Praktiska anvisningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Praktiska anvisningar"

Transkript

1 Rehabilitering och hjälpmedel Anvisningarna berör i första hand områdena arbetsterapi och sjukgymnastik och utgår ifrån hemsjukvårdsavtalet mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län. 1

2 2

3 Innehåll 1. Bakgrund 4 2. Styrande och stödjande definitioner Rehabilitering Funktionsnedsättning Specifik rehabilitering Vardagsrehabilitering Rehabiliterande förhållningssätt Egenvård Hemrehabilitering, dagrehabilitering, korttidsrehabilitering 6 3. Arbetsterapeutens och sjukgymnastens yrkesansvar 6 4. Samverkan och samarbete Mötesplatser för samverkan 8 5. Klaras vårdkedja för rehabilitering i Kalmar län Processkartor, för att beskriva Klaras väg i vårdkedjan för rehabilitering Egenvårdsnivå Primärvårdsnivå Specialistvårdsnivå Ansvar för hjälpmedel på de olika vårdnivåerna Övriga aktörer i rehabiliteringsprocessen Kvalitet och patientsäkerhet i Klaras vårdkedja för rehabilitering Dialog/överrapportering Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvård Metoder och Kompetens Öppna prioriteringar Metodutvecklingsplan Riskhantering/Avvikelser Slutord 18 Bilaga 1 Utdrag ur, Avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landsting och kommunerna i Kalmar län 19 Bilaga 2 Processkartor 21 3

4 1. Bakgrund De praktiska anvisningarna, som färdigställdes i maj 2010, utgår från avtalet om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län. Arbetet med anvisningarna har utgått från Länsgrupp Rehab, där kommunerna och landstinget träffas fyra gånger/år för att övergripande utveckla och samordna rehabilitering, med fokus på sjukgymnastik och arbetsterapi. Länsgrupp Rehab har utsett en arbetsgrupp med uppdrag att ta fram praktiska anvisningar till avtalet gällande rehabilitering och hjälpmedel, med fokus på sjukgymnastik och arbetsterapi. Anvisningarna omfattar inte habilitering. Vad gäller psykiatrin så finns det delade meningar mellan huvudmännen gällande ansvar för behandlingshjälpmedel och hjälpmedel vid kognitivt stöd. Arbetsgruppen bedömer att detta behöver lyftas i samband med utvärdering av avtalet. I arbetsgruppen har följande personer ingått: För kommunerna Annette Engdahl, enhetschef Västervik Karin Nilsson, samordnare Oskarshamn Ingegerd Sjöstrand, enhetschef Mörbylånga För landstinget Stefan Bragsjö, verksamhetschef Samrehab Charlotte Lindén, områdeschef Samrehab Elisabeth Wennerström, Kliniken för habilitering och rehabilitering (HRK) Anvisningarna revideras 2011 och därefter vartannat år. Länsgrupp Rehab ansvarar. Arbetsgruppens tolkning vad gäller rehabilitering och hjälpmedel är att det styrs utifrån punkterna 6:11, 6:13 i Avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landsting och kommunerna i Kalmar län Se bilaga 1. I anvisningarna är citat ur avtalstexten markerade med en inramning. Landstinget ansvarar för flyktingar respektive asylsökandes hälso- och sjukvård, inkluderat rehabilitering. Detta enligt PM Asyl- och flyktinghälsovård - Information och handläggningsrutiner gällande flyktingars och asylsökandes hälso- och sjukvård inklusive tandvård, december 2009 (ersätter mars 2008) Anvisningarna är till för att tydliggöra ärendegången och ansvarsfördelningen, vad gäller rehabilitering och hjälpmedel med fokus på sjukgymnastik och arbetsterapi, när en patient rör sig mellan landstingets ansvarsområde och kommunens ansvarsområde. De är avsedda att användas av samtliga vårdgivare och rehabiliteringspersonal för att skapa en gemensam bild och arbetsmodell så att gråzoner undanröjs och att missförstånd undviks. 4

5 Klaras bästa Ledstjärnan är att se till den enskildes ( Klaras ) bästa! Tillsammans med Klara vill vi uppnå landstingets och kommunernas gemensamma vision för arbetsterapi och sjukgymnastik. Visionen som ska forma verksamheten och som ska vara vägledande för all sjukgymnastik och arbetsterapi i Kalmar län är Rätt insats vid Rätt tillfälle för Klara 2. Styrande och stödjande definitioner 2.1 Rehabilitering Med rehabilitering avses insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet 1. I socialstyrelsens kommentar och användningsområde, kopplat till rehabiliteringsdefinitionen heter det vidare att; Rehabilitering står för tidiga, samordnade och allsidiga insatser från olika kompetensområden och verksamheter. Insatserna kan vara av arbetslivsinriktad, medicinsk, pedagogisk, psykologisk, social och teknisk art och kombineras utifrån den enskildes behov, förutsättningar och intressen. Det är fråga om målinriktade insatser som förutsätter att den enskildes möjligheter till inflytande vid planering, genomförande och uppföljning beaktas och säkras. Insatserna fortsätter så länge individens behov kvarstår Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning avses nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga Specifik rehabilitering Specifik rehabilitering är relaterad till och kräver kunskap inte bara om människans normala funktioner utan också om den aktuella sjukdomen, skadan och den behandling och träning som utvecklar, återvinner och bibehåller funktionsförmåga. Specifik rehabilitering utförs av arbetsterapeut och/ eller sjukgymnast. Vid överlåtelse av arbetsuppgifter till annan personal sker det genom delegering och/eller ordination. Specifik rehabilitering är arbetsuppgifter och insatser som utförs och ges enligt Hälso-och sjukvårdslagen SOSFS 2008:20. Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2007:10) om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. 2. Socialstyrelsen, Termbank. 3. Månsson, M (2007). Hemrehabilitering: vad, hur och för vem. Fortbildning AB/Tidningen Äldreomsorg. 5

6 2.4 Vardagsrehabilitering Då en person ges möjlighet att, i vardagsnära miljö, bibehålla, utveckla och förbättra sina förmågor och färdigheter genom att personal och närstående använder ett rehabiliterande förhållningssätt Rehabiliterande förhållningssätt Insatser och bemötande ska vara aktivt stödjande istället för hjälpande och inte ta över de förmågor en person har Egenvård är hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömt att en patient själv kan utföra. Egenvård är inte hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). 5 Egenvård är också de åtgärder som den enskilde själv kan vidta vid enkla och vanliga sjukdomar och skador, det vill säga insatser som en individ kan vidta för att behandla sig själv, såsom att nyttja receptfria läkemedel, till skillnad från det som utförs av hälso- och sjukvården Hemrehabilitering, dagrehabilitering, korttidsrehabilitering Ingen enhetlig definition finns. Kan förekomma i olika former och med olika vårdgivare. I Kalmar län finns hemrehabilitering och korttidsrehabilitering inom flera kommuner. Dagrehabilitering kan förekomma i landstingets verksamhet och i vissa kommuner. Orden beskriver plats och miljö där rehabiliteringen utförs. 3. Arbetsterapeutens och sjukgymnastens yrkesansvar Hälso- och sjukvårdslagen och lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS) är den grundläggande lagstiftning som styr arbetsterapeutens och sjukgymnastens arbete. Arbetsterapeuter och sjukgymnaster är legitimerad personal enligt LYHS. Med utgångspunkt från etiska principer i hälso- och sjukvårdslagen samt vetenskap och beprövad erfarenhet inom sitt yrkesområde ska arbetsterapeut och sjukgymnast genomföra yrkesspecifika åtgärder utifrån sitt yrkesansvar, med stöd av vårdnivåer (se sid. 9) och ansvarsgränser i Kalmar län. Arbetsterapeut och sjukgymnast bedömer behov av åtgärd, planerar/genomför åtgärd och utvärderar. De utför specifik rehabilitering, som i vissa fall kan överlåtas enligt ordination och/eller delegering till annan personal. Dessutom instru- 4. En sammanhållen rehaborganisation, Landstinget i Kalmar län och Oskarshamns Kommun 5. SOSFS 2009:6. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård 6. 6

7 erar arbetsterapeuten och sjukgymnasten egenvård samt handleder i vardagsrehabilitering. Professionerna arbetsterapeuter och sjukgymnaster har även ansvar att utveckla kompetens och metoder samt medverka till att utarbeta rutiner för kvalitet och patientsäkerhet i Klaras väg i vårdkedjan för rehabilitering. Dessa rutiner skapar förutsättningar för att patientens rehabilitering sätts i fokus och inte ansvarsgränserna mellan huvudmännen. Kommunerna kan välja att använda arbetsterapeut eller sjukgymnast i frågor/uppdrag kopplat till ytterligare lagrum än Hälso- och sjukvårdslagen och LYHS, som exv. socialtjänstlagen. Klara (anhörig, personal m fl.) kan på egen hand kontakta arbetsterapeut och sjukgymnast i Kalmar län, ingen remiss krävs. 4. Samverkan och samarbete Vårdkedjan för Klaras rehabilitering ska styras via tydliga rutiner och kommunikationsvägar, där vårdplanering och kollegial dialog är två viktiga verktyg. Sedan krävs samverkan med stöd av dessa rutiner och kommunikationsvägar. Men vad är samverkan? Samverkan kan betyda eller tolkas som - att handla eller fungera gemensamt för ett visst syfte - icke-hierarkiska aktiviteter där aktörer möts på lika villkor och med gemensamt syfte - aktiviteter som överskrider gränser inom eller mellan organisationer 7 Socialstyrelsen föreskriver att verksamhetens processer ska styras med utgångspunkt från vad som är bäst för patienten. Det har stor betydelse att vårdens olika delar fungerar bra tillsammans. Personalen bör också ha kunskap om andras kompetens i vårdkedjan. Bristande samverkan är en patientsäkerhetsrisk, som ofta leder till klagomål på vården och behandlingen. För att säkerställa att patientens vård och omhändertagande sker på ett optimalt och säkert sätt ska därför rutiner finnas för att tydliggöra ansvaret för samverkan i gränssnitten mellan olika ansvarsområden. 8 Enligt 4 kap. 4 i föreskrifterna skall ledningssystemet fastställa; att det finns rutiner som klargör ansvaret för samarbetet kring och planeringen av vården av enskilda patienter vad avser t.ex. överföring av information om enskilda patienter att det finns rutiner för samverkan i vårdprocesserna inom och mellan yrkesgrupper, olika funktioner, enheter, nivåer, verksamheter och ansvarsområden samt olika vårdgivare, om det inte finns hinder för detta enligt sekretesslagen (1980:100) eller lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Nedanstående beskrivningar av mötesplatser är ämnade att förtydliga ansvaret för samverkan i vårdkedjan för rehabilitering i Kalmar län. 7. Samverkan i re/habilitering - en vägledning, Socialstyrelsen art nr SOSFS 2005:12. Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. 7

8 4.1 Mötesplatser för samverkan Var rehabiliteringen skall ges och vem som skall utföra rehabiliteringen är ett gemensamt ansvar och beslutas i samråd mellan patienten och sjukvårdshuvudmännen. Patienten skall erbjudas rehabilitering i den miljö som är den mest gynnsamma för denne. Kommunen och landstinget skall inleda överläggningar om hur rehabilitering och samverkan skall organiseras och utvecklas för att hålla samman och använda resurserna på bästa sätt Central samverkan Länsgruppen Rehab Kommun och landsting träffas fyra gånger/år för att övergripande utveckla och samordna rehabilitering, med fokus på sjukgymnastik och arbetsterapi, samt för att underlätta erfarenhetsutbyte. Landstingets serviceförvaltning och hjälpmedelsstrateg deltar vid behov i Länsgruppen Rehab gällande övergripande hjälpmedelsfrågor. Hjälpmedelskommittén Hjälpmedelskommittén består av 8 medlemmar med representation både från landstinget och kommunerna. Kontakt med kommittén har respektive kommun och landsting via sin representant. Gruppen bereder endast ärenden och har ingen beslutsfattande funktion. Deras uppdrag är: Ta fram underlaget till förskrivningsanvisningarna, Diskutera praktiska fall och praxis vid förskrivning Avvikelsehantering/hjälpmedel Remissinstans i hjälpmedelsfrågor Vara uppdaterade vad gäller lagar och förordningar Omvärldsbevakning Uppdraget sträcker sig under den tid nuvarande hjälpmedelsavtal gäller Avtalet förlängs härefter under perioden , såvida inte samtliga kommuner skriftligen sagt upp avtalet senast Grupper för samverkan vad gäller hjälpmedel I länet finns återkommande förskrivarträffar och sortimentsgrupper Lokal samverkan Lokal samverkan underlättas av fasta och strukturerade mötesplatser för verksamhets- och yrkesutveckling samt för kollegial dialog i enskilda patientärenden. Chefer och medarbetare hos båda huvudmännen har ett gemensamt ansvar för att skapa lämpliga mötesplatser för den lokala samverkan. Den lokala samverkan sker utifrån lokala och geografiska förutsättningar och med stöd av överenskomna övergripande riktlinjer, exv. praktiska anvisningar, från Länsgrupp Rehab. 9. Avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landsting och kommunerna i Kalmar län

9 5. Klaras vårdkedja för rehabilitering i Kalmar län Var rehabiliteringen ska ges och vem som ska utföra rehabiliteringen är ett gemensamt ansvar och beslutas i samråd mellan patienten och sjukvårdshuvudmännen. Patienten ska erbjudas rehabilitering i den miljö som är den mest gynnsamma för denne. Landstingets bedömning av patientens hälsotillstånd och behov av mottagningsbesök har tolkningsföreträde. 10 Hälso- och sjukvård, inkluderat rehabilitering, utförs på olika vårdnivå oavsett huvudman; Egenvårdsnivå Primärvårdsnivå (kommun/landsting) Specialistvårdsnivå Regionvårdsnivå Nationell nivå, vissa nationella centra finns och håller på att utvecklas, exv.för vissa cancersjukdomar, hjärttransplantationer etc. Rehabiliteringen i Kalmar län bedrivs i huvudsak på Egenvårds-, Primärvårds- och Specialistvårdsnivå. Primärvårdsnivån innefattar kommunens rehabiliteringsansvar och landstingets ansvar för distriktsrehabilitering. Vårdnivåerna ska inte blandas ihop med specialistkompetens för sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Specialistkompetens kan finnas på alla vårdnivåer. Arbetsterapeutens och sjukgymnastens yrkesansvar inkluderat samverkan skapar förutsättningar för att patientens rehabilitering sätts i fokus och inte ansvarsgränserna mellan huvudmännen. Klara kan få sin rehabilitering på olika vårdnivåer/ansvarsområden parallellt, exv. kan Klara parallellt erhålla rehabilitering både på landstingets distriktsrehabilitering och inom kommunens rehabilitering i hemmet. 5.1 Processkartor, för att beskriva Klaras väg i vårdkedjan för rehabilitering Klaras rätt till trygghet, delaktighet och inflytande är en förutsättning för rehabiliteringsprocessen. För att beskriva Klaras väg genom rehabiliteringen har arbetsgruppen skapat processkartor. Processkartorna, bilaga 2, beskriver en patients, Klaras, väg i vårdkedjan för rehabilitering i Kalmar län, utifrån vårdnivå och gällande ansvarsgränser. Processkartorna är gjorda ur ett organisatoriskt perspektiv med syfte att förtydliga processen och ansvarsområden för inblandade rehabiliteringsaktörer, med fokus på arbetsterapi och sjukgymnastik. För en enskild patient kan de olika kartorna gå i varandra och det kan uppstå situationer i rehabiliteringsvardagen där kartorna inte täcker just det enskilda fallet. De två processkartorna ska ses i ett gemensamt sammanhang, där varje karta startar med, 10. Avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landsting och kommunerna i Kalmar län

10 för patienten, unika ingångar i systemet för rehabilitering. Processkartorna kompletteras nedan med text där varje vårdnivå/ansvarsområde, avseende arbetsterapi och sjukgymnastik beskrivs. Figur ett visar en utav processkartorna, för båda processkartorna hänvisas till bilaga 2. Till arbetsterapeut och sjukgymnast kan Klara söka/få kontakt via egen anmälan eller via remiss/överrapportering. Fig.1 Förenklad processkarta som beskriver en patients, Klaras, väg i vårdkedjan för rehabilitering i samband med sjukhusvistelse, utifrån vårdnivå och gällande ansvarsgränser. För fullständiga processkartor se bilaga Egenvårdsnivå Egenvårdsnivån innefattar dels de åtgärder som den enskilde själv kan vidta vid enkla och vanliga sjukdomar och skador och dels de hälso- och sjukvårdsåtgärder som legitimerad personal bedömer att en patient själv kan utföra. 11 Det finns en länsövergripande arbetsgrupp tillsatt som ska utarbeta gemensamma riktlinjer för egenvården, i första hand vid utskrivning från slutenvård. Arbetsgruppen består av representanter för sjukhusen i länet, psykiatrin, primärvården och kommunrepresentanter. Dessutom utarbetas lokala riktlinjer utifrån författningen samt Cirkulär 09:71 Sveriges Kommuner och Landsting. 11 SOSFS 2009:6 Bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens meddelandeblad juni

11 5.3 Primärvårdsnivå Primärvårdnivån innefattar kommunal hälso- och sjukvård samt landstingets primärvårdsverksamhet Kommunrehabilitering Kommunen som vårdgivare ansvarar för rehabiliteringsinsatser som utförs av arbetsterapeuter och sjukgymnaster i hemmet, oavsett boendeform, samt i förekommande dagverksamheter. Rehabilitering inom kommunerna ser olika ut utifrån verksamheter, resurser och organisation Distriktsrehabilitering Landstinget som vårdgivare ansvarar för rehabiliteringsinsatser, sjukgymnastik och arbetsterapi, vid landstingets distriktsrehabilitering och privata sjukgymnastikmottagningar. Mottagningsverksamheten finns geografiskt i alla tolv kommunområden. 5.4 Specialistvårdsnivå Sjukhusens olika kliniker och mottagningar utgör specialistvårdsnivån i Landstinget i Kalmar län, sjukhusen ser olika ut i fråga om antalet vårdplatser och verksamheter Slutenvård Landstinget som vårdgivare ansvarar för rehabiliteringsinsatser för inneliggande patienter på Västerviks sjukhus, Oskarshamns sjukhus och Länssjukhuset i Kalmar. Rehabiliteringsresurserna och verksamheterna inom Samrehab och Kliniken för habilitering och rehabilitering (HRK) är olika och anpassade till verksamheten på sjukhusen och klinikerna Mottagning sjukhus Landstinget som vårdgivare ansvarar för rehabiliteringen vid mottagningsverksamheten på länets alla tre sjukhus. Mottagningsverksamheten på sjukhusen avser rehabiliteringsinsatser av arbetsterapeut och sjukgymnast kopplade och anpassade till respektive sjukhus specialistvårdsnivå. 5.5 Ansvar för hjälpmedel på de olika vårdnivåerna Landstinget ansvarar för Hjälpmedel för inneliggande patienter till dess att patienten skrivs ut. Förskrivning av ortoser och tens-apparater vid landstingets mottagningar. Alla hjälpmedel som enligt landstingets nuvarande förskrivningsanvisningar förskrivs av läkare och logoped. Kommunen ansvarar för Alla hjälpmedel som enligt landstingets nuvarande förskrivningsanvisningar förskrivs av sjukgymnast, arbetsterapeut och distriktssköterska. 12 Se även kapitel Avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landsting och kommunerna i Kalmar län

12 5.6 Övriga aktörer i rehabiliteringsprocessen Enligt socialstyrelsen står rehabilitering för tidiga, samordnade och allsidiga insatser från olika kompetensområden och verksamheter. Denna praktiska anvisning avser arbetsterapi och sjukgymnastik men alla aktörer som finns beskrivna i processkartorna har en roll i Klaras rehabiliteringsprocess, många yrkesroller, organisatoriska gränser och lagrum spelar in. Exempel: Biståndshandläggaren fattar ett biståndsbedömt beslut enligt socialtjänstlagen och enhetschefer inom Äldre- och handikappomsorg verkställer beslutet. Personal inom hemtjänst, korttid, särskilt boende utför insatser beslutade enligt socialtjänstlagen, delegerade uppgifter enligt hälso- och sjukvårdslagen och har en viktig roll för vardagsrehabilitering. Det är viktigt att vara medveten om att det finns många fler aktörer, än de som är beskrivna i processkartorna, som kan ha en roll i Klaras rehabiliteringsprocess. Många gånger är teamsamverkan den evidensbaserade metoden för Klaras rehabilitering, exempelvis multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta. Att koordinera alla inblandade aktörer är en stor utmaning som kräver dialog och en förståelse för och kunskap om helheten i rehabiliteringsverksamheten runt Klara. 6. Kvalitet och patientsäkerhet i Klaras vårdkedja för rehabilitering För att skapa trygghet för Klara och säkerställa Klaras rehabilitering krävs samverkan via; 6.1 Dialog/överrapportering DIALOG/ÖVERRAPPORTERING mellan olika roller/professioner, framförallt mellan arbetsterapeut/sjukgymnast/ läkare. Dialogen kan ske mellan samtliga vårdnivåer och ansvarsområden, Slutenvård/ Mottagning sjukhus/ Kommun/Distriktsrehabilitering. I enskilda patientärenden är professionell samverkan tillsammans med Klara, en förutsättning för att sätta patientens rehabilitering i fokus. Dialog, utifrån de olika professionerna, behöver genomsyra Klaras rehabilitering. Detta stöds av socialstyrelsens resonemang där 12

13 rehabilitering står för tidiga, samordnade och allsidiga insatser från olika kompetensområden och verksamheter. 6.2 Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvård Samordnad vård- och omsorgsplan enligt BAL Vårdplanering regleras i betalningsansvarslagen samt SOSFS 2005:27, Samverkan vid inoch utskrivning av patienter i sluten vård. En vårdplanering/överrapportering i enlighet med BAL till mottagande part inom kommunen blir avgörande för en god samverkan och kräver att noggranna gemensamma rutiner utarbetas gemensamt av parterna. 13 Som huvudregel gäller att patienten skrivs ut och flyttar från slutenvården så snart hon/han är utskrivningsklar utan att invänta tidpunkt för betalningsansvaret Samordnad vård- och omsorgsplanering En vårdplan skall upprättas för en patient som efter att ha skrivits ut från en enhet inom landstingets slutna hälso- och sjukvård av den behandlande läkaren bedöms behöva kommunens socialtjänst eller hälso- och sjukvård, eller landstingets primärvård, öppna psykiatrisk vård eller annan öppenvård. 14 Överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen är utarbetade av landstinget i Kalmar län och länets kommuner i samverkan. En förutsättning för att information får överföras är att patienten lämnat sitt medgivande Ärendegång vid kallelse till samordnad vård- och omsorgsplanering. Vid kallelse till vårdplanering från Västerviks sjukhus och Oskarshamns sjukhus ska kommunen i första hand kontakta kollegor på sjukhusen. Vid kallelse till vårdplanering från Länssjukhuset i Kalmar ska kommunen kontakta kollegor för avd 15 stroke, avd 16 ortoped och avd 32 geriatrik. För övriga avdelningar gäller att kommunen kontaktar avdelningen som ger aktuell information. Vid behov av ytterligare information kan kollega kontaktas. 13. Avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landsting och kommunerna i Kalmar län Överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen, reviderad och fastställd av BAL-gruppen, gäller från och med

14 Överrapportering/Information Adekvat information skall framkomma vid vårdplanering och kollegial överrapportering utifrån professionens bedömning. I de fall arbetsterapeut/sjukgymnast på sjukhuset är involverad i patientens vård och behov av dialog/ överrapportering finns utöver den information som framkommer vid vårdplaneringen, ansvarar man för att överrapportera till kommunens arbetsterapeut/sjukgymnast. Ett behov av dialog för tidig information kan finnas innan vårdplaneringen har påbörjats, lokala rutiner kan förekomma Justering av den samordnade vård- och omsorgsplanen När kommunen är klar över sina åtaganden inför patientens hemgång ska kommunens arbetsterapeut och/eller sjukgymnast justera den del av vårdplanen som den är ansvarig för. För att slutenvårdens personal (ex. sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast) ska kunna justera vårdplanen måste kommunens arbetsterapeut/sjukgymnast kontakta slutenvården och klart uttrycka att de vill ha vårdplanen justerad Kommunikation kring hjälpmedelsbehov Rehabansvariga i kommunerna och Landstinget i Kalmar län gjorde den 14 april 2008 en överenskommelse om vilka rutiner som bör gälla för kommunikation kring hjälpmedelsbehov. Rutinerna är reviderade i samband med framtagandet av na och delges nu i anvisningarna Ansvar för hjälpmedel och hjälpmedelsförskrivning Avseende inneliggande patienter ansvarar landstinget för hjälpmedel enligt följande: Hjälpmedel för transportbruk ex. rullstolar och rollatorer, ska finnas på respektive klinik som en basutrustning och tillhöra respektive klinik. Sjukhusens rehabenheter 15 ansvarar för de hjälpmedel som krävs i processen kring rehabilitering för inneliggande patienter utöver den basutrustning som nämns ovan. Efter utskrivning ansvarar kommunen för hjälpmedelsförskrivning. 16 Internt ärendeflöde och intern ärendehantering svarar respektive huvudman för Hantering vid korta vårdtider där sjukhusens arbetsterapeut/sjukgymnast inte är inkopplad. Följ BAL-rutinerna se Ärendegång vid kallelse till samordnad vård- och omsorgsplanering Hantering vid planerad eller längre rehabprocess på sjukhus Gäller de patienter som har behov av hjälpmedel under och efter sin vistelse på sjukhuset och där rehabpersonalen gör en insats. 15. I avtalet står Samrehab och Rehab Söder. 16. Avtal om övertagande av hälso-och sjukvårdsuppgifter i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Kalmar Län

15 Planerade ärenden Vid preoperativa behov, ex. vid höftplastik, informeras patienten preoperativt via mottagning på sjukhus. Patienten ansvarar sedan för kontakt med kommunen som förskriver och patienten ser till att hjälpmedel är med in till sjukhuset. Är behovet endast kryckkäppar kan patienten köpa dem på behandlande klinik. Rehabprocess på sjukhuset funktionsstatus ger vägledning En patient som läggs in på sjukhus med ett känt funktionshinder, lånar bassortimentet under vårdtiden och återvänder hem utan hjälpmedel (oförändrat hjälpmedelsbehov). För en patient som läggs in på sjukhus med förändrat funktionsstatus ansvarar landstinget för hjälpmedel i rehabiliteringen under sjukhusvistelsen. Kollegial dialog förs kring kommande hjälpmedelsbehov efter sjukhusvistelsen, kommunen gör valet av de hjälpmedel som behövs efter utskrivning. Kommunerna skall primärt möta upp med hjälpmedel i hemmet Undantag Förskrivning och utlämning under pågående vårdtid I undantagsfall kan kommunens förskrivare efter dialog med sjukhuspersonal beställa in alternativt besöka sjukhuset för att prova ut hjälpmedlet. Kommunen kan välja att prova ut hjälpmedel på vårdavdelning. Då skall följande hygienregler iakttagas: kort ärm på arbetsklädsel förkläde skall användas inga smycken på händer eller underarmar noggrann handhygien. Kommunen kan välja att prova ut hjälpmedel på vårdavdelning och äger då det totala förskrivningsansvaret. Personförskrivning och omkontering 1. Vid högrisksmitta Kommunen kontaktas för dialog vid ärenden gällande patient med högrisksmitta, exempelvis MRSA. Finns behov av exv. rullstol/dyna personförskrivs hjälpmedlet av ansvarig förskrivare på sjukhuset. Kvarstår behovet vid utskrivning kontaktas kommunen för omkontering av de hjälpmedel som fortfarande är aktuella att ta med hem. 2. Barn med specifika rullstolsbehov (ej barnhabilitering) Vid ärenden där ett barn har specifikt rullstolsbehov personförskrivs hjälpmedlet av ansvarig förskrivare på sjukhuset, kommunen kontaktas för dialog. Kvarstår behovet vid utskrivning kontaktas kommunen för omkontering av de hjälpmedel som fortfarande är aktuella att ta med hem. Specialanpassade hjälpmedel under vårdtiden Om det finns behov av att ta in redan förskrivna specialanpassade hjälpmedel under vårdtiden (t ex elrullstol, anpassad komfortstol), då bassortimentet på sjukhuset inte täcker behoven tas kollegial kontakt för att diskutera ärendet. Kan man klara sig med enklare lösningar? Annars behöver man gemensamt ta ställning till: Hygien.Vid behov kontakta hygiensköterska. Behov av transport av hjälpmedel tillsjukhuset. Enligt förskrivningsanvisningarna svarar brukare/ anhörig för transporten utom för de hjälpmedel som kräver varsam hantering. Förskrivande enhet bekostar då transporten. 15

16 När patienten väljer att själv skriva ut sig från sjukhuset och eventuellt hjälpmedelsbehov ej är tillgodosett Det är patientens eget ansvar att kontakta kommunens arbetsterapeut/sjukgymnast för bedömning. Hjälpmedel till utomlänspatienter Landstinget har ansvar för bedömning/förskrivning av nytt/akut behov av hjälpmedel för utomlänspatient, i samband med akut sjukvård enligt rutin 14:1 i Rutinhandbok för hjälpmedel. 17 Funktionshindrad utomlänspatient som tillfälligt vistas i länet, och har behov av hjälpmedel, kan i mån av tillgång hyra hjälpmedel från hjälpmedelsförrådet enligt rutin 14:2 i rutinhandboken för hjälpmedel Hantering vid snabbt ärende - enstaka enklare hjälpmedel Rutinerna vid snabbt ärende kan användas då personal på sjukhuset bedömer att patienten är i behov av enstaka enklare hjälpmedel, ej avgörande för hemgång. Behovet för övrigt skall vara oförändrat gällande insatser från kommunen. På faxat inskrivningsmeddelande från sjukhuset ska det tydliggöras att man vill ha kontakt med arbetsterapeut/sjukgymnast omgående. Mottagande arbetsterapeut/sjukgymnast är sedan ansvarig för att ta kontakt. För att kunna tillämpa snabbt ärende måste kommunens representant och sjukhuspersonalen vara överens om detta tillvägagångssätt. Om man inte är överens blir det den ursprungliga processen med kallelse till vårdplanering etc. som gäller. Om sjukgymnast/arbetsterapeut på sjukhuset har haft direkt kontakt med patienten så tar man ansvar för att kollegialt överrapportera till kommunens arbetsterapeut/sjukgymnast. För ytterligare information - se BAL-rutinen avsnittet Undantag, snabba ärenden Metoder och Kompetens För att över huvudmannagränser i Kalmar län kunna säkerställa kvalitet och patientsäkerhet för Klaras rehabilitering, arbetsterapi och sjukgymnastik, krävs en gemensam övergripande och långsiktig struktur vad gäller metod- och kompetensutveckling. Det är ett gemensamt ansvar att bygga upp denna struktur. Denna framtida struktur och dagens befintliga lokala riktlinjer bör finnas tillängliga för samtliga arbetsterapeuter och sjukgymnaster i Kalmar län. Socialstyrelsen ställer i föreskriften SOSFS 2005:12 - tydliga krav på att varje sjukvårdshuvudman ska ha ett ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet. Ledningssystemet ska skapa en grundläggande ordning och reda i verksamheten så att vårdens kvalitet kontinuerligt och långsiktigt kan utvecklas och säkerställas. 17. Rutinhandbok hjälpmedel. Förskrivarportalen 18. Överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen, reviderad och fastställd av BAL-gruppen, gäller från och med

17 Strukturen bör innehålla; 7.1 Öppna prioriteringar Öppna och kommunicerade prioriteringar för arbetsterapi och sjukgymnastik mot den gemensamma visionen, Rätt insats vid Rätt tillfälle för Klara, är en viktig pusselbit i en gemensam strategi. Genom dessa öppna prioriteringar tydliggörs yrkesrollen och uppdraget ramas in för sjukgymnasten respektive arbetsterapeuten. 7.2 Metodutvecklingsplan Socialstyrelsen skriver att dokumenterade rutiner ska styra och utvärdera introduktion, tillämpning och avveckling av metoder för diagnostik, vård och behandling. 19 Detta inkluderar självklart arbetsterapi och sjukgymnastik. Socialstyrelsen menar dessutom lokala vårdprogram och vårdplaner, PM samt checklistor av olika slag vidare kan beskriva ansvar, mål, riktlinjer, rutiner, mätpunkter och mått samt behandlingsprocesser. Ett led i styrning och utvärdering är en analys av förändrade behov, ny teknologi och resurskrav Nationella riktlinjer/lokala behandlingsriktlinjer I lämplig ordning bör, gemensamma över ansvarsgränser, metodstöd/behandlingsriktlinjer för arbetsterapi och sjukgymnastik tas fram. Metodstödet grundas i evidens och beprövad erfarenhet med särskilt stöd i nationella riktlinjer etc. Länsgrupp Rehab har beslutat att strokevårdkedjan är först ut, detta genom att översätta den nationella riktlinjen för stroke till lokalt anpassade behandlingsriktlinjer för arbetsterapi och sjukgymnastik i Kalmar län. 7.3 Kompetensutvecklingsplan Socialstyrelsen skriver att de enskilda medarbetarna är vårdens viktigaste tillgång. 19 Det är därför viktigt att deras kompetens utvecklas kontinuerligt. Genom att identifiera medarbetarnas utbildningsbehov och ge möjligheter för regelbunden fortbildning och kompetensutveckling kan verksamhetens kontinuerliga utveckling säkras. Kompetensutvecklingsplanen ska givetvis formas utifrån verksamhetens behov. God introduktion av all ny personal samt personal som varit ledig under längre tid är av största vikt och bör särskilt uppmärksammas Övergripande kompetensutvecklingsplaner Utifrån visionen, öppna prioriteringar och metodstöd/behandlingsriktlinjer för arbetsterapi och sjukgymnastik bör en övergripande kompetensutvecklingsplanering göras i samverkan. 8. Riskhantering/Avvikelser En av grunderna för kvalitet och patientsäkerhet för Klaras rehabilitering är riskhantering och avvikelsehantering med utgångspunkt i SOSFS 2005:12, hänvisning till respektive huvudmans rutiner. 19. SOSFS 2005:12. Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och Sjukvården. 17

18 9. Slutord Arbetet med dessa praktiska anvisningar har genomförts i en positiv och lösningsfokuserad anda. Förhoppningen är att anvisningarna ska vara ett stöd och en inspiration till fortsatt utveckling av samverkan inom arbetsterapi och sjukgymnastik i Kalmar län. Arbetsgruppen vill särskilt lyfta fram metoder och kompetens för arbetsterapi och sjukgymnastik samt socialstyrelsens föreskrift 2008:20 Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering som framtida utvecklingsområden. 18

19 Bilaga 1 Utdrag gällande rehabilitering och hjälpmedel Hämtat ur, Avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landsting och kommunerna i Kalmar län 6.11 Rehabilitering Med rehabilitering avses insatser som skall bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och aktivt kunna delta i samhällslivet. 20 Samtliga rehabiliteringsinsatser som utförs av arbetsterapeuter, arbetsterapibiträden och sjukgymnaster i såväl ordinärt som särskilt boende, bostad med särskild service, i dagverksamhet och daglig verksamhet är kommunens ansvar. Härigenom uppnås en tydlig gränsdragning för patienter, anhöriga och personal samt en bättre kontinuitet. Var rehabiliteringen skall ges och vem som skall utföra rehabiliteringen är ett gemensamt ansvar och beslutas i samråd mellan patienten och sjukvårdshuvudmännen. Patienten skall erbjudas rehabilitering i den miljö som är den mest gynnsamma för denne. Kommunen och landstinget skall inleda överläggningar om hur rehabilitering och samverkan skall organiseras och utvecklas för att hålla samman och använda resurserna på bästa sätt. Landstingets bedömning av patientens hälsotillstånd och behov av mottagningsbesök har tolkningsföreträde. Landstinget ansvarar för rehabiliteringsinsatser för inneliggande patienter på sjukhusen samt rehabiliteringsinsatser på landstingets mottagningar, avseende såväl sjukhusens som distriktsrehabiliteringens mottagningsverksamhet. Kommunen ansvarar för samtliga rehabiliteringsinsatser som utförs av arbetsterapeuter, arbetsterapibiträden och sjukgymnaster i såväl ordinärt som särskilt boende, bostad med särskild service, i dagverksamhet och daglig verksamhet är kommunens ansvar Hjälpmedel Ansvarsfördelning Landstinget ansvarar för Hjälpmedel för inneliggande patienter till dess att patienten skrivs ut. Förskrivning av ortoser och tens-apparater vid landstingets mottagningar. Alla hjälpmedel som enligt landstingets nuvarande förskrivningsanvisningar förskrivs 20. Socialstyrelsen 19

20 av läkare och logoped. Förskrivningsanvisningar 21 är framtagna i samverkan mellan kommunerna och landstinget. Se bilaga 5a Kommunen ansvarar för Alla hjälpmedel som enligt landstingets nuvarande förskrivningsanvisningar förskrivs av sjukgymnast, arbetsterapeut och distriktssköterska. Förskrivningsanvisningarna är framtagna i samverkan mellan kommunerna och landstinget. Se bilaga 5a Förskrivning enligt bilaga 5a Hjälpmedel för inneliggande patienter Avseende inneliggande patienter ansvarar landstinget för hjälpmedel enligt följande Hjälpmedel för transportbruk ex. rullstolar och rollatorer, ska finnas på respektive klink som en basutrustning och tillhöra respektive klink. Samrehab och RehabSöder ansvarar för de hjälpmedel som krävs i processen kring rehabilitering för inneliggande patienter utöver den basutrustning som nämns ovan. Efter utskrivning ansvarar kommunen för hjälpmedelsförskrivning Landstingets mottagningar Landstinget ansvarar för förskrivning av ortoser och tens-apparater i samband med behandling vid landstingets mottagningar. Övriga förskrivningar, utlämningar och returmottaganden/återlämningar av hjälpmedel på landstingets kvarvarande distriktsrehabiliteringsmottagningar/buffertförråd upphör i och med detta avtal, eftersom det ansvaret övergår till kommunen Samverkan vårdplanering /överrapportering En vårdplanering/överrapportering i enlighet med BAL till mottagande part inom kommunen blir avgörande för en god samverkan och kräver att noggranna gemensamma rutiner utarbetas gemensamt av parterna. Vårdplanering/överrapportering ska bl.a. innehålla vilken typ av förflyttningshjälpmedel som provats under sjukhusvistelsen och som bedöms var nödvändig för att patienten ska kunna förflytta sig de närmaste dagarna efter utskrivning från sjukhuset Avtal om service av hjälpmedel, sjukvårdsmaterial och KOFFA-produkter Avtal om service hjälpmedel, sjukvårdsmaterial och kostnadsfria förbrukningsartiklar (KOFFA-produkter) mellan respektive kommun och landsting tecknas enligt bilaga Anvisning för förskrivning av hjälpmedel 20

21 Bilaga 2 Processkartor Patientens väg i rehabiliteringsprocessen Nedan följer en sammanställning som beskriver en patients, Klara, väg i vårdkedjan för rehabilitering i Kalmar län, utifrån vårdnivåer och gällande ansvarsgränser. Klaras rätt till trygghet, delaktighet och inflytande är en förutsättning för rehabiliteringsprocessen. Processkartorna är gjorda ur ett organisatoriskt perspektiv med syfte att förtydliga processen för inblandade rehabiliteringsaktörer. De två processkartorna ska ses i ett gemensamt sammanhang, där varje karta startar med, för patienten, unika ingångar i systemet för rehabilitering. Kartorna är ett försök att förtydliga vårdkedjan för en rehabiliteringspatient med rehabiliteringsaktörerna preciserade, alla aktörer är inte automatiskt inkopplade. T.ex. En rehabiliteringsprocess kan ske utan att Klara har hemtjänstinsatser och då är inte biståndshandläggare/hemtjänst inkopplade. För en enskild patient kan de olika kartorna gå i varandra och det kan uppstå situationer i rehabiliteringsvardagen där kartorna inte täcker just det enskilda fallet. Symbolernas betydelse; Processen börjar eller slutar Åtgärdssteg kopplat till profession/roll. Åtgärdssteg kopplat till dialog inom och/eller mellan olika professioner/roller. Dialog inför och/eller efter Samordnad vård- och omsorgsplan enligt betalningsansvarslagen. 21

22 22

23 23

24 24

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Utarbetad av Utvecklingsgruppen Vårdkedjan somatik Ersätter Riktlinjer till överenskommelse om vårdkedjan i Uppsala län somatik, 2008-11-14 Version

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala

Läs mer

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2007:10 (M och S) och allmänna råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Prioriteringsordning för AT/SG inom kommunens hemteam

Prioriteringsordning för AT/SG inom kommunens hemteam Prioriteringsordning för AT/SG inom kommunens hemteam Rehabilitering inom Östersunds kommun Vård- och omsorgsnämnden har sedan år 2000, genom utökning av resurser, prioriterat ett rehabiliterande arbetssätt

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. 2010-10-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Rutinen är gemensam för Västra Götalandsregionen och alla kommuner

Läs mer

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-07-27 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Alla Fastställt av: Beredningsgrupp (TLK) Egenvård,

Läs mer

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. 2013-01-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Samverkansrutinen är uppdaterad enligt gällande lag och föreskrifter.

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel.

Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel. Handlingstyp Överenskommelse 1 (7) Rehabilitering Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel. Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning

Läs mer

Länsgemensam ledning i samverkan

Länsgemensam ledning i samverkan Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Praktiska anvisningar Sjuksköterska Kerstin Jonskog- Bertilsson och Ann-Katrin Wilhelmson Informationsöverföringsgruppen

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad: Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård Fastställd: 2014-12-11 Reviderad: Innehållsförteckning Inledning... 3 Egenvård... 3 Åtgärd... 4 Ansvarsfördelning... 4 Kommunalt ansvar:... 4 Annan

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Avtal hemsjukvård. mellan. Kommunerna och Landstinget i Gävleborg.

Avtal hemsjukvård. mellan. Kommunerna och Landstinget i Gävleborg. Avtal hemsjukvård mellan Kommunerna och Landstinget i Gävleborg. INLEDNING Kommunerna ansvarar för hemsjukvårdsinsatser på primärvårdsnivå för personer fyllda 18 år som ges av distriktssköterskor, sjuksköterskor,

Läs mer

Habilitering och rehabilitering

Habilitering och rehabilitering Överenskommelse Fastställd av Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden Framtagen av Leif Olsson, Cecilia Persson Beslutsdatum 2017-03-22 (revidering) SON 34 HSN 347 Upprättad 2015-05-13 Ärendenr SON

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Samordnad vårdplanering (SVPL) Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget och kommunerna i Jönköpings län angående bedömning av egenvård

Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget och kommunerna i Jönköpings län angående bedömning av egenvård Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget och kommunerna i Jönköpings län angående bedömning av egenvård Antagen av Läns Lako 2014-02-14 Bakgrund I föreskriften Bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd

Läs mer

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län särskild överenskommelse och anvisning kortversion av dokument med samma namn fastställt 120928 1 (7) Ansvarsfördelning Rehabilitering Patientbehov

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Riktlinje för samordnad utskrivningsplanering och Prator

Riktlinje för samordnad utskrivningsplanering och Prator Diarienummer ALN-2015-0123.37 OSN-2015-0239.37 SCN-2015-0187.37 Riktlinje för samordnad utskrivningsplanering och Prator Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande

Läs mer

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinje för bedömning av egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården

Läs mer

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering Riktlinje Utgåva nr 3 sida 1 (6) Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald

Läs mer

SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING AV PATIENTER I SLUTENVÅRDEN I SÖRMLAND Informationsöverföring och upprättande av samordnad plan

SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING AV PATIENTER I SLUTENVÅRDEN I SÖRMLAND Informationsöverföring och upprättande av samordnad plan RIKTLINJER FÖR SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING AV PATIENTER I SLUTENVÅRDEN I SÖRMLAND Informationsöverföring och upprättande av samordnad plan Enligt SOSFS 2005:27 Riktlinjerna avser en process som syftar

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION

RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION Reviderad 101108 VIMMERBY KOMMUN OMSORGSFÖRVALTNINGEN BA 090916 RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION Biståndsärende bedömer och beslutar efter ansökan från den enskilde. n skickar uppdraget till enhetschefen

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig

Läs mer

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Särskilt boende Senast reviderad 2008-06-25 Syfte och ansvar Syftet med en samordnad vårdplanering är att den enskilde tillsammans med alla berörda enheter skall

Läs mer

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län särskild överenskommelse och anvisning

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län särskild överenskommelse och anvisning Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län särskild överenskommelse och anvisning SLUTVERSION 120928 GUNILLA LILLHAGER 1 1 BAKGRUND... 3 2 STYRANDE OCH STÖDJANDE DEFINITIONER... 4 2.1 REHABILITERING-

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

Denna överenskommelse är en bearbetad upplaga som ursprungligen författats gemensamt av regionförbundet och landstinget i Jönköpings län.

Denna överenskommelse är en bearbetad upplaga som ursprungligen författats gemensamt av regionförbundet och landstinget i Jönköpings län. 1(7) Överenskommelse om samordnade insatser för barn, mellan landsting och kommun, med utgångspunkt från aktuell lagstiftning i hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen samt i föreskrifter och allmänna

Läs mer

Praktiska anvisningar Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel

Praktiska anvisningar Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel Praktiska anvisningar Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel 2016 Inledning Kommunaliserad hemsjukvård har bedrivits i Kalmar län sedan 2008. Länet har sedan dess gemensamt arbetat fram arbetsmodeller

Läs mer

Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson

Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson Monica Rask- Carlsson, MAS 2011-04-11 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbetet 2011-04-11 Övergripande rutin

Läs mer

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Det nya avtalet Gäller från 1 april 2012 och är en uppdatering och förtydligande av det

Läs mer

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Det nya avtalet Gäller från 1 april 2012 och är en uppdatering och förtydligande av det

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning Datum Ärendebeteckning 2013-05-02 SN 2012/0684 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2013-2014 Kalmar kommun

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. Bilaga 1 Svar lämnat av Stockholms stad Döp det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan. Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes

Läs mer

Vägledning Rehabilitering och habilitering inom öppenvård för vuxna personer i Västra Götaland arbetsterapeuters och sjukgymnasters ansvar

Vägledning Rehabilitering och habilitering inom öppenvård för vuxna personer i Västra Götaland arbetsterapeuters och sjukgymnasters ansvar 2013-10-14 Vägledning Rehabilitering och habilitering inom öppenvård för vuxna personer i Västra Götaland arbetsterapeuters och sjukgymnasters ansvar 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definitioner...

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Riktlinjer för Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad

Läs mer

Rutin för ansvar och avtal som reglerar kommunal hälso- och sjukvård i Kungälvs kommun

Rutin för ansvar och avtal som reglerar kommunal hälso- och sjukvård i Kungälvs kommun 2008-08-14 Rutin för ansvar och avtal som reglerar kommunal hälso- och sjukvård i Kungälvs kommun Det finns ett avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret i Västra Götalands regionen och kommunerna

Läs mer

Samordnad individuell plan med stöd av IT-tjänsten Prator - öppenvårdsmodul

Samordnad individuell plan med stöd av IT-tjänsten Prator - öppenvårdsmodul Samordnad individuell plan med stöd av IT-tjänsten Prator - öppenvårdsmodul Överenskommelse mellan Västerbottens läns landsting och kommunerna i Västerbotten. Överenskommelsen ska ge vägledning till samverkan

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan

Rehabilitering och habilitering i samverkan ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-03-01 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Landstingets samtliga förvaltningar Fastställt

Läs mer

Samverkan och samarbete i vårdkedjan kring hjälpmedelsfrågor

Samverkan och samarbete i vårdkedjan kring hjälpmedelsfrågor Samverkan och samarbete i vårdkedjan kring hjälpmedelsfrågor Vårdkedjekonferens 2011-09-28 Jeanette Rehn Primärvården Göteborg Petra Nydahl Göteborgs Stad Solveig Landström SU H J Ä L P M E D E L Samarbete

Läs mer

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG. Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter 2011-02-10

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG. Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter 2011-02-10 2011-02-10 Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter Bakgrund I enlighet med SOSFS 2005:12 (Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE MELLAN JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTING OCH KOMMUNER AVSEENDE HABILITERING

ÖVERENSKOMMELSE MELLAN JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTING OCH KOMMUNER AVSEENDE HABILITERING ÖVERENSKOMMELSE MELLAN JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTING OCH KOMMUNER AVSEENDE HABILITERING 1 Innehåll Uppdraget... 4 Syfte... 4 Målgrupp... 4 Definitioner... 5 Habiliteringsbegreppet Som gemensam beskrivning

Läs mer

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt Omvårdnadsförvaltningen 2013-12-03 SID 1 (10) Samverkansrutiner för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt SID 2 (10) Detta dokument har tagits fram under 2012 och 2013 av en arbetsgrupp med

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-

Läs mer

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård

Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-03-01 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Landstingets samtliga förvaltningar Fastställt

Läs mer

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 111 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2012-03-13 Reviderad 2014-01-07,

Läs mer

Riktlinje för samordnad vårdplanering vid in- och utskrivning från sjukhus inom Region Halland med stöd av Meddix

Riktlinje för samordnad vårdplanering vid in- och utskrivning från sjukhus inom Region Halland med stöd av Meddix Riktlinje för samordnad vårdplanering vid in- och utskrivning från sjukhus inom Region Halland med stöd av Meddix Denna riktlinje är gemensamt framtagen av representanter från Region Halland och kommunerna

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Hallänningen ska kunna känna sig trygg med att få sina behov av hälso och sjukvård tillgodosedda. Målsättningen är att möta upp behoven på ett så tidigt stadium

Läs mer

LOKALA RUTINER EGENVÅRD

LOKALA RUTINER EGENVÅRD Flik 13.4. LOKALA RUTINER EGENVÅRD Hälsocentralerna Tre älvar Vännäs, Vindeln, Bjurholm 2011-04-06 Eva Basun avdelningschef Vindeln Arbetsgrupp Elisabeth Olsson, dsk Bjurholm Eva-Marie Hedman, dsk Vindeln

Läs mer

Samarbetsformer gällande samordnad vårdplanering mellan Jämtlans läns landsting och kommunerna i Jämtlands län.

Samarbetsformer gällande samordnad vårdplanering mellan Jämtlans läns landsting och kommunerna i Jämtlands län. Kommunförbundet Jämtlands län Ersätter dokument, Vårdplaneringsrutiner mellan Jämtlands läns landsting och kommunerna i Jämtland/Härjedalen Fastställd av, Karin Strandberg Nöjd, landstingsdirektör och

Läs mer

ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD

ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD Utarbetade av landstinget i Kalmar län och länets kommuner i samverkan Reviderade av Mall-gruppen

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

1(11) Egenvård. Styrdokument

1(11) Egenvård. Styrdokument 1(11) Styrdokument 2(11) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-09-08 148 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(11) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting Dokumentnamn: Rutin för samverkan vid egenvård. Överrenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: Klicka här för att ange text. 1. Datum: VKL:s diarienummer:

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag Styrdokument Socialförvaltningen Sammanfattning Detta styrdokument beskriver uppdrag och ansvarsfördelning gällande hälso- och sjukvård inom socialnämndens ansvarsområde.

Läs mer

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms SJUKVÅRDSUTSKOTTET STOCKHOLMS STAD OCH EKERÖ 2009-10-12 P 10 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-09-15 HSN 0909-0849 Handläggare: Marie-Louise Fagerström Överenskommelse

Läs mer

BESKRIVNING AV EGENVÅRD

BESKRIVNING AV EGENVÅRD RIKTLINJE Dokumentnamn Beskrivning av egenvård Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 151116 RUTIN Gemensam med Regionen: Nej Gäller

Läs mer

Kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

Kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 7 (17) 2015-05-25 Ks 5. Samverkansöverenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykiska funktionsnedsättningar revidering Dnr

Läs mer

Rådsmöten och anhörigmöten hålls regelbundet på varje enhet. Boende/närstående erbjuds att delta i vårdplanering.

Rådsmöten och anhörigmöten hålls regelbundet på varje enhet. Boende/närstående erbjuds att delta i vårdplanering. Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i Hälso- och sjukvården enligt SOSFS 2005:12(M) Enskede Årsta Vantör stadsdelsförvaltning BEMÖTANDE AV PATIENTER 4 kap 1 KRAV I FÖRFATTNING det finns rutiner

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

1(10) Samordnad vårdplanering. Styrdokument

1(10) Samordnad vårdplanering. Styrdokument 1(10) Styrdokument 2(10) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 112 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2012-11-27 Reviderad 2013-12-16,

Läs mer

Rutin för hemrehabilitering

Rutin för hemrehabilitering 1(5) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2008-01 Gäller från och med: 2008-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Anette Björk, Enhetschef

Läs mer

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar 2013 2015 1 1. Inledning Socialstyrelsen har gett ut föreskriften Bedömning av om en hälso- och

Läs mer

Förlängning av överenskommelse om samverkan avseende hälsooch sjukvård i Uppsala län

Förlängning av överenskommelse om samverkan avseende hälsooch sjukvård i Uppsala län Handläggare Datum Diarienummer Thomas Folkesson 2017-02-28 [Ange diarienummer] Omsorgsnämnden Förlängning av överenskommelse om samverkan avseende hälsooch sjukvård i Uppsala län 2014-2016 Förslag till

Läs mer

Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering.

Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering. Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering. Kan en patient har ett egenvårdsbeslut för en insats i en specificerad

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK Gäller hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende för personer över

Läs mer

Överenskommelse om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård samt betalningsansvar för utskrivningsklara patienter

Överenskommelse om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård samt betalningsansvar för utskrivningsklara patienter 2003-03-27 rev 2006-03-22 Överenskommelse om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård samt betalningsansvar för utskrivningsklara patienter Inledning Ändringar i Lag (1990:1404) om

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Dagverksamhet och Daglig verksamhet

Dagverksamhet och Daglig verksamhet Dagverksamhet och Daglig verksamhet Kommunalt hälso- och sjukvårdsansvar på biståndsbedömd dagverksamhet och daglig verksamhet Rutinen gäller för äldreomsorgen, funktionshinderverksamheten och social psykiatrin

Läs mer

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än

Läs mer