Stressrelaterad ohälsa rehabilitering vid Recure Rehab Gäller för: Recure Rehab. Stressrelaterad ohälsa rehabilitering vid Recure Rehab

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stressrelaterad ohälsa rehabilitering vid Recure Rehab Gäller för: Recure Rehab. Stressrelaterad ohälsa rehabilitering vid Recure Rehab"

Transkript

1 Vårdprogram 1 (15) vid Utgåva: 1 Godkänd av: Gunnel Alexandersson Verksamhetschef Utarbetad av: -teamen i Arvika, Karlstad, Torsby Revisionsansvarig: Maria Klässbo Forskningsledare Centrum för klinisk forskning Ev. diarienr: vid

2 Vårdprogram 2 (15) Innehållsförteckning STRESSRELATERAD OHÄLSA REHABILITERING VID RECURE REHAB...1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 SAMMANFATTNING...3 För vilken patientgrupp programmet gäller...4 Syfte och mål med framtagande av programmet...4 BAKGRUND...4 MÅLGRUPP...5 Exklusionskriterier...5 DIAGNOS...5 Differentialdiagnoser och samsjuklighet...5 ÅTGÄRDER...6 Utredande åtgärder, diagnostik...6 Kartläggning och bedömning...6 Sjukgymnastbedömning...6 Läkarbedömning...6 Psykologbedömning...6 Teambedömning...6 Behandlande åtgärder...7 Gruppverksamhet...7 Samtalsgrupp...7 Kroppskännedom...7 Medicinsk behandling...8 Fysisk aktivitet...8 Utvärderingssamtal...8 Fortsatta rehabiliteringsåtgärder...8 Kroppskännedom...9 Psykologsamtal...9 Sömngrupper...9 UTVÄRDERING OCH METODUTVECKLING...9 Bedömnings- och utvärderingsinstrument i löpande verksamhet...9 Utvärdering av oberoende forskare...9 BILAGOR...10 Bilaga 1 Kriterier för diagnosen utmattningssyndrom...10 Bilaga 2 Differentialdiagnoser och samsjuklighet som kan förekomma vid utmattningssyndrom...11 Bilaga 3 Utvärdering av, rapport för perioden t.o.m REFERENSER...14 vid

3 Vårdprogram 3 (15) Sammanfattning är en specialiserad stressmottagning inom Landstinget i Värmland med multimodala team i Karlstad, Arvika och Torsby. Verksamheten finansieras till största delen med statliga medel. Utvärdering av verksamheten har genomförts av oberoende forskare. Målet är att nå personer med stressrelaterad ohälsa såsom utmattningssyndrom. Efter kartläggning hos sjukgymnast, psykolog och läkare bedömer teamet om rehabiliteringsprogrammet är lämpligt för den enskilde patienten. I denna process är patientens medverkan och ansvarstagande viktigt. Behandlingen i Recure Rehab bygger på ett nära samarbete såväl inom teamet som tillsammans med deltagarna i rehabiliteringsprocessen. Rehabiliteringen sker i grupp med samtal respektive Basal Kroppskännedom TM (BK). Behandlingen bygger på ett pedagogiskt arbetssätt med kognitiv beteendeterapi (KBT) som grund. Ett mål är att bättre lära känna sina signaler på överbelastning och att öva lämpliga hanteringsstrategier. Efter avslutad gruppverksamhet görs en individuell utvärdering hos varje yrkeskategori och remissvar skrivs. Fortsatta rehabiliteringsåtgärder kan bestå av fortsatt BK i grupp, individuella samtal med psykolog samt vid behov sömngrupp. vid

4 Vårdprogram 4 (15) Inledning är en specialiserad stressmottagning med ett multimodalt team bestående av läkare, psykologer, sjukgymnaster och läkarsekreterare. Verksamheten som bedriver rehabilitering i gruppform, startade i Karlstad i januari 2005 och utökades i mars 2007 med ett team i Arvika. Hösten 2009 startades verksamhet även i Torsby. Större delen av verksamheten finansieras med statliga medel från Sjukskrivningsprocessen 1 och från 2010 från rehabiliteringsgarantin 2. För vilken patientgrupp programmet gäller Vårt mål är att i ett tidigt skede nå personer med stressrelaterad ohälsa såsom utmattningssyndrom, där risk för upprepad korttidssjukskrivning eller längre sjukskrivningsperiod föreligger. Vanliga symptom kan vara kroppslig anspänning, smärta/värk, sömnproblem, minnes- och koncentrationssvårigheter, depression och ångest. Patienterna ska vara somatiskt färdigutredda Aktuell missbruksproblematik, svår psykiatrisk problematik och personlighetsstörning får ej föreligga Syfte och mål med framtagande av programmet Syftet med framtagandet av vårdprogrammet är att beskriva s verksamhet och arbetssätt samt dess vetenskapliga grund. Målet är att remittenter, personer med stressrelaterad ohälsa och andra intresserade ska finna vägar till behandling och rehabilitering. Bakgrund Den sjukdomsgrupp som efter 1990 har ökat mest är den psykiska ohälsan. Från 1997 ökade antalet sjukskrivna kraftigt i Sverige, främst bland kvinnor. De diagnosgrupper som enligt Försäkringskassan i Värmland dominerade statistiken från 2004 var sjukdomar i rörelseapparaten (ungefär 40 %) respektive psykiska ohälsotillstånd (ungefär 35 %). I de senare utgjorde stressrelaterad ohälsa hälften. Övriga diagnosgrupper i denna statistik (tumörsjukdomar, nervsystem och sinnesorganens sjukdomar, hjärt- kärlsjukdomar, olycksfall samt övriga diagnoser) hamnar vardera kring 5 % av samtliga pågående sjukfall överstigande 59 dagar 3. Vårt moderna samhälle bjuder på många tillfällen då vi kan känna stress, frustration och en känsla av att inte kunna påverka vår situation 4,5. Stress är en naturlig reaktion på upplevda hot eller faror, ett larmtillstånd, vilket gör oss temporärt beredda till flykt eller strid. Stress har därmed ett överlevnadsvärde för oss. Hela organismen omfattas i denna mobilisering och omställning. Men upplevt i tid och otid, och utan avbrott och möjlighet till återhämtning, utgör reaktionen en potentiell fara för vår hälsa och resulterar inte sällan i en utmattningsreaktion 6. En depression kan i detta skede också utvecklas. En existentiell kris vid

