Förstärkt rehabilitering Ett teamarbete! Utvärdering av ett stimulansprojekt. Malin Lundström Södra Innerstaden Vård och omsorg 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förstärkt rehabilitering Ett teamarbete! Utvärdering av ett stimulansprojekt. Malin Lundström Södra Innerstaden Vård och omsorg 2008"

Transkript

1 Förstärkt rehabilitering Ett teamarbete! Utvärdering av ett stimulansprojekt Malin Lundström Södra Innerstaden Vård och omsorg 2008

2 En droppe droppad i livets älv Har ingen kraft att flyta själv. Det ställs krav på varenda droppe, Hjälp att hålla den andra oppe. Tage Danielsson Tack till Ett stort tack till Krister Nerman, Petra Björne, Åsa Hallén, Gunnel Cedergren, Karin Forzelius, Anna Hjalmers och Gustav Lindblad samt övriga kollegor på FoU Malmö och i Limhamn-Bunkeflo för förtroendet, synpunkter och stöd i arbetet med utvärderingen. Även ett stort tack till chefer, personal och vårdtagare som har medverkat till materialinsamlingen och på så sätt gjort utvärderingen möjlig.

3 2

4 Förord Hemgång till den egna bostaden efter sjukhusvistelse i samband med sjukdom eller olycka är för äldre ofta förknippad med oro och osäkerhet om den egna förmågan att klara vardagens aktiviteter. Med stöd av statliga stimulansmedel har Malmö stad startat projekt Förstärkt rehabilitering. Projektets målsättning är att: - skapa förutsättningar för en trygg hemgång till eget boende - genom specifik träning i det egna boendet öka vårdtagarens möjlighet till självständighet och hög livskvalitet - stärka rehabkompetensen hos omvårdnadspersonal inom hemtjänsten genom att öronmärka tid för rehabilitering. Genom samarbete med FoU Malmö gavs sjukgymnast Malin Lundström möjlighet att utvärdera projektet. Petra Björne, koordinator på FoU Malmö, har svarat för handledningen av Malin Lundström Jag vill avslutningsvis tacka vård- och omsorgspersonal, vårdtagare och övriga som bidragit med information. Framförallt vill jag tacka Malin Lundström för hennes stora engagemang och arbetsinsats under utvärderingen. Krister Nerman projektledare SDF Södra Innerstaden Malmö stad 3

5 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...5 BAKGRUND...6 HÄLSA OCH LIVSKVALITET...6 ÅLDRANDE OCH FYSISK AKTIVITET...6 VARDAGLIGA AKTIVITETER...7 ÅLDRANDE BEFOLKNINGEN...7 MÅL OCH STYRDOKUMENT FÖR ÄLDREOMSORGEN...8 VÅRD OCH OMSORG - ETT TEAMARBETE...9 REHABILITERANDE FÖRHÅLLNINGSSÄTT...12 PROJEKTET FÖRSTÄRKT REHABILITERING...13 SYFTE...14 METOD...15 FRÅGEFORMULÄR...15 INTERVJU...16 ANALYS...17 ETIK...18 METODDISKUSSION...18 RESULTAT...20 FRÅGEFORMULÄR...20 GENOMFÖRANDE OCH UPPLÄGG AV PROJEKTET...20 VÅRDTAGARNA I PROJEKTET...25 SEKTIONSCHEFERNAS ERFARENHETER...29 INDIVIDUELLA INTERVJUER MED VÅRDTAGARNA...31 TRYGGHET...31 UTFÖRANDE...36 REHABILITERINGEN...38 LIVSKVALITET...40 GRUPPINTERVJUER MED REHAB, UNDERSKÖTERSKOR OCH HEMTJÄNST42 VERKSAMHETSANKNYTNING OCH FÖRVÄNTNINGAR...42 DELAKTIGHET...44 UTFÖRANDE...45 VINSTER MED PROJEKTET...48 FRAMTIDA MÖJLIGHETER...55 DISKUSSION...58 FRAMGÅNG OCH MÅLUPPFYLLELSE...58 INDIVIDANPASSAD VÅRD MED HÖJD KVALITET...58 EN VINNANDE ARBETSMODELL...59 FÖRSTÄRKT HEMTJÄNST...60 UTFÖRANDE...61 MOT SAMMA MÅL...62 FRAMGÅNGSFAKTORER...62 ALLA ÄR VINNARE...64 REFERENSER...65 TABELLER OCH BILAGOR

6 Sammanfattning Regeringen avsatte år 2007 stimulansmedel för att stödja kommuner och landsting i att utveckla vården och omsorgen om äldre med rehabilitering som ett av flera särskilt prioriterade områden. Malmö Stad tilldelades för 2008/2009 stimulansmedel för projektet Förstärkt rehabilitering. Målgruppen för projektet är äldre i ordinärt boende som beviljats hemtjänstinsatser och är i behov av hemrehabilitering och/eller ökad trygghet i samband med hemgång från sjukhus eller annan vårdinrättning. Malmös tio stadsdelar fick med projektet medel att anställa en till två undersköterskor i hemtjänsten för att förstärka insatserna under vårdtagarens första två veckor i hemmet. Undersköterskorna ska ingå i stadsdelarnas team för hemrehabilitering. Projektets mål är att ge vårdtagarna en ökad trygghet, självständighet och livskvalitet och omvårdnadspersonalen en ökad rehabiliteringskompetens samt att utveckla samarbetet mellan stadsdelarnas rehabiliterings- och hemtjänstverksamheter. Syftet med denna utvärdering är att genom intervjuer och frågeformulär beskriva hur stadsdelarna valt att lägga upp och genomföra projektet samt hur gruppen vårdtagare som ingått ser ut. Den syftar också till att få en förståelse för hur inblandade vårdtagare, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, undersköterskor, omvårdnadspersonal i hemtjänsten och arbetsledare har upplevt projektet, samt att urskilja framgångsfaktorer inför fortsatt tillämpning. Projektplanen tolkades olika av stadsdelarna utifrån de olika förutsättningar och behov man haft i verksamheterna. Det som framförallt skiljt sig åt är vilken arbetsmodell man valt, här kallade undersköterske- eller kontaktpersonmodellen, och hur nära man knutit an undersköterskan till rehab och de rehabiliterande uppgifterna. Undersköterskemodellen, där både omvårdnad och rehabilitering ingått i arbetsuppgifterna, är den arbetsform som fullt ut gett ett helhetsgrepp kring vårdtagaren samt den kontinuitet och tid som ska säkras enligt projektplanen. Denna modell har visat sig vara ett vinnande koncept som bidragit till uppfyllelse av projektets samtliga mål och en förbättrad arbetsmiljö för all involverad personal och rekommenderas därför för framtida tillämpning utifrån de formulerade framgångsfaktorerna. Erfarenheterna från projektarbetet är att vårdtagarna alltigenom är mycket nöjda och upplever att de fått vård av god kvalitet. De har med insatserna känt sig trygga och ökat sin självständighet och livskvalitet. Personalen anser att projektet gett dem rätt förutsättningar att utföra ett gott arbete och vårdkedjan har fungerat fullt ut. Kanalerna för samverkan mellan verksamheterna och förståelsen för varandras roller har stärkts. Det rehabiliterande förhållningssättet är i högre grad närvarande i arbetet för hemtjänsten och för undersköterskan i synnerhet. Samtliga projektmål bedöms vara infriade. Utöver dessa har projektet bidragit till en bättre arbetsmiljö för alla personalgrupper, att nyttjandet av korttidsboende och hemtjänst minskat samt till ett ökat kvarboende i det egna hemmet. Med de vinster som projektet påvisat måste en vidare satsning ses som en mycket god investering för framtiden. Förhoppningen är att med utvärderingen stimulera och inspirera Malmö Stad och andra kommuner till att göra rehabiliteringen för hemmaboende äldre mer effektiv och tillfredställande för alla inblandade. 5

