Rehabiliteringsgaranti i Västerbotten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rehabiliteringsgaranti i Västerbotten"

Transkript

1 Rehabiliteringsgaranti i Västerbotten Information och anvisningar Foto: Tommy Henfridsson

2 Innehåll Sid INFORMATION Bakgrund till rehabiliteringsgarantin 2 För vem gäller rehabiliteringsgarantin? 2 Vårdgarantin gäller 2 Behandlingsmetoder 3 Ersättningar nationellt 4 ANVISNINGAR Modell för rehabiliteringsgarantin i Västerbotten 5 Hälsoval Västerbotten 5 Strategier för att öka tillgången 5 Strategier för att öka produktionen 5 Organisation och redovisning 6 Bedömningsteam 7 Kognitiv beteendeterapi (KBT)/ Interpersonell psykoterapi (IPT) 7 Multimodal rehabilitering (MMR) 7 Utbildningar 8 Ekonomisk ersättning 8 Bilagor 1 KBT steg-1 utbildning 2 Hanterings- och redovisningsrutiner KBT 3 Hanterings- och redovisningsrutiner MMR Vid eventuella frågor hänvisas till processledningen för sjukskrivningsprocessen och rehabiliteringsgarantin: ,

3 INFORMATION Bakgrund till rehabiliteringsgarantin Nästan två tredjedelar av alla sjukskrivningar härrör från sjukdomar inom diagnosgrupperna smärta och psykisk ohälsa. Hittills har vården inte kunnat möta dessa patienter i den utsträckning som behövs. Landstingen har därför fått uppdrag från staten att erbjuda dessa målgrupper den bedömning och behandling de har behov av. Regeringen har avsatt 960 miljoner för 2010 för detta ändamål. Utbetalning till landstingen sker centralt efter att behandlingar genomförts och inrapporterats till centrala Försäkringskassan. Syftet med rehabiliteringsgarantin är att patienter ska få snabbare och bättre tillgång till behandling/rehabilitering för att lättare kunna återgå i arbete vid en eventuell sjukskrivning eller att förebygga behov av sjukskrivning. I första hand bör utvecklingen ske i primärvården för att få den önskade snabba tillgången. Det är också viktigt med närhet till patientens hemmiljö och arbetsmiljö för att nätverket ska fungera bra omkring patienten. Specialistresurser som stöd till primärvården måste också finnas, för hjälp med tidig bedömning vid behov, för rådgivning och för att kunna ge specialistrehabilitering när så krävs. För vem gäller rehabiliteringsgarantin? Personer i åldern år som är i arbete eller arbetssökande. Inriktningen ska vara återgång i arbete. Rehabiliteringsgarantin inriktas på bedömning och behandling för personer med smärta i rygg, nacke eller axlar (generaliserad smärta), depressioner, olika typer av ångest eller stressrelaterad ohälsa. Rehabiliteringsgarantin gäller inte om personen inte kan antas kunna återgå i något arbete efter rehabilitering, alltså istället antas vara i behov av sjukersättning. För personer i åldern 66 och 67 år gäller rehabiliteringsgarantin endast om personen är i arbete eller aktivt arbetssökande. Personen kan vara sjukskriven hel eller deltid. Det är dock inte ett krav med sjukskrivning för att ha rätt till rehabiliteringsgaranti, den gäller också rehabilitering för förebyggande av behov av sjukskrivning. Vårdgarantin gäller Den patient som omfattas av rehabiliteringsgarantin har rätt till vård inom samma tidsgränser som gäller i den generella vårdgarantin. Det innebär att patienten ska få kontakt med primärvården samma dag som hon eller han söker vård. För besök hos läkare ska en tid hos allmänläkare erbjudas inom högst sju dagar. Eventuellt besök inom specialistvården ska erbjudas inom 90 dagar. Den behandling som vårdgivaren i samråd med patienten beslutar om ska patienten få inom 90 dagar (alltså från den dag beslut tas att patienten har behov av insatser som ersätts inom rehabiliteringsgarantin). 2

4 Behandlingsmetoder Behandlingarna kan ske i grupp och/eller individuellt, alltid med bedömning utifrån vad som anses bäst för den enskilde individens behov, och en behandlingsplan ska upprättas. Behandlingsmetoder som används ska vara evidensbaserade. Många metoder har evidens för t.ex. upplevd hälsa eller minskade symtom men i detta fall gäller att det ska finnas evidens för återgång i arbete. De typer av behandlingar och rehabilitering som i dagsläget anses ha tillräcklig evidens för återgång i arbete och som ersätts av staten är: Kognitiv beteendeterapi (KBT) eller Interpersonell psykoterapi (IPT) för patienter med lättare eller medelsvår psykisk ohälsa (depression, ångest, stressrelaterad ohälsa). Antalet terapitillfällen avgörs efter behovet, vanligen Utredning och behandling ska genomföras individuellt eller i grupp av: 1. Leg psykolog med KBT inriktning. 2. Leg psykolog med annan inriktning, men som använder KBT eller IPT. 3. Leg psykoterapeut som använder KBT eller IPT. 4. Behandlare som har adekvat grundutbildning (till exempel sjuksköterska, socionom, sjukgymnast, arbetsterapeut, läkare, pedagog, psykolog) med påbyggnadsutbildning i KBT eller IPT, motsvarande steg 1 utbildning. 5. Behandlare med någon av ovanstående grundutbildningar som går steg 1 utbildning och har behandlingshandledning av handledarutbildad KBT-terapeut. Multimodal rehabilitering (MMR) för patienter med långvarig smärta i axlar nacke och rygg (generaliserad smärta). Multimodal rehabilitering innebär en kombination av åtgärder som är välplanerade och synkroniserade och består av psykologiska insatser, fysisk aktivitet/träning eller sjukgymnastik, insatser för balansen mellan olika aktiviteter i livet och undervisning om smärta. Insatserna ska stärka den drabbade individens handlingskraft och ansvarstagande. Insatser sker under en längre tid med personal som arbetar i team och är tränade att arbeta i team. Teamet består av flera professioner vanligtvis ingår sjukgymnast, arbetsterapeut, socionom, psykolog samt läkare. Rekommenderas läkare (medicinsk kompetens)och minst tre ytterligare professioner med olika kunskapsinriktning (kompetens inom: fysisk funktion, psykisk funktion, aktivitet/delaktighet). Det multimodala rehabiliteringsprogrammet bör ha: individualiserat upplägg utifrån den enskildes behov, ett bio-psyko-socialt synsätt, genomtänkt psykologiskt förhållningssätt, tillräcklig intensitet (oftast 2-3 dagar i veckan under 6-8 veckor) och kan innefatta hemuppgifter och insatser i hemmiljön, insatser och strategier för att få vardagen att fungera, undervisning till exempel om smärta, dess konsekvenser, ergonomi och hanteringsstrategier, men även stresshantering, sömnvanor och hur olika läkemedel samverkar, basal kroppskännedom och att prova olika former av fysisk träning och/eller gradvis ökad fysisk aktivitet, planering för arbetsåtergång till exempel via kontakter med arbetsgivare och arbetsplats och/eller arbetsförmedling, vid behov kan samtalsstöd ingå (gärna med kognitivt förhållningssätt och/eller KBT). 3

5 Det är viktigt att teamets medlemmar samarbetar tätt med varandra och med patienten för att stärka patientens handlingskraft och ansvarstagande. Ibland kan nätverket vidgas till att involvera också familjen, arbetsgivare med flera. Ersättningar nationellt En ekonomisk ersättning är avsatt från staten i förhållande till respektive landstings befolkningsmängd. Ersättning utgår varje kvartal i efterskott till landstingen efter att redovisning av antalet genomförda behandlingarna inlämnats till Centrala Försäkringskassan. I Västerbotten sker rapporteringen via processledningen för Sjukskrivningsprocessen och rehabiliteringsgarantin inom landstinget. Om ett landsting inte genomför behandlingar/rehabiliteringar i den storleken som pengar är avsatta för aktuellt län går den ekonomiska ersättningen till de landsting som har genomfört fler behandlingar/rehabiliteringar än deras avsatta statliga medel. Landstingen får ersättning från staten för genomförda behandlingar, dessutom ytterligare en mindre ersättning per behandling för att täcka landstingets kostnader för att utveckla arbetet och att tillse att tillgången på åtgärderna kommer befolkningen till del. Denna del bör också innefatta kostnadstäckning för central organisation och administration, och att erforderlig utbildning erbjuds. Inom rehabiliteringsgarantin finns också medel avsatta för forskning. Nästa ansökningstillfälle är 28 maj 2010 (utlysning från Vårdal 1 mars). Syftet med forskningsmedlen är att bedriva klinisk forskning för att få kunskap om fler behandlingsmetoder än ovanstående har evidens för återgång i arbete. 4

6 ANVISNINGAR Modell för rehabiliteringsgarantin i Västerbotten (gäller år 2010) Hälsoval Västerbotten Ansvaret för rehabiliteringsgarantin finns med i Hälsovalet i Västerbotten. Det innebär att hälsocentralerna ska erbjuda sina listade patienter bedömning, behandling och rehabilitering inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Hälsocentralerna ska också delta i utvecklingsarbetet Sjukskrivningsprocessen i Västerbotten. Beslutsstödet ska användas vid bedömning i samband med sjukskrivning och hänsyn ska tas till Rehabiliteringskedjans tidsgränser. Socialstyrelsens föreskrifter ska följas. Intentionerna med rehabiliteringsgarantin är att behandling/rehabilitering ska kunna erbjudas befolkningen tidigt och nära, vilket tolkas som utveckling i första hand inom primärvården. År 2010 ses som ett år för uppbyggnad, full produktion inom rehabiliteringsgarantin i primärvården kanske inte kan förväntas. Några specialistkliniker som redan idag utför multimodal rehabilitering och i vissa fall KBT kommer därför att ersättas särskilt. För att öka hälsocentralernas möjligheter att bygga upp nödvändiga verksamheter, tog landstingsledningen beslut (16 november 2009) att medel får betalas ut till hälsocentralerna under 2010 motsvarande 80% av behandlingsintäkten från staten. Detta innebär kronor i ersättning/patient som får KBT eller IPT och kronor/patient som får multimodal rehabilitering (MMR). Dessutom kommer kostnadsfria utbildningar att erbjudas, samt vid behov extra stöd från processledningen. Strategier för att öka tillgången För att öka tillgången på KBT kommer viss finansiering erbjudas av steg-1 utbildning med start hösten 2010, dessutom diskuteras steg 2 och handledarutbildning. En ny veckoutbildning i kognitivt förhållningssätt planeras också. Se bilaga 1 angående steg-1 utbildningen För att öka tillgången till multimodal rehabilitering (MMR) i primärvården behövs insatser, bland annat i form av utbildningar, för att utveckla teamen på hälsocentralerna. Se vidare under rubriken Utbildningar sidan 8 Tillskott av vissa professioner kan behövas för att klara av KBT/IPT och MMR. Anställning av fler psykologer och socionomer pågår inom primärvården (delvis finansierat med inkomsterna från rehabiliteringsgarantin 2009). Det skiljer mellan hälsocentralerna vilka professioner som behöver kompletteras. Vanligast är utökat behov av psykologer/socionomer och arbetsterapeuter, men det kan också röra sig om sjukgymnaster och läkare. Strategier för att öka produktionen För att öka produktionen av både KBT och MMR krävs: 1) att personalen som behöver utbildning, genomgår den. Det innebär att verksamheterna måste avsätta tid för att kunna öka kompetensen hos sin personal. 2) att organisationsstrukturen stödjer arbetsmetoden. På varje enhet måste det finnas - system för att tidigt identifiera patienten som har behovet av åtgärder, - en samordnande funktion som koordinerar insatserna, 5

7 - system för att teamen ska kunna arbeta multimodalt ( tid och organisation för behandling/rehabilitering), - system för uppföljning, - system för inrapportering av producerade insatser. Se vidare om dessa strategiområden nedan kursiv text. Organisation och redovisning en samordnande funktion som koordinerar insatserna bör finnas på varje enhet Vår bedömning är att rehabiliteringsgarantin inte kommer att fungera utan samordnare, dels med samordning av arbetet runt patienten och i teamet, men också med samordning av behandlingsregistreringen. Det ska idag finnas uppbyggt teamarbete för arbete med sjukskrivna på alla hälsocentraler i länet, dessutom finns det avsatt tid för en koordinator som leder arbetet i dessa team. Vårt förslag är att man fortsätter bygga på den resursen även för samordning av arbetet inom rehabiliteringsgarantin. Insatserna i rehabiliteringsgarantin kan ses som en förlängning av arbetet som ändå sker i dessa team det tillkommer ökad möjlighet att erbjuda mer omfattande rehabilitering för de mest utsatta grupperna när det gäller sjukskrivning och förebyggande av sjukskrivning. Medel tillförs via behandlingsregistereringen där viss del föreslås användas till samordnarfunktionen (koordinator med uppgifter inom sjukskrivning och rehabilitering). Samtliga hälsocentraler bör ha kompetens i sitt team att bedöma rehabiliteringsbehov, och vid behov skapa en rehabiliteringsplan tillsammans med patienten. Om enheten inte har möjlighet att genomföra KBT/IPT eller den multimodala rehabiliteringen på grund av t ex för litet underlag eller brist på behandlingsresurser ska det finnas en handlingsplan för hur patientens behandling ska hanteras. - system för att teamen ska kunna arbeta med KBT/IPT och MMR (kunskap, tid och organisation för behandling/rehabilitering), Ett program ska tas fram för hur enheten planerar att arbeta med KBT/IPT och MMR. Programmet redovisas för processlendningen inom landstinget. I detta ska ingå vilka professioner som ingår i teamet och en programförklaring för vad som planeras erbjudas patienterna inom MMR. Vad den enskilde får från programmet utgår från dennes rehabiliteringsplan. Se bilaga 3 (3) Se vidare under rubrikerna Bedömningsteam, Kognitiv beteendeterapi och Multimodal rehabilitering på sidan 7 och 8 - system för uppföljning, - system för inrapportering av producerade insatser, Speciella blanketter har tagits fram. Se bilaga 2 (2) och 3 (2). Blanketterna används för redovisning till landstingets processledning för rehabiliteringsgarantin som underlag för utbetalning av behandlingsersättningen. Utbetalning sker i stå steg för både KBT/IPT och MMR: FAS 1 Övre delen av blanketten fylls i i samband med att bedömning skett, behov och rätt till rehabiliteringsgaranti har journalförts och en rehabiliteringsplan har upprättats. (För KBT/IPT gäller att också 5 behandlingar ska ha genomförts). Blanketten skickas 6

8 till processledningen per mail eller postbrev. Utbetalning av halva behandlingsersättningen sker till hälsocentralen. FAS 2 När behandling/rehabilitering är avslutad och uppföljning har skett fylls nedre delen av blanketten i och skickas per mail eller postbrev till processledningen. Utbetalning av andra halvan av behandlingsersättningen sker. Man vänta med att redovisa tills både FAS 1 och 2 är genomförda om man föredrar det. Se bilaga 2 (2) och 3 (2) Bedömningsteam på varje enhet ska det finnas system för att tidigt identifiera patienten som har behovet av åtgärder Ansvaret för rehabiliteringsgarantin finns med i Hälsoval Västerbotten, som tidigare nämnts. Detta innebär att hälsocentralerna har ansvaret att se till att de patienter som är listade hos dem får en tidig bedömning av sina behov. Hälsocentralen behöver för detta arbete ett multiprofessionellt bedömningsteam, eller tillgång till ett sådant team. Teamets uppgift är att bedöma om patienten har behov av rehabilitering som faller inom rehabiliteringsgarantin, samt i förekommande fall journalföra patientens rätt till rehabiliteringsgaranti. Från det datum när rätten är journalförd gäller vårdgarantins tidsgränser för behandling/rehabilitering. Teamet ska i möjligaste mån innefatta läkare, arbetsterapeut, sjukgymnast, psykolog och/eller socionom. Teamet kan även innefatta sjuksköterska (gärna med psykiatrisk inriktning). Teamets sammansättning och arbetssätt redovisas till processledningen för sjukskrivningsprocessen och rehabiliteringsgarantin före första behandlingsredovisningen under året. Praktiska förslag: Det finns flera sätt att hantera behovet av bedömningsteam. Enklast är troligen att bygga på de resursteam (rehabteam) som finns idag. Där flera medarbetare finns inom en profession (t.ex. fler läkare eller fler sjukgymnaster på hälsocentralen) kan man välja att utse en från varje profession att delta i bedömningsteamet, eller att man deltar omkring sin patient. Ett annat förslag är att fler hälsocentraler går ihop om ett bedömningsteam. Tidig identifiering kan exempelvis göras genom att använda Sjukskrivningsblanketten (eller förebyggandeblankett ett förslag på sådan har tidigare skickats till koordinatorerna), KASAM, Audit för alkohol och i vissa ärenden Lintons smärtskala eller depressionsskalor (HAD, MADRS) eller ångestscreening (Mini-NAPP). Kognitiv beteendeterapi (KBT) eller interpersonell psykoterapi (IPT) Om någon av dessa terapier anses lämplig för den listade patienten och denne har lättare eller medelsvår psykisk ohälsa (depression, ångest, stressrelaterad ohälsa) ska hälsocentralen ordna behandlingen med egen personal eller inköpt resurs. Antalet terapitillfällen avgörs efter den eskilde patientens behov, vanligen 5-20, dock minst 5 terapitillfällen för att ersättning ska utgå. Utredning och behandling ska genomföras individuellt eller i grupp av: 1. Leg psykolog med KBT inriktning. 2. Leg psykolog med annan inriktning, men som använder KBT eller IPT. 3. Leg psykoterapeut som använder KBT eller IPT. 4. Behandlare som har adekvat grundutbildning (till exempel sjuksköterska, socionom, sjukgymnast, arbetsterapeut, läkare, pedagog, psykolog) med påbyggnadsutbildning i KBT eller IPT, motsvarande steg 1 utbildning. 5. Behandlare med någon av ovanstående grundutbildningar som går steg 1 7

9 utbildning och har behandlingshandledning av handledarutbildad KBTterapeut. Se bilaga 2 för hanterings- och redovisningsrutiner Multimodal rehabilitering Om multimodal rehabilitering anses vara lämplig för den enskilde individen/listade patienten ska hälsocentralen ordna behandlingen. Det kan troligen ske på flera sätt: - hälsocentralen har egen kompetens för att ge multimodal rehabilitering, - flera hälsocentraler kan gå samman och ha ett gemensamt team, - hälsocentralen kan köpa tjänsten av extern aktör. För ersättning gäller att det multimodala teamets sammansättning och arbetssätt inrapporterats till processledningen i samband med första behandlingsredovisningen för året. Se bilaga 3 för hanterings- och redovisningsrutiner Utbildningar Strategi för kunskapsuppbyggnaden - att personalen som behöver utbildning genomgår den. Det innebär att verksamheterna måste avsätta tid för att kunna öka kompetensen hos sin personal. Planen är att utbildningsinsatser (teamutbildning, professions specifika utbildningar, programutbildning) med inriktning mot Rehabiliteringsgarantins förverkligande erbjuds och genomförs 2010 med samordning av processledningen för Rehabiliteringsgarantin. (Inbjudningar kommer att gå ut successivt, delvis i processledningen regi, delvis med hjälp av kompetensutvecklingsbyrån - KUBEN). Hittills planeras utbildningar inom områdena: - vad innebär det att arbeta i team? (bedömningsteam och multimodala team), - kognitiv beteendeterapi steg 1 (se bilaga 1) - kognitivt förhållningssätt (veckokurs) - programutveckling, det vill säga behandlingens och rehabiliteringens innehåll och synkronisering, - professionsspecifik utbildning: roll i teamet, eventuella utrednings- och uppföljningsinstrument mm. - utbildning för samordnande funktion (rehabkoordinator). - Ekonomisk ersättning Oavsett vilket arbetssätt som väljs är det den hälsocentral där patienten är listad som redovisar behandlingen till central nivå i landstinget (processledningen för sjukskrivningsprocessen och rehabiliteringsgarantin) och också får behandlingsersättningen utbetalad till sig. Utifrån den statliga ersättningsmodellen har länets modell byggts upp. Detta innebär att en viss summa avsätts för möjlig ekonomisk ersättning till varje hälsocentral här kallat TAK. Om någon enhet inte når upp till sitt TAK för året kan överskottet i länet delas mellan de enheter som producerat över sitt TAK (på samma sätt kan Västerbotten få mer av de statliga medlen om något annat län inte uppnått sitt statliga TAK). 8

10 Storleken på ersättningen har räknats fram utifrån 80 % av statliga anslaget för 2010 och fördelat på antalet år i befolkningen i Västerbotten. Möjlig ersättning (som ingår i taket) är 95 kronor per listad patient 16 till och med 65 år på hälsocentralen första januari Justering av TAKET sker första juli Utbetalning sker efter redovisningen av varje kvartals behandlingar. Den hälsocentral som ansvarar för att KBT utförs får ersättning i två delar: FAS 1) kr/patient som inrapporteras och har fått minst 5 behandlingstillfällen. FAS 2) kr/patient som inrapporterats enligt FAS 1 för KBT och är avslutad och uppföljning rapporteras. För ersättning gäller också att behandlaren har påbyggnadsutbildning i KBT eller IPT, motsvarande steg 1 utbildning eller längre (se sid 3). Den hälsocentral som ansvarar för (där patienten är listad) att Multimodal rehabilitering utförs får ersättning i två delar: FAS 1) kr/patient som inrapporteras där rehabiliteringsplan finns upprättad med plan för multimodal rehabilitering. FAS 2) kr/patient som inrapporterats enligt FAS 1 för MMR och är avslutad och uppföljning rapporteras. 9

11 Bilaga 1 Rehabiliteringsgarantin KBT steg 1 utbildning Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har träffat en överenskommelse med regeringen som syftar till att stärka den enskildes ställning i sjukskrivningsprocessen. Detta görs genom att införa en rehabiliteringsgaranti för evidensbaserade medicinska rehabiliteringsinsatser i syfte att underlätta individens återgång i arbete. De vanligaste orsakerna till sjukskrivning är icke specifika rygg- och nackbesvär samt lindrig eller medelsvår psykisk ohälsa, där ångest, stressrelaterad psykisk ohälsa och utmattningssyndrom är centralt. Behandlingsmetod för patienter med lätt eller medelsvår psykisk ohälsa som har evidens och som omfattas av rehabiliteringsgarantin är kognitiv beteende terapi (KBT) och interpersonell psykoterapi (IPT). ska tillämpa rehabiliteringsgarantin. Det är angeläget att erbjuda länets patienter insatser som ger dem möjlighet till tillfrisknande och återgång i arbete. Därför ska åtgärder vidtas för att öka tillgången till evidensbaserade behandlingar avseende patienter med såväl nack- och ryggbesvär som lättare eller medelsvår psykisk sjukdom. Det ska ske genom att öka kapaciteten i den egna verksamheten genom att utbilda medarbetare och genom komplettering av medarbetarstaben vid behov. Umeå universitet, psykoterapeutprogrammet anordnar Grundläggande psykoterapiutbildning 60 hp, steg 1, vilken rekommenderas av Västerbotten läns landsting som grund för kunskap inom de ämnesområden som är av vikt i primärvården. Utbildningen inkluderar bland annat KBT och ger behörighet för att även kunna söka psykoterapeututbildning. Intresserad från hälsocentralerna söker ordinarie kurs på sina egna meriter i första hand. Om någon sökande från hälsocentralerna inte kommer in den vägen så har universitetet lovat att utöka antagningen med kanske 5-6 platser. Dessa platser betalar i så fall landstinget och landstinget har då också veto när det gäller vilka som får platserna. Grundläggande psykoterapiutbildning 60 hp, steg 1 Kursen är en grundutbildning i psykoterapi och vänder sig till personer som arbetar med ett människovårdande yrke. Den har en bred teoretisk inriktning omfattande familje-, psykodynamiska och kognitiva teorier samt färdigheter i form av handledning i såväl familjeärenden som individuella ärenden. I individuella ärenden väljer man mellan psykodynamisk och kognitiv handledning. Tillsammans med intyg om genomgången egenterapi om minst 50 timmar ger kursen behörighet att söka legitimationsgrundande psykoterapiutbildningen på 90 högskolepoäng med inriktningar psykodynamisk, kognitiv, familje- eller barn och föräldraterapi. Det övergripande målet med utbildningen är att du skaffar dig grundläggande kunskaper och färdigheter i psykodynamisk och kognitiv individuell terapi samt familjeterapi, för att uppnå ökad kompetens och professionalitet inom yrket. mer information finns på Ansökan görs via 1

12 Finansiering från rehabiliteringsgarantin? Enligt ovan kan finansiering ske av ett visst antal platser på universitetskursen. Dessutom finansierar rehabiliteringsgarantin i länet den egenterapi om 50 timmar som är behörighetsgrundande för kursen (genom anslag till hälsocentralen). Krav på basenheten Personen som är aktuell för utbildningen (där anslag ges) ska av verksamhetschefen anses vara lämplig för utbildningen. Planeringen är att personen kommer att arbeta som KBT-terapeut på del- eller heltid på sin arbetsplats. Hälsocentralen står för kostnader av arbetstid, resor och litteratur under utbildningen samt för handledningskostnader efter genomförd utbildning. Krav på personen som vill gå utbildningen Personen har den formella kompetensen som krävs för utbildningen och är anställd inom. Personen är intresserad och lämplig att arbeta som samtalsterapeut på del- eller heltid efter genomgången utbildning. Personen är beredd att genomföra en fyra termins lång utbildning som kan kräva en arbetsinsats utöver vanligt arbete eller studier även på fritid. Information i samband med ansökan Om någon inte kommer in inom ordinarie sökförfarande kan närsjukvårdsledningen uppta diskussion med universitetet om utökat antal platser med landstingsfinansiering. Därför behöver information skickas till processledningen för sjukskrivningsprocessen och rehabiliteringsgarantin i samband med ansökan (mailadress enl. nedan). Vid eventuella frågor hänvisas till: 2

13 Bilaga 2 (1) FAS 1 Processkarta KBT rehabilitering Identifiera patienten Starta upp processen Teambed ömning Patient tr äffar l äkare där diagnos fastst älls som ger r ätt till reahbgaranti enligt riktlinjer En signal ges till koordinator som f örbereder ärendet genom att aktualisera det i resursteamet. Ärendet tas upp i resursteamet för information och eventuellt beslut om ytterligare utredningar Diagnoskoder Sjukskrivningsblankett Instrument Sammanst älla resultaten Behandling p åbörjas Registrera ärendet Utarbeta en rehabiliteringsplan Resultaten sammanst älls och en rehabiliteringsplan utarbetas, startdatum f ör rehabiliteringsprogrammet fastst älls KBT behandling startas upp, ev. kompletterande insatser utifr ån utarbetad rehabplan planeras och verkst älls Efter 5 genomf örda KBT tillf ällen registrerar koordinatorn ärendet via utarbetad blankett eller via utarbetad digital anm älan kr utbetalas till den rapporterande enheten Rehabplan Registreringsblankett FAS 2 Genomf ör KBT behandlingen Uppf öljning Tidigast en m ånad efter avslutad behandling Registrering KBT behandlaren forts ätter behandlingen enligt plan. Uppföljning g örs tidigast en m ånad efter avslutad behandling. En uppf öljning d är sjukskrivning, åter till arbete, studier, sjukers ättning etc.dokumenteras registreringsblanketten. i Efter genomf örda åtgärder och rehabiliteringens resultat har registrerats utbetalas ers ättning f ör andra delen av rehabgarantin kr, m öjlighet finns att rapportera hela processen efter avslutad process inkl. utv ärdering ger d å kr Rehabplan Utvärderingsplan Registreringsblankett

14 FAS 1 Registrering: Plan för Kognitiv Beteendeterapi Vårdenhet: Namn: Diagnoskod enligt ICD 10 Personnummer: Kvinna Man Sjukskrivning: Ja Grad... % Nej Sjukskrivning dag 1 datum.. Förebyggande Arbetsgivare: I arbete Arbetssökande Ja Nej Studerande Teambedömning genomförd Datum : Start KBT rehabilitering Datum: 5 KBT behandlingar genomförda Datum: Rehabiliteringsplan upprättad Datum : Profession: KBT Kompetens: FAS 2 Datum för avslutad behandling: Totalt antal behandlingstillfällen: Uppföljning datum: Sjukskrivning: Nej Ja Grad:..% I arbete Arbetssökande Studier Sjukersättning % Yrkesinriktad rehabilitering: Ja Nej Annan mer omfattande behandling planerad: Ja Nej Vad? Vad? Bilaga 2(2)

15 Bilaga 3(1) FAS 1 Processkarta multimodal rehabilitering Identifiera patienten Patient tr äffar l äkare där diagnos fastst älls som ger r ätt till reahbgaranti enligt riktlinjer Diagnoskoder Starta upp processen En signal ges till koordinator som förbereder ärendet genom att aktualisera det i resursteam Beslut om teambed ömning tas. Plan f ör genomf örande av teambed ömning fastst älls. Sjukskrivningsblankett Teambed ömning Sammanst älla resultaten Utarbeta en rehabiliteringsplan En teambed ömning genomf örs enligt utarbetad rutin Resultaten sammanst älls och en rehabiliteringsplan utarbetas, startdatum f ör rehabiliteringsprogrammet fastst älls Läkare Sjukgymnast Kurator/psykolog Arbetsterapeut Rehabplan Instrument Instrument Instrument Instrument Registrera Koordinator registrerar ärendet i rehabgarantin via utarbetad blankett eller via utarbetat digital anm älan kr utbetalas Registreringsblankett ärendet FAS 2 Genomf ör rehabplanen Uppf öljning Tidigast en m ånad efter avslutad rehabilitering Registrering Vårdenheten genomf ör rehabplanen enligt det *godk ända programmet för MMR Uppf öljning g örs tidigast en m ånad efter avslutad rehabilitering. En uppf öljning d är sjukskrivning, åter till arbete, studier, sjukers ättning etc. dokumenteras i registreringsblanketten. Efter genomf örda åtgärder och rehabiliteringens resultat har registrerats utbetalas ers ättning för andra delen av rehabgarantin kr. Det är m öjligt att rapportera hela processen efter avslutad process inkl. utvärdering ger d å kr Rehabplan Utv ärderingsplan Registreringsblankett

16 FAS 1 Registrering: Plan för multimodal rehabilitering Vårdenhet: Namn: Diagnoskod enligt ICD 10 Personnummer: Kvinna Man Sjukskrivning: Ja Grad... % Nej Sjukskrivning dag 1 datum.. Förebyggande Arbetsgivare: I arbete Arbetssökande Ja Nej Studerande Teambedömning genomförd Datum : Rehabiliteringsplan upprättad Datum : FAS 2 Start multimodal rehabilitering Datum Rehabiliteringskoordinator. Sjukgymnast Arbetsterapeut. Kurator.. Psykolog Läkare Samverkat med Handläggare FK.. Handläggare AF.. Handläggare Soc Arbetsgivare Avslutad behandling Datum. Uppföljning Datum Sjukskrivning: Nej Ja Grad:..% I arbete Arbetssökande Studier Sjukersättning % Yrkesinriktad rehabilitering: Ja Vad?... Nej Annan mer omfattande behandling planerad: Ja Vad?. Nej Bilaga 3(2)

17 Arbetsmaterial Bilaga 3 (3) Program för multimodal rehabilitering vid Hälsocentral Gör en plan utifrån nedanstående riktlinjer planen skall innehålla ett praktiskt program hur enheten skall genomföra den multimodala rehabiliteringen, namn och yrkesgrupp på vem som ska ansvara för respektive del, vilken strategi som gruppen gemensamt har för att åstadkomma målet arbetsåtergång. Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i axlar nacke och rygg (generaliserad smärta). Multimodal rehabilitering innebär en kombination av åtgärder som är välplanerade och synkroniserade och består av psykologiska insatser, fysisk aktivitet/träning, insatser för balansen mellan olika aktiviteter i livet och undervisning om smärta. Insatserna ska stärka den drabbade individens handlingskraft och ansvarstagande. Insatser sker under en längre tid med personal som arbetar i team och är tränade att arbeta i team. Teamet består av flera professioner vanligtvis ingår sjukgymnast, arbetsterapeut, socionom, psykolog samt läkare. Läkare (för medicinsk kompetens) och minst tre ytterligare professioner med olika kunskapsinriktning (kompetens inom fysisk funktion, psykisk funktion, aktivitet/delaktighet). Rekommenderas också en samordnande funktion. Det multimodala rehabiliteringsprogrammet bör ha: individualiserat upplägg utifrån den enskildes behov, ett bio-psyko-socialt synsätt, genomtänkt psykologiskt förhållningssätt, tillräcklig intensitet (oftast 2-3 dagar i veckan under 6-8 veckor) och kan innefatta hemuppgifter och insatser i hemmiljön, insatser och strategier för att få vardagen att fungera, undervisning till exempel om smärta, dess konsekvenser, ergonomi och hanteringsstrategier, men även stresshantering, sömnvanor och hur olika läkemedel samverkar, basal kroppskännedom och att prova olika former av fysisk träning och/eller gradvis ökad fysisk aktivitet, planering för arbetsåtergång till exempel via kontakter med arbetsgivare och arbetsplats och/eller arbetsförmedling, vid behov kan samtalsstöd ingå (gärna med kognitivt förhållningssätt och/eller KBT). Det är viktigt att teamets medlemmar samarbetar tätt med varandra och med patienten för att stärka patientens handlingskraft och ansvarstagande. Ibland kan nätverket vidgas till att involvera också familjen, arbetsgivare med flera.

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012 2011-12-22 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Annie Hansen Falkdal Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare

2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare 1 2014-01-13 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Tel 018-611 33 92 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2014-02-10 2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare 1. Rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014 2013-12-10 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013 2012-12-13 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2012

Rehabiliteringsgarantin 2012 Rehabiliteringsgarantin 2012 ERFARENHETER OCH RESULTAT Rehabiliteringsgarantin 2012 1 Rehabiliteringsgarantin 2012 2 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller att förebygga en sjukskrivning

Läs mer

Rehabiliteringsgaranti förstärkt och tidigt insatt rehabilitering för patienter med vanliga sjukskrivningsdiagnoser

Rehabiliteringsgaranti förstärkt och tidigt insatt rehabilitering för patienter med vanliga sjukskrivningsdiagnoser LANDSTINGET I VÄRMLAND IMPLEMENTERINGSPLAN 1.0 Per-Åke Andersson, processledare Mats Johanson, utredningssekreterare 2009-02-26 LK/081288 Rehabiliteringsgaranti förstärkt och tidigt insatt rehabilitering

Läs mer

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om rehabiliteringsgaranti

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om rehabiliteringsgaranti Sveriges Kommuner och Landsting 000035 STYRELSENS BESLUT NR 16 2010-12-17 Vårtdnr 10/0445 Avdelningen för vård och omsorg Anna ÖStbom Landstingsstyrelsema, regionstyrelserna i Västra Götaland och Skåne

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2013

Rehabiliteringsgarantin 2013 Rehabiliteringsgarantin 2013 ERFARENHETER OCH RESULTAT EFTER TVÅ FÖRSTA KVARTALEN Rehabiliteringsgarantin 2013 1 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller förebygga en sjukskrivning tecknade

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2011 RESULTAT FRÅN FÖRSTA KVARTALET 2011

Rehabiliteringsgarantin 2011 RESULTAT FRÅN FÖRSTA KVARTALET 2011 Rehabiliteringsgarantin 2011 RESULTAT FRÅN FÖRSTA KVARTALET 2011 1 Stockholm i maj 2011 På uppdrag av Avdelningen för vård och omsorg, Annie Hansen Falkdal, Landstinget Västerbotten 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2014 ERFARENHETER OCH RESULTAT

Rehabiliteringsgarantin 2014 ERFARENHETER OCH RESULTAT ERFARENHETER OCH RESULTAT 1 2 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller förebygga en sjukskrivning tecknade Sveriges Kommuner och Landsting en överenskommelse med regeringen 2008 angående

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2015

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2015 2014-12-08 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2015 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT 2010

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT 2010 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT 2010 1 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller för att förebygga en sjukskrivning i de fall där sjukskrivning är det vanligaste tecknade Sveriges Kommuner

Läs mer

Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 2015-01-23

Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 2015-01-23 Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 Villkor 3, 2015 inom Sjukskrivningsmiljarden -tidig samverkan i sjukskrivningsprocessen Funktionen (dvs. rehabsamordnaren) ska ha både en intern och extern

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2013

Rehabiliteringsgarantin 2013 Rehabiliteringsgarantin 2013 ERFARENHETER OCH RESULTAT Rehabiliteringsgarantin 2013 1 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller förebygga en sjukskrivning tecknade Sveriges Kommuner och

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2015 Information om kriterier till vårdgivare

Rehabiliteringsgarantin 2015 Information om kriterier till vårdgivare 1 2014-12-29 Dnr HSS 2013-0012 Hälso- och sjukvårdsavdelningen birgitta.pleijel@lul.se, tel 018-611 33 92 Strateg Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fattade beslut om att nedan kriterier 2015-02-12. Villkoren

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2009-2010 ERFARENHETER 2009 OCH RESULTAT FRÅN FÖRSTA HALVÅRET 2010

Rehabiliteringsgarantin 2009-2010 ERFARENHETER 2009 OCH RESULTAT FRÅN FÖRSTA HALVÅRET 2010 Rehabiliteringsgarantin 2009-2010 ERFARENHETER 2009 OCH RESULTAT FRÅN FÖRSTA HALVÅRET 2010 1 Stockholm i september 2010 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom 2 Innehåll Sammanfattning... 5 Bakgrund...

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

REHSAM. REHSAM forskningsprogram

REHSAM. REHSAM forskningsprogram REHSAM Ett forskningsprogram som ska hitta de bästa metoderna för att behålla och få tillbaka arbetskapaciteten hos människor som till exempel drabbats av psykisk ohälsa eller långvarig smärta. Vi som

Läs mer

Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen

Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen 1 2007-02-16 Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen Projektansökan till Samordningsförbundet Deltagande parter bakom projektförslag

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TVÅ FÖRSTA KVARTALEN 2012 Rehabiliteringsgarantin 1 Rehabiliteringsgarantin 2 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller att förebygga sjukskrivning

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin - länsgemensam rutin hälso- och sjukvård

Rehabiliteringsgarantin - länsgemensam rutin hälso- och sjukvård Diarienr: Ej tillämpligt 1(16) Dokument ID: 09-33398 Fastställandedatum: 2014-05-12 Giltigt t.o.m.: 2015-05-12 Upprättare: Annchristin Johansson Fastställare: Berit Fredriksson Rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Bilaga till ansökan PSYKOTERAPEUTPROGRAMMET 90 HÖGSKOLEPOÄNG, HÖSTTERMINEN 2013 INRIKTNING: KOGNITIV BETEENDETERAPI (KBT)

Bilaga till ansökan PSYKOTERAPEUTPROGRAMMET 90 HÖGSKOLEPOÄNG, HÖSTTERMINEN 2013 INRIKTNING: KOGNITIV BETEENDETERAPI (KBT) Bilaga till ansökan PSYKOTERAPEUTPROGRAMMET 90 HÖGSKOLEPOÄNG, HÖSTTERMINEN 2013 INRIKTNING: KOGNITIV BETEENDETERAPI (KBT) INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI Person- och adressuppgifter Namn Personnummer Adress,

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin UTVECKLING OCH PLANERING I LANDSTINGEN RAPPORT JUNI 2011

Rehabiliteringsgarantin UTVECKLING OCH PLANERING I LANDSTINGEN RAPPORT JUNI 2011 Rehabiliteringsgarantin UTVECKLING OCH PLANERING I LANDSTINGEN RAPPORT JUNI 2011 1 Stockholm i juni 2011 På uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal

Läs mer

Stöd för utveckling av psykoterapeutisk kompetens

Stöd för utveckling av psykoterapeutisk kompetens Stöd för utveckling av psykoterapeutisk kompetens Slutrapport om statsbidrag till landstingen 2009 2012 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

Rehabiliteringsgaranti. Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta

Rehabiliteringsgaranti. Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta Rehabiliteringsgaranti Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm. Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar

Läs mer

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49 1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01

Läs mer

KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng)

KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng) KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng) Mål Efter avslutad utbildning skall den studerande visa sådan kunskap

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas Rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka i arbete

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2013. Samordningsförbundet Göteborg Nordost

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2013. Samordningsförbundet Göteborg Nordost Samordningsförbundet Göteborg Nordost Detaljbudget SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Följande dokument beskriver det stöd till samordnade aktiviteter som förbundet budgeterar under. Dokumentet utgör

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin fungerar inte

Rehabiliteringsgarantin fungerar inte riksrevisionen granskar: medborgarna och förvaltningen Rehabiliteringsgarantin fungerar inte tänk om eller lägg ner rir 2015:19 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den

Läs mer

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2 FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2 Unga vuxna... 2 Ungdomsteam Kortedala/Bergsjön... 2 Samordnare Ungdomscentrum Angered...

Läs mer

Grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning mot KBT i psykiatri

Grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning mot KBT i psykiatri Grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning mot KBT i psykiatri Psykologpartners & Integrerad Närsjukvård i samarbete med Beteendeterapeutiska föreningen erbjuder en unik utbildning över 4 terminer

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

MALL FÖR PROJEKTANSÖKAN

MALL FÖR PROJEKTANSÖKAN Projektbenämning Samordningsteam i Skäggetorp, Ryd och Berga Projektägare och styrgrupp Projektägare: Landstinget i Östergötland, Primärvården Centrala Styrgrupp; Per Ohlsson, Primärvårdschef, Centrala

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping God vård vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar Aktuellt kunskapsläge Evidens för f r psykologisk behandling och för f läkemedelsbehandling (SSRI) vid ångest- syndrom och depressionssjukdomar

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Sjukvårdens sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess

Sjukvårdens sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Rapport från arbetet i sjukskrivningsnätverket Sjukvårdens sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Stockholms läns landsting HSN-förvaltningen, augusti 2010 Box 6909, 102 39 Stockholm www.uppdragsguiden.sll.se/ogatpasjukskrivning

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2015. Samordningsförbundet Göteborg Nordost

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2015. Samordningsförbundet Göteborg Nordost Samordningsförbundet Göteborg Nordost Detaljbudget 2015 SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Följande dokument beskriver det stöd till samordnade insatser som förbundet budgeterar under 2015. Dokumentet

Läs mer

Ansökan till: Uppdragsutbildning Region Skåne Psykoterapeutprogrammet 90 högskolepoäng inriktning KBT-vuxna Kursstart hösten 2012

Ansökan till: Uppdragsutbildning Region Skåne Psykoterapeutprogrammet 90 högskolepoäng inriktning KBT-vuxna Kursstart hösten 2012 Ansökan till: Uppdragsutbildning Region Skåne Psykoterapeutprogrammet 90 högskolepoäng inriktning KBT-vuxna Kursstart hösten 2012 Ansökan ska vara Lund University Commissioned Education tillhanda senast

Läs mer

Vägledning vid bedömning av behörighet för särskilt arvode enligt 7 och 8 i förordning 1994:1120 om ersättning för fysioterapi

Vägledning vid bedömning av behörighet för särskilt arvode enligt 7 och 8 i förordning 1994:1120 om ersättning för fysioterapi Vägledning vid bedömning av behörighet för särskilt arvode enligt 7 och 8 i förordning 1994:1120 om ersättning för fysioterapi Inledning Avsikten med detta dokument är att det ska vara en vägledning vid

Läs mer

En processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Slutrapport

En processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Slutrapport En processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin Slutrapport I juni 2012 fick Karolinska Institutet i uppdrag att genomföra en fördjupad utvärdering av rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Lag 2003:1210 om finansiell samordning

Lag 2003:1210 om finansiell samordning Lag 2003:1210 om finansiell samordning 7 Ett samordningsförbund har till uppgift att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna 3.

Läs mer

AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn 1 AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Mottagare Lokala Ledningsgruppen i Stenungsund PROJEKTETS NAMN: Stenungsunds Teamet Insatser

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Vägar tillbaka! Ökad livskvalitet genom förbättrad rehabiliteringsverksamhet. Allians för landstinget i Kalmar län

Vägar tillbaka! Ökad livskvalitet genom förbättrad rehabiliteringsverksamhet. Allians för landstinget i Kalmar län Vägar tillbaka! Ökad livskvalitet genom förbättrad rehabiliteringsverksamhet. Allians för landstinget i Kalmar län 1 Det krävs ett helt nytt sätt att tänka, för att lösa de problem vi skapat med det gamla

Läs mer

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna

Läs mer

Effektivare rehabilitering inom vården

Effektivare rehabilitering inom vården REHABILITERINGS- GARANTIN Effektivare rehabilitering inom vården Inbjudan till konferens i Stockholm den 25-26 augusti 2009 TALARE FRÅN Jag kommer kommer du? Regeringen Christina Husmark Pehrsson Socialstyrelsen

Läs mer

Grön Rehab natur, samverkan och psykologisk behandling

Grön Rehab natur, samverkan och psykologisk behandling Grön Rehab natur, samverkan och psykologisk behandling Nikodemus Enger, leg. psykolog ArbetsRehab Kompetenscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering Grön Rehab Förberedelse inför arbetslivsinriktad

Läs mer

Utbildnings- och kursplan för Basutbildning, KBT

Utbildnings- och kursplan för Basutbildning, KBT 1 för Basutbildning, KBT Övergripande beskrivning av utbildningen 1. Omfattning Denna basutbildning är en sammanhållen deltidsutbildning fördelad över tre terminer. Den innehåller minst 240 timmar teoretisk

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

STEG-1 Grundutbildning i kognitiv och beteendeinriktad psykoterapi (KBT) Hösten 2015, utb.kod: S1152

STEG-1 Grundutbildning i kognitiv och beteendeinriktad psykoterapi (KBT) Hösten 2015, utb.kod: S1152 STEG-1 Grundutbildning i kognitiv och beteendeinriktad psykoterapi (KBT) Hösten 2015, utb.kod: S1152 Med start i oktober 2015 anordnar Kognio - centrum för KBT följande grundutbildning i kognitiv och beteendeinriktad

Läs mer

För 2015 kommer Mål och mått att utgöras av följande områden och målvärden:

För 2015 kommer Mål och mått att utgöras av följande områden och målvärden: Mål- och mått 2015 Regelboken: avsnitt Ersättning Mål och mått, dvs kvalitetsbonusen för vårdcentralerna, syftar till att stimulera till utveckling inom några givna områden. Områdena som väljs ut är vanligen

Läs mer

INBJUDAN TILL. Grundutbildning i kognitiv och beteendeinriktad psykoterapi (KBT) Steg I (motsvarande 1-45 poäng)

INBJUDAN TILL. Grundutbildning i kognitiv och beteendeinriktad psykoterapi (KBT) Steg I (motsvarande 1-45 poäng) Kognitiva Utbildningsenheten Lund AB Datum 2009-02-20 Utbildningsansvarig: Jens Knutsson 0768-582413 jens.knutsson@kueab.se INBJUDAN TILL Grundutbildning i kognitiv och beteendeinriktad psykoterapi (KBT)

Läs mer

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor.

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning ar na bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Anvisningar och regler fo r universitetsbefattningar

Anvisningar och regler fo r universitetsbefattningar 1(5) Anvisningar och regler fo r Bakgrund och syfte För att ge möjligheter till fortsatt forskning för disputerade medarbetare i vården måste tidsutrymme skapas så att forskning kan bedrivas parallellt

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik 2009-07-17 KVALITETSKRITERIER för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013 Enkät: tarmcancer E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Denna enkät skickas ut till de medlemmar i Mag- och tarmföreningen i Stockholm som har som har tarmcancer angiven som diagnos i medlemsregistret.

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget Gävleborg och Försäkringskassan inom ramen för projektet Bra Sjukskrivning

Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget Gävleborg och Försäkringskassan inom ramen för projektet Bra Sjukskrivning Dnr: LS 189/2009 och FK 22967-2010 Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget Gävleborg och Försäkringskassan inom ramen för projektet Bra Sjukskrivning 2010-01-01 2010-12-31 Förutsättning Sjukskrivningsmiljarden

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka

Läs mer

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Kontaktpersoner Stadsdelsförvaltning

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland

Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland Självhjälps-KBT i Primärvården Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland Syfte Att behandla patienter med egentlig depression Syfte Att behandla patienter med egentlig depression Med kognitiv

Läs mer

Utvidgat försök med AFU 2013

Utvidgat försök med AFU 2013 Wimi 2005 FK90010_004_G 1 (7) Utvidgat försök med AFU 2013 Förutsättningar för Försäkringskassans beställningar av AFU 2013 Detta dokument innehåller gällande villkor och förutsättningar för en utvidgad

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Pathric Hägglund Per Johansson Lisa Laun RAPPORT 2012:26 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut under Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng

PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng Avancerad nivå Cognitive behaviour therapy, 30 credits, Second Cycle 1. Fastställande Kursplanen har fastställts

Läs mer

Möte med FTFHV. 2011-10-19 Annika Nordin-Johansson, verksamhetschef annika.nordin.johansson@vll.se

Möte med FTFHV. 2011-10-19 Annika Nordin-Johansson, verksamhetschef annika.nordin.johansson@vll.se Möte med FTFHV 2011-10-19 Annika Nordin-Johansson, verksamhetschef annika.nordin.johansson@vll.se ARBETS- OCH BETEENDEMEDICINSKT CENTRUM (AB-centrum) Utreda, förebygga, behandla och rehabilitera ohälsa

Läs mer

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna sida: Frågor från RME Stockholm Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting Frågor riktade till

Läs mer

Manual. Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi. för primärvården. Reumatikerförbundet

Manual. Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi. för primärvården. Reumatikerförbundet Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi Patientskola i samverkan mellan primärvård och lokala reumatikerföreningar av Cattis Rybo, Monica Nordh Halldén, Monica Heimdahl Manual för

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Om utbildningen. Kognio - centrum för KBT, Annedalsvägen 9, 227 64 Lund, tfn: 0703-212 213, hemsida: www.kognio.se, e-post: info@kognio.

Om utbildningen. Kognio - centrum för KBT, Annedalsvägen 9, 227 64 Lund, tfn: 0703-212 213, hemsida: www.kognio.se, e-post: info@kognio. STEG-1 Grundutbildning i kognitiv och beteendeinriktad psykoterapi (KBT) avseende barn och ungdom, utb.kod: S1BU151 (Basic Course in Cognitive-Behavioral Therapy for Children and Adolescents from a Family

Läs mer

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Smärta och Landstinget Halland Stefan Bergman Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Ickemalign Smärta Smärta som varat längre än förväntad läkningstid Smärta

Läs mer

Rehabiliteringsgaranti Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta

Rehabiliteringsgaranti Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta Rehabiliteringsgaranti Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm. Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar

Läs mer

HAKuL-modellen för rehabilitering

HAKuL-modellen för rehabilitering HAKuL-modellen för rehabilitering 1. Alla som varit sjukskrivna 28 dagar kontaktas och rapporteras av arbetsledaren till både företagshälsovården och HAKuL-projektet. Rapportering kan också ske av personer

Läs mer

Till Utbildningsdepartementet:

Till Utbildningsdepartementet: 1 www.rpc.nu Till Utbildningsdepartementet: Högskoleverkets rapport: En ny psykoterapeutexamen (Rapport 2011:20R) Riksföreningen PsykoterapiCentrum (RPC) är den förening som organiserar flest legitimerade

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning.

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. (LiÖ 2012-2095) Anna Tjäder har inkommit med ett medborgarförslag där hon föreslår

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer