Praktiska anvisningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Praktiska anvisningar"

Transkript

1 Rehabilitering och hjälpmedel Anvisningarna berör i första hand områdena arbetsterapi och sjukgymnastik och utgår ifrån hemsjukvårdsavtalet mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län. 1

2 2

3 Innehåll 1. Bakgrund 4 2. Styrande och stödjande definitioner Rehabilitering Funktionsnedsättning Specifik rehabilitering Vardagsrehabilitering Rehabiliterande förhållningssätt Egenvård Hemrehabilitering, dagrehabilitering, korttidsrehabilitering 6 3. Arbetsterapeutens och sjukgymnastens yrkesansvar 6 4. Samverkan och samarbete Mötesplatser för samverkan 8 5. Klaras vårdkedja för rehabilitering i Kalmar län Processkartor, för att beskriva Klaras väg i vårdkedjan för rehabilitering Egenvårdsnivå Primärvårdsnivå Specialistvårdsnivå Ansvar för hjälpmedel på de olika vårdnivåerna Övriga aktörer i rehabiliteringsprocessen Kvalitet och patientsäkerhet i Klaras vårdkedja för rehabilitering Dialog/överrapportering Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvård Metoder och Kompetens Öppna prioriteringar Metodutvecklingsplan Riskhantering/Avvikelser Slutord 18 Bilaga 1 Utdrag ur, Avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landsting och kommunerna i Kalmar län 19 Bilaga 2 Processkartor 21 3

4 1. Bakgrund De praktiska anvisningarna, som färdigställdes i maj 2010, utgår från avtalet om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län. Arbetet med anvisningarna har utgått från Länsgrupp Rehab, där kommunerna och landstinget träffas fyra gånger/år för att övergripande utveckla och samordna rehabilitering, med fokus på sjukgymnastik och arbetsterapi. Länsgrupp Rehab har utsett en arbetsgrupp med uppdrag att ta fram praktiska anvisningar till avtalet gällande rehabilitering och hjälpmedel, med fokus på sjukgymnastik och arbetsterapi. Anvisningarna omfattar inte habilitering. Vad gäller psykiatrin så finns det delade meningar mellan huvudmännen gällande ansvar för behandlingshjälpmedel och hjälpmedel vid kognitivt stöd. Arbetsgruppen bedömer att detta behöver lyftas i samband med utvärdering av avtalet. I arbetsgruppen har följande personer ingått: För kommunerna Annette Engdahl, enhetschef Västervik Karin Nilsson, samordnare Oskarshamn Ingegerd Sjöstrand, enhetschef Mörbylånga För landstinget Stefan Bragsjö, verksamhetschef Samrehab Charlotte Lindén, områdeschef Samrehab Elisabeth Wennerström, Kliniken för habilitering och rehabilitering (HRK) Anvisningarna revideras 2011 och därefter vartannat år. Länsgrupp Rehab ansvarar. Arbetsgruppens tolkning vad gäller rehabilitering och hjälpmedel är att det styrs utifrån punkterna 6:11, 6:13 i Avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landsting och kommunerna i Kalmar län Se bilaga 1. I anvisningarna är citat ur avtalstexten markerade med en inramning. Landstinget ansvarar för flyktingar respektive asylsökandes hälso- och sjukvård, inkluderat rehabilitering. Detta enligt PM Asyl- och flyktinghälsovård - Information och handläggningsrutiner gällande flyktingars och asylsökandes hälso- och sjukvård inklusive tandvård, december 2009 (ersätter mars 2008) Anvisningarna är till för att tydliggöra ärendegången och ansvarsfördelningen, vad gäller rehabilitering och hjälpmedel med fokus på sjukgymnastik och arbetsterapi, när en patient rör sig mellan landstingets ansvarsområde och kommunens ansvarsområde. De är avsedda att användas av samtliga vårdgivare och rehabiliteringspersonal för att skapa en gemensam bild och arbetsmodell så att gråzoner undanröjs och att missförstånd undviks. 4

5 Klaras bästa Ledstjärnan är att se till den enskildes ( Klaras ) bästa! Tillsammans med Klara vill vi uppnå landstingets och kommunernas gemensamma vision för arbetsterapi och sjukgymnastik. Visionen som ska forma verksamheten och som ska vara vägledande för all sjukgymnastik och arbetsterapi i Kalmar län är Rätt insats vid Rätt tillfälle för Klara 2. Styrande och stödjande definitioner 2.1 Rehabilitering Med rehabilitering avses insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet 1. I socialstyrelsens kommentar och användningsområde, kopplat till rehabiliteringsdefinitionen heter det vidare att; Rehabilitering står för tidiga, samordnade och allsidiga insatser från olika kompetensområden och verksamheter. Insatserna kan vara av arbetslivsinriktad, medicinsk, pedagogisk, psykologisk, social och teknisk art och kombineras utifrån den enskildes behov, förutsättningar och intressen. Det är fråga om målinriktade insatser som förutsätter att den enskildes möjligheter till inflytande vid planering, genomförande och uppföljning beaktas och säkras. Insatserna fortsätter så länge individens behov kvarstår Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning avses nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga Specifik rehabilitering Specifik rehabilitering är relaterad till och kräver kunskap inte bara om människans normala funktioner utan också om den aktuella sjukdomen, skadan och den behandling och träning som utvecklar, återvinner och bibehåller funktionsförmåga. Specifik rehabilitering utförs av arbetsterapeut och/ eller sjukgymnast. Vid överlåtelse av arbetsuppgifter till annan personal sker det genom delegering och/eller ordination. Specifik rehabilitering är arbetsuppgifter och insatser som utförs och ges enligt Hälso-och sjukvårdslagen SOSFS 2008:20. Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2007:10) om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. 2. Socialstyrelsen, Termbank. 3. Månsson, M (2007). Hemrehabilitering: vad, hur och för vem. Fortbildning AB/Tidningen Äldreomsorg. 5

6 2.4 Vardagsrehabilitering Då en person ges möjlighet att, i vardagsnära miljö, bibehålla, utveckla och förbättra sina förmågor och färdigheter genom att personal och närstående använder ett rehabiliterande förhållningssätt Rehabiliterande förhållningssätt Insatser och bemötande ska vara aktivt stödjande istället för hjälpande och inte ta över de förmågor en person har Egenvård är hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömt att en patient själv kan utföra. Egenvård är inte hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). 5 Egenvård är också de åtgärder som den enskilde själv kan vidta vid enkla och vanliga sjukdomar och skador, det vill säga insatser som en individ kan vidta för att behandla sig själv, såsom att nyttja receptfria läkemedel, till skillnad från det som utförs av hälso- och sjukvården Hemrehabilitering, dagrehabilitering, korttidsrehabilitering Ingen enhetlig definition finns. Kan förekomma i olika former och med olika vårdgivare. I Kalmar län finns hemrehabilitering och korttidsrehabilitering inom flera kommuner. Dagrehabilitering kan förekomma i landstingets verksamhet och i vissa kommuner. Orden beskriver plats och miljö där rehabiliteringen utförs. 3. Arbetsterapeutens och sjukgymnastens yrkesansvar Hälso- och sjukvårdslagen och lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS) är den grundläggande lagstiftning som styr arbetsterapeutens och sjukgymnastens arbete. Arbetsterapeuter och sjukgymnaster är legitimerad personal enligt LYHS. Med utgångspunkt från etiska principer i hälso- och sjukvårdslagen samt vetenskap och beprövad erfarenhet inom sitt yrkesområde ska arbetsterapeut och sjukgymnast genomföra yrkesspecifika åtgärder utifrån sitt yrkesansvar, med stöd av vårdnivåer (se sid. 9) och ansvarsgränser i Kalmar län. Arbetsterapeut och sjukgymnast bedömer behov av åtgärd, planerar/genomför åtgärd och utvärderar. De utför specifik rehabilitering, som i vissa fall kan överlåtas enligt ordination och/eller delegering till annan personal. Dessutom instru- 4. En sammanhållen rehaborganisation, Landstinget i Kalmar län och Oskarshamns Kommun 5. SOSFS 2009:6. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård 6. 6

7 erar arbetsterapeuten och sjukgymnasten egenvård samt handleder i vardagsrehabilitering. Professionerna arbetsterapeuter och sjukgymnaster har även ansvar att utveckla kompetens och metoder samt medverka till att utarbeta rutiner för kvalitet och patientsäkerhet i Klaras väg i vårdkedjan för rehabilitering. Dessa rutiner skapar förutsättningar för att patientens rehabilitering sätts i fokus och inte ansvarsgränserna mellan huvudmännen. Kommunerna kan välja att använda arbetsterapeut eller sjukgymnast i frågor/uppdrag kopplat till ytterligare lagrum än Hälso- och sjukvårdslagen och LYHS, som exv. socialtjänstlagen. Klara (anhörig, personal m fl.) kan på egen hand kontakta arbetsterapeut och sjukgymnast i Kalmar län, ingen remiss krävs. 4. Samverkan och samarbete Vårdkedjan för Klaras rehabilitering ska styras via tydliga rutiner och kommunikationsvägar, där vårdplanering och kollegial dialog är två viktiga verktyg. Sedan krävs samverkan med stöd av dessa rutiner och kommunikationsvägar. Men vad är samverkan? Samverkan kan betyda eller tolkas som - att handla eller fungera gemensamt för ett visst syfte - icke-hierarkiska aktiviteter där aktörer möts på lika villkor och med gemensamt syfte - aktiviteter som överskrider gränser inom eller mellan organisationer 7 Socialstyrelsen föreskriver att verksamhetens processer ska styras med utgångspunkt från vad som är bäst för patienten. Det har stor betydelse att vårdens olika delar fungerar bra tillsammans. Personalen bör också ha kunskap om andras kompetens i vårdkedjan. Bristande samverkan är en patientsäkerhetsrisk, som ofta leder till klagomål på vården och behandlingen. För att säkerställa att patientens vård och omhändertagande sker på ett optimalt och säkert sätt ska därför rutiner finnas för att tydliggöra ansvaret för samverkan i gränssnitten mellan olika ansvarsområden. 8 Enligt 4 kap. 4 i föreskrifterna skall ledningssystemet fastställa; att det finns rutiner som klargör ansvaret för samarbetet kring och planeringen av vården av enskilda patienter vad avser t.ex. överföring av information om enskilda patienter att det finns rutiner för samverkan i vårdprocesserna inom och mellan yrkesgrupper, olika funktioner, enheter, nivåer, verksamheter och ansvarsområden samt olika vårdgivare, om det inte finns hinder för detta enligt sekretesslagen (1980:100) eller lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Nedanstående beskrivningar av mötesplatser är ämnade att förtydliga ansvaret för samverkan i vårdkedjan för rehabilitering i Kalmar län. 7. Samverkan i re/habilitering - en vägledning, Socialstyrelsen art nr SOSFS 2005:12. Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. 7

8 4.1 Mötesplatser för samverkan Var rehabiliteringen skall ges och vem som skall utföra rehabiliteringen är ett gemensamt ansvar och beslutas i samråd mellan patienten och sjukvårdshuvudmännen. Patienten skall erbjudas rehabilitering i den miljö som är den mest gynnsamma för denne. Kommunen och landstinget skall inleda överläggningar om hur rehabilitering och samverkan skall organiseras och utvecklas för att hålla samman och använda resurserna på bästa sätt Central samverkan Länsgruppen Rehab Kommun och landsting träffas fyra gånger/år för att övergripande utveckla och samordna rehabilitering, med fokus på sjukgymnastik och arbetsterapi, samt för att underlätta erfarenhetsutbyte. Landstingets serviceförvaltning och hjälpmedelsstrateg deltar vid behov i Länsgruppen Rehab gällande övergripande hjälpmedelsfrågor. Hjälpmedelskommittén Hjälpmedelskommittén består av 8 medlemmar med representation både från landstinget och kommunerna. Kontakt med kommittén har respektive kommun och landsting via sin representant. Gruppen bereder endast ärenden och har ingen beslutsfattande funktion. Deras uppdrag är: Ta fram underlaget till förskrivningsanvisningarna, Diskutera praktiska fall och praxis vid förskrivning Avvikelsehantering/hjälpmedel Remissinstans i hjälpmedelsfrågor Vara uppdaterade vad gäller lagar och förordningar Omvärldsbevakning Uppdraget sträcker sig under den tid nuvarande hjälpmedelsavtal gäller Avtalet förlängs härefter under perioden , såvida inte samtliga kommuner skriftligen sagt upp avtalet senast Grupper för samverkan vad gäller hjälpmedel I länet finns återkommande förskrivarträffar och sortimentsgrupper Lokal samverkan Lokal samverkan underlättas av fasta och strukturerade mötesplatser för verksamhets- och yrkesutveckling samt för kollegial dialog i enskilda patientärenden. Chefer och medarbetare hos båda huvudmännen har ett gemensamt ansvar för att skapa lämpliga mötesplatser för den lokala samverkan. Den lokala samverkan sker utifrån lokala och geografiska förutsättningar och med stöd av överenskomna övergripande riktlinjer, exv. praktiska anvisningar, från Länsgrupp Rehab. 9. Avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landsting och kommunerna i Kalmar län

9 5. Klaras vårdkedja för rehabilitering i Kalmar län Var rehabiliteringen ska ges och vem som ska utföra rehabiliteringen är ett gemensamt ansvar och beslutas i samråd mellan patienten och sjukvårdshuvudmännen. Patienten ska erbjudas rehabilitering i den miljö som är den mest gynnsamma för denne. Landstingets bedömning av patientens hälsotillstånd och behov av mottagningsbesök har tolkningsföreträde. 10 Hälso- och sjukvård, inkluderat rehabilitering, utförs på olika vårdnivå oavsett huvudman; Egenvårdsnivå Primärvårdsnivå (kommun/landsting) Specialistvårdsnivå Regionvårdsnivå Nationell nivå, vissa nationella centra finns och håller på att utvecklas, exv.för vissa cancersjukdomar, hjärttransplantationer etc. Rehabiliteringen i Kalmar län bedrivs i huvudsak på Egenvårds-, Primärvårds- och Specialistvårdsnivå. Primärvårdsnivån innefattar kommunens rehabiliteringsansvar och landstingets ansvar för distriktsrehabilitering. Vårdnivåerna ska inte blandas ihop med specialistkompetens för sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Specialistkompetens kan finnas på alla vårdnivåer. Arbetsterapeutens och sjukgymnastens yrkesansvar inkluderat samverkan skapar förutsättningar för att patientens rehabilitering sätts i fokus och inte ansvarsgränserna mellan huvudmännen. Klara kan få sin rehabilitering på olika vårdnivåer/ansvarsområden parallellt, exv. kan Klara parallellt erhålla rehabilitering både på landstingets distriktsrehabilitering och inom kommunens rehabilitering i hemmet. 5.1 Processkartor, för att beskriva Klaras väg i vårdkedjan för rehabilitering Klaras rätt till trygghet, delaktighet och inflytande är en förutsättning för rehabiliteringsprocessen. För att beskriva Klaras väg genom rehabiliteringen har arbetsgruppen skapat processkartor. Processkartorna, bilaga 2, beskriver en patients, Klaras, väg i vårdkedjan för rehabilitering i Kalmar län, utifrån vårdnivå och gällande ansvarsgränser. Processkartorna är gjorda ur ett organisatoriskt perspektiv med syfte att förtydliga processen och ansvarsområden för inblandade rehabiliteringsaktörer, med fokus på arbetsterapi och sjukgymnastik. För en enskild patient kan de olika kartorna gå i varandra och det kan uppstå situationer i rehabiliteringsvardagen där kartorna inte täcker just det enskilda fallet. De två processkartorna ska ses i ett gemensamt sammanhang, där varje karta startar med, 10. Avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landsting och kommunerna i Kalmar län

10 för patienten, unika ingångar i systemet för rehabilitering. Processkartorna kompletteras nedan med text där varje vårdnivå/ansvarsområde, avseende arbetsterapi och sjukgymnastik beskrivs. Figur ett visar en utav processkartorna, för båda processkartorna hänvisas till bilaga 2. Till arbetsterapeut och sjukgymnast kan Klara söka/få kontakt via egen anmälan eller via remiss/överrapportering. Fig.1 Förenklad processkarta som beskriver en patients, Klaras, väg i vårdkedjan för rehabilitering i samband med sjukhusvistelse, utifrån vårdnivå och gällande ansvarsgränser. För fullständiga processkartor se bilaga Egenvårdsnivå Egenvårdsnivån innefattar dels de åtgärder som den enskilde själv kan vidta vid enkla och vanliga sjukdomar och skador och dels de hälso- och sjukvårdsåtgärder som legitimerad personal bedömer att en patient själv kan utföra. 11 Det finns en länsövergripande arbetsgrupp tillsatt som ska utarbeta gemensamma riktlinjer för egenvården, i första hand vid utskrivning från slutenvård. Arbetsgruppen består av representanter för sjukhusen i länet, psykiatrin, primärvården och kommunrepresentanter. Dessutom utarbetas lokala riktlinjer utifrån författningen samt Cirkulär 09:71 Sveriges Kommuner och Landsting. 11 SOSFS 2009:6 Bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens meddelandeblad juni

11 5.3 Primärvårdsnivå Primärvårdnivån innefattar kommunal hälso- och sjukvård samt landstingets primärvårdsverksamhet Kommunrehabilitering Kommunen som vårdgivare ansvarar för rehabiliteringsinsatser som utförs av arbetsterapeuter och sjukgymnaster i hemmet, oavsett boendeform, samt i förekommande dagverksamheter. Rehabilitering inom kommunerna ser olika ut utifrån verksamheter, resurser och organisation Distriktsrehabilitering Landstinget som vårdgivare ansvarar för rehabiliteringsinsatser, sjukgymnastik och arbetsterapi, vid landstingets distriktsrehabilitering och privata sjukgymnastikmottagningar. Mottagningsverksamheten finns geografiskt i alla tolv kommunområden. 5.4 Specialistvårdsnivå Sjukhusens olika kliniker och mottagningar utgör specialistvårdsnivån i Landstinget i Kalmar län, sjukhusen ser olika ut i fråga om antalet vårdplatser och verksamheter Slutenvård Landstinget som vårdgivare ansvarar för rehabiliteringsinsatser för inneliggande patienter på Västerviks sjukhus, Oskarshamns sjukhus och Länssjukhuset i Kalmar. Rehabiliteringsresurserna och verksamheterna inom Samrehab och Kliniken för habilitering och rehabilitering (HRK) är olika och anpassade till verksamheten på sjukhusen och klinikerna Mottagning sjukhus Landstinget som vårdgivare ansvarar för rehabiliteringen vid mottagningsverksamheten på länets alla tre sjukhus. Mottagningsverksamheten på sjukhusen avser rehabiliteringsinsatser av arbetsterapeut och sjukgymnast kopplade och anpassade till respektive sjukhus specialistvårdsnivå. 5.5 Ansvar för hjälpmedel på de olika vårdnivåerna Landstinget ansvarar för Hjälpmedel för inneliggande patienter till dess att patienten skrivs ut. Förskrivning av ortoser och tens-apparater vid landstingets mottagningar. Alla hjälpmedel som enligt landstingets nuvarande förskrivningsanvisningar förskrivs av läkare och logoped. Kommunen ansvarar för Alla hjälpmedel som enligt landstingets nuvarande förskrivningsanvisningar förskrivs av sjukgymnast, arbetsterapeut och distriktssköterska. 12 Se även kapitel Avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landsting och kommunerna i Kalmar län

12 5.6 Övriga aktörer i rehabiliteringsprocessen Enligt socialstyrelsen står rehabilitering för tidiga, samordnade och allsidiga insatser från olika kompetensområden och verksamheter. Denna praktiska anvisning avser arbetsterapi och sjukgymnastik men alla aktörer som finns beskrivna i processkartorna har en roll i Klaras rehabiliteringsprocess, många yrkesroller, organisatoriska gränser och lagrum spelar in. Exempel: Biståndshandläggaren fattar ett biståndsbedömt beslut enligt socialtjänstlagen och enhetschefer inom Äldre- och handikappomsorg verkställer beslutet. Personal inom hemtjänst, korttid, särskilt boende utför insatser beslutade enligt socialtjänstlagen, delegerade uppgifter enligt hälso- och sjukvårdslagen och har en viktig roll för vardagsrehabilitering. Det är viktigt att vara medveten om att det finns många fler aktörer, än de som är beskrivna i processkartorna, som kan ha en roll i Klaras rehabiliteringsprocess. Många gånger är teamsamverkan den evidensbaserade metoden för Klaras rehabilitering, exempelvis multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta. Att koordinera alla inblandade aktörer är en stor utmaning som kräver dialog och en förståelse för och kunskap om helheten i rehabiliteringsverksamheten runt Klara. 6. Kvalitet och patientsäkerhet i Klaras vårdkedja för rehabilitering För att skapa trygghet för Klara och säkerställa Klaras rehabilitering krävs samverkan via; 6.1 Dialog/överrapportering DIALOG/ÖVERRAPPORTERING mellan olika roller/professioner, framförallt mellan arbetsterapeut/sjukgymnast/ läkare. Dialogen kan ske mellan samtliga vårdnivåer och ansvarsområden, Slutenvård/ Mottagning sjukhus/ Kommun/Distriktsrehabilitering. I enskilda patientärenden är professionell samverkan tillsammans med Klara, en förutsättning för att sätta patientens rehabilitering i fokus. Dialog, utifrån de olika professionerna, behöver genomsyra Klaras rehabilitering. Detta stöds av socialstyrelsens resonemang där 12

13 rehabilitering står för tidiga, samordnade och allsidiga insatser från olika kompetensområden och verksamheter. 6.2 Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvård Samordnad vård- och omsorgsplan enligt BAL Vårdplanering regleras i betalningsansvarslagen samt SOSFS 2005:27, Samverkan vid inoch utskrivning av patienter i sluten vård. En vårdplanering/överrapportering i enlighet med BAL till mottagande part inom kommunen blir avgörande för en god samverkan och kräver att noggranna gemensamma rutiner utarbetas gemensamt av parterna. 13 Som huvudregel gäller att patienten skrivs ut och flyttar från slutenvården så snart hon/han är utskrivningsklar utan att invänta tidpunkt för betalningsansvaret Samordnad vård- och omsorgsplanering En vårdplan skall upprättas för en patient som efter att ha skrivits ut från en enhet inom landstingets slutna hälso- och sjukvård av den behandlande läkaren bedöms behöva kommunens socialtjänst eller hälso- och sjukvård, eller landstingets primärvård, öppna psykiatrisk vård eller annan öppenvård. 14 Överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen är utarbetade av landstinget i Kalmar län och länets kommuner i samverkan. En förutsättning för att information får överföras är att patienten lämnat sitt medgivande Ärendegång vid kallelse till samordnad vård- och omsorgsplanering. Vid kallelse till vårdplanering från Västerviks sjukhus och Oskarshamns sjukhus ska kommunen i första hand kontakta kollegor på sjukhusen. Vid kallelse till vårdplanering från Länssjukhuset i Kalmar ska kommunen kontakta kollegor för avd 15 stroke, avd 16 ortoped och avd 32 geriatrik. För övriga avdelningar gäller att kommunen kontaktar avdelningen som ger aktuell information. Vid behov av ytterligare information kan kollega kontaktas. 13. Avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landsting och kommunerna i Kalmar län Överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen, reviderad och fastställd av BAL-gruppen, gäller från och med

14 Överrapportering/Information Adekvat information skall framkomma vid vårdplanering och kollegial överrapportering utifrån professionens bedömning. I de fall arbetsterapeut/sjukgymnast på sjukhuset är involverad i patientens vård och behov av dialog/ överrapportering finns utöver den information som framkommer vid vårdplaneringen, ansvarar man för att överrapportera till kommunens arbetsterapeut/sjukgymnast. Ett behov av dialog för tidig information kan finnas innan vårdplaneringen har påbörjats, lokala rutiner kan förekomma Justering av den samordnade vård- och omsorgsplanen När kommunen är klar över sina åtaganden inför patientens hemgång ska kommunens arbetsterapeut och/eller sjukgymnast justera den del av vårdplanen som den är ansvarig för. För att slutenvårdens personal (ex. sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast) ska kunna justera vårdplanen måste kommunens arbetsterapeut/sjukgymnast kontakta slutenvården och klart uttrycka att de vill ha vårdplanen justerad Kommunikation kring hjälpmedelsbehov Rehabansvariga i kommunerna och Landstinget i Kalmar län gjorde den 14 april 2008 en överenskommelse om vilka rutiner som bör gälla för kommunikation kring hjälpmedelsbehov. Rutinerna är reviderade i samband med framtagandet av na och delges nu i anvisningarna Ansvar för hjälpmedel och hjälpmedelsförskrivning Avseende inneliggande patienter ansvarar landstinget för hjälpmedel enligt följande: Hjälpmedel för transportbruk ex. rullstolar och rollatorer, ska finnas på respektive klinik som en basutrustning och tillhöra respektive klinik. Sjukhusens rehabenheter 15 ansvarar för de hjälpmedel som krävs i processen kring rehabilitering för inneliggande patienter utöver den basutrustning som nämns ovan. Efter utskrivning ansvarar kommunen för hjälpmedelsförskrivning. 16 Internt ärendeflöde och intern ärendehantering svarar respektive huvudman för Hantering vid korta vårdtider där sjukhusens arbetsterapeut/sjukgymnast inte är inkopplad. Följ BAL-rutinerna se Ärendegång vid kallelse till samordnad vård- och omsorgsplanering Hantering vid planerad eller längre rehabprocess på sjukhus Gäller de patienter som har behov av hjälpmedel under och efter sin vistelse på sjukhuset och där rehabpersonalen gör en insats. 15. I avtalet står Samrehab och Rehab Söder. 16. Avtal om övertagande av hälso-och sjukvårdsuppgifter i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Kalmar Län

15 Planerade ärenden Vid preoperativa behov, ex. vid höftplastik, informeras patienten preoperativt via mottagning på sjukhus. Patienten ansvarar sedan för kontakt med kommunen som förskriver och patienten ser till att hjälpmedel är med in till sjukhuset. Är behovet endast kryckkäppar kan patienten köpa dem på behandlande klinik. Rehabprocess på sjukhuset funktionsstatus ger vägledning En patient som läggs in på sjukhus med ett känt funktionshinder, lånar bassortimentet under vårdtiden och återvänder hem utan hjälpmedel (oförändrat hjälpmedelsbehov). För en patient som läggs in på sjukhus med förändrat funktionsstatus ansvarar landstinget för hjälpmedel i rehabiliteringen under sjukhusvistelsen. Kollegial dialog förs kring kommande hjälpmedelsbehov efter sjukhusvistelsen, kommunen gör valet av de hjälpmedel som behövs efter utskrivning. Kommunerna skall primärt möta upp med hjälpmedel i hemmet Undantag Förskrivning och utlämning under pågående vårdtid I undantagsfall kan kommunens förskrivare efter dialog med sjukhuspersonal beställa in alternativt besöka sjukhuset för att prova ut hjälpmedlet. Kommunen kan välja att prova ut hjälpmedel på vårdavdelning. Då skall följande hygienregler iakttagas: kort ärm på arbetsklädsel förkläde skall användas inga smycken på händer eller underarmar noggrann handhygien. Kommunen kan välja att prova ut hjälpmedel på vårdavdelning och äger då det totala förskrivningsansvaret. Personförskrivning och omkontering 1. Vid högrisksmitta Kommunen kontaktas för dialog vid ärenden gällande patient med högrisksmitta, exempelvis MRSA. Finns behov av exv. rullstol/dyna personförskrivs hjälpmedlet av ansvarig förskrivare på sjukhuset. Kvarstår behovet vid utskrivning kontaktas kommunen för omkontering av de hjälpmedel som fortfarande är aktuella att ta med hem. 2. Barn med specifika rullstolsbehov (ej barnhabilitering) Vid ärenden där ett barn har specifikt rullstolsbehov personförskrivs hjälpmedlet av ansvarig förskrivare på sjukhuset, kommunen kontaktas för dialog. Kvarstår behovet vid utskrivning kontaktas kommunen för omkontering av de hjälpmedel som fortfarande är aktuella att ta med hem. Specialanpassade hjälpmedel under vårdtiden Om det finns behov av att ta in redan förskrivna specialanpassade hjälpmedel under vårdtiden (t ex elrullstol, anpassad komfortstol), då bassortimentet på sjukhuset inte täcker behoven tas kollegial kontakt för att diskutera ärendet. Kan man klara sig med enklare lösningar? Annars behöver man gemensamt ta ställning till: Hygien.Vid behov kontakta hygiensköterska. Behov av transport av hjälpmedel tillsjukhuset. Enligt förskrivningsanvisningarna svarar brukare/ anhörig för transporten utom för de hjälpmedel som kräver varsam hantering. Förskrivande enhet bekostar då transporten. 15

16 När patienten väljer att själv skriva ut sig från sjukhuset och eventuellt hjälpmedelsbehov ej är tillgodosett Det är patientens eget ansvar att kontakta kommunens arbetsterapeut/sjukgymnast för bedömning. Hjälpmedel till utomlänspatienter Landstinget har ansvar för bedömning/förskrivning av nytt/akut behov av hjälpmedel för utomlänspatient, i samband med akut sjukvård enligt rutin 14:1 i Rutinhandbok för hjälpmedel. 17 Funktionshindrad utomlänspatient som tillfälligt vistas i länet, och har behov av hjälpmedel, kan i mån av tillgång hyra hjälpmedel från hjälpmedelsförrådet enligt rutin 14:2 i rutinhandboken för hjälpmedel Hantering vid snabbt ärende - enstaka enklare hjälpmedel Rutinerna vid snabbt ärende kan användas då personal på sjukhuset bedömer att patienten är i behov av enstaka enklare hjälpmedel, ej avgörande för hemgång. Behovet för övrigt skall vara oförändrat gällande insatser från kommunen. På faxat inskrivningsmeddelande från sjukhuset ska det tydliggöras att man vill ha kontakt med arbetsterapeut/sjukgymnast omgående. Mottagande arbetsterapeut/sjukgymnast är sedan ansvarig för att ta kontakt. För att kunna tillämpa snabbt ärende måste kommunens representant och sjukhuspersonalen vara överens om detta tillvägagångssätt. Om man inte är överens blir det den ursprungliga processen med kallelse till vårdplanering etc. som gäller. Om sjukgymnast/arbetsterapeut på sjukhuset har haft direkt kontakt med patienten så tar man ansvar för att kollegialt överrapportera till kommunens arbetsterapeut/sjukgymnast. För ytterligare information - se BAL-rutinen avsnittet Undantag, snabba ärenden Metoder och Kompetens För att över huvudmannagränser i Kalmar län kunna säkerställa kvalitet och patientsäkerhet för Klaras rehabilitering, arbetsterapi och sjukgymnastik, krävs en gemensam övergripande och långsiktig struktur vad gäller metod- och kompetensutveckling. Det är ett gemensamt ansvar att bygga upp denna struktur. Denna framtida struktur och dagens befintliga lokala riktlinjer bör finnas tillängliga för samtliga arbetsterapeuter och sjukgymnaster i Kalmar län. Socialstyrelsen ställer i föreskriften SOSFS 2005:12 - tydliga krav på att varje sjukvårdshuvudman ska ha ett ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet. Ledningssystemet ska skapa en grundläggande ordning och reda i verksamheten så att vårdens kvalitet kontinuerligt och långsiktigt kan utvecklas och säkerställas. 17. Rutinhandbok hjälpmedel. Förskrivarportalen 18. Överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen, reviderad och fastställd av BAL-gruppen, gäller från och med

17 Strukturen bör innehålla; 7.1 Öppna prioriteringar Öppna och kommunicerade prioriteringar för arbetsterapi och sjukgymnastik mot den gemensamma visionen, Rätt insats vid Rätt tillfälle för Klara, är en viktig pusselbit i en gemensam strategi. Genom dessa öppna prioriteringar tydliggörs yrkesrollen och uppdraget ramas in för sjukgymnasten respektive arbetsterapeuten. 7.2 Metodutvecklingsplan Socialstyrelsen skriver att dokumenterade rutiner ska styra och utvärdera introduktion, tillämpning och avveckling av metoder för diagnostik, vård och behandling. 19 Detta inkluderar självklart arbetsterapi och sjukgymnastik. Socialstyrelsen menar dessutom lokala vårdprogram och vårdplaner, PM samt checklistor av olika slag vidare kan beskriva ansvar, mål, riktlinjer, rutiner, mätpunkter och mått samt behandlingsprocesser. Ett led i styrning och utvärdering är en analys av förändrade behov, ny teknologi och resurskrav Nationella riktlinjer/lokala behandlingsriktlinjer I lämplig ordning bör, gemensamma över ansvarsgränser, metodstöd/behandlingsriktlinjer för arbetsterapi och sjukgymnastik tas fram. Metodstödet grundas i evidens och beprövad erfarenhet med särskilt stöd i nationella riktlinjer etc. Länsgrupp Rehab har beslutat att strokevårdkedjan är först ut, detta genom att översätta den nationella riktlinjen för stroke till lokalt anpassade behandlingsriktlinjer för arbetsterapi och sjukgymnastik i Kalmar län. 7.3 Kompetensutvecklingsplan Socialstyrelsen skriver att de enskilda medarbetarna är vårdens viktigaste tillgång. 19 Det är därför viktigt att deras kompetens utvecklas kontinuerligt. Genom att identifiera medarbetarnas utbildningsbehov och ge möjligheter för regelbunden fortbildning och kompetensutveckling kan verksamhetens kontinuerliga utveckling säkras. Kompetensutvecklingsplanen ska givetvis formas utifrån verksamhetens behov. God introduktion av all ny personal samt personal som varit ledig under längre tid är av största vikt och bör särskilt uppmärksammas Övergripande kompetensutvecklingsplaner Utifrån visionen, öppna prioriteringar och metodstöd/behandlingsriktlinjer för arbetsterapi och sjukgymnastik bör en övergripande kompetensutvecklingsplanering göras i samverkan. 8. Riskhantering/Avvikelser En av grunderna för kvalitet och patientsäkerhet för Klaras rehabilitering är riskhantering och avvikelsehantering med utgångspunkt i SOSFS 2005:12, hänvisning till respektive huvudmans rutiner. 19. SOSFS 2005:12. Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och Sjukvården. 17

18 9. Slutord Arbetet med dessa praktiska anvisningar har genomförts i en positiv och lösningsfokuserad anda. Förhoppningen är att anvisningarna ska vara ett stöd och en inspiration till fortsatt utveckling av samverkan inom arbetsterapi och sjukgymnastik i Kalmar län. Arbetsgruppen vill särskilt lyfta fram metoder och kompetens för arbetsterapi och sjukgymnastik samt socialstyrelsens föreskrift 2008:20 Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering som framtida utvecklingsområden. 18

19 Bilaga 1 Utdrag gällande rehabilitering och hjälpmedel Hämtat ur, Avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landsting och kommunerna i Kalmar län 6.11 Rehabilitering Med rehabilitering avses insatser som skall bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och aktivt kunna delta i samhällslivet. 20 Samtliga rehabiliteringsinsatser som utförs av arbetsterapeuter, arbetsterapibiträden och sjukgymnaster i såväl ordinärt som särskilt boende, bostad med särskild service, i dagverksamhet och daglig verksamhet är kommunens ansvar. Härigenom uppnås en tydlig gränsdragning för patienter, anhöriga och personal samt en bättre kontinuitet. Var rehabiliteringen skall ges och vem som skall utföra rehabiliteringen är ett gemensamt ansvar och beslutas i samråd mellan patienten och sjukvårdshuvudmännen. Patienten skall erbjudas rehabilitering i den miljö som är den mest gynnsamma för denne. Kommunen och landstinget skall inleda överläggningar om hur rehabilitering och samverkan skall organiseras och utvecklas för att hålla samman och använda resurserna på bästa sätt. Landstingets bedömning av patientens hälsotillstånd och behov av mottagningsbesök har tolkningsföreträde. Landstinget ansvarar för rehabiliteringsinsatser för inneliggande patienter på sjukhusen samt rehabiliteringsinsatser på landstingets mottagningar, avseende såväl sjukhusens som distriktsrehabiliteringens mottagningsverksamhet. Kommunen ansvarar för samtliga rehabiliteringsinsatser som utförs av arbetsterapeuter, arbetsterapibiträden och sjukgymnaster i såväl ordinärt som särskilt boende, bostad med särskild service, i dagverksamhet och daglig verksamhet är kommunens ansvar Hjälpmedel Ansvarsfördelning Landstinget ansvarar för Hjälpmedel för inneliggande patienter till dess att patienten skrivs ut. Förskrivning av ortoser och tens-apparater vid landstingets mottagningar. Alla hjälpmedel som enligt landstingets nuvarande förskrivningsanvisningar förskrivs 20. Socialstyrelsen 19

20 av läkare och logoped. Förskrivningsanvisningar 21 är framtagna i samverkan mellan kommunerna och landstinget. Se bilaga 5a Kommunen ansvarar för Alla hjälpmedel som enligt landstingets nuvarande förskrivningsanvisningar förskrivs av sjukgymnast, arbetsterapeut och distriktssköterska. Förskrivningsanvisningarna är framtagna i samverkan mellan kommunerna och landstinget. Se bilaga 5a Förskrivning enligt bilaga 5a Hjälpmedel för inneliggande patienter Avseende inneliggande patienter ansvarar landstinget för hjälpmedel enligt följande Hjälpmedel för transportbruk ex. rullstolar och rollatorer, ska finnas på respektive klink som en basutrustning och tillhöra respektive klink. Samrehab och RehabSöder ansvarar för de hjälpmedel som krävs i processen kring rehabilitering för inneliggande patienter utöver den basutrustning som nämns ovan. Efter utskrivning ansvarar kommunen för hjälpmedelsförskrivning Landstingets mottagningar Landstinget ansvarar för förskrivning av ortoser och tens-apparater i samband med behandling vid landstingets mottagningar. Övriga förskrivningar, utlämningar och returmottaganden/återlämningar av hjälpmedel på landstingets kvarvarande distriktsrehabiliteringsmottagningar/buffertförråd upphör i och med detta avtal, eftersom det ansvaret övergår till kommunen Samverkan vårdplanering /överrapportering En vårdplanering/överrapportering i enlighet med BAL till mottagande part inom kommunen blir avgörande för en god samverkan och kräver att noggranna gemensamma rutiner utarbetas gemensamt av parterna. Vårdplanering/överrapportering ska bl.a. innehålla vilken typ av förflyttningshjälpmedel som provats under sjukhusvistelsen och som bedöms var nödvändig för att patienten ska kunna förflytta sig de närmaste dagarna efter utskrivning från sjukhuset Avtal om service av hjälpmedel, sjukvårdsmaterial och KOFFA-produkter Avtal om service hjälpmedel, sjukvårdsmaterial och kostnadsfria förbrukningsartiklar (KOFFA-produkter) mellan respektive kommun och landsting tecknas enligt bilaga Anvisning för förskrivning av hjälpmedel 20

21 Bilaga 2 Processkartor Patientens väg i rehabiliteringsprocessen Nedan följer en sammanställning som beskriver en patients, Klara, väg i vårdkedjan för rehabilitering i Kalmar län, utifrån vårdnivåer och gällande ansvarsgränser. Klaras rätt till trygghet, delaktighet och inflytande är en förutsättning för rehabiliteringsprocessen. Processkartorna är gjorda ur ett organisatoriskt perspektiv med syfte att förtydliga processen för inblandade rehabiliteringsaktörer. De två processkartorna ska ses i ett gemensamt sammanhang, där varje karta startar med, för patienten, unika ingångar i systemet för rehabilitering. Kartorna är ett försök att förtydliga vårdkedjan för en rehabiliteringspatient med rehabiliteringsaktörerna preciserade, alla aktörer är inte automatiskt inkopplade. T.ex. En rehabiliteringsprocess kan ske utan att Klara har hemtjänstinsatser och då är inte biståndshandläggare/hemtjänst inkopplade. För en enskild patient kan de olika kartorna gå i varandra och det kan uppstå situationer i rehabiliteringsvardagen där kartorna inte täcker just det enskilda fallet. Symbolernas betydelse; Processen börjar eller slutar Åtgärdssteg kopplat till profession/roll. Åtgärdssteg kopplat till dialog inom och/eller mellan olika professioner/roller. Dialog inför och/eller efter Samordnad vård- och omsorgsplan enligt betalningsansvarslagen. 21

22 22

23 23

24 24

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län särskild överenskommelse och anvisning kortversion av dokument med samma namn fastställt 120928 1 (7) Ansvarsfördelning Rehabilitering Patientbehov

Läs mer

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län särskild överenskommelse och anvisning

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län särskild överenskommelse och anvisning Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län särskild överenskommelse och anvisning SLUTVERSION 120928 GUNILLA LILLHAGER 1 1 BAKGRUND... 3 2 STYRANDE OCH STÖDJANDE DEFINITIONER... 4 2.1 REHABILITERING-

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD

ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD Utarbetade av landstinget i Kalmar län och länets kommuner i samverkan Reviderade av Mall-gruppen

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms SJUKVÅRDSUTSKOTTET STOCKHOLMS STAD OCH EKERÖ 2009-10-12 P 10 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-09-15 HSN 0909-0849 Handläggare: Marie-Louise Fagerström Överenskommelse

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt Omvårdnadsförvaltningen 2013-12-03 SID 1 (10) Samverkansrutiner för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt SID 2 (10) Detta dokument har tagits fram under 2012 och 2013 av en arbetsgrupp med

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting Dokumentnamn: Rutin för samverkan vid egenvård. Överrenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: Klicka här för att ange text. 1. Datum: VKL:s diarienummer:

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland 2006-11-14 Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Inledning 1 Grundläggande utgångspunkter Detta avtal reglerar ansvar och samverkan

Läs mer

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Riktlinjer för Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad

Läs mer

Rutin för hemrehabilitering

Rutin för hemrehabilitering 1(5) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2008-01 Gäller från och med: 2008-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Anette Björk, Enhetschef

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre 2010-06-15 Bilaga 2 Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre I detta dokument redovisas vilka av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Rutin för delegering. Syfte. Definitioner

Rutin för delegering. Syfte. Definitioner Ansvarig Gunilla Marcusson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Dokumentnamn Delegering Upprättad av Gunilla Marcusson Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter Stöd & Omsorg Handbok för hälso-

Läs mer

MAS riktlinje - tillika förtydligande av allmänna villkor i kundval i de avsnitt som gäller hemrehabilitering samt basal hemsjukvård.

MAS riktlinje - tillika förtydligande av allmänna villkor i kundval i de avsnitt som gäller hemrehabilitering samt basal hemsjukvård. Dokumentets namn Ansvarsfördelning yrkesgrupper Kommunal Hälsooch sjukvård Riktlinje till KHV och BHV Beslutat styrgrupp kundval 2010 05 17 Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter

Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter Antagen i socialnämnden 2009-04-07 46 Riktlinjerna är framtagna i samarbete med flertalet medicinskt ansvariga sjuksköterskor i Nordvästra Skåne.

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Samverkan vid egenvård

Samverkan vid egenvård Samverkan vid egenvård Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Stockholms läns

Läs mer

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning 1 Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Vanliga frågor kring hjälpmedel

Vanliga frågor kring hjälpmedel Vanliga frågor kring hjälpmedel 1. Vart vänder jag mig om jag behöver ett hjälpmedel? 2. Vad är en förskrivare? 3. Vad är ett funktionshinder? 4. Vad är ett hjälpmedel? 5. Jag behöver ett hjälpmedel. Hur

Läs mer

Hemsjukvårdsväxlingen 2008-01-01 Kalmar län

Hemsjukvårdsväxlingen 2008-01-01 Kalmar län Hemsjukvårdsorganisationen före 2008 Egen organisation sedan husläkarreformen 1994-2004 Distriktsvårdschefer Ansvarsområden: Distriktsvård inkl mottagningsverksamhet Barnhälsovård Barnhälsovårdens specialistenhet

Läs mer

Riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård.

Riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård. BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-08 Beslutad av Ninette Hansson sidan 1(9) Riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård.

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter.

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter. Omvårdnadsförvaltningen SID 1 (13) Ansvar för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Riktlinjer för delegering av enklare

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa

Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Bakgrund Handikappreformen 1994 innebar

Läs mer

Riktlinjer för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter

Riktlinjer för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Vår ref: Ingrid Björkman medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum: justerat 2011-03-24 Riktlinjer för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Gällande författningar Patientsäkerhetslag (SFS 2011:1)

Läs mer

Patienter med funktionsnedsättning Överenskommelse vid sjukhusvistelse på akutmottagning och vid inläggning

Patienter med funktionsnedsättning Överenskommelse vid sjukhusvistelse på akutmottagning och vid inläggning Patienter med funktionsnedsättning Överenskommelse vid sjukhusvistelse på akutmottagning och vid inläggning Delregional överenskommelse inom Södra Älvsborg Patienter med funktionsnedsättning Överenskommelse

Läs mer

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård 2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat

Läs mer

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal genom beslut överlåter en eller flera arbetsuppgifter till

Läs mer

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är

Läs mer

Rapport från arbete kring Personer med förvärvad hjärnskada under 65 år

Rapport från arbete kring Personer med förvärvad hjärnskada under 65 år Rapport från arbete kring Personer med förvärvad hjärnskada under 65 år Temagrupp Mitt i Livet Oktober 2014 Bakgrund till rapporten Temagrupp Mitt i Livet spänner över ett antal olika målgrupper vilka

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun

Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun 2015-02-18 Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun Vad är Link? Link är ett verktyg/system för att förenkla den samordnade vårdplaneringen mellan slutenvården, kommunen och primärvården.

Läs mer

Nationella bedömningskriterier för tillsyn av samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård 2012-01-31

Nationella bedömningskriterier för tillsyn av samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård 2012-01-31 Nationella bedömningskriterier för tillsyn av samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård 2012-01-31 Innehållsförteckning Inledning och bakgrund 3 Vårdplanering och informationsöverföring

Läs mer

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet (LSS)

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet (LSS) Gunilla Hjelm-Wahlberg Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet (LSS) Kortfattade anteckningar från dialogkonferens 2015-06-02 LÄGESRAPPORT (Elisabeth Höglund) Hälso- och

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Dokumentnamn: Berörd verksamhet: Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Riktlinje för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter

Dokumentnamn: Berörd verksamhet: Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Riktlinje för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Dokumentnamn: Riktlinje för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Berörd verksamhet: Sektor Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2015-05-25

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011

Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011 Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011 2012-02-27 Tina Forsgren, Verksamhetschef Vård och Omsorg Elisabeth Sjöberg, Verksamhetschef Funktionshinder Mallen är framtagen

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Inledning 1 Avtalets omfattning och utgångspunkter Detta avtal reglerar ansvar och samverkan

Läs mer

Kvalitetskrav för utförare av hälso- och sjukvårdsuppgifter

Kvalitetskrav för utförare av hälso- och sjukvårdsuppgifter Kvalitetskrav för utförare av hälso- och sjukvårdsuppgifter Skara 2012-11-21 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Skara kommun har ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende. Ansvaret omfattar den kommunala hälso- och sjukvården

Läs mer

Kvalitetsplan 2014 Hemsjukvården dag

Kvalitetsplan 2014 Hemsjukvården dag Kvalitetsplan 2014 Hemsjukvården dag Inledning Hemsjukvården är en ny verksamhet i kommunens regi sedan 130201. Vi utgår från lilla herrgården på Strömbackaskolans område och har hela kommunen som arbetsfält.

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Hjo kommun. Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder. Riktlinjer. 1. Dokumenttyp. Riktlinjer. 2. Fastställande/upprättad

Hjo kommun. Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder. Riktlinjer. 1. Dokumenttyp. Riktlinjer. 2. Fastställande/upprättad Hjo kommun Riktlinjer Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder 1. Dokumenttyp Riktlinjer 2. Fastställande/upprättad 2011-03-16 av Kommunstyrelsen 3. Senast reviderad - 4. Detta dokument gäller för

Läs mer

Styrdokument för avvikelsehantering inom Socialtjänstens Äldre- och handkappomsorg i Tranås

Styrdokument för avvikelsehantering inom Socialtjänstens Äldre- och handkappomsorg i Tranås Fastställt i SN 2005-01-12 Reviderat i SN 16 juni 2010 Styrdokument för avvikelsehantering inom Socialtjänstens Äldre- och handkappomsorg i Tranås Direktiv från Socialnämnden Verksamhetens innehåll och

Läs mer

Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar

Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar Cirkulärnr: 1995:100 Diarienr: 1995/1419 Handläggare: Sektion/Enhet: Datum: Mottagare: Rubrik: Vård och Omsorg Alwa Nilsson Ingrid Söderström Alwa Nilsson Ingrid Söderström Vård och Omsorg 1995-05-11 Äldreomsorg

Läs mer

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o. Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.m: 120925 Avvikelserutin Fastställd av: Eva Augustsson, förvaltningschef

Läs mer

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria Bakgrund Alla vårdgivare är enligt lag skyldiga att bedriva ett systematiskt, fortlöpande och dokumenterat kvalitetssäkringsarbete.

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Historien Uppdrag lämnat oktober 2010

Läs mer

Rutin för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter samt egenvård

Rutin för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter samt egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2005-06-01 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Jeanette Brink, medicinsk

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL Beslutad 2013-05-2828 Gäller fr.o.m 2014-10- 10 datum Myndighet Socialkontoret för Äldreomsorg, Funktionsnedsatta, Kommunal hälso- och sjukvård Revideras datum 2015-10-01 eller vid förändring Ansvarig

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna

Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna Cirkulärnr: 2005:52 Diarienr: 2005/1287 Handläggare: Per-Olov Nylander Avdelning: Avd för vård och omsorg Sektion/Enhet: Sektionen vård och socialtjänst Datum: 2005-06-01 Mottagare: Kommunstyrelsen Stadsdels-

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län

barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län 2015 2016 Datum 2014-11-07 Överenskommelse om samverkan mellan BUP och kommunernas socialtjänst i

Läs mer

2009-07-03 2013-045.6. Landstinget och kommunerna i länet. Eva Kembler. Bil 1 Egenvård och Hälso- och sjukvård Bil 2 Intyg Bil 3 Beslut

2009-07-03 2013-045.6. Landstinget och kommunerna i länet. Eva Kembler. Bil 1 Egenvård och Hälso- och sjukvård Bil 2 Intyg Bil 3 Beslut Dokumentnamn: Egenvård- eller Hälso- och sjukvårduppgift Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: 1 Datum: VKL:s diarienummer: 2009-07-03 2013-045.6 Gäller fr o m: Gäller t o m: Parter: Landstinget och kommunerna

Läs mer

DELEGERING HÄLSO- & SJUKVÅRD. Uppdaterad 2015-06-17 DOKUMENT ANSVARIG: MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA

DELEGERING HÄLSO- & SJUKVÅRD. Uppdaterad 2015-06-17 DOKUMENT ANSVARIG: MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA HÄLSO- & SJUKVÅRD DOKUMENT ANSVARIG: MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA Uppdaterad 2015-06-17 HÄLSO & SJUKVÅRDSUPPGIFTER 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNT... 3 BEGREPPSFÖRKLARING... 4 FORMELL KOMPETENS...

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: landsting och kommuner (hälso- och sjukvårdshuvudmän), vårdgivare, samverkansnämnder, sjukhus i Sverige, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Läkarsamverkan Alla kunder i den basala hemsjukvården skall ha en patientansvarig läkare.

Läkarsamverkan Alla kunder i den basala hemsjukvården skall ha en patientansvarig läkare. Riktlinje Utgåva nr sida 5 Dokumentets namn Riktlinje gällande Kundval, basal hemsjukvård och hemrehabilitering Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 130920 Reviderad

Läs mer

Riktlinje för Delegering av hälso och sjukvårdsuppgift inom den kommunala hälso och sjukvården i Nyköpings kommun

Riktlinje för Delegering av hälso och sjukvårdsuppgift inom den kommunala hälso och sjukvården i Nyköpings kommun Riktlinjer utarbetade för: Vård- och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Jansson Giltig f o m: 2015-03-01 Lagstiftning,

Läs mer

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Ledningssystem för kvalitet och säkerhet Hälso- och sjukvårdslagen stadgar att insatserna ska vara av god kvalitet och att kvaliteten i verksamheten

Läs mer

Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser

Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser Sidan 1 av10 Inledning 3 Tolkningsram 3 Vad är rehabilitering? 3 Frågeställning 4 Metod, problem och felkällor 4 Svårt att

Läs mer

Samordnad Individuell Plan

Samordnad Individuell Plan Så här fungerar det när en Samordnad individuell plan ska genomföras. Samordnad Individuell Plan En Samordnad Individuell Plan (SIP) ska göras när den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsenheten

Hälso- och sjukvårdsenheten Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av

Läs mer

Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård

Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård SVENSKA Bilaga 1 KOMMUNFÖRBUNDET 2003-06-30 Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård 1 En kommun skall betala ersättning till ett landsting för kostnader för hälsooch

Läs mer

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL Fastställd av socialnämnden 2012-01-25 2(14) Innehållsförteckning sid Kvalitetsarbetet

Läs mer

Vad är tillåtet? Barntandvårdsdagar 2004

Vad är tillåtet? Barntandvårdsdagar 2004 Vad är tillåtet? Barntandvårdsdagar 2004 Agneta Ekman agneta.ekman@socialstyrelsen.se Tandvårdslagen (1985:125) 3 Tandvården skall bedrivas så att den uppfyller kravet på en god tandvård. Detta innebär

Läs mer

VERKSAMHETSBESKRIVNING ÄLDREFÖRVALTNINGEN

VERKSAMHETSBESKRIVNING ÄLDREFÖRVALTNINGEN 2015-03-01 VERKSAMHETSBESKRIVNING ÄLDREFÖRVALTNINGEN 2015-03-01 RONNEBY KOMMUN Verksamhetsbeskrivningens syfte Dokumentet ska klargöra varför vi finns till och för vilka samt vilka resurser som finns i

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet Joakim Holmgren 1/9 Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt

Läs mer

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS)

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2013-03-19 RUTIN FÖR LOKAL AVVIKELSEHANTERING Inledning Arbetet

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

Utvärdering av pilot i regiongemensam rutin och IT-stödet KLARA SVPL. Patienter med oförändrade vård - och omsorgsinsatser (OFVI)

Utvärdering av pilot i regiongemensam rutin och IT-stödet KLARA SVPL. Patienter med oförändrade vård - och omsorgsinsatser (OFVI) Utvärdering av pilot i regiongemensam rutin och IT-stödet KLARA SVPL Patienter med oförändrade vård - och omsorgsinsatser (OFVI) LGS-området 2011-05-02-2012-03-31 Utförd av: LGS SAMSA mars 2012 1 Sammanfattning

Läs mer

Tvångs och skyddsåtgärder

Tvångs och skyddsåtgärder Bilaga 8. 1 Tvångs och skyddsåtgärder På Socialstyrelsens hemsida finns att läsa om upphävda föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder (SOSFS 1980:87 och SOSFS 1992:17) (http://www.socialstyrelsen.se/fragorochsvar/foreskrifteromtvangs-ochskydds

Läs mer