7 Bakgrund Hälsa och livskvalitet Begreppet hälsa är svårdefinierat men de flesta är eniga om att det inbegriper välbefinnande och förmåga till handling, fysiskt, psykiskt och socialt. WHO (1986) har utvecklat definitionen på hälsa från fullständigt fysiskt, socialt och psykiskt välbefinnande till att hälsa ses som en resurs i vardagslivet, inte målet med livet. Hälsa är ett positivt koncept som betonar sociala och individuella resurser såväl som fysisk förmåga (s 1). En individ kan ha flera sjukdomar men ändå uppleva sin hälsa som god vilket beror på hur sjukdomen påverkar förmågan till handling, att realisera sina mål och klara de vardagliga sysslorna. Vi tenderar att jämföra oss med våra jämnåriga vilket gör att hälsa kan sägas vara åldersanpassad (WHO 1998). Statens folkhälsoinstitut (Berleen 2003) sammanfattar i en forskningsöversikt upplevd god hälsa till fyra viktiga samverkande faktorer. Dessa är fysisk aktivitet, goda matvanor, sociala relationer och upplevelsen av ett meningsfullt liv. Livskvalitet är ett närbesläktat begrepp och liksom hälsa komplext och tvärvetenskapligt med olika komponenter. Hur vi upplever vår livskvalitet påverkas av vår hälsa, intellekt, sociala samvaro, ekonomi, livsmening och den kultur vi lever i. Livskvalitet kan förenklat sägas vara den subjektivt upplevda känslan av vår sammantagna interna och externa verklighet (Xavier et al 2003). Livskvalitet kan på olika sätt mätas. Olika studier, bland annat en studie i Skåne (Borglin et al. 2005), stödjer sambandet mellan en hög grad av självständighet, ett gott socialt stöd och en god hälsa som prediktorer för hög livskvalitet. Omvänt är hög ålder, en sämre skattad hälsa, ett lågt socialt stöd, en låg känsla av sammanhang, låg fysisk aktivitetsnivå, övervikt och ett stort hjälpbehov prediktorer för låg livskvalitet (Borglin et al 2005, Hellström & Hallberg 2000, Yeh & Liu 2003, Borowiak & Kostka 2004). Nedsatt funktionell rörlighet, styrka och balans samt en rädsla för att falla har i en turkisk studie (Ozcan et al 2005) också visat sig korrelera med en lägre skattad livskvalitet. Om personalen trivs på sitt arbete skattar de äldre ofta sin livskvalitet högre då arbetsklimatet speglar av sig på omvårdnaden (Hellström et al 2004). En meningsfull (delaktighet), begriplig (förståelse) och hanterbar (förmåga) tillvaro ger individen en känsla av sammanhang som av sociologen Aron Antonovsky (2002) anses avgörande för vår hälsa och motståndskraft för livets påfrestningar. Betydelsen av rekreation, miljö och social samvaro har under senare år uppmärksammats och setts ge en rad positiva effekter. Individen blir mer fysiskt aktiv, ökar sitt sociala stöd och äter bättre (Thille & Wramner 2000). Åldrande och fysisk aktivitet Det naturliga åldrandet är en långsam och dynamisk process som påverkas av vårt genetiska arv och vår sociala och fysiska miljö. Även vår livsstil har stor betydelse för vår hälsa. Inaktivitet och understimulering anses vara orsaken till många av de ålderstecken som visar sig på äldre dagar. Det finns i forskningen fastställda samband mellan låg fysisk aktivitet och ökad dödlighet samt en rad sjukdomar som sjukdomar i rörelseorganen, högt blodtryck, diabetes, cancer, fetma, depression och ångest (WHO 1998, Berleen 2003, Thille & Wramner 2000, Statens folkhälsoinstitut 2006). Fysisk inaktivitet är den riskfaktor som ger mest förlorade år i förtidig död och 6

8 funktionsnedsättning. Då många åldersförändringar beror på inaktivitet är det också möjligt att påverka dem. Vi rör oss naturligt mindre när vi blir äldre. Det är väl känt att kroppens funktioner måste användas för att de inte ska tillbakabildas och att det aldrig är för sent att börja träna. Forskningen visar att även äldre kan göra stora framsteg av fysisk träning (Thille & Wramner 2000). Fysisk aktivitet, även i mindre skala, har visat sig ge förbättrad funktion, hälsa, livskvalitet med minskade sjukvårdskostnader för både individen och samhället (WHO 1998). Med rörelse ökar aptiten och förutsättningarna att få i sig viktiga näringsvärden som anses extra viktiga då den äldre naturligt har ett mindre energibehov (Thille & Wramner 2000). Vanlig gång anses vara den bästa träningen för äldre och ge en mängd positiva effekter för kroppen (WHO 1998). Även vanliga dagliga hushållsaktiviteter erbjuder träning av värde då de ger samma hjärtfrekvens som en promenad (Thille & Wramner 2000). Rekommendationen är 30 minuter måttlig aktivitet per dag och då duger vardagsaktiviteter gott (Statens folkhälsoinstitut 2006). Thille och Wramner (2000) konstaterar därför i sin forskningsöversikt, Liv till åren, att För sköra personer kan vanligt hushållarbete ge den träningseffekt som hindrar att de blir beroende av personlig hjälp. Äldre personer bör således uppmuntras att göra så mycket som möjligt själva (s 96). Vardagliga aktiviteter Forskningen kring åldrande har de senaste årtiondena förstått att den funktionella förmågan har stor betydelse för hälsan. Funktionsförmågan är central i hur vi klarar att hantera det dagliga livets aktiviteter (ADL) vilket i sin tur påverkar vår upplevda hälsa och livskvalitet (WHO 1998). Funktionsnedsatta personer upplever oftare att de har en sämre hälsa än de utan (Arnhof 2008). Att kunna klara av de dagliga sysslorna är en förutsättning för att kunna bo kvar hemma. Aktiviteter i det dagliga livet delas vanligen upp i två grupper, personliga (P-ADL) och instrumentella (I-ADL). Exempel på P- ADL aktiviteter är att klä på sig, sköta sin hygien, äta och klara toalettbesök. I-ADL aktiviteter kan vara att städa, tvätta, handla och transportera sig. Funktionsförmågor som kan behövas för att utföra aktiviteterna är fysiskt styrka, rörlighet, balans samt kognitiva färdigheter och motivation. Den äldre människans episodiska minne försämras som en del av det naturliga åldrandet. Stresskänsligheten ökar och det mentala tempot blir långsammare. Uppmärksamhetsförmåga begränsas och känsligheten för störande brus runtomkring oss ökar. En ökad trötthet är också normal och ger ett behov av mer regelbunden vila och aktiviteter tar längre tid att utföra. En äldre person är därför i behov av mer tid, en lugn miljö och enkla, riktade instruktioner för att kompensera för detta (Thille & Wramner 2000). Detta är viktigt att tänka på när man ska stödja en äldre person i utförandet av ADL. Åldrande befolkningen Det är känt att andelen äldre i Sverige ökar. Idag är ca 17 procent av befolkningen 65 år eller äldre vilket beräknas öka till 28 procent fram till år 2050 (SCB 2006). Allmänt delar man in de äldre i två grupper, de yngre äldre år och de äldre äldre > 80 år (Äldrecentrum 2001). Det är framför allt gruppen yngre äldre som idag ökar medan gruppen äldre äldre beräknas stiga kraftigt i slutet av 2010-talet (SCB 2006). 7

9 Sverige är ett av länderna med högst medellivslängd i världen (SCB 2008), i år beräknad till 75 år för kvinnor och 72 år för män (WHO 2008). Den medicinska utvecklingen gör att vi lever längre trots sjukdom och de äldre får då allt mer sammansatta behov (Socialstyrelsen 2008). Vi kommer att få allt fler multisjuka äldre vilket av Äldrecentrum i Stockholm (Gurner & Thorslund 2001) definieras som vårdtagare (vt) över 75 år med tre eller fler sjukdomsdiagnoser från olika sjukdomsgrupper, som vårdats på sjukhus vid tre eller fler tillfällen under ett år. Till bilden hör också nedsatt rörlighet och ork samt ett behov av rehabiliterande insatser under längre tid. Dessa personer anses ha en skör livssituation som snabbt kan svikta och deras behov av vård, omsorgs- och rehabiliteringsinsatser måste omprövas regelbundet. Den svenska hälso- och sjukvården har de senaste årtiondena genomgått stora förändringar. Behovet av sjukvård ökar med stigande ålder (SCB 2006) men samtidigt har vårdtiden på sjukhusen kortats vilket föranlett nära en halvering av antalet vårdplatser (Socialstyrelsen 2008, Szebehely 2000). Detta gör att behovet av vård, rehabilitering och omsorg ofta fortfarande är stort vid utskrivningen till kommunen (Gurner & Thorslund 2001, Szebehely 2000). Detta utmanar både anhöriga, sjukvården och äldreomsorgen då man parallellt sett en utveckling av en mer restriktiv hjälptilldelning (Gurner & Thorslund 2001) och en minskning av personalstyrkan i äldreomsorgen (Szebehely 2000). Antalet platser på särskilt boende (SÄBO) minskar vilket i många kommuner även lett till en ansträngd korttidsvård med många som väntar på en boendeplacering (Socialstyrelsen 2008). Mål och styrdokument för äldreomsorgen Enligt Världshälsoorganisationen (WHO 2002) är det ansett som en rättighet att få tillgång och stöd till ett aktivt åldrande. Deltagande, hälsa och trygghet betonas särskilt i denna internationella policy. Målen med den nationella äldrepolitiken (Malmö Stad 2004) utgår från detta när de formulerar att äldre ska kunna leva ett aktivt och oberoende liv och känna trygghet. Det ska vara möjligt att bo kvar i sin bostad så länge man önskar och man ska kunna lita på att vården och omsorgen håller en god kvalitet. Malmö Stad beskriver i sin tur olika kvalitetsmål i äldreomsorgsplanen för kommunen. Äldreomsorgen ska, bland mycket annat, utgå från ett helhetsperspektiv kring varje individ, och kontinuitet och stabila kontakter i hemtjänsten är viktigt för att ge trygghet i det egna boendet. Svensk äldrepolitik har under lång tid haft som mål att man som gammal ska kunna bo kvar i sin bostad och leva ett självständigt liv så länge som möjligt (Larsson 2007). Antalet personer som bor kvar i sitt eget boende har ökat (Socialstyrelsen 2007b). För att underlätta den så kallade kvarboendeprincipen, stöttar samhället med insatser i form av t ex. hemtjänst, hemsjukvård, rehabilitering, anhörigstöd, bostadsanpassningar och hjälpmedel (Larsson 2007). Insatser i ordinärt boende regleras av olika lagar som stiftats av riksdagen. Dessa lagar är utgångspunkten för äldreomsorgen. Den nationella handlingsplanen och Socialstyrelsens regler är andra styr- och vägledningsdokument på nationell nivå vilka nämnts ovan. De lagar av störst relevans för arbetet är: Socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Lagen innebär vissa rättigheter för den som är i behov av hjälp och stöd att få behoven tillgodosedda med lämpliga insatser. Lagen har sin 8

10 utgångspunkt i respekten för individens självbestämmande och integritet och att insatserna ska stimulera till att frigöra den enskildas egna resurser. För insatser riktade mot äldre personer stadgas att de ska verka för möjligheten att bo och leva självständigt under trygga förhållanden och för en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap. Biståndshandläggare och hemtjänsten arbetar utifrån denna lag. Hälso- och sjukvårdslagen,(1982:763), HSL. Lagen anger olika krav som ska uppfyllas av hälso- och sjukvården. Målet är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska vara av god kvalitet, tillgodose vårdtagarens behov av trygghet, förebygga ohälsa och bygga på vårdtagarens självbestämmande och delaktighet. Vård och omsorg - ett teamarbete Ädelreformen som trädde i kraft 1992 innebar att det samlade ansvaret för vård och service för äldre övergick till kommunerna (Sjölenius 1992). Vård och omsorg till de äldre omfattas av hemtjänst och hemsjukvård inklusive rehabilitering vilka regleras av SoL och HSL. Fler vårdtagare beviljas idag hemtjänst och har kontakt med hemsjukvården (Socialstyrelsen 2008). Enligt Socialstyrelsen (Socialstyrelsen statistik 2007) hade 23 procent av gruppen äldre äldre behov av insatser från hemtjänsten under Anhöriga bistår med en stor del av vården i hemmet och anses väga upp för den minskning man sett av äldre med mindre insatser samtidigt som äldre med större insatser ökat (Gurner & Thorslund 2001, Socialstyrelsen 2004 & 2007b). Utvecklingen ovan och resultatet av dessa förändringar ställer sammantaget allt större krav på vården som erbjuds i det egna hemmet. Personalen behöver en bred kompetens för de skiftande diagnoser och behov de möter och det krävs en helhetssyn och god samverkan mellan olika professioner och vårdgivare för att kunna bedriva vård med god kvalitet (Hjalmarsson 2002). De olika professionerna inom vård och omsorg i Malmö Stad samverkar genom utarbetat teamarbete för en helhetssyn på vårdtagarens situation. Inom geriatriken är det vanligast med interdisciplinära team bestående av olika yrkesgrupper som regelbundet samlas för gemensam planering och målsättning med vårdtagarens rehabiliteringsprocess och medverkan i fokus (SBU 2003). I kommunens team riktade mot det ordinära boendet ingår vanligen biståndshandläggare (bisth.), arbetsterapeut (at), sjukgymnast (sjg), distriktssköterska (dsk) och omvårdnadspersonal från hemtjänsten. Myndighet och hemtjänst (SoL) Den sociala hemtjänsten (SHT) tillhandahåller, utifrån biståndsbeslut, service och omvårdnadsinsatser i den äldres egna hem. Verksamhet står för den mest omfattande servicen till de äldre i äldreomsorgen (Szebehely 2000). Alla personer som inte själva kan få sina behov tillgodosedda har rätt till bistånd. Över 9000 äldre har i Malmö hjälp från äldreomsorgen varav ca 7000 bor i ordinärt boende och tar emot hemtjänst (Malmö Stad 2007a). På förvaltningsnivå har man i Malmö Stad delat upp verksamheten i en beställardel - myndigheten och en utförardel - produktionen som ges i form av kommunal eller 9

11 privat hemtjänst. Efter ansökan och samordnad vårdplanering (SVPL) i hemmet eller på vårdinrättning handlägger och beviljar myndighetsansvarig biståndshandläggare insatser till vårdtagaren. Ofta ligger en samlad bedömning av hela teamet till grund för detta bistånd och innehållet bestämmer vilken nivå, 0, 1, 2, 3 eller 4, som biståndet hamnar på (se tabell 1). Utifrån dessa nivåer utgår sedan ersättning till respektive hemtjänstgrupp som utför insatserna. Service och personlig omvårdnad/biståndsnivå Larm Bäddning Dusch På/avklädning Diskning Personlig Husdjur hygien Inköp Läkarbesök Matdistribution Post/bankärenden Promenader Sophantering Städ Tvätt Tömning av toalett Byte inkontinenshjälpmedel Förflyttning Äta Toalettbesök Tabell 1. Service och personlig omvårdnad som ingår i de olika biståndsnivåerna enlig SoL. Källa: Myndighetschef Limhamn-Bunkeflo SDF, Malmö Stad. Via e-post, 19 december Biståndsbedömningen är särskiljd från utförarna av omsorgen. Det kan enligt flera forskare finnas svårigheter att hålla en helhetssyn på vårdtagarna med denna modell och omvårdnadspersonalen kan uppleva att deras inflytande över besluten och deras kunskap om vårdtagaren ej tas tillvara (Hjalmarsson 2002, Szebehely 2000). Arbetsförhållanden och kvalitet Mötet är avgörande för goda relationer med vårdtagarna vilket av personalen själv anses vara det viktigaste för tillfredställelsen i arbetet. De viktigaste förutsättningarna för att få till goda relationer och en god kvalitet i arbetet är enligt forskningen kontinuitet i relationerna, tid för och handlingsutrymme i arbetet. Samtidigt har traditionen i hemtjänsten gått från personlig relation mot ett mer kollektivt ansvar för vårdtagarna (Szebehely 2000). Marta Szebehely (1995) menar att den allra bästa kvaliteten fås om personalen har möjlighet att specialisera sig mot en viss målgrupp och samtidigt behålla bredden i uppgifterna. Då minskar fysiska besvär och kontakten och kompetensen kring vårdtagaren fördjupas. Kontaktmannaskapet, när man som personal har huvudansvar för en vårdtagare, anses öka personalens inflytande och känsla av delaktighet (Astvik 2003). En namngiven kontaktperson (kp) ska enligt Malmös äldreomsorgsplan finnas för varje vårdtagare liksom en god personkontinuitet i insatserna (Malmö Stad 2004). I en rapport från Socialstyrelsen (Socialstyrelsen 2005) anger vårdtagarna också kontinuitet och tid, tillsammans med att hjälpbehovet tillgodoses, som de viktigaste för en upplevd god vårdkvalitet. Flera studier visar att vårdtagarna är nöjda med den hjälp de får men inte lika nöjda med villkoren (Astvik 2003, Szebehely 2000, Gurner och 10

12 Thorslund 2001, Ekvall 2003). I olika intervjuer med äldre vårdberoende önskas enigt att man ska kunna påverka hjälpinnehållet, få hjälp av kunniga personer man känner och har förtroende för, som kommer när överenskommet och utför arbetet i lugnt tempo (Hjalmarsson 2002). Dessa faktorer stämmer väl överens med WHO:s definition av trygghet: Den subjektiva upplevelsen av att känna kontroll över en situation och tillit till andra människor man möter. Personaltätheten har minskat i hemtjänsten vilket gjort att fler vårdtagare ska få hjälp på allt mindre personal (Szebehely 2000). När gruppen gemensamt ansvarar för vårdtagarna tenderar hjälptiderna att variera och påverkas av, inte bara uppgiften i biståndet, utan också av personaltillgången för dagen och andras hjälpbehov inom det geografiska område man tillhör. Detta minskar handlingsfriheten och det blir ont om tid för personalen hos vårdtagarna (Szebehely 2000). Med den ökade stressen i arbetet har man sett att personalen fokuserar på det man upplever som det viktigaste och rehabilitering och sociala insatser tenderar att bli bortprioriterade (Socialstyrelsen 2007). Det finns alltså samband mellan personalens arbetsvillkor och kvaliteten i arbetet som utförs (Hjalmarsson 2002). Hur mötet utfaller avgör omsorgens kvalitet och hur personalen upplever arbetskvaliteten i form av tillfredställelse och stress. Rehabilitering i ordinärt boende (HSL) Den kommunala hälso- och sjukvården omfattar hemsjukvård, rehabilitering (rehab) och hjälpmedel till dem som bor i SÄBO eller ordinärt boende, som inte själv eller med assistans kan ta sig till primärvården. I slutet av förra året hade ca 7000 personer insatser från hemsjukvård och rehabiliteringsverksamheten i Malmö (Malmö Stad 2007a). Rehabilitering är sedan länge ett av flera prioriterade områden som lyfts fram i kommunerna som ett led i att möta befolkningsutvecklingen och för att äldre ska kunna leva ett så aktivt och självständigt liv som möjligt (Socialstyrelsen, 1997). Som beskrivet har rehabiliteringsbehovet allt mer förskjutits till och ökat i det ordinära boendet. Rehabiliteringsansvaret i kommunens hemsjukvård delas formellt sett av legitimerade arbetsterapeuter och sjukgymnaster (rehabpersonal). Arbetsterapeuten bedömer och tränar förmågan att klara aktiviteter i det dagliga livet (ADL) t ex. personlig hygien, påklädning och förflyttning. Sjukgymnasten bedömer och tränar för att bibehålla/förbättra funktionsförmågan t ex. styrka, balans, rörlighet och förflyttning. Tillsammans bedöms behov av tekniska hjälpmedel och bostadsanpassning (BAP) för att göra hemmiljön mer tillgänglig och anpassad utifrån aktuellt funktionshinder. En stor del av rehabpersonalens arbete utgörs också av handledning av annan personal. Rehabiliteringsinsatserna som utförs av arbetsterapeut och sjukgymnast kallas ofta specifik rehabilitering och den som utförs av omvårdnadspersonalen vardags- eller allmän rehabilitering. Den specifika rehabiliteringen lyder under HSL och kan delegeras omvårdnadspersonalen (Malmö Stad 2007). Begreppet rehabilitering är ett samlingsnamn för alla insatser som syftar till att återföra individen till det tillstånd som rådde före skada, sjukdom eller kris förändrade livssituationen, och till att skapa goda villkor för ett aktivt, självständigt och deltagande liv i samhället. Det är komplext och inbegriper både fysiska, psykiska och sociala faktorer varför insatser från olika kompetensområden och verksamheter måste samordnas. Träningen är målinriktad och sker utifrån vårdtagarens möjligheter och 11

13 motivation och den kan förbättra, bibehålla eller kompensera funktions- eller aktivitetsförmåga (Socialstyrelsen 2007a, SBU 2003). Rehabiliteringen syftar till att genom kunskap, färdigheter och strategier balansera individens förmåga, dennes villkor/mål och miljön för att ge individen kontroll över sitt dagliga liv och hälsa (Thille & Wramner 2000). För att rehabiliteringen ska lyckas är det viktigt att den sätts in tidigt och att vårdtagaren är motiverad och aktivt deltar. Att nå fram till och få vårdtagaren se betydelsen av träningen i sin egen verklighet är en viktig pusselbit. Om träningen uteblir eller dröjer är risken stor att vårdtagaren mister sina färdigheter och sitt självförtroende att utföra aktiviteter i vardagen (Socialstyrelsen 2001). Detta påverkar hälsa och livskvalitet negativt (Socialstyrelsen 2001, Thille & Wramner 2000). Hemrehabilitering (hemrehab) kallas den rehabilitering som bedrivs i vårdtagarens ordinära boende där man i team arbetar utifrån bestämda rutiner, kriterier, mål och utvärderingsformer. I hemmet utgår träningen ifrån de förutsättningar, möjligheter och utmaningar som finns i hemmiljön vilket underlättar målformuleringen och gör träningen mer konkret och motiverad för vårdtagaren. Det har med framgång satsats på och utvecklats hemrehabteam i flera kommuner i landet liksom i Malmö (Karlsson 2006). Med ett rehabiliterande förhållningssätt i arbetet tyder resultaten i dessa projekt på att hemtjänstinsatserna kan minska, vårdtagarnas självständighet och livskvalitet öka, arbetsmiljön för personalen förbättras och kostnader besparas kommunerna (Socialstyrelsen 2007b). I Östersund såg man även att omvårdnadspersonalens yrkesroller och kompetens stärktes genom handledning från rehabpersonalen (Lindberg & Mårtensson 1997). Rehabiliterande förhållningssätt Allt som sker under dygnet har betydelse för rehabiliteringsprocessen. Träningen måste integreras i vårdtagarens vardag och vävas in i de vardagliga aktiviteterna när det går och alla personer som arbetar runt vårdtagaren måste ha ett rehabiliterande förhållningssätt. Då det rehabiliterande förhållningssättet måste genomsyra vårdtagarens hela vardag är rehabiliteringen ett delat ansvar och rehabpersonalen är direkt beroende av omvårdnadspersonalens aktiva deltagande och kompetens för att den ska lyckas (Socialstyrelsen 2001). Omvårdnadspersonalen har därför en avgörande och mycket viktig roll i vårdtagarens rehabiliteringsprocess. De ska kunna avgöra när rehab ska tillkallas, klara att utföra enklare rehabinsatser och arbeta enligt ett rehabiliterande förhållningssätt (Socialstyrelsen 2000). Hela verksamheten anses behöva genomsyras av denna värdegrund och alla i organisationen måste ta sitt ansvar för att det ska fungera (Andersson 2006). I Malmös äldreomsorgsplan tydliggör man att all verksamhet ska bygga på principen hjälp till självhjälp, vilket innebär att den enskildes resurser skall stimuleras och tillvaratas (Malmö Stad 2004, s 14). När man planerar och utför sitt arbete på ett sådant sätt har man intagit ett rehabiliterande förhållningssätt. Ett rehabiliterande synsätt är den attitydförändring som går från att hjälpa individen till att skapa förutsättningar för självständighet (Malmö Stad 2007). Det har i studier visat sig att omvårdnadspersonalen många gånger har bristfällig kunskap och/eller begränsade möjligheter i sin arbetssituation att arbeta utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt även om viljan ofta finns. Bristande resurser i form av 12

14 tid och kontinuitet och fokus på det bistånd som ska utföras tenderar att omvårdnadspersonalen istället hjälper vårdtagaren med tanken att spara tid, vara snäll och få biståndet ordentligt utfört (Socialstyrelsen 2001, 2005 & 2007b). Denna övervård passiviserar och gör istället vårdtagaren mer hjälpberoende och underminerar samtidigt dess integritet och självkänsla (Andersson 2006). För arbetet med hemrehabilitering och rehabiliterande förhållningssätt ska fungera för omvårdnadspersonalen understryker forskningen en väl fungerande och deltagande arbetsledning, information, handledning, utbildning, tillräcklig bemanning och kontinuitet som viktiga framgångsfaktorer (Lilja 2001, Månsson et al. 2006). Klara riktlinjer för arbetet, fungerande teamarbete med gemensam värdegrund anses också som viktigt i flera studier (Socialstyrelsen 2007b). Omvårdnadspersonalen möter i arbetet vårdtagare med brett skiftande diagnoser och behov, samt kan behöva utföra sjukvårdande HSL-uppgifter som delegerats dem. Detta ställer stora krav på personalens kompetens. Rätt kunskap både hos närstående och personal är viktig för att se och förstå vårdtagarens behov av rehabilitering (Astvik 2003, Lilja 2001, Socialstyrelsen 2001). Kompetensstegen är en treårig nationell satsning på kvalitets- och kompetensutveckling inom äldreomsorgen som under de senaste åren gett omvårdnadspersonalen i Malmö möjlighet till ny kunskap inom flera prioriterade områden. Rehabilitering är ett av dessa och personalen har utbildats i praktisk rehabilitering och i det rehabiliterande förhållningssätt. Genom detta verkar Malmö för att stärka den gemensamma värdegrunden i det rehabiliterande förhållningssättet, öka kunskaperna och medvetenheten om vilken roll vi alla spelar i rehabiliteringen och vilken betydelse detta har för vårdagarnas hälsa, självständighet, trygghet och livskvalitet (Malmö Stad 2007, Socialstyrelsen 2001). Projektet Förstärkt rehabilitering Regeringen avsatte år 2007 stimulansmedel för att stödja kommuner och landsting i att utveckla vården och omsorgen om äldre kvinnor och män. Regeringen har formulerat flera prioriterade områden för användning av dessa medel varav rehabilitering är ett sådant (Socialdep. 2007). Detta sammanfaller med de särskilt prioriterade områden som Malmö Stad valt att lyfta fram i sin äldreomsorgsplan (Malmö Stad 2004). Syftet ska vara att utveckla samverkan i planering, uppbyggnad och genomförande av den rehabiliterande verksamheten mellan olika huvudmän och utförare och att utveckla det rehabiliterande förhållningssättet för omsorgspersonalen (Socialdep. 2007). Regeringen har valt att fullfölja satsningen under år Uppdraget att för Malmö Stad ta fram en projektbeskrivning som passade in under rehabiliteringsområdet föll på Krister Nerman, sektionschef för rehabverksamheten i Södra Innerstaden. Han gjorde detta med bakgrund av den egna verksamheten. Han säger följande om bakgrunden till sin projektidé: Malmö Stad har via två utbildningar inom Kompetensstegen stärkt rehabiliteringskompetensen hos omvårdnadspersonalen. Detta är gott och väl, men nya kunskaper riskerar att falla i glömska om man samtidigt inte skapar organisatoriska förutsättningar där kunskaperna kan tillämpas. I Förstärkt rehabilitering utgör undersköterskan en konkret bro mellan rehab och hemtjänsten. Genom att stå med ett ben i vardera organisationen kan undersköterskan på ett enkelt sätt översätta patientens behov av vardagsrehabilitering och stöd till kollegorna i hemtjänsten. Målgrupp Målgruppen för projektet är äldre personer som: 13

