Rehabilitering- Vägen från rehab omställning till arbetslivet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rehabilitering- Vägen från rehab omställning till arbetslivet"

Transkript

1 Fakulteten för lärande och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Rehabilitering- Vägen från rehab omställning till arbetslivet Rehabilitation- The road from rehab-conversion to work Azur Alagic Jumana Jasem Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Examinator: Nils Andersson Datum för slutseminarium: Handledare: Thomas Persson

2 2

3 Sammanfattning Rehabilitering är en process som bland annat hjälper klienten att återgå till arbete och även skapa en förändring i livet. Arbetssättet sker på olika sätt i avsikt att klienterna ska kunna uppnå det som krävs för att kunna komma ut på arbetsmarknaden. Undersökningens fokus är sjukskrivning, då detta skapar ett hinder för människan att komma ut på arbetsmarknaden. I den här studien undersöks hur utbildade studie- och yrkesvägledare arbetar med sina klienter för att hjälpa dem att finna motivationen till att återgå till arbete samt hur de utskrivna klienterna upplevde sin tid på rehabiliteringen på Arbetslivsresurs. Vi har utgått ifrån en kvalitativ metod där intervjuerna genomfördes med tre studie- och yrkesvägledare och fem klienter. Utifrån de teorier som kan kopplas till studien så valde vi att arbeta med samtliga teorier: behov, brytpunkter och yrkesval, motivation, möjliga själv samt samtalsmodell och coaching, som beskrivs utförligt i teoridelen. Av resultatet framkom det att studie- och yrkesvägledarna är licenserade coacher och att de arbetar olika beroende på klienterna och deras tillstånd. De olika klienterna har olika uppfattningar av rehabiliteringen, men de flesta anser att rehabiliteringen var gynnsam och hjälpande. Dessutom att återhämtningen tar sin tid. Studien visar att alla människor är olika och att det existerar olika brytpunkter att befinnas i där motivation krävs för att en förändring ska kunna ske. Denna förändring har syftet att skapa en bättre hälsa och ett lyckligare liv för människan. Nyckelord: Arbetsförmåga, Arbetslivsresurs, Rehabilitering, Sjukskrivna, Vägledning 3

4 Förord Vi vill tacka varandra för att ha stöttat och hjälpt varandra under hela examensarbetet. Sedan skulle vi vilja tacka alla som har ställt upp på våra intervjuer, utan er hade inte vi fått in något resultat. Vi har skrivit i par och gjort ett gemensamt arbete, vilket fungerade utmärkt! Vi har tillsammans skrivit kunskapsbakgrund, tidigare forskning, teori delarna, transkriberat och analyserat resultatet. Vi har haft en väldigt bra tidsplanering som fungerade som ett upplägg för oss båda och vi har i praktiken träffats varje dag för att skriva vår studie. Vi vill även tacka vår handledare som har hjälpt och stöttat oss, vilket har gjort arbetet fullständigt. Det är ingenting fel på förändring, bara den går i rätt riktning. Citat av Winston Churchill Jumana Jasem & Azur Alagic Malmö, HT

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och frågeställningar: Kunskapsbakgrund Arbetslivsresurs SOU Utredning Tidigare forskning Teoriförankring Karriärteorier och modeller Brytpunkter och yrkesval Motivation Möjliga själv Samtalsmodell Coaching Sammanfattning av teorier och modeller Metod Urval och avgränsning Etik och genomförande Resultat Studie- och yrkesvägledare Rehabiliteringsprocessen Klienternas behov av rehabilitering Arbetsmetod och hjälpmedel Klienter Upplevelsen under och efter rehabilitering Analys Klienternas behov av rehabilitering Arbetsmetod och hjälpmedel Upplevelsen under och efter rehabilitering Diskussion Diskussion om tidigare forskning Diskussion om teoretiska begrepp Diskussion om metodval Diskussion om resultat Avslutande kommentarer Litteraturlista

6 6

7 1. Inledning Under åren har antalet sjukskrivna varierat betydligt, vilket kan dels bero på konjunkturläget och dels på förändringar som skett i regelverken. Det finns olika skäl till varför fler kan bli sjukskrivna, såsom när arbetskraften består av en relativt äldre population. Statistiken nedan visar antalet män och kvinnors pågående sjukfall mellan år (Försäkringskassan, 2012) Det är stort fokus på rehabilitering i dagens samhälle, för att återigen ta sig ut på arbetsmarknaden krävs det behandling, därför kan rehabilitering vara en möjlig lösning för individer som behöver återhämta sig för att komma ut till arbete igen. Sverige har sedan tidigare satsat resurser på att öka hälsan på arbetsmarknaden genom att bland annat arbeta för en bra arbetsmiljö som ska främja kroppslig, psykisk och social hälsa genom skattebidrag, regleringar och pratsamarbete. Sedan år 1997 har alltfler i arbetsför ålder ansetts för sjuka för att kunna arbeta, vilket har bidragit till ökade kostnader för ohälsa som sjukfrånvaro och förtidspensioner. Långtidssjukskrivning ökar och varar allt längre, det vill säga att det blir alltfler som är sjuka och stannar sjukskrivna i längre tid. Ohälsans kostnader har tvingat regeringen att 7

8 ta på sig ansvaret att definiera och lösa arbetslivets problem (Johansson, Johansson & Frick, 2004). Sveriges landsting och kommuner har bland annat infört en rehabiliteringsgaranti som innebär att personer med särskilda omständigheter ska få en individuell planerad rehabilitering för att på så sätt kunna återgå till arbete. Denna garanti är ämnad för personer med lindrigare psykisk ohälsa såsom stress, depression, ångest samt långvarig smärta såsom värk i nacke, axlar och rygg. Rehabiliteringsgarantin utgår ifrån mål och metoder som skapar en större drivkraft för återgång till arbete. Bland annat har det gjorts beslut att förbygga sjukskrivning så att personers arbetsförmåga ska kunna förvaras (Östbom & Gripkow, 2012). Inom rehabiliteringsgarantin ersätts endast en del insatser inom behandling och rehabilitering. De metoderna som sker inom behandling ska ha en klarhet, och med detta menas att klienterna som befinner sig under rehabilitering ska på så sätt kunna återgå till arbete efter rehabiliteringen. Det finns en del väsentliga saker att ta i beaktan inom arbetet i rehabiliteringsgarantin, då det inte är tillåtet att tränga undan andra insatser som ingår i hälso- och sjukvårdens normala uppdrag. Det vill säga att även om en person får insatser inom rehabiliteringsgarantin så får inte andra personer som inte ingår i dessa program komma i andrahand. Därför har personer som omfattas av rehabiliteringsgarantin inte förtur framför andra patienter, utan beslutet tas efter den person som har störst behov av behandling och rehabilitering (Östbom & Gripkow, 2012). Tidigare forskning visar att personer som har befunnit sig under långtidssjukskrivning behövde hjälp för att förändra och strukturera upp sin livsstil. Dessutom behövde dessa personer sympati och stöd för de förändringar som skett och för deras beslut som fattats. Många individer i denna grupp föredrar ett lugnare tempo och kan därför välja att gå ner i tjänst på grund av de individspecifika omständigheterna (Noordik, et.al., 2011). Noordik m.fl. hävdar i sin forskning att långtidssjukskrivning har medfört en försämrad arbetsmotivation ju längre tiden går. Utan rehabiliteringsinsatser föreligger det en ökad risk för depressioner, då personer inte ha kunnat återgå till arbetslivet. Det är mot denna bakgrund som vi kommer undersöka rehabiliteringsområdet. Vi har bland annat haft praktik under vår studie- och yrkesvägledarutbildning där en av oss har praktiserat på rehabiliteringen inom företaget Arbetslivsresurs i Helsingborg. Utifrån vår problemformulering vill vi därför titta närmare på hur rehabiliteringen inom företaget Arbetslivsresurs i Helsingborg ser ut samt hur de arbetar med sina klienter och hur tidigare klienter upplevde sin tid på rehabiliteringen. 8

9 1.1 Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att undersöka hur ett större rehabiliteringsföretag- Arbetslivsresurs- arbetar med sina klienter för att hjälpa dem att finna motivationen till att återgå till arbete, vilka metoder vägledare utgår från och hur tidigare klienter upplevde sin rehabiliteringstid på företaget Arbetslivsresurs. Utifrån vårt syfte har vi formulerat följande frågeställningar: - Hur arbetar studie- och yrkesvägledare på Arbetslivsresurs för att öka motivationen hos klienterna? - Vilka samtalsmetoder använder sig studie- och yrkesvägledaren sig av under rehabiliteringssamtalen med klienterna? - Hur upplevde klienterna sin tid på rehabiliteringen på Arbetslivresurs? 9

10 2. Kunskapsbakgrund I detta kapitel kommer kunskapsbakgrunden lyfta fram Arbetslivsresurs och SOU Utredning. Arbetslivsresurs lyfter bland annat fram företagets verksamhet, vilka uppgifter de har samt hur de arbetar med olika uppdrag och deras klienter. SOU Utredningen har flera utredningar inom rehabiliteringsområdet, då det framkommer att majoriteten av människor som befinner sig inom rehabilitering är sjukskrivna. 2.1 Arbetslivsresurs Arbetslivsresurs har bland annat sammanställt texten- Utveckling i medgång- stöd i motgång Allt handlar om människor (2010) om själva företaget och dess expertis. Arbetslivsresurs uppgift är att arbeta med uppdrag åt arbetsgivare och myndigheter. Detta kan handla om omställning, karriärväxling, arbetslivsinriktad rehabilitering och utveckling av arbetsorganisationer. Arbetslivsresurs verksamhet omfattar kunder både inom privata och offentliga företag och organisationer. Det finns en del orsaker till att en person kan behöva byta arbete. Det kan bland annat vara på grund av arbetsbrist, då arbetsgivare behöver minska antalet anställda i arbetsplatsen. Den kan även vara under en omorganisation eller omställning i företagets inriktning, då kompetensen behöver förflyttas. Vidare kan det bero på att ohälsan hindrar en anställd att utföra sina arbetsuppgifter (Arbetslivsresurs, 2010). De anställda på Arbetslivsresurs beskrivs arbeta med att utveckla människor genom en beprövad metod som är baserad på kunskap om identifiering av människors styrkor och möjligheter. Företaget Arbetslivsresurs anser att de har ett omställningsprogram som hjälper klienter att se framtiden med tillförsikt samtidigt som de förses med redskap för att på ett framgångsrikt sätt gå vidare i arbetslivet. Det nämnda programmet är individuellt anpassat och de personliga behoven styr innehållet och processen. Företaget påpekar att de har kompetenta jobbcoacher som hjälper och vägleder sina klienter hela vägen från uppsägning till ett nytt arbete eller utbildning. Med 10

11 vägledningssamtal och i vissa fall utbildningar får den uppsagde klienten hjälp och stöd som behövs till att hitta en ny sysselsättning som passar deras kompetens och livssituation. Handledningen som genomförs framhäver Arbetslivsresurs som processinriktat och är byggd på en dialog mellan klienter och handledare. Arbetslivsresurs har även i uppdrag att hjälpa anställda på ett företag med kvalificerad sjukvårdsrådgivning från det första sjukdagen tills de blir friska och kan komma tillbaka till arbete. Samtidigt ges arbetsgivaren kontroll på medarbetarnas hälsa i organisationen som kan resultera till minskad sjukfrånvaro och minskade kostnader för arbetsgivare. De nämner att det även finns en rehabomställning som är särskild anpassad för människor som är helt eller delvis sjukskrivna. Det nämnda programmet inriktas på individer som behöver komma vidare med särskilda stödinsatser och där samtliga rehabiliteringsmöjligheter inom verksamheten är uttjänade. Viktiga delar inom företaget är att hjälpa med planering, samordning och genomförande av rehabiliteringsinsatser. Slutligen påpekar företaget att de som jobbar på Arbetslivsresurs lägger fokus på personliga förutsättningar för en rehabiliteringsprocess (Arbetslivsresurs, 2010). 2.2 SOU Utredning Regeringen har bland annat beslutat att utreda rehabiliteringsområdet vid ett flertal tillfällen under de senaste åren. Regeringen beslutade år 1999 att en utredare skulle se över arbetslivsinriktad rehabilitering. Detta uppdrag fick Gerhard Larsson av regeringen. Syftet med uppdraget var att de ville minska sjukfrånvaron samt komma in med tidiga och aktiva rehabiliteringsinsatser, då regeringen inte var nöjda med situationen på rehabiliteringsområdet (SOU 2000:78). Larsson förslog en ny reform. Denna reform framhåller individen i centrum, en offentlig huvudaktör samt en kraftfull försäkring. Larsson nämner i sin utredning att denna reform beskriver bland annat rehabiliteringsåtgärder som lyfter fram hur det ska underlätta återgången till arbetslivet för personer med olika tillstånd. Denna reform kom till förslag eftersom att tidigare resultat av tidigare reform inte gav någon förändring, då alltfler personer var 11

12 sjukskrivna allt för länge, rehabiliteringsinsatserna kom aldrig igång eller att det skedde för sent eller för sällan. Flera olika faktorer bidrog till att reformen inte kunde åstadkommas. Olika myndigheter och offentliga sektorer hade inte tagit fullt ansvar för detta. Det skedde även alltfler förändringar i arbetsmarknaden och i arbetslivet, vilket gjorde att denna reform inte passade in i själva rehabiliteringsinsatsen (SOU 2000:78). År 2003 beslutade regeringen att ge ett nytt uppdrag till en utredare vid namnet Lars Baltazari att lämna förslag till utformningen om utförandet av en koncentrerad arbetsskadehandläggning och till en kunskapsbank för frågor om samband mellan arbetsmiljö och sjukdom samt hur det ska byggas upp och anordnas (SOU 2003:1). I uppdraget lades det även fokus på att sammanställa och sprida kunskaper om de olika metoderna inom arbetslivsinriktad rehabilitering. Baltzari är den utredaren som fick ansvaret för att genomlysa de olika huvudpunkterna inom arbetslivsinriktad rehabilitering. Det har bland annat kommit upp förslag över hur kunskapsbanken ska inrättas, vem som ska ta detta ansvar samt hur det ska fungera (SOU 2003:1). Baltzari nämner i sin utredning att kunskapsbanken ska vara uppbyggd med arbetsskadeförsäkringen. Utgångsläget är att kunskapsbanken framförallt ska fungera som vägledning beroende på granskningarna som görs när det kommer till arbetssjukdomar och skadlig inverkan från arbetsmiljön (SOU 2003:1). År 2006 gav regeringen Eriksson uppdraget att se över arbetsgivarnas rehabiliteringsansvar (SOU 2006:107). Inom uppdraget testades arbetsrättslig reglering och vilka möjligheter det finns för arbetstagare utifrån arbetsgivarens utförda rehabiliteringsutredning. Uppdraget var även att överväga om det fanns behov av att lagstiftningen skulle försäkra individens inflytande över den rehabilitering som ska genomföras. Den individ som omfattas av rehabilitering är skyldig att under tiden på rehabilitering, då personen är sjuk hålla kontakt med arbetsplatsen. Uppdraget utgick utifrån en konsekvensanalys där det fick prövas vilka konsekvenser som uppkommer och därmed föreslå något mer effektivare (SOU 2006:107). Denna bakgrund anses vara relevant till vår studie eftersom att det ger en inblick hur det arbetats kring arbetsinriktad rehabilitering. Syftet med rehabilitering är att minska på sjukfrånvaro, då de flesta människor som hamnat i rehabilitering har varit borta från arbetsmarknaden en lång tid. 12

13 3. Tidigare forskning Vår studie fokuserar sig på rehabiliteringsområdet och hur man hjälper klienter till att finna motivationen till att återigen ta sig ut på arbetsmarknaden. För att få en komplett bild av kunskapsfältet rehabilitering har vi valt att titta närmare på aktuell forskning inom olika områden gällande rehabilitering, såsom arbetsförmågor, återgång till arbete, hälsovård och arbetsmarknadens rörlighet samt sociala kontakter under sjukfrånvaron och sjukskrivning och bemötande. Ekberg och Ståhl har bland annat skrivit en rapport vid namnet Utvärdering av förordningen om bidrag till företagshälsovård med vissa insatser inom rehabiliteringsområdet (2011). Deras huvudmål är att forska om företagshälsovård i rehabiliteringen och återgången till arbete. De påpekar vikten av företagshälsovårdensroll inom rehabilitering. Arbetsförmåga och anställningsbarhet har en viktig del i svenska lagstiftningen inom sjukskrivning och sjuk- och aktivitetsersättning. Arbetsförmåga och anställningsbarhet hur tillvaratas individens resurser- ett just nu pågående projekt- har som mål att genom empiriska och teoretiska studier öka kunskapen för kriterier inom bedömning av arbetsförmåga och anställningsbarhet i ett praktiskt arbete hos olika myndigheter och aktörer (Seing, Ekberg et.al.; 2012). Uppmärksamhet riktas mot arbetsförmåga och anställningsbarhet gällande en individs förutsättningar för samspel i den omgivande miljön. I studien följer man personer som förlorat sin anställning. Komplettering sker med material om nyligen sjukskrivna människor (Seing, Ekberg et.al.; 2012). Johansson och Nordström nämner i sin studie Rörlighet på arbetsmarknaden bland sjukskrivna (2012) att människor som lider av långvariga eller kroniska hälsobesvär som byter arbetsplats kan behålla eller återfå sin arbetsförmåga. Studiens syfte är att studera mönster, bestämningsfaktorer och effekter av jobbyten bland tidigare sjukskrivna. När rehabiliteringskedjan infördes i sjukförsäkringen år 2008 valde regeringen att fastställa ett mål för att öka rörligheten på arbetsmarknaden bland de sjukskrivna. En del uppgifter och kunskap saknas om de sjukskrivnas möjligheter att byta ett yrke och om sannolikheten att jobbytet ökar att vara kvar i arbetslivet. Att ha en 13

14 möjlighet till ett jobbyte och effekten av ett sådant byte kan skiljas mellan olika grupper. Müssener, Söderberg, Svensson och Ekberg har bland annat skrivit ett forskningsprojekt vid namnet Sjukskrivning, bemötande och återgång till arbete (2012). De nämner i sin studie att sjukskrivningsprocessen har ökade krav på noggrannheten vad gäller diagnos och sjukskrivningslängd, samt att det i ett tidigt skede av sjukskrivningen skall kunna fastställa vilka åtgärder som kan stödja återgången till arbete. Enligt detta är det tänkt att det ska leda till en förbättrad arbetssätt och en höjd effektivitet. Detta visade sig ha en betydelse både för att lyckas i rehabiliteringsarbetet och för att underlätta att komma tillbaka till arbetet. Det är just hur en person som jobbar med rehab bemöter den sjukskrivne. I forskningsprojektet undersöktes det hur sjukskrivna människor upplever sig ha blivit bemötta av personer som jobbar inom hälso- och sjukvård, företagshälsovård, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten samt hur deras bemötande påverkar deras återgång till arbete, samband till de förändringar som sker i sjukförsäkringssystemet (Müssener, Söderberg et.al.; 2012). Målet med forskningsprojektet är att forma en långsiktig forskning där betydelsen av bemötande från personer som jobbar med rehab beskrivs utifrån den försäkrades perspektiv. Den nya kunskapen som erhålls genom forskning ska användas för att bli bättre på att bemöta sjukskrivna personer. Effekterna av detta kan bidra till förkortad behandling och sjukskrivning, minskade läkemedelsbehov och ökad återgång till arbete bland långtidssjukskrivna. De metoder som effektiviseras med arbetet med sjukskrivningsärenden kan leda till en förbättrad arbetssituation och samverkan för stora grupper av personer som jobbar med rehab samt bidra till att målen med den nya sjukskrivningsprocessen uppfylls (Müssener, Söderberg et.al.; 2012). Noordik m.fl. skriver i Exploring the return-to-work process for workers partially returned to work and partially on long-term sick leave due to common mental disorders: a qualitative study (2011), att personer som återvänt till arbete var långsiktig sjukskrivna på grund av en stressrelaterad ångest eller depression. De 14 informanter som medverkade i studien upplevde att de största hindren var oförmåga att sätta gränser, erkänna utmattning och kontrollera sin tänkande känsla och beteende som perfektionism. Ett mönster som framgick i studien var att arbetarna insåg att de hade hinder för att återgå till arbete. De flesta av de anställda var medvetna om lösningar som eventuellt kunde utföras för att kunna komma ut i arbete. Arbetarna i studien fick stöd 14

15 av sina handledare och sjukvårdspersonal för att kunna reda ut de hinder som finns för återgång till arbete. Slutsats av studien visade kritiskt avsiktsbeteende mellan lösning och avsikt att genomföra en förändring till att fullständigt återgå till arbete och genomförande på deras arbetsplats. Detta innebär att utveckla nya insatser som fokuserar till att hjälpa personer som utsetts för problem på sin arbetsplats och minska gapet. Arbetsprocessen beskrivs som en sekvens som upplevs som ett hinder till att fullt återgå till arbete, att finna lösningar till dessa hinder, utveckla avsikter till återgång till arbete och därefter öva och använda dessa lösningar. Detta är en process som är unik för arbetstagare och är stödjande kommunikativt som de får från hemmet, arbetet och sjukvårsmiljön. På ett personligt plan märktes det att arbetarna kunde nämna och föredra vissa lösningar och avsikter för att fullständigt återgå till arbete. Dock visade det sig att knappt någon av arbetarna ville eller hade kunnat tänka sig genomföra eller utnyttja sina lösningar på sin arbetsplats (Noordik et.al.; 2011). Som ett resultat av sin studie utformades det en begreppsmässig modell som representerar avkastningen till arbetsprocessen som består av en sekvens av hinder, lösningar, kommunikation, intentioner och genomföranden och avsikter till att återgå till arbete. Figuren visar den avgörande intentionen som hittades mellan de lösningar och avsikter samt genomföranden av dessa på en arbetsplats för att fullständigt återgå till arbete (Noordik et.al.; 2011). 15

16 4. Teoriförankring För att svara på våra frågeställningar har vi valt att titta närmare på teorier om brytpunkter och yrkesval, motivation, möjliga själv och samtalsmodell, samt coaching. 4.1 Karriärteorier och modeller Brytpunkter och yrkesval Det finns tre olika brytpunkter som kan ske i människans karriärutveckling, då människor ställs konstant inför olika typer av val som måste göras. Dessa olika brytpunkter kan ske i olika tillfällen och har olika innebörder beroende på situationer. Lundahl redogör en kort beskrivning om Hodkinson & Sparkes careershipsteori i sin bok att bana vägen mot framtiden (2010). Det redogörs en karriärsvalteori som förklarar att individen själv fattar sina karriärval men har brist på att välja fritt på grund av de begränsningar som finns. Dessutom att olika val tas beroende på olika brytpunkterna i livet och vad som sker. De beslut som fattas utgår från individens handlingshorisont. Individen begrundar sina val logiskt och praktiskt men påverkas i stort av vänner och familj. Besluten till karriärvalet fattas när individen väl känner sig redo för förändring. Hodkinson och Sparkes (1997) lyfter fram de tre olika typer av brytpunkter som kan ske i människans karriärutveckling, dessa tre brytpunkter är: strukturella, frivilliga och påtvingade. De strukturella brytpunkterna är processer och val som ska genomgås eller utföras, det vill säga brytpunkter som är förutsägbara. Strukturella brytpunkter är vanligast inom utbildning och arbete, såsom när gymnasiet är slutfört och det är dags att välja mellan att studera vidare eller arbeta. De påtvingade brytpunkterna är när någon handling sker utan ens egen fria vilja, som till exempel när en sysselsättning upphör på 16

17 grund av olika skäl som kan bero på andras eller din egen handling. Exempel på påtvingade brytpunkter är att bli uppsagd på ett arbete, eller att hamna i andra banor, då nya val måste göras för att på så sätt gå vidare. Frivilliga brytpunkter är de som sker efter ens egen vilja, såsom att inte trivas på sin arbetsplats och väljer att säga upp sig, eller att på egen hand väljer vem som ska bli ens livspartner Påtvingade och frivilliga brytpunkter är vanliga inom livsområdet, så som äktenskap, dödsfall etc. Teorin är relevant till vår studie, då den handlar om de olika valen och brytpunkterna som sker i människans karriärförlopp. Brytpunkterna som sker i livet kan ske för olika anledningar och kan även vara strukturella, påtvingade eller frivilliga. Människor som befinner sig i svåra tillstånd och inte kan sättas på en arbetsplats hamnar därmed på rehabilitering. Teorin nämner bland annat de tre olika brytpunkterna som kan ske i människans karriärförlopp och dessa brytpunkter kan även länkas till rehabilitering, då individen anses vara psykiskt eller fysiskt svag för att sättas på en arbetsplats och därmed måste gå på rehabilitering. Kopplingen mellan brytpunkter och motivation är att dessa fullföljer varandra, då en människa som hamnar i en brytpunkt behöver en ökad motivation till förändring. Klienten ska på så sätt ha viljan att förändras för att underlätta för sig själv till att komma vidare och utveckla dennes karriärförlopp Motivation Ett motiverande samtal har som mål att öka en klients vilja till en förändring och underlätta för sig själv till att komma vidare i en förändringsprocess. MI som står för (Motivational Interviewing) är en professionell samtalsmetod som används framför allt inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten och olika rehabiliteringsverksamheter och utövas i hälsofrämjande och behandlande arbete (Barth & Näsholm 2006). Utgångspunkten i MI är i en klients erfarenheter, värderingar och prioriteringar i förhållande till den förändring som kan vara aktuell, exempelvis att stegvis sluta röka, börja motionera eller byta arbetsplats. MI samtalen är inriktade på att öka motivationen hos en klient då det gäller olika val som behöver göras, och att finna en punkt där klienten kan grunda sitt ställningstagande till att utföra en förändring. Det styrande i MI samtalen är att klienter har olika grader av förändringsbenägenhet, då är det 17

18 samtalsledarens uppgift att möta klienten där denne befinner sig och underlätta för denne att bli mer förändringsbenägen (Barth & Näsholm 2006). I ett motiverande samtal används metodik som öppna frågor, reflektioner och sammanfattningar för att ta reda på hur en klient tänker och känner inför en eventuell förändring. Ett MI samtal kan sammanfattas i fem faser. Den första fasen är kontakt och relationsskapande fasen. I denna fas har samtalsledaren i uppgift att skapa en trygghet som behövs för att klienten ska kunna ta emot den hjälp som erbjuds. Andra fasen är den neutralt utforskande fasen. I denna fas ska samtalsledare ta reda på klientens upplevelse, för att kunna kartlägga ett problem eller dylikt och skapa en gemensam förståelse för en förändring. Den tredje fasen är den perspektivutgivande delen där det tas reda mer om andras perspektiv på problem. Viktiga begrepp som är centralt för just denna fas är diskrepans, ambivalens och motstånd. Den fjärdefasen är motivationsbyggande fasen. I denna fas fokuserar samtalsledaren på klientens förändringsmotivation. Den femte och sista fasen är besluts- och förpliktelse fasen. I denna fas tas det reda på om klientens val och därigenom försöka stärka klientens beslut (Barth & Näsholm 2006). Teorin är relevant till vår studie, då undersökningen baserar på att finna motivation till att återgå till arbete. Motiverande samtal är bland annat ett redskap som används på människor som befinner sig i en rehabiliteringsprocess och bör finna samt öka motivationen igen. Klienten blir alltmer medveten om sitt val och arbetar för att stärka sin förbindelse inför det eventuella beslutet, vilket ger klienten en positiv självbild. Genom att uppfylla de besluten som tagits så sker det en utveckling som leder till att det skapas en positiv självbild som är eftersträvad Möjliga själv Markus och Nurius (1986) utformade begreppet möjliga själv, som är en teori som beskriver våra idéer, känslor och handlingar om vad som kan göras och vad som kan uppstå. Möjliga själv fungerar som drivkrafter för beteendet. De styr in beteendet mot önskvärda mål och bort ifrån oönskade. Med detta så menas det att vägledaren fokuserar sig på det positiva hos klienten och vad klienten kan arbeta med samt hurvida klienten är villig att motiveras för att fungera bra i livet. Dessa styrningar sker bland annat genom att fokusera sig på utvecklingen hos personen för att uppnå de önskvärda målen 18

19 samt det eftersträvande självet. Personlig utveckling kan ses som en process där utveckling av möjliga själv sker som antingen försöks uppnås eller undvikas. Om denne lyckas uppnå viktiga och eftersträvansvärda själv, får denne en positiv självbild och fungerar bra i livet. Om denne misslyckas med att uppnå dem, och istället uppnår negativa själv drabbas denne av självförakt och psykiskt illamående (Karlsson, 2007). Möjliga själv är relevant till vår studie, då teorin handlar om att eftersträva en positiv självbild och hur man arbetar för att uppnå det möjliga självet. Inom rehabilitering arbetas det med att öka deras motivation samt skapa en positiv självbild hos klienter för att eventuellt återigen få ut dem på arbetsmarknaden. Teorin lyfter bland annat fram de psykiska omständigheterna som sker hos individen dock är de fysiska lika viktiga. De psykiska omständigheterna innebär allt från depression till utbrändhet och skadar den personliga utvecklingen på grund av dålig hälsa medan de fysiska omständigheterna handlar om skador som sker i kroppen t.ex. såsom ryggskada och nackskada. Dessa omständigheter leder därmed till att det inte går att placeras på en arbetsplats. De psykiska och fysiska omständigheterna kräver rehabilitering, och denna teori förklarar hur viktigt det är att arbeta med personlig utveckling som även är viktig inom rehabilitering. Samtal är bland annat ett redskap som används för att klienten ska finna motivation till att vidga sitt perspektiv och uppnå sina mål. På så sätt kan klienten uppnå sitt möjliga själv, då klientens situation kan klargöra, vidga och utveckla idéer och handlingar för att uppnå en positiv självbild. Detta redskap är bra att använda sig av i ett vägledningssamtal Samtalsmodell Hägg och Kuoppa (2007) utgår ifrån en samtalsmodell som består av tre faser. Under hela samtalet krävs det att ha färdigheter som en samtalsledare för att kunna inleda och genomföra de tre olika faserna. Varje fas har sin egen förmåga och det krävs som studie- och yrkesvägledare att ha färdigheterna som utgör grunden för ett professionellt samtal. Den första fasen är kartläggningen och det som ska få klienten att vilja berätta om sin situation och problem. Fas ett består bland annat av att klargöra situationen och problemet ur klientens perspektiv. Färdigheterna i fas ett är förmågan att lyssna, 19

20 omformulera, sammanfatta och respektera, samt att vara tydlig, vara specifik och ställa öppna frågor till klienten. Syftet med den andra fasen är att vidga perspektivet och sätta upp mål. Samtalsledaren hjälper klienten att komma fram till hur denne vill att hanteringen av den nuvarande situationen ska ske och hur klienten vill sätta upp de olika mål som han ställer upp för sig själv. Detta mål ska vara både rimligt och realistiskt. Både samtalsledare och klient ska tillsammans fokusera sig och undersöka möjligheter och konsekvenser samt granska hinder och begränsningar som finns. I fas två behövs det god självkännedom och kunskaper om olika metoder för att vidga perspektivet. Ett arbetssätt som vägledaren har nytta av för att hjälpa klienten att fatta beslut, göra val, acceptera begränsningar, se möjligheter och sätta upp realistiska mål är att sammanfatta klientens historia ur ett vägledarperspektiv, verbalisering, konfrontation och även utmaning. Syftet med färdigheterna i den andra fasen är att på ett bättre sätt hjälpa klienten att hantera de aktuella problemen och att förhindra att vägledaren väljer och fattar beslut åt klienten, då klienten själv ska fatta beslut. En vägledare informerar endast. Under fas tre ska samtalsledaren tillsammans med klienten göra en handlingsplan, där det ska vägledas från mål till handling. En metod som går att använda för att hjälpa klienten att välja om klienten inte själv vet hur denne vill agera för att nå sitt mål är att samtalsledaren arbetar enligt den modell som kallas brainstorming. Annars gäller det att under fas tre ge stöd och uppmuntran och att även bidra med motivation till klienten. Färdigheterna i fas tre är spåna, inventera, formulera och utvärdera samt avsluta (Hägg & Kuoppa, 2007). I början av rehabiliteringsprocessen är det viktigt att man som vägledare börjar från grunden, vilket innebär att man kartlägger klienternas liv för att på så sätt veta hur man ska arbeta vidare med dessa. Samtalsmodellen är relevant till vår studie, då en vägledare som arbetar på rehabiliteringen arbetar utifrån dessa tre faser. Hägg & Kouppas samtalsmodell är den modell som anses mest relevant att arbeta med inom vår studie, då människor som befinner sig inom rehabilitering måste vägledas från grunden. Härigenom utvecklas vägledningen till motivation och personlig utveckling för att på så sätt finna vägen tillbaka till arbetsmarknaden. Samtalsmodellen fungerar som ett redskap i vägledningssamtal och flera av vägledarna är licenserade coacher då dessa även förhåller sig till färdigheter som ingår i samtalsmodellen. 20

21 4.1.5 Coaching Karin Tenelius lägger stort fokus på användbarhet och omsättning i praktiken i sin bok Arbetsmarknadscoaching (2007). Hon beskriver bland annat coaching utanför teoretiska resonemang, då hon nämner att coaching är som ett hantverk, en förmåga och ett sätt att förhålla sig. Coaching är mer ett sätt att vara på än en metod. Inom coaching handlar det inte om att uppmuntra klienten, detta beror på att det sällan finns något resultat efter uppmuntran. Såsom vägledning ska coaching inte heller få färdiga lösningar, goda råd och bra tips av samtalsledaren. De stora huvudområdena inom coaching är att lyssna, vara uppmärksam och visa intresse till vad klienten berättar, på så sätt skapar det hos klienten ett tänkande och en vilja att på egen hand komma fram till svar och lösningar. Coachen ska endast koncentrera sig på klienten och inte tillföra något från sig själv, utan på ett snarare sätt användas som ett redskap för dialog som avses som en resurs för klienten. Genom att hålla sig till dessa områden görs det liknande saker som görs inom vägledning, alltså att spegla, ställa öppna frågor och ge feedback som ger nya infallsvinklar till problemet och utmaningar och nya utgångspunkter att agera ifrån (Tenelius, 2007). Tenelius lyfter bland annat fram fem förhållningssätt som hon anser är viktiga för att hjälpa en person i sin tillvaro inom coaching. Dessa fem förhållningssätt är: Att relatera till människors potential, att se vad mitt ansvar är och inte är, att kartlägga och konstatera, att gilla läget och att inte ha egen agenda. Som coach är det viktigt att vara en bra lyssnare, att hänga med i samtalet och visar närvaro. Det är viktigt att frågorna som ställs är relevanta och genomtänkta. Det ska ställas öppna frågor, uppföljningsfrågor för att utveckla svaren. Uppföljningsfrågorna kan vara slutna, ledande och varför-frågor. Improduktiva frågor ska dock inte användas (Tenelius, 2007). Coaching är relevant till vår studie, då de utbildade studie- och yrkesvägledarna som blev intervjuade inom företaget Arbetslivsresurs är licenserade coacher. Inom rehabiliteringsområdet är det viktigt att ha kunskaper inom coaching, då detta är till hjälp för att hjälpa klienterna att återgå till arbetslivet. 21

22 4.1.6 Sammanfattning av teorier och modeller För att lättare få en återkoppling och förståelse för de olika teorier och modeller, så väljer vi att lyfta fram de mest centrala delarna. Karriärvalen påverkas av olika brytpunkter, så som frivilliga, strukturella och påtvingade. Dessa brytpunkter påverkar individens karriärförlopp. De centrala delarna i motivation är de samtal som utförs mellan samtalsledare och klient. Motiverande samtal har som mål att öka klients vilja till en förändring och underlätta för sig själv till att komma vidare i en förändringsprocess. Möjliga själv beskriver bland annat hur man strävar efter att få en positiv självbild och hur man arbetar för att uppnå det möjliga självet. De centrala delarna i Hägg & Kuoppas samtalsmodell är de tre faserna i ett samtal. En studie- och yrkesvägledare ägnar olika mycket tid i de olika faserna beroende på individen. En coach arbetar utifrån olika färdigheter för att ge klienten ett tänkande och en vilja att på egen hand komma fram till svar och lösningar. 22

23 5. Metod Vår undersökning utgår ifrån en kvalitativ metod. Enligt Dalen (2007) är syftet med de kvalitativa intervjuerna att få en djupare förståelse för respondentens sociala verklighet genom att fokusen ligger på hur denne upplever sin livsvärld. Vi anser att denna metod var mest lämpad för vår undersökning eftersom vi var intresserade av hur individer som genomgått rehabilitering på företaget Arbetslivsresurs upplevde sin tid där för att få en ökad förståelse för vad som egentligen är viktigt i arbetet med klienterna. Kvalitativ metod bidrar till att forskaren får en större inblick i respondentens upplevelsevärld. Enligt vår mening är det viktigt att få reda på hur respondenterna upplevde sin situation eftersom det bidrar till att vi får en klarare och en sanningsenlig bild av hur det egentligen är att vara inskriven på rehabilitering inom Arbetslivsresurs. Alla intervjuer spelades in och transkriberades så nära inpå intervjun som möjligt för att få en närhet till materialet då detta kan enligt Dalen (2007) stärka själva analysprocessen. Genom utformningens utfall som beskrivits ovan kodade vi informanternas svar och berättelser utifrån teman. De insamlade materialet kommer endast att användas för forskningsändamål. 5.1 Urval och avgränsning Empirin i vår undersökning utgår från intervjuer som vi har genomfört med tre studieoch yrkesvägledare och fem klienter som är utskrivna från företaget Arbetslivsresurs. Vi valde att intervjua klienter för att få en tydligare bild över hur klienterna upplevde rehabiliteringen på Arbetslivsresurs och vad som hände med dessa efter rehabiliteringen. Dessutom ville vi se ifall det finns en överensstämmelse mellan studieoch yrkesvägledarnas arbetssätt och klienternas behov av rehabilitering, då klienternas nuvarande tillstånd kan visa ifall de mår bättre och ifall de har kommit ut på arbetsmarknaden. Vi uteslöt de inskrivna klienterna på grund av att de genomgick 23

24 rehabiliteringsprocessen, vilket gör att de inte vet ifall rehabiliteringen nådde upp till deras förväntningar eller inte. Dessutom var det svårt att få kontakt med dessa klienter på grund av deras tillstånd och sekretetess. De utskrivna klienterna gav en klarare bild över rehabiliteringsprocessen samt ifall resultatet blev som förväntat. Eftersom vi vill ta reda på hur vägledare ökar klienternas motivation och förstärka deras självbild så ansåg vi att de utskrivna klienterna kan dela med sig av deras erfarenhet av processen och berätta ifall processen av rehabiliteringen gav de en ökad motivation till att återgå till arbete. Anledningen till att vi begränsade oss till tre studie- och yrkesvägledare och fem klienter var för att få klienter ville medverka i undersökningen samt att många utav klienterna var sekretessbelagda av Arbetslivsresurs. De tre studie- och yrkesvägledarna är runt års ålder och har jobbat inom rehabiliteringsområdet på Arbetslivsresurs de senaste sex åren. Alla studie- och yrkesvägledare på Arbetslivsresurs är licenserade coacher. För att lättare skilja mellan de fem klienterna, så har vi valt att koda dessa med informant 1-5, dock har vi valt att inte göra detsamma med studie- och yrkesvägledarna. Studien är avgränsad till företaget Arbetslivsresurs i Helsingborg. Vi valde att avgränsa oss till företaget Arbetslivsresurs i Helsingborg eftersom det är ett väldigt stort företag som finns på 40 orter över hela landet. Dessutom har en av oss utfört en tidigare praktik på denna plats vilket bidrar till kunskap om företaget. Vi kontaktade företaget för att få en tid för eventuella intervjuer. För att få svar på våra intervjufrågor och på våra frågeställningar så valde vi att intervjua utbildade studie- och yrkesvägledare på företaget Arbetslivsresurs. Studie- och yrkesvägledarna hjälpte oss att hitta klienter som skulle kunna ställa upp för eventuella intervjuer. Dessa klienter var redan utskrivna från rehabiliteringen och hade redan genomgått rehabiliteringsprocessen. Anledningen till att vi valde utskrivna klienter var för att de redan har genomgått processen och har klara åsikter om vad de tyckte om rehabiliteringen och ifall deras förväntningar överstämde med resultatet. 5.2 Etik och genomförande Enligt Vetenskapsrådets (2002) forskningsetiska principer finns det fyra huvudkrav informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet vilka 24

25 vi också följt. Den första regeln som handlar om informationskrav innebär att som forskare ska och måste informera respondenterna om syftet till arbetet, vad de som respondenter har för uppgift i studien och vilka villkor som gäller för de som deltagare. De ska även få informationen om att de frivilligt får ställa upp och att de kan avbryta sitt deltagande när som helst. Samtyckeskrav som är den andra regeln och innebär att forskaren ska få samtycke från deltagarna att de vill vara med i undersökningen, det vill säga att de själva ska bestämma över sin medverkan. Regeln om konfidentialitet handlar om sekretess och att alla som omfattar projektet bör komma överens om tystnadsplikt. Det vill säga att allt som rör projektet och deltagarna ska vara sekretessbelagt. Den sista regeln om nyttjande innebär att insamlade uppgifter om forskningsdeltagarna endast får användas för forskningsändamål och inte utanför dessa ramar (Vetenskapsrådet 2002). Med omtanke till respondenterna som intervjuats har deras information skyddats, med detta menas det att deras personliga information har anonymiserats för att därigenom inte utsätta dem för konsekvenser. Innan utföringen av intervjuer med studieoch yrkesvägledarna på Arbetslivsresurs samt de utskrivna klienterna, förklarade vi vad vår studie handlar om. Vi informerade att det var frivilligt att delta och att deras information skulle skyddas genom anonymitet i vår undersökning. Respondenterna fick ställa upp frivilligt och när de väl frågades om de var intresserade att medverka gav vi information om studien och vad studien utgår ifrån, dessutom att de kan avbryta sin medverkan om de inte ville fullfölja sitt deltagande. Vissa respondenter ville gärna ha intervjufrågorna framför sig så att dem även kan se följande frågor som ska ställas, och vissa ville inte bli inspelade och detta respekterades. De intervjuer som inte blev inspelade fick skrivas ner på papper under intervjuens gång. Intervjuerna skedde vid olika tillfällen. Materialinsamlingen till studien skedde genom djupintervjuerna, relevanta böcker och artiklar. 25

26 6. Resultat I detta avsnitt kommer resultatdelen att behandlas utifrån de framförda intervjuerna. På grund av integritetsskäl har respondenternas namn ändrats. För att underlätta läsningen ska resultatdelen tematiseras utifrån olika teman både inom vägledarsperspektiv samt klientperspektiv. Dessa teman är: rehabiliteringsprocessen, klienternas behov av rehabilitering, arbetsmetod och hjälpmedel utifrån vägledarperspektivet och upplevelsen under och efter rehabilitering utifrån klientperspektiv. 6.1 Studie- och yrkesvägledare Härnedan sker en sammanfattning på respondenternas svar som även är relevanta för frågeställningarna. Det citeras även en del av svaren utifrån intervjuerna för att lättare kunna skilja mellan de olika respondenterna. Deras svar över stämmer med varandra till en hel del. Skillnaderna som kan uppstå är beroende på klienten som de arbetar med, då arbetet kan skilja sig utifrån klientens behov, tillstånd samt motivation till förändring Rehabiliteringsprocessen De tre respondenterna nämner att rehabiliteringsprocessen ser olika ut beroende på klienten. Det finns både medicinsk rehabilitering och arbetslivsinriktad rehabilitering, då Arbetslivsresurs utgår enbart från arbetslivsinriktad rehabilitering. Respondenterna påpekar att deras klienter har olika tillstånd och befinner sig under rehabilitering på grund av olika skäl. Att klienten befinner sig under en rehabiliteringsprocess är eftersom att de har varit borta från arbetsmarknaden under lång tid och dessa kan vara på grund av fysiskt handikapp, såsom bilolycka med nackskador, det kan vara arbetsskador, förslitningsskador, ryggskador, hörselskada, sen så kan det vara psykisk handikapp, att denne har haft en depression en längre tid och stressrelaterade sjukdomar. Respondenterna nämner att de inte grupperar sina klienter beroende på vilket tillstånd de befinner sig under rehabilitering. Men statistiskt sätt om fysiskt och psykiskt 26

27 jämförs så anser en av respondenterna att det är ungefär hälften var. Hon påpekar att de psykiska och fysiska oftast hänger ihop. Ifall sjukskrivningen har pågått under en längre tid för fysiska besvär så leder det till en depression och då leder det även till psykiska besvär. Hon säger: Kommer man från ett företag, är det konstaterat att man inte kan återgå till sitt nuvarande arbete och då har man varit borta från sitt arbete en längre tid innan man har konstaterat det. Det kan vara allt ifrån att man har varit borta från arbete i sex månader till att man har varit borta i tio eller tolv år utanför systemet Dock så framhåller en av respondenterna att ifall klienten har ett arbete då ska denne först och främst se till att rehabiliteras tillbaka till sitt nuvarande arbete. Kan denne inte rehabiliteras tillbaka till sitt arbete, då ska företaget titta på ifall det finns något annat denna person kan göra på företaget. Såvida personen inte kan göra något annat, då går det vidare till Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen har en inblick på hela arbetsmarknadsområdet. Ifall personen inte har något arbete sedan tidigare så tittas det på hela området från början. Informanterna nämner att de inte har någon insikt i klienternas tidigare medicinska rehabiliteringsprocess och att deras rehabiliteringsprocess är olika långa tider beroende på vilken sjukdomsbild som burits med sen tidigare och ifall denne är färdig medicinskt utredd. Medicinskt utredda är klienterna när de är redo för att gå ut i någon form av arbetsträning på grund av att de har någon form av psykisk eller fysisk nedsättning. Det krävs svar på vad den här personen kan. En av respondenterna påpekar att de alltid startar med en grund, det så kallade kartläggning, när de får in en ny klient och det de börjar med är att de har en frågeställning såsom Vad kan den här personen arbeta med? eller I vilken omfattning klarar den här personen att arbeta?. Hon påpekar att det inte kan uttalas om hur lång tid det tar för personen innan den är tillbaka och redo för arbetsmarknaden, utan det sätts upp en tid och sedan sker det en avstämning efter att tiden har passerat och på så sätt undersöks det hur långt klienten har kommit. Antingen förlängs tiden på rehabiliteringen eller avslutas. En av respondenterna berättar att jobbet med klienten sker individuellt men att det även går att jobba i grupp med personerna som är inskrivna i rehabilitering för att spegla den verkligheten som kommer så småningom när de ska ut till ett arbete. Det som är viktigt i hela processen är att hjälpa klienten att hitta möjligheterna, att inte titta på det 27

28 sjuka utan titta på det friska. Alla respondenterna var eniga om att det är viktigt att hjälpa klienten att hitta sina egna starka sidor och sina egenskaper och bygga något utifrån det. Beroende på var klienten befinner sig i processen så kan man se ifall personen ska förlängas i den praktikplats de befinner sig i eller om de är redo att söka jobb på egen hand. Respondenten säger: Från början kan de vara så att de kommer hit och ser bara problemen och vad dem inte kan göra, de ser bara det sjuka. När de går härifrån helt plötsligt har de fått hjälp att se vad de skulle kunna göra. Hela rehabiliteringsprocessen är att börjar med trepartsmöte, där samtalsledaren, klienten och personen som bestämt att klienten ska genomgå rehabilitering sitter. Den personen kan vara alltifrån en av personalen till en VD, eller en handläggare på Arbetsförmedlingen. Under trepartsmötet görs det en handlingsplan över klienten efter dennes förmåga, situation och behov. En av respondenterna framhåller vad som lyfts fram på mötet och vad som behövs svar på. Hon nämner att de alltid börjar med en kartläggning av klienten, vilket innebär att titta bakåt, det vill säga vad personen har gjort tidigare, vilket problem personen har, vad personen behöver ha hjälp med och vad samtalsledaren/vägledaren ska ta hänsyn till. Hon poängterar att först måste det skapas ett förtroende hos de här klienterna för de har kanske blivit missnöjda många gånger i och med att dem har varit ute och testat många olika instanser. De andra respondenterna nämner även att de alltid börjar med en kartläggning av klienterna för att på så sätt kunna arbeta vidare med dessa från grunden och hjälpa de till en utveckling på rätt spår. Respondenterna hävdar att det är viktigt att visa sina färdigheter som samtalsledare, såsom att lyssna och sammanfatta när klienten pratar och även att ställa öppna frågor, då det är viktigt för vägledarna att få all information som behövs för att på så sätt kunna utveckla och vidga perspektivet. Respondenterna betonar att rehabilitering handlar om att jobba med motivation. Man ska fokusera på att finna tillbaka det inre i personen, för att återigen finna motivationen och inte blockeras av negativa tankar som bland annat finns hos klienter som befinner sig i rehabilitering. Klienten får all stöd till att hitta tillbaka till sig själv, vad denne är bra på, vad denne kan, starka sidor, personliga egenskaper etc. Det är det som sätter igång hela processen, förtroende och motivation. En av respondenterna påpekar att fokusen på motivation till förändring är det viktigaste för klienter som befinner sig under rehabilitering, då klienter som befinner sig där har mer eller mindre hamnat i en brytpunkt. Dessa klienter behöver finna sig själva som personer igen för att ha viljan till att förändras. 28

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ.

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ. Version 2015-08-25 2 Inledning Upprättad Vindelns kommun har som mål att skapa och bevara goda arbetsmiljöförhållanden 2010-01-18 på sina arbetsplatser. I den andan har denna policy avseende arbetsanpassning

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.10) Rehabiliteringspolicy Dokumenttyp Policy Ämnesområde Rehabilitering Ägare/ansvarig Eva M Olofsson Antagen av KS 2004-10-06 124 Revisions datum Januari 2013 Förvaltning Kommunstyrelsen

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

1. Inledning. 2. Definitioner

1. Inledning. 2. Definitioner Riktlinjer avseende arbetsanpassning och rehabilitering Beslutat av rektor 2012-10-23, dnr 10-2004-3710. Ersätter tidigare dokument dnr 10-2004-3710 daterat 2004-12-10. 1. Inledning 2. Definitioner 3.

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR ANPASSNING OCH REHABILITERING I HAPARANDA STAD Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

Södertörns brandförsvarsförbund

Södertörns brandförsvarsförbund Södertörns brandförsvarsförbund Policy Rehabilitering Dnr: 2013-109 Datum: 2013-09-13 Rehabilitering innebär att en medarbetare får hjälp med att återvinna sin arbetsförmåga och ges möjlighet att återuppta

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY FÖR EMMABODA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-01 Reviderad 2011-05-09 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rehabilitering... 3 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar enligt lagar och föreskrifter...

Läs mer

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas Rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka i arbete

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Innehållsförteckning Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Rutiner för kontakt och dialog vid sjukskrivning Försäkringskassans anvisningar

Läs mer

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål för att bryta den nuvarande uppgången

Läs mer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY 1 (8) REHABILITERINGSPOLICY Antagen av kommunfullmäktige 2010-04-27, 31 MÅL Målet för arbetsgivarens rehabiliteringsverksamhet är att den anställde så snabbt som möjligt återgår i ett ordinarie arbete.

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

1. Rehabiliteringsrutiner

1. Rehabiliteringsrutiner 1. Rehabiliteringsrutiner 2. Rehabiliteringskedjan 3. Checklista vid rehabilitering DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsrutiner GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Rutiner/checklista BESLUTAT/ANTAGET

Läs mer

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49 1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53.

Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53. Blad 1 Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53. 1. Mål Det övergripande målet är att arbetstagaren kan fortsätta arbeta i sitt ordinarie arbete. 1.1 Arbetsgivarens

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Sjukfrånvarons hälsoeffekter Frånvaro från arbetslivet till följd av sjukdom, arbetsskada och sjukbidrag eller förtidspensionering, det så kallade

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt

Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt 15 september 2015 Den 15 september 2015 samlades medarbetare från Trelleborgs- och Svedala kommuner, Region Skåne, Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Sammanfattning av boken Motiverande samtal MI Att hjälpa en människa till förändring på hennes egna villkor av Tom Barth och Christina Näsholm

Sammanfattning av boken Motiverande samtal MI Att hjälpa en människa till förändring på hennes egna villkor av Tom Barth och Christina Näsholm Östersund 20150114 I DMC-projektet har vi tagit del av boken Motiverande samtal genom Veronica Kjörell, projektassistent som i texten nedan har sammanfattat det mest väsentliga, som vi ser det. Till det

Läs mer

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...

Läs mer

ARBETSGIVARENS REHABILITERINGSANSVAR FRÅN ARBETSMILJÖ- OCH ANSTÄLLNINGSSYNPUNKT

ARBETSGIVARENS REHABILITERINGSANSVAR FRÅN ARBETSMILJÖ- OCH ANSTÄLLNINGSSYNPUNKT ARBETSGIVARENS REHABILITERINGSANSVAR FRÅN ARBETSMILJÖ- OCH ANSTÄLLNINGSSYNPUNKT TOMMY ISESKOG GÖTEBORG 20 MARS 2013 BILD 1 ARBETSGIVARENS SKYLDIGHET ATT ORGANISERA REHABILITERING PÅ ETT LÄMPLIGT SÄTT Uppföljning

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

Vad fick Annika och hennes arbetsgivare för hjälp från Trygg-Hansa?

Vad fick Annika och hennes arbetsgivare för hjälp från Trygg-Hansa? Rehab Sidan 2 Läkaren säger att jag är utbränd och att det kan ta lång tid att komma tillbaka. Annika låter trött och lite skamsen när hon ringer och berättar för sin chef Birgitta om det läkarutlåtande

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Sfsf. Riktlinjer för omställning. i Botkyrka

Sfsf. Riktlinjer för omställning. i Botkyrka Sfsf Riktlinjer för omställning och rörlighet i Botkyrka BOTKYRKA KOMMUN Beslutad i Personalutskottet 090302 2 [9] Riktlinjer för omställning och rörlighet i Botkyrka 1 Rätt person, på rätt plats med rätt

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Sjukskrivning och rehabilitering I arbetsmiljöpolicyn framhåller Hudiksvalls kommun vikten av tidig och aktiv rehabilitering för att sjukskrivna medarbetare så fort det är

Läs mer

COPYRIGHTSKYDDAD ENKÄT.

COPYRIGHTSKYDDAD ENKÄT. 1 Enkät med frågor angående arbetsskadade. Enkätsvaren sammanställs och lämnas till politiker och kontakter med tidningar. Syftet är att frågor och svar skall kunna påverka våra politiker till att förändra

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING

RIKTLINJER FÖR ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING RIKTLINJER FÖR ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING Riktlinjer för Arbetslivsinriktad rehabilitering i Orsa kommun Dessa riktlinjer är tänkt att fungera som en praktisk handledning av hur sjukskrivnings-

Läs mer

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR FÖRORD Parterna inom stål- och metallindustrin har en lång tradition i samarbetet på arbetsmiljöområdet.

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering

Läs mer

Kund: Kunden är organisationen, och dess företrädare, som betalar för coachingen eller på andra sätt ser till att coaching kan genomföras.

Kund: Kunden är organisationen, och dess företrädare, som betalar för coachingen eller på andra sätt ser till att coaching kan genomföras. Del 1 ICF:s definition av coaching Coaching: Coaching är ett partnerskap med klienter i en tankeväckande och kreativ process som inspirerar dem att maximera sin personliga och professionella potential.

Läs mer

Täby kommun Din arbetsgivare

Täby kommun Din arbetsgivare Täby kommun Din arbetsgivare 1 4 Ledar- och medarbetarskapspolicy 6 KOMPETENSPOLICY 8 Hälsofrämjande policy Täby kommun en arbetsgivare i ständig utveckling att arbeta i täby kommun 10 Lönepolicy Antagen

Läs mer

Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är

Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är alltså friheten att förändras. Men det kan vi göra först

Läs mer

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats

Läs mer

ARBETSANPASSNING OCH REHABILITERING. Lagstiftning och föreskrifter. Mittuniversitetet Personalavdelningen

ARBETSANPASSNING OCH REHABILITERING. Lagstiftning och föreskrifter. Mittuniversitetet Personalavdelningen Mittuniversitetet Personalavdelningen ARBETSANPASSNING OCH REHABILITERING Idag finns det tre rehabiliteringsområden: medicinsk, yrkes- och arbetslivsinriktad rehabilitering. Sjukvården eller företagshälsovården

Läs mer

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal PlanB teamet Kasper Arentoft Sanna Turesson Jonas Lidman Team kompetenser: bl.a. processledning,

Läs mer

Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Konsthögskolan, Umeå

Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Konsthögskolan, Umeå Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Konsthögskolan, Umeå Arbetsmiljö, hälsa och lika villkor Umeå universitet ska vara en arbetsplats som präglas av respekt för och tillit till individen samt vara

Läs mer

Hälsobarometern. Första kvartalet 2005. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Första kvartalet 2005. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Första kvartalet 2005 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Alecta den 25 maj 2005. 1 (10) Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4 Kommentar

Läs mer

HumaNovas Etiska Regler. Diplomerade Samtalscoacher Diplomerade Mentala Tränare Diplomerade Mentorer

HumaNovas Etiska Regler. Diplomerade Samtalscoacher Diplomerade Mentala Tränare Diplomerade Mentorer s Etiska Regler Diplomerade Samtalscoacher Diplomerade Mentala Tränare Diplomerade Mentorer Utbildning AB 2011 1 Våra Etiska Regler s grundläggande princip är alla människors lika värde, rätt till personlig

Läs mer

12. Behov av framtida forskning

12. Behov av framtida forskning 12. Behov av framtida forskning Som framgår av denna rapport är forskningen om sjukfrånvaro både vad gäller orsaker till sjukfrånvaro, vad som påverkar hur snabbt en sjukskriven person återgår i arbete,

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

HAKuL-modellen för rehabilitering

HAKuL-modellen för rehabilitering HAKuL-modellen för rehabilitering 1. Alla som varit sjukskrivna 28 dagar kontaktas och rapporteras av arbetsledaren till både företagshälsovården och HAKuL-projektet. Rapportering kan också ske av personer

Läs mer

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012 psykosociala riskbedömningar projektrapport Rapport 2013:6 2013-04-25 IN 2012/101102 1 (8) Projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012, psykosociala riskbedömningar Projektnamn:

Läs mer

Processbeskrivning för rehabilitering

Processbeskrivning för rehabilitering Processbeskrivning för rehabilitering Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Processbeskrivning för rehabilitering Marianne Vestin Leffler Per Häggström Version 1 Dokumenttyp

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 1 2 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 Funktionshinder Funktionsnedsättning Funktionshinder(disability)

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE mellan. Föreningen Sveriges Skogsindustrier. och. Sveriges Civilingenjörsförbund

ÖVERENSKOMMELSE mellan. Föreningen Sveriges Skogsindustrier. och. Sveriges Civilingenjörsförbund ÖVERENSKOMMELSE mellan och Gällande avtal prolongeras för tiden 1 april 2004-31 mars 2007 med nedan angivna ändringar och tillägg. Anmärkning Part äger senast 30 november 2005 säga upp detta avtal vad

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Myten om långtidssjukskrivna

Myten om långtidssjukskrivna ARBETARRÖRELSENS TANKESMEDJA SNABBANALYS nr 4 augusti 2010 Myten om långtidssjukskrivna Anne-Marie Lindgren granskar effekterna av alliansregeringens försämringar i sjukförsäkringen. Hon hänvisar till

Läs mer

Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter

Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter Rapporten är skriven av Emelie Rydberg, projektledare för De Offentliga Arbetsgivarnas

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Om anställdas oro för framtida ohälsa

Jobbhälsobarometern. Om anställdas oro för framtida ohälsa Jobbhälsobarometern Om anställdas oro för framtida ohälsa Januari 2010 Föreningen Svensk Företagshälsovård, FSF, är en branschförening för företagshälsovård i Sverige. FSF bildades 1985 och är en ideell,

Läs mer

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering.

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. 2014 Ditt eget ansvar Ditt eget ansvar Sjukanmäl dig Registrera i PS Självservice Sjukanmäl dig

Läs mer

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet Vi bygger en bro till ett friskare liv Utmaningarna för några år sedan! Långa passiva sjukskrivningar Ingen rehabilitering Långa väntetider i hälso- och sjukvården Mer än 200 000 människor var sjukfrånvarande

Läs mer

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar 1 Sammanfattning Hälsobarometern våren 2015 Tre fjärdedelar av de tillfrågade företagsledarna är inte oroliga för att medarbetarna ska sjukskriva sig.

Läs mer

Utvärdering av projektet Gröna Rehab

Utvärdering av projektet Gröna Rehab Utvärdering av projektet Gröna Rehab ISM-häfte nr 3 Eva Sahlin Gunnar Ahlborg jr Institutet för stressmedicin FÖRORD Styrgruppen för Gröna Rehab representerande Västra Götalandsregionens miljönämnd, folkhälsokommitté

Läs mer

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan 2015:1 Jobbhälsobarometern 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan Delrapport 2015:1 Sveriges Företagshälsor 2015--10-05 Leder obehagskänslor

Läs mer

Led dig själv med visioner

Led dig själv med visioner Var är du i livet Söker du färdigheter r och verktyg för att kunna Led dig själv med visioner en kurs i personligt ledarskap och effektivitet hantera förändringar? Är du intresserad av personlig utveckling

Läs mer

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter?

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Boksammanfattning Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Generation Y kallas de 80- och 90-talister som är på väg in på arbetsmarknaden och som i stor utsträckning

Läs mer