Gemenskap på familjekongress Analyser av övergreppen Mary Spencer porträtteras Domkyrkan i Vår församling. 4 juni 2010 Pris 40 kr

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gemenskap på familjekongress Analyser av övergreppen Mary Spencer porträtteras Domkyrkan i Vår församling. 4 juni 2010 Pris 40 kr"

Transkript

1 #6 4 juni 2010 Pris 40 kr Gemenskap på familjekongress Analyser av övergreppen Mary Spencer porträtteras Domkyrkan i Vår församling

2 #6 Ur innehållet 4 juni 2010 Årg 85. ISSN Adress: Box 2038, Uppsala (Besöksadress: S:t Olofsgatan 32E) Tel: , Fax E-post: Hemsida: Utges som tidning för Stockholms katolska stift av Stiftelsen Katolsk Kyrkotidning. STYRELSEORDFÖRANDE ANSVARIG UTGIVARE Kjell Blückert REDAKTION Margareta Murray-Nyman (chefredaktör) , Birgit Ahlberg-Hyse , Ryszard Antonius Klinger Prenumerationsärenden, ekonomi Sofia Wahlstedt Pren. pris Sverige: 300:- Europa 440:- Utom Europa 480:- Pg , Bg Annonser Display i Umeå AB Tryck: Litografia Alfaprint, Sundbyberg 2010 Layout: Carina Laukkanen, Lajo design, Uppsala Nr 7-8 utkommer 9/ Manusstopp 14/ För icke beställt material ansvaras ej. Påven om övergreppsskandalerna sidan 4 Reviderad beredskapsplan mot sexuella övergrepp sidan 5 Stöd de kristna i Irak sidan 9 Personlig hälsning från påven i Rom till familjekongressen i Jönköping sidan 10 Porträttet: Mary Spencer i Uppsala sidan 18 Påven, Signum och Katolskt magasin på Café Carolina i Uppsala sidan 22 Kyrkoåret: Kristi Kropps och Blods Högtid sidan 26 Domkyrkan i en första artikel i serien Vår församling sidan 27 Vår trosbekännelse sidan 32 Kultur: Konvertitpalatset i Rom sidan 37 Två röster om filmen Miraklet i Lourdes sidan 40 Mänsklig värdighet ur barnets perspektiv sidan 45 OMSLAGSBILD: FEST I FRANCISKUS FÖRSAMLINGSGÅRD VID FAMILJEKONGRESSEN I JÖNKÖPING. FOTO: BIRGIT AHLBERG-HYSE

3 Precis som fallet var med majnumret av Km så ägnar vi också en stor del av detta nummer åt övergreppens tragedi. Vi inleder med en särskilt för Km framtagen artikel av den katolska kulturtidskriften Signums chefredaktör, pater Ulf Jonsson SJ, som har åtagit sig den inte enkla uppgiften att på tecken ge en rättvisande bild av kardinal Ratzing - ers/benedikt XVI:s agerande i samband med övergreppsskandalerna. Pater Ulf sammanfattar: vi verkar få allt större anledning att känna tacksamhet för att det var Ratzinger som trädde ut på Peterskyrkans loggia den 19 april Att stiftet sedan år 2004 har en beredskapsplan mot sexuella övergrepp på barn och ungdomar är något som nästan Övergreppen och upprop inför framtiden tappats bort i den massmediala rapporteringen. Men planen, med krav på anmälningsskyldighet i alla lägen, är sannolikt den mest konsekventa inom frivillig barn- och ungdomsverksamhet i Sverige. Ulf Jonssons artikel följs av en intervju med diakonen och psykologen Björn Håkonsson som under fem års tid utbildat sammanlagt 997 anställda och volontärer i stiftet i enlighet med planen. Pater Henrik Roelvink OFM prästvigdes år 1962, strax innan Andra Vati kan - konciliet öppnades. I artikeln Bort om pedofilskandalerna (sidan 33) tar han sin utgångspunkt i just konciliet när han pekar på möjliga orsaker till den förfärande mängden av övergrepp på minderåriga som begicks under framför allt 1970-talet. På kyrktorget (sidan 42) ledare sid. 3 inbjuder S:ta Eugenia kyrka, med anledning av de skandaler som drabbat kyrkan, till fyrtio timmars bön för botgöring och försoning framför det heliga sakramentet. Övergreppen behandlas likaså i ett antal debattartiklar och insändare på sidorna Artiklar och insändare i ämnet finns också på vår hemsida, www. katolsktmagasin.se. På Km:s hemsida hittar man även det Upprop för Katolska kyrkan i pingst - tiden 2010 som initierats av syster Veronica Tournier OP och som legat ute på nätet sedan den 13 maj. När tidning - en gick till tryckeriet, , hade 1164 personer undertecknat texten. Det är möjigt att skriva under uppropet fram till mitten av juni. Eukaristin, offertorium Se även mel Se gå van på ditt al tar bord, vårt ar be te på mö dans jord: och dru vors vårt saft bröd 2 Bär fram vår gåva, Herre Krist, förvandla den och fyll vår brist. Välsigna kyrkans tro och hopp med Andens enhet i din kropp. 3 Allt det vi är har du oss gett, allt vad vi gör har du berett. Vad vi får ge tillbaka nu är det du gav och ger ännu. av från gyll ne äd grö la dors träd. säd 4 I brödet bär vi fram vårt liv, vår lycka, framgång, kraftens tid. I kalken finns vår skymnings nöd, vår smärta och vår egen död. 5 Förvandla gåvan med ditt ord. Gör världen till ett altarbord, där mänsklighetens våndor blir ett rop om himmelrikets liv. På söndag firas Kristi Kropps och Blods Högtid. Med tillstånd från Katolska Liturgiska Nämnden återger vi en av de nattvardshymner som kommer att ingå i nya Cecilia. Standardhymnen för festen, Thomas av Aquinos Upp, min tunga, att besjunga, ligger på ledarsidan i Km 4/10. En predikan över söndagens tema finns på sidan 26. Nästa nummer kommer bland annat att innehålla: ett reportage från det heliga landet en presentation av passionsspelen i Oberammergau senaste nytt från den ekumeniska världen mera från Domkyrkoförsamlingen en rapport från pingstens Jesus mani festation gott om lästips inför semestern

4 sid. 4 aktuellt Ratzinger/Benedikt och övergreppsskandalerna Det senaste halvåret har präglats av en rad avslöjanden om sexuella övergrepp på barn inom kyrkan. Både övergreppen i sig och försöken att mörklägga dem är skakande. I medierna har man spekulerat kring påvens sätt att hantera problemen. Många rykten har florerat och det är inte lätt att få en tillförlitlig bild av situationen. Men efter en inventering av offentligt tillgängligt material verkar man kunna säga följande om Joseph Ratzingers, respektive den nu - varande påven Benedikt XVI:s, agerande. Under Ratzingers tid som ärkebiskop i München ( ) tilläts den pedo fil - misstänkte prästen Hullermann efter en tids terapi fortsätta att verka som präst och gjorde sig då skyldig till en rad övergrepp. Beslutet om Hullermann togs av stiftets generalvikarie Gruber, som offentligt för - klarat att Ratzinger inte informerades om saken. I media har det spekulerats om att Gruber offrat sig för att skydda Rat - zinger. Men trots intensivt grävande har inget framkommit som visar att Ratzinger kände till dessa beslut som ärkebiskop i München. Åren var Ratzinger chef för Troskongregationen i Rom. På den posten fick han mycket information om katolska prästers pedofilövergrepp världen över. I synnerhet från år 2001, då man beslöt att alla anklagelser om övergrepp skulle rapporteras till Troskongregationen. Från den tiden började Ratzinger ta dessa problem på mycket större allvar än tidigare. År 2001 drev han igenom den policy av nolltolerans mot övergrepp som nu gäller överallt inom den katolska kyrkan. De nya reglerna innebär bland annat att misstänkta präster kan avskedas omgående från sin tjänst, men också att de snabbt kan fråntas prästämbetet ( laiceras ) utan något rätts - ligt förfarande om bevisbördan är tung. I massmedia har det förekommit upp - gifter om att Ratzinger under sin tid på Troskongregationen mörkade fyra fall där amerikanska präster gjort sig skyldiga till övergrepp och att han lät dem fortsätta att arbeta som präster. Men frågan gällde inte om de skulle avskedas, utan om de skulle laiceras. Tre av dem var avskedade redan innan Ratzinger fick kännedom om fallen, och den fjärde (L. Murphy) var av ålders - skäl inte längre i aktiv tjänst. Alla fyra blev laicerade, men i ett av fallen (S. Kiesle) skrev Ratzinger att man i processen borde ta hänsyn till prästens låga ålder och till kyrkans allmänna goda. Fallet Murphy är särskilt allvarligt, eftersom det rörde sig om hundratals övergrepp under en mycket lång tidsperiod. Processen drogs i långbänk och beslutet om laicering togs först när Murphy låg på dödbädden. Två utomordentligt allvarliga fall under Ratzingers tid på Troskongregationen gällde den österrikiske kardinalen Her - mann Groer och prästen Marcial Maciel Degollado ( ), grundaren av rörelsen Kristi legionärer. Både Groer och Maciel gjorde sig skyldiga till ett stort antal pedofilövergrepp. Ratzinger fick rapporter om dessa övergrepp och ville starta kyrkliga straffprocesser mot båda. Genom flera källor (bland annat kardinal Christoph Schönborn) vet vi idag att inflytelserika personer i Vatikanen däribland kardinal Angelo Sodano lyckades övertala påven Johannes Paulus II att stoppa Ratzinger från att genomföra dessa processer. Det är en stor tragik att så skedde. Vad Johannes Paulus II själv visste om Groer och Maciel vet vi inte. Groer dog När Ratzinger valts till påve 2005 var bland det första som han yttrade (redan innan han visade sig för folkmassan från Peterskyrkans loggia) ett löfte till kardinal George i Chicago att han på allvar skulle ta itu med pedofilövergreppen inom kyrkan. Benedikt XVI (alias Ratzinger) förbjöd Maciel att uppträda offentligt som präst och avsatte honom som ledare för Kristi legionärer. En undersökningskommission offentliggjorde den 30 april i år att Maciel använt religionen som täckmantel för ett exempellöst dubbelliv med inslag av pedo - filövergrepp, våldtäkter och mutskandaler. Ju mer som kommit fram om dessa fruktansvärda händelser, desto tydligare framstår den nuvarande påven som garant för policyn av nolltolerans mot övergrepp. En sådan policy borde vara självklar inom ʼʼDe nya reglerna innebär bland annat att misstänkta präster kan avskedas omgående från sin tjänst, men också att de snabbt kan fråntas prästämbetet ( laiceras ) utan något rättsligt förfarande om bevisbördan är tung.ʼʼ kyrkan, men inflytelserika personer har motverkat den. Bland dessa mörkermän finns också kardinal Darío Castrillón Hoyos, som skriftligt tackat en fransk biskop för att denne mörkat pedofilövergrepp i sitt stift. Kanske har även kardinal Ratzinger begått misstag i handläggningen av somliga övergreppsfall. Men ingenting tyder på att han velat skydda pedofiler eller låta dem fortsätta att verka som präster. I fallen Groer och Maciel mötte han ett motstånd som han förmådde bryta igenom först som påve. Kardinal Schönborn har vittnat om hur ledsen Ratzinger var den dag då han kom och berättade för Schönborn att Sodano lyckats övertala påven att stoppa processen mot Maciel. Men tiden prövar allt och gränslinjerna framstår successivt allt tydligare. Ratzinger verkar ha tiden på sin sida. Och vi verkar få allt större anledning att känna tacksamhet för att det var Ratzinger som trädde ut på Peterskyrkans loggia den 19 april Ulf Jonsson SJ