5 Vårdprogram 5 (15) kan utlösas då man inte längre känner igen sig själv och tidigare förhållningssätt inte fungerar 7,8. Resultatet av stressrelaterad ohälsa kan vara olika smärttillstånd. Då är det betydelsefullt att översätta till begripligt språk vad som är fel, och vidta förändringar. Smärta kan således vara resultatet av ett stresstillstånd, men även en anledning till stressreaktioner. Stressjukdomar ses som livsstilsrelaterade tillstånd. Att bli varse detta kan vara såväl en skrämmande som hoppfull upplevelse. Att ersätta känslan av utanförskap, bristande kontroll eller en offerposition med övertygelsen om att man faktiskt kan påverka livet, är därför ett viktigt mål i återställandet av balans mellan livsvillkor, behov och resurser. Sårbarheten för stress varierar avsevärt. Personlighetsfaktorer skiljer oss åt vilket har betydelse för vår stresskänslighet. Tidigare livshändelser, och tolkningar av dessa, har betydelse för den fortsatta sårbarheten. Därför får samma yttre påfrestning olika följder för olika individer. Den betydelse som senare i livet upplevda stressituationer får, måste därför förstås och beaktas mot denna individuella bakgrund 9. Målgrupp Verksamheten riktar sig till personer med stressrelaterad ohälsa, såsom utmattningssyndrom, med varierande grad av arbetsförmåga. Patienterna ska bedömas ha behov av, och kunna tillgodogöra sig multimodal rehabilitering samt ha rimliga förutsättningar att med särskilda insatser nå en förbättrad funktionsnivå. Exklusionskriterier Hinder för rehabiliteringen kan utgöras av annan somatisk eller psykiatrisk sjukdom, personlighetsstörning, missbruk av alkohol, läkemedel eller droger. Svårigheter att tillgodogöra sig rehabiliteringen av andra skäl (till exempel språksvårigheter, sociala faktorer, mycket låga drivkrafter att arbeta) är också exklusionskriterier. Diagnos Långvariga stressreaktioner och utmattningstillstånd beskrivs i kriterierna för diagnosen utmattningssyndrom, F43.8A i ICD10. Dessa kriterier har utarbetats av en arbetsgrupp inom Socialstyrelsen 10, se bilaga 1. Differentialdiagnoser och samsjuklighet Många gånger kan stressutlösta utmattningstillstånd finnas tillsammans med eller dölja sig bakom flera andra diagnoser. Andra sjukdomar kan också dölja sig bakom utmattningsdiagnosen. För utförligare beskrivning av relaterade diagnoser, se bilaga 2. vid

6 Vårdprogram 6 (15) Åtgärder Utredande åtgärder, diagnostik Patienterna remitteras från allmänläkare i primärvården. Behandlingsansvaret med medicinsk uppföljning liksom eventuell sjukskrivning kvarstår hos inremitterande läkare med vilken ett nära samarbete prioriteras. Samverkan sker vid behov även med Försäkringskassa, Arbetsförmedling, arbetsgivare och andra aktuella aktörer genom till exempel deltagande i avstämningsmöten. Kartläggning och bedömning Patienten erbjuds tid till ett första informations- och bedömningssamtal inom fyra veckor. Syftet med samtalet är att ge patienten en bild av vad behandlingen innebär och bedöma om patienten ska gå vidare i fortsatt kartläggning. Därefter fortsätter den individuella kartläggningen med besök hos sjukgymnast, psykolog och läkare, vilken är en väsentlig del i rehabiliteringen och ses som startpunkt i förändringsprocessen där patienten arbetar med att påverka sin livssituation. Viktiga aspekter att ta hänsyn till är patientens motivation och förmåga till förändring samt förutsättningar att aktivt delta i s rehabiliteringsgrupp. Sjukgymnastbedömning Sjukgymnastbedömningen fokuserar på patientens upplevelse av sin problematik i ett kroppsligt perspektiv. En sjukgymnastisk undersökning genomförs med bedömning av kroppsjagfunktioner 11. Läkarbedömning Utredning avseende diagnos, differentialdiagnos och förekomst av samsjuklighet görs av läkare. Vad gäller kroppslig sjukdom förutsätts patienten vara färdigutredd. Psykologbedömning Psykologbedömningen fokuserar på patientens motivation och förutsättningar att vara i grupp. Förändringspotential och förmåga till reflektion är andra viktiga faktorer. Viktigt är också hur patienten har tillgodogjort sig tidigare hjälpinsatser samt livshistoria med copingstrategier. Teambedömning Kartläggningen resulterar i en teambedömning av rehabiliteringsprogrammets lämplighet för den enskilde patienten och i denna process är patientens medverkan och ansvarstagande viktigt. I de fall denna kartläggning av olika skäl inte resulterar i ett deltagande i rehabiliteringsgrupp, kan den ändå tillföra betydelsefull kunskap för eventuell fortsatt behandling eller de åtgärder som istället sker vid exempelvis primärvården. vid

7 Vårdprogram 7 (15) Behandlande åtgärder Inom har vi funnit att ett helhetsperspektiv som inkluderar både fysiska och psykiska reaktioner ger en bred förståelse av de här aktuella ohälsotillstånden. En konsekvens av detta synsätt är därmed ett nära professionellt samarbete i team bestående av läkare, sjukgymnast, psykolog och läkarsekreterare. Teamarbete innebär mer än bara tillgång till skilda professioner. Det är ett arbetssätt som innebär ett samtidigt interagerande från hela teamet tillsammans med deltagarna i rehabiliteringsprocessen. Förutsättning för ett framgångsrikt teamarbete är att teamets medlemmar både rums- och tidsmässigt ges möjlighet till detta samarbete 12,13. En stress- och utmattningsproblematik kan aldrig ses uteslutande som en somatisk eller psykisk problematik. Genom att teamet består av företrädare för skilda professioner kommer patientens problematik och resurser att samtidigt kunna mötas utifrån olika perspektiv. Förenandet av dessa perspektiv, vilket sker inom teamarbetet, möjliggör den helhetssyn på fenomenen vilken är nödvändig. Kontinuerlig teamhandledning med syfte att understödja teamsamarbetet är en förutsättning för ett effektivt arbete. Gruppverksamhet Patienter som bedöms ha nytta av och kunna tillgodogöra sig vårt program erbjuds fortsatt rehabilitering i grupp omfattande tolv tillfällen, två gånger/vecka à två timmar. Grupprehabiliteringen består av samtal i grupp och Basal Kroppskännedom TM (BK). Samtalsgrupp Gruppsamtal under ledning av psykolog innehåller information och samtal om stress- och utmattningstillstånd, fysiologiska och psykologiska reaktioner, samt olika hanteringsstrategier. Förmågan att hantera stress har konstaterats vara mycket beroende av känslan av sammanhang (KASAM) 14. Upplevelse av sammanhang och delaktighet i tillvaron, begriplighet och hanterbarhet, betonas som förutsättningar för hälsa. Ett mål är att bättre lära känna sina signaler på överbelastning och att stödja och motivera till fortsatt utvecklande av denna igenkänningsförmåga samt lämpliga hanteringsstrategier och livsstilsförändringar. Att känna igen sig i övriga gruppmedlemmar reducerar dessutom känslan av utanförskap. Gruppsamtalen kan sägas utgå från ett pedagogiskt arbetssätt med KBT som grund men innehåller även inslag av mindfulness och existentiell psykologi. Balans mellan personliga resurser och belastningsfaktorer i tillvaron är det slutliga målet och att inleda en förändringsprocess är målet för denna första rehabiliteringsfas. Kroppskännedom I BK övas mental närvaro, medvetenhet om muskulär anspänning och kroppsliga signaler. Övningarna siktar mot ett funktionellt och avspänt rörelsemönster 15. I metoden övas människans basala funktioner, det vill säga grundläggande rörelseförmåga, rörelsebeteende och kroppsmedvetande. Övningarna fokuserar vid

8 Vårdprogram 8 (15) på hållning, balans, koordination och de muskulära spänningsförhållandena i kroppen. Gyllensten med flera kunde påvisa upplevda förbättringar av balans och hållning samt bättre kontroll och kroppslig medvetenhet 16. Hur väl vi uppfattar vår kropp och kan förstå vad olika sensationer betyder är viktigt för hälsan. BK syftar till stimulering av kroppens djupa hållningsmuskler (postural muskulatur) så att dessa stabiliserar kroppen så optimalt som möjligt. Arbete med andningen är centralt i övandet och ett sätt att återknyta kontakten med egna sensationer, behov, känslor och vitalitet 17,18. Medicinsk behandling Utlösande stressfaktorer identifieras och åtgärdas om möjligt. Saklig medicinsk information ges i kombination med vägledning vad gäller livsföring, fysisk aktivitet och sömn. Det finns ingen specifik farmakologisk behandling för stressrelaterad ohälsa. Däremot kan läkemedel vara motiverat vid specifika psykiatriska tillstånd såsom depression, ångest och sömnsvårigheter. Fysisk aktivitet En åtgärd i s program är att uppmuntra alla patienter till regelbunden fysisk aktivitet. Regelbunden fysisk aktivitet har enligt vetenskaplig forskning en gynnsam behandlande och preventiv effekt på de symtom som patientgruppen uppvisar 19,20. Vid behov skrivs fysisk aktivitet på recept (FaR) ut och uppföljning och revidering av egenträningen sker regelbundet under hela behandlingstiden. Som grund för fysisk aktivitet används Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS) 21. Starkt vetenskapligt stöd har fysisk aktivitet som behandling vid lätt/måttlig depression och som ett medel för att minska risken för återfall 22. För patienter med smärta har lagom doserad fysisk aktivitet stor betydelse då det både ger stimulering till kroppens smärthämmande system, och förbättrar prestationsförmåga och stämningsläge 23. Utvärderingssamtal Efter avslutad gruppverksamhet görs en individuell utvärdering hos varje yrkeskategori med syfte att undersöka hur patienten har tillgodogjort sig grupprehabiliteringen samt planering för fortsättning i rehabiliteringsprocessen. Därefter skickas ett remissvar till inremitterande läkare. Vid behov kan någon av teammedlemmarna delta i avstämningsmöte med till exempel försäkringskassa, arbetsgivare och arbetsförmedling. Fortsatta rehabiliteringsåtgärder Fortsatta rehabiliteringsåtgärder kan bestå av fortsatt BK i grupp, individuella samtal med psykolog samt vid behov sömngrupp. vid

9 Vårdprogram 9 (15) Kroppskännedom Efter avslutad grupprehabilitering följer ett begränsat antal glesare tillfällen där patienten har möjlighet att, utifrån egna erfarenheter och funderingar, ytterligare fördjupa och integrera de nya färdigheterna i vardagen. Psykologsamtal De individuella psykologsamtalen består av 3 4 samtal med cirka 1 månads mellanrum. Syftet är att fortsätta träna på att omsätta de stresshanteringsverktyg man har tillgodogjort sig i samtalsgruppen. Fokus läggs på patientens individuella problematik och fortsatta förändringsarbete. Tillsammans med patienten gör man upp delmål med hemuppgifter för att befästa strategier, vidmakthålla uppnådda mål och förhindra återfall. Sömngrupper Patienter som efter avslutad grupprehabilitering har kvarstående sömnproblem erbjuds att delta i gruppbehandling för sömnproblem. Denna gruppverksamhet är en manualbaserad KBT-behandling under 3-4 månader 24. Varje gruppträff innehåller teori, gruppdiskussion och genomgång av hemuppgifter. Exempel på teman som avhandlas är sömnfysiologi, stress och sömn, dygnsrytm, tankefällor, avspänningstekniker, hantering av bakslag och vidmakthållande av uppnådda framsteg. Utvärdering och metodutveckling Bedömnings- och utvärderingsinstrument i löpande verksamhet För att utvärdera verksamheten och följa varje individ under behandlingen används Hospital Anxiety and Depression Scale (HAD) 25 och Shirom-Melamed Burnout Questionnaire (SMBQ) 26,27 för samtliga patienter vid den första kontakten. Vid behov används i enskilda fall också Montgomery Åsberg Depression Rating Scale (MADRS) 28, Stress and Crisis Inventory (SCI-93) 29, Karolinska Institutets utbrändhetsformulär 30, Body Awareness Scale (BAS), BAS-Hälsa och Intervjuskala för kroppsjagsfunktioner (ISK) 31. Utvärdering av oberoende forskare Enligt de förutsättningar som föreskrivits i samband med delfinansieringen med statliga projektmedel har en utvärdering genomförts av oberoende forskare 32, se bilaga 3. Syftet med utvärderingen var att undersöka effekterna av stressrehabilitering i den form, som bedrivs vid. vid

10 Vårdprogram 10 (15) Bilagor Bilaga 1 Kriterier för diagnosen utmattningssyndrom Kriterier för diagnosen utmattningssyndrom, F43.8A i ICD10. Dessa kriterier har utarbetats av en arbetsgrupp inom Socialstyrelsen. A. Fysiska och psykiska symtom på utmattning under minst 2 veckor. Symtomen har utvecklats till följd av en eller flera identifierbara stressfaktorer vilka har förelegat under minst 6 månader. B. Påtaglig brist på psykisk energi dominerar bilden vilket visar sig i minskad företagsamhet, minskad uthållighet eller förlängd tid för återhämtning i samband med psykisk belastning. C. Minst 4 av följande symtom har förelegat i stort sett varje dag under samma tvåveckorsperiod: 1. Koncentrationssvårigheter eller minnesstörning 2. Påtagligt nedsatt förmåga att hantera krav eller göra saker under tidspress 3. Känslomässig labilitet eller irritabilitet 4. Sömnstörning 5. Påtaglig kroppslig svaghet eller uttröttbarhet 6. Fysiska symtom såsom värk, bröstsmärtor, hjärtklappning, magtarmbesvär, yrsel eller ljudkänslighet D. Symtomen orsakat kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden. E. Beror ej på direkta fysiologiska effekter av någon substans (missbruksdrog, medicinering) eller någon somatisk sjukdom/skada (till exempel hypothyreoidism, diabetes, infektionssjukdom). F. Om kriterierna för egentlig depression, dystymi eller generaliserat ångestsyndrom samtidigt är uppfyllda anges utmattningssyndromet enbart som tilläggsspecifikation till den aktuella diagnosen. G. Diagnosen utmattningssyndrom betonar att långvarig stress är en viktig etiologisk faktor. Det innebär inte ett ställningstagande om att stress är relaterat till arbete eller inte. vid

11 Vårdprogram 11 (15) Bilaga 2 Differentialdiagnoser och samsjuklighet som kan förekomma vid utmattningssyndrom Ångestsyndrom: Affektiv sjukdom: F43.0 Akut stress/krisreaktion F32. Depression F43.1 Posttraumatiskt stresssyndrom (PTSD) F33 Recidiverande depression F43.2 Anpassningsstörning i samband med svår stress F31 Bipolärt syndrom F40. Fobiska syndrom F34 Kroniskt förstämningssyndrom F41. Paniksyndrom, generaliserat ångestsyndrom (GAD), blandat depressions- och ångesttillstånd F42 Tvångssyndrom F48 Neurasteni, kroniskt trötthetssyndrom F90 Hyperaktivitetsstörning M79 Myalgi vid

12 Vårdprogram 12 (15) Bilaga 3 Utvärdering av, rapport för perioden t.o.m Frågeformulär, bland annat ångest- och depressionsskalan HAD, besvarades vid tre tillfällen av samtliga under perioden aktuella patienter vid teamen i Karlstad och Arvika. Från mitten av september 2007 till och med mitten av april 2009 besvarade 137 patienter frågeformulären vid första kontakten med, 83 patienter efter avslutad rehabilitering och 54 patienter vid fyra månaders uppföljning. Dessutom har 42 inremitterande läkare besvarat en enkät om samarbetet med och bedömda effekter på patienterna av rehabiliteringen. Patienternas sjukskrivningstider varierade före kontakten med från några få månader till flera (5-8) år. Även patienternas åldrar varierade mellan år med medelvärdet 44,9 år. Antalet kvinnor (85 %) dominerade stort. De allra flesta patienterna upplevde före rehabiliteringen i att deras arbetsförmåga påtagligt begränsades, att de hade svårigheter att hantera vardagen på grund av hälsotillståndet, samt att den fysiska hälsan var dålig eller mycket dålig. Jämfört med en svensk så kallad normalgrupp var patienternas generella psykiska hälsa mycket dålig, utan att svårare psykiatrisk problematik indikerades. Härtill visade en mycket hög andel av patienterna klara ångest- och depressionstecken. Patienterna bedöms komma från projektets målgrupp vilken var personer med stressrelaterad ohälsa, utan förekomst av allvarligare psykopatologi, personlighetsavvikelser eller pågående missbruk. Uppfyllelsen av effektmål kan sammanfattas enligt följande: Sänkt ohälsotal: Det är statistiskt säkerställt att andelen sjukskrivna efter rehabiliteringen var klart lägre än före. Uppföljningsresultaten tyder också på att andelen sjukskrivna hade fortsatt minska efter rehabiliteringen. Efter Recure Rehab hade även den procentuella omfattningen av sjukskrivningarna minskat signifikant. Målet behöver även andra typer av utvärderingsmetodik för att fullständigt belysas (i synnerhet registerstudier), men inom ramen för vad som är möjligt att belägga med självrapporterade patientdata måste målet anses vara uppfyllt. Ökad kundkvalitet (patienternas upplevelse av behandlingen): Patienterna hade efter mycket tydligt, och statistiskt säkert, förbättrats avseende sina upplevelser av fysisk och psykisk hälsa samt arbetsförmåga. Uppföljningsresultaten visade att denna effekt stod sig över en längre tid. Patienternas egna bedömningar av behandlingen visade klart att de allra flesta patienterna var mycket nöjda och tyckte att de fått påtaglig hjälp. Effektmålet måste anses vara uppfyllt. vid

13 Vårdprogram 13 (15) Bortfallsanalyser visade att resultaten kan generaliseras till alla patienter som deltagit i s rehabilitering under utvärderingsperioden. Läkarutvärderingen visade på enbart positiva erfarenheter av samarbetet med. Majoriteten av läkarna ansåg att patienterna fått påtaglig hjälp av och att behovet av sjukskrivningar hade minskat. vid

14 Vårdprogram 14 (15) Referenser 1 Sveriges kommuner och landsting (2005). Tidiga insatser i samverkan. Stockholm. Hämtad 26 november 2009 från 2 Sveriges kommuner och landsting (2008). Överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om rehabiliteringsgaranti. Stockholm. Hämtad 26 november 2009 från 3 Försäkringskassan i Värmland. Kartläggning i oktober 2004 av samtliga pågående sjukfall över 59 dagar i Värmlands län. 4 Perski A. (2006). Ur balans. Stockholm: Bonniers. 5 Rose J., Perski A. (2008). Duktighetsfällan. Stockholm: Prisma. 6 Währborg P. (2003) Stress och den nya ohälsan. Stockholm: Natur och Kultur. 7 Perski, A. (2006). Ur balans. Stockholm: Bonniers. 8 Grossi G. (2004). I Balans. Stockholm: Bonniers. 9 Rose J., Perski A. (2008). Duktighetsfällan. Stockholm: Prisma. 10 Socialstyrelsen. (2003). Utmattningssyndrom (www.sos.se). 11 Roxendal G., Nordwall V. (1997). Tre BAS-skalor - Body Awareness Scale (BAS), BAS-hälsa, Intervjuskala för Kroppsjaget (ISK). Lund: Studentlitteratur. 12 Lundgren C., Molander C. (2008). Teamarbete i medicinsk rehabilitering. Stockholm: Liber AB. 13 Ektor-Andersen J. (2010). Smärt- och stressrelaterad arbetsförmåga Teambaserad beteendemedicinskt rehabilitering. Lund: Studentlitteratur. 14 Antonovsky A. (1987). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur. 15 Roxendal G., Winberg A. (2006). Levande människa, basal kroppskännedom för rörelse och vila, Falköping: Natur och Kultur. 16 Gyllensten AL., Hansson L., Ekdahl C. (2003). Outcome of Basic Body Awareness Therapy. A randomized Controlled Study of Patients in Psychiatric Outpatient Care. Advances in Physiotherapy 2003;5(4): Dropsy J. (1993). Leva i sin kropp - Kroppsuttryck och mänsklig kontakt. Finland: WSOY 18 Dropsy J. (1991). Den harmoniska kroppen - En osynlig övning. Borås: Centraltryckeriet AB. 19 Socialstyrelsen. (2003). Utmattningssyndrom: stressrelaterad psykisk ohälsa. (Socialstyrelsens rapporter: Underlag från experter: ). Stockholm: Socialstyrelsen. 20 FYSS 2008 Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling., Yrkesföreningen för fysisk aktivitet (YFA) i samarbete med Statens Folkhälsoinstitut (FHI Rapport nr 2004;4: ). 21 FYSS 2008 Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling., Yrkesföreningen för fysisk aktivitet (YFA) i samarbete med Statens Folkhälsoinstitut (FHI Rapport nr 2004:4). 22 FYSS 2008 Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling., Yrkesföreningen för fysisk aktivitet (YFA) i samarbete med Statens Folkhälsoinstitut (FHI Rapport nr 2004;4: ). 23 FYSS 2008 Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling., Yrkesföreningen för fysisk aktivitet (YFA) i samarbete med Statens Folkhälsoinstitut (FHI Rapport nr 2004;4: ). 24 Adolfsson, M. KBT-behandling av sömnstörning vid stressrelaterad ohälsa en utvärdering av sömngrupp vid. Rapport 1/09, Centrum för klinisk forskning, Landstinget i Värmland. 25 Zigmond, AS., Snaith, RP. (1983). The Hospital Anxiety and Depression scale. Acta Scandinavica Psychiatrica; 67: Shirom A., Melamed S. (2006). A Comparison of the Construct Validity of Two Burnout Measures in Two Groups of Professionals. International Journal of Stress Management 2006, Vol. 13, No. 2, Melamed S., et al. (1999). Chronic Burnout, Somatic Arousal and Elevated Salivary Cortisol Levels. Journal of Psychosomatic Research, 1999, Vol. 46, No. 6, Furukawa T.A. (2010). Assessment of Mood: Guides for clinicians. Journal of Psychosomatic Research 2010, Vol. 68(6), Nyström C., Nyström O. (1998). Skattad stress verifierar autonom dysfunktion. Läkartidningen. 1998, Vol. 93, Nr Theorell T. (2003). Psykosocial miljö och stress. Lund: Studentlitteratur. vid

15 Vårdprogram 15 (15) 31 Roxendal G., Nordwall V. (1997). Tre BAS-skalor - Body Awareness Scale (BAS), BAS-hälsa, Intervjuskala för Kroppsjaget (ISK). Lund: Studentlitteratur. 32 Elfström, M., fil.dr., leg psykolog Utvärdering av (2009). vid

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

Utmattningssyndrom (UMS)

Utmattningssyndrom (UMS) Regional medicinsk riktlinje Utmattningssyndrom (UMS) Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-A 34-2014) giltigt till juli 2016 Utarbetad av Institutet för stressmedicin, sektorsråden allmänmedicin

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 10-03-24 Dr. Walter Osika, Doc. Aleksander Perski, Stressforskningsinstitutet 1 Behandling av utmattningssyndrom - hur bra blir man? Erfarenheter

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Stressforskningsinstitutets temablad Utbrändhet

Stressforskningsinstitutets temablad Utbrändhet Stressforskningsinstitutets temablad Utbrändhet Stressforskningsinstitutet 1 Utbrändhet Utbrändhet - en kort historik Historiskt har utbränd definierats på flera olika sätt, men det förefaller alltmer

Läs mer

Kan Åreklinikens rehabilitering vid stress och utmattning öka arbetsförmågan långsiktigt?

Kan Åreklinikens rehabilitering vid stress och utmattning öka arbetsförmågan långsiktigt? Kan Åreklinikens rehabilitering vid stress och utmattning öka arbetsförmågan långsiktigt? Författare: Ann-Sofie Gumaelius Handledare: Karin Osterman, docent i lungmedicin, tidigare läkare vid Årekliniken,

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Utbrändhet. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se

Utbrändhet. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Utbrändhet Temablad Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets temablad är en serie broschyrer som ger en fördjupad kunskap om institutets aktuella forskningsteman:

Läs mer

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm Indre Ljungar, specialistläkare och docent i rehabiliteringsmedicin, Jean-Michel Saury, leg. Psykolog, PhD ME/CFS-rehabilitering, Danderyds Sjukhus AB

Läs mer

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk Vårdrutin 1 (9) Utgåva: 1 Godkänd av: Gunnel Alexandersson Verksamhetschef 2010-01-31 2011-01-31 Utarbetad av: Irene Westlund, Per-Nicklas Olofsson, Joakim Hedbrant, Gunilla Bertilsson Revisionsansvarig:

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Utarbetad, utmattad, utbränd? ett problem i arbetslivet A R B E T S - O C H M I L J Ö M E D I C I N

Utarbetad, utmattad, utbränd? ett problem i arbetslivet A R B E T S - O C H M I L J Ö M E D I C I N A R B E T S - O C H M I L J Ö M E D I C I N Utarbetad, utmattad, utbränd? ett problem i arbetslivet juni 2006 Sedan slutet av 1990-talet och in på 2000-talet har långvarig sjukskrivning ökat påtagligt.

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom 2015

Stress & utmattningssyndrom 2015 inspiration inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Arbetsrelaterad stress lär dig mer om rehabiliterings processen! Traumatisk stress när systemet går ur funktion Datum och plats:

Läs mer

Rehabiliteringsgaranti. Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta

Rehabiliteringsgaranti. Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta Rehabiliteringsgaranti Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm. Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

UTMATTNINGSSYNDROM EN KARTLÄGGNING AV DEN TIDIGASTE SYMTOMFASEN.

UTMATTNINGSSYNDROM EN KARTLÄGGNING AV DEN TIDIGASTE SYMTOMFASEN. UTMATTNINGSSYNDROM EN KARTLÄGGNING AV DEN TIDIGASTE SYMTOMFASEN. Författare: Margareta Gustavsson, företagsläkare, specialist i allmänmedicin Apladalens FHV Pilgatan 10 331 30 Värnamo margareta.gustavsson@apladalen-fhv.com

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning.

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. (LiÖ 2012-2095) Anna Tjäder har inkommit med ett medborgarförslag där hon föreslår

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:87 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:8 av Birgitta Rydberg m fl (fp) om vårdprogram för personer med sömnproblem Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet Motionärerna

Läs mer

Vi kallar våra patienter för klienter! Behandlingsresultat 1996 2008 för 1389 klienter:

Vi kallar våra patienter för klienter! Behandlingsresultat 1996 2008 för 1389 klienter: Vi kallar våra patienter för klienter! Behandlingsresultat 1996 28 för 1389 klienter: Kraftig och hållbar minskning av besvär och sjukskrivning. Mycket hög klientnöjdhet. 29-4-25 Erik Olsson, leg. psykolog

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012 2011-12-22 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Annie Hansen Falkdal Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin

Läs mer

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc. med Åshild Haaheim och Ingela Lindström

Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc. med Åshild Haaheim och Ingela Lindström Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc med Åshild Haaheim och Ingela Lindström Vad vi skall berätta för er i dag? Presentation av oss och vad ACT är Mindfulness

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Innehåll: Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Människan är rationell! Men vi gör ju så dumma

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Mindfulness i primärvårduppföljning

Mindfulness i primärvårduppföljning Mindfulness i primärvårduppföljning av behandlingseffekter Karin Hulting, Leg.sjukgymn., MSc, specialisttjänst inom rehabiliteringsenheten Rörelse&Hälsa, Linköping Tommy Holmberg, MPH, projektsekreterare,

Läs mer

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Arne Gerdner Professor i socialt arbete Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare 1 Utredningar i ärenden om

Läs mer

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se REHABKURSER Välkomna till Active REHAB Tel:031-919600 Adress Göteborg: Järntorgsgatan 8 (Järnhälsans lokaler. Vån 3) Adress Landvetter: Milstensvägen 2 (Hälsans Hus lokaler) info@active-rehab.se Artrosskola

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

Stress, varningsklockor och friskfaktorer

Stress, varningsklockor och friskfaktorer Stress, varningsklockor och friskfaktorer LSF-kongress 11 maj 2012 Göteborg Annemarie Hultberg Utvecklingsledare Hälsofrämjande arbetsplatser www.vgregion.se/stressmedicin Institutet för stressmedicin

Läs mer

Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården

Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården ISM skall verka för att stress och stressrelaterad ohälsa minskar genom att bedriva forskning samt föra ut erfarenheter och kunskaper inom det

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014 2013-12-10 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare

2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare 1 2014-01-13 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Tel 018-611 33 92 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2014-02-10 2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare 1. Rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Psykiska sjukdomar och stressrelaterade besvär

Psykiska sjukdomar och stressrelaterade besvär REDOVISAR 2004:8 Psykiska sjukdomar och stressrelaterade besvär Långvariga sjukskrivningar åren 1999 till 2003 Sammanfattning De psykiska sjukdomarna har ökat tämligen dramatiskt som sjukskrivningsorsak.

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

Introduktion till KBT. - Det bara verkar dumt för att vi inte förstår vad i konsekvensen som är belönande. Introduktion till KBT

Introduktion till KBT. - Det bara verkar dumt för att vi inte förstår vad i konsekvensen som är belönande. Introduktion till KBT Människan är rationell! Innehåll: analys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Men vi gör ju så dua saker? Det

Läs mer

Ledningsstaben 2014-08-18 LiÖ 2013-664 Kerstin Aldstedt

Ledningsstaben 2014-08-18 LiÖ 2013-664 Kerstin Aldstedt Inrättande av specialiserad stressmottagning Bakgrund Landstingsfullmäktige fick våren 2013 ett medborgarförslag om att utreda möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. Efter beslut i

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun Vad säger skollagen? Skollagen 1 kapitlet, 4 paragrafen Utbildningen

Läs mer

Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården

Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården Christina Sandlund Doktorand Karolinska Institutet, Centrum för allmänmedicin. Distriktssköterska Telefonplans vårdcentral, Praktikertjänst AB

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013 2012-12-13 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling PSYKIATRI 2 Innehåll 1 Människans psyke Teorier om människans psykiska utveckling Sigmund Freuds teori om utveckling Erik H. Eriksons teori om utveckling Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Kraftig och hållbar minskning av besvär och sjukskrivning. Mycket nöjda klienter.

Kraftig och hållbar minskning av besvär och sjukskrivning. Mycket nöjda klienter. PBM i projektet Ögat på sjukskrivning Behandlingsresultat januari 2008 augusti 2009: Kraftig och hållbar minskning av besvär och sjukskrivning. Mycket nöjda klienter. 2009-10-25 Erik Olsson, leg. psykolog

Läs mer

Rehabiliteringsgaranti förstärkt och tidigt insatt rehabilitering för patienter med vanliga sjukskrivningsdiagnoser

Rehabiliteringsgaranti förstärkt och tidigt insatt rehabilitering för patienter med vanliga sjukskrivningsdiagnoser LANDSTINGET I VÄRMLAND IMPLEMENTERINGSPLAN 1.0 Per-Åke Andersson, processledare Mats Johanson, utredningssekreterare 2009-02-26 LK/081288 Rehabiliteringsgaranti förstärkt och tidigt insatt rehabilitering

Läs mer

Smärta, trötthet och utmattning vad har de gemensamt?

Smärta, trötthet och utmattning vad har de gemensamt? Smärta, trötthet och utmattning vad har de gemensamt? Indre Bileviciute-Ljungar, specialistläkare och docent i rehabiliteringsmedicin, ME/CFS-rehabilitering, Danderyds sjukhus AB 2015-05-21 Upplägg Långvarig

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Specialisterna inom Arbetsförmedlingen. Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent

Specialisterna inom Arbetsförmedlingen. Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent Specialisterna inom Arbetsförmedlingen Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent Specialistrollen vid Arbetsförmedlingen Gemensamt för specialistinsatserna är att

Läs mer

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå Att vara professionell i gränslandet mellan livets svårigheter och psykisk sjukdom- vilken kunskap krävs för det? Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 9 kapitel 1 Vad är ångest?... 11 kapitel 2 Teorier om ångest.... 27 kapitel 3 Arv eller miljö?... 51 kapitel 4 Michael Palin och Graham Taylor: Vardagsångest och hur

Läs mer

Regionalt Vårdprogram

Regionalt Vårdprogram Medicinskt programarbete Regionalt Vårdprogram Stressrelaterad psykisk ohälsa Stockholms läns landsting 2007 Regionalt Vårdprogram Stressrelaterad psykisk ohälsa Redaktör May Blom ISBN 91-85211-44-3 Forum

Läs mer

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS Jag förstår inte dig. Du förstår inte mig. Vad mer har vi gemensamt?

Läs mer

Regionalt Vårdprogram

Regionalt Vårdprogram Medicinskt programarbete Regionalt Vårdprogram Stressrelaterad psykisk ohälsa Stockholms läns landsting 2007 Regionalt Vårdprogram Stressrelaterad psykisk ohälsa Redaktör May Blom ISBN 91-85211-44-3 Forum

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef Vårdrutin 1 (5) Barn och ungdomar med sk t.o.m. 17 år. division allmänmedicin och division Gäller för: Division allmänmedicin och division Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Läs mer

Grön Rehab natur, samverkan och psykologisk behandling

Grön Rehab natur, samverkan och psykologisk behandling Grön Rehab natur, samverkan och psykologisk behandling Nikodemus Enger, leg. psykolog ArbetsRehab Kompetenscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering Grön Rehab Förberedelse inför arbetslivsinriktad

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Smärta och Landstinget Halland Stefan Bergman Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Ickemalign Smärta Smärta som varat längre än förväntad läkningstid Smärta

Läs mer

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige

Läs mer

Att arbeta med KBT i primärvården

Att arbeta med KBT i primärvården Att arbeta med KBT i primärvården Socialstyrelsens nya riktlinjer om KBT hur påverkas du i primärvården? Hur kan primärvårdsteamet samarbeta och ha ett kognitivt förhållningssätt gentemot patienterna?

Läs mer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

ACT at work in Sweden. Vad: Utvecklar korta KBT behandlingar för psykisk ohälsa, stress och riskbruk. 4 träffar á 3 timmar, totalt 12 timmar.

ACT at work in Sweden. Vad: Utvecklar korta KBT behandlingar för psykisk ohälsa, stress och riskbruk. 4 träffar á 3 timmar, totalt 12 timmar. ACT at work in Sweden ACT at work in Sweden leg. psykolog, py g,projektledare ACT FORUM Forskningscentrum för psykosocial hälsa vid Maria Ungdom och Karolinska Institutet Summary: 4 studies completed,

Läs mer

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Delrapport juni 2012 Sammanfattning Vägen in är ett kognitivt motiverande förstegsprojekt som vilar på naturunderstödd rehabilitering. Projektet

Läs mer

Internetbaserad psykologisk behandling

Internetbaserad psykologisk behandling Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer