Forskarhandledning. över. Graningeverkens arkiv

Transkript

1 Näringslivsarkiv i Norrland (NIN) Maj 2008 Forskarhandledning över Graningeverkens arkiv

2 Hösten 2007 initierades ett samarbetsprojekt, Graningeprojektet, mellan Näringslivsarkiv i Norrland (NIN), Landsarkivet i Härnösand, historieämnet vid Mittuniversitetet, Föreningsarkivet Västernorrland och Graninge Intresseförening i syfte att förbättra tillgängligheten till Graningeverkens samlade arkiv, sedan ett knappt decennium under NIN:s förvaltning. På ett tidigt stadium identifierades avsaknaden av en samlad och uppdaterad arkivförteckning som en allvarlig brist för arkivets nyttjandepotential. Den gemensamma bedömningen var att de många förfrågningarna om arkivet, både från privatpersoner och i vetenskapliga sammanhang, inte kunde besvaras på ett fullgott sätt. Föreliggande forskarhandledning, utarbetad inom ramen för en sex veckor lång projektanställning våren 2008, syftar mot den bakgrunden, som ett led i det pågående projektet, dels till att öka arkivets tillgänglighet, dels till att stimulera till forskning i arkivet. Förteckningen, som av tidsskäl begränsats till en serieförteckning, innefattar allt material som stod på Graningeverkens hyllor i arkivet i mars