KomHem vård, omsorg och rehab nära dig. Så gick det till

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KomHem vård, omsorg och rehab nära dig. Så gick det till"

Transkript

1 KomHem vård, omsorg och rehab nära dig Så gick det till när hemsjukvården bytte huvudman från Landstinget till kommunerna i Jönköpings län Fördjupningsdokument om förarbetet från våren 2011 fram till årsskiftet Förberedelser, organisation, planering, vad beaktades, vilka ställningstaganden gjordes och på vilka grunder togs avtalet fram. Text och sammanställning: Projektledningen för KomHem Jönköping, juni

2 Innehåll FÖRORD BAKGRUND... 7 Utvecklingen i Sverige... 7 Första politiska beslutet PROCESSEN... 8 Styrgrupp och projektledning... 8 Arbetsgrupper... 8 Fem workshopar... 8 Avsiktsförklaring... 8 Namnet KomHem... 9 Särskilda utredningar... 9 Förberedelser i kommunerna... 9 Det slutliga avtalet Projektledningens styrkort ARBETSGRUPPER OCH SÄRSKILDA UTREDNINGAR Arbetsgrupp HS Kartläggning/analys Riskbedömning Kommunikation/information: Ställningstagande efter riskbedömning Vidtagna åtgärder Inventeringar: Patienter med behov av insatser på helgen Arbetsgrupp Rehabilitering/Habilitering Kartläggning av nuläget Vårdplanering Ordination/utprovning av arbetstekniska hjälpmedel Team Rehabilitering inom slutenvården Dagrehabilitering Rehabavdelning Habilitering Kommunala variationer Riskbedömning och ställningstagande Rehabilitering i hemsjukvård i kommunal regi Rehabilitering på specialistnivå i Landstingets regi Gemensamma sakområden Ansvarsfördelning, inte tröskelprincip Egenvård - begrepp och tillämpning Hemsjukvårdsbesök Hembesök Vem har tolkningsföreträde? Vårdplan Samordnad vårdplanering Läkarmedverkan i hemsjukvård Demens Rutiner efter dödsfall Ställningstagande rutiner efter dödsfall Asylsökande Särskilda utredningar Uppdrag 1.1: Hemsjukvård somatisk specialistsjukvård Nuläge: Ställningstagande - hemsjukvård somatisk specialistsjukvård Sammanfattning Uppdrag 1.2 Barn med speciella behov Uppdrag 1.3 Habilitering (barn och vuxna) Definition

3 Specialiserad habilitering landstingets ansvar Basal habilitering kommunens ansvar Kommentar: Uppdrag 2: Palliativ vård Kartläggning, analys SWOT analys Förutsättningar - palliativ vård Ställningstagande - palliativ vård Uppdrag 3: Förskrivning av hjälpmedel i ordinärt boende Kartläggning av nuläget: hjälpmedel Definitioner Oförändrat ansvar: Delat ansvar: Förändrat ansvar: Ställningstagande - förskrivning av hjälpmedel i ordinärt boende Extra utredning: Hjälpmedelscentralen Uppdrag 4: Hemsjukvård - Specialiserad psykiatrisk vårdnivå Nuläge Sammanfattning nuläge Vad kan övergå till kommunal hemsjukvård Ställningstaganden - hemsjukvård inom psykiatrisk specialistnivå Arbetsgrupp HR/personal Kartläggning/Analys Verksamhetsövergång Arbetsgrupp Ekonomi Start/process Kartläggning/Analys Inkomst- och utjämningssystem Ställningstagande Inventering Sextiofem år och äldre kontra Särskilt vårdtunga Arbetsgrupp Ekonomi - Habilitering Ansvarsuppdelning i nuläget: Föreslagen ansvarsuppdelning i samband med KomHem: Beräkningar Ställningstagande Bilar och lokaler Mellankommunal utjämning Förklaring av skillnader Uppföljning Beräkningar och resultat Arbetsgrupp IT Resultatet av IT-gruppens genomgångar: Status IT-området årsskiftet 2012/ Arbetsgrupp Information Arbetsgrupp KomUpp (Kvalitetsindikatorer och uppföljning) Uppdrag och Syfte: Registerdata om personer som har hemsjukvård: Intervjuer Registerdata Enkäter Förslag till genomförande av uppföljningen Styrning, ledning, uppföljning BESLUT (från styrgruppens minnesanteckningar 15 januari 2013): Bilagor Bilaga 1: Uppdragsbeskrivning Sammanhållen hemvård i Jönköpings län Bilaga 2: SWOT-analys Rehabilitering

4 Bilaga 3: Hembesök på några vårdcentraler en ögonblicksbild Bilaga 4: SWOT-analys Somatisk specialistsjukvård Bilaga 5: SWOT-analys Habilitering Bilaga 6: SWOT-analys Palliativ vård Bilaga 7: SWOT-analys Förskrivning av hjälpmedel i ordinärt boende Bilaga 8: Hembesök och verksamhetsstatistik Psykiatrisk specialistsjukvård: Bilaga 9: Extra utredning: Hjälpmedelscentralen Bilaga 10: Avtal om samverkan kring hjälpmedelsfrågor Bilaga 11. Årsarbetare i hemsjukvården (HR-gruppen): Bilaga 12: Inrangeringsprotokoll Bilaga 13: Lönestatistik 2011, medianlöner Bilaga 14: PM till anställda Bilaga 15: Brev till anställda Bilaga 16: Tidplan/aktivitetsplan för Arbetsgrupp Personal/HR Bilaga 17: Tabeller Kostnadsberäkningar Arbetsgrupp Ekonomi Bilaga 18: Översikt IT-system, arbetsgrupp IT

5 FÖRORD All ansvarsfördelning utgår från avtalet, vilket är det styrande dokumentet. Syftet med denna skrift är att beskriva processen med arbetet att byta huvudman för hemsjukvården från Landstinget till länets kommuner. Arbetet har genomförts i stort samförstånd av både politiker och tjänstemän i alla berörda organisationer. Alla har levt upp till de grundläggande värderingar som togs fram och fastställdes av styrgruppen och KOLA-gruppen i början av arbetet. Syfte är också att denna skrift ska kunna fungera som vägledning för beslutsfattare för att ge förståelse för och bakgrund till vägval och ställningstagande. Projektgruppen valdes ut som sakkunniga och har genomfört sina uppdrag som oberoende deltagare, inte på uppdrag av sina arbetsgivare. Detta har de levt upp till på ett utmärkt sätt. Likaså har de arbetsgrupper som etablerades för olika sakområden genomfört ett mycket bra och gediget arbete som bidrog till att hela processen kunde drivas framåt mot uppsatta mål. Det transparenta arbetssättet där alla mötesanteckningar och väsentligt material lades ut på en gemensam webbplats har varit föredömligt och kommer att bli förebild för kommande samverkansprojekt. Det stora antal möten och träffar med berörd personal, representanter för kommunerna och Landstinget samt politiker har bidragit till en stor känsla av delaktighet hos alla. Personliga möten, workshopar och hearings har engagerat många medarbetare och bidragit till att arbetet kunnat fortskrida framåt med sikte på uppsatta mål. Ett särskilt stort tack vill vi rikta till projektledningen, Lena Hägg-Råsberg, Margareta Lindahl, Marianne Lillieberg, Rolf Bardon, Sickan Ljunghager, Ulf Grahnat och Ulrika Stefansson. De har med sitt arbete lyckats åstadkomma tillräckligt stor samsyn i de frågeställningar som styrgruppen ställdes inför och som arbetsgrupper och särskilda utredningar hade att tackla samt medarbetarna ute i verksamheterna hade att ta ställning till. Vi vill också tacka alla medarbetare som på olika sätt bidragit i arbetsgrupper, särskilda utredningar, workshopar och hearingar till att åstadkomma den förändring som eftersträvades och att den kunde genomföras på kort tid med tanke på hur stort uppdraget var. Vi vill till sist också rikta uppmärksamheten mot de patienter och anhöriga som denna förändring är till för. Vi är övertygade om att den reform som nu genomförs leder till en hemsjukvård som utgår från invånarnas behov av vård, omsorg och rehabilitering där patienten/brukaren får stort inflytande på vården, kan ta eget ansvar och uppleva en stor trygghet i hemmet. Fler kommer att behandlas i hemmet i framtiden. Invånarna kommer att uppleva att vi har en sammanhållen vård, omsorg och rehabilitering genom bra teamarbete och medarbetare med hög kompetens. För styrgruppen Karin Westling Chef för Kommunal utveckling Regionförbundet, Jönköpings län Mats Bojestig Hälso och sjukvårdsdirektör Landstinget i Jönköpings län 5

6 1. Inledning Vid årsskiftet överfördes huvudmannaskapet för hemsjukvården från Landstinget i Jönköpings län till de 13 kommunerna i länet. Övergången föregicks av politiska diskussioner och beslut i alla fullmäktige först angående en avsiktsförklaring och senare beslut om ett avtal, Avtal mellan Landstinget och kommunerna i Jönköpings län om överlåtelse av skyldighet att erbjuda hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Arbetet med övergången har leddes av en styrgrupp och en projektledning. För detaljarbetet utsågs åtta arbetsgrupper. För några mer komplicerade frågor genomfördes särskilda utredningar. Resultatet av gruppernas arbete presenterades vid ett flertal hearings och för styrgruppen, som beredde frågan för Läns-Lako, där politikerna gjorde en slutlig bedömning och tog beslut om att rekommendera fullmäktigeförsamlingarna i kommunerna och Landstinget att anta förslaget. I denna skrift redogörs i mer detalj om hur arbetet med övergången genomfördes, vad som låg bakom ställningstaganden, avgränsningar som gjordes, hur diskussionerna gick och vilka beslut som ledde fram till det slutliga avtalet. Mars 2013 Projektledningen 6

7 2. BAKGRUND Regeringen utsåg 2010 en nationell samordnare med uppdrag att stödja landsting och kommuner i överföringen av ansvaret för hemsjukvården från landsting till kommunerna (Dir. 2010:71). Därmed klargjorde regeringen att den på frivillig väg ville få till stånd ett enhetligt kommunalt huvudmannaskap för landets hemsjukvård. I juni 2011 presenterade socialdepartementet utredningen Kommunaliserad hemsjukvård (SOU 2011:55), som tydliggjorde förutsättningar för hur ansvaret skulle kunna föras över från landstingen till kommunerna. Som grund för regeringens ställningstagande angavs bland annat en utvärdering som genomfördes 2008 Hemsjukvård i förändring. Utvärderingen visade på fördelar för patienterna om kommunerna har ansvaret för hemsjukvården. Den visade också på samhällsekonomiska vinster. För patienterna skulle ett sammanhållet vårdansvar betyda bättre kontinuitet, färre vårdgivare, bättre tillgång till vård och omsorg. Samhällsekonomiskt skulle ett huvudmannaskifte bidra till att minska behovet av parallella organisationer och bättre användning av resurser. Kommunalt huvudmannaskap skulle också kunna skapa grundläggande strukturer på kommunal nivå som möjliggör för kommunerna att klara framtidens utmaningar inom vård och omsorg. Demografiska förändringar som väntar de närmaste decennierna pekar på att antalet äldre i de äldsta åldersgrupperna blir väsentligt många fler. Om kommunerna tog över hemsjukvården skulle detta kunna ses som en viktig byggsten i uppbyggnaden av den vård och omsorg som kommunerna behöver för att tillhandahålla hemsjukvård till de människor som behöver vård i både ordinärt och särskilt boende. Utvecklingen i Sverige Ett flertal län/regioner övertog ansvaret för hemsjukvård för personer i ordinärt boende redan Därefter har andra län/regioner gjort liknande överenskommelser, t ex i Kristianstads län och Bohus län 1999, i Kalmar län 2008 och i Sörmland Det innebar att i november 2012 hade cirka 2/3 av alla kommuner tagit över ansvaret för hemsjukvården. Den senaste överföringen gjordes i Västmanland som skatteväxlade den 1 januari 2012 och där verksamhetsansvaret togs över i september De avtal som omfattade flest ansvarsområden innan 2013 fanns i Västra Götaland och i Kalmar län. Första politiska beslutet I Jönköpings län togs det första politiska beslutet den 8 december Det var i Läns- LAKO och i protokoll från mötet framgår det att Landstinget har för avsikt att verka för en kommunalisering av länets hemsjukvård. Vid primärkommunala nämndens (PKN) möte den 16 december 2010 beslutades att nämnden avsåg att utgöra den kommunala arenan för arbetet med att överföra hemsjukvården till kommunerna. Huvudmännen blev under våren 2011 överens om direktiv och tidplan för det fortsatta arbetet, vilket framgår av uppdragsbeskrivningen Sammanhållen hemvård i Jönköpings län, och en projektledare tillsattes. (Bilaga 1) Syftet med förändringen är att skapa förutsättningar för en effektiv hemsjukvård i samverkan som möjliggör för patienter att få vård och omvårdnad oavsett boendeform. Avsikten är även att ansvarsfördelningen mellan kommunerna och landstinget blir så tydlig att patienterna i huvudsak får en sammanhållen vård från en huvudman och där risken för att parallella organisationer byggs upp minimeras. /Ur Uppdragsbeskrivningen 7

8 3. PROCESSEN En styrgrupp för att leda arbetet tillsattes som var sammansatt av; för kommunerna: en socialchef/direktör från vardera länsdelen, en kommunchef och representant från Regionförbundet; för landstinget: landstingsdirektör, hälso- och sjukvårdsdirektör, utvecklingsdirektör, personaldirektör och ekonomidirektör. Styrgrupp och projektledning Styrgruppen arbetade på uppdrag av Landstingets Planeringsdelegation (PD) och Primärkommunala nämnden (PKN). Ett arbetsutskott för styrgruppen inrättades, som bestod av företrädare för Landstinget och länets kommuner med projektledaren som adjungerad. Styrgruppen tillsatte en projektledning som bestod av projektledare, informatör/administratör och sakkunniga som ansvarade för att operativt genomföra uppdraget inom tidplan. Projektledningen betonade sin oberoende ställning i förhållande till Landstinget och de 13 kommunerna. Projektledningen hade endast en uppdragsgivare: styrgruppen (Bilaga 1). Arbetsgrupper För att genomföra arbetet var det nödvändigt att inrätta ett antal arbetsgrupper. Redan i juni 2011, vid en workshop, konstituerades åtta arbetsgrupper. De sattes samman så att samtliga länsdelar var representerade, både från Landstinget och från kommunerna. Projektledningen svarade för samordning och stöd till och mellan arbetsgrupperna, sekreterarskap, avrapportering till styrgrupp etc.. Dessutom tillsattes 13 arbetsgrupper, en i varje kommun med företrädare för sjukvårdsområdet och kommunen. Under projekttiden arrangerades ett antal workshopar, seminarier, kulturmöten med mera för att erbjuda en bred delaktighet. Projektledningen svarade för att arbetsgivare och berörda medarbetare samt även andra organisationer och grupperingar gavs kontinuerlig möjlighet till information och erfarenhetsutbyte. Ett antal resurspersoner kom tidvis att knytas till projektledningen beroende på behov. Uppgiften för dem var att bistå med synpunkter och reflektioner på det löpande arbetet. Resurspersonerna hade inte något formellt åtagande eller ansvar inför styrgruppen. Fem workshopar I enlighet med uppdrag och tidplan inleddes arbetet med fem stycken workshopar. En redan i maj för nyckelpersoner inom Landstinget och länets kommuner, tre länsdelsvisa (i Nässjö, Värnamo samt Huskvarna) i september för samtliga berörda medarbetare samt en i slutet av september för invånarna i form av brukarorganisationer, patientföreningar, fackliga företrädare etc.. Sammantaget deltog drygt 1000 personer i samtal om den framtida hemsjukvården. Avsiktsförklaring Som en första del i processen låg att från fullmäktige i varje kommun och Landstinget få fram en tydlig avsiktsförklaring. Det huvudsakliga syftet med workshoparna var att få underlag till avsiktsförklaringen. Ett slutligt förslag till 8

9 avsiktsförklaring godkändes av styrgruppen och fastställdes av PD och PKN i november som en rekommendation till respektive fullmäktige att anta. Under arbetet med avsiktsförklaringen hade projektledningen också dialog med berörda fackliga organisationer, Länspensionärsrådet, Länshandikapprådet, distriktssköterskeföreningen med flera för att stämma av och förankra processen. Projektledningen svarade under denna tid även för kontakt med länets samtliga socialnämnder/motsvarande, landstingsstyrelsen, PKN (PKN hade under hösten 2011 och våren 2012 fyra särskilt anordnade möten i denna fråga, där även kommunstyrelsernas ordförande och kommuncheferna deltog), landstingets medicinska programgrupper, länets socialchefsgrupp samt landstingets tre hälsooch sjukvårdsutskott. Projektledningen hade även kontinuerlig kontakt med nätverket för privata vårdgivare inom primärvård samt ett stort antal övriga personer och grupper som på olika sätt bedömdes beröras av den förstående förändringen. Namnet KomHem Utöver frågor om skatteväxling, verksamhetsövergång etcetera inkluderades tidigt i processen frågor om den framtida hemsjukvårdens uppdrag och arbetssätt. Till stor hjälp i detta blev benämningen på uppdraget: KomHem vård, omsorg och rehab nära dig. Ganska snart blev KomHem ett vedertaget begrepp som på ett naturligt sätt gav möjlighet att samtala med personal, förtroendevalda med flera om syftet med huvudmannaskiftet. Särskilda utredningar Utifrån avsiktsförklaringens innehåll identifierades ett antal områden som behövde utredas särskilt: Hemsjukvård på psykiatrisk specialistvårdnivå Hemsjukvård på somatisk specialistvårdnivå Förskrivning av hjälpmedel i ordinärt boende Samverkansavtal om hjälpmedel Palliativ vård För varje utredningsuppdrag tillsattes i november 2011en mindre grupp av sakkunniga för att tillsammans med projektledningen presentera förslag till avtalstext. Varje förslag, utom för samverkansavtal om hjälpmedel, genomgick en konsekvensanalys som gjordes i form av en hearing. Till denna inbjöds nyckelpersoner inom respektive område att delta. Fyra hearingar genomfördes i januari/februari 2012, en för vart och ett av ovanstående område. Dessutom genomfördes en femte hearing som tog upp frågan om ansvarsgränser mellan landsting och kommunerna inom habilitering och omsorg. Förberedelser i kommunerna Under slutet av hösten 2011 påbörjade samtliga kommuner i länet arbetet med att förbereda sig för att ta över hemsjukvården. Det bildades 13 lokala arbetsgrupper som alla utarbetade tidsplaner. 9

10 Ett nätverk bildades som bestod av de 13 lokala projektledarna och en person från projektledningen. Nätverket träffades regelbundet en gång i månaden för att utbyta erfarenheter och ge varandra en nulägesrapport. Primärkommunala Nämnden fick under arbetets gång kontinuerligt information från kommunala representanter i de olika arbetsgrupperna och även av projektledningen. Det slutliga avtalet Efter att förslag presenterats av de särskilda utredningsgrupperna vidtog ett intensivt arbete med det slutliga hemsjukvårdsavtalet, det som då kallades KomHem-avtalet. Ett sammanhållet avtalsförslag presenterades och godkändes, efter vissa justeringar, av styrgruppen. Det godkändes därefter även av PKN/PD, allt i enlighet med den tidsplan som tidigare fastställts. Avtalet behandlades politiskt i respektive facknämnd under våren för att därefter definitivt fastställas av fullmäktige i de 13 kommunerna och i Landstinget. Projektledningens styrkort Projektledningen identifierade på ett tidigt stadium ett antal indikatorer för sitt interna arbete enligt Balanserat styrkort-modellen. Indikatorerna följdes upp kontinuerligt. Fram till och med december 2012 har representant ur projektledningen deltagit i drygt 150 möten för att informera om KomHem-arbetet; 1220 personer har deltagit i workshopar eller hearingar 15 frågor med svar (Faq) har publicerats på KomHems webbplats Styrgruppens skattning av projektledningens arbetsinsatser har skattats genomgående till 8,2 på skalan 1-10 (bäst) Vid samtliga workshopar ökade antalet som var positiva till förändringen med flera procent (bland medarbetare låg siffran på procent positiva efter workshopen) Närvaron i arbetsgrupperna har varit hög, över 90 procent personer har besökt webbplatsen Tio kommuner använde webbplatsen regelbundet för egen information, t ex publicera minnesanteckningar från arbetsgrupper i kommunen 10

11 4. ARBETSGRUPPER OCH SÄRSKILDA UTREDNINGAR Arbetsgrupper i KomHem-arbetet bildades inom områdena Hälso- och sjukvård, Rehabilitering/habilitering, Personal/Human Resources (HR), Ekonomi, IT, Medicintekniska produkter, Kvalitetsindikatorer och Information. Deltagare till de olika arbetsgrupperna utsågs med syfte att få rätt kompetens och bra representativitet för länets kommuner och Landstinget. Samtidigt skulle grupperna inte vara för stora. De hölls samman av utsedd ordförande och projektledningen ansvarade för att skriva minnesanteckningar, hålla samman hela avtalsarbetet och att hålla tidplaner. Arbetsgruppernas uppdrag var: att inom sitt faktaområde, kartlägga, analysera och ta fram förslag till förändringar att bereda och föreslå innehåll till hemsjukvårdsavtal inom respektive område att ansvara för att informera och ta in material och synpunkter från de kommuner som inte hade representant med i arbetsgruppen (gällde de som representerade sin egen och övriga kommuner i sin länsdel) Intentionerna i avsiktsförklaringen utgjorde grunden för arbetet med att föra över hemsjukvården från Landstinget till kommunerna. Så mycket som möjligt av vården i hemmet skulle överföras, under förutsättning att den nya ansvarsfördelningen skulle gynna patienten, vara resurseffektiv och att vården skulle ges med god kompetens och säkerhet. Utgångspunkten var också att inte låta sig begränsas av nuvarande organisationsgränser utan utgå ifrån befolkningens behov av hemsjukvård. Mervärde var ett ledord. I detta fanns en utmaning att tänka nytt, hitta samverkansstrukturer och nya mötesplatser, och en medvetenhet om att det kommer att ställas nya krav på alla inblandade. Ambitionen var att sikta högt och i Jönköpings län åstadkomma den bästa växlingen för hemsjukvården i landet! 4. 1 Arbetsgrupp HS En arbetsgrupp för hälso- och sjukvårdsfrågor (HS-gruppen) konstituerades i juni Gruppen bestod av tretton personer, varav sju företrädde länets kommuner. De övriga sex var representanter för länets primärvård och specialistsjukvård. I arbetsgruppen ingick medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), distriktssköterskor och vårdenhetschefer. Arbetsgruppens initiala uppdrag och fokus var, att med stöd av omvärldsbevakning, datainsamling, fastställa gemensamma definitioner för hemsjukvård, analysera och rekommendera var man lämpligast skulle lägga gränssnitt och ansvarsfördelning mellan hemsjukvård på primärvårdsnivå, respektive hemsjukvård på specialiserad nivå, utifrån patientnytta och patientsäkerhet, oavsett bostadsort eller boende, minimi- alternativt maximinivån. 11

12 Mycket kraft lades i förberedelsearbetet på att avgränsa den framtida hemsjukvården så att den skulle komma att fungera så bra som möjligt för den enskilde patienten. Gruppen tog del av erfarenheter från de län där hemsjukvården redan var kommunaliserad eller där processen pågick. Fortlöpande kontakter togs också med fackliga företrädare och intresseföreningar. Arbetsgruppen konstaterade att Jönköpings län hade en väl utbyggd hemsjukvård som ställde krav på hög kompetens. Redan i nuläget bedrevs omfattande hemsjukvård på somatisk specialiserad nivå inom kommunernas särskilda boenden liksom i ordinärt boende. Däremot fann man viss variation i länet, även mellan olika vårdcentraler inom samma kommun, vad gäller vilka insatser som kunde erbjudas under olika tider på dygnet. Kartläggning/analys Gränsdragningen mellan sluten vård, öppen specialistsjukvård och primärvård förflyttas kontinuerligt i takt med den medicinska och medicintekniska utvecklingen, för att svara upp mot de behov som finns i verksamheten. Detta har bidragit till att gränsen mellan de olika vårdnivåernas ansvar blivit otydlig. Arbetsgruppen fann att det fanns olika tolkningar om var gränserna går idag, likaså om en insats tillhör primärvård eller specialiserad öppen vård. Exempel på det är påsdialys och ventilatorbehandling. Primärvård upphöjd etta definieras, i hälso- och sjukvård som utgör första vårdnivån och som utan avgränsning omfattar basal medicinsk utredning, behandling och omvårdnad samt förebyggande arbete, rehabilitering och hjälpmedelsförskrivning utan avgränsningar för sjukdomar, ålder eller patientgrupper, eller kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser. Primärvårdsbegreppet definieras inte i sig utan i relation till sin omgivning. Med specialiserad vård upphöjd etta avses hälso- och sjukvårdsverksamhet som kräver mer specialiserade åtgärder än vad som kan ges i primärvården och kan vara av såväl somatisk som psykiatrisk karaktär. Riskbedömning Riskbedömningar gjordes i arbetsgrupper för att identifiera risker som, direkt eller indirekt, kunde leda till negativa konsekvenser i samband med kommunalisering av hemsjukvården. Risker belystes såväl ur patient- som ur ett användarperspektiv. De riskområden som identifierades och hanterades var kommunikation/ information, utbildning/kompetens, tillgänglighet/medicinsk kompetens, avgränsningar/ansvarsfördelningen, arbetsmiljö, sammanhållna processer. Några av områdena var övergripande och hanterades i flera av arbetsgrupper samtidigt. Kommunikation/information: De IT-system för dokumentation som används i Landstinget och kommunerna är skilda, lagstiftning och system innebär begräsningar gällande åtkomst av information mellan systemen. Inom kommunerna i länet används tre olika verksamhetssystem. Inom landstingets verksamheter hade man tillgång till ett enhetligt system, Cambio Cosmic. Brister i information och kommunikation mellan 12

13 aktörerna i vårdkedjan kan medföra oklarheter i ansvarsfördelningen. Det kan leda till vård på fel vårdnivå och/eller en kvalitativt sämre vård och behandling. I Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården (SOSFS 2008:14) påtalas vikten av att vissa uppgifter är lättillgängliga för olika yrkesgrupper. Nationell Patient Översikt (NPÖ), som var under uppbyggnad , skulle kunna vara en lösning och ge läsbarhet av journaltext och så småningom även ge möjlighet att kunna producera text från kommunernas journalsystem till landstingets under förutsättning att patienten samtycker. Inom hemsjukvården är det särskilt viktigt att kunna ta del av omvårdnadsdokumentationen såsom epikris och liknande sammanfattningar om patientens tidigare vård. Omvårdnadsdokumentationen är sjuksköterskans ansvar trots att omvårdnaden i sig inkluderar flera andra vårdgivare (SOSFS:2008:14). Det fanns farhågor bland annat från läkare i slutenvården om kompetens- och kunskapsbrist om distriktsläkare och distriktssköterskor inte arbetar i samma organisation eller i nära samarbete. Det skulle kunna innebära att patienten riskerar att hamna inom en högre vårdnivå än nödvändigt om det inte finns adekvat kunskap. Ställningstagande efter riskbedömning Antalet röda dagar vid årsskiftet togs upp som en risk i samband med själva växlingen av huvudman. Genom god planering av arbetet under hösten skulle den risken elimineras. HS-gruppen identifierade och rangordnade de områden, som särskilt måste beaktas inför övergången och urskilde två områden som på grund av patientsäkerheten inte kunde kompromissas: Fullständiga, aktuella läkemedelslistor Tillgänglighet till RoS (Remiss och Svar) för remisshantering i samband med provtagning Gruppen ansåg att det finns risker med inaktuella läkemedelslistor och att det kan innebära hög risk för patientsäkerheten med svårighet att få tillgång till en samlad tillförlitlig läkemedelslista. Hantering av läkemedel och provtagning/provsvar ställer särskilda krav på en tillgänglig informationsöverföring ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Exempelvis kan avsaknad av ROS leda till svårigheter i hantering av provtagningsremisser inför cytostatikabehandlingar. Vidtagna åtgärder De identifierade problemområdena beaktades under förberedelsearbetet och insatser gjordes för att säkra att rutiner för informationsöverföring fanns att lokala avtal för läkarmedverkan upprättades 13

14 att det finns vägar att nå vårdcentralen att respektive arbetsgivare även fortsättningsvis tar sitt utbildningsansvar att Landstinget svarar för utbildning och konsultation i enskilda patientfall, såväl inom primärvård som inom den specialiserade vården Inventeringar: a) Specialistsjuksköterskor Sjuksköterskor som arbetar i hemsjukvård förutsätts vara specialistutbildade sjuksköterskor med inriktning i första hand mot distriktssköterska och i andra hand mot vård av äldre. Det förekommer även behov av specialistutbildade sjuksköterskor inom psykiatrisk vård. Den främsta skillnaden i yrkesexamen är att distriktssköterskans utbildning är specialiserad och anpassad för de arbetsuppgifter som finns i hemsjukvården. Dessutom kan sjuksköterskor specialisera sig/fördjupa sina kunskaper inom demens, palliativ omvårdnadvård, diabetes osv. För att få en uppfattning om hur stor andel av sjuksköterskor med specialistutbildning, som idag är verksamma inom kommuner och primärvårdens hemsjukvård, gjordes en inventering i KomHem-arbetet. Gruppen konstaterade att utöver sjuksköterskor med genomgången specialistutbildning fanns ett flertal sjuksköterskor med fördjupade kunskaper med poängutbildningar, som inte resulterat i specialistkompetens, men möjliggör specialistfunktioner. Häribland kan nämnas handledarutbildning, kurser inom geriatrik, smärtutbildning, utbildning inom nutrition, palliativ omvårdnad och förebyggande arbete. Man konstaterade att 70 procent av de sjuksköterskor som erbjudits verksamhetsövergång till kommunen hade distriktssköterskekompetens. b) Utbildning för förskrivningsrätt Kartläggning av hur många sjuksköterskor som genomgått utbildning för förskrivningsrätt av läkemedel (enligt SOSFS 2001:16) gjordes. Möjligheten att förskriva läkemedel, är inte relaterad till organisatorisk tillhörighet, det är utbildning som avgör. Det fanns skillnader mellan kommunerna i vilken utsträckning man använder sig av förskrivningsrätten för sjuksköterskor. I några kommuner fanns inte någon sjuksköterska med förskrivningsrätt av läkemedel. I utredningsarbetet kartlades och inventerades också hur många sjuksköterskor som hade förskrivningsrätt för inkontinensprodukter, stomi- och diabeteshjälpmedel. Någon säker statistisk bearbetning kunde inte göras då underlaget inte var tillräckligt stort. Samtliga kommuner hade sjuksköterskor med förskrivningsrätt inom ovanstående områden. 14

15 Patienter med behov av insatser på helgen Patienter som inte är inskrivna 1 i hemsjukvård men med behov av insatser på helgdagar blev ytterligare en fråga att beakta. Statistik ur Cosmic visade att det är stora variationer över tid mellan vårdcentralerna i kommunerna, enstaka patienter kan påverka antal och omfattning av insatser. Sättet att ombesörja dessa insatser har skett både genom mottagning och hembesök, ibland av medicinska skäl och ibland av praktiska skäl både för patienter och personal. Alternativen för att lösa detta var att a) flytta t ex såromläggningar till fredag och måndag där detta är lämpligt, b) att i något enstaka fall erbjuda möjligheten till mottagning under helgdagarna eller c) hänvisa till jourcentral Ett av problemen bedömdes vara avståndet till exempelvis jourcentralen för de patienter som behöver t ex två besök per dag eller lång väg att åka samtidigt som hemsjukvård har insatser i närområdet. BESLUT: KomHems styrgrupp beslutade på sammanträdet den 26 november 2012 följande: flytta de helginsatser som är möjliga till fredag och måndag, och i övriga fall göra det som är bäst för patienten! Att använda ett klokt handlag, att om möjligt i enstaka fall låta göra det en lördag. Att hjälpa invånarna i enlighet med de grundläggande värderingarna för KomHem-arbetet. I ett tidigt skede i planeringen framförde arbetsgruppen Hälso- och sjukvård önskemål om att få senarelägga datumet för införande av kommunaliseringen av hemsjukvården några veckor, även om skatteväxlingen skulle genomföras redan 1 januari Skäl till förslaget var en befarad risk med att införa en förändrad verksamhet i anslutning till årets många helgdagar vid årsskiftet och därmed begränsad bemanning. Endast en av 13 kommuner ställde sig bakom detta förslag varvid ingen senareläggning kom att ske. 4.2 Arbetsgrupp Rehabilitering/Habilitering Arbetsgruppen bestod av tolv personer, sex representanter för Landstinget, primärvård och slutenvård, och sex för kommunerna. Deltagarna i arbetsgruppen var arbetsterapeuter (at), Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR), sjukgymnast (sg), områdeschef samt vård- och omsorgschef. Frågan om utveckling och gränsdragning för framtidens habilitering och kommunernas omsorgsverksamhet var så komplicerad att den blev ett separat fördjupat utredningsuppdrag som en del i uppdraget om specialiserad somatisk hemsjukvård. Många frågeställningar som uppkom i arbetsgruppen hade starka beröringspunkter med medicintekniska produkter (MTP) som även de kom att behandlades i separat arbetsgrupp. 1 I detta dokument används ordet inskriven i hemsjukvård synonymt med registrerad för hemsjukvård, som förekommer i protokoll, avtalet och andra dokument som rör KomHem. 15

16 Kartläggning av nuläget Det bildades tre geografiska arbetsgrupper där deltagarna ansvarade för att inhämta uppgifter och sammanställa variationer i länsdelarna. Olikheterna i länet speglar sig i hur man organiserat rehabiliteringen i länsdelen. Vårdplanering När det gäller i hur pass stor utsträckning som rehabiliteringspersonal deltar vid vårdplaneringstillfällen så varierar det i länet. I det vårdplaneringsteam som finns på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping ingår arbetsterapeut. I övrigt deltar rehabpersonal från vårdcentralerna sporadiskt eller i olika projektsatsningar. Vad gäller kommuner så deltar kommunens arbetsterapeuter och sjukgymnaster i stor omfattning i vårdplanering på korttidsplatser och på rehabavdelning (Jönköping). Vårdplaneringar i hemmet förekommer. Ordination/utprovning av arbetstekniska hjälpmedel Kommunerna har kostnadsansvar för arbetstekniska hjälpmedel. Ordination av arbetstekniska hjälpmedel hanteras på olika sätt i länet Team 1. kommunens personal utför ordination/utprovning 2. förtroendeförskrivning - landstinget förskriver och kommunen betalar 3. bägge huvudmännen deltar vid utprovning I länet sker mycket teambaserat arbete både inom Landstinget och inom kommunerna. På flera orter finns omfattande teamarbete där representanter för bägge huvudmännen deltar. Rehabilitering inom slutenvården Det är den samlade ämneskompetensen som finns i teamet runt patienten som kännetecknar specialistrehabiliteringen. Utöver det finns erfarenhet med spetskompetens (t ex inom områdena barn, stroke, reumatologi). Vidare identifierades viss rehabilitering som kräver specialist- eller spetskompetens: t ex för lymfödembehandling, Parkinsongrupp, reumatologisk rehabilitering och handskaderehabilitering, hjärtgrupp, gåskola, minnesmottagning. Samverkan och konsultativt stöd sker med primärvården som har rehabiliteringsansvar i hemmet för dessa patienter. Dagrehabilitering Fyra enheter för dagrehabilitering finns i en kommun, Jönköpings kommun. I Sävsjö finns dagrehabilitering som drivs tillsammans med vårdcentralen och kommunen. I övriga kommuner är de dagrehabiliteringsavdelningar som fanns nerlagda. Några kommuner uppger att det finns mötesplatser för social gemenskap, aktivering och avlastning för anhöriga. Rehabavdelning På sjukhusen sker viss rehabilitering i anslutning till vårdtillfälle, vid vårdplanering överlämnas rehabansvar till primärvård eller kommun. Rehabiliteringsmedicinska kliniken på Ryhov är en länsklinik där personer i 16

17 arbetsför ålder arbetsför ålder vårdas med till exempel ryggmärgsskador och hjärnskador. På Höglandssjukhuset i Nässjö, finns en länsövergripande veckoavdelning för patienter med kroniska neurologiska sjukdomar och skador. I de flesta kommuner finns korttidsavdelningar. Några kommuner har uppgivit att man arbetar med rehabiliterande synsätt på dessa korttidsavdelningar, andra inte. Den enda kommunen i länet som har renodlad rehabverksamhet är Jönköpings kommun (träning och vistelse på HSL beslut), där det finns fyra rehabavdelningar med sammanlagt 38 platser. Habilitering Habiliteringscentrum är en länsklinik, indelad i barn- och vuxenhabilitering med olika arbetssätt i de olika länsdelarna. Omsorgsverksamheten i kommunerna är olika utbyggda. Det finns ingen organiserad samverkan mellan dessa. I arbetsgruppen Rehab/Hab diskuterades vilken habilitering på specialistnivå som Landstinget bör ansvara för och vad som är kommunens ansvar. Kontakt har tagits med barn/vuxen habiliteringen i de län där kommunerna hade tagit över hemsjukvården. I dessa län har inte kommunaliseringen av hemsjukvården påverkat barn/vuxenhabiliteringens ansvar, den har också varit kvar i oförändrad organisation. Någon nationell definition om vad som är specialist respektive basal rehabilitering/habilitering har inte gått att finna. Arbetsgruppen konstaterar att habiliteringen skiljer på vilka insatser de gör beroende på boendeform. Kommunerna ansvarar för hälso- och sjukvården (inklusive habilitering) för invånarna som bor på boenden för funktionshindrade. För de som bor i ordinärt boende är det Landstingets habiliteringsansvar. Landstingets habilitering gör en hel del kompletterande insatser i kommunernas särskilda boenden via LSS-ansökningar/råd och stöd. Gruppen är enig om att det ska vara personens behov som styr, inte funktionsnedsättning, diagnos eller boendeform. Primärvården är en vårdform som inte får glömmas bort. Arbetsgruppen hade diskussion kring begreppen bashablilitering och basal habilitering och kom fram till att det lätt kan misstolkas och det blir känslan av ett A- och ett B- lag. Grundläggande och specialiserade habilitering, är ett förslag, som mer neutralt benämner framtida kommunala habiliteringens och landstinget habiliteringens ansvar. Kommunala variationer I en del kommuner finns rehabiliteringsassistenter som ansvarar för gruppgymnastik på särskilt boende, och i andra utbildar arbetsterapeuter och sjukgymnaster vårdpersonal och vikarier i förflyttningsteknik. I några kommuner arbetar rehabpersonal aktivt med andra yrkesgrupper kring fallprevention, rehabiliterande insatser, hjälpmedel och aktiviteter. För samtliga kommuner gäller att kommunens arbetsterapeuter och sjukgymnaster ansvarar rehabiliteringen på särskilt boende. Riskbedömning och ställningstagande De riskområden som identifierades och hanterades av arbetsgruppen var avgränsningar/ansvarsfördelningen, sammanhållna processer, 17

18 utbildning/kompetens, tillgänglighet/medicinsk kompetens, arbetsmiljö, kommunikation/ information. Ansvarsfördelningen bedömdes vara en omfattande risk när det gällde rehabiliteringsområdet. Balansgången mellan rehabiliteringsinsatser i hemmet som ger bäst resultat för patienten och om samma patient kan ta sig till vårdcentralen diskuterades mycket. Mervärdet och resultatet av att insatsen sker i hemmet bedömdes vara viktig att förmedla till övriga arbetsgrupper. Till exempel träning, riskbedömning och åtgärder hos en äldre patient med balansproblem, sker före kommunaliseringen i bostaden, i samverkan med övrig personal. Eftersom nästan alla av dessa patienter kan ta sig till vårdcentralen finns risk att de inte får samma preventiva bedömning i hemmet efter kommunaliseringen om man inte tar hänsyn till mervärdet. Olika journalföringssystem ger inte tillgång till all information om patienten. Kompetensmässiga svårigheter kan dessutom uppstå i små kommuner, t ex kring barn, habilitering, psykiatri. SWOT-analys Rehabilitering gjordes i december 2011 (bilaga 2). Diskussion i arbetsgruppen om vilka arbetsuppgifter som ska finnas kvar på vårdcentralen Den polikliniska verksamhet som sker i primärvården t ex handrehabilitering, utprovning av ortopedtekniska hjälpmedel, ryggutredningar (enligt Fakta), PRteam, förskrivning/eventuell försäljning av enklare hjälpmedel som inte kräver hembesök, gruppbehandlingar ex hjärta, sömn, smärta, kroppskännedomsgrupper, MultiModal rehabilitering (MMR), viss demensutredning, aktivitetsbedömningar och bedömning i sjukskrivningsteam. Preventionsarbete, t ex artrosskolor, och den polikliniska sjukgymnastiken som före KomHem utfördes ska finnas kvar, möjlighet till enstaka hembesök som är en del i en pågående behandling/rehabilitering ska kunna utföras av primärvårdens arbetsterapeut eller sjukgymnast. Likaså ska möjlighet till viss poliklinisk träning på vårdcentral kunna finnas även för patienter med hemsjukvård, t ex bassängträning, styrketräning etc. Även om en patient är inskriven i hemsjukvård ska det finnas möjlighet för den patienten att få rehabiliteringsinsatser på vårdcentralen, t ex handskaderehabilitering, strokerehabilitering och på specialistnivå t ex Parkinsongrupp. Detta bestäms vid vårdplaneringen och innebär att patienten kan ha insatser samtidigt av bägge huvudmännen, då det är viktigt att samverka för patientens bästa. Rehabilitering i hemsjukvård i kommunal regi Arbetsgruppen kunde se mycket fördelar med att samma huvudman ansvarar för insatser i hemmet, framför allt för personer med behov av långvariga, regelbundna insatser. Man skulle kunna arbeta mer effektivt och med gemensam målsättning, bredd och kompetens hos personalen skulle öka. Det ekonomiska incitamentet för rehabilitering stärks när samma huvudman ansvarar för rehabilitering och hemtjänstinsats, det har man sett på andra håll i landet. Möjligheten att samordna korttids-, dagrehab- och hemrehabverksamheter skulle öka. Det finns möjlighet för utvidgat teamarbete kring patienten när man arbetar i samma organisation som hemtjänstpersonal. Färre överrapporteringar bidrar till 18

19 ökad patientsäkerhet. Detta kan leda till färre akuta insatser som kan lösas mer effektivt. Ökad och kontinuerlig teamsamverkan medför tidigare rehabiliteringsinsatser. Hemrehabilitering ger stöd för livskvalitet, självständighet och kvarboende. Det gör det också möjligt att följa brukare från ordinärt till särskilt boende. Ett ökat teamarbete stärker och utvecklar yrkesrollerna. Rehabilitering på specialistnivå i Landstingets regi Nedan stående område inom rehabilitering på specialistnivå bedömdes av arbetsgruppen även fortsättningsvis vara ett ansvara för Landstinget: Specialister som ger handledning till teamen i kommunerna, ex BPSD. Rehabiliteringen på Nässjö Rehab, som har patienter i samtliga åldrar och med liknande diagnos. Här finns team med bland annat specialistläkare och är inte detsamma som kommunernas eventuella. dagrehab. Viss strokerehabilitering enligt de nationella strokeriktlinjerna. Specialistrehabilitering inom slutenvård, gäller bland annat förvärvade hjärnskador, ryggmärgsskador, hud, reumatologi, osteoporos, psykiatri, Parkinson och MS samt gåskolor och specialisthabilitering. Specialistfunktioner en konsultfunktion till vanlig rehabilitering. Har specialkunskaper i ett visst ämne, diagnos, får erfarenheter av att träffa patienter kontinuerligt, frekvent. 4.3 Gemensamma sakområden I arbetet med hemsjukvården fanns en del områden som berördes i flera grupper och genomsyrade hela arbetet. Flera arbetsgrupper hanterade dessa och projektledningen tog fram det som sedan kom att bli de slutliga ställningstagandena. Sakområden och övergripande definitioner som tas upp i detta kapitel: Ansvarsfördelning, inte tröskelprincip Egenvård begrepp och tillämpning delegering, när det inte är egenvård Hemsjukvårdsbesök Hembesök Tolkningsföreträde Vård-och omsorgsplan Vårdplanering Läkarmedverkan, lokala läkaravtal Demens Asylsökande Hantering av avlidna 19

20 Ansvarsfördelning, inte tröskelprincip Benämningen Tröskelprincipen har använts i övriga län där kommunerna tagit över, eller under vårt arbete var i begrepp att ta över, ansvaret för hemsjukvården. I vår avsiktsförklaring var Tröskelprincipen beskriven som en modell för att reglera gränssnittet mellan öppenvårdsbesök och hemsjukvårdsbesök/hembesök. Samtliga arbetsgrupper arbetade med att omdefiniera begreppet och styrgruppen beslutade att i Jönköpings län istället använda ordet ansvarsfördelning. Ansvarsfördelningen utgår från patientens omvårdnads- och rehabiliterings och tar hänsyn till mervärdet av att vissa insatser utförs i hemmet och vissa på vårdcentralen. Ansvarsfördelningen innebär att såväl planerad hälso- och sjukvård, som akuta vårdbehov i hemmet kan överföras till kommunens hemsjukvård. Här ingår omvårdnad, rehabilitering och habilitering på primärvårdsnivå och specialiserad somatisk respektive psykiatrisk vårdnivå, som kan utföras med bibehållen patientsäkerhet. Vårdplanen är styrande för ansvarsfördelningen och båda huvudmännens närvaro vid den samordnade vårdplaneringen måste säkras. Egenvård - begrepp och tillämpning Egenvård är det som en person utför, själv eller med hjälp av någon annan, efter bedömning av behandlande läkare eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom respektive kompetens- och ansvarsområde. Det är inte diagnosen som är avgörande för beslut om egenvård, utan det är patientens kognitiva förmåga att förstå åtgärdens syfte och hur den ska utföras som är avgörande. Egenvård är inte hälso- och sjukvård enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). I vissa fall kan avancerade uppgifter övergå till att bli egenvård, i andra fall kan enkla uppgifter inte betraktas som egenvård. Om den enskilde på grund av funktionsnedsättning endast behöver praktisk hjälp är uppgiften att betrakta som egenvård. En uppgift kan också bedömas som egenvård när den enskilde, föräldrar eller närstående utför uppgiften. Den praktiska tillämpningen av SOSFS 2009:6 om begreppet egenvård finns beskriven i Överenskommelse mellan kommunerna och Landstinget i Jönköpings län, fastställt i Läns-Lako den 8 december Överenskommelsen är dock inte skriven utifrån att kommunerna ansvarar för hemsjukvården. Bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård varierar inom länets olika kommuner och vårdcentraler. Rutiner för bedömning av begreppet egenvård har hanterats på varierande sätt av verksamheterna, vilket innebär att bristande rutiner utgör hinder för tillämpningen. Delegering, när det inte är egenvård En hälso- och sjukvårdsuppgift får inte bedömas som egenvård om det i bedömningen finns risk att egenvården kan innebära att patienten skadas. Bedöms uppgiften som hälso- och sjukvårdsuppgift kan uppgiften delegeras av kommunal hälso- och sjukvårdspersonal till exempelvis personlig assistent, hemtjänstpersonal, omsorgspersonal på boende eller skolpersonal. 20

21 Hemsjukvårdsbesök Hemsjukvårdsbesök är en vårdkontakt inom hemsjukvård, för alla åldrar och diagnoser, och som innebär personligt möte mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal i patientens bostad eller motsvarande. De kriterier som har gällt för att definieras som mottagare av hemsjukvård är att behovet av vårdinsatser bedöms varaktiga. Rehabiliteringsinsatser som pågått över tid har tidigare i liten omfattning registrerats som hemsjukvård och istället registrerats som enstaka planerade hembesök. Efter kommunaliseringen innebär ansvarsfördelningen beträffande vårdformen hemsjukvård, att kommunerna ansvarar för den hälso- och sjukvård som ges i hemmet och till personer som på grund av sjukdom och/eller funktionsnedsättning inte på egen hand eller med stöd kan uppsöka vårdcentral eller mottagning, utan stora påfrestningar eller olägenheter. Hemsjukvård/hembesök ska även erbjudas när det ger mervärde för patientens fortsatta vård, omsorg och rehabilitering. Mervärde kan innebära ökad patientsäkerhet, delaktighet och trygghet för den enskilde. Det kan också innebära ökad möjlighet till teamsamverkan kring patienten, ökad möjlighet att bedöma behov, göra riskbedömningar samt ge bättre effekt av vård och rehabiliteringsinsatser. Inskrivning i hemsjukvård ska ha föregåtts av vårdplanering och en vårdplan ska finnas upprättad som utgör beslutsunderlag. Ansvaret för hälso- och sjukvårdsinsatserna ska vara sammanhängande över tid. Beslut om inskrivning görs av kommunen utsett legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal och/eller landstinget läkare efter samråd mellan huvudmännen. Den 31 december 2009 fanns det 3547 inskrivna hemsjukvårdspatienter och 278 inskrivna i palliativ vård i Jönköpings län. Under år 2009 gjordes det hemsjukvårdsbesök och palliativa besök av distriktssköterska/ sjuksköterska och undersköterska hos dessa personer. Hembesök Med hembesök avses såväl planerade som akuta hembesök för alla åldrar och diagnoser i patientens bostad eller motsvarande. Det är besök av tillfällig karaktär som inte ingår i en vårdplan. Kriterier för hembesök är att de personer som på grund av sjukdom och/eller funktionsnedsättning inte på egen hand eller med stöd kan uppsöka vårdcentral eller mottagning utan stora uppoffringar eller olägenheter. Även här ska mervärdet för insatsen beaktas. Hembesök aktualiseras i samråd mellan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal från båda huvudmännen. Varierande tolkningar för att få hembesök har förekommit. Drygt hembesök gjordes under 2009 hos patienter som inte var inskrivna i hemsjukvården, men som behövde hembesök av olika anledningar. I kartläggningen ingick bland annat att ta fram en ögonblicksbild av antal hembesök på några vårdcentraler (bilaga 3). 21

22 Vem har tolkningsföreträde? Vem har tolkningsföreträde för akuta hembesök? Vid behov av akut hembesök är det den organisation som har första kontakten med patienten som också har det initiala ansvaret för att patienten får den vård som det finns behov av. Arbetsgruppen betonade vikten av att hellre göra ett besök för mycket än ett för lite. Hur vården sedan ska fullföljas beslutas i samråd mellan kommun och Landstinget. Vårdplan Vård- och omsorgsplan definieras enligt Socialstyrelsens termbank som en plan som beskriver planerad och beslutad vård och omsorg för berörd individ och utformas tillsammans med berörd vårdtagare. Planen beskriver en eller flera aktiviteter, både för medicinska och psykosociala insatser och för omvårdnad och rehabilitering. Det ska finnas mål för åtgärderna/insatserna i planen. Planen ska vara dokumenterad. Planen ska omprövas, följas upp och utvärderas. Patientens delaktighet var viktig att betona. Arbetsgrupperna var positiva till den utvecklingsmöjlighet som finns i ökat användande av gemensam plan. Utgångspunkten att det är patientens plan istället för vårdens och att den ska utgå från patientens behov och inte verksamheternas utformning. Fortsatt arbete med detta (Samordnad individuell plan, SIP) sköts på framtiden. Samordnad vårdplanering Vårdplanering är av stor betydelse för att klargöra fortsatt vårdbehov samt vem som har hälso- och sjukvårdsansvar både ur ett patientperspektiv, ett verksamhetsperspektiv och ur personal/arbetsmiljöperspektiv. Det är viktigt att huvudmännen har ett gemensamt synsätt på vård och rehabilitering. Patienten ska alltid erbjudas en professionell vårdplanering med stor delaktighet. Vårdplanering på sjukhuset är viktig i det korta perspektivet för att klargöra fortsatt vårdbehov, men kräver även en långsiktig uppföljning/planering efter det att patienten är i sin hemmiljö. Det är viktigt att även tydliggöra läkarens medverkan vid medicinska överlämnandet av patienten till primärvården. En inventering genomfördes som visade att det finns samverkansrutiner mellan kommun/landsting i ett gemensamt antaget styrdokument. Vårdplanering sker på delvis olika sätt i länet bland annat beroende på geografiskt avstånd till sjukhus och kommunstorlek. Cirka 95 % av all planering berör äldre personer. Inom psykiatrin sker det få vårdplaneringar i ett tidigt skede. Arbetsgruppen konstaterade att det kan saknas HS-personal i samband med vårdplanering vid utskrivning från sjukhuset att det är ett gemensamt ansvar för huvudmännen att se till att övergångarna mellan olika vårdgivare ska ske på ett patientsäkert sätt 22

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

Avtal hemsjukvård. mellan. Kommunerna och Landstinget i Gävleborg.

Avtal hemsjukvård. mellan. Kommunerna och Landstinget i Gävleborg. Avtal hemsjukvård mellan Kommunerna och Landstinget i Gävleborg. INLEDNING Kommunerna ansvarar för hemsjukvårdsinsatser på primärvårdsnivå för personer fyllda 18 år som ges av distriktssköterskor, sjuksköterskor,

Läs mer

Länsgemensam ledning i samverkan

Länsgemensam ledning i samverkan Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Praktiska anvisningar Sjuksköterska Kerstin Jonskog- Bertilsson och Ann-Katrin Wilhelmson Informationsöverföringsgruppen

Läs mer

Hemsjukvård 2015 inriktning

Hemsjukvård 2015 inriktning PROMEMORIA Elisabeth Höglund, HSF Gunilla Hjelm-Wahlberg, KSL-kansliet Presidiegruppen Sammanträdesdatum: 2012-06-08 Hemsjukvård 2015 inriktning Presidiegruppen föreslås besluta att godkänna förslaget

Läs mer

Kommunalisering av hemsjukvården i Stockholms län

Kommunalisering av hemsjukvården i Stockholms län PROMEMORIA 2011-10-05 Elisabeth Höglund, HSF Gunilla Hjelm-Wahlberg, KSL Presidiegruppen Sammanträdesdatum: 2011-10-13 Kommunalisering av hemsjukvården i Stockholms län Avsiktförklaring Kommunerna i Stockholms

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Utarbetad av Utvecklingsgruppen Vårdkedjan somatik Ersätter Riktlinjer till överenskommelse om vårdkedjan i Uppsala län somatik, 2008-11-14 Version

Läs mer

1. Föregående mötesanteckningar Förra mötet mynnade i förslag till avsiktsförklaringen. Inga fler kommentarer denna gång.

1. Föregående mötesanteckningar Förra mötet mynnade i förslag till avsiktsförklaringen. Inga fler kommentarer denna gång. Styrgrupp för KomHem Datum och tid: 22/11 8:30-10:30 Plats: Landstingets kansli, Sal E Närvarande: Mats Bojestig (ordf., till kl 9:50)), Agneta Jansmyr (till kl 9:30), Gunnel Lundgren, Stefan Schoultz

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Habilitering och rehabilitering

Habilitering och rehabilitering Överenskommelse Fastställd av Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden Framtagen av Leif Olsson, Cecilia Persson Beslutsdatum 2017-03-22 (revidering) SON 34 HSN 347 Upprättad 2015-05-13 Ärendenr SON

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget och kommunerna i Jönköpings län angående bedömning av egenvård

Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget och kommunerna i Jönköpings län angående bedömning av egenvård Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget och kommunerna i Jönköpings län angående bedömning av egenvård Antagen av Läns Lako 2014-02-14 Bakgrund I föreskriften Bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-11 1 (3) HSN 2016-0075 Handläggare: Elisabeth Höglund Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, p 10 Förslag till organisation av den basala hemsjukvården

Läs mer

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Det nya avtalet Gäller från 1 april 2012 och är en uppdatering och förtydligande av det

Läs mer

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Det nya avtalet Gäller från 1 april 2012 och är en uppdatering och förtydligande av det

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Datum. boende) av kommunerna från landstinget i Västmanlands län 2012-04-18

Datum. boende) av kommunerna från landstinget i Västmanlands län 2012-04-18 Bilaga KS 2012/161/1 ".,':'''"V K L VÄSTMANLANDS ~... Kommuner & Landsting Förnamn Efternamn, telefonnummer Dnr 2012-06-19 1(4) SALA KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Ink. 2012-01- 1 O Avtal om övertagande

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE MELLAN JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTING OCH KOMMUNER AVSEENDE HABILITERING

ÖVERENSKOMMELSE MELLAN JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTING OCH KOMMUNER AVSEENDE HABILITERING ÖVERENSKOMMELSE MELLAN JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTING OCH KOMMUNER AVSEENDE HABILITERING 1 Innehåll Uppdraget... 4 Syfte... 4 Målgrupp... 4 Definitioner... 5 Habiliteringsbegreppet Som gemensam beskrivning

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

Hemsjukvård inriktning

Hemsjukvård inriktning SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-08-02 Handläggare: Ulla söderlind Telefon: 08 508 03 281 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Förvaltningens förslag till beslut Stadsdelsnämnden

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala

Läs mer

Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel.

Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel. Handlingstyp Överenskommelse 1 (7) Rehabilitering Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel. Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Revisionsrapport Hemsjukvården Gällivare kommun Jenny Krispinsson Anna Carlénius

Revisionsrapport Hemsjukvården Gällivare kommun Jenny Krispinsson Anna Carlénius www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Anna Carlénius Hemsjukvården Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte, revisionsfråga

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer. Jönköpings län

Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer. Jönköpings län Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer Jönköpings län Kommunalt forum 2015 Inledning Målet med hälso-och sjukvården är god hälsa och vård på

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Samordnad vårdplanering (SVPL) Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument

Läs mer

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037 Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037 19 Utvärdering av den kommunaliserade hemsjukvården, redovisning

Läs mer

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag Styrdokument Socialförvaltningen Sammanfattning Detta styrdokument beskriver uppdrag och ansvarsfördelning gällande hälso- och sjukvård inom socialnämndens ansvarsområde.

Läs mer

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. 2010-10-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Rutinen är gemensam för Västra Götalandsregionen och alla kommuner

Läs mer

Överenskommelse angående ansvarsfördelning mellan primärvårdsnivå i kommun och landsting och Habiliteringsverksamheten

Överenskommelse angående ansvarsfördelning mellan primärvårdsnivå i kommun och landsting och Habiliteringsverksamheten H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Eva-Charlotte Bernthson, verksamhetschef Habiliteringsverksamheten i Sörmland 2011-11-17 HH-HOH10-064 PVN-HSF12-048 Överenskommelse angående ansvarsfördelning

Läs mer

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. 2013-01-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Samverkansrutinen är uppdaterad enligt gällande lag och föreskrifter.

Läs mer

Länsövergripande ramavtal om läkarmedverkan i ordinärt boende, gällande fr o m

Länsövergripande ramavtal om läkarmedverkan i ordinärt boende, gällande fr o m Länsövergripande ramavtal om läkarmedverkan i ordinärt boende, gällande fr o m 2013-09-01 - Länsövergripande ramavtal för läkarmedverkan i ordinärt boende Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Avtalsparter...

Läs mer

Riktlinje för samordnad vårdplanering vid in- och utskrivning från sjukhus inom Region Halland med stöd av Meddix

Riktlinje för samordnad vårdplanering vid in- och utskrivning från sjukhus inom Region Halland med stöd av Meddix Riktlinje för samordnad vårdplanering vid in- och utskrivning från sjukhus inom Region Halland med stöd av Meddix Denna riktlinje är gemensamt framtagen av representanter från Region Halland och kommunerna

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

Denna överenskommelse är en bearbetad upplaga som ursprungligen författats gemensamt av regionförbundet och landstinget i Jönköpings län.

