Granskning av samverkan angående rehabilitering Granskningsrapport Övergripande rapport för Region Skåne/ Regionrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Granskning av samverkan angående rehabilitering Granskningsrapport Övergripande rapport för Region Skåne/ Regionrapport"

Transkript

1 Granskning av samverkan angående rehabilitering Granskningsrapport Övergripande rapport för Region Skåne/ Regionrapport Januari 2012 Björn Jansson Thomas Nerd Mårten Wirén Eva Lena M Strandberg Ingvar Ovhed 1

2 Innehåll 1. SAMMANFATTNING OCH IMPULSER TILL FÖRBÄTTRINGAR SAMMANFATTANDE SVAR PÅ REVISIONSFRÅGORNA IMPULSER TILL FÖRBÄTTRINGAR BAKGRUND, SYFTE OCH METOD REVISIONSFRÅGORNA OCH DERAS BESVARANDE REVISIONSFRÅGA 1: VILKA MÅL FINNS FÖR REHABILITERING I KOMMUNERNA RESPEKTIVE REGIONEN OCH ÖVERENSSTÄMMER DESSA MED VARANDRA? REVISIONSFRÅGA 2: I VILKEN UTSTRÄCKNING FINNS LOKALA SAMVERKANSAVTAL OCH HUR ANVÄNDS DE? REVISIONSFRÅGA 3: VILKA FORMELLA ELLER INFORMELLA SAMARBETSORGAN FINNS MELLAN KOMMUNERNA OCH REGIONEN? REVISIONSFRÅGA 4: FINNS DET SKILLNADER AVSEENDE T EX ARBETSÄTT, RUTINER, TILLÄMPNINGAR OCH SYNSÄTT I OLIKA DELAR AV SKÅNE? VILKA FÖRKLARINGAR FINNS TILL EVENTUELLA SKILLNADER OCH VILKA BLIR KONSEKVENSERNA AV DESSA SKILLNADER? REVISIONSFRÅGA 5: VILKA RESURSER FINNS FÖR SAMVERKAN KRING REHABILITERING HOS HUVUDMÄNNEN? REVISIONSFRÅGA 6: ÄR ANSVARFÖRDELNINGEN TYDLIG MELLAN HUVUDMÄNNEN? VILKA FÖRVÄNTNINGAR HAR KOMMUNERNA RESPEKTIVE REGIONEN PÅ VARANDRA? REVISIONSFRÅGA 7: HUR PLANERAS ARBETET OCH VILKA INSATSER GÖRS FÖR AKTUELL MÅLGRUPP AV KOMMUNERNA RESPEKTIVE REGIONEN? REVISIONSFRÅGA 8: HUR OCH PÅ VILKET SÄTT SAMORDNAS PLANERING OCH UTFÖRANDE AV INSATSER MELLAN HUVUDMÄNNEN? REVISIONSFRÅGA 9: VILKA HINDER FINNS FÖR EN FUNGERANDE SAMVERKAN? REVISIONSFRÅGA 10: HUR SKER ÖVERFÖRING AV INFORMATION MELLAN KOMMUNERNA OCH REGIONEN? REVISIONSFRÅGA 11: HUR UTVÄRDERAS OCH FÖLJS INSATSERNA UPP? ANTALET PERSONER SOM ÄR FÖREMÅL FÖR REHABILITERING SKALL REDOVISAS KOMMUNVIS. HUR HAR ANTALET UTVECKLATS UNDER DE SENASTE ÅREN? BILAGA 1; REVISIONSFRÅGOR...23 BILAGA 2; RESULTATSAMMANSTÄLLNING WEBB ENKÄT...24 BILAGA 3; RESULTATET AV GENOMFÖRDA FOKUSGRUPPER ANTECKNINGAR FRÅN FOKUSGRUPP I KRISTIANSTAD 21 NOVEMBER ANTECKNINGAR FRÅN FOKUSGRUPP I LUND 24 NOVEMBER ANTECKNINGAR FRÅN FOKUSGRUPP I YSTAD 30 NOVEMBER BILAGA 4; ANSVARSFÖRDELNING REGION KOMMUN I SKÅNE...37 BILAGA 5: STATITSTIK STROKEUPPFÖLJNING UPPGIFTER FRÅN SJUKHUSEN OM ANTAL PATIENTER SOM FÅTT REHABILITERING INDIVIDER SOM FÅTT REHABILITERING ENLIGT REHABILITERINGSPLAN ANTAL BESÖK HOS SJUKGYMNAST OCH ARBETSTERAPEUT PER KOMMUN ANTAL INDIVIDER SOM BESÖKT SJUKGYMNAST OCH ARBETSTERAPEUT PER KOMMUN BILAGA 6: UTDRAG UR SOCIALSTYRELSENS NATIONELL UTVÄRDERING 2011 STROKEVÅRD

3 1. Sammanfattning och impulser till förbättringar Granskning av en så komplex verksamhet som samverkan kring rehabilitering leder till stor ödmjukhet. Här finns två huvudmän kommuner och region, tre aktörer sjukhus, primärvård samt kommunal vård och omsorg. Dessa har dessutom flera olika professionella grupper med skilda traditioner. Traditioner och erfarenheter är dessutom olika i olika delar av Skåne och i de olika kommunerna. Vår informationsinsamling genomfördes under september - december Att granskningen sker i ett utvecklingsskede förstärker också behovet av att uppmärksamma impulser till förbättringar som granskningen visar att det finns behov av. Granskningen syftar till att granska och bedöma hur Skånes kommuner och Region Skåne samverkar kring rehabilitering och vilka gemensamma insatser som görs. Granskningen skall lyfta fram områden där samarbetet fungerar bra och ger förväntat resultat men även områden där samverkan skulle kunna förbättras eller inte förekommer. Granskningen skall även fokusera på skillnader mellan olika delar av Skåne och risken för att någon faller mellan stolarna. Samverkan mellan kommun och region fungerar i flera fall bra och har förbättrats. Resurser för samverkan finns inom sjukhusen och i kommunerna. Primärvården/hälsovalsenheterna medverkar inte i samverkan i önskvärd utsträckning. Det anges som skäl att man inte har tillräckliga resurser. Primärvårdens låga deltagande i SVPL försvagar den medicinska kompetensen och de medicinska perspektiven i planering av rehabilitering. Samverkan mellan huvudmännen fungerar på olika sätt och olika väl i olika delar av Skåne. De delar av Skåne där samverkan fungerar särskilt väl anges vara Nordöstra Skåne och Sydöstra Skåne. Flera olika skäl noteras till att samverkan fungerar olika väl. Bland dessa märks skillnader i traditioner från distriktsnämndernas tid, hur sjukhusledningarna prioriterar samverkan med kommunerna samt hur Samordnad vårdplanering organiseras på sjukhusen där ett mer samlat ansvar leder till att samverkansrutinerna med kommunerna fungerar bättre. När det gäller resurser för rehabilitering noteras att kommunerna byggt ut sina resurser för rehabilitering personellt, organisatoriskt och kompetensmässigt. Sjukhusen driver fram allt kortare vårdtider vilket leder till allt tidigare hemgång och att allt mer kvalificerad vård utförs i hemmet. Den kortare vårdtiden på sjukhusen anges leda till risker för att rehabiliteringskedjan inte hänger ihop trots kommunernas utbyggda insatser. Vi noterar också en spänning mellan framförallt sjukhus och kommun kring samarbetet kopplat till betalningsansvarsfrågor. Kommunerna menar att sjukhusen pressar ut patienterna allt snabbare och för ofta tillgriper Förenklad vårdplanering för att snabba på hemgång och frigöra vårdplatser. Sjukhusen menar att kommunerna är ute efter fem dagar gratis sjukhusvård. Fokuseringen på betalningsansvar kan leda till ett mindre fokus på samverkan för att lösa patientens rehabiliteringsbehov. Vi vill också notera att det på ett mer övergripande plan är viktigt att betona att region och kommun stärker sin förmåga till samverkan och att den enskilde patientens behov bör vara utgångspunkten för en mer samlad insats Sammanfattande svar på revisionsfrågorna Revisionsfråga 1: Vilka mål finns för rehabilitering i kommunerna respektive regionen och överensstämmer dessa med varandra? Såväl regionens insatser när det gäller rehabilitering (vid sjukhus och inom hälsovalet) som kommunernas insatser saknar vanligen tydliga mål för rehabiliteringsinsatserna. Ersättningen till hälsovalsenheterna saknar vidare incitament för att arbeta med rehabilitering. Kommunerna saknar ofta tydliga mål rörande kvalitet för vården och vårdens utveckling. Målen anges ofta i termer av vilka typer av insatser som skall ges och vilken omfattning som dessa skall ha. Sammanfattningsvis kan målen bedömas som begränsat utvecklade och dåligt styrande. 3

4 Revisionsfråga 2: I vilken utsträckning finns lokala samverkansavtal och hur används de? Lokala samverkansavtal och avtal kring läkarmedverkan för råd och stöd finns. Dessa avtal följs och fungerar i det lokala samarbetet mellan kommunerna och regionen. Den informella samverkan kring patienterna som stöds i avtalen fungerar olika väl och beror till stor del på nätverk och personliga kontakter. Revisionsfråga 3: Vilka formella eller informella samarbetsorgan finns mellan kommunerna och regionen? Samverkansorgan och nätverk är väl utbyggda och finns på regional och delregional nivå i behövlig omfattning. Roller, arbetsuppgifter och samband kan behöva bli tydligare för att dessa samverkansorgan skall ge optimalt utbyte. Nätverk för mer professionell samverkan och utveckling samt samverkan kring konkreta vårdinsatser finns av varierande omfattning och inriktning. Dessa professionella nätverk och lokala nätverk för samverkan fyller, där de fungerar bra, en viktig funktion för att samverkan skall fungera i praktiken och med patientens behov som utgångspunkt. Samverkan på lokal nivå baseras på avtal och rutiner bl a kring Samordnad vårdplanering (SVPL) och nätverk finns på många håll mellan kollegor över huvudmannaskapsgränserna. Revisionsfråga 4: Finns det skillnader avseende t ex arbetsätt, rutiner, tillämpningar och synsätt i olika delar av Skåne? Vilka förklaringar finns till eventuella skillnader och vilka blir konsekvenserna av dessa skillnader? Det finns tydliga skillnader avseende t ex arbetsätt, rutiner, tillämpningar och synsätt i olika delar av Skåne. Region och kommun har olika uppdrag där regionen har det akuta och kommunen det mindre akuta vilket skapar en gränsproblematik. Här får då regionen i praktiken tolkningsföreträde vilket kan vara frustrerande inom kommunerna. Det finns tydliga skillnader mellan olika delar av Skåne vad gäller hur samverkan fungerar. Särskilt väl fungerar samverkan i Nordost och Sydost. Skillnader i arbetsmetoder och samverkansklimat har flera orsaker; traditioner från distriktsnämndernas tid, sjukhusledningarnas inställning samt hur sjukhusen valt att organisera arbetet med Samordnad vårdplanering. Konsekvenserna för patienterna av dessa skillnader är att där samverkan fungerar bättre kan patientens behov tillgodoses smidigare över organisationsgränser och patientens rehabilitering därigenom förbättras. Där samverkan fungerar sämre leder det till att samordning av insatserna blir mindre omfattande. Glapp i insatserna kan uppstå vid hemgång samt att patienten får bristfällig information från personal hos en huvudman om vad en annan huvudmans insatser kan bli. Viktigt är också det låga deltagandet från primärvården i samverkan t ex vad avser SVPL. Detta leder till att den medicinska kompetensen i planering och genomförande av rehabilitering efter hemgång försvagas. Revisionsfråga 5: Vilka resurser finns för samverkan kring rehabilitering hos huvudmännen? Resurser för samverkan finns i behövlig utsträckning hos sjukhus och kommuner. Vad gäller resurserna för genomförande av rehabilitering noteras att den snabbare hemgången från sjukhus lett till att trycket på kommunernas rehabilitering ökat samt att det finns risker för ett glapp i rehabiliteringskedjan genom de allt kortare tiderna för vård och rehabilitering på sjukhus. Vad gäller primärvården anger företrädare för hälsovalsenheterna att de har för lite resurser för att delta i samverkan i behövlig omfattning. 4

5 Revisionsfråga 6: Är ansvarfördelningen tydlig mellan huvudmännen? Vilka förväntningar har kommunerna respektive regionen på varandra? Den ansvarsfördelning som är överenskommen mellan huvudmännen är i princip tydlig och har blivit tydligare med de beslut som fattats sommaren 2011 rörande kvalificerad vård i hemmet. Ett problem är att denna gränsdragning inte alltid är enkel och praktisk att tillämpa i de konkreta vårdsituationerna. Detta har inneburit att man lokalt sökt finna praktiska lösningar som inte alltid helt stöder den fastställda ansvarsgränsen, något som kan försvåra samarbetet och leda till att resurserna inte alltid används på bästa sätt. Kommunernas företrädare har förväntningar på att ett större engagemang i rehabfrågor från regionen och större kunskaper hos regionens personal, särskilt läkare vid sjukhusen, vad gäller SVPL och rehabplaner. Revisionsfråga 7: Hur planeras arbetet och vilka insatser görs för aktuell målgrupp av kommunerna respektive regionen? Planeringen av insatserna sker i första hand genom Samordnad vårdplanering (SVPL). Vård- och omsorgsplan i samverkan (VOPS) samt rehabplan upprättas inte i den utsträckning som borde ske. Ett problem vid planeringen är att primärvården inte deltar i den omfattning som hade varit önskvärt. De insatser som sker är från regionens sida i första hand kortare rehabilitering vid klinik och dagrehabinsatser efter hemgång. Insatserna från kommunerna omfattar i första hand hjälpmedel och träning. Insatserna i kommunerna ordineras vanligen av sjukgymnaster och arbetsterapeuter samt utförs av vårdpersonal i boenden eller hemtjänst. Revisionsfråga 8: Hur och på vilket sätt samordnas planering och utförande av insatser mellan huvudmännen? Samordning av insatserna sker formellt i första hand genom Samordnad vårdplanering (SVPL). VOPS och rehabplan upprättas inte i den utsträckning som borde ske. Bland problem som anges är att underlagen från sjuhusen inte alltid är tillfyllest. Vidare betonar kommunerna att vissa enheter inom sjukhusen i alltför stor omfattning använder Förenklad vårdplanering för att snabba på hemgång och att detta innebär att planeringen av insatserna blir bristfällig. Ett problem vid planeringen är att primärvården inte deltar i den omfattning som hade varit önskvärt. Vid införande av IT-baserad Samordnad vårdplanering (SVPL-IT) förbättras informationsöverföring och samverkan mellan huvudmän och mellan olika personalkategorier. Den viktigaste samordningen vid genomförandet av direkt patientrelaterade insatser sker genom informella kontakter direkt mellan kollegor i samma yrke över organisationsgränserna. De informella nätverken är därför viktiga. Revisionsfråga 9: Vilka hinder finns för en fungerande samverkan? De faktorer som leder till hinder för en fungerande samverkan är flera. De vi särskilt vill betona är bristande kunskap och engagemang inom sjukhusen och dess läkare samt att ansvaret är så uppdelat på sjukhusen att kunskapen om SVPL är låg. Företrädare för primärvården anger vidare att bristande resurser leder till att primärvården och särskilt primärvårdens läkare i alltför liten utsträckning deltar i SVPL. Ett övergripande problem är att rehabiliteringskedjan glider isär när vårdtiderna på sjukhusen kortas samtidigt som primärvården och kommunerna, trots utbyggd rehabverksamhet, har svårt att fylla den lucka som uppstår vid snabbare hemgång. Tekniskt och informationsmässigt bedömer vi att införande av SVPL-IT kommer att underlätta samverkan genom att informationsflödet förbättras mellan huvudmännen och mellan olika professionella kategorier inom och mellan huvudmännen. 5

6 Revisionsfråga 10: Hur sker överföring av information mellan kommunerna och regionen? Det viktigaste formella sättet för informationsöverföring mellan huvudmännen är Samordnad vårdplanering (SVPL). Problem som anges betträffande denna är dels att informationen inte alltid når ut från de som deltar i vårdplaneringen till de som arbetar med den enskilde patienten dels att primärvårdens deltagande är så lågt. Genom införande av IT-baserad Samordnad vårdplanering (SVPL-IT), som redan införts i flera delar av Skåne, kommer informationsöverföringen att förbättras till primärvården och mellan de som vårdplanerar och de som utför rehabiliteringsinsatserna. Den viktigaste formen för informationsöverföring i praktiken är informella kontakter mellan kollegor med samma professionella roll hos de olika aktörerna. Dessa direkta kontakter mellan främst arbetsterapeuter och sjukgymnaster vid sjukhus, primärvård och i kommunerna är mycket värdefulla i vårdarbetet. Revisionsfråga 11: Hur utvärderas och följs insatserna upp? Antalet personer som är föremål för rehabilitering skall redovisas kommunvis. Hur har antalet utvecklats under de senaste åren? Några särskilda system eller rutiner för att följa upp rehabiliteringen finns inte. För regionen gäller att uppföljning följer utfallet av vårdprocesserna men ingen särskild uppföljning sker av rehabiliteringen som del i vårdprocesserna. Inom ramen för hälsovalet kontrollerar regionens medicinska revision genom besök att hälsovalsenheterna lever upp till ackrediteringsvillkoren. Inom kommunerna är rutinerna varierande men någon samlad uppföljning av hur rehabiliteringen utvecklas har vi inte noterat. Den uppföljning som finns fokuserar på individnivån där uppföljning sker av vårdresultatet och hur kontakt därmed sker mellan huvudmännen. Inom de formella samverkansorgan som finns diskuteras hur samverkan fungerar och allmänt kring hur verksamheten utvecklas Impulser till förbättringar Efter genomförd granskning vill vi främst lyfta fram följande aspekter som vi bedömer viktiga för den fortsatta utvecklingen av samverkan angående rehabilitering mellan regionen och kommunerna. Utgångspunkten är då att förslagen skall bidra till förverkligande av målen som regionen och kommunerna har för rehabiliteringen. Inför ekonomiska incitament för rehabilitering i hälsovalsersättningen Rehabmålen har inte någon ersättningsvariabel i hälsovalssystemet och det handlar här om jämförelsevis dyra patientgrupper. Detta innebär att det inte genererar ersättning att man engagerar sig i rehabilitering. Samtidigt kan de ekonomiska ersättningssystemen bli alltmer styrande för hälsovalsenheterna. Ett ökat engagemang i rehabiliteringsfrågor kan uppnås genom att införa en särskild ersättning inom ramen för hälsovalet t ex för antalet vårdplaneringar som enheten deltar i. Bättre samordning av rehabilitering utanför sjukhusen Rehabiliteringen utanför sjukhusen ökar i volym och patienterna skrivs ut från sjukhusen allt tidigare. Det innebär att samordningen av rehabilitering utanför sjukhusen blir allt viktigare. Det finns olika modeller för att stärka denna samordning som också innebär att luckan mot sjukhusens rehabilitering minskar. Ett förslag är att införa korttidsenheter för rehabilitering där region och kommun tar ett gemensamt ansvar. Sådana fanns tidigare men avvecklades genom en överenskommelse Dessa enheter bör täcka hela Skåne och bemannas gemensamt av kommun, primärvård och sjukhus för att också bidra till samverkan kring patienter och till djupare kontakter över organisationsgränser. Ett annat mer drastiskt förslag som framförts av kommunala företrädare är att samordna all rehabilitering utanför sjukhusen under en huvudman. Ett tredje förslag är att testa förtroendeförskrivning av hjälpmedel som innebär att den huvudman som har mest kontakter med 6

7 patienten också kan förskriva de hjälpmedel den andre huvudmannen har ansvar för (detta avser inte rent medicinsk ordinerade hjälpmedel). SVPL via videokonferens. Samordnad vårdplanering (SVPL) via videokonferens skulle kunna minska tidsåtgången och öka deltagandet från primärvården och särskilt primärvårdens läkare. Förstärk primärvårdens engagemang i SVPL och rehabilitering Hälsovalsenheterna och primärvården tar över alltmer av den medicinska vården för patienter som behöver rehabilitering genom att vårdtiderna på sjukhusen blir kortare. För att möta detta behöver primärvårdens engagemang i planering och genomförande av rehabilitering förstärkas. Genom ett större engagemang från primärvården stärks också den medicinska kompetensen i planering och genomförande av rehabilitering utanför sjukhusen. 7

8 2. Bakgrund, syfte och metod Revisorerna i Region Skåne har uppdragit åt TJP Analys & utveckling AB att genomföra en granskning av samverkan angående rehabilitering. Granskningen syftar till att ge revisorerna ett underlag för att bedöma om parterna lever upp till Överenskommelse som reglerar ansvar och samverkan inom hälso- och sjukvårdsområdet mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne. Vår granskning skall kartlägga och bedöma hur Skånes kommuner och Region Skåne samverkar kring rehabilitering och vilka gemensamma insatser som görs. Granskningen skall lyfta fram områden där samarbetet fungerar bra och ger förväntat resultat såväl som områden där samverkan skulle kunna förbättras eller inte förekommer. Granskningen skall även fokusera på de eventuella skillnader som finns i olika delar av Skåne och risken att någon faller mellan stolarna. Målgruppen i granskningen är äldre, strokepatienter m.fl. Granskningen avser inte personer som i huvudsak skall rehabiliteras genom arbetslivsinriktade åtgärder. I vår granskning ingår även att komma med impulser till förbättringar som gjorda iakttagelser under granskningen kan visa att det finns behov av. Revisionsfrågorna redovisas i bilaga 1. Granskningsarbetet har genomförts under perioden september - december Granskningen har dels avsett Region Skåne i sin helhet och olika delar av Skåne dels specifikt medverkande kommuner Bromölla, Kristianstad, Skurup, Staffanstorp, Ystad, Ängelholm och Östra Göinge. Särskilda granskningsrapporter har upprättats för Region Skåne samt för var och en av de medverkande kommunerna. Arbetat har letts av styrgruppen för revisionssamverkan bestående av Jeanette Hillding (ordf. revisionen i Region Skåne), Birgit Hansson (v ordf. revisionen i Region Skåne), Lars Bergman (ordf. i revisionen i Bromölla, representerar NÖ Skåne) Birgitta Johansson (ordf. i revisionen i Ängelholm, representerar NV Skåne), Sture Nilsson (ordf. i revisionen i Staffanstorp, representerar SV Skåne) samt Tommy Göransson (ordf. i revisionen i Skurup, representerar SÖ Skåne). Projektledare från revisionskontoret har varit Greger Nyberg och Jan-Åke Leijon. Granskningen har genomförts av ett team bestående av Björn Jansson (projektledare), Thomas Nerd, Mårten Wirén, Eva Lena Strandberg och Ingvar Ovhed. Vi har analyserat ett stort antal dokument rörande rehabilitering och samverkan kring rehabilitering i Skåne samt även nationella regelverk och uppföljningar. Bland dessa dokument kan nämnas; Överenskommelse som reglerar ansvar och samverkan inom hälso- och sjukvårdsområdet mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne ( ), Samordnad Vårdplanering Rutiner vid Samordnad vårdplanering i samverkan mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne (gäller från , anpassad ), beslut i Regionala politiska samverkansgruppen för vård och omsorg rörande ansvar i hemsjukvården ( ), Lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården, Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), Socialstyrelsens föreskrifter (2008:20) om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2007:10) om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering, Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), Ramavtal om Läkarmedverkan i den kommunala hälso- och sjukvården (Kommunförbundet Skåne och Region Skåne ) samt Socialstyrelsen Nationell utvärdering 2011 Strokevård. Vi har intervjuat 73 personer fördelat på 23 personer verksamma inom Region Skåne, 44 personer verksamma inom kommunerna och vid Kommunförbundet Skåne samt sex personer verksamma vid privata hälsovalsenheter. Vi har genomfört fokusgrupper i Kristianstad 21 november, i Lund 24 november samt i Ystad 29 november. Till fokusgrupperna inbjöds utvalda personer som arbetar lokalt med rehabilitering inom regionen och i de granskade kommunerna. Vid fokusgrupperna deltog sammanlagt 33 personer. Vi noterar vidare att efter fokusgrupperna har flera initiativ tagits till fortsatta kontakter över organisationsgränserna. Noteringar från fokusgrupperna redovisas i bilaga 3. Vi har 1 27 november genomfört en webb-baserad enkät till personal som arbetar aktivt med rehabilitering i region och kommun. Antalet svar blev 177 vilket ger en svarsfrekvens om 70 %. Enkätresultaten redovisas i bilaga 2. 8

9 3. Revisionsfrågorna och deras besvarande 3.1 Revisionsfråga 1: Vilka mål finns för rehabilitering i kommunerna respektive regionen och överensstämmer dessa med varandra? Iakttagelser Av hälso- och sjukvårdslagen (HSL) framgår att landsting skall erbjuda rehabilitering samt att rehabilitering och tillhandahållande av hjälpmedel skall planeras i samverkan med den enskilde ( 3b). Kommunernas skyldighet att erbjuda rehabilitering och tillhandahålla hjälpmedel framgår också i HSL ( 18 b). Vidare anges att primärvården skall, som en del av den öppna vården utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper, svara för befolkningens behov av sådan grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser eller annan särskild kompetens ( 5). Vad avser sjukhusens rehabiliteringsinsatser ingår de i normalfallet i olika vårdprocesser och några särskilda övergripande mål för rehabilitering finns ofta inte. Som ett exempel på mål som anges i intervjuerna vad gäller strokerehabilitering är ADL-oberoende tre månader efter insjuknande i stroke (dvs. man skall kunna klara sin allmänna dagliga livsföring - ADL - tre månader efter insjuknandet) 1. Vad avser primärvården (hälsovalsenheterna) så styrs rehabiliteringens mål genom de krav som finns i villkoren för ackrediteringen av hälsovalsenheter (avsnitt Rehabiliteringsåtagande). Där anges bl a Patienterna ska ha tillgång till bedömning, utredning samt vid behov behandling och rehabilitering utifrån gällande vårdprogram/ prioriteringsarbete/ riktlinjer eller motsvarande inom ramen för primärvårdsnivån. Ansvaret för att löpande följa att rehabiliteringsprocessen fortskrider för vårdenhetens förtecknade patienter åligger verksamhetschefen men uppgiften kan delegeras till en "rehabiliteringskoordinator". Det noteras vidare i intervjuerna att rehabmålen inte har någon särskild ersättningsvariabel i hälsovalssystemet vilket innebär att det inte finns några ekonomiska incitament att uppfylla dem. Ett problem för regionen är taxesjukvården som man inte alls kan påverka. På kommunal nivå är det inte vanligt att man har fastställda mål för rehabiliteringsverksamheten varken vad avser kvalitet på insatserna eller typ av insatser. Några kommuner har arbetat mer med mål. Bland dessa kommuner anges Lund, Helsingborg och Malmö. Vid intervjuerna noteras särskilt att måldiskussionerna mellan regionen och kommunerna mycket rör gränssnittet mellan kommun och region. Av vår webb-enkät framgår att Region Skånes medarbetare anser att man känner den egna organisationens mål, riktlinjer och regelverk för rehabiliteringsverksamheten. Kommunernas medarbetare anger sig ha mindre insikt i den egna organisations mål och riktlinjer (se bilaga 2) Bedömning Såväl regionens insatser när det gäller rehabilitering (vid sjukhus och inom hälsovalet) som kommunernas insatser saknar vanligen tydliga mål för rehabiliteringsinsatserna. Ersättningen till hälsovalsenheterna saknar vidare incitament för att arbeta med rehabilitering. Kommunerna saknar ofta tydliga mål rörande kvalitet och för vården och vårdens utveckling. Målen anges ofta i termer av vilka typer av insatser som skall ges och vilken omfattning som dessa skall ha. Sammanfattningsvis kan målen bedömas som begränsat utvecklade och dåligt styrande. 1 Här uppvisas olika resultat, det lägsta är SUS Malmö 74,5 %, det högsta är Ystad med 85,9 se vidare bilaga 5.. 9

10 3.2 Revisionsfråga 2: I vilken utsträckning finns lokala samverkansavtal och hur används de? Iakttagelser Det finns lokala samverkansavtal vanligen mellan grupper av kommuner (t ex kommunerna i nordost) och regionen. Så finns t ex i Nordöstra Skåne ett samarbetsavtal mellan sjukhusen i Hässleholm och Kristianstad, primärvården samt kommunerna. Till detta avtal finns en bilaga (dokument 3) som rör samverkan kring Samordnad vårdplanering (SVPL). Detta avtal omfattar Hässleholms Sjukhusorganisation, Centralsjukhuset i Kristianstad, Primärvården, Bromölla kommun, Hässleholms kommun, Kristianstads kommun, Osby kommun, Perstorps kommun och Östra Göinge kommun. Hur samverkansavtalen i Skåne fungerar varierar och speglar hur samverkansklimatet varit i olika delar av Skåne där Nordöstra Skåne och Sydöstra Skåne i intervjuerna anges fungera väl. Vidare finns övergripande avtal som ger ramar för samverkan mellan kommun och region som är basen för de lokala avtalen och de samverkansfora som finns. Det viktigaste av de övergripande avtalen är enligt intervjuerna Överenskommelse som reglerar ansvar och samverkan inom hälso- och sjukvårdsområdet mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne ( ) samt Samordnad Vårdplanering Rutiner vid Samordnad vårdplanering i samverkan mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne (gäller från , anpassad ) samt ett beslut i Regionala politiska samverkansgruppen för vård och omsorg rörande ansvar i hemsjukvården ( ). Vidare har regionen avtal med alla kommuner om råd och stöd - Lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården. Detta avtal som är slutet med alla kommuner är ett samverkanstal mellan kommun och hälsovalsenhet efter en mall som hälsovalskontoret utarbetat. Dessa avtal avser frågor kring stöd, råd och kompetensutveckling till personal inom kommunal vård och omsorg från hälsovalsenheten och täcker in bl a samverkan, utbildning, utveckling, patientsäkerhet, kontaktläkare och kontinuitet. En drivkraft bakom dessa avtal har varit att hälsovalsenhet som tecknar sådant avtal får en särskild ersättning för detta i sin hälsovalspeng. Dessa avtal reglerar inte insatser för den individuella patientens vård och behandling. Vid intervjuer med såväl kommunföreträdare som företrädare för hälovalsenheter anges att dessa avtal fungerar bra och att samverkan kring råd och stöd har förbättrats och nu fungerar väl Bedömning Lokala samverkansavtal och avtal kring läkarmedverkan för råd och stöd finns. Dessa avtal följs och fungerar i det lokala samarbetet mellan kommunerna och regionen. Den informella samverkan kring patienterna som stöds i avtalen fungerar olika väl och beror till stor del på nätverk och personliga kontakter. 3.3 Revisionsfråga 3: Vilka formella eller informella samarbetsorgan finns mellan kommunerna och regionen? Iakttagelser Samverkansorgan mellan kommunerna och regionen finns på flera olika nivåer: Presidiemöten, den översta nivån, möten mellan presidierna i Region Skåne och Kommunförbundet Skåne. Denna nivå hanterar alla frågor som berör kommunerna och regionen. Hit lyfts frågor som inte kunnat lösas på lägre nivå. Regionala politiska samverkansgruppen för vård och omsorg (ibland benämnd Samverkansgruppen för vård och omsorg) med politiker från kommunerna utsedda av Kommunförbundet Skåne och politiker från Region Skåne. REKO - delregionala politiska samverkansgrupper mellan regionen och kommunerna i delar av Skåne. Vid REKO:s sammanträden deltar normalt även tjänstemän från kommun och region. REKO hanterar i första hand samverkan inom närsjukvårdsfrågor. Vid REKO mötet deltar alltid en tjänsteman från Hälso- och sjukvårdsavdelningen i Region Skåne. Tjänstemän från Kommunförbundet Skåne deltar normalt inte. Det finns sex Reko, ett i varje f.d. sjukvårdsdistrikt 10

11 dvs. Nordvästra-, Nordöstra-, Sydvästra-, Sydöstra-, och Mellanskåne samt slutligen Malmö Stad. Det finns ingen dokumentation av REKO:s syfte, mål och struktur. Styrgrupp (ibland i våra intervjuer benämnd styrgrupp för närsjukvård), delregionalt samverkansorgan bestående av tjänstmän från kommun och region. Uppgiften är främst att bereda frågor inför REKO, verkställa REKO:s beslut samt hantera frågor av samverkanskaraktär. Den geografiska indelningen överensstämmer med REKO. Lokalt mellan kommuner och region finns olika former av mötesplatser, träffar och nätverk. Nätverk för olika professioner finns av varierande karaktär och intensitet i olika delar av Skåne. Som exempel på sådant kan nämnas a) MAS-ar 2 i kommunerna, chefer för hälsovalsenheter och företrädare för sjukhus i en del av Skåne, b) professionella nätverk för arbetsterapeuter och sjukgymnaster med representanter för sjukhus, primärvård 3 och kommun delregionalt i Skåne. Det finns också nätverk i delar av Skåne där bara kommunerna deltar samt där både kommuner och sjukhus deltar. Ett exempel på ett sådant när Bertagruppen som är ett nätverk för arbetsterapeuter med syfte att diskutera och utbyta erfarenheter kring gemensamma frågor samt diskutera frågor i samverkan kring patienter. Deltagare i Bertagruppen är arbetsterapeuter från kommunerna Lund, Burlöv, Staffanstorp, Kävlinge, Lomma, Eslöv, Höör och Hörby samt från SUS i Lund. Strokeprocessen har en grupp gemensam för Skåne med representanter från de olika sjukhusen, kommunerna och primärvården. Kring varje sjukhus finns lokala strokeprocessgrupper med representanter från sjukhuset, liksom från de kommuner och primärvårdsenheter som ingår i upptagningsområdet Vidare finns kommunal samverkan kring olika områden. Mest etablerat är kanske Samverkansorganisationen för hjälpmedelsfrågor, som bildades för att möjliggöra en formell samverkan kring strategiska hjälpmedelsfrågor mellan de skånska kommunerna. Bland frågor som hanteras här märks policyfrågor, upphandling, kompetensfrågor, IT-frågor samt gränssnittsfrågor mellan kommunerna och regionen Bedömning Samverkansorgan och nätverk finns på regional och delregional nivå i behövlig omfattning. Roller och arbetsuppgifter behöver bli tydligare för att dessa samverkansorgan skall ge optimalt utbyte. Nätverk för mer professionell samverkan och utveckling samt samverkan kring konkreta vårdinsatser finns av varierande omfattning och inriktning. Dessa professionella nätverk och lokala nätverk för samverkan fyller där de fungerar bra en viktig funktion för att samverkan skall fungera i praktiken och med patientens behov som utgångspunkt. Samverkan på lokal nivå baseras på avtal och rutiner bl a kring Samordnad vårdplanering (SVPL) men stor betydelse för samverkan har nätverk som finns på många håll mellan kollegor över huvudmannaskapsgränserna. 3.4 Revisionsfråga 4: Finns det skillnader avseende t ex arbetsätt, rutiner, tillämpningar och synsätt i olika delar av Skåne? Vilka förklaringar finns till eventuella skillnader och vilka blir konsekvenserna av dessa skillnader? Iakttagelser Rutiner för samverkan anges i intervjuerna fungera olika bra i olika delar av Skåne. Det anges att skillnaderna till stor del beror på de olika traditionerna sedan distriktsnämndernas tid. Andra viktiga faktorer som anges påverka hur rutiner för samverkan och samarbete fungerar är den lokala sjukhusledningens inställning och ambitioner när det gäller samverkan med kommunerna. Ytterligare en faktor som i intervjuerna anges ha stor betydelse för hur rutiner för samverkan 2 MAS = medicinskt ansvarig sjuksköterska. 3 Med primärvård avser vi i denna rapport primärvårdsnivån vilken är hälsovalsenheter i såväl regionens egen regi som i privat regi. 11

12 fungerar, är hur arbetet med samverkansrutiner organiseras på sjukhusen. Vid sjukhus och kliniker där ansvaret för Samordnad vårdplanering (SVPL) inom en verksamhet samlats till en ansvarig sjuksköterska anges detta fungera bättre än där ansvaret delats upp på många sjuksköterskor. Anledningen till att det fungerar bättre med samlat ansvar anges vara att den ansvariga personen då lär sig rutinerna samt bygger upp kontakter och personkännedom med de som ansvarar för vårdplanering i kommunerna. Vid intervjuerna anges vidare som ett generellt problem när det gäller samverkan och rutiner för samordning att primärvården/hälsovalsenheterna deltar i Samordnad vårdplanering (SVPL) i mycket liten utsträckning. Vid intervjuerna anges följande kring skillnader i rutiner och samverkan mellan olika delar av Skåne: Nordost: Generellt är stämning, relationer och samverkansklimat bra i Nordost. Väl fungerande samverkan finns kring kvalificerad vård i hemmat (KVH). Särskilt lyfts samverkan med Centralsjukhuset i Kristianstad (CSK) fram som ett exempel på bra samverkan och rutiner. Malmö: Problem finns med diskussioner om gränssnitt. Dialogen mellan SUS och Malmö stad anges fungera rätt bra. Landskrona: Problem finns med diskussioner kring gränssnitt. (Fram till 2009 fanns en gemensam rehabenhet region och kommun. Sedan den lades ner är det problem vad avser gränssnitt.) Nordväst: Problem anges kring gränssnitt. Nordväst har inte samma goda samarbetsklimat som t ex Nordost. Sydväst: Problem anges kring gränssnittet. Sydost: Samverkan och rutiner för samarbete fungerar bra. Särskilt anges att Samordnad Vårdplanering (SVPL) med Ystads Lasarett fungerar bra. När samverkan inte fungerar så bra anges detta leda till att det uppstår brister i samordningen mellan kommun och sjukhus. Informationen från sjukhus till kommun kring rehabiliteringsbehoven blir bristfällig vilket i sin tur kan leda till att det blir en lucka i rehabiliteringen. Detta anges kunna innebära att rehabiliteringsinsatserna inte fortsätter direkt när patienten kommer hem utan det blir ett uppehåll. Detta beror enligt intervjuerna vanligen ytterst på att den rehabiliteringsutredning som görs på sjukhuset är bristfällig. Det anges att bristfälliga rehabiliteringsutredningar är särskilt vanliga från avdelningar som inte har många rehabiliteringspatienter och där det inte finns personal inriktad på rehabilitering. Ett problem rörande bristande samverkan, som anges i intervjuerna med kommunala företrädare, är också att patienten vid hemgång från sjukhuset inte får korrekt information om de insatser som kommunen kommer att göra. Att primärvården (hälsovalsenheterna) är väldigt lite delaktiga i den samordnade vårdplaneringen anges vid intervjuerna leda till att de personalkategorier inom primärvården som skall arbeta med rehabiliteringsinsatser ofta får information sent och med stora brister. Övergången till SVPL-IT är nu på gång och anges vid intervjuerna komma att underlätta samordning och informationsförmedling kring patientens behov såväl mellan olika aktörer som mellan olika personalkategorier. Sjukhusens arbete med Samordnad vårdplanering (SVPL) anges vid intervjuerna variera och vara mycket beroende på hur man organiserat ansvar och arbete inom respektive sjukhus. Vid Ystads lasarett har t ex de två avdelningar med jämförelsevis många rehabiliteringspatienter samlat ansvaret för SVPL till en sjuksköterska som kan vårdplanering och som har naturlig kontakt med kommunernas vårdplanerare. Denna arbetsmodell anges ha förbättrat samverkan och samarbete kring rutiner och patienter Bedömning Det finns tydliga skillnader avseende t ex arbetsätt, rutiner, tillämpningar och synsätt i olika delar av Skåne. Region och kommun har olika uppdrag där regionen har ansvar för de akuta insatserna och 12

13 kommunen det mindre akuta vilket skapar en gränsproblematik. Här får då regionen i praktiken tolkningsföreträde vilket kan upplevas frustrerande inom kommunerna. Det finns tydliga skillnader mellan olika delar av Skåne vad gäller hur samverkan fungerar. Särskilt väl fungerar samverkan i Nordost och Sydost. Skillnader i arbetsmetoder och samverkansklimat har flera orsaker; traditioner från distriktsnämndernas tid, sjukhusledningarnas inställning och hur sjukhusen valt att organisera arbetet med Samordnad vårdplanering. Konsekvenserna av dessa skillnader för patienterna är att där samverkan fungerar bättre kan patientens behov tillgodoses smidigare över organisationsgränser och att patientens rehabilitering därigenom förbättras. Där samverkan fungerar sämre leder det till att samordning av insatserna blir mindre, glapp i insatserna kan uppstå vid hemgång samt att patienten får bristfällig information från personal hos en huvudman om vad en annan huvudmans insatser kan bli. Viktigt är också det låga deltagandet från primärvården i samverkan t ex vad avser SVPL. Detta leder till att den medicinska kompetensen i planering och genomförande av rehabilitering efter hemgång försvagas. 3.5 Revisionsfråga 5: Vilka resurser finns för samverkan kring rehabilitering hos huvudmännen? Iakttagelser Huvudmännen har en lagstadgad skyldighet att samverka kring vårdplanering där flera huvudmän är inblandade i vården av en patient. Huvudmännen är ansvariga för att det finns resurser avsatta för denna samverkan. Vi noterar från intervjuerna att primärvården/hälsovalsenheterna och särskilt dess läkare sällan deltar i Samordnad vårdplanering (SVPL). Det anges att det särskilt vid komplexa vårdbehov hade varit av vikt att primärvårdens läkare deltagit i SVPL. I den mån primärvården deltar i SVPL delegeras detta ofta till sjuksköterskor alternativt till arbetsterapeuter eller sjukgymnaster. Det framhålls i intervjuerna att det behövs ett större engagemang från primärvården i SVPL. Vid intervjuer på hälsovalsenheter anges brist på resurser som skäl till lågt deltagande i SVPL. Ett förslag som lyfts fram vid intervjuer i primärvården är att använda videokonferenser. Man menar då att läkartiden för ett SVPLsammanträde, som annars med resor ofta överstiger en halv dag per patient, skulle kunna minskas kraftigt. Det anges dock att primärvårdens resurser för rehabilitering i form av arbetsterapeuter och sjukgymnaster inte har minskat. Vid intervjuer på sjukhus anges att de medicinska professionernas uppfattning om rehabiliteringsuppdraget är ett stort bekymmer. Det anges då att rehabilitering har låg status, att utbildningen inte fokuserar på rehabiliteringsfrågor samt att styrningen av sjukhusen inte leder till att rehabiliteringsfrågor prioriteras. En aspekt för att stärka rehabiliteringen och effektiviteten i resursanvändningen, som lyfts fram särskilt vid sjukhusen, är behoven av fler och starkare informella nätverk samt direkta kontakter mellan personer som arbetar med rehabilitering inom kommunerna, primärvården och sjukhusen. Alla granskade kommuner har byggt upp en omfattande rehabverksamhet med sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. I många fall genomförs huvuddelen av träningen av undersköterskor i hemvård eller gruppboende efter ordination från sjukgymnast eller arbetsterapeut. I vissa fall har kommunerna sammanhållna rehabteam. Kommunernas MAS är ofta mycket involverad i planering av rehabliteringsinsatser. En kommun har MAR (medicinskt ansvarig för rehabiliteringsinsatserna) och flera kommuner diskuterar att införa en sådan funktion. Det anges från kommunala företrädare i intervjuerna att kommunerna har tagit ett större ansvar än de skulle enligt det gränssnitt som finns mellan kommunerna och regionen. Detta beror till stor del på att kommunerna har huvuddelen av hjälpmedelsansvaret och i samband med detta även genomför insatser som regionen skall svara för när kommunen ändå har kontakt med patienten. 13

14 Resursmässigt anger Primärvården Skåne att man inte minskat resurserna som arbetar med rehabilitering på hälsovalsenheterna/vårdcentralerna. I januari 2011 fanns 255,5 sjukgymnaster omräknat till heltid (en ökning med 3,4 tjänster eller 1,4 % sedan januari 2010). Motsvarande antal var för arbetsterapeuter 51,9 (minskning med 3 tjänster eller 5,5 %) och för dietister 20,9 tjänster (en ökning med 0,2 tjänster eller 0,8 %). Flera av Primärvården Skånes hälsovalsenheter som ingått i denna granskning anger att redovisar underskott och har svårt att nå budget ekonomiskt. Tillgången på logopeder anges i intervjuerna variera mellan olika delar av Skåne och mellan olika verksamheter. Så anges t ex att det är brist på logopeder med inriktning mot stroke vid SUS i Lund Bedömning Resurser för samverkan finns i behövlig utsträckning hos sjukhus och kommuner. Vad gäller resurserna för genomförande av rehabilitering noteras att den snabbare hemgången från sjukhus lett till att trycket på kommunernas rehabilitering ökat samt att det finns risker för ett glapp i rehabiliteringskedjan genom de allt kortare tiderna för rehabilitering på sjukhus. Vad gäller primärvården bör hälsovalsenheterna delta i samverkan i större omfattning. Motiven till det låga deltagandet anges vara resursbrist. 3.6 Revisionsfråga 6: Är ansvarfördelningen tydlig mellan huvudmännen? Vilka förväntningar har kommunerna respektive regionen på varandra? Iakttagelser Vid intervjuerna anges att ansvarsfördelningen som baseras på tröskelprincipen 4 i princip är tydlig genom Överenskommelse som reglerar ansvar och samverkan inom hälso- och sjukvårdsområdet mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne (Kommunförbundet Skåne och Region Skåne ). Med det klargörande beslut som Regionala politiska samverkansgruppen för vård och omsorg fattade sommaren 2011 kring ansvar i hemsjukvården är de flesta gränsdragningsfrågor teoretiskt lösta 5. I praktiken noteras i våra intervjuer många frågor och problem kring tillämpningen av beslutad gränsdragning och ansvarsfördelning. Från kommunalt håll anges i intervjuerna att kommunerna i praktiken ofta tar över ansvar som skulle legat på regionen. Detta är en följd av att man har kontakt med patienten i andra frågor, t ex hjälpmedel, och då även tar ansvar för frågor som skulle legat på regionen. I vår webb-enkät (se bilaga 2) noteras att svarspersonerna anger att det relativt ofta förekommer att patienter påverkas negativt av organisatoriska gränser i rehabiliteringsprocessen. Respondenter från sjukhusen är mer kritiska än övriga respondenter. Tröskelprincipen upplevs som svår att tolka och opraktisk i sin tillämpning. Från sjukvårdens företrädare anges i intervjuerna att överenskommelsen om ansvar i hemsjukvården från sommaren 2011 leder till problem. Denna överenskommelse innebär att så länge vårdansvaret från sjukvården ligger kvar på läkare vid sjukhuset så har kommunen inte ansvaret för hemsjukvården. Detta ansvar ligger kvar på sjukhuset. Som exempel nämns assisterad påsdialys (hemdialys). I praktiken har detta inneburit att kommunerna sålt sådana tjänster till sjukhus, att kommunerna utfört 4 Tröskelprincipen reglerar ansvarsfördelningen mellan kommun och region vad avser vård utanför sjukhus. Tröskelprincipen innebär att om patienten själv, eller med hjälp av assistans/ledsagare kan ta sig till av regionen finansierad primärvård har Regionen vårdansvaret. Tröskelprincipen är grundprincipen för att reglera den ekonomiska och administrativa ansvarsfördelningen mellan Region Skåne och kommunerna inom hälsooch sjukvården (dock ej inom hjälpmedels och habiliteringsområdet). 5 Vi noterar dock att tolkningen av detta beslut lett till diskussioner då det upplevs att beslutet inte är politiskt förankrat i Region Skåne eller i Kommunförbundet Skåne. Diskussioner om tolkningen av beslutet anges pågå både på presidienivå och i den Regionala politiska samverkansgruppen. 14

15 tjänster som de inte ansvarar för eller att sjukhusen fått lösa detta med egen personal. Detta kan innebära att patienten får vård av två sjuksköterskor i hemmet. En fråga som lyfts i intervjuer med företrädare för regionen är att regionen internt inte tillräckligt förankrat diskussionen inom regionens sjukvård när det gäller gränsdragningsfrågor mot kommunerna, vilket man menar lett till gränsdragningar som är praktiskt svåra när det gäller att bedriva vård och rehabilitering. Man menar att detta i senare skede kan leda till tolkningstvister mellan sjukhusen och kommunerna. Problem uppstår löpande när alltmer avancerad vård från sjukhuset bedrivs utan inläggning eller med mycket kort inläggning och där vården även fortsättningsvis bedrivs från sjukhuset med allt mer avancerad vård i hemmet. Denna utveckling anges accelerera. Vid intervjuer anges exempelvis att vid njurmedicinsk vård är såväl sjukhus som primärvård överens om att denna vård ansvarsmässigt varken kan eller bör ligga på primärvården när patienten vårdas i hemmet. Vid intervjuer på sjukhusen har även uttryckts oro för att primärvården inte har tillräckligt kvalificerade team för smärtlindring. Exempelvis anges att behovet av psykologer ofta inte är tillräckligt tillgodosett. Kommunernas förväntningar på sjukhusen är främst att mer tid ges för rehabilitering före hemgång, att sjukhusens personal och särskilt läkarna ökar sin kunskap om SVPL och ansvarsfördelningen mellan kommun och region samt att rehabplaner upprättas i fler fall och med högre kvalitet. Kommunernas förväntningar på primärvården är främst att hälsovalsenheterna engagerar sig mer i SVPL och att de deltar mer i dessa och därigenom blir aktivare i genomförandet av rehabilitering. Primärvårdens förväntningar är bl a att kunna ta en aktivare roll i SVPL och i rehabiliteringsinsatserna. Det efterfrågas lösningar som underlättar ett sådant engagemang och SVPL-IT ses som ett sådant instrument. SVPL via videokonferens föreslås för att underlätta primärvårdens deltagande. Från sjukhusen påtalas önskemål om smidigare samverkan med kommunerna kring konkreta patientfrågor. Vid sjukhusen uttrycks en oro för att gränsdragningen till följd av beslutet sommaren 2011 kan bli svår att hantera vad gäller vård i hemmet när sjukhusets läkare har kvar ansvaret Bedömning Den ansvarsfördelning som är överenskommen mellan huvudmännen är i princip tydlig och har blivit tydligare med de beslut som fattats sommaren 2011 rörande kvalificerad vård i hemmet. Ett problem är att denna gränsdragning inte alltid är enkel och praktisk att tillämpa i de konkreta vårdsituationerna. Det har inneburit att man lokalt sökt finna praktiska lösningar som inte alltid stöder den fastställda ansvarsgränsen. Detta kan också försvåra samarbetet och leda till att resurserna inte alltid används på bästa sätt. Kommunernas företrädare har förväntningar om att ett större engagemang i rehabfrågor från regionen och större kunskaper hos regionens personal vad gäller SVPL och rehabplaner. 3.7 Revisionsfråga 7: Hur planeras arbetet och vilka insatser görs för aktuell målgrupp av kommunerna respektive regionen? Iakttagelser Arbetet för patienterna planeras genom Samordnad vårdplanering (SVPL), Vård- och omsorgsplan i samverkan (VOPS) samt rehabplan. Utgångspunkten är Socialstyrelsens föreskrift för samordning av insatser kring habilitering och rehabilitering (SOSFS 2008:20). Denna grundar sig bl a på Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) 3 f : När den enskilde har behov av insatser både från hälso- och sjukvården och från socialtjänsten ska landstinget tillsammans med kommunen upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om landstinget eller kommunen bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. 15

16 Av planen ska det framgå 1. vilka insatser som behövs, 2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för, 3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än landstinget eller kommunen, och 4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen. I SOSFS 2008:20 anges i 3 och 4 att enligt hälso- och sjukvårdslagen skall olika insatser för patienten samordnas på ett ändamålsenligt sätt. För att kunna åstadkomma detta ska landstinget och kommunen gemensamt utarbeta rutiner för samordningen av sina insatser. Rutinerna skall säkerställa att samordning sker, att personal som skall vara ansvariga utses samt att den ansvariga personalen ges de förutsättningar som behövs för att kunna genomföra samordning. Landstinget och kommunen skall även fastställa rutiner som säkerställer att den samordningsansvariga personalen kallar till medverkan i planeringen av samordningen och underrättas om att kallelsen till planeringen har mottagits av dem som är berörda. Kommunförbundet Skåne och Region Skåne har utarbetat Rutiner vid Samordnad vårdplanering ( , anpassad ). Rutinerna för SVPL består av fyra delprocesser: 1) underrättelse om inskrivning i slutenvård, 2) kallelse till samordnad vårdplanering (SVPL), 3) upprättande av samordnad vårdplan, 4) underrättelse om utskrivningsklar. Kommunernas insatser består av tre delar 1) hjälpmedel 2) träning och 3) bostadsanpassning. Kommunerna i Skåne har byggt en omfattande rehabverksamhet med sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Sjukhusen i Skåne arbetar med rehabilitering dels vid klinikerna som en del av vården, dels som dagrehab inom sjukhuset när patienten är utskriven. Sjukhusen påbörjar ofta rehabilitering innan patienten skrivs ut och patienten får då också information om de fortsatta insatserna från kommunen (ibland ges överdrivna förhoppningar om den kommunala insatsen). Kommunerna anger ganska ofta att sjukhusen lovar ut vissa hjälpmedel som kommunerna sedan verkställer. Sjukhusen har dagrehabverksamhet som erbjuds vissa patienter. Orupsjukhuset har sluten specialistrehab men det är väldigt få platser och kommunerna har i intervjuerna redovisat uppfattningen om att äldre med stora rehabiliteringsbehov inte prioriteras där. Ett stort upplevt problem är brister i rehabiliteringskedjan som leder till att vården inte hänger riktigt ihop. Det betonas i intervjuerna att det behövs en mer processtyrd verksamhet med fokus på resultat kring den enskilde patienten och dennes behov. Ett annat problem är att primärvården ofta inte deltar i SVPL man anger i intervjuerna att man inte har resurser och tid för att sitta i SVPL-mötena. Dessa möten anger man också skulle ta onödigt lång tid för primärvårdens läkare då SVPL kring en patient med resor till och från sjukhuset ofta skulle kunna ta mer än en halv dag i anspråk. Vid intervjuer inom primärvården framhålls också att med den gränsdragning som finns mellan kommunerna och Region Skåne så har kommunerna tagit över mycket som jämfört med andra landsting ligger på primärvården vilket minskar den skånska primärvårdens delaktighet i rehabiliteringen. Ett viktigt problem anges i intervjuerna också vara att rehabplaner inte alltid upprättas när så borde ske samt att kvalitén på de rehabplaner som upprättas ofta är dålig. Vid intervjuer betonar företrädare från såväl regionen som kommunerna att det avgörande är att patienten får adekvat vård och att adekvata vårdresurser tillförs. Patienten skall inte märka att det deltar personal från olika huvudmän och var gränserna mellan huvudmännen går. Vid intervjuer anges att rehabpatienterna ofta faller mellan stolarna. Detta anges vara ett särskilt stort problem på kliniker som inte har så många rehabärenden och därför saknar personal med särskild kompetens för rehabilitering och planering av rehabilitering. Vid intervjuer anges vidare att de kliniker som saknar arbetsterapeut ofta producerar undermåliga rehabplaner, vilket ger kommunerna betydande merarbete. 16

17 Det anges vidare att det t ex. inom neurokirurgi kan vara vanligt att patienten faller mellan stolarna. De medicinskt färdigbehandlade unga inom neurokirurgi är ofta inte tillräckligt bra för att få vård på Orup. Ibland hamnar dessa unga patienter på korttidsboende för äldre eftersom kommunerna ofta saknar särskilda rehabplatser som passar denna patientkategori. Det anges då att risken är stor att dessa unga missar möjligheten till tidig rehabilitering vilket kan leda till hjärnskador för livet för dem, något som med adekvat rehabilitering inte behövt bli fallet. Som exempel på insatser från Region Skåne kan nämnas att under : - Vid neurologi SUS Lund behandlades ca 800 patienter med stroke eller TIA 7 från de 8 kommuner som ingår i upptagningsområdet. Av dessa fick ca 130 bedömning eller träning inom dagrehabilitering och ca 60 bedömning eller träning inom specialistrehabilitering på Orup (de som fick dagrehab och de som fick specialistrehab är delvis överlappande). Hur många patienter som fick hemrehabilitering kan inte sökas ut. - Vid Stroke/Neuro medkliniken vid Centralsjukhuset i Kristianstad (CSK) 2010 vårdades 353 patienter för stroke. Av dessa avled 45 under vårdtillfället, 272 blev bedömda av sjukgymnast och 185 fick sjukgymnastik. 252 blev bedömda av arbetsterapeut och 186 fick arbetsterapiträning. Av patienterna fick vidare 55 (32 %) dagrehab och 16 hemrehab (uppgivet av patient eller anhörig vid 3-månadersuppföljningen). Ingen patient fick rehabilitering på Orup. Fem patienter fick rehabilitering på med. rehab i Hässleholm. - Inom närsjukvården bedrivs förutom övrig rehabilitering Kognitiv Beteendeterapi (KBT) och Multimodal smärtbehandling (MMS) för vilka regionen erhåller statliga stimulansmedel. Antalet personer som erhållit KBT inom närsjukvården var , och 2011 (tom oktober) Patienter som erhållit MMS inom närsjukvården var , och 2011 (tom oktober) Antalet enheter inom närsjukvården som ger KBT har ökat från 36 år 2009 till 144 år 2011 och antalet enheter som ger MMS har ökat från 16 år 2009 till 46 år Både KBT och MMS ges till övervägande del till kvinnor. Det anges vid intervjuer att ganska få patienter ur den grupp som granskningen fokuserar på får specialistrehabilitering vid Orup. Från kommunerna anges att den vanligaste insatsen är hjälpmedel och därefter träning. Flera kommuner arbetar för att öka träningsinsatserna Bedömning Planeringen av insatserna sker i första hand genom Samordnad vårdplanering (SVPL). Vård- och omsorgsplan i samverkan (VOPS) samt rehabplan upprättas inte i den utsträckning som borde ske. Ett problem vid planeringen är att primärvården inte deltar i den omfattning som hade varit önskvärt. De insatser som sker är från regionens sida i bedömer vi i första hand är kortare rehabilitering vid klinik och dagrehab insatser efter hemgång. Insatserna från kommunerna omfattar i första hand hjälpmedel och träning. Insatserna i kommunerna ordineras vanligen av sjukgymnaster och arbetsterapeuter samt utförs av vårdpersonal i boenden heller hemtjänst. Ett problem är att enheter vid sjukhus som har få rehabpatienter och saknar personal med särskild kompetens för rehabilitering ofta har låga kunskaper om SVPL. Detta kan leda till att underlag för SVPL blir bristfälligt och att rehabiliteringskedjan inte hänger ihop. Ett problem är att den personal i kommunerna som vårdplanerar ofta inte för vidare informationen i tillräcklig omfattning eller tillräckligt snabbt till de som skall utföra rehabiliteringen. Övergången till elektronisk vårdplanering SVPL-IT hoppas man skall ändra på detta. 6 För statistik kring insatser inom rehabilitering se även bilaga 5. 7 TIA = Transitorisk Ischemisk Attack. Övergående bortfallssymtom som liknar stroke. 17

18 3.8 Revisionsfråga 8: Hur och på vilket sätt samordnas planering och utförande av insatser mellan huvudmännen? Iakttagelser Samordning av planering och utförande av rehabilitering av patienterna sker i första hand genom de formella instrumenten Samordnad vårdplanering (SVPL), Vård- och omsorgsplan i samverkan (VOPS) samt rehabplan. Utgångspunkten är Socialstyrelsens föreskrift för samordning av insatser kring habilitering och rehabilitering (SOSFS 2008:20). SOSFS 2008:20 grundar sig bl a på Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Vid intervjuerna inom såväl sjukhus som primärvård och kommuner anges att SVPL är det viktigaste formella instrumentet. Det anges att de formella instrumenten i huvudsak fungerar väl om än på olika sätt och olika väl i olika delar av Skåne. Vid intervjuerna anges vidare att VOPS används i varierande grad. I Nordvästra Skåne anges VOPS användas i relativt stor omfattning medan i andra delar av Skåne VOPS i praktiken nästan inte används alls. Det betonas vidare att de informella nätverken och kontakterna har mycket stor betydelse för hur samverkan kring den enskilde patienten fungerar i praktiken. Av vår webb-enkät (se bilaga 2) framgår att flertalet respondenter från sjukhus och primärvård anser att samarbetet dem emellan inte fungerar så bra som man skulle önska. Flertalet respondenter från primärvård och kommuner anser inte heller att samarbetet dem emellan fungerar så bra som man skulle önska. Det förekommer enligt enkäten relativt ofta att patienter påverkas negativt av organisatoriska gränser i rehabiliteringsprocessen. Respondenter från sjukhusen är mer kritiska än övriga respondenter. Problem som anges i intervjuerna är det låga engagemanget från sjukhusläkare och att primärvården ofta inte deltar i SVPL-möten. Att primärvården och särskilt primärvårdens läkare i så liten omfattning deltar i SVPL är ett problem som anges i intervjuer med företrädare för såväl primärvården som kommunerna. Det anges i intervjuer att primärvårdsläkarens deltagande ofta begränsas till att kryssa i en blankett att man tar över vårdansvaret. Effekterna av primärvårdens låga deltagande i SVPL anges i intervjuerna bl a vara att primärvården blir mindre delaktig och får mindre engagemang i planeringen vilket i sin tur anges leda till att insatserna planeras sämre ur medicinskt perspektiv. Av ackrediteringsvillkoren för vårdenheter i hälsovalet 2011 framgår att hälsovalsenheterna har en skyldighet att medverka i samordningen med kommunal hälso- och sjukvård. Det anges i punkt bl a att: Vårdgivaren ansvarar för att vårdenheten aktivt medverkar i samordning, samarbetet och informationsöverföring mellan specialistvård, öppenvård och kommunal hälso- och sjukvård. Denna samverkan sker för närvarande enligt de mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne fastställda riktlinjerna avseende samordnad vårdplanering (SVPL). Från företrädare för primärvården anges att SVPL via videokonferens samt att införa ett ekonomiskt incitament i hälsovalsersättningen skulle kunna vara vägar att öka primärvårdens deltagande i SVPL. Det anges vid intervjuerna att i de nya ackrediteringsvillkoren 2012 kommer antal VOPS (dock inte SVPL) att generera målrelaterad ersättning inom hälsovalet 8. Vidare betonas vårdenhetens ansvar för att upprätta VOPS i samverkan med kommunerna för relevanta målgrupper dvs. de mest sjuka med behov av samverkande insatser. För samma målgrupp tydliggörs vårdenhetens ansvar att utföra planerade hembesök, alternativt initiera akuta hembesök själv eller i samråd med den hembesöksverksamhet som Region Skåne tecknat särskilt avtal för. Bland problem som anges i intervjuerna noteras också att brister i rehabiliteringsutredningen från sjukhus leder till bristande underlag för SVPL vilket i sin tur kan medföra att insatser riktade till 8 Skrivningen är För en genomförd VOPS i enlighet med Uppdragsgivarens anvisningar, som utförts vid ett planerat hembesök tillsammans med kommunen, utgår en ersättning med 800 kr. 18

19 patienten försenas. Beträffande bostadsanpassning är ett särskilt problem att när sådan krävs, hinner kommunerna ofta inte göra anpassningen före patientens hemgång vilket kan medföra att patienten under en övergångstid får bo på korttidsboende Bedömning Samordning av insatserna formellt sker i första hand genom SVPL. Vård- och omsorgsplan i samverkan (VOPS) samt rehabplan upprättas inte i den utsträckning som borde ske. SVPL-systemet är väl dokumenterat och fungerar i huvudsak väl. Bland problem som anges är att underlagen från sjuhusen inte alltid är tillfyllest. Vidare betonar kommunerna att vissa enheter inom sjukhusen i för stor omfattning använder Förenklad vårdplanering för att snabba på hemgång och att detta innebär att planeringen av insatserna blir bristfällig. SVPL fungerar olika bra vid olika kliniker och olika sjukhus. Ett problem vid planeringen är att primärvården inte deltar i den omfattning som hade varit önskvärd. Vid införandet av SVPL-IT förbättras informationsöverföring och samverkan mellan huvudmän och mellan olika personalkategorier. VOPS och rehabplan upprättas inte i alla fall där så borde skett. Den viktigaste samordning av genomförande av insatserna konkret för patienten sker genom informella kontakter direkt mellan kollegor i samma yrke över organisationsgränserna. De informella nätverken är därför viktiga. 3.9 Revisionsfråga 9: Vilka hinder finns för en fungerande samverkan? Iakttagelser Det finns flera olika faktorer som förhindrar och försvårar en fungerande samverkan. De viktigaste faktorerna för att rehabiliteringsprocessen i framtiden ska fungera bättre enligt vår webb-enkät är (se bilaga 2); bland respondenter från sjukhusen - ändrade ansvarsgränser mellan Region Skåne och kommunerna; bland respondenter från primärvården - bättre samarbete mellan den slutna vården och primärvården; bland respondenter från kommunerna - mer resurser till rehabilitering och omsorg i kommunerna. Sammantaget med resultatet från webb-enkäten, intervjuer och de dokument vi analyserat vill vi här lyfta här fram sex aspekter som särskilt betydelsefulla hinder för fungerande samverkan. Dessa hinder anges här utan rangordning. En första faktor som leder till hinder för en fungerande samverkan är professionernas och särskilt läkarnas låga engagemang i rehabilitering och processer kring rehabilitering. Detta gäller i första hand sjukhusens läkare och i de verksamheter/kliniker som har få rehabiliteringsfall, men denna faktor är även av betydelse i sjukhusen i stort och även för primärvården. I intervjuerna anges som orsakerna till detta bl a att rehabilitering i sig har låg status men också att rehabilitering ofta är långvariga insatser och med osäkra resultat samt att specialistutbildningen fokuserar på andra frågor. En aspekt av detta som betonas i intervjuer inom sjukvården är den låga status som rehabilitering och geriatrik har inom sjukhusen. Kopplat till detta är att kunskaperna om SVPL och de insatser som kommunerna svarar för är högst varierande såväl inom som mellan sjukhusen. De enheter inom sjukhusen som samlat den SVPL till en ansvarig sjuksköterska har bättre kunskap om rutinerna och SVPL anges där fungera bättre. En andra faktor som lyfts fram i intervjuer både med primärvården och kommunerna är primärvårdens bristande resurser och engagemang i SVPL. Detta anges i intervjuer leda till att primärvårdens engagemang i rehabiliteringsarbetet urholkas och att den medicinska kompetensen i planering och genomförande av rehabiliteringsinsatser försvagas. En tredje faktor som anges särskilt av företrädare för sjukhus och kommuner är att gränssnittet fortfarande innebär problem. Från sjukhusen anges att ansvaret i hemsjukvården kan bli ett växande problem genom beslutet i Regionala politiska samverkansgruppen för vård och omsorg sommaren 2011 och som innebär att sjukhuset behåller ansvaret för hemsjukvården i de fall inte primärvårdens läkare tar över vårdansvaret. Från kommunerna anges att samordning över ansvarsgränserna mellan huvudmännen leder till att vården inte hänger ihop för patienterna och att det blir luckor i rehabiliteringsinsatserna i samband med hemgång. 19

20 En fjärde faktor är trycket från sjukhusen att få ut patienterna snabbt. Sjukhusens allt kortare vårdtider skapar tryck på primärvården, kommunen och anhöriga. Med allt kortare vårdtider och snabbare hemgång ökar kraven på kvalificerade insatser utanför sjukhuset snabbare än möjligheterna att tillgodose behoven.. En femte faktor som betonas av kommunerna är att vården inte hänger ihop i flera avseenden. Det handlar om att det blir tidsmässiga luckor i rehabiliteringsinsatser i samband med hemgång från sjukhus, att patienten får olika bedömningar av rehabiliteringsbehov och insatser från sjukhus, primärvård och kommun, att insatser som man är överens om inte genomförs eftersom ansvaret är oklart, att patienten får olika besked av olika aktörer etc. Från kommunalt håll framhålls i intervjuerna att de korttidsenheter för rehabilitering som finansierades gemensamt av kommun och region och som fanns fram till 2009 i flera kommuner var en lösning som fungerade väl. I intervjuer med kommunala företrädare framförs vidare att all rehabilitering utanför sjukhus borde samordnas hos en huvudman. En sjätte faktor som delvis är en följd av angiven resursbrist och problem med gränssnitt, är att mycket av fokus i SVPL och i övriga kontakter mellan huvudmännen kommit att handla om gränssnitt och med fokus på betalningsansvar. Detta anges leda till att mindre av kraft ägnas åt att lösa samordningsfrågor rörande insatserna för patienterna och att dessa diskussioner också ibland leder till ett konfliktfyllt klimat Bedömning De faktorer som leder till hinder för en fungerande samverkan är flera. De vi särskilt vill betona är bristande kunskap och engagemang inom sjukhusen och läkare på sjukhusen samt att ansvaret är så uppdelat på sjukhusen att kunskaperna om SVPL är låga. Viktigt är vidare att primärvården och särskilt primärvårdens läkare i för liten utsträckning deltar i SVPL. Ett övergripande problem är att rehabiliteringskedjan glider isär när vårdtiderna på sjukhusen kortas samtidigt som primärvården och kommunerna, trots utbyggd kommunal rehabverksamhet, har svårt att fylla den lucka som uppstår vid snabbare hemgång. Tekniskt och informationsmässigt bedömer vi att införande av SVPL-IT kommer att underlätta samverkan genom att informationsflödet förbättras mellan huvudmännen och mellan olika professionella kategorier inom och mellan huvudmännen Revisionsfråga 10: Hur sker överföring av information mellan kommunerna och regionen? Iakttagelser Enligt 25 kap 1 offentlighets- och sekretesslagen gäller sekretess inom hälso- och sjukvården för uppgifter om enskilds hälsotillstånd och personliga förhållanden om det inte står klart att uppgiften kan lämnas utan att den enskilde eller närstående lider men. Sekretessen gäller även gentemot andra myndigheter. För att kunna överföra information från sjukvården till kommunen ska patientens samtycke inhämtas eller om det inte är möjligt en menprövning göras. Region Skåne har tillsammans med Kommunförbundet Skåne tagit fram ett dokument gällande samordnad vårdplanering, där även informationsöverföring behandlas 9. Där anges bl.a. vad gäller information vid utskrivning från slutenvård: Slutenvården ska samma dag som patienten skrivs ut överföra information till berörda enheter om patientens behov av hälso- och sjukvård och socialtjänst. Medicinsk epikris tillsammans med omvårdnadsepikris, läkemedelslista och andra ordinationshandlingar utgör detta informationsunderlag. Patienten ska, om det inte finns hinder för detta, också få informationen skriftligt vid utskrivningen. Vid behov ska den även ges i annan form. 9 De centrala frågorna behandlas i överenskommelsen Samordnad Vårdplanering Rutiner vid Samordnad vårdplanering i samverkan mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne, som gäller från , anpassad

Granskning av samverkan angående rehabilitering Granskningsrapport Kommunrapport Kristianstads kommun

Granskning av samverkan angående rehabilitering Granskningsrapport Kommunrapport Kristianstads kommun Granskning av samverkan angående rehabilitering Granskningsrapport Kommunrapport Kristianstads kommun Januari 2012 Björn Jansson Thomas Nerd Mårten Wirén Eva Lena M Strandberg Ingvar Ovhed 1 2 Innehåll

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården Datum Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården 1. Parter Vårdenhetens namn och ort: Kommunens namn: 2. Avtalstid Avtalet gäller

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012 Delprojekt Värdig ÄldreVård 2012 2(8) 1. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION... 3 1.1. BAKGRUND... 3 1.2. IDÉ... 4 1.3. SYFTE... 4 2. MÅL... 4 2.1. UPPDRAGSMÅL... 4 2.2. EFFEKTMÅL... 4 3. KRAV PÅ UPPDRAGET... 4

Läs mer

ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD

ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD Utarbetade av landstinget i Kalmar län och länets kommuner i samverkan Reviderade av Mall-gruppen

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Samordnad Individuell Plan

Samordnad Individuell Plan Så här fungerar det när en Samordnad individuell plan ska genomföras. Samordnad Individuell Plan En Samordnad Individuell Plan (SIP) ska göras när den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten

Läs mer

HJÄLPMEDELSFÖRSÖRJNING

HJÄLPMEDELSFÖRSÖRJNING Hjälpmedelsprogram Innehållsförteckning HJÄLPMEDELSPROGRAM Inledning 2 Lagstiftning 2 Syfte 2 Mål 2 Målgrupp 2 Uppföljning 2 Arbetsgrupp 2 Styrinstrument 3 HJÄLPMEDELSFÖRSÖRJNING 3 Samverkan 3 Gemensam

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Innehållsförteckning Sida: 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Minnesanteckningar REKO Skåne Nordost

Minnesanteckningar REKO Skåne Nordost 1(6) 2012-03-12 Omsorgsförvaltningen Utvecklingsenheten Hanna Nicander Tfn 044-13 68 15 E-post hanna.nicander@kristianstad.se Minnesanteckningar REKO Skåne Nordost (REKO är ett samarbetsorgan mellan presidierna

Läs mer

Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter

Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter Antagen i socialnämnden 2009-04-07 46 Riktlinjerna är framtagna i samarbete med flertalet medicinskt ansvariga sjuksköterskor i Nordvästra Skåne.

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Vårdkedjan för äldre. Uppföljning av tidigare granskning. Landstinget Halland och. Varbergs kommun. Maj 2003

REVISIONSRAPPORT. Vårdkedjan för äldre. Uppföljning av tidigare granskning. Landstinget Halland och. Varbergs kommun. Maj 2003 REVISIONSRAPPORT Uppföljning av tidigare granskning Vårdkedjan för äldre Landstinget Halland och Varbergs kommun Maj 2003 Bengt André Christel Eriksson Jean Johansson (1) Innehållsförteckning Sammanfattning...3

Läs mer

Utvärdering av pilot i regiongemensam rutin och IT-stödet KLARA SVPL. Patienter med oförändrade vård - och omsorgsinsatser (OFVI)

Utvärdering av pilot i regiongemensam rutin och IT-stödet KLARA SVPL. Patienter med oförändrade vård - och omsorgsinsatser (OFVI) Utvärdering av pilot i regiongemensam rutin och IT-stödet KLARA SVPL Patienter med oförändrade vård - och omsorgsinsatser (OFVI) LGS-området 2011-05-02-2012-03-31 Utförd av: LGS SAMSA mars 2012 1 Sammanfattning

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Överenskommelse som reglerar ansvar och samverkan inom hälso- och sjukvårdsområdet mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne 2009-12-01

Överenskommelse som reglerar ansvar och samverkan inom hälso- och sjukvårdsområdet mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne 2009-12-01 Överenskommelse som reglerar ansvar och samverkan inom hälso- och sjukvårdsområdet mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne 2009-12-01 Postadress: Box 13, 264 21 Klippan. Besöksadress: Storgatan 33,

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms SJUKVÅRDSUTSKOTTET STOCKHOLMS STAD OCH EKERÖ 2009-10-12 P 10 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-09-15 HSN 0909-0849 Handläggare: Marie-Louise Fagerström Överenskommelse

Läs mer

Naturunderstödd rehabilitering. Ulf Hallgårde Överläkare Projektledare i sjukskrivningsprojektet Region Skåne Ulf.hallgarde@skane.

Naturunderstödd rehabilitering. Ulf Hallgårde Överläkare Projektledare i sjukskrivningsprojektet Region Skåne Ulf.hallgarde@skane. Naturunderstödd rehabilitering Ulf Hallgårde Överläkare Projektledare i sjukskrivningsprojektet Region Skåne Ulf.hallgarde@skane.se Rehabkedja och rehabgaranti Övriga medicinska utredningar behandlingar

Läs mer

Ärendeförteckning 14-28

Ärendeförteckning 14-28 Minnesanteckningar Kommunrevisionen Ärendeförteckning 14-28 14 Mötet öppnas 15 Justeringsperson 16 Fastställa dagordningen 17 Inkomna/avsända handlingar 18 Revisionens egen budgetuppföljning 19 Minnesanteckningar

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i februari för Skåne län var 46 013

Antalet utländska gästnätter i februari för Skåne län var 46 013 FEBRUARI 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på februari 2014 samt en jämförelse mot februari månad 2013. Med gästnätter på kommunnivå avses gästnätter

Läs mer

PSYKOTERAPEUTER. Verksamma enligt vårdavtal

PSYKOTERAPEUTER. Verksamma enligt vårdavtal PSYKOTERAPEUTER Verksamma enligt vårdavtal April 2009 Kontaktpersoner: Owe Johansohn, 040-33 30 86 Stefan Karlegärd, 044-309 28 72 Framtagen av Hälso- och sjukvårdsenheten, Avdelningen för privata vårdgivare

Läs mer

Samverkansavtal för pedagogisk omsorg, förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola i Skåne

Samverkansavtal för pedagogisk omsorg, förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola i Skåne Samverkansavtal för pedagogisk omsorg, förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola i Skåne Samverkande parter: Kommunerna i Skåne och Kommunförbundet Skåne Inledning Avtalande kommuner i Skåne har

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa

Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Bakgrund Handikappreformen 1994 innebar

Läs mer

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård 2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat

Läs mer

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland 2006-11-14 Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Inledning 1 Grundläggande utgångspunkter Detta avtal reglerar ansvar och samverkan

Läs mer

Det sammanfattande resultatet av augusti statistiken kan sammanfattas i följande. Det totala antalet gästnätter i augusti för Skåne län var 717 257

Det sammanfattande resultatet av augusti statistiken kan sammanfattas i följande. Det totala antalet gästnätter i augusti för Skåne län var 717 257 AUGUSTI 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på augusti 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-augusti 2013, samt en jämförelse över

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION

RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION Reviderad 101108 VIMMERBY KOMMUN OMSORGSFÖRVALTNINGEN BA 090916 RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION Biståndsärende bedömer och beslutar efter ansökan från den enskilde. n skickar uppdraget till enhetschefen

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER MAJ 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på maj 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-maj 2013, samt en jämförelse över tid. Med

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER JULI 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på juli 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-juli 2013, samt en jämförelse över tid.

Läs mer

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning 1 Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH

Läs mer

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län särskild överenskommelse och anvisning kortversion av dokument med samma namn fastställt 120928 1 (7) Ansvarsfördelning Rehabilitering Patientbehov

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i december för Skåne län var 54 270

Antalet utländska gästnätter i december för Skåne län var 54 270 DECEMBER 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på december 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-december 2013, samt en jämförelse

Läs mer

Rutin för delegering. Syfte. Definitioner

Rutin för delegering. Syfte. Definitioner Ansvarig Gunilla Marcusson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Dokumentnamn Delegering Upprättad av Gunilla Marcusson Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter Stöd & Omsorg Handbok för hälso-

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20

Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 Blekingesjukhuset Ögonkliniken 1 Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 Blekingesjukhuset Ögonkliniken 2 Bakgrund Huvudproblemet har definierats som att patienter som behöver fortsatt

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i september för Skåne län var 85 358

Antalet utländska gästnätter i september för Skåne län var 85 358 SEPTEMBER 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på september 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januariseptember 2013, samt en jämförelse

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING September 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i september 2014 samt en jämförelse mot läget i september

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet?

Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet? PM 2009-05-05 Kerstin Sjöberg Avd för vård och omsorg Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet? Bakgrund Landstingen är skyldiga att tillhandahålla

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda

Läs mer

Centrum för Klinisk Utbildning (CKU) En för KI och SLL gemensam samverkansstruktur för den kliniska utbildningen i Stockholms län

Centrum för Klinisk Utbildning (CKU) En för KI och SLL gemensam samverkansstruktur för den kliniska utbildningen i Stockholms län Centrum för Klinisk Utbildning (CKU) En för KI och SLL gemensam samverkansstruktur för den kliniska utbildningen i Stockholms län CKU Nordost CKU Nordväst CKU Sydväst CKU Sydost Ett CKU Fyra geografiska

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 3 2014-12-23 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING OKTOBER 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i oktober 2014 samt en jämförelse mot läget i oktober månad

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Rutin för hemrehabilitering

Rutin för hemrehabilitering 1(5) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2008-01 Gäller från och med: 2008-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Anette Björk, Enhetschef

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt Omvårdnadsförvaltningen 2013-12-03 SID 1 (10) Samverkansrutiner för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt SID 2 (10) Detta dokument har tagits fram under 2012 och 2013 av en arbetsgrupp med

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer

Revisionsrapport. Sociala jouren ALVESTA KOMMUN. 11 juni 2012. Jard Larsson. Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Sociala jouren ALVESTA KOMMUN. 11 juni 2012. Jard Larsson. Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Sociala jouren ALVESTA KOMMUN 11 juni 2012 Jard Larsson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Bakgrund och uppdrag... 1 2 Revisionsfråga och kontrollmål... 1 3 Metod... 1

Läs mer

BEROENDECENTRUM I NORRBOTTEN

BEROENDECENTRUM I NORRBOTTEN SAMVERKANSAVTAL mellan landstinget och kommunerna gällande BEROENDECENTRUM I NORRBOTTEN 1 Bakgrund och syfte Genom ändringar i hälso- och sjukvårdslagen och i socialtjänstlagen från den 1 juli 2013 infördes

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Riktlinjer för Avvikelsehantering

Riktlinjer för Avvikelsehantering RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för Avvikelsehantering Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Gäller from: 2014-06 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Vad vården gör för individen och inte vad den är!

Vad vården gör för individen och inte vad den är! Vad vården gör för individen och inte vad den är! Bästa tillgängliga kunskap Individens situation, erfarenhet och önskemål Professionell expertis Vad? Hur? JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd, information

Läs mer

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1 TID efter behov» kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor Beställd tid i äldreomsorgen 1 Sammanfattning 3 Förutsättningar 4 Bakgrund 4 Problemformulering 5 Syfte 5 Avgränsningar 5 Kartläggning

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter.

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter. Omvårdnadsförvaltningen SID 1 (13) Ansvar för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Riktlinjer för delegering av enklare

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting Dokumentnamn: Rutin för samverkan vid egenvård. Överrenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: Klicka här för att ange text. 1. Datum: VKL:s diarienummer:

Läs mer