Stressrelaterad ohälsa rehabilitering vid Recure Rehab Gäller för: Recure Rehab. Stressrelaterad ohälsa rehabilitering vid Recure Rehab

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stressrelaterad ohälsa rehabilitering vid Recure Rehab Gäller för: Recure Rehab. Stressrelaterad ohälsa rehabilitering vid Recure Rehab"

Transkript

1 Vårdprogram 1 (15) vid Utgåva: 1 Godkänd av: Gunnel Alexandersson Verksamhetschef Utarbetad av: -teamen i Arvika, Karlstad, Torsby Revisionsansvarig: Maria Klässbo Forskningsledare Centrum för klinisk forskning Ev. diarienr: vid

2 Vårdprogram 2 (15) Innehållsförteckning STRESSRELATERAD OHÄLSA REHABILITERING VID RECURE REHAB...1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 SAMMANFATTNING...3 För vilken patientgrupp programmet gäller...4 Syfte och mål med framtagande av programmet...4 BAKGRUND...4 MÅLGRUPP...5 Exklusionskriterier...5 DIAGNOS...5 Differentialdiagnoser och samsjuklighet...5 ÅTGÄRDER...6 Utredande åtgärder, diagnostik...6 Kartläggning och bedömning...6 Sjukgymnastbedömning...6 Läkarbedömning...6 Psykologbedömning...6 Teambedömning...6 Behandlande åtgärder...7 Gruppverksamhet...7 Samtalsgrupp...7 Kroppskännedom...7 Medicinsk behandling...8 Fysisk aktivitet...8 Utvärderingssamtal...8 Fortsatta rehabiliteringsåtgärder...8 Kroppskännedom...9 Psykologsamtal...9 Sömngrupper...9 UTVÄRDERING OCH METODUTVECKLING...9 Bedömnings- och utvärderingsinstrument i löpande verksamhet...9 Utvärdering av oberoende forskare...9 BILAGOR...10 Bilaga 1 Kriterier för diagnosen utmattningssyndrom...10 Bilaga 2 Differentialdiagnoser och samsjuklighet som kan förekomma vid utmattningssyndrom...11 Bilaga 3 Utvärdering av, rapport för perioden t.o.m REFERENSER...14 vid

3 Vårdprogram 3 (15) Sammanfattning är en specialiserad stressmottagning inom Landstinget i Värmland med multimodala team i Karlstad, Arvika och Torsby. Verksamheten finansieras till största delen med statliga medel. Utvärdering av verksamheten har genomförts av oberoende forskare. Målet är att nå personer med stressrelaterad ohälsa såsom utmattningssyndrom. Efter kartläggning hos sjukgymnast, psykolog och läkare bedömer teamet om rehabiliteringsprogrammet är lämpligt för den enskilde patienten. I denna process är patientens medverkan och ansvarstagande viktigt. Behandlingen i Recure Rehab bygger på ett nära samarbete såväl inom teamet som tillsammans med deltagarna i rehabiliteringsprocessen. Rehabiliteringen sker i grupp med samtal respektive Basal Kroppskännedom TM (BK). Behandlingen bygger på ett pedagogiskt arbetssätt med kognitiv beteendeterapi (KBT) som grund. Ett mål är att bättre lära känna sina signaler på överbelastning och att öva lämpliga hanteringsstrategier. Efter avslutad gruppverksamhet görs en individuell utvärdering hos varje yrkeskategori och remissvar skrivs. Fortsatta rehabiliteringsåtgärder kan bestå av fortsatt BK i grupp, individuella samtal med psykolog samt vid behov sömngrupp. vid

4 Vårdprogram 4 (15) Inledning är en specialiserad stressmottagning med ett multimodalt team bestående av läkare, psykologer, sjukgymnaster och läkarsekreterare. Verksamheten som bedriver rehabilitering i gruppform, startade i Karlstad i januari 2005 och utökades i mars 2007 med ett team i Arvika. Hösten 2009 startades verksamhet även i Torsby. Större delen av verksamheten finansieras med statliga medel från Sjukskrivningsprocessen 1 och från 2010 från rehabiliteringsgarantin 2. För vilken patientgrupp programmet gäller Vårt mål är att i ett tidigt skede nå personer med stressrelaterad ohälsa såsom utmattningssyndrom, där risk för upprepad korttidssjukskrivning eller längre sjukskrivningsperiod föreligger. Vanliga symptom kan vara kroppslig anspänning, smärta/värk, sömnproblem, minnes- och koncentrationssvårigheter, depression och ångest. Patienterna ska vara somatiskt färdigutredda Aktuell missbruksproblematik, svår psykiatrisk problematik och personlighetsstörning får ej föreligga Syfte och mål med framtagande av programmet Syftet med framtagandet av vårdprogrammet är att beskriva s verksamhet och arbetssätt samt dess vetenskapliga grund. Målet är att remittenter, personer med stressrelaterad ohälsa och andra intresserade ska finna vägar till behandling och rehabilitering. Bakgrund Den sjukdomsgrupp som efter 1990 har ökat mest är den psykiska ohälsan. Från 1997 ökade antalet sjukskrivna kraftigt i Sverige, främst bland kvinnor. De diagnosgrupper som enligt Försäkringskassan i Värmland dominerade statistiken från 2004 var sjukdomar i rörelseapparaten (ungefär 40 %) respektive psykiska ohälsotillstånd (ungefär 35 %). I de senare utgjorde stressrelaterad ohälsa hälften. Övriga diagnosgrupper i denna statistik (tumörsjukdomar, nervsystem och sinnesorganens sjukdomar, hjärt- kärlsjukdomar, olycksfall samt övriga diagnoser) hamnar vardera kring 5 % av samtliga pågående sjukfall överstigande 59 dagar 3. Vårt moderna samhälle bjuder på många tillfällen då vi kan känna stress, frustration och en känsla av att inte kunna påverka vår situation 4,5. Stress är en naturlig reaktion på upplevda hot eller faror, ett larmtillstånd, vilket gör oss temporärt beredda till flykt eller strid. Stress har därmed ett överlevnadsvärde för oss. Hela organismen omfattas i denna mobilisering och omställning. Men upplevt i tid och otid, och utan avbrott och möjlighet till återhämtning, utgör reaktionen en potentiell fara för vår hälsa och resulterar inte sällan i en utmattningsreaktion 6. En depression kan i detta skede också utvecklas. En existentiell kris vid

5 Vårdprogram 5 (15) kan utlösas då man inte längre känner igen sig själv och tidigare förhållningssätt inte fungerar 7,8. Resultatet av stressrelaterad ohälsa kan vara olika smärttillstånd. Då är det betydelsefullt att översätta till begripligt språk vad som är fel, och vidta förändringar. Smärta kan således vara resultatet av ett stresstillstånd, men även en anledning till stressreaktioner. Stressjukdomar ses som livsstilsrelaterade tillstånd. Att bli varse detta kan vara såväl en skrämmande som hoppfull upplevelse. Att ersätta känslan av utanförskap, bristande kontroll eller en offerposition med övertygelsen om att man faktiskt kan påverka livet, är därför ett viktigt mål i återställandet av balans mellan livsvillkor, behov och resurser. Sårbarheten för stress varierar avsevärt. Personlighetsfaktorer skiljer oss åt vilket har betydelse för vår stresskänslighet. Tidigare livshändelser, och tolkningar av dessa, har betydelse för den fortsatta sårbarheten. Därför får samma yttre påfrestning olika följder för olika individer. Den betydelse som senare i livet upplevda stressituationer får, måste därför förstås och beaktas mot denna individuella bakgrund 9. Målgrupp Verksamheten riktar sig till personer med stressrelaterad ohälsa, såsom utmattningssyndrom, med varierande grad av arbetsförmåga. Patienterna ska bedömas ha behov av, och kunna tillgodogöra sig multimodal rehabilitering samt ha rimliga förutsättningar att med särskilda insatser nå en förbättrad funktionsnivå. Exklusionskriterier Hinder för rehabiliteringen kan utgöras av annan somatisk eller psykiatrisk sjukdom, personlighetsstörning, missbruk av alkohol, läkemedel eller droger. Svårigheter att tillgodogöra sig rehabiliteringen av andra skäl (till exempel språksvårigheter, sociala faktorer, mycket låga drivkrafter att arbeta) är också exklusionskriterier. Diagnos Långvariga stressreaktioner och utmattningstillstånd beskrivs i kriterierna för diagnosen utmattningssyndrom, F43.8A i ICD10. Dessa kriterier har utarbetats av en arbetsgrupp inom Socialstyrelsen 10, se bilaga 1. Differentialdiagnoser och samsjuklighet Många gånger kan stressutlösta utmattningstillstånd finnas tillsammans med eller dölja sig bakom flera andra diagnoser. Andra sjukdomar kan också dölja sig bakom utmattningsdiagnosen. För utförligare beskrivning av relaterade diagnoser, se bilaga 2. vid

6 Vårdprogram 6 (15) Åtgärder Utredande åtgärder, diagnostik Patienterna remitteras från allmänläkare i primärvården. Behandlingsansvaret med medicinsk uppföljning liksom eventuell sjukskrivning kvarstår hos inremitterande läkare med vilken ett nära samarbete prioriteras. Samverkan sker vid behov även med Försäkringskassa, Arbetsförmedling, arbetsgivare och andra aktuella aktörer genom till exempel deltagande i avstämningsmöten. Kartläggning och bedömning Patienten erbjuds tid till ett första informations- och bedömningssamtal inom fyra veckor. Syftet med samtalet är att ge patienten en bild av vad behandlingen innebär och bedöma om patienten ska gå vidare i fortsatt kartläggning. Därefter fortsätter den individuella kartläggningen med besök hos sjukgymnast, psykolog och läkare, vilken är en väsentlig del i rehabiliteringen och ses som startpunkt i förändringsprocessen där patienten arbetar med att påverka sin livssituation. Viktiga aspekter att ta hänsyn till är patientens motivation och förmåga till förändring samt förutsättningar att aktivt delta i s rehabiliteringsgrupp. Sjukgymnastbedömning Sjukgymnastbedömningen fokuserar på patientens upplevelse av sin problematik i ett kroppsligt perspektiv. En sjukgymnastisk undersökning genomförs med bedömning av kroppsjagfunktioner 11. Läkarbedömning Utredning avseende diagnos, differentialdiagnos och förekomst av samsjuklighet görs av läkare. Vad gäller kroppslig sjukdom förutsätts patienten vara färdigutredd. Psykologbedömning Psykologbedömningen fokuserar på patientens motivation och förutsättningar att vara i grupp. Förändringspotential och förmåga till reflektion är andra viktiga faktorer. Viktigt är också hur patienten har tillgodogjort sig tidigare hjälpinsatser samt livshistoria med copingstrategier. Teambedömning Kartläggningen resulterar i en teambedömning av rehabiliteringsprogrammets lämplighet för den enskilde patienten och i denna process är patientens medverkan och ansvarstagande viktigt. I de fall denna kartläggning av olika skäl inte resulterar i ett deltagande i rehabiliteringsgrupp, kan den ändå tillföra betydelsefull kunskap för eventuell fortsatt behandling eller de åtgärder som istället sker vid exempelvis primärvården. vid

7 Vårdprogram 7 (15) Behandlande åtgärder Inom har vi funnit att ett helhetsperspektiv som inkluderar både fysiska och psykiska reaktioner ger en bred förståelse av de här aktuella ohälsotillstånden. En konsekvens av detta synsätt är därmed ett nära professionellt samarbete i team bestående av läkare, sjukgymnast, psykolog och läkarsekreterare. Teamarbete innebär mer än bara tillgång till skilda professioner. Det är ett arbetssätt som innebär ett samtidigt interagerande från hela teamet tillsammans med deltagarna i rehabiliteringsprocessen. Förutsättning för ett framgångsrikt teamarbete är att teamets medlemmar både rums- och tidsmässigt ges möjlighet till detta samarbete 12,13. En stress- och utmattningsproblematik kan aldrig ses uteslutande som en somatisk eller psykisk problematik. Genom att teamet består av företrädare för skilda professioner kommer patientens problematik och resurser att samtidigt kunna mötas utifrån olika perspektiv. Förenandet av dessa perspektiv, vilket sker inom teamarbetet, möjliggör den helhetssyn på fenomenen vilken är nödvändig. Kontinuerlig teamhandledning med syfte att understödja teamsamarbetet är en förutsättning för ett effektivt arbete. Gruppverksamhet Patienter som bedöms ha nytta av och kunna tillgodogöra sig vårt program erbjuds fortsatt rehabilitering i grupp omfattande tolv tillfällen, två gånger/vecka à två timmar. Grupprehabiliteringen består av samtal i grupp och Basal Kroppskännedom TM (BK). Samtalsgrupp Gruppsamtal under ledning av psykolog innehåller information och samtal om stress- och utmattningstillstånd, fysiologiska och psykologiska reaktioner, samt olika hanteringsstrategier. Förmågan att hantera stress har konstaterats vara mycket beroende av känslan av sammanhang (KASAM) 14. Upplevelse av sammanhang och delaktighet i tillvaron, begriplighet och hanterbarhet, betonas som förutsättningar för hälsa. Ett mål är att bättre lära känna sina signaler på överbelastning och att stödja och motivera till fortsatt utvecklande av denna igenkänningsförmåga samt lämpliga hanteringsstrategier och livsstilsförändringar. Att känna igen sig i övriga gruppmedlemmar reducerar dessutom känslan av utanförskap. Gruppsamtalen kan sägas utgå från ett pedagogiskt arbetssätt med KBT som grund men innehåller även inslag av mindfulness och existentiell psykologi. Balans mellan personliga resurser och belastningsfaktorer i tillvaron är det slutliga målet och att inleda en förändringsprocess är målet för denna första rehabiliteringsfas. Kroppskännedom I BK övas mental närvaro, medvetenhet om muskulär anspänning och kroppsliga signaler. Övningarna siktar mot ett funktionellt och avspänt rörelsemönster 15. I metoden övas människans basala funktioner, det vill säga grundläggande rörelseförmåga, rörelsebeteende och kroppsmedvetande. Övningarna fokuserar vid

8 Vårdprogram 8 (15) på hållning, balans, koordination och de muskulära spänningsförhållandena i kroppen. Gyllensten med flera kunde påvisa upplevda förbättringar av balans och hållning samt bättre kontroll och kroppslig medvetenhet 16. Hur väl vi uppfattar vår kropp och kan förstå vad olika sensationer betyder är viktigt för hälsan. BK syftar till stimulering av kroppens djupa hållningsmuskler (postural muskulatur) så att dessa stabiliserar kroppen så optimalt som möjligt. Arbete med andningen är centralt i övandet och ett sätt att återknyta kontakten med egna sensationer, behov, känslor och vitalitet 17,18. Medicinsk behandling Utlösande stressfaktorer identifieras och åtgärdas om möjligt. Saklig medicinsk information ges i kombination med vägledning vad gäller livsföring, fysisk aktivitet och sömn. Det finns ingen specifik farmakologisk behandling för stressrelaterad ohälsa. Däremot kan läkemedel vara motiverat vid specifika psykiatriska tillstånd såsom depression, ångest och sömnsvårigheter. Fysisk aktivitet En åtgärd i s program är att uppmuntra alla patienter till regelbunden fysisk aktivitet. Regelbunden fysisk aktivitet har enligt vetenskaplig forskning en gynnsam behandlande och preventiv effekt på de symtom som patientgruppen uppvisar 19,20. Vid behov skrivs fysisk aktivitet på recept (FaR) ut och uppföljning och revidering av egenträningen sker regelbundet under hela behandlingstiden. Som grund för fysisk aktivitet används Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS) 21. Starkt vetenskapligt stöd har fysisk aktivitet som behandling vid lätt/måttlig depression och som ett medel för att minska risken för återfall 22. För patienter med smärta har lagom doserad fysisk aktivitet stor betydelse då det både ger stimulering till kroppens smärthämmande system, och förbättrar prestationsförmåga och stämningsläge 23. Utvärderingssamtal Efter avslutad gruppverksamhet görs en individuell utvärdering hos varje yrkeskategori med syfte att undersöka hur patienten har tillgodogjort sig grupprehabiliteringen samt planering för fortsättning i rehabiliteringsprocessen. Därefter skickas ett remissvar till inremitterande läkare. Vid behov kan någon av teammedlemmarna delta i avstämningsmöte med till exempel försäkringskassa, arbetsgivare och arbetsförmedling. Fortsatta rehabiliteringsåtgärder Fortsatta rehabiliteringsåtgärder kan bestå av fortsatt BK i grupp, individuella samtal med psykolog samt vid behov sömngrupp. vid

9 Vårdprogram 9 (15) Kroppskännedom Efter avslutad grupprehabilitering följer ett begränsat antal glesare tillfällen där patienten har möjlighet att, utifrån egna erfarenheter och funderingar, ytterligare fördjupa och integrera de nya färdigheterna i vardagen. Psykologsamtal De individuella psykologsamtalen består av 3 4 samtal med cirka 1 månads mellanrum. Syftet är att fortsätta träna på att omsätta de stresshanteringsverktyg man har tillgodogjort sig i samtalsgruppen. Fokus läggs på patientens individuella problematik och fortsatta förändringsarbete. Tillsammans med patienten gör man upp delmål med hemuppgifter för att befästa strategier, vidmakthålla uppnådda mål och förhindra återfall. Sömngrupper Patienter som efter avslutad grupprehabilitering har kvarstående sömnproblem erbjuds att delta i gruppbehandling för sömnproblem. Denna gruppverksamhet är en manualbaserad KBT-behandling under 3-4 månader 24. Varje gruppträff innehåller teori, gruppdiskussion och genomgång av hemuppgifter. Exempel på teman som avhandlas är sömnfysiologi, stress och sömn, dygnsrytm, tankefällor, avspänningstekniker, hantering av bakslag och vidmakthållande av uppnådda framsteg. Utvärdering och metodutveckling Bedömnings- och utvärderingsinstrument i löpande verksamhet För att utvärdera verksamheten och följa varje individ under behandlingen används Hospital Anxiety and Depression Scale (HAD) 25 och Shirom-Melamed Burnout Questionnaire (SMBQ) 26,27 för samtliga patienter vid den första kontakten. Vid behov används i enskilda fall också Montgomery Åsberg Depression Rating Scale (MADRS) 28, Stress and Crisis Inventory (SCI-93) 29, Karolinska Institutets utbrändhetsformulär 30, Body Awareness Scale (BAS), BAS-Hälsa och Intervjuskala för kroppsjagsfunktioner (ISK) 31. Utvärdering av oberoende forskare Enligt de förutsättningar som föreskrivits i samband med delfinansieringen med statliga projektmedel har en utvärdering genomförts av oberoende forskare 32, se bilaga 3. Syftet med utvärderingen var att undersöka effekterna av stressrehabilitering i den form, som bedrivs vid. vid

10 Vårdprogram 10 (15) Bilagor Bilaga 1 Kriterier för diagnosen utmattningssyndrom Kriterier för diagnosen utmattningssyndrom, F43.8A i ICD10. Dessa kriterier har utarbetats av en arbetsgrupp inom Socialstyrelsen. A. Fysiska och psykiska symtom på utmattning under minst 2 veckor. Symtomen har utvecklats till följd av en eller flera identifierbara stressfaktorer vilka har förelegat under minst 6 månader. B. Påtaglig brist på psykisk energi dominerar bilden vilket visar sig i minskad företagsamhet, minskad uthållighet eller förlängd tid för återhämtning i samband med psykisk belastning. C. Minst 4 av följande symtom har förelegat i stort sett varje dag under samma tvåveckorsperiod: 1. Koncentrationssvårigheter eller minnesstörning 2. Påtagligt nedsatt förmåga att hantera krav eller göra saker under tidspress 3. Känslomässig labilitet eller irritabilitet 4. Sömnstörning 5. Påtaglig kroppslig svaghet eller uttröttbarhet 6. Fysiska symtom såsom värk, bröstsmärtor, hjärtklappning, magtarmbesvär, yrsel eller ljudkänslighet D. Symtomen orsakat kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden. E. Beror ej på direkta fysiologiska effekter av någon substans (missbruksdrog, medicinering) eller någon somatisk sjukdom/skada (till exempel hypothyreoidism, diabetes, infektionssjukdom). F. Om kriterierna för egentlig depression, dystymi eller generaliserat ångestsyndrom samtidigt är uppfyllda anges utmattningssyndromet enbart som tilläggsspecifikation till den aktuella diagnosen. G. Diagnosen utmattningssyndrom betonar att långvarig stress är en viktig etiologisk faktor. Det innebär inte ett ställningstagande om att stress är relaterat till arbete eller inte. vid

11 Vårdprogram 11 (15) Bilaga 2 Differentialdiagnoser och samsjuklighet som kan förekomma vid utmattningssyndrom Ångestsyndrom: Affektiv sjukdom: F43.0 Akut stress/krisreaktion F32. Depression F43.1 Posttraumatiskt stresssyndrom (PTSD) F33 Recidiverande depression F43.2 Anpassningsstörning i samband med svår stress F31 Bipolärt syndrom F40. Fobiska syndrom F34 Kroniskt förstämningssyndrom F41. Paniksyndrom, generaliserat ångestsyndrom (GAD), blandat depressions- och ångesttillstånd F42 Tvångssyndrom F48 Neurasteni, kroniskt trötthetssyndrom F90 Hyperaktivitetsstörning M79 Myalgi vid

12 Vårdprogram 12 (15) Bilaga 3 Utvärdering av, rapport för perioden t.o.m Frågeformulär, bland annat ångest- och depressionsskalan HAD, besvarades vid tre tillfällen av samtliga under perioden aktuella patienter vid teamen i Karlstad och Arvika. Från mitten av september 2007 till och med mitten av april 2009 besvarade 137 patienter frågeformulären vid första kontakten med, 83 patienter efter avslutad rehabilitering och 54 patienter vid fyra månaders uppföljning. Dessutom har 42 inremitterande läkare besvarat en enkät om samarbetet med och bedömda effekter på patienterna av rehabiliteringen. Patienternas sjukskrivningstider varierade före kontakten med från några få månader till flera (5-8) år. Även patienternas åldrar varierade mellan år med medelvärdet 44,9 år. Antalet kvinnor (85 %) dominerade stort. De allra flesta patienterna upplevde före rehabiliteringen i att deras arbetsförmåga påtagligt begränsades, att de hade svårigheter att hantera vardagen på grund av hälsotillståndet, samt att den fysiska hälsan var dålig eller mycket dålig. Jämfört med en svensk så kallad normalgrupp var patienternas generella psykiska hälsa mycket dålig, utan att svårare psykiatrisk problematik indikerades. Härtill visade en mycket hög andel av patienterna klara ångest- och depressionstecken. Patienterna bedöms komma från projektets målgrupp vilken var personer med stressrelaterad ohälsa, utan förekomst av allvarligare psykopatologi, personlighetsavvikelser eller pågående missbruk. Uppfyllelsen av effektmål kan sammanfattas enligt följande: Sänkt ohälsotal: Det är statistiskt säkerställt att andelen sjukskrivna efter rehabiliteringen var klart lägre än före. Uppföljningsresultaten tyder också på att andelen sjukskrivna hade fortsatt minska efter rehabiliteringen. Efter Recure Rehab hade även den procentuella omfattningen av sjukskrivningarna minskat signifikant. Målet behöver även andra typer av utvärderingsmetodik för att fullständigt belysas (i synnerhet registerstudier), men inom ramen för vad som är möjligt att belägga med självrapporterade patientdata måste målet anses vara uppfyllt. Ökad kundkvalitet (patienternas upplevelse av behandlingen): Patienterna hade efter mycket tydligt, och statistiskt säkert, förbättrats avseende sina upplevelser av fysisk och psykisk hälsa samt arbetsförmåga. Uppföljningsresultaten visade att denna effekt stod sig över en längre tid. Patienternas egna bedömningar av behandlingen visade klart att de allra flesta patienterna var mycket nöjda och tyckte att de fått påtaglig hjälp. Effektmålet måste anses vara uppfyllt. vid

13 Vårdprogram 13 (15) Bortfallsanalyser visade att resultaten kan generaliseras till alla patienter som deltagit i s rehabilitering under utvärderingsperioden. Läkarutvärderingen visade på enbart positiva erfarenheter av samarbetet med. Majoriteten av läkarna ansåg att patienterna fått påtaglig hjälp av och att behovet av sjukskrivningar hade minskat. vid

14 Vårdprogram 14 (15) Referenser 1 Sveriges kommuner och landsting (2005). Tidiga insatser i samverkan. Stockholm. Hämtad 26 november 2009 från 2 Sveriges kommuner och landsting (2008). Överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om rehabiliteringsgaranti. Stockholm. Hämtad 26 november 2009 från 3 Försäkringskassan i Värmland. Kartläggning i oktober 2004 av samtliga pågående sjukfall över 59 dagar i Värmlands län. 4 Perski A. (2006). Ur balans. Stockholm: Bonniers. 5 Rose J., Perski A. (2008). Duktighetsfällan. Stockholm: Prisma. 6 Währborg P. (2003) Stress och den nya ohälsan. Stockholm: Natur och Kultur. 7 Perski, A. (2006). Ur balans. Stockholm: Bonniers. 8 Grossi G. (2004). I Balans. Stockholm: Bonniers. 9 Rose J., Perski A. (2008). Duktighetsfällan. Stockholm: Prisma. 10 Socialstyrelsen. (2003). Utmattningssyndrom (www.sos.se). 11 Roxendal G., Nordwall V. (1997). Tre BAS-skalor - Body Awareness Scale (BAS), BAS-hälsa, Intervjuskala för Kroppsjaget (ISK). Lund: Studentlitteratur. 12 Lundgren C., Molander C. (2008). Teamarbete i medicinsk rehabilitering. Stockholm: Liber AB. 13 Ektor-Andersen J. (2010). Smärt- och stressrelaterad arbetsförmåga Teambaserad beteendemedicinskt rehabilitering. Lund: Studentlitteratur. 14 Antonovsky A. (1987). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur. 15 Roxendal G., Winberg A. (2006). Levande människa, basal kroppskännedom för rörelse och vila, Falköping: Natur och Kultur. 16 Gyllensten AL., Hansson L., Ekdahl C. (2003). Outcome of Basic Body Awareness Therapy. A randomized Controlled Study of Patients in Psychiatric Outpatient Care. Advances in Physiotherapy 2003;5(4): Dropsy J. (1993). Leva i sin kropp - Kroppsuttryck och mänsklig kontakt. Finland: WSOY 18 Dropsy J. (1991). Den harmoniska kroppen - En osynlig övning. Borås: Centraltryckeriet AB. 19 Socialstyrelsen. (2003). Utmattningssyndrom: stressrelaterad psykisk ohälsa. (Socialstyrelsens rapporter: Underlag från experter: ). Stockholm: Socialstyrelsen. 20 FYSS 2008 Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling., Yrkesföreningen för fysisk aktivitet (YFA) i samarbete med Statens Folkhälsoinstitut (FHI Rapport nr 2004;4: ). 21 FYSS 2008 Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling., Yrkesföreningen för fysisk aktivitet (YFA) i samarbete med Statens Folkhälsoinstitut (FHI Rapport nr 2004:4). 22 FYSS 2008 Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling., Yrkesföreningen för fysisk aktivitet (YFA) i samarbete med Statens Folkhälsoinstitut (FHI Rapport nr 2004;4: ). 23 FYSS 2008 Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling., Yrkesföreningen för fysisk aktivitet (YFA) i samarbete med Statens Folkhälsoinstitut (FHI Rapport nr 2004;4: ). 24 Adolfsson, M. KBT-behandling av sömnstörning vid stressrelaterad ohälsa en utvärdering av sömngrupp vid. Rapport 1/09, Centrum för klinisk forskning, Landstinget i Värmland. 25 Zigmond, AS., Snaith, RP. (1983). The Hospital Anxiety and Depression scale. Acta Scandinavica Psychiatrica; 67: Shirom A., Melamed S. (2006). A Comparison of the Construct Validity of Two Burnout Measures in Two Groups of Professionals. International Journal of Stress Management 2006, Vol. 13, No. 2, Melamed S., et al. (1999). Chronic Burnout, Somatic Arousal and Elevated Salivary Cortisol Levels. Journal of Psychosomatic Research, 1999, Vol. 46, No. 6, Furukawa T.A. (2010). Assessment of Mood: Guides for clinicians. Journal of Psychosomatic Research 2010, Vol. 68(6), Nyström C., Nyström O. (1998). Skattad stress verifierar autonom dysfunktion. Läkartidningen. 1998, Vol. 93, Nr Theorell T. (2003). Psykosocial miljö och stress. Lund: Studentlitteratur. vid

15 Vårdprogram 15 (15) 31 Roxendal G., Nordwall V. (1997). Tre BAS-skalor - Body Awareness Scale (BAS), BAS-hälsa, Intervjuskala för Kroppsjaget (ISK). Lund: Studentlitteratur. 32 Elfström, M., fil.dr., leg psykolog Utvärdering av (2009). vid

