Rehabilitering inom äldreomsorgen. Kartläggning, omvärldsanalys och utvecklingsförslag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rehabilitering inom äldreomsorgen. Kartläggning, omvärldsanalys och utvecklingsförslag"

Transkript

1 Rehabilitering inom äldreomsorgen Kartläggning, omvärldsanalys och utvecklingsförslag Birgitta Hänström Söderlund Maj 2009

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Bakgrund Uppdraget Syfte Inledning Definitioner Specifik rehabilitering Allmän rehabilitering - vardagsrehabilitering Rehabiliterande förhållningssätt Den som får rehabilitering Metod Rehabilitering ur tre aspekter Resultat Omvärldsanalys Identifiering av trender Ökad individualisering Ökat ansvar för och fokus på egen hälsa Kvarboendeprincipen förstärks En allt större andel av kommunerna tar över hemsjukvården för de äldsta Andelen äldre med stort rehabiliteringsbehov ökar Risk för minskande samverkan Ökad genomströmning av äldre i vården Ökande krav på kompetens i arbetslivet Utveckling mot ökning av öppna jämförelser och kvalitetsmätning Rehabilitering i andra kommuner Östersund Eskilstuna Gävle (81)

3 6.4 Nulägesbeskrivning av rehabiliteringsenheten i Sundsvall Huvudmännens ansvar för rehabilitering och samverkan Risk för glapp i vårdkedjan Rehabilitering vid särskilda boenden Vad är rehabilitering? Rehabiliteringsbegreppet Förhållningssätt Rehabbehov Kontakt och ronder Otydliga roller ger olika förhållningssätt Handledning kan ge trygghet Uppföljning och utbildning Utveckling Sammanfattning rehabilitering vid särskilt boende Rehabilitering vid korttidsenheter Rehabiliteringens roll vid korttids nationellt Korttids i Sundsvall Verksamhetsmål Rehabiliterande förhållningssätt Rehabbehov Brister i samverkan ger glapp i vårdkedjan Kontakt och ronder Roller Utveckling mot en korttidsrehab Dagrehab Dagverksamhetens roll och funktion nationellt Verksamhetsmål Ansvar för dagrehab Dagrehabs verksamhet Rehabiliteringens ekonomi exempel från dagrehab Vinster vid rehabilitering Konsekvenser av en neddragning av verksamheten vid dagrehab (81)

4 6.9.3 Kostnadseffektiv rehabilitering? Slutsatser Det rehabiliterande förhållningssättet Förutsättningar för allmän rehabilitering Hinder för allmän rehabilitering Diskussion Rehabiliterande ledarskap och rehabiliterande kultur Förslag till utveckling Utvecklingsområden Mål och värdegrund Ledarskap Arbetssätt - Riktlinjer och prioriteringar Genomförande Uppföljning Samverkan Organisering av rehabilitering vid korttids och dagrehab Utbildning...71 Käll- och referensförteckning...73 Bilaga 1 Frågemanual 1 Omvårdnadspersonal...77 Bilaga 2 Frågemanual 2 Sjuksköterskor...78 Bilaga 3 Frågemanual 3 Rehabteamen...79 Bilaga 4 Projektskiss Samordnad rehabilitering (81)

5 1 Sammanfattning Denna rapport utgör slutredovisning på ett utredningsuppdrag som genomförts med hjälp av Stimulansmedel. Syftet var att ge en bild av Sundsvalls kommuns rehabiliteringsverksamhet för äldre, i ljuset av omvärlden och med fokus på framtiden. Utredningen har tre delar; dels har en kartläggning av verksamheten gjorts, dels har en omvärldsanalys genomförts och slutligen formuleras förslag på vad som kan göras för att utveckla verksamheten. I rapportens inledning beskrivs den specifika rehabiliteringen, som utförs av arbetsterapeuter och sjukgymnaster, och den allmänna rehabiliteringen, som utförs av omvårdnadspersonal med handledning från arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Begreppet rehabiliterande förhållningssätt är utgångspunkt för arbetet med äldre och innebär att alltid utgå från den äldres behov och att stödja individen att använda sina egna resurser. Flera metoder har kombinerats i studien. Fokusgruppintervjuer har använts för att kartlägga rehabiliteringsverksamheten, tillsammans med samtal och intervjuer med nyckelpersoner. Vid omvärldsanalysen har information hämtats från utredningar, rapporter, litteratur, deltagande i konferens samt samtal med flera personer runtom i landet. Studiens resultat sammanfattas i följande slutsatser: Att arbeta vidare med att förankra den värdegrund som valts är grunden för att kunna lyckas med arbetet med rehabilitering av äldre. En förutsättning för att kunna utgå från den enskilde är att mål utvecklas, både på en övergripande nivå och för den enskilde. I undersökningen blev det tydligt att ett tydligare ledarskap inom rehabilitering måste utvecklas. Studien visade också att det finns en god grund för att arbeta med rehabilitering i vardagsarbetet, men vägarna för kommunikation mellan vård- och rehabiliteringspersonal behöver utvecklas vidare. En av de viktigaste delarna i detta är att utveckla handledningen till omvårdnadspersonalen. Rehabilitering ska ges som målinriktade insatser, men i undersökningen blev det tydligt att individuella mål inte alltid utformas. Arbetssätt för uppföljning av insatser behöver utvecklas, tillsammans med individuella mål. Den grundläggande principen att äldre ska kunna bo kvar i sitt hem, även om behov av stöd och hjälp är stora får konsekvenser för både 5(81)

6 kommun och landsting. Behovet av samverkan mellan huvudmännen är fortsatt stort och behöver utvecklas. En förutsättning för att kunna genomföra rehabilitering är att rehabpersonal med specialistutbildning, arbetsterapeuter och sjukgymnaster, finns i tillräcklig omfattning. I förhållande till omvärlden har Sundsvalls kommun låga nyckeltal för specialisterna vid rehabverksamheten. Att upprätthålla rehabombudens kunskaper och ge dem utrymme att utveckla området är en viktig uppgift i arbetet med att utveckla rehabiliteringen i kommunen. Att arbeta med äldres rehabilitering är kostnadseffektivt, något som slagits fast såväl av regeringen som av flera kommuner som valt att satsa på rehabilitering. Utifrån studiens resultat formulerades åtta utvecklingsområden. Dessa handlar om mål, värdegrund och ledarskap, om att utveckla arbetssätt, uppföljningar och samverkan internt och externt, om organisering av rehabilitering vid korttids och dagrehab samt om utbildning. De åtgärder som föreslås är att formulera mål på både övergripande och individuell nivå, att utveckla former för handledning och utbildning av omvårdnadspersonal, att tillsätta en rehabchef och rehabutvecklare, att arbeta fram riktlinjer, att använda mätinstrument och uppföljningar samt att utveckla samverkan, bland annat via projekt. För att kunna uppnå målet att det rehabiliterande förhållningssättet ska vara det självklara arbetssättet måste betydelsen av begreppet rehabiliterande förhållningssätt vara definierat och känt av alla i organisationen. Resurstilldelningen måste stämma överens med målet och förhållningssättet, vilket betyder att förhållningssättet måste legitimeras från ledningen. Med dessa förslag som grund för fortsatt utveckling finns goda chanser att kommunens rehabiliteringsverksamhet kan bidra till att dagens och framtidens äldre kan behålla en god livskvalitet. En utveckling av arbetsmetoder som utgår från ett rehabiliterande förhållningssätt höjer den äldres livskvalitet, gör arbetet roligare och mindre tungt för omvårdnadspersonalen och kan ge minskade kostnader för kommunen. Kort sagt, det finns bara fördelar. Förhoppningsvis har denna studie bidragit till att ge flera perspektiv på rehabilitering som kan användas i framtida planering. Genom studien har närmare 100 medarbetare delgivit mig sina tankar om rehabilitering. Tack för er medverkan! 6(81)

7 2 Bakgrund Rehabiliteringen av äldre är ett stort och viktigt område inom den kommunala vård- och omsorgen. Ett flertal utredningar och rapporter har påvisat brister när det gäller rehabilitering av äldre, och i samverkan mellan huvudmännen. Regeringen skriver i riktlinjerna för användning av medel till vård och omsorg om äldre: Rehabilitering inom vården och omsorgen om äldre kvinnor och män behöver utvecklas bl.a. när det gäller samverkan i planering, uppbyggnad och genomförande av rehabiliterande verksamhet. Ett rehabiliterande förhållningssätt behöver utvecklas och vård- och omsorgspersonal behöver få handledning i olika rehabiliteringsmetoder. 1 Rehabilitering av äldre skiljer sig från rehabilitering av yngre, som genomgår en rehabperiod efter ex en olycka eller skada. Äldres rehabilitering fortgår under lång tid, i syfte att både förbättra och behålla förmågor som är viktiga för det dagliga livet. På så sätt bidrar rehabilitering av äldre också till att behålla en god livskvalitet. Det innebär att ge den äldre förutsättningar att kunna fortsätta utföra sina vardagliga aktiviteter så länge som möjligt. I arbetet med äldre innebär det att alltid ha ett förhållningssätt som uppmuntrar till att behålla och träna sina funktioner och förmågor. 2.1 Uppdraget För att genomföra en fördjupad genomlysning av socialtjänstens rehabiliteringsverksamhet för äldre i Sundsvall fick Birgitta Hänström Söderlund, fil mag i rehabiliteringsvetenskap, i uppdrag att genomföra en utredning av verksamheten. Uppdraget finansierades med Stimulansmedel. Uppdragsgivare var äldreboendechef Karin Jonsson och tidsperioden var ett år med start Uppdraget formulerades som att Kartlägga socialtjänstens rehabiliteringsverksamhet utifrån vad och hur och med fokus på den enskilde brukaren Göra en omvärldsanalys Arbeta fram ett förslag om förändring/ utveckling av rehabiliteringsverksamheten utifrån kartläggning och omvärldsanalys De områden som särskilt skulle belysas bestämdes till Värdegrund Resurser Organisering Samverkan Arbetsmodeller 1 Socialdepartementet, (81)

8 En förändring av uppdraget beslutades under januari 2009 där syftet med genomlysningen av dagrehabiliteringen förändrades, till att tydligare beskriva vilka resurser som läggs på dagrehab idag, och vad en neddragning av verksamheten vid dagrehab skulle få för konsekvenser. Utredningstiden förkortades med tre månader, med slutdatum för uppdraget Syfte Utredningens syfte var att sammanställa en rapport som beskriver socialtjänstens rehabiliteringsverksamhet riktad mot äldre, inklusive omvärldsanalys och förslag på utveckling. Rapporten ska sedan ligga till grund för fortsatt utvecklings- och förändringsarbete. Läsanvisning I rapportens inledning definieras vad som menas med rehabilitering och rehabiliterande förhållningssätt. I kapitel 5 beskrivs vilka metoder jag använt för att samla information. I resultatdelen, kapitel 6, delges först den omvärldsanalys som genomförts. Sedan ges en nulägesbeskrivning av rehabverksamheten i Sundsvall. Nästa avsnitt berör huvudmännens ansvar för rehabilitering. Resultatet från fokusgrupper med olika personalgrupper redovisas uppdelat på särskilda boenden, korttidsenheten och dagrehab. Kapitel 6 avslutas med att belysa ekonomiska aspekter på rehabilitering. I kapitel 7 presenteras studiens slutsatser, och i kapitel 8 förs en diskussion om resurstilldelning och mål. Det avslutande kapitlet ger förslag till utveckling av rehabverksamheten i kommunen. 8(81)

9 4 Inledning Från statligt håll har det således konstaterats att det finns brister när det gäller rehabilitering av äldre, och att kvaliteten behöver höjas. Särskilda medel tillförs årligen till kommuner och landsting för att bidra till utvecklingen via olika projekt. En jämförande kvalitetskontroll kommer också att utvecklas nationellt. Hur ser det då ut i Sundsvall? Finns det också här en bristande kvalitet när det gäller rehabiliteringen av äldre? Vid starten av uppdraget hade jag som utredare ingen uppfattning i denna fråga, eftersom uppdraget är att betrakta som ett externt konsultuppdrag. Min grundprofession är sjukgymnast så en viss förförståelse hade jag inför uppdraget. Jag har dock aldrig arbetat i den kommunala vården som sjukgymnast. Förutsättningslöst har jag på många olika sätt samlat information för att skaffa mig en bild av denna viktiga del av vården och omsorgen. I metoddelen beskrivs hur jag har gått tillväga. En viktig avgränsning i uppdraget är att fokus i denna undersökning har legat på en övergripande nivå för att undersöka hur rehabiliteringsprocessen i sin helhet fungerar. Det har handlat om formulering av mål, hur riktlinjer implementeras, förhållningssätt och resurser. Detta är alltså ingen utvärdering av effekterna av den rehabiliteringsverksamhet kommunen bedriver, utan avser att ge en bild av verksamheten och dess förutsättningar, och hur utvecklingen i omvärlden kommer att påverka verksamheten. 4.1 Definitioner Vad menas med rehabilitering? Rehabilitering har definierats på många olika sätt, och den senaste som kommer från Socialstyrelsen lyder: Rehabilitering är insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet 2 Definitionen säger ingenting om vilka insatser som ska utföras eller vem personen är som ska få insatserna. Vid en bred tolkning kan nästan alla insatser från vård, omsorg och socialtjänst tolkas som rehabilitering och därmed kan nästan alla patienter och brukare innefattas. En så vid tolkning är inte fruktbar varför en avgränsning görs som innebär att rehabilitering kan delas in i specifik och allmän rehabilitering. Denna indelning är allmänt accepterad, men någon exakt definition finns ännu inte. Här väljs en sammanvägning från flera definitioner som används i landet. 2 SOSFS 2008:20 9(81)

10 4.1.1 Specifik rehabilitering Den specifika rehabiliteringen i kommunens äldreomsorg utförs av sjukgymnast och arbetsterapeut. Allt arbete med specifik rehabilitering lyder under hälso- och sjukvårdslagen (HSL), vilket bland annat innebär att arbetet måste delegeras om arbetsuppgiften ska utföras av annan än legitimerad personal. Den specifika rehabiliteringen består bland annat av träning, behandling och utprovning av hjälpmedel. Handledning till omvårdnadspersonal är en del av den specifika rehabiliteringen Allmän rehabilitering - vardagsrehabilitering Med begreppet allmän rehabilitering, eller vardagsrehabilitering, kopplas träningen till aktiviteter i vardagen och till tidpunkt, den förekommer ständigt i vardagen. Den allmänna rehabiliteringen lyder under socialtjänstlagen (SoL) och kan utföras av all vårdpersonal med hjälp av handledning. Den allmänna rehabiliteringen kan utföras i samband med all vård och omsorg utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt. Det innebär ex att uppmuntra till egen aktivitet när det gäller förflyttningar, istället för att använda rullstol. 4 Allmän och specifik rehabilitering hänger samman med varandra. Vid aktiv allmän rehabilitering kan en person klara sig längre utan en insats från sjukgymnast och arbetsterapeut eller utan hjälpmedel. Men konsekvensen om omvårdnadspersonalen inte omfattas av ett rehabiliterande förhållningssätt och därmed inte arbetar med allmän rehabilitering kan bli att mer specifik rehabilitering måste sättas in. Det innebär att det som var en SoL- insats kommer att bli en HSL- insats och därmed kräva mer resurser. Tex kan en kontraktur utvecklas om inte rörligheten i en led tas ut regelbundet, varvid en sjukgymnast måste behandla kontrakturen Rehabiliterande förhållningssätt Begreppet rehabiliterande förhållningssätt är grundläggande i denna studie. Det är grunden för allt arbete med rehabilitering och förenar den specifika och allmänna rehabiliteringen. Termen används allmänt i landet, men en nationell definition saknas. Vid en första anblick kan termen verka enkel att definiera, men utredningen kom att visa att både begreppet och införandet av detsamma är mer komplicerat. 3 Socialstyrelsen. Kompetensbeskrivningar för sjukgymnaster och arbetsterapeuter 4 FoU i Väst, Kontraktur innebär att en led, ex axelleden, stelnat så att rörligheten i leden minskat. Detta leder till svårigheter att utföra många sysslor, som ex att tvätta sig, äta och klä sig. 10(81)

11 Ett rehabiliterande förhållningssätt innebär kortfattat Att ha en stödjande och inte hjälpande inriktning Att stödja individen att upptäcka och använda egna resurser Att utgå från det naturliga rörelsemönstret och den nivå individen befinner sig på Ett rehabiliterande förhållningssätt skiljer sig från det traditionella arbetssättet inom vården bland annat genom att i högre utsträckning ta tillvara den äldres egna resurser, initiativ och ansvar för sin egen rehabilitering. 6 Det handlar om att alltid vara på individens nivå i rehabiliteringen för att kunna ge det stöd som behövs i rätt ögonblick. I rapportens slutsatser utvecklas förutsättningar och hinder för att arbeta rehabiliterande Den som får rehabilitering Vad ska den kallas som erhåller rehabilitering? Inom sjukvården används begreppet patient sedan lång tid, och patient har också följt med från landstinget till kommunen när kommunen övertog äldreboendena. I många kommuner använder man begreppet brukare för alla inom socialtjänsten, även för de som bor i de särskilda boendena och för de som får hemtjänst. Socialstyrelsen bedömer också att brukare är den benämning som passar bäst. 7 I Sundsvalls kommun är brukare inte vedertaget bland all personal inom äldreomsorgen, utan här används vårdtagare och patient synonymt. Av den anledningen används dessa två begrepp parallellt i denna rapport, även om patient kan associera till någon som är sjuk i medicinsk mening. För att underlätta läsningen av rapporten följer här en förteckning av några olika former för rehabilitering av äldre som är vanliga i landet. Dagrehabilitering Verksamhet dit äldre kommer dagtid för att få målinriktade/ planerade rehabiliteringsinsatser. I Sundsvall finns en kommunal dagrehabilitering vid Lindgården. Slutenvården har dagrehab för yngre patienter. Korttidsrehabilitering Verksamhet där äldre temporärt vistas dygnet runt. Boendet kan finnas i olika miljöer. Rehabiliteringen kan finnas på enheter särskilt för korttidsrehabilitering eller insprängda i korttidsboenden med flera funktioner som sluss, utredning, avlastning, växelvård. I Sundsvall finns korttidsrehab insprängt i andra boenden. 6 Zingmark, SOSFS 2008:115 11(81)

12 Rehabilitering särskilt boende Rehabiliteringsinsatser som ges i särskilt boende där arbetsterapeut/ sjukgymnast direkt eller indirekt är delaktiga. Rehabilitering ordinärt boende Rehabiliteringsinsatser som ges i ordinärt boende där arbetsterapeut/ sjukgymnast direkt eller indirekt är delaktiga. I Västernorrland ansvarar primärvården för rehabilitering i ordinärt boende. Dagverksamhet Verksamhet dit äldre kommer dagtid för att få träffas och delta i olika aktiviteter efter sin förmåga, tex träffpunkter. Hemrehab Detta begrepp har olika betydelser i olika delar i landet. I Västernorrland använder landstinget Hemrehab som benämning för den verksamhet primärvården sedan några år bedriver som ett alternativ för slutenvårdens rehabilitering. Hemrehab är begränsad till tre månader och vänder sig enbart till nyinsjuknade som skrivs ut från sjukhuset. Hemrehab kan också innebära all den rehabilitering som utförs i hemmet. 12(81)

13 5 Metod I utredningen har flera metoder kombinerats för att få ett så brett och tillförlitligt faktaunderlag som möjligt. När det gäller kartläggningen av socialtjänstens rehabiliteringsverksamhet har fokusgruppintervjuer varit den huvudsakliga metoden. Dessutom har ett flertal samtal och intervjuer med nyckelpersoner genomförts. Broschyrer och informationsmaterial om verksamheten har studerats, liksom skrivelser och beslut. Tillvägagångssättet vid omvärldsanalysen har varit informationsinhämtande från ett flertal källor. Dels har information hämtats från utredningar, rapporter, litteratur och tidningar. Dessutom har information erhållits via kontakter med sakkunniga. Deltagande i en nationell konferens och samtal med rehabiliteringschefer och rehabutvecklare i ett antal kommuner har gett en god bild över olika sätt att bedriva rehabilitering i kommuner runtom i landet. 5.1 Rehabilitering ur tre aspekter För att kartlägga och undersöka hur rehabiliteringsverksamheten fungerar valdes en modell som beskrivits av Håbring & Westlund. 8 Modellen innebär att se på rehabilitering dels som en tjänst och dels som en process där patienten och dennes behov sätts i centrum. Det är patienten som är mottagare av rehabilitering och också medproducent. Det betyder att man ser på patienten som en aktör med viktiga uppgifter i rehabprocessen. Om patienten inte utför sin del i rehabiliteringen blir det ingen rehabilitering. Motivation är därför en viktig del i genomförandet. Det som tillförs av arbetsterapeut och sjukgymnast är förutsättningar för rehabilitering där rätt stöd kan ses som den viktigaste ingrediensen. Detta innebär att man kan undersöka rehabilitering ur tre aspekter: 1) Förutsättningar 2) Genomförande ( Rehabprocessen ) 3) Resultat 8 Håbring & Westlund, (81)

14 Modellen har vidareutvecklats i denna studie så att den fått följande utseende. Utvecklingsmöjligheter Förutsättningar Värdegrund Förhållningssätt Behov Mål Prioriteringar Samarbete Samverkan Resurser Genomförande Mottagande Utredning Påverkan Överföring Resultat Uppföljning Nya mål Figur 1. Modell av rehabiliteringsprocessen Utifrån denna grundmodell utarbetades frågeformulären till fokusgrupperna. Inspiration till frågor har hämtats från andra undersökningar och också från rehabverksamheten i Östersund som i olika rapporter presenterat sin verksamhet. 9 Manualerna i de olika intervjuerna hade samma innehåll men med lite olika frågekonstruktioner för de olika grupperna (bilaga 1, 2, 3). Studien belyser rehabilitering från flera perspektiv. Dels utifrån professionens perspektiv, de som har som sin huvudsakliga uppgift att arbeta med rehabilitering. I denna undersökning är det sjukgymnaster, arbetsterapeuter och rehabassistenter. De har också en utbildning som svarar mot det ändamålet. Ett annat perspektiv är utifrån de som arbetar med den äldre i boendet, och som har flera uppgifter förutom rehabilitering. Ett tredje perspektiv som belysts i denna kartläggning är rehabilitering utifrån ett styrande och strukturellt perspektiv. Ett fjärde perspektiv har inte synliggjorts i denna undersökning, och det är den äldre personens perspektiv. Utifrån denna studie är det möjligt att fördjupa underlaget genom ett mer individinriktat perspektiv för att ta reda på hur äldre ser på sitt rehabiliteringsbehov. Effekten av rehabilitering mäts inte i denna studie. Här diskuteras bland annat förutsättningarna för rehab, om det finns uttalade och kända mål, behovsprövning, resurser, planering, samverkan samt värdegrunden. I rehabiliteringsarbetet använder arbetsterapeut och sjukgymnast olika utvärderingsinstrument, som används i den egna dokumentationen. 9 Se ex Socialstyrelsen 2003, Månsson (81)

15 Eftersom utredningstiden förkortades med 3 månader gjordes en omdisposition av studiens upplägg. Detta innebar att fokusgruppintervjuer med omvårdnadspersonal vid korttidsenheten och områdeschefer fick uteslutas. Tillvägagångssätt vid intervjuundersökningen Undersökningens fokus låg på att synliggöra det dagliga arbetet med rehabilitering, utifrån olika perspektiv. För att uppnå detta valdes fokusgruppintervjuer som datainsamlingsmetod. Fokusgrupper är en strukturerad gruppintervju, där ett område fokuseras. Temat i denna undersökning var rehabilitering. Tre olika personalgrupper intervjuades; omvårdnadspersonal, sjuksköterskor och rehabpersonal. Personal från 24 boenden intervjuades. För att bestämma vilka personer ur vårdpersonalen som skulle ingå i grupper för fokusintervjuer informerade intervjuaren fyra områdeschefer om undersökningen. Dessa gavs sedan i uppgift att föra den informationen vidare till övriga områdeschefer. Cheferna fick i uppgift att utse deltagare till grupperna. Från omvårdnadspersonalen intervjuades 8 grupper med 4-6 personer i varje grupp, vilket betyder att ca 40 personer har deltagit i intervjuerna. De kriterier som gällde för personalen var att man skulle ha varit anställd minst ett år, och inte deltagit i utbildning till rehabombud grupper med sjuksköterskor från äldreboendena intervjuades. De skulle vara sex i varje grupp, vilket innebär 24 personer. Sjuksköterskorna skulle också ha varit anställda i minst ett år. När det gäller personalen från rehabenheten intervjuades samtliga i olika konstellationer. De som arbetar inom äldreboendena delades in i två grupper med 4-5 personer i varje grupp. De fyra som arbetar inom korttidsenheterna intervjuades som en grupp vid två tillfällen. Arbetsterapeut och sjukgymnast vid dagrehab intervjuades vid två tillfällen, och rehabassistenterna vid två tillfällen. Procedur Alla intervjuer har följt en manual, med samma innehåll men med lite olika frågekonstruktioner för de olika grupperna. De olika intervjumanualerna finns som bilaga 1, 2, 3. Alla intervjuer har tagit ca 1½ timme, med någon upp till två timmar. Intervjupersonerna gavs stor frihet att utveckla svaren. Alla grupper har varit positiva efter intervjuerna och tyckt att det har varit intressant att reflektera över rehabilitering på det här viset. Sammanlagt har 19 gruppintervjuer genomförts. Samtliga fokusgruppintervjuer har genomförts av utredaren och har spelats in på band. De har därefter skrivits ut ordagrant, oftast samma eller nästföl- 10 Kommunen har under flera år med projektmedel dels via Kompetensstegen, dels med Stimulansmedel, utbildat vårdpersonal i rehabilitering och rehabiliterande förhållningssätt. Dessa har haft olika benämningar ex RoA. I denna studie kallas samtliga för rehabombud. 15(81)

16 jande dag. En digital inspelare har använts och ljudkvaliteten har varit mycket god. Detta resulterade i 125 sidor datamaterial. När det gäller dagrehab har tillvägagångssättet varit informationsinhämtning från flera källor. Dels har en genomgång av aktuell lagstiftning, riktlinjer, författningar och rapporter inom området genomförts. En granskning av lokala dokument från Ädelavtalet har gjorts. Dessutom har intervjuer med personal inom dagrehabverksamheten och med sakkunnig vid Socialstyrelsen genomförts. De intervjuer som genomfördes med personalen vid dagrehab spelades inte in på band. När det gäller avsnittet om rehabiliteringens ekonomi har kunskap sökts inom litteraturen, varefter egna uträkningar har genomförts. 16(81)

17 6 Resultat I kapitlet redovisas resultaten från undersökningen. Resultaten indelas i omvärldsanalys, nulägesbeskrivning av rehabenheten, huvudmännens ansvar, rehabilitering vid de olika verksamheterna samt rehabiliteringens ekonomi. 6.1 Omvärldsanalys En omvärldsanalys kan vara en del i kommunens långsiktiga planering och kan antingen omfatta hela eller delar av omvärlden. Den omvärldsanalys som ingår i detta uppdrag har fokus på rehabiliteringen inom äldreomsorgen, men inkluderar i viss mån även andra delar inom vård- och omsorg. Syftet med analysen är att på ett bättre sätt förstå förutsättningarna för vår egen verksamhet idag och i framtiden. Analysen har också som syfte att ge en bild av intressanta samhällsförändringar som kan bidra till ett bättre helhetsperspektiv när det gäller att planera för en bra rehabiliteringsverksamhet för äldre. Poängen med omvärldsbevakningen är att spana in omvärlden och framför allt dess förändringar för att på så sätt få en bättre handlingsberedskap. Förändringarna redovisas nedan som trender. Med en trend menas en synlig förändring i omvärlden som man kan anta kommer att finnas kvar under en period och som kommer att påverka vår egen organisation. En trend har en riktning, den är ökande eller minskande. Bevakningen och analysen har pågått sedan utredningsuppdraget startade i augusti Tillvägagångssättet har varit informationsinhämtande från ett flertal källor. Dels har information hämtats från utredningar, rapporter, litteratur och tidningar. Dessutom har information erhållits via kontakter med sakkunniga. Deltagande i en nationell konferens och samtal med rehabiliteringschefer och utvecklare i ett antal kommuner har gett en bild över olika sätt att bedriva rehabilitering i kommuner runtom i landet. I avsnittet ges referenser enbart till faktauppgifter. 6.2 Identifiering av trender Vilka faktorer i omvärlden kommer att påverka rehabiliteringen i Sundsvalls kommun de närmaste åren? Självklart kommer den pågående lågkonjunkturen och miljöhoten att påverka rehabverksamheten i Sundsvall, eftersom all välfärd kommer att påverkas på ett eller annat sätt. I denna bevakning har en avgränsning gjorts till fältet vård- och omsorg i allmänhet och till rehabilitering inom äldreomsorgen i synnerhet. Nedan beskrivs de trender som identifierats och valts ut under utredningen. Vid varje identifierad trend beskrivs utmaningar och möjligheter för Sundsvalls kommun, med fokus på rehabilitering. 17(81)

18 De trender som identifierats som betydelsefulla är 1. Ökad individualisering 2. Ökat ansvar för och fokus på egen hälsa 3. Kvarboendeprincipen förstärks 4. En allt större andel av kommunerna tar över hemsjukvården för de äldsta 5. Andelen äldre med stort vårdbehov ökar 6. Risk för minskande samverkan 7. Ökad genomströmning av äldre i vården 8. Ökande krav på kompetens i arbetslivet 9. Utveckling mot ökning av öppna jämförelser och kvalitetsmätning Ökad individualisering Trenden mot ökad individualisering är tydlig i samhället och kan anses som säker och ökande. Individualisering innebär fokus på individen och dess rättigheter och handlar bland annat om att ta ansvar för sig själv och sitt eget självförverkligande. Individens behov ges större betydelse i livets alla delar. Om detta också kommer att innebära att inte vilja ta ansvar för anhöriga som blir äldre och sjuka är ännu inte påvisat, men skulle kunna få stora konsekvenser för äldreomsorgen. Ny lagstiftning ger medborgare allt större möjligheter att välja vem som ska utföra den vård individen behöver. Utmaningar och möjligheter när det gäller rehabilitering i Sundsvall När det gäller vård- och omsorg blir utmaningen att skapa förutsättningar för att möta kraven på individuellt bemötande från framtidens äldre. Det kan handla om att få göra val när det gäller vårdgivare, men också om vårdens innehåll. Människor kommer att förvänta sig att bli bemötta utifrån sina speciella förutsättningar, intressen och behov. En konsekvens av de ökande valmöjligheterna kommer också att bli att insatserna för de äldre med stora vårdbehov måste samordnas bättre än idag. Effektivisering inom den offentliga sektorn handlar både om att använda resurserna effektivt och om medborgarvänlighet. När det gäller rehabilitering kan en av konsekvenserna bli att allt fler kommer att kräva rehabilitering efter ex en stroke, oberoende om man bor i sitt hem eller i ett särskilt boende. Framför allt kommer den ökande individualiseringen att innebära krav på en individuellt avpassad rehabilitering, med tydlig inriktning och mål. 18(81)

19 6.2.2 Ökat ansvar för och fokus på egen hälsa En större del av dem som är medelålders idag tar ett större ansvar för sin egen hälsa än tidigare generationer. Många är medvetna om att fysisk aktivitet är betydelsefull för den egna hälsan och att det är viktigt att träna även i hög ålder. Fysisk träning är en viktig livsstilsfaktor och är förebyggande för ett flertal folksjukdomar såsom stroke och diabetes typ 2. Dessutom förebygger motion risken för äldre att falla. Prevention och friskvård kommer för en viss grupp äldre att bli en viktig del av livet. Möjligheterna i detta är många då det finns många vinster med att äldre är delaktiga i att ta ansvar för sin egen hälsa. Utmaningar och möjligheter när det gäller rehabilitering i Sundsvall Konsekvenser för kommunen kan bli att kraven på möjligheten att kunna fortsätta träna i hög ålder kommer att öka. Detta ställer krav på lokaler och tillgänglighet. I utmaningen ligger också att locka den grupp äldre som inte på egen hand hittat till träningslokalen, att utforma lämpliga träningsmetoder och sammanhang där äldre kan motiveras att delta även i preventivt syfte. Utmaningen för kommunen blir att skapa en rehabiliteringsverksamhet som är flexibel och mångfacetterad. Möjligheterna är att många äldre kan hålla sig friska och mindre hjälpbehövande längre upp i åren Kvarboendeprincipen förstärks En av de starkaste tendenserna inom vård- och omsorg är att principen om kvarboende kvarstår och förstärks. Förstärkningen märks tydligt genom att antalet äldre i särskilt boende minskar (med 17% sedan 2000), samtidigt som fler personer får hemtjänst (en ökning med 16%). 11 Detta kommer att innebära en ökad vårdtyngd på de särskilda boendena, eftersom de som beviljas särskilt boende blir allt sjukare. Detta kan komma att innebära krav på ökad närvaro av rehabiliteringsspecialister såväl i de särskilda boendena som i ordinärt boende. De som bor i särskilda boenden kommer att behöva rehabiliteringsinsatser för att kunna bibehålla sina förmågor, för att få rätt hjälpmedel och i preventivt syfte vad gäller bland annat fall och kontrakturer. 12 När det gäller rehabilitering i ordinärt boende finns redan idag ett stort mörkertal vad gäller behov av rehabilitering. Det finns också stora glapp mellan slutenvård, öppenvård och kommunal vård när det gäller rehabilitering efter sjukhusvistelse. 11 Socialstyrelsen, 2009a 12 Kontraktur innebär att en led, ex axelleden, stelnat så att rörligheten i leden minskat. Detta leder till svårigheter att utföra många sysslor, som ex att tvätta sig, äta och klä sig. 19(81)

20 Utmaningar och möjligheter när det gäller rehabilitering i Sundsvall Utmaningen blir att möta de ökade behoven av rehabilitering som ofta ska utföras i den äldres hem, antingen i det ordinarie boendet eller vid ett särskilt boende. Det finns stora möjligheter i att kunna vara delaktig i rehabiliteringen ex när en äldre skrivs ut från sjukhus. Med en tidigt insatt rehabilitering finns större möjligheter för äldre att bibehålla oberoende och därmed ha ett mindre hjälpbehov. Utmaningen att stödja kvarboende blir allt viktigare, med olika stödjande insatser i hemmet och till anhöriga. En möjlighet för att klara rehabiliteringen av äldre är att fortsätta satsningen på att alla som arbetar inom äldreomsorgen ska omfattas av ett rehabiliterande förhållningssätt En allt större andel av kommunerna tar över hemsjukvården för de äldsta Trenden är tydlig och över hälften av kommunerna i landet har tagit över ansvaret för sjukvården av de äldsta medborgarna även när de bor kvar i hemmet. I några landsting pågår för närvarande diskussioner om att föra över ansvaret. Trenden inleddes 1992 med Ädelreformen då kommunerna tog över ansvaret för de särskilda boendena. Ett lagförslag 2006 att kommuner skulle ta över hemsjukvården för de äldre genomfördes inte av den nya regeringen som ville att överförandet av hemsjukvården skulle ske på frivilliga grunder. Utredningar har visat att de kommuner som har ett samlat hemsjukvårdsansvar har uppnått en effektivisering i resursanvändningen. Utmaningar och möjligheter när det gäller rehabilitering i Sundsvall Eftersom Sundsvalls kommun inte har övertagit ansvaret för den specifika rehabiliteringen för de äldsta i ordinärt boende har kommunen mindre möjligheter att påverka när och hur rehabinsatser sätts in. Det gäller även preventiva insatser när det gäller till exempel fall. Möjligheten är ännu så länge att utbilda och handleda den egna hemtjänstpersonalen så att den allmänna rehabiliteringen blir så bra som möjligt. Allmän rehabilitering förutsätter dock att det finns specifik rehabilitering, vilket inte alltid är fallet. En utvecklad samverkan med öppenvården kan möjligen ske, men med nuvarande utveckling kommer ansvaret för rehabilitering av den äldsta gruppen äldre i ökande omfattning att ligga på kommunen. 20(81)

21 6.2.5 Andelen äldre med stort rehabiliteringsbehov ökar De allt fler äldre i samhället har under flera årtionden blivit allt friskare. Nu verkar det som att denna trend börjar ge vika, då fler äldre rapporterar om olika hälsoproblem. En medicinsk paradox har därmed utvecklats som medfört att fler äldre får behandling för sjukdomar, vilket innebär att de lever längre med sin sjukdom. Samtidigt visar forskning att många äldre med funktionsnedsättningar klarar sina vardagliga sysslor bättre med hjälp av tekniska hjälpmedel och anhöriga. Konsekvenserna av allt större andel äldre är kända och innebär bland annat att färre ska ta hand om fler äldre när så många lämnar arbetskraften. Fler kommer att drabbas av ex stroke och fallolyckor och trycket på sjukvård och rehabilitering kommer att öka. Bara fallolyckorna bland äldre kostar idag 14 miljarder kr/ år, varav 5 miljarder är direkta kostnader. 13 Flera utredningar har visat att kommunerna har prioriterat omvårdnaden medan rehabiliteringen i många fall kommit i andra hand. 14 Utmaningar och möjligheter när det gäller rehabilitering i Sundsvall Det finns två parallella förhållningssätt till äldreboomen; att arbeta aktivt med sjukvård och rehabilitering och att arbeta preventivt. Båda förhållningssätten används frekvent över landet idag. Utmaningen för Sundsvall är att utveckla en mer varierad rehabilitering för att nå fler äldre och att även arbeta preventivt med rehabilitering när det gäller fysisk träning för äldre och med att förebygga fallolyckor. Kunskapen om förebyggande arbete finns och används på många håll. Möjligheterna med detta för Sundsvall är att genom framgångsrikt förebyggande arbete få allt fler fysiskt friska äldre som klarar sina vardagsaktiviteter, och som drabbas av färre fallolyckor Risk för minskande samverkan Kartläggningar har visat att det finns brister i samverkan när det gäller rehabilitering. Bristerna gäller både mellan huvudmännen, mellan vårdnivåer och mellan olika professioner i samma organisation. Såväl landstingens som kommunernas verksamheter förändras och detta får effekter framför allt för de äldre som i värsta fall inte får någon rehabilitering alls. När den slutna vården förändras får det konsekvenser för hur rehabiliteringen i den öppna vården och i kommunerna kan bedrivas, med ökande samverkanskrav. Indikationerna i omvärlden är istället en minskande samverkan varför de nya Stimulansmedlen kräver en samverkan mellan huvudmännen. 13 Statens folkhälsoinstitut, Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet, (81)

22 Med flera lagar som styr verksamheten, flera huvudmän och många professioner inblandade är det nödvändigt att samverka över alla gränser. Många goda exempel på samverkan finns i landet och i Västernorrland, vad gäller ex hemrehab, rehabiliteringsslussar och stöd till anhöriga. Dessa verksamheter är just de som utvecklas för fullt på olika håll i landet just nu. Utmaningar och möjligheter när det gäller rehabilitering i Sundsvall Det finns en stor utmaning att anta när det gäller samverkan mellan huvudmännen, och också inom den egna organisationen när det gäller olika verksamheter. Det handlar om att utveckla dialogen, att utforma nya arbetsmetoder och inte minst om att skapa en samsyn på rehabilitering. Det finns bara fördelar med att vända denna trend till en ökande samverkan. Samarbete ger möjligheter till en bättre fungerande vård och rehabilitering som kommer fler till del och dessutom ökade möjligheter till gemensam kompetensutveckling, rekrytering, FoU eller vad vi vill utveckla Ökad genomströmning av äldre i vården De allt färre sjukhusplatserna (antalet vårdplatser inom geriatriken har nästan halverats under de senaste 10 åren) och därmed en kortare vårdtid inom slutenvården har lett till en större genomströmning av bl a äldre personer. 15 Dessa äldre har ofta ett stort vård-, rehabiliterings- och omsorgsbehov när de skrivs ut från sjukhuset. Fler utredningar och bedömningar behöver göras av arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Behoven av eftervård har därför ökat och detta har mötts på olika sätt i olika delar av landet. I några landsting har landsting och kommun gemensamma eftervårdsplatser, där organiseringen kan se olika ut. Gemensamt är att rehabiliteringsspecialisterna ses som en viktig länk i rehabiliteringskedjan mellan landsting och kommun, men att resurserna är för små för att samverkan och överföring ska fungera på ett tillfredsställande sätt. Det finns flera glapp i rehabiliteringsprocessen där enskilda riskerar att inte få någon rehabilitering alls. På flera håll i landet har det som var tänkt att fungera som korttidsenheter blivit väntplatser för äldre personer som väntar på plats i permanent boende, bostadsanpassning eller rehabilitering. 15 SKL, 2009b 22(81)

23 Utmaningar och möjligheter när det gäller rehabilitering i Sundsvall Sundsvalls kommun har mött denna trend med att utöka antalet platser på korttidsenheterna för att på så sätt skapa en tryggare och bättre hemgång för de äldre. Genom projektet Stimulansmedel har en arbetsterapeut och en sjukgymnast anställts för att genomföra rehabiliteringsutredning och bedömning direkt efter utskrivning från sjukhus. Resultaten har varit goda och innebär att fler äldre får rätt rehabilitering vad gäller träning, hjälpmedel och bostadsanpassning. En möjlighet för framtiden är att mer samverka med landstinget när det gäller eftervården. En gemensam sluss, eller några landstingsplatser vid korttids, kan vara en del av lösningen för att tydliggöra ansvaret och samtidigt behålla en trygg hemgång för de äldre. En organisering av korttidsenheten efter kommunens behov med en bättre utvecklad korttidsrehab är också en möjlighet som kan både effektivisera och förbättra kvaliteten. Om man väljer att inte organisera korttids efter behov finns risken att hemtjänsten får bära konsekvenserna i form av fler arbetsuppgifter och ökade kostnader för detta Ökande krav på kompetens i arbetslivet Även inom den offentliga sektorn ställs allt högre krav på ökad kompetens, bland annat beroende på att kraven från medborgarna blir allt mer varierade. Det är fortfarande brist på rehabiliteringsspecialister i kommunerna, trots att antalet anställda arbetsterapeuter har ökat med ca 15% och antalet sjukgymnaster har ökat med ca 30% sedan Socialstyrelsen har börjat mäta andelen arbetsterapeuter och sjukgymnaster vid äldreboendena och kommit fram till stora skillnader mellan kommuner och äldreboenden. Sundsvalls kommun ligger under riksgenomsnittet när det gäller antalet arbetsterapeuter och sjukgymnaster per boende i permanent särskilt boende. Utmaningar och möjligheter när det gäller rehabilitering i Sundsvall Det är en stor utmaning att i tider av nedskärningar våga satsa på att utveckla en verksamhet som varit underdimensionerad. Möjligheterna ligger i att det dels är möjligt att organisera verksamheten på andra sätt och dels att rehabilitering i sig är lönsam, eftersom det är troligt att ju fler lyckade rehabiliteringar som genomförs ju fler äldre blir mer självständiga och kan klara sig med mindre stöd. 16 Socialstyrelsen, 2009a 23(81)

24 6.2.9 Utveckling mot ökning av öppna jämförelser och kvalitetsmätning Ovanstående trender kulminerar i denna trend; behovet av kvalitetssäkring ökar även inom rehabiliteringens område. I ett stort antal rapporter och utredningar från början av talet och framåt pekas ett antal förbättringsområden ut som påvisar brister i resurser och kvalitet när det gäller rehabiliteringsprocessen runt äldre. Utbyggnaden av rehabilitering har inte skett i samma takt som behoven ökat. Detta visas bland annat av fördelningen av Stimulansmedel , där 40% av medlen var ämnade till rehabilitering för att kommuner och landsting ska kunna utveckla denna del av vården. Ett stort antal arbetsterapeuter och sjukgymnaster har kunnat anställas med hjälp av Stimulansmedel, och en intressant kvalitetsutveckling kring rehabilitering pågår i hela landet. Även lagstiftningen blir allt tydligare när det gäller rehabilitering kom bindande föreskrifter som gäller kommuners och landstings skyldigheter att samverka när det gäller rehabilitering av bland andra äldre personer. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska det inom alla kommuner finnas en medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS. Enligt samma lag får en arbetsterapeut eller sjukgymnast inneha en tjänst som MAR, medicinskt ansvarig inom rehabilitering. Maria Larsson, Äldre- och folkhälsominister, föreslår att denna lagstiftning ska förtydligas så att MAR ska finnas inom alla kommuner. Ca 40 kommuner i landet har redan infört en MAR, vilka är med och leder utvecklingen av rehabilitering i dessa kommuner. Regeringen har för avsikt att påskynda den systematiska mätningen av kvaliteten inom vård och omsorg, inklusive rehabilitering. En mätning sker via Äldreguiden, som är ett verktyg för att jämföra kvalitet inom vård och omsorg. I denna finns ännu inga särskilda indikatorer för att mäta ex rehabilitering. Den kunskap vi har är beroende av vilka uppgifter som samlas in, kvalitetsmåtten blir därmed beroende av vad vi mäter. Jämförelserna försvåras av att vid olika tillfällen har olika saker mätts. Tex saknas data om primärvårdens insatser för äldre. Därför kommer kvalitetsmätningen, och också kontrollen, att utökas. 24(81)

25 Utmaningar och möjligheter när det gäller rehabilitering i Sundsvall Det finns både en stor utmaning och stora möjligheter i att bestämma sig för att utveckla rehabiliteringen för äldre. Att ha en medicinskt ansvarig för rehabilitering, MAR, eller en rehabutvecklare innebär en möjlighet att genomföra en styrning och utveckling av kommunens rehabiliteringsverksamhet för äldre. Det blir också möjligt att mer djupgående samverka med andra huvudmän när det gäller rehabilitering, och gemensamt utarbeta vilka riktlinjer som ska gälla vid den lagstadgade samverkan. Med en rehabutvecklare ökar också förutsättningarna för att mäta kvaliteten på det rehabiliteringsarbete som utförs, så att jämförelsen med övriga landet blir rättvisande. Utmaningen ligger också i att ha mod att fortsätta det påbörjade arbetet mot ett mer rehabiliterande förhållningssätt i kommunens vård- och omsorgsarbete så att alla omfattas av samma värdegrund när det gäller rehabilitering. 25(81)

26 6.3 Rehabilitering i andra kommuner Nedan beskrivs rehabverksamheten i tre andra kommuner. Förutsättningarna för rehabverksamheten är olika i dessa kommuner. Den först beskrivna kommunen, Östersund, har det fulla ansvaret för rehabiliteringen i ordinärt boende. I den andra kommunen, Eskilstuna, finns planer på att överta det ansvaret. I Gävle har kommunen inte ansvaret för rehabilitering i ordinärt boende, utan ansvaret för rehabiliteringen ligger kvar hos landstinget, precis som i Sundsvall Östersund I Östersund har kommunen tagit över hemsjukvården så att man har en sammanhållen hemsjukvård inklusive rehabilitering. Östersund ses som det goda exemplet och anses allmänt som ledande i landet när det gäller utvecklingen av rehabiliteringen för äldre, och har haft en MAR sedan Man gör årliga utvärderingar av verksamheten och har kunnat visa att det är lönsamt med rehabilitering av äldre på så sätt att omvårdnadsbehovet minskar och livskvaliteten ökar. Man startade utvecklingsarbetet 1997 genom att driva projektet Hemrehab söder, där man kunde visa att ökad aktivitet minskade behovet av hjälp. Utifrån det lyckade resultatet utarbetades en modell för genomförande av en rehabsatsning år 2000, där en stor satsning gjordes och ca 25 arbetsterapeuter och sjukgymnaster anställdes. Modellen har använts sedan dess, och ett flertal projekt har genomförts för att vidareutveckla rehabverksamheten. Modellen innebär att man har hemteam som består av arbetsterapeut, sjukgymnast, undersköterska, distriktssköterska och biståndshandläggare. De olika yrkesgrupperna kommer hem till den som drabbats av stroke eller funktionsnedsättning för att ge stöd på bästa sätt. Det unika är att yrkesgrupperna arbetar tillsammans, vilket gett kommunen värdegrundspriset år Man har också lagt stor vikt vid att alla ska vara delaktiga i utvecklingsarbetet. Sedan 2007 drivs också ett projekt för att utveckla rutiner och arbetsmetoder för korttidsverksamheten. Syftet är att ha en planerad korttidsverksamhet. Man har också drivit projekt för att utveckla samverkan med Landstinget. I Östersund finns 22 hemrehabteam, där en arbetsterapeut och en sjukgymnast ingår i varje. Man satsar medvetet på att arbeta med rehabilitering i hemmet, innan den äldre behöver en plats i särskilt boende. Rehabenheten lägger därmed mindre resurser i särskilt boende, där man har ett nyckeltal på 0,004 arbetsterapeut och 0, 004 sjukgymnast per boende i särskilt boende. Antal platser i särskilt boende i Östersund är 653, och antal invånare i kommunen är (81)

27 6.3.2 Eskilstuna Eskilstuna är en jämnstor kommun med Sundsvall, invånare. Ännu så länge har Landstinget kvar hemsjukvården, men en utredning om sammanhållen hemsjukvård pågår, och man förväntar sig att ta över nästa år. Man har en dagrehabverksamhet i samarbete med Landstinget, dit personer i ordinärt boende får komma, men insatsen från kommunens arbetsterapeut och sjukgymnast är liten i denna verksamhet. Man har förstärkt teamen vid korttids så att fyra arbetsterapeuter och tre sjukgymnaster arbetar där med ca 100 korttidsboende. Även vid permanent särskilt boende har man bra med rehabresurser, och man tycker att man på ett bra sätt kan erbjuda rehabilitering för de ca 1000 boende. Nyckeltalet är 0,01 för respektive yrkeskategori per boende i särskilt boende. I projektform har en modell för rehabilitering vid byte av vårdnivå utvecklats. Vid korttids ska individuell behandling kunna erbjudas. Vid utskrivning från korttids gör kommunens arbetsterapeut och sjukgymnast hembesök tillsammans med hemvårdspersonal, och ger sedan handledning under två veckor till personalen, vilket gett vinster. I samverkan med Landstinget och länets alla kommuner drivs ett projekt för att arbeta med fallprevention Gävle I Gävle har landstinget ansvaret för hemsjukvården, och kommunen är med sina invånare jämnstor med Sundsvall. Rehabenheten arbetar mycket med utveckling via projekt, där man har förstärkt teamen med en dubblering av antalet arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Dessa är just nu sammanlagt 23 personer, och nyckeltalet är 0,01 för respektive yrkeskategori. Detta har inneburit att varje arbetsterapeut och sjukgymnast är ansvarig för endast två till fyra boenden. I det dagliga arbetet vid särskilt och korttidsboende arbetar man mycket med utbildning för personal. Man utbildar också personalen inom hemtjänsten och håller varje år ca 20 kurser inom ex förflyttningskunskap för vård- och omsorgspersonal. Dessutom drivs ett projekt för att förebygga fall och fallskador sedan Projektet startade som ett pilotprojekt med små träningsgrupper i balansträning. Nu har man utvecklat fallriskronder, även i allmänna utrymmen, och håller på att utbilda och motivera personal att arbeta vidare med fallprevention. Inom hemtjänsten har man genomfört en omfattande utbildning i studiecirkelform. 27(81)

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering

PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering Titel: PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering Projekt: Stimulansmedel Idnr: Siffor Delprojekt: Samordnad rehabilitering Idnr: 17735 Beställare: Socialtjänsten Håkan Littzell

Läs mer

Samverkan inom kost och nutrition är inte aktuellt, var och en av kommunerna genomför sina projekt och Länssjukhuset har sitt projekt.

Samverkan inom kost och nutrition är inte aktuellt, var och en av kommunerna genomför sina projekt och Länssjukhuset har sitt projekt. Samverkan mellan landstinget och kommunerna i länet angående Socialstyrelsens stimulansmedel för 2007 när det gäller vården av äldre, 2007-08-24 Ledningen för Landstingets Primärvård bjöd in representanter

Läs mer

Prioriteringsordning för AT/SG inom kommunens hemteam

Prioriteringsordning för AT/SG inom kommunens hemteam Prioriteringsordning för AT/SG inom kommunens hemteam Rehabilitering inom Östersunds kommun Vård- och omsorgsnämnden har sedan år 2000, genom utökning av resurser, prioriterat ett rehabiliterande arbetssätt

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala

Läs mer

Rutin för hemrehabilitering

Rutin för hemrehabilitering 1(5) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2008-01 Gäller från och med: 2008-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Anette Björk, Enhetschef

Läs mer

Uppföljning av Team trygg hemgång

Uppföljning av Team trygg hemgång Uppföljning av Team trygg hemgång Februari - september 2016 Handläggare: Hanna Henningsson Innehåll Bakgrund... 3 Effekter... 3 Inskrivning och vårdplanering... 3 Tillfälliga vistelser och betalningsansvar...

Läs mer

Förstärkt rehabilitering. Projektplan. Upprättad

Förstärkt rehabilitering. Projektplan. Upprättad Förstärkt rehabilitering Upprättad stärkt rehabilitering20071126.doc Ansvarig: Krister Nerman Förvaltning: Södra Innerstaden stadsdelsförvaltning Enhet: Vård och omsorg för Innehållsförteckning 1. Bakgrund...

Läs mer

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård 2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat

Läs mer

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt Omvårdnadsförvaltningen 2013-12-03 SID 1 (10) Samverkansrutiner för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt SID 2 (10) Detta dokument har tagits fram under 2012 och 2013 av en arbetsgrupp med

Läs mer

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Projekt: Fallprevention Svedala kommun

Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projektperiod: 110901-121231 Projektledare: Sofia Fredriksson, Leg sjukgymnast Projektansvarig: Anita Persson, Mas Yvonne Lenander, Enhetschef Hemsjukvården Beskrivning

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR

Läs mer

Stimulansmedel. till kommuner och landsting för r insatser inom vård v omsorg om äldre personer

Stimulansmedel. till kommuner och landsting för r insatser inom vård v omsorg om äldre personer Stimulansmedel till kommuner och landsting för r insatser inom vård v och omsorg om äldre personer Stimulansmedel på p 1,35 mdr kr för f r att utveckla äldreomsorgens kvalitet Med fokus på : - att förbättra

Läs mer

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun 2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

Förslag på insatser inom ramen för den nationella handlingsplanen Förstärkning av rehabiliteringsresurser. Hälso- och sjukvård i särskilt boende

Förslag på insatser inom ramen för den nationella handlingsplanen Förstärkning av rehabiliteringsresurser. Hälso- och sjukvård i särskilt boende 1(6) Hälso- och sjukvårdsnämnden Social- och omsorgsnämnden Förslag på insatser inom ramen för den nationella handlingsplanen 2004 Fördelningen av statsbidraget 2001 1 miljard till Gotland 7mkr 2002 1

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinje för bedömning av egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården

Läs mer

Område Rehabilitering

Område Rehabilitering Redovisning av avslutade projekt och aktiviteter finansierade av statliga stimulansbidrag för utveckling av vården och omsorgen om äldre personer. Område Rehabilitering KomSam projektet Äldreenheten, Nacka

Läs mer

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är

Läs mer

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn 508 05 411 Dnr - - 2006 Sammanträde 25 april 2006 Tjänsteutlåtande 7 april 2006 1 (4) Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Strokevård

Nationell utvärdering 2011 Strokevård Nationell utvärdering 2011 Strokevård Kommunernas insatser Bilaga 4: Enkät till kommuner och stadsdelar Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2007:10 (M och S) och allmänna råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

Ansökan till Socialstyrelsen om stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgen

Ansökan till Socialstyrelsen om stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgen ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖR STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDR EOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1( 6) 2009-03-20 Handläggare: Kjell O Jansson Telefon: 08-508 14 542 Marie Kelpe Telefon: 076-12 20 583 Till

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER Äldreomsorg, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 117 Dnr 2012/100-730, 2012.1036 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 4 Värdegrund för

Läs mer

Uppföljning palliativ vård

Uppföljning palliativ vård Revisionsrapport* Uppföljning palliativ vård Eskilstuna kommun Februari 2008 Kerstin Svensson, certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Uppdraget...3 1.1 Bakgrund...3 1.2

Läs mer

En rapport från Kristdemokraterna Seniorförbundet

En rapport från Kristdemokraterna Seniorförbundet Rapport 2:2008 Om rehabilitering fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt av personer som lämnat det aktiva arbetslivet och nått de seniora åren En rapport från Kristdemokraterna Seniorförbundet December

Läs mer

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar.. Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor

Läs mer

Bild 1. Presentation SVPL-teamet projekt 4 juni

Bild 1. Presentation SVPL-teamet projekt 4 juni Bild 1. Presentation SVPL-teamet projekt 4 juni Vi kommer från Äldreomsorgen i Härryda kommun och jag heter Ann Bergström och arbetar som arbetsterapeut och jag heter Karina Gustafsson och arbetar som

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering Riktlinje Utgåva nr 3 sida 1 (6) Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Särskilt boende Senast reviderad 2008-06-25 Syfte och ansvar Syftet med en samordnad vårdplanering är att den enskilde tillsammans med alla berörda enheter skall

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsenheten

Hälso- och sjukvårdsenheten Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av

Läs mer

Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel.

Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel. Handlingstyp Överenskommelse 1 (7) Rehabilitering Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel. Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre Nationell satsning» Så mycket bättre Ledningsgrupp i länet (SocialKOLA) Samverkansprojekt Kramfors och Sollefteå kommun, Kramfors och Sollefteå primärvård Sollefteå sjukhus Bättre

Läs mer

Rehabenheten. Rehabenhetens kvalitetsgarantier

Rehabenheten. Rehabenhetens kvalitetsgarantier Sid 1 (8) Rehabenheten Rehabenhetens kvalitetsgarantier Rehabenhetens huvudmål mot intern/extern kund är - att erbjuda en god och säker rehabilitering - att bidra till att höja kompetensen hos vårdpersonalen

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för Demensteamet

Uppdragsbeskrivning för Demensteamet Dokumentnamn: Uppdragsbeskrivning för Demensteamet Skapad av: Bodil Evertsson, MAR, Christina Taraldsson, handläggare Beslutad av: Robert Brandt, biträdande förvaltningschef Gäller från: 1 januari 2013

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

Kommunal hälso- och sjukvård Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel

Kommunal hälso- och sjukvård Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel Kommunal hälso- och sjukvård 2012-09-25 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Projekt Hemrehabilitering i Västra länsdelen i Örebro län

Projekt Hemrehabilitering i Västra länsdelen i Örebro län Rapport 2011:01 Projekt Hemrehabilitering i Västra länsdelen i Örebro län Delrapport - utvärdering av personalens synpunkter Februari 2011 Margareta Hansson Susanne Rydén Projekt Hemrehabilitering i Västra

Läs mer

Informationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning

Informationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Augusti 2015 Informationsöverföring och kommunikation med landstinget - uppföljande granskning Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning...

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin

Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin Bakgrund Kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar för alla patienter som bor permanent i särskilda boendeformer eller vistas tillfälligt

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN Utvärdering hösten 2007 Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman Socialnämnden 2008-06-11 Inledning Politikerna i Älvsbyn

Läs mer

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Budgetenhet Äldreomsorg 2012 ENHET/ BUDGETENHET Äldreomsorg TIDSPERIOD 2012 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET GRUNDFAKTA OM ENHETEN Äldreomsorg/hälso- och sjukvård omfattar gemensam verksamhet,

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Innehållsförteckning Sida: 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

Trygga äldre i Norrbotten - ett gemensamt ansvar

Trygga äldre i Norrbotten - ett gemensamt ansvar Trygga äldre i Norrbotten - ett gemensamt ansvar Införande av Trygg hemma 2013-2015 2015-12-15 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Uppdrag 3 1.3 Metod, syfte, mål 4 1.4 Målgrupp/avgränsningar

Läs mer

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Information vård och omsorg

Information vård och omsorg Information vård och omsorg Uppdrag ge äldre och andra i behov av stöd, vård och omsorg, en god omvårdnad och hälso- och sjukvård. förebyggande verksamhet och stöd till anhöriga. varje människa ska få

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun

Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun 1 Denna broschyr har arbetats fram av Birgitta Håkansson, Margareta Olsson, Eleonore Steenari och Ewa Axén Gustavsson, Äldreförvaltningen våren 2004 Layout,

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Verksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen

Verksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen Verksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen Socialnämnden 2006-04-26 2 Verksamhetsplan för hemvården Hästen... 3 Uppdrag... 3 Värdegrund synsätt... 3 Respektfullt bemötande... 3 Engagemang... 3 Flexibilitet...

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Gun Ivesund (s) ordförande Kenneth Isaksson (m) Marta Pettersson (c) Lars-Gunnar Andersson (s) Sandra Brändström (s)

Gun Ivesund (s) ordförande Kenneth Isaksson (m) Marta Pettersson (c) Lars-Gunnar Andersson (s) Sandra Brändström (s) Plats och tid Kommunkontoret 2014-03-10 kl 8.00 11:00 Beslutande Gun Ivesund (s) ordförande Kenneth Isaksson (m) Marta Pettersson (c) Lars-Gunnar Andersson (s) Sandra Brändström (s) Övriga deltagare David

Läs mer

Stimulansmedel inom demensområdet

Stimulansmedel inom demensområdet VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stefan Ivarsson Projektledare Rapport Stimulansmedel 1 (6) Stimulansmedel inom demensområdet Katrineholms kommun 2 (6) Sammanfattning Demens är en av de vanligaste folksjukdomarna

Läs mer

PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Slutrapport för förbättringsarbete

PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Slutrapport för förbättringsarbete PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE Slutrapport för förbättringsarbete Sammanhållen vård och omsorg Härjedalen 2013-10-01 Bakgrund/problembeskrivning

Läs mer

Projektplan STIL-Lindeprojektet 2011-10-01 2013-03-31

Projektplan STIL-Lindeprojektet 2011-10-01 2013-03-31 Vård och Omsorg 1. Bakgrund Projektplan STIL-Lindeprojektet 2011-10-01 2013-03-31 STIL som står för Stärkt kontaktmannaskap, Trygghet, Inflytande, Livskvalitet. STIL- Lindeprojektet har sin utgångspunkt

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

Äldreomsorgsverksamheten

Äldreomsorgsverksamheten Äldreomsorgsverksamheten Lagar Det två viktigaste lagarna som styr vård och omsorg är Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt Socialtjänstlagen (SOL). Hälso- och sjukvårdslagen reglerar all verksamhet inom

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Plan för införandet av lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre i Håbo Kommun

Plan för införandet av lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre i Håbo Kommun TJÄNSTESKRIVELSE 1(6) Socialförvaltningen Förvaltningens stab/kansli Britt-Louise Thorberg, utvecklingsledare 0171-525 56 britt-louise.thorberg@habo.se Plan för införandet av lokala värdighetsgarantier

Läs mer

KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN. Göteborg en stad för alla Rätt kompetens för personens behov inom hälso- och sjukvården

KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN. Göteborg en stad för alla Rätt kompetens för personens behov inom hälso- och sjukvården KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN Göteborg en stad för alla Rätt kompetens för personens behov inom hälso- och sjukvården Personaldata Totalt är cirka 520 sjuksköterskor, 90 sjukgymnaster och 100 arbetsterapeuter

Läs mer

Hemsjukvård 2015 inriktning

Hemsjukvård 2015 inriktning PROMEMORIA Elisabeth Höglund, HSF Gunilla Hjelm-Wahlberg, KSL-kansliet Presidiegruppen Sammanträdesdatum: 2012-06-08 Hemsjukvård 2015 inriktning Presidiegruppen föreslås besluta att godkänna förslaget

Läs mer

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av 2 problem för välfärdens finansiering. Att vi lever längre är inte ett problem, det är en glädjande utveckling. Men samtidigt som andelen äldre ökar blir fler blir den andel som ska stå för välfärdens

Läs mer