Stressrelaterad ohälsa rehabilitering vid Recure Rehab Gäller för: Recure Rehab. Stressrelaterad ohälsa rehabilitering vid Recure Rehab

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stressrelaterad ohälsa rehabilitering vid Recure Rehab Gäller för: Recure Rehab. Stressrelaterad ohälsa rehabilitering vid Recure Rehab"

Transkript

1 Vårdprogram 1 (15) vid Utgåva: 1 Godkänd av: Gunnel Alexandersson Verksamhetschef Utarbetad av: -teamen i Arvika, Karlstad, Torsby Revisionsansvarig: Maria Klässbo Forskningsledare Centrum för klinisk forskning Ev. diarienr: vid

2 Vårdprogram 2 (15) Innehållsförteckning STRESSRELATERAD OHÄLSA REHABILITERING VID RECURE REHAB...1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 SAMMANFATTNING...3 För vilken patientgrupp programmet gäller...4 Syfte och mål med framtagande av programmet...4 BAKGRUND...4 MÅLGRUPP...5 Exklusionskriterier...5 DIAGNOS...5 Differentialdiagnoser och samsjuklighet...5 ÅTGÄRDER...6 Utredande åtgärder, diagnostik...6 Kartläggning och bedömning...6 Sjukgymnastbedömning...6 Läkarbedömning...6 Psykologbedömning...6 Teambedömning...6 Behandlande åtgärder...7 Gruppverksamhet...7 Samtalsgrupp...7 Kroppskännedom...7 Medicinsk behandling...8 Fysisk aktivitet...8 Utvärderingssamtal...8 Fortsatta rehabiliteringsåtgärder...8 Kroppskännedom...9 Psykologsamtal...9 Sömngrupper...9 UTVÄRDERING OCH METODUTVECKLING...9 Bedömnings- och utvärderingsinstrument i löpande verksamhet...9 Utvärdering av oberoende forskare...9 BILAGOR...10 Bilaga 1 Kriterier för diagnosen utmattningssyndrom...10 Bilaga 2 Differentialdiagnoser och samsjuklighet som kan förekomma vid utmattningssyndrom...11 Bilaga 3 Utvärdering av, rapport för perioden t.o.m REFERENSER...14 vid

3 Vårdprogram 3 (15) Sammanfattning är en specialiserad stressmottagning inom Landstinget i Värmland med multimodala team i Karlstad, Arvika och Torsby. Verksamheten finansieras till största delen med statliga medel. Utvärdering av verksamheten har genomförts av oberoende forskare. Målet är att nå personer med stressrelaterad ohälsa såsom utmattningssyndrom. Efter kartläggning hos sjukgymnast, psykolog och läkare bedömer teamet om rehabiliteringsprogrammet är lämpligt för den enskilde patienten. I denna process är patientens medverkan och ansvarstagande viktigt. Behandlingen i Recure Rehab bygger på ett nära samarbete såväl inom teamet som tillsammans med deltagarna i rehabiliteringsprocessen. Rehabiliteringen sker i grupp med samtal respektive Basal Kroppskännedom TM (BK). Behandlingen bygger på ett pedagogiskt arbetssätt med kognitiv beteendeterapi (KBT) som grund. Ett mål är att bättre lära känna sina signaler på överbelastning och att öva lämpliga hanteringsstrategier. Efter avslutad gruppverksamhet görs en individuell utvärdering hos varje yrkeskategori och remissvar skrivs. Fortsatta rehabiliteringsåtgärder kan bestå av fortsatt BK i grupp, individuella samtal med psykolog samt vid behov sömngrupp. vid

4 Vårdprogram 4 (15) Inledning är en specialiserad stressmottagning med ett multimodalt team bestående av läkare, psykologer, sjukgymnaster och läkarsekreterare. Verksamheten som bedriver rehabilitering i gruppform, startade i Karlstad i januari 2005 och utökades i mars 2007 med ett team i Arvika. Hösten 2009 startades verksamhet även i Torsby. Större delen av verksamheten finansieras med statliga medel från Sjukskrivningsprocessen 1 och från 2010 från rehabiliteringsgarantin 2. För vilken patientgrupp programmet gäller Vårt mål är att i ett tidigt skede nå personer med stressrelaterad ohälsa såsom utmattningssyndrom, där risk för upprepad korttidssjukskrivning eller längre sjukskrivningsperiod föreligger. Vanliga symptom kan vara kroppslig anspänning, smärta/värk, sömnproblem, minnes- och koncentrationssvårigheter, depression och ångest. Patienterna ska vara somatiskt färdigutredda Aktuell missbruksproblematik, svår psykiatrisk problematik och personlighetsstörning får ej föreligga Syfte och mål med framtagande av programmet Syftet med framtagandet av vårdprogrammet är att beskriva s verksamhet och arbetssätt samt dess vetenskapliga grund. Målet är att remittenter, personer med stressrelaterad ohälsa och andra intresserade ska finna vägar till behandling och rehabilitering. Bakgrund Den sjukdomsgrupp som efter 1990 har ökat mest är den psykiska ohälsan. Från 1997 ökade antalet sjukskrivna kraftigt i Sverige, främst bland kvinnor. De diagnosgrupper som enligt Försäkringskassan i Värmland dominerade statistiken från 2004 var sjukdomar i rörelseapparaten (ungefär 40 %) respektive psykiska ohälsotillstånd (ungefär 35 %). I de senare utgjorde stressrelaterad ohälsa hälften. Övriga diagnosgrupper i denna statistik (tumörsjukdomar, nervsystem och sinnesorganens sjukdomar, hjärt- kärlsjukdomar, olycksfall samt övriga diagnoser) hamnar vardera kring 5 % av samtliga pågående sjukfall överstigande 59 dagar 3. Vårt moderna samhälle bjuder på många tillfällen då vi kan känna stress, frustration och en känsla av att inte kunna påverka vår situation 4,5. Stress är en naturlig reaktion på upplevda hot eller faror, ett larmtillstånd, vilket gör oss temporärt beredda till flykt eller strid. Stress har därmed ett överlevnadsvärde för oss. Hela organismen omfattas i denna mobilisering och omställning. Men upplevt i tid och otid, och utan avbrott och möjlighet till återhämtning, utgör reaktionen en potentiell fara för vår hälsa och resulterar inte sällan i en utmattningsreaktion 6. En depression kan i detta skede också utvecklas. En existentiell kris vid

5 Vårdprogram 5 (15) kan utlösas då man inte längre känner igen sig själv och tidigare förhållningssätt inte fungerar 7,8. Resultatet av stressrelaterad ohälsa kan vara olika smärttillstånd. Då är det betydelsefullt att översätta till begripligt språk vad som är fel, och vidta förändringar. Smärta kan således vara resultatet av ett stresstillstånd, men även en anledning till stressreaktioner. Stressjukdomar ses som livsstilsrelaterade tillstånd. Att bli varse detta kan vara såväl en skrämmande som hoppfull upplevelse. Att ersätta känslan av utanförskap, bristande kontroll eller en offerposition med övertygelsen om att man faktiskt kan påverka livet, är därför ett viktigt mål i återställandet av balans mellan livsvillkor, behov och resurser. Sårbarheten för stress varierar avsevärt. Personlighetsfaktorer skiljer oss åt vilket har betydelse för vår stresskänslighet. Tidigare livshändelser, och tolkningar av dessa, har betydelse för den fortsatta sårbarheten. Därför får samma yttre påfrestning olika följder för olika individer. Den betydelse som senare i livet upplevda stressituationer får, måste därför förstås och beaktas mot denna individuella bakgrund 9. Målgrupp Verksamheten riktar sig till personer med stressrelaterad ohälsa, såsom utmattningssyndrom, med varierande grad av arbetsförmåga. Patienterna ska bedömas ha behov av, och kunna tillgodogöra sig multimodal rehabilitering samt ha rimliga förutsättningar att med särskilda insatser nå en förbättrad funktionsnivå. Exklusionskriterier Hinder för rehabiliteringen kan utgöras av annan somatisk eller psykiatrisk sjukdom, personlighetsstörning, missbruk av alkohol, läkemedel eller droger. Svårigheter att tillgodogöra sig rehabiliteringen av andra skäl (till exempel språksvårigheter, sociala faktorer, mycket låga drivkrafter att arbeta) är också exklusionskriterier. Diagnos Långvariga stressreaktioner och utmattningstillstånd beskrivs i kriterierna för diagnosen utmattningssyndrom, F43.8A i ICD10. Dessa kriterier har utarbetats av en arbetsgrupp inom Socialstyrelsen 10, se bilaga 1. Differentialdiagnoser och samsjuklighet Många gånger kan stressutlösta utmattningstillstånd finnas tillsammans med eller dölja sig bakom flera andra diagnoser. Andra sjukdomar kan också dölja sig bakom utmattningsdiagnosen. För utförligare beskrivning av relaterade diagnoser, se bilaga 2. vid

6 Vårdprogram 6 (15) Åtgärder Utredande åtgärder, diagnostik Patienterna remitteras från allmänläkare i primärvården. Behandlingsansvaret med medicinsk uppföljning liksom eventuell sjukskrivning kvarstår hos inremitterande läkare med vilken ett nära samarbete prioriteras. Samverkan sker vid behov även med Försäkringskassa, Arbetsförmedling, arbetsgivare och andra aktuella aktörer genom till exempel deltagande i avstämningsmöten. Kartläggning och bedömning Patienten erbjuds tid till ett första informations- och bedömningssamtal inom fyra veckor. Syftet med samtalet är att ge patienten en bild av vad behandlingen innebär och bedöma om patienten ska gå vidare i fortsatt kartläggning. Därefter fortsätter den individuella kartläggningen med besök hos sjukgymnast, psykolog och läkare, vilken är en väsentlig del i rehabiliteringen och ses som startpunkt i förändringsprocessen där patienten arbetar med att påverka sin livssituation. Viktiga aspekter att ta hänsyn till är patientens motivation och förmåga till förändring samt förutsättningar att aktivt delta i s rehabiliteringsgrupp. Sjukgymnastbedömning Sjukgymnastbedömningen fokuserar på patientens upplevelse av sin problematik i ett kroppsligt perspektiv. En sjukgymnastisk undersökning genomförs med bedömning av kroppsjagfunktioner 11. Läkarbedömning Utredning avseende diagnos, differentialdiagnos och förekomst av samsjuklighet görs av läkare. Vad gäller kroppslig sjukdom förutsätts patienten vara färdigutredd. Psykologbedömning Psykologbedömningen fokuserar på patientens motivation och förutsättningar att vara i grupp. Förändringspotential och förmåga till reflektion är andra viktiga faktorer. Viktigt är också hur patienten har tillgodogjort sig tidigare hjälpinsatser samt livshistoria med copingstrategier. Teambedömning Kartläggningen resulterar i en teambedömning av rehabiliteringsprogrammets lämplighet för den enskilde patienten och i denna process är patientens medverkan och ansvarstagande viktigt. I de fall denna kartläggning av olika skäl inte resulterar i ett deltagande i rehabiliteringsgrupp, kan den ändå tillföra betydelsefull kunskap för eventuell fortsatt behandling eller de åtgärder som istället sker vid exempelvis primärvården. vid

7 Vårdprogram 7 (15) Behandlande åtgärder Inom har vi funnit att ett helhetsperspektiv som inkluderar både fysiska och psykiska reaktioner ger en bred förståelse av de här aktuella ohälsotillstånden. En konsekvens av detta synsätt är därmed ett nära professionellt samarbete i team bestående av läkare, sjukgymnast, psykolog och läkarsekreterare. Teamarbete innebär mer än bara tillgång till skilda professioner. Det är ett arbetssätt som innebär ett samtidigt interagerande från hela teamet tillsammans med deltagarna i rehabiliteringsprocessen. Förutsättning för ett framgångsrikt teamarbete är att teamets medlemmar både rums- och tidsmässigt ges möjlighet till detta samarbete 12,13. En stress- och utmattningsproblematik kan aldrig ses uteslutande som en somatisk eller psykisk problematik. Genom att teamet består av företrädare för skilda professioner kommer patientens problematik och resurser att samtidigt kunna mötas utifrån olika perspektiv. Förenandet av dessa perspektiv, vilket sker inom teamarbetet, möjliggör den helhetssyn på fenomenen vilken är nödvändig. Kontinuerlig teamhandledning med syfte att understödja teamsamarbetet är en förutsättning för ett effektivt arbete. Gruppverksamhet Patienter som bedöms ha nytta av och kunna tillgodogöra sig vårt program erbjuds fortsatt rehabilitering i grupp omfattande tolv tillfällen, två gånger/vecka à två timmar. Grupprehabiliteringen består av samtal i grupp och Basal Kroppskännedom TM (BK). Samtalsgrupp Gruppsamtal under ledning av psykolog innehåller information och samtal om stress- och utmattningstillstånd, fysiologiska och psykologiska reaktioner, samt olika hanteringsstrategier. Förmågan att hantera stress har konstaterats vara mycket beroende av känslan av sammanhang (KASAM) 14. Upplevelse av sammanhang och delaktighet i tillvaron, begriplighet och hanterbarhet, betonas som förutsättningar för hälsa. Ett mål är att bättre lära känna sina signaler på överbelastning och att stödja och motivera till fortsatt utvecklande av denna igenkänningsförmåga samt lämpliga hanteringsstrategier och livsstilsförändringar. Att känna igen sig i övriga gruppmedlemmar reducerar dessutom känslan av utanförskap. Gruppsamtalen kan sägas utgå från ett pedagogiskt arbetssätt med KBT som grund men innehåller även inslag av mindfulness och existentiell psykologi. Balans mellan personliga resurser och belastningsfaktorer i tillvaron är det slutliga målet och att inleda en förändringsprocess är målet för denna första rehabiliteringsfas. Kroppskännedom I BK övas mental närvaro, medvetenhet om muskulär anspänning och kroppsliga signaler. Övningarna siktar mot ett funktionellt och avspänt rörelsemönster 15. I metoden övas människans basala funktioner, det vill säga grundläggande rörelseförmåga, rörelsebeteende och kroppsmedvetande. Övningarna fokuserar vid

8 Vårdprogram 8 (15) på hållning, balans, koordination och de muskulära spänningsförhållandena i kroppen. Gyllensten med flera kunde påvisa upplevda förbättringar av balans och hållning samt bättre kontroll och kroppslig medvetenhet 16. Hur väl vi uppfattar vår kropp och kan förstå vad olika sensationer betyder är viktigt för hälsan. BK syftar till stimulering av kroppens djupa hållningsmuskler (postural muskulatur) så att dessa stabiliserar kroppen så optimalt som möjligt. Arbete med andningen är centralt i övandet och ett sätt att återknyta kontakten med egna sensationer, behov, känslor och vitalitet 17,18. Medicinsk behandling Utlösande stressfaktorer identifieras och åtgärdas om möjligt. Saklig medicinsk information ges i kombination med vägledning vad gäller livsföring, fysisk aktivitet och sömn. Det finns ingen specifik farmakologisk behandling för stressrelaterad ohälsa. Däremot kan läkemedel vara motiverat vid specifika psykiatriska tillstånd såsom depression, ångest och sömnsvårigheter. Fysisk aktivitet En åtgärd i s program är att uppmuntra alla patienter till regelbunden fysisk aktivitet. Regelbunden fysisk aktivitet har enligt vetenskaplig forskning en gynnsam behandlande och preventiv effekt på de symtom som patientgruppen uppvisar 19,20. Vid behov skrivs fysisk aktivitet på recept (FaR) ut och uppföljning och revidering av egenträningen sker regelbundet under hela behandlingstiden. Som grund för fysisk aktivitet används Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS) 21. Starkt vetenskapligt stöd har fysisk aktivitet som behandling vid lätt/måttlig depression och som ett medel för att minska risken för återfall 22. För patienter med smärta har lagom doserad fysisk aktivitet stor betydelse då det både ger stimulering till kroppens smärthämmande system, och förbättrar prestationsförmåga och stämningsläge 23. Utvärderingssamtal Efter avslutad gruppverksamhet görs en individuell utvärdering hos varje yrkeskategori med syfte att undersöka hur patienten har tillgodogjort sig grupprehabiliteringen samt planering för fortsättning i rehabiliteringsprocessen. Därefter skickas ett remissvar till inremitterande läkare. Vid behov kan någon av teammedlemmarna delta i avstämningsmöte med till exempel försäkringskassa, arbetsgivare och arbetsförmedling. Fortsatta rehabiliteringsåtgärder Fortsatta rehabiliteringsåtgärder kan bestå av fortsatt BK i grupp, individuella samtal med psykolog samt vid behov sömngrupp. vid

9 Vårdprogram 9 (15) Kroppskännedom Efter avslutad grupprehabilitering följer ett begränsat antal glesare tillfällen där patienten har möjlighet att, utifrån egna erfarenheter och funderingar, ytterligare fördjupa och integrera de nya färdigheterna i vardagen. Psykologsamtal De individuella psykologsamtalen består av 3 4 samtal med cirka 1 månads mellanrum. Syftet är att fortsätta träna på att omsätta de stresshanteringsverktyg man har tillgodogjort sig i samtalsgruppen. Fokus läggs på patientens individuella problematik och fortsatta förändringsarbete. Tillsammans med patienten gör man upp delmål med hemuppgifter för att befästa strategier, vidmakthålla uppnådda mål och förhindra återfall. Sömngrupper Patienter som efter avslutad grupprehabilitering har kvarstående sömnproblem erbjuds att delta i gruppbehandling för sömnproblem. Denna gruppverksamhet är en manualbaserad KBT-behandling under 3-4 månader 24. Varje gruppträff innehåller teori, gruppdiskussion och genomgång av hemuppgifter. Exempel på teman som avhandlas är sömnfysiologi, stress och sömn, dygnsrytm, tankefällor, avspänningstekniker, hantering av bakslag och vidmakthållande av uppnådda framsteg. Utvärdering och metodutveckling Bedömnings- och utvärderingsinstrument i löpande verksamhet För att utvärdera verksamheten och följa varje individ under behandlingen används Hospital Anxiety and Depression Scale (HAD) 25 och Shirom-Melamed Burnout Questionnaire (SMBQ) 26,27 för samtliga patienter vid den första kontakten. Vid behov används i enskilda fall också Montgomery Åsberg Depression Rating Scale (MADRS) 28, Stress and Crisis Inventory (SCI-93) 29, Karolinska Institutets utbrändhetsformulär 30, Body Awareness Scale (BAS), BAS-Hälsa och Intervjuskala för kroppsjagsfunktioner (ISK) 31. Utvärdering av oberoende forskare Enligt de förutsättningar som föreskrivits i samband med delfinansieringen med statliga projektmedel har en utvärdering genomförts av oberoende forskare 32, se bilaga 3. Syftet med utvärderingen var att undersöka effekterna av stressrehabilitering i den form, som bedrivs vid. vid

10 Vårdprogram 10 (15) Bilagor Bilaga 1 Kriterier för diagnosen utmattningssyndrom Kriterier för diagnosen utmattningssyndrom, F43.8A i ICD10. Dessa kriterier har utarbetats av en arbetsgrupp inom Socialstyrelsen. A. Fysiska och psykiska symtom på utmattning under minst 2 veckor. Symtomen har utvecklats till följd av en eller flera identifierbara stressfaktorer vilka har förelegat under minst 6 månader. B. Påtaglig brist på psykisk energi dominerar bilden vilket visar sig i minskad företagsamhet, minskad uthållighet eller förlängd tid för återhämtning i samband med psykisk belastning. C. Minst 4 av följande symtom har förelegat i stort sett varje dag under samma tvåveckorsperiod: 1. Koncentrationssvårigheter eller minnesstörning 2. Påtagligt nedsatt förmåga att hantera krav eller göra saker under tidspress 3. Känslomässig labilitet eller irritabilitet 4. Sömnstörning 5. Påtaglig kroppslig svaghet eller uttröttbarhet 6. Fysiska symtom såsom värk, bröstsmärtor, hjärtklappning, magtarmbesvär, yrsel eller ljudkänslighet D. Symtomen orsakat kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden. E. Beror ej på direkta fysiologiska effekter av någon substans (missbruksdrog, medicinering) eller någon somatisk sjukdom/skada (till exempel hypothyreoidism, diabetes, infektionssjukdom). F. Om kriterierna för egentlig depression, dystymi eller generaliserat ångestsyndrom samtidigt är uppfyllda anges utmattningssyndromet enbart som tilläggsspecifikation till den aktuella diagnosen. G. Diagnosen utmattningssyndrom betonar att långvarig stress är en viktig etiologisk faktor. Det innebär inte ett ställningstagande om att stress är relaterat till arbete eller inte. vid

11 Vårdprogram 11 (15) Bilaga 2 Differentialdiagnoser och samsjuklighet som kan förekomma vid utmattningssyndrom Ångestsyndrom: Affektiv sjukdom: F43.0 Akut stress/krisreaktion F32. Depression F43.1 Posttraumatiskt stresssyndrom (PTSD) F33 Recidiverande depression F43.2 Anpassningsstörning i samband med svår stress F31 Bipolärt syndrom F40. Fobiska syndrom F34 Kroniskt förstämningssyndrom F41. Paniksyndrom, generaliserat ångestsyndrom (GAD), blandat depressions- och ångesttillstånd F42 Tvångssyndrom F48 Neurasteni, kroniskt trötthetssyndrom F90 Hyperaktivitetsstörning M79 Myalgi vid

12 Vårdprogram 12 (15) Bilaga 3 Utvärdering av, rapport för perioden t.o.m Frågeformulär, bland annat ångest- och depressionsskalan HAD, besvarades vid tre tillfällen av samtliga under perioden aktuella patienter vid teamen i Karlstad och Arvika. Från mitten av september 2007 till och med mitten av april 2009 besvarade 137 patienter frågeformulären vid första kontakten med, 83 patienter efter avslutad rehabilitering och 54 patienter vid fyra månaders uppföljning. Dessutom har 42 inremitterande läkare besvarat en enkät om samarbetet med och bedömda effekter på patienterna av rehabiliteringen. Patienternas sjukskrivningstider varierade före kontakten med från några få månader till flera (5-8) år. Även patienternas åldrar varierade mellan år med medelvärdet 44,9 år. Antalet kvinnor (85 %) dominerade stort. De allra flesta patienterna upplevde före rehabiliteringen i att deras arbetsförmåga påtagligt begränsades, att de hade svårigheter att hantera vardagen på grund av hälsotillståndet, samt att den fysiska hälsan var dålig eller mycket dålig. Jämfört med en svensk så kallad normalgrupp var patienternas generella psykiska hälsa mycket dålig, utan att svårare psykiatrisk problematik indikerades. Härtill visade en mycket hög andel av patienterna klara ångest- och depressionstecken. Patienterna bedöms komma från projektets målgrupp vilken var personer med stressrelaterad ohälsa, utan förekomst av allvarligare psykopatologi, personlighetsavvikelser eller pågående missbruk. Uppfyllelsen av effektmål kan sammanfattas enligt följande: Sänkt ohälsotal: Det är statistiskt säkerställt att andelen sjukskrivna efter rehabiliteringen var klart lägre än före. Uppföljningsresultaten tyder också på att andelen sjukskrivna hade fortsatt minska efter rehabiliteringen. Efter Recure Rehab hade även den procentuella omfattningen av sjukskrivningarna minskat signifikant. Målet behöver även andra typer av utvärderingsmetodik för att fullständigt belysas (i synnerhet registerstudier), men inom ramen för vad som är möjligt att belägga med självrapporterade patientdata måste målet anses vara uppfyllt. Ökad kundkvalitet (patienternas upplevelse av behandlingen): Patienterna hade efter mycket tydligt, och statistiskt säkert, förbättrats avseende sina upplevelser av fysisk och psykisk hälsa samt arbetsförmåga. Uppföljningsresultaten visade att denna effekt stod sig över en längre tid. Patienternas egna bedömningar av behandlingen visade klart att de allra flesta patienterna var mycket nöjda och tyckte att de fått påtaglig hjälp. Effektmålet måste anses vara uppfyllt. vid

13 Vårdprogram 13 (15) Bortfallsanalyser visade att resultaten kan generaliseras till alla patienter som deltagit i s rehabilitering under utvärderingsperioden. Läkarutvärderingen visade på enbart positiva erfarenheter av samarbetet med. Majoriteten av läkarna ansåg att patienterna fått påtaglig hjälp av och att behovet av sjukskrivningar hade minskat. vid

14 Vårdprogram 14 (15) Referenser 1 Sveriges kommuner och landsting (2005). Tidiga insatser i samverkan. Stockholm. Hämtad 26 november 2009 från 2 Sveriges kommuner och landsting (2008). Överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om rehabiliteringsgaranti. Stockholm. Hämtad 26 november 2009 från 3 Försäkringskassan i Värmland. Kartläggning i oktober 2004 av samtliga pågående sjukfall över 59 dagar i Värmlands län. 4 Perski A. (2006). Ur balans. Stockholm: Bonniers. 5 Rose J., Perski A. (2008). Duktighetsfällan. Stockholm: Prisma. 6 Währborg P. (2003) Stress och den nya ohälsan. Stockholm: Natur och Kultur. 7 Perski, A. (2006). Ur balans. Stockholm: Bonniers. 8 Grossi G. (2004). I Balans. Stockholm: Bonniers. 9 Rose J., Perski A. (2008). Duktighetsfällan. Stockholm: Prisma. 10 Socialstyrelsen. (2003). Utmattningssyndrom (www.sos.se). 11 Roxendal G., Nordwall V. (1997). Tre BAS-skalor - Body Awareness Scale (BAS), BAS-hälsa, Intervjuskala för Kroppsjaget (ISK). Lund: Studentlitteratur. 12 Lundgren C., Molander C. (2008). Teamarbete i medicinsk rehabilitering. Stockholm: Liber AB. 13 Ektor-Andersen J. (2010). Smärt- och stressrelaterad arbetsförmåga Teambaserad beteendemedicinskt rehabilitering. Lund: Studentlitteratur. 14 Antonovsky A. (1987). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur. 15 Roxendal G., Winberg A. (2006). Levande människa, basal kroppskännedom för rörelse och vila, Falköping: Natur och Kultur. 16 Gyllensten AL., Hansson L., Ekdahl C. (2003). Outcome of Basic Body Awareness Therapy. A randomized Controlled Study of Patients in Psychiatric Outpatient Care. Advances in Physiotherapy 2003;5(4): Dropsy J. (1993). Leva i sin kropp - Kroppsuttryck och mänsklig kontakt. Finland: WSOY 18 Dropsy J. (1991). Den harmoniska kroppen - En osynlig övning. Borås: Centraltryckeriet AB. 19 Socialstyrelsen. (2003). Utmattningssyndrom: stressrelaterad psykisk ohälsa. (Socialstyrelsens rapporter: Underlag från experter: ). Stockholm: Socialstyrelsen. 20 FYSS 2008 Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling., Yrkesföreningen för fysisk aktivitet (YFA) i samarbete med Statens Folkhälsoinstitut (FHI Rapport nr 2004;4: ). 21 FYSS 2008 Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling., Yrkesföreningen för fysisk aktivitet (YFA) i samarbete med Statens Folkhälsoinstitut (FHI Rapport nr 2004:4). 22 FYSS 2008 Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling., Yrkesföreningen för fysisk aktivitet (YFA) i samarbete med Statens Folkhälsoinstitut (FHI Rapport nr 2004;4: ). 23 FYSS 2008 Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling., Yrkesföreningen för fysisk aktivitet (YFA) i samarbete med Statens Folkhälsoinstitut (FHI Rapport nr 2004;4: ). 24 Adolfsson, M. KBT-behandling av sömnstörning vid stressrelaterad ohälsa en utvärdering av sömngrupp vid. Rapport 1/09, Centrum för klinisk forskning, Landstinget i Värmland. 25 Zigmond, AS., Snaith, RP. (1983). The Hospital Anxiety and Depression scale. Acta Scandinavica Psychiatrica; 67: Shirom A., Melamed S. (2006). A Comparison of the Construct Validity of Two Burnout Measures in Two Groups of Professionals. International Journal of Stress Management 2006, Vol. 13, No. 2, Melamed S., et al. (1999). Chronic Burnout, Somatic Arousal and Elevated Salivary Cortisol Levels. Journal of Psychosomatic Research, 1999, Vol. 46, No. 6, Furukawa T.A. (2010). Assessment of Mood: Guides for clinicians. Journal of Psychosomatic Research 2010, Vol. 68(6), Nyström C., Nyström O. (1998). Skattad stress verifierar autonom dysfunktion. Läkartidningen. 1998, Vol. 93, Nr Theorell T. (2003). Psykosocial miljö och stress. Lund: Studentlitteratur. vid

15 Vårdprogram 15 (15) 31 Roxendal G., Nordwall V. (1997). Tre BAS-skalor - Body Awareness Scale (BAS), BAS-hälsa, Intervjuskala för Kroppsjaget (ISK). Lund: Studentlitteratur. 32 Elfström, M., fil.dr., leg psykolog Utvärdering av (2009). vid

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

Utmattningssyndrom (UMS)

Utmattningssyndrom (UMS) Regional medicinsk riktlinje Utmattningssyndrom (UMS) Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-A 34-2014) giltigt till juli 2016 Utarbetad av Institutet för stressmedicin, sektorsråden allmänmedicin

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 10-03-24 Dr. Walter Osika, Doc. Aleksander Perski, Stressforskningsinstitutet 1 Behandling av utmattningssyndrom - hur bra blir man? Erfarenheter

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Kan Åreklinikens rehabilitering vid stress och utmattning öka arbetsförmågan långsiktigt?

Kan Åreklinikens rehabilitering vid stress och utmattning öka arbetsförmågan långsiktigt? Kan Åreklinikens rehabilitering vid stress och utmattning öka arbetsförmågan långsiktigt? Författare: Ann-Sofie Gumaelius Handledare: Karin Osterman, docent i lungmedicin, tidigare läkare vid Årekliniken,

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

UTMATTNINGSSYNDROM EN KARTLÄGGNING AV DEN TIDIGASTE SYMTOMFASEN.

UTMATTNINGSSYNDROM EN KARTLÄGGNING AV DEN TIDIGASTE SYMTOMFASEN. UTMATTNINGSSYNDROM EN KARTLÄGGNING AV DEN TIDIGASTE SYMTOMFASEN. Författare: Margareta Gustavsson, företagsläkare, specialist i allmänmedicin Apladalens FHV Pilgatan 10 331 30 Värnamo margareta.gustavsson@apladalen-fhv.com

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Vi kallar våra patienter för klienter! Behandlingsresultat 1996 2008 för 1389 klienter:

Vi kallar våra patienter för klienter! Behandlingsresultat 1996 2008 för 1389 klienter: Vi kallar våra patienter för klienter! Behandlingsresultat 1996 28 för 1389 klienter: Kraftig och hållbar minskning av besvär och sjukskrivning. Mycket hög klientnöjdhet. 29-4-25 Erik Olsson, leg. psykolog

Läs mer

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Innehåll: Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Människan är rationell! Men vi gör ju så dumma

Läs mer

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Arne Gerdner Professor i socialt arbete Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare 1 Utredningar i ärenden om

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se REHABKURSER Välkomna till Active REHAB Tel:031-919600 Adress Göteborg: Järntorgsgatan 8 (Järnhälsans lokaler. Vån 3) Adress Landvetter: Milstensvägen 2 (Hälsans Hus lokaler) info@active-rehab.se Artrosskola

Läs mer

Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården

Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården ISM skall verka för att stress och stressrelaterad ohälsa minskar genom att bedriva forskning samt föra ut erfarenheter och kunskaper inom det

Läs mer

Stress, varningsklockor och friskfaktorer

Stress, varningsklockor och friskfaktorer Stress, varningsklockor och friskfaktorer LSF-kongress 11 maj 2012 Göteborg Annemarie Hultberg Utvecklingsledare Hälsofrämjande arbetsplatser www.vgregion.se/stressmedicin Institutet för stressmedicin

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Psykiska sjukdomar och stressrelaterade besvär

Psykiska sjukdomar och stressrelaterade besvär REDOVISAR 2004:8 Psykiska sjukdomar och stressrelaterade besvär Långvariga sjukskrivningar åren 1999 till 2003 Sammanfattning De psykiska sjukdomarna har ökat tämligen dramatiskt som sjukskrivningsorsak.

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Kraftig och hållbar minskning av besvär och sjukskrivning. Mycket nöjda klienter.

Kraftig och hållbar minskning av besvär och sjukskrivning. Mycket nöjda klienter. PBM i projektet Ögat på sjukskrivning Behandlingsresultat januari 2008 augusti 2009: Kraftig och hållbar minskning av besvär och sjukskrivning. Mycket nöjda klienter. 2009-10-25 Erik Olsson, leg. psykolog

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Regionalt Vårdprogram

Regionalt Vårdprogram Medicinskt programarbete Regionalt Vårdprogram Stressrelaterad psykisk ohälsa Stockholms läns landsting 2007 Regionalt Vårdprogram Stressrelaterad psykisk ohälsa Redaktör May Blom ISBN 91-85211-44-3 Forum

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Rehabiliteringsgaranti förstärkt och tidigt insatt rehabilitering för patienter med vanliga sjukskrivningsdiagnoser

Rehabiliteringsgaranti förstärkt och tidigt insatt rehabilitering för patienter med vanliga sjukskrivningsdiagnoser LANDSTINGET I VÄRMLAND IMPLEMENTERINGSPLAN 1.0 Per-Åke Andersson, processledare Mats Johanson, utredningssekreterare 2009-02-26 LK/081288 Rehabiliteringsgaranti förstärkt och tidigt insatt rehabilitering

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Smärta, trötthet och utmattning vad har de gemensamt?

Smärta, trötthet och utmattning vad har de gemensamt? Smärta, trötthet och utmattning vad har de gemensamt? Indre Bileviciute-Ljungar, specialistläkare och docent i rehabiliteringsmedicin, ME/CFS-rehabilitering, Danderyds sjukhus AB 2015-05-21 Upplägg Långvarig

Läs mer

Regionalt Vårdprogram

Regionalt Vårdprogram Medicinskt programarbete Regionalt Vårdprogram Stressrelaterad psykisk ohälsa Stockholms läns landsting 2007 Regionalt Vårdprogram Stressrelaterad psykisk ohälsa Redaktör May Blom ISBN 91-85211-44-3 Forum

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 9 kapitel 1 Vad är ångest?... 11 kapitel 2 Teorier om ångest.... 27 kapitel 3 Arv eller miljö?... 51 kapitel 4 Michael Palin och Graham Taylor: Vardagsångest och hur

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Smärta och Landstinget Halland Stefan Bergman Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Ickemalign Smärta Smärta som varat längre än förväntad läkningstid Smärta

Läs mer

Internetbehandling med Mindfulness en forskningsbaserad metod

Internetbehandling med Mindfulness en forskningsbaserad metod Internetbehandling med Mindfulness en forskningsbaserad metod Mål Ge patienten verktyg för att själv kunna hantera stress, smärta, ångest/oro och nedstämdhet samt öka sin livskvalitet Att erbjuda vården

Läs mer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Projektplan, självhjälpsgrupper

Projektplan, självhjälpsgrupper REGION JÖNKÖPINGS LÄN Projektplan, självhjälpsgrupper Främjande av psykisk hälsa Ansökan om medel från Finnvedens samordningsförbund 2015-01-07 Utveckla och implementera förebyggande och hälsofrämjande

Läs mer

Internetbaserad psykologisk behandling

Internetbaserad psykologisk behandling Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se

Läs mer

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider

Läs mer

Grön Rehab natur, samverkan och psykologisk behandling

Grön Rehab natur, samverkan och psykologisk behandling Grön Rehab natur, samverkan och psykologisk behandling Nikodemus Enger, leg. psykolog ArbetsRehab Kompetenscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering Grön Rehab Förberedelse inför arbetslivsinriktad

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis

Läs mer

Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta. Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta. Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Fysisk aktivitet Hållning Styrka rörelseomfång Lokal kyla Cirkulation Lägesändringar

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

Behovsinventering. Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Anna Holmgren

Behovsinventering. Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Anna Holmgren Behovsinventering Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering 2013 01 18 Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning BAKGRUND 3 METOD

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

KIL Vad händer i kroppen vid psykisk påfrestning?

KIL Vad händer i kroppen vid psykisk påfrestning? KIL Vad händer i kroppen vid psykisk påfrestning? Ett utvecklingsarbete på Centralhälsan i Falköping Innehåll Innehåll... 1 Arbetsgrupp... 2 Beskrivning av verksamheten... 2 Inledning... 2 Bakgrund...

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor.

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning ar na bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Bilaga 4. Forskningsperson-information: Studie om internetförmedlad kognitiv beteendeterapi för ungdomar med IBS.

Bilaga 4. Forskningsperson-information: Studie om internetförmedlad kognitiv beteendeterapi för ungdomar med IBS. I. Forskningspersonsinformation Vårdnadshavare Vill du och ditt barn delta i en forskningsstudie med syfte att utforma och utvärdera behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) för ungdomar med irritable

Läs mer

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Vad är det och vad kan man göra? Linköping 2012-11-07 Tove Lugnegård, överläkare, med dr, Vuxenhabiliteringen i Värmland Exempel

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering - scenariometoden - Projekt Orvar. Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn 2009-11-12

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering - scenariometoden - Projekt Orvar. Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn 2009-11-12 Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering - scenariometoden - Projekt Orvar Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn 2009-11-12 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning...

Läs mer

Långvarig smärta. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast!

Långvarig smärta. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? Patienter med psykisk sjukdom har sämre prognos vid metabola syndrom och cancer. Socialstyrelsen visade i en rad

Läs mer

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak:

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak: [Psykiatri Seminarium STUDIEOMRÅDE 4] Seminarium 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser 1.Ångest Orsak: Något obehagligt som hänt eller som man oroar sig för. En gammal rädsla

Läs mer

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Neuropsykiatri Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Diagnoser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser diagnoser: 1. ADHD - med både hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning - med enbart hyperaktivitet

Läs mer

Rehabiliteringsgaranti i Västerbotten

Rehabiliteringsgaranti i Västerbotten Rehabiliteringsgaranti i Västerbotten Information och anvisningar 2010-02-15 Foto: Tommy Henfridsson Innehåll Sid INFORMATION Bakgrund till rehabiliteringsgarantin 2 För vem gäller rehabiliteringsgarantin?

Läs mer

DISA din inre styrka aktiveras

DISA din inre styrka aktiveras DISA din inre styrka aktiveras En länsövergripande utbildningssatsning för ungas psykiska hälsa Ifrågasätta Förebygga Medvetandegöra 1 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning... 3 2.1 DISA-metoden...

Läs mer

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Ångest och depression vid cancer Pia Dellson Enheten för cancerrehabilitering Skånes onkologiska klinik Skånes universitetssjukhus Psykiska problem

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2015

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2015 2014-12-08 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2015 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt Samarbete och ökat förtroende SAMARBETE OCH ÖKAT FÖRTROENDE MARIE FRIDOLF Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt proble matik så att de återfår arbetsförmågan (Andersson

Läs mer

Mindfulness som behandlingsform

Mindfulness som behandlingsform Mindfulness som behandlingsform vid stress, psykisk ohälsa och kronisk smärta Så här kan mindfulness hjälpa patienter med psykisk ohälsa! Att lära sig leva med kronisk smärta med hjälp av mindfulness Vad

Läs mer

AP Närpsykiatri, Karlskoga. Carina van Eijk, arbetsterapeut Elsie-Marie Gylebrandt Larsson, skötare Tove Reis, kurator

AP Närpsykiatri, Karlskoga. Carina van Eijk, arbetsterapeut Elsie-Marie Gylebrandt Larsson, skötare Tove Reis, kurator AP Närpsykiatri, Karlskoga Carina van Eijk, arbetsterapeut Elsie-Marie Gylebrandt Larsson, skötare Tove Reis, kurator Hur det började hos oss på Rehab.. 2005 Utbildning i Ett Sundare Liv. - Hälsa och Välbefinnande

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Multimodal rehabilitering inom företagshälsan för utmattningssyndrom: Alla återfick arbetsförmågan, stressbesvären minskade kraftigt

Multimodal rehabilitering inom företagshälsan för utmattningssyndrom: Alla återfick arbetsförmågan, stressbesvären minskade kraftigt Multimodal rehabilitering inom företagshälsan för utmattningssyndrom: Alla återfick arbetsförmågan, stressbesvären minskade kraftigt av Odd Lindell, specialist i allmän medicin, med doktor, Previa, Gullmarsplan

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Effektivare rehabilitering inom vården

Effektivare rehabilitering inom vården REHABILITERINGS- GARANTIN Effektivare rehabilitering inom vården Inbjudan till konferens i Stockholm den 25-26 augusti 2009 TALARE FRÅN Jag kommer kommer du? Regeringen Christina Husmark Pehrsson Socialstyrelsen

Läs mer

Implementeringsprojekt

Implementeringsprojekt Implementeringsprojekt REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED AD/HD BUP SKÅNE BUP-KONGRESSEN 2014 GUNILLA GRANHOLM, PROJEKTLEDARE Vårdprogram för GOD VÅRD! Mål: En robust implementering av nivådifferentierad

Läs mer

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

REHSAM. REHSAM forskningsprogram

REHSAM. REHSAM forskningsprogram REHSAM Ett forskningsprogram som ska hitta de bästa metoderna för att behålla och få tillbaka arbetskapaciteten hos människor som till exempel drabbats av psykisk ohälsa eller långvarig smärta. Vi som

Läs mer

Litet råd kring speciella typer av lidande

Litet råd kring speciella typer av lidande Litet råd kring speciella typer av lidande I detta avsnitt kommer vi kort belysa några olika typer av lidande. Vi kommer att reflektera över egenvård i sammanhanget men också över när det är en god idé

Läs mer

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om rehabiliteringsgaranti

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om rehabiliteringsgaranti Sveriges Kommuner och Landsting 000035 STYRELSENS BESLUT NR 16 2010-12-17 Vårtdnr 10/0445 Avdelningen för vård och omsorg Anna ÖStbom Landstingsstyrelsema, regionstyrelserna i Västra Götaland och Skåne

Läs mer

Våra utbildningar. Utbildningar över hela landet. Erfarna utbildare med praktisk erfarenhet

Våra utbildningar. Utbildningar över hela landet. Erfarna utbildare med praktisk erfarenhet Utbildning Kompetensutveckling är ett av våra viktigaste verktyg för att få den mänskliga faktorn att arbeta för oss. Previa erbjuder utbildningsinsatser som bidrar till att effektivisera er organisation,

Läs mer

Mindfulness som behandlingsform

Mindfulness som behandlingsform Anmäl dig före 4/9 och få 500 kr i rabatt Mindfulness som behandlingsform vid stress, psykisk ohälsa och kronisk smärta Så här kan mindfulness hjälpa patienter med psykisk ohälsa! Att lära sig leva med

Läs mer

Krisstöd vid allvarlig händelse

Krisstöd vid allvarlig händelse Krisstöd vid allvarlig händelse Offsäk vårkonferens, Malmö 11 april 2013 Per-Olof Michel Tfn: 070 7201662 po.michel@telia.com Traumatiska händelser Återhämtning Individfaktorer Händelsen + Samhällets stöd

Läs mer

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Uppdraget Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker sjukskrivningsprocess Försäkringsmedicinskt

Läs mer

Lokala riktlinjer för depression och ångest

Lokala riktlinjer för depression och ångest 2013-05-06 Lokala riktlinjer för depression och ångest Enhet: Landstinget Kronoberg Giltigt från: 2014-01-09 Utarbetad av: Lena Nazzal rehabchef, Filippa Hummer chefläkare primärvård med företrädare från

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer