Rehabiliteringsgaranti i Västerbotten

Transkript

1 Rehabiliteringsgaranti i Västerbotten Information och anvisningar Foto: Tommy Henfridsson

2 Innehåll Sid INFORMATION Bakgrund till rehabiliteringsgarantin 2 För vem gäller rehabiliteringsgarantin? 2 Vårdgarantin gäller 2 Behandlingsmetoder 3 Ersättningar nationellt 4 ANVISNINGAR Modell för rehabiliteringsgarantin i Västerbotten 5 Hälsoval Västerbotten 5 Strategier för att öka tillgången 5 Strategier för att öka produktionen 5 Organisation och redovisning 6 Bedömningsteam 7 Kognitiv beteendeterapi (KBT)/ Interpersonell psykoterapi (IPT) 7 Multimodal rehabilitering (MMR) 7 Utbildningar 8 Ekonomisk ersättning 8 Bilagor 1 KBT steg-1 utbildning 2 Hanterings- och redovisningsrutiner KBT 3 Hanterings- och redovisningsrutiner MMR Vid eventuella frågor hänvisas till processledningen för sjukskrivningsprocessen och rehabiliteringsgarantin: annie.hansen.falkdal@vll.se , marine.sturesson@vll.se tommy.henfridsson@vll.se

3 INFORMATION Bakgrund till rehabiliteringsgarantin Nästan två tredjedelar av alla sjukskrivningar härrör från sjukdomar inom diagnosgrupperna smärta och psykisk ohälsa. Hittills har vården inte kunnat möta dessa patienter i den utsträckning som behövs. Landstingen har därför fått uppdrag från staten att erbjuda dessa målgrupper den bedömning och behandling de har behov av. Regeringen har avsatt 960 miljoner för 2010 för detta ändamål. Utbetalning till landstingen sker centralt efter att behandlingar genomförts och inrapporterats till centrala Försäkringskassan. Syftet med rehabiliteringsgarantin är att patienter ska få snabbare och bättre tillgång till behandling/rehabilitering för att lättare kunna återgå i arbete vid en eventuell sjukskrivning eller att förebygga behov av sjukskrivning. I första hand bör utvecklingen ske i primärvården för att få den önskade snabba tillgången. Det är också viktigt med närhet till patientens hemmiljö och arbetsmiljö för att nätverket ska fungera bra omkring patienten. Specialistresurser som stöd till primärvården måste också finnas, för hjälp med tidig bedömning vid behov, för rådgivning och för att kunna ge specialistrehabilitering när så krävs. För vem gäller rehabiliteringsgarantin? Personer i åldern år som är i arbete eller arbetssökande. Inriktningen ska vara återgång i arbete. Rehabiliteringsgarantin inriktas på bedömning och behandling för personer med smärta i rygg, nacke eller axlar (generaliserad smärta), depressioner, olika typer av ångest eller stressrelaterad ohälsa. Rehabiliteringsgarantin gäller inte om personen inte kan antas kunna återgå i något arbete efter rehabilitering, alltså istället antas vara i behov av sjukersättning. För personer i åldern 66 och 67 år gäller rehabiliteringsgarantin endast om personen är i arbete eller aktivt arbetssökande. Personen kan vara sjukskriven hel eller deltid. Det är dock inte ett krav med sjukskrivning för att ha rätt till rehabiliteringsgaranti, den gäller också rehabilitering för förebyggande av behov av sjukskrivning. Vårdgarantin gäller Den patient som omfattas av rehabiliteringsgarantin har rätt till vård inom samma tidsgränser som gäller i den generella vårdgarantin. Det innebär att patienten ska få kontakt med primärvården samma dag som hon eller han söker vård. För besök hos läkare ska en tid hos allmänläkare erbjudas inom högst sju dagar. Eventuellt besök inom specialistvården ska erbjudas inom 90 dagar. Den behandling som vårdgivaren i samråd med patienten beslutar om ska patienten få inom 90 dagar (alltså från den dag beslut tas att patienten har behov av insatser som ersätts inom rehabiliteringsgarantin). 2

4 Behandlingsmetoder Behandlingarna kan ske i grupp och/eller individuellt, alltid med bedömning utifrån vad som anses bäst för den enskilde individens behov, och en behandlingsplan ska upprättas. Behandlingsmetoder som används ska vara evidensbaserade. Många metoder har evidens för t.ex. upplevd hälsa eller minskade symtom men i detta fall gäller att det ska finnas evidens för återgång i arbete. De typer av behandlingar och rehabilitering som i dagsläget anses ha tillräcklig evidens för återgång i arbete och som ersätts av staten är: Kognitiv beteendeterapi (KBT) eller Interpersonell psykoterapi (IPT) för patienter med lättare eller medelsvår psykisk ohälsa (depression, ångest, stressrelaterad ohälsa). Antalet terapitillfällen avgörs efter behovet, vanligen Utredning och behandling ska genomföras individuellt eller i grupp av: 1. Leg psykolog med KBT inriktning. 2. Leg psykolog med annan inriktning, men som använder KBT eller IPT. 3. Leg psykoterapeut som använder KBT eller IPT. 4. Behandlare som har adekvat grundutbildning (till exempel sjuksköterska, socionom, sjukgymnast, arbetsterapeut, läkare, pedagog, psykolog) med påbyggnadsutbildning i KBT eller IPT, motsvarande steg 1 utbildning. 5. Behandlare med någon av ovanstående grundutbildningar som går steg 1 utbildning och har behandlingshandledning av handledarutbildad KBT-terapeut. Multimodal rehabilitering (MMR) för patienter med långvarig smärta i axlar nacke och rygg (generaliserad smärta). Multimodal rehabilitering innebär en kombination av åtgärder som är välplanerade och synkroniserade och består av psykologiska insatser, fysisk aktivitet/träning eller sjukgymnastik, insatser för balansen mellan olika aktiviteter i livet och undervisning om smärta. Insatserna ska stärka den drabbade individens handlingskraft och ansvarstagande. Insatser sker under en längre tid med personal som arbetar i team och är tränade att arbeta i team. Teamet består av flera professioner vanligtvis ingår sjukgymnast, arbetsterapeut, socionom, psykolog samt läkare. Rekommenderas läkare (medicinsk kompetens)och minst tre ytterligare professioner med olika kunskapsinriktning (kompetens inom: fysisk funktion, psykisk funktion, aktivitet/delaktighet). Det multimodala rehabiliteringsprogrammet bör ha: individualiserat upplägg utifrån den enskildes behov, ett bio-psyko-socialt synsätt, genomtänkt psykologiskt förhållningssätt, tillräcklig intensitet (oftast 2-3 dagar i veckan under 6-8 veckor) och kan innefatta hemuppgifter och insatser i hemmiljön, insatser och strategier för att få vardagen att fungera, undervisning till exempel om smärta, dess konsekvenser, ergonomi och hanteringsstrategier, men även stresshantering, sömnvanor och hur olika läkemedel samverkar, basal kroppskännedom och att prova olika former av fysisk träning och/eller gradvis ökad fysisk aktivitet, planering för arbetsåtergång till exempel via kontakter med arbetsgivare och arbetsplats och/eller arbetsförmedling, vid behov kan samtalsstöd ingå (gärna med kognitivt förhållningssätt och/eller KBT). 3

5 Det är viktigt att teamets medlemmar samarbetar tätt med varandra och med patienten för att stärka patientens handlingskraft och ansvarstagande. Ibland kan nätverket vidgas till att involvera också familjen, arbetsgivare med flera. Ersättningar nationellt En ekonomisk ersättning är avsatt från staten i förhållande till respektive landstings befolkningsmängd. Ersättning utgår varje kvartal i efterskott till landstingen efter att redovisning av antalet genomförda behandlingarna inlämnats till Centrala Försäkringskassan. I Västerbotten sker rapporteringen via processledningen för Sjukskrivningsprocessen och rehabiliteringsgarantin inom landstinget. Om ett landsting inte genomför behandlingar/rehabiliteringar i den storleken som pengar är avsatta för aktuellt län går den ekonomiska ersättningen till de landsting som har genomfört fler behandlingar/rehabiliteringar än deras avsatta statliga medel. Landstingen får ersättning från staten för genomförda behandlingar, dessutom ytterligare en mindre ersättning per behandling för att täcka landstingets kostnader för att utveckla arbetet och att tillse att tillgången på åtgärderna kommer befolkningen till del. Denna del bör också innefatta kostnadstäckning för central organisation och administration, och att erforderlig utbildning erbjuds. Inom rehabiliteringsgarantin finns också medel avsatta för forskning. Nästa ansökningstillfälle är 28 maj 2010 (utlysning från Vårdal 1 mars). Syftet med forskningsmedlen är att bedriva klinisk forskning för att få kunskap om fler behandlingsmetoder än ovanstående har evidens för återgång i arbete. 4

6 ANVISNINGAR Modell för rehabiliteringsgarantin i Västerbotten (gäller år 2010) Hälsoval Västerbotten Ansvaret för rehabiliteringsgarantin finns med i Hälsovalet i Västerbotten. Det innebär att hälsocentralerna ska erbjuda sina listade patienter bedömning, behandling och rehabilitering inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Hälsocentralerna ska också delta i utvecklingsarbetet Sjukskrivningsprocessen i Västerbotten. Beslutsstödet ska användas vid bedömning i samband med sjukskrivning och hänsyn ska tas till Rehabiliteringskedjans tidsgränser. Socialstyrelsens föreskrifter ska följas. Intentionerna med rehabiliteringsgarantin är att behandling/rehabilitering ska kunna erbjudas befolkningen tidigt och nära, vilket tolkas som utveckling i första hand inom primärvården. År 2010 ses som ett år för uppbyggnad, full produktion inom rehabiliteringsgarantin i primärvården kanske inte kan förväntas. Några specialistkliniker som redan idag utför multimodal rehabilitering och i vissa fall KBT kommer därför att ersättas särskilt. För att öka hälsocentralernas möjligheter att bygga upp nödvändiga verksamheter, tog landstingsledningen beslut (16 november 2009) att medel får betalas ut till hälsocentralerna under 2010 motsvarande 80% av behandlingsintäkten från staten. Detta innebär kronor i ersättning/patient som får KBT eller IPT och kronor/patient som får multimodal rehabilitering (MMR). Dessutom kommer kostnadsfria utbildningar att erbjudas, samt vid behov extra stöd från processledningen. Strategier för att öka tillgången För att öka tillgången på KBT kommer viss finansiering erbjudas av steg-1 utbildning med start hösten 2010, dessutom diskuteras steg 2 och handledarutbildning. En ny veckoutbildning i kognitivt förhållningssätt planeras också. Se bilaga 1 angående steg-1 utbildningen För att öka tillgången till multimodal rehabilitering (MMR) i primärvården behövs insatser, bland annat i form av utbildningar, för att utveckla teamen på hälsocentralerna. Se vidare under rubriken Utbildningar sidan 8 Tillskott av vissa professioner kan behövas för att klara av KBT/IPT och MMR. Anställning av fler psykologer och socionomer pågår inom primärvården (delvis finansierat med inkomsterna från rehabiliteringsgarantin 2009). Det skiljer mellan hälsocentralerna vilka professioner som behöver kompletteras. Vanligast är utökat behov av psykologer/socionomer och arbetsterapeuter, men det kan också röra sig om sjukgymnaster och läkare. Strategier för att öka produktionen För att öka produktionen av både KBT och MMR krävs: 1) att personalen som behöver utbildning, genomgår den. Det innebär att verksamheterna måste avsätta tid för att kunna öka kompetensen hos sin personal. 2) att organisationsstrukturen stödjer arbetsmetoden. På varje enhet måste det finnas - system för att tidigt identifiera patienten som har behovet av åtgärder, - en samordnande funktion som koordinerar insatserna, 5

7 - system för att teamen ska kunna arbeta multimodalt ( tid och organisation för behandling/rehabilitering), - system för uppföljning, - system för inrapportering av producerade insatser. Se vidare om dessa strategiområden nedan kursiv text. Organisation och redovisning en samordnande funktion som koordinerar insatserna bör finnas på varje enhet Vår bedömning är att rehabiliteringsgarantin inte kommer att fungera utan samordnare, dels med samordning av arbetet runt patienten och i teamet, men också med samordning av behandlingsregistreringen. Det ska idag finnas uppbyggt teamarbete för arbete med sjukskrivna på alla hälsocentraler i länet, dessutom finns det avsatt tid för en koordinator som leder arbetet i dessa team. Vårt förslag är att man fortsätter bygga på den resursen även för samordning av arbetet inom rehabiliteringsgarantin. Insatserna i rehabiliteringsgarantin kan ses som en förlängning av arbetet som ändå sker i dessa team det tillkommer ökad möjlighet att erbjuda mer omfattande rehabilitering för de mest utsatta grupperna när det gäller sjukskrivning och förebyggande av sjukskrivning. Medel tillförs via behandlingsregistereringen där viss del föreslås användas till samordnarfunktionen (koordinator med uppgifter inom sjukskrivning och rehabilitering). Samtliga hälsocentraler bör ha kompetens i sitt team att bedöma rehabiliteringsbehov, och vid behov skapa en rehabiliteringsplan tillsammans med patienten. Om enheten inte har möjlighet att genomföra KBT/IPT eller den multimodala rehabiliteringen på grund av t ex för litet underlag eller brist på behandlingsresurser ska det finnas en handlingsplan för hur patientens behandling ska hanteras. - system för att teamen ska kunna arbeta med KBT/IPT och MMR (kunskap, tid och organisation för behandling/rehabilitering), Ett program ska tas fram för hur enheten planerar att arbeta med KBT/IPT och MMR. Programmet redovisas för processlendningen inom landstinget. I detta ska ingå vilka professioner som ingår i teamet och en programförklaring för vad som planeras erbjudas patienterna inom MMR. Vad den enskilde får från programmet utgår från dennes rehabiliteringsplan. Se bilaga 3 (3) Se vidare under rubrikerna Bedömningsteam, Kognitiv beteendeterapi och Multimodal rehabilitering på sidan 7 och 8 - system för uppföljning, - system för inrapportering av producerade insatser, Speciella blanketter har tagits fram. Se bilaga 2 (2) och 3 (2). Blanketterna används för redovisning till landstingets processledning för rehabiliteringsgarantin som underlag för utbetalning av behandlingsersättningen. Utbetalning sker i stå steg för både KBT/IPT och MMR: FAS 1 Övre delen av blanketten fylls i i samband med att bedömning skett, behov och rätt till rehabiliteringsgaranti har journalförts och en rehabiliteringsplan har upprättats. (För KBT/IPT gäller att också 5 behandlingar ska ha genomförts). Blanketten skickas 6

8 till processledningen per mail eller postbrev. Utbetalning av halva behandlingsersättningen sker till hälsocentralen. FAS 2 När behandling/rehabilitering är avslutad och uppföljning har skett fylls nedre delen av blanketten i och skickas per mail eller postbrev till processledningen. Utbetalning av andra halvan av behandlingsersättningen sker. Man vänta med att redovisa tills både FAS 1 och 2 är genomförda om man föredrar det. Se bilaga 2 (2) och 3 (2) Bedömningsteam på varje enhet ska det finnas system för att tidigt identifiera patienten som har behovet av åtgärder Ansvaret för rehabiliteringsgarantin finns med i Hälsoval Västerbotten, som tidigare nämnts. Detta innebär att hälsocentralerna har ansvaret att se till att de patienter som är listade hos dem får en tidig bedömning av sina behov. Hälsocentralen behöver för detta arbete ett multiprofessionellt bedömningsteam, eller tillgång till ett sådant team. Teamets uppgift är att bedöma om patienten har behov av rehabilitering som faller inom rehabiliteringsgarantin, samt i förekommande fall journalföra patientens rätt till rehabiliteringsgaranti. Från det datum när rätten är journalförd gäller vårdgarantins tidsgränser för behandling/rehabilitering. Teamet ska i möjligaste mån innefatta läkare, arbetsterapeut, sjukgymnast, psykolog och/eller socionom. Teamet kan även innefatta sjuksköterska (gärna med psykiatrisk inriktning). Teamets sammansättning och arbetssätt redovisas till processledningen för sjukskrivningsprocessen och rehabiliteringsgarantin före första behandlingsredovisningen under året. Praktiska förslag: Det finns flera sätt att hantera behovet av bedömningsteam. Enklast är troligen att bygga på de resursteam (rehabteam) som finns idag. Där flera medarbetare finns inom en profession (t.ex. fler läkare eller fler sjukgymnaster på hälsocentralen) kan man välja att utse en från varje profession att delta i bedömningsteamet, eller att man deltar omkring sin patient. Ett annat förslag är att fler hälsocentraler går ihop om ett bedömningsteam. Tidig identifiering kan exempelvis göras genom att använda Sjukskrivningsblanketten (eller förebyggandeblankett ett förslag på sådan har tidigare skickats till koordinatorerna), KASAM, Audit för alkohol och i vissa ärenden Lintons smärtskala eller depressionsskalor (HAD, MADRS) eller ångestscreening (Mini-NAPP). Kognitiv beteendeterapi (KBT) eller interpersonell psykoterapi (IPT) Om någon av dessa terapier anses lämplig för den listade patienten och denne har lättare eller medelsvår psykisk ohälsa (depression, ångest, stressrelaterad ohälsa) ska hälsocentralen ordna behandlingen med egen personal eller inköpt resurs. Antalet terapitillfällen avgörs efter den eskilde patientens behov, vanligen 5-20, dock minst 5 terapitillfällen för att ersättning ska utgå. Utredning och behandling ska genomföras individuellt eller i grupp av: 1. Leg psykolog med KBT inriktning. 2. Leg psykolog med annan inriktning, men som använder KBT eller IPT. 3. Leg psykoterapeut som använder KBT eller IPT. 4. Behandlare som har adekvat grundutbildning (till exempel sjuksköterska, socionom, sjukgymnast, arbetsterapeut, läkare, pedagog, psykolog) med påbyggnadsutbildning i KBT eller IPT, motsvarande steg 1 utbildning. 5. Behandlare med någon av ovanstående grundutbildningar som går steg 1 7

9 utbildning och har behandlingshandledning av handledarutbildad KBTterapeut. Se bilaga 2 för hanterings- och redovisningsrutiner Multimodal rehabilitering Om multimodal rehabilitering anses vara lämplig för den enskilde individen/listade patienten ska hälsocentralen ordna behandlingen. Det kan troligen ske på flera sätt: - hälsocentralen har egen kompetens för att ge multimodal rehabilitering, - flera hälsocentraler kan gå samman och ha ett gemensamt team, - hälsocentralen kan köpa tjänsten av extern aktör. För ersättning gäller att det multimodala teamets sammansättning och arbetssätt inrapporterats till processledningen i samband med första behandlingsredovisningen för året. Se bilaga 3 för hanterings- och redovisningsrutiner Utbildningar Strategi för kunskapsuppbyggnaden - att personalen som behöver utbildning genomgår den. Det innebär att verksamheterna måste avsätta tid för att kunna öka kompetensen hos sin personal. Planen är att utbildningsinsatser (teamutbildning, professions specifika utbildningar, programutbildning) med inriktning mot Rehabiliteringsgarantins förverkligande erbjuds och genomförs 2010 med samordning av processledningen för Rehabiliteringsgarantin. (Inbjudningar kommer att gå ut successivt, delvis i processledningen regi, delvis med hjälp av kompetensutvecklingsbyrån - KUBEN). Hittills planeras utbildningar inom områdena: - vad innebär det att arbeta i team? (bedömningsteam och multimodala team), - kognitiv beteendeterapi steg 1 (se bilaga 1) - kognitivt förhållningssätt (veckokurs) - programutveckling, det vill säga behandlingens och rehabiliteringens innehåll och synkronisering, - professionsspecifik utbildning: roll i teamet, eventuella utrednings- och uppföljningsinstrument mm. - utbildning för samordnande funktion (rehabkoordinator). - Ekonomisk ersättning Oavsett vilket arbetssätt som väljs är det den hälsocentral där patienten är listad som redovisar behandlingen till central nivå i landstinget (processledningen för sjukskrivningsprocessen och rehabiliteringsgarantin) och också får behandlingsersättningen utbetalad till sig. Utifrån den statliga ersättningsmodellen har länets modell byggts upp. Detta innebär att en viss summa avsätts för möjlig ekonomisk ersättning till varje hälsocentral här kallat TAK. Om någon enhet inte når upp till sitt TAK för året kan överskottet i länet delas mellan de enheter som producerat över sitt TAK (på samma sätt kan Västerbotten få mer av de statliga medlen om något annat län inte uppnått sitt statliga TAK). 8

10 Storleken på ersättningen har räknats fram utifrån 80 % av statliga anslaget för 2010 och fördelat på antalet år i befolkningen i Västerbotten. Möjlig ersättning (som ingår i taket) är 95 kronor per listad patient 16 till och med 65 år på hälsocentralen första januari Justering av TAKET sker första juli Utbetalning sker efter redovisningen av varje kvartals behandlingar. Den hälsocentral som ansvarar för att KBT utförs får ersättning i två delar: FAS 1) kr/patient som inrapporteras och har fått minst 5 behandlingstillfällen. FAS 2) kr/patient som inrapporterats enligt FAS 1 för KBT och är avslutad och uppföljning rapporteras. För ersättning gäller också att behandlaren har påbyggnadsutbildning i KBT eller IPT, motsvarande steg 1 utbildning eller längre (se sid 3). Den hälsocentral som ansvarar för (där patienten är listad) att Multimodal rehabilitering utförs får ersättning i två delar: FAS 1) kr/patient som inrapporteras där rehabiliteringsplan finns upprättad med plan för multimodal rehabilitering. FAS 2) kr/patient som inrapporterats enligt FAS 1 för MMR och är avslutad och uppföljning rapporteras. 9

11 Bilaga 1 Rehabiliteringsgarantin KBT steg 1 utbildning Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har träffat en överenskommelse med regeringen som syftar till att stärka den enskildes ställning i sjukskrivningsprocessen. Detta görs genom att införa en rehabiliteringsgaranti för evidensbaserade medicinska rehabiliteringsinsatser i syfte att underlätta individens återgång i arbete. De vanligaste orsakerna till sjukskrivning är icke specifika rygg- och nackbesvär samt lindrig eller medelsvår psykisk ohälsa, där ångest, stressrelaterad psykisk ohälsa och utmattningssyndrom är centralt. Behandlingsmetod för patienter med lätt eller medelsvår psykisk ohälsa som har evidens och som omfattas av rehabiliteringsgarantin är kognitiv beteende terapi (KBT) och interpersonell psykoterapi (IPT). ska tillämpa rehabiliteringsgarantin. Det är angeläget att erbjuda länets patienter insatser som ger dem möjlighet till tillfrisknande och återgång i arbete. Därför ska åtgärder vidtas för att öka tillgången till evidensbaserade behandlingar avseende patienter med såväl nack- och ryggbesvär som lättare eller medelsvår psykisk sjukdom. Det ska ske genom att öka kapaciteten i den egna verksamheten genom att utbilda medarbetare och genom komplettering av medarbetarstaben vid behov. Umeå universitet, psykoterapeutprogrammet anordnar Grundläggande psykoterapiutbildning 60 hp, steg 1, vilken rekommenderas av Västerbotten läns landsting som grund för kunskap inom de ämnesområden som är av vikt i primärvården. Utbildningen inkluderar bland annat KBT och ger behörighet för att även kunna söka psykoterapeututbildning. Intresserad från hälsocentralerna söker ordinarie kurs på sina egna meriter i första hand. Om någon sökande från hälsocentralerna inte kommer in den vägen så har universitetet lovat att utöka antagningen med kanske 5-6 platser. Dessa platser betalar i så fall landstinget och landstinget har då också veto när det gäller vilka som får platserna. Grundläggande psykoterapiutbildning 60 hp, steg 1 Kursen är en grundutbildning i psykoterapi och vänder sig till personer som arbetar med ett människovårdande yrke. Den har en bred teoretisk inriktning omfattande familje-, psykodynamiska och kognitiva teorier samt färdigheter i form av handledning i såväl familjeärenden som individuella ärenden. I individuella ärenden väljer man mellan psykodynamisk och kognitiv handledning. Tillsammans med intyg om genomgången egenterapi om minst 50 timmar ger kursen behörighet att söka legitimationsgrundande psykoterapiutbildningen på 90 högskolepoäng med inriktningar psykodynamisk, kognitiv, familje- eller barn och föräldraterapi. Det övergripande målet med utbildningen är att du skaffar dig grundläggande kunskaper och färdigheter i psykodynamisk och kognitiv individuell terapi samt familjeterapi, för att uppnå ökad kompetens och professionalitet inom yrket. mer information finns på Ansökan görs via 1

12 Finansiering från rehabiliteringsgarantin? Enligt ovan kan finansiering ske av ett visst antal platser på universitetskursen. Dessutom finansierar rehabiliteringsgarantin i länet den egenterapi om 50 timmar som är behörighetsgrundande för kursen (genom anslag till hälsocentralen). Krav på basenheten Personen som är aktuell för utbildningen (där anslag ges) ska av verksamhetschefen anses vara lämplig för utbildningen. Planeringen är att personen kommer att arbeta som KBT-terapeut på del- eller heltid på sin arbetsplats. Hälsocentralen står för kostnader av arbetstid, resor och litteratur under utbildningen samt för handledningskostnader efter genomförd utbildning. Krav på personen som vill gå utbildningen Personen har den formella kompetensen som krävs för utbildningen och är anställd inom. Personen är intresserad och lämplig att arbeta som samtalsterapeut på del- eller heltid efter genomgången utbildning. Personen är beredd att genomföra en fyra termins lång utbildning som kan kräva en arbetsinsats utöver vanligt arbete eller studier även på fritid. Information i samband med ansökan Om någon inte kommer in inom ordinarie sökförfarande kan närsjukvårdsledningen uppta diskussion med universitetet om utökat antal platser med landstingsfinansiering. Därför behöver information skickas till processledningen för sjukskrivningsprocessen och rehabiliteringsgarantin i samband med ansökan (mailadress enl. nedan). Vid eventuella frågor hänvisas till: annie.hansen.falkdal@vll.se 2

13 Bilaga 2 (1) FAS 1 Processkarta KBT rehabilitering Identifiera patienten Starta upp processen Teambed ömning Patient tr äffar l äkare där diagnos fastst älls som ger r ätt till reahbgaranti enligt riktlinjer En signal ges till koordinator som f örbereder ärendet genom att aktualisera det i resursteamet. Ärendet tas upp i resursteamet för information och eventuellt beslut om ytterligare utredningar Diagnoskoder Sjukskrivningsblankett Instrument Sammanst älla resultaten Behandling p åbörjas Registrera ärendet Utarbeta en rehabiliteringsplan Resultaten sammanst älls och en rehabiliteringsplan utarbetas, startdatum f ör rehabiliteringsprogrammet fastst älls KBT behandling startas upp, ev. kompletterande insatser utifr ån utarbetad rehabplan planeras och verkst älls Efter 5 genomf örda KBT tillf ällen registrerar koordinatorn ärendet via utarbetad blankett eller via utarbetad digital anm älan kr utbetalas till den rapporterande enheten Rehabplan Registreringsblankett FAS 2 Genomf ör KBT behandlingen Uppf öljning Tidigast en m ånad efter avslutad behandling Registrering KBT behandlaren forts ätter behandlingen enligt plan. Uppföljning g örs tidigast en m ånad efter avslutad behandling. En uppf öljning d är sjukskrivning, åter till arbete, studier, sjukers ättning etc.dokumenteras registreringsblanketten. i Efter genomf örda åtgärder och rehabiliteringens resultat har registrerats utbetalas ers ättning f ör andra delen av rehabgarantin kr, m öjlighet finns att rapportera hela processen efter avslutad process inkl. utv ärdering ger d å kr Rehabplan Utvärderingsplan Registreringsblankett

14 FAS 1 Registrering: Plan för Kognitiv Beteendeterapi Vårdenhet: Namn: Diagnoskod enligt ICD 10 Personnummer: Kvinna Man Sjukskrivning: Ja Grad... % Nej Sjukskrivning dag 1 datum.. Förebyggande Arbetsgivare: I arbete Arbetssökande Ja Nej Studerande Teambedömning genomförd Datum : Start KBT rehabilitering Datum: 5 KBT behandlingar genomförda Datum: Rehabiliteringsplan upprättad Datum : Profession: KBT Kompetens: FAS 2 Datum för avslutad behandling: Totalt antal behandlingstillfällen: Uppföljning datum: Sjukskrivning: Nej Ja Grad:..% I arbete Arbetssökande Studier Sjukersättning % Yrkesinriktad rehabilitering: Ja Nej Annan mer omfattande behandling planerad: Ja Nej Vad? Vad? Bilaga 2(2)

15 Bilaga 3(1) FAS 1 Processkarta multimodal rehabilitering Identifiera patienten Patient tr äffar l äkare där diagnos fastst älls som ger r ätt till reahbgaranti enligt riktlinjer Diagnoskoder Starta upp processen En signal ges till koordinator som förbereder ärendet genom att aktualisera det i resursteam Beslut om teambed ömning tas. Plan f ör genomf örande av teambed ömning fastst älls. Sjukskrivningsblankett Teambed ömning Sammanst älla resultaten Utarbeta en rehabiliteringsplan En teambed ömning genomf örs enligt utarbetad rutin Resultaten sammanst älls och en rehabiliteringsplan utarbetas, startdatum f ör rehabiliteringsprogrammet fastst älls Läkare Sjukgymnast Kurator/psykolog Arbetsterapeut Rehabplan Instrument Instrument Instrument Instrument Registrera Koordinator registrerar ärendet i rehabgarantin via utarbetad blankett eller via utarbetat digital anm älan kr utbetalas Registreringsblankett ärendet FAS 2 Genomf ör rehabplanen Uppf öljning Tidigast en m ånad efter avslutad rehabilitering Registrering Vårdenheten genomf ör rehabplanen enligt det *godk ända programmet för MMR Uppf öljning g örs tidigast en m ånad efter avslutad rehabilitering. En uppf öljning d är sjukskrivning, åter till arbete, studier, sjukers ättning etc. dokumenteras i registreringsblanketten. Efter genomf örda åtgärder och rehabiliteringens resultat har registrerats utbetalas ers ättning för andra delen av rehabgarantin kr. Det är m öjligt att rapportera hela processen efter avslutad process inkl. utvärdering ger d å kr Rehabplan Utv ärderingsplan Registreringsblankett

16 FAS 1 Registrering: Plan för multimodal rehabilitering Vårdenhet: Namn: Diagnoskod enligt ICD 10 Personnummer: Kvinna Man Sjukskrivning: Ja Grad... % Nej Sjukskrivning dag 1 datum.. Förebyggande Arbetsgivare: I arbete Arbetssökande Ja Nej Studerande Teambedömning genomförd Datum : Rehabiliteringsplan upprättad Datum : FAS 2 Start multimodal rehabilitering Datum Rehabiliteringskoordinator. Sjukgymnast Arbetsterapeut. Kurator.. Psykolog Läkare Samverkat med Handläggare FK.. Handläggare AF.. Handläggare Soc Arbetsgivare Avslutad behandling Datum. Uppföljning Datum Sjukskrivning: Nej Ja Grad:..% I arbete Arbetssökande Studier Sjukersättning % Yrkesinriktad rehabilitering: Ja Vad?... Nej Annan mer omfattande behandling planerad: Ja Vad?. Nej Bilaga 3(2)

17 Arbetsmaterial Bilaga 3 (3) Program för multimodal rehabilitering vid Hälsocentral Gör en plan utifrån nedanstående riktlinjer planen skall innehålla ett praktiskt program hur enheten skall genomföra den multimodala rehabiliteringen, namn och yrkesgrupp på vem som ska ansvara för respektive del, vilken strategi som gruppen gemensamt har för att åstadkomma målet arbetsåtergång. Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i axlar nacke och rygg (generaliserad smärta). Multimodal rehabilitering innebär en kombination av åtgärder som är välplanerade och synkroniserade och består av psykologiska insatser, fysisk aktivitet/träning, insatser för balansen mellan olika aktiviteter i livet och undervisning om smärta. Insatserna ska stärka den drabbade individens handlingskraft och ansvarstagande. Insatser sker under en längre tid med personal som arbetar i team och är tränade att arbeta i team. Teamet består av flera professioner vanligtvis ingår sjukgymnast, arbetsterapeut, socionom, psykolog samt läkare. Läkare (för medicinsk kompetens) och minst tre ytterligare professioner med olika kunskapsinriktning (kompetens inom fysisk funktion, psykisk funktion, aktivitet/delaktighet). Rekommenderas också en samordnande funktion. Det multimodala rehabiliteringsprogrammet bör ha: individualiserat upplägg utifrån den enskildes behov, ett bio-psyko-socialt synsätt, genomtänkt psykologiskt förhållningssätt, tillräcklig intensitet (oftast 2-3 dagar i veckan under 6-8 veckor) och kan innefatta hemuppgifter och insatser i hemmiljön, insatser och strategier för att få vardagen att fungera, undervisning till exempel om smärta, dess konsekvenser, ergonomi och hanteringsstrategier, men även stresshantering, sömnvanor och hur olika läkemedel samverkar, basal kroppskännedom och att prova olika former av fysisk träning och/eller gradvis ökad fysisk aktivitet, planering för arbetsåtergång till exempel via kontakter med arbetsgivare och arbetsplats och/eller arbetsförmedling, vid behov kan samtalsstöd ingå (gärna med kognitivt förhållningssätt och/eller KBT). Det är viktigt att teamets medlemmar samarbetar tätt med varandra och med patienten för att stärka patientens handlingskraft och ansvarstagande. Ibland kan nätverket vidgas till att involvera också familjen, arbetsgivare med flera.