Nobelstiftelsen Verksamhetsberättelse 2012

Transkript

1 Nobelstiftelsen Verksamhetsberättelse

2 Nobelstiftelsen Verksamhetsberättelse 2012 Redaktion: Annika Pontikis, Informationsansvarig och Siavash Pournouri, Informatör Design/produktion: Martin Zetterquist, Formalix AB Tryck: Göteborgstryckeriet AB Papper: Galerie Art Matt Alla bilder i verksamhetsberättelsen är Nobelstiftelsen eller Nobel Media där inget annat anges. Omslagsbild: Alexander Mahmoud Med reservation för ändringar avseende utställningar, program och evenemang under 2013 För frågor rörande verksamhetsberättelsen, vänligen kontakta: info@nobel.se Nobelstiftelsen 2013 Nobelpriset, Nobelprize.org, Nobel Media, Nobelmuseet, Nobel Peace Center, Nobel Prize Concert och Nobelmedaljen är Nobelstiftelsens registrerade varumärken Nobelstiftelsen, Box 5232, Stockholm, Sverige

3 Nobelstiftelsens vd har ordet Lars Heikensten är verkställande direktör för Nobelstiftelsen sedan juni 2011 foto: Orasis Nobelveckan i Stockholm är kantad av en rad festliga tillställningar som kulminerar i Nobelprisutdelningen och Nobelbanketten den 10 december. Det är också en vecka med evenemang, som Nobelföreläsningarna, med fokus på Nobelpristagarnas mångåriga, envisa och slitsamma arbete. Frågar man pristagarna själva säger de ofta att det är deras möten med skolbarn, studenter och unga forskare som är mest minnesvärda och inspirerande under vistelsen i Stockholm. Vi vill värna om möten av det här slaget och har länge diskuterat hur man skulle kunna bredda Nobelveckans program både för att nå ut till en bredare publik och för att skapa ett större intresse för aktuella forskningsområden och samhällsfrågor lanserades därför ett nytt heldagsmöte, Nobel Week Dialogue, med syftet att verka för en bredare dialog mellan forskare och samhälle. Av de dryga tusen deltagarna vid 2012 års evenemang, på temat genetik, var nästan hälften studerande och gensvaret blev överväldigande positivt. Nobel Week Dialogue är ett gott exempel på den typ av verksamhet som bedrivs inom ramen för de olika bolag som i Nobelstiftelsens närhet vuxit fram under de senaste åren. Evenemanget åskådliggör tydligt den potential som finns när det gäller att skapa aktiviteter av hög kvalitet i Nobelprisets anda. Det pris som Alfred Nobel instiftade skulle belöna de som gjort menskligheten den största nytta. Genom att på olika sätt sprida kunskap om de landvinningar som belönas och genom att uppmuntra kreativitet och nytänkande kan vi bidra till att hans vision lever vidare och effekten av hans insats blir än större. Under det gångna året genomfördes en rad utställningar och programpunkter vid våra museer i Stockholm och Oslo. Arbetet med att modernisera Nobelprisets officiella webbplats Nobelprize.org pågår och under nästa år planerar vi att genomföra evenemang liknande Nobel Week Dialogue i Asien. Även arbetet med att skapa ett nytt Nobel Center i Stockholm fortsätter i god takt. Till det gångna årets höjdpunkter hör förstås fredspristagaren Aung San Suu Kyis besök i Oslo då hon, efter många år i husarrest, äntligen kunde hålla sin Nobelföreläsning en historisk händelse som fick stor uppmärksamhet världen över. Under 2012 uppmärksammades Nobelstiftelsen ekonomi. Prissumman sänktes med 20 % samtidigt som åtgärder vidtogs och vidtas för att reducera verksamhetens övriga kostnader. Parallellt pågår ett arbete med att upprätta en ny modell för samarbeten mellan näringslivet och de externfinansierade delarna av Nobelsfären. För detta har ett flertal såväl svenska som utländska företag uttryckt sitt intresse. I detta sammanhang vill jag också tacka alla de Nobelpristagare som har svarat positivt på att delta i det Nobel Laureate Network som Nobelstiftelsens styrelse tog initiativ till under Syftet med nätverket är att skapa förutsättningar för en utökad dialog mellan Nobelpristagarna och verksamheterna inom Nobelsfären och på så vis bidra till fler inspirerande aktiviteter i Nobelprisets anda. Avslutningsvis vill jag nämna att Nobelstiftelsen har utsett Carl-Henrik Heldin till ny styrelseordförande i samband med att Marcus Storchs mandatperiod löpt ut och han har fyllt 70 år. Å hela Nobelsfärens vägnar vill jag tacka Marcus Storch för hans insatser under sina 17 år i Nobelstiftelsens styrelse och samtidigt hälsa Carl-Henrik Heldin välkommen. Jag hoppas på trevlig läsning på kommande sidor där vi presenterar 2012 års Nobelpristagare och den verksamhet som vi bedriver för att med Nobelpriset som utgångspunkt uppmuntra kreativitet och nytänkande. Allt i linje med Alfred Nobels vision: Att göra mänskligheten den största nytta. Lars Heikensten Verkställande direktör 1

4 James Watson på Nobel Week Dialogue Thorbjørn Jagland, Norska Nobelkommitténs ordförande samt representanter för fredspristagaren EU: Herman Van Rompuy, Europeiska rådets ordförande, José Manuel Durão Barroso, Europeiska kommissionens ordförande och Martin Schulz, Europaparlamentets talman Innehåll Nobelstiftelsens VD har ordet 2012 års Nobelpristagare Vetenskap och samhälle i dialog Aung San Suu Kyi hyllades i Oslo Historien om Nobelprize.org Ekonomin under ett sekel Alfred Nobel Nobelpriset Organisationen runt Nobelpriset Aung San Suu Kyi i Oslo Rådhus John B. Gurdon synar sin medalj Nobelprisutdelningen 2

5 Robert J. Lefkowitz med familj och vänner Institutionerna som väljer Nobelpristagare Nobelstiftelsen Nobel Group Interests AB Nobel Media AB Nobelmuseet AB Stiftelsen Nobels Fredssenter Nobels Fredspris Forskning og Informasjon AS Nobelhuset AB Emma Johansson, toastmaster vid Nobelbanketten Tanken med denna verksamhetsberättelse är att ge en övergripande bild av Nobelsfären som helhet och de organisationer som kan räknas hit. Kompletterande information finns i Nobelstiftelsens årsredovisning för 2012 samt i övriga organisationers egna årsredovisningar. Konstnär: Lena Cronström. Kalligraf: Annika Rücker. Bokbindare: Ingemar Dackéus. James Watson, John B. Gurdon, foto: Niklas Elmehed. Aung San Suu Kyi, EU:s representanter, foto: Ken Opprann. Nobelprisutdelningen, foto: Alexander Ljungdahl. Robert J. Lefkowitz, foto: Alex Mahmoud. Toastmaster, foto: Orasis. David Winelands diplom, foto: Lovisa Engblom 3

6 Lloyd S. Shapley på Nobelprisutdelningen i Konserthuset Nobelmedaljer och diplom på Nobelstiftelsen den 11 december Brian K. Kobilka signerar en stol på Nobelmuseet 4

7 2012 års Nobelpristagare nobelpriset i fysik tilldelades Serge Haroche och David J. Wineland för banbrytande experimentella metoder som möjliggör mätning och styrning av enstaka kvantsystem Professor Serge Haroche, född 1944, Collège de France och Ecole Normale Supérieure, Frankrike. Dr David J. Wineland, född 1944, National Institute of Standards and Technology (NIST) och University of Colorado Boulder, USA. När det handlar om vår världs minsta beståndsdelar upphör vår vanliga bild av hur världen fungerar att gälla. Vi går in i kvantfysikens ofta paradoxala och svårbegripliga värld. Där kan en och samma sak samtidigt röra sig på olika sätt eller samtidigt befinna sig i olika tillstånd. Länge har många kvantfenomen bara kunnat behandlas teoretiskt. David J. Wineland och Serge Haroche har dock utvecklat sinnrika experiment för att studera kvantfenomen när materia och ljus växelverkar med varandra. Wineland har med hjälp av elektriska fält lyckats fånga elektriskt laddade atomer, joner, i en sorts fälla och studerat dem med hjälp av små paket av ljus, fotoner. Haroche har fångat fotoner i en annan typ av fälla två speglar mellan vilka fotonen studsar. Han har sedan kunnat studera dem genom att skicka atomer genom fällan. Wineland har utifrån sina upptäckter konstruerat oerhört noggranna klockor. I framtiden kommer upptäckterna kanske att möjliggöra datorer som är långt snabbare än dem vi har idag. nobelpriset i kemi tilldelades Robert J. Lefkowitz och Brian K. Kobilka för studier av G-proteinkopplade receptorer Professor Robert J. Lefkowitz, född 1943, Howard Hughes Medical Institute och Duke University Medical Center, USA. Professor Brian K. Kobilka, född 1955, Stanford University School of Medicine, USA. När du blir skrämd slår hjärtat fortare, blodtrycket stiger och du andas häftigare. Detta beror bland annat på att adrenalin bildas och får hjärtat att arbeta snabbare. Adrenalin är ett hormon, ett ämne som sköter kommunikationen mellan kroppens celler. Varje cell har små mottagare, receptorer, som kan ta emot hormoner. Hur dessa receptorer ser ut och fungerar var länge okänt. För att spåra receptorer fäste Robert J. Lefkowitz 1968 en radioaktiv variant av grundämnet jod vid olika hormoner. Genom att följa strålningen lyckades han bland annat hitta en receptor för adrenalin och skapa sig en uppfattning om hur den fungerar. Under 1980-talet lyckades Brian K. Kobilka hitta den gen som styr bildningen av denna receptor. Forskarna upptäckte också att receptorn liknade en receptor i ögat som fångar ljus. Det visade sig att det finns en hel familj av receptorer som ser ut och fungerar på liknande sätt: så kallade G-proteinkopplade receptorer. Ungefär hälften av alla läkemedel verkar genom sådana receptorer. Nobelporträtten: Foto: Ulla Montan Nobelprisutdelningen, Foto: Alex Mahmoud. Stolsignering på Nobelmuseet, Grupporträtt, Foto: Orasis. Nobelmedaljer & diplom, Foto: Niklas Elmehed. 5

8 nobelpriset i fysiologi eller medicin tilldelades John B. Gurdon och Shinya Yamanaka för upptäckten att mogna celler kan omprogrammeras till pluripotens Dr John B. Gurdon, född 1933, Gurdon Institute, Cambridge, UK. Professor Shinya Yamanaka, född 1962, Kyoto University, Japan och Gladstone Institutes, USA. Våra liv börjar med att ett befruktat ägg delar sig och bildar nya celler som i sin tur delar sig. I början är cellerna likadana men så småningom blir de alltmer olika. Cellerna blir specialiserade för att fungera just på sina platser i kroppen, kanske i en nerv, i en muskel eller i en njure. Länge trodde man att en mogen cell inte kunde återgå till att bli en omogen cell, men detta visade sig inte stämma. John B. Gurdon tog 1962 bort cellkärnan i en befruktad äggcell från en groda och satte i stället in cellkärnan från en mogen cell som hämtats från ett grodyngels tarm. Äggcellen utvecklades till en ny groda. Den mogna cellen hade alltså kvar den genetiska information som behövdes för att bilda alla typer av celler. I arvsmassan hos möss lyckades Shinya Yamanaka 2006 hitta ett fåtal gener som var avgörande i sammanhanget. Om de aktiverades kunde hudceller från en mus ombildas till så kallade stamceller, som i sin tur kan utvecklas till alla slags celler i kroppen. På sikt kan dessa upptäckter leda till nya medicinska behandlingsmetoder. nobelpriset i litteratur tilldelades Mo Yan som med hallucinatorisk skärpa förenar saga, historia och samtid Författaren Mo Yan, född 1955, Kina. Mo Yans författarskap omfattar såväl novell- och romankonst som essäistik. Hans väg till litteraturen var dock inte självklar. Han föddes 1955 i en fattig bondfamilj i Shandong-provinsen i Kina. Efter bara några års skolgång fick han som 11-åring börja arbeta som boskapsvaktare. Som ung man tog han värvning i armén och det var där hans litterära begåvning upptäcktes publicerade han sin första novell, vilken i likhet med andra tidiga verk från hans penna var skrivna i enlighet med rådande litterära påbud från regimen. Så småningom började dock hans berättarkonst söka sig egna och mer oberoende vägar. Sitt internationella genombrott fick han med den episka romanen Det röda fältet som senare också filmatiserades. Kända verk är också Vitlöksballaderna och Ximen Nao och hans sju liv. Mo Yans berättarstil bär prägel av magisk realism. Han tar ofta avstamp i äldre kinesisk litteratur och folklig berättarkultur samtidigt som han väver in nutida samhällsfrågor. Mo Yans diplom. Konstnär: John Stenborg John B. Gurdon med familj Kalligraf: Annika Rücker Bokbindare: Ingemar Dackéus Nobelporträtten: Foto: Ulla Montan Nobelprisutdelningen, Foto: Alex Mahmoud. Mo Yans diplom, Foto: Lovisa Engblom. EU-flagga: istockphoto. Fredsprisdiplomet, Foto: Thomas Widerberg. 6

9 nobels fredspris tilldelades Europeiska Unionen (EU) Unionen och dess företrädare har i över sex decennier bidragit till att främja fred och försoning, demokrati och mänskliga rättigheter i Europa Efter andra världskrigets förödelse var en försoning mellan Tyskland och Frankrike ett viktigt steg mot fred i Europa. De två länderna, som då hade utkämpat tre krig inom loppet av sjuttio år, bildade 1952 tillsammans med fyra andra länder Europeiska koloch stålgemenskapen. Denna blev grunden för ett alltmer omfattande samarbete inom vad som sedan 1993 heter Europeiska unionen (EU). I en tid av ekonomisk och social oro ville Norska Nobelkommittén belöna EU:s framgångsrika kamp för fred och försoning samt för demokrati och mänskliga rättigheter. När gemenskapen under och 1980-talen utvidgades med ytterligare länder var demokrati en förutsättning för medlemskap. Efter de kommunistiska regimernas fall kring 1990 kunde unionen utökas med flera länder i Central- och Östeuropa där demokratin har stärkts och konflikter stävjats. Nobelkommittén menar också att frågan om EU-medlemskap stärker försoningsprocessen efter krigen på Balkan. Kommittén menar även att frågan om EU-medlemskap har främjat demokrati och mänskliga rättigheter i Turkiet. sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till alfred nobels minne tilldelades Alvin E. Roth och Lloyd S. Shapley för teorin om stabila allokeringar och för utformning av marknadsinstitutioner i praktiken Professor Alvin E. Roth, född 1951, Harvard University och Harvard Business School, USA. Professor Emeritus Lloyd S. Shapley, född 1923, tidigare verksam vid University of California, USA. Att på bästa sätt föra ihop olika aktörer med varandra är ett centralt ekonomiskt problem. Det kan till exempel gälla att fördela skolbarn mellan olika skolor eller njurar och andra organ mellan patienter som behöver en transplantation. Lloyd Shapley använde från 1960-talet så kallad kooperativ spelteori för att studera olika metoder för matchning. Av särskild vikt är att nå fram till en matchning som är stabil. Detta innebär att det inte finns två aktörer som skulle föredra varandra framför sina nuvarande motparter. Tillsammans med andra forskare har Shapley hittat metoder för att uppnå stabilitet. Alvin E. Roth använde från 1980-talet Shapleys teoretiska resultat för att klarlägga hur marknader fungerar i praktiken. I empiriska studier och laboratorieexperiment visade Roth och hans kollegor att stabilitet var avgörande för framgångsrika metoder för matchning. Han har också utvecklat system för att matcha nyblivna läkare med sjukhus, elever med skolor och organdonatorer med patienter. Konstnär: Gerd Tinglum. Kalligraf: Inger Magnus. Bokbindare: Julius Johansen. Alvin E. Roth med familj och vänner 7

10 Steven Chu, Nobelpristagare i fysik 1997, USA:s energiminister I framtiden kommer det forum som tillhanda hålls genom Nobel Week Dialogue att förflytta sig över Sveriges gränser till internationella miljöer. Fler än personer var på plats för Nobel Week Dialogue på Stockholm City Congress Center Helga Nowotny, direktör och ordförande för Europeiska forskningsrådet (ERC) 8

11 Vetenskap och samhälle i dialog Samtliga foton: Alex Ljungdahl Den 9 december 2012 utökades Nobelveckan i Stockholm med den nya programpunkten Nobel Week Dialogue. Under detta endagsmöte som arrangerades av Nobel Media AB samlades ledande vetenskapsmän, beslutsfattare och tänkare för att diskutera temat The Genetic Revolution and its Impact on Society. Det var gratis att delta i mötet som även direktsändes online till en global publik som ett led i Nobel Medias arbete med att sprida kunskap om vetenskaplig forskning till en bredare publik. Genom att ge allmänheten möjlighet att delta i diskussioner med forskare om ämnen som berör oss alla, hoppades man fördjupa dialogen mellan vetenskapsvärlden och resten av samhället. Valet av ämne för detta första möte inspirerades delvis av det faktum att det 2012 var 50 år sedan Francis Crick, James Watson och Maurice Wilkins belönades med 1962 års Nobelpris i fysiologi eller medicin för sin upptäckt av strukturen hos DNA-molekylen. Men under mötet var man, liksom den deltagande James Watson själv, mest intresserad av att blicka framåt, inte bakåt. Efter morgonens föreläsningar då de senaste 50 årens framsteg inom genetik och genomik granskades, både ur ett vetenskapligt och samhälleligt perspektiv, delades programmet i parallella paneldiskussioner. Under luncharrangemangen och eftermiddagens diskussioner fick publiken själva välja att delta i den grupp de var mest intresserade av. Publiken, på plats och online, kunde delta i samtalen genom att ställa frågor eller kommentera. Trettio talare och deltagare från hela världen samlades särskilt för detta arrangemang. Deltagarlistan, liksom programmet och videofilmerna från dagens möten, finns på Bland deltagarna fanns sju Nobelpristagare, en bred skara forskare samt företrädare från näringslivet och beslutsfattande institutioner. I olika konstellationer diskuterades en rad ämnen som berörde frågor som Human evolution: where have we been and where are we going? och The promised land of genomic medicine: how do we actually get there? Fler än tusen personer fyllde Stockholm City Congress Center för att se eller delta i diskussionerna. Det är inte dåligt klockan nio en söndag morgon i december med en utomhustemperatur på minus tio grader. Nästan hälften av den registrerade publiken bestod av studerande och resten var intresserad allmänhet tillsammans med experter, forskare samt inbjudna gäster och media. Till arrangörernas glädje var 97 procent av alla som besvarade en utvärderingsenkät att de var intresserade av att delta igen. Denna första Nobel Week Dialogue, som liksom de flesta av Nobel Medias aktiviteter finansieras av externt stöd, möjliggjordes tack vare tre samarbetspartners: Västra Götalandsregionen, Göteborgs Stad och Carl Bennet AB. Nobel Week Dialogue kommer att ingå som en regelbunden del av Nobelveckans program och hålls den 9 december 2013 i Göteborg. Ämnet för detta och framtida möten kommer att beslutas i samråd med programkommittén för Nobel Week Dialogue som består av sekreterarna för samtliga Nobelkommittéer samt företrädare för Nobel Media och Nobelstiftelsen. Mötena kommer under den närmaste tiden växelvis att äga rum i Göteborg och Stockholm för att sprida Nobelprisets budskap över de regionala gränserna. Men att Göteborg deltar i Nobelveckan är inget nytt. Albert Einstein höll faktiskt sin Nobelföreläsning där I framtiden kommer det forum som tillhandahålls genom Nobel Week Dialogue att förflytta sig över Sveriges gränser till internationella miljöer. Behovet av samtal mellan dem som står i förgrunden för forskningsframstegen och resten av samhället har aldrig varit större och de frågor som diskuteras kräver internationellt engagemang. Nobel Media arbetar redan med sina samarbetspartner för att arrangera flera internationella utbildningsevenemang varje år och ett framtida mål är att utöka dessa aktiviteter för att fortsatt främja utbytet mellan vetenskap och samhälle. 9

12 Aung San Suu Kyi deltog i invigningen av utställningen Mother Democracy på Nobels Fredssenter For me receiving the Nobel Peace Prize means personally extending my concerns for democracy and human rights beyond national borders. The Nobel Peace Prize opened up a door in my heart. Aung San Suu Kyi Aung San Suu Kyi 10

13 Aung San Suu Kyi hyllades i Oslo Samtliga foton: foto: Sara johannesen/ Nobels Fredssenter När Aung San Suu Kyi i oktober 1991 utsågs till årets fredspristagare påpekade Norska Nobelkommittén att Suu Kyis kamp är ett av de mest extraordinära exemplen på civilkurage i Asien under de senaste decennierna Genom att tilldela Nobels fredspris 1991 till Aung San Suu Kyi vill Norska Nobelkommittén hedra denna kvinna för hennes outtröttliga insatser och visa sitt stöd för de många människor över hela världen som strävar efter att uppnå demokrati, mänskliga rättigheter och etnisk försoning på fredlig väg. Aung San Suu Kyi deltog inte vid prisutdelningen den 10 december. Hon hade placerats i husarrest den 20 juli Under valen 1990 i Burma (hon insisterade alltid på Burma, inte Myanmar) fick hennes parti, National League for Democracy, 59 procent av rösterna, vilket gav dem 80 procent av platserna i parlamentet. När hon erbjöds frihet mot att hon lämnade landet vägrade hon. Vid prisutdelningen representerades hon därför av sin make Michael Aris och deras två söner Alexander och Kim. Alexander höll ett gripande tal å sin mammas vägnar och uttryckte förhoppningen om att de personer bland makthavarna som står för återhållsamhet och försoning kan göra sina åsikter hörda i en tid när Burma behöver det som mest. Under många år verkade Alexanders förhoppning grusade. Suu Kyi satt i husarrest under 15 av de kommande 21 åren. Även under sina korta perioder av relativ frihet var hennes säkerhet hotad. Det blev allt tydligare att hennes kamp faktiskt var ett av de mest extraordinära exemplen på civilkurage i Asien under de senaste decennierna. Hon hade blivit Asiens Mandela. Norska Nobelkommittén undrade när hon skulle kunna komma till Oslo för att hålla sin Nobelföreläsning. När hon lämnade Burma skulle hon också kunna träffa sin familj igen. När hennes make Michael dog 1999 var det mer än tre år sedan de sist hade träffats. Men Nobelkommittén utövade absolut inga påtryckningar för att förmå henne att komma till Oslo. Gång på gång hävdade hon att när tiden var mogen skulle Norge vara det första land hon skulle besöka. Tiden verkade aldrig bli mogen. I november 2010 frigavs Suu Kyi äntligen från sin husarrest deltog hon i samtal med regeringen. Många politiska fångar släpptes och fackföreningar legaliserades. Landet befann sig i allvarliga ekonomiska svårigheter, det hade gjorts beroende av Kina och isolerats från väst. Det var inte troligt att reformer skulle kunna genomföras utan att Aung San Suu Kyi frigavs. Den isolerade kvinnan var tvungen att ge sitt godkännande innan kontakter med väst kunde återupptas. Den 15 juni 2012 kom hon slutligen till Oslo för att hålla sin Nobelföreläsning nästa dag. Det var ett speciellt ögonblick för henne. Och det var helt klart ett mycket speciellt ögonblick för ledamöterna i Norska Nobelkommittén samt för det norska folket. Hon vidhöll att hon hade valt sin egen väg men När Nobelkommittén valde att hedra mig blev jag mindre ensam på den väg jag av egen fri vilja valt att vandra. För det vill jag tacka kommittén, det norska folket och människor runtom i världen. De har genom sitt stöd stärkt min tro på en gemensam strävan efter fred. Kampen i Burma är långt från över. Vägen mot mänskliga rättigheter och demokrati är fortfarande inte oåterkallelig. Men Aung San Suu Kyi har definitivt gjort världen till en bättre plats. 11

14 Historien om Nobelprize.org Det började som ett fritidsprojekt på ett forskningsinstitut där två molekylärbiologer tog sig an uppgiften att informera om Nobelpriset på webben. Agneta Wallin Levinovitz och Hans Mehlin berättar om det första trevande tillkännagivandet via Internet som lade grunden till Nobelprisets officiella webbplats. I början av 1990-talet var Hans Mehlin tidigt ute med att använda World Wide Web för att skapa resurser på Internet i en bioinformatiksatsning för Karolinska Institutets forskare. Internet, som i grunden var en sammankoppling av datornätverk, hade använts på universitet och högskolor sedan en längre tid. Hans förstod att webben kunde komma till nytta för allmänheten. Privat började han skapa webbplatser om alltifrån litteratur till konst och musik. Som disputerad forskare frågade han sig däremot om han inte skulle skapa något om vetenskap, och vad kunde vara mer intressant för allmänheten än information om Nobelpriset? Hans satt granne med Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet och medicinpriskommitténs sekreterare, professor Nils Ringertz. Över en fika tog Hans upp frågan om kommittén ville testa att publicera ett tillkännagivande av Nobelpriset på webben. Så blev det. Året var 1994 och sidan fick tolv tusen besökare. Nils, som även satt i Nobelstiftelsens styrelse, såg möjligheterna. Till följande år övertygade han de andra Nobelprisutdelande institutionerna att hoppa på tåget. Nu publicerades även pressmeddelandena för Nobelpriset i fysik, kemi, litteratur respektive fred samt ekonomipriset på webben tillsammans med några få sidor som beskrev Nobelpriset. Det var exakt 100 år efter det att Alfred Nobel skrev sitt testamente. Teamet utökades med den disputerade forskaren Agneta Wallin Levinovitz, idag chefredaktör och vice vd för Nobel Media AB. Tillsammans med Nils sekreterare Gudrun Franzén började de publicera biografier över pristagare och illustrerade presentationer av de arbeten som belönats med Nobelpriset. Initial finansiering fick man genom bidrag från KK-stiftelsen och senare Riksbankens Jubileumsfond. Själva kärnmaterialet kom från inskannade sidor av Les Prix Nobel, Nobelstiftelsens årsbok som sedan 1901 samlat Nobelprismotiveringar, presentationstal samt pristagarnas föreläsningar och biografier. Vi publicerade tio års material åt gången, berättar Agneta. Vi började med de senaste årens priser och arbetade oss bakåt. Uppbyggnaden av webbplatsen skedde parallellt med att Nobelstiftelsens styrelse började diskutera möjligheten att skapa ett Nobelmuseum. Nils Ringertz förde fram webbplatsen som ett bra komplement till ett fysiskt museum, en plats som var tillgängligt för alla, alltid fick han gehör för projektet som fick namnet Nobelstiftelsens officiella webbplats eller Nobel e-museum. Mot slutet av 1990-talet användes den senaste tekniken för att direktsända tillkännagivanden, Nobelföreläsningar och Nobelprisceremonierna på webbplatsen. Den tekniska lösningen var inte idealisk, användarna hade 12

15 långsam uppkoppling och bilden var därför inte större än ett frimärke, påpekar Hans. Med den växande världsomspännande ökningen av persondatorer, hade antalet besökare till webbplatsen ökat till fler än 2,5 miljoner under Härnäst tog sig teamet an uppgiften att genom Nobelpriset nå ut till och inspirera en ung publik. I maj 2001 sjösattes ett utbildningsprogram med finansiering från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Personalstyrkan inkluderade nu pedagoger, skribenter, illustratörer och experter på interaktiv teknik. Multidisciplinära team arbetade tillsammans för att skapa läroverktyg, hjälpmedel och interaktiva spel baserade på Nobelpristagarnas arbeten. Som mest producerades uppemot kunskapsspel per år. Det är lite unikt, berättar Hans, allt som ligger på webbplatsen är gjort in-house med undantag av ett enda spel. Sedan 2004 heter webbplatsen Nobelprize. org och ses inte längre som Nobelstiftelsens utan Nobelprisets officiella webbplats. Att arbeta med en organisation och ett varumärke som funnits sedan 1901 och förhoppningsvis kommer att existera länge till innebär både teknik- och innehållsmässiga utmaningar. I sin roll som teknikchef har Hans i praktiken tilllämpat ett långsiktigt förhållningssätt genom att undvika att måla in sig i ett hörn med låsta lösningar. Istället föredrar han flexibiliteten med öppna standarder och plattformar. Han har ofta varit tidigt ute med att anamma teknik som han ansett vara hållbar. En anledning till att vi tidigt klarade av stora påfrestningar under besökstoppar är att vi snabbt kunde skala ner sidan på egen hand, till exempel vid tillkännagivanden. Under 2013 kommer webbplatsen att få ett nytt utseende med förbättrad navigering och sidor som är mer sök- och filterdrivna samt skärmflexibla. Hur Nobelprize.org ser ut om fem till tio år tycker Agneta däremot är svårt att sia om. Jag tror själv att utvecklingen går mot större spridning, det har blivit mindre fokus på att endast publicera på sin egen webbplats utan innehållet ska även finnas där användarna finns. Därför jobbar vi exempelvis på YouTube med våra videor, på läroresurssajten Brainpop med våra spel och generellt på våra sociala kanaler. Agneta ser gärna mer rörligt och interaktivt material, exempelvis genom att Nobelprisbelönade arbeten förklaras med hjälp av animationer och videoproduktioner. Ett utökat samarbete med de Nobelprisutdelande institutionerna skulle kunna bidra till att pressmaterialet kopplat till tillkännagivanden kan presenteras mer interaktivt och visuellt. På frågan om hur webbplatsen påverkats av sociala medier svarar Agneta att de nya plattformarna är väldigt viktiga. Sociala medier ger en möjlighet till ökad dialog samtidigt som det förstås är en utmaning då man inte vet hur dialogen blir. Webbplatsens ton är idag inte tillräckligt öppen och om man ska lyckas med att föra ut bredare budskap kring Nobelprisen måste man våga mer och tillföra mer resurser. Varje år får redaktionen cirka kommentarer på webbplatsen och det kommer in över mejl. Besökarna till Nobelprize. org kommer till cirka hälften från USA och en fjärdedel från Europa. Starkt tillströmmande på senare år är besökare från Asien. Två decennier år har gått sedan det första tillkännagivandet av ett Nobelpris på Internet. Webben, som då sågs som en tillfällig fluga för fåtalet frälsta, är idag en självklar del av vår vardag. En vardag där Nobelpriset har en viktig roll att spela som källa till inspiration och engagemang för mänsklighetens största nytta. 13

16 Ekonomin under ett sekel Alfred Nobels efterlämnade kapital ska förvaltas på ett sådant sätt att Nobelpriset kan delas ut i all framtid. I ett drygt sekel har Nobelstiftelsen haft detta som en av sina absolut viktigaste uppgifter. Alfred Nobel skrev i sitt testamente att kapitalet, af utredningsmännen realiserade till säkra värdepapper, skall utgöra en fond, hvars ränta årligen utdelas som prisbelöning åt dem, som under det förlupne året hafva gjort menskligheten den största nytta. Mer vägledning än så gav inte den förmögne industrimannen och uppfinnaren när det gällde förvaltningen av det kapital han lämnade efter sig. Nobelstiftelsen har sedan den bildades 1900 haft ansvaret för att förvalta det av Nobel efterlämnade kapitalet. På det hela taget har det gått bra; förmögenheten uppgår idag till 3,1 miljarder kronor. Kapitalet har bevarat sitt värde korrigerat för inflationen och detsamma gäller prissumman. Men det har inte varit fråga om en stabil utveckling, tvärtom var utvecklingen länge ganska svag och under efterkrigstiden har goda perioder varvats både med stagnation och förmögenhetsfall (se diagram 1). Under perioden fram till början av 1950-talet reducerades kapitalet med runt 60 %. Bakom den här utvecklingen låg i hög grad Nobelstiftelsen regelverk baserat på Nobels formulering om säkra värdepapper. Placeringar gjordes enbart i obligationer och i lån mot fast ränta, vilket i inflationstider givetvis var en dålig strategi. Till bilden hörde också att Nobelstiftelsen fram till 1946 betalade skatt; vissa år var stiftelsen en av de största skattebetalarna i Stockholm. År 1953 godkände den svenska regeringen att Nobelstiftelsens stadgar ändrades. Nu öppnades möjligheter för investeringar i fler slags tillgångar, bl.a. gjordes omfattande investeringar på aktiemarknaden, i bostadsfastigheter runt om i Sverige samt i jordbruksfastigheter i Mälardalen och Småland. Inträdet på aktiemarknaden skedde vid ett gynnsamt tillfälle och sammantaget blev utvecklingen under 1950 och -60-talen något mer framgångsrik än tidigare, med en årlig genomsnittlig real avkastning på drygt 1 %. I början av 1970-talet utgjordes portföljen av ca 60 % aktier och fastigheter talet var problematiskt för all kapitalförvaltning i Sverige; svag tillväxt gick hand i hand med hög inflation. För Nobelstiftelsens kapital innebar det en svagt negativ real utveckling. Men samtidigt genomfördes ett antal förändringar som fick positiva effekter på kapitalet under 1980-talet, då det i reala termer nästan tredubblades. Framgångarna under 1980-talet hängde i hög grad samman med aktiemarknadens starka tillväxt, men också med en mycket framgångsrik fastighetsaffär. År 1987 sammanfördes det stora bestånd av kontorsfastigheter som Nobelstiftelsen köpt in i Stockholm i ett fastighetsbolag, Beväringen, som såldes med god förtjänst kort innan de stora prisfallen i början av 1990-talet. Under 1990-talet infördes en mer modern kapitalförvaltning baserad på nyare finansiell teori och ett tydligare portföljtänkande. Tillgångarna differentierades mer än tidigare och inte bara mellan aktier, ränteplaceringar och fastigheter i Sverige utan också i hög grad till andra länder. Generellt sett reducerades fastighetsinnehaven och sedan 1999 äger Nobelstiftelsen endast de två fastigheter där man bedriver sin verksamhet i Stockholm och Oslo. Samtidigt var aktieinnehaven höga och uppgick periodvis till över 65 %. Sammantaget blev 1990-talet mycket framgångsrikt, framförallt sammanhängande med den starka globala aktieprisutvecklingen. I genomsnitt växte kapitalet under detta decennium med 8,6 % nominellt per år och vid millennieskiftet var det i reala termer nära tre gånger så stort som Det senaste decenniet har varit mer problematiskt. Mellan 2001 och 2011 var den genomsnittliga årliga nominella avkastningen 1,4 %. Mot bakgrund av att Nobelstiftelsen i början av 2000 hade så mycket som 65 % av kapitalet i aktier är det kanske inte så förvånande. Under 2000-talets första decennium utvecklades 14

17 mdkr mdkr mnkr Diagram 1 Diagram 2 mnkr mdkr mdkr Nobelstiftelsens kapital i svenska kronor. Rensat för inflation. 12 Nobelprisets 12 nominella utveckling i svenska kronor aktiemarknaderna generellt mycket svagt och under vart och ett av de båda dramatiska kollapserna på aktiemarknaden 2002 respektive tappade Nobelstiftelsen så mycket som en fjärdedel av sitt kapital. Resultatet har också påverkats negativt när de omfattande utländska innehaven fallit i värde i takt med att kronan förstärkts. Den mer gynnsamma förmögenhetstillväxten från början av 1950-talet, då regelverket ändrades, har gjort det möjligt att undan för undan höja Nobelpriset. I kronor rörde sig prissumman från kronor 1901 och kr 1953, via kr 1970, 6 miljoner kronor 1991, 10 miljoner kr 2001 till 8 miljoner kr idag (se diagram 2). Det innebär att prisnivån idag, korrigerad för inflationen i Sverige, är ungefär lika hög som när de första priserna delades ut Hur Nobelstiftelsens förmögenhet förändras påverkas förstås inte bara av inflödet, som i allt väsentligt handlar om avkastningen på det av Alfred Nobel efterlämnade kapitalet, utan också av hur mycket medel som används. Den största enskilda kostnadsposten är Nobelprisen, som under det senaste decenniet i genomsnitt utgjort cirka 43 % av utflödet. Andra viktiga kostnadsposter är ersättningarna till de Nobelprisutdelande institutionerna för deras utredningsarbete som utgjort 26 %, och kostnaderna för Nobelfestligheterna i Stockholm och Oslo, som svarat för 12 %. Återstående 19 % har fördelat sig på administration, Nobelprisets officiella webbplats Nobelprize.org och olika mindre poster bl.a. Nobelsymposier. Kostnaderna vid sidan om priserna har varit förhållandevis stabila över åren men sedan början av 1990-talet har det skett en 8 mindre uppgång. Det utgjorde inte något större problem under 1990-talet, med den avkastning 6 som stiftelsen då erhöll. Men problematiken har skärpts under det senaste decenniet när det samlade 4 utflödet i genomsnitt överskridit stiftelsens totala avkastning. Under 2012 vidtogs ett antal åtgärder för att hantera denna obalans. Kapitalförvaltningen bedrivs i huvudsak efter samma principer som tidigare. Men de löpande besluten fattas numera av en investeringskommitté, med extern kompetens på hög nivå. Parallellt har ett antal åtgärder vidtagits för att sänka Nobelstiftelsens kostnader. Under 2012 sänktes prissumman med 20 % och ersättningen till de prisutdelande institutionerna med 10 %. Besparingar genomfördes också i samband med Nobelfestligheterna. Besparingsarbetet fortsätter nu samtidigt som en del aktiviteter som tidigare bedrivits av stiftelsen i framtiden kommer att övertas av de olika bolag som är relaterade till Nobelstiftelsen. Ett drygt sekel har passerat sedan Nobelpriset delades ut för första gången. Om man bortser från inflationen ligger både kapitalet och prissumman på samma höga nivå nu som då. Men kanske borde ambitionen sättas ännu högre. Om man relaterar prissummans utveckling till reallöneutvecklingen har det inte gått fullt så bra motsvarade prissumman ungefär 20 årslöner för en professor men så ser det inte ut idag. Just detta må vara av underordnad betydelse för den forskare, författare eller fredsarbetare som mottar ett Nobelpris men det är likväl en utmaning för den organisation som förvaltar Alfred Nobels kapital

18 Mitt hem är där jag arbetar och jag arbetar överallt. Alfred Nobel Alfred i San Remo. Björkborns Herrgård i Karlskoga. 16

19 Alfred Nobel Alfred Nobel var både uppfinnare, entreprenör och dessutom en mycket framgångsrik affärsman, ständigt på resande fot mellan sina olika fabriker. Till mångas förvåning testamenterade han större delen av sin förmögenhet till ett pris som skulle belöna framstående insatser inom de olika områden som engagerade honom mest under hans livstid. Bysten på Alfred Nobel, foto: Hans Mehlin. Alfred Nobel föddes i Stockholm Hans far Immanuel var uppfinnare och ingenjör och modern Andriette kom från en förmögen släkt. När Immanuels företag gick i konkurs begav han sig till Ryssland och blev framgångsrik inom krigsindustrin följde resten av familjen efter och Alfred och hans bröder fick där förstklassig utbildning av privatlärare. Vid 17 års ålder talade Alfred fem språk; svenska, ryska, engelska, franska och tyska. Vid denna tidpunkt var Alfred intresserad av poesi och skrev även själv. Fadern, som ogillade Alfreds litterära intresse, skickade honom utomlands för studier med mer naturvetenskaplig inriktning. Han besökte en rad länder och hamnade slutligen i Paris där han studerade kemi hos professor T. J. Pelouze. Där kom Alfred också i kontakt med nitroglycerin, som uppfanns av italienaren Ascanio Sobrero. Det var en högexplosiv vätska som ansågs alltför farlig för att vara användbar. Alfred Nobel återvände till Sverige och började snart experimentera med nitroglycerinet. Experimenten var riskfyllda och ledde till flera dödsolyckor. I en av dessa dog Alfreds yngre bror Emil. Slutligen löste Alfred Nobel problemet med den svårhanterliga vätskan genom att blanda den med en typ av sand; kiselguhr. Resultatet blev en formbar massa, som var lätt att paketera och som kunde fraktas och hanteras säkert. Den patenterades 1867 under namnet dynamit. Med patenteringen av dynamit i olika former tillsammans med tändhatten, vilken han uppfunnit tidigare, kom Alfred Nobels stora tekniska och industriella genombrott. Alfred Nobel ledde en snabb industriell exploatering av sina uppfinningar och byggde upp fabriker och laboratorier över hela världen Vinterviken i Sverige, Krümmel i Tyskland och Ardeer i Skottland var några av de första. Sammanlagt startades drygt 90 fabriker i 20 länder. Bröderna Robert och Ludvig stannade kvar i Ryssland, där de fortsatte att utveckla faderns verkstadsindustrier samtidigt som de mycket framgångsrikt byggde oljefält i Baku i Azerbadjan. Alfreds liv bestod främst av arbete och resor, och han bildade aldrig familj. Hälsoproblem, religiösa tvivel och ensamhet präglade hans privatliv. Han hade flera bostäder, bland annat i Paris, San Remo och i Skottland och hans sista svenska bostad var Björkborns Herrgård i Karlskoga. Vid sin död hade Alfred Nobel hela 355 patent och lämnade efter sig en enorm förmögenhet. Alfred Nobel var en man av sin tid som förkroppsligade flera av upplysningens centrala idéer, både i sin praktiska verksamhet och i sitt tänkande. Han vävde samman sina religiösa tvivel med tron på naturvetenskapen, han var en sann teknikoptimist och entreprenör som deltog aktivt i industrialiseringsprocessen. Alfred Nobel avled den 10 december 1896 i sitt hem i San Remo, Italien och det blev stor uppståndelse när hans testamente offentliggjordes. Han hade angivit att större delen av hans förmögenhet skulle användas till att belöna framstående insatser inom fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur och fred. Testamentet ifrågasattes av släktingar, myndigheter i ett flertal länder och av Sveriges Kung Oscar II. Så inleddes en lång process att förverkliga Alfred Nobels vision. Efter några års komplicerade processer, ledda av testamentsexekutorerna Ragnar Sohlman och Rudolf Lilljequist, kunde Nobelstiftelsen bildas år 1900 och året därpå delades de första Nobelprisen ut. Alfred Nobel är begravd på Norra Begravningsplatsen, strax utanför Stockholm. 17

20 som prisbelöning åt dem, som under det förlupne året hafva gjort menskligheten den största nytta antingen han är Skandinav eller ej. John B. Gurdon David J. Wineland håller sin Nobelföreläsning 18

21 Nobelpriset När Alfred Nobels testamente öppnades blev det något av en sensation som fick stor uppmärksamhet i internationella medier och debatterades flitigt. Där stod att hans förmögenhet skulle utgöra en fond, vars ränta årligen skulle utdelas som prisbelöning åt dem, som under det förlupne året hafva gjort menskligheten den största nytta antingen han är Skandinav eller ej. Nobelprisutdelningen, Foto: Alex Ljungdahl. Nobelmedaljen, Foto: Lovisa Engblom. John B. Gurdons bankettal & David J. Winelands Nobelföreläsning, Foto: Orasis. Enligt instruktionerna i Alfred Nobels testamente inrättades fem Nobelpris; i fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur samt fred. Det är en unik blandning av ämnesområden som återges i dessa fem kategorier. Det gör Nobelpriset till ett gränsöverskridande pris som speglar Alfred Nobel som person och de intressen han hade under sitt liv. Det framgick tydligt i testamentet att ingen hänsyn skulle tas till pristagarens nationalitet, något som blev mycket uppmärksammat i dåtidens Sverige som starkt präglades av nationalistiska strömningar. Här fanns även tydliga direktiv gällande de prisutdelande institutionerna; Kungl. Vetenskapsakademien skulle utse pristagarna i fysik och kemi, Karolinska Institutet skulle ansvara för medicinpriset, Svenska Akademien för litteraturpriset och en kommitté utvald av Stortinget i Oslo skulle välja fredspristagare. Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne instiftades 1968, i samband med Riksbankens 300-årsjubileum, och delades ut för första gången året därpå. Nobelstiftelsen fattade därefter ett principbeslut om att inte inrätta fler priser. Kungl. Vetenskapsakademien ansvarar för att utse pristagarna i ekonomisk vetenskap men det är Sveriges Riksbank som bekostar ekonomipriset. Anledningen till att Alfred Nobel angav att fredspriset skulle delas ut i Norge och att den kommittén skulle väljas av Stortinget är inte angiven i testamentet, eller beskriven i något annat dokument. Nobel kan ha tagit hänsyn till att Sverige var i union med Norge och att någon prisutdelande institution därmed borde ha sin hemvist i Norge. Han kan också ha ansett att Norge faktiskt hade bättre förutsättningar att utse fredspristagare. Norge hade inte samma militäriska traditioner och starka koppling till kungahuset som Sverige och det Norska Stortinget hade vid slutet av 1800-talet engagerat sig starkt i den interparlamentariska unionen och dess arbete med konfliktlösning. Nobelpriset har under åren erhållit en unik särställning, och orsakerna är flera. En av anledningarna är att det anses vara det första internationella priset, i och med instruktionen i testamentet att ingen hänsyn skulle tas till nationalitet i valet av pristagare, en annan är att prissumman över tid har varit hög. Men viktigast är de prisutdelande institutionernas oberoende arbete med att välja pristagare en uppgift som genom åren har utförts med stor kompetens och noggrannhet. Som mest får tre pristagare dela på ett Nobelpris och de mottar då sin del av prissumman, ett diplom samt en medalj. Nobelmedaljen för fysik, kemi, fysiologi eller medicin och litteratur skapades av gravören Erik Lindberg. Den norska skulptören Gustav Vigeland utformade fredsprismedaljen och ekonomiprismedaljen skapades av Gunvor Svensson-Lundqvist. Samtliga pristagare bjuds till Stockholm och Oslo för att presentera en Nobelföreläsning och för att ta emot sitt pris. Sedan 1901 har 863 pristagare utsetts, varav 835 individer och 21 organisationer. 19

22 Organisationen runt Nobelpriset Nobelpriset omges av flera organisationer och institutioner som har olika uppgifter med anknytning till priset. Under det senaste decenniet har organisationsstrukturen växt, framför allt när det gäller verksamheter med syfte att sprida information om Nobelpriset. vem finansierar nobelpriset? Nobelpriset finansieras av Nnobel stiftelsen, en privat stiftelse etablerad 1900 med utgångspunkt i Alfred Nobels testamente. Nobelstiftelsens främsta uppgift är att förvalta Alfred Nobels efterlämnade kapital och de stora immateriella värden kopplade till Nobelpriset som har utvecklats över tiden. Det är stiftelsen som finansierar de prisutdelande institutionernas arbete med att utse Nobelpristagare och själva prissumman. Nobelstiftelsen har däremot inte rätt eller mandat att påverka nomineringar eller val av Nobelpristagare. organisations struktur i april 2013 Nobel Stiftelsen vem väljer nobelpristagare? Processen att självständigt och med kompetens utse Nobelpristagare enligt Alfred Nobels intentioner hanteras uteslutande av de institutioner som omnämns i testamentet: Kungl. Vetenskapsakademien Nobelpriset i fysik och kemi samt Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet Nobelpriset i fysiologi eller medicin Svenska Akademien Nobelpriset i litteratur Norska Nobelkommittén, en kommitté bestående av fem personer som utses av Norska Stortinget Nobels fredspris Läs mer om de prisutdelande institutionerna och hur de utser Nobelpristagare på sid informationsverksamhet Till Nobelsfären hör också ett antal externfinansierade enheter vars främsta uppgift är att sprida information och kunskap om Nobelpriset och genom Nobelpristagarnas berättelser stimulera och inspirera människor världen över. Den ideella föreningen Nobel Foundation Rights Association, har sedan 1999 haft en övergripande funktion som paraplyorganisation för dessa enheter. Under 2012 bildade föreningen det helägda aktiebolaget Nobelhuset AB med syfte att skapa ett Nobel Center på Blasieholmen i Stockholm. Under senare delen av året bildades också det helägda aktiebolaget Nobel Group Interests AB med syftet att underlätta den ekonomiska och administrativa samordningen mellan bolagen. Föreningens aktieinnehav i de övriga aktiebolagen överläts därefter till Nobel Group Interests AB som i samband med detta övertog rollen som paraplyorganisation för följande enheter: Nobel Media AB, Stockholm Nobelmuseet AB, Stockholm Nobelhuset AB, Stockholm Nobels Fredspris Forskning og Informasjon AS, Oslo Stiftelsen Nobels Fredssenter, Oslo stiftelsen Nobel S freds - senter Nobel - museet ab Nobel foundation rights association Nobel group interests AB Nobel media ab Nobelhuset ab nobels fredspris forskning og info. as Nobelstiftelsen godkänner styrelsernas sammansättning i Nobel Foundation Rights Association, Nobel Group Interests AB och Stiftelsen Nobels Fredssenter. Nobel Group Interests AB äger aktiebolagen och har en övergripande funktion som paraplyorganisation även för Stiftelsen Nobels Fredssenter. Enheterna ovan är alla externt finansierade, t.ex. via bidrag från statliga eller lokala myndigheter, utbildningsorganisationer eller filantropiska enheter eller via samarbeten med företag. Företagen inom Nobelsfären har inte något inflytande över eller tillgång till nominerings- eller beslutsprocesserna kopplade till Nobelpriset. Först efter offentliggörandet av Nobelpristagarna kan dessa organisationer sprida information om innevarande års pristagare. Nobelaffischer. Foto: Orasis. > 20

23 21

24 Institutionerna som väljer nobelpristagare I sitt testamente anger Alfred Nobel vilka institutioner som ska utse pristagare inom respektive prisområde. Han väljer förmodligen de akademiska institutioner i samhället som han anser mest lämpade för uppgiften. Alfred Nobel är däremot mindre specifik när det gäller den organisation som ska förvalta pengarna. Det som sedermera blev Nobelstiftelsen omnämns i testamentet endast som en fond. Nobelprisets internationella särställning beror i stor utsträckning på de prisutdelande institutionernas sekellånga oberoende arbete med att utse Nobelpristagare. Att man i det här arbetet har engagerat framstående kompetens inom de egna organisationerna och omfattande internationell expertis har spelat en avgörande roll. Kungl. Vetenskapsakademien utser Nobelpristagarna i fysik och kemi. Dessutom utser Kungl. Vetenskapsakademien mottagarna av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, instiftat 1968 i samband med Riksbankens 300-årsjubileum. Akademien har cirka 440 svenska och cirka 175 utländska ledamöter. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser Nobelpristagarna i fysiologi eller medicin. Nobelförsamlingen har 50 ledamöter. Svenska Akademien utser Nobelpristagarna i litteratur. Akademien har 18 ledamöter. Samtliga dessa institutioner utser särskilda Nobelkommittéer med tre till fem ledamöter, en sekreterare och i vissa fall även adjungerade. Ledamöterna väljs för en period om tre år och får sitta max tre perioder i följd. Nobelkommittéerna bearbetar nomineringarna till respektive Nobelpris och gör omfattande utredningar angående ett urval av de nominerade. Nobelkommittéerna lägger därefter fram sitt förslag avseende Nobelpristagare för respektive prisutdelande institution. Själva beslutet om vilka som ska tilldelas Nobelpris fattas således inte av respektive Nobelkommitté utan av den prisutdelande institutionens samtliga ledamöter. När det gäller fredspriset hänvisar Alfred Nobel i sitt testamente till Stortinget i Norge. De utser de fem ledamöter som bildar Norska Nobelkommittén. Norska Nobelkommittén skiljer sig från övriga prisutdelande institutioner på så sätt att den ansvarar både för utredningsarbetet och prisbeslutet. I september varje år skickar respektive Nobelkommitté ut individuella inbjudningar till tusentals ledamöter av akademier, universitetsprofessorer och andra vetenskapsutövare i ett stort antal länder, tidigare pristagare, 22