Arbetsmaterial till. Datorutredning. 30 november Mats Cedervall (sammankallande) Per Anders Fagerholm Michaël Grimsberg Fredrik Simonsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "0.0.1. Arbetsmaterial till. Datorutredning. 30 november 2001. Mats Cedervall (sammankallande) Per Anders Fagerholm Michaël Grimsberg Fredrik Simonsson"

Transkript

1 0.0.1 Arbetsmaterial till Datorutredning 30 november 2001 Mats Cedervall (sammankallande) Per Anders Fagerholm Michaël Grimsberg Fredrik Simonsson

2 2 Innehållsförteckning 1Uppdraget Utredningsuppdrag angående undervisningsdatorer Tolkning och genomförande...3 2Utbildningsdatorer Frågeställningar vår enkät Svar från A Finn Werne Svar från Bi Robert Jönsson Svar från DEF Rune Kullberg Svar från ID Göran Sandberg Svar från IE Jan Holst Svar från K Leif Bülow Svar från L Boo Lilje Svar från M Gunnar Bolmsjö Svar från V Gerhard Barmen Lista över programvaror i studentdatorsalarna på V, Bi och Rh Svar från W Per Warfvinge Kanslidatorer Svar från informationsenheten Svar från personalenheten Svar från utbildningsenheten Svar från kansliet i övrigt Slutsatser Kansliet Datormiljön Kansliets behov Förslag till åtgärder Utbildningsdatorer Datormiljö Teknologernas tillgång till datorer Nuvarande driftsorganisation Bärbara datorer Utskrifter Gemensam datormiljö på LTH Sammanhållen driftsorganisation Kostnader Förslag till åtgärder...46

3 3 1 Uppdraget Den 16 maj 2001 skapades gruppen på uppdrag av kanslichef Per Göran Nilsson. Uppdraget specificerades enligt nedanstående stycke. 1.1 Utredningsuppdrag angående undervisningsdatorer LTH förfogar idag över ett stort antal undervisningsdatorer med kringutrustning som är lokaliserade i ett antal datorrum i olika hus på campus. Dessutom finns ett stort antal administrativa datorer och kringutrustning vid LTHs kansli. Inköp, drift och underhåll av gemensamma undervisningsdatorer är verksamheter som kräver god kompetens och tillförlitlig service. För att utreda förhållandena vid utbildningsprogrammen vid LTH i Lund samt vid kansliet samt utarbeta förslag till handlingsplan och organisation för verksamheten utses följande arbetsgrupp: Mats Cedervall (sammankallande) Michaël Grimsberg Per Anders Fagerholm Uppdraget planeras starta under våren 2001 och redovisas senast den 30/ Per Göran Nilsson kanslichef 1.2 Tolkning och genomförande Uppdraget delades upp på två fokuseringsområden; kansli LTH och utbildningsnämnderna. Gruppen valde att intervjua ansvariga inom respektive område. Under tiden maj till juni hade vi en första träff med respektive. Vid detta möte annonserade vi att ytterligare ett möte skulle hållas. Dessutom fick utbildningsnämndsorförandena veta att ett frågeformulär skulle sändas till dem inför vårt andra möte. Vi tolkade vårt uppdrag som så att vi skulle redovisa erhållna fakta (mestadels från svaren på våra frågor) samt därefter föreslå mål och strategi för LTHs datordrift av utbildningsdatorer och kanslidatorer. 2 Utbildningsdatorer 2.1 Frågeställningar vår enkät Den 25 juni 2001 tillsändes alla utbildningsnämndsordförandena nedanstående enkät. Ordförandena i utbildningsnämnderna Som vi förutskickade vid våra sammanträffanden återkommer vi nu med skriftliga ledfrågor inför den inventering av behovet av datorkraft för grundutbildningen som vi avser att göra i september månad. Inför vårt sammanträffande i september önskar vi att Ni lämnar ett skriftligt underlag med utgångspunkt i de följande frågorna och i de andra frågor som Ni bedömer relevanta. I den handlingsplan vi fått i uppdrag att utarbeta räknar vi med att bland annat diskutera medelsbehov för investeringar och drift liksom hur driften kan organiseras. Frånsett kansliets behov är uppdraget avgränsat så att det avser all generell datorkraft för grundutbildningens behov med undantag för sådana datorer som är helt reserverade för studenterna på en eller flera bestämda kurser. Inte heller omfattar uppdraget sådana datorer som är särskilt dedicerade för vissa ändamål, exempelvis genom att vara kopplade till mätutrustning. Institutionernas datorer för administrativa eller forskningsmässiga ändamål ingår inte heller. Som en allmän bakgrund önskar vi en beskrivning av datoranvändningen inom utbildningsprogrammet nu och i framtiden sedd ur teknologens synvinkel. Finns det någon övergripande pedagogisk tanke bakom datoranvändningen inom programmet? Vi är intresserade av det framtida behovet. Det kan eventuellt underlätta att ta en utgångspunkt i nuvarande förhållanden.

4 4 Tillgänglig utrustning Datorrum som är bokningsbara för programmets undervisning - Antal rum (totalt)? - Antal datorer (totalt)? - Hur är åldersfördelningen av datorerna? - Till vilken andel disponerar programmet rummen om man delar dem med flera utbildningsprogram? - Till vilken grad är rummen bokade för undervisning under läsperioderna vardagar kl 8-18? - Disponerar studenterna lokalerna under icke bokad tid? Under hela dygnet? Hur är inpasseringskontrollen organiserad? - Finns det andra datorer än de i de bokningsbara datorrummen som står till studenternas förfogande? Hur många i så fall (programmets andel)? - Bedöms studenternas tillgång till datorer vara god, tillräcklig, acceptabel eller otillräcklig? - Hur är driften organiserad? Finns det tillräcklig backup vid förfall för driftansvariga? Hur är denna i så fall ordnad? - Vem svarar för support vad avser själva användningen av datorerna och specifika program? Lärarna eller datordriftorganisationen? Hur stort är behovet av sådan support? - Hur administreras kontohanteringen? - Hur administreras utskrifterna? Har studenterna några fria utskrifter? Vad kostar utskrifterna? - Har studenter med egna bärbara datorer möjlighet att ansluta dem till utbildningsprogrammets servrar och nät i högskolans lokaler eller hemifrån? - Vilka driftmiljöer (UNIX/NT/MAC) förkommer och till vilken andel? - Vilken programvara används och i vilken omfattning? För vilka typer av kurser används programvara som bedöms vara speciell för utbildningsprogrammet? I vilken omfattning? Ställer använda program några särskild krav på datorerna? Hur stor andel av datorerna behöver uppfylla dessa krav? Vad bedöms datorkraften kosta? Kostnaderna delas upp på hårdvarukostnader, kostnader för programlicenser, driftkostnader och lokalkostnader. Med kostnader avses i tillämpliga fall även genomsnittliga årliga investeringsramar och avskrivningskostnader. Med utgångspunkt i nuvarande förhållanden bör Ni redovisa hur Ni ser på utvecklingen bland annat i ovan nämnda avseenden under den närmaste femårsperioden. Finns det behov av stora engångsinvesteringar? Ni ombeds vidare redovisa svagheter och styrkor hos följande senarier 1. Utökad användning av bärbara datorer. Krav på nätverk och programlicenser? Kan man ersätta datorrummen helt eller delvis genom att LTH ställer bärbara datorer till studenternas förfogande? Oberoende härav kan man räkna med att studenterna i ökad utsträckning har egna bärbara datorer? Vad får detta för konsekvenser? 2. Tillskapande av en gemensam datormiljö för hela LTH så att studenterna kan komma åt alla för dem tillgängliga resurser från vilken undervisningsdator som helst vid LTH. 3. Större mer sammanhållna driftorganisationer har fördelar i form av att personalen han ha bredare kompetens och bättre backup på personalsidan. Samtidigt finns det fördelar med att driften ligger nära respektive utbildningsprogram. Hur ser Ni på denna avvägningsfråga? Går det att kombinera fördelarna med båda modellerna och i så fall hur? Vem anser Ni i dag ha ansvaret för utbildningsdatorerna och vem bör ha ansvaret i framtiden? 2.2 Svar från A Finn Werne - Antal rum (totalt)? 3 st - Antal datorer (totalt)? 30 pc, 30 mac, 8 blandat, 3 servrar - Hur är åldersfördelningen av datorerna? 60 st under ett år, resten äldre - Till vilken andel disponerar programmet rummen om man delar dem med flera utbildningsprogram? Delas mellan A- och D-programmen, 70 % A - Till vilken grad är rummen bokade för undervisning under läsperioderna vardagar kl 8-18? Anders Kärrman - Disponerar studenterna lokalerna under icke bokad tid? Under hela dygnet? Ja Hur är inpasseringskontrollen organiserad? Kort och kod

5 5 - Finns det andra datorer än de i de bokningsbara datorrummen som står till studenternas förfogande? Hur många i så fall (programmets andel)? Nej - Bedöms studenternas tillgång till datorer vara god, tillräcklig, acceptabel eller otillräcklig? Otillräcklig inom kort - Hur är driften organiserad? Finns det tillräcklig bakup vid förfall för driftansvariga? Hur är denna i så fall ordnad? För närvarande under översyn och upphandling, under kontroll. - Vem svarar för support vad avser själva användningen av datorerna och specifika program? Lärarna eller datordriftorganisationen? Hur stort är behovet av sådan support? Driftorganisationen svarar för datorernas underhåll, arvoderade studenter för programunderhåll, normalt behov. - Hur administreras kontohanteringen? Server. - Hur administreras utskrifterna? Har studenterna några fria utskrifter? Vad kostar utskrifterna? F.n. fria men under översyn. - Har studenter med egna bärbara datorer möjlighet att ansluta dem till utbildningsprogrammets servrar och nät i högskolans lokaler eller hemifrån? Inte ännu men möjlighet kommer efter utbyggnad av nätverk. - Vilka driftmiljöer (UNIX/NT/MAC) förkommer och till vilken andel? 50/50 PC/Mac - Vilken programvara används och i vilken omfattning? För vilka typer av kurser används programvara som bedöms vara speciell för utbildningsprogrammet? I vilken omfattning? Ställer använda program några särskild krav på datorerna? Hur stor andel av datorerna behöver uppfylla dessa krav? På samtliga datorer finns Office-paketet och Netscape. På Mac-datorerna finns dessutom Claris Works för ordbehandling/ kalkyl/ enkel bildbehandling och vekrtoriell titning samt Imovie för redigering av digital video. I CAAD-kurserna används: Dessutom använder studenterna t ex i projekt: Bildbehandling Photoshop Bildbehandling Illustrator Geometrisk modellering Zoom Geometrisk modellering Form Z, 3D-Studio max, AutoCad Husmodellering ArchiCad Husmodellering ArchiCad Webbpresentation Dreamweaver Papperspresentation - Pagemaker VR - Opus Avsikten med kurserna är att ge studenterna en introduktion i hur man kan använda datorer i arkitektarbete, vilket innebär att man använder programmen även i sina uppgifter i andra ämnen. Initiativet till att använda dator ligger till största delen på studenten själv. Andra ämnen använder Office-paketet och något speciellt program som ämnet förfogar över. Alla nu aktuella datorer har tillräcklig kapacitet för att klara samtliga program bortsett från AutoCad och 3D-Studio som bara kan köras i Windows-miljö. De 8 äldre datorerna har lägre kapacitet och används därför i första hand för scanning, CD-bränning mm för att avlasta de andra datorerna. Vad bedöms datorkraften kosta? Kostnaderna delas upp på hårdvarukostnader, kostnader för programlicenser, driftkostnader och lokalkostnader. Med kostnader avses i tillämpliga fall även genomsnittliga årliga investeringsramar och avskrivningskostnader.

6 6 Ett fullständigt svar på denna fråga kräver en utredning i sig. Vi kan här bara citera vår senaste investeringsplan, som bifogas. Med utgångspunkt i nuvarande förhållanden bör Ni redovisa hur Ni ser på utvecklingen bland annat i ovan nämnda avseenden under den närmaste femårsperioden. Finns det behov av stora engångsinvesteringar? Vi planerar ett Medialab, vi vill medverka i planerat VR-lab i De-huset, vi kommer att behöva VRpresentationsmiljöer i ateljéer och projektrum. Ni ombeds vidare redovisa svagheter och styrkor hos följande scenarier 1. Utökad användning av bärbara datorer. Krav på nätverk och programlicenser? Kan man ersätta datorrummen helt eller delvis genom att LTH ställer bärbara datorer till studenternas förfogande? Beskrivning av motsvarande förhållanden på Chalmers bifogas efter enkätsvaren. I tillämpliga delar gäller beskrivningen för A-utbildningen i Lund. Oberoende härav kan man räkna med att studenterna i ökad utsträckning har egna bärbara datorer? Vad får detta för konsekvenser? UNA utgår ifrån att studenterna ska ha datorer på ritsalarna. Kraven på nätverk och licenser är då oberoende av om datorerna är bärbara eller ej eller vem som äger dem! Datorsalarna kan successivt (alltefter studenterna får ritsalsdatorer) minskas till en för gemensamma instruktioner och fristående kurser. De intresserade studenterna kommer troligen att skaffa sig egna datorer, men det är för närvarande något man bara kan spekulera i. 2. Tillskapande av en gemensam datormiljö för hela LTH så att studenterna kan komma åt alla för dem tillgängliga resurser från vilken undervisningsdator som helst vid LTH. Denna rationalitet är utopisk vad gäller åtminstone hårdvaran och skapar mer bekymmer är nytta. Redan idag har LDC mjukvara tillgänglig över nätet och detta kunde göras mer lättillgängligt via webben. Tillgängligheten över hela LTH skapar säkerhetsproblem! Det är dessutom alldeles onödigt, med tanke på hur få som rör sig utanför sina hus. Vi vill inte ha uniform hårdvara; nätverk och webbaserad information vill vi ha. 3. Större mer sammanhållna driftorganisationer har fördelar i form av att personalen han ha bredare kompetens och bättre bakup på personalsidan. Samtidigt finns det fördelar med att driften ligger nära respektive utbildningsprogram. Hur ser Ni på denna avvägningsfråga? Går det att kombinera fördelarna med båda modellerna och i så fall hur? Se vårt svar på förra sidan om support. Vem anser Ni i dag ha ansvaret för utbildningsdatorerna och vem bör ha ansvaret i framtiden? LDC och CITU kan vara lämpliga organisatörer av ett system för elevdatorer, i nära samverkan med utbildningsnämnderna. 2.3 Svar från Bi Robert Jönsson - Antal rum (totalt)? 4 st - Antal datorer (totalt)? 56 st - Hur är åldersfördelningen av datorerna? 2 år 32 st (inköpta 1999), 1 år 12 st (inköpta 2000), 12 st (inköpta 2001) - Till vilken andel disponerar programmet rummen om man delar dem med flera utbildningsprogram? V 75% Brand+RH 25% - Till vilken grad är rummen bokade för undervisning under läsperioderna vardagar kl 8-18? Ca 50 %

7 7 - Disponerar studenterna lokalerna under icke bokad tid? Under hela dygnet? Hur är inpasseringskontrollen organiserad? Ja, studenterna har möjlighet att nyttja salarna under hela dygnet under förutsättning att salarna inte är bokade för undervisning. Inpasseringskontroll sker genom passerkort och personlig kod. - Finns det andra datorer än de i de bokningsbara datorrummen som står till studenternas förfogande? Hur många i så fall (programmets andel)? Ca 6 st används till e-post och www. - Bedöms studenternas tillgång till datorer vara god, tillräcklig, acceptabel eller otillräcklig? Tillgången anses tillräcklig sett ut programmets perspektiv. Acceptabel sett efter studenternas behov - Hur är driften organiserad? Finns det tillräcklig bakup vid förfall för driftansvariga? Hur är denna i så fall ordnad? Driften är utlagd på en konsult. I rådande situation finns ett avtal om konsult på plats med LDC. I detta kontrakt ingår att ldc svarar för eventuellt driftbortfall. De står därmed för backup. Det finns också en expedition som är bemannad mellan mån-tors. Denna ska svara på enklare frågor från studenter och lärare som berör det programutbud som ingår i standardpaketet. De sköter dessutom utskrifts och kontohantering - Vem svarar för support vad avser själva användningen av datorerna och specifika program? Lärarna eller datordriftorganisationen? Hur stort är behovet av sådan support? För ett antal basprogram (Office, explorer ) svarar expeditionen för supporten. För specialprogram svarar de enskilda avdelningarna/institutionerna. - Hur administreras kontohanteringen? Inför varje terminsstart sköter LDC inmatningen av nya användaridentiteter till studenterna. Förvaltningen av befintliga konton sköts expeditionen. - Hur administreras utskrifterna? Har studenterna några fria utskrifter? Vad kostar utskrifterna? Utskrifterna sköts via ett utskriftskonto. Varje ny student får 20 gratis utskrifter, därefter kostar utskrifterna 60 öre/st. - Har studenter med egna bärbara datorer möjlighet att ansluta dem till utbildningsprogrammets servrar och nät i högskolans lokaler eller hemifrån? Det finns möjlighet att ansluta till sin hemkatalog via FTP - Vilka driftmiljöer (UNIX/NT/MAC) förkommer och till vilken andel? NT 100% - Vilken programvara används och i vilken omfattning? För vilka typer av kurser används programvara som bedöms vara speciell för utbildningsprogrammet? I vilken omfattning? Ställer använda program några särskild krav på datorerna? Hur stor andel av datorerna behöver uppfylla dessa krav? Programvaran finns i en bilaga. Programvaran ställer inga speciella krav på datorerna. Vad bedöms datorkraften kosta? Kostnaderna delas upp på hårdvarukostnader, kostnader för programlicenser, driftkostnader och lokalkostnader. Med kostnader avses i tillämpliga fall även genomsnittliga årliga investeringsramar och avskrivningskostnader. Budgeten för driftsorganisationen är kr där konsulttjänsterna utgör kr. Hårdvarukostnaden täcks till stor del av den sk A-garantin för inköpta datorer. Övriga hårdvarukostnader samt programvarukostnader och serverdrift uppgår till ca kr. Resterande går till arvoden för administrativt ansvarig och de teknologrepresentatner som bemannar expeditionen. De som bokar salarna betalar en lokalhyra och icke-bokad tid tas av LTH s styrelse där den sedan portioneras ut så att alla avdelningar är med och betalar. Den årliga investeringsramen ligger på kr och avskrivningskostnaderna på kr. Med utgångspunkt i nuvarande förhållanden bör Ni redovisa hur Ni ser på utvecklingen bland annat i ovan nämnda avseenden under den närmaste femårsperioden. Finns det behov av stora engångsinvesteringar? Ni ombeds vidare redovisa svagheter och styrkor hos följande senarier 1. Utökad användning av bärbara datorer. Krav på nätverk och programlicenser? Kan man ersätta datorrummen helt eller delvis genom att LTH ställer bärbara datorer till studenternas förfogande? Oberoende härav kan man räkna med att studenterna i ökad utsträckning har egna bärbara datorer? Vad får detta för konsekvenser? De stationära datorerna borde kunna ersättas av bärbara datorer. För brand och riskhanteringsprogrammet finns det inget som hindrar att programvaran körs på bärbara datorer. Inga större problem finns ang

8 8 programlicenser heller. Krav på nätverk med hyfsad bandbredd finns, då vissa program genererar stora filer. Fördelar: Studenterna kan mitt under en föreläsning gå in och köra en applikation. Datoranvändningen och den allmänna kompetensen ökar hos studenterna. Lokalbehovet minskar Nackdelar: Stora krav ställs på driftorganisation och support. Priset på bärbara datorer högt. Höga reparationskostnader och större påfrestningar på datorerna. Antalet nätverksuttag behöver uttökas. 2. Tillskapande av en gemensam datormiljö för hela LTH så att studenterna kan komma åt alla för dem tillgängliga resurser från vilken undervisningsdator som helst vid LTH. Behoven är inte så stora under lektionstid eftersom den mesta undervisningen bedrivs i V-huset. För självstudier finns säkert ett behov att kunna komma åt sin hemkatalog var man än befinner sig. 3. Större mer sammanhållna driftorganisationer har fördelar i form av att personalen han ha bredare kompetens och bättre bakup på personalsidan. Samtidigt finns det fördelar med att driften ligger nära respektive utbildningsprogram. Hur ser Ni på denna avvägningsfråga? Går det att kombinera fördelarna med båda modellerna och i så fall hur? Genom att skilja på beställare och utförare går det att kombinera fördelarna. En representant från varje utbildningsnämnd fångar upp behov, krav och önskemål från varje utbildningsprogram. Dessa krav förmedlas till driftansvarig kontaktperson. Den driftansvarige representanten fungerar därmed som beställare och driftorganisationen som utförare. Det är viktigt att denna representant har arvode och kan avsätta tid till detta arbete. Vem anser Ni i dag ha ansvaret för utbildningsdatorerna och vem bör ha ansvaret i framtiden? Den ansvarsorganisation som finns idag kan även ha ansvaret i framtiden. Förbättringar och utveckling kan ske inom den rådande organisationen. Support mot studenter och lärare: expedition (bemannad med teknologrepresentanter) Drift/Installation: Utlagt på konsult (LCD) eller en central driftorganisation Administrativt ansvarig: Person som företräder utbildningsnämnden i administrativa frågor, kommunikation med avdelningar somt beställarfunktion. För bilaga, se samma bilaga som V s datoransvarige, Stefan Persson, skickat in. 2.4 Svar från DEF Rune Kullberg Som en allmän bakgrund önskar vi en beskrivning av datoranvändningen inom utbildningsprogrammet nu och i framtiden sedd ur teknologens synvinkel. Finns det någon övergripande pedagogisk tanke bakom datoranvändningen inom programmet? Svar: Javisst finns det en pedagogisk tanke bakom datoranvändningen i programmen C, D, E och F. Det är värt att notera att förutom det faktum att datoranvändning är ett naturligt inslag i många kurser handlar flera kurser särskilt för C och D om datorer och programvara. Svar: 17 Från Mats: Vi är intresserade av det framtida behovet. Det kan eventuellt underlätta att ta en utgångspunkt i nuvarande förhållanden. Tillgänglig utrustning Datorrum som är bokningsbara för programmets undervisning - Antal rum (totalt)? Från Mats:

9 9 - Antal datorer (totalt)? Svar: 126 unix + 66 windows = 192. Dessutom 12 maskiner för inloggningar utifrån och 2 batchmaskiner, samt 15 servrar. Från Mats: - Hur är åldersfördelningen av datorerna? Svar: installationsår antal rum Mer detaljerad beskrivning av utrustningen finns på Från Mats: - Till vilken andel disponerar programmet rummen om man delar dem med flera utbildningsprogram? Svar: Rummen är alltid öppna, och när de inte är bokade får studenterna slåss om platserna. Fördelningen för 2002 vad avser det ekonomiska är: E: 41%, D+C 39% samt F 20% Från Mats: - Till vilken grad är rummen bokade för undervisning under läsperioderna vardagar kl 8-18? Svar: Det varierar från läsperiod till läsperiod, och även inom läsperioden. Det kan vara allt från helt obokat till 100% bokat. En uppskattning av snittet är cirka 50%. Det är av stor vikt att bokningsgraden inte är för hög med tanke på alla projektarbeten och inlämningsuppgifter som teknologerna har under utbildningen. Från Mats: - Disponerar studenterna lokalerna under icke bokad tid? Under hela dygnet? Hur är inpasseringskontrollen organiserad? Svar: Studenterna har tillgång till datorerna dygnet runt, året runt. Inpassage i huset samt i rummen sker via personliga magnetkort. Från Mats: - Finns det andra datorer än de i de bokningsbara datorrummen som står till studenternas förfogande? Hur många i så fall (programmets andel)? Svar: Det finns 12 maskiner för inloggning hemifrån, samt två maskiner för långa och tunga körningar (batchkörningar). De är dock inte fysiskt tillgängliga för studenterna utan åtkomsten sker via nätet. Från Mats: - Bedöms studenternas tillgång till datorer vara god, tillräcklig, acceptabel eller otillräcklig? Svar: acceptabel (med viss tvekan) Från Mats: - Hur är driften organiserad? Finns det tillräcklig bakup vid förfall för driftansvariga? Hur är denna i så fall ordnad?

10 10 Svar: Datordriftgruppen består av två heltidsanställda som har uppdelade arbetsuppgifter, men som kan fungera som backup för varandra. Från Mats: - Vem svarar för support vad avser själva användningen av datorerna och specifika program? Lärarna eller datordriftorganisationen? Hur stort är behovet av sådan support? Svar: Supporten sköts av de som har bäst kunskap om systemen. När det gäller programvara som används i specifika kurser är det ofta institutionerna som har de bästa kunskaperna. Däremot kan datordriftgruppen hjälpa till när det kommer frågor om själva operativsystemet. Från Mats: - Hur administreras kontohanteringen? Svar: De nyantagna studenterna får konton i introduktionsveckan. Konton skapas efter uppgifter från Ladok. Studenter som tar examen eller på annat sätt avslutar/avbryter sina studier får sina konton avstängda efter kontroll mot Ladok. Från Mats: - Hur administreras utskrifterna? Har studenterna några fria utskrifter? Vad kostar utskrifterna? Svar: Studenterna får 100 fria utskrifter per läsår och har därefter möjlighet att köpa fler. Kostnaden är öre per sida beroende på hur många sidor de köper åt gången. Inköpen sker kontant hos datordriftgruppen. Debiteringen sker automatiskt genom avdrag i en databas i samband med utskrifterna. Från Mats: - Har studenter med egna bärbara datorer möjlighet att ansluta dem till utbildningsprogrammets servrar och nät i högskolans lokaler eller hemifrån? Svar: De kan koppla in sina bärbara på en serieport för att föra över filer. I övrigt anser vi inte att detta är vårt ansvar. Dels kan vi av säkerhetsskäl inte tillåta vilka datorer som helst i nätet, dels finns det redan en organisation kring Student i Lund, som borde kunna hantera detta på ett enkelt sätt eftersom det i princip är samma sak som krävs för att koppla in sin dator på ett studentområde. Från Mats: - Vilka driftmiljöer (UNIX/NT/MAC) förkommer och till vilken andel? Svar: Unix är huvudmiljön. Nästan alla servrar går i unixmiljö och för studenterna har vi 6 rum med windows samt 11 rum med unix. Från Mats: - Vilken programvara används och i vilken omfattning? För vilka typer av kurser används programvara som bedöms vara speciell för utbildningsprogrammet? I vilken omfattning? Ställer använda program några särskild krav på datorerna? Hur stor andel av datorerna behöver uppfylla dessa krav? Svar: Datordriftgruppen tillhandahåller ett grundsystem med standardprogramvaror som Matlab, Maple och Java. I övrigt sköter varje institution sina programvaror genom att vi monterar diskar från datorer på institutionerna. Därför har vi inte fullständig insyn i vilka program som används och kan därför inte svara uttömmande på denna fråga. Det handlar dock till stor del om standardprogram. De krav som ställs på datorerna handlar inte så mycket om prestanda, mer om att vissa programvaror bara finns i unixmiljö och andra bara finns till windows. Dessutom finns det programvaror som är gratis till unix men kostar pengar till windows, så därför finns det även ett ekonomiskt skäl för unixdatorerna. Från Mats: Vad bedöms datorkraften kosta? Kostnaderna delas upp på hårdvarukostnader, kostnader för programlicenser, driftkostnader och lokalkostnader. Med kostnader avses i tillämpliga fall även

11 11 genomsnittliga årliga investeringsramar och avskrivningskostnader. Svar: Driften (inklusive programvaror) är för innevarande år budgeterad till 1100 kkr. Av detta är största delen lönekostnader. Programvarukostnaden varierar från år till år eftersom vissa programvaror har fasta licensavgifter medan andra bara kostar pengar i samband med uppgraderingar. Kostnaden ligger på cirka kkr/år men kan bli ännu högre i samband med stora uppgraderingar på windowsdatorerna. Proportionellt sett har vi högre kostnader för programvaror på windows än på unix. Investeringsbehovet har under ett antal år minskat i takt med att datorerna sjunker i pris, men har nu planat ut på en nivå av drygt 1000 kkr/år. Då räknar vi med en livslängd på fyra år. Från Mats: Med utgångspunkt i nuvarande förhållanden bör Ni redovisa hur Ni ser på utvecklingen bland annat i ovan nämnda avseenden under den närmaste femårsperioden. Finns det behov av stora engångsinvesteringar? Svar: De senaste årens tillgång på investeringsmedel har gjort att vi har kunna uppgradera i en takt som har gett oss en ganska jämn spridning på datorernas ålder. Om det inte blir några långvariga investeringstopp så ser vi därför inga stora engångsinvesteringar framför oss. Från Mats: Ni ombeds vidare redovisa svagheter och styrkor hos följande senarier 1. Utökad användning av bärbara datorer. Krav på nätverk och programlicenser? Kan man ersätta datorrummen helt eller delvis genom att LTH ställer bärbara datorer till studenternas förfogande? Oberoende härav kan man räkna med att studenterna i ökad utsträckning har egna bärbara datorer? Vad får detta för konsekvenser? Svar: Om studenterna själva ska stå för datorn så kommer de höga priserna på bärbara datorer även fortsättningsvis att hålla andelen bärbara datorer på en försumbar nivå. Ur ergonomisk synpunkt är en bärbar dator sämre än en stationär eftersom den av utrymmesskäl har sämre tangentbord och pekdon. Ur driftsynpunkt är det en mardröm med bärbara datorer. När studenten kommer till en laboration måste datorn fungera så att han kan genomföra undervisningen. Det är helt orimligt att lägga ansvaret för datordriften på den enskilda studenten. Samtidigt har vår driftorganisation ingen kontroll över driften av datorn. Studenten kan göra vad som helst och om det blir problem så är det svårt att sätta sig in i alla de konfigurationer som kan tänkas förekomma. Då blir nog ominstallation av hela datorn det enda sättet att lösa problemen. Om man försöker minska problemet med filskydd och lösenord så kan inte studenten själv installera sina privata programvaror, utan behöver ytterligare en dator för privatbruk. En annan aspekt är den juridiska. Om LTH äger datorer där studenterna kan installera vilka piratprogram som helst, vem är då ansvarig för dessa illegala programvaror? Det är rimligt att tänka sig att det under en teknologs studiegång går åt två bärbara datorer per student. För den som "får" en bärbar dator i årskurs 1 kan denna mycket väl tänkas bli omodern för den användning man först senare i utbildningen har kompetens för. Från Mats: 2. Tillskapande av en gemensam datormiljö för hela LTH så att studenterna kan komma åt alla för dem tillgängliga resurser från vilken undervisningsdator som helst vid LTH. Svar: Det är en vacker tanke, men vi tror att de olika krav som de olika utbildningar ställer gör att det är mer effektivt med skräddarsydda datormiljöer i stället för en gemensam som bara blir hjälpligt bra för alla. Av ekonomiska skäl kan man till exempel inte ha alla programvaror på alla datorer, så redan där faller tanken på en homogen miljö. Vidare kräver vissa tillämpningar extra kraftfulla datorer, och då är givetvis risken att dessa blir populära även för andra tillämpningar, med följd att studenter som verkligen behöver dessa datorer har svårt att komma till utanför den schemalagda undervisningen.

12 12 Vi har funderat mycket över denna fråga och ju mer vi tänker desto oroligare blir vi över alla de negativa konsekvenser som det kommer att bli för användarna till följd av den kompromiss som i så fall måste göras vid tillskapandet av den gemensamma miljön. En fördel skulle dock vara att man slipper skapa tillfälliga datorkonton för studenter som läser över programgränserna. Vi ser dock inte dagens administration av dessa konton som särskilt betungande. Från Mats: 3. Större mer sammanhållna driftorganisationer har fördelar i form av att personalen han ha bredare kompetens och bättre bakup på personalsidan. Samtidigt finns det fördelar med att driften ligger nära respektive utbildningsprogram. Hur ser Ni på denna avvägningsfråga? Går det att kombinera fördelarna med båda modellerna och i så fall hur? Svar: Vore det så enkelt att större är bättre kunde LDC ta över all datordrift på universitetet. Vi hävdar dock bestämt att lokalkännedomen är så viktig att det inte fungerar med för stora organisationer. Ett sätt att kombinera fördelarna är att de utbildningsprogram som känner sig för små går samman och har gemensam datordrift, precis som vi har gjort för C, E, F och D. Därigenom skulle man kunna uppnå ett optimum vad avser avvägningen mellan personalbackup och närhet till verksamheten. Vi anser att C, E, F och D är tillräckligt stor del av LTH när det gäller driften för att stå på egna ben och ser inga tungt vägande fördelar med en större driftorganisation. Däremot ser vi flera avgörande nackdelar med en större driftorganisation. Från Mats: Vem anser Ni i dag ha ansvaret för utbildningsdatorerna och vem bör ha ansvaret i framtiden? Svar: Ansvaret ligger på utbildningsnämnderna och skall enligt vår bestämda mening stanna där. När man har en väl fungerande datordrift med god framförhållning sprids investeringarna ganska jämnt. Därför borde mer ansvar föras över till utbildningsnämnderna genom att föra över medel för investeringar till driftbudgeten. Därigenom skulle man slippa osäkerheten kring ett ansökningsförfarande för årligen återkommande kostnader. För svaren på frågorna står Rune Kullberg (ordförande i UN), Per Foreby (ansvarig för driften av datorerna) samt Per Holm (sammankallande i gruppen för datorfrågor under UN D, E och F) 2.5 Svar från ID Göran Sandberg Datorrum som är bokningsbara för programmets undervisning - Antal rum (totalt)? Tre rum tillsammans med A-programmet, nytt rum kommer att färdigställas i den nya byggnaden - Antal datorer (totalt)? ca 60 - Hur är åldersfördelningen av datorerna? ca 20 PC installerades 2000, 30 Mac installerades 2000 (men var low end!!!! vid den tidpunkten alltså faktisk ålder är 98/99) - Till vilken andel disponerar programmet rummen om man delar dem med flera utbildningsprogram? Vi betalar efter huvud - antalet studenter totalt/program ger procentandel

13 13 - Till vilken grad är rummen bokade för undervisning under läsperioderna vardagar kl 8-18? Bokningssystemet var under förra året ej tillräckligt - Disponerar studenterna lokalerna under icke bokad tid? Under hela dygnet? Hur är inpasseringskontrollen organiserad? Hela dygnet, kortläsare - Finns det andra datorer än de i de bokningsbara datorrummen som står till studenternas förfogande? Hur många i så fall (programmets andel)? Ett mindre antal, 5-6 stycken. - Bedöms studenternas tillgång till datorer vara god, tillräcklig, acceptabel eller otillräcklig? otillräcklig, pga spretiga ambitioner. - Hur är driften organiserad? Finns det tillräcklig bakup vid förfall för driftansvariga? Hur är denna i så fall ordnad? En gemensam person med A-programmet, ej tillräcklig backup. Konsulter på sta'n tas in vid tillfällen. Nuvarande driftsansvarig på väg bort. - Vem svarar för support vad avser själva användningen av datorerna och specifika program? Lärarna eller datordriftorganisationen? Hur stort är behovet av sådan support? Systemansvarig. olika diskussionsgrupper för beslut om programinst. hara definierats - Hur administreras kontohanteringen? Av systemansvarig - Hur administreras utskrifterna? Har studenterna några fria utskrifter? Vad kostar utskrifterna? - Har studenter med egna bärbara datorer möjlighet att ansluta dem till utbildningsprogrammets servrar och nät i högskolans lokaler eller hemifrån? Ingen organiserad infrastruktur för detta. - Vilka driftmiljöer (UNIX/NT/MAC) förkommer och till vilken andel? 2/3 PC, 1/3 Mac, UNIX maskiner via M-programmet - Vilken programvara används och i vilken omfattning? För vilka typer av kurser används programvara som bedöms vara speciell för utbildningsprogrammet? I vilken omfattning? Ställer använda program några särskild krav på datorerna? Hur stor andel av datorerna behöver uppfylla dessa krav? InDesign (Pagemaker), Autocad, Solid Works, Alias, Photoshop är "programkarakteristiska", ej "programspecifika". Därutöver används givetvis standarduppsätting av program Det finns ett stort behov av att kunna använda 3d-modelleringsverktyg. 1/3 av nuvarande datorer klarar baskraven för detta.

14 14 Vad bedöms datorkraften kosta? Kostnaderna delas upp på hårdvarukostnader, kostnader för programlicenser, driftkostnader och lokalkostnader. Med kostnader avses i tillämpliga fall även genomsnittliga årliga investeringsramar och avskrivningskostnader. UN-ID har budgeterat 300 kkr för drift. Investeringar finns ej medtagna. Med utgångspunkt i nuvarande förhållanden bör Ni redovisa hur Ni ser på utvecklingen bland annat i ovan nämnda avseenden under den närmaste femårsperioden. Finns det behov av stora engångsinvesteringar? Det finns behov av kontinuerlig investering Engångsinvesting kan behövas för att etablera en gemensam infrastruktur för stöd av anändning av egna bärbara datorer eller stationära datorer i hemmet. Vet inte riktigt hur nuvarande sådana ambitioner har landat (studentdatorprojekt, LDC kontra CITU) Ni ombeds vidare redovisa svagheter och styrkor hos följande senarier 1. Utökad användning av bärbara datorer. Krav på nätverk och programlicenser? Kan man ersätta datorrummen helt eller delvis genom att LTH ställer bärbara datorer till studenternas förfogande? Oberoende härav kan man räkna med att studenterna i ökad utsträckning har egna bärbara datorer? Vad får detta för konsekvenser? Jag har nog synpunkter om detta men föredrar att ta det i samtal 2. Tillskapande av en gemensam datormiljö för hela LTH så att studenterna kan komma åt alla för dem tillgängliga resurser från vilken undervisningsdator som helst vid LTH. Gemensam strukturerad datormiljö är önskvärd. 3. Större mer sammanhållna driftorganisationer har fördelar i form av att personalen han ha bredare kompetens och bättre bakup på personalsidan. Samtidigt finns det fördelar med att driften ligger nära respektive utbildningsprogram. Hur ser Ni på denna avvägningsfråga? Går det att kombinera fördelarna med båda modellerna och i så fall hur? Det måste kunna gå att kombinera, Vem anser Ni i dag ha ansvaret för utbildningsdatorerna och vem bör ha ansvaret i framtiden? Förmodligen en blandning av LTH och utbildningsnämnden. 2.6 Svar från IE Jan Holst Hej Mats, Här kommer version 1 av svaren på de frågor du ställde i mail från juni. Eftersom Iarna har mycket av sin datorbundna verksamhet i Mhuset, så kommer diskussionen av de faktiska förhållandena på Mhuset ju att vara densamma som den som Gunnar Bolmsjö redan sänt dig. Jag har alltså på vissa frågor tagit mig friheten att hänvisa till hans svar, hoppas OK. Emellertid har Iarna också kurser som undervisas i Ehuset och i

15 15 Matematikhuset. I tillämpliga fall kommer jag att diskutera effekterna av det. Man skall emellertid notera att datorerna är inhandlade för MNF-MEDEL men att rummet användes av de studenter som följer gemensamma kurser (väsentligen kurser på slutet av utbildningen). Hälsningar Jan >Ordförandena i utbildningsnämnderna >Som vi förutskickade vid våra sammanträffanden återkommer vi nu med >skriftliga ledfrågor inför den inventering av behovet av datorkraft för >grundutbildningen som vi avser att göra i september månad. Inför vårt >sammanträffande i september önskar vi att Ni lämnar ett skriftligt underlag >med utgångspunkt i de följande frågorna och i de andra frågor som Ni >bedömer relevanta. >I den handlingsplan vi fått i uppdrag att utarbeta räknar vi med att bland >annat diskutera medelsbehov för investeringar och drift liksom hur driften >kan organiseras. >Frånsett kansliets behov är uppdraget avgränsat så att det avser all >generell datorkraft för grundutbildningens behov med undantag för sådana >datorer som är helt reserverade för studenterna på en eller flera bestämda >kurser. Inte heller omfattar uppdraget sådana datorer som är särskilt >dedicerade för vissa ändamål, exempelvis genom att vara kopplade till >mätutrustning. Institutionernas datorer för administrativa eller >forskningsmässiga ändamål ingår inte heller. >Som en allmän bakgrund önskar vi en beskrivning av datoranvändningen inom >utbildningsprogrammet nu och i framtiden sedd ur teknologens synvinkel. >Finns det någon övergripande pedagogisk tanke bakom datoranvändningen inom >programmet? >Vi är intresserade av det framtida behovet. Det kan eventuellt underlätta >att ta en utgångspunkt i nuvarande förhållanden. >Tillgänglig utrustning >Datorrum som är bokningsbara för programmets undervisning >- Antal rum (totalt)? >- Antal datorer (totalt)? >- Hur är åldersfördelningen av datorerna? M: Se Gunnar Bolmsjös redovisning för detaljer om datorerna i M-huset. Totalt finns det 146 datorer i Mhuset för studenternas behov, 108 av dessa är NTdatorer och resten, 38 är Silicon Graphics maskiner. Åldersfördelningen visar att det finns 88 NTmaskiner som är skaffade på 1900 talet, och som alltså börjar bli lite gamla. SC maskinerna är uppgraderade till rimlig modern standard. En del av dessa datorer står i reserv, andra är för systemet så att antalet datorer som studenterna kan använda är 133. E: Här vet du mera än jag. Matematikhuset:

16 16 Det finns tre rum som disponeras av EFD, två med Unixdatorer (Ultra10 och Sunblade) i varje och ett med lika många NT datorer (på väg att bli för gamla). INSTITUTIONSanknutna datorer för studenterna: I sal 231: 15 datorer med följande konfigurations CPU: AMD 1,2 GHz Primärminne: 512 MB RAM Grafik: 32 bitars 1024x768 Skärmstorlek: 19" Nätverk: 100 MBits/s I sal 230: 3 datorer med följande konfigurations CPU: AMD 1,2 GHz Primärminne: 512 MB RAM Grafik: 32 bitars 800x600 Skärmstorlek: 17" Nätverk: 100 MBits/s 7 datorer med följande konfigurations CPU: Pentium II 266 MHz Primärminne: 64 MB RAM Grafik: 24 bitars 800x600 Skärmstorlek: 17" Nätverk: 10 MBits/s 5 datorer med följande konfigurations CPU: Pentium II 200 MHz Primärminne: 64 MB RAM Grafik: 24 bitars 800x600 Skärmstorlek: 17" Nätverk: 10 MBits/s >- Till vilken andel disponerar programmet rummen om man delar dem med flera >utbildningsprogram? Datorerna användes av M- och I-studenter. Ingen fast uppdelning utan lokalerna bokas och användes efter behov. >- Till vilken grad är rummen bokade för undervisning under läsperioderna >vardagar kl 8-18? Lokalerna användes mera under slutet av läsperioderna än under deras start. Normalt (enligt Rudolf Abelin) är de i princip överbokade mellan under högsäsong. Mycket kraftig beläggning under de första veckorna av LP1 för att datorintroducera de nya studenterna. Det finns en generell strävan hos alla kurser att öka datorintensiteten i undervisningen. MEN, datorerna användes också av studenterna för olika former av självständigt arbete, projekt, exjobb etc i en omfattning som är minst lika omfattande som den schemalagda aktiviteten. Också denna del av användningen av datorsalarna kommer att öka med ökande datorintensitet i kurserna och med ökande antal studenter. Å andra sidan har de flesta studenter egna datorer och föredrar (?) att arbeta med dem. >- Disponerar studenterna lokalerna under icke bokad tid? Under hela dygnet? >Hur är inpasseringskontrollen organiserad? Ja studenterna kan disponera lokalerna när de känner för det. Man skaffar sig ett kort i resceptionen mot en ringa depositionsavgift. Det händer att det finns datorer tillgängliga under bokad

17 17 undervisningstid. Sådana kan då utnyttjas av studenter utanför den aktuella kursen, under rimliga hänsyn från båda sidor. Samma villkor gäller också på Matematikhuset. >- Finns det andra datorer än de i de bokningsbara datorrummen som står till >studenternas förfogande? Hur många i så fall (programmets andel)? Nej. Vissa av datorrummen i Mhuset bokas mycket sällan och ett av rummen (M:SGI3) kommer att tagas ur Locus. Detta betyder att dessa rum i princip alltid står till studenternas förfogande. På matematikhuset finns det totalt tre rum för examensarbetare, med cirka 5-8 datorer per rum. Dessa rum är då inte bokningsbara från Locus. Till dessa rum kommer man inte om man inte har ytterligare nyckel eller magnetkort. >- Bedöms studenternas tillgång till datorer vara god, tillräcklig, >acceptabel eller otillräcklig? På Mhuset: Ja, men med varningsflaggan hissad! I-programmet ökar med 60 personer per år fortfarande, och men en rimlig studietid kan man räkna med att nuvarande intag leder till att det finns c:a 350 Istudenter på skolan, vilket skall läggas till de c:a 800 studenterna som finns på Mprogrammet. Vidare så finns det cirka 30 studenter per år på INEKavslutningen, vilket ger ytterligare cirka 90 studenter, totalt alltså cirka 1250 studenter. Det blir trängre och trängre! >- Hur är driften organiserad? Finns det tillräcklig backup vid förfall för >driftansvariga? Hur är denna i så fall ordnad? M: Två man arbetar med systemet, det är för lite. Vid förfall blir det snabbt mycket tungt. Det blir också mycket tungt vid hackerangrepp eller vid virusproblem. Nyvunnen och dyrköpt erfarenhet finns av just detta! Matematikhuset: Här är det en och en halv tjänst. De systemansvariga har dessutom har hand om alla andra datorer på huset. Det är ibland mycket tungt. >- Vem svarar för support vad avser själva användningen av datorerna och >specifika program? Lärarna eller datordriftorganisationen? Hur stort är >behovet av sådan support? M: Lärarna Mat: Lärarna men också datoravsvariga. Uppgraderingar etc sköts helt av datoransvariga, som också svarar för inköp. >- Hur administreras kontohanteringen? Systemansvarig >- Hur administreras utskrifterna? Har studenterna några fria utskrifter? >Vad kostar utskrifterna? M: Systemansvarig. Kostnad 50 öre/styck Mat: Systemavsvarig. Gratis (administrationen skulle kosta mer (har vi i vart fall menat)) >- Har studenter med egna bärbara datorer möjlighet att ansluta dem till >utbildningsprogrammets servrar och nät i högskolans lokaler eller hemifrån? Nej

18 18 M: Planer finns på att realisera en sådan möjlighet. Frontendservern och nätet är förberett. Mat. Frontendservern och nätet är förberett, men för ögonblicket finns det inte några konkreta planer. >- Vilka driftmiljöer (UNIX/NT/MAC) förkommer och till vilken andel? M: 70% NT och 30% Irix Mat: 40% NT och 60% Unix >- Vilken programvara används och i vilken omfattning? För vilka typer av >kurser används programvara som bedöms vara speciell för >utbildningsprogrammet? I vilken omfattning? Ställer använda program några >särskild krav på datorerna? Hur stor andel av datorerna behöver uppfylla >dessa krav? M: se Gunnar Bolmsjös svar. Mat: Matlab, Maple, Splus och Stata (statistikpaket), Office, Java, C, Fortran, latex,... >Vad bedöms datorkraften kosta? Kostnaderna delas upp på hårdvarukostnader, >kostnader för programlicenser, driftkostnader och lokalkostnader. Med >kostnader avses i tillämpliga fall även genomsnittliga årliga >investeringsramar och avskrivningskostnader. Svårt, här har Gunnar gjort en uppskattning för Mhusets del Mat: Lika svårt. Jag skjuter på svaret på den frågan till diskussionen och kanske också till version 2 av svarsblanketten. >Med utgångspunkt i nuvarande förhållanden bör Ni redovisa hur Ni ser på >utvecklingen bland annat i ovan nämnda avseenden under den närmaste >femårsperioden. Finns det behov av stora engångsinvesteringar? M: Förnyelse av cirka hälften av datorerna och en uppsnärtad beräkningsserver är för närvarade aktuella större investeringar. >Ni ombeds vidare redovisa svagheter och styrkor hos följande scenarier >1. Utökad användning av bärbara datorer. Krav på nätverk och >programlicenser? Kan man ersätta datorrummen helt eller delvis genom att >LTH ställer bärbara datorer till studenternas förfogande? Oberoende härav >kan man räkna med att studenterna i ökad utsträckning har egna bärbara >datorer? Vad får detta för konsekvenser? Jag tycker generellt detta är en bra ide, men kan se en del problem: A: Man måste först och främst se till att hemmadatorerna kan samverka med LTHnätet på ett rimligt sätt. B: Bärbara datorer är relativt dyra och åldras. Konflikt uppstår i det att studenterna behöver mest potenta datorer sent i utbildningen då de datorer som de fick till att börja med har blivit lite till åren. Alltså behöver man endera uppgradera eller förnya datorer, vilket inte är helt enkelt med tanke på det stora antalet datorer det kan vara tal om. Kostnaderna för datorutdelning till studenterna är mycket höga. C: Ett problem i en lab eller övningssituation är ju att de datorer som då användes inte kan förväntas vara likvärdiga eller ha likvärdiga tillämpningsprogram. D: Om man tänker sig att studenten och läraren har en slags tutorialsituation, så bör det dock gå fint att kommunicera utan att

19 19 likvärdighetsproblemet skall ställa till problem. E: Säkerheten för systemet måste garanteras. Det ställer krav på firewall/frontenddator/netlogin eller liknande. Bör kunna lösas. MEN systemet blir känsligare, bara en enda smittad dator kan ge stora problem, och med ett system som tillåter bärbara datorer har man inte kontroll över vad som kommer in eller ut ur dessa. F: Licenssystemet behöver förmodligen inte försvåras, redan idag har ju studenterna licenser till de program som de skall använda i undervisningen. >2. Tillskapande av en gemensam datormiljö för hela LTH så att studenterna >kan komma åt alla för dem tillgängliga resurser från vilken >undervisningsdator som helst vid LTH. Jag tror mycket på en gemensam datormiljö för hela LTH. Klart att man behöver separera tillgängligheten för programsystem eller kanske speciella maskiner (SGI?), men det är förmodligen inte något problem (smartcard, biosensorer etc för användaridentifiering). Vidare får man säkert tänka sig en del lokala servrar i de olika husen (distribuerat backupbehov, t.ex.), men tillgängligheten skall vara sådan att studenten kan komma åt sin information från hela campus, och institutionerna skall inte behöva bekymra sig för studenternas programhemvist. De stora fördelarna med ett centralt system ligger i tillgängligheten för studenterna, underlättad uppgradering av programsystem för undervisningen, ökade möjligheter till förhöjd säkerhet gentemot omvärlden, gemensam policy, administrativa förenklingar för institutionerna. Nackdelarna ligger just i centraliseringen, dvs effekterna av en störning kan bli allvarligare och administrationen av nätet skulle kunna tyngas ner. >3. Större mer sammanhållna driftorganisationer har fördelar i form av att >personalen han ha bredare kompetens och bättre bakup på personalsidan. >Samtidigt finns det fördelar med att driften ligger nära respektive >utbildningsprogram. Hur ser Ni på denna avvägningsfråga? Går det att >kombinera fördelarna med båda modellerna och i så fall hur? Man bör ha lokala driftsgrupper (för enskaka hus eller för grupper av hus) som samordnas mot en central driftsgrupp. Om systemen samordnas kommer också samordningen mellan dessa grupper att förenklas, jämför dagens förslag till organisation av kanslierna. >Vem anser Ni i dag ha ansvaret för utbildningsdatorerna och vem bör ha >ansvaret i framtiden? M: Idag sköts systemet av en grupp med Gunnar Bolmsjö (ordf, sammankallande), Henriette Weibull (studentrelaterade problem), Rudolf Abelin (Systemansvarig) och Tommy Jansson. Gruppen behöver utökas med en person som har kontakten mot I. Man bör i framtiden samordna datorfrågorna till en central grupp med representation från programmen. Eftersom man i allmänhet kan identifiera programspecifika önskemål på programsystem och liknande så bör en sådan grupp ha en bred programrepresentation. Hej, Jag har efter vårt möte blivit uppmärksammad på en självklarhet, som kanske inte är så självklar, i samband med gemensamma datorlokaler. Det är klart att alla salarna skall ha rimligt likartad utrustning, dvs man skall kunna köra de centrala programmen på samma sätt från alla datorer som studenterna har tillgång till.

20 20 EXEMPEL: Om man vill köra Matlab, så skall alla datorer ha samma version av programmet och alla skall ha samma basuppsättning av toolboxar (vilken den är får man diskutera). Vidare skall alla datorerna vara rimligt lika uppsatta (naturligtvis kan man inte driva detta in absurdum). Detta ger både ett krav på maskinparken, den skall vara såpass rimligt homogen att man kan ha en modern version av programmen på alla maskiner. Vidare ger det ett krav på handhavandet, när man inför en ny version av ett programmet, så skall det införas överallt med rimligt hög prioritet. Men, som sagt, detta är nog tämligen självklart, men kanske värt att poängtera. Jan 2.7 Svar från K Leif Bülow Utbildningsnämnden för Bioteknik och Kemiteknik (UNBK) 1. Antal datorer: PC 2. Antal rum: Åldersfördelning: 50% 1 år, 50% 2 år 4. Rummen disponeras av programmen (B och K) till 100% 5. Tre av rummen används för bokad undervisning. Belastningen varierar kraftigt, normalt mellan 50-75% täckning. Kraftigast på eftermiddagarna. Studenterna disponerar övriga tre rum helt (34 PC) och har tillgång till två av de andra rummen på icke bokad tid (22 PC). Inpasseringskontroll via passeringskort. 6. Studenternas tillgång till PC bedöms som tillräcklig f n. 7. Finns driftsansvarig person (16%). Backup saknas f n. Behovet bedöms till åtminstone 30%. 8. Gemensam programvara supportas av driftsansvarig. Övrig mjukvara stöds av kursansvariga lärare. 9. Användarkonto läggs upp av datoransvarig. Lösenordshantering sköts av utb. planerare. 10. Teknologerna tilldelas utskrifter för motsvarande 300:- vid programstart. Kostnad 0.75 :- per svartvit sida och 4:- per färg sida. Övriga utskrifter betalas av den enskilde teknologen % PC 12. Gemensam programvara: Office, MATLAB, Internet, Virusskydd. F n körs inga tunga tillämpningar på undervisningsdatorerna. 13. Budget för datordrift är ca 300 kkr. Licenskostnader ca 25 kkr. 14. Vi har idag stora problem att få våra GU-budgetar att gå ihop. Möjligheten att använda mer av våra befintliga resurser på datorer och datordrift inom UN är starkt begränsade. Bärbara datorer är för dyra om de ska ligga inom programramarna. Detta avser både själva datorerna och licenserna. Datorerna blir också för gamla till ÅK 4-5 när datorkapaciteten verkligen behövs. Flertalet teknologer har tillgång till dator hemma. 15. Ansvaret för datordriften ligger idag på de enskilda UN. Det är rimligare att samordna driften till de s k programfamiljerna. Det är inte rimligt att hela LTH har samma lösning beroende på olika kravprofiler på datorer och programvaror. 2.8 Svar från L Boo Lilje Datorenkät - Lantmäteriprogrammet (151 hst) Datorrum som är bokningsbara för programmets undervisning - Antal rum (totalt)? SVAR: 1 stort + 1 hörn i ett uppehållsrum - Antal datorer (totalt)? SVAR: 20 st - Hur är åldersfördelningen av datorerna?

Vad är molnet?... 2. Vad är NAV i molnet?... 3. Vem passar NAV i molnet för?... 4. Fördelar med NAV i molnet... 5. Kom igång snabbt...

Vad är molnet?... 2. Vad är NAV i molnet?... 3. Vem passar NAV i molnet för?... 4. Fördelar med NAV i molnet... 5. Kom igång snabbt... Produktblad för NAV i molnet Innehåll Vad är molnet?... 2 Vad är NAV i molnet?... 3 Vem passar NAV i molnet för?... 4 Fördelar med NAV i molnet... 5 Kom igång snabbt... 5 Bli kostnadseffektiv... 5 Enkelt

Läs mer

Henrik Asp. Allt du behöver veta för att KÖPA DATOR

Henrik Asp. Allt du behöver veta för att KÖPA DATOR Allt du behöver veta för att KÖPA DATOR Henrik Asp DEL 1 KOMPONENTER OCH PROGRAMVARA DEL 3 EFTER KÖPET 1. INTRODUKTION TILL BOKEN... 3 2. DATORNS HISTORIA... 4 A. Pc...5 B. Mac...6 C. HTPC...7 3. DATORNS

Läs mer

Sammanträdesdatum 2011-04-26. Utredning om möjligheterna att införa Open Sourceprogram i kommunens datorer

Sammanträdesdatum 2011-04-26. Utredning om möjligheterna att införa Open Sourceprogram i kommunens datorer SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOn Sammanträdesdatum 2011-04-26 11 (18) 95 Dnr 2009/122 Utredning om möjligheterna att införa Open Sourceprogram i kommunens datorer INLEDNING

Läs mer

STYRKAN I ENKELHETEN. Business Suite

STYRKAN I ENKELHETEN. Business Suite STYRKAN I ENKELHETEN Business Suite HOTET ÄR VERKLIGT Onlinehot mot ditt företag är verkliga, oavsett vad du gör. Om du har data eller pengar är du ett mål. Säkerhetstillbuden ökar drastiskt varje dag

Läs mer

Välkommen till dataintroduktion. Föreläsare Stephan Kring Ansv. helpdesk & web

Välkommen till dataintroduktion. Föreläsare Stephan Kring Ansv. helpdesk & web Välkommen till dataintroduktion Föreläsare Stephan Kring Ansv. helpdesk & web Helpdesk http://www.kth.se/student/support/ict Normala öppettider är mån, ons, fre kl.10-12 och tis, torsd kl.14-16. Hjälp

Läs mer

Människa dator- interaktion Therese Andersson, Fredrik Forsmo och Joakim Johansson WP11D. Inledning

Människa dator- interaktion Therese Andersson, Fredrik Forsmo och Joakim Johansson WP11D. Inledning Inledning Uppdragsgivaren efterfrågar ett program som ska fungera som underlag för undervisning av distansstudenter. I programmet ska man kunna genomföra föreläsningar, och elever och lärare ska kunna

Läs mer

Infrastrukturpolicy. IT-System, lokaler och utrustning. Institutionen för datavetenskap. Beslutad:

Infrastrukturpolicy. IT-System, lokaler och utrustning. Institutionen för datavetenskap. Beslutad: Infrastrukturpolicy ITSystem, lokaler och utrustning Institutionen för datavetenskap Beslutad: 20150311 Sida 2(5) Inledning Institutionen har höga ambitioner när det gäller arbetsplatsmiljö och utrustning.

Läs mer

Virtuell arbetsplats VDI Härryda Kommun. Alec Mägi Särnholm

Virtuell arbetsplats VDI Härryda Kommun. Alec Mägi Särnholm Virtuell arbetsplats VDI Härryda Kommun Härryda kommun Vi är drygt 34 000 invånare och befolkningen ökar. Yta: 290 kvadratkilometer. Det är tre mil från den östra gränsen till den västra. Hälften av ytan

Läs mer

Innehåll Molntjänster... 4 Vad är detta?... 5 Cirkeln sluts... 6 The Cloud... 7 The Cloud (forts.)... 8 Definition av molntjänster...

Innehåll Molntjänster... 4 Vad är detta?... 5 Cirkeln sluts... 6 The Cloud... 7 The Cloud (forts.)... 8 Definition av molntjänster... 1 2 Innehåll Molntjänster... 4 Vad är detta?... 5 Cirkeln sluts... 6 The Cloud... 7 The Cloud (forts.)... 8 Definition av molntjänster... 9 Definition av molntjänster (forts.)... 11 Tjänster... 12 Skikt

Läs mer

Definition DVG A06. Varför operativsystem? Operativsystem. Översikt. - Vad är ett operativsystem?

Definition DVG A06. Varför operativsystem? Operativsystem. Översikt. - Vad är ett operativsystem? DVG A06 Operativsystem, mm Definition Den del av systemet som hanterar all hårdvara och all mjukvara. Kontrollerar: -alla filer -alla enheter -varje del av minnet -varje ögonblick av processortiden (-nätverk

Läs mer

IT-INTRODUKTION. Student. Mitt konto, hv.se/student, lärplattform, MyPage, e-post, Office 365. IT-avdelningen

IT-INTRODUKTION. Student. Mitt konto, hv.se/student, lärplattform, MyPage, e-post, Office 365. IT-avdelningen IT-INTRODUKTION Student Mitt konto, hv.se/student, lärplattform, MyPage, e-post, Office 365 2019 IT-avdelningen Med den här foldern till hands hoppas vi att du som ny student ska få hjälp med att komma

Läs mer

ANVÄNDARHANDBOK. Advance Online

ANVÄNDARHANDBOK. Advance Online ANVÄNDARHANDBOK Advance Online INNEHÅLL Innehåll... 2 Välkommen!... 3 Allmän information... 3 Idén bakom Advance Online... 3 Att logga in på en terminalstation... 4 Allmänt... 4 Citrix-klienten... 4 Inloggning...

Läs mer

Office 365. www.koneo.se. Du har tillgång till Office överallt. Verktyg för professionella. Verktyg för samarbete. Enkel installation och hantering

Office 365. www.koneo.se. Du har tillgång till Office överallt. Verktyg för professionella. Verktyg för samarbete. Enkel installation och hantering 1 (5) Office 365 Du har tillgång till Office överallt Oavsett om du arbetar på ditt kontor eller är ute på uppdrag, har du tillgång till en uppsättning välbekanta, professionella produktivitetsverktyg.

Läs mer

NSi Output Manager Vanliga frågor och svar. Version 3.2

NSi Output Manager Vanliga frågor och svar. Version 3.2 NSi Output Manager Vanliga frågor och svar Version 3.2 I. Allmän produktinformation 1. Vad finns det för nyheter i NSi Output Manager 3.2? I NSi Output Manager 3.2 finns det flera förbättringar på serversidan,

Läs mer

Operativsystem och användargränssnitt

Operativsystem och användargränssnitt Operativsystem och användargränssnitt Som du fick läsa tidigare behöver datorn förutom hårdvara också ett program för att hantera hårdvaran, dvs. ett operativsystem. Denna sida behandlar bland annat följande

Läs mer

Mobiltjänster. Vi kan smartphones. den nya mobiltelefonin. www.dustin.se. Telefon: 08-553 44 000 E-mail: info@dustin.se

Mobiltjänster. Vi kan smartphones. den nya mobiltelefonin. www.dustin.se. Telefon: 08-553 44 000 E-mail: info@dustin.se Mobiltjänster Vi kan smartphones Skaffa kontroll över den nya mobiltelefonin UTMANINGARNA Smartphone-revolutionen skapar nya utmaningar för IT-avdelningen De traditionella mobiltelefonerna är snart ett

Läs mer

Student. DisCo, Mitt konto, Min sida, Studentportal, Office 365 - e-post. IT-avdelningen

Student. DisCo, Mitt konto, Min sida, Studentportal, Office 365 - e-post. IT-avdelningen IT-introduktion Student DisCo, Mitt konto, Min sida, Studentportal, Office 365 - e-post 2015 IT-avdelningen Med den här foldern till hands hoppas vi att du som ny student ska få hjälp med att komma igång

Läs mer

Introduktionskurs i datavetenskap, 3p.

Introduktionskurs i datavetenskap, 3p. Kursens hemsida Introduktionskurs i datavetenskap, 3p. http://www.it.uu.se/edu/course/homepage/datintro/h03 http://user.it.uu.se/~sanna (länkar till kurssidan) http://www.it.uu.se (lite letande) Översikt

Läs mer

Tjänsteutlåtande - Gemensam IT-arbetsplats inom skolan. Förslag till beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden godkänner återrapporten.

Tjänsteutlåtande - Gemensam IT-arbetsplats inom skolan. Förslag till beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden godkänner återrapporten. Barn- och utbildningsförvaltningen Johanna Andersson Epost: johanna6.andersson@vasteras.se TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2019-09-16 Sida 1 (1) Diarienr UAN 2018/02246-1.3.6 P. 15 Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun Datum Dnr Dpl 2009-09-10 2009/KS0203-1 005 Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun 1. Introduktion Det politiskt styrande dokumentet för IT-användning i Lilla Edets kommun är denna riktlinje, som fastställs

Läs mer

Åstorps kommuns Övergripande IT-policy för Åstorps kommun

Åstorps kommuns Övergripande IT-policy för Åstorps kommun Åstorps kommuns Övergripande IT-policy för Åstorps kommun Beslutat av Kommunfullmäktige 2014-03-24 36 Dnr 2014/23 Innehåll 1 ÖVERGRIPANDE IT-POLICY FÖR ÅSTORPS KOMMUN...3 1.1 MÅL...3 1.2 SYFTE...3 2 ANSVAR

Läs mer

Tyvärr så blir man av med dessa fördelar vid en övergång till tcp/ip, även om det finns motsvarigheter till själva tjänsterna i tcp/ip-världen.

Tyvärr så blir man av med dessa fördelar vid en övergång till tcp/ip, även om det finns motsvarigheter till själva tjänsterna i tcp/ip-världen. UTREDNING 1 2001-02-14 LDC Byrådir. Roland Månsson Avveckling av AppleTalk-routing i LUNET Bakgrund Önskemål har framförts om att avveckla AppleTalk-routingen inom LUNET och därmed enbart routa ett protokoll

Läs mer

IT-benchmarking för i norra Bohuslän

IT-benchmarking för i norra Bohuslän IT-benchmarking för i norra Bohuslän IT-enheterna i kommunerna Strömstad, Munkedal och Tanum startade kring sekelskiftet en diskussion för att jämföra kostnader för IT-verksamheterna i respektive kommun.

Läs mer

SVENSKA BÅTUNIONENS INFORMATIONSHANTERING. SBU:s IT-kommitté. Rapport

SVENSKA BÅTUNIONENS INFORMATIONSHANTERING. SBU:s IT-kommitté. Rapport SVENSKA BÅTUNIONENS INFORMATIONSHANTERING SBU:s IT-kommitté Rapport augusti 2000 1 Avsnitt 1 SAMMANFATTNING Vi får allt fler möjligheter att meddela oss med varandra. Tekniken att sprida och hämta information

Läs mer

Instruktion: Trådlöst utbildningsnät orebro-utbildning

Instruktion: Trådlöst utbildningsnät orebro-utbildning Instruktion: Trådlöst utbildningsnät orebro-utbildning Sida 2 av 19 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Så ansluter du till nätverket orebro-utbildning... 4 2.1 Allmän information:... 4 2.2 Enkel anslutning

Läs mer

Laboration 2 Datorverktyg vid LiU

Laboration 2 Datorverktyg vid LiU Laboration 2 Datorverktyg vid LiU Denna laboration är tänkt att ge information om några av de grundläggande verktyg som du, som studerar vid Linköpings Universitet, kan ha nytta av. Ett tips är att läsa

Läs mer

22 Användarnas hemmamappar

22 Användarnas hemmamappar 22 Användarnas hemmamappar Att användare skall ha hemmamappar på en server är för mig en självklarhet. Hemmamapp på en server ger användare alla eller några av följande fördelar: Säkerhetskopiering av

Läs mer

IT vid Göteborgs universitet. Lars Hansen (CIO) Hans Larsson (IT-chef) P-O Rehnquist (Förvaltningschef)

IT vid Göteborgs universitet. Lars Hansen (CIO) Hans Larsson (IT-chef) P-O Rehnquist (Förvaltningschef) IT vid Göteborgs universitet Lars Hansen (CIO) Hans Larsson (IT-chef) P-O Rehnquist (Förvaltningschef) Göteborgs universitets organisation GU:s IT-stöd 2005 6 olika distansutbildningssystem 20 olika e-posttjänstsystem

Läs mer

Instruktion: Trådlöst nätverk för privata enheter

Instruktion: Trådlöst nätverk för privata enheter Instruktion: Trådlöst nätverk för privata enheter orebro-byod Sida 2 av 21 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Så ansluter du till nätverket orebro-byod... 4 2.1 Allmän information:... 4 2.2 Enkel

Läs mer

Riktlinjer: avveckling av AppleTalk-routing i LUNET

Riktlinjer: avveckling av AppleTalk-routing i LUNET LDC Roland Månsson 2001-02-20 Riktlinjer: avveckling av AppleTalk-routing i LUNET Bakgrund Ett beslut om att avveckla bl a AppleTalk-routingen inom LUNET är fattat och kommer att verkställas 15 januari

Läs mer

Campus Helsingborg IT-INFORMATION FÖR STUDENTER HT15

Campus Helsingborg IT-INFORMATION FÖR STUDENTER HT15 Campus Helsingborg IT-INFORMATION FÖR STUDENTER HT15 2 Inledning Allmän information om IT-tjänster vid Lunds universitet finns på universitetets hemsida lu.se under Nuvarande student -> IT-tjänster, support

Läs mer

DVG A06. Operativsystem, mm. Karlstads universitet Datavetenskap. DVG A06 Johan Eklund. Datavetenskap, Karlstads universitet 1

DVG A06. Operativsystem, mm. Karlstads universitet Datavetenskap. DVG A06 Johan Eklund. Datavetenskap, Karlstads universitet 1 DVG A06 Operativsystem, mm DVG A06 Johan Eklund, 1 2 DVG A06 Johan Eklund, 2 Operativsystem - Vad är ett operativsystem? - Hur fungerar det..? - Vad använder vi operativsystemet till? - Vilka olika operativsystem

Läs mer

Riktlinjer för examensarbetare

Riktlinjer för examensarbetare Riktlinjer för examensarbetare Informationen för dig som ska göra examensarbete finns för det mesta på LTH:s hemsida: http://www.student.lth.se/studieinformation/examensarbete/. Studenten förväntas vara

Läs mer

2013-03-152013-03-152013-03-15. Bilaga Funktionshyra Vårdval Gynekologi 2013. sida 1 (5) 2013-01-01 FUNKTIONSHYRA. Vårdval Gynekologi

2013-03-152013-03-152013-03-15. Bilaga Funktionshyra Vårdval Gynekologi 2013. sida 1 (5) 2013-01-01 FUNKTIONSHYRA. Vårdval Gynekologi sida 1 (5) FUNKTIONSHYRA Vårdval Gynekologi 2013 sida 2 (5) Detta dokument är en tjänstebeskrivning av funktionshyra för IT inom Landstinget i Uppsala län gällande samordning för IT-funktioner. Dokumentet

Läs mer

IT-planen ska garantera alla elever i Tyresö kommun en likvärdig digital kompetens.

IT-planen ska garantera alla elever i Tyresö kommun en likvärdig digital kompetens. Datum 2009-03-09 1 (6) Krusboda skola Lokal IT-plan HT2009-VT2010 2 (6) En likvärdig skola IT-planen ska garantera alla elever i Tyresö kommun en likvärdig digital kompetens. Elever i behov av särskilt

Läs mer

Uppgraderingsinstruktion för Tekis-FB Avisering version 6.3.1

Uppgraderingsinstruktion för Tekis-FB Avisering version 6.3.1 Uppgraderingsinstruktion för Tekis-FB Avisering version 6.3.1 Allmänt Releasen omfattar uppgradering av Tekis Aviseringsprogram version 6.3.1 (för både Tekis-FIR och Tekis-KID avisering) samt databasuppgradering

Läs mer

Köpguide för mobila växlar. Modern telefoni till företaget är långt ifrån vad det var för bara några år sedan.

Köpguide för mobila växlar. Modern telefoni till företaget är långt ifrån vad det var för bara några år sedan. Köpguide för mobila växlar Modern telefoni till företaget är långt ifrån vad det var för bara några år sedan. Tänk om din nya telefonilösning kunde förenkla din vardag och hjälpa dina medarbetare att arbeta

Läs mer

Så här byter du från Unifaun WebOrder (UWO) till Unifaun OnlineConnect (UOCT)

Så här byter du från Unifaun WebOrder (UWO) till Unifaun OnlineConnect (UOCT) Så här byter du från Unifaun WebOrder (UWO) till Unifaun OnlineConnect (UOCT) För att genomföra migrationen till UOCT bör ditt konto ha det nya utskriftssystemet Unifaun OnlinePrinter (UOP) aktiverat.

Läs mer

Virtuell arbetsplats VDI Härryda Kommun. Alec Mägi Särnholm

Virtuell arbetsplats VDI Härryda Kommun. Alec Mägi Särnholm Virtuell arbetsplats VDI Härryda Kommun Vad är VDI? VDI är en serverbaserad lösning för en fullständig PC-miljö som inte är begränsad till klientoperativ, datorstandard eller placering VDI är Broker funktionenen

Läs mer

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Innehåll Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Kursinformation Introduktion till datorsystem Programmeringsmodellen Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec

Läs mer

+1 (6) Krusboda skola. Lokal IT plan HT2013 VT2014

+1 (6) Krusboda skola. Lokal IT plan HT2013 VT2014 +1 (6) Krusboda skola Lokal IT plan HT2013 VT2014 +2 (6) En likvärdig skola IT planen ska garantera alla elever i Tyresö kommun en likvärdig digital kompetens. Elever i behov av särskilt stöd ska garanteras

Läs mer

Datorintroduktion, 2010. Maskin, Väg- och Vatten, Data, Elektro, Industriell Ekonomi mfl.

Datorintroduktion, 2010. Maskin, Väg- och Vatten, Data, Elektro, Industriell Ekonomi mfl. Datorintroduktion, 2010 Maskin, Väg- och Vatten, Data, Elektro, Industriell Ekonomi mfl. Syfte: Ge allmän information om datorsystemet på Chalmers och speciellt Campus Johanneberg samt dess användning.

Läs mer

Tekis-FB 7.1.0. Systemkrav

Tekis-FB 7.1.0. Systemkrav 7.1.0 Systemkrav Systemkrav 2015-09-17 MAAN 2 (2) Systemkrav 7.1.0 Dokumentet beskriver de krav som systemet ställer på maskinvara och programvara i de servrar och klientdatorer som ska användas för systemet.

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Landstingets IT-Service Helårsbedömning 2002-08

Landstingets IT-Service Helårsbedömning 2002-08 IT -chef 05-07-26 1(5) Landstingsstyrelsen Landstingets IT-Service Helårsbedömning 2002-08 Kundperspektivet Landstingets IT-Service, LIS, har två övergripande uppdrag: Ansvara för drift, förvaltning och

Läs mer

IT-Policy Vuxenutbildningen

IT-Policy Vuxenutbildningen IT-Policy Vuxenutbildningen För att du som användare skall kunna leva upp till de säkerhetskrav som ställs på dig måste du känna till kommunkoncernens förhållningssätt och regelverk angående hur du får

Läs mer

Digital examination Pilotprojekt i kursen Hållbartfamiljeskosgbruk I, 1TS152, HT14, 50%

Digital examination Pilotprojekt i kursen Hållbartfamiljeskosgbruk I, 1TS152, HT14, 50% Slutrapport Digital examination Pilotprojekt i kursen Hållbartfamiljeskosgbruk I, 1TS152, HT14, 50% webbadress https://mymoodle.lnu.se/course/view.php?id=11485 Projektnamn: Digital examination Fastställt

Läs mer

Dokument 5 till Kontrakt

Dokument 5 till Kontrakt Dokument 5 till Kontrakt 2011-04-20 Sid 1(11) Dokument 5 till Kontrakt LEVERANTÖRENS ÖVRIGA ÅTAGANDEN Dokument 5 till Kontrakt 2011-04-20 Sid 2(11) Innehåll: 1 DOKUMENTATION OCH UTBILDNING... 3 1.1 Målgrupper

Läs mer

För att du som användare skall kunna leva upp till de säkerhetskrav som ställs på dig måste du känna till. Lärare och Elever har olika krav: Lärare

För att du som användare skall kunna leva upp till de säkerhetskrav som ställs på dig måste du känna till. Lärare och Elever har olika krav: Lärare För att du som användare skall kunna leva upp till de säkerhetskrav som ställs på dig måste du känna till. Lärare och Elever har olika krav: Lärare Lösenord lösenordet ska vara minst 8 tecken långt. lösenordet

Läs mer

Bilaga KeyControl Felsökning

Bilaga KeyControl Felsökning Bilaga: Felsökning 1. Allmänt Genom att ge så detaljerad information som möjligt om problemet och de operationer som föregick problemet underlättas supporten. Du viktigaste komponenterna är - Operativsystemet

Läs mer

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 2(7) Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 2 Intention...3 3 Ledning och ansvar...4 4 Nuläge...5 5 Strategier och

Läs mer

Datorintroduktion 2018

Datorintroduktion 2018 Datorintroduktion 2018 Nedan följer information som är nyttig för dig som är ny student vid LTH. Viktiga länkar Genom följande länkar kan du hitta till mycket mer information än det (viktigaste) som är

Läs mer

Remiss om VB-facken till LTHs programstudenter

Remiss om VB-facken till LTHs programstudenter Remiss angående VB-fack 1 2006-09-06 LTHs kansli, Utbildningsservice Karim Andersson Remiss om VB-facken till LTHs programstudenter Frågan om VB-fackens vara eller inte vara har diskuterats i olika sammanhang

Läs mer

Datorsystem och programmering

Datorsystem och programmering Datorsystem och programmering Peter Dalenius petda@ida.liu.se Institutionen för datavetenskap Linköpings universitet 2010-08-23 Målsättning Kursens syfte är dels att studenterna ska skaffa sig erfarenheter

Läs mer

Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland,

Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland, UFV 2016/965 Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland, 2017-2021 Fastställt av rektor 2017-03-27 Inledning I Program för Uppsala universitet- Campus Gotland 2017-2021, fastställt av konsistoriet

Läs mer

Capitex dataservertjänst

Capitex dataservertjänst Capitex dataservertjänst Beskrivning Capitex dataservertjänst fungerar som en mellanhand för arbetet mellan klienterna och databasen. Detta reducerar frekvensen och storleken på den nätverkstrafik som

Läs mer

Regler för datoranvändning på Åva Gymnasium

Regler för datoranvändning på Åva Gymnasium Regler för datoranvändning på Åva Gymnasium För att datoranvändningen på skolan ska fungera är det oundvikligt att etiska krav ställs på användarna. Kraven skiljer sig inte mycket från övriga krav som

Läs mer

IT-INTRODUKTION. Student. DisCo, Mitt konto, hv.se/student, MyPage, e-post, Office 365. IT-avdelningen

IT-INTRODUKTION. Student. DisCo, Mitt konto, hv.se/student, MyPage, e-post, Office 365. IT-avdelningen IT-INTRODUKTION Student DisCo, Mitt konto, hv.se/student, MyPage, e-post, Office 365 2017 IT-avdelningen Med den här foldern till hands hoppas vi att du som ny student ska få hjälp med att komma igång

Läs mer

Texter gällande olika schablonnivåer 2015

Texter gällande olika schablonnivåer 2015 Datum: 2015-04-16 Diarienr: MYH 2015/732 Texter gällande olika schablonnivåer 2015 Schablongrupp A (Bas) 54 000 kronor Utbildningen har i snitt upp till 20 schemalagda och lärarledda undervisningstimmar

Läs mer

SAMORDNAD IT-FUNKTION FÖR MEDICINSKA FAKULTETEN PÅ UMAS

SAMORDNAD IT-FUNKTION FÖR MEDICINSKA FAKULTETEN PÅ UMAS 2009-05-18 Förstudie Biblioteks och IKTenheten SAMORDNAD IT-FUNKTION FÖR MEDICINSKA FAKULTETEN PÅ UMAS 1 INLEDNING... 3 2 SYFTE... 3 3 MÅL FÖR FÖRSTUDIEN... 3 4 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ORGANISATION... 4 4.1

Läs mer

TEKNISK SPECIFIKATION. för TIDOMAT Portal version 1.7

TEKNISK SPECIFIKATION. för TIDOMAT Portal version 1.7 för version 1.7 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Krav för... 3 Systemskiss... 3 Systemkrav Server... 4 Operativsystem*... 4 Program i servern... 4 Databas... 5 SMTP inställningar för mail....

Läs mer

FunktionsIT Lönsamt, enkelt och tryggt

FunktionsIT Lönsamt, enkelt och tryggt FunktionsIT FunktionsIT Lönsamt, enkelt och tryggt Vad är FunktionsIT? FunktionsIT är vårt koncept för att paketera IT som tjänst. Det ger dig som kund en centraliserad och automatiserad hantering av

Läs mer

IT-INTRODUKTION. Student. DisCo, Mitt konto, Studentportal, MyPage, e-post, Office 365. IT-avdelningen

IT-INTRODUKTION. Student. DisCo, Mitt konto, Studentportal, MyPage, e-post, Office 365. IT-avdelningen IT-INTRODUKTION Student DisCo, Mitt konto, Studentportal, MyPage, e-post, Office 365 2016 IT-avdelningen Med den här foldern till hands hoppas vi att du som ny student ska få hjälp med att komma igång

Läs mer

Uppföljning av verksamhetsplan för IT-avdelningen 2012 per april

Uppföljning av verksamhetsplan för IT-avdelningen 2012 per april HÖGSKOLAN I BORÅS VERKSAMHETSPLAN 1 Gemensamma förvaltningen IT-avdelningen Per Nilsson, IT-chef -05-25 Enhetschefen Gemensamma förvaltningen Uppföljning av verksamhetsplan för IT-avdelningen per april

Läs mer

START FINNS DET EN LÖSNING FÖR MIN VERKSAMHET HOS HANS TØRSLEFF MANAGEMENT SYSTEM? Behöver du ett enda system för tidsregistrering?

START FINNS DET EN LÖSNING FÖR MIN VERKSAMHET HOS HANS TØRSLEFF MANAGEMENT SYSTEM? Behöver du ett enda system för tidsregistrering? FINNS DET EN LÖSNING FÖR MIN VERKSAMHET HOS HANS TØRSLEFF MANAGEMENT SYSTEM? START Behöver du ett enda system för tidsregistrering? Är det extremt viktigt att skydda dina data? Har du behov av att hålla

Läs mer

Bilaga, Definition av roller och begrepp, till policy för IT-säkerhet

Bilaga, Definition av roller och begrepp, till policy för IT-säkerhet Fastighetsavdelningen STYRDOKUMENT Leif Bouvin 07-05-24 dnr A 13 349/ 07 031-789 58 98 Bilaga, Definition av roller och begrepp, till policy för IT-säkerhet Publiceringsdatum Juni 2007 Publicerad Beslutsfattare

Läs mer

Svenska Linuxföreningen. Fri programvara Mycket mer än gratis 1(36) Copyright 2005, 2006 Marcus Rejås <marcus@rejas.se>

Svenska Linuxföreningen. Fri programvara Mycket mer än gratis 1(36) Copyright 2005, 2006 Marcus Rejås <marcus@rejas.se> Fri programvara Mycket mer än gratis Copyright 2005, 2006 Marcus Rejås Jag ger härmed rätten till alla att nyttja denna presentation på alla sätt som anses lämpliga så länge som syftet

Läs mer

IT-plan YTTRINGE FÖRSKOLA 2010-2011

IT-plan YTTRINGE FÖRSKOLA 2010-2011 IT-plan YTTRINGE FÖRSKOLA 2010-2011 2010-10-20 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 3 3. Inventering av IT struktur... 3 4. Datorer...3 5. Personal PC... 4 6. Interaktiva skrivtavlor,

Läs mer

Uppgradering till DentalEye 3.2

Uppgradering till DentalEye 3.2 1 (5) 2015-11-02 Uppgradering till DentalEye 3.2 Denna information riktar sig till tandläkarpraktiker som använder DentalEye 3.1 samt till IT-tekniker och distributörer som installerar DentalEye. Informationen

Läs mer

En handledning för studerande på Högskolan Kristianstad

En handledning för studerande på Högskolan Kristianstad Använda kurskonferenser i FirstClass En handledning för studerande på Åsa Kronkvist, augusti 2005 Innehåll Introduktion...3 Webbklient eller FirstClassklient?...3 Allt ligger online...3 Hitta rätt...4

Läs mer

Riktlinjer inom ITområdet

Riktlinjer inom ITområdet Riktlinjer inom ITområdet Uppsala universitet Fastställda av universitetsdirektören 2013-06-25 Reviderade 2013-10-30 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Ansvar 3 2.1 Efterlevnad 3 2.2 Uppdatering av riktlinjerna

Läs mer

VI SI CLOSETALK AB SYSTEMKRAV

VI SI CLOSETALK AB SYSTEMKRAV 2010-01-18 VI SI CLOSETALK AB SYSTEMKRAV 1 MJUK- OCH HÅRDVARUKRAV I detta dokument beskrivs de minimikrav och rekommendationer för mjukvara samt hårdvara som gäller för VISI System AB:s produkter. Visi

Läs mer

Programutveckling med Java 7.5 p, ht 2007 (D0019N) STUDIEHANDLEDNING - ALLMÄN INFORMATION

Programutveckling med Java 7.5 p, ht 2007 (D0019N) STUDIEHANDLEDNING - ALLMÄN INFORMATION Programutveckling med Java 7.5 p, ht 2007 (D0019N) STUDIEHANDLEDNING - ALLMÄN INFORMATION Hej, jag heter Ingela Johansson och hälsar dig välkommen till kursen Programutveckling med Java. Den är på 7.5

Läs mer

SNABBGUIDE för studenter windows. Utskriftshantering, Kopiering och Scanning

SNABBGUIDE för studenter windows. Utskriftshantering, Kopiering och Scanning SNABBGUIDE för studenter windows Utskriftshantering, Kopiering och Scanning Installation av klient på din privata dator Installation av klient För att kommunicera med utskriftssystemet behöver varje dator

Läs mer

Innehållsförteckning 1 (11)

Innehållsförteckning 1 (11) Innehållsförteckning Datorsupport för Studenter på KTH... 2 KTH IT-Support- KTH Entré... 2 KTH Användarkonto... 3 KTH:s Inloggningstjänst... 3 KTH Bilda... 5 Trådlöst nätverk- eduroam... 6 E-post... 6

Läs mer

Människa-Dator Interaktion

Människa-Dator Interaktion Människa-Dator Interaktion Uppgift 1, Datainsamling Utbildningsföretag vill ha programvara (Håkan Johansson) Produkter på marknaden: 3 st gratisprogram för elearning/webkonferans: Yugma Låter dig köra

Läs mer

Innehållsförteckning 1 (11)

Innehållsförteckning 1 (11) Innehållsförteckning Datorsupport för Studenter på KTH... 2 KTH IT-Support och KTH Entré... 2 KTH:s Användarkonto... 3 KTH:s Inloggningstjänst... 3 Personlig Meny och Tjänster... 4 Trådlöst nätverk- eduroam...

Läs mer

1. Revisionsinformation

1. Revisionsinformation 7.4.2 Systemkrav Systemkrav 2018-12-06 2 (27) Systemkrav 7.4.2 Dokumentet beskriver de krav som systemet ställer på maskinvara och programvara i de servrar och klientdatorer som ska användas för systemet.

Läs mer

Rapport Version 1.0 Johan Aldén Sida 1 av 12 2011-04-25. Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk

Rapport Version 1.0 Johan Aldén Sida 1 av 12 2011-04-25. Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk Johan Aldén Sida 1 av 12 Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk Johan Aldén Sida 2 av 12 Innehållsförteckning Inledning... 4 Deltagande kommuner... 4 Sammanfattning... 5 Förstudiens

Läs mer

GIT L0006B. C# och Windowsbaserad applikationsutveckling. Information inför kursstart

GIT L0006B. C# och Windowsbaserad applikationsutveckling. Information inför kursstart GIT L0006B C# och Windowsbaserad applikationsutveckling Information inför kursstart Innehåll Registrering 2 Kursplan 2 Schema 2 Föreläsningar 2 Laborationer 2 Examination 2 Litteratur 3 Referenslitteratur

Läs mer

IT policy för elever vid

IT policy för elever vid IT policy för elever vid 2008/2009 Anvisningar för att få använda datorerna på skolan 1. Det är tillåtet att surfa på Internet när jag besöker sidor som har anknytning till skolarbetet. Förklaring: Att

Läs mer

Foto: Björn Abelin, Plainpicture, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009

Foto: Björn Abelin, Plainpicture, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009 Om trådlösa nät 2 Foto: Björn Abelin, Plainpicture, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009 Om trådlösa nät Trådlösa nät för uppkoppling mot Internet är vanliga både

Läs mer

Alingsås kommun. Utredning avseende leasing HIP' EY Building a better working world

Alingsås kommun. Utredning avseende leasing HIP' EY Building a better working world Alingsås kommun Utredning avseende leasing HIP' EY Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Bakgrund och syfte 2 1.2. Frågeställningar 2 1.3. Metod 2 1.4. Avgränsning 2 2. Utredningens resultat 3 2.1. Vad leasas av

Läs mer

Lathund Blanketthotell Komma igång

Lathund Blanketthotell Komma igång Lathund Blanketthotell Komma igång Introduktion Denna lathund innehåller lite samlade råd och tips för de som ska använda tjänster från NT Smartwork. (För de som redan börjat använda Blanketthotellet finns

Läs mer

Campus Helsingborg IT-INFORMATION FÖR STUDENTER HT16

Campus Helsingborg IT-INFORMATION FÖR STUDENTER HT16 Campus Helsingborg IT-INFORMATION FÖR STUDENTER HT16 2 Inledning Allmän information om IT-tjänster vid Lunds universitet finns på universitetets hemsida www.lu.se under Nuvarande student/it-tjänster, support

Läs mer

Uppgraderingsinstruktion för Tekis-FB Avisering version 6.3.0

Uppgraderingsinstruktion för Tekis-FB Avisering version 6.3.0 Uppgraderingsinstruktion för Tekis-FB Avisering version 6.3.0 Allmänt Releasen omfattar uppgradering av Tekis Aviseringsprogram version 6.3.0 (för både Tekis-FIR och Tekis-KID avisering) samt databasuppgradering

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Dagens Agenda. Klient- och Serveroperativsystem Installation av Windows Server Genomgång av Windows Server Roller och Funktioner Domänhantering DNS

Dagens Agenda. Klient- och Serveroperativsystem Installation av Windows Server Genomgång av Windows Server Roller och Funktioner Domänhantering DNS Dagens Agenda Klient- och Serveroperativsystem Installation av Windows Server Genomgång av Windows Server Roller och Funktioner Domänhantering DNS Observera Anteckna! Praktisk genomgång, inga direkta presentationer

Läs mer

Datorintroduktion, 2015

Datorintroduktion, 2015 Datorintroduktion, 2015 Basåret, Maskin, Mekatronik, Design, Data, Elektro, Ekonomi&Produktion Syfte: Ge allmän information om datorsystemet på Chalmers speciellt Campus Lindholmen samt dess användning.

Läs mer

Installera SoS2000. Kapitel 2 Installation Innehåll

Installera SoS2000. Kapitel 2 Installation Innehåll Kapitel 2 Installation Innehåll INSTALLATION MDAC och ODBC...2 Installera SoS2000 i arbetsplatsen...2 SoS2000 serverprogramvara...2 SoS2000 och övriga Office program...3 Avinstallera SoS2000...3 Brandväggar...3

Läs mer

DIGITAL UTVECKLINGSPLAN

DIGITAL UTVECKLINGSPLAN DIGITAL UTVECKLINGSPLAN 2018-2022 1. INLEDNING Digital utvecklingsplan ersätter IT-policy för förskola och grundskola i Ystads kommun 2010. Ystads kommun prioriterar digitaliseringen av utbildningsverksamheten.

Läs mer

Ansvarsbeskrivningar Bibliotek och IT 2010-08-01 Funktioner, funktionsansvariga, team

Ansvarsbeskrivningar Bibliotek och IT 2010-08-01 Funktioner, funktionsansvariga, team Tex i kursiv: Förslag Generellt ansvar för funktionerna planering, genomförande och uppföljning av aktiviteter i funktionen löpande arbetet bedrivs effektivt med hög kvalitet rutiner och logistik kvalitetsarbete

Läs mer

Värdefulla verktyg under studietiden. Informationspass för nya studenter 4 september 2018

Värdefulla verktyg under studietiden. Informationspass för nya studenter 4 september 2018 Värdefulla verktyg under studietiden Informationspass för nya studenter 4 september 2018 Fem steg för att komma igång Skapa användarkonto Registrera dig i Ladok Logga in i Blackboard Hämta ut ditt HiG-kort

Läs mer

Bilaga, Definition av roller och begrepp, till policy för IT-säkerhet. Publiceringsdatum Juni 2007 ( rev. September 2011)

Bilaga, Definition av roller och begrepp, till policy för IT-säkerhet. Publiceringsdatum Juni 2007 ( rev. September 2011) Fastighetsavdelningen STYRDOKUMENT Leif Bouvin 11-09-14 dnr A 13 349/ 07 031-789 58 98 Bilaga, Definition av roller och begrepp, till policy för IT-säkerhet Publiceringsdatum Juni 2007 ( rev. September

Läs mer

LAJKA-GUIDE. Jätteguide till molnets 9 bästa. näthårddiskar. 7 De bästa gratisalternativen 7 Så väljer du rätt 7 Smarta säkerhetstips

LAJKA-GUIDE. Jätteguide till molnets 9 bästa. näthårddiskar. 7 De bästa gratisalternativen 7 Så väljer du rätt 7 Smarta säkerhetstips Jätteguide till molnets 9 bästa näthårddiskar 7 De bästa gratisalternativen 7 Så väljer du rätt 7 Smarta säkerhetstips. Frågor och svar om näthårddiskar De nya nätdiskarna ger dig mer utrymme och fler

Läs mer

Svenska Linuxföreningen. Fri programvara Mycket mer än bara gratis 1(29)

Svenska Linuxföreningen. Fri programvara Mycket mer än bara gratis 1(29) Fri programvara Mycket mer än bara gratis Copyright 2005,2006 Marcus Rejås Jag ger härmed rätten till alla att nyttja denna presentation på alla sätt som anses lämpliga så länge som syftet

Läs mer

Att planera tekniken. Stöddokument för. Version: 20130211 Ersätter : Tidigare dokument på orientering.se.

Att planera tekniken. Stöddokument för. Version: 20130211 Ersätter : Tidigare dokument på orientering.se. Stöddokument för Att planera tekniken Version: 20130211 Ersätter : Tidigare dokument på orientering.se. Här följer några frågor att fundera igenom på tekniksidan: Hur ser det ut med hårdvaruresurser och

Läs mer