5 aktuellt sid. 5 Björn Håkonsson apropå stiftets beredskapsplan: Övergreppen innebär ett skändande av Guds skapelse Sedan 2004 finns en beredskapsplan mot sexuella övergrepp på barn och ungdomar inom Stockholms katolska stift. Detta har nästan tappats bort i den massmediala rapporteringen. Ändå har nästan tusen personer genomgått utbildning i enlighet med planen. Det berättar diakon Björn Håkonsson, från Sankta Maria katolska folkhögskola i Malmö, som på uppdrag av biskop William Kenney ansvarat för 70 kurser för anställda och volontärer i stiftet. Han säger att han blivit lite trött av allt resande vid det här laget och för ett år sedan bad han om att slippa fortsatt ansvar. Ligger före. Björn Håkonsson säger att stiftets beredskapsplan, med dess krav på anmälningsskyldighet i alla lägen, förmodligen är den mest konsekventa inom frivillig barn- och ungdomsverksamhet i Sverige. Bilden togs för tre år sedan, under en av de 70 utbildningsresorna. Foto: Birgit Ahlberg-Hyse Fortsättning

6 sid. 6 aktuellt Tanken på en beredskapsplan, med en obligatorisk utbildning för alla som möter barn och ungdomar i sitt arbete, väcktes år 2002 av dåvarande hjälpbiskopen William Kenney. Detta år rapporterades en störtflod av sexuella övergrepp i USA, säger Björn Håkonsson. - En tredjedel av alla rapporter om övergrepp efter 1950 inkom det året! Den amerikanska biskopskonferensen reagerade med bestörtning och uppdrog åt det välrenommerade John Jay College i New York, som fokuserar på studier av alla former av kriminalitet, att ge en totalbild av övergreppen. Biskopskonferensens öppenhet, och det förebyggande arbete som var en följd av John Jay-rapporten, påverkade han - teringen av övergrepp inom bland annat biskopskonferenserna i England och Wales och med impulser därifrån hur ärendet togs upp i Sverige. - Vi var snabba. En beredskapsplan för stiftet stadfästes av biskop Anders i september Det blev Sankta Maria folkhögskola, med diakonen och legitimerade psykologen Björn Håkonsson, som år 2005 fick i uppdrag att se till att innehållet nådde ut. Om han ombads lyfta fram tre saker ur texten vad skulle det bli? - Först och främst det rent teologiska, att övergreppet innebär ett skändande av Guds skapelse. - Sedan att planen är mycket strikt vad gäller nödvändigheten av att under alla omständigheter skydda barnet. Om en anklagelse om övergrepp har framförts mot någon i stiftet ska den anklagade avstängas från fortsatt arbete under den tid utredningen pågår. - Och så att alla ansvariga måste bli medvetna om att det som står i planen gäller hela stiftet: samtliga församlingar och nationella missioner, liksom övriga grupper som står under stiftets jurisdiktion. Björn Håkonsson har träffat 997 anställda och volontärer vid sammanlagt 70 utbildningstillfällen sedan han fick an - svar för utbildningen i hur man förutser och föregriper övergrepp. Om reaktionerna hos kursdeltagarna säger han: - Min erfarenhet är att man inledningsvis kunnat sätta sig med armarna i kors över bröstet som om man ville säga det här vill jag helst inte ha att göra med. - Men när man väl konfronterades med innehållet, både siffrorna som visar hur verkligheten ser ut, och råd och krav vad gäller hur frågan ska hanteras, då kom instämmandet, man ville bli indragen. - Samtliga gånger har jag haft intrycket att det slutat med en sorts bekräftelse: Vi litar på att detta ska bli bra! En medvetenhet har väckts om att man kan bidra till att förebygga övergrepp. För ett år sedan bad Björn Håkonsson att få lämna ifrån sig utbildningsansvaret. I den rapport till biskopen med vilken han avslutade arbetet föreslog han en ny runda (både anställda och volontärer tillkommer förstås ständigt) och underströk behovet av kontrollmekanismer. För det finns ju alltid en risk med de papper som stadfästs. Att de, hur mycket de än var tänkta att tas på allvar, ändå hamnar i en pärm som aldrig öppnas, menar han. - Det har hänt med flera av de dokument som tagits fram i stiftet. Det är egentligen en skandal. Jag tror inte att särskilt många längre minns vare sig den socialpastorala planen eller det policydokument för arbete bland funktionshindrade som faktiskt är normerande för oss. Den år 2004 antagna Beredskapsplan mot sexuella övergrepp på barn och ungdomar kommer snart i reviderad version. I såväl den nya som den gamla planen stadfästs: En vuxen ska, så långt det är möjligt, aldrig lämnas ensam med ett barn eller en ung människa när det finns liten eller ingen möjlighet för andra att se vad de gör. Detta av hänsyn både till den vuxne och barnet. Den som arbetar med barn och ungdomar ska inte träffa ett enskilt barn eller ungdom, i syfte att bygga upp en relation, vid sidan av den verksamhet där barnet deltar. Lokalerna för ungdomsarbetet ska vara ljusa, lättillgängliga och översiktliga. Ledarna ska ha uppsikt över barnen från det de kommer till dess de lämnar kyrkan/lokalerna. När barn och ungdomar måste transporteras med bil eller buss, försök att så långt det är möjligt ha mer än en passagerare i varje fordon. Sträva efter att vid utfärder ha en gemensam uppsamlingsplats, där man hämtar och lämnar barnen. Försiktighet måste tillämpas både av den besökande och den mottagande församlingen när man arrangerar inkvartering av barn och ungdomar. Ett ensamt barn och en vuxen får inte placeras så att de måste dela sovrum. Vid inkvartering i hem ska minst två barn placeras tillsammans.

7 aktuellt sid. 7 "Om en anklagelse om övergrepp har framförts mot någon i stiftet ska den anklagade avstängas från fortsatt arbete under den tid utredningen pågår." - Men vi kommer inte ostraffat undan på domedagen om vi inte tar våra förpliktelser gentemot medmänniskan på allvar. Och om vi negligerar övergrepp behöver vi inte invänta den yttersta dagen, säger han. - Då har vi inte bara Guds dom framför oss utan redan nu ett observant och kritiskt samhälle som bevakar oss. Han understyker: - Planen måste följas i alla stycken. Misstankar om sexu - ella övergrepp ska alltid anmälas till polis och sociala myndigheter. Nu när Björn Håkonsson tagit farväl av de sista kursdeltagarna skulle han förstås gärna vilja säga att han på det hela taget är nöjd med resultatet av ett flerårigt arbete. Så väl är det dock inte. - Det är fortfarande alldeles för många som inte alls känner till eller som negligerar innehållet i beredskapsplanen. - Innan en ungdomsledare eller kateket anlitas, till exempel i samband med ett barn- eller ungdomsläger, ska refe - renser lämnas, helst från flera personer. Ansvarig person ska begära in utdrag ur belastningsregister och misstankeregister. Sedan ska förtryckta papper som visar att så har skett fyllas i. Men, konstaterar han, mitt intryck är att många bara struntar i detta. - Det finns de som inte verkar vilja ta till sig vad som gäller trots att direktiven är så tydliga. Det gör mig bedrövad. Ingen kan frånkänna sig ansvaret för att planen blir känd och genomförd lokalt och inte bara genom punkt - insatser utan permanent! - Beredskapsarbetet ska fungera i alla sammanhang. Också av den anledningen måste en ny utbildningssatsning till. Skulle Björn Håkonsson och Sankta Maria folkhögskola vilja medverka i en sådan satsning om stiftet önskade det? - Vi har faktiskt diskuterat saken. Men utbildningen borde i så fall ske i samverkan med andra aktörer inom stiftet. En ensam satsning, med en enda person som håller i alla trådar, ska inte behövas i ett stift med så många kompetenta personer. - Just nu avvaktar vi hur stiftet kommer att handlägga frågan. Sedan får vi se. Margareta Murray-Nyman Fotnot: Biskop William Kenney var stiftets hjälpbiskop mellan 1987 och Mera om den så kallade John Jay-rapporten finns att läsa i artikeln Ett övergrepp är ett för mycket men viktigt att kvantifiera i Km 5/10. Belastningsregistret visar om en person tidigare blivit dömd för brott. Lagstiftningen skärptes år Nedanstående är hämtat ur Brottsbalkens 6 kap (Om sexualbrott): 3 Den som förmår en person att företa eller tåla en sexuell handling genom att allvarligt missbruka att personen befinner sig i beroendeställning till gärningsmannen, döms för sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning till fängelse i högst två år. 4 Den som har samlag med ett barn under femton år eller som med ett sådant barn genomför en annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens art och omständigheterna i övrigt är jämförlig med samlag, döms för våldtäkt mot barn till fängelse i lägst två och högst sex år. Detsamma gäller den som begår en gärning som avses i första stycket mot ett barn som fyllt femton men inte arton år och som är avkomling till gärningsmannen eller står under fostran av eller har ett liknande förhållande till gärningsmannen, eller för vars vård eller tillsyn gärningsmannen skall svara på grund av en myndighets beslut. 10 Den som, i annat fall än som avses förut i detta kapitel, sexuellt berör ett barn under femton år eller förmår barnet att företa eller medverka i någon handling med sexuell innebörd, döms för sexuellt ofredande till böter eller fängelse i högst två år.

8 sid. 8 aktuellt Läkarkongress i Lourdes: Teknikutveckling, katolska gynekologer, samvetet Sedan 1935 samlas katolska läkare från alla kontinenter vart fjärde år till möte. I år skedde denna världsomspännande kongress i Lourdes i Pyrenéerna, en av världens mer kända pilgrimsorter. Arrangörerna för mötet (Féderation Internationale des Associations Médical FIAMC) har i sin tur rötter i 1800-talet, då franska läkare kände behovet av att sluta sig samman som en reaktion på tidens anti-katolska stämningar. Rörelsen spreds och federationens medlemsorganisationer finns i många länder. Allt skedde nu under beskydd av Påvliga rådet för hälsopastoral, som detta år också firar sitt 25-årsjubileum och representerades av ärkebiskop Zygmunt Zimovski som efterträtt kardinal Javier Lozano Barragán. Lourdes är kanske mest känt för att jungfru Maria uppenbarade sig där för Bernadette Soubiros 1858, och att platsen sedan dess förknippats med olika former av helande. Dit söker sig flera miljoner pilgrimer årligen för bikt, bön, bot och bad. På det sättet utgjorde läkarnas världskongress också en pilgrimsresa för delegaterna, som förutom själva kongressen deltog i många av de övriga aktiviteter som platsen erbjuder. Från Nordisk förening för katolska läkare deltog två delegater. Deras restid får dock anses som blygsam jämfört med restiden för kollegor från Australien och Nya Zeeland som tillbringat 30 timmar i luften för att komma till Lourdes. Huvudrubriken för kongressen var Vår tro som läkare. Man samlades kring fyra teman, nämligen Gud som vår skapare, Kristus och helandet, Livets inneboende kraft respektive Kyrkan som Kristi kropp. Målet var att fördjupa dessa aspekter som också påverkar den katolske läkaren i vardagen oavsett om ständigheterna i övrigt. Även om de tekniska om stän digheterna ter sig helt olika på de olika kontinenterna finns idag enorma utmaningar in om sjuk - Läkare i Lourdes. Bengt Säfsten var en av de två nordiska delegater som deltog i läkarkongressen i Lourdes i södra Frankrike. Lourdes är en av världens mest besökta pilgrimsorter. Där uppenbarade sig jungfru Maria för den unga flickan Bernadette Vid Massabiellegrottan sprang en källa med helande vatten fram. Foto: Birgit Ahlberg-Hyse

9 vården. För den enskilde läkaren är det inte heller alltid lätt att förena sin personliga tro med lojalitet till Kyrkans olika uttalanden och samtidigt stän digt ta hänsyn till rådande sekul ära lagstiftning och efterfrågan på olika åtgärder från patienterna. Det är också uppen bart att länder med mer begränsade resurser till tekniskt avancerad vård kan erbjuda en vård som är väl så avancerad i andra avseenden. Detta kan illustreras av att debatten om eutanasi tycks mest livlig i de länder som har den tekniskt mest avancerade vården men vara helt frånvarande på annat håll. I andra länder kan man ha fullt upp med att ta hand om offer för malaria, hiv/aids eller ren svält. De inslag som gjorde störst intryck var dock hur katolska gynekologer arbetar konstruktivt i utvecklingsländer med sikte på kvinnors hälsa och reproduktiva hälsa i genu in be märkelse. Ett mycket re - spektabelt arbete som i stort är okänt utanför den katolska världen. Men man slogs mest av att likheter i omständigheter kan uppträda på de mest oväntade ställen. Delega terna från Australien och Canada redo visade omstän dig heter som i mångt på minde om vad som är aktu ellt i svensk debatt och reflektioner kring det egna sam - vetets roll tycktes stän digt närvarande. Bengt Säfsten Stöd de kristna i Irak innan det är för sent! Ignace Joseph III Younan, patriark för den syriansk-katolska kyrkan av Antiokia, är angelägen att tacka för att hans troende har fått en trygg och säker hemvist i Sverige. Utvandringen medför en blodförlust för dem som är kvar, och det gäller särskilt en liten kyrka som hans, med kanske medlemmar i Irak, Syrien, Nordamerika och Australien, varav tagit sin tillflykt till Sverige. Men här har de fått en ny och rimlig tillvaro. Patriarken var på sitt andra besök i Sverige i mitten av maj, hans program omfattade möten med biståndsministern, chefen för migrationsverket, Svenska kyrkans ärkebiskop Anders Wejryd men också sammanträffanden med sina kyrkomedlemmar och första kommunion för 20 barn, middagar med nuntien och biskop Anders och en festkväll i Hallunda med Oriental dancing dinner. Hans kyrka är en av de minsta och mest ut - spridda inom den katolska kyrkofamiljen. Efter Irakkriget tvingades många kristna i Irak på flykt, i första hand till Syrien, Jordanien och Libanon. Jämfört med de likaså katolska kaldéerna är de syrianska katolikerna patriarken vill använda den benämningen för att betona tillhörigheten till den syrianska kyrkan få. Relationerna med de ortodoxa syrianerna är goda. Syrisk-ortodoxa kristna deltar i våra guds - tjänster och går till kommunion hos oss. Även biskopar därifrån, som biskop Philoxenos i Mardin eller Timotheus i Mar Gabriel nyligen. Och varför inte? Vi tror alla på Kristi gudomliga närvaro i sakramentet. Och vi söker lösningar så att också vi katoliker ska kunna delta i deras nattvard, säger patriarken. Det kommer en dag! Den kanoniska ordningen kan ju inte få gå före den kristna kärleken och enheten, menar han. aktuellt sid. 9 Den kristna utvandringen från Irak är en källa till sorg och oro, säger patriarken. Situationen är katastrofal. Det räcker inte längre med varningar och fördömanden det måste komma till handling! Vi måste nå ut med information internationellt om de ständiga övergreppen på de kristna. Även om de flesta kristna fortfarande är kvar, inträffar mänskliga tragedier som är oacceptabla kränkningar av mänskliga rättigheter. Patriarken berättar om överfallet den 2 maj då tre bussar med studenter och lärare från kristna byar på Nineveslätten på vägg till universitetet i Mossul attackerades med bilbomber som sårade drygt 150 av studenterna och dödade en. I ett brev till Iraks premiärminister Al Maliki påminner patriarken om löften som gavs i höstas om starkare truppnärvaro i regionen till skydd för de kristna. Om inte militären kan förstärkas, måste de kristna få vapen för att försvara sig själva, heter det i brevet. Mossul är det värsta området, bekräftar patriarken. I det labila läge som råder på grund av motsättningarna mellan sunniaraberna och kurderna i området, är det fritt fram för extremistiska grupper att skrämma och terrorisera de kristna tills de flyr. En etnisk rens - ning och tillfälle att ta över övergiven och eftertraktad jord och bymark - Lyckas de tömma Nineveslätten på kristna, utplånar de en hel kultur som i 2000 år har burit upp de historiska traditionerna i Mesopotamien, säger patriarken. Det vore en kulturell utarmning av internationella mått, förutom de djupa mänskliga tragedier och orättvisor som drabbade människor. Där - för vädjar vi till FN och världssamhället, men också till Sveriges regering att för - svara den kristna minoritetens rättig heter och intressen, innan det är för sent. Ignace Joseph III Younan Text och foto: Kaj Engelhart

10 sid. 10 aktuellt Påvehälsning till den första nordiska familjekongressen - Kongressen har påmint oss alla om bröllopsfesten i Kana där Kristus var närvarande! Så sammanfattade diakonen Göran Fäldt den nordiska familjekongressen i Jönköping, som inleddes med en hälsning från påven Benedikt XVI. Omkring 500 personer, av dem 150 barn, deltog i två dygns intensiva aktiviteter där det katolska familjelivets glädjeämnen och problem belystes från alla tänkbara håll och där nya vänskapsband knöts. Nya vänner. Isländska Teresa Frigge och svenskamerikanska Sofia Donato fann varandra direkt vid familjekongressen. Bakom dem diskuterar Teresas föräldrar med Sofias pappa.

11 aktuellt sid. 11 Kärlek och liv var rubriken för kongressen som ägde rum under veckoslutet efter Kristi himmelfärds dag Fast redan på själva helgdagen hade det bjudits på ett förprogram med två föreläsningar: Marie-Louise Rodén, Kristianstad, om drottning Kristina och hennes förhållande till äktenskap, och Gunnel Becker, Göteborg, om drottning Josefina och hennes äktenskap. När själva kongressen inleddes, i högskolans aula, fick den finast tänk - bara uppmärksamhet: I en video på storbildsskärm vände sig påven i Rom till kongressdeltagarna i Jönköping. Han talade om kärleken, den som ytterst kommer från Gud och som får sitt uttryck i familjen, mellan man och hustru och mellan föräldrar och barn. I aulan satt deltagare från 30 av vårt stifts församlingar och från några församlingar i Norge, Danmark, Finland och Island. På första bänk sågs patriarken av Venedig, kardinal Angelo Scola, som besökte Norden för första gången i sitt liv, och bredvid honom den apostoliske nuntien i Norden, ärkebiskop Emil Paul Tscherrig. På plats var också biskopen i Köpen - hamn, Czeslaw Kozon, och den förre hjälpbiskopen i vårt stift, William Kenney, som numera har samma ämbete i Birmingham. Vårt stifts biskop, Anders Arborelius, anslog i sitt välkomsttal en glad, förtrolig ton och under kongressens gång skulle han visa sig vara den kärleksfulle familjefadern personifierad, allestädes närvarande med sitt leende och sitt lyssnande. Redan från början fick han hjälp att skapa trivsel och gemenskap av 50 sång - are, från Domkyrkans barnkör, S:ta Eugenias ungdomskör och Stiftsung - doms kören, som presenterade en ny sång, Kärlek och liv, skriven och skänkt till kongressen av en av stiftets köransvariga, AnnaMaria Hedin. Sången blev en signaturmelodi som sjöngs vid flera tillfällen. Det var kören som bar upp all sång, både vid samlingarna i aulan och under mässorna. Två av dessa hölls i Sofia - kyrkan som lånades av Svenska kyrkan och som erbjöd en utsökt akustik med sina luftiga valv. Där var sången himmelsk. Avslutningsmässan hölls i den ka tolska församlingens kyrka, S:t Fran ciskus, Utsmyckning med djup. Högskolan för lärande och kommunikation var basen för familjekongressen. De målade tygvåderna vid aulans fondvägg är gjorda av Joanna Agetorp. Mittenbilden föreställer Maria som får hjälp av Josef att bära sin börda. Ängeln på deras ena sida stöter i basun och den på andra sidan bär ett svärd. Med dessa bilder vill Joanna visa att den kristna familjen både måste kalla på hjälp och kämpa för sin tro. och även under dess trätak klingade sång - en klart. Ledarna, förutom AnnaMaria Hedin även Elisabeth von Wald stein och Ulf Samuelsson, som också var organist, har gjort ett storartat instuderingsarbete med både hymner och liturgisk sång. Kompisar. Biskop Anders var den gode familjefadern personifierad under kongressen. Här vilar han på en bänk tillsammans med syskonen Isak och Emma Lindberg, fem respektive tre år. Biskopen är Isaks idol. Fortsättning

12 sid. 12 aktuellt Koncentrerat lyssnande. Småkillarna på första bänken i Sofiakyrkan blir stilla när kören sjunger under ledning av Elisabeth von Waldstein. Slut för i dag! Biskop Anders Arborelius tackar kardinal Angelo Scola efter inledningsmässan i Sofia kyrka. Till vänster om dem ser vi biskopen i Köpenhamn, Czeslaw Kozon, och till höger förre hjälpbiskopen i vårt stift, William Kenney, och den nordiske nuntien Emil Paul Tscherrig. Mässorna hade olika karaktär av högtid och blev riktiga höjdpunkter för deltagarna, även om predikningarna kunde vara påfrestande för de yngsta. I den första mässan uppehöll sig biskop Kozon vid kongresstemat. Den kristna familjen, sade han, ska vara som en lysande stad belägen på en väl synlig plats. - Den ska erbjuda gemenskap och bära vittnesbörd om Guds kärlek. Han nämnde prästernas betydelse som själasörjare för att familjerna ska överleva och blomstra. Prästen framhölls även i den andra mässans predikan. Men där talade karmelitpatern Jonas Svensson mera om prästens roll i församlingen och hans behov av uppskattning och lojalitet. I avslutningsmässan ersatte biskop Anders predikan med ett brev från den nordiska biskopskonferensen som till stor del uppehöll sig vid påven Benedikt XVI:s aktualiserande av påven Paulus VI:s encyklika Humanae vitae med Katolska kyrkans riktlinjer för samlivet mellan makar. Så blev familjekongressen inramad av omtanke från högsta tänk bara instanser. Programmet var späckat och ambitiöst. Alla möten leddes av kända och erfarna präster och själasörjare i vårt stift. Genom att flera inslag gick parallellt hanns ett 15-tal stora ämnen med på två dagar. Här är några exempel: Det kristna äktenskapets oupplösliga förbund Det katolska äktenskapet i ett nordiskt ekumeniskt perspektiv Katolsk identitet i religiös mångfald och sekularisering Samhällets påtryckningar och våra ideal hur klarar vi det? Kyrkslummer. Det är inte lätt, när man är liten, att hålla sig vaken under mässan. Patrick och Stefan Ryom från domkyrkoförsamlingen S:t Ansgar i Köpenhamn har somnat i mamma Estrids famn. Unga deltagare från fyra år hade sina egna aktiviteter som en av ledarna, Jan-Olof Hellsten, ska berätta om på familjesidan i Km nr 7-8. De allra yngsta barnen var tillsammans med föräldrarna och det betydde att programmen ackompanjerades av joller i olika tonarter. Sällan hördes ledsna skrik och märkligt nog tycktes alla krypande barn klara sig från att få sina små fingrar skadade av stora tunga fötter.

13 aktuellt sid. 13 Sen gäst. Biskop Pierre Bürcher från Reykjavik blev försenad till kongressen på grund av nya askmoln över Island men han hann ändå delta i avslutningsmässan i S.t Franciskus kyrka. Men visst blev det jobbiga dagar, både för barnen och deras föräldrar. Mässorna, måltiderna och kväll s - programmen måste ha ruckat rejält på dygnsrytmen. Och här och var fann man sovande småbarn, i föräldrars famnar eller i någorlunda lugna hörn. Thomas och Sara Fredestad från bokförlaget Catholica i Ängelholm försökte ta vara på programutbudet samtidigt som de ansvarade för sitt bokbord och höll uppsikt över femårige Pius och treåriga Veronica. En eftermiddag, när barnen hade somnat under en filt bakom bokbordet, sade Sara: - Vi skulle kunna ge ut en bok med titeln Så får du dina barn att sova på kongress! Enstaka klagomål hördes, över att alla program inte startade på exakt utsatt tid eller att en av utflykterna till gruvan i Taberg blev inställd. Men med tanke på den stora organisationen, och de många deltagarna med så olika behov, flöt dagarna smärtfritt. Gemenskapen sträckte sig långt utanför de programsatta mötena. Och engagerade samtal fortsatte under måltiderna då det serverades utsökta rätter vid vackert dukade bord. För mellanmålen i högskolan svarade Caritas i S:t Franciskus församling. Det var också Caritas som inbjöd till en läcker agapemåltid i kyrkans församlingssal som avslutning på hela kongressen. Det var då Göran Fäldt sade det där om bröllopet i Kana. - Det har varit en fest i trons ljus. Jag är över - väl digad. Text och foto: Birgit Ahlberg-Hyse Tack för allt! Diakon Göran Fäldt, ordförande i Katolska utskottet för äktenskap och familj, kom med den ursprungliga idén till familjekongressen och var också dess huvudansvarige. Efter den avslutande mässan i S:t Franciskus kyrka tackade han alla sponsorer och medarbetare som gjort kongressen möjlig. Här överlämnar han blommor till sekreteraren på församlingens pastorsexpedition, Iwona Moszczynska, som har hållit reda på alla anmälningar till kongressen. Fortsättning

14 sid. 14 aktuellt Kardinalen om manlig och kvinnlig sexualitet Det är den sexuella skillnaden som erbjuder man och kvinna att öppna sig för varandra. Det sade kardinal Angelo Scola när han mötte ungdomar på familjekongressen. Nyss hade kardinal Scola hållit ett långt anförande i aulan under rubriken Guds plan för mannen och kvinnan i äktenskapets sakrament. Bröllopets mystik och samtida kultur. Nu satt han i ett seminarierum med ett 30-tal ungdomar som fick ställa vilka frågor de ville. Kanske inte alla kände till honom och visste hur han har fördjupat sig i ämnen som rör etik, sexualitet och äktenskap. Därför var den första frågan helt förståelig: - Berätta om dig själv! Och kardinalen berättade, om sina filosofistudier, om doktors - avhandlingen om Thomas av Aquino, om sin universitetsundervisning i bland annat moralteologi och om sitt säte i Troskongregationen vid kurian innan han blev kardinal och patriark av Venedig. Och så nämnde han sina publikationer i de områden där han är särskilt insatt. - Jag möter regelbundet unga människor som frågar mig om kärleken och jag brukar säga att kärleken inte kan bli förstådd om man inte ser den utifrån tre aspekter: den sexuella skillnaden, överlämnandet till en annan och fruktsamheten. De tre aspekterna hör ihop, menade han och förklarade: - Den sexuella skillnaden erbjuder en människa att öppna sig för en annan och på grund av sin kärlek vill de få barn. Han markerade mycket starkt att det endast är genom kärleken inom äktenskapet mellan man och kvinna som sexua - liteten kan levas ut. Kardinalen uppmanade sin unga publik att reflektera över sitt ansvar för sin sexuella identitet. På frågan hur han ställer sig till homosexualitet upprepade han sitt budskap om den sexuella skillnaden. Naturligtvis ska man ha respekt för olika sexuella riktningar, sade han men menade att det i dagens samhälle kan bli en förvirring i könsskillnaden. - Som person kan du bara vara en, man eller kvinna. Text och foto: Birgit Ahlberg-Hyse Avspänd kardinal. Angelo Scola träffar Alexander Kegel, ordförande i SUK, Sveriges unga katoliker. Mötet med ungdomarna blev avspänt, trots att ämnet var allvarligt.

15 aktuellt sid. 15 Elvabarnsmamma vill ha en gudomlig barnkonvention En föreläsare som drog stor publik var Maria E Fongen. När Km träffade henne berättade hon om hur omistligt vart och ett av hennes barn är. Maria Fongens föreläsning hade rubriken Barnets rättigheter och situation. Hon gick igenom de lagliga rättigheter som barnet har, genom exempelvis FN:s barnkonvention, men tänkte sig också en gudomlig barnkonvention utifrån vad som står i Bibeln om Guds och Kristi kärlek till barnen. Hon belyste hur barn kränks på olika sätt när vuxna tar sig rättigheter genom fosterdiagnostik och abort, skilsmässor och könsneutrala äktenskap. att en del par förstår att de inte bör gifta sig med varandra och då går de skilda vägar innan det är för sent. Andra väntar ett tag med att gifta sig för att bli alldeles säkra. Text och foto: Birgit Ahlberg-Hyse Fotnot: Kardinal Scolas och Maria E Fongens föreläsningar, liksom biskop Kozons predikan, finns på stiftets hemsida, Att varje barn är en dyrbar gåva betygade hon när Km träffade henne. Hon har fött elva barn. Tio av dem är i livet. En son dog när han var 16. Det var då, sade hon, som hon riktigt insåg hur omistligt varje barn är. - Varje barn är ju unikt och kan aldrig ersättas av ett annat. Hade du tänkt dig att få så många barn? - Nej det hade jag aldrig drömt om. Fyra-fem kanske. Men jag fick dubbelt upp och det är en skatt att ha så många barn! Jag inser att jag är mycket lycklig. Marias äldsta barn är 25 år. Det yngsta är åtta. Fem av dem bor fortfarande hemma. Sedan några år arbetar hon på Familjecentrum i Oslo katolska stift. Våren 2006 var Km där och träffade hennes kollega, Elisabeth Schjetne, som berättade om stiftets nya äktenskapsförberedande kurser. Tidigare hade det inte funnits någon organiserad äktenskapsförberedelse i katolska kyrkan i Norge och Maria Fongen har många gånger haft anledning att vara tacksam över att den finns. - Vi har ju äktenskapsrådgivning också och märker ibland att parterna inte kände varandra ordentligt innan de gifte sig. Kurserna i äktenskapsförberedelse kan innebära En uppmärksammad föreläsare. Maria E Fongen har en stor erfarenhet av vad barn behöver för att känna sig önskade och älskade. Här står hon i högskolans entréhall där borden dukas för ännu en god måltid.

16 sid. 16 aktuellt En känd profil. Biskop William Kenney kom från Birmingham för att hålla föreläsning och leda seminarier vid familjekongressen. Biskop William vidgade familjebegreppet Vad är en familj? Ja, det behöver inte vara en kärnfamilj, med pappa, mamma, barn, för att den ska skapa en god uppväxtmiljö. Biskop William Kenney vidgade familjebegreppet i sin föreläsning Sociala förändringar och utmaningar för den kristna familjen. Medan Maria E Fongen framhöll äktenskapet och den sammanhållna familjen som den viktigaste förutsättningen för en trygg uppväxt talade biskop William om de många konstellationer som dagens barn kan växa upp i. Han menade inte att alla modeller är idealiska men ville inte framhålla den ena modellen före den andra utan ansåg att vi i dagens samhälle måste vara realistiska och se olika familjelösningar. Han beskrev några konstellationer med föräldrars nya partners, nya syskon och nya relationer i den äldre generationen. Han nämnde också barn som förlorat sina föräldrar och som i bästa fall tas om hand i nya familjer. En kristen familj är ett komplext begrepp, sade han. - Det är svårt att beskriva den eftersom det är så lätt att såra någon. Biskop William anser att det är handlingen som visar om en familj kan kallas kristen. - Säg mig vad familjen gör. Om den visar tro, hopp och kärlek är det en kristen familj. Kärleken som bör visas i en familj, oavsett familjens utseende, utvecklade biskop William så här: - Riktig kärlek är att fråga Vem är du? och att lyssna till svaret på frågan. Text och foto: Birgit Ahlberg-Hyse Biskop Anders om splittrade familjer: Spela inte ut kärnfamiljen mot de ensamstående. Jag är själv ett skilsmässobarn så jag vet hur det kan vara att leva i en splittrad familj. Många längtar efter ett äktenskap som håller men alla kan inte bygga upp en relation. De kan vara för sårade. Men varje familj, även i sina sår, kan hela, upprätta och uträtta något stort.

17 Hur blir jag en bra partner? Ungdomsmöte med biskop Anders var en av kongressens programpunkter. Ett 20-tal ungdomar samlades i en vid ring kring biskopen för ett samtal. aktuellt sid. 17 Ungdomsmöte Gruppen äldre ungdomar hade möjligheten att träffa både en kardinal och en biskop. Bilden är från samtalet med biskop Anders. När Km lyssnade handlade det om att hålla fast vid sin katolska identitet. Att vara katolik när pedofilskandaler avslöjas kan vara svårt, sade flera som har märkt en stor okunskap i sin omgivning. En flicka uttryckte det så här: - De jag träffar kan säga: Alla katolska präster är pedofiler. Biskop Anders kände igen det där, sa han, och han tröstade med att det egentligen inte är något nytt angrepp. - Det har funnits en antikatolicism ända sedan reformationen. Och han frågade om de vill dölja att de är katoliker. - Nej jag är stolt, sade en och en annan lade till att angrepp inte bara drabbar katoliker utan alla kristna. Sedan gled samtalet in på val av livsväg. Biskopen fick en fråga om celibatet men han valde att fråga tillbaka: - Vad önskar ni att kyrkan gör för er åldersgrupp? Kanske ni har missat tiden i kyrkan efter konfirmationen och då kanske ni förväntar er att få hjälp med förberedelserna inför familjebildandet. Man lär sig mycket i skolan men inte att leva livet. Ett förhållningssätt inför äktenskapet bör vara att inte bara fråga sig hur drömpartnern ska vara utan hur man själv ska vara som drömpartner, sade biskopen. - Det är samma sak i ett kloster: man måste anpassa sig efter varandra. Text och foto: Birgit Ahlberg-Hyse Sagt på familjekongressen Nu har vi upptäckt vad viktigt det är att kristna familjer skapar en gemenskap. Det borde finnas en skandinavisk mot svarighet till den euro peis ka katolska familjeassociationen FARFE. (April Frigge, Reykjavik) En sådan här kongress är fantastisk för etablerade familjer. För dem som har problem i familjen kan det vara plågsamt. (David Lindberg, Botkyrka) Aktiv familj Lars och Joanna Agetorp var tillsammans med tre av sina fyra barn, Maria, Johannes och Anna, en aktiv familj på många sätt. Alla fem underhöll med sång och musik en av kvällarna. Joanna hade målat aulans stora bilder som anknöt till kongressens tema, Kärlek och liv. Under kongressdagarna var hon ledare för barnen. Hon har deltagit i planeringen från början och sade när kongressen var slut att allting hade gått så bra tack vare mångas förböner. - Särskild broder Wilfrid Stinissen och systrarna i Glumslöv har burit oss med sina böner. Utan bön går ingenting. Mentalt har kongressen varit underbar för oss. Men det mesta av innehållet gick förlorat eftersom det var så lite som översattes till engelska. (Två familjer från Finland) I Skåne har vi en årlig motsvarighet till kongressen, i liten skala, sedan mitten av 90-talet. Vi anordnar familjeläger och har en stadig krets på uppåt 15 familjer som kommer. Ibland kan det vara närmare 50 personer. Vi har haft teman som Att vara familj och Manligt och kvinnligt. (Lars Agetorp, Kristianstad) Flera bilder från familjekongressen hittar ni på vår hemsida, I Km nr 7-8, som utkommer den 9 juli, blir det mera från familjekongressen, bland annat en intervju med biskop William och ett samtal med en familj som framträdde i ett seminarium med rubriken Att möta allvarliga svårigheter, lidande och sjukdom och leva det i familj och församling.

18 sid. 18 porträtt Mary Spencer driver skola i Ghana: Vi har en uppgift här på jorden När Mary Spencer fyllde 60 år det har gått ett halvår sedan dess var det fest. Födelsedagsbarnet bjöd in alla och envar till afrikansk buffé, musik och dans. Förtäringen var gratis men som födelsedagsgåva sa sig Mary önska ett bidrag till den skola hon låtit bygga på av modern ägd jordlott i Ghanas huvudstad Accra. Mera om skolan nedan. Först ska dock sägas att Mary Spencer är en i alla bemärkelser färgstark medlem av Sankt Lars församling i Uppsala. Det märks om inte annat vid de kyrkkaffen och försäljningar på kyrktorget som hon, klädd på ghanesiskt vis, organiserar för att samla ihop pengar till St. Clare Preparatory School. Det är där, på kyrktorget, vi träffas. När något kommer i min väg Mary Spencer är ett av tio syskon sju flickor och tre pojkar och det enda som lämnat Ghana. Varför gjorde hon det? - Det var min Herre som skickade mig till Uppsala, säger hon. - När något kommer i min väg så är det för att Herren vill det. Han väljer åt mig. Detta är vad som kom i Marys väg och som hon talar om som att Gud är i allt. Föräldrar som präglade henne genom sitt lugn och tålamod, som mötte tillvaron med ett leende. Mannen hon blev förälskad i, promenaderna hand i hand. Det hon aldrig ifrågasatte: att när maken efter att ha utbildat sig i Holland fick anställning som programmerare i Sverige och Malmö att hon då skulle följa med. Kekes, sonens, födelse. (Keke betyder onsdagsfödd.) Separationen. Arbetsgivaren/kappfabrikanten Hette - marks som gjorde konkurs. Erbjudandet om nytt arbete i okända Enköping. Beslutet hon fattade: att låta barnet bli kvar hos fadern eftersom säger hon en pojke behöver en man att identifiera sig med, det är så vi ser på det i Ghana. Initiativet som kommer från Keke när han fyllt tretton: I fortsättningen vill jag vara hos mamma om somrarna. Då har Mary hunnit bli Uppsalabo. Herren valde åt mig I Enköping firades katolsk mässa en gång i månaden, av tillresande präst. Det innebar att Mary tre söndagar av fyra fick kliva på bussen till Uppsala för att kunna vara med om mässan i jesuiternas kapell på Sankt Johannesgatan. Mary tittade runt lite och blev kär i den katolska staden. När hon sedan fick möjlighet att gå en kort utbildning till dietist, med löfte om anställning på Samariterhemmets sjukhus (i Uppsala) efter avslutad kurs, var valet lätt. Eller snarare: - Herren valde åt mig. Nu är det 25 år sedan hon erbjöds hyra en lägenhet på Väktargatan åt Gamla Uppsala till, förklarar hon och i det skedet hade Sankt Lars katolska församling just flyttat från Sankt Johannesgatan till större lokaler vid Slottsgränd mitt i centrum. Hösten 1986 fick Sankt Lars en ny kyrkoherde, pater Klaus Dietz SJ, som la märke till att Mary i stort sett varje dag infann sig i kyrkan. - Pater Klaus ringde upp en kväll och sa att han ville träffa mig. Jag blev ganska förvånad men genom honom fick jag snart uppgifter i församlingen. Det började med Caritasarbete. Sedan gav det ena det andra. Lilla Grotto En tillbakablick är på sin plats. Mary tillbringade sina första 20 år i Ghana. Hon föddes i Kumasi eller träd gårdsstaden Ghanas näst största stad. Hon tror att hon var två år gammal när familjen flyttade till huvudstaden Accra där pappa affärsmannen fått arbete. - Har man nio syskon är man aldrig utan lekkamrater. Pojkarna klättrade så högt de bara kunde i mangoträden och vi flickor ville inte vara sämre. - Det var vi. - Min älsklingsleksak var en docka som jag sytt av gamla tygtrasor. Dockans garderob gick inte av för hackor. Mary Spencer kommer att utbilda sig till designer efter avslutad skolgång. Äldsta systern Dora var tio år äldre än Mary. Femton år gammal gick Dora in som extra-mamma åt syskonen medan mo - dern tog sitt ansvar för familjens försörjning genom att sälja egenhändigt tillagade maträtter på torget (moderns matkunnande har gått i arv till döttrarna). Det innebar att det var storasystern som väckte dem såg till att de hela och rena deltog i mässan varje morgon klockan

19 Om Mary fick önska... Mary Spencer från Ghana har en dröm att barnen på St. Clare inbjuds uppträda under kulturnatten i Uppsala en höst. Dansa, trumma, sjunga. Sprida glädje. Foto: Per Engulnd porträtt sid. 19 sex att de därefter skyndade till skolan. - Vi hjälptes åt med att hålla kyrkan fin, sopade golvet med palmkvistar. Mary säger att hennes roligaste minnen har just med kyrkan att göra och nämner bussutflykterna med Catholic Youth Organiza - tion då man under stoj och glam reste till Fa tima. Ghanas eget Fatima, med Mariastaty precis som i Portugal. - Det är ett pilgrimsmål i klass med Vadstena här i Sverige. När mamma väntade mig var det självklart för mina föräldrar att bege sig till Fatimagrottan. Mor fick ont medan hon bad till jungfrun och skyndade sig hem, före far och syskonen. - När de kom efter hade mor mig i famnen. Det var ingen diskussion om saken, jag skulle heta Mary, som madonnan. Fast när pappan pratade med sin dotter blev det Grotto efter flickan som gav sig till känna i grottan Moder Maria Föräldrarna bad varje kväll ro - sen kransen med sina barn. Moder Maria har följt Mary genom livet. - Jag vaknar omkring fyra på morgonen, det känns precis som om någon väcker mig. Jag är förvissad om att det är Maria och jag tackar henne och genom henne Jesus för den nya dagen. - Sedan somnar jag om. - Sömnen är min medicin. På kvällen har hon sin rosen - krans med sig i sängen. - Jag brukar somna mitt i bönen. Republiken Ghana är en stat i Västafrika och var en av de första afrikanska staterna att uppnå självständighet från Storbritannien år Det officiella språket är engelska. Folkmängden uppgår till cirka 24 miljoner. Två tredjedelar av befolkningen tillhör något kristet samfund. Det finns en kanske oväntad koppling mellan Ghana och Sverige. Svenska Afrikanska Kompaniet grundades 15 december 1649 på initiativ av Louis de Geer. Målet var att utveckla handel med Afrika, Asien och Västindien. Efter grundandet sluter Sverige, genom Afrikanska Kompaniet, ett avtal med kung Futu om att upplåta ett område vid Cabo Corso i södra Ghana (vid Guineabukten) som svensk koloni. Området erövrades år 1664 av England. St. Clare föds Mary Spencer bor sedan länge i Uppsala men hennes hjärta finns också i Ghana. Där ligger Marys skötebarn, St. Clare Preparatory School. - Min lillasyster Cecilia stod utan försörjning sedan hon flyttat ifrån sin man i och med att Fortsättning

20 sid. 20 porträtt han skaffat sig flera kvinnor. Polygami är inte ovanligt i Ghana. - Min syster och jag är som tvillingar, jag kände i mitt hjärta hur ledsen hon var. - Jag hade det bra här i Uppsala. Jag ville stödja henne ekonomiskt och hjälpte henne att starta ett dagis. Hur då hjälpte henne? Bara så där? Det var min Herre som skickade mig till Uppsala. Mary berättar hur det gick till. Hon hade tagit lån för att bekosta inköp av en ny soffmöbel till rummen på Väktar - gatan hon funderade på att köpa sig en egen lägenhet också. Men innan hon kom så långt som till möbelaffären hade hon redan hunnit tänka om. Kanske räckte det med nya överdrag på den gamla soffan? (Hon hade inte blivit designer för intet.) Och så klädde hon om möbeln. - Vänner hälsade på och de var entusiastiska: Så ljust det har blivit! - Vad skulle jag egentligen med en ny soffmöbel till när det gick att använda pengarna på ett bättre sätt? Och min hyreslägenhet var ju fin! Marys mor hade en tomt i en fattigare del av Accra. - Det tog inte lång tid för Cecilia och mig att prata ihop oss. Där skulle vi ha vårt daghem och på sikt en skola! Ghanesiska barn har rätt till skolgång men - Klasserna är stora, 70 barn på en lärare. Under visningen blir därefter. Cecilia, som fanns på plats, blev den som ledde arbetet. Mary ville i möjligaste mån agera på distans. St. Clare Preparatory School mera om namnet nedan skulle vara religiöst och politiskt obunden, det fanns och finns ganska många muslimska familjer i trakten. - Fast skolan har en kristen värdegrund. Den första barnkullen fick plats under ett mangoträd. Men nya elever strömmade till och de av Mary lånade pengarna gick åt till att bygga ett två flera klassrum. År 1997 och då hade det inte ens gått ett år sedan Cecilia stod där utan arbete invigdes St. Clare Pre paratory School som tio år senare (och fortfarande) kan räkna in en dagisgrupp på 40-talet barn, och 400 elever uppdelade på två förskoleklasser och sju grundskoleklasser. Till detta kommer en förberedelseklass för högstadiet. Sammanlagt närmare 500 barn som till hågkomst av Sverige (mera om Sverige - kontakterna nedan) är klädda i blågul skoluniform. Lärare och övrig personal uppgår i dag till 20 personer. - Jag har inspirerats av det svenska skolsystemet. Aga är förbjuden. Barnen får ett näringsrikt mål mat varje dag. Vi har en lekplats intill klassrummen. Vi har till och med en skolläkare. Att det skulle bli möjligt att dra in någon som ansvarade för skolhälsovården var väl i inledningsskedet bara en from förhoppning. Men Mary Spencer råkade bara på en kvinn - lig läkare som först visade skepsis när Mary erbjöd henne arbete. Är skolan privat? Nej, den var till för alla. Läkarens reaktion blev omedelbar: Det är sådant vi behöver! Marys ord kom ur hjärtat: Och vi behöver er! Låt oss bygga en bättre värld tillsammans! Därmed hade St. Clare erhållit sin skolläkare. Anden binder ihop oss människor, säger Mary. Skolan fick alltså heta St. Clare. En av Marys äldre systrar, som sökt sig till en kongregation med koppling till Fatima, hade tagit namnet Clare inför löftesavläggelsen. Tänk, säger Mary, att av de 20 flickor som prövade sin kallelse samtidigt med min syster hoppade 19 av före löftena. - Sista terminen fanns bara min syster kvar. - Hon ville gärna att namnet skulle föras vidare, inte för att hon själv hette så men som ett tack till helgonet hon namngetts efter, Klara av Assisi. Så blev det också. St. Clares vänner Sten las bokstavligen på sten på tomten i Accra och i dag har skolan tio klassrum och en dagislokal. En datalokal och ett bibliotek håller på att byggas. Ett problem är att området egentligen är för litet. Nu växer husen på höjden. Mary skulle gärna öppna en skola någon annanstans också men konstaterar att det redan nu kan vara svårt att få skolavgifterna att räcka till för alla utgifter. Om inte undervisningen var avgiftsbelagd skulle verksamheten inte gå ihop över huvud taget. Men det är inte alltid som en kanske ensamstående, kanske arbetslös förälder har möjlighet att betala skolavgiften och det finns också föräldralösa barn som skulle vilja gå i skolan. Låt oss backa något. När Sigrid Nordberg, som hade varit Mary Spencers lärare i svenska för invandrare, sommaren 2005 råkade läsa ett reportage om Cecilias och Marys arbete i Upsala Nya Tidning, UNT, ringde hon upp. Projek tet måste stödjas! För att göra en lång historia kort: I november 2005 bildades föreningen St. Clares vänner som främst vill ge ekonomisk hjälp men som även har utbyte med svenska skolor som mål. Föreningen får in pengar genom medlems - avgifter men också genom att man försäljer varor som

NI SKA ÄLSKA VARANDRA

NI SKA ÄLSKA VARANDRA FEMTE PÅSKSÖNDAGEN (ÅR C) (28 APRIL 2013) NI SKA ÄLSKA VARANDRA Tidsram: 20-25 minuter. Ett nytt bud ger jag er: att ni skall älska varandra Joh 13:31 33a, 34 35 När Judas hade gått ut från salen där Jesus

Läs mer

Enkel dramatisering Lilla Thérèse av Jesusbarnet Festdag 1 oktober

Enkel dramatisering Lilla Thérèse av Jesusbarnet Festdag 1 oktober Enkel dramatisering Lilla Thérèse av Jesusbarnet Festdag 1 oktober Bakgrund Den 1 oktober firar kyrkan S:ta Teresa av Jesusbarnet, även kallad Thérese av Lisieux, jungfru och kyrkolärare. I dagens samling

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

HELGONEN BER FÖR OSS SJUNDE PÅSKSÖNDAGEN (ÅR C) (12 MAJ 2013) Tidsram: 20-25 minuter.

HELGONEN BER FÖR OSS SJUNDE PÅSKSÖNDAGEN (ÅR C) (12 MAJ 2013) Tidsram: 20-25 minuter. SJUNDE PÅSKSÖNDAGEN (ÅR C) (12 MAJ 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Dagens evangelieläsning är Johannes evangelium, kapitel 17:20-26. Som omväxling för barnen föreslår vi att dagens bibelberättelse hämtas

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

S:t Görans Katolska Kyrka, Loviselundsvägen 71, Karlskoga.

S:t Görans Katolska Kyrka, Loviselundsvägen 71, Karlskoga. S:t Görans Katolska församling Karlskoga Hösten 2009 Församlingsbladet S:t Görans Katolska Kyrka, Loviselundsvägen 71, Karlskoga. Välkomna tillbaka! Alla har vi säkert lagt märke till hur dagarna börjar

Läs mer

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens

Läs mer

Biskop Anders predikan. Den Heliga Familjens Fest. 30 december S:t Olai, Norrköping

Biskop Anders predikan. Den Heliga Familjens Fest. 30 december S:t Olai, Norrköping Biskop Anders predikan Den Heliga Familjens Fest 30 december 2013 S:t Olai, Norrköping På juldagen firade vi med stor glädje att Gud har blivit människa för vår skull. Idag på söndagen efter jul firar

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4. Församlingsordning Innehållsförteckning 1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3 4 Vår gemensamma tro 3 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.5 Mission 5 5 Gemensamma handlingar 6

Läs mer

Tidsram: 20-25 minuter. Luk 9: 28-36. Jesus på härlighetens berg

Tidsram: 20-25 minuter. Luk 9: 28-36. Jesus på härlighetens berg Andra söndagen i fastan (år C) (24 februari 2013) Jesus på härlighetens berg Tidsram: 20-25 minuter. Luk 9: 28-36 Jesus på härlighetens berg Ungefär en vecka senare tog han med sig Petrus och Johannes

Läs mer

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning Barnvälsignelse Anvisningar Den teologiska grunden för barnvälsignelsen grundar sig i att Jesus tog barnen i famnen och välsignade dem. Jesus visade att Guds rike hör barnen till. Det är en del av Guds

Läs mer

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius I Kära bröder och systrar i Kristus! Genom hela Bibeln möter vi den: splittringen inom Guds folk, splittringen som skapar strid

Läs mer

SÅ ÄLSKADE GUD VÄRLDEN

SÅ ÄLSKADE GUD VÄRLDEN SÅ ÄLSKADE GUD VÄRLDEN HELIGA TREFALDIGHETS DAG (ÅR A) (15 JUNI 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Joh 3:16-18 Vad Jesus berättar för Nikodemus Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

KRISTI KROPPS OCH BLODS HÖGTID

KRISTI KROPPS OCH BLODS HÖGTID KRISTI KROPPS OCH BLODS HÖGTID KRISTI KROPPS OCH BLODS HÖGTID (ÅR A) (22 JUNI 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Joh 6:51-58 Livets bröd Jag är det levande brödet, som har kommit ner från himlen. Den som äter

Läs mer

ÄRKEÄNGLARNA MIKAEL, GABRIEL OCH RAFAEL

ÄRKEÄNGLARNA MIKAEL, GABRIEL OCH RAFAEL ÄRKEÄNGLARNA MIKAEL, GABRIEL OCH RAFAEL 26 SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 27 SEPTEMBER 2015 Tidsram: 20-25 minuter (dock något längre om alla moment genomförs) Dagens läsning är Mark 9:38-43, 45, 47-48,

Läs mer

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus

Läs mer

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och Kristendomen Grundtankar Alla troende kristna tror på EN gud Kristna kallas de människor som följer Jesus Kristus lära Jesus är Messias Bibeln är den viktigaste och heligaste boken för kristna Bibeln är

Läs mer

LASAROS UPPVÄCKS FEMTE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR A) (6 APRIL 2014) Tidsram: 20-25 minuter.

LASAROS UPPVÄCKS FEMTE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR A) (6 APRIL 2014) Tidsram: 20-25 minuter. LASAROS UPPVÄCKS FEMTE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR A) (6 APRIL 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Joh 11:1-45 eller Joh 11:3-7, 17,20-27,33b-45 (den kortare presenteras här nedan) Lasaros uppväcks Systrarna skickade

Läs mer

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se 10 Den första näsduken 11 Det är den 31 oktober 1988. Jag och en väninna sitter i soffan, hemma i mitt vardagsrum. Vi skrattar och har roligt. Plötsligt går vattnet! Jag ska föda mitt första barn. Det

Läs mer

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4 Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och

Läs mer

Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 1/5 17 sön e Trefaldighet Guds kärlek till oss Psalmer: 18, Ps 111, 242, 28, 157, L211 Texter: Pred 12:1-7, 1 Joh 4:13-21, Matt 6:19-24 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus.

Läs mer

HELIGA TREFALDIGHETS DAG

HELIGA TREFALDIGHETS DAG HELGA TREFALDIGHETS DAG (ÅR C) (26 MAJ 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Joh 16:12-15 HELIGA TREFALDIGHETS DAG Sanningens ande Jag har mycket mer att säga er, men ni förmår inte ta emot det nu. Men när han

Läs mer

Enkel dramatisering. Den heliga Birgitta. Festdag 7 oktober

Enkel dramatisering. Den heliga Birgitta. Festdag 7 oktober 1 Enkel dramatisering Den heliga Birgitta Festdag 7 oktober Bakgrund Birgitta var en av medeltidens mest kända personligheter. Hon föddes 1303 i Uppland som dotter till en mäktig lagman. Redan som barn

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

SAMUEL HÖR GUD ROPA 2:A SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 18 JANUARI 2015. Tidsram: 20-25 minuter.

SAMUEL HÖR GUD ROPA 2:A SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 18 JANUARI 2015. Tidsram: 20-25 minuter. SAMUEL HÖR GUD ROPA 2:A SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 18 JANUARI 2015 Tidsram: 20-25 minuter. Dagens evangelieläsning är Joh 1:35-42, men i detta kapitel fokuserar vi på den första läsningen som handlar

Läs mer

S:t Eskils Katolska församling

S:t Eskils Katolska församling S:t Eskils Katolska församling Månadsbladet Maj 2010 Välkommen till S:t Eskils Katolska Församling Den heliga mässan firas i regel varje dag kl. 18.30, utom torsdagar, och fredagar firas mässan kl.12.00.

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Matt 25:14-30 eller Matt 25: 14-15, (den kortare här nedan) Liknelsen om talenterna

Matt 25:14-30 eller Matt 25: 14-15, (den kortare här nedan) Liknelsen om talenterna Liknelsen om talenterna 33:e söndagen under året (årgång A) 16 november 2014 Tidsram: 20-25 minuter. Matt 25:14-30 eller Matt 25: 14-15, 19-21 (den kortare här nedan) Liknelsen om talenterna Det blir nämligen

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt)

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling antagen vid årsmöte 2013-03- XX Abrahamsbergskyrkans församling har antagit

Läs mer

JOHANNES KÄNNER IGEN JESUS

JOHANNES KÄNNER IGEN JESUS JOHANNES KÄNNER IGEN JESUS ANDRA SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅR A) (19 JANUARI 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Joh 1:29-34 Nästa dag såg han Jesus komma, och han sade: Där är Guds lamm som tar bort världens synd.

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

11 sön e Trefaldighet. Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2

11 sön e Trefaldighet. Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2 1/5 11 sön e Trefaldighet Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

ANSGAR BOTVID 2/2011 FÖRSAMLINGSBREV FÖR SANKT ANSGARS KATOLSKA FÖRSAMLING

ANSGAR BOTVID 2/2011 FÖRSAMLINGSBREV FÖR SANKT ANSGARS KATOLSKA FÖRSAMLING ANSGAR BOTVID 2/2011 FÖRSAMLINGSBREV FÖR SANKT ANSGARS KATOLSKA FÖRSAMLING VÄRLDSUNGDOMSDAG MADRID 2011 2 Kyrkoherde Björn Göransson KÄRA FÖRSAMLING Som alla vet har det i vårt grannland Norge skett mycket

Läs mer

LIKNELSEN OM DE BÅDA SÖNERNA

LIKNELSEN OM DE BÅDA SÖNERNA LIKNELSEN OM DE BÅDA SÖNERNA 26:E SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG A) (28 SEPTEMBER 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Matt 21:28-32 Liknelsen om de båda sönerna Vad säger ni om det här: En man hade två söner. Han

Läs mer

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. A. Förbön för sjuka Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Materialet kan användas i tillämpliga delar. Det fullständiga formuläret för förbön för sjuka finns i Kyrkliga

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst Inledningsord och tackbön P I Faderns och sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi ska leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

S:t Eskils Katolska Församling

S:t Eskils Katolska Församling S:t Eskils Katolska Församling Box 276, 701 45 Örebro www.sankteskil.com Tel. 019-611 1360. Bg 934-2957 Ingen har större kärlek än den som ger sitt liv för sina vänner /Joh 15:13/ Församlingsbladet Fastan

Läs mer

Om arbetet med Beredskapsplanen mot sexuella övergrepp på barn och ungdomar

Om arbetet med Beredskapsplanen mot sexuella övergrepp på barn och ungdomar Om arbetet med Beredskapsplanen mot sexuella övergrepp på barn och ungdomar Med barnens trygghet i fokus Författare: Ulrika Erlandsson Katolska Pedagogiska Nämnden, www.kpn.se Redaktionsgrupp: Generalvikarie

Läs mer

Herre, Ge oss större tro!

Herre, Ge oss större tro! Nr 01 [03] /2013 2 Kära församlingsmedlemmar från S:t Botvids församling Herre, Ge oss större tro! Detta är ledorden för Trons År som påven Benedikt XVI utlyste i vår allmänneliga kyrka. När Helige Fadern

Läs mer

VINGÅRDSARBETARNAS LÖN

VINGÅRDSARBETARNAS LÖN VINGÅRDSARBETARNAS LÖN 25:E SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG A) (21 SEPTEMBER 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Matt 20:1-16 Vingårdsarbetarnas lön Med himmelriket är det som när en jordägare vid dagens början

Läs mer

En kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar - mig, dig och världen.

En kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar - mig, dig och världen. En kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar - mig, dig och världen. Equmeniakyrkan är en ung kyrka i Sverige med en nästan 200-årig historia. Tillsammans med miljarder kristna över hela

Läs mer

Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller

Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller Jag har märkt att vi kristna ibland glömmer hur fantastiskt det är att känna Jesus. Vi blir

Läs mer

Dramatisering kristendomen

Dramatisering kristendomen Dramatisering kristendomen Ni ska, i indelade grupper, dramatisera olika viktiga händelser under kristendomens utveckling. Er uppgift består av att sätta upp en dramatisering i två till flera akter där

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning D. I sorgehuset Andakten leds av en präst, en församlingsanställd eller en församlingsmedlem. På ett bord som är täckt med en vit duk kan man placera en bibel, ett kors eller ett krucifix och ett tänt

Läs mer

ÄNKANS GÅVA 32 SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 8 NOVEMBER 2015. Tidsram: 20-25 minuter. Mark 12: 41-44 (eller Mark 12:38-44, nedan väljs den kortare)

ÄNKANS GÅVA 32 SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 8 NOVEMBER 2015. Tidsram: 20-25 minuter. Mark 12: 41-44 (eller Mark 12:38-44, nedan väljs den kortare) ÄNKANS GÅVA 32 SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 8 NOVEMBER 2015 Tidsram: 20-25 minuter. Mark 12: 41-44 (eller Mark 12:38-44, nedan väljs den kortare) Änkans gåva Han satte sig mitt för tempelkistan och såg

Läs mer

Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män

Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män Inledningsmusik Gudstjänsten inleds med orgelmusik och vigselparet börjar sitt intåg. Annan instrumental- och/eller vokalmusik kan utföras.

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof

Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof När en minnesgudstjänst ordnas i samband med en olycka eller katastrof, har oftast en viss tid, timmar eller dygn, gått efter händelsen.

Läs mer

1. Mycket tidigt på första dagen i veckan kom de till graven då solen gick upp.

1. Mycket tidigt på första dagen i veckan kom de till graven då solen gick upp. Markus 16 (16:1-8) Jesus uppstår ur graven 1 När sabbaten var över, köpte Maria från Magdala, Maria, Jakobs mor, och Salome välluktande oljor för att gå och smörja honom. 2 Mycket tidigt på första dagen

Läs mer

16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus

16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus 16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus 19Dina döda skall få liv igen, deras kroppar skall uppstå. Vakna och jubla, ni som vilar i mullen! Ty din dagg är en ljusets dagg, du låter den falla över

Läs mer

Vittnesbörd om Jesus

Vittnesbörd om Jesus Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade

Läs mer

VI FIRAR PINGST PINGSTDAGEN (ÅR C) (19 MAJ 2013) Tidsram: 20-25 minuter.

VI FIRAR PINGST PINGSTDAGEN (ÅR C) (19 MAJ 2013) Tidsram: 20-25 minuter. PINGSTDAGEN (ÅR C) (19 MAJ 2013) Tidsram: 20-25 minuter. VI FIRAR PINGST Dagens evangelieläsning är antigen Johannes 14 kapitel eller Johannes 20 kapitel (se hänvisning nedan), men eftersom kyrkoårets

Läs mer

Församlingsblad Julen 2008

Församlingsblad Julen 2008 Församlingsblad Julen 2008 Kära församling! Åra i höjden åt Gud och på jorden fred åt de människor Han finner behag i! Så prisades Gud av en stor himmelsk här i Betlehem när Han själv - den Helige, den

Läs mer

DEL AV GEMENSKAPEN. Kyrkan är Guds famn och familj

DEL AV GEMENSKAPEN. Kyrkan är Guds famn och familj Medlemskap DEL AV GEMENSKAPEN Kyrkan är Guds famn och familj Varje år finns en majoritet av kyrkans nära sju miljoner medlemmar med i något av kyrkans sammanhang. Det kan vara i den lilla kören på landet,

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

Fjärde söndagen i advent år A Ingångsantifon Inledning Kollektbön

Fjärde söndagen i advent år A Ingångsantifon Inledning Kollektbön 75 Fjärde söndagen i advent år A Ingångsantifon Jfr Jes 45:8 Dryp, ni himlar därovan, och må skyarna låta rättfärdigheten strömma ner. Må jorden öppna sig och dess frukt bli Frälsaren. Inledning Adventstiden

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

FIKONTRÄDET TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9

FIKONTRÄDET TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9 TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9 FIKONTRÄDET Liknelsen om fikonträdet som inte bar frukt Och han gav dem denna liknelse: En man hade ett fikonträd i sin

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Söndagsskolan och LoveNepal. sid12

Söndagsskolan och LoveNepal. sid12 Söndagsskolan och LoveNepal sid12 1 2 Den Helige Ande - Vår Hjälpare Nu går jag till honom som har sänt mig, och ingen av er frågar mig: Vart går du? Men eftersom jag har sagt er detta, är era hjärtan

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Kap III. Vårt lidande blir Jesu lidande. Vid Jesu kors stod hans mor (Joh 19:25) Också genom din egen själ skall det gå ett svärd (Luk 2:35)

Kap III. Vårt lidande blir Jesu lidande. Vid Jesu kors stod hans mor (Joh 19:25) Också genom din egen själ skall det gå ett svärd (Luk 2:35) Kap III Lidandet blir frälsande Jesus gick in i vår smärta för att genom sin närvaro minska dess plåga. Men han vill göra något mer. Han vill göra det som tycks vara meningslöst och nedbrytande till något

Läs mer

Katolska Kyrkan i Örebro S:t Eskils Församling

Katolska Kyrkan i Örebro S:t Eskils Församling Katolska Kyrkan i Örebro S:t Eskils Församling Församlingsbladet Advent och Julen 2011 Ett barn blir oss fött Ett barn blir oss fött, så ljuder Julens glada budskap över hela världen. Ett stort under har

Läs mer

DEN BLINDE BARTIMAIOS

DEN BLINDE BARTIMAIOS DEN BLINDE BARTIMAIOS 30 SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 25 OKTOBER 2015 Tidsram: 20-25 minuter. Mark 10: 46-52 Den blinde Bartimaios utanför Jeriko botas De kom till Jeriko. Och när han tillsammans med

Läs mer

Galaterbrevet Del 4) 2:7-16 Undervisning: Chuck Smith

Galaterbrevet Del 4) 2:7-16 Undervisning: Chuck Smith Galaterbrevet Del 4) 2:7-16 Undervisning: Chuck Smith Tvärtom, de insåg att jag hade blivit betrodd med evangelium till de oomskurna liksom Petrus till de omskurna. Han som hade gett Petrus kraft att vara

Läs mer

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen.

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att var och en som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. (Joh

Läs mer

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam. De abrahamitiska religionerna Kristendom, Judendom, Islam. Tre religioner som hör ihop Judendom, Kristendom och Islam kallas för de abrahamitiska religioner. Det är för att religionernas grundare (personer

Läs mer

TOMAS TVIVEL OCH TRO ANDRA PÅSKSÖNDAGEN (ÅR C) DEN GUDOMLIGA BARMHÄRTIGHETENS SÖNDAG (7 APRIL 2013) Tidsram: minuter.

TOMAS TVIVEL OCH TRO ANDRA PÅSKSÖNDAGEN (ÅR C) DEN GUDOMLIGA BARMHÄRTIGHETENS SÖNDAG (7 APRIL 2013) Tidsram: minuter. ANDRA PÅSKSÖNDAGEN (ÅR C) DEN GUDOMLIGA BARMHÄRTIGHETENS SÖNDAG (7 APRIL 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Joh 20:19-31 TOMAS TVIVEL OCH TRO Den uppståndne visar sig och Tomas tvivlaren På kvällen samma dag,

Läs mer

FÖRSAMLINGENS VISION. Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT. Stefan W Sternmo

FÖRSAMLINGENS VISION. Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT. Stefan W Sternmo FÖRSAMLINGENS VISION Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT Stefan W Sternmo FÖRSAMLINGENS VISION Vad är församlingens vision, väg och värderingar? Enligt vår församlingsordning är

Läs mer

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 Predikan, Korskyrkan Borås den 15 oktober 2006, av Micael Nilsson När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 SARA Den är veckan har jag stämt möte med Sara. Det har inte varit så enkelt

Läs mer

Tunadalskyrkan, Köping Lärjungskap del 7, Alla har något att bidra med 1 Kor 14:26

Tunadalskyrkan, Köping Lärjungskap del 7, Alla har något att bidra med 1 Kor 14:26 1 Tunadalskyrkan, Köping 161204 Lärjungskap del 7, Alla har något att bidra med 1 Kor 14:26 Jag fick ett telefonsamtal häromdagen från någon som höll på med en uppgift i religion och som skulle jämföra

Läs mer

Lukas 14:25-33 Att vara Jesu lärjunge. Övriga läsningar: Vish 9:13-18, Filem 9b-10, 12-17

Lukas 14:25-33 Att vara Jesu lärjunge. Övriga läsningar: Vish 9:13-18, Filem 9b-10, 12-17 23 söndagen under året (år C) (8 september 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Lukas 14:25-33 Att vara Jesu vän Att vara Jesu lärjunge Stora skaror gick tillsammans med honom, och han vände sig om och sade till

Läs mer

DE FATTIGA VISAR OSS VÄGEN TILL GUD

DE FATTIGA VISAR OSS VÄGEN TILL GUD 26 SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅR C) (29 SEPTEMBER 2013) DE FATTIGA VISAR OSS VÄGEN TILL GUD Tidsram: 20-25 minuter. Lukas 16:19-31 Liknelsen om den rike mannen och Lasaros Det var en rik man som klädde sig i

Läs mer

Kristendom EN BROSCHYR AV DANIELLA MARAUI

Kristendom EN BROSCHYR AV DANIELLA MARAUI Kristendom EN BROSCHYR AV DANIELLA MARAUI Vår tro Vår tro går ut på att tro på vår Gud och Jesus. Genom Jesus Kristus visar Gud sin kärlek och genom sin Ande ger han kraft och hopp. Vi tror på att Gud

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

DEN SISTA MÅLTIDEN OCH VÅR MÄSSA

DEN SISTA MÅLTIDEN OCH VÅR MÄSSA DEN SISTA MÅLTIDEN OCH VÅR MÄSSA KRISTI KROPPS OCH BLODS HÖGTID (ÅRGÅNG B) 7 JUNI 2015 Tidsram: 20-25 minuter. Mark 14:12-16, 22-26 Påskmåltiden förbereds Första dagen av det osyrade brödets högtid, när

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst 2 Dopfamiljen, eventuella faddrar och prästen går in i kyrkan Psalm Inledningsord och tackbön Prästen läser inledningsorden och efter dessa ber någon av föräldrarna följande bön

Läs mer

8 söndagen under året år A

8 söndagen under året år A 933 8 söndagen under året år A Ingängsantifon (jfr Ps 18:19-20) Herren är mitt stöd, han har fört mig ut på en rymlig plats, han har räddat mig, ty han har behag till mig. Inledning I början av denna heliga

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 P. I Faderns och (+) Sonens och den heliga Andens namn. Amen. F. Välsignad vare den heliga Treenigheten, kärlekens

Läs mer

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA ! VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA Den bön som vi nu ska be har sina rötter flera tusen år tillbaka i tiden. Det finns exempel i bibeln på att Jesus bad sina böner på ett sätt som liknar den ordning som

Läs mer

MARIAS BESÖK HOS ELISABET

MARIAS BESÖK HOS ELISABET MARIAS BESÖK HOS ELISABET FJÄRDE SÖNDAGEN I ADVENT (ÅRGÅNG C) 20 DECEMBER 2015 Tidsram: 20-25 minuter. Luk 1:39-45 Marias besök hos Elisabet Några dagar efteråt gav sig Maria i väg och skyndade till en

Läs mer

Övriga läsningar: Vish 9:13-18, Filem 9b-10, 12-17

Övriga läsningar: Vish 9:13-18, Filem 9b-10, 12-17 Att vara JESu vän 23 SönDAGEn under året (år C) Tidsram: 20-25 minuter. Lukas 14:25-33 Att vara Jesu lärjunge Stora skaror gick tillsammans med honom, och han vände sig om och sade till dem: Om någon kommer

Läs mer

Songkids Vi är Songkids Songkids Vi är Songkids. Songkids Vi är Songkids Songkids Vi är Songkids

Songkids Vi är Songkids Songkids Vi är Songkids. Songkids Vi är Songkids Songkids Vi är Songkids Text & musik: Agnes Samuelsson, Jonatan Samuelsson Songkids Vi är Songkids Songkids Vi är Songkids Vi gillar alla människor Hur dom än ser ut Vi vill att dom ska veta Dom är älskade av Gud Vi gillar dans

Läs mer

Förskolematerial/Ordets liturgi för barn

Förskolematerial/Ordets liturgi för barn Jesus, nu är du här! Förskolematerial/Ordets liturgi för barn Jesus, nu är du här! är en katekes för förskolebarn. Materialet är också tänkt för de församlingar som har möjlighet att erbjuda barnen en

Läs mer

23 söndagen 'under året' - år C Ingångsantifon Inledning Kollektbön

23 söndagen 'under året' - år C Ingångsantifon Inledning Kollektbön 1247 23 söndagen 'under året' - år C Ingångsantifon (Ps 119:137, 124) Herre, du är rättfärdig, och dina domar är rättvisa. Gör med din tjänare efter din nåd, och lär mig dina stadgar. Inledning Vi församlas

Läs mer

JESUS FÖRKLARAR LAGEN

JESUS FÖRKLARAR LAGEN JESUS FÖRKLARAR LAGEN 6 SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅR A) (16 FEBRUARI 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Matt 5:17-37 eller 5:20-22a, 27-28, 33-34a, 37 Jesus och lagen Jag säger er att om inte er rättfärdighet överträffar

Läs mer

Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj

Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj 1 Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj Bakgrund Erik den helige, kung och martyr, är Sveriges nationalhelgon och skyddspatron som också givit namn till vår katolska Domkyrka i Stockholm.

Läs mer

Gud är en Ande som är fullkomlig och perfekt. Till skillnad från många andra religioner som menar att Gud är dualistisk, dvs.

Gud är en Ande som är fullkomlig och perfekt. Till skillnad från många andra religioner som menar att Gud är dualistisk, dvs. DET FINNS MER... + + VEM ÄR GUD? Mycket i den här världen är oerhört vackert och storslaget. Se bara på en soluppgång eller solnedgång, en klar stjärnhimmel, ett mäktigt vattenfall eller en liten blomma

Läs mer

Nattvarden. Ett föredrag i S:t Franciskus katolska, Jönköping, 2007. När vår Herre Jesus Kristus firade den sista måltiden med sina lärjungar, när

Nattvarden. Ett föredrag i S:t Franciskus katolska, Jönköping, 2007. När vår Herre Jesus Kristus firade den sista måltiden med sina lärjungar, när Ekumeniken III Nattvarden Ett föredrag i S:t Franciskus katolska, Jönköping, 2007 När vår Herre Jesus Kristus firade den sista måltiden med sina lärjungar, när stunden var inne (Luk 22:14), tog han ett

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

JESUS ÄR DEN GODE HERDEN

JESUS ÄR DEN GODE HERDEN JESUS ÄR DEN GODE HERDEN FJÄRDE PÅSKSÖNDAGEN (ÅR C) Tidsram: 20-25 minuter. Joh 10:27-30 Jesus är den gode herden som älskar sina får Mina får lyssnar till min röst, och jag känner dem, och de följer mig.

Läs mer