Landstingets ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering Örebro läns landsting

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Landstingets ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering Örebro läns landsting"

Transkript

1 Revisionsrapport Tobias Bjöörn, Certifierad kommunal revisor Kerstin Karlstedt Landstingets ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering Örebro läns landsting

2

3 Innehållsförteckning SAMMANFATTANDE BEDÖMNING INLEDNING UPPDRAG OCH REVISIONSFRÅGOR AVGRÄNSNING OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT KORT OM ARBETSMILJÖLAGEN, AFS 2001:1 SAMT AFS 1994: GRANSKNINGSRESULTAT STYRNING, MÅL OCH DELEGATION Övergripande mål System, rutiner och ansvar på övergripande nivå Om organisation och delegation Arbetet i verksamheterna Vår bedömning RESULTAT AV ARBETSANPASSNING OCH REHAB Vår bedömning ÅTERRAPPORTERING Vår bedömning av 18

4 Sammanfattande bedömning Revisorerna i Örebro läns landsting har givit i uppdrag att genomföra en granskning av landstingets arbete med arbetsplatsinriktad rehabilitering. Granskningen ska besvara följande revisionsfråga: Säkerställer landstingsstyrelsen att landstinget tar sitt arbetsgivaransvar för arbetsanpassning och rehabilitering? Följande har noterats i granskningen: När det gäller styrningen, mål och ansvar avseende arbetsanpassning och rehabilitering är det vår bedömning att landstinget har en god grund i de dokument som finns antagna. Något explicit mål som rör just arbetsanpassning och rehabilitering finns inte, men vikten av tidiga insatser på området nämns i den nya policy och plan för arbetsmiljöarbetet som antogs under våren Enligt vår bedömning finns det en tydlig struktur utifrån planen i fråga och de övriga dokument som rör området. När landstinget nu har utvecklat en ny policy och plan för arbetsmiljöarbetet ser vi det som viktigt att de olika befintliga dokumenten på området hålls ihop och kompletterar varandra. Även om beskrivningarna av ansvar på området inte motsäger varandra är de delvis formulerade olika och varierar i omfattning. Vår bedömning är att landstingsstyrelsen bör tydliggöra de olika parallella dokumentens status. Det har framgått under intervjuerna att landstinget inte har kommit hela vägen i arbetet med att implementera befintliga dokument och säkerställa att arbetet i verksamheterna bedrivs på det sätt som är tänkt. Vi har bl a noterat att det finns olikheter i de utvalda klinikerna i hur uppmärksammat området är. Vi har även förstått att arbetet med att implementera policy och plan för arbetsmiljö inte har påbörjats på sjukhusen ännu. Vår bedömning är därför att landstingsstyrelsen bör säkerställa att styrningen och arbetssätten når full verkan ute i verksamheterna. Klinikerna vi besökt arbetar med frågorna bl a genom arbetsplatsträffar, samverkansgrupper och listor för arbetsmiljöförbättrande åtgärder. Däremot kan det enligt vår bedömning inte sägas generellt att den systematik i arbetet som landstingets egna dokument eller AFS 2001:1/AFS 1994:1 stipulerar uppnås. Det är svårt att få en överblick av det samlade resultatet av arbetsanpassning och rehabilitering. Ett hälsobokslut planeras för första gången att göras för Enligt vår bedömning är det positivt att landstinget utvecklar uppföljningen på detta sätt, men det reser samtidigt frågetecken för vilket underlag landstingsstyrelsen hittills haft för att bedöma resultat av arbetsanpassning och rehabilitering. Vi bedömer att landstingsstyrelsen behöver utveckla resultatredovisningen på området. 2 av 18

5 Landstinget arbetar med olika nyckeltalsanalyser, och dessa ger vägledning i hur resultatet ser ut i jämförelse med andra organisationer. Vi har kunnat se att det finns förbättringsmöjligheter då landstingets genomsnitt för bland annat sk rehabrisk och långtidssjukskrivningar har varit högre än snittet i den jämförelse inom ramen för Hälsoindex som landstinget ingår i. När det gäller återrapportering har vi inte kunnat se att det finns någon gemensam struktur för hur området ska följas upp och belysas. Sjukfrånvaron följs emellertid upp och redovisas i årsredovisningen. Där kan en nedgång från konstateras men de senaste två åren har långtidsfrånvaron ökat något. Även om de besökta klinikerna kan arbeta väl med sin personal i dessa frågor har det under granskningen framkommit att kraven på dem att följa upp och rapportera hur det går med arbetsanpassning och rehabilitering inte är tydliggjort. Enligt vår bedömning kan den samlade uppföljningen utvecklas, detta eftersom den bristande uppföljningen och sammanställningen centralt gör det svårt för landstingsstyrelsen att få en samlad bild på området. Personalpolitiska utskottet ska enligt den nya arbetsmiljöplanen göra en uppföljning vid delårsbokslutet men det har inte skett. Enligt uppgift inväntas helåret då policyn antogs under våren och ett hälsobokslut planeras för första gången att göras för Med bakgrund av ovanstående iakttagelser och bedömningar är den samlade bedömningen att landstingsstyrelsen i huvudsak har säkerställt att landstinget tar sitt arbetsgivaransvar utifrån att det finns framtagna planer, policy och dokument som behandlar relevanta delar inom området samt tillgängliga stödfunktioner, men det finns enligt vår bedömning olikheter i hur styrningen och arbetssätten når full verkan ute i verksamheterna och en förbättrad uppföljning är därför att rekommendera. Den nya planen för arbetsmiljöfrågor behöver implementeras och arbetet på området bedrivas med en högre grad av systematik utifrån kraven i de egna dokumenten och AFS 2001:1/AFS 1994:1. 3 av 18

6 1. Inledning Arbetsgivaren har det övergripande ansvaret för den arbetsplatsinriktade rehabiliteringen, det väl säga åtgärder med syfte att en person ska återgå i arbetet. Forskning visar att en arbetsplats med god arbetsmiljö har lägre sjukfrånvaro. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete, ett bra ledarskap och väl fungerande organisation är avgörande för att skapa en hälsosam arbetsmiljö. Chefer och arbetsledare måste också känna till vilka resurser som finns internt och samarbetet med andra parter som företagshälsovård och Försäkringskassan måste fungera. Arbetsmiljölagen ger inte besked om vem eller vilka personer i verksamheten som ska tillskrivas ansvaret för arbetet. Det är en intern fråga vars lösning skiftar från organisation till organisation. Denna granskning genomförs utifrån revisorernas risk- och väsentlighetsanalys. Syftet med granskningen är att bedöma hur olika förvaltningar arbetar med arbetslivsinriktad rehabilitering, med vilka mandat och med vilka resultat arbetet bedrivs idag Uppdrag och revisionsfrågor Granskningen ska besvara följande revisionsfråga: Säkerställer landstingsstyrelsen att landstinget tar sitt arbetsgivaransvar för arbetsanpassning och rehabilitering? Kontrollmål/granskningsmål: Landstingsstyrelsens delegationsordning. Att det finns system/rutiner för att följa upp personer som får åtgärder enligt dessa insatser. Att återrapportering till ansvarig styrelse/nämnd är säkerställd. Resultat av arbetsanpassning och rehabilitering. Arbetsmiljölagen samt Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2001:1 och AFS 1994: Avgränsning och tillvägagångssätt Granskningen har avgränsats till sjukhusvården och sex enheter, röntgenklinikerna samt kvinnoklinikerna vid sjukhusen i Lindesberg, Karlskoga och Universitetssjukhuset Örebro. Dokumentgranskning har skett av styrande dokument och rutiner, såsom planer och policies, delegationsordning och statistik. 4 av 18

7 Sammantaget har 10 personer intervjuats inom ramen för granskningen: personaldirektör, arbetsmiljöstrateg, företrädare för landstingets rehabgrupp, företrädare för Landstingshälsan samt verksamhetscheferna för de sex ovan nämnda klinikerna. Samtliga intervjuade har givits möjlighet att sakgranska rapportens innehåll innan färdigställande Kort om Arbetsmiljölagen, AFS 2001:1 samt AFS 1994:1 I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare och andra skyddsansvariga att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare, till exempel regler om skyddsombudens verksamhet. Arbetsmiljön omfattar alla faktorer och förhållanden i arbetet. I arbetsmiljölagen anges att arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika fysiska och psykiska förutsättningar. Arbetsgivaren ska genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete undersöka, genomföra och följa upp verksamheten så att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och att man uppnår en tillfredsställande arbetsmiljö, bland annat genom att göra riskbedömningar, utreda ohälsa, olycksfall, allvarliga tillbud, genomföra åtgärder, kontrollera åtgärderna och fördela arbetsmiljöuppgifter. I lagen anges även vilket ansvar arbetstagaren har vilket innebär att medverka i arbetsmiljöarbetet, följa föreskrifter, delta i genomförandet av åtgärder, använda skyddsanordningar och personlig skyddsutrustning. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) anges kraven på ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Dessa skall tillämpas av alla arbetsgivare. Arbetsmiljöverket föreskrifter omfattar även allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Med systematiskt arbetsmiljöarbete menas i dessa föreskrifter arbetsgivarens arbete med att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Det systematiska arbetsmiljöarbetet skall ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Det skall omfatta alla fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön. Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om arbetsanpassning och rehabilitering samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna (AFS 1994:1) reglerar arbetsgivarens ansvar. I dessa anges bl.a. att arbetsgivaren skall: ange mål för verksamheten med arbetsanpassning och rehabilitering. fortlöpande ta reda på behov av åtgärder för arbetsanpassning. så tidigt som möjligt påbörja arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering för de arbetstagare som har behov därav. 5 av 18

8 klargöra hur arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering skall fördelas. den som arbetar med arbetsanpassning och rehabilitering har de befogenheter och resurser samt de kunskaper och den kompetens som behövs för uppgifterna. arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten organiseras så att den kan ske i samarbete med de enskilda arbetstagare som berörs av åtgärderna samt med deras företrädare i arbetsmiljöfrågor. verksamheten med arbetsanpassning och rehabilitering organiseras så att den kan bedrivas i samarbete med försäkringskassan och myndigheter som är berörda. årligen följa upp verksamheten med arbetsanpassning och rehabilitering samt göra de ändringar som föranleds av uppföljningsresultatet. ha de rutiner som behövs för verksamheten med arbetsanpassning och rehabilitering. arbetsgivaren skall anpassa de enskilda arbetstagarnas arbetssituation med utgångspunkt från deras förutsättningar för arbetsuppgifterna. Därvid skall särskilt beaktas om den enskilde arbetstagaren har någon funktionsnedsättning eller annan begränsning av arbetsförmågan. 6 av 18

9 2. Granskningsresultat 2.1. Styrning, mål och delegation Övergripande mål När det gäller förekomsten av övergripande mål anges följande med bäring på området arbetsmiljö och rehabilitering i Verksamhetsplan med budget 2013 med planeringsförutsättningar för : Landstinget är en attraktiv arbetsplats för utvecklingsinriktade ledare och medarbetare. (Mål 40) Örebro läns landsting erbjuder en hållbar och hälsofrämjande arbetsplats. (Mål 41) Frisktalet ska öka ( Mål 42) Av intervjuerna har framgått att målen rörande personal och kompetens ska utökas och förändras framöver, t ex kommer mål 41 och 42 att slås ihop då mätningen ska förändras. Vidare har landstingsfullmäktige under våren 2013 antagit Policy och plan för arbetsmiljöarbetet I inledningen av dokumentet står att en hälsofrämjande arbetsplats i Örebro läns landsting kännetecknas av möjligheten till delaktighet, inflytande, utveckling och återhämtning. En hälsofrämjande arbetsplats förutsätter systematik, uppföljning och styrning inom följande områden: Organisation, ledarskap och medarbetarskap Främja hälsa, friskvård och en aktiv livsstil Aktivt samt utvecklat arbetsmiljö- och säkerhetsarbete Tidig rehabilitering och anpassning I policyn framgår bland annat att chefer har ansvaret för att beakta arbetsmiljöaspekter i samband med att olika organisatoriska beslut fattas, att det systematiska arbetsmiljöarbetet ska genomföras integrerat i den dagliga verksamheten, samt att det systematiska arbetsmiljöarbetet ska bedrivas fortlöpande och långsiktigt med tydliga mål och handlingsplaner, förankrade i organisationen. 1 Policyn inrymmer också en handlingsplan med ett flertal mål som har vidhängande aktiviteter angivna, samt information om när uppföljning ska ske och på vilket sätt. I enlighet med denna plan ska verksamheterna/klinikernas handlingsplaner för det systematiska arbetsmiljöarbetet dokumenteras och följas upp i samverkansgrupperna. Arbetsmiljöarbetet ska sammanställas och rapporteras till samverkansgruppen på förvaltningsnivå. Förvaltningarnas sammanställning av arbetsmiljöarbete ska sedan dokumenteras i förvaltningens verksamhetsberättelse och rapporteras till landstingsstyrelsen. 1 Policy och plan för arbetsmiljöarbetet , Örebro läns landsting, s. 4 7 av 18

10 Enligt uppgift har arbetet med att implementera policy och plan för arbetsmiljöarbetet ännu inte påbörjats för organisationen som helhet, däribland sjukhusen. Fokus inledningsvis har bl a varit på folktandvården System, rutiner och ansvar på övergripande nivå Det finns ett flertal beskrivningar och dokument på övergripande nivå som behandlar arbetssätt och rutiner inom området arbetsmiljö, arbetsanpassning och rehabilitering. Ett av dokumenten som vi har tagit del av är ett årshjul som illustrerar hur det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet inom landstinget ska genomföras under året. Det dokument som beskriver den övergripande interna arbetsfördelningen vad gäller arbetsmiljö är instruktionen Arbetsmiljöansvar för Örebro läns landsting. Av instruktionen framgår det ansvar som åligger landstingsstyrelsen, samtliga chefsnivåer, landstingsdirektör, förvaltningschef, verksamhetschef, 1:a linjens chefer och medarbetare. Landstingsstyrelsens ansvar beskrivs i dokumentet bl a enligt följande: Som arbetsgivare övergripande ansvara för att ett målinriktat och förebyggande arbetsmiljöarbete bedrivs som en integrerad och prioriterad del av den ordinarie verksamheten. Tillse att förvaltningarna och verksamheterna beaktar arbetsmiljöarbetet vid upprättande av verksamhetsplan och budget. Se till att konsekvenserna för arbetsmiljön bedöms vid förändringar. 8 av 18

11 Det framgår vidare att verksamhetschef (klinikchef eller motsvarande) har ansvar för att: Ansvara för systematisk planering, ledning och uppföljning av enhetens verksamhet för att säkerställa att arbetsmiljökraven uppfylls. Ansvara för att det systematiska arbetsmiljöarbetet årligen följs upp och att detta dokumenteras i skrift. Ansvara för upprättande av årliga skriftliga handlingsplaner med åtgärder för att förbättra enhetens arbetsmiljö. Ansvara för att det finns skriftliga rutiner för på vilket sätt, i vilken omfattning och vid vilken tidpunkt åtgärder skall vidtas. Ansvara för att arbetsuppgifter, befogenheter och resurser för att förebygga ohälsa och olycksfall, skriftligen fördelas. Ansvara för att verksamheten och förhållandena i arbetet fortlöpande undersöks så att risker och brister ur arbetsmiljösynpunkt kan kartläggas, bedömas och undanröjas. Ansvara för att arbetsledare har de kunskaper de behöver om verksamhetens arbetsmiljö, om föreskrifter och förordningar, om risker och brister och om rutiner i arbetsmiljöfrågor. Ansvara för översyn och avstämning genom skyddsrond. Tillse att det finns skriftliga rutiner och resurser för utredning av ohälsa och olycksfall i arbetet samt för rehabiliteringsutredning. Fortlöpande hålla förvaltningschefen underrättad om arbetsmiljösituationen inom sitt verksamhetsområde. Andra dokument har mer karaktären av rutin och lathund och beskriver mer konkret hur arbetet ska gå till. Vi har tagit del av följande: Checklista för chefer vad gäller Planering av arbetslivsinriktad rehabilitering. Checklistan innehåller bl a förslag på frågeställningar inför planeringen. På Örebro läns landstings hemsida finns även en rehabiliteringsmanual som i korthet är ett stöd för chefer att genomföra rehabiliteringsprocessen. Manualen innehåller förtydliganden av olika delar av rehabiliteringsprocessen. Själva processen beskrivs närmare i en särskild matris, Rehabiliteringsprocessen, innehållande de moment som ska göras (lathund). Det finns även en framtagen mall, Uppföljning av förvaltningarnas arbete med det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM), som används som stöd för arbete med att varje år följa upp hur det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar i organisationen. Syftet är enligt dokumentet att dels lyfta fram de 9 av 18

12 förbättringar som måste göras, dels att skapa underlag för nya mål och handlingsplaner. För att följa upp hur medarbetarna uppfattar Örebro läns landsting arbete med jämställdhet samt hur medarbetarna uppfattar sin hälsa används bl a Hälsoindex. Vad detta visar återges nedan under avsnitt Om organisation och delegation När det gäller organisation finns flera olika grupper och funktioner som har betydelse i arbetet med arbetsanpassning, rehabilitering och arbetsmiljö. Landstingsstyrelsens personalpolitiska utskott (PPU) är ett centralt organ för personal-, förhandlings- och pensionsfrågor i Örebro läns landsting. Utskottet ansvarar även för arbetsmiljöfrågor. Utskottet bereder de ärenden som ska beslutas av landstingsstyrelsen eller landstingsfullmäktige. Enligt Policy och plan för arbetsmiljöarbetet ska personalpolitiska utskottet (PPU) följa upp landstingets arbetsmiljö-arbete vid varje delårsbokslut. Sjukskrivningskommittén utgör arena för samverkan kring sjukskrivningsprocessen. I kommittén som leds av landstingets hälso- och sjukvårdsdirektör, ingår representanter för vården samt samverkansansvariga, områdeschefer och försäkringsmedicinsk rådgivare från Försäkringskassan. Vidare ingår representanter för Arbetsförmedlingen. Sedan 2011 finns även en Operativ grupp underställd Sjukskrivningskommittén, med läkare från slutenvården, primärvården och psykiatrin som har i uppgift att mer konkret stödja verksamheterna i sjukskrivningsprocessen. Rehabgruppen är ett samverkansorgan där utsedda personer från personalavdelningen från varje förvaltning deltar. Dessa har ett övergripande ansvar för rehabilitering och arbetsanpassning inom sin förvaltning. Försäkringskassan deltar två gånger per år för att diskutera övergripande frågor. Processledare är sammankallande och gruppen träffas en gång per månad. Rehabgruppen utgör en resurs för hela organisationen. Inom sjukvårdsområdet finns en Arbetsmiljöstrateg som har till uppgift att leda det övergripande och strategiska arbetet inom landstinget. I uppdraget ingår bl.a. att arrangera utbildningar inom speciella områden, stödja personalfunktionerna i särskilda ärenden (ex då Arbetsmiljöverket är inblandat), genomföra uppföljningar och analyser på en mer övergripande nivå. Arbetsmiljöstrateg deltar även i olika forum/möten med rehabgruppen, miljöutskottet och landstingshälsan. Inom Universitetssjukhusets stab finns en processledare för rehabilitering och sjukskrivning. Dennes uppdrag är att vara en länk mellan förvaltningen, rehabgruppen och försäkringskassan samt att sammanställa och analysera statistik på en övergripande nivå på sjukhuset. Processledaren deltar även vid särskilda utbildningar, samt ger stöd till personalavdelning och chefer men hanterar även särskilt komplicerade enskilda ärenden. 10 av 18

13 Landstingshälsan ingår i "Förvaltningen för företagshälsovård och tolk- och översättarservice" som erbjuder sina resurser till Örebro läns landsting, Kumla kommun, delar av Örebro kommun samt företag och verksamheter huvudsakligen i Örebro län. I särskilda överenskommelser med landstinget regleras hur landstingets chefer och medarbetare kan använda dessa resurser. Landstingshälsan erbjuder stöd till Landstinget i form av konsultation/rådgivning, arbetsmiljöutveckling, arbetsrelaterad hälsovård, rehabilitering/arbetsanpassning, friskvård och utbildning. Inom ramen för granskningen har vi tagit del av Delegationsordning för landstingsstyrelsen och landstingsstyrelsens utskott, Vidaredelegationer från landstingsdirektören, samt Bilaga till delegationsordning. Av dessa dokument är det Delegationsordningen för landstingsstyrelsen som innehåller delegation inom personalområdet. Det som där behandlas rör dock främst frågor om anställning, uppsägning, kollektivavtal och liknande, och inte explicit frågor om arbetsmiljö eller rehab/arbetsanpassning. I bilagan till delegationsordning står dock att läsa att annan form av beslut som är ren verkställighet eller åtgärder i tjänsten ingår inte i delegationsordningen utan har sin grund i tjänsteställning eller beslutad arbetsfördelning inom förvaltningen. I dokumentet Arbetsmiljöansvar för Örebro läns landsting beskrivs den övergripande interna arbetsfördelningen på olika ansvarsnivåer. Mer konkret på verksamhetsnivå används dokument som reglerar överlåtelse av ledningsuppgifter från verksamhetschefen. Som exempel har vi tagit del av dokument från kvinnokliniken vid Universitetssjukhuset Örebro: Överlåtelse av ledningsuppgifter från verksamhetschefen inom kvinnokliniken, USÖ enligt 30 HSL, (Lag (1996:787)). Av dokumentet framgår att olika ansvarsdelar överlåts inom områdena Patient, Verksamhet/utveckling, Medarbetare, FoU/Utbildning, Ekonomi samt Samverkan. Inom området Medarbetare finns en punkt som lyder: ansvara för den fysiska och psykiska arbetsmiljön inom enheten Arbetet i verksamheterna När det gäller arbetet ute i organisationen har verksamhetscheferna det uttalade ansvaret för arbetsmiljöfrågor, rehabilitering och arbetsanpassning. Verksamhetscheferna är i detta fall cheferna på de kliniker som ingått i denna granskning (röntgen- respektive kvinnoklinikerna i Örebro, Karlskoga och Lindesberg). I praktiken har de ofta delegerat arbetet vidare till sina avdelningschefer/motsvarande. På det hela taget har det vid intervjuer framkommit att det finns en kännedom om de mål, system och rutiner som finns på området och i ovan nämnda dokument. Samtliga verksamhetschefer har betonat att det vid behov finns expertis och stöd att tillgå inom landstinget, till exempel landstingshälsan och andra personalfunktioner. Däremot har vi noterat variationer i hur aktuella frågorna upplevs vara. En verksamhetschef menar till exempel att frågan om rehabilitering eller arbetsanpassning inte har lyfts särskilt de senaste åren från centralt håll. Det ska dock sägas att samtliga kliniker regelbundet har arbetsmiljö som en punkt både på arbetsplatsträffar och i samverkansgrupper. 11 av 18

14 Aktivitets-/åtgärdslistor för arbetsmiljörelaterade frågor finns på flera av klinikerna. Vi har dock uppfattat att det varierar i vilken utsträckning verksamhetscheferna känner till dessa och har vetskap om huruvida de verkligen används. Detta eftersom arbetet har delegerats till avdelningschefer och inte alltid hanteras av verksamhetscheferna. Flera av verksamhetscheferna lyfter fram delaktigheten i arbetsmiljöarbetet som en styrka. Frågor som rör arbetsmiljö tas upp varje vecka på arbetsplatsträffarna och i samverkansgruppen varje månad. Arbetsmiljö är därmed en ständigt återkommande fråga som personalen är delaktig i och har möjligheter att föra fram synpunkter kring. På en av klinikerna på universitetssjukhuset i Örebro nämndes även arbetet med Lean som något positivt som gör att personalen uppmuntras att tillsammans verka för ständiga arbetsmiljöförbättrande åtgärder. När det gäller utvecklingsområden är det bland annat två saker som har framkommit i intervjuerna med verksamhetscheferna. För det första efterfrågar några av dem tydligare information och stöd: det gäller dels tydlighet i vad de förväntas göra (givet att det upplevs svårt att hinna leva upp till åtagandena i praktiken fullt ut), dels stöd i att lättare kunna få fram underlag/statistik för att följa upp de ärenden som är aktuella. För det andra kan systematiken i hur klinikerna arbetar förbättras. Några av verksamhetscheferna framhåller att deras arbetsplatser är bra på att ge stöd till personer som behöver arbetsanpassning, rehabilitering eller annat stöd, men de agerar på problem och löser dessa vart eftersom snarare än att arbeta med den systematik som idealt ska råda. I de egna styrdokumenten likväl som i AFS 2001:1 och AFS 1994:1 föreskrivs en hög grad av systematik i arbetet innehållande bl a grundlig analys av behov, planering av åtgärder, uppföljning/utvärdering samt efterföljande förändringar. Enligt uppgifter från intervjuerna vid Lindesbergs lasarett framkommer att Landstingets policy och plan gällande arbetsmiljöarbetet har diskuterats och sjukhuset har utvecklat en egen policy och plan utifrån denna. På röntgenkliniken och kvinnokliniken i Lindesberg finns aktivitetsmatriser utarbetade med mål, tidsplan, ansvarig samt när uppföljning skall genomföras. Enligt uppgift från intervjuer i Lindesberg framkommer att verksamheterna redovisar sina resultat, i enlighet med en i förväg fastställd årscykel, där arbetsmiljö och rehabilitering ingår som en del i denna redovisning. Inom röntgenkliniken på Lindesberg lasarett genomförs medarbetarundersökningar fyra gånger per år. Detta innebär enligt de intervjuade att det är möjligt att identifiera problem på ett tidigt stadium och att åtgärder snabbt kan vidtas. 12 av 18

15 Vår bedömning När det gäller styrningen, mål och ansvar avseende arbetsanpassning och rehabilitering är det vår bedömning att landstinget har en god grund i de dokument som finns antagna. Något explicit mål som rör just arbetsanpassning och rehabilitering finns inte, men vikten av tidiga insatser på området nämns i den nya policy och plan för arbetsmiljöarbetet som antogs under våren Enligt vår bedömning finns det en tydlig struktur utifrån planen i fråga och de övriga dokument som rör området, såsom beskrivning av årshjulet för systematiskt arbetsmiljöarbete, beskrivning av ansvar, checklistor, rehabiliteringsmanual med mera. Det ska också sägas att de intervjuade klinikerna upplever att de vid behov kan erhålla gott stöd från centrala funktioner, såsom landstingshälsan och personalfunktioner, i frågor som rör arbetsanpassning, rehabilitering och arbetsmiljö. När landstinget nu har utvecklat en ny plan ser vi det som viktigt att de olika befintliga dokumenten på området hålls ihop och kompletterar varandra. Vi kan till exempel konstatera att dokumentet som beskriver årshjulet för det systematiska arbetsmiljöarbetet samt instruktionen Arbetsmiljöansvar för Örebro läns landsting saknar datum. Instruktionen innehåller även beskrivningar av ansvar på olika nivåer i organisationen. Det återfinns också beskrivningar av ansvar på olika nivåer i den nya arbetsmiljöplanen. Även om beskrivningarna inte motsäger varandra är de delvis formulerade olika och varierar i omfattning. Vår bedömning är att landstingsstyrelsen bör tydliggöra de olika dokumenten/planernas status. Det har dock framgått under intervjuerna att landstinget inte har kommit hela vägen i arbetet med att implementera befintliga dokument och säkerställa att arbetet i verksamheterna bedrivs på det sätt som är tänkt. Vi har bl a noterat att det finns olikheter i de utvalda klinikerna i hur uppmärksammat området är. Vi har även förstått att arbetet med att implementera policy och plan för arbetsmiljö inte har påbörjats på sjukhusen ännu. Vår bedömning är därför att landstingsstyrelsen bör säkerställa att styrningen och arbetssätten når full verkan ute i verksamheterna. Klinikerna vi besökt arbetar med frågorna bl a genom arbetsplatsträffar, samverkansgrupper och listor för arbetsmiljöförbättrande åtgärder. Däremot kan det inte sägas generellt att den systematik i arbetet som landstingets egna dokument eller AFS 2001:1/AFS 1994:1 stipulerar uppnås. 13 av 18

16 2.2. Resultat av arbetsanpassning och rehab Vi har tagit del av frågor som ställts i en undersökning som landstinget genomför under hösten 2013 som handlar om hur verksamheterna lever upp till arbetsmiljökraven. Vid tidpunkten för våra intervjuer höll flera av kliniker på med att besvara frågorna, som fanns i formuläret Hur lever vi upp till arbetsmiljökraven?. Av formuläret framgår att syftet är att upptäcka och åtgärda eventuella brister i arbetsmiljöarbetet. Enligt uppgift från våra intervjuer har återrapporteringen på området tidigare varit av muntlig karaktär och motsvarande undersökning har inte genomförts under tidigare år. Frågebatteriet behandlar ett flertal frågeområden, varav två områden är Systematiskt arbetsmiljöarbete och Arbetsanpassning och rehabilitering. Vid tidpunkten för vår granskning pågick fortfarande undersökningen så det var inte möjligt att ta del av resultatet. Resultatet kommer att bli en samlad bedömning av hur arbetet bedrivs inom organisationen, men kommer inte ge en bild av hur landstinget lyckas med arbetsanpassning och rehabilitering på en aggregerad nivå. För det krävs en sammanställning av mer specifik statistik. Av intervjuerna har det framgått att det finns en del oklarheter kring hur undersökningen har kommunicerats till klinikcheferna innan materialet sändes ut. Det har bl a framkommit att det finns osäkerheter kring frågorna som rör rutiner och om klinikerna förväntas ha utvecklat egna rutiner eller kan luta sig mot de befintliga, centrala rutinerna. Vidare genomförs medarbetarundersökningar vartannat år och en sådan har gjorts under hösen Vid enkätundersökningen kommer följande att mätas: känsla av sammanhang (KASAM), engagemang, motivation, trivsel, återkoppling, ledarskap, delaktighet, påverkansmöjlighet, kompetens, utvecklingsmöjligheter, kommunikation, resurser och stöd, organisation, värderingar, fysiska och psykiska förutsättningar att klara av sitt arbete, positiva upplevelser av arbetet, nöjd medarbetarindex samt lojalitet. Resultatet av enkäten ska enligt uppgift redovisas för landstingets ledningsgrupp 18 december och därefter till respektive förvaltningen under januari Landstinget använder sig av olika former av nyckeltalsindex och jämförelser. Med hjälp av Nyckeltalsinstitutet har landstinget tagit reda på hur landstinget uppfattas som arbetsgivare 2 samt hälsan hos de anställda. 3 I Hälsoindex ställs frågor gällande hälsa och sjukdom, sjukfrånvaro och rehabilitering och speglar hälsoläget i organisationen. I resultatet från undersökningen redovisas sju områden och jämförs med medeltalet i landet samt i relation till tidigare mätning. Jämförelsen baseras på 31 organisationer med totalt cirka anställda. Gällande resultat från Hälsoindex visar att Örebro läns landsting har fler långtidssjukskrivna (mer än 14 dagar) jämfört med snittet för andra organisationer som genomfört mätningen. Landstinget ligger även högre än snittet när det gäller rehabrisk 2 Attraktiv Arbetsgivarindex AVI Hälsoindex Kristallen av 18

17 (antal tillsvidareanställda med minst 6 påbörjade sjukfall/totalt antal tillsvidareanställda). I Attraktiv Arbetsgivarindex, AVI, är det nio områden som följs upp och vägs samman. I denna undersöks t.ex. genomsnittslön, karriärmöjligheter, långtidssjukskrivningar, avgångar. Även här görs jämförelser mot tidigare år och mot andra organisationer. Undersökningen är en jämförelse med 256 organisationer med totalt cirka anställda. I de resultat vi tagit del av gällande Attraktiv arbetsgivarindex framgår att Örebro läns landsting har en högre andel långtidssjukskrivna jämfört med snittet. När det gäller resultat av arbetsanpassning redovisas och rapporteras det inte på ett sätt så att det går att få någon överblick. Rehabilitering redovisas inte heller separat, utan statistiken fångar längden på sjukfrånvaron och mängden sjukfrånvaro. Huruvida arbetet med rehab och arbetsanpassning bedrivs bra efterfrågas inte explicit och redovisas inte heller. Till exempel uttrycker ett par av de intervjuade att det inte föreligger några direkta rapporteringskrav på området och att det inte har efterfrågats i de rapporteringar som kliniken förväntas göra. Det har dock framgått under intervjuerna att ett hälsobokslut planeras för Detta dokument syftar till att mer samlat fånga frågor som bl a rör arbetsanpassning och rehabilitering. Hälsobokslutet kommer bl a att bygga på underlag från hälsoindex som vi har nämnt ovan. I Policy och plan för arbetsmiljöarbetet anges även som mål 12 att arbetsmiljö/hälsobokslut införs i årsredovisningen. 4 Avseende situationen på respektive klinik har vi efterfrågat uppgifter om antal anställda, antal långtidssjukskrivna, antal pågående rehabärenden, antal anställda som har någon form av arbetsanpassning, samt antal anställda som återkommit i arbete efter genomförd rehab under Svaren vi erhållit summeras i tabellen nedan. Anställda, sjukskrivna, rehab och arbetsanpassning på de sex klinikerna Anställda Långtidssjukskrivna Pågående rehabärenden Antal anställda med arbetsanpassning Åter i arbete efter rehab under 2013 Röntgen Karlskoga Kvinnoklinik Karlskoga Röntgen Lindesberg Kvinnoklinik Lindesberg* ** 1 Röntgen Örebro Kvinnoklinik Örebro Källa: underlag erhållit i november från respektive klinik. Kommentar: * Specialistmottagning med 7 olika specialiteter, ** Personer har kommit från olika avdelningar på sjukhuset och fått anpassat arbete på mottagning. 4 Policy och plan för arbetsmiljöarbetet , s av 18

18 Vår bedömning Det är svårt att få en överblick av det samlade resultatet av arbetsanpassning och rehabilitering. Under hösten 2013 genomför landstinget uppföljning av hur de lever upp till arbetsmiljökraven, men den var inte färdig vid tidpunkten för granskningen. Någon motsvarande undersökning har inte gjorts tidigare år. Ett hälsobokslut planeras dock för första gången att göras för Enligt vår bedömning är det positivt att landstinget utvecklar uppföljningen på detta sätt, men det reser samtidigt frågetecken för vilket underlag landstingsstyrelsen hittills haft för att bedöma resultat av arbetsanpassning och rehabilitering. Vi bedömer att landstingsstyrelsen behöver utveckla resultatredovisningen på området. Uppgifter om t ex sjukskrivningstal, rehabiliteringsärenden, arbetsanpassning och återgång från rehab finns att erhålla på kliniknivå om det skulle efterfrågas från och rapporteras till centralt håll. Landstinget arbetar med olika nyckeltalsanalyser, och dessa ger vägledning i hur resultatet ser ut i jämförelse med andra organisationer. Vi har kunnat se att det finns förbättringsmöjligheter då genomsnittet för Örebro läns landsting avseende bland annat sk rehabrisk och långtidssjukskrivningar har varit högre än snittet i den jämförelse inom ramen för Hälsoindex som landstinget ingår i Återrapportering När det gäller den arbetsanpassning som sker finns ingen särskild uppföljning eller indikator som följs upp eller återrapporteras. Vid rehabilitering och långa sjukfall följs ärenden hos Försäkringskassan upp. Sjukskrivningstiden är också något som redovisas i landstingets årsredovisning, där mål 47 i årsredovisningen 2012 lyder: Långtidsfrånvaron är fortsatt låg och korttidsfrånvaron fortsätter att minska. När det gäller måluppfyllelsen av ovanstående mål konstateras i årsredovisningen att sjukfrånvaron ligger på 5,4 procent för 2012, vilket är en ökning från 5,1 procent året innan. Minskningen av långtidssjuka beskrivs som markant jämfört med något år tillbaka och landstinget anger att de har en bättre situation och överblick över sjukskrivningarna idag. 5 Av redovisningen över sjukfrånvaron i landstinget kan konstateras att långtidsfrånvaron (dvs mer än 14 dagar) 2012 är lägre än den var 2008 och 2009, men en ökning har skett sedan Detta illustreras av tabellen nedan: Tabell. Långtidssjukfrånvaro Sjuk långtidsfrånvaro (timmar) Sjuk långtidsfrånvaro (procent av schemalagda timmar) 3,2 3,2 2,7 3,4 4,0 Landstingsstyrelsen har ett personalpolitiskt utskott. Av landstingets policy på området som gäller framgår att personalpolitiska utskottet ska följa upp 5 Årsredovisning 2012, Örebro läns landsting, s Årsredovisning 2012, Örebro läns landsting, s av 18

19 landstingets arbetsmiljöarbete vid varje delårsbokslut. Detta har inte skett vid delårsbokslutet Som vi nämnt ovan ska enligt planeringen en uppföljning att göras efter årsskiftet i samband med att ett så kallat hälsobokslut tas fram. Någon fördjupad rapportering kring sjukfrånvaro sker enligt uppgift inte och det finns i dagsläget inget signalsystem som säger hur det är på övergripande nivå. Den centrala nivån är inblandad om det är något särskilt ärende, annars hanteras frågorna företrädesvis i verksamheterna, men med stöd från central nivå vid behov. Som exempel kan nämnas att i Lindesberg uppges återrapportering till sjukhusledning ske i enlighet med en fastställd årscykel. Statistik gällande längden av sjukskrivningar, rehabiliteringstider och återgång till tjänst hanteras av personalavdelningen och återkopplas till enheten Vår bedömning När det gäller återrapportering har vi inte kunnat se att det finns någon gemensam struktur för hur området ska följas upp och belysas. Sjukfrånvaron följs upp och redovisas i årsredovisningen. Där kan en nedgång från konstateras men de senaste två åren har långtidsfrånvaron ökat något. Även om de besökta klinikerna kan arbeta väl med sin personal i dessa frågor har det under granskningen framkommit att kraven på dem att följa upp och rapportera hur det går med arbetsanpassning och rehabilitering inte är tydliggjort. Enligt vår bedömning kan den samlade uppföljningen utvecklas, detta eftersom den bristande uppföljningen och sammanställningen centralt gör det svårt för landstingsstyrelsen att få en samlad bild på området. Personalpolitiska utskottet ska enligt den nya arbetsmiljöplanen göra en uppföljning vid delårsbokslutet men det har inte skett. Enligt uppgift inväntas helåret då policyn antogs under våren och ett hälsobokslut planeras för första gången att göras för av 18

20 Tobias Bjöörn Projektledare Gun-Britt Alnefelt Uppdragsledare 18 av 18

Revisionsrapport. Lekebergs kommun. Granskning av kommunens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering. Marlen Dagersten.

Revisionsrapport. Lekebergs kommun. Granskning av kommunens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering. Marlen Dagersten. Revisionsrapport Granskning av kommunens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering Lekebergs kommun Marlen Dagersten 2013 2013-06-19 Fredrik Alm Uppdragsledare 2013 Lekebergs kommun Innehållsförteckning

Läs mer

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy Innehållsförteckning Kommunens målsättning 3 Definition av begreppet arbetsmiljö 3 Regelverk 3 Delegation 4 Systematiskt arbetsmiljöarbete undersöka, åtgärda och följa upp 4 Samverkan

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Blad 1 BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Antagna av kommunfullmäktige 13 mars 2014 (Ersätter tidigare beslutad hälsopolicy KS 2004-08-25 samt Arbetsmiljöbestämmelser med riktlinjer för systematiskt

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015 Styrdokument 2014-11-11 Ansvarig organisationsenhet: Folkhälsoförvaltningen Fastställd av Folkhälsonämnden 2014-11-12 Ersätter Arbetsmiljöplan 2014, 2013-12-11 146 c:\temp\cjen9qrefr.doc Arbetsmiljöplan,

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun

Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun Antagen av: KS den 2009-06-15 138 Arbetsgivardelegationen 2009-05-29 Innehåll Värdegrund 4 Inledning 5 1 Arbetsmiljöpolicy 6 1.1 Viljeinriktning...

Läs mer

Sjukfrånvaro och rehabilitering

Sjukfrånvaro och rehabilitering www.pwc.se Revisionsrapport Robert Bergman Sjukfrånvaro och rehabilitering Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2.

Läs mer

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds 2014-01-13 Arbetsmiljöplan 2014 Jämtlands Räddningstjänstförbunds Systematiskt arbetsmiljö- och hälsoarbete i förbundet Målet för det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet är att förena en väl fungerande

Läs mer

Lärarnas arbetsmiljö

Lärarnas arbetsmiljö www.pwc.se Revisionsrapport Marie Lindblad Cert. kommunal revisor Lärarnas arbetsmiljö Skellefteå kommun Linda Marklund Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...3

Läs mer

Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun

Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun Reviderad och fastställd av kommunstyrelsen 2009-04-14 Reviderad och fastställd av kommunfullmäktige 2009-05-18 1 Innehållsförteckning I. Varför ska vi ha en arbetsmiljöpolicy?

Läs mer

2.1.1. Kostnadsutveckling... 7 2.1.2. Bedömning och kommentar... 8. 2.2. Styrande och stödjande dokument... 8

2.1.1. Kostnadsutveckling... 7 2.1.2. Bedömning och kommentar... 8. 2.2. Styrande och stödjande dokument... 8 Sjukfrånvaro och rehabilitering Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning och rekommendationer... 1 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Revisionsfrågor... 3 1.3. Kontrollmål... 3 1.4. Avgränsning

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Med ett helhetsperspektiv på hållbar hälsa och goda arbetsmiljöer

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT DOKUMENTNAMN Arbetsmiljöpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2003 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KS 031117 150 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION DOKUMENTANSVARIG Personal- löneenheten REVIDERAT 2013-06-27

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer ARBETSMILJÖPOLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING För

Läs mer

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015 Tjänsteskrivelse 2014-11-11 Handläggare: Camilla Jern Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015 Sammanfattning Enligt kommunens arbetsmiljöpolicy ska varje nämnd upprätta en arbetsmiljöplan för nämndens verksamhet.

Läs mer

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete Självskattning Systematiskt arbetsmiljöarbete Välkommen till detta självskattningsverktyg som tar utgångspunkt i reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Skattningen görs genom att ta ställning till

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Arbetsgivaren skall ha tydliga mål för verksamheten. De anställda skall informeras och informera sig om målen.

Arbetsgivaren skall ha tydliga mål för verksamheten. De anställda skall informeras och informera sig om målen. Datum 2010-03-22 SAMVERKANSAVTAL INLEDNING Piteå kommun och de fackliga organisationerna har enligt detta avtal utformat ett samverkanssystem bestående av detta avtal och tillhörande rutiner som gäller

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

Arbetsmiljöplan, Folkhälsonämnden 2014

Arbetsmiljöplan, Folkhälsonämnden 2014 Tjänsteskrivelse 2013-11-16 Handläggare: Emmy Andersson FHN 2013.0086 Folkhälsonämnden Arbetsmiljöplan, Folkhälsonämnden 2014 Sammanfattning Enligt kommunens arbetsmiljöpolicy ska varje nämnd upprätta

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Kommunens mål och policy Skövde kommun har angett mål och policy för arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet i särskilda handlingsprogram. Här

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5)

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5) Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy 1(5) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Genomförande... 3 Samverkan och delaktighet... 3 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 4 Uppföljning... 4 Avslutning...

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal 1 Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal De centrala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och landsting.

Läs mer

ARBETSMILJÖPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD

ARBETSMILJÖPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD ARBETSMILJÖPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD VISION I arbetsmiljön ingår allt som påverkar oss i vårt arbete, fysiskt, psykiskt och socialt. Arbetsmiljön i Mölndals stad skall av förtroendevalda, ledare och anställda

Läs mer

Svar till arbetsmiljöverket

Svar till arbetsmiljöverket Svar till arbetsmiljöverket Verksamhet Bildning ISM 2013/33012 Svar enligt krav, punkt 1-8 Bilagor Bilaga 1 Arbetsmiljöpolicy för Östra Göinge kommun Bilaga 2 Protokoll, Centrala samverkansgruppen 2014-02-24

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Systematiskt arbetsmiljöarbete Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Glasklart! Bra arbetsmiljö ger ökad lönsamhet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete - SAM - ger ökad vinst genom minskade kostnader

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lindh Marie-Louise Datum 2015-04-07 Diarienummer KSN-2015-0823 Kommunstyrelsen Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA

Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA MÖLNDALS STAD Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA med utgångspunkt från Arbetsmiljölagen och AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete. MÖLNDALS STAD Kerstin Olofsson Arbetsmiljösamordnare,

Läs mer

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Inledning Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering,

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ.

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ. Version 2015-08-25 2 Inledning Upprättad Vindelns kommun har som mål att skapa och bevara goda arbetsmiljöförhållanden 2010-01-18 på sina arbetsplatser. I den andan har denna policy avseende arbetsanpassning

Läs mer

Bildningsförvaltningen. Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete i arbetsmiljöfrågor

Bildningsförvaltningen. Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete i arbetsmiljöfrågor Bildningsförvaltningen Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete i arbetsmiljöfrågor Fastställd: Handläggare: Helene Björkqvist, Maria Evald Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete inom arbetsmiljöområdet

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR FÖRORD Parterna inom stål- och metallindustrin har en lång tradition i samarbetet på arbetsmiljöområdet.

Läs mer

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland 1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen

Läs mer

Maj 2015. Rapport Systematiskt arbetsmiljöarbete Östersunds kommun

Maj 2015. Rapport Systematiskt arbetsmiljöarbete Östersunds kommun Maj 2015 Rapport Systematiskt arbetsmiljöarbete Östersunds kommun Innehåll Sammanfattning 3 1. Inledning 5 2. Granskningsresultat 6 3. Bedömning och rekommendationer 13 Sammanfattning Uppdrag och bakgrund

Läs mer

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning Revisionsrapport 2010 Landskrona stad Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning Jakob Smith Februari 2011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 1 UPPDRAGET... 4 1.1 Bakgrund och

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from 2010-07-01

Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from 2010-07-01 Lokalt kollektivavtal om samverkan 2010 Smedjebackens kommun 1. Samverkan - Utgångspunkter...1 1.1. Uppsägning av avtal...2 1.2. Syfte med samverkan...2 1.3. Mål för samverkan...3 1.4. Samverkanssystemet...3

Läs mer

Granskning av elevers och personals arbetsmiljö i kommunens grundskolor

Granskning av elevers och personals arbetsmiljö i kommunens grundskolor Revisionsrapport Granskning av elevers och personals arbetsmiljö i kommunens grundskolor Ängelholms kommun Adrian Göransson, revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Revisionsfråga

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Mall för systematiskt arbetsmiljöarbete. Institutionen för

Mall för systematiskt arbetsmiljöarbete. Institutionen för Mall för systematiskt arbetsmiljöarbete Institutionen för År 1. Uppföljning... 3 1.1 Uppföljning av arbetsmiljöarbetet föregående år (.)... 3 1.2 Statistik, årlig uppföljning föregående år (.)... 6 1.3

Läs mer

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Arbetsmiljöarbetet i kommun och landsting Du som är politiker

Läs mer

Svar på inspektionsmeddelande

Svar på inspektionsmeddelande VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 4/2007 SVAR INSPEKTIONSMEDDELANDE 1 (6) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Jan Nilsson, utredare 2006-11-23 AILI 2006/31728 Arbetsmiljöverket

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Bilaga 3 Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Inledning Parterna sluter detta avtal med stöd av FAS 05 (Förnyelse-Arbetsmiljö-Samverkan i kommuner, landsting och regioner). Parternas syfte

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Ulricehamns kommun

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Ulricehamns kommun Kommunstyrelsen 2015-01-08, 20 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Ulricehamns kommun Enligt Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) ska arbetsgivaren,

Läs mer

arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy

arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy Kommunstyrelsen och Centrala samverkansgruppen 1 Arbetsmiljö Sammanfattning Arbetsmiljögreppet

Läs mer

Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet

Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet Första upplagan Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet Arbetsmiljöverket 2004 Text: Carin Frostberg, Organisatoriska och medicinska

Läs mer

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Det är arbetsgivarens skyldighet att göra en kartläggning av riskerna i arbetsmiljön. När denna görs ska man tänka på att arbetsmiljö inte enbart är fråga

Läs mer

vem har arbetsmiljöansvaret?

vem har arbetsmiljöansvaret? vem har arbetsmiljöansvaret? Både uthyraren o Arbetstagare som hyrs ut har en speciell situation genom att arbetsgivaren har svårt att påverka arbetsmiljön hos inhyraren. Det är viktigt att såväl uthyraren

Läs mer

Arbetsmiljöplan 2015. Skolförvaltningen

Arbetsmiljöplan 2015. Skolförvaltningen Arbetsmiljöplan 2015 Skolförvaltningen Foto: Jessica Lindegren, Pia Forseth Lien, Tori Johansson, Lena Sundberg, Martina Wilén, Sara Granholm Hörnkvist Innehåll Inledning 2 Syfte 2 Vision 2 Ansvar 2 Mål

Läs mer

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Arbetsmiljöarbetet i kommun och landsting Du som är politiker

Läs mer

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) - rapport

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) - rapport Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum Diarienummer 2014-03-03 2012/85 Personalenhetschef Helen Svensson 0410-73 34 96, 0708-81 79 35 helen.svensson@trelleborg.se Bildningsnämnden Uppföljning av det systematiska

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.10) Rehabiliteringspolicy Dokumenttyp Policy Ämnesområde Rehabilitering Ägare/ansvarig Eva M Olofsson Antagen av KS 2004-10-06 124 Revisions datum Januari 2013 Förvaltning Kommunstyrelsen

Läs mer

Kommentarer till paragrafer i Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan

Kommentarer till paragrafer i Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan 17.12.2007 Kommentarer till paragrafer i Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan Samverkan 2 De arbetsmiljökonsekvensbeskrivningar som ska göras när ändringar i verksamheten planeras

Läs mer

SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN

SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN ULRICEHAMNS KOMMUN Gäller fr o m 2011-01-01 1 1 Gemensamma utgångspunkter 2 Samverkansnivåer 3 Samverkansgruppernas uppgifter 4 Arbetsformer för samverkansgrupp 5 Arbetsmiljö

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 33 (41) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2012-02-16. Kommunstyrelsens beslut: Kommunstyrelsen beslutar

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 33 (41) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2012-02-16. Kommunstyrelsens beslut: Kommunstyrelsen beslutar STRÖMSTADS SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 33 (41) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2012-02-16 Kf Ks 23 Au 45 KS/2011-0298 Policy för hälsa och arbetsmiljö i Strömstads kommun Kommunstyrelsens beslut: Kommunstyrelsen

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Södertörns brandförsvarsförbund

Södertörns brandförsvarsförbund Södertörns brandförsvarsförbund Policy Rehabilitering Dnr: 2013-109 Datum: 2013-09-13 Rehabilitering innebär att en medarbetare får hjälp med att återvinna sin arbetsförmåga och ges möjlighet att återuppta

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

Samverkansavtal för Malmö högskola

Samverkansavtal för Malmö högskola Samverkansavtal för Malmö högskola Inledning Dnr Mahr 19-2012/488 Malmö högskolas samverkansavtal har verksamheten och medarbetarna i fokus. Det ställer krav på ledarskap och medarbetarskap, två begrepp

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande

Läs mer

Revisionsrapport. Kalmar kommun

Revisionsrapport. Kalmar kommun Revisionsrapport Granskning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Kalmar kommun Stefan Wik Cert. kommunal revisor maj månad 2012 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 1 1.1 Revisionsfråga 1 1.2 Metod 1 2 Iakttagelser

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun AVTAL Samverkansavtal 2006 Hudiksvalls kommun Inledning Med FAS 05 (Förnyelse, Arbetsmiljö, Samverkan i kommuner, landsting och regioner) som utgångspunkt har parterna inom Hudiksvalls kommun träffat denna

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter Systematiskt arbetsmiljöarbete sfördelning av arbetsmiljöuppgifter 1(7) Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter Institutionen för Tema (reviderad 26 april 2010) Dnr Tema-2010-00082 På Institutionen för

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET

RIKTLINJER FÖR DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET RIKTLINJER FÖR DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET Beslutad av Kommunfullmäktige 2008-08-25 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sven Tholén Personalchef DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET.3 SAMVERKAN 5 METODER FÖR

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Revisionsrapport Systematiskt arbetsmiljöarbete Marks kommun 18 mars 2009 Bo Thörn Sammanfattning Revisorerna i Marks kommun har gett Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers i uppdrag att granska kommunens

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE 1 SAM... ingen bisyssla! Skapad 2015-09-23 2 Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att vi i det dagliga arbetet: uppmärksammar och tar hänsyn till alla förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka de anställdas

Läs mer

Granskning av Intern kontroll

Granskning av Intern kontroll www.pwc.se Revisionsrapport Lars Wigström Cert. kommunal revisor Granskning av Intern kontroll Vingåkers kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning och rekommendationer... 1 2. Inledning...3

Läs mer

Resultatet av inspektionen

Resultatet av inspektionen 2014-06-03 IRS 2014/8518 1 (1) Enheten för region syd Hans Barkenfelt, 010-730 9676 Trelleborgs kommun 231 83 TRELLEBORG Resultatet av inspektionen Ert org. nr 212000-1199 Arbetsställe Bildningsförvaltningen

Läs mer

ARBETSMILJÖPLAN. Arbetsmiljöansvarig. Montessoriförskolan Makrillen. Carolina Jansson, förskolechef. Telefon: 0702-513247

ARBETSMILJÖPLAN. Arbetsmiljöansvarig. Montessoriförskolan Makrillen. Carolina Jansson, förskolechef. Telefon: 0702-513247 ARBETSMILJÖPLAN Montessoriförskolan Makrillen Arbetsmiljöansvarig Carolina Jansson, förskolechef. Telefon: 0702513247 DOKUMENTVERSION UPPDATERAD VEM 1 20140103 Carolina Jansson 1 Ambition och Mål Vi skall

Läs mer

SAMVERKAN MÖLNDAL. Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad

SAMVERKAN MÖLNDAL. Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad SAMVERKAN MÖLNDAL Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad Avtalet gäller från den 1 mars 2008 Samverkan Mölndal, förnyat avtal, giltigt från och med 1 mars 2008 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. FÖRUTSÄTTNINGAR

Läs mer

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 FAS 05 Lokalt kollektivavtal Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan Munkedals kommun Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Gemensamma åtaganden

Läs mer

GRANSKNING AV MEDARBETARENKÄTEN JAN-OLOV UNDVALL

GRANSKNING AV MEDARBETARENKÄTEN JAN-OLOV UNDVALL GRANSKNING AV MEDARBETARENKÄTEN JAN-OLOV UNDVALL Revisionsrapport 2 (15) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING/BAKGRUND... 4 3 SYFTE, REVISIONSFRÅGA OCH AVGRÄNSNING... 4 4 REVISIONSKRITERIER...

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning. Härjedalens Kommun

Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning. Härjedalens Kommun Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning Härjedalens Kommun 27 Januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 5 Sammanfattning Uppdrag

Läs mer

Yttrande avseende revisionsrapport Kommunens systematiska arbetsmiljöarbete ledning och styrning

Yttrande avseende revisionsrapport Kommunens systematiska arbetsmiljöarbete ledning och styrning Kommunstyrelsen 2007-02-12 51 92 Arbets- och personalutskottet 2007-01-29 14 34 Personalkontoret, Kommunrevisionen, KPMG 06.812 007 febks20 Yttrande avseende revisionsrapport Kommunens systematiska arbetsmiljöarbete

Läs mer

1. Inledning. 2. Definitioner

1. Inledning. 2. Definitioner Riktlinjer avseende arbetsanpassning och rehabilitering Beslutat av rektor 2012-10-23, dnr 10-2004-3710. Ersätter tidigare dokument dnr 10-2004-3710 daterat 2004-12-10. 1. Inledning 2. Definitioner 3.

Läs mer

Samverkansavtal Utgångspunkter

Samverkansavtal Utgångspunkter Samverkansavtal Utgångspunkter Samverkansavtal för Lidköpings kommun har sin grund i Fas 05 Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan i kommuner, landsting och regioner. För att kunna tillämpas på en förvaltning

Läs mer

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n 2007-12-17 Sid 1 (7) Utgångspunkter Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML)

Läs mer

Produktionsplanering

Produktionsplanering www.pwc.se Revisionsrapport Produktionsplanering Anders Larsson Certifierad kommunal revisor Matti Leskelä Region Östergötland 25 februari 2015 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...

Läs mer