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

Utmattningssyndrom (UMS)

Utmattningssyndrom (UMS) Regional medicinsk riktlinje Utmattningssyndrom (UMS) Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-A 34-2014) giltigt till juli 2016 Utarbetad av Institutet för stressmedicin, sektorsråden allmänmedicin

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM

STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM Kortvariga perioder av stress är något som hör livet till och är inget som vi vanligtvis blir sjuka av. Om stressen däremot blir långvarig och vi inte får någon möjlighet till

Läs mer

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 10-03-24 Dr. Walter Osika, Doc. Aleksander Perski, Stressforskningsinstitutet 1 Behandling av utmattningssyndrom - hur bra blir man? Erfarenheter

Läs mer

Långvarig smärta och utmattning. likheter och olikheter vid rehabilitering

Långvarig smärta och utmattning. likheter och olikheter vid rehabilitering Långvarig smärta och utmattning likheter och olikheter vid rehabilitering Doc. Carl Molander, 2017 Sjukvårdspanoramat förändras ska Rehabiliteringsmedicin göra en insats? Klassiska uppdrag inom rehabiliteringsmedicin:

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Vårdcentralen Visborg

Vårdcentralen Visborg Vårdcentralen Visborg Misa Sjöberg och Jonas Sommar 2015-02-09 Avrapportering stressprojektet Bakgrund Statistik från Försäkringskassan påvisar att sjukpenningstalet ökat med cirka tio procent under åren

Läs mer

Resultat efter rehabilitering

Resultat efter rehabilitering Resultat efter rehabilitering UTMATTNINGSSYNDROM OCH LÅNGVARIG SMÄRTA SKANDINAVIENS FRÄMSTA INOM BETEENDEPSYKOLOGI Resultat utmattningssyndrom Totalt behandlades 636 patienter med utmattningssyndrom. Efter

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Grön Rehabilitering på Landsbygd

Grön Rehabilitering på Landsbygd Grön Rehabilitering på Landsbygd Samarbetsprojekt mellan LRF Samordningsförbundet i Norrköping Försäkringskassan Vikbolandets Naturhälsogård Rehabilitering i gårdsmiljö med inriktning natur, djur och trädgård.

Läs mer

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm Indre Ljungar, specialistläkare och docent i rehabiliteringsmedicin, Jean-Michel Saury, leg. Psykolog, PhD ME/CFS-rehabilitering, Danderyds Sjukhus AB

Läs mer

Avrapportering stressprojektet. Sammanfattning av genomförd stressbehandling. Bakgrund och syfte. Upplägg

Avrapportering stressprojektet. Sammanfattning av genomförd stressbehandling. Bakgrund och syfte. Upplägg Avrapportering stressprojektet Bakgrund och syfte Den psykiska ohälsan har under de senaste åren ökat i hela landet såväl som på Gotland. Med detta som utgångspunkt har Region Gotland valt att fokusera

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:31 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:6 av Birgitta Rydberg m.fl. (fp) om utökade behandlingsinsatser av stressrelaterad ohälsa så att fler sjukskrivna kan återgå i

Läs mer

Multimodal rehabilitering vid Menières sjukdom

Multimodal rehabilitering vid Menières sjukdom Multimodal rehabilitering vid Menières sjukdom Ulla-Stina Johansson, Leg. Psykolog ulla-stina.johansson@vgregion.se Fysioterapeut balans Läkare Psykolog Grupp rehabilitering Patient Fysioterapeut stress

Läs mer

Stressforskningsinstitutetets temablad Utbrändhet. Stressforskningsinstitutet

Stressforskningsinstitutetets temablad Utbrändhet. Stressforskningsinstitutet Stressforskningsinstitutetets temablad Utbrändhet Stressforskningsinstitutet Utbrändhet - en kort historik Historiskt har utbränd definierats på flera olika sätt, men det förefaller alltmer tydligt att

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS?

Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS? Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS? Kristina Glise Överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin Ökande sjukskrivningar för psykisk

Läs mer

Kroppskännedom. Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering.

Kroppskännedom. Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering. Kroppskännedom Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering. Pedagogiska verktyg Ekipaget Självregleringskurvan ( TTS) Balansfiguren Kedjereaktionen Egenvärdespiralen

Läs mer

Kan Åreklinikens rehabilitering vid stress och utmattning öka arbetsförmågan långsiktigt?

Kan Åreklinikens rehabilitering vid stress och utmattning öka arbetsförmågan långsiktigt? Kan Åreklinikens rehabilitering vid stress och utmattning öka arbetsförmågan långsiktigt? Författare: Ann-Sofie Gumaelius Handledare: Karin Osterman, docent i lungmedicin, tidigare läkare vid Årekliniken,

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Resultat efter rehabilitering

Resultat efter rehabilitering Resultat efter rehabilitering UTMATTNINGSSYNDROM OCH LÅNGVARIG SMÄRTA SKANDINAVIENS FRÄMSTA INOM BETEENDEPSYKOLOGI Resultat stressymtom Totalt behandlades 169 patienter med utmattningssyndrom. Efter 24

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för Psykosocial resurs vid hälsocentral

Uppdragsbeskrivning för Psykosocial resurs vid hälsocentral Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 04-62379 Fastställandedatum: 2015-11-10 Upprättare: Charlotte G Agnevik Jonsson Giltigt t.o.m.: 2017-11-10 Fastställare: Roger Olof Nilsson Uppdragsbeskrivning

Läs mer

Stressforskningsinstitutets temablad Utbrändhet

Stressforskningsinstitutets temablad Utbrändhet Stressforskningsinstitutets temablad Utbrändhet Stressforskningsinstitutet 1 Utbrändhet Utbrändhet - en kort historik Historiskt har utbränd definierats på flera olika sätt, men det förefaller alltmer

Läs mer

Andning det gäller livet!

Andning det gäller livet! 23 September 2013 Andning det gäller livet! Amelie Ambolt Vuxenpsykiatri i Lund. Psykossjukvård, hela rehabkedjan Tel: 046 17 43 23 Leg. Sjukgymnast, Terapeutisk Kompetens inom Basal Kroppskännedom Handledare,

Läs mer

Stress & Utmattningssyndrom

Stress & Utmattningssyndrom Stress & Utmattningssyndrom 2014 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Få patienten att arbeta med förhållningssätt och

Läs mer

Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg

Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? 2016 07 05 Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg Utmattningssyndrom hos unga Innehåll: Om Institutet för stressmedicin

Läs mer

Sjukgymnastik i psykiatrin. Isabell Hollingworth sjukgymnast inom psykosvården i Uppsala

Sjukgymnastik i psykiatrin. Isabell Hollingworth sjukgymnast inom psykosvården i Uppsala Sjukgymnastik i psykiatrin Isabell Hollingworth sjukgymnast inom psykosvården i Uppsala Begrepp Psyke - själ, sinne, det mentala Soma - kropp Psykosomatik - kropp och själ/psyke som en enhet Psykologi

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:40 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2002:10 av Sunhild Dietrich-Larsson och Roland von Malmborg (mp) om åtgärder för att minska långtidssjukskrivningar Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling

Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling Kris- och Traumacentrum Tommi Räihä leg psykolog, leg psykoterapeut tommi.raiha@krisochtraumacentrum.se Freeze Kamp Underkastelse/ spela död Flykt Vad

Läs mer

Information till remitterande läkare om KBT, PTSD och MMS-behandling i Malmö

Information till remitterande läkare om KBT, PTSD och MMS-behandling i Malmö Information till remitterande läkare om, PTSD och MMS-behandling i Malmö BEDÖMNINGSSAMTAL Samtalet resulterar i en gemensam behandlingsplan. - kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi () är en effektiv

Läs mer

Utbrändhet. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se

Utbrändhet. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Utbrändhet Temablad Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets temablad är en serie broschyrer som ger en fördjupad kunskap om institutets aktuella forskningsteman:

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning.

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. (LiÖ 2012-2095) Anna Tjäder har inkommit med ett medborgarförslag där hon föreslår

Läs mer

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom 2015

Stress & utmattningssyndrom 2015 inspiration inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Arbetsrelaterad stress lär dig mer om rehabiliterings processen! Traumatisk stress när systemet går ur funktion Datum och plats:

Läs mer

Rehabiliteringsgaranti. Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta

Rehabiliteringsgaranti. Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta Rehabiliteringsgaranti Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm. Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar

Läs mer

Att bita ihop om stress och utmattningssyndrom

Att bita ihop om stress och utmattningssyndrom Att bita ihop om stress och utmattningssyndrom Chatrin Andersson Leg. Fysioterapeut Bragée Rehab, Stockholm Jag kommer prata om Varför blir vi stressade? Vad blir konsekvenserna? Hur kan vi bryta stressen?

Läs mer

UTMATTNINGSSYNDROM EN KARTLÄGGNING AV DEN TIDIGASTE SYMTOMFASEN.

UTMATTNINGSSYNDROM EN KARTLÄGGNING AV DEN TIDIGASTE SYMTOMFASEN. UTMATTNINGSSYNDROM EN KARTLÄGGNING AV DEN TIDIGASTE SYMTOMFASEN. Författare: Margareta Gustavsson, företagsläkare, specialist i allmänmedicin Apladalens FHV Pilgatan 10 331 30 Värnamo margareta.gustavsson@apladalen-fhv.com

Läs mer

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Jan Sundquist Distriktsläkare, Sorgenfrimottagningen, Malmö Professor, Lunds universitet Verksamhetschef, Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds Universitet/Region

Läs mer

Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande. Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre

Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande. Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre Den levda kroppen I det dagliga livet är människan ofta inte

Läs mer

Utarbetad, utmattad, utbränd? ett problem i arbetslivet A R B E T S - O C H M I L J Ö M E D I C I N

Utarbetad, utmattad, utbränd? ett problem i arbetslivet A R B E T S - O C H M I L J Ö M E D I C I N A R B E T S - O C H M I L J Ö M E D I C I N Utarbetad, utmattad, utbränd? ett problem i arbetslivet juni 2006 Sedan slutet av 1990-talet och in på 2000-talet har långvarig sjukskrivning ökat påtagligt.

Läs mer

Studiehandledning FYSIOTERAPI. Fortsättningskurs III. Psykisk ohälsa och långvarig smärta HT11

Studiehandledning FYSIOTERAPI. Fortsättningskurs III. Psykisk ohälsa och långvarig smärta HT11 Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sjukgymnastprogrammet Studiehandledning FYSIOTERAPI Fortsättningskurs III Psykisk ohälsa och långvarig smärta FYS01502 6hp HT11 Kursansvarig Anna Bjarnegård

Läs mer

Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen

Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen Utredning och åtgärder vid etablerad psykisk ohälsa Företagshälsans riktlinjegrupp Ergonom vid AMM Med dr, ergonom/leg fysioterapeut Patientutredningar, kunskapsspridning,

Läs mer

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga

Läs mer

En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser

En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser 1 (av 10) Hässleholms sjukhusorganisation Inger Andersson, 0451-86176 Lennart Kanelind, 0451-86634 En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser Konklusion

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:87 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:8 av Birgitta Rydberg m fl (fp) om vårdprogram för personer med sömnproblem Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet Motionärerna

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2016 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Vi kallar våra patienter för klienter! Behandlingsresultat 1996 2008 för 1389 klienter:

Vi kallar våra patienter för klienter! Behandlingsresultat 1996 2008 för 1389 klienter: Vi kallar våra patienter för klienter! Behandlingsresultat 1996 28 för 1389 klienter: Kraftig och hållbar minskning av besvär och sjukskrivning. Mycket hög klientnöjdhet. 29-4-25 Erik Olsson, leg. psykolog

Läs mer

Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro

Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro Stefan Nilsson, smärtsjuksköterska, Anna Norén, psykolog, Eva Sandstedt, specialistsjukgymnast Innehåll.. Om smärta och smärtfysiologi

Läs mer

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Stress & Muskelsmärta Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Stress experience of mismatch between the demands put on an

Läs mer

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011 Utdrag Protokoll III:6 vid regeringssammanträde 2010-12-22 S2010/9122/SF Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011 1 bilaga Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk Vårdrutin 1 (9) Utgåva: 1 Godkänd av: Gunnel Alexandersson Verksamhetschef 2010-01-31 2011-01-31 Utarbetad av: Irene Westlund, Per-Nicklas Olofsson, Joakim Hedbrant, Gunilla Bertilsson Revisionsansvarig:

Läs mer

Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen

Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen Ett samverkansprojekt mellan Landstinget gm Anderstorps VC Försäkringskassan

Läs mer

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa HSN 2010-01-26 P 16 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2009-12-01 Handläggare: Elisabet Erwall Gunnel Andersson Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad

Läs mer

Stress! BellaStensnäs Leg. psykolog

Stress! BellaStensnäs Leg. psykolog Stress! BellaStensnäs Leg. psykolog Dagens agenda Vad är stress? Vad är stressrelaterad ohälsa? Varningssignaler på ohälsosam stress Vad kan jag göra? Vad är stress? Hur använder du ordet stress? Vad är

Läs mer

Kriterier och förslag till arbetsgång för KBTinriktad behandling av lättare/medelsvåra psykiska besvär enligt Rehabiliteringsgarantin

Kriterier och förslag till arbetsgång för KBTinriktad behandling av lättare/medelsvåra psykiska besvär enligt Rehabiliteringsgarantin 1 (5) Datum 2014-01-07 Kriterier och förslag till arbetsgång för KBTinriktad behandling av lättare/medelsvåra psykiska besvär enligt Rehabiliteringsgarantin Inledning En stor del av sjukskrivningarna framförallt

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Behandling och rehabilitering vid stressrelaterad ohälsa

Behandling och rehabilitering vid stressrelaterad ohälsa Behandling och rehabilitering vid stressrelaterad ohälsa 2939 Förebygg i st f att rehabilitera! Rehabilitering av den som blivit allvarligt sjuk av stress är ofta utomordentligt svår, komplicerad och långdragen,

Läs mer

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc. med Åshild Haaheim och Ingela Lindström

Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc. med Åshild Haaheim och Ingela Lindström Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc med Åshild Haaheim och Ingela Lindström Vad vi skall berätta för er i dag? Presentation av oss och vad ACT är Mindfulness

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering

Läs mer

Länsgemensam vårdöverenskommelse

Länsgemensam vårdöverenskommelse Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Specialiserad rehabiliteringsklinik Sörmland Utfärdande förvaltning: Sökord:

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Habilitering inom BUP Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Neuropsykiatrisk behandling och habilitering inom BUP i Värmland Att begränsa symtom och förebygga psykisk ohälsa vid ASD Psykiatrisk problematik

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Grön rehabilitering. Pilotverksamhet på Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium

Grön rehabilitering. Pilotverksamhet på Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium Grön rehabilitering Pilotverksamhet på Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium Typ av sjukskrivningar 50% Mer än hälften av de som är sjukskrivna lider av långvarig

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2017 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress som svar på samhällsförändringar Aktuella

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi Dnr FAK1 2011/154 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi (KBT) Programkod: Programmets benämning: Beslut

Läs mer

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03 Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

Sömnproblematik, stress och behandling

Sömnproblematik, stress och behandling Succé nytt datum! Sömnproblematik, stress och behandling för dig i primär och företagshälsovården Sambandet mellan sömnproblem, stress och livsstil! Utmattningssyndrom ohälsa sömn KBT behandling vid sömnproblem!

Läs mer

Rehabiliteringsgaranti. Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta

Rehabiliteringsgaranti. Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta Rehabiliteringsgaranti Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm. Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2014

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2014 1 (4) HSD-A 13-2014 Datum 2014-02-19 Diarienummer RS 1938-2013 Hälso- och sjukvårdsavdelningen REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2014 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting har den 13

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012 2011-12-22 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Annie Hansen Falkdal Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Stressrelaterade sjukdomarna

Stressrelaterade sjukdomarna Stressrelaterade sjukdomarna 2421 Två allvarliga former av stress 1. Akut stress som överstiger människans förmåga att hantera påfrestningen och någorlunda snabbt återvinna sin balans (t ex PTSD). 2.

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Långtidseffekterna av långvarig stress är annorlunda än effekterna av akut/kortvarig stress. Sjuk. Stressrelaterade sjukdomar

Långtidseffekterna av långvarig stress är annorlunda än effekterna av akut/kortvarig stress. Sjuk. Stressrelaterade sjukdomar Två allvarliga former av stress 1. Akut stress som överstiger människans förmåga att hantera påfrestningen och någorlunda snabbt återvinna sin balans (t ex PTSD). Stressrelaterade sjukdomar 2. Kronisk

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

Utbildningsdag 1 2010-03-16. Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1

Utbildningsdag 1 2010-03-16. Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1 Vård- och omsorgsförvaltningen Utbildningsdag 1 2010-03-16 Utifrån kunskap och beprövad erfarenhet ska vi belysa psykiska funktionshinder i samhället ur ett helhetsperspektiv - och vad som avgör rätten

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Tidig och samordnad rehabilitering Årsrapport 2009

Tidig och samordnad rehabilitering Årsrapport 2009 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Tidig och samordnad rehabilitering Årsrapport 2009 1. VERKSAMHETENS UPPDRAG

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården

Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården Christina Sandlund Doktorand Karolinska Institutet, Centrum för allmänmedicin. Distriktssköterska Telefonplans vårdcentral, Praktikertjänst AB

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå Psykiatriska kliniken Skellefteå Vad är Passage? Hästunderstödd behandlingsform vid psykiatriska kliniken, Skellefteå lasarett.

Läs mer