Fängelser. Hur de mänskliga rättigheterna uppfylls i fängelser på Sri Lanka och i Sverige TEORETISKA GYMNASIUM

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fängelser. Hur de mänskliga rättigheterna uppfylls i fängelser på Sri Lanka och i Sverige TEORETISKA GYMNASIUM"

Transkript

1 TEORETISKA GYMNASIUM Fängelser Hur de mänskliga rättigheterna uppfylls i fängelser på Sri Lanka och i Sverige Johanna Eriksson, Pernilla Hjort, Felicia Lakso, Hugo Leifman, och Lovisa Ohlson 3 april 2012 Ämne: Projektarbete Handledare: Jan Eriksson Examinator: Jan Eriksson Beställare: Oscar Borgh

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund till Sri Lankaresan Frågeställningar Avgränsningar Tes Metod Källkritik Komparativ del Sverige Sri Lanka Analys Slutsats Käll- och litteraturförteckning Bilaga Bilaga

3 1. Inledning 1.1 Bakgrund till Sri Lankaresan Till en början ville vi undersöka Sveriges rättssystem och fängelser samt hur de uppfyller de mänskliga rättigheterna. Efterhand ville vi utveckla vårt projekt till en jämförelse med ett annat land. Anledningen till att det blev Sri Lanka var tack vare Pernillas kontakter i landet som möjliggjorde ett besök i ett fängelse. På Sri Lanka fick vi besöka två fängelser, Kalutara och Welikada. Vi fick bland annat se celler, kök, häkte, arbetsplatser, utegård och sjukhus. Vi fick hjälp av ministern för Sri Lankas fängelser och han svarade på våra frågor om hur fångarna lever och hur deras rättigheter ser ut. 1.2 Frågeställningar Hur uppfyller fängelser i Sri Lanka och Sverige de mänskliga rättigheterna? 1.3. Avgränsningar Vi har valt att enbart fokusera på fängelser i Sverige och på Sri Lanka. Vi har valt att enbart fokusera på ett fåtal ämnen som berör de mänskliga rättigheterna, detta gör även att vi endast fokuserar på några artiklar (3, 18, 21.1, 21.3, 23.1, 25.1, ). Vi fick inget tillträde till ett svenskt fängelse och har därför förlitat oss på kriminalvårdens information från böcker, häften samt Internet. 1.4 Tes Vi tror att fängelserna på Sri Lanka inte kommer att uppfylla de mänskliga rättigheterna i samma utsträckning som de svenska fängelserna kommer att göra. 3

4 2. Metod Insamlandet av fakta från Sri Lanka gick till största delen ut på intervjuer med bland annat fängelsedirektörer, fångar och ministern för Sri Lankas fängelser och dess reformer. Dagarna innan besöken på fängelserna hade vi projektmöten där vi diskuterade vilka frågor vi ville ställa, samt om de var relevanta eller inte med tanke på att vårt arbete kretsar kring ämnet mänskliga rättigheter. De frågor som vi valde att använda oss av ställde vi senare vid olika tillfällen på fängelserna, vid rundturerna, vid lunchen och på fängelsedirektörens arbetsrum. Detta är det främsta sättet att få reda på information om fängelserna på Sri Lanka, eftersom observatörer i vanliga fall inte tillåts att inspektera fängelserna, det finns mycket lite information om fängelserna på Sri Lanka på internet eller i böcker som är tillgängliga för allmänheten. För att få reda på information och fakta om de svenska fängelserna försökte vi länge få tillåtelse att besöka ett svenskt fängelse, något som misslyckades. Att vi misslyckades med det berodde på att vi inte tillhör någon organisation så som röda korset eller svenska kyrkan, eftersom det är sådana slags organisationer som får tillträde till fängelser. Att vi inte fick komma in berodde även på integritets- och säkerhetsmässiga skäl. Istället bokade vi ett möte med verksamhetschef Birgitta Nytell och juristen Peter Wedin från kriminalvården. Vi ställde liknande frågor som vi gjorde på Sri Lanka, detta eftersom vi enbart var intresserade av att se skillnaden mellan Sri Lanka och Sverige på just de frågorna. Vi har även använt oss av internetkällor för att få reda på information om de svenska fängelserna. Att vi inte har fått tillträde till ett svenskt fängelse gör att vi inte med egna ögon har kunnat lägga märke till samma saker som vi kunde på Sri Lanka, framförallt utseendet på ett fängelse. Eftersom det finns så lite information om Sri Lankas fängelser så har vi baserat stora delar av arbetet på intervjuer. 2.1 Källkritik En intervju ställer stora krav på att den intervjuade personen är neutral och inte försöker påverka resultatet på grund av egna åsikter eller andras påtryckningar. Vi uppfattade intervjuerna på Sri Lanka som aningen konstlade och tillrättalagda. En del svar som vi fick var inte tydliga och stundvis kändes det som om den intervjuade personen undvek frågorna. Detta kan i sin tur ha påverkat vårt resultat och gett oss en felaktig bild av situationen, det var 4

5 dock tydligt när personen inte gav ett korrekt svar eller försökte undvika frågorna. Även intervjun med kriminalvården för de svenska fängelserna var tillrättalagda. Detta är helt naturligt eftersom man alltid försöker visa en så bra sida av fängelserna som möjligt. Det material vi har fått från kriminalvården i Sverige består av böcker och häften med bilder och text. Det är också viktigt att informationen är färsk, den får alltså helst inte vara flera år gammal. Detta är en positiv effekt av en intervju, vi får informationen direkt utan att behöva ta hänsyn till utgivningsår eller tryckår. En intervju är ofta en förstahandskälla, något som betyder att den information som vi får inte har passerat någon annan innan, för att sedan berättas för oss. Detta gör att ingenting kan tilläggas eller ändras innan vi får ta del av den, något som ökar tilliten till en källa. Intervjun med kriminalvården Eftersom ingen källa är helt neutral så är det helt naturligt att den intervjuade försöker förändra resultatet så att det blir så positivt som möjligt. Detta innebär att även intervjun och mötet med kriminalvården var tillrättalagd. När man granskar en källa efter värderingar kallas det att man använder sig av tendenskritik, vilket innebär att de har värderingar som påverkar resultatet. En positiv effekt av en intervju är att de oftast är en förstahandskälla, något som innebär att informationen som når oss inte har passerat någon annan innan den når oss. Vi upplevde den information som vi fick som sannolik och realistisk, detta trots att den informationen var en aning konstlad. Intervjuer på Sri Lanka Även intervjuerna på Sri Lanka var tillrättalagda för att ge en så positiv bild som möjligt av fängelserna på Sri Lanka. Denna intervju var mer konstlad än intervjun med kriminalvården i Sverige. Detta kan bland annat bero på att fängelsedirektören och ministern samt de andra intervjuade personerna är medvetna om att fängelserna på Sri Lanka inte uppfyller den standard som många andra fängelser runt om i världen gör, bland annat Sverige. Detta gör de för att visa oss den mest positiva bilden av fängelserna så att deras fängelser inte skall framstå som primitiva och undermåliga. Precis som intervjuerna med kriminalvården i Sverige så var dessa intervjuer förstahandskällor. Vi upplevde att värderingarna i dessa intervjuer påverkade resultatet mer än de svenska intervjuerna. 5

6 Kriminalvårdens hemsida Det är oftast svårare att bedöma hemsidor i frågan om de är partiska eller inte. Dock är kriminalvårdens hemsida, precis som intervjun med dem, tillrättalagd för att ge en positiv bild av de svenska fängelserna. Detta kallas som sagt tendenskritik och innebär att de har låtit sina värderingar påverka resultatet som de sedan har publicerat på sin hemsida. Denna information är oftast inte lika nyuppdaterad eller färsk som den information som man får från en intervju, alltså måste man bedöma närhetskriteriet extra noga när det gäller hemsidor, artiklar och böcker. Informationen som vi fick från kriminalvårdens hemsida stämde väl överens med den information och de svar som vi fick från intervjun. 3. Komparativ del 3.1 Sverige Fängelsernas utseende Eftersom vi inte kom in i ett svenskt fängelse är det mycket svårt att bedöma utseendet på dem. Däremot fick vi några böcker och broschyrer som innehöll bilder på det vi vill få reda på. Efter en analys av utseendet på ett svenskt fängelse kan man konstatera att de står i enighet med artikel 25:1 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Byggnaderna Många av de svenska fängelserna ser ut som vanliga bostadshus (övre bilden), detta gäller dock endast de fängelserna med en lägre säkerhetsnivå. De fängelser som har en högre säkerhetsnivå har större murar och högre stängsel (nedre bilden). En skillnad från Sri Lankas fängelser är att de svenska fängelserna inte har förfallit, man har kontinuerligt försökt att renovera och restaurera fängelserna så att det ska hålla en acceptabel standard. 1 Cellen En cell i ett svenskt fängelse är ungefär lika stor som en cell på Sri Lanka. Skillnaden är att det bor en person i ett svenskt fängelse på åtta kvadratmeter, inte tre stycken som det gjorde på Sri Lanka. Som det 1 Efter domen, om påföljder och program inom kriminalvården. Sid

7 framgår av bilden så håller en cell i ett svenskt fängelse en högre standard om man jämför med Sri Lanka. Utifrån bilderna från kriminalvården och den information som vi fick från intervjun kan man se att anstalterna har försökt att hålla cellerna i ett så bra skick som möjligt. 2 Utegården Utegårdarnas storlek beror mycket på vilken typ av säkerhetsklass det svenska fängelset har. Om det är ett fängelse med låg säkerhet så är ytan, och möjligheten att röra sig fritt, mycket större än ett fängelse med hög säkerhet. Där är man dessutom mer kontrollerad och kan inte fritt ta raster. På bilden till höger visas en promenadgård på anstalten Kumla. En stor skillnad mellan Sverige och Sri Lanka är att en fånge i Sverige har laglig rätt till en timmes utevistelse per dag, något som en fånge i Sri Lanka inte har. Standarden är svår att jämföra eftersom man endast ska ta hänsyn till själva utegården. Gör man detta, ser man inte så många skillnader mellan en Svensk utegård och en på Sri Lanka. De håller ungefär samma standard. 3 Utifrån de mänskliga rättigheterna och utseendet på de svenska fängelserna så uppfyller de artikel 25:1 om en acceptabel levnadsstandard. Åtgärdsprogram i Sverige En fånge på en svensk anstalt har rätt att ta del av ett åtgärdsprogram. När det gäller frivården är det däremot frivilligt men bara i den mån då någon behandling inte är en del av straffet. 4 För personer som har begått ett brott, eller för återfallsbrottslingar, finns det i Sverige olika åtgärdsprogram. Syftet med detta program är att försöka förhindra återfall i brott. Detta kan göras genom att ge fångarna som utfört brotten nya kunskaper, insikter och färdigheter kring olika ämnen. Med detta program vill man låta fångarna kunna gå ut i samhället utan att återgå till det kriminella livet efter att ha avtjänat sitt straff. 5 2 Efter domen, om påföljder och program inom kriminalvården. Sid Efter domen, om påföljder och program inom kriminalvården. Sid

8 I Sverige har vi olika typer av åtgärdsprogram beroende på vilket brott man har begått. Grunden i behandlingen är oftast densamma, men man brukar utveckla behandlingen utifrån vilket brott man har begått. På kriminalvården börjar man med att göra en plan för fångens fängelsetid. Man får behandling från första fängelsestraffet. Visar det sig att man återfallit i brott efter avtjänat straff går man in med mer intensiva åtgärder och fången får en mer djupgående behandling. 6 Genom arbete, behandling och utbildning vill man minska återfallen i brott. De dömda arbetar med detta varje dag i Sveriges anstalter, genom att utveckla nya kunskaper, tankemönster och färdigheter. 7 Det åtgärdsprogram som fångarna får är olika beroende på vilket brott de har begått. Sedan några år tillbaka har kriminalvården tillämpat några program som man använder sig av för att behandla fångarna. Några av programmen heter: Brotts-bytet, BSF, ETS, one-to-one och Vinn, dessa tillhör programmen för allmän kriminalitet. Här behandlas fångarnas tänkesätt, motivationsförmåga och annat som kan vara bra för dem ute i samhället. Dessa behandlingssätt kan man säga är basen för fortsatt behandling. IDAP och VPP är behandlingsmetoder avsedda för våldsbrottslingar. Våga välja, 12-stegsprogram, PRISM, återfallspreventionsprogrammet och prime for life är behandlingar avsett för personer med drogmissbruk. ROS är avsett för fångar som utfört något slags sexualbrott och spelprogrammet är för spelberoende. Syftet med dessa program är att förebygga återfallsbrottslighet. 8 Sysselsättning i Sverige Som intagen på en anstalt i Sverige får man antingen jobba, studera eller gå på ett behandlingsprogram. Oavsett vad man gör, får man en lön/ersättning på 11kr/timme. 9 Man arbetar cirka timmar i veckan inom områden som industriellt arbete, jordbruks- och skogsarbete, service-/tjänstearbete och hantverksarbete. Företag kan även anlita fängelset. 10 Utbildning är gratis och det man kan studera är vuxenutbildning på grundläggande och gymnasienivå samt svenska för invandrare. I vissa fall kan man även få utbildning på 6 Intervju med Brigitta Nytell och Peter Wedin, Kriminalvården Intervju med Birgitta Nytell och Peter Wedin, kriminalvården

9 högskolenivå. På vissa anstalter finns det även en arbetsmarknadsutbildning och denna utbildning ges i samarbete med arbetsförmedlingen. 11 Det finns alltså olika typer av utbildningar i de olika anstalterna. När man inte arbetar, studerar eller går på behandling har man rätt till att ägna sig åt fysisk aktivitet och annan fritidssysselsättning. På många anstalter finns pingisbord, biljardbord och darttavlor i de allmänna utrymmena. Man har också möjlighet till att låna böcker från bibliotek, titta på film, gå kurser i matlagning, lära sig att spela instrument, träna och utföra olika sporter, inomhus och utomhus. Man har även rätt till att få vara utomhus en timme på dagen och på sommaren kan det bli upp till två timmar. 12 På varje anstalt finns det andaktsrum. Dit kan man gå för att utöva sin religion på sin fritid. Kyrkan brukar också besöka anstalterna och då kan man få tillgång till att prata med en präst. Man kan även begära att en präst ska komma till anstalten. 13 Ett svenskt fängelse uppfyller artikel 23 i de mänskliga rättigheterna vad gällande tillfredsställande arbetsförhållanden. Rösträtt I Sverige får man rösta, var man än befinner sig. Det enda kravet är att man ska vara svensk medborgare och över 18 år. 14 Den allmänna rösträtten infördes i Sverige 1921, men personer som satt i fängelse fick inte rösta i riksdagsvalen förrän I Sverige har kampen om allmän rösträtt varit lång. Att allmän rösträtt till slut gick igenom var ett otroligt viktigt skede för Sveriges demokratiska historia och ett viktigt steg för demokratisk frihet i Sverige. Ett svenskt fängelse uppfyller artikel 21:1 och 21:3 angående att människor fritt ska få delta i landets val av ledare. En fånge i Sverige har samma möjlighet som en fri person att delta i landets val ( ) 15 9

10 Längden på straffen I Sverige är fängelsestraffen generellt sett korta, 93 % 16 av fängelsestraffen är under ett år långa. Straffets längd beror dels på hur många gånger den dömda personen har blivit dömd tidigare. Ofta får man inte fängelsestraff första gången man blir dömd. Anledningen till att fängelsestraffen är korta är av den orsaken att långa fängelsestraff kan anses ha skadliga effekter på den dömda. Det är även lättare med återanpassning till samhället vid korta fängelsestraff. Sveriges kortaste fängelsestraff är 14 dagar och det längsta är livstid, tidsbegränsade fängelsestraff är sällan längre än 10 år. Däremot är det längsta tidsbestämda straffet maximalt 18 år. Till skillnad från andra fängelsestraff är livstidsstraffet inte tidsbestämt. Den dömda kan efter tio år ansöka om tidsbestämt straff vilket leder till att livstidsstraffen i praktiken inte innebär livstids fängelse. Ingen fånge i Sverige sitter i fängelse hela livet från att personen har fått sitt straff. 17 I Sverige finns det möjlighet till villkorlig dom. Det innebär att den dömda får en prövotid på två år där hon ska vara skötsam och försörja sig efter bästa förmåga. Det gäller främst när personer begår ett brott för första gången och på så sätt slipper fängelsestraff. Det finns även möjlighet att avtjäna sitt fängelsestraff genom fotboja istället för att sitta i fängelse. Det är för att öka chansen för den dömda att fortsätta ha så bra kontakt med samhället som möjligt och på så sätt minska återfallsbrott. Antalet interner dömda med korta fängelsestraff har minskat avsevärt sedan man införde fotbojan. 18 Efter två tredjedelar av ett fängelsestraff kan en fånge bli villkorligt frigiven. Det gäller endast om personen har suttit i fängelse i mer än en månad. Den villkorliga frigivningen innebär att personen har en övervakningstid på ett år. Den tiden kan bli kortare om personen sköter sig samt om återfallsrisken inte längre anses vara hög Sri Lanka Fängelsernas utseende 16 Intervju med Birgitta Nytell och Peter Wedin, kriminalvården ( )

11 Under vårt besök på de två fängelserna på Sri Lanka fick vi se hur fängelsets alla delar ser ut. Vi kunde tydligt lägga märke till att byggnaderna, utegården och de allmänna utrymmena var mycket slitna. Den bristfälliga standarden förklaras enklast med att Sri Lanka drabbades av ett inbördeskrig som slutade så sent som Detta krig har bidragit till en försämrad ekonomi i landet och vanligtvis läggs pengar på att bygga ut infrastruktur eller dylikt i ett u-land 21. Med andra ord har Sri Lanka inte råd att lägga resurser på fängelserna i landet utan satsar istället på att etablera ett starkt demokratiskt styre, ett fungerande sjukvårdssystem och skolsystem som är allmänt. Vid en analys av utseendet på de lankesiska fängelserna i förhållande till de mänskliga rättigheterna är artikel 25:1 den mest relevanta. Denna artikel berör ämnet tillräcklig levnadsstandard 22 som ska garanteras alla människor. Levnadsstandarden ska vara tillräcklig för en persons hälsa och välbefinnande, något som Sri Lankas fängelser inte uppfyller. Byggnaderna Fängelsets byggnader var mycket slitna och man kunde tydligt se att underhållet av byggnaderna inte var en prioritering. De byggnader vi fick se på det första fängelset var i bättre skick än det andra, men fortfarande långt under en acceptabel nivå. Cellen På det andra fängelset, som också är Sri Lankas största fängelse med 4000 intagna, fick vi se celler. Vi uppskattade att en cell är cirka åtta kvadratmeter, ungefär lika stor som i Sverige, däremot sover det tre personer i en sådan cell på Sri Lanka och i Sverige sover endast en person på en sådan yta. Även här kunde vi se att underhållet har brustit, man har bland annat låtit väggar och möbler förfalla. Utegården db html ( ) 11

12 Det första som vi lade märke till gällande utegårdarna var hur stora och öppna de var. Ett fängelse är normalt sett mycket kompakt och ytan är begränsad, men vi fick intrycket av att fängelserna på Sri Lanka var mycket öppna och ytan att röra sig på var mycket stor. Vissa områden kändes dock inte som om de användes till något. Det fanns många områden som var helt tomma där man kunnat bygga fler byggnader för att öka kapaciteten på fängelset eller använt som utegård. Köket Köket i det första fängelset var ganska litet med två eldar som fångarna lagade mat vid. Detta kändes mycket primitivt och det kan knappast ha varit bekvämt för fångarna att laga mat i detta kök. Med tanke på utomhustemperaturen borde någon form av luftkonditionering ha anordnats eftersom elden gjorde rummet mycket varmt och obekvämt att vistas i under en längre tid. Köket i det andra fängelset var betydligt mycket större och flera hundra fångar arbetade där inne. Detta rum var extremt varmt och vi kunde bara se en enda fläkt, som hade riktats bort från fångarna och ned mot golvet. Gemensamt för båda köken var att de var mycket omoderna, slitna och varma. Ett fängelse på Sri Lanka uppfyller inte artikel 25:1 om en acceptabel levnadsstandard, detta beror på att cellerna, köken och byggnaderna var i ett sådant skick som inte kan stå i enighet med de mänskliga rättigheterna. Åtgärdsprogram på Sri Lanka På Sri lanka finns det inga speciella åtgärdsprogram som i Sverige. De tror på att jobb kan rehabilitera individerna och efter avtjänat straff kan de återigen komma ut i samhället. Sri lanka har därför olika arbetsläger som fångar skickas till istället för olika program som kan hjälpa dem igenom t ex. drogmissbruk eller våldsbrott eller annat som är vanligt på Sri lanka. Precis som i Sverige får de personer som anses mest behövande utbildning. Det är för att återfallsrisken ska minska i landet. Det viktigaste är att de dömda inte ska falla tillbaka och 12

13 utföra brott igen. Det är därför viktigt att de jobbar hela dagarna, både inomhus och utomhus, i grupp och enskilt, för att kunna komma ut i samhället igen. 23 Sysselsättning på Sri Lanka Alla fångar får utföra någon form av arbete. Fångarna får bl.a. bygga tempel och utföra trädgårdsarbete. Det är fångarna som i princip byggt fängelset. Lönen är väldigt låg från början. Man får heller inte lön från första början, utan i 6 månader ska man utvärderas hur man sköter arbetet, därefter göra ett arbetsprov och efter att man klarat det får man lön. Lönen ligger på ungefär 1 rupie per dag, 24 vilket motsvarar 0,06 kronor. 25 Utbildningen i ett fängelse på Sri Lanka är gratis. Utbildning får man oavsett ålder och man får den utbildning som är skälig för ens ålder. Man får lära sig att läsa, att skriva och man kan utbilda sig till något som man senare kan ha nytta av. Det finns utbildningar för alla åldrar. 26 Om man sitter i ett fängelse på Sri Lanka har man ingen egen fritid. Det som räknas som fångarnas fritid är att de gör något de är bra på, som att t.ex. måla, sjunga eller dansa. I varje anstalt har de bibliotek som fångarna kan få vara i när de studerar eller bara vill läsa och koppla av. Man har även rätt att utöva sin religion när man vill. 27 Vad gällande arbetsförhållandena och artikel 23, står det klart att ett fängelsestraff på Sri Lanka inte uppfyller denna artikel. Detta eftersom att arbetsförhållandena i ett fängelse på Sri Lanka är mycket fysiskt krävande och ansträngande. Rösträtt På Sri Lanka får man inte rösta från fängelset, vilket strider mot de mänskliga rättigheterna. 23 Intervju med Anthony Dissanayake, Minister of Rehabilitation & Prison Reforms. Emil Ranjan Lamahewage, Superintendent of prison. Lalith Andrahannadige, Jurist ( ) 24 Intervju med Anthony Dissanayake, Minister of Rehabilitation & Prison Reforms. Emil Ranjan Lamahewage, Superintendent of prison. Lalith Andrahannadige, Jurist ( ) 25 ( ) 26 Intervju med Anthony Dissanayake, Minister of Rehabilitation & Prison Reforms. Emil Ranjan Lamahewage, Superintendent of prison. Lalith Andrahannadige, Jurist ( ) 27 Intervju med Anthony Dissanayake, Minister of Rehabilitation & Prison Reforms. Emil Ranjan Lamahewage, Superintendent of prison. Lalith Andrahannadige, Jurist ( ) 13

14 Längden på straffen På Sri Lanka är fängelsestraffen vanligtvis väldigt långa. Det finns heller inte någon möjlighet att få sitt straff förkortat. Det är möjligt att bli dömd till dödstraff, vilket inte länge verkställs utan blir istället livstids fängelse, Sri Lankas längsta straff. Under vårt besök på Sri Lanka fick vi träffa en kvinna som hade blivit dömd för medhjälp av smuggling av fyra gram narkotika, påföljden hon fick var livstidsfängelse. Det är ett exempel på hur vanligt det är att få långa straff på Sri Lanka. På Sri Lanka är dödsstraff det allvarligaste straffet man kan få. De brott som kan medföra att domen blir dödsstraff är bland annat mord, smuggling av illegala droger och förräderi mot staten. 28 Uppskattningsvis döms ca 110 personer till dödsstraff varje år på Sri Lanka. Dock blir de som är dömda till dödsstraff inte avrättade. 29 Man blir alltså bara dömd till dödsstraff, men själva straffet utförs aldrig och så har fallet varit sedan Dödsstraffet blir istället livstids fängelse Analys Artikel 3 Var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet. Eftersom de mänskliga rättigheterna är till för att skydda individen och försvara dess rättigheter ställde vi oss frågan om fängelsestraffet i sig uppfyller de mänskliga rättigheterna eller inte. Vi anser att ett fängelsestraff där man berövar individens frihet inte kan stå i enighet med de mänskliga rättigheterna eftersom artikel tre berör ämnet var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet, något som innebär att ett fängelsestraff berövar individen på dess frihet. Ett fängelsestraff kan dock vara förenligt med artikel 29, som innebär att en individ får berövas på sin frihet om syftet är att skydda landets säkerhet och demokrati. Detta innebär inte att ett fängelse får bryta de mänskliga rättigheterna när ett fängelsestraff väl har aktualiserats. I artikel 25:1 beskrivs att en individ har rätt till en levnadsstandard som är tillräcklig för hälsa och välbefinnande. Detta betyder att ett fängelsestraff inte får försämra individens levnadsstandard så att den personliga säkerheten och välbefinnande äventyras. 28 Intervju med Anthony Dissanayake, Minister of Rehabilitation & Prison Reforms ( ) 29 ( ) 30 ( ) 31 Intervju med Anthony Dissanayake, Minister of Rehabilitation & Prison Reforms. Emil Ranjan Lamahewage, Superintendent of prison. Lalith Andrahannadige, Jurist ( ) 14

15 Med andra ord måste ett fängelse garantera en persons säkerhet och välbefinnande på ett liknande sätt som i det vardagliga livet. Inte nog med att ett fängelsestraff begränsar och berövar en individs frihet på ett sätt som inte är förenligt med de mänskliga rättigheterna, ett fängelsestraff kan i vissa fall även försämra den levnadsstandard man är van vid. Det är ytterst viktigt att ett fängelse tar hänsyn till de mänskliga rättigheterna. Det vi tänker ta reda på i den här uppsatsen är huruvida fängelser uppfyller de mänskliga rättigheterna. Artikel 18 Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion och trosuppfattning och att, ensam eller i gemenskap med andra, offentligen eller enskilt, utöva sin religion eller trosuppfattning genom undervisning, andaktsutövning, gudstjänst och religiösa sedvänjor. Enligt artikel 18 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, har var och en rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Den rätten innefattar friheten till att byta religion eller tro samt att ensam eller i gemenskap med andra få utöva sin religion. Religionsfriheten får dock begränsas, men endast om det är föreskrivet i lag eller om det är nödvändigt för den allmänna säkerheten i ett samhälle. 32 I Sri Lankas fängelser är det religionsfrihet i större utsträckning än det är i Sverige. I Sverige får man bara utöva sin religion vid vissa tider på dygnet. På Sri Lanka får man göra det när man vill. Att det är så olika i Sverige och på Sri Lanka beror sannolikt på att religion är mycket större på Sri Lanka än det är i Sverige eftersom Sverige är ett sekulariserat samhälle. En annan anledning till att det är så begränsat i Sverige beror på att det måste finnas begränsningar i ett fängelse för att säkerheten ska fungera. Nackdelen är att de som måste utöva sin religion flera gånger om dagen inte kan göra detta eftersom de bara har utrymme att göra det under deras fritid. Både Sverige och Sri Lanka följer de mänskliga rättigheterna angående religionsfrihet, men Sri Lanka följer artikel 18 i större utsträckning. 32 ( ) 15

16 Artikel Var och en har rätt att delta i sitt lands styre, direkt eller genom fritt valda ombud. 3. Folkets vilja skall utgöra grundvalen för statsmakternas myndighet. Folkviljan skall uttryckas i periodiska och verkliga val, som skall genomföras med tillämpning av allmän och lika rösträtt och hemlig röstning eller ett likvärdigt fritt röstförfarande. Rösträtten är en viktig del av de mänskliga rättigheterna. Var och en har rätten att delta i beslut som formar ens liv. Rösträtt finns till för att alla personer i ett samhälle ska kunna bidra till demokrati. Bidrar inte alla människor i ett samhälle, blir det ingen demokrati, därför måste fångarna också få rösta. Det är oerhört viktigt med delaktighet och gemenskap, och det gäller inte minst i det land eller samhälle man lever i. Har var och en rösträtt, blir ett samhälle mycket mer demokratiskt och rättvist, än om bara vissa personer i ett samhälle har rösträtt. Att ha rösträtt innebär att man är delaktig i hur landet styrs och vad som bestäms. Det är en mänsklig rättighet eftersom alla ska kunna påverka den tillvaro man lever i. Artikel Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden samt till skydd mot arbetslöshet. I artikel 23 stadgas bland annat att alla människor ska ha rätt till tillfredsställande arbetsförhållanden. Det man måste avgöra är vad som menas med tillfredsställande arbetsförhållanden. Det vi har att utgå ifrån är det vi har sett på Sri Lanka respektive i Sverige. På Sri Lanka är arbetsförhållandena sämre än i Sverige. På Sri Lanka arbetar man långa arbetsskift som ofta innebär utomhusarbete i 30 graders värme, något som är mycket ansträngande för kroppen. Det vi kunde se på vårt besök i fängelserna på Sri Lanka var att arbetsförhållandena stundvis var slavliknande. I Sverige är förhållandena annorlunda och oftast i större enighet med de mänskliga rättigheterna. Visserligen förekommer en del hårt arbete som då är fysiskt krävande men arbetsförhållandena är mycket bättre som inte lika utmattande och inhumana som de vi kunde se på Sri Lanka. 16

17 Fångarna på Sri Lanka har heller ingen riktig fritid. Fritid på Sri Lanka är att fångarna får arbeta med något de är bra på, måla, dansa eller sjunga till exempel. Medan fångarna i Sverige har rätt till minst 1 timme utomhus och när man jobbat klart sina ca 8 timmar för dagen har man fritid. Slutsatsen vi får dra av detta är att på Sri lanka är inte arbetsförhållandena i enighet med de mänskliga rättigheterna men i Sverige är dem det. Artikel Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande, inklusive mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala tjänster samt rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter utanför hans eller hennes kontroll. Efter att ha besökt fängelser på Sri Lanka och sedan jämfört dem med de svenska fängelserna, kan vi se tydliga skillnader. Sri Lankas fängelser är mycket sämre underhållna och extremt slitna. Detta kan bero på att Sri Lanka är ett U-land som historiskt sett inte har haft samma möjligheter som Sverige att satsa på kriminalvården i samma utsträckning. Många av skillnaderna beror till stor del på att Sri Lanka i över 30 år varit drabbade av ett blodigt inbördeskrig. Ett inbördeskrig av denna grad påverkar ekonomin i landet oerhört mycket, och vid en återuppbyggnad och nystart i ett land är det inte fängelserna som man normalt sett lägger ekonomiska resurser på. Det finns andra saker som ett samhälle anser är viktigt att satsa på, som sjukvård, skola och ett ordentligt rättssystem, för att inte tala om ett demokratiskt styre. Vi i Sverige har inte drabbats av inbördeskrig, vi är ett I-land och därmed har vi bättre förutsättningar att ge fångarna en bättre tid i fängelset. Man brukar tala om teknik, kunskap och kapital för att definiera hur välutvecklat ett land är, och Sverige har alla tre delarna, medan Sri Lanka endast har kunskap om hur ett fängelse rent tekniskt ska konstrueras och se ut, de saknar däremot de andra två kriterierna, teknik och kapital. För att etablera ett starkt rättssystem med välfungerande fängelser krävs alla tre kriterier. Kunskap för att veta hur man ska gå till väga, teknik för att tekniskt kunna verkställa konstruktionerna och kapital för att finansiera projekten. Dessa tre kriterier är extremt viktiga och hänger ihop 17

18 på ett sätt som tydligt visar om ett land är fattigt eller rikt. Med hjälp av dessa tre kriterier kan vi alltså säga att Sri Lanka är ett U-land och Sverige ett I-land, det finns självklart andra faktorer som avgör om ett land anses vara ett U-land eller ett I-land. Sverige har därför haft bättre förutsättningar och har på så sätt kunnat förbättra utseendet på fängelset. Utifrån det vi fick se i fängelserna på Sri Lanka och det vi har kunnat se av de svenska fängelserna, kan vi med all säkerhet säga att Sri Lankas fängelser inte uppfyller de mänskliga rättigheterna i den utsträckning som Sverige gör. Standarden skiljer sig betydligt, cellerna i ett svenskt fängelse är i enstaka fall åtta kvadratmeter som endast en person är tilldelad. Med hänsyn till de mänskliga rättigheterna är detta en mycket liten yta och problemet ligger i att det på Sri Lanka bor tre personer i en cell på åtta kvadratmeter. I det största fängelset på Sri Lanka var alla celler åtta kvadratmeter där det bodde tre personer. Vid en jämförelse med de svenska fängelserna och med hänsyn till de mänskliga rättigheterna är det inte acceptabelt att bo tre personer på en så pass liten yta som cellerna var. Dessutom bör man väga in att cellerna på Sri Lanka saknade ordentliga sängar. I bästa fall fick fångarna en madrass på golvet att sova på, i värsta fall sover de på golvet. Köken i fängelserna på Sri Lanka är under all kritik och långt under den standard som kan accepteras enligt de mänskliga rättigheterna. Även här tillämpas artikel 25:1 angående en acceptabel levnadsstandard. Ingen människa skall få arbeta under sådana omständigheter som fångarna gör på Sri Lanka. Att arbeta i ett kök med över 30 graders värme utan luftkonditionering är något som i längden sliter enormt mycket på kroppen och kan leda till både fysiska och psykiska skador. Efter att ha besökt fängelser på Sri Lanka råder det inga tvivel om att fängelserna där inte uppfyller de mänskliga rättigheterna i lika stor utsträckning som de svenska fängelserna gör. Artikel Var och en har rätt till utbildning. Utbildningen skall vara kostnadsfri, åtminstone på de elementära och grundläggande stadierna. Den elementära utbildningen skall vara obligatorisk. Yrkesutbildning och teknisk utbildning skall vara tillgänglig för alla. Den högre utbildningen skall vara öppen för alla med hänsyn till deras förmåga. 18

19 Utbildningen är gratis på både Sri Lanka och Sverige. Att utbildningen är gratis är väldigt bra eftersom fler kan utbilda sig och då ökar kunskapsnivån. Återfallsrisken kan dessutom minska tack vare utbildning, eftersom man med en utbildning kan komma ut ur fängelset och lättare skaffa ett bra jobb och på så sätt anpassa sig lättare till samhället och komma bort från det kriminella livet. Artikel Vid utövandet av sina rättigheter och friheter får en person endast underkastas sådana inskränkningar som har fastställts i lag och enbart i syfte att trygga tillbörlig hänsyn till och respekt för andras rättigheter och friheter samt för att tillgodose ett demokratiskt samhälles berättigade krav på moral, allmän ordning och allmän välfärd. Enligt artikel 29.2 finns alltså utrymme för ett land att bryta mot de mänskliga rättigheterna för att upprätthålla säkerheten i samhället. Det vill säga det finns utrymme att ge straff åt de som begår brott. Frågan är om frihetsberövning är nödvändigt som straff för att ett samhälle ska fungera och i så fall hur lång frihetsberövningen ska vara utan att bryta mot de mänskliga rättigheterna. De slutsatser vi kan dra av straffens längd i Sverige jämfört med straffen på Sri Lanka är att de är längre på Sri Lanka. I Sverige är det vanligast att man får fängelsestraff som är kortare än ett år och ofta får man inte heller fängelse när man begår ett brott för första gången. I Sri Lanka är fängelsestraffen däremot ofta långa och ingen hänsyn tas till huruvida det är första gången personen begår brottet. Anledningen till skillnaden i längd på fängelsestraffen mellan länderna beror på hur synen är på återanpassning till samhället. Sri Lankas fokus på rehabilitering är i fängelset Sannolikheten för återfallsbrott beror på hur mycket som är gjort för fångarna i fängelser. Det finns inga program eller liknande som hjälper fångarna när de ska återanpassas till samhället igen. I Sverige är däremot filosofin annorlunda. De korta fängelsestraffen beror på att inlåsning kan har skadliga effekter på den enskilda individen enligt kriminalvården. Det kan alltså vara skadligt att låsa in brottslingar för länge då risken får återfallsbrott ökar. Straffen blir då kortare och det är fokus på rehabilitering när brottslingen kommit ut i samhället igen såväl som rehabilitering i fängelset. En anledning till att fängelser kan var skadliga miljöer för individen är för att man flyttas från samhället och lever under former som kan under en längre tid vara skadlig. Fängelser kan 19

20 även vara anledningen till att återfallsbrott uppstår. När den dömda kommer i kontakt med andra kriminella blir risken större för återfallsbrott. Den dömde utsätts för den typen av miljö som han eller hon borde undvika. Kortare straff med fokus på rehabilitering utanför fängelset är ett bättre alternativ eftersom den dömda inte tvingas till kontakt med andra kriminella. Enligt artikel 29 får ett land alltså bryta mot de mänskliga rättigheterna så länge det är i syfte att trygga andras rättigheter och friheter. Fängelsestraff kan i och med det vara berättigat. Det som kan ifrågasättas är dock om fängelsestraffet i sig är tillräckligt för att skydda samhällets säkerhet. Bara för att fängelsestraff existerar betyder inte det att kriminalitet försvinner. Att endast beröva någon på sin frihet för att säkra samhällets säkerhet behöver därför inte vara en tillräcklig åtgärd. Visserligen tas den dömde bort från samhället under fängelsetiden, men i och med att det förekommer brott i fängelser, samt att det är vanligt med återfallsbrott, kan inte fängelser ses som en tillräcklig metod för att trygga samhällets säkerhet. Det bör därför finnas ytterligare åtgärder som kan förhindra återfallsbrott. Dessa åtgärder brukar utformas i form av åtgärdsprogram. Sverige har tydligt utformade åtgärdsprogram som går ut på arbete, terapi som även sträcker sig efter fängelsetiden. På Sri Lanka, där åtgärdsprogrammen endast går ut på att arbeta och fången inte får någon hjälp efter fängelsetiden, är återfallsrisken högre. Det finns alltså anledning att ha ett välutvecklat åtgärdsprogram för att minska återfallsrisken av brott. Skillnaden mellan Sverige och Sri Lanka vad gällande utveckling av landet är att Sverige är ett mer ekonomiskt utvecklat land och har resurser att lägga på åtgärdsprogram. Eftersom Sri lanka är fattigt land, finns det inte så mycket resurser för att kunna utforma olika åtgärdsprogram. Det kan därför ses som anledning till att varför Sri Lanka inte har åtgärdsprogram i samma utsträckning som Sverige. 5. Slutsats Eftersom de mänskliga rättigheterna är till för att skydda individen och försvara dess rättigheter ställde vi oss frågan om fängelsestraffet i sig uppfyller de mänskliga rättigheterna eller inte. Trots att det i artikel tre stadgas att var och en har rätt till frihet måste man ta hänsyn till artikel 29 där det beskrivs att man får beröva en individ på sin frihet om syftet är att skydda landets säkerhet och demokrati. Dock betyder detta att bara för att man tillämpar artikel 29 20

21 får man inte bryta mot de övriga mänskliga rättigheterna. Det betyder att fängelser måste ta hänsyn till dem och att ett fängelse inte får bryta de mänskliga rättigheterna när ett fängelsestraff väl har aktualiserats. Det vi har kommit fram till i vår uppsats är att utifrån de konventioner i de mänskliga rättigheterna som vi har valt att utgå från uppfyller svenska fängelserna de mänskliga rättigheterna i större utsträckning än fängelser på Sri Lanka. 21

22 5. Käll- och litteraturförteckning Litteratur Efter domen, om påföljder och program inom kriminalvården Sida 6. Internetkällor e843d911ff9f551db html ce=3 Intervjuer Intervju med Brigitta Nytell och Peter Wedin, Kriminalvården Intervju med Anthony Dissanayake, Minister of Rehabilitation & Prison Reforms. Emil Ranjan Lamahewage, Superintendent of prison. Lalith Andrahannadige, Jurist 22

23 6. Bilaga 1 Intervju med Kriminalvården den 16 februari Ungefär hur många sitter i fängelse i Sverige just nu? Vi har 4500 intagna i fängelser och 2000 häktade personer har skyddstillsyn. Dock har man flyttat många fångar ut i samhället med bland annat fotboja. - Hur stor är cellen i ett fängelse? Den är 15 kvm. I sällsynta fall bor två personer i en cell, men oftast bor man bara en person i en cell. Ungefär 200 stycken bor två personer i samma cell. - Hur kort är det kortaste straffet? Det kortaste straffet är 14 dagar. 93 % av straffen är under 1 år långa. - Vad får man för behandling i fängelset? Man gör en plan för en persons fängelsetid. Om man inte är där för första gången får man mer behandling och lite extra hjälp. Fångar med större problem än andra får större och mer intensiva åtgärder. - Vad får man göra i fängelset? Under fängelsetiden kan man även plugga olika ämnen, arbeta eller dylikt. Utbildningen man får i fängelset är gratis. Arbetena man utför i fängelset är enkla, så som att förpacka saker, exempelvis CD-skivor, tidningar eller spik. Det finns även jobb som montering eller jobb inom tvättindustrin. Lönen man får av jobbet är 11 kr/timmen och det är företag som anlitar fängelset till ett marknadsanpassat pris. Fångarna får jobba ungefär timmar i veckan. - Finns det någon möjlighet att få kortare straff? Man kan få en prövning om frigivning efter två tredjedelar av straffet. - Har man möjlighet att utöva sin religion i fängelset? Ja, det har man. Men det finns dock vissa begränsningar, exempelvis att man inte får utöva sin religion under arbetstid. Man får heller inte ta in något vasst i fängelset som man säger 23

24 tillhör ens religion så som en bönematta med rakblad, till exempel. Detta är mot fängelsernas policy. - Går fängelsernas regler efter de mänskliga rättigheterna? Fängelsernas regler går främst efter den svenska lagstiftningen men konventionerna i de mänskliga rättigheterna påverkar naturligtvis det svenska regelverket. Dock kollar man inte på de mänskliga rättigheterna varje gång man måste ingripa. 24

25 7. Bilaga 2 Intervju i Sri Lanka med ministern för fängelserna och dess reformer Anthony Dissanayake, ministerns juridiska rådgivare Lalith Andrahannadige, fängelsedirektörerna Emil Ranjan Lamahewage och Gamini Jayasinghe, mordmisstänkt man och andra fångar. Intervjun ägde rum den 11 januari Fängelse nummer 1 - Hur många får plats i ert fängelse och hur stor är ytan? 982 personer är fängslade här och det är 9 hektar stort. - Finns det utländska fångar i fängelset? Ja, vi har en person från Indien i fängelset. Resten är lankeser. Fängelse nummer 2 - Hur många får plats i ert fängelse och hur stor är ytan? 4000 personer är fängslade här och det är 15 hektar stort. - Finns det utländska fångar i fängelset? Ja, pakistanier som har utfört narkotikabrott. Diverse frågor till våra källor som gäller för alla fängelser generellt sett - Hur gammal måste man vara för att få åka i fängelset? 18 år. - Hur stor är åldersfördelningen i fängelserna på Sri Lanka? Fångarna är mellan 18 till 65 år gamla. - Vad är det vanligaste brottet på Sri Lanka? Narkotikabrott. - Vad är det för straff på narkotikabrott? Det är dödsstraff. Men eftersom dödsstraffen inte har verkställts sedan 1976 så därför är straffen egentligen livstid. 25

26 - Hur stor yta har en cell på Sri Lanka och hur är den inredd? Den är 8 kvadratmeter. I en cell finns inga sängar. Man bor 3 personer i en cell. I häktet sitter dock 44 personer i ett rum. - Får man betalt för att arbeta i fängelset? Ja, man får betalt. Man får 1 rupie, vilket motsvarar 0,06 kronor, i lön. Men allt eftersom höjs lönen. - Hur många återfallsförbrytare finns det? 50 % av de som sitter i fängelser återfaller i brott och blir dömda till fängelse igen. 60 % av dom döms för narkotikabrott. - Finns det något åtgärdsprogram? Nej, det finns inget åtgärdsprogram. - Vad är det längsta straffet man kan få? Det längsta är livstid och då sitter man i fängelset tills man dör. - Vad har ni för olika straff? Vi har böter, dödsstraff (som inte verkställs, utan omvandlas till livstids fängelse istället) och fängelse. - Hur ser det ut med besök och permission? Man får besöka i fängelset från 8 på morgonen till på eftermiddagen. - Hur vanligt är det att man verkställer dödsstraff? Mycket ovanligt. Ungefär 300 döms per år, men ingen avrättas. - Har man rösträtt i fängelset? Nej, det har man inte. - Finns det någon möjlighet till utbildning i fängelset? Ja, det gör det och utbildningen är gratis. 26

27 - Har man någon möjlighet att utöva sin religion i fängelset? Ja, det har man. På fängelseområdet finns olika tempel och kyrkor för alla de största religionerna. - Vad är det grövsta brottet på Sri Lanka? Det är narkotikabrott, förräderi mot staten och mord. - Är det någon skillnad på straffen mellan män och kvinnor? Nej, det finns ingen skillnad på straffen. Alla får samma straff för samma brott. - Vad får fångarna arbeta med? De får bygga och reparera fängelset och allmänna uppehållsområden som tempel och stigar, och så vidare. - Hur ofta äter fångarna? Dom äter 3 gånger per dag. Frukost, lunch och middag. - Finns det något som kan liknas vid borgen? Ja. Om man har pengar så kan man få köpa sin frihet. 27

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt

Läs mer

20 frågor om Kriminalvården

20 frågor om Kriminalvården 20 frågor om Kriminalvården Frågor och svar Duveholmsskolan Läsåret 2002-03 Innehållsförteckning HUR MÅNGA FÄNGELSER FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA HÄKTEN FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA FRIVÅRDSENHETER

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

--------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------- Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen antogs med 48 ja-röster. Inget land röstade emot. Åtta länder

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna

Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna 1948-2008 Förenta Nationerna ii Förord Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Gemenskapspartiet Ingen människa ska behöva bli utsatt för brott. Brott skadar människor och kostar samhället stora pengar. En vanlig dag sitter cirka 5000

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

NORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE 1997-2001

NORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE 1997-2001 NORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE 1997-2001 1 FÖRORD Kriminalvården i de nordiska länderna vilar på en i många stycken gemensam värdebas. Det nordiska samarbetet

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Kartläggning av yrkesinriktade utbildningar inom kriminalvården

Kartläggning av yrkesinriktade utbildningar inom kriminalvården Kartläggning av yrkesinriktade utbildningar inom kriminalvården Disposition Presentation Uppdragets bakgrund Tillvägagångssätt Resultat Slutsatser Övriga frågor Presentation Barbro Pellsäter och Sarah

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2005 Ö 4502-05 KLAGANDE AP Ombud och offentlig försvarare: Advokat TL MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik Lag och rätt sid Ord och Begrepp att kunna: 8 Regler Lagar Sveriges Rikes Lag Stifta Riksdagen Polisen Domstolarna 9 Brottsbalken Snatteri Stöld Förtal Rån Våld mot tjänsteman Häleri Olovligt förfogande

Läs mer

Landet Demokratien. Om arbetsbladet

Landet Demokratien. Om arbetsbladet Om arbetsbladet I den här övningen får eleverna i grupper fundera, argumentera och ta ställning i demokratifrågor. Ämnets aktualitet och förankring i skolans styrdokument gör att övningen kan användas

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets rättigheter, som nu är internationell

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 4 juni 2015 KLAGANDE AA Ombud: Jur. kand. Ingemar Folke Renstiernas gata 40 116 31 Stockholm MOTPART Socialstyrelsen 106 30 Stockholm ÖVERKLAGAT

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 28 april 2011 SÖKANDE AA Ombud: Jur. kand. Pehr Amrén Försvarsadvokaterna Stockholm Box 12107 102 23 Stockholm KLANDRAT AVGÖRANDE Regeringens

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Handledning till den lättlästa Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst Studieförbundet Vuxenskolan 2008 Projektledare: Eva Ekengren SV Förbundskansliet Författare: Kitte

Läs mer

EPSU:S HANDLINGSPLAN FÖR ARBETS- OCH LEVNADSVILLKOR INOM KRIMINALVÅRDEN 12 december 2006, Prag

EPSU:S HANDLINGSPLAN FÖR ARBETS- OCH LEVNADSVILLKOR INOM KRIMINALVÅRDEN 12 december 2006, Prag EPSU:S HANDLINGSPLAN FÖR ARBETS- OCH LEVNADSVILLKOR INOM KRIMINALVÅRDEN 12 december 2006, Prag Introduktion Antagen av EPSU:s styrelse det 4 juni 2007 Det finns flera anledningar till att vi behöver samordna

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Brottsbrytet riktar sig till en bred målgrupp av manliga och kvinnliga klienter i anstalt och frivård. Kriminaliteten

Brottsbrytet riktar sig till en bred målgrupp av manliga och kvinnliga klienter i anstalt och frivård. Kriminaliteten Olika programkompetenser idag inom regionen Brotts Brytet Brottsbrytet riktar sig till en bred målgrupp av manliga och kvinnliga klienter i anstalt och frivård. Kriminaliteten kan omfatta skilda typer

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter.

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter. Barn har rätt att bli lyssnade på Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter. BRIS I en dialog som fungerar finns jag tillsammans med andra. Där finns någon som lyssnar på mig och där får jag möjlighet

Läs mer

Daglig verksamhet är en LSS- insats, en rättighet. Målsättningen är. Att leva som andra och att insatsen ger möjligheter till ett gott liv.

Daglig verksamhet är en LSS- insats, en rättighet. Målsättningen är. Att leva som andra och att insatsen ger möjligheter till ett gott liv. Jag ska prata om Daglig verksamhet för personer som JAGs vuxna medlemmar personer med flera stora funktionsnedsättningar, varav en är nedsättning av den intellektuella förmågan. Historiskt startade daglig

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden

Läs mer

Vuxenutbildning inom Kriminalvården Varför? Vad? Hur?

Vuxenutbildning inom Kriminalvården Varför? Vad? Hur? Vuxenutbildning inom Kriminalvården Varför? Vad? Hur? ViSa, Linköping,12-11-30 Kriminalvårdens uppdrag Kriminalvården ska verka för att 1. påföljder verkställs på ett säkert, humant och effektivt sätt,

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (7) meddelat i Stockholm den 10 februari 2010 KLAGANDE AA Ombud: BB MOTPART Kriminalvården 601 80 Norrköping ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 5 juni 2008

Läs mer

Långholmen - Frivillig incheckning på Kronohäktet

Långholmen - Frivillig incheckning på Kronohäktet Tensta Gymnasium Långholmen - Frivillig incheckning på Kronohäktet Vivianne Romanos, SP2E Miniprojekt om Långholmen Handledare: Frida Ekberger Spånga, 08.05.16 1 Innehållsförteckning Sid. 1) Inledning

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

PTSD och Dissociation

PTSD och Dissociation PTSD och Dissociation { -Vård som inte kan anstå? Asylsökande vuxna Samma sjukvård och tandvård som alla barn i Sverige asylsökande barn Papperslösa/gömda Hälsovård för asylsökande Gravida kvinnor Kvinnor

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Analys av Hungerspelen

Analys av Hungerspelen Analys av Hungerspelen Sammanfattning av boken Hungerspelen, som är skriven av Suzanne Collins, utspelar sig i Amerikas framtid där alla stater delats upp i olika distrikt, landet kallas Panem. Katniss

Läs mer

Uppsats om Barnsoldater

Uppsats om Barnsoldater Uppsats om Barnsoldater Min uppsats handlar om barnsoldater. Anledningen till att jag har valt detta ämne är för att jag såg en film som hette Blood Diamond som delvis handlade om barnsoldater. Filmen

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Bilagor. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Bilagor. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Bilagor till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet B ilaga A. Ämnen Ska alla ha rätt till ett namn? Ska alla ha rätt till en bostad? Ska alla kunna ta del av sjukvård? Ska alla vara lika

Läs mer

Inspektion av Kriminalvården, anstalten Visby, den 4 juni 2013

Inspektion av Kriminalvården, anstalten Visby, den 4 juni 2013 PROTOKOLL NPM-enheten Dnr 2768-2013 Sid 1 (6) Inspektion av Kriminalvården, anstalten Visby, den 4 juni 2013 Inledning På uppdrag av chefsjustitieombudsmannen Elisabet Fura genomförde tf. enhetschefen

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 5 december 2012 B 5579-11 KLAGANDE DA Ombud och offentlig försvarare: Advokat ES MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

Drömmar genom Utbildning

Drömmar genom Utbildning Drömmar genom Utbildning 1. Inledning 1.1 Syfte och frågeställning Syftet med denna text är att kartlägga ungdomars framtidsdrömmar gällande arbete. Vilka arbeten drömmer man om och hur tror man att de

Läs mer

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter Barn har rätt att bli lyssnade på Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter I en dialog som fungerar finns jag tillsammans med andra. Där finns någon som lyssnar på mig och där får jag möjlighet

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet 3 Leva i Sverige Kriminalpolitik Kriminalpolitik är alla de åtgärder som samhället sätter in för att begränsa brottsligheten. I regel tänker vi på rättsväsendet och på det arbete som utförs av polis, åklagare,

Läs mer

Kristna Värdepartiet VÅR POLITIK SAMHÄLLET. Land skall med lag byggas

Kristna Värdepartiet VÅR POLITIK SAMHÄLLET. Land skall med lag byggas SAMHÄLLET Land skall med lag byggas Með lögum skal land byggja en með ólögum eyða. (Med lagar skall land byggas, men utan dem förstöras) -Ur Nials saga Inledning K ristna Värdepartiet vill stå upp för

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri

Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri Livsviktigt erbjudande När det som hänt sjunkit in kommer ofta frågorna och ångesten. Vad ska familjen och arbetskamraterna

Läs mer

Studier rörande påföljdspraxis m.m. Lunds domarakademi 31 maj 2013

Studier rörande påföljdspraxis m.m. Lunds domarakademi 31 maj 2013 Studier rörande påföljdspraxis m.m. Lunds domarakademi 31 maj 2013 1 Enhetlig påföljdsbestämning Vilka skäl kan anföras för att påföljdsbestämningen bör vara enhetlig? Är påföljdsbestämningen i Sveriges

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Katrinebergs folkhögskola. Kursmål. Linje: Praktisk linje. Kursplan, se nedan

Katrinebergs folkhögskola. Kursmål. Linje: Praktisk linje. Kursplan, se nedan Katrinebergs folkhögskola Kursmål Linje: Praktisk linje Utbildningens målsättning är att deltagarna stärks och utvecklas till självständiga samhällsmedborgare inom områdena Ett eget boende Arbete/sysselsättning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Fängelselag; utfärdad den 10 juni 2010. SFS 2010:610 Utkom från trycket den 22 juni 2010 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser Lagens

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Föräldrar på distans Kunskap till praktik fördjupningskurs Förstärkt föräldraskap i arbetet med människor med missbruk och beroende

Föräldrar på distans Kunskap till praktik fördjupningskurs Förstärkt föräldraskap i arbetet med människor med missbruk och beroende Föräldrar på distans Kunskap till praktik fördjupningskurs Förstärkt föräldraskap i arbetet med människor med missbruk och beroende 2012-01-11 Birgitta Göransson I en omgivning av asfalt och betong Sjöng

Läs mer

KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE

KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL DOM Mål nr 1494-12 2013-07-04 Meddelad i Sundsvall KLAGANDE 1. Maria Kero, 750122-8923 2. Örjan Kero, 730602-9013 Sattajärvi 24 984 92 Pajala Ombud: Advokat Percy Bratt Advokatbyrån

Läs mer

VANLIGA FRÅGOR DAGLIG VERKSAMHET

VANLIGA FRÅGOR DAGLIG VERKSAMHET VANLIGA FRÅGOR DAGLIG VERKSAMHET Personer med utvecklingsstörning har rätt till insatsen daglig. Daglig tillförsäkras personer som är i yrkesverksam ålder, saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig..

Läs mer

gemensam vårdnad vad innebär det?

gemensam vårdnad vad innebär det? Den här broschyren kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm Fax 08-779 96 67, e-post socialstyrelsen@strd.se Webbutik: www.socialstyrelsen.se/publicerat Artikelnr 2006-114-31 GRAFISK

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING Frihetsförmedlingens föreskrifter för systematisk kvalitetssäkring av frihetsverksamhet, samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna 1 FRF 2015:1 Föreskrifter för

Läs mer

Tankar från miljonprogrammen om regeringens förslag på att införa kronvittnen, skärpa straffen och avskaffa ungdomsrabatten.

Tankar från miljonprogrammen om regeringens förslag på att införa kronvittnen, skärpa straffen och avskaffa ungdomsrabatten. Tankar från miljonprogrammen om regeringens förslag på att införa kronvittnen, skärpa straffen och avskaffa ungdomsrabatten. Rapport i samarbete mellan Miklo och CIDES/Fryshuset, maj 2014 Bilal Amara (Miklo)

Läs mer

EUROPEISK ARRESTERINGSORDER 1

EUROPEISK ARRESTERINGSORDER 1 EUROPEISK ARRESTERINGSORDER 1 Denna order har utfärdats av en behörig rättslig myndighet. Jag begär att nedan nämnda person skall gripas och överlämnas för lagföring eller för verkställighet av ett fängelsestraff

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

REGEL 7. Det får inte finnas lagar och regler som säger att personer med funktionshinder inte kan anställas.

REGEL 7. Det får inte finnas lagar och regler som säger att personer med funktionshinder inte kan anställas. REGEL 7 A r b e t e Staterna bör se till att personer med funktionshinder får arbeta. De måste ha lika stora möjligheter till arbete både i stan och på landet. Det får inte finnas lagar och regler som

Läs mer

rapport oktober 2009 FOTO: Fredrik Persson/Scanpix Allt farligare att jobba inom Kriminalvården

rapport oktober 2009 FOTO: Fredrik Persson/Scanpix Allt farligare att jobba inom Kriminalvården rapport oktober 2009 FOTO: Fredrik Persson/Scanpix Allt farligare att jobba inom Kriminalvården Ny undersökning från SEKO: Allvarlig utveckling inom Kriminalvården Sex av tio kriminalvårdare upplever att

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

H./. riksåklagaren ang. häktning

H./. riksåklagaren ang. häktning SVARSSKRIVELSE Sida 1 (7) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2009-05-27 Ö 2457-09 Rotel 27 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM H./. riksåklagaren ang. häktning Högsta domstolen

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Lättläst Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva som andra www.sll.se 1 2 Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program

Läs mer

Barn till frivårdens klienter. Informationshäfte om barn som har en förälder som är klient i frivården

Barn till frivårdens klienter. Informationshäfte om barn som har en förälder som är klient i frivården Barn till frivårdens klienter Informationshäfte om barn som har en förälder som är klient i frivården Inledning Kriminalvårdens uppdrag är att minska risken för återfall i brott. Frivården är en del av

Läs mer

Internetbaserade spelprogrammet - en försöksverksamhet

Internetbaserade spelprogrammet - en försöksverksamhet Internetbaserade spelprogrammet - en försöksverksamhet Kriminalvården i Sverige 13000 fängelsedomar årligen varav ca 3000 avtjänas med fotboja Nästan 7000 personer dömdes till skyddstillsyn 2013, ca 4300

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Kvalitetsgranskning av Kriminalvårdens klientutbildning

Kvalitetsgranskning av Kriminalvårdens klientutbildning Kvalitetsgranskning av Kriminalvårdens klientutbildning Bakgrund Skolan har till huvuduppgift att rusta elever med kunskaper i syfte att främja deras utveckling till ansvarskännande människor som aktivt

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444 Lavaldomen Betydelse för småföretag? Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv

Läs mer

Handikappolitiskt Program

Handikappolitiskt Program Handikappolitiskt Program Perstorps kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-02-26 2013-05-15 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Inledning 4 FN:S Standardregler, sammandrag 5 Förutsättningar

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning

Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm den 24 april 2012 Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning Vi på Neurologiskt Handikappades Riksförbund,

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

Kortanalys 5/2015 Utvecklingen av sluten ungdomsvård 1999 2014

Kortanalys 5/2015 Utvecklingen av sluten ungdomsvård 1999 2014 Kortanalys 5/215 Utvecklingen av sluten ungdomsvård 214 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Syfte och frågeställningar... 6 Begränsningar... 6 Utvecklingen av sluten ungdomsvård... 7 Antalet domar

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna. Frågor och Svar

Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna. Frågor och Svar Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna Frågor och Svar Frågor och Svar VAD ÄR DEN EUROPEISKA DOMSTOLEN FÖR DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA? Dessa frågor och svar har förberetts av domstolens kansli.

Läs mer

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Promemoria 2010-10-07 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Bakgrund Den 1 december 2010 träder en reform för att påskynda nyanlända

Läs mer