15 - bor i ordinärt boende i Malmö Stad. - varit inlagda på sjukhus eller annan vårdinrättning och planeras för återgång till sitt ordinära boende. - vid SVPL beviljats eller redan har bistånd för insatser från den sociala hemtjänsten enligt SoL. - har ett rehabiliteringsbehov och då uppfyller kriterierna för hemrehabilitering och/eller uttrycker en känsla av otrygghet inför hemgången. Projektplan Hemtjänsten i samtliga tio SDF i Malmö Stad tilldelades vardera medel för att anställa en till två undersköterskor. Dessa ska tillsammans med respektive stadsdels rehaborganisation ingå i ett hemrehabteam. Organisatoriskt ska de tillhöra hemtjänsten men förfogas tidsmässigt av rehab. Det förstärkta hemrehabteamet har under 14 dagar, måndag till fredag dagtid, ett totalansvar för vårdtagarens SoL- och rehabinsatser enligt HSL. Övrig tid ansvarar ordinarie hemtjänstgrupp för SoL-insatserna. Rehabiliteringen planeras utifrån den rehabplan som upprättats på vårdplaneringen och de eventuellt nya mål som vårdtagaren formulerat vid hemgången. Undersköterskans hjälp till vårdtagaren med insatserna anpassas till dessa träningsmål. I slutet av 14- dagarsperioden utvärderas rehabmålen och biståendet enlig SoL omprövas. Överrapportering (överrapp.) till ordinarie hemtjänstgrupp sker kontinuerligt samt grundligt vid avslut för ett fortsatt arbete att stärka vårdtagarens aktivitets- och funktionsnivå. Vid behov fortsätter den hemrehabilitering som påbörjats. Cheferna för rehabiliteringsverksamheterna ansvarade för tolkning och implementering av projektplanen i sin SDF. Utförare är arbetsterapeuter, sjukgymnaster och för projektet anställda undersköterskor i samarbete med respektive team, SVPL-team och hemtjänstgrupper inom Vård & Omsorg i Malmö Stad. Se projektplanen i sin helhet för mer information (bilaga 1). Arbetet med projektplanen kom igång i juni 2007 och stadsdelarna tilldelades medel för tilltänkt start i november Vid ett gemensamt möte för alla stadsdelar gick projektledaren ut med information om projektet. De stadsdelar som kommit igång fick här möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter och svara på frågor. Samtliga stadsdelar har påbörjat verksamheten med Förstärkt rehabilitering och projektet väntas fortgå med stöd av stimulansmedel till slutet av Syfte Utvärdering av projektet Förstärkt rehabilitering syftar till att: Kartlägga och beskriva hur man i Malmö Stads tio stadsdelar valt att lägga upp och genomföra projektet utifrån den delgivna projektplanen samt hur gruppen vårdtagare som ingått ser ut. Få en förståelse för hur inblandade vårdtagare, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, undersköterskor, omvårdnadspersonal i hemtjänsten och arbetsledare har upplevt projektet med följande projektmål i fokus: 14

16 - Vårdtagaren ska känna sig tryggare i samband med och efter hemgång från slutenvård eller korttidsvistelse. De ska tillhandahållas en effektiv och intensiv träning i hemmet och få möjlighet att öka eller bibehålla sin självständighet och livskvalitet i vardagen. - Omvårdnadspersonalen i hemtjänsten ska stärka sin rehabiliteringskompetens och sitt rehabiliterande förhållningssätt i arbetet. - Samarbetet mellan hemtjänst- och rehabverksamheterna ska utvecklas. Med stöd av resultatet ta fram framgångsfaktorer för en rekommendation om på vilket sätt stadsdelarna bör införliva arbetsmetoden i sin verksamhet. Metod Urval Utvärderingen omfattar samtliga tio stadsdelsförvaltningar i Malmö Stad som ingått i projektet. Dessa är Centrum, Fosie, Husie, Hyllie, Kirseberg, Limhamn-Bunkeflo, Oxie, Södra Innerstaden, Rosengård och Västra Innerstaden. Genomförande Rehabcheferna i stadsdelarna informerades om att en utvärdering var på gång av projektledaren vid ett gemensamt möte den 18 april Planeringen av utvärderingen påbörjades i september I inledningsskedet träffade författaren projektledaren för att fastställa syfte och urval samt för synpunkter och godkännande av tilltänkt material. Samtliga delaktiga i projektet informerades i början av oktober via e-post om utvärderingens syfte och metod samt om deras förväntade medverkan. Material Kvalitativ metod har valts för att ge en så heltäckande bild av projektets utfall som möjligt. Strukturerade bakgrundsfrågor i intervjun och i ett av frågeformulären syftar till att beskriva projektets målgrupp vårdtagarna som grupp och informanterna i intervjun, utifrån olika parametrar som exempelvis kön, ålder och boende. Ett par frågeformulär med öppna kvalitativa frågor har använts för att få en bild av hur stadsdelarna valt att lägga upp projektet och hur sektionscheferna upplevt projektets utfall. Semistrukturerade intervjuer, både enskilda och i grupp, har valts för att få en förståelse för hur vårdtagare och personal har upplevt projekttiden. Frågeformulär Urval Samtliga tio stadsdelar i Malmö Stad som ingått i projektet ingick i urvalet. Material Fyra olika frågeformulär konstruerades med olika syften: att ge en överblick över stadsdelarnas organisationsstruktur, att ta reda på hur stadsdelarna valt att lägga upp och genomföra projektet (bilaga 2), få en beskrivning av gruppen vårdtagare som i varje stadsdel ingått i projektet (bilaga 3) och få sektionschefernas bild av hur projektet påverkat personal, vårdtagare och samarbete (bilaga 4). 15

17 Genomförande Information och frågeformulär har via e-post skickats till de sjukgymnaster och arbetsterapeuter som arbetat med projektet (rehabpersonal) och till undersköterskorna anställda i projektet. Begreppet personal kommer fortsättningsvis användas för beskrivning av dessa personalkategorier sammantaget. Information och frågeformulär skickades även till sektionscheferna för rehab. I de fem stadsdelar som ingår i intervjudelen (se nedan) skickades dessa direkt till sektionschefer i hemtjänsten involverade i projektet, medan de skickades till enhetscheferna för hemtjänsten i övriga fem stadsdelar. Frågeformulären skickades ut till inblandad personal och chefer i stadsdelarna tillsammans med övrig information om utvärderingen den tredje oktober via e-post. En fråga i ett frågeformulär omformulerades vilket stadsdelarna informerades om tre dagar senare. Ett svar på varje formulär önskades från varje stadsdel vilket krävde samordning. En påminnelse skickades den fjärde november ut till de stadsdelar som ännu inte inkommit med svar och dessa erhölls strax därefter. Detta innebär att samtliga stadsdelar har besvarat alla tre frågeformulären. Den tionde november skickades ett frågeformulär ut till alla inblandade sektionschefer i rehab- och hemtjänstverksamheterna för att få deras bild av hur projektet påverkat personal, vårdtagare och samarbete. Frågorna skickades till tio rehab- och 13 hemtjänstchefer samt fem enhetschefer för hemtjänsten. Enhetscheferna fanns i de stadsdelar som exkluderats från intervjudelen och de ombads att vidarebefordra formuläret till inblandade sektionschefer i sina stadsdelar då dessa inte med säkerhet kändes till. Ingen påminnelse skickades ut. Åtta rehabchefer av tio (80 %) och åtta sektionschefer av ca 39 (21 %) i hemtjänsten inkom med svar. Intervju Urval Fem stadsdelar valdes av projektansvarig ut för att delta/ingå i intervjuerna. Inkluderade stadsdelar för intervjuer blev SDF Centrum, Hyllie, Kirseberg, Limhamn- Bunkeflo och Rosengård. Begränsningen gjordes av hänsyn till tidsramen för utvärderingen. Två stadsdelar exkluderades då de precis kommit igång med projektarbetet och inte bedömdes ha tillräckligt med erfarenheter. En stadsdel exkluderades då det bedömdes att de gått för långt ifrån projektplanen. Resterande urval gjordes med syfte att få en jämn fördelning mellan små och stora stadsdelar. Målgruppen för intervjuerna var vårdtagare och personal som direkt deltagit i projektet Förstärkt rehabilitering. Urvalet för deltagande i intervju gjordes utifrån kriterierna, att man som: Vårdtagare - uppfyllde kriterierna för projektet. - fullföljt projektets 14 dagar. - var vid hälsa till att medverka i en intervjusituation. Personal - varit verksam i projektet som undersköterska, sjukgymnast eller arbetsterapeut. - i hemtjänsten har varit kontaktperson till vårdtagare i projektet. 16

18 Genomförande Gemensamt för de enskilda intervjuerna med vårdtagarna och gruppintervjuerna med personalen är att samtliga intervjuer genomfördes under oktober månad 2008, förutom ett par intervjuer med vårdtagare som gjordes första veckan i november. Vårdtagarna intervjuades i sitt ordinära boende och personalen på sin respektive arbetsplats. Intervjuerna genomfördes med stöd av olika frågeguider, för vårdtagarna (bilaga 5) och för personalen (bilaga 6, 7). Intervjufrågorna delades för vårdtagarna in under följande rubriker: inför hemgång, trygghet, insatser, utförande, hemtjänst, rehabiliterande förhållningssätt, träning, livskvalitet och framtid. För personalen föll frågorna in under rubrikerna: projektet, rehabiliterande förhållningssätt, rehabiliteringen, vårdtagare/närstående, stöd, samarbete/team, kontaktperson, kunskap, hälsa, organisation och framtid. Alla intervjuer utfördes, spelades in på diktafon och skrevs efteråt ut av författaren. Vårdtagare Urvalet av vårdtagare till intervjuerna gjordes med hjälp av personalen. Vårdtagarna skulle uppfylla kriterierna ovan och bjöds in att medverka i utvärderingen med ett skriftligt informationsbrev (bilaga 8). De tillfrågades därefter muntligen av personalen om de önskade delta. Varje stadsdel inkom sedan med namn på fem vårdtagare vardera. Intervjupersonerna kontaktades då av utvärderaren per telefon för tidbokning. Det skriftliga samtycket (bilaga 9) inhämtades vid intervjutillfället. Urvalet omfattade 25 vårdtagare, fem per inkluderad stadsdel. Tre vårdtagare exkluderades och ersattes av nya utvalda personer efter kontakt med stadsdelarna. Den första vårdtagaren avböjde intervju vid telefonsamtalet då hon inte ville bli inspelad på band liksom den andra som endast kunde tänka sig telefonintervju. Den tredje ville inte skriva på det skriftliga samtycket vid intervjutillfället men kunde ändå tänka sig att delta. En vårdtagare avbröt intervjun halvvägs på egen begäran och räknas därför som ett bortfall. Det slutliga resultatet omfattar därav 24 vårdtagares upplevelser. Fem vårdtagare hade vid intervjutillfället närvaro av make/maka. Samtalen varade mellan 40 minuter och 90 minuter beroende på hur mycket de hade att berätta. Personal Personalen fick skriftlig information om projektet och en formell inbjudan till att delta i intervjun via e-post på arbetet. Rehabpersonalen och undersköterskorna i varje stadsdel bildade varsin grupp för intervju. Undersköterskorna fick själva välja representanter från berörda hemtjänstgrupper enligt kriterierna ovan för att delta i deras gruppintervju. Tider för de olika gruppintervjuerna bokades per telefon. Sammantaget gjordes tio gruppintervjuer. Antalet personer i varje grupp varierade något beroende på stadsdelens upplägg av projektet med två till sex personer från rehab och en till två undersköterskor tillsammans med två till tre representanter från hemtjänsten. En arbetsterapeut saknades i SDF Hyllie på grund av sjukdom. Samtalen varade i drygt två timmar. Analys Det utskrivna intervjumaterialet har bearbetats med genomläsning, gruppering och kategorisering. Efter flera genomläsningar, för att få en övergripande bild av svaren, samlades intervjutexten från aktuella intervjuer under de gemensamma frågor och teman som intervjun berört. Uttryck och meningsbärande enheter grupperades sedan 17

19 utifrån likheter och olikheter vilka sedan utgjort en grund för bildning av olika kategorier. Typiska citat återges ibland i texten för att belysa informanternas svar. De är i resultatet kursiverade och har redigerats marginellt för att öka läsvänligheten utan att påverka andemeningen. Etik I arbetet med utvärderingen har forskningsetiska principer inom humanoria och samhällsvetenskap (Vetenskapsrådet 2001) följts. Detta innebär att intervjupersonerna muntligen och skriftligen informerats om utvärderingens syfte (bilaga 8) och på vilka villkor de deltar, att de lämnat skriftligt samtycke (bilaga 9) och vet om sin rätt att själv bestämma över sin medverkan och att de är avidentifierade i resultatet för att säkerställa att uppgifter om enskilda personer inte lämnas ut. Metoddiskussion Urval Då urvalet av vårdtagare till intervjun gjordes av personalen i projektet kan det inte uteslutas att man kontaktat vårdtagare som man vet har haft en positiv upplevelse av projektet och att det fungerat väl. Deras relation till varandra kan också ha påverkat deras benägenhet att medverka. Då de vårdtagare som intervjuats i tre av stadsdelarna utgjort nästan en tredjedel av det totala antal som ingått i projektet får man ändå anta att det har färgat resultatet i mindre grad. Ungefär en tredjedel av vårdtagarna som intervjuades bedömdes av författaren ha någon form av minnessvårigheter. Några informanter angav detta själva inför intervjun medan det i andra fall blev tydligt under samtalets gång. Detta visade sig främst i svårigheter att erinra sig detaljer kring vårdplanering, hemgång och utförda insatser. Den aktuella situationen i hemmet syntes mer närvarande. Minnessvårigheterna var för de flesta ett symtom på den sjukdom de drabbats av medan det för andra kunde antas vara relaterat till deras ålder. Det ska också nämnas att det för flera vårdtagare var en längre tid sedan de hade sina insatser från projektet. Detta varierade mellan en och elva månader med en övervikt för våren Det finns anledning att anta att detta kan ha påverkat svaren på frågorna under intervjun. I några fall har vårdtagarna fått hjälp genom att ta ställning till alternativa svar på vissa frågor och närstående har tillåtits att stötta ett par av dessa vårdtagare med att minnas vad de upplevt under projekttiden. Att närståendes berättelse stämde överens med gemensamma åsikter och värderingar har i möjligaste mån beaktats. Urvalet får ändå ses som representativt för projektets målgrupp. Undersköterskorna i hemtjänsten har medverkat i urvalet av omsorgspersonal från hemtjänstgrupperna till deltagande i gruppintervjun. Det märktes att dessa personer ofta delade undersköterskans positiva inställning till ett rehabiliterande förhållningssätt i arbetet och stöttade dem i deras nya yrkesroll. Detta speglar kanske inte hela gruppens åsikter men kan ha fått en positiv effekt på intervjun då undersköterskan som ofta var i underläge i antal känt sig fri att uttrycka sina åsikter kring detta. 18

20 Biståndshandläggare och distriktssköterskor har i denna utvärdering exkluderats på grund av tidsaspekten. Det finns all anledning att ta del av deras erfarenheter om ytterligare utvärderingar ska göras i framtiden. Material Frågeformulären har gått ut till samtliga inblandad personal och sektionschefer. Samordning inför ifyllande av formulären har påkallats, men det kan inte uteslutas att de fyllts i av en person utan inbördes samarbete. Svaret kan därför vara vinklat ur ett perspektiv som inte delas av samtliga involverade. Svaren har ändå antagits spegla allas åsikt. Då det ena frågeformuläret är av kvalitativ art med öppen formulering varierar det med vilken detaljrikedom man besvarat frågorna, vilket måste beaktas vid genomläsning. Ett par frågor i frågeformulären borde med facit i hand ha formulerats annorlunda och getts fler möjliga svarsalternativ. Den otydlighet detta gett upphov till och att man inte följt de givna svarsinstruktionerna har föranlett ett bortfall av några stadsdelars svar på ett par frågor. För att kunna svara på flera av frågorna i frågeformuläret om vårdtagarna i projektet har personalen behövt ta hjälp av den information som finns i journalsystemet Origo. Det kan inte uteslutas att denna information kan ha varit otillräcklig eller otydlig för just det man letat efter. Viktigt att känna till när man tittar på resultatet av aktuell biståndsnivå före och efter träningsinsatserna är, att de biståndsnivåer som används för att beräkna den hjälp en vårdtagare har i Malmö Stad sällan illustrerar hur verkligheten ser ut. Hjälpen är inte graderad inom en biståndsnivå, utan kan i verkligheten variera mellan tillsyn, handräckning, muntlig- eller fysisk guidning eller full hjälp. En vårdtagare kan ha gått från full hjälp till tillsyn, vilket är stor vinst i självständighet för individen men sett till biståndsnivå blir denna oförändrad. Ytterligare ett exempel på detta är när man som användare av kateter eller inkontinenshjälpmedel ligger kvar på biståndsnivå fyra fastän man tränat och egentligen är helt självständig i toalettbesök. Genomförande Under intervjun har det hela tiden förtydligats om vi pratar om undersköterskan i projektet, rehab eller hemtjänsten. Men det har ändå varit svårt för en del vårdtagare att separera dessa yrkesgrupper. Det går inte att utesluta att det kan finnas syftningsfel i några vårdtagares svar som varit svåra att se. En nyanserad bild med lika del negativa åsikter kan inte anses skönjas i resultatet vilket kan få en att undra om man som informant varit helt ärlig i sina svar. Förhoppningen måste ändå sägas vara att den positiva bild som framträtt speglar verkligheten och ger en rättvis bild av upplevelsen av projektet. Utvärderingen har sammanställts på kort tid vilket har en påverkan på djupet av analysen av resultatet och diskussionen. Utifrån andra förutsättningar hade ytterligare korsanalyser av resultatet varit av intresse. Med min bakgrund som sjukgymnast i en stadsdel har jag egna erfarenheter och en insyn i fenomenet som studerats. Datainsamling och analys har gjorts med största 19

Förstärkt rehabilitering. Projektplan. Upprättad

Förstärkt rehabilitering. Projektplan. Upprättad Förstärkt rehabilitering Upprättad stärkt rehabilitering20071126.doc Ansvarig: Krister Nerman Förvaltning: Södra Innerstaden stadsdelsförvaltning Enhet: Vård och omsorg för Innehållsförteckning 1. Bakgrund...

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning 1 (6) Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning Version 1 1 2 (6) Inledning Socialförvaltningens verksamheter ska genomsyras av den

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

HEMTJÄNST VÅRD OCH OMSORG

HEMTJÄNST VÅRD OCH OMSORG HEMTJÄNST VÅRD OCH OMSORG Information om Hemtjänst! Verksamheten utgår från att kommunmedborgaren ska erbjudas möjlighet till en fungerande vardag. Verksamheten vänder sig till äldre samt personer med

Läs mer

Rutin för hemrehabilitering

Rutin för hemrehabilitering 1(5) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2008-01 Gäller från och med: 2008-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Anette Björk, Enhetschef

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN Utvärdering hösten 2007 Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman Socialnämnden 2008-06-11 Inledning Politikerna i Älvsbyn

Läs mer

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt Omvårdnadsförvaltningen 2013-12-03 SID 1 (10) Samverkansrutiner för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt SID 2 (10) Detta dokument har tagits fram under 2012 och 2013 av en arbetsgrupp med

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

En rapport från Kristdemokraterna Seniorförbundet

En rapport från Kristdemokraterna Seniorförbundet Rapport 2:2008 Om rehabilitering fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt av personer som lämnat det aktiva arbetslivet och nått de seniora åren En rapport från Kristdemokraterna Seniorförbundet December

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen

Läs mer

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Är TLS ett användbart instrument inom den kommunala omsorgen? Gill Asplin FoUiVäst

Är TLS ett användbart instrument inom den kommunala omsorgen? Gill Asplin FoUiVäst Är TLS ett användbart instrument inom den kommunala omsorgen? Korttidsavdelning, Kompassen Tuvängen, Lerum Reportage i Fourum Rehabchefen och sjukgymnasten hade tidigare hört talats om TLS Intresserad

Läs mer

Prioriteringsordning för AT/SG inom kommunens hemteam

Prioriteringsordning för AT/SG inom kommunens hemteam Prioriteringsordning för AT/SG inom kommunens hemteam Rehabilitering inom Östersunds kommun Vård- och omsorgsnämnden har sedan år 2000, genom utökning av resurser, prioriterat ett rehabiliterande arbetssätt

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsenheten

Hälso- och sjukvårdsenheten Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre Nationell satsning» Så mycket bättre Ledningsgrupp i länet (SocialKOLA) Samverkansprojekt Kramfors och Sollefteå kommun, Kramfors och Sollefteå primärvård Sollefteå sjukhus Bättre

Läs mer

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (3) HSN 2017-0027 Yttrande över motion 2016:43 av Tuva Lund (S)

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Bilaga 3b: Kvalitetsuppföljning LOV Checklista.

Bilaga 3b: Kvalitetsuppföljning LOV Checklista. Bilaga 3b: Kvalitetsuppföljning LOV Checklista. Område Krav Krav Uppföljning Kvalitet/planering och Entreprenören skall ha en årlig uppföljning verksamhetsplan där det beskrivs hur arbetet skall uppfylla

Läs mer

PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering

PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering Titel: PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering Projekt: Stimulansmedel Idnr: Siffor Delprojekt: Samordnad rehabilitering Idnr: 17735 Beställare: Socialtjänsten Håkan Littzell

Läs mer

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för

Läs mer

Område Rehabilitering

Område Rehabilitering Redovisning av avslutade projekt och aktiviteter finansierade av statliga stimulansbidrag för utveckling av vården och omsorgen om äldre personer. Område Rehabilitering KomSam projektet Äldreenheten, Nacka

Läs mer

Ursprunglig ansökan Greta Andersson ansöker om särskilt boende enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen.

Ursprunglig ansökan Greta Andersson ansöker om särskilt boende enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen. EXEMPELUTREDNING UTBILDNING SÄRSKILT BOENDE Läs hela utredningen men det som ligger till grund för genomförandeplanen börjar efter rubriken behov i den dagliga livsföringen. De livsområden som brukaren

Läs mer

Äldrenämndens. inriktningsmål

Äldrenämndens. inriktningsmål Äldrenämndens inriktningsmål Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Sid 3 Verksamhetsidé Sid 4-5 Vision Sid 6 Uppdrag Sid 7 Ekonomi Sid 8 Verksamhet Sid 9-11 Personal/Organisation Sid 12 Inledning

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Hemvården. Kävlinge kommun. e kommun

Hemvården. Kävlinge kommun. e kommun Hemvården Kävlinge kommun e kommun Hemvården - stöd och hjälp när du behöver det Hemvården vänder sig till dig som till följd av ålder, funktionshinder eller sjukdom har svårt att klara din vardag på egen

Läs mer

Hemvård i Åstorp kommun

Hemvård i Åstorp kommun För mer information kontakta: Kommunens biståndshandläggare tel: 042-643 29 / 042-641 35 Hemvården i Åstorp: Samordnare tel: 042-642 43 Områdeschef tel: 042-643 27 Hemvården Kvidinge: Samordnare tel: 0435-201

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK Gäller hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende för personer över

Läs mer

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR

Läs mer

Slutrapport Projekt Lönnen

Slutrapport Projekt Lönnen Slutrapport Projekt Lönnen Hemrehabilitering i Svedala kommun 2007-2010 VÅRD OCH OMSORG Karin Valastig, leg arbetsterapeut Anki Mohlin, leg sjukgymnast Kyoko Wada, leg sjukgymnast 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Äldreomsorgsverksamheten

Äldreomsorgsverksamheten Äldreomsorgsverksamheten Lagar Det två viktigaste lagarna som styr vård och omsorg är Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt Socialtjänstlagen (SOL). Hälso- och sjukvårdslagen reglerar all verksamhet inom

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Uppföljning av Team trygg hemgång

Uppföljning av Team trygg hemgång Uppföljning av Team trygg hemgång Februari - september 2016 Handläggare: Hanna Henningsson Innehåll Bakgrund... 3 Effekter... 3 Inskrivning och vårdplanering... 3 Tillfälliga vistelser och betalningsansvar...

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER Äldreomsorg, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 117 Dnr 2012/100-730, 2012.1036 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 4 Värdegrund för

Läs mer

Stöd & Service. Funktionsstödsförvaltningen

Stöd & Service. Funktionsstödsförvaltningen Stöd & Service Funktionsstödsförvaltningen STÖD OCH SERVICE FRÅN FUNKTIONSSTÖDSFÖRVALTNINGEN Vi vill att denna broschyr ska ge dig en bild av de insatser som Funktionsstödsförvaltnigen kan erbjuda dig

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering.

Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering. Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering. Om du är äldre, långvarigt sjuk eller har funktionshinder kan du få stöd och hjälp i ditt eget hem. Vi på vårdbolaget TioHundra

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet Social omsorg - äldreomsorg Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet Gerontologi Gerontologi vad är det? Gerontologi samhällsvetenskapligt orienterad Geriatrik medicinskt

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Rehabiliterande förhållningssätt i Kumla Kommun. Hilma Workshop MGF

Rehabiliterande förhållningssätt i Kumla Kommun. Hilma Workshop MGF Rehabiliterande förhållningssätt i Kumla Kommun Hur ska man definiera vad som menas med rehabiliterande förhållningssätt = vardagsrehabilitering = allmän rehabilitering? Att stärka personens identitet,

Läs mer

1(11) Egenvård. Styrdokument

1(11) Egenvård. Styrdokument 1(11) Styrdokument 2(11) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-09-08 148 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(11) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Den 1 oktober 2013 inför omsorgsnämnden i Karlshamns kommun

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun 2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4

Läs mer

INFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012

INFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012 1 INFORMATION OM Hemtjänst Hemsjukvård Särskilda boendeformer Rehabilitering Tandvård September 2012 2 HEMTJÄNST Den som av någon anledning har svårt att klara sig själv hemma kan ansöka om hemtjänst.

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Projektplan STIL-Lindeprojektet 2011-10-01 2013-03-31

Projektplan STIL-Lindeprojektet 2011-10-01 2013-03-31 Vård och Omsorg 1. Bakgrund Projektplan STIL-Lindeprojektet 2011-10-01 2013-03-31 STIL som står för Stärkt kontaktmannaskap, Trygghet, Inflytande, Livskvalitet. STIL- Lindeprojektet har sin utgångspunkt

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Hemtjänst. i Kristianstads kommun

Hemtjänst. i Kristianstads kommun Hemtjänst i Kristianstads kommun Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan du läsa om hur det går till att ansöka om stöd och hjälp. Hemtjänst ska ge det stöd som just du behöver för att

Läs mer

ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4.

ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4. ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4. Kommunens äldreomsorg styrs av ramar som utgörs av bland annat socialtjänstlagen, hälsosjukvårdslagen, ekonomiska förutsättningar och politiska mål.

Läs mer

Hemtjänst i Kristianstads kommun. Ditt behov av hjälp avgör. I den här broschyren kan du läsa om hur det går till att ansöka om stöd och hjälp.

Hemtjänst i Kristianstads kommun. Ditt behov av hjälp avgör. I den här broschyren kan du läsa om hur det går till att ansöka om stöd och hjälp. Hemtjänst i Kristianstads kommun Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan du läsa om hur det går till att ansöka om stöd och hjälp. Hemtjänst ska ge det stöd som just du behöver för att

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Höörs Kommuns Socialtjänst Vision Vi är den naturliga kunskapsparten inom samhällsplaneringen. Vi säkerställer en god kvalitet genom en aktiv medborgardialog och

Läs mer

Vägledning vid handläggning av bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) avseende äldreomsorg

Vägledning vid handläggning av bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) avseende äldreomsorg 1(6) STYRDOKUMENT DATUM 2015-03-27 Vägledning vid handläggning av bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) avseende äldreomsorg Definition och syfte med dokumentet Många kommuner har generella riktlinjer

Läs mer

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.

Läs mer

Nyhetsbrev Trygghetsteam

Nyhetsbrev Trygghetsteam Nyhetsbrev Trygghetsteam Utfärdad av: Marie-Louise Pilemalm, Sida 1 av 5 Innehållsförteckning 1 Start av Trygghetsteam... 3 2 Vilka ingår i Trygghetsteamet... 3 3 Bakgrund varför Trygghetsteam... 3 4 Målgrupp...

Läs mer

Värdegrund- förslag till lagändring

Värdegrund- förslag till lagändring Värdegrund- förslag till lagändring 5 kap. 4 Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) Socialnämnden ska verka för

Läs mer

TILLSYN AV UTEVISTELSE INOM ÄLDREOMSORGENS HEMTJÄNST LÄNSSTYRELSEN I VÄRMLANDS LÄN PUBL NR 2008:12

TILLSYN AV UTEVISTELSE INOM ÄLDREOMSORGENS HEMTJÄNST LÄNSSTYRELSEN I VÄRMLANDS LÄN PUBL NR 2008:12 TILLSYN AV UTEVISTELSE INOM ÄLDREOMSORGENS HEMTJÄNST LÄNSSTYRELSEN I VÄRMLANDS LÄN PUBL NR 2008:12 PUBL NR 2008:12 ISSN: 0284-6845 Länsstyrelsen i Värmlands län 651 86 Karlstad 054-19 70 00 lansstyrelsen@s.lst.se

Läs mer

2013-2020. Vård- och omsorgsprogram

2013-2020. Vård- och omsorgsprogram 2013 2020 Vård och omsorgsprogram Antaget av Kommunfullmäktige den 27 mars 2013, 60, Dnr: KS 236/11770 Vård och omsorgsprogram 2013 2020 Båstads kommuns vision: Båstads kommun ska vara det självklara valet

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier

Lokala värdighetsgarantier Lokala värdighetsgarantier Lokala värdighetsgarantier - äldreomsorgens löfte till dig För att du som invånare ska veta vad du kan förvänta dig av oss har vi så kallade värdighetsgarantier för vissa av

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer

Kriterierna gäller från 2012-01-01

Kriterierna gäller från 2012-01-01 Fastställt av Omsorgs- och utbildningsutskottet 2011-10-20 104 Kriterierna gäller från 2012-01-01 Följande kvalitetskriterier för hemtjänst i ordinärt boende i Östra Göinge kommun är antagna av kommunstyrelsens

Läs mer

INFORMATION. Socia(qänsten Övertorned fj(ommun

INFORMATION. Socia(qänsten Övertorned fj(ommun INFORMATION Socia(qänsten Övertorned fj(ommun Telefonnummer och kontaktuppgifter Biståndshandläggare (telefontid 08.00-09.30) Birgitta Emanuelsson (personer födda dag 1-15) 0927-72156 Annica Lahti (personer

Läs mer

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-

Läs mer

Riktlinjer för tillämpningen av 2 kap. 3 SoL och 4 kap. 1 SoL

Riktlinjer för tillämpningen av 2 kap. 3 SoL och 4 kap. 1 SoL Handläggare Datum Ann-Christine Kittel-Olsson 2012-10-15 0480-45 29 04 Riktlinjer för tillämpningen av 2 kap. 3 SoL och 4 kap. 1 SoL Allmänt om riktlinjer Socialtjänstlagen är en ramlag som reglerar kommunens

Läs mer

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering Riktlinje Utgåva nr 3 sida 1 (6) Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald

Läs mer

Verksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen

Verksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen Verksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen Socialnämnden 2006-04-26 2 Verksamhetsplan för hemvården Hästen... 3 Uppdrag... 3 Värdegrund synsätt... 3 Respektfullt bemötande... 3 Engagemang... 3 Flexibilitet...

Läs mer

Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg?

Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Frukostseminarium Äldrecentrum 16 maj 2017 Marta Szebehely, Anneli Stranz & Rebecka Strandell Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Vem ska arbeta

Läs mer

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård 2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Bo hemma. i Kinda kommun

Bo hemma. i Kinda kommun Bo hemma i Kinda kommun Bo hemma i Kinda kommun I den här broschyren kan du läsa om vilket stöd du kan söka från Kinda kommun om du behöver hjälp för att du ska kunna bo hemma vid sjukdom eller hög ålder.

Läs mer

Hemtjänst...1 Inledning...2. Beskrivning av insatsen...2 Beskrivning av målgruppen...2. Krav på insatsen hemtjänst...2

Hemtjänst...1 Inledning...2. Beskrivning av insatsen...2 Beskrivning av målgruppen...2. Krav på insatsen hemtjänst...2 Uppdrag och kvalitetskrav Fastställd av socialnämnden Framtagen av socialförvaltningen Datum 2017-04-20 Ärendenr SON 2017/72 Version [1.0] Innehållsförteckning...1 Inledning...2 Beskrivning av insatsen...2

Läs mer

Riktlinjer boendestöd för vuxna

Riktlinjer boendestöd för vuxna Riktlinjer boendestöd för vuxna Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Riktlinjer antagna av Socialnämnden den 18 december 2012 219 Innehållsförteckning Bakgrund...2 Lagstiftning...2 Målsättning...2

Läs mer