Denna överenskommelse är en bearbetad upplaga som ursprungligen författats gemensamt av regionförbundet och landstinget i Jönköpings län. 1(7) Överenskommelse om samordnade insatser för barn, mellan landsting och kommun, med utgångspunkt från aktuell lagstiftning i hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen samt i föreskrifter och allmänna

Läs mer

Samarbetsavtal avseende hälso- och sjukvårdsansvar. mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland

Samarbetsavtal avseende hälso- och sjukvårdsansvar. mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland Samarbetsavtal avseende hälso- och sjukvårdsansvar mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland 1 INLEDNING...3 1 GRUNDLÄGGANDE UTGÅNGSPUNKTER...3 PARTERNAS ANSVAR...3 2 ALLMÄNT...3 T 3 KOMMUNERNAS

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-

Läs mer

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Hallänningen ska kunna känna sig trygg med att få sina behov av hälso och sjukvård tillgodosedda. Målsättningen är att möta upp behoven på ett så tidigt stadium

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering Riktlinje Utgåva nr 3 sida 1 (6) Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald

Läs mer

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Särskilt boende Senast reviderad 2008-06-25 Syfte och ansvar Syftet med en samordnad vårdplanering är att den enskilde tillsammans med alla berörda enheter skall

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård 2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat

Läs mer

1(11) Egenvård. Styrdokument

1(11) Egenvård. Styrdokument 1(11) Styrdokument 2(11) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-09-08 148 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(11) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK Gäller hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende för personer över

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar 2013 2015 1 1. Inledning Socialstyrelsen har gett ut föreskriften Bedömning av om en hälso- och

Läs mer

KomUPP! En fördjupad uppföljning av KomHem

KomUPP! En fördjupad uppföljning av KomHem KomUPP! En fördjupad uppföljning av KomHem Ulf Grahnat Marie Ernsth Bravell 1 1 Mer information på vår webbplats: www.komhem.net 2 Bakgrund varför följa upp? Socialstyrelsen har identifierat områden som

Läs mer

Projektplan Utvärdering av hemsjukvården i Sörmland

Projektplan Utvärdering av hemsjukvården i Sörmland Närvård i Sörmland Kommuner Landsting i samverkan Projektplan Utvärdering av hemsjukvården i Sörmland Bakgrund I Sörmland överfördes ansvaret för hemsjukvård, hembesök samt rehabilitering och habilitering

Läs mer

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad: Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård Fastställd: 2014-12-11 Reviderad: Innehållsförteckning Inledning... 3 Egenvård... 3 Åtgärd... 4 Ansvarsfördelning... 4 Kommunalt ansvar:... 4 Annan

Läs mer

Konsekvensanalys Somatisk specialistsjukvård, hearing

Konsekvensanalys Somatisk specialistsjukvård, hearing 2012-02-10 S.Ljunghager/M.Lillieberg Konsekvensanalys Somatisk specialistsjukvård, hearing 2012-02-10 Hot (hög prio) Patientnytta Avsaknad av gemensam dokumentation mellan läkare och övrig hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

Remissvar betänkandet kommunaliserad hemsjukvård (SOU 2011:55)

Remissvar betänkandet kommunaliserad hemsjukvård (SOU 2011:55) Socialdepartementet Registrator Remissvar betänkandet kommunaliserad hemsjukvård (SOU 2011:55) Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum och Ageing Research Center (ARC) har från Socialdepartementet erhållit

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård

Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-03-01 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Landstingets samtliga förvaltningar Fastställt

Läs mer

Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län

Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län Projekt Sammanhållen hemvård i Gävleborg 2012-02-22 Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län - utredning av förutsättningar för och förslag till kommunalisering av hemsjukvården

Läs mer

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-07-27 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Alla Fastställt av: Beredningsgrupp (TLK) Egenvård,

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Rekommendation om övertagande av utförandet av hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet

Rekommendation om övertagande av utförandet av hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet 2014-10-06 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE SÄN 2014/450-739 Social och äldrenämnden Rekommendation om övertagande av utförandet av hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet Förslag

Läs mer

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan

Rehabilitering och habilitering i samverkan ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-03-01 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Landstingets samtliga förvaltningar Fastställt

Läs mer

Lägesrapport

Lägesrapport Lägesrapport 2016-05-26 KORT OM Hälso- och sjukvårdsavtalet Hälso-och sjukvårdsavtalet är det huvudavtalsom reglerar ansvar och gränssnitt mellan regionen och de 49 kommunerna i Västra Götaland. Avtalet

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer

Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer Jönköpings län Läns-LAKO 2014-02-14 Inledning Målet med hälso-och sjukvården är god hälsa och vård på

Läs mer

SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING AV PATIENTER I SLUTENVÅRDEN I SÖRMLAND Informationsöverföring och upprättande av samordnad plan

SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING AV PATIENTER I SLUTENVÅRDEN I SÖRMLAND Informationsöverföring och upprättande av samordnad plan RIKTLINJER FÖR SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING AV PATIENTER I SLUTENVÅRDEN I SÖRMLAND Informationsöverföring och upprättande av samordnad plan Enligt SOSFS 2005:27 Riktlinjerna avser en process som syftar

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

Kommunalisering av hemsjukvården

Kommunalisering av hemsjukvården Kommunfullmäktige 2012-06-18 124 281 Kommunstyrelsen 2012-06-18 152 376 Arbets- och personalutskottet 2012-05-28 126 262 Dnr 12.142-73 junikf11 Kommunalisering av hemsjukvården Bilagor: Hemsjukvården,

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare Information till dig som är hemsjukvårdspatient,

Läs mer

Hemsjukvårdsväxlingen 2008-01-01 Kalmar län

Hemsjukvårdsväxlingen 2008-01-01 Kalmar län Hemsjukvårdsorganisationen före 2008 Egen organisation sedan husläkarreformen 1994-2004 Distriktsvårdschefer Ansvarsområden: Distriktsvård inkl mottagningsverksamhet Barnhälsovård Barnhälsovårdens specialistenhet

Läs mer

Kommunal Hälsooch sjukvård. MAS nätverket

Kommunal Hälsooch sjukvård. MAS nätverket Kommunal Hälsooch sjukvård Genomfördes 1992 Ädelreformen Kommunerna tar över en del ansvar som tidigare legat på landstingen Kommunerna får ett ökat ansvar för vård och omsorg för äldre och funktionsnedsatta

Läs mer

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Revisionsrapport* Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Kompletteringsgranskning till Hallandsgemensam granskning Landstinget Halland Mars 2007 Christel Eriksson Bo Thörn Innehållsförteckning

Läs mer

Uppföljning palliativ vård

Uppföljning palliativ vård Revisionsrapport* Uppföljning palliativ vård Eskilstuna kommun Februari 2008 Kerstin Svensson, certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Uppdraget...3 1.1 Bakgrund...3 1.2

Läs mer

Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 76-87

Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 76-87 PROTOKOLL UTDRAG Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 76-87 Tid: 2015-09-08, kl 13:00-16:15 Plats: 80 RJL 2015/ 1135 Sal A, Regionens hus Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län om samarbete kring

Läs mer

Förlängning av överenskommelse om samverkan avseende hälsooch sjukvård i Uppsala län

Förlängning av överenskommelse om samverkan avseende hälsooch sjukvård i Uppsala län Handläggare Datum Diarienummer Thomas Folkesson 2017-02-28 [Ange diarienummer] Omsorgsnämnden Förlängning av överenskommelse om samverkan avseende hälsooch sjukvård i Uppsala län 2014-2016 Förslag till

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se

Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se

Läs mer

Organisation för samverkan kommuner och landsting ht 2009

Organisation för samverkan kommuner och landsting ht 2009 Organisation för samverkan kommuner och landsting ht 2009 Parlamentarisk grupp - länssamordning/uppdrag - rekommendationer/beslut MARIT Förtroendevalda 5 + 5 Tjänstemannagrupp - uppdrag - beredning/beslut

Läs mer

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Uppsala * "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Eva Andersson 2014-11-14 Diarienummer ALN-2014-0436.37 Äldrenämnden Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

kostnadsutveckling inom hemsjukvården

kostnadsutveckling inom hemsjukvården Bilaga 1. Underlag uppdragsbeskrivning fördjupad analys tabell RJL 2015/999 Utfärdare/Enhet Telefon Datum Version PKS/Kommunal utveckling 2017-01-25 Arbetsmaterial Projekt Fördjupad uppföljning av volym-

Läs mer

Äldre med sammansatta vårdbehov i grän s- snittet mellan landsting och kommun

Äldre med sammansatta vårdbehov i grän s- snittet mellan landsting och kommun ÄLDREFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STRA TEGI- OCH PLANERING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-04-01 Handläggare: Ulla Fredriksson Telefon: 08-508 36 216 Till Äldrenämnden den 12 april 2011 Äldre med sammansatta

Läs mer

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet Sida 1 (5) 2014-09-25 Handläggare Kjell Carlsson, Britt-Marie Johansson Telefon: 08-508 12 000 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2014-10-23 Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet

Läs mer

Hälso- och sjukvården Samordnad vårdplanering på Gotland rutiner

Hälso- och sjukvården Samordnad vårdplanering på Gotland rutiner MANUAL 1(7) Samordnad vårdplanering på Gotland rutiner Samverkan vid in och utskrivning av patienter i slutenvård. (SOSFS 2005:27 ) 1) Signal till socialtjänsten vid inläggning. Vid inskrivning av samtliga

Läs mer

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinje för bedömning av egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården

Läs mer

Handlingsplan 18 år och äldre

Handlingsplan 18 år och äldre Handlingsplan 18 år och äldre Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen

Läs mer