Rehabiliteringsgaranti i Västerbotten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rehabiliteringsgaranti i Västerbotten"

Transkript

1 Rehabiliteringsgaranti i Västerbotten Information och anvisningar Foto: Tommy Henfridsson

2 Innehåll Sid INFORMATION Bakgrund till rehabiliteringsgarantin 2 För vem gäller rehabiliteringsgarantin? 2 Vårdgarantin gäller 2 Behandlingsmetoder 3 Ersättningar nationellt 4 ANVISNINGAR Modell för rehabiliteringsgarantin i Västerbotten 5 Hälsoval Västerbotten 5 Strategier för att öka tillgången 5 Strategier för att öka produktionen 5 Organisation och redovisning 6 Bedömningsteam 7 Kognitiv beteendeterapi (KBT)/ Interpersonell psykoterapi (IPT) 7 Multimodal rehabilitering (MMR) 7 Utbildningar 8 Ekonomisk ersättning 8 Bilagor 1 KBT steg-1 utbildning 2 Hanterings- och redovisningsrutiner KBT 3 Hanterings- och redovisningsrutiner MMR Vid eventuella frågor hänvisas till processledningen för sjukskrivningsprocessen och rehabiliteringsgarantin: ,

3 INFORMATION Bakgrund till rehabiliteringsgarantin Nästan två tredjedelar av alla sjukskrivningar härrör från sjukdomar inom diagnosgrupperna smärta och psykisk ohälsa. Hittills har vården inte kunnat möta dessa patienter i den utsträckning som behövs. Landstingen har därför fått uppdrag från staten att erbjuda dessa målgrupper den bedömning och behandling de har behov av. Regeringen har avsatt 960 miljoner för 2010 för detta ändamål. Utbetalning till landstingen sker centralt efter att behandlingar genomförts och inrapporterats till centrala Försäkringskassan. Syftet med rehabiliteringsgarantin är att patienter ska få snabbare och bättre tillgång till behandling/rehabilitering för att lättare kunna återgå i arbete vid en eventuell sjukskrivning eller att förebygga behov av sjukskrivning. I första hand bör utvecklingen ske i primärvården för att få den önskade snabba tillgången. Det är också viktigt med närhet till patientens hemmiljö och arbetsmiljö för att nätverket ska fungera bra omkring patienten. Specialistresurser som stöd till primärvården måste också finnas, för hjälp med tidig bedömning vid behov, för rådgivning och för att kunna ge specialistrehabilitering när så krävs. För vem gäller rehabiliteringsgarantin? Personer i åldern år som är i arbete eller arbetssökande. Inriktningen ska vara återgång i arbete. Rehabiliteringsgarantin inriktas på bedömning och behandling för personer med smärta i rygg, nacke eller axlar (generaliserad smärta), depressioner, olika typer av ångest eller stressrelaterad ohälsa. Rehabiliteringsgarantin gäller inte om personen inte kan antas kunna återgå i något arbete efter rehabilitering, alltså istället antas vara i behov av sjukersättning. För personer i åldern 66 och 67 år gäller rehabiliteringsgarantin endast om personen är i arbete eller aktivt arbetssökande. Personen kan vara sjukskriven hel eller deltid. Det är dock inte ett krav med sjukskrivning för att ha rätt till rehabiliteringsgaranti, den gäller också rehabilitering för förebyggande av behov av sjukskrivning. Vårdgarantin gäller Den patient som omfattas av rehabiliteringsgarantin har rätt till vård inom samma tidsgränser som gäller i den generella vårdgarantin. Det innebär att patienten ska få kontakt med primärvården samma dag som hon eller han söker vård. För besök hos läkare ska en tid hos allmänläkare erbjudas inom högst sju dagar. Eventuellt besök inom specialistvården ska erbjudas inom 90 dagar. Den behandling som vårdgivaren i samråd med patienten beslutar om ska patienten få inom 90 dagar (alltså från den dag beslut tas att patienten har behov av insatser som ersätts inom rehabiliteringsgarantin). 2

4 Behandlingsmetoder Behandlingarna kan ske i grupp och/eller individuellt, alltid med bedömning utifrån vad som anses bäst för den enskilde individens behov, och en behandlingsplan ska upprättas. Behandlingsmetoder som används ska vara evidensbaserade. Många metoder har evidens för t.ex. upplevd hälsa eller minskade symtom men i detta fall gäller att det ska finnas evidens för återgång i arbete. De typer av behandlingar och rehabilitering som i dagsläget anses ha tillräcklig evidens för återgång i arbete och som ersätts av staten är: Kognitiv beteendeterapi (KBT) eller Interpersonell psykoterapi (IPT) för patienter med lättare eller medelsvår psykisk ohälsa (depression, ångest, stressrelaterad ohälsa). Antalet terapitillfällen avgörs efter behovet, vanligen Utredning och behandling ska genomföras individuellt eller i grupp av: 1. Leg psykolog med KBT inriktning. 2. Leg psykolog med annan inriktning, men som använder KBT eller IPT. 3. Leg psykoterapeut som använder KBT eller IPT. 4. Behandlare som har adekvat grundutbildning (till exempel sjuksköterska, socionom, sjukgymnast, arbetsterapeut, läkare, pedagog, psykolog) med påbyggnadsutbildning i KBT eller IPT, motsvarande steg 1 utbildning. 5. Behandlare med någon av ovanstående grundutbildningar som går steg 1 utbildning och har behandlingshandledning av handledarutbildad KBT-terapeut. Multimodal rehabilitering (MMR) för patienter med långvarig smärta i axlar nacke och rygg (generaliserad smärta). Multimodal rehabilitering innebär en kombination av åtgärder som är välplanerade och synkroniserade och består av psykologiska insatser, fysisk aktivitet/träning eller sjukgymnastik, insatser för balansen mellan olika aktiviteter i livet och undervisning om smärta. Insatserna ska stärka den drabbade individens handlingskraft och ansvarstagande. Insatser sker under en längre tid med personal som arbetar i team och är tränade att arbeta i team. Teamet består av flera professioner vanligtvis ingår sjukgymnast, arbetsterapeut, socionom, psykolog samt läkare. Rekommenderas läkare (medicinsk kompetens)och minst tre ytterligare professioner med olika kunskapsinriktning (kompetens inom: fysisk funktion, psykisk funktion, aktivitet/delaktighet). Det multimodala rehabiliteringsprogrammet bör ha: individualiserat upplägg utifrån den enskildes behov, ett bio-psyko-socialt synsätt, genomtänkt psykologiskt förhållningssätt, tillräcklig intensitet (oftast 2-3 dagar i veckan under 6-8 veckor) och kan innefatta hemuppgifter och insatser i hemmiljön, insatser och strategier för att få vardagen att fungera, undervisning till exempel om smärta, dess konsekvenser, ergonomi och hanteringsstrategier, men även stresshantering, sömnvanor och hur olika läkemedel samverkar, basal kroppskännedom och att prova olika former av fysisk träning och/eller gradvis ökad fysisk aktivitet, planering för arbetsåtergång till exempel via kontakter med arbetsgivare och arbetsplats och/eller arbetsförmedling, vid behov kan samtalsstöd ingå (gärna med kognitivt förhållningssätt och/eller KBT). 3

5 Det är viktigt att teamets medlemmar samarbetar tätt med varandra och med patienten för att stärka patientens handlingskraft och ansvarstagande. Ibland kan nätverket vidgas till att involvera också familjen, arbetsgivare med flera. Ersättningar nationellt En ekonomisk ersättning är avsatt från staten i förhållande till respektive landstings befolkningsmängd. Ersättning utgår varje kvartal i efterskott till landstingen efter att redovisning av antalet genomförda behandlingarna inlämnats till Centrala Försäkringskassan. I Västerbotten sker rapporteringen via processledningen för Sjukskrivningsprocessen och rehabiliteringsgarantin inom landstinget. Om ett landsting inte genomför behandlingar/rehabiliteringar i den storleken som pengar är avsatta för aktuellt län går den ekonomiska ersättningen till de landsting som har genomfört fler behandlingar/rehabiliteringar än deras avsatta statliga medel. Landstingen får ersättning från staten för genomförda behandlingar, dessutom ytterligare en mindre ersättning per behandling för att täcka landstingets kostnader för att utveckla arbetet och att tillse att tillgången på åtgärderna kommer befolkningen till del. Denna del bör också innefatta kostnadstäckning för central organisation och administration, och att erforderlig utbildning erbjuds. Inom rehabiliteringsgarantin finns också medel avsatta för forskning. Nästa ansökningstillfälle är 28 maj 2010 (utlysning från Vårdal 1 mars). Syftet med forskningsmedlen är att bedriva klinisk forskning för att få kunskap om fler behandlingsmetoder än ovanstående har evidens för återgång i arbete. 4

6 ANVISNINGAR Modell för rehabiliteringsgarantin i Västerbotten (gäller år 2010) Hälsoval Västerbotten Ansvaret för rehabiliteringsgarantin finns med i Hälsovalet i Västerbotten. Det innebär att hälsocentralerna ska erbjuda sina listade patienter bedömning, behandling och rehabilitering inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Hälsocentralerna ska också delta i utvecklingsarbetet Sjukskrivningsprocessen i Västerbotten. Beslutsstödet ska användas vid bedömning i samband med sjukskrivning och hänsyn ska tas till Rehabiliteringskedjans tidsgränser. Socialstyrelsens föreskrifter ska följas. Intentionerna med rehabiliteringsgarantin är att behandling/rehabilitering ska kunna erbjudas befolkningen tidigt och nära, vilket tolkas som utveckling i första hand inom primärvården. År 2010 ses som ett år för uppbyggnad, full produktion inom rehabiliteringsgarantin i primärvården kanske inte kan förväntas. Några specialistkliniker som redan idag utför multimodal rehabilitering och i vissa fall KBT kommer därför att ersättas särskilt. För att öka hälsocentralernas möjligheter att bygga upp nödvändiga verksamheter, tog landstingsledningen beslut (16 november 2009) att medel får betalas ut till hälsocentralerna under 2010 motsvarande 80% av behandlingsintäkten från staten. Detta innebär kronor i ersättning/patient som får KBT eller IPT och kronor/patient som får multimodal rehabilitering (MMR). Dessutom kommer kostnadsfria utbildningar att erbjudas, samt vid behov extra stöd från processledningen. Strategier för att öka tillgången För att öka tillgången på KBT kommer viss finansiering erbjudas av steg-1 utbildning med start hösten 2010, dessutom diskuteras steg 2 och handledarutbildning. En ny veckoutbildning i kognitivt förhållningssätt planeras också. Se bilaga 1 angående steg-1 utbildningen För att öka tillgången till multimodal rehabilitering (MMR) i primärvården behövs insatser, bland annat i form av utbildningar, för att utveckla teamen på hälsocentralerna. Se vidare under rubriken Utbildningar sidan 8 Tillskott av vissa professioner kan behövas för att klara av KBT/IPT och MMR. Anställning av fler psykologer och socionomer pågår inom primärvården (delvis finansierat med inkomsterna från rehabiliteringsgarantin 2009). Det skiljer mellan hälsocentralerna vilka professioner som behöver kompletteras. Vanligast är utökat behov av psykologer/socionomer och arbetsterapeuter, men det kan också röra sig om sjukgymnaster och läkare. Strategier för att öka produktionen För att öka produktionen av både KBT och MMR krävs: 1) att personalen som behöver utbildning, genomgår den. Det innebär att verksamheterna måste avsätta tid för att kunna öka kompetensen hos sin personal. 2) att organisationsstrukturen stödjer arbetsmetoden. På varje enhet måste det finnas - system för att tidigt identifiera patienten som har behovet av åtgärder, - en samordnande funktion som koordinerar insatserna, 5

7 - system för att teamen ska kunna arbeta multimodalt ( tid och organisation för behandling/rehabilitering), - system för uppföljning, - system för inrapportering av producerade insatser. Se vidare om dessa strategiområden nedan kursiv text. Organisation och redovisning en samordnande funktion som koordinerar insatserna bör finnas på varje enhet Vår bedömning är att rehabiliteringsgarantin inte kommer att fungera utan samordnare, dels med samordning av arbetet runt patienten och i teamet, men också med samordning av behandlingsregistreringen. Det ska idag finnas uppbyggt teamarbete för arbete med sjukskrivna på alla hälsocentraler i länet, dessutom finns det avsatt tid för en koordinator som leder arbetet i dessa team. Vårt förslag är att man fortsätter bygga på den resursen även för samordning av arbetet inom rehabiliteringsgarantin. Insatserna i rehabiliteringsgarantin kan ses som en förlängning av arbetet som ändå sker i dessa team det tillkommer ökad möjlighet att erbjuda mer omfattande rehabilitering för de mest utsatta grupperna när det gäller sjukskrivning och förebyggande av sjukskrivning. Medel tillförs via behandlingsregistereringen där viss del föreslås användas till samordnarfunktionen (koordinator med uppgifter inom sjukskrivning och rehabilitering). Samtliga hälsocentraler bör ha kompetens i sitt team att bedöma rehabiliteringsbehov, och vid behov skapa en rehabiliteringsplan tillsammans med patienten. Om enheten inte har möjlighet att genomföra KBT/IPT eller den multimodala rehabiliteringen på grund av t ex för litet underlag eller brist på behandlingsresurser ska det finnas en handlingsplan för hur patientens behandling ska hanteras. - system för att teamen ska kunna arbeta med KBT/IPT och MMR (kunskap, tid och organisation för behandling/rehabilitering), Ett program ska tas fram för hur enheten planerar att arbeta med KBT/IPT och MMR. Programmet redovisas för processlendningen inom landstinget. I detta ska ingå vilka professioner som ingår i teamet och en programförklaring för vad som planeras erbjudas patienterna inom MMR. Vad den enskilde får från programmet utgår från dennes rehabiliteringsplan. Se bilaga 3 (3) Se vidare under rubrikerna Bedömningsteam, Kognitiv beteendeterapi och Multimodal rehabilitering på sidan 7 och 8 - system för uppföljning, - system för inrapportering av producerade insatser, Speciella blanketter har tagits fram. Se bilaga 2 (2) och 3 (2). Blanketterna används för redovisning till landstingets processledning för rehabiliteringsgarantin som underlag för utbetalning av behandlingsersättningen. Utbetalning sker i stå steg för både KBT/IPT och MMR: FAS 1 Övre delen av blanketten fylls i i samband med att bedömning skett, behov och rätt till rehabiliteringsgaranti har journalförts och en rehabiliteringsplan har upprättats. (För KBT/IPT gäller att också 5 behandlingar ska ha genomförts). Blanketten skickas 6

8 till processledningen per mail eller postbrev. Utbetalning av halva behandlingsersättningen sker till hälsocentralen. FAS 2 När behandling/rehabilitering är avslutad och uppföljning har skett fylls nedre delen av blanketten i och skickas per mail eller postbrev till processledningen. Utbetalning av andra halvan av behandlingsersättningen sker. Man vänta med att redovisa tills både FAS 1 och 2 är genomförda om man föredrar det. Se bilaga 2 (2) och 3 (2) Bedömningsteam på varje enhet ska det finnas system för att tidigt identifiera patienten som har behovet av åtgärder Ansvaret för rehabiliteringsgarantin finns med i Hälsoval Västerbotten, som tidigare nämnts. Detta innebär att hälsocentralerna har ansvaret att se till att de patienter som är listade hos dem får en tidig bedömning av sina behov. Hälsocentralen behöver för detta arbete ett multiprofessionellt bedömningsteam, eller tillgång till ett sådant team. Teamets uppgift är att bedöma om patienten har behov av rehabilitering som faller inom rehabiliteringsgarantin, samt i förekommande fall journalföra patientens rätt till rehabiliteringsgaranti. Från det datum när rätten är journalförd gäller vårdgarantins tidsgränser för behandling/rehabilitering. Teamet ska i möjligaste mån innefatta läkare, arbetsterapeut, sjukgymnast, psykolog och/eller socionom. Teamet kan även innefatta sjuksköterska (gärna med psykiatrisk inriktning). Teamets sammansättning och arbetssätt redovisas till processledningen för sjukskrivningsprocessen och rehabiliteringsgarantin före första behandlingsredovisningen under året. Praktiska förslag: Det finns flera sätt att hantera behovet av bedömningsteam. Enklast är troligen att bygga på de resursteam (rehabteam) som finns idag. Där flera medarbetare finns inom en profession (t.ex. fler läkare eller fler sjukgymnaster på hälsocentralen) kan man välja att utse en från varje profession att delta i bedömningsteamet, eller att man deltar omkring sin patient. Ett annat förslag är att fler hälsocentraler går ihop om ett bedömningsteam. Tidig identifiering kan exempelvis göras genom att använda Sjukskrivningsblanketten (eller förebyggandeblankett ett förslag på sådan har tidigare skickats till koordinatorerna), KASAM, Audit för alkohol och i vissa ärenden Lintons smärtskala eller depressionsskalor (HAD, MADRS) eller ångestscreening (Mini-NAPP). Kognitiv beteendeterapi (KBT) eller interpersonell psykoterapi (IPT) Om någon av dessa terapier anses lämplig för den listade patienten och denne har lättare eller medelsvår psykisk ohälsa (depression, ångest, stressrelaterad ohälsa) ska hälsocentralen ordna behandlingen med egen personal eller inköpt resurs. Antalet terapitillfällen avgörs efter den eskilde patientens behov, vanligen 5-20, dock minst 5 terapitillfällen för att ersättning ska utgå. Utredning och behandling ska genomföras individuellt eller i grupp av: 1. Leg psykolog med KBT inriktning. 2. Leg psykolog med annan inriktning, men som använder KBT eller IPT. 3. Leg psykoterapeut som använder KBT eller IPT. 4. Behandlare som har adekvat grundutbildning (till exempel sjuksköterska, socionom, sjukgymnast, arbetsterapeut, läkare, pedagog, psykolog) med påbyggnadsutbildning i KBT eller IPT, motsvarande steg 1 utbildning. 5. Behandlare med någon av ovanstående grundutbildningar som går steg 1 7

9 utbildning och har behandlingshandledning av handledarutbildad KBTterapeut. Se bilaga 2 för hanterings- och redovisningsrutiner Multimodal rehabilitering Om multimodal rehabilitering anses vara lämplig för den enskilde individen/listade patienten ska hälsocentralen ordna behandlingen. Det kan troligen ske på flera sätt: - hälsocentralen har egen kompetens för att ge multimodal rehabilitering, - flera hälsocentraler kan gå samman och ha ett gemensamt team, - hälsocentralen kan köpa tjänsten av extern aktör. För ersättning gäller att det multimodala teamets sammansättning och arbetssätt inrapporterats till processledningen i samband med första behandlingsredovisningen för året. Se bilaga 3 för hanterings- och redovisningsrutiner Utbildningar Strategi för kunskapsuppbyggnaden - att personalen som behöver utbildning genomgår den. Det innebär att verksamheterna måste avsätta tid för att kunna öka kompetensen hos sin personal. Planen är att utbildningsinsatser (teamutbildning, professions specifika utbildningar, programutbildning) med inriktning mot Rehabiliteringsgarantins förverkligande erbjuds och genomförs 2010 med samordning av processledningen för Rehabiliteringsgarantin. (Inbjudningar kommer att gå ut successivt, delvis i processledningen regi, delvis med hjälp av kompetensutvecklingsbyrån - KUBEN). Hittills planeras utbildningar inom områdena: - vad innebär det att arbeta i team? (bedömningsteam och multimodala team), - kognitiv beteendeterapi steg 1 (se bilaga 1) - kognitivt förhållningssätt (veckokurs) - programutveckling, det vill säga behandlingens och rehabiliteringens innehåll och synkronisering, - professionsspecifik utbildning: roll i teamet, eventuella utrednings- och uppföljningsinstrument mm. - utbildning för samordnande funktion (rehabkoordinator). - Ekonomisk ersättning Oavsett vilket arbetssätt som väljs är det den hälsocentral där patienten är listad som redovisar behandlingen till central nivå i landstinget (processledningen för sjukskrivningsprocessen och rehabiliteringsgarantin) och också får behandlingsersättningen utbetalad till sig. Utifrån den statliga ersättningsmodellen har länets modell byggts upp. Detta innebär att en viss summa avsätts för möjlig ekonomisk ersättning till varje hälsocentral här kallat TAK. Om någon enhet inte når upp till sitt TAK för året kan överskottet i länet delas mellan de enheter som producerat över sitt TAK (på samma sätt kan Västerbotten få mer av de statliga medlen om något annat län inte uppnått sitt statliga TAK). 8

10 Storleken på ersättningen har räknats fram utifrån 80 % av statliga anslaget för 2010 och fördelat på antalet år i befolkningen i Västerbotten. Möjlig ersättning (som ingår i taket) är 95 kronor per listad patient 16 till och med 65 år på hälsocentralen första januari Justering av TAKET sker första juli Utbetalning sker efter redovisningen av varje kvartals behandlingar. Den hälsocentral som ansvarar för att KBT utförs får ersättning i två delar: FAS 1) kr/patient som inrapporteras och har fått minst 5 behandlingstillfällen. FAS 2) kr/patient som inrapporterats enligt FAS 1 för KBT och är avslutad och uppföljning rapporteras. För ersättning gäller också att behandlaren har påbyggnadsutbildning i KBT eller IPT, motsvarande steg 1 utbildning eller längre (se sid 3). Den hälsocentral som ansvarar för (där patienten är listad) att Multimodal rehabilitering utförs får ersättning i två delar: FAS 1) kr/patient som inrapporteras där rehabiliteringsplan finns upprättad med plan för multimodal rehabilitering. FAS 2) kr/patient som inrapporterats enligt FAS 1 för MMR och är avslutad och uppföljning rapporteras. 9

11 Bilaga 1 Rehabiliteringsgarantin KBT steg 1 utbildning Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har träffat en överenskommelse med regeringen som syftar till att stärka den enskildes ställning i sjukskrivningsprocessen. Detta görs genom att införa en rehabiliteringsgaranti för evidensbaserade medicinska rehabiliteringsinsatser i syfte att underlätta individens återgång i arbete. De vanligaste orsakerna till sjukskrivning är icke specifika rygg- och nackbesvär samt lindrig eller medelsvår psykisk ohälsa, där ångest, stressrelaterad psykisk ohälsa och utmattningssyndrom är centralt. Behandlingsmetod för patienter med lätt eller medelsvår psykisk ohälsa som har evidens och som omfattas av rehabiliteringsgarantin är kognitiv beteende terapi (KBT) och interpersonell psykoterapi (IPT). ska tillämpa rehabiliteringsgarantin. Det är angeläget att erbjuda länets patienter insatser som ger dem möjlighet till tillfrisknande och återgång i arbete. Därför ska åtgärder vidtas för att öka tillgången till evidensbaserade behandlingar avseende patienter med såväl nack- och ryggbesvär som lättare eller medelsvår psykisk sjukdom. Det ska ske genom att öka kapaciteten i den egna verksamheten genom att utbilda medarbetare och genom komplettering av medarbetarstaben vid behov. Umeå universitet, psykoterapeutprogrammet anordnar Grundläggande psykoterapiutbildning 60 hp, steg 1, vilken rekommenderas av Västerbotten läns landsting som grund för kunskap inom de ämnesområden som är av vikt i primärvården. Utbildningen inkluderar bland annat KBT och ger behörighet för att även kunna söka psykoterapeututbildning. Intresserad från hälsocentralerna söker ordinarie kurs på sina egna meriter i första hand. Om någon sökande från hälsocentralerna inte kommer in den vägen så har universitetet lovat att utöka antagningen med kanske 5-6 platser. Dessa platser betalar i så fall landstinget och landstinget har då också veto när det gäller vilka som får platserna. Grundläggande psykoterapiutbildning 60 hp, steg 1 Kursen är en grundutbildning i psykoterapi och vänder sig till personer som arbetar med ett människovårdande yrke. Den har en bred teoretisk inriktning omfattande familje-, psykodynamiska och kognitiva teorier samt färdigheter i form av handledning i såväl familjeärenden som individuella ärenden. I individuella ärenden väljer man mellan psykodynamisk och kognitiv handledning. Tillsammans med intyg om genomgången egenterapi om minst 50 timmar ger kursen behörighet att söka legitimationsgrundande psykoterapiutbildningen på 90 högskolepoäng med inriktningar psykodynamisk, kognitiv, familje- eller barn och föräldraterapi. Det övergripande målet med utbildningen är att du skaffar dig grundläggande kunskaper och färdigheter i psykodynamisk och kognitiv individuell terapi samt familjeterapi, för att uppnå ökad kompetens och professionalitet inom yrket. mer information finns på Ansökan görs via 1

12 Finansiering från rehabiliteringsgarantin? Enligt ovan kan finansiering ske av ett visst antal platser på universitetskursen. Dessutom finansierar rehabiliteringsgarantin i länet den egenterapi om 50 timmar som är behörighetsgrundande för kursen (genom anslag till hälsocentralen). Krav på basenheten Personen som är aktuell för utbildningen (där anslag ges) ska av verksamhetschefen anses vara lämplig för utbildningen. Planeringen är att personen kommer att arbeta som KBT-terapeut på del- eller heltid på sin arbetsplats. Hälsocentralen står för kostnader av arbetstid, resor och litteratur under utbildningen samt för handledningskostnader efter genomförd utbildning. Krav på personen som vill gå utbildningen Personen har den formella kompetensen som krävs för utbildningen och är anställd inom. Personen är intresserad och lämplig att arbeta som samtalsterapeut på del- eller heltid efter genomgången utbildning. Personen är beredd att genomföra en fyra termins lång utbildning som kan kräva en arbetsinsats utöver vanligt arbete eller studier även på fritid. Information i samband med ansökan Om någon inte kommer in inom ordinarie sökförfarande kan närsjukvårdsledningen uppta diskussion med universitetet om utökat antal platser med landstingsfinansiering. Därför behöver information skickas till processledningen för sjukskrivningsprocessen och rehabiliteringsgarantin i samband med ansökan (mailadress enl. nedan). Vid eventuella frågor hänvisas till: 2

13 Bilaga 2 (1) FAS 1 Processkarta KBT rehabilitering Identifiera patienten Starta upp processen Teambed ömning Patient tr äffar l äkare där diagnos fastst älls som ger r ätt till reahbgaranti enligt riktlinjer En signal ges till koordinator som f örbereder ärendet genom att aktualisera det i resursteamet. Ärendet tas upp i resursteamet för information och eventuellt beslut om ytterligare utredningar Diagnoskoder Sjukskrivningsblankett Instrument Sammanst älla resultaten Behandling p åbörjas Registrera ärendet Utarbeta en rehabiliteringsplan Resultaten sammanst älls och en rehabiliteringsplan utarbetas, startdatum f ör rehabiliteringsprogrammet fastst älls KBT behandling startas upp, ev. kompletterande insatser utifr ån utarbetad rehabplan planeras och verkst älls Efter 5 genomf örda KBT tillf ällen registrerar koordinatorn ärendet via utarbetad blankett eller via utarbetad digital anm älan kr utbetalas till den rapporterande enheten Rehabplan Registreringsblankett FAS 2 Genomf ör KBT behandlingen Uppf öljning Tidigast en m ånad efter avslutad behandling Registrering KBT behandlaren forts ätter behandlingen enligt plan. Uppföljning g örs tidigast en m ånad efter avslutad behandling. En uppf öljning d är sjukskrivning, åter till arbete, studier, sjukers ättning etc.dokumenteras registreringsblanketten. i Efter genomf örda åtgärder och rehabiliteringens resultat har registrerats utbetalas ers ättning f ör andra delen av rehabgarantin kr, m öjlighet finns att rapportera hela processen efter avslutad process inkl. utv ärdering ger d å kr Rehabplan Utvärderingsplan Registreringsblankett

14 FAS 1 Registrering: Plan för Kognitiv Beteendeterapi Vårdenhet: Namn: Diagnoskod enligt ICD 10 Personnummer: Kvinna Man Sjukskrivning: Ja Grad... % Nej Sjukskrivning dag 1 datum.. Förebyggande Arbetsgivare: I arbete Arbetssökande Ja Nej Studerande Teambedömning genomförd Datum : Start KBT rehabilitering Datum: 5 KBT behandlingar genomförda Datum: Rehabiliteringsplan upprättad Datum : Profession: KBT Kompetens: FAS 2 Datum för avslutad behandling: Totalt antal behandlingstillfällen: Uppföljning datum: Sjukskrivning: Nej Ja Grad:..% I arbete Arbetssökande Studier Sjukersättning % Yrkesinriktad rehabilitering: Ja Nej Annan mer omfattande behandling planerad: Ja Nej Vad? Vad? Bilaga 2(2)

15 Bilaga 3(1) FAS 1 Processkarta multimodal rehabilitering Identifiera patienten Patient tr äffar l äkare där diagnos fastst älls som ger r ätt till reahbgaranti enligt riktlinjer Diagnoskoder Starta upp processen En signal ges till koordinator som förbereder ärendet genom att aktualisera det i resursteam Beslut om teambed ömning tas. Plan f ör genomf örande av teambed ömning fastst älls. Sjukskrivningsblankett Teambed ömning Sammanst älla resultaten Utarbeta en rehabiliteringsplan En teambed ömning genomf örs enligt utarbetad rutin Resultaten sammanst älls och en rehabiliteringsplan utarbetas, startdatum f ör rehabiliteringsprogrammet fastst älls Läkare Sjukgymnast Kurator/psykolog Arbetsterapeut Rehabplan Instrument Instrument Instrument Instrument Registrera Koordinator registrerar ärendet i rehabgarantin via utarbetad blankett eller via utarbetat digital anm älan kr utbetalas Registreringsblankett ärendet FAS 2 Genomf ör rehabplanen Uppf öljning Tidigast en m ånad efter avslutad rehabilitering Registrering Vårdenheten genomf ör rehabplanen enligt det *godk ända programmet för MMR Uppf öljning g örs tidigast en m ånad efter avslutad rehabilitering. En uppf öljning d är sjukskrivning, åter till arbete, studier, sjukers ättning etc. dokumenteras i registreringsblanketten. Efter genomf örda åtgärder och rehabiliteringens resultat har registrerats utbetalas ers ättning för andra delen av rehabgarantin kr. Det är m öjligt att rapportera hela processen efter avslutad process inkl. utvärdering ger d å kr Rehabplan Utv ärderingsplan Registreringsblankett

16 FAS 1 Registrering: Plan för multimodal rehabilitering Vårdenhet: Namn: Diagnoskod enligt ICD 10 Personnummer: Kvinna Man Sjukskrivning: Ja Grad... % Nej Sjukskrivning dag 1 datum.. Förebyggande Arbetsgivare: I arbete Arbetssökande Ja Nej Studerande Teambedömning genomförd Datum : Rehabiliteringsplan upprättad Datum : FAS 2 Start multimodal rehabilitering Datum Rehabiliteringskoordinator. Sjukgymnast Arbetsterapeut. Kurator.. Psykolog Läkare Samverkat med Handläggare FK.. Handläggare AF.. Handläggare Soc Arbetsgivare Avslutad behandling Datum. Uppföljning Datum Sjukskrivning: Nej Ja Grad:..% I arbete Arbetssökande Studier Sjukersättning % Yrkesinriktad rehabilitering: Ja Vad?... Nej Annan mer omfattande behandling planerad: Ja Vad?. Nej Bilaga 3(2)

17 Arbetsmaterial Bilaga 3 (3) Program för multimodal rehabilitering vid Hälsocentral Gör en plan utifrån nedanstående riktlinjer planen skall innehålla ett praktiskt program hur enheten skall genomföra den multimodala rehabiliteringen, namn och yrkesgrupp på vem som ska ansvara för respektive del, vilken strategi som gruppen gemensamt har för att åstadkomma målet arbetsåtergång. Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i axlar nacke och rygg (generaliserad smärta). Multimodal rehabilitering innebär en kombination av åtgärder som är välplanerade och synkroniserade och består av psykologiska insatser, fysisk aktivitet/träning, insatser för balansen mellan olika aktiviteter i livet och undervisning om smärta. Insatserna ska stärka den drabbade individens handlingskraft och ansvarstagande. Insatser sker under en längre tid med personal som arbetar i team och är tränade att arbeta i team. Teamet består av flera professioner vanligtvis ingår sjukgymnast, arbetsterapeut, socionom, psykolog samt läkare. Läkare (för medicinsk kompetens) och minst tre ytterligare professioner med olika kunskapsinriktning (kompetens inom fysisk funktion, psykisk funktion, aktivitet/delaktighet). Rekommenderas också en samordnande funktion. Det multimodala rehabiliteringsprogrammet bör ha: individualiserat upplägg utifrån den enskildes behov, ett bio-psyko-socialt synsätt, genomtänkt psykologiskt förhållningssätt, tillräcklig intensitet (oftast 2-3 dagar i veckan under 6-8 veckor) och kan innefatta hemuppgifter och insatser i hemmiljön, insatser och strategier för att få vardagen att fungera, undervisning till exempel om smärta, dess konsekvenser, ergonomi och hanteringsstrategier, men även stresshantering, sömnvanor och hur olika läkemedel samverkar, basal kroppskännedom och att prova olika former av fysisk träning och/eller gradvis ökad fysisk aktivitet, planering för arbetsåtergång till exempel via kontakter med arbetsgivare och arbetsplats och/eller arbetsförmedling, vid behov kan samtalsstöd ingå (gärna med kognitivt förhållningssätt och/eller KBT). Det är viktigt att teamets medlemmar samarbetar tätt med varandra och med patienten för att stärka patientens handlingskraft och ansvarstagande. Ibland kan nätverket vidgas till att involvera också familjen, arbetsgivare med flera.

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2013-03-06 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2013 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011 Utdrag Protokoll III:6 vid regeringssammanträde 2010-12-22 S2010/9122/SF Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011 1 bilaga Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Kriterier och förslag till arbetsgång för KBTinriktad behandling av lättare/medelsvåra psykiska besvär enligt Rehabiliteringsgarantin

Kriterier och förslag till arbetsgång för KBTinriktad behandling av lättare/medelsvåra psykiska besvär enligt Rehabiliteringsgarantin 1 (5) Datum 2014-01-07 Kriterier och förslag till arbetsgång för KBTinriktad behandling av lättare/medelsvåra psykiska besvär enligt Rehabiliteringsgarantin Inledning En stor del av sjukskrivningarna framförallt

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2013

Rehabiliteringsgarantin 2013 1 2012-12-28 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Tel 018-611 33 92 Detta dokument kan komma att justeras efter hälso- och sjukvårdsstyrelsens möte 11 februari 2013. Rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Redovisning av utbetalda medel till landstingen Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2014

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2014 1 (4) HSD-A 13-2014 Datum 2014-02-19 Diarienummer RS 1938-2013 Hälso- och sjukvårdsavdelningen REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2014 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting har den 13

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012 2011-12-22 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Annie Hansen Falkdal Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering

Läs mer

2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare

2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare 1 2014-01-13 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Tel 018-611 33 92 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2014-02-10 2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare 1. Rehabiliteringsgarantin

Läs mer

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen? 2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014 2013-12-10 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2014 ERFARENHETER OCH RESULTAT

Rehabiliteringsgarantin 2014 ERFARENHETER OCH RESULTAT ERFARENHETER OCH RESULTAT 1 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller förebygga en sjukskrivning tecknade Sveriges Kommuner och Landsting en överenskommelse med regeringen 2008 angående

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013 2012-12-13 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2012

Rehabiliteringsgarantin 2012 Rehabiliteringsgarantin 2012 ERFARENHETER OCH RESULTAT Rehabiliteringsgarantin 2012 1 Rehabiliteringsgarantin 2012 2 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller att förebygga en sjukskrivning

Läs mer

Rehabiliteringsgaranti förstärkt och tidigt insatt rehabilitering för patienter med vanliga sjukskrivningsdiagnoser

Rehabiliteringsgaranti förstärkt och tidigt insatt rehabilitering för patienter med vanliga sjukskrivningsdiagnoser LANDSTINGET I VÄRMLAND IMPLEMENTERINGSPLAN 1.0 Per-Åke Andersson, processledare Mats Johanson, utredningssekreterare 2009-02-26 LK/081288 Rehabiliteringsgaranti förstärkt och tidigt insatt rehabilitering

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2016 = En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess, villkor 4

Rehabiliteringsgarantin 2016 = En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess, villkor 4 1 2016-01-13 Hälso- och sjukvårdsavdelningen birgitta.pleijel@lul.se, tel 018-611 33 92 Strateg Rehabiliteringsgarantin 2016 = En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess,

Läs mer

Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016

Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016 1 (14) 2015-12-16 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016 4. Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig

Läs mer

TILLÄGGSAVTAL REHABILITERING VID LÅNGVARIG OSPECIFIK SMÄRTA

TILLÄGGSAVTAL REHABILITERING VID LÅNGVARIG OSPECIFIK SMÄRTA HSN xxxx-xxxx Sid 1 (9) 1.1 Mellan Stockholms läns landsting, organisationsnummer 232100-0016, genom och xxx organisationsnummer xxxxxx-xxxx har slutits följande Definitioner TILLÄGGSAVTAL REHABILITERING

Läs mer

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om rehabiliteringsgaranti

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om rehabiliteringsgaranti Sveriges Kommuner och Landsting 000035 STYRELSENS BESLUT NR 16 2010-12-17 Vårtdnr 10/0445 Avdelningen för vård och omsorg Anna ÖStbom Landstingsstyrelsema, regionstyrelserna i Västra Götaland och Skåne

Läs mer

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa HSN 2010-01-26 P 16 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2009-12-01 Handläggare: Elisabet Erwall Gunnel Andersson Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2013

Rehabiliteringsgarantin 2013 Rehabiliteringsgarantin 2013 ERFARENHETER OCH RESULTAT EFTER TVÅ FÖRSTA KVARTALEN Rehabiliteringsgarantin 2013 1 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller förebygga en sjukskrivning tecknade

Läs mer

Tidig och samordnad rehabilitering Årsrapport 2009

Tidig och samordnad rehabilitering Årsrapport 2009 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Tidig och samordnad rehabilitering Årsrapport 2009 1. VERKSAMHETENS UPPDRAG

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin Landstinget Gävleborg 2012

Rehabiliteringsgarantin Landstinget Gävleborg 2012 Diarienr: Ej tillämpligt 1(15) Dokument ID: 09-33398 Fastställandedatum: 2012-05-21 Giltigt t.o.m.: 2013-05-21 Upprättare: Maria A Johansson Fastställare: Kerstin Hallonqvist Rehabiliteringsgarantin Landstinget

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2015

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2015 2014-12-08 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2015 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2011 RESULTAT 2011

Rehabiliteringsgarantin 2011 RESULTAT 2011 Rehabiliteringsgarantin 2011 RESULTAT 2011 1 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller att förebygga en sjukskrivning tecknade Sveriges Kommuner och Landsting en överenskommelse med regeringen

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2014 ERFARENHETER OCH RESULTAT

Rehabiliteringsgarantin 2014 ERFARENHETER OCH RESULTAT ERFARENHETER OCH RESULTAT 1 2 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller förebygga en sjukskrivning tecknade Sveriges Kommuner och Landsting en överenskommelse med regeringen 2008 angående

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2011 RESULTAT FRÅN FÖRSTA KVARTALET 2011

Rehabiliteringsgarantin 2011 RESULTAT FRÅN FÖRSTA KVARTALET 2011 Rehabiliteringsgarantin 2011 RESULTAT FRÅN FÖRSTA KVARTALET 2011 1 Stockholm i maj 2011 På uppdrag av Avdelningen för vård och omsorg, Annie Hansen Falkdal, Landstinget Västerbotten 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

GOTLANDS HSN 2009/326 1(6) KOMMUN 30 november 2009

GOTLANDS HSN 2009/326 1(6) KOMMUN 30 november 2009 GOTLANDS HSN 2009/326 1(6) Förslag till beslut - införande av ett centralt smärtrehabteam på Gotland Förslag till beslut - införande av ett centralt smärtrehabteam på Gotland...1 Bakgrund 2 Beräknad kostnad

Läs mer

Ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling

Ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling slutredovisning av utbetalda medel 2011 och 2012 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Alternativt telefonnummer/e-postadress/fax

Alternativt telefonnummer/e-postadress/fax STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Ansökan till PÅBYGGNADSUTBILDNING I PSYKOTERAPI 90 HP, Hösten 2010 Inriktning: Ange endast ett alternativ KOGNITIV BETEENDETERAPI (KBT) Person- och adressuppgifter

Läs mer

Projektet Bra Sjukskrivning

Projektet Bra Sjukskrivning Projektet Bra Sjukskrivning Miljarden Stimulansmedel från Staten för att minska ohälsotalen ersättning årsvis med olika krav på åtgärder. Rehabgarantin. Riktade insatser mot två stora sjukdomsgrupper:

Läs mer

Meritsammanställningen med bilagor skickas till:

Meritsammanställningen med bilagor skickas till: Institutionen för klinisk vetenskap Enheten för psykoterapi Meritsammanställning Februari 2016 Sid 1 (9) Meritsammanställningen med bilagor skickas till: Antagningsservice FE 20101 839 87 Östersund Jag

Läs mer

Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 2015-01-23

Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 2015-01-23 Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 Villkor 3, 2015 inom Sjukskrivningsmiljarden -tidig samverkan i sjukskrivningsprocessen Funktionen (dvs. rehabsamordnaren) ska ha både en intern och extern

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT 2010

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT 2010 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT 2010 1 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller för att förebygga en sjukskrivning i de fall där sjukskrivning är det vanligaste tecknade Sveriges Kommuner

Läs mer

Meritsammanställningen med bilagor skickas till:

Meritsammanställningen med bilagor skickas till: Institutionen för klinisk vetenskap Enheten för psykoterapi Meritsammanställning Mars 2012 Sid 1 (8) Meritsammanställningen med bilagor skickas till: VHS Antagningsservice 833 82 STRÖMSUND Jag har sökt

Läs mer

Mars 2013. i 15 april. efternamn: För och. Arbetsplats. kommer att ha. Bilaga

Mars 2013. i 15 april. efternamn: För och. Arbetsplats. kommer att ha. Bilaga Institutionen för klinisk vetenskap Enheten för psykoterapi Meritsammanställning Mars 2013 Sid 1 (8) Meritsammanställningen med bilagor skickas till: VHS Antagningsservicee 833 82 STRÖMSUND Jag har sökt

Läs mer

1. Varför går bidraget till FHV istället för till arbetsgivare? 2. Ska FHV ge hela eller delar av bidraget som en rabatt till arbetsgivare?

1. Varför går bidraget till FHV istället för till arbetsgivare? 2. Ska FHV ge hela eller delar av bidraget som en rabatt till arbetsgivare? Frågor och svar om Förordning om bidrag till FHV med vissa insatser inom rehabiliteringsområdet och tillhörande föreskrifter från Försäkringskassan. Nedan är en sammanställning av vanligt förekommande

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2013

Rehabiliteringsgarantin 2013 Rehabiliteringsgarantin 2013 ERFARENHETER OCH RESULTAT Rehabiliteringsgarantin 2013 1 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller förebygga en sjukskrivning tecknade Sveriges Kommuner och

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Meritsammanställningen med bilagor skickas till:

Meritsammanställningen med bilagor skickas till: Institutionen för klinisk vetenskap Enheten för psykoterapi Lena Folkesson Mars 2012 Sida 1 av 7 Meritsammanställningen med bilagor skickas till: VHS Antagningsservice 833 82 STRÖMSUND Jag har sökt till

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2009-2010 ERFARENHETER 2009 OCH RESULTAT FRÅN FÖRSTA HALVÅRET 2010

Rehabiliteringsgarantin 2009-2010 ERFARENHETER 2009 OCH RESULTAT FRÅN FÖRSTA HALVÅRET 2010 Rehabiliteringsgarantin 2009-2010 ERFARENHETER 2009 OCH RESULTAT FRÅN FÖRSTA HALVÅRET 2010 1 Stockholm i september 2010 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom 2 Innehåll Sammanfattning... 5 Bakgrund...

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Lillian Noring Andersson

Lillian Noring Andersson 1 Lillian Noring Andersson Kursplan för Basutbildning( i Kognitiva och beteendeinriktadeterapier, KBT Motsvarande i omfattning 45 högskolepoäng (hp) Övergripande beskrivning av utbildningen Utbildningens

Läs mer

Sjukskrivning och rehabilitering ÖVERENSKOMMELSE - EN KVALITETSSÄKER OCH EFFEKTIV PROCESS 2016

Sjukskrivning och rehabilitering ÖVERENSKOMMELSE - EN KVALITETSSÄKER OCH EFFEKTIV PROCESS 2016 Sjukskrivning och rehabilitering ÖVERENSKOMMELSE - EN KVALITETSSÄKER OCH EFFEKTIV PROCESS 2016 2 En effektiv och kvalitetssäker process för återgång i arbete Den nya överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner

Läs mer

Förslag till förfrågningsunderlag enligt lagen om valfrihetssystem för rehabilitering vid långvarig

Förslag till förfrågningsunderlag enligt lagen om valfrihetssystem för rehabilitering vid långvarig Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-27 1 (5) HSN 1211-1348 Handläggare: Anne-Marie Norén Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-03-04, p 3 Förslag till förfrågningsunderlag enligt lagen

Läs mer

Åtgärdsplan, förbättrad kvalitet i sjukskrivningsprocessen, Fyrbodal

Åtgärdsplan, förbättrad kvalitet i sjukskrivningsprocessen, Fyrbodal Åtgärdsplan, förbättrad kvalitet i sjukskrivningsprocessen, Fyrbodal Bakgrund Sjukskrivningsprocessen har de senaste åren belysts ur flera aspekter. Förhållanden inom hälsooch sjukvården som negativt påverkar

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2015 Information om kriterier till vårdgivare

Rehabiliteringsgarantin 2015 Information om kriterier till vårdgivare 1 2014-12-29 Dnr HSS 2013-0012 Hälso- och sjukvårdsavdelningen birgitta.pleijel@lul.se, tel 018-611 33 92 Strateg Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fattade beslut om att nedan kriterier 2015-02-12. Villkoren

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:31 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:6 av Birgitta Rydberg m.fl. (fp) om utökade behandlingsinsatser av stressrelaterad ohälsa så att fler sjukskrivna kan återgå i

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare 2017-01-26 Schema för dagen: 08:30 Inledning 08:45 Regionens arbete med sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, rehabkoordinatorns roll 09:15 FIKA 09:35

Läs mer

Meritsammanställningen med bilagor skickas till:

Meritsammanställningen med bilagor skickas till: Institutionen för klinisk vetenskap Enheten för psykoterapi Mars 2015 Sida 1 av 8 Meritsammanställningen med bilagor skickas till: Antagningsservice FE 20101 839 87 Östersund Jag har sökt till Grundläggande

Läs mer

Meritsammanställning för

Meritsammanställning för Sid 1 (7) Meritsammanställning November 2013 Psykologiska institutionen Stockholms universitet 106 91 STOCKHOLM skickas direkt till: OBS! Särskild ansökan med bilagor enligt nedan skickas till: VHS Antagningsservice

Läs mer

Grön rehabilitering. Pilotverksamhet på Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium

Grön rehabilitering. Pilotverksamhet på Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium Grön rehabilitering Pilotverksamhet på Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium Typ av sjukskrivningar 50% Mer än hälften av de som är sjukskrivna lider av långvarig

Läs mer

Grundläggande psykoterapiutbildning ( steg 1 ), motsvarande 45 HÖGSKOLEPOÄNG med inriktning kognitiv beteendeterapi (KBT)

Grundläggande psykoterapiutbildning ( steg 1 ), motsvarande 45 HÖGSKOLEPOÄNG med inriktning kognitiv beteendeterapi (KBT) Ansökan (sida 1-6) till Grundläggande psykoterapiutbildning ( steg 1 ), motsvarande 45 HÖGSKOLEPOÄNG med inriktning kognitiv beteendeterapi (KBT) HT 2011 VT 2013 Person- och adressuppgifter Namn Personnummer

Läs mer

Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen

Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen 1 2007-02-16 Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen Projektansökan till Samordningsförbundet Deltagande parter bakom projektförslag

Läs mer

Sjukskrivningsmiljarden

Sjukskrivningsmiljarden Sjukskrivningsmiljarden 2010 11 Nya miljarder under två år ska fortsätta utveckla arbetet med sjukskrivningar Den så kallade sjukskrivningsmiljarden kom till för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna

Läs mer

Bilaga till ansökan PSYKOTERAPEUTPROGRAMMET 90 HÖGSKOLEPOÄNG, HÖSTTERMINEN 2013 INRIKTNING: KOGNITIV BETEENDETERAPI (KBT)

Bilaga till ansökan PSYKOTERAPEUTPROGRAMMET 90 HÖGSKOLEPOÄNG, HÖSTTERMINEN 2013 INRIKTNING: KOGNITIV BETEENDETERAPI (KBT) Bilaga till ansökan PSYKOTERAPEUTPROGRAMMET 90 HÖGSKOLEPOÄNG, HÖSTTERMINEN 2013 INRIKTNING: KOGNITIV BETEENDETERAPI (KBT) INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI Person- och adressuppgifter Namn Personnummer Adress,

Läs mer

Rehabiliteringsgaranti. Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta

Rehabiliteringsgaranti. Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta Rehabiliteringsgaranti Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm. Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar

Läs mer

Vem är kunden? vi möter Anna

Vem är kunden? vi möter Anna Vem är kunden? vi möter Anna Pliktrogen Glad & positiv Ogillar orättvisa Social Projektledare Ålder: Familj: Boende: Arbete: 36 år Sambo och 2 barn Villa utanför Karlstad Sjuksköterska (drivs av att ta

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin UTVECKLING OCH PLANERING I LANDSTINGEN RAPPORT JUNI 2011

Rehabiliteringsgarantin UTVECKLING OCH PLANERING I LANDSTINGEN RAPPORT JUNI 2011 Rehabiliteringsgarantin UTVECKLING OCH PLANERING I LANDSTINGEN RAPPORT JUNI 2011 1 Stockholm i juni 2011 På uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal

Läs mer

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49 1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2013. Samordningsförbundet Göteborg Nordost

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2013. Samordningsförbundet Göteborg Nordost Samordningsförbundet Göteborg Nordost Detaljbudget SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Följande dokument beskriver det stöd till samordnade aktiviteter som förbundet budgeterar under. Dokumentet utgör

Läs mer

Vägledning vid framtagandet av lokal handläggningsrutin för verksamhetens arbete med sjukskrivningsprocessen

Vägledning vid framtagandet av lokal handläggningsrutin för verksamhetens arbete med sjukskrivningsprocessen 1 Vägledning vid framtagandet av lokal handläggningsrutin för verksamhetens arbete med sjukskrivningsprocessen En gemensamt överenskommen lokal rutin för sjukskrivningsprocessen är enhetens kvalitetsinstrument

Läs mer

Utlysning av REHSAM, ett forskningsprogram inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Inbjudan

Utlysning av REHSAM, ett forskningsprogram inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Inbjudan Utlysning av REHSAM, ett forskningsprogram inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Inbjudan REHSAM är ett forskningsprogram för bättre och effektivare rehabilitering inom ramen för rehabiliteringsgarantin,

Läs mer

Grundläggande psykoterapiutbildning ( steg 1 ), motsvarande 45 HÖGSKOLEPOÄNG med inriktning kognitiv beteendeterapi (KBT)

Grundläggande psykoterapiutbildning ( steg 1 ), motsvarande 45 HÖGSKOLEPOÄNG med inriktning kognitiv beteendeterapi (KBT) Ansökan (sida 1-6) till: Grundläggande psykoterapiutbildning ( steg 1 ), motsvarande 45 HÖGSKOLEPOÄNG med inriktning kognitiv beteendeterapi (KBT) Start HT 2015 Person- och adressuppgifter Namn Personnummer

Läs mer

Processtyrningsmodell FAROS

Processtyrningsmodell FAROS Processtyrningsmodell FAROS P R E - S A M V E R K A N SAMVER KAN 1 Behovsbedömning Rehab. utredning Ärende förbereds för samverkan 2 Beredning AF-FK gemensam bedömning av AR 3 Behovsanalys 4 Introduktion

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:40 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2002:10 av Sunhild Dietrich-Larsson och Roland von Malmborg (mp) om åtgärder för att minska långtidssjukskrivningar Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TVÅ FÖRSTA KVARTALEN 2012 Rehabiliteringsgarantin 1 Rehabiliteringsgarantin 2 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller att förebygga sjukskrivning

Läs mer

Naturliga Experiment en underskattad möjlighet I medicinsk registerforskning

Naturliga Experiment en underskattad möjlighet I medicinsk registerforskning Bättre Kvalitetsregisterforskning Nationella kvalitetsregister Arlanda 26 maj 2015 Naturliga Experiment en underskattad möjlighet I medicinsk registerforskning Per Johansson Uppsala universitet (Statistik

Läs mer

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Jan Sundquist Distriktsläkare, Sorgenfrimottagningen, Malmö Professor, Lunds universitet Verksamhetschef, Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds Universitet/Region

Läs mer

Handlingsplan Trisam 2017

Handlingsplan Trisam 2017 Handlingsplan Trisam 2017 Angelica Gabrielsson, processledare Trisam 2016-11-01 Handlingsplan Trisam 1. Grundläggande information 1.1 Bakgrund Trisam 1 är en struktur och arbetsmetod att arbeta med rehabilitering

Läs mer

Ansökan till: Psykoterapeutprogrammet 90 högskolepoäng med kursstart hösten 2015

Ansökan till: Psykoterapeutprogrammet 90 högskolepoäng med kursstart hösten 2015 Ansökan till: Psykoterapeutprogrammet 90 högskolepoäng med kursstart hösten 2015 Ansökan ska vara Institutionen för psykologi tillhanda senast 15 april 2015. Ansökningshandlingar som inkommer/poststämplats

Läs mer

Villkor 3 Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta

Villkor 3 Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta 2016-12-16 1 (12) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 3 Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta 1. Varför ges medel på området insatser för

Läs mer

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet

Läs mer

Meritsammanställningen med bilagor skickas till:

Meritsammanställningen med bilagor skickas till: Institutionen för klinisk vetenskap Enheten för psykoterapi Februari 2016 Sida 1 av 8 Meritsammanställningen med bilagor skickas till: Antagningsservice FE 20101 839 87 Östersund Jag har sökt till Grundläggande

Läs mer

Tidig samverkan med arbetsgivare/arbetsförmedling

Tidig samverkan med arbetsgivare/arbetsförmedling Tidig samverkan med arbetsgivare/arbetsförmedling Metod för tidiga insatser Gå igenom nya sjukskrivningar regelbundet. Prioritera patienter med psykisk ohälsa och/eller icke specifik smärta eller andra

Läs mer

Meritsammanställningen med bilagor skickas till:

Meritsammanställningen med bilagor skickas till: Institutionen för klinisk vetenskap Enheten för psykoterapi Februari 2014 Sida 1 av 7 Meritsammanställningen med bilagor skickas till: VHS Antagningsservice 833 82 STRÖMSUND Jag har sökt till Grundläggande

Läs mer

REHSAM. REHSAM forskningsprogram

REHSAM. REHSAM forskningsprogram REHSAM Ett forskningsprogram som ska hitta de bästa metoderna för att behålla och få tillbaka arbetskapaciteten hos människor som till exempel drabbats av psykisk ohälsa eller långvarig smärta. Vi som

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin - länsgemensam rutin hälso- och sjukvård

Rehabiliteringsgarantin - länsgemensam rutin hälso- och sjukvård Diarienr: Ej tillämpligt 1(16) Dokument ID: 09-33398 Fastställandedatum: 2014-05-12 Giltigt t.o.m.: 2015-05-12 Upprättare: Annchristin Johansson Fastställare: Berit Fredriksson Rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas Rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka i arbete

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2011. Specialiserad rehabiliteringsklinik Sörmland

Kvalitetsbokslut 2011. Specialiserad rehabiliteringsklinik Sörmland Kvalitetsbokslut 2011 Specialiserad rehabiliteringsklinik Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 6 Måluppfyllelse... 8 Tillgänglighet...

Läs mer

AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn 1 AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Mottagare Lokala Ledningsgruppen i Stenungsund PROJEKTETS NAMN: Stenungsunds Teamet Insatser

Läs mer

Meritsammanställning för Psykoterapeutprogrammet, start HT14

Meritsammanställning för Psykoterapeutprogrammet, start HT14 Meritsammanställning för Psykoterapeutprogrammet, start HT14 Meritsammanställningen med bilagor skickas till: Antagningsservice 833 82 STRÖMSUND Alla handlingar ska ha inkommit till Antagningsservice senast

Läs mer

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2 FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2 Unga vuxna... 2 Ungdomsteam Kortedala/Bergsjön... 2 Samordnare Ungdomscentrum Angered...

Läs mer

Multimodal rehabilitering, MMR2, enligt rehabiliteringsgarantin Charlotte Lövblom RS 2015/596

Multimodal rehabilitering, MMR2, enligt rehabiliteringsgarantin Charlotte Lövblom RS 2015/596 Förfrågningsunderlag 2015-05-29 Upphandlande organisation Upphandling Gävleborgs läns landsting Multimodal rehabilitering, MMR2, enligt rehabiliteringsgarantin Charlotte Lövblom RS 2015/596 Sista anbudsdag:

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Grundläggande psykoterapiutbildning ( steg 1 ), motsvarande 45 HÖGSKOLEPOÄNG med inriktning kognitiv beteendeterapi (KBT)

Grundläggande psykoterapiutbildning ( steg 1 ), motsvarande 45 HÖGSKOLEPOÄNG med inriktning kognitiv beteendeterapi (KBT) Ansökan (sida 1-6) till Grundläggande psykoterapiutbildning ( steg 1 ), motsvarande 45 HÖGSKOLEPOÄNG med inriktning kognitiv beteendeterapi (KBT) HT 2011 VT 2013 Person- och adressuppgifter Namn Personnummer

Läs mer

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING Re=åter REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING Habilis=duglig Rehabilitering=åter göra duglig Siljagruppen Arbetshälsan AB Ann-Louise Hohenthal 2015 09 23 WHO definierar begreppet hälsa som ett tillstånd

Läs mer

Kvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete

Kvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete Kvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete Vitalis Signe Vitalis Ingrid Anderzén, Uppsala universitet Projekt inom samordningsförbunden Totalt har 24,4 miljoner delats ut av maximala

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Uppföljning av 2005 års behovsanalys avseende rehabilitering

Uppföljning av 2005 års behovsanalys avseende rehabilitering BESLUTSUNDERLAG 1(1) Ledningsstaben Peter Wahlberg 2012-01-10 LiÖ -3795 Hälso- och sjukvårdsnämnden Uppföljning av års behovsanalys avseende rehabilitering I verksamhetsplanen för fick beredningen för

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer