmedlaren är central för att personer med nedsatt arbetsförmågs ska få anställning. Framgångsfaktorerna för att få ut personer med funktionsnedsättning i lönearbete sammansattas nedan: Hitta de dolda jobben hos arbetsgivare du byggt upp ett förtroende hos. Skapa goodwill hos arbetsgivare, dessa sprider det goda exemplet vidare i sina nätverk. Se den sökande med arbetsgivarögon. Var tydlig mot arbetssökande med vilka krav som ställs av Svenska arbetsgivare, till exempel att komma i tid. Informera om och erbjud ekonomiskt stöd för att kompensera den delen som medför nedsatt arbetsförmåga. Praktik är ofta vägen till anställning. 5

7 För att bygga upp det viktiga förtroendet hos arbetsgivarna som är grunden för att få ut fler personer med nedsatt arbetsförmåga i arbete återges nedan viktiga erfarenheter: Skapa bra personliga möten med arbetsgivaren. Läs på om företaget, var intresserad, ställ frågor. Var tillgänglig och följ upp ofta. Var rak och ärlig mot arbetsgivaren om personens funktionsnedsättning. Avbryt praktik direkt om arbetsgivaren meddelar att det inte fungerar. Var lyhörd. Avsätt tid i mötet med arbetsgivare. III. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) I ett pressmeddelande på IFAUs hemsida framkommer att anställningsstöd är ett effektivt sätt att hjälpa långtidarbetslösa att komma ut i arbete, samt att arbetsgivarna har många funktioner på arbetsmarknaden. ( Arbetsgivarna bestämmer efterfrågan på arbetskraft, påverkar lönebildningen samt skapar arbetsmiljöer. Kunskap om vad som påverkar arbetsgivarnas agerande är viktig för att förstå hur arbetsmarknaden fungerar, både på övergripande och individuell nivå. På arbetsmarknaden möter arbetsgivarnas efterfrågan utbudet av arbetskraft. Forskning visar att rekrytering ofta sker via nätverk och andra informella kanaler En viktig aspekt som IFAU har lyft upp då det gäller arbetesgivares vilja att anställa är riken för diskriminering. ( finns flera olika definitioner av begreppet diskriminering och när det kan anses förekomma. I sociologin är strukturell och institutionell diskriminering viktiga begrepp för att beskriva fenomen på grupp- och samhällsnivå. Ekonomiska modeller utgår ofta från individen. Man talar om att diskrimineringen är preferensbaserad alternativt statistisk. Preferensbaserad diskriminering handlar om att en arbetsgivare inte vill anställa personer med en viss egenskap. Den statistiska diskrimineringen kan beskrivas som ett rationellt agerande utifrån begränsad information: Om arbetsgivaren vet att en grupp sökande oftare brister i ett hänseende men inte kan avgöra i det enskilda fallet så väljer han eller hon bort alla i gruppen utan att ta hänsyn till individen. IFAUs forskning handlar om hur omfattande diskrimineringen är, varför diskrimineringen uppstår och vilka effekter olika typer av åtgärder har. En av slutsatserna är att effekter av diskriminering är viktiga att förstå, men kan vara svåra att belägga. A. IFAU:s tidigare undersökningar ur ett arbetsgivarperspektiv Helena Knutsson genomförde 2001 en undersökning ur ett arbetsgivarperspektiv. En pilotstudie vid Centrum för Handikappforskning i Uppsala visar att arbetsgivarna anser att ekonomiskt stöd är en förutsättning för att anställa personer med nedsatt arbetsförmåga, att arbetsgivarna upplever en brist på information före anställningen, samt att typen av funktionshinder inte spelar någon större roll för anställning. Rapporten är en sammanställning av en enkätundersökning riktad till 6

8 arbetsgivare. Frågorna rörde arbetsgivarnas erfarenheter av anställning av funktionshindrade personer med nedsatt arbetsförmåga (arbetshandikappade). Resultaten tyder på att en majoritet av arbetsgivarna som anställer arbetshandikappade får någon form av statligt stöd. De två vanligaste stödformerna är lönebidrag (60 %) och arbetsprövning/arbetspraktik (52 %). Arbetsgivarna anser också att dessa stödformer, tillsammans med ekonomiskt stöd för arbetshjälpmedel, är de åtgärder som bäst främjar anställning av arbetshandikappade. Undersökningen visar att arbetsgivare efterfrågar mer information om vilka myndigheter arbetsgivaren kan vända sig till och vilka statliga stöd man kan få. Knutsson studerade även vilka tidigare undersökningar som gjorts då det gäller arbetsgivaresperspektiv vid rekrytering och kom fram till att ingen tydlig fokusering på och analys av gränssnittet mellan arbetsgivare och arbetssökande med funktionshinder fanns. Vad gäller frågan om arbetsgivarnas inställning till funktionshindrade antyder översynen att arbetsgivare har en relativt negativ inställning till att anställa funktionshindrade och att de arbetsgivare som uttryckte detta tillhörde den privata tjänstesektorn. Inställningen till att anställa funktionshindrade var dock mer positiv i de så kallade skogslänen. IV. Svenskt näringsliv I kontakt med avdelningen Arbetsmarknadsfrågor på Svenskt Näringsliv betonas att arbetsgivare per definition inte anställer personer med olika former av funktionshinder/ långtidsarbetslösa, utan de personer som behövs och kan göra nytta i verksamheten till en kostnad som är försvarbar. Vad det i praktiken handlar om varierar stort mellan olika arbetsplatser, gemensamt är dock att det handlar om individen: Utbildning, Erfarenhet och Vilja, samt det svårfångade begreppet Social kompetens. Regelverket kring lönebidrag och andra lönestöd måste bli mycket enklare och betydligt mer förutsägbart för arbetsgivaren. Nystartsjobb är enligt Svenskt näringsliv det strålande undantaget. Svenskt näringsliv tycker att Arbetsförmedlingen kan göra mer för att bidra till bättre matchning och framhåller att Arbetsförmedlingen bör: sluta med att kategorisera och beskriva de arbetslösa som utsatta grupper och istället fokusera på vad respektive individ kan. använda möjligheten till individuellt anpassade och tidiga insatser. jobba närmare arbetsgivare. V. Kommuner och landsting Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) arbetar med funktionshindersfrågorna utifrån fler perspektiv. ( SKL; Funktionsnedsättning och arbete, vad gör kommuner och landsting?). Det handlar om kommunernas och landstingens roll som arbetsgivare, om kommunernas roll i arbetsmarknadspolitiken, om fysisk planering, tillgänglighet, samt utifrån ett folkhälsoperspektiv. 7

9 A. Kommunernas och Landstingets roll som arbetsgivare Frågan om att öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att få arbete är av stor betydelse för SKL. I förbundets inriktningsmål för kongressperioden finns angivet att SKL ska verka för att medlemmarna tar ett särskilt ansvar i rollen som arbetsgivare för funktionshindrade. Alla människor har en arbetsförmåga, utifrån olika förutsättningar och det är viktigt att arbetslivet är tillgängligt för alla. Det är angeläget att arbeta med attitydförändringar till funktionsnedsättning både i samhället i stort och i arbetslivet. Stora arbetsgivare bör ha större möjlighet än mindre att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att få en förankring i arbetslivet. Som stora arbetsgivare har kommuner, landsting och regioner därmed ett särskilt ansvar i förhållande till små arbetsgivare. Arbetsgivarens utgångspunkt är en väl fungerande verksamhet och i anställningssituationen är kompetens och kvalifikationer i fokus. En funktionsnedsättning får inte stå i vägen för en rättvis bedömning av den sökandes kvalifikationer. Kontakten mellan Arbetsförmedlingen och arbetsgivare är viktig och måste utformas på ett bra sätt. Det är viktigt att det finns lättillgänglig information om vilka möjligheter arbetsgivare har till olika former av stöd vid anställning av personer med funktionsnedsättning. Praktikplatser är en viktig insats för att öka möjligheter för personer med funktionsnedsättning att få arbete. Inriktningen kan vara att ge den enskilde möjligheten till arbetslivserfarenhet, prova på ett yrke eller vara ett led inför en anställning. B. Kartläggning i kommuner och landsting Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) genomförde under 2011 en enkätundersökning för att få en djupare bild av hur situationen i kommuner och landsting ser ut när det gäller anställda med funktionsnedsättning. Enkäten skickads till personalchefer i kommuner och landsting och det ställdes frågor om funktionsnedsatta i den egna verksamheten. De handlade både om vad man gör eller har gjort själv och vad som behöver förändras för att fler med funktionsnedsättning ska få en förankring i arbetslivet. De frågade också efter uppgifter om antalet anställda med funktionsnedsättning. Svaren visade med tydlighet att kommunerna och landstingen inte har den informationen samlad och skälet till det är att det varken är tillåtet eller önskvärt att registrera personer utifrån funktionsnedsättning. De tillfrågade personalcheferna hänvisar till Arbetsförmedlingen för uppgifter om hur många som är anställda med stöd hos dem. I enkäten fanns möjlighet att markera ett eller fler alternativ om vad som behöver förändras eller åtgärdas för att fler med funktionsnedsättning ska få en bättre förankring på arbetsmarknaden. De vanligaste svaren är höjt tak för lönebidraget och ett mer individualiserat stöd. Viktiga åtgärder som lyfts fram är ökade resurser hos Arbetsförmedlingen att stödja unga med funktionsnedsättning och lärlingsplatser till grupper med särskilda behov. Under fria kommentarer framkom önskemål om att det vore möjligt att få lönebidrag till personer som redan finns i organisationen, men som inte har full arbetsförmåga. Arbetsgivare efterfrågar anpassade utbildningar så fler personer med funktionsnedsättning får tillträde till dem och därmed möjlighet att få efterfrågad kompetens. 8

10 Nedan återges ett sammandrag på enkätfrågan: I dag finns en samstämmighet om att personer med funktionsnedsättning måste få en förankring på arbetsmarknaden. Vilka åtgärder anser du behövs för att nå en sådan målsättning? Höjt tak för lönebidraget 45 % Fler lönebidragsanställningar 39 % Mer individualiserat ekonomiskt stöd 39 % Lärlingsplatser som riktar sig till grupper med särskilda behov 37 % Ökade resurser hos Arbetsförmedlingen att stödja ungdomar med 37 % funktionsnedsättning Tydliga antagna handlingsplaner i kommuner och landsting 30 % Förstärk information omkring frågan till arbetsgivarna 30 % Utbildningsinsatser för arbetsgivare 22 % Annan åtgärd, ange vad 11 % Reglera ansvaret i lag, utöver det som redan finns 5 % Inget svar 4 % VI. Arbetsgivares attityder Tjänstemännens centralorganisation (TCO) har de senaste åren regelbundet undersökt arbetsgivares inställning till att anställa olika kategorier av arbetskraft som varit borta från arbetsmarknaden. Undersökningarna visar att arbetsgivarna blivit allt mer selektiva och att kraven på individen ökat. TCO har valt att kalla denna utsortering av människor på arbetsmarknaden för Jakten på superarbetskraften. Mätningarna har gjorts av SCB (Statistiska Centralbyrån) på uppdrag av TCO, 2007, 2009, 2010 och Vid undersökningen 2011 besvarades en enkät av arbetsställen med fler än 10 anställda. Man fick svar på arbetsgivarens attityd till att anställa personer ur olika grupper som yngre än 30 år, utlandsfödda inom Europa, utlandsfödda utanför Europa, personer med synliga funktionshinder, äldre än 55 år, långtidsarbetslösa samt sjukskrivna från annat arbete. De två grupper som arbetsgivare är mest negativa till att anställa är långtidsarbetslösa och sjukskrivna. Det visade sig att antalet arbetsgivare som är negativt inställda till att anställa personer som varit sjukskrivna har ökat markant. I tidigare undersökningar har siffran legat på omkring 55 % men i den senaste undersökningen når man 65 %. För arbetslösa så är motsvarande siffra 48 %. En slutsats som TCO har dragit av sina undersökningar är att arbetsmarknaden kraftigt har förändrats sedan krisen på 90-talet, både när det gäller jobbens faktiska kvalifikationskrav och när det gäller vilka krav som arbetsgivare ställer på de arbetssökande. De ser att utbildning har blivit viktigare i konkurrensen om jobben men också att frånvaro för individerna har blivit allt mer stigmatiserande på arbetsmarknaden. Dessa effekter förstärks under ekonomiska kriser och leder till långvariga problem även efter att krisen är över. Det finns en övertro på att utanförskapet ska minska automatiskt genom ökad ekonomisk tillväxt och insatser riktade mot arbetskraften. Istället, bedömer TCO, att mer kraftfulla satsningar bör sättas in för att öka arbetsgivarnas efterfrågan, även på den arbetskraft 9

11 som anses vara lägre kvalificerad. Det påtalar också vikten av att förkorta tiderna i frånvaro och att stärka arbetskraftens utbildningsnivå. VII. Arbetsgivare i små företag Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) genomförde 2012 en intervjustudie med arbetsgivare i små företag om deras erfarenhet av sjukskrivningsprocessen. Studien inriktade sig på sjukskrivningsprocessen i mindre företag, framförallt på företag med upp till 19 anställda. Intervjuer gjordes med 16 arbetsgivare i små företag avseende företagens rutiner vid anställdas sjukskrivning, företagens arbete med arbetsanpassning och omplacering, samt deras samarbete och förväntningar på Försäkringskassan i sjukskrivningsprocessen. Arbetsgivarna är aktiva i olika branscher och de anställda är både kvinnor och män. A. Arbetsgivarens ansvar för rehabiliteringsprocessen Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar för anställda som är sjukskrivna regleras i socialförsäkringsbalken. Där anges att arbetsgivaren ska, efter samråd med den försäkrade, lämna de upplysningar till Försäkringskassan som behövs för att den försäkrades behov av rehabilitering ska kunna klarläggas. Arbetsgivaren ska också svara för att de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering. Syftet med åtgärderna ska vara att den anställda kan fortsätta eller återgå i sitt arbete. Exempel på åtgärder som kan behöva vidtas kan vara förändringar i den fysiska arbetsmiljön, arbetsfördelningen, arbetsuppgifterna och arbetstiden. Andra exempel kan vara informationsinsatser, arbetsträning och arbetsprövning. I socialförsäkringsbalken hänvisar man till arbetsmiljölagen, som också innehåller bestämmelser om arbetsgivarens skyldigheter avseende arbetsanpassning och rehabilitering. I arbetsmiljölagen står det att arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika psykiska och fysiska förutsättningar och att den anställde själv ska ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egna arbetssituation. Arbetsgivaren har alltså ett omfattande ansvar för rehabilitering och arbetsanpassning genom socialförsäkringsbalken och arbetsmiljölagen. B. Försäkringskassans ansvar för rehabiliteringsprocessen Försäkringskassan har ett samordningsansvar för de personer som är sjukskrivna (30 kap socialförsäkringsbalken). Detta är reglerat i socialförsäkringsbalken och innebär att Försäkringskassan ska samordna och utöva tillsyn över de insatser som behövs för rehabiliteringsverksamheten. Om den försäkrade medger ska Försäkringskassan samverka med den försäkrades arbetsgivare, Arbetsförmedlingen, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och andra myndigheter som berörs av rehabiliteringen av den försäkrade. Vidare ska Försäkringskassan, i samråd med den försäkrade, se till att behovet av rehabilitering snarast klarläggs och att de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering. Försäkringskassans samordningsansvar innebär dock inte att Försäkringskassan ska ta över det ansvar som respektive rehabiliteringsaktör har för den försäkrade när det gäller genomförande och kostnader för insatser. 10

12 C. Intervjuer med arbetsgivare i små företag Resultaten från den intervjustudie med arbetsgivare i små företag som Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) genomförde 2012 sammanfattades i nedanstående fem punkter: Arbetsgivarna försöker finna möjligheter att anpassa arbetet under en kortare period för att främja återgång i arbete, men i ett längre perspektiv ser arbetsgivarna att det inte finns ekonomiskt utrymme för anställda som inte kan återgå i ordinarie arbete. De finns ofta ingen möjlighet att ha kvar dem som inte kan återgå i ordinarie arbete. Kontakterna mellan arbetsgivaren och den sjukskrivne följer inga fasta rutiner utan är till stor del personberoende. De som har bäst förutsättningar för att få ett aktivt stöd från arbetsgivaren är anställda som redan före sjukskrivningen har en god kontakt med arbetsgivaren, som har en kompetens som är svår att ersätta och som inte har en sjukdom som sätter ned förmågan till initiativ och kommunikation. Det är otydligt för arbetsgivarna vilken roll Försäkringskassan har i sjukskrivningsprocessen, och de ser inte Försäkringskassan som en given samarbetspartner och samordnare av denna process. Samtidigt förväntar sig arbetsgivarna att Försäkringskassan ska komma in tidigt i sjukskrivningsärenden Arbetsgivarna efterfrågar informationsutbyte och stöd i samband med aktuella sjukskrivningsärenden. Företagshälsovården har möjlighet att agera redan innan en anställd sjukskrivs och från dag 1 i sjukfallen. Företagshälsovården kan stå för ett väl genomtänkt upplägg av rehabiliteringsarbetet även för små företag. D. Arbetsgivarens förväntningar på andra aktörer I rapporten framkommer också arbetsgivarnas förväntningar på andra aktörer i rehabiliteringsprocessen. Arbetsgivarna önskar att få en tidig kontakt med Försäkringskassan och det har sin grund i att arbetsgivaren vill att den anställde ska komma tillbaka till arbetet så snart som möjligt. Som små företag är de sårbara i sin verksamhet, de vill kunna planera arbetet på arbetsplatsen och undvika bakslag i arbetsåtergången. Arbetsgivarna efterfrågar stöd och kompetens från Försäkringskassan i sitt arbete med sjukskriven personal. De vill veta om de gör rätt insatser, när insatserna ska göras och hur de ska gå tillväga. De uttrycker en oro att göra fel, både utifrån den anställdes perspektiv och utifrån ett arbetsrättsligt perspektiv. Den generella bilden hos arbetsgivarna är att Arbetsförmedlingen fyller en roll först när den anställde inte kan jobba kvar. Några av arbetsgivarna som intervjuades nämner att det skulle vara bra om Arbetsförmedlingen är inkopplad i ett tidigt skede, när en återgång inte fungerar på arbetsplatsen, så personen kan få stöd med en successiv utslussning från företaget. Flera av de intervjuade arbetsgivarna likställer hälso- och sjukvården med den behandlande eller sjukskrivande läkaren, de ser läkaren som expert när det gäller hälsotillståndet hos den anställda. Arbetsgivarna efterfrågar mer dialog med hälso- och sjukvården. De nämner också att väntetiden inom sjukvården är ett problem för snabbare återgång i arbete samt arbetsgivarens möjligheter att 11

13 vidta åtgärder för arbetsanpassning. Andra exempel som nämns är försvunna remisser, lång tid till diagnos, olika läkare i sjukfallet och bakåtdaterade läkarintyg. VIII. Arbetsgivarens insatser i rehabiliteringskedjan. Försäkringskassan fick i regleringsbrevet för 2011 uppdrag att följa upp och analysera de nya reglerna inom sjukförsäkringen som trädde i kraft 1 juli I en första delrapport, som presenterades i maj 2012, undersöktes arbetsgivares åtgärder i samband med långvarig sjukskrivning och syn på rehabiliteringskedjan, utifrån telefonintervjuer med personalansvariga och fackliga representanter. Ett resultat som framkommer i rapporten är att uppsägning i samband med sjukskrivning är vanligast inom kommunerna och minst förekommande inom statliga enheter. Den andra delrapporten som presenterades i maj 2013 fokuserade fortsatt på arbetsgivares insatser i rehabiliteringskedjan men nu utifrån de sjukskrivnas erfarenheter av de nya reglerna i sjukförsäkringen. Resultaten har jämförts med föregående rapport. Undersökningen gjordes genom frågeformulär och de som har besvarat frågeformuläret arbetade på samma arbetsplatser som urvalet för de personalansvariga och fackliga representanterna. De arbetade samtliga hos arbetsgivare med minst 50 anställda och i de flesta fall med fler än Frågeformuläret skickades ut till 2360 personer varav 1444 stycken besvarades. Den första rapporten visade att uppsägning i samband med sjukskrivning är vanligare för anställda inom kommuner än övriga företagsformer. Sjukskrivna över 60 år har i mycket större utsträckning än yngre sjukskrivna avslutat sin anställning utan att ha funnit en annan arbetsgivare. Flertalet av dessa tidigarelägger sin pension. De avslutande kommentarerna av de två rapporterna om, arbetsgivares insatser i rehabiliteringskedjan, kan sammanfattas med tre punkter inom varsitt fokusområde; arbetsmarknadsområdet, socialförsäkringsområdet och det politiska området. På arbetsmarknaden har arbetsgivaren ansvar för att vid behov ta initiativ till anpassning av arbetsuppgifter och omplacering. Båda rapporterna visar dock att finns en upplevd otydlighet vad gäller arbetsgivarens och Försäkringskassans roll i samband med rehabilitering. Arbetsgivarens förväntningar på Försäkringskassan överensstämmer inte alltid med det ansvar Försäkringskassan har för rehabilitering. Inom socialförsäkringen ger Försäkringskassan vid behov särskilt stöd till arbetsgivare. Samverkan med arbetsgivare kan förväntas leda till såväl bättre kännedom om reglerna inom sjukförsäkringen som till mer omfattande insatser för sjukskrivna. Resultaten från de båda rapporterna antyder att mindre arbetsgivare har särskilt behov av stöd från Försäkringskassan. Rapporternas resultat om avslutade anställningar borde vara särskilt intressanta för det politiska området. Den första delrapportens resultat visar att sjukskrivna inom kommuner blir uppsagda i större utsträckning än andra sektorer. Det framkommer också att sjukskriva över 60 år i större utsträckning avslutar sina anställningar genom pension före 65 års ålder. 12

14 IX. FunkA-utredningen I juni 2011 beslutade regeringen att tillsätta en utredning för att göra en bred översyn av de arbetsmarknadspolitiska insatserna för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, (SOU 2012:31, Sänkta trösklar högt i tak, Arbete utveckling, trygghet). Enligt direktivet ska ett samlat förslag lämnas till hur de arbetsmarknadspolitiska insatserna för personer med funktionsnedsättning bör utformas. Utredningen antog namnet FunkA-utredningen. I FunkAutredning framkommer att många olika faktorer påverkar möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att få och behålla ett arbete. Även om det ytterst bör vara varje individs personliga förutsättningar som får arbetsgivaren att bestämma sig för att anställa, kan i ett vidare perspektiv även olika strukturella faktorer antas påverka möjligheterna. Det är framför allt mindre företag som anställer med subventioner som riktar sig till personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Av personer med någon form av lönebidrag finns ungefär hälften på arbetsplatser med 1 19 anställda. Detta är en tydlig överrepresentation endast ungefär två av tio på hela arbetsmarknaden är anställda på arbetsplatser i denna storlek vilket illusteras i diagrammet nedan. 13

15 I regeringens strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken uttrycks att den offentliga sektorn ska ta ett större ansvar för att skapa arbetstillfällen för personer med funktionsnedsättning. Regeringen anger att Staten ska vara ett föredöme. Överlag är det privata arbetsgivare som är överrepresenterade när det gäller att anställa personer med de riktade subventionerade anställningarna. Se tabell nedan. En grundläggande förutsättning för att lönesubventioner ska kunna fylla sin tänkta funktion är att arbetsgivare känner till att det finns kompensation att tillgå för en eventuell nedsatt arbetsförmåga. Arbetsgivare efterfrågar bland annat bättre information om vad Arbetsförmedlingen kan ge för stöd, samt höjt tak för lönebidrag. Vidare önskar arbetsgivare ett mer förenklat sammarbete och enklare regler då det gäller Arbetsförmedlingen och dess olika lönestöd. Se bild nedan. 14

16 A. FunkA-utredningens förslag I betänkandet Sänkta trösklar högt i tak presenteras FunkA-utredningens förslag till förstärkning och förändring av de arbetsmarknadspolitiska insatserna för personer med funktionsnedsättning. Utredningen anser att regelverket för de nuvarande stödformerna är svåröverblickbart. Utredningen föreslår därför att lönestöden vid anställning av personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga inordnas under endast två huvudsyften utveckling respektive trygghet. Lönestöd för utveckling respektive trygghet. Lönebidrag, skyddat arbete, utvecklingsanställning och trygghetsanställning ersätts av två former av lönestöd - lönestöd för utveckling och lönestöd för trygghet. Lönestöd för utveckling lämnas för en tidsbegränsad utvecklingsanställning där utveckling av individens förmåga sätts i centrum. Lönestöd för trygghet lämnas om det finns ett långvarigt behov av lönestöd som kompenserar för nedsättningen av arbetsförmågan. Antalet arbetssökande som får tillgång till Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS) utökas med personer. Utökningen avser SIUS hos kompletterande aktörer. Arbetsförmedlingen får i uppdrag att upphandla traineeutbildningar för unga personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Unga personer med funktionsnedsättning upp till 30 år som saknar fullständiga gymnasiebetyg ska ges möjlighet till sex månaders förberedande utbildning på folkhögskola. Övriga förslag som FunkA-utredningen lagt fram är Lönestödens storlek, Lönestöd för anställning i företag som ägs av arbetstagarens familj, Lönestöd hos befintlig arbetsgivare, Nystartsjobb för personer med funktionsnedsättning, Anordnarbidrag och personlig biträde, Utveckla ersättningsmoden och Styrningen av Samhall AB, Vägar in för unga med aktivitetsersättning. Möjligheter för Arbetsförmedlingen att samarbeta med kommunen för att anordna arbetsprövningsplatser, samt Fördjupad kartläggning och vägledning. 5 Slutsatser och diskussion Tanken med denna delrapport har varit att titta på vad tidigare forskning visat när det gäller arbetsgivares behov av stöd för att anställa personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. De frågeställningar vi utgått från är; vilket stöd behöver arbetsgivare för att vara intresserade av att anställa personer från dessa grupper? Vilket stöd behöver arbetsgivare när förutsättningarna för en anställd förändras så att personen kan behålla sin anställning? Arbetsgivare anställer personer som behövs och gör nytta i verksamheten till en kostnad som är försvarbar. Enligt en undersökning gjord av Centrum för handikappforskning i Uppsala framkommer att typen av funktionshinder inte spelar någon större roll för anställning, det som värderas vid anställning är snarare personliga egenskaper där initiativförmåga värderas högt. I FunkA-utredningen framkommer att den offentliga sektorn bör ta ett större ansvar för att skapa arbetstillfällen för personer med funktionsnedsättning. Ett sätt att mäta hur många personer med 15

17 funktionsnedsättning som befinner sig i lönearbete är att se på hur många som arbetar i någon form av subventionerad anställning via Arbetsförmedlingen. 70 % av de subventionerade anställningarna finns hos privata arbetsgivare. Det finns således en diskrepans mellan vad staten, kommuner och landsting har för intentioner med att skapa arbetstillfällen för personer med funktionsnedsättning och med hur verkligheten ser ut. Flertalet av anställda med subventionerade anställningar arbetar inom privata näringslivet, var av majoriteten i mindre företag. TCO har konstaterat att arbetsgivarna blivit allt mer selektiva när det gäller att anställa arbetskraft som varit borta från arbetsmarknaden och att kraven på individen ökat. En markant ökning har skett de senaste åren av antal arbetsgivare som är negativt inställda till att anställa personer som varit sjukskrivna. TCO bedömer att det behövs mer kraftfulla satsningar för att öka arbetsgivarens efterfrågan på arbetskraft och då även den arbetskraft som anses vara lägre kvalificerad. Parallellt behöver tiderna i frånvaro från arbete förkortas och arbetskraftens utbildningsnivå stärkas. Stöd som arbetsgivare efterfrågar när det gäller att anställa personer med nedsatt arbetsförmåga är höjt tak för lönebidraget, mer individualiserat ekonomiskt stöd och bättre information om Arbetsförmedlingens olika lönestöd. Arbetsgivare efterfrågar även anpassade utbildningar så fler personer med funktionsnedsättning får tillträde till dem och därmed möjlighet att få den kompetens som arbetsgivare efterfrågar. För att snabba på återgången till arbete under sjukfrånvaro efterfrågar främst arbetsgivare i små företag mer stöd av Försäkringskassan i sjukskrivningsprocessen, samt att Försäkringskassan ska komma in tidigare i processen. En parallell vi ser då det gäller små företag är den mellan rekryteringsprocessen och sjukskrivningsprocessen. Under sjukskrivningsprocessen efterfrågar företagen stöd och kompetens från Försäkringskassan och under rekryteringsprocessen behöver de små företagen mer information från Arbetsförmedlingen om vilka stöd som finns att tillgå vid anställning. Vid en uppföljning som genomförts av den nya sjukförsäkringen som infördes 2008 framkommer att uppsägning i samband med sjukskrivning är vanligare för anställda inom kommuner än inom övriga företagsformer, samt att sjukskrivna över 60 år ofta avslutat sin anställning genom att tidigarelägga sin pension. En stor utmaning finns hos de offentliga arbetsgivarna när det gäller att anställa och behålla personer med nedsatt arbetsförmåga. I de offentliga arbetsgivarnas uppdrag ligger att vara ett föredöme och att skapa förutsättningar för att anställa personer som står långt från arbetsmarkanden. Detta kan sättas i relation till att dessa offentliga arbetsgivares verksamheter får bära merparten av kostnaden för utanförskapet när en individ med nedsatt arbetsförmåga inte inkluderas på arbetsmarknaden. Parallellt står Sverige inför en arbetskraftsbrist inom ett flertal områden och har behov av att ta tillvara de arbetskraftsresurser som finns i Sverige. 16

18 Vi tror att en förklaring till att små privata företag anställer fler med lönestöd och andra individuella lösningar är att vägarna till beslut är kortare än inom större företag, samt att det kan vara lättare att få till personliga och långvariga relationer mellan Arbetsförmedlingen och arbetsgivare. En god personlig relation är ofta är en förutsättning för att få till en kvalitativ akvirering och hitta de dolda jobben. En sak att fundera över är samhällets värderingar kring vilka arbetsuppgifter som kan vara lämpade för personer med nedsatt arbetsförmåga och utlandsfödda personer. Ser vi och tar vi tillvara på dessa personers kompetens eller ser vi mer till hindren? Kan det behövas fler kampanjer liknande Arbetsförmedlingens Se-Kraften!-kampanj, för att påverka såväl arbetsgivares som enskilda handläggares attityder till funktionsnedsatta och utlandsfödda. 17

19 6 Referenser Arbetsförmedlingens återrapportering 2014, En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken , terrapp_2014_Strategi_funktionshinderspol_1_0_.pdf) Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013, Arbetsgivarkontakter ( df) FunkA-utredningen, SOU 2012:31, Sänkta trösklar högt i tak. Arbete utveckling, trygghet ( IFAU, Sara Martinson, sara.martinson@ifau.uu.se ( ( ( ( ( Inspektionen för socialförsäkringen; Rapport 2012:9. Arbetsgivare i små företag. Knutsson, Helena K. P. (2001). Funktionshindrade personer med nedsatt arbetsförmåga ett arbetsgivarperspektiv. Riksrevisionen ( SCB, Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning 2013,2014:1 ( SKL; Funktionsnedsättning och arbete, vad gör kommuner och landsting?, 2012 Socialförsäkringsbalken, 30 kap Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Yttrande till Arbetsmarknadsdepartementet; Sänkta trösklar högt i tak (SOU 212:31), TCO, 18

Sänkta trösklar högt i tak

Sänkta trösklar högt i tak Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling, trygghet Lättläst Lättläst version av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:31 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Kommittédirektiv Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess Dir. 2018:27 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Sammanfattning En särskild utredare en nationell samordnare

Läs mer

EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige

EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige Bengt Eklund Arbetsförmedlingen Strategienheten Avdelningen Rehabilitering till arbete Supported Employment på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Kommittédirektiv. Dir. 2017:41. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2017

Kommittédirektiv. Dir. 2017:41. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2017 Kommittédirektiv Flexiblare insatser (exempelvis flexjobb) för att förbättra möjligheten för personer med funktionsnedsättning att få och behålla ett arbete Dir. 2017:41 Beslut vid regeringssammanträde

Läs mer

Sänkta trösklar högt i tak

Sänkta trösklar högt i tak Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling och trygghet SOU 2012:31 s nuvarande uppdrag Översyn av regelverket om arbetshjälpmedel Krav på arbetsmarknadsförsäkringar vid anställningar med lönesubvention

Läs mer

Policy för. Arbetsmarknad

Policy för. Arbetsmarknad Policy för Arbetsmarknad Denna arbetsmarknadspolicy är s syn på arbete/sysselsättning för personer med funktionsnedsättning. Policyn utgår från vårt mål att uppnå ett samhälle för alla. Arbete är en viktig

Läs mer

Yttrande över remiss SOU 2012:31 Sänkta trösklar högt i tak

Yttrande över remiss SOU 2012:31 Sänkta trösklar högt i tak ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGS - OCH UTREDNINGSSTABEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR AMN 2012-0263- 1.6 SID 1 (8) 2012-09-13 Handläggare: Karolina Landowska Lars Ahlenius Till Arbetsmarknadsnämnden den

Läs mer

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor Lättläst Betänkande av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:92 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar

Läs mer

Kort om Arbetsförmedlingen Helene Ohlsson Arbetsterapeut AR Enheten Trollhättan

Kort om Arbetsförmedlingen Helene Ohlsson Arbetsterapeut AR Enheten Trollhättan Kort om Arbetsförmedlingen 160906 Helene Ohlsson Arbetsterapeut AR Enheten Trollhättan Uppdraget Vårt uppdrag kommer från riksdag och regering. Vi ska förbättra arbetsmarknaden genom att: Sammanföra dem

Läs mer

Silvija Mehrstam Verksamhetsamordnare Västra Götaland

Silvija Mehrstam Verksamhetsamordnare Västra Götaland 181016 Silvija Mehrstam Verksamhetsamordnare Västra Götaland Arbetsförmedlingens uppdrag Det övergripande målet för Arbetsförmedlingen är att verka för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt genom

Läs mer

Riktlinjer och strategi för arbetslivsinriktad rehabilitering

Riktlinjer och strategi för arbetslivsinriktad rehabilitering Riktlinjer och strategi för arbetslivsinriktad rehabilitering Grundläggande uppdrag Att bedriva arbetslivsinriktad rehabilitering i form av vägledande, utredande, rehabiliterande eller arbetsförberedande

Läs mer

1(8) Riktlinjer för arbetsmarknadspolitiska insatser. Styrdokument

1(8) Riktlinjer för arbetsmarknadspolitiska insatser. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinjer Beslutad av Kommunfullmäktige Dokumentansvarig Sektionschef AME Reviderad av 3(8) Innehållsförteckning...4 Inledning...4 Lagstiftning

Läs mer

Faktapromemoria Hösten Rehabiliteringsplaner

Faktapromemoria Hösten Rehabiliteringsplaner Faktapromemoria Hösten 2018 Rehabiliteringsplaner Sjukskrivning & Rehabilitering Sida 2 av 9 Sammanfattning I Företagarnas rapport Sjukförsäkringen under mandatperioden 2014 2018 beskrivs hur företagare,

Läs mer

Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum

Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum Promemoria 2018-01-23 Socialdepartementet Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum Inledning Våra socialförsäkringar är en central del i den svenska

Läs mer

Riktlinjer för Arbetsmarknadsenhetens insatser

Riktlinjer för Arbetsmarknadsenhetens insatser Riktlinjer för Arbetsmarknadsenhetens insatser i Nordanstigs kommun Dokumentnamn Riktlinjer för arbetsmarknadsenhetens insatser Reviderad datum Dokumentansvarig Verksamhetschef Social omsorg Fastställd

Läs mer

REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1

REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1 Bilaga 2 REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1 Befintlig verksamhet Befintlig verksamhet/samarbete

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31)

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Stockholm 15 oktober 2012 Till Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta

Läs mer

Vad gör Arbetsförmedlingen? Och varför behöver vi samverka med hälso- och sjukvården?

Vad gör Arbetsförmedlingen? Och varför behöver vi samverka med hälso- och sjukvården? Vad gör Arbetsförmedlingen? Och varför behöver vi samverka med hälso- och sjukvården? Utsatta respektive ej utsatta grupper på arbetsmarknaden år 2004 till 2016 300000 250000 200000 150000 100000 50000

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017 FAKTAUNDERLAG Kronobergs län Valdete Hashani Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017 600 påbörjade något arbete I Kronobergs län påbörjade omkring 600 personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)

Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9) ISF1007, v1.3, 2015-11-19 REMISSVAR 1 (5) Datum 2017-05-09 Enheten för sjukförmåner Nina Karnehed Forskare och utredare nina.karnehed@inspsf.se Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)

Läs mer

Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM

Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM Försäkringskassan och TRISAM Vår etiska kod Den statliga värdegrunden är utgångspunkt för vår etiska kod: Vi är sakliga och opartiska Vi skyddar förtroendet för Försäkringskassan Vi är medvetna om att

Läs mer

Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning

Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1697 av Désirée Pethrus (KD) Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

TID FÖR AKTIVITETS ERSÄTTNING FÖR UNGA!

TID FÖR AKTIVITETS ERSÄTTNING FÖR UNGA! TID FÖR AKTIVITETS ERSÄTTNING FÖR UNGA! EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden temaunga.se TEMAGRUPPEN UNGA I ARBETSLIVET Personer med funktionsnedsättning har rätt till arbete som andra. De ska få

Läs mer

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Jens Sandahl, Analysavdelningen jens.sandahl@arbetsformedlingen.se Sammanfattning av budskap Ungdomar är ingen homogen grupp Ungdomsarbetslösheten

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp; SFS 2005:1203 Utkom från trycket den 23 december 2005 utfärdad den 15

Läs mer

Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018

Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018 Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland Agenda för dagen Sjukförsäkringens regelverk Sjukskriven vad händer? Olika roller i sjukskrivningsprocessen Alternativ till

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång

Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång Försäkringskassan och rehabkedjan Sjukskrivning garanterar inte sjukpenning Under de första 90 dagarna kan Försäkringskassan betala ut sjukpenning om

Läs mer

Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter

Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter Rapporten är skriven av Emelie Rydberg, projektledare för De Offentliga Arbetsgivarnas

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ.

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ. Version 2015-08-25 2 Inledning Upprättad Vindelns kommun har som mål att skapa och bevara goda arbetsmiljöförhållanden 2010-01-18 på sina arbetsplatser. I den andan har denna policy avseende arbetsanpassning

Läs mer

Få och behålla jobb - när du har tvångssyndrom

Få och behålla jobb - när du har tvångssyndrom Få och behålla jobb - när du har tvångssyndrom INLEDNING Många som lider av tvångssyndrom (OCD) kan trots sina besvär arbeta fulltid. Men för en del kan det vara en utmaning att få och behålla jobb. Tvångshandlingarna

Läs mer

Remissvar: Förtydliganden av lönestöden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, Ds 2016:14

Remissvar: Förtydliganden av lönestöden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, Ds 2016:14 Sundbyberg 27 juni 2016 Dnr.nr: A2016-00994-A Vår referens: Mikael Klein Till Arbetsmarknadsdepartementet Remissvar: Förtydliganden av lönestöden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt

Läs mer

Rehabiliteringsriktlinjer. Tibro kommun

Rehabiliteringsriktlinjer. Tibro kommun 2014-02-10 Rehabiliteringsriktlinjer Tibro kommun Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Sida 2 (17) Innehåll 1. Mål med rehabiliteringsarbetet... 3 2. Framgångsfaktorer

Läs mer

Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet - Matchningsanställningar nya vägar till jobb (A:214 D)

Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet - Matchningsanställningar nya vägar till jobb (A:214 D) Tjänsteutlåtande Arbetsmarknad och vuxenutbildningsförvaltningen Utfärdat 2015-05-26 Anders Ednersson Diarienummer 0394/15 Telefon: 031-3683084 e-post: anders.ednersson@arbvux.goteborg.se Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017 FAKTAUNDERLAG Kronobergs län 2017-10-05 Ronnie Kihlman Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017 Inskrivna arbetslösa som går till arbete Under september månad 2017 påbörjade 580 personer

Läs mer

Arbetsförmedlingen Birgitta, Maria-José, Lena

Arbetsförmedlingen Birgitta, Maria-José, Lena Arbetsförmedlingen Birgitta, Maria-José, Lena 2019-05-15 Ny organisation - kanalförflyttningen Kunden har ett eller flera ärende/-n och inte bara en handläggare. Vi har gått ifrån min personliga handläggare.

Läs mer

Följande remissvar lämnas av SKOOPI Sociala arbetskooperativens Intresseorganisation tillsammans med Vägenut! kooperativen.

Följande remissvar lämnas av SKOOPI Sociala arbetskooperativens Intresseorganisation tillsammans med Vägenut! kooperativen. Remissvar gällande Sänkta Trösklar Högt i Tak, SOU 2012:31 Följande remissvar lämnas av SKOOPI Sociala arbetskooperativens Intresseorganisation tillsammans med Vägenut! kooperativen. Allmänna synpunkter

Läs mer

Hur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält

Hur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält Hur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält 010-487 12 42 Arbetsförmedlingen i Göteborg 5 stadsdelskontor som ger service till arbetssökande och arbetsgivare inom sitt geografiska område.

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 april 2016 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län mars 2016: 9 677 (6,3%) 4 337 kvinnor (5,8%)

Läs mer

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun 101 av 106 Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun Bakgrund Inom Nacka kommun har Arbets- och företagsnämnden via arbets- och företagsenheten ansvar för kundval

Läs mer

Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen

Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen Om socialförsäkringen Ansvar i Rehabiliteringsarbetet Försäkringskassan har samordningsansvar Individen har ansvar att medverka i rekommenderad Rehabilitering Arbetsgivaren för Anpassning och Rehabilitering

Läs mer

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05

Läs mer

Arbetsmarknad Fakta i korthet

Arbetsmarknad Fakta i korthet Jag har fullt stöd från min arbetsgivare. Arbetet är kreativt och utmanande. Min arbetssituation är helt skräddarsydd efter mina behov för att jag ska kunna prestera maximalt trots en lång rad handikapp.

Läs mer

Linköpin kommun linkoping.se. Se kraften och kompetensen. hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN

Linköpin kommun linkoping.se. Se kraften och kompetensen. hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN Linköpin kommun linkoping.se Se kraften och kompetensen hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN Se kraften och kompetensen Det handlar om hur du och jag tänker.

Läs mer

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas. Inledning Inom Arbetsförmedlingen och kommunen finns en rad verksamheter och

Läs mer

Frukostmöte Samordningsförbundet. Jönköping

Frukostmöte Samordningsförbundet. Jönköping Frukostmöte Samordningsförbundet Jönköping 180116 Frukostmöte 180116 Inledning Arbetsförmedlingens instruktion Arbetsmarknadsläget 2018 Arbetsförmedlingens regleringsbrev 2018 Vad gör Arbetsförmedlingen?

Läs mer

2011-09-01 HANDLEDNING I REHABILITERINGSFRÅGOR FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

2011-09-01 HANDLEDNING I REHABILITERINGSFRÅGOR FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN 2011-09-01 HANDLEDNING I REHABILITERINGSFRÅGOR FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN 1 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar Inledning Arbetsgivaren har ett stort och viktigt ansvar för att hjälpa arbetstagare som drabbats

Läs mer

Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län

Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län Plan för insats 2014 Reviderad 140423 SOFINT Samordningsförbundet i norra Örebro Län VERKSAMHETSPLAN Innehållsförteckning 1 Insatsbenämning... 1 2 Verksamhetens ägare... 1 3 Bakgrund... 1 4 Syfte och mål...

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun

Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsprocessen GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Handbok BESLUTAT/ANTAGET KS 2013-02-11 11 DOKUMENTÄGARE Kommunstyrelsen

Läs mer

Sid 1 Månad 20xx Presentationstitel. Rehabilitering och Försäkringskassans samordningsuppdrag

Sid 1 Månad 20xx Presentationstitel. Rehabilitering och Försäkringskassans samordningsuppdrag Sid 1 Månad 20xx Presentationstitel Rehabilitering och Försäkringskassans samordningsuppdrag Först lite siffror och andra reflektioner Ca. 600 000 sjukskrivningsärenden per år handläggs av Försäkringskassan

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Reviderad 2018-11-28, 167 Dnr KS 2018/606 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel:

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 10 september 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län augusti 2015: 56 965 (7,1%) 25

Läs mer

Arbetsmarknad och funktionshinder

Arbetsmarknad och funktionshinder Arbetsmarknad och funktionshinder Hur ska vi förstå ESO-rapportens slutsatser? Vad vet vi om personer med funktionsnedsättning och de hinder som finns för arbete? Mikael Klein Intressepolitisk chef, Handikappförbunden

Läs mer

Försäkringskassans samordningsuppdrag Vad händer och hur vägen ut framåt?

Försäkringskassans samordningsuppdrag Vad händer och hur vägen ut framåt? Försäkringskassans samordningsuppdrag Vad händer och hur vägen ut framåt? Michael Boman Försäkringskassan Katarina Larborn Region Halland Bodil Mellblom Svenskt näringsliv l Hur ser Försäkringskassan på

Läs mer

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson Information ST-läkare 21 April 2016 Anette Svenningsson Arbetslösheten i Sverige i Feb 2016 Arbetslösheten i Sverige fortsätter att minska jämfört med förra året. 372 000 personer är arbetslösa eller inskrivna

Läs mer

Arbetsförmedlingens uppdrag beröringspunkter och samarbete. Daniel Sörman Christina Edlund

Arbetsförmedlingens uppdrag beröringspunkter och samarbete. Daniel Sörman Christina Edlund Arbetsförmedlingens uppdrag beröringspunkter och samarbete Daniel Sörman Christina Edlund Frågesport Gå in på www.kahoot.it på din mobiltelefon Tudelningen på arbetsmarknaden fortsätter Antalet personer

Läs mer

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson Information AT-läkare 24 Augusti 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering Riktlinjer gällande rehabilitering och arbetsanpassning kommunfullmäktige 2003-09-11 rev. 2016-04-14 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har

Läs mer

RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING

RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANPASSNING OCH REHABILITERING 3 VAD MENAS MED ANPASSNING? 3 VAD ÄR REHABILITERING? 3 ARBETSLEDARENS ANSVAR 4 MEDARBETARENS ANSVAR 4 BEDÖMNING

Läs mer

Forskning inom SCÖ. Lena Strindlund, verksamhetsdoktorand

Forskning inom SCÖ. Lena Strindlund, verksamhetsdoktorand Forskning inom SCÖ, verksamhetsdoktorand Institutionen för Medicin och Hälsa, Linköpings universitet Samordningsförbundet Centrala Östergötland Upplägg - Samarbetet Samordningsförbundet i Centrala Östergötland

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik mars 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik mars 2017 FAKTAUNDERLAG Kalmar län Valdete Hashani Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik mars 2017 860 påbörjade något arbete Under mars 2017 påbörjade omkring 860 personer (360 kvinnor och 500 män) som var inskrivna

Läs mer

Regeringens åtgärdsprogram 3.0

Regeringens åtgärdsprogram 3.0 Regeringens åtgärdsprogram 3.0 11 initiativ för en trygg och välfungerande försäkring med människan i centrum 1. En utredning om "normalt förekommande arbete" och "särskilda skäl" 2. Förstärkt arbete inom

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 maj 2016 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län april 2016: 54 139 (6,7%) 23 670 kvinnor

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2017 FAKTAUNDERLAG Kronobergs län 2017-09-05 Ronnie Kihlman Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2017 Inskrivna arbetslösa som går till arbete Under augusti månad 2017 påbörjade 600 personer (270

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober månad 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 11 november 2011 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län oktober 2011 9 369 (6,4%) 4 837 kvinnor

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering Bedömning av arbetsförmåga

Arbetslivsinriktad rehabilitering Bedömning av arbetsförmåga Arbetslivsinriktad rehabilitering Bedömning av arbetsförmåga Innehåll Arbetsförmedlingens uppdrag Bedömning av arbetsförmåga Arbetsförmedlingen Samverkan Specialistinsatser: arbetsterapeut, psykolog Arbetsförmedlingens

Läs mer

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering Reviderad: 2016-04-14. Kontrollerad: 2017-06-13 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen och lagen om allmän försäkring

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

SPRÅKET ETT (ONÖDIGT) HINDER FÖR INTEGRATION? En rapport från Ledarna inom privat tjänstesektor

SPRÅKET ETT (ONÖDIGT) HINDER FÖR INTEGRATION? En rapport från Ledarna inom privat tjänstesektor SPRÅKET ETT (ONÖDIGT) HINDER FÖR INTEGRATION? En rapport från Ledarna inom privat tjänstesektor Innehållsförteckning BAKGRUND OCH METOD 5 INTRODUKTION 6 UNDERSÖKNING, CHEFER INOM PRIVAT TJÄNSTESEKTOR

Läs mer

Karlsborgs kommun. Riktlinjer för rehabilitering i. Bilaga 74 KF Diarienummer: Antagen:

Karlsborgs kommun. Riktlinjer för rehabilitering i. Bilaga 74 KF Diarienummer: Antagen: Bilaga 74 KF 91 2015-05-25 Karlsborgs kommun Riktlinjer för rehabilitering i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Riktlinjer Diarienummer: 128.2015 Beslutande: Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid:

Läs mer

Remissvar DS 2017:9. Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete. Inledning

Remissvar DS 2017:9. Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete. Inledning Datum Referens 2017-05-13 S2017/01743/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar DS 2017:9 Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete Inledning Småföretagarnas Riksförbund

Läs mer

Arbete för alla. Insatser för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning

Arbete för alla. Insatser för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning Arbete för alla Insatser för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning 3 Förord Många personer med funktionsnedsättning står långt ifrån arbetsmarknaden. Den grundläggande

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik

Arbetsmarknadsstatistik ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2017-05-18 Diarienummer AMN-2017-0181 Arbetsmarknadsnämnden Arbetsmarknadsstatistik Förslag till beslut Arbetsmarknadsnämnden föreslås

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida

1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida Till dig som är paneldeltagare vid Föräldrakrafts seminarium Vägen till arbete i Almedalen den 30 juni Stockholm i juni 2015 INSPEL INFÖR PANELSAMTAL 1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet

Läs mer

Uppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS

Uppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS Uppdragsbeskrivningar - de samverkande parternas uppdrag i TRIS 1 Till läsaren I TRIS ingår Landstinget Sörmland, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunerna (socialtjänsten) i länet. I detta

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 13 oktober 2011 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011

Läs mer

Bilaga 2, revidering av redovisning av befintliga verksamheter 6.1 Beskrivning av befintlig verksamhet Arbetsmarknadsenheten:

Bilaga 2, revidering av redovisning av befintliga verksamheter 6.1 Beskrivning av befintlig verksamhet Arbetsmarknadsenheten: Sida 1 av 5 Bilaga 2, revidering av redovisning av befintliga verksamheter 6.1 Beskrivning av befintlig verksamhet Arbetsmarknadsenheten: Arbetsmarknadsenheten är organiserad inom Tillväxt och utveckling.

Läs mer

Vägledning kring sjukfrånvaro, arbetsanpassning

Vägledning kring sjukfrånvaro, arbetsanpassning Vägledning kring sjukfrånvaro, arbetsanpassning och rehabilitering Se till att företaget har ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete för att tidigt upptäcka arbetsmiljörisker som kan förorsaka ohälsa

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik juli 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik juli 2017 FAKTAUNDERLAG Jämtlands län Östersund, 170814 Maria Salomonsson Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik juli 2017 De till arbete minskade I slutet av juli 2017 påbörjade cirka 434 av alla som var inskrivna

Läs mer

Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering

Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering HÖGSKOLAN DALARNA HDa dnr: F2001/1766/12 1 Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering INLEDNING Bakgrund Personalen är Högskolans viktigaste resurs såväl ur ekonomisk som kompetensmässig aspekt. Förebyggande

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017 FAKTAUNDERLAG Jämtlands län Östersund, 170510 Maria Salomonsson Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017 De till arbete minskade I slutet av april 2017 påbörjade cirka 636 av alla som var inskrivna

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga; SFS 2007:924 Utkom från trycket den 27

Läs mer

Riktlinjer för arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering

Riktlinjer för arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering Sid 1 (6) Riktlinjer för arbetsanpassning och arbetslivsinriktad Till riktlinjerna finns två checklistor: checklista vid sjukfrånvaro och checklista s- /avstämningsmöte Sid 2 (6) Riktlinjer för arbetsanpassning

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy Rehabiliteringspolicy I detta dokument kan du läsa om Specmas förebyggande arbete, rehabiliteringsprocessens praktiska arbetsgång samt arbetsgivaren och den enskilde arbetstagarens ansvar. Innehållsförteckning

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 maj 2016 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län april 2016: 10 798 (6,3%) 5 899 män (6,6%) 4

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Östergötlands län juli 2016: 17 860 (8,4%) 9 907 män (8,9%) 7 953 kvinnor (7,9%)

Läs mer

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING Siljagruppen Arbetshälsan AB Ann-Louise Hohenthal 2016 04 25 Re=åter Habilis=duglig Rehabilitering=åter göra duglig WHO definierar begreppet hälsa som ett tillstånd

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017 FAKTAUNDERLAG Gävleborgs län Söderhamn 13 mars 2017 Bitte Lyrén Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017 1 200 påbörjade något arbete, färre än i fjol Under februari månad erhöll 1 180 personer

Läs mer

Nyanländ med hörselnedsättning Vad gör Arbetsförmedlingen? Pia Uhlin leg. audionom Rehabilitering till arbete, syn/döv/hörsel Väst

Nyanländ med hörselnedsättning Vad gör Arbetsförmedlingen? Pia Uhlin leg. audionom Rehabilitering till arbete, syn/döv/hörsel Väst Nyanländ med hörselnedsättning Vad gör Arbetsförmedlingen? Pia Uhlin leg. audionom Rehabilitering till arbete, syn/döv/hörsel Väst Arbetsförmedlingens uppdrag Vårt uppdrag kommer från riksdag och regering.

Läs mer

Rehabilitering. Vad innebär rehabilitering? Det finns olika typer såsom social, medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering.

Rehabilitering. Vad innebär rehabilitering? Det finns olika typer såsom social, medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering. Rehabilitering Vad innebär rehabilitering? Det finns olika typer såsom social, medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering. Def. Arbetslivsinriktad rehabilitering handlar om de åtgärder som syftar

Läs mer

Sjukskrivna medarbetare? Nya regler fokuserar på tidiga insatser

Sjukskrivna medarbetare? Nya regler fokuserar på tidiga insatser Arbetsgivardag i Malmö 13 november Sjukskrivna medarbetare? Nya regler fokuserar på tidiga insatser Catharina Bäck, Svenskt Näringsliv och Kristina Svensson, Försäkringskassan Sjukfrånvarons utveckling

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län april (7,4%)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län april (7,4%) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län april 2013 12 750 (7,4%) 5 850 kvinnor (7,2%) 6 900 män (7,6%) 3 450 unga 18-24 år (15,1%)

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017 FAKTAUNDERLAG Jämtlands län Östersund, 130317 Maria Salomonsson Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017 De till arbete minskade I slutet av februari 2017 påbörjade cirka 530 av alla som

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 mars 2011 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad

Läs mer