Landstingets ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering Örebro läns landsting

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Landstingets ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering Örebro läns landsting"

Transkript

1 Revisionsrapport Tobias Bjöörn, Certifierad kommunal revisor Kerstin Karlstedt Landstingets ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering Örebro läns landsting

2

3 Innehållsförteckning SAMMANFATTANDE BEDÖMNING INLEDNING UPPDRAG OCH REVISIONSFRÅGOR AVGRÄNSNING OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT KORT OM ARBETSMILJÖLAGEN, AFS 2001:1 SAMT AFS 1994: GRANSKNINGSRESULTAT STYRNING, MÅL OCH DELEGATION Övergripande mål System, rutiner och ansvar på övergripande nivå Om organisation och delegation Arbetet i verksamheterna Vår bedömning RESULTAT AV ARBETSANPASSNING OCH REHAB Vår bedömning ÅTERRAPPORTERING Vår bedömning av 18

4 Sammanfattande bedömning Revisorerna i Örebro läns landsting har givit i uppdrag att genomföra en granskning av landstingets arbete med arbetsplatsinriktad rehabilitering. Granskningen ska besvara följande revisionsfråga: Säkerställer landstingsstyrelsen att landstinget tar sitt arbetsgivaransvar för arbetsanpassning och rehabilitering? Följande har noterats i granskningen: När det gäller styrningen, mål och ansvar avseende arbetsanpassning och rehabilitering är det vår bedömning att landstinget har en god grund i de dokument som finns antagna. Något explicit mål som rör just arbetsanpassning och rehabilitering finns inte, men vikten av tidiga insatser på området nämns i den nya policy och plan för arbetsmiljöarbetet som antogs under våren Enligt vår bedömning finns det en tydlig struktur utifrån planen i fråga och de övriga dokument som rör området. När landstinget nu har utvecklat en ny policy och plan för arbetsmiljöarbetet ser vi det som viktigt att de olika befintliga dokumenten på området hålls ihop och kompletterar varandra. Även om beskrivningarna av ansvar på området inte motsäger varandra är de delvis formulerade olika och varierar i omfattning. Vår bedömning är att landstingsstyrelsen bör tydliggöra de olika parallella dokumentens status. Det har framgått under intervjuerna att landstinget inte har kommit hela vägen i arbetet med att implementera befintliga dokument och säkerställa att arbetet i verksamheterna bedrivs på det sätt som är tänkt. Vi har bl a noterat att det finns olikheter i de utvalda klinikerna i hur uppmärksammat området är. Vi har även förstått att arbetet med att implementera policy och plan för arbetsmiljö inte har påbörjats på sjukhusen ännu. Vår bedömning är därför att landstingsstyrelsen bör säkerställa att styrningen och arbetssätten når full verkan ute i verksamheterna. Klinikerna vi besökt arbetar med frågorna bl a genom arbetsplatsträffar, samverkansgrupper och listor för arbetsmiljöförbättrande åtgärder. Däremot kan det enligt vår bedömning inte sägas generellt att den systematik i arbetet som landstingets egna dokument eller AFS 2001:1/AFS 1994:1 stipulerar uppnås. Det är svårt att få en överblick av det samlade resultatet av arbetsanpassning och rehabilitering. Ett hälsobokslut planeras för första gången att göras för Enligt vår bedömning är det positivt att landstinget utvecklar uppföljningen på detta sätt, men det reser samtidigt frågetecken för vilket underlag landstingsstyrelsen hittills haft för att bedöma resultat av arbetsanpassning och rehabilitering. Vi bedömer att landstingsstyrelsen behöver utveckla resultatredovisningen på området. 2 av 18

5 Landstinget arbetar med olika nyckeltalsanalyser, och dessa ger vägledning i hur resultatet ser ut i jämförelse med andra organisationer. Vi har kunnat se att det finns förbättringsmöjligheter då landstingets genomsnitt för bland annat sk rehabrisk och långtidssjukskrivningar har varit högre än snittet i den jämförelse inom ramen för Hälsoindex som landstinget ingår i. När det gäller återrapportering har vi inte kunnat se att det finns någon gemensam struktur för hur området ska följas upp och belysas. Sjukfrånvaron följs emellertid upp och redovisas i årsredovisningen. Där kan en nedgång från konstateras men de senaste två åren har långtidsfrånvaron ökat något. Även om de besökta klinikerna kan arbeta väl med sin personal i dessa frågor har det under granskningen framkommit att kraven på dem att följa upp och rapportera hur det går med arbetsanpassning och rehabilitering inte är tydliggjort. Enligt vår bedömning kan den samlade uppföljningen utvecklas, detta eftersom den bristande uppföljningen och sammanställningen centralt gör det svårt för landstingsstyrelsen att få en samlad bild på området. Personalpolitiska utskottet ska enligt den nya arbetsmiljöplanen göra en uppföljning vid delårsbokslutet men det har inte skett. Enligt uppgift inväntas helåret då policyn antogs under våren och ett hälsobokslut planeras för första gången att göras för Med bakgrund av ovanstående iakttagelser och bedömningar är den samlade bedömningen att landstingsstyrelsen i huvudsak har säkerställt att landstinget tar sitt arbetsgivaransvar utifrån att det finns framtagna planer, policy och dokument som behandlar relevanta delar inom området samt tillgängliga stödfunktioner, men det finns enligt vår bedömning olikheter i hur styrningen och arbetssätten når full verkan ute i verksamheterna och en förbättrad uppföljning är därför att rekommendera. Den nya planen för arbetsmiljöfrågor behöver implementeras och arbetet på området bedrivas med en högre grad av systematik utifrån kraven i de egna dokumenten och AFS 2001:1/AFS 1994:1. 3 av 18

6 1. Inledning Arbetsgivaren har det övergripande ansvaret för den arbetsplatsinriktade rehabiliteringen, det väl säga åtgärder med syfte att en person ska återgå i arbetet. Forskning visar att en arbetsplats med god arbetsmiljö har lägre sjukfrånvaro. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete, ett bra ledarskap och väl fungerande organisation är avgörande för att skapa en hälsosam arbetsmiljö. Chefer och arbetsledare måste också känna till vilka resurser som finns internt och samarbetet med andra parter som företagshälsovård och Försäkringskassan måste fungera. Arbetsmiljölagen ger inte besked om vem eller vilka personer i verksamheten som ska tillskrivas ansvaret för arbetet. Det är en intern fråga vars lösning skiftar från organisation till organisation. Denna granskning genomförs utifrån revisorernas risk- och väsentlighetsanalys. Syftet med granskningen är att bedöma hur olika förvaltningar arbetar med arbetslivsinriktad rehabilitering, med vilka mandat och med vilka resultat arbetet bedrivs idag Uppdrag och revisionsfrågor Granskningen ska besvara följande revisionsfråga: Säkerställer landstingsstyrelsen att landstinget tar sitt arbetsgivaransvar för arbetsanpassning och rehabilitering? Kontrollmål/granskningsmål: Landstingsstyrelsens delegationsordning. Att det finns system/rutiner för att följa upp personer som får åtgärder enligt dessa insatser. Att återrapportering till ansvarig styrelse/nämnd är säkerställd. Resultat av arbetsanpassning och rehabilitering. Arbetsmiljölagen samt Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2001:1 och AFS 1994: Avgränsning och tillvägagångssätt Granskningen har avgränsats till sjukhusvården och sex enheter, röntgenklinikerna samt kvinnoklinikerna vid sjukhusen i Lindesberg, Karlskoga och Universitetssjukhuset Örebro. Dokumentgranskning har skett av styrande dokument och rutiner, såsom planer och policies, delegationsordning och statistik. 4 av 18

7 Sammantaget har 10 personer intervjuats inom ramen för granskningen: personaldirektör, arbetsmiljöstrateg, företrädare för landstingets rehabgrupp, företrädare för Landstingshälsan samt verksamhetscheferna för de sex ovan nämnda klinikerna. Samtliga intervjuade har givits möjlighet att sakgranska rapportens innehåll innan färdigställande Kort om Arbetsmiljölagen, AFS 2001:1 samt AFS 1994:1 I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare och andra skyddsansvariga att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare, till exempel regler om skyddsombudens verksamhet. Arbetsmiljön omfattar alla faktorer och förhållanden i arbetet. I arbetsmiljölagen anges att arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika fysiska och psykiska förutsättningar. Arbetsgivaren ska genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete undersöka, genomföra och följa upp verksamheten så att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och att man uppnår en tillfredsställande arbetsmiljö, bland annat genom att göra riskbedömningar, utreda ohälsa, olycksfall, allvarliga tillbud, genomföra åtgärder, kontrollera åtgärderna och fördela arbetsmiljöuppgifter. I lagen anges även vilket ansvar arbetstagaren har vilket innebär att medverka i arbetsmiljöarbetet, följa föreskrifter, delta i genomförandet av åtgärder, använda skyddsanordningar och personlig skyddsutrustning. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) anges kraven på ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Dessa skall tillämpas av alla arbetsgivare. Arbetsmiljöverket föreskrifter omfattar även allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Med systematiskt arbetsmiljöarbete menas i dessa föreskrifter arbetsgivarens arbete med att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Det systematiska arbetsmiljöarbetet skall ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Det skall omfatta alla fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön. Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om arbetsanpassning och rehabilitering samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna (AFS 1994:1) reglerar arbetsgivarens ansvar. I dessa anges bl.a. att arbetsgivaren skall: ange mål för verksamheten med arbetsanpassning och rehabilitering. fortlöpande ta reda på behov av åtgärder för arbetsanpassning. så tidigt som möjligt påbörja arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering för de arbetstagare som har behov därav. 5 av 18

8 klargöra hur arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering skall fördelas. den som arbetar med arbetsanpassning och rehabilitering har de befogenheter och resurser samt de kunskaper och den kompetens som behövs för uppgifterna. arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten organiseras så att den kan ske i samarbete med de enskilda arbetstagare som berörs av åtgärderna samt med deras företrädare i arbetsmiljöfrågor. verksamheten med arbetsanpassning och rehabilitering organiseras så att den kan bedrivas i samarbete med försäkringskassan och myndigheter som är berörda. årligen följa upp verksamheten med arbetsanpassning och rehabilitering samt göra de ändringar som föranleds av uppföljningsresultatet. ha de rutiner som behövs för verksamheten med arbetsanpassning och rehabilitering. arbetsgivaren skall anpassa de enskilda arbetstagarnas arbetssituation med utgångspunkt från deras förutsättningar för arbetsuppgifterna. Därvid skall särskilt beaktas om den enskilde arbetstagaren har någon funktionsnedsättning eller annan begränsning av arbetsförmågan. 6 av 18

9 2. Granskningsresultat 2.1. Styrning, mål och delegation Övergripande mål När det gäller förekomsten av övergripande mål anges följande med bäring på området arbetsmiljö och rehabilitering i Verksamhetsplan med budget 2013 med planeringsförutsättningar för : Landstinget är en attraktiv arbetsplats för utvecklingsinriktade ledare och medarbetare. (Mål 40) Örebro läns landsting erbjuder en hållbar och hälsofrämjande arbetsplats. (Mål 41) Frisktalet ska öka ( Mål 42) Av intervjuerna har framgått att målen rörande personal och kompetens ska utökas och förändras framöver, t ex kommer mål 41 och 42 att slås ihop då mätningen ska förändras. Vidare har landstingsfullmäktige under våren 2013 antagit Policy och plan för arbetsmiljöarbetet I inledningen av dokumentet står att en hälsofrämjande arbetsplats i Örebro läns landsting kännetecknas av möjligheten till delaktighet, inflytande, utveckling och återhämtning. En hälsofrämjande arbetsplats förutsätter systematik, uppföljning och styrning inom följande områden: Organisation, ledarskap och medarbetarskap Främja hälsa, friskvård och en aktiv livsstil Aktivt samt utvecklat arbetsmiljö- och säkerhetsarbete Tidig rehabilitering och anpassning I policyn framgår bland annat att chefer har ansvaret för att beakta arbetsmiljöaspekter i samband med att olika organisatoriska beslut fattas, att det systematiska arbetsmiljöarbetet ska genomföras integrerat i den dagliga verksamheten, samt att det systematiska arbetsmiljöarbetet ska bedrivas fortlöpande och långsiktigt med tydliga mål och handlingsplaner, förankrade i organisationen. 1 Policyn inrymmer också en handlingsplan med ett flertal mål som har vidhängande aktiviteter angivna, samt information om när uppföljning ska ske och på vilket sätt. I enlighet med denna plan ska verksamheterna/klinikernas handlingsplaner för det systematiska arbetsmiljöarbetet dokumenteras och följas upp i samverkansgrupperna. Arbetsmiljöarbetet ska sammanställas och rapporteras till samverkansgruppen på förvaltningsnivå. Förvaltningarnas sammanställning av arbetsmiljöarbete ska sedan dokumenteras i förvaltningens verksamhetsberättelse och rapporteras till landstingsstyrelsen. 1 Policy och plan för arbetsmiljöarbetet , Örebro läns landsting, s. 4 7 av 18

10 Enligt uppgift har arbetet med att implementera policy och plan för arbetsmiljöarbetet ännu inte påbörjats för organisationen som helhet, däribland sjukhusen. Fokus inledningsvis har bl a varit på folktandvården System, rutiner och ansvar på övergripande nivå Det finns ett flertal beskrivningar och dokument på övergripande nivå som behandlar arbetssätt och rutiner inom området arbetsmiljö, arbetsanpassning och rehabilitering. Ett av dokumenten som vi har tagit del av är ett årshjul som illustrerar hur det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet inom landstinget ska genomföras under året. Det dokument som beskriver den övergripande interna arbetsfördelningen vad gäller arbetsmiljö är instruktionen Arbetsmiljöansvar för Örebro läns landsting. Av instruktionen framgår det ansvar som åligger landstingsstyrelsen, samtliga chefsnivåer, landstingsdirektör, förvaltningschef, verksamhetschef, 1:a linjens chefer och medarbetare. Landstingsstyrelsens ansvar beskrivs i dokumentet bl a enligt följande: Som arbetsgivare övergripande ansvara för att ett målinriktat och förebyggande arbetsmiljöarbete bedrivs som en integrerad och prioriterad del av den ordinarie verksamheten. Tillse att förvaltningarna och verksamheterna beaktar arbetsmiljöarbetet vid upprättande av verksamhetsplan och budget. Se till att konsekvenserna för arbetsmiljön bedöms vid förändringar. 8 av 18

11 Det framgår vidare att verksamhetschef (klinikchef eller motsvarande) har ansvar för att: Ansvara för systematisk planering, ledning och uppföljning av enhetens verksamhet för att säkerställa att arbetsmiljökraven uppfylls. Ansvara för att det systematiska arbetsmiljöarbetet årligen följs upp och att detta dokumenteras i skrift. Ansvara för upprättande av årliga skriftliga handlingsplaner med åtgärder för att förbättra enhetens arbetsmiljö. Ansvara för att det finns skriftliga rutiner för på vilket sätt, i vilken omfattning och vid vilken tidpunkt åtgärder skall vidtas. Ansvara för att arbetsuppgifter, befogenheter och resurser för att förebygga ohälsa och olycksfall, skriftligen fördelas. Ansvara för att verksamheten och förhållandena i arbetet fortlöpande undersöks så att risker och brister ur arbetsmiljösynpunkt kan kartläggas, bedömas och undanröjas. Ansvara för att arbetsledare har de kunskaper de behöver om verksamhetens arbetsmiljö, om föreskrifter och förordningar, om risker och brister och om rutiner i arbetsmiljöfrågor. Ansvara för översyn och avstämning genom skyddsrond. Tillse att det finns skriftliga rutiner och resurser för utredning av ohälsa och olycksfall i arbetet samt för rehabiliteringsutredning. Fortlöpande hålla förvaltningschefen underrättad om arbetsmiljösituationen inom sitt verksamhetsområde. Andra dokument har mer karaktären av rutin och lathund och beskriver mer konkret hur arbetet ska gå till. Vi har tagit del av följande: Checklista för chefer vad gäller Planering av arbetslivsinriktad rehabilitering. Checklistan innehåller bl a förslag på frågeställningar inför planeringen. På Örebro läns landstings hemsida finns även en rehabiliteringsmanual som i korthet är ett stöd för chefer att genomföra rehabiliteringsprocessen. Manualen innehåller förtydliganden av olika delar av rehabiliteringsprocessen. Själva processen beskrivs närmare i en särskild matris, Rehabiliteringsprocessen, innehållande de moment som ska göras (lathund). Det finns även en framtagen mall, Uppföljning av förvaltningarnas arbete med det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM), som används som stöd för arbete med att varje år följa upp hur det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar i organisationen. Syftet är enligt dokumentet att dels lyfta fram de 9 av 18

12 förbättringar som måste göras, dels att skapa underlag för nya mål och handlingsplaner. För att följa upp hur medarbetarna uppfattar Örebro läns landsting arbete med jämställdhet samt hur medarbetarna uppfattar sin hälsa används bl a Hälsoindex. Vad detta visar återges nedan under avsnitt Om organisation och delegation När det gäller organisation finns flera olika grupper och funktioner som har betydelse i arbetet med arbetsanpassning, rehabilitering och arbetsmiljö. Landstingsstyrelsens personalpolitiska utskott (PPU) är ett centralt organ för personal-, förhandlings- och pensionsfrågor i Örebro läns landsting. Utskottet ansvarar även för arbetsmiljöfrågor. Utskottet bereder de ärenden som ska beslutas av landstingsstyrelsen eller landstingsfullmäktige. Enligt Policy och plan för arbetsmiljöarbetet ska personalpolitiska utskottet (PPU) följa upp landstingets arbetsmiljö-arbete vid varje delårsbokslut. Sjukskrivningskommittén utgör arena för samverkan kring sjukskrivningsprocessen. I kommittén som leds av landstingets hälso- och sjukvårdsdirektör, ingår representanter för vården samt samverkansansvariga, områdeschefer och försäkringsmedicinsk rådgivare från Försäkringskassan. Vidare ingår representanter för Arbetsförmedlingen. Sedan 2011 finns även en Operativ grupp underställd Sjukskrivningskommittén, med läkare från slutenvården, primärvården och psykiatrin som har i uppgift att mer konkret stödja verksamheterna i sjukskrivningsprocessen. Rehabgruppen är ett samverkansorgan där utsedda personer från personalavdelningen från varje förvaltning deltar. Dessa har ett övergripande ansvar för rehabilitering och arbetsanpassning inom sin förvaltning. Försäkringskassan deltar två gånger per år för att diskutera övergripande frågor. Processledare är sammankallande och gruppen träffas en gång per månad. Rehabgruppen utgör en resurs för hela organisationen. Inom sjukvårdsområdet finns en Arbetsmiljöstrateg som har till uppgift att leda det övergripande och strategiska arbetet inom landstinget. I uppdraget ingår bl.a. att arrangera utbildningar inom speciella områden, stödja personalfunktionerna i särskilda ärenden (ex då Arbetsmiljöverket är inblandat), genomföra uppföljningar och analyser på en mer övergripande nivå. Arbetsmiljöstrateg deltar även i olika forum/möten med rehabgruppen, miljöutskottet och landstingshälsan. Inom Universitetssjukhusets stab finns en processledare för rehabilitering och sjukskrivning. Dennes uppdrag är att vara en länk mellan förvaltningen, rehabgruppen och försäkringskassan samt att sammanställa och analysera statistik på en övergripande nivå på sjukhuset. Processledaren deltar även vid särskilda utbildningar, samt ger stöd till personalavdelning och chefer men hanterar även särskilt komplicerade enskilda ärenden. 10 av 18

13 Landstingshälsan ingår i "Förvaltningen för företagshälsovård och tolk- och översättarservice" som erbjuder sina resurser till Örebro läns landsting, Kumla kommun, delar av Örebro kommun samt företag och verksamheter huvudsakligen i Örebro län. I särskilda överenskommelser med landstinget regleras hur landstingets chefer och medarbetare kan använda dessa resurser. Landstingshälsan erbjuder stöd till Landstinget i form av konsultation/rådgivning, arbetsmiljöutveckling, arbetsrelaterad hälsovård, rehabilitering/arbetsanpassning, friskvård och utbildning. Inom ramen för granskningen har vi tagit del av Delegationsordning för landstingsstyrelsen och landstingsstyrelsens utskott, Vidaredelegationer från landstingsdirektören, samt Bilaga till delegationsordning. Av dessa dokument är det Delegationsordningen för landstingsstyrelsen som innehåller delegation inom personalområdet. Det som där behandlas rör dock främst frågor om anställning, uppsägning, kollektivavtal och liknande, och inte explicit frågor om arbetsmiljö eller rehab/arbetsanpassning. I bilagan till delegationsordning står dock att läsa att annan form av beslut som är ren verkställighet eller åtgärder i tjänsten ingår inte i delegationsordningen utan har sin grund i tjänsteställning eller beslutad arbetsfördelning inom förvaltningen. I dokumentet Arbetsmiljöansvar för Örebro läns landsting beskrivs den övergripande interna arbetsfördelningen på olika ansvarsnivåer. Mer konkret på verksamhetsnivå används dokument som reglerar överlåtelse av ledningsuppgifter från verksamhetschefen. Som exempel har vi tagit del av dokument från kvinnokliniken vid Universitetssjukhuset Örebro: Överlåtelse av ledningsuppgifter från verksamhetschefen inom kvinnokliniken, USÖ enligt 30 HSL, (Lag (1996:787)). Av dokumentet framgår att olika ansvarsdelar överlåts inom områdena Patient, Verksamhet/utveckling, Medarbetare, FoU/Utbildning, Ekonomi samt Samverkan. Inom området Medarbetare finns en punkt som lyder: ansvara för den fysiska och psykiska arbetsmiljön inom enheten Arbetet i verksamheterna När det gäller arbetet ute i organisationen har verksamhetscheferna det uttalade ansvaret för arbetsmiljöfrågor, rehabilitering och arbetsanpassning. Verksamhetscheferna är i detta fall cheferna på de kliniker som ingått i denna granskning (röntgen- respektive kvinnoklinikerna i Örebro, Karlskoga och Lindesberg). I praktiken har de ofta delegerat arbetet vidare till sina avdelningschefer/motsvarande. På det hela taget har det vid intervjuer framkommit att det finns en kännedom om de mål, system och rutiner som finns på området och i ovan nämnda dokument. Samtliga verksamhetschefer har betonat att det vid behov finns expertis och stöd att tillgå inom landstinget, till exempel landstingshälsan och andra personalfunktioner. Däremot har vi noterat variationer i hur aktuella frågorna upplevs vara. En verksamhetschef menar till exempel att frågan om rehabilitering eller arbetsanpassning inte har lyfts särskilt de senaste åren från centralt håll. Det ska dock sägas att samtliga kliniker regelbundet har arbetsmiljö som en punkt både på arbetsplatsträffar och i samverkansgrupper. 11 av 18

14 Aktivitets-/åtgärdslistor för arbetsmiljörelaterade frågor finns på flera av klinikerna. Vi har dock uppfattat att det varierar i vilken utsträckning verksamhetscheferna känner till dessa och har vetskap om huruvida de verkligen används. Detta eftersom arbetet har delegerats till avdelningschefer och inte alltid hanteras av verksamhetscheferna. Flera av verksamhetscheferna lyfter fram delaktigheten i arbetsmiljöarbetet som en styrka. Frågor som rör arbetsmiljö tas upp varje vecka på arbetsplatsträffarna och i samverkansgruppen varje månad. Arbetsmiljö är därmed en ständigt återkommande fråga som personalen är delaktig i och har möjligheter att föra fram synpunkter kring. På en av klinikerna på universitetssjukhuset i Örebro nämndes även arbetet med Lean som något positivt som gör att personalen uppmuntras att tillsammans verka för ständiga arbetsmiljöförbättrande åtgärder. När det gäller utvecklingsområden är det bland annat två saker som har framkommit i intervjuerna med verksamhetscheferna. För det första efterfrågar några av dem tydligare information och stöd: det gäller dels tydlighet i vad de förväntas göra (givet att det upplevs svårt att hinna leva upp till åtagandena i praktiken fullt ut), dels stöd i att lättare kunna få fram underlag/statistik för att följa upp de ärenden som är aktuella. För det andra kan systematiken i hur klinikerna arbetar förbättras. Några av verksamhetscheferna framhåller att deras arbetsplatser är bra på att ge stöd till personer som behöver arbetsanpassning, rehabilitering eller annat stöd, men de agerar på problem och löser dessa vart eftersom snarare än att arbeta med den systematik som idealt ska råda. I de egna styrdokumenten likväl som i AFS 2001:1 och AFS 1994:1 föreskrivs en hög grad av systematik i arbetet innehållande bl a grundlig analys av behov, planering av åtgärder, uppföljning/utvärdering samt efterföljande förändringar. Enligt uppgifter från intervjuerna vid Lindesbergs lasarett framkommer att Landstingets policy och plan gällande arbetsmiljöarbetet har diskuterats och sjukhuset har utvecklat en egen policy och plan utifrån denna. På röntgenkliniken och kvinnokliniken i Lindesberg finns aktivitetsmatriser utarbetade med mål, tidsplan, ansvarig samt när uppföljning skall genomföras. Enligt uppgift från intervjuer i Lindesberg framkommer att verksamheterna redovisar sina resultat, i enlighet med en i förväg fastställd årscykel, där arbetsmiljö och rehabilitering ingår som en del i denna redovisning. Inom röntgenkliniken på Lindesberg lasarett genomförs medarbetarundersökningar fyra gånger per år. Detta innebär enligt de intervjuade att det är möjligt att identifiera problem på ett tidigt stadium och att åtgärder snabbt kan vidtas. 12 av 18

15 Vår bedömning När det gäller styrningen, mål och ansvar avseende arbetsanpassning och rehabilitering är det vår bedömning att landstinget har en god grund i de dokument som finns antagna. Något explicit mål som rör just arbetsanpassning och rehabilitering finns inte, men vikten av tidiga insatser på området nämns i den nya policy och plan för arbetsmiljöarbetet som antogs under våren Enligt vår bedömning finns det en tydlig struktur utifrån planen i fråga och de övriga dokument som rör området, såsom beskrivning av årshjulet för systematiskt arbetsmiljöarbete, beskrivning av ansvar, checklistor, rehabiliteringsmanual med mera. Det ska också sägas att de intervjuade klinikerna upplever att de vid behov kan erhålla gott stöd från centrala funktioner, såsom landstingshälsan och personalfunktioner, i frågor som rör arbetsanpassning, rehabilitering och arbetsmiljö. När landstinget nu har utvecklat en ny plan ser vi det som viktigt att de olika befintliga dokumenten på området hålls ihop och kompletterar varandra. Vi kan till exempel konstatera att dokumentet som beskriver årshjulet för det systematiska arbetsmiljöarbetet samt instruktionen Arbetsmiljöansvar för Örebro läns landsting saknar datum. Instruktionen innehåller även beskrivningar av ansvar på olika nivåer i organisationen. Det återfinns också beskrivningar av ansvar på olika nivåer i den nya arbetsmiljöplanen. Även om beskrivningarna inte motsäger varandra är de delvis formulerade olika och varierar i omfattning. Vår bedömning är att landstingsstyrelsen bör tydliggöra de olika dokumenten/planernas status. Det har dock framgått under intervjuerna att landstinget inte har kommit hela vägen i arbetet med att implementera befintliga dokument och säkerställa att arbetet i verksamheterna bedrivs på det sätt som är tänkt. Vi har bl a noterat att det finns olikheter i de utvalda klinikerna i hur uppmärksammat området är. Vi har även förstått att arbetet med att implementera policy och plan för arbetsmiljö inte har påbörjats på sjukhusen ännu. Vår bedömning är därför att landstingsstyrelsen bör säkerställa att styrningen och arbetssätten når full verkan ute i verksamheterna. Klinikerna vi besökt arbetar med frågorna bl a genom arbetsplatsträffar, samverkansgrupper och listor för arbetsmiljöförbättrande åtgärder. Däremot kan det inte sägas generellt att den systematik i arbetet som landstingets egna dokument eller AFS 2001:1/AFS 1994:1 stipulerar uppnås. 13 av 18

16 2.2. Resultat av arbetsanpassning och rehab Vi har tagit del av frågor som ställts i en undersökning som landstinget genomför under hösten 2013 som handlar om hur verksamheterna lever upp till arbetsmiljökraven. Vid tidpunkten för våra intervjuer höll flera av kliniker på med att besvara frågorna, som fanns i formuläret Hur lever vi upp till arbetsmiljökraven?. Av formuläret framgår att syftet är att upptäcka och åtgärda eventuella brister i arbetsmiljöarbetet. Enligt uppgift från våra intervjuer har återrapporteringen på området tidigare varit av muntlig karaktär och motsvarande undersökning har inte genomförts under tidigare år. Frågebatteriet behandlar ett flertal frågeområden, varav två områden är Systematiskt arbetsmiljöarbete och Arbetsanpassning och rehabilitering. Vid tidpunkten för vår granskning pågick fortfarande undersökningen så det var inte möjligt att ta del av resultatet. Resultatet kommer att bli en samlad bedömning av hur arbetet bedrivs inom organisationen, men kommer inte ge en bild av hur landstinget lyckas med arbetsanpassning och rehabilitering på en aggregerad nivå. För det krävs en sammanställning av mer specifik statistik. Av intervjuerna har det framgått att det finns en del oklarheter kring hur undersökningen har kommunicerats till klinikcheferna innan materialet sändes ut. Det har bl a framkommit att det finns osäkerheter kring frågorna som rör rutiner och om klinikerna förväntas ha utvecklat egna rutiner eller kan luta sig mot de befintliga, centrala rutinerna. Vidare genomförs medarbetarundersökningar vartannat år och en sådan har gjorts under hösen Vid enkätundersökningen kommer följande att mätas: känsla av sammanhang (KASAM), engagemang, motivation, trivsel, återkoppling, ledarskap, delaktighet, påverkansmöjlighet, kompetens, utvecklingsmöjligheter, kommunikation, resurser och stöd, organisation, värderingar, fysiska och psykiska förutsättningar att klara av sitt arbete, positiva upplevelser av arbetet, nöjd medarbetarindex samt lojalitet. Resultatet av enkäten ska enligt uppgift redovisas för landstingets ledningsgrupp 18 december och därefter till respektive förvaltningen under januari Landstinget använder sig av olika former av nyckeltalsindex och jämförelser. Med hjälp av Nyckeltalsinstitutet har landstinget tagit reda på hur landstinget uppfattas som arbetsgivare 2 samt hälsan hos de anställda. 3 I Hälsoindex ställs frågor gällande hälsa och sjukdom, sjukfrånvaro och rehabilitering och speglar hälsoläget i organisationen. I resultatet från undersökningen redovisas sju områden och jämförs med medeltalet i landet samt i relation till tidigare mätning. Jämförelsen baseras på 31 organisationer med totalt cirka anställda. Gällande resultat från Hälsoindex visar att Örebro läns landsting har fler långtidssjukskrivna (mer än 14 dagar) jämfört med snittet för andra organisationer som genomfört mätningen. Landstinget ligger även högre än snittet när det gäller rehabrisk 2 Attraktiv Arbetsgivarindex AVI Hälsoindex Kristallen av 18

17 (antal tillsvidareanställda med minst 6 påbörjade sjukfall/totalt antal tillsvidareanställda). I Attraktiv Arbetsgivarindex, AVI, är det nio områden som följs upp och vägs samman. I denna undersöks t.ex. genomsnittslön, karriärmöjligheter, långtidssjukskrivningar, avgångar. Även här görs jämförelser mot tidigare år och mot andra organisationer. Undersökningen är en jämförelse med 256 organisationer med totalt cirka anställda. I de resultat vi tagit del av gällande Attraktiv arbetsgivarindex framgår att Örebro läns landsting har en högre andel långtidssjukskrivna jämfört med snittet. När det gäller resultat av arbetsanpassning redovisas och rapporteras det inte på ett sätt så att det går att få någon överblick. Rehabilitering redovisas inte heller separat, utan statistiken fångar längden på sjukfrånvaron och mängden sjukfrånvaro. Huruvida arbetet med rehab och arbetsanpassning bedrivs bra efterfrågas inte explicit och redovisas inte heller. Till exempel uttrycker ett par av de intervjuade att det inte föreligger några direkta rapporteringskrav på området och att det inte har efterfrågats i de rapporteringar som kliniken förväntas göra. Det har dock framgått under intervjuerna att ett hälsobokslut planeras för Detta dokument syftar till att mer samlat fånga frågor som bl a rör arbetsanpassning och rehabilitering. Hälsobokslutet kommer bl a att bygga på underlag från hälsoindex som vi har nämnt ovan. I Policy och plan för arbetsmiljöarbetet anges även som mål 12 att arbetsmiljö/hälsobokslut införs i årsredovisningen. 4 Avseende situationen på respektive klinik har vi efterfrågat uppgifter om antal anställda, antal långtidssjukskrivna, antal pågående rehabärenden, antal anställda som har någon form av arbetsanpassning, samt antal anställda som återkommit i arbete efter genomförd rehab under Svaren vi erhållit summeras i tabellen nedan. Anställda, sjukskrivna, rehab och arbetsanpassning på de sex klinikerna Anställda Långtidssjukskrivna Pågående rehabärenden Antal anställda med arbetsanpassning Åter i arbete efter rehab under 2013 Röntgen Karlskoga Kvinnoklinik Karlskoga Röntgen Lindesberg Kvinnoklinik Lindesberg* ** 1 Röntgen Örebro Kvinnoklinik Örebro Källa: underlag erhållit i november från respektive klinik. Kommentar: * Specialistmottagning med 7 olika specialiteter, ** Personer har kommit från olika avdelningar på sjukhuset och fått anpassat arbete på mottagning. 4 Policy och plan för arbetsmiljöarbetet , s av 18

18 Vår bedömning Det är svårt att få en överblick av det samlade resultatet av arbetsanpassning och rehabilitering. Under hösten 2013 genomför landstinget uppföljning av hur de lever upp till arbetsmiljökraven, men den var inte färdig vid tidpunkten för granskningen. Någon motsvarande undersökning har inte gjorts tidigare år. Ett hälsobokslut planeras dock för första gången att göras för Enligt vår bedömning är det positivt att landstinget utvecklar uppföljningen på detta sätt, men det reser samtidigt frågetecken för vilket underlag landstingsstyrelsen hittills haft för att bedöma resultat av arbetsanpassning och rehabilitering. Vi bedömer att landstingsstyrelsen behöver utveckla resultatredovisningen på området. Uppgifter om t ex sjukskrivningstal, rehabiliteringsärenden, arbetsanpassning och återgång från rehab finns att erhålla på kliniknivå om det skulle efterfrågas från och rapporteras till centralt håll. Landstinget arbetar med olika nyckeltalsanalyser, och dessa ger vägledning i hur resultatet ser ut i jämförelse med andra organisationer. Vi har kunnat se att det finns förbättringsmöjligheter då genomsnittet för Örebro läns landsting avseende bland annat sk rehabrisk och långtidssjukskrivningar har varit högre än snittet i den jämförelse inom ramen för Hälsoindex som landstinget ingår i Återrapportering När det gäller den arbetsanpassning som sker finns ingen särskild uppföljning eller indikator som följs upp eller återrapporteras. Vid rehabilitering och långa sjukfall följs ärenden hos Försäkringskassan upp. Sjukskrivningstiden är också något som redovisas i landstingets årsredovisning, där mål 47 i årsredovisningen 2012 lyder: Långtidsfrånvaron är fortsatt låg och korttidsfrånvaron fortsätter att minska. När det gäller måluppfyllelsen av ovanstående mål konstateras i årsredovisningen att sjukfrånvaron ligger på 5,4 procent för 2012, vilket är en ökning från 5,1 procent året innan. Minskningen av långtidssjuka beskrivs som markant jämfört med något år tillbaka och landstinget anger att de har en bättre situation och överblick över sjukskrivningarna idag. 5 Av redovisningen över sjukfrånvaron i landstinget kan konstateras att långtidsfrånvaron (dvs mer än 14 dagar) 2012 är lägre än den var 2008 och 2009, men en ökning har skett sedan Detta illustreras av tabellen nedan: Tabell. Långtidssjukfrånvaro Sjuk långtidsfrånvaro (timmar) Sjuk långtidsfrånvaro (procent av schemalagda timmar) 3,2 3,2 2,7 3,4 4,0 Landstingsstyrelsen har ett personalpolitiskt utskott. Av landstingets policy på området som gäller framgår att personalpolitiska utskottet ska följa upp 5 Årsredovisning 2012, Örebro läns landsting, s Årsredovisning 2012, Örebro läns landsting, s av 18

19 landstingets arbetsmiljöarbete vid varje delårsbokslut. Detta har inte skett vid delårsbokslutet Som vi nämnt ovan ska enligt planeringen en uppföljning att göras efter årsskiftet i samband med att ett så kallat hälsobokslut tas fram. Någon fördjupad rapportering kring sjukfrånvaro sker enligt uppgift inte och det finns i dagsläget inget signalsystem som säger hur det är på övergripande nivå. Den centrala nivån är inblandad om det är något särskilt ärende, annars hanteras frågorna företrädesvis i verksamheterna, men med stöd från central nivå vid behov. Som exempel kan nämnas att i Lindesberg uppges återrapportering till sjukhusledning ske i enlighet med en fastställd årscykel. Statistik gällande längden av sjukskrivningar, rehabiliteringstider och återgång till tjänst hanteras av personalavdelningen och återkopplas till enheten Vår bedömning När det gäller återrapportering har vi inte kunnat se att det finns någon gemensam struktur för hur området ska följas upp och belysas. Sjukfrånvaron följs upp och redovisas i årsredovisningen. Där kan en nedgång från konstateras men de senaste två åren har långtidsfrånvaron ökat något. Även om de besökta klinikerna kan arbeta väl med sin personal i dessa frågor har det under granskningen framkommit att kraven på dem att följa upp och rapportera hur det går med arbetsanpassning och rehabilitering inte är tydliggjort. Enligt vår bedömning kan den samlade uppföljningen utvecklas, detta eftersom den bristande uppföljningen och sammanställningen centralt gör det svårt för landstingsstyrelsen att få en samlad bild på området. Personalpolitiska utskottet ska enligt den nya arbetsmiljöplanen göra en uppföljning vid delårsbokslutet men det har inte skett. Enligt uppgift inväntas helåret då policyn antogs under våren och ett hälsobokslut planeras för första gången att göras för av 18

20 Tobias Bjöörn Projektledare Gun-Britt Alnefelt Uppdragsledare 18 av 18

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy Innehållsförteckning Kommunens målsättning 3 Definition av begreppet arbetsmiljö 3 Regelverk 3 Delegation 4 Systematiskt arbetsmiljöarbete undersöka, åtgärda och följa upp 4 Samverkan

Läs mer

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(12) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Typ av dokument Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Beslutad KSAU, 2017-02-28, 23 Giltig t o m Tills vidare Dokumentansvarig HR-avdelningen Diarienummer

Läs mer

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften

Läs mer

Revisionsrapport. Lekebergs kommun. Granskning av kommunens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering. Marlen Dagersten.

Revisionsrapport. Lekebergs kommun. Granskning av kommunens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering. Marlen Dagersten. Revisionsrapport Granskning av kommunens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering Lekebergs kommun Marlen Dagersten 2013 2013-06-19 Fredrik Alm Uppdragsledare 2013 Lekebergs kommun Innehållsförteckning

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

UTBILDNINGSNÄMNDEN Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete

UTBILDNINGSNÄMNDEN Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete DIARIENUMMER UN 2016.057 R I KTLINJER UTBILDNINGSNÄMNDEN Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagna av utbildningsnämnden 15 2017 Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete Innehåll 1. Övergripande

Läs mer

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Blad 1 BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Antagna av kommunfullmäktige 13 mars 2014 (Ersätter tidigare beslutad hälsopolicy KS 2004-08-25 samt Arbetsmiljöbestämmelser med riktlinjer för systematiskt

Läs mer

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid ARBETSMILJÖPOLICY 1 av 6 INNEHÅLL GOD ARBETSMILJÖ... 3 EN GOD ARBETSMILJÖ FÖRUTSÄTTER... 3 VARJE MEDARBETARE SKA... 3 KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING... 4 ARBETSMILJÖARBETE I PRAKTIKEN... 4 ANSVAR OCH ROLLER...

Läs mer

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015 Styrdokument 2014-11-11 Ansvarig organisationsenhet: Folkhälsoförvaltningen Fastställd av Folkhälsonämnden 2014-11-12 Ersätter Arbetsmiljöplan 2014, 2013-12-11 146 c:\temp\cjen9qrefr.doc Arbetsmiljöplan,

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-12-15, 197 För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och

Läs mer

Riktlinjer till personalpolicy - Arbetsmiljö

Riktlinjer till personalpolicy - Arbetsmiljö Riktlinjer 2010-04-28 Riktlinjer till personalpolicy - Arbetsmiljö Antagna av Personal- och förhandlingsutskottet 2010-04-28, att gälla från och med 2010-05-17 2 Innehåll Bakgrund...3 Riktlinjer...3 Systematiskt

Läs mer

Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete

Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete Reviderat av kommunstyrelsen 2008-06-11, 177 Reviderat av kommunstyrelsen 2009-08-12, 187 Reviderat av kommunfullmäktige 2011-04-26, 33 1(6) Innehåll Systematiskt

Läs mer

Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet

Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet Med uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet menas att fördela arbetsmiljöuppgifter från arbetsgivarens högsta nivå och neråt i organisationen. Politikerna i Barn-

Läs mer

POLICY FÖR ARBETSMILJÖN I HÄRJEDALENS KOMMUN

POLICY FÖR ARBETSMILJÖN I HÄRJEDALENS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 150 2015-10-05 Ks 12 1 POLICY FÖR ARBETSMILJÖN I HÄRJEDALENS KOMMUN God arbetsmiljö ska prägla Härjedalens kommun i dess tjänster, i utrustningar, lokaler,

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Arbetsmiljöplan 2013. Socialnämnden

Arbetsmiljöplan 2013. Socialnämnden Tjänsteskrivelse 2013-02-27 SN 2013.0059 Handläggare: Annika Ljungberg, Personalavdelningen Socialnämnden Arbetsmiljöplan 2013 Sammanfattning Enligt kommunens arbetsmiljöpolicy ska varje nämnd upprätta

Läs mer

Delegering av arbetsmiljö 2016

Delegering av arbetsmiljö 2016 Tjänsteskrivelse 1 (1) 2015-10-30 FHN 2015.0027 Handläggare Ulrika Lundgren Folkhälsonämnden Delegering av arbetsmiljö 2016 Sammanfattning Enligt AFS 2001:1 ska arbetsgivaren fördela uppgifterna i verksamheterna

Läs mer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer ARBETSMILJÖPOLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING För

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Med ett helhetsperspektiv på hållbar hälsa och goda arbetsmiljöer

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsastrategi

Arbetsmiljö- och hälsastrategi Datum Arbetsmiljö- och hälsastrategi Antagen av kommunstyrelsen 2016 Antagen av: Kommunstyrelsen 2016-04-05, 73 Dokumentägare: Personalavdelningen Ersätter dokument: Dokumentnamn: Arbetsmiljö- och hälsastrategi

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

Arbetsmiljö. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19.

Arbetsmiljö. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19. Kommunledningskontorets personalavdelning Kontaktperson: Boel Steén, tfn 13 56 87 Riktlinjer för Arbetsmiljö Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19. Syfte Syftet med dessa riktlinjer är att visa Kristianstads

Läs mer

Koncernkontoret Koncernstab HR

Koncernkontoret Koncernstab HR 1 (7) REGION SKÅNE 2013 ÅRS UPPFÖLJNING AV DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET (SAM) För att säkerställa det systematiska arbetsmiljöarbetets effektivitet, funktion och utveckling måste det regelbundet

Läs mer

Arbetsmiljöprogram

Arbetsmiljöprogram PROGRAM 1 (8) INLEDNING I Regionplanen för perioden -2019 framgår det att regionen ska utvecklas som arbetsplats med ledarskap och medarbetarskap som proaktivt påverkar arbetsmiljön i positiv riktning

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5)

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5) Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy 1(5) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Genomförande... 3 Samverkan och delaktighet... 3 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 4 Uppföljning... 4 Avslutning...

Läs mer

rutin modell plan policy program regel riktlinje strategi taxa rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Barn- och utbildningsförvaltningen

rutin modell plan policy program regel riktlinje strategi taxa rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Barn- och utbildningsförvaltningen modell plan policy program regel rutin rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Barn- och riktlinje strategi taxa............................ Beslutat av: Barn- och utbildningsnämnden Beslutandedatum:

Läs mer

Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter

Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter 1 (5) Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter Kommunstyrelsen i Trelleborgs kommun tilldelar nedanstående angivna arbetsmiljöuppgifter inom angivet ansvarsområde med rätt till vidarefördelning av arbetsmiljöuppgifter

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds 2014-01-13 Arbetsmiljöplan 2014 Jämtlands Räddningstjänstförbunds Systematiskt arbetsmiljö- och hälsoarbete i förbundet Målet för det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet är att förena en väl fungerande

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun

Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun Antagen av: KS den 2009-06-15 138 Arbetsgivardelegationen 2009-05-29 Innehåll Värdegrund 4 Inledning 5 1 Arbetsmiljöpolicy 6 1.1 Viljeinriktning...

Läs mer

Kränkande särbehandling

Kränkande särbehandling SKYDDSROND: Kränkande särbehandling datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om kränkande särbehandling. För att

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter Högskolan i Gävle 2011-11-23 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter Enligt arbetsmiljölagen 3 kap 2 skall arbetsgivaren vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa

Läs mer

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM)

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) Årlig av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) 11 ska arbetsgivaren följa upp

Läs mer

STÖD FÖR SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

STÖD FÖR SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE STÖD FÖR SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE 1. Systematiskt arbetsmiljöarbete Piteå kommuns Personalpolitiska riktlinjer för arbetsmiljö och samverkansavtal är vägledande i arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljörutinerna

Läs mer

Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun

Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun Reviderad och fastställd av kommunstyrelsen 2009-04-14 Reviderad och fastställd av kommunfullmäktige 2009-05-18 1 Innehållsförteckning I. Varför ska vi ha en arbetsmiljöpolicy?

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET I NORRTÄLJE KOMMUN

RIKTLINJER FÖR DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET I NORRTÄLJE KOMMUN RIKTLINJER FÖR DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET I NORRTÄLJE KOMMUN Norrtälje kommun vill med denna riktlinje säkerställa att det systematiska arbetsmiljöarbetet är ändamålsenligt utifrån vad lagstiftning

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal 1 Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal De centrala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och landsting.

Läs mer

Sjukfrånvaro och rehabilitering

Sjukfrånvaro och rehabilitering www.pwc.se Revisionsrapport Robert Bergman Sjukfrånvaro och rehabilitering Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2.

Läs mer

Arbetsmiljödelegation

Arbetsmiljödelegation Arbetsmiljödelegation Bilaga i arbetsmiljöpolicy DOKUMENTNAMN Arbetsmiljödelegation GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2003 DOKUMENTTYP Bilaga i arbetsmiljöpolicy BESLUTAT/ANTAGET KS 031117 150 DOKUMENTÄGARE Pajala

Läs mer

Personalavdelningens PA-handbok

Personalavdelningens PA-handbok Personalavdelningens PA-handbok Datum ARBETSMILJÖPROGRAM FÖR UDDEVALLA KOMMUN Antaget i Kommunstyrelsen 1994-06-28 Beslut om revidering i Kommunstyrelsen 1999-06-22 1 Bakgrund...1 2 Kommunövergripande

Läs mer

Riktlinjer för ansvar och fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Härnösands kommun

Riktlinjer för ansvar och fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltningen Marianne Vestin Leffler marianne.vestin.leffler@harnosand.se RIKTLINJER/RUTINER Riktlinjer för ansvar och fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Härnösands kommun Dokumentnamn

Läs mer

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete Självskattning Systematiskt arbetsmiljöarbete Välkommen till detta självskattningsverktyg som tar utgångspunkt i reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Skattningen görs genom att ta ställning till

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING GEMENSAMMA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV ANPASSNINGS-, REHABILITERINGS- OCH OM- PLACERINGSÄRENDEN ANTAGNA AV KOMMUNSTYRELSEN 2009-05-13, 151 Kommungemensamma riktlinjer

Läs mer

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare: SKYDDSROND: Arbetsbelastning datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas

Läs mer

Delegation avarbetsmiljöansvar

Delegation avarbetsmiljöansvar 111) 2010-11-26 SKOLFÖRVALTNINGEN Sören Gustafsson till Skol nämnden i Sala Delegation avarbetsmiljöansvar Kommunstyrelsen har i beslut 2006-11-13 160, antagit och fastställt Arbetsmiljöpolicy och delegations

Läs mer

Rapport Arbetet för att minska sjukfrånvaro Härnösands kommun. Kommunstyrelsen Socialnämnden

Rapport Arbetet för att minska sjukfrånvaro Härnösands kommun. Kommunstyrelsen Socialnämnden Rapport Arbetet för att minska sjukfrånvaro Härnösands kommun Kommunstyrelsen Socialnämnden September 2016 Innehåll Sammanfattning 3 1. Inledning 4 2. Granskningsresultat 5 3. Bedömning och rekommendationer

Läs mer

Svar till arbetsmiljöverket

Svar till arbetsmiljöverket Svar till arbetsmiljöverket Verksamhet Bildning ISM 2013/33012 Svar enligt krav, punkt 1-8 Bilagor Bilaga 1 Arbetsmiljöpolicy för Östra Göinge kommun Bilaga 2 Protokoll, Centrala samverkansgruppen 2014-02-24

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö CHECKLISTA: Organisatorisk och social arbetsmiljö datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Syftet med denna checklista är att identifiera vilken beredskap verksamheten har för att genomföra ett

Läs mer

1. Syfte Syftet är klargöra uppgiftsfördelningen för att säkerställa en effektiv ledning och styrning inom SMART-området.

1. Syfte Syftet är klargöra uppgiftsfördelningen för att säkerställa en effektiv ledning och styrning inom SMART-området. Verktygslådan SMART Titel Utgåva Uppgiftsfördelning 2011-12-15 1. Syfte Syftet är klargöra uppgiftsfördelningen för att säkerställa en effektiv ledning och styrning inom SMART-området. 2. Förutsättningar

Läs mer

SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare: SKYDDSROND: Arbetstid datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas

Läs mer

Lärarnas arbetsmiljö

Lärarnas arbetsmiljö www.pwc.se Revisionsrapport Marie Lindblad Cert. kommunal revisor Lärarnas arbetsmiljö Skellefteå kommun Linda Marklund Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...3

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Kommunens mål och policy Skövde kommun har angett mål och policy för arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet i särskilda handlingsprogram. Här

Läs mer

2.1.1. Kostnadsutveckling... 7 2.1.2. Bedömning och kommentar... 8. 2.2. Styrande och stödjande dokument... 8

2.1.1. Kostnadsutveckling... 7 2.1.2. Bedömning och kommentar... 8. 2.2. Styrande och stödjande dokument... 8 Sjukfrånvaro och rehabilitering Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning och rekommendationer... 1 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Revisionsfrågor... 3 1.3. Kontrollmål... 3 1.4. Avgränsning

Läs mer

Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön

Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön 1 Inledning Arbetet mot våld och hot är ett prioriterat utvecklingsområde

Läs mer

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Bilaga 3 Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Inledning Parterna sluter detta avtal med stöd av FAS 05 (Förnyelse-Arbetsmiljö-Samverkan i kommuner, landsting och regioner). Parternas syfte

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

BILAGA - Sammanställning av påtalade brister - Vidtagna åtgärder - Arbetsmiljöverkets inspektion våren 2014

BILAGA - Sammanställning av påtalade brister - Vidtagna åtgärder - Arbetsmiljöverkets inspektion våren 2014 Uppgiftsfördelning Vid inspektionstillfället saknades en tydlig, skriftlig fördelning av de arbetsmiljöuppgifter som ska utföras av skolledare och berörd skolintendent. Ni ska upprätta en tydlig fördelning

Läs mer

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Systematiskt arbetsmiljöarbete Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Glasklart! Bra arbetsmiljö ger ökad lönsamhet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete - SAM - ger ökad vinst genom minskade kostnader

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Beskrivning av Teknikförvaltningens systematiska hälso- och arbetsmiljöarbete

Beskrivning av Teknikförvaltningens systematiska hälso- och arbetsmiljöarbete Beskrivning av Teknikförvaltningens systematiska hälso- och arbetsmiljöarbete Teknikförvaltningen, 2008-08-14 Inledning En god och utvecklande arbetsmiljö bidrar till att förebygga arbetsskador och ohälsa,

Läs mer

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015 Tjänsteskrivelse 2014-11-11 Handläggare: Camilla Jern Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015 Sammanfattning Enligt kommunens arbetsmiljöpolicy ska varje nämnd upprätta en arbetsmiljöplan för nämndens verksamhet.

Läs mer

Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering

Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering HÖGSKOLAN DALARNA HDa dnr: F2001/1766/12 1 Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering INLEDNING Bakgrund Personalen är Högskolans viktigaste resurs såväl ur ekonomisk som kompetensmässig aspekt. Förebyggande

Läs mer

KS 2008/10 Hidnr

KS 2008/10 Hidnr KS 2008/10 Hidnr 2008.204 2008-02-01 KS 2008/10 Hidnr 2008.204 2 Samverkansavtal i Håbo kommun Övergripande syfte Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML) och lagen om facklig förtroendemans ställning

Läs mer

UFV 2011/619. Vicerektors uppgifter och beslutanderätter

UFV 2011/619. Vicerektors uppgifter och beslutanderätter UFV 2011/619 Vicerektors uppgifter och beslutanderätter Innehållsförteckning 1 Förutsättningar 3 2 Uppgifter 3 3 Beslut 5 Bilaga 1. Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet vid Uppsala

Läs mer

Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-09-10

Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-09-10 Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-09-10 AU 7:13 Dnr. KS 2014/223-750 Revidering av Arbetsmiljöpolicy Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Eksjö kommun. Granskning av systematiska arbetsmiljöarbetet. Revisionsrapport. KPMG AB 2010-05-03 Lars Jönsson

Eksjö kommun. Granskning av systematiska arbetsmiljöarbetet. Revisionsrapport. KPMG AB 2010-05-03 Lars Jönsson ABCD Eksjö kommun Granskning av systematiska arbetsmiljöarbetet Revisionsrapport KPMG AB 2010-05-03 Lars Jönsson ABCD Eksjö kommun Rapport systematiskt arbetsmiljöarbetet 2010-05-03 Innehåll 1. Bakgrund

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT DOKUMENTNAMN Arbetsmiljöpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2003 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KS 031117 150 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION DOKUMENTANSVARIG Personal- löneenheten REVIDERAT 2013-06-27

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter i Härjedalens kommun

Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter i Härjedalens kommun FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 150 2015-10-05 Ks 12 1 Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter i Härjedalens kommun Inledning Huvudansvaret för arbetsmiljön vilar enligt arbetsmiljölagen

Läs mer

Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Landstinget Blekinge

Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Landstinget Blekinge Landstingsdirektörens stab 2016-04-25 Ärendenummer: 2015/00301 Kanslienheten Dokumentnummer:2015/00301-3 Helene Håkansson Till landstingsstyrelsen Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa

Läs mer

Dnr 2044/2010-204 2010-02-24. Arbetsmiljönämnden

Dnr 2044/2010-204 2010-02-24. Arbetsmiljönämnden 2010-02-24 Dnr 2044/2010-204 Arbetsmiljönämnden Delegering av arbetsmiljöuppgifter. PM Ersätter 5678/01-013 Anvisningar för arbetsmiljöarbetet vid institutionen. Arbetsmiljönämnden fastställde detta dokument

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande

Läs mer

Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA

Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA MÖLNDALS STAD Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA med utgångspunkt från Arbetsmiljölagen och AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete. MÖLNDALS STAD Kerstin Olofsson Arbetsmiljösamordnare,

Läs mer

Skellefteå City Airport AB

Skellefteå City Airport AB www.pwc.se Granskningsredogörelse Personalfrågor Robert Bergman Mars 2016 Innehåll Sammanfattning...2 1. Inledning...3 1.1. Bakgrund...3 1.2. Syfte och revisionsfrågor...3 1.3. Revisionskriterier...3 1.4.

Läs mer

Bildningsförvaltningen. Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete i arbetsmiljöfrågor

Bildningsförvaltningen. Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete i arbetsmiljöfrågor Bildningsförvaltningen Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete i arbetsmiljöfrågor Fastställd: Handläggare: Helene Björkqvist, Maria Evald Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete inom arbetsmiljöområdet

Läs mer

UFV 2011/619. Uppgifter och beslutanderätter för dekan som är ordförande i fakultetsnämnd inom vetenskapsområdet.

UFV 2011/619. Uppgifter och beslutanderätter för dekan som är ordförande i fakultetsnämnd inom vetenskapsområdet. UFV 2011/619 Uppgifter och beslutanderätter för dekan som är ordförande i fakultetsnämnd inom vetenskapsområdet för humaniora och Innehållsförteckning 1 Förutsättningar 3 2 Uppgifter 3 3 Beslut 5 Bilaga

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Ulricehamns kommun

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Ulricehamns kommun Kommunstyrelsen 2015-01-08, 20 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Ulricehamns kommun Enligt Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) ska arbetsgivaren,

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Det är arbetsgivarens skyldighet att göra en kartläggning av riskerna i arbetsmiljön. När denna görs ska man tänka på att arbetsmiljö inte enbart är fråga

Läs mer

arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy

arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy Kommunstyrelsen och Centrala samverkansgruppen 1 Arbetsmiljö Sammanfattning Arbetsmiljögreppet

Läs mer

1. Syfte Syftet är klargöra uppgiftsfördelningen för att säkerställa en effektiv ledning och styrning inom arbetsmiljö.

1. Syfte Syftet är klargöra uppgiftsfördelningen för att säkerställa en effektiv ledning och styrning inom arbetsmiljö. Verktygslådan SMART Titel Utgåva Uppgiftsfördelning 2015-01-23 1. Syfte Syftet är klargöra uppgiftsfördelningen för att säkerställa en effektiv ledning och styrning inom arbetsmiljö. 2. Förutsättningar

Läs mer

Olofström kommun. Sjukfrånvaro och rehabilitering. Revisionsrapport KPMG AB. 1 juni Antal sidor: 14

Olofström kommun. Sjukfrånvaro och rehabilitering. Revisionsrapport KPMG AB. 1 juni Antal sidor: 14 ABCD Olofström kommun Sjukfrånvaro och rehabilitering Revisionsrapport KPMG AB 1 juni 2016 Antal sidor: 14 ABCD Olofström kommun Sjukfrånvaro och rehabilitering 2016-06-02 Innehåll 1. Sammanfattning 1

Läs mer

Arbetsmiljöplan, Folkhälsonämnden 2014

Arbetsmiljöplan, Folkhälsonämnden 2014 Tjänsteskrivelse 2013-11-16 Handläggare: Emmy Andersson FHN 2013.0086 Folkhälsonämnden Arbetsmiljöplan, Folkhälsonämnden 2014 Sammanfattning Enligt kommunens arbetsmiljöpolicy ska varje nämnd upprätta

Läs mer

Mall för systematiskt arbetsmiljöarbete. Institutionen för

Mall för systematiskt arbetsmiljöarbete. Institutionen för Mall för systematiskt arbetsmiljöarbete Institutionen för År 1. Uppföljning... 3 1.1 Uppföljning av arbetsmiljöarbetet föregående år (.)... 3 1.2 Statistik, årlig uppföljning föregående år (.)... 6 1.3

Läs mer

Kommunledningskontoret Personalenheten 1(5)

Kommunledningskontoret Personalenheten 1(5) Kommunledningskontoret 2010-12-12 Personalenheten 1(5) VARFÖR SAMVERKAN? Målet med samverkan är att skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö som leder till ett positivt arbetsklimat och god hälsa.

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

Landstingets ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering

Landstingets ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering www.pwc.se Förstudie Inger Hansén Landstingets ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering Landstinget Västmanland Innehållsförteckning Sammanfattning av förstudie... 1 1. Inledning...2 1.1. Bakgrund...2

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter inom Kommunstyrelsens kontor och Samhällsbyggnadsförvaltningen

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter inom Kommunstyrelsens kontor och Samhällsbyggnadsförvaltningen Tjänsteutlåtande 0 Öst ^ Kommunstyrelsens kontor Datum 2015-06-01 Dnr KS 2015/0024 Till Kommunstyrelsen Fördelning av arbetsmiljöuppgifter inom Kommunstyrelsens kontor och Samhällsbyggnadsförvaltningen

Läs mer