Rapport. från 15 unga kommunutvecklare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport. från 15 unga kommunutvecklare"

Transkript

1 Rapport från 15 unga kommunutvecklare

2 Vilka är vi? 15 ungdomar med ett mål att utveckla kommunen. 2

3 Utbildningsveckan i bilder: 3

4 Unga kommunutvecklare I syfte att förbättra kommunen har Borås Stad sommaren 2014 anställt 15 unga kommunutvecklare. Uppdraget innebar att genom sin unika kompetens bidra med ett ungdomsperspektiv till utvecklingsfrågor i kommunen. Unga kommunutvecklare både ett feriearbete och möjlighet till inflytande för unga. VARFÖR UNGA KOMMUNUTVECKLARE? Enligt Borås Stads vision, Borås 2025 ska kommunen vara drivande i att ta gemensamt ansvar för barn och unga. Vi ska verka för att barn och unga ska kunna påverka och engagera sig i samhället. Genom att låta unga arbeta med utvecklingsfrågor för kommunen kan vi ta tillvara på deras engagemang och innovationskraft samtidigt som vi skapar goda förutsättningar för uppväxten. Enligt barnkonventionens artikel 12 har alla barn och unga rätt att uttrycka sin åsikt och få den respekterad. Borås menar allvar med ungas inflytande. Grunden i kommunens arbete med ungas inflytande är att arbeta med många olika metoder för att nå unga och att ständigt förbättra dessa. Unga kommunutvecklare är ett steg i detta arbete. Borås Stad ska erbjuda meningsfulla feriearbeten till unga i gymnasieålder. Alla som söker feriearbete är garanterade en plats. Feriearbetet är ofta första mötet med arbetslivet. Det är viktigt att unga får en verklig och positiv bild av kommunen som arbetsgivare. HUR GJORDE VI? 15 unga kommunutvecklare fick under 3 veckor arbeta med sex olika uppdrag. Uppdragen gavs från ett antal förvaltningar i kommunen men även i samverkan med Polis och Räddningstjänst. Kommunutvecklarna fick ytterligare uppdrag och förfrågningar som vi fick avböja på grund av tidsbrist. Framtidens fritidsgårdar Unga och bibliotek Nå ut till unga Viktiga frågor för unga i Borås Badresor då och nu MBU- Människan bakom uniformen Unga kommunutvecklare anställdes på Stadskansliet, där basen för arbetet fanns. Arbetet gjordes i samarbete med Stadsdelsförvaltningarna där ungdomssamordnare stod för handledning och kontakter mot sin förvaltning. Arbetslivsförvaltningen stod för unga kommunutvecklarna löner och möjliggjorde anställningen. I anställningen ingick en utbildningsdel och en utredningsdel. En utbildningsvecka genomfördes i syfte att stärka unga kommunutvecklarnas kompetens och ge insyn i kommunens arbete och förhållningssätt. Resterande två veckor gick ut på att samla in fakta, utreda, analysera och lämna över en rapport kring uppdraget. 4

5 Utbildningen OM BARNKONVENTIONEN För att klara uppdraget som unga kommunutvecklare är det viktigt att ha barnkonventionen som förhållningssätt. Unga kommunutvecklarna fick en grundutbildning i barns rättigheter. I denna ingick barnkonventionens framväxt, genomgång av grundprinciper och implementeringsartiklar samt diskussioner kring barnkonventionens syn på barn och rättigheterna. OM KOMMUNEN För att klara uppdraget som ung kommunutvecklare krävs en insyn i hur kommunen fungerar. Under denna del fick unga kommunutvecklarna kännedom om hur ett beslut tas i en kommun, ta del av vår vision Borås 2025, besöka ett Kommunstyrelsesammanträde, samt ta del av hur organisationen i Borås Stad ser ut. Kommunutvecklarna fick även ta del av information om hur kommunen arbetar med ungdomsfrågor, integration, medborgardialog m.m. OM UNGAS INFLYTANDE OCH ÅLDERSMAKTSORDNING Eftersom uppdragen och hela arbetet med Unga Kommunutvecklare handlar om inflytande så är det viktig att sätta sig in i hur det ungas inflytande ser ut i praktiken och vilka möjligheter som finns. Kommunutvecklarna fick en genomgång hur ungas inflytande används och ser ut i Borås och hur inflytande kan mätas i inflytandetrappan. Ungdomsrådets ordförande höll en föreläsning om åldersmaktsordningen och hur den kopplas till inflytande OM NORMKRITIK Normkritik är en viktig del för att kunna förhålla sig till frågeställningarna i uppdragen. Vilka olika förutsättningar och förväntningar vi lever under. Vi använde oss av Rädda Barnens Ungdomsförbunds material, normkritisk skola nu, som erbjuds gratis från deras hemsida (www.rbuf.se/vara-frågor/normkritik) I detta pass ingick en grundföreläsning om normer och hur de synliggörs samt värderingsövningar där kommunutvecklarna fick sätta sig in i andra personers skor och ta ställning till olika påståenden kopplat till normer. Marknadsföring För att marknadsföra och dokumentera arbetet skapades konton på Facebook och Instagram samt en blogg, som fylldes med information och bilder varje arbetsdag. Var och en av kommunutvecklarna blev ansvariga för bloggen varsin dag och vi fick även tillgång till kontot jobbar i Borås Stad på instagram under den andra arbetsveckan. Facebook: Instagram: Bloggen: 5

6 Resultatet Alla uppdrag sammanfattades i denna rapport, nedan följer en beskrivning av uppdragen. Alla rapporter finns samlade på De unga kommunutvecklarna har själva författat rapporterna. Viktiga frågor för unga i Borås Ungdomsråden i Borås har under våren 2014 valt ut 5 kategorier att arbeta vidare med och som ligger till grund för uppdraget. Följande 5 frågor menar man är viktiga frågor för unga: kollektivtrafik, skola, aktiviteter/event och Ett öppet Borås. Vårt uppdrag är finna möjligheter för unga till att påverka inom dessa fyra områden. Samt att ta fram möjligheter om hur ungdomsrådet kan påverka inom dessa områden. Lupp-undersökningen visar att viljan för att påverka är stor bland unga, men det visade sig dock att få vet hur man går till väga för att påverka. Om man inte vet vilka möjligheter man har kan man inte genomföra förändringar. Information är grunden till delaktighet. Genom att kartlägga vilka möjligheter som finns för unga att påverka inom dessa fyra områden har vi påbörjat arbetet med att sammanställa ungas möjligheter och rättigheter i Borås. Samt vilka möjligheter ungdomsrådet har att påverka inom dessa fyra frågor. Nå ut till unga Syftet med detta uppdrag är att analysera de brister Borås Stad har när det gäller marknadsföring av aktiviteter och möjligheter för unga. Detta ska göras utifrån ett ungdomsperspektiv, att vi som ungdomar resonerar kring hur andra i vår ålder blir informerade om det som sker i Borås Stad. Anledning till varför vi blivit tilldelade denna uppgift är på grund utav LUPP-undersökningen som gjordes 2012 där unga elever i årskurs åtta respektive årskurs två i gymnasieskolor fick allmänna frågor om vad de tyckte om allt som erbjuds i Borås Stad. Undersökningen visade att det finns ett missnöje när det gäller aktiviter bland Borås ungdomar. De efterfrågade möjligheter och aktiviteter som redan fanns. Detta påvisade i sin tur ett tydligt problem med Borås Stads arbete, det var brist på kommunikation mellan bägge parter. Uppdraget för oss är alltså att ta reda på hur unga tar till sig information idag för att sedan se hur man når ut till dem på bästa möjliga sätt. MBU människan bakom uniformen Uppdraget gick ut på att utforma ett informationspaket kring MBU. Paketet ska innehålla både en folder och en film som ska ge svar på fyra huvudfrågor - Vad är MBU, Varför finns MBU, Vad får man göra i MBU och hur går man med i MBU. Underlaget är bilder från tidigare omgångar utav MBU. Badresor då och nu Uppdraget var att söka information kring hur Badresor såg ut från starten för cirka 80 år sedan och fram till idag,samt undersöka om det finns likheter och skillnader. Informationen samlades i en rapport och häfte, som kommer att bli en dokumentation av Badresors historia. Unga och bibliotek För tre veckor sedan började två ungdomar arbeta med uppdraget unga på bibliotek. Innebörden av den här uppgiften var att locka unga till biblioteken då de väljer att avstå från att gå dit. För att kunna börja på ett korrekt sätt så behövs det information om varför de undviker biblioteken dessutom prata med personalen på diverse bibliotek om vilka möjligheter det finns till förbättringar. Syftet med uppdraget är att locka ungdomar till bibliotek då antalet ungdomar som besöker bibliotek minskar mer och mer med åren. I följande rapport kommer ni kunna läsa om vad ungdomar har för syn på biblioteken just nu och hur de vill förbättra dem. 6

7 Framtidens fritidsgård Borås stad har delat ut ett speciellt jobb till feriearbetare som arbetar som unga kommunutvecklare. Olika uppdrag har delats ut till ungdomarna där de fått i uppgift att utveckla Borås Stad, genom ungdomars perspektiv. En av uppgifterna handlar om framtidens fritidsgårdar. Syftet med uppdraget är att komma fram till vad som behöver förändras med fritidsgårdarna för att de ska bli mer attraktiva för unga. Utvärdering För att få en bättre bild av hur arbetet som ung kommunutvecklare har upplevts genomfördes en utvärdering med frågor kring uppdraget, utbildningsveckan, handledningen, arbetsmiljön m.m. Alla svar var väldigt positiva och sammantaget får vi ett väldigt gott betyg för arbetet med unga kommunutvecklare. Alla som svarade på utvärderingen skulle rekommendera detta arbete till en vän, men några uttrycker att de skulle rekommendera arbetet endast till vänner som är engagerade och har ett intresse för samhällsfrågor. Man har blivit bemött med respekt och känt sig välkommen. ww Det är ett jobb som man lär sig mycket av. Det är inte ett jobb som man bara måste göra för att få pengar, man får så mycket mer av det. Jag tycker att arbetet har varit superbra! Det är första gången som jag äntligen har fått påverka på riktigt. Det känns jättekul och häftigt att våra rapporter kommer användas på riktigt. Utbildningsveckan upplevdes som nödvändig och viktig för att klara uppdraget. Några uttrycker att förståelsen för hur utbildningsveckan hängde ihop med uppdragen ökade i slutet på perioden. I vissa uppdrag var det enklare att göra kopplingar till utbildningsveckans delar än andra. Vi ser att vi behöver vara tydligare med att koppla utbildningsdelarna till samtliga uppdrag. Tråkig, eftersom den inte var relevant för mitt uppdrag. Utbildningsveckan var väldigt bra och hjälpsam för vårt uppdrag, så man hade väldigt stor nytta av det. Sedan så var det ett bra sätt att lära känna alla och väldigt mycket var intressant. Diskussionerna var också riktigt härliga. Vårt uppdrag hade stor nytta av utbildningsveckan för den var som en grund till allt. I början kändes det meningslöst men när vi väl började med uppdragen förstod vi hur viktigt det var. Uppdragen har varit lagom svåra att lösa, flera berättar om hinder på vägen men att man lyckades lösa uppdraget. Alla var nöjda med tiden man fick för uppdraget trots att vissa uttrycker att det hade blivit ännu bättre om man fick lite mer tid. Ibland gick det långsamt eftersom vi var beroende av ett möte eller några intervjuer innan vi kunde gå vidare, men det gick ändå bra. Stämningen i gruppen hjälpte en att bli positiv. Uppdraget var lagom svårt att lösa. Det hade inte varit kul om uppdraget hade varit jättelätt. 7

8 I några svar framkommer det att man ville ha ännu mer stöd av handledarna och att dessa skulle vara mer närvarande. Överlag är man dock nöjd med handledningen. Några negativa synpunkter i utvärderingen handlar om lokaler och utrustning. Alla är överens om att det bästa med unga kommunutvecklare har varit den goda gemenskapen i gruppen. Många uttrycker också att de har lärt sig mycket nya saker och utvecklats. Jag vill inte sluta för att gruppen har fungerat så bra! Vi är alla väldigt olika och alla har väldigt olika åsikter men gemenskapen har blivit riktigt bra, och det känns som att alla har lärt känna varandra. Nu vet jag att mina åsikter spelar roll och hörs. Sedan så är det här en väldigt bra merit för framtiden eftersom jag nu vet hur allt, eller ja det mesta, går till i Borås Stad. Framtidstankar KOMMUNUTVECKLARNAS TIPS: - Våga fråga - Var dig själv - Slappa inte på jobbet, du blir aldrig klar och får göra allt i slutet - Följ vårt goda exempel - Lär känna gruppen för gemenskapen har varit det som har hållit oss positiva och glada under de stressigaste perioderna. Var öppen för andras förslag och åsikter och framför dina. - Ta vara på tiden. Lägg tid på rätt saker och framför dina åsikter. - Jobba redan från första dagen, ställ frågor, framför dina åsikter/tankar och diskutera massor. - Stressa inte - Ha en god gemenskap och låt alla vara med. Alla har något bra att säga. - Jobba effektivt och ta vara på tiden. Se till att skapa god stämning i gruppen. - Hoppas du gillar skolan för det kommer hjälpa mycket - Lär känna varandra och slappna av - Ta hjälp av handledarna - Var effektiva - Ta vara på tiden. Samarbeta i gruppen, stöd varandra. - Tre veckor är kort tid och man hinner inte om man slöar så var alltid engagerad. - Ta det lugnt med kaffet. Ta det långsamt i början 8

9 Från våra perspektiv anser vi att traditionella möten inte är särskilt eftertraktat bland många unga, det är snarare en metod som tilltalar äldre. Ur rapporten Viktiga frågor för unga Varje resultat från intervjuerna sa i grund och botten samma sak nämligen att det är svårt att nå ut till unga. Ur rapporten Att nå ut till unga Nu när man jobbar på att få ungdomar att besöka biblioteken så ska man inte glömma att biblioteken jobbar med alla från noll till hundra år... Ur rapporten Unga på bibliotek Rapporter från: Vi gick därför både till polisen och ambulansen och tog nya foton, som vi sedan la till i foldern så vi totalt hade tre olika versioner. Ur rapporten MBU-människan bakom uniformen - Allting är kul här! Leka, bada, träffa kompisar och massa annat. Helin, 9år, ur rapporten Badresor - då och nu 9

10 Viktiga frågor för unga Sabien Leenes, Anton Xu, Lucas Lund, Josefin Langelotz Unga kommunutvecklare 2014, Borås Inledning Ungdomsråden i Borås har under våren 2014 valt ut 5 kategorier att arbeta vidare med och som ligger till grund för uppdraget. Följande 5 frågor menar man är viktiga frågor för unga: kollektivtrafik, skola, aktiviteter/event och Ett öppet Borås. Vårt uppdrag är finna möjligheter för unga till att påverka inom dessa fyra områden. Samt att ta fram möjligheter om hur ungdomsrådet kan påverka inom dessa områden. Luppundersökningen visar att viljan för att påverka är stor bland unga, men det visade sig dock att få vet hur man går till väga för att påverka. Om man inte vet vilka möjlighet-er man har kan man inte genomföra förändringar. Information är grunden till delaktighet. Genom att kartlägga vilka möjligheter som finns för unga att påverka inom dessa fyra områden har vi påbörjat arbetet med att sammanställa ungas möjligheter och rättigheter i Borås. Samt vilka möjligheter ungdomsrådet har att påverka inom dessa fyra frågor. Metod 1. Under första arbetsveckan lades föreläsningar in under dagarna. Vi har utnyttjat utbildningen angående delaktighetstrappan, åldersmaktsordning, Sveriges ungdomsråd, barnkonvent-ionen, normkritik och främlingsfientlighet. 2. Vi läste LUPP-undersökningen och visionenborås Vi satte oss sedan in i de olika områdena genom att diskutera med varandra om ursprungsproblemen i de olika frågorna. Man diskuterade också fram bra och dåliga aspekter med att åtgärda problemen och utifrån det tänkte man ut eventuella lösningar för respektive område. Det gav tydliga mål att jobba mot. Efter det delade man upp områdena sinsemellan för att effektivisera arbetet, men man samlades i helgrupp några gånger varje dag för att berätta för varandra hur arbetet gick och försökte tillsammans komma fram till lösningar på eventuella problem. 4. Man hittade kontaktpersoner inom varje område och intervjuade dessa, mer om hur vi gick till väga inom de fyra områdena kan ni läsa här nedan; KOLLEKTIVTRAFIK Frågorna inom kollektivtrafiken är: 1. Bättre/tätare bussar till mindre orter. 2. Billigare busskort för unga 3. Skolkort till alla 4. Biljettautomat 5. Kontanthantering på bussen Man började titta på det positiva exemplet Göteborg som nyligen har infört gratis skolkort för högstadieoch gymnasieelever. Därefter intervjuades Ulf Olsson[13], Tom Andersson[14], Lena Palmén[15] eftersom de ansågs vara mest involverade i kollektivtrafiken i Borås Stad. Frågorna som ställdes kretsade kring hur man som ung kan påverka kollektivtrafiken. AKTIVITETER/EVENT Frågorna inom aktiviteter/event är: 1. Fler gemensamma ungdomsevent 2. Fler event där vuxna och unga deltar tillsammans 3. Synliggöra aktiviteter och mötesplatser 10

11 Inom aktiviteter/event hämtades en liten del av informationen på Internet angående vilka mötesplat-ser som finns i Borås. Intervjuer med frågor om hur man involverar och skapar delaktighet i event hos unga hölls med Yankuba Daffeh[18] som jobbar på Brygghuset i Borås. Intervjun med Yankuba gjordes för att han har stor erfarenhet av att arbeta med unga och med att arrangera event. Vi ville se vilka möjligheter unga har enligt Yankuba och vad man ur hans per-spektiv kan göra för att nå ut till unga, samt få unga delaktiga i event. Linus Björnqvist[19] är ordförande för Borås Stads ungdomsråd. Han har kunskap om hur man når ut till unga eftersom han arbetar med ungas inflytande och påverkan i vardagen. Baserat på detta an-sågs han vara lämplig att intervjua. SKOLA Frågorna inom skolan är 1. Bättre resurser, t.ex fler lärare, bättre digital undervisning 2. Bättre skolmat, som mer näringsrik mat, efterrätt, godare mat 3. Tid i skolan för läxläsning Angående skolan samlades mycket information från Internet för att få en förståelse om vad unga tidigare har påverkat och därmed vad de kan påverka idag. Man har även undersökt hur unga kan påverka genom att fråga handledare om råd. Två personer har man intervjuat/ställt frågor till (Therese Johansson, planeringsledare på Stadsdelsförvaltningen Öster i Borås och Peter Karlsson från Skolverket i Stockholm). Johansson kontaktades för att få reda på vilka fritidsgårdar som erbjuder gratis läxhjälp och man frågade Karlsson om och hur unga kan påverka digital undervisning i skolan via Skolverket. Diskussioner i arbetsgruppen har förekommit för att hjälpas åt att föra arbetet vidare i rätt riktning. Man undersökte även det positiva exemplet Örebro, då de har ett framgångsrikt projekt som inkluderar unga i skolmaten. ETT ÖPPET BORÅS Frågorna inom Ett öppet Borås: Arbeta tillsammans mot droger (narkotika, tobak och alkohol) Arbeta tillsammans mot mobbning Arbeta tillsammans för bättre miljö Arbeta tillsammans för ökad trygghet Arbeta tillsammans för allas lika värde och minska gruppskillnader Man fördjupade sig mest i ämnena droger och mobbning/diskriminering. Informationen hämtades främst från Internet men även från diskussioner man haft i arbetsgruppen genom att lyfta fram egna tankar och idéer. På Internet har man kommit över många ungdomssidor som handlar om droger och antirasism. Dessa har blivit grunden för arbetet om inflytande till Ett öppet Borås. Man har kontaktat organisationer och personer som arbetar med de områden man har fördjupat sig i: 1. Ungas Nykterhetsförbund 2. Borås Tillsammans 3. Tillsammansskapet 4. Bukurie Haxhimehmedi, mångfaldsutvecklare 5. Per Blank, verksamhetsutvecklare 6. Annette Manucheri, distriktskonsulent för JUNIS 7. Linus Björnqvist, ordförande för Borås Stads ungdomsråd Frågorna som ställdes handlade om hur man kan nå ut till unga, hur man får unga att vilja påverka och vart man som ung kan vända sig angående droger, mobbning, ökad trygghet och allas lika värde. 11

12 Under dessa veckor har vi även stött på problem, till exempel kunde vi inte få tag på SVUNG. Detta kunde dock kompenseras genom att utföra andra relevanta intervjuer. Missförstånd bland alla medlemmar i gruppen uppstod i början av ferieperioden, men detta utreddes så småningom genom att arbeta mer tillsammans och se till att kommunicera mycket med varandra om det arbete vi för tillfället gjorde. Dessutom var bakgrundsinformationen begränsad. Det var svårt att avgöra hur mycket information som krävdes för att utföra vårt arbete. Det resulterade i att vi utmanades att avgöra själva och därför diskuterade vi mycket i gruppen och kom fram till det som idag är vår slutprodukt. Resultat GENERELLA TIPS Alla tips som kommer här nedan är generella tips om hur man påverkar i Borås som tillämpar alla sektioner. Gå med i ungdomsrådet, det är öppet för alla som är mellan under mötesschema kan du se tider och plats. Ett annat alternativ är att arrangera möten med politiker eller ansvarig för den specifika sektionen. Kontaktuppgifterna kan hittas på boras.se Dessutom kan du lämna in debattartiklar + insändare till Borås Tidning. Debattartiklar skickas in till Insändare skickas in till Man kan även lämna in medborgarförslag. Förslaget kan lämnas till receptionen i kommunhuset Kungsgatan 55 eller lämnas till kommunfullmäktiges ordförande, vice och andra vice ordförande, eller ge-nom e-post. E-petition kan lämnas in genom Alla kommunala beslut kan överklagas, men vissa kriterier måste uppfyllas för att överklaga. De måste ha: Tillkommit på fel sätt Stridit mot lag Överskridit nämndens befogenheter Gäller något som inte är en kommunal angelägenhet Det finns två olika överklaganden laglighetsprövning och förvaltningsbesvär. Överklagandet ska ske skriftligt och skickas till Förvaltningsrätten i Jönköping inom tre veckor från det att beslutet/protokollet har anslagits på kommunens officiella anslagstavla. Anslagstavlan finns till vänster i Stadshusets entréhall. Det finns även andra möjligheter för att påverka. Att rösta på ett politiskt parti som tar upp frå-gan kan hjälpa. Du kan även gå med i ett ungdomsförbund och påverka där genom att lyfta fram dina åsikter. Bli involverad för att påverka! Gå in på barnombudsmannen.se och klicka på För barn och unga, Barnkonventionen och sedan Inflytande för att läsa om ungas rätt till delaktighet och inflytande! Tryck på din åsikt genom ovanstående punkter. Gör din röst hörd! 12

13 AKTIVITETER/EVENT Enligt diskussioner om LUPP-undersökningen 2012 vill ungdomar ha fler gemensamma event och fler event där unga och vuxna deltar tillsammans. De vill även synliggöra mötesplatser i Borås. Undersökningen visar att få ungdomar är på de mötesplatser och event som redan finns trots att efterfrågan bevisligen är stor. Vi anser att problemen är marknadsföringen av aktiviteterna och mötesplatserna, att man inte frågar unga vad de vill ha och därför har vi tagit fram alla mötesplatser i Borås Stad och satt in dem i ett diagram här nedanför. I bilagan finna alla mötesplatser listade. UNGDOMSGUIDEN Vi har skapat en ungdomsguide för att involvera fler i event. Denna ungdomsguide är riktad till arrangörer. Vi har designat den för att exemplifiera hur man kan involvera fler i event och på vilka olika sätt man kan involvera fler. Anledningen till att vi gjorde denna guide var för att vi ville påvisa var ungas delaktighet ligger i arrangörernas event. Hashtag-meningarna visar var ungdomar står i delaktighetstrappan (delaktighetstrappan visar hur mycket man är delaktig i beslut och på vägen dit.) och vad man kan göra för att få unga att nå högre. Underrubrikerna till aktiviteter/event är fler gemensamma ungdomsevent och fler gemensamma event där unga och vuxna deltar tillsammans. Alltså är anledningen till att vi gjorde delaktighetstrappan att vi ville visa hur man kan få fler event där unga är med och påverkar. För att läsa ungdomsguiden, se bilaga! ETT ÖPPET BORÅS Ett öppet Borås inkluderar många olika områden: arbeta kollektivt mot mobbning, droger bland unga, minska gruppskillnader, allas lika värde, ökad trygghet i samhället och arbeta för en bättre miljö i Borås. När det gäller individuell hjälp, alltså man vill hjälpa sig själv, en kompis eller förälder är det lättare att hjälpa dem än vad man tror. Möjligheterna är närmare än de verkar. 13

14 Alla vuxna som jobbar med ungdomar har fått grundutbildning om droger i förhållande till unga, uttrycker en utvecklingsledare i Borås. Alltså kan man vända sig till: Lärare, skolkuratorer, skolsköterskor, fritidsledare. Ungdomsmottagningen. Här kan man ställa frågor om ex droger, alkohol, tobak. Man kan också vända sig till vårdcentralen och de som går på Högskolan i Borås kan vända sig till Yxhammarmottagningen. För att motarbeta droger bland unga är det lättare att ansluta sig till ett förbund. De förbund vi har hittat är: UNF (Ungas Nykterhetsförbund) som arbetar mot droger bland unga. Där väljer man själv om man vill vara nykterist eller inte och det är unga som arbetar med unga. Det är ett för-bund som jobbar både politiskt och på andra sätt i strävan efter att få ett demokratiskt sam-hälle fritt från droger. Det finns ett integrationsarbete i Borås som arbetar mot gruppskillnader. Det finns en integrationssamordnare som man kan kontakta. Om man vill påverka i dem här frågorna finns det organisationer på facebook som heter Borås Tillsammans och Tillsammanskapet [25]. KOLLEKTIVTRAFIKEN Politikerna hävdar att inom kollektivtrafiken finns det stora potentialer att påverka som ung, eftersom den största delen av de som använder sig av kollektivtrafiken är unga[14]. Detta kan bero på att vuxna har en mer stabil inkomst och använder sig av ett mer bekvämt transportmedel, bilen. Kollektivtrafiken kan påverkas på olika nivåer genom olika metoder. Enligt politikerna är det nödvändigt att engagera sig politiskt för att påverka kollektivtrafiken på lång sikt, eftersom det är den effektivaste metoden för att påverka[13, 14, 15]. Dock har vi hittat andra metoder för att påverka men till vilket mått är fortfarande oklart. INTERVJUERNA RESULTERADE I SLUTSATSERNA: Bortsett från politikerna finns det tyvärr inte många metoder för att påverka kollektivtrafiken som ung. För att påverka en konkret linje kan man kontakta västtrafik direkt[17]. För att påverka kollektivtrafiken genom politik finns det ett flertal metoder som hittas under rubriken Generella tips. ETT PAR REFLEKTIONER UTIFRÅN INTERVJUERNA: Göteborgs kommun införde gratis skolkort till alla högstadie- och- gymnasieelever, men detta visade sig inte vara möjligt att införa i Borås på grund av att budgeten inte prioriteras till kollektivtrafiken[15]. Dock kan detta givetvis ses som ett positivt exempel. Ett stort problem inom kollektivtrafiken ligger i budgeten. Borås Stad har inte utökat sitt kapital de senaste åren och idag prioriterar man utbildning. De enklaste sättet att påverka kollektivtrafiken är att engagera sig politiskt. Det har blivit en väldigt stor fråga ifall kollektivtrafiken ska bli billigare och den har hållit på väldigt länge. Lena Palmén[15] hävdar att kommunen är välinformerad om att unga vill ha billigare kollektivtrafik och då är frågan ifall standarden ska sänkas. SKOLAN I skolans värld har unga möjligheter att påverka till viss mån. Beslut som avgörs politiskt krävs rösträtt för att påverka. Det är viktigt att ta reda på varifrån beslutet fattas, om det är på lokal nivå, ett regeringsbeslut eller från skolverket innan man försöker påverka. 14

15 Ring skolverkets upplysningstjänst på eller mejla Öppetider hittar du på skolverket.se och du kan fråga vad som helst som rör din skolgång. Elevråd är en stor tillgång, men som kräver jobb, från både elevers, lärares och rektors sida. Här nedan hittar du som elev tips på hur ni kan stärka elevrådet på din skola: Framför delaktighetstrappan för alla på skolan, via elevrådet. Påpeka åldersmaktsordningen om ni känner att elevrådet inte lyssnas på eller tas på allvar. Åldersmaktsordningen fungerar som andra maktordningar, som etnicitet, kön och sexuell läggning. En grupp människor får vissa privilegier på andra människors bekostnad, i det här fallet väger vuxnas röster mest och ungas bortfärdas. Gå in på SVEA.org och hitta tips och råd från Sveriges Elevråd. Du och din skola kan även bli medlemmar. På sidan finns det länkar till engagerad.se där du kan läsa om dina rättigheter som elev. Om förändringar vill genomföras med skolmaten kan man: Gå in på skolmatsverige.se och klicka på elev, där finns massa tips och råd om hur elever kan påverka skolmaten. Där finns även en enkät som hela skolan kan svara på. Använd elevrådet och inför ett matråd som fokuserar på just skolmaten och matsalen och dit man som elev eller lärare kan vända sig om man har synpunkter eller önskemål. INTERVJU MED POLITIKER Enligt kommunstyrelsens andre vice ordförande ansågs kommunikationen mellan ungdomsrådet och politikerna inte ha pågått på ett kontinuerligt sätt. Denna slutsats uppstod när väldigt få politiker kom på eventet Demokrati som anordnades av ungdomsrådet i maj Tom Andersson[14] hävdar även att kommunikationen mellan unga och vuxna kan förbättras genom att hålla traditionella möten. Från våra perspektiv anser vi att traditionella möten inte är särskilt eftertraktat bland många unga, det är snarare en metod som tilltalar äldre. Analys Som det ser ut idag är det få unga som vet vilka möjligheter de har att påverka och hur de ska gå tillväga. Huruvida det är bra eller dåligt är en individuell fråga, men vi anser att samhället är skyldig till att informera alla, inklusive unga, om vilka rättigheter och skyldigheter de har. Vårt arbete och resultat kan därför ligga till grund för en positiv utveckling som kämpar för ungas rätt till att påverka samhället. Om man inte vet om sina möjligheter är det oerhört svårt att påverka. En orsak till varför vi har fått detta uppdrag kan vara att dessa frågor förekommer ofta i ungdomars vardagsliv och de blir därmed viktiga frågor för 15

16 unga. Det finns inte bara en faktor till varför unga inte känner till sina möjligheter och rättigheter och därför inte utnyttjar dem, det är en kombination av flera olika faktorer: Utbildningen spelar en stor roll i det, att utbildningen inte tar upp ungas rättigheter och möjligheter kan vara en huvudfaktor. Att inte informera om ungas möjligheter och rättigheter kan bidra till att färre unga tar sin tid för att påverka samhällsfrågor. Vuxna politiker tror sig ofta veta precis vad ungdomar vill ha och behöver, med resonemanget att politikern själv en gång varit ung. Men att vara ung för ett tiotal år sedan är inte samma sak som att vara ung idag. Att politiker faktiskt inte frågar unga vad de vill ha resulterar i att unga inte är nöjda och att samhället inte är anpassat efter deras behov. Vi tror att missnöjet bland unga är resultatet av alla dessa faktorer. Vi tror även att det är så unga känner idag. Detta kan även kopplas till barnkonventionen och att det strider mot barnkonventionens fyra huvudprinciper[5]. Genom att begränsa ungas kunskap leder inte till ett bättre samhälle utan ett kontrollerat samhälle. Egna slutsatser 1. Ha tätare kommunikation mellan unga och vuxna (Hitta en metod som tilltalar båda parter) 2. Åldersmaktsordningen är en begränsning. 3. Unga och vuxna vet inte om sina rättigheter och möjligheter 4. Att lyssna på medborgarna är positivt 5. För att ha inflytande måste man först vara informerad 6. Göra Borås Stads hemsida mer välorganiserad 7. Lösning på att informera unga Som det ser ut nu kan förbättringar göras i framtiden, ett stort problem ligger i kommunikationen mellan unga och vuxna. En lösning vore att hitta en metod som är eftertraktat bland unga. Dessutom hävdar många att en begränsning är åldermaktsordningen, de äldre politikerna tar inte ungdomsrådet seriöst och det kan man se genom att få förändringar som är baserade på ungas åsikter faktiskt har gått genom. Tätare dialoger krävs mellan båda parter för att öka ungdomsrådets inflytande. Unga borde utnyttja deras rättigheter till dess fulla potential, men det är inte alltid att unga vet om deras rättigheter. Det är inte bara unga som inte känner till deras rättigheter, även vuxna för den delen. Inflytande från medborgare skulle ha en väldigt positiv effekt eftersom vi anser att samhället borde vara anpassat efter vad medborgarna vill ha. För att öka inflytande från medborgarna är det lämpligt att först informera dem om deras rättigheter och skyldigheter som medborgare. Detta kan utföras på många olika sätt, ett sätt är att skriva en artikel i Borås Tidning om medborgarnas rättigheter och olika sätt att påverka samhällsfrågor. Ett annat sätt är att skapa en sida på boras.se om hur man kan påverka, att man samlar all information om hur man på olika sätt kan påverka under en och samma flik. Efter informationssökande på boras.se ansågs sidan vara väldigt rörig, en förbättrad sida krävs för att informera medborgarna på bästa sätt. Informationen på boras.se blir inte eftertraktat bland unga och för att nå ut med informationen till unga krävs det andra metoder som är mer eftertraktade. Folder eller flygbland angående hur unga kan påverka kan delas ut i skolan eller efter en eventuell föreläsning. Dessutom kan man informera genom sociala medier, ett exempel är att ha det på första sidan på pingpong då digitala hjälpmedel som datorer och ipads blir allt vanligare, både bland gymnasieelever och högstadieelever. Om fler kände till sina möjligheter skulle det givetvis resultera i att många fler skulle dels bli mer involverade inom dessa frågor men även andra samhällsfrågor. Genom dessa lösningar kan viljan om att påverka bli större bland unga. För att unga ska bli involverade måste de få reda på hur mycket de kan påverka och hur. Vi tycker att det är dags att se till att påverka blir meningsfullt, inte meningslöst! 16

17 Kontaktlista, referenser, källor SKOLA: [1] Therese Johansson - planeringsledare stadsdel öster [2] Peter Karlberg - Undervisningsråd, skolverket [3] [4] Upplysningstjänst på skolverket [5] [6] [7] [8] Barnkonventionen [9] [10] [11] [12] KOLLEKTIVTRAFIK: [13] Ulf Olsson - Kommunstyrelsen ordförande och kommunalråd, Socialdemokraterna Telefon [14] Tom Andersson - Kommunstyrelsen andre vice ordförande och kommunalråd, Miljöpartiet Telefon [15] Lena Palmén - Kommunalråd, Socialdemokratierna Telefon [16] [17] AKTIVITETER/EVENT: [18] Yankuba Daffeh - Ungdomsstödjare Telefon [19] Linus Björnqvist - ordförande för ungdomsrådet Telefon ETT ÖPPET BORÅS : [20] https://www.facebook.com/borastillsammans [21] [22] [23] Annette Manucheri - Distriktskonsulent för JUNIS Telefon [24] [25] Bukurie Haxhimehmedi - mångfaldsutvecklare Telefon Mail- [26] Tillsammanskapet 17

18 Mötesplatser i Borås VÄSTER: Bua badplats-badplats Bogryds badplats-badplats Häggåns badplats-badplats Storsjöns badplats-badplats Furesjöns badplats-badplats Östra valsjöns badplats-badplats Sandareds badplats-badplats Sjömarkens badplats-badplats Storsjöns badplats-badplats Transåssjöns badplats-badplats Byttorps badplats-badplats Sandareds badet-badhus Viskadalens folkhögskola-idrottsanläggning Svanehovs IP-idrottsanläggning Sven-Eriksson vallen-idrottsanläggning Hedbyvallen-idrottsanläggning Tåängen-idrottsanläggning Sandevi-idrottsanläggning Sjömarkens idrottsplats-idrottsanläggning Kronängs IP-idrottsanläggning Götavallen-idrottsanläggning Byttorps IP-idrottsanläggning Ramnavallen-idrottsanläggning Sandared bibliotek-bibliotek Norrby Familjecentrals bibliotek-bibliotek Kristinebergs biblotek-bibliotek Byttorps biblotek-bibliotek Mötesplats Norrby-mötesplats Mötesplats Kristineberg-mötesplats Sandared fritidsgård-fritidsgård Viskafors fritidsgård-fritidsgård Göta fritidsgård-fritidsgård Hestra Midgård fritidsgård-fritidsgård Norrby fritidsgård-fritidsgård ÖSTER: Rammsjöns badplats-badplats Skansasjöns badplats-badplats Dalsjöns badplats-badplats Tolkens badplats-badplats Marsjöns badplats-badplats Dalsjöbadet-badhus Dalsjöfors biblotek-bibliotek Hässlehus biblotek-bibliotek Trandareds biblotek-bibliotek Dalsjöfors fritidsgård-fritidsgård Mariedals fritidsgård-fritidsgård Hulta fritidsgård-fritidsgård Hässlehus fritidsdgård-fritidsgård Brämhulst fritidsgård-fritidsgård Aplareds IF-idrottsanläggning Dannehov-idrottsanläggning Lundavallen-idrottsanläggning Furuvi-idrottsanläggning Gårdavallen-idrottsanläggning Dalsjöfors IP-idrottsanläggning Målevi-idrottsanläggning Engvallen-idrottsanläggning Kransmossens IP-idrottsanläggning Bodavallen-idrottsanläggning Brämhults IP-idrottsanläggning Borås skidstation-idrottsanläggning NORR: Tämta badplats-badplats Sävsjöviks badplats-badplats Solviken-badplats Asklanda badplats-badplats Skalle badplats-badplats Sparsörs badplats-badplats Frufällans badplats-badplats Sjöbo badplats-badplats Almenäs badplats-badplats Kypesjöns badplats-badplats Alidebergsbadet-badplats Borås simmarena-badhus Stadsparksbadet-badhus Fristads bibliotek-bibliotek Sjöbos bibliotek-bibliotek Borås stadsbibliotek-bibliotek Munkagården(Fristad)-fritidsgård Sjöbo Fritidsgård-fritidsgård Alidebergs fritidsgård-fritidsgård Gustav adolfs ungdomsgård-fritidsgård Kulturföreningen Tåget-Fritidsgård Framtid sjöbo-mötesplats Nosseborg-idrottsanläggning Vängahov-idrottsanläggning Hedens IP-idrottsanläggning Hagavallen-idrottsanläggning Trollevi-idrottsanläggning Sjöbovallen-idrottsanläggning 18

19 Parker-vallen-idrottsanläggning Ryda sportfält-idrottsanläggning Ryavallen-idrottsanläggning Borås arena-idrottsanläggning Sagavallen-idrottsanläggning Björkängsvallen-idrottsanläggning Ungdomsguiden 5.#UNGA FÅR HÅLLA EGET EVENT. #Hur? Låta unga hålla i ett event genom t.ex fråga en grupp unga om de skulle vilja hålla ett eget event. Hitta frivilliga på en fritidsgård, skola eller fråga någon på stan. 4.#UNGA FÅR VARA MED OCH BESTÄMMA SAMT VARA MED OCH FATTA BESLUT. #HUR? Unga är med och man låter dem ha lika bestämmande och lika rätt att fatta beslut. Man kan göra detta genom att ha en slags styrelse eller ha möten tillsammans. 3.#UNGA FÅR VARA MED OCH BESTÄMMA HANDLINGEN. #HUR? Fråga unga om de skulle vilja vara med och hjälpa till att hålla i ett event t.ex på skolor eller fritidsgårdar. 2.#UNGA FÅR VARA MED OCH LÄMNA SYNPUNKTER #HUR? Fråga unga om vad de vill se eller ha i ett event, alltså om det ska vara ett event på en fritidsgård så kan man fråga några av ungdomarna på t.ex sociala medier vad de vill ha där för att de ska komma till eventet. 1.#DE MÅSTE VETA OM EVENTET OCH VAD DET HANDLAR OM. #HUR? Synliggöra eventet genom att t.ex annonsera på sociala medier och sätta upp planscher i olika områden ex. skolor om man vill locka unga. Informera om vad som ska hända under eventet genom att på planscher som man sätter upp skriva t.ex om en speciell gäst ska komma eller vad som kommer att ske under eventet. 19

20 Att nå ut till unga Förbättring av marknadsföring angående möjligheter för unga. Mona Hagi & Johannes Fjärrstad Olson Unga kommunutvecklare 2014, Borås Inledning Syftet med detta uppdrag är att analysera de brister Borås Stad har när det gäller marknadsföring av aktiviteter och möjligheter för unga. Detta ska göras utifrån ett ungdomsperspektiv, att vi som ungdomar resonerar kring hur andra i vår ålder blir informerade om det som sker i Borås Stad. Anledning till varför vi blivit tilldelade denna uppgift är på grund utav LUPP-undersökningen som gjordes 2012 där unga elever i årskurs åtta respektive årskurs två i gymnasieskolor fick allmänna frågor om vad de tyckte om allt som erbjuds i Borås Stad. Undersökningen visade att det finns ett missnöje när det gäller aktiviter bland Borås ungdomar. De efterfrågade möjligheter och aktiviteter som redan fanns. Detta påvisade i sin tur ett tydligt problem med Borås Stads arbete, det var brist på kommunikation mellan bägge parter. Uppdraget för oss är alltså att ta reda på hur unga tar till sig information idag för att sedan se hur man når ut till dem på bästa möjliga sätt. Metod Steg 1 var att kartlägga alla möjligheter och aktiviteter som finns i Borås. Detta gjorde man för att få en allmän bild om hur unga kan förhålla sig till det som faktiskt sker i Borås. En tankekarta utformades för att se över alla möjligheter och aktiviteter som finns idag. Det blev inte alla möjligheter men det blev istället en överblick över allt som erbjuds för Borås ungdomar. Anledningen till varför vi utförde detta steg var för att få en uppfattning om den variation som finns idag. Vi menar alltså på att det kan finnas en orsak till varför ungdomar inte deltar i de aktiviteter som finns. Det kan vara fel på utbudet, det behöver inte vara fel på marknadsföringen utan det kan bero på att det inte finns särskilt mycket som tilltalar majoriteten av ungdomar idag. Denna teori kan endast bedömas och analyseras ifall man har en kartläggning av allt som erbjuds. (Se även bilaga 1 för att se kartläggningen, sida 28) Steg 2 gick ut på att få en allmän inblick om kommunens arbete med marknadsföring gällande aktiviter och möjligheter för ungdomar. Steg två gick därmed ut på att vi skulle intervjua de som arbetar med dessa frågor för att vi skulle få en insyn om vad som har gått förvånansvärt bra respektive dåligt. Den allra första personen vi intervjuade var Yankuba, projektledare i Brygghuset, en central mötesplats där ungdomar kan utforska sina idéer, träffa nya männisor och massa annat. Vi kontaktade även andra såsom Helena Ranjsö Alcenius, vd för Borås Borås. Orsaken till varför vi kontaktade henne är på grund utav att Borås Borås arbetar med att marknadsföra den information som behöver nå ut till alla som vistas eller kommer att vistas i Borås. Vi kontaktade även flera aktörer i Jönköping Stad som länge har lyckats med att nå ut till unga, de har använt sig av flera effektiva metoder som har gjort deras marknadsföring framgångsrik. Sist men inte minst tog vi kontakt med Marie Ingvarsson, informationschef på Stadskansliet i Borås. Marie gav en tydlig bild av det som kommunen gör och arbetar med samtidigt som hon lade fram förslag till oss unga kommunutvecklare. Steg 3 Då vi ville få en inblick om ungdomarnas känslor och tankar kring det som erbjuds idag så utformade vi en enkät. Frågorna kom från varenda intervju vi gjort och varenda fråga vi bearbetat, det fanns alltså en tanke bakom varje fråga. Vi skapade frågor som riktade sig mot flera olika områden, vi frågade bland annat om hur nöjda de är med de mötesplatser som finns och de möjligheter som finns inom kultur 20

21 och fritid. Vår tanke med dessa frågor var att få en inblick om hur andra ungdomar tänker om Borås Stads jobb när det gäller information om aktiviteter och möjligheter. Vi gick ut med på sommartorsdagen där vi lyckades fråga 50 ungdomar av olika åldrar och kön. Detta steg var oerhört viktigt då vi behövde en grund i vad den allmänna känslan är bland Borås ungdomar. Resultat Det som vi har kommit fram till varierar beroende på varje steg. Utifrån intervjuerna som vi gjorde med de olika personerna så fick vi användbar information. Den allra första vi intervjuade var Yankuba Daffeh, projektledare på Brygghuset. Han var väldigt entusiastisk men även realistisk när det gällde ungdomar. Han berättade att man inte kan nå ut till ungdomar som inte vill bli nådda, man måste helt enkelt väcka intresse. Yankuba gav även en bild om en marknadsförings teknik som hade varit relativt användbar, nämligen att sprida rykten. Man måste vara väldigt vag men man måste ändå berätta att något händer. På detta sätt väcker man ett intresse som blir starkare varje gång man tänker på ryktet. Yankuba var väldigt tydlig med att berätta om potentiella konsekvenser av en aggressiv marknadsföring. Han påpekade att negativa konsekvenser kan medkomma när information om ett specifikt arrangemang syns över allt. Det kan det lätt bli så att ungdomar tar avstånd ifrån det specifika arrangemanget oavsett vad det är som erbjuds. Därefter riktade vi oss emot Borås turistbyrå, en verksamhet som lägger all sin tid och resurser på marknadsföringen. De har ingen särskilt målgrupp utan deras allmänna målgrupp är de som antingen vill besöka Borås eller gå på något evenemang inom Borås. Egentligen så går allt ut på att de är länken emellan arrangörer och folket. Helena som är vd för Borås Borås påvisade att det krävs ett komplext tänkande när det gäller aktiviteter då det är lätt att säga och tro att sociala medier är lösning på allt. Användningen av sociala medier finns men konflikten existerar på grund av att unga inte har ett intresse för det som finns oavsett om det är på facebook eller på twitter. Hon nämnde dock att ungdomarnas delaktighet i de arrangemang som skapas skulle vara en påverkande faktor då hon nämnde att ju mer ungdomar är involverade i arrangemang, ju mer snack skapas det. Detta kan tolkas ungefär på samma sätt som Yankubas utalande tolkades, att unga skapar rykten och rykten informerar snabbare än något annat. Vi fick även möjligheten att intervjua Marie Ingvarsson, informationschef på Stadskansliet i Borås. Detta möte gav oss en väldigt detaljerad syn på hur kommunen arbetar med marknadsföring. Marie beskrev inte enbart fördelarna men tog även upp de nackdelar som finns, ett konkret exempel som hon tog upp var att den allmänna synen på kommunen. Istället för att bli positivt inställd och intresserad av det som Borås kommun marknadsförde så är det istället många som blir provocerade. Många som ställer kommunen till svars om allt som är dåligt med Borås. Marie nämnde att det är svårt att marknadsföra de statyer, aktiviteter och allt annat som erbjuds för det är flera som blir upprörda då de tror att allt finanseras av deras skattepengar. Sist men inte minst tog vi även kontakt med Jönköpings Stad som har lyckats oerhört bra med att nå ut till unga. Då vi tog kontakt med flera olika verksamheter inom Jönköping som arbetade just med marknadsföring av möjligheter till unga så fick vi flera olika svar. Jönköpings turistbyrå tyckte tillexempel att det berodde på att ungdomar sökte sig till det som erbjuds, alltså inte tvärt om som det är i många andra kommuner. 21

22 Brunnen, en verksamhet som efterliknar Brygghuset i Borås tyckte att det berodde på ungdomarnas delaktighet i allt som arrangeras av dem och för dem. Precis som Helena och Yankuba så tyckte dem på Brunnen att det mest effektiva sätt att marknadsföra bland unga är att skapa ett snack. Man skapar ett snack främst genom att få unga att bli engagerade i skapandet av arrangemang. Detta leder till att andra ungdomar blir intresserade om det som sker och på det sätt har man skapat ett snack som väcker intresse. Brunnen berättade något som var väldigt viktigt, att deras framgång med att nå ut till unga faktiskt beror på att ungdomarna har skapat en hemsida, ung036.se som är skapad utav unga och för unga. Hemsidan innehåller allt från information om konserter till information om bokcirklar, alltså allt som berör ungdomar. Brunnen berättade att denna hemsida gick väldigt bra men att den förmodligen kommer att stängas ner i framtiden då den tog väldigt mycket resurser och väldigt mycket tid. Inte nog med det men det blev även otydligt om vem det var som skulle göra vad. De sista resultaten vi fick var ifrån enkäterna. Enkäterna var en samling av frågor som vi skapat utifrån de resultat vi fått från de olika intervjuerna. Dessa enkäter passade vi på att fråga runt under sommartorsdagen. Det blev tillslut sammanlagt 50 ungdomar som svarade på våra frågor och även variationen bland dessa 50 svar var lyckad, vi frågade allt från 12-åringar till 20-åringar och pojkar och tjejer. Detta kan också vara betydande då vi får en tydlig insyn om hur ungdomar i olika åldrar, som har olika kön känner om olika frågor. Enkäten var ett oerhört viktigt steg då vi fick en övergripande bild på vad ungdomar tycker om det som Borås stad erbjuder. Sammanfattningsvis så var det 50 personer som svarade i vår enkät varav 46 % av dem var killar och 54 % var tjejer. Genom enkäten så ser vi att en majoritet av både killar och tjejer vill ha mer information om de aktiviteter som finns istället för att skapa nya. Samtidigt ser man att det är fler killar än tjejer som känner sig nöjda med det som erbjuds i Borås. Man ser också att det är betydligt fler killar som går på aktiviteter och är nöjda med de som erbjuds i områden så som mötesplatser och idrott. Nedan finns en virtuell sammanställning av resultaten från enkäter. (Se även bilaga 2 för mer information om enkäterna, sida 29) Hur många är nöjda med det som erbjuds i just det området ( % ) 22

23 Analys Varje resultat från intervjuerna sa i grund och botten samma sak nämligen att det är svårt att nå ut till unga. Detta är ett seriöst dilemma i dagens samhälle och så kommer det nog alltid vara, på ett sätt eller ett annat. En viktig del av processen var att boka intervjuerna och ringa runt till de människor vi behövde tala med, något som visade sig vara lätt när man tagit sig förbi dom första stela stunderna. I nuläget så har Borås Stad en relativt bra ungdomsverksamhet, lyckligtvis så är den bra nog att andra kommuner ser upp till oss men bättre kan det bli. Det stora problemet ligger i delaktighet och deltagande. Få ungdomar deltar i aktiviteterna vilket är någonting vi måste och försöker ändra på. Varför är det lite deltagande? Kan det vara på grund av skillander i kön? Eller kanske ett stort ointresse? En stor del kan nog kopplas till missnöje av aktiviteten och delaktigheten. I vår enkät var en majoritet av tjejerna och en knapp minoritet av killarna som var missnöjda med aktiviteterna, ändå känner en majoritet av båda könen att man får vara med och påverka. Ifall man väljer att fokusera på skillnaden emellan könen så ser man att det är betydligt fler killar som känner sig nöjda med det som erbjuds, det som erbjuds i områden såsom Idrott, mötesplatser och fritidsliv. Detta resultat kan tolkas på flera olika sätt, att det inte finns tillräckligt med aktiviteter och möjligheter som tilltalar just tjejer. Att det alltså är mer segregerat emellan kön i fråga om utbudet. Det behöver nödvändigtvis inte vara på det viset utan det kan röra sig om att det är lättare att nå ut till killar än tjejer. Det kan även bero på att killar i allmänhet har mer fritid än tjejer vilket gör att det är lättare för dem att gå på de aktiviter och utnytta de möjligheter som det finns. Man kan koppla tillbaka till LUPP-undersökningen där man ser en tydligt skillnad när det gäller fritid. LUPP-undersökningen påvisar att det är fler tjejer som är stressade och önskar att de hade mer fritid. Det är då förståeligt att unga tjejer inte känner sig nöjda med det som de erbjuds då de har så mycket annat att tänka på. Vår enkät kan därmed visa ett extremt viktigt problem i grunden, att ungdomarnas mentala hälsa kan vara en faktor som påverkar deltagandet i allt som erbjuds i Borås. Något som är viktigt och sades många gånger är att ungdomar är svåra att nå, inte bara för att man inte kan nå dom utan för att de själva måste vilja bli nådda. Något som är viktigt att komma ihåg är att det faktiskt inte bara är kommunen och privata aktörer som är boven i dramat, utan att ungdomarna har lika stor delaktighet i problemet. Något viktigt som Yankuba, projektledaren på Brygghuset nämnde var att Man kan inte nå ut till dom som inte vill bli nådda. Det är viktigt att komma ihåg detta citat eftersom det är sant. Det går inte att få med ungdomar som är helt ointresserade av det som erbjuds. Att nå ut till alla går helt enkelt inte, de som inte vill bli nådda går ej att bli nådda men utifrån intervjuen med Yankuba så analyserade vi ifall det verkligen var den enda målgruppen som inte går att nås. Svaret är nej, problemet sträcker sig ut över flera olika faktorer varav en är skolan. Att man inte har försökt använda sig av skolan som ett sätt att nå ut till unga. Detta är en väldigt stor miss då det skolan är ett väldigt användbart verktyg då en tydlig majoritet av de ungdomar som bor i Borås Stad också går i skola i Borås Stad. Utifrån vår intervju med Marie Ingvarsson så fick vi reda på att det är möjligt att ta kontakt med skolorna här i Borås,- man kan nå ut till skolnätverk och på så sätt använda sig av skolan som en bro för att nå ut till unga. Det är till början värt att nämna att konflikter uppstår lätt om man använder sig av denna bro, det är en stor chans att man missar de som går i friskolor som man tidigare har gjort då. Det är även så att vissa skolor inte är redo att samarbeta för att få ut denna information till unga. En viktig sak man måste tänka på är att allt som erbjuds i Borås Stad erbjuds inte bara av kommunen och det är viktigt att tänka på att det finns många privata aktörer. Ett problem som uppstår när man har så många privata aktörer är rivalitet och konkurrans. Ungdomarna får information från flera olika håll vilket skapar en kaotisk känsla när det gäller utbudet. Vår analys och resonemang kring detta är att kommunikationen emellan alla aktörer, både privata och offentliga måste förbättras. De måste bli bättre på att samtala för att kunna skapa en gemensam plattform för företagen. Helena berättade detta, att Borås Borås 23

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen

En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen Inledning Onsdagen den 19 oktober 2011 genomfördes för andra gången En dag i demokratins tecken. Dagen var tänkt som en avslutning på Luppundersökningen

Läs mer

Vad tycker Tjörns unga?

Vad tycker Tjörns unga? Vad tycker Tjörns unga? Kultur- och fritidsförvaltningen 2014-10-21 Tjörn Möjligheternas ö Innehåll 1 Bakgrund 3 2 Luppenkätens frisvar, årskurs 8 4 3 Återkoppling efter Luppen, årskurs 8 6 4 Luppenkätens

Läs mer

Utvärdering av. Gemensam dag för ungdomsråden

Utvärdering av. Gemensam dag för ungdomsråden Utvärdering av Gemensam dag för ungdomsråden 2012-04-24 Textilmuséet Sakiba Ekic Mikael Andersson Moa Forsberg Anders Lindstam Ungdomsstrateg Borås Stad Ungdomssamordnare Öster Ungdomssamordnare Väster

Läs mer

Framtänk Norrbotten. Sammanställning av diskussionscafé

Framtänk Norrbotten. Sammanställning av diskussionscafé Framtänk Norrbotten - en generationsöverskridande mötesplats för framtid och utveckling Sammanställning av diskussionscafé Sammanfattning Den 9 november 2013 arrangerades Framtänk Norrbotten på Nordkalotten

Läs mer

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 3 YR5U3 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med mera.

Läs mer

LUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012. Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. www.laholm.

LUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012. Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. www.laholm. LUPP om Inflytande LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första gången

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD

FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD Innehållsförteckning: Guide... 3 Framgångsfaktorer för elevråd... 4 Framgångsfaktorernas metoder... 6 Fungerande grupp... 6 Struktur... 8 Kunskap och kompetenser... 10 Resurser...

Läs mer

Vanliga frågor från lärare, rektorer och tjänstemän

Vanliga frågor från lärare, rektorer och tjänstemän Vanliga frågor från lärare, rektorer och tjänstemän Börja gärna med att läsa dokumentet med vanliga frågor från media och allmänhet. Där finns en beskrivning av vad skolvalen är och om Skolval 2010 som

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av UNG I MORA LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 3 Internationella

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kultur- och fritidsnämnden Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2008-05-05 RIKSDAGENS MÅL Riksdagen har i budgetpropositionen för 2008

Läs mer

Lidköping, Sockerbruket 071109

Lidköping, Sockerbruket 071109 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Lidköping,

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning Rapport 2015-05-19 Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning KS 2013/0967 Resultatet av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning rapporterades till projektgrupp

Läs mer

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden.

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden. KFUK-KFUM Idéförklaring Kampanj 2011 Arbetsdokument senast uppdaterad 2011-03-07 Bakgrund och syfte Kampanjidén för KFUK-KFUM utgår från verksamhetsidén: Vi erbjuder mötesplatser där unga människor kan

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Dokumentation - Demokratidagen

Dokumentation - Demokratidagen Dokumentation - Demokratidagen 4 juni 2010 på Pulsen Närvarande Ungdomar från Borås Stads Ungdomsråd, Brämhults Ungdomsråd och Fristads demokratiråd Politiker från Kommunstyrelsen och fadderpolitiker till

Läs mer

Fotbollsförening, Skövde 07/10/05

Fotbollsförening, Skövde 07/10/05 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Fotbollsförening,

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Upprättad: 2013-11-21 Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-02-24, 6 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Värdegrund...

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Den 20-22 oktober 2011 arrangerades för första gången demokratidagar i Huddinge kommun med det övergripande syftet att lyfta

Läs mer

Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar. April 2013. Therese Persson Barnrättspraktikant

Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar. April 2013. Therese Persson Barnrättspraktikant Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar April 13 Therese Persson Barnrättspraktikant Inledning Utifrån en motion från Henrietta Serrate (S) har Folkhälsoutskottet och Hälso- och sjukvårdsberedningen fått

Läs mer

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping?

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping? Vad är din bild av läget i Linköping? Alkohol & droger Även om man själv inte kommit i kontakt med droger eller alkohol, har de flesta någon anhörig, en kompis eller känner någon annan som har det. Vi

Läs mer

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Ungdomsfullmäktige

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Kommunstyrelsen, Ekonomi, Information, Näringsliv, IT, Personal, Översiktsplanering, Utredning, Kultur och fritid, Folkhälsa

Kommunstyrelsen, Ekonomi, Information, Näringsliv, IT, Personal, Översiktsplanering, Utredning, Kultur och fritid, Folkhälsa Så styrs kommunen Strömstads kommunfullmäktige, som består av 39 politiker, är kommunens högsta beslutande organ. Där beslutas om de viktigaste frågorna för kommunen till exempel om hur kommunens pengar

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Svar på remiss angående förslag till Program för utveckling av Göteborgs Stads medborgarservice

Svar på remiss angående förslag till Program för utveckling av Göteborgs Stads medborgarservice Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2011-02-23 Diarienummer: N137-0095/11 Utvecklingsavdelning Astrid Tunås Telefon: 366 20 08 E-post:astrid.tunas @vastra.goteborg.se Svar på remiss angående förslag till Program

Läs mer

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Foto: Arash Atri / Bildarkivet.se Omslagsfoto: August Åberg / Bildarkivet.se Lupp - en väg till ökad

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna.

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna. BILAGOR: GENOMFÖRANDEPLAN Genomförandeplanen görs inledningsvis med syfte att skapa struktur i arbetet och förtydliga uppdraget inom stadsdelen. Det ger projektet och stadsdelen en gemensam plan att följa.

Läs mer

2. Skriv en sammanfattning av nyheten med dina egna ord. Välj tre olika kategorier, alltså denna termin gör du tre nyheter!

2. Skriv en sammanfattning av nyheten med dina egna ord. Välj tre olika kategorier, alltså denna termin gör du tre nyheter! Veckans nyheter Följ med i veckans nyheter och händelser genom att se på nyhetssändningar, läsa dagstidningar och lyssna på radions nyheter. Du ska välja ut sådant som har med samhällsfrågor att göra dvs

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Visste du att? Elever har rättigheter!

Visste du att? Elever har rättigheter! Visste du att? Elever har rättigheter! Index Vad är det här? Foldern Visste du att? Elever har rättigheter! försöker på ett kort och begripligt vis engagera dig i frågor som berör elevers rättigheter.

Läs mer

Nöjdhetsmätning bland besökare på parklekar, mötesplatser, träffpunkter och ungdomens hus i Skärholmen.

Nöjdhetsmätning bland besökare på parklekar, mötesplatser, träffpunkter och ungdomens hus i Skärholmen. -- FRYSHUSET I SKÄRHOLMEN TRIVSELENKÄT Nöjdhetsmätning bland besökare på parklekar, mötesplatser, träffpunkter och ungdomens hus i Skärholmen. Linda Peltonen, Nabila Abdul Fattah, Hicham Souadi Innehållsförteckning

Läs mer

Ett gott liv var dag

Ett gott liv var dag Ingegerd Eriksson Projektledare SLUTRAPPORT 2015-06-18 Ett gott liv var dag Vård- och omsorgsprojektet 2 Innehåll 1. Sammanfattning 3 2. Inledning 4 3. Resultatredovisning 5 4. Utvärdering av arbetet 7

Läs mer

Innehåll. Material Valberedningsguide Uppdaterad: 2015-01- 27 Sida 2 av 7

Innehåll. Material Valberedningsguide Uppdaterad: 2015-01- 27 Sida 2 av 7 Sida 2 av 7 Innehåll Information till valberedningen... 3 Inför årsmötet... 4 Att sätta ihop kravprofiler... 4 Saker att ta ställning till... 5 Att hålla informationsmöte... 5 Att förbereda en intervju...

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Bilaga D: Ledarguiden

Bilaga D: Ledarguiden Bilaga D: Ledarguiden Ledarguiden 2014-09-02 2 (7) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Shogun Halmstads värderingar... 4 2.1. I vår förening ska vi lära barn och ungdomar att ta hänsyn till

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

f H ör a l n är dl ar edn e ing

f H ör a l n är dl ar edn e ing Handledning för lärare Välkommen till Skolval 2010! Under planeringen av Skolval 2010 pratade vi länge och väl om huruvida projektet skulle vara en del av undervisningen eller inte. Vi kom fram till att

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 2015-08-05 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 Emma Niklasson, rektor Väskolan F-3 och fritidshem emma.niklasson@kristianstad.se 044-134060 1 Innehåll 1. Våra

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET 2014 STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET NYHETSBREV TILL FÖRÄLDRAR OCH LÄRARE I ÖREBRO Youth & Society -YeS Örebro universitet Studien Du och samhället Du och samhället är en studie där utvecklingspsykologer, medievetare

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Presentation. - Utbildningskommun Nordanstig -

Presentation. - Utbildningskommun Nordanstig - November 2013 januari 2014 Projektmedarbetare Jonas Johansson & Jessika Dahl Gidlund Uppdragsgivare: Eva Fors utbildningschef Nordanstig kommun Presentation - Utbildningskommun Nordanstig - Samverkan mellan

Läs mer

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Innehåll 1 Om undersökningen 2 Sammanfattning 3 Ungdomarnas utvärdering av Volvosteget 18 4 Ungdomarnas syn på arbetslivet 03 08 22 2 Om undersökningen 3

Läs mer

FILMPEDAGOGIK.NU MEDIEGRANSKNING I SKOLAN. Hur bilder fungerar med olika text

FILMPEDAGOGIK.NU MEDIEGRANSKNING I SKOLAN. Hur bilder fungerar med olika text FILMPEDAGOGIK.NU MEDIEGRANSKNING I SKOLAN Hur bilder fungerar med olika text MEDIEGRANSKNING I SKOLAN HUR BILDER FUNGERAR MED OLIKA TEXT MIKAEL KOWALSKI Epost: fb.filmped@swipnet.se Telefon 031-12 10 90

Läs mer

Cultural Planning i Norrby stadsdel, Borås. Britt-Inger Lindqvist, Kulturförvaltningen, Borås Stad britt-inger.lindqvist@boras.

Cultural Planning i Norrby stadsdel, Borås. Britt-Inger Lindqvist, Kulturförvaltningen, Borås Stad britt-inger.lindqvist@boras. Cultural Planning i Norrby stadsdel, Borås Britt-Inger Lindqvist, Kulturförvaltningen, Borås Stad britt-inger.lindqvist@boras.se, 033 35 76 18 Central periferi bra läge men dåligt rykte - i fysisk,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Vill du: vara med där det händer? träffa kompisar från hela stan? skaffa dig erfarenhet inom evenemangsbranschen? göra stan mer tillgänglig?

Vill du: vara med där det händer? träffa kompisar från hela stan? skaffa dig erfarenhet inom evenemangsbranschen? göra stan mer tillgänglig? TILLGÄNGLIGT SEDAN 2013- GENOM ARVSFONDSPROJEKTET - ETT VÄRDSKAP FÖR ALLA - Vill du: vara med där det händer? träffa kompisar från hela stan? skaffa dig erfarenhet inom evenemangsbranschen? göra stan mer

Läs mer

SNO EN METOD! METODER FÖR UNGAS DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I KOMMUNER

SNO EN METOD! METODER FÖR UNGAS DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I KOMMUNER SNO EN METOD! METODER FÖR UNGAS DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I KOMMUNER DET SOM GÖRS I DALARNA IDAG! Sammansatt från seminariet Sno en metod! den 15 april 2014 på Region Dalarna. Inledning Onsdag den 15

Läs mer

LUPP 2010. Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3

LUPP 2010. Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3 LUPP 2010 Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3 Innehåll 1 BAKGRUND...3 2 FRITID...4 2.1 Hur mycket fritid har ungdomarna?...4 2.2 Fritidsutbudet...5 2.3 Här träffar man sina kompisar...5

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 GVC5A15 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

Programfolder 2014. En offentlig verksamhet i Fyrbodals kommunalförbund. www.halsokallanfyrbodal.se

Programfolder 2014. En offentlig verksamhet i Fyrbodals kommunalförbund. www.halsokallanfyrbodal.se Programfolder 2014 En resurs för personal som arbetar med barns och ungas hälsa samt rättigheter. En offentlig verksamhet i Fyrbodals kommunalförbund www.halsokallanfyrbodal.se Hälsokällan - en verksamhet

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Simsnäppan 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Mångfald för ökad konkurrenskraft Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Vår framtid Skåne har väldigt bra förutsättningar att bli en av Europas mest konkurrenskraftiga

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal 2015 Revideras i december 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026 183055 Sofiagatan 6 rektor: Elisabet Enmark elisabet.enmark@geflemontessori.se

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport 7. Uppföljning av Piteåpanelens första år. Februari 2010. Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret

PiteåPanelen. Rapport 7. Uppföljning av Piteåpanelens första år. Februari 2010. Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret PiteåPanelen Rapport 7 Uppföljning av Piteåpanelens första år Februari 2010 Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret 1.0 Svarsfrekvens Det är 110 personer 73 % av panelen som svarat deltagit i uppföljning

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planengrundskola, förskoleklass och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Lena Schmidt förskollärare

Läs mer

Redovisning och överföring av ungdomsrådet Ung Kungs medel

Redovisning och överföring av ungdomsrådet Ung Kungs medel Tjänsteskrivelse 2014-04-15 Handläggare: Josefin Sejnelid FHN 2013.0073 Folkhälsonämnden c:\temp\jsed9j7ace.doc Redovisning och överföring av ungdomsrådet Ung Kungs medel Sammanfattning Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

Ett material för elevkårer, skolföreningar och skoltidningar inför riksdagsvalet och skolvalet GÖR NÅGOT INFÖR VALET!

Ett material för elevkårer, skolföreningar och skoltidningar inför riksdagsvalet och skolvalet GÖR NÅGOT INFÖR VALET! Ett material för elevkårer, skolföreningar och skoltidningar inför riksdagsvalet och skolvalet GÖR NÅGOT INFÖR VALET! Nu är det snart skolval! Hösten 2010 hålls riksdags-, landstings- och kommunalval samtidigt

Läs mer

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Syfte Bild av ungdomars levnadsvillkor i Karlskrona Hur förhåller sig Karlskrona kommuns satsningar - till de nationella

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Safeminds Intervjuguide

Safeminds Intervjuguide Safeminds Intervjuguide Inledning En anställningsintervju är att jämställa med en säljares kundbesök. Det handlar om att marknadsföra sig själv på ett professionellt sätt under en mycket begränsad tid.

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Medlemmar. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

Medlemmar. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se Medlemmar SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 SSU-KLUBBENS MEDLEMMAR Varför är det viktigt för din klubb att ha många

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

Medarbetarindex 15 67. Förutsättningar i organisationen 25 53. Personlig arbetssituation 17 64. Samverkan och kunskapsdelning 12 72.

Medarbetarindex 15 67. Förutsättningar i organisationen 25 53. Personlig arbetssituation 17 64. Samverkan och kunskapsdelning 12 72. Sammanfattande mått Medarbetarindex 15 67 64 Förutsättningar i organisationen 25 53 52 Personlig arbetssituation 17 64 61 Samverkan och kunskapsdelning 12 72 63 Ledarskap 18 61 61 Handlingskraft 6 82 77

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Policy På Viskastrandsgymnasiet tolereras inga former av diskriminering, övergrepp, mobbning eller kränkningar. Alla elever och all personal ska

Läs mer

Enkätundersökning i samarbete med MSN

Enkätundersökning i samarbete med MSN Riksförbundet BRIS Enkätundersökning i samarbete med MSN I samarbete med MSN genomförde BRIS under våren 2007 en webbaserad enkät bland 14-17- åringar. Syftet var att skaffa ett bredare underlag än det

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15 Fridhemsenheten omfattar förskolorna Fridhem och Fridhemskullen. Planen gäller till och med 2015-12-31. Vår vision På våra förskolor ska barnen

Läs mer

Av Daniel Terres och Anna-Klara Behlin

Av Daniel Terres och Anna-Klara Behlin Av Daniel Terres och Anna-Klara Behlin Att genom dialog få en fördjupad kunskap och ett socialt perspektiv av graffitifrågan. Att kartlägga området kring Röda sten. Att utreda om det finns behov av sociala

Läs mer

En sammanställning av ÖPPENHETSTESTET 2012-2013 Ett samarbete mellan projektet Yttrandefri, Svenska Journalistförbundet och Sveriges ungdomsråd.

En sammanställning av ÖPPENHETSTESTET 2012-2013 Ett samarbete mellan projektet Yttrandefri, Svenska Journalistförbundet och Sveriges ungdomsråd. En sammanställning av ÖPPENHETSTESTET 2012-2013 Ett samarbete mellan projektet Yttrandefri, Svenska Journalistförbundet och Sveriges ungdomsråd. 2 Undrar ni vad som står i protokollet från det senaste

Läs mer

SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se a v ti k A SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 AKTIVA De aktiva är de som arrangerar aktiviteter i SSU-klubben och bär

Läs mer

SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN

SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN INLEDNING Svenska Kyrkans Ungas förbundsstyrelse har fått i uppdrag från Stora årsmötet att formulera en marknadsföringsplan för organisationen som tillgodoser

Läs mer

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013 Ungdomspolitiskt program Skövde kommun 2011-2013 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund och syfte... 3 2.1 Nationella utgångspunkter... 3 2.2 Kommunalt perspektiv... 4 2.3 Programmets utformning... 5 3.

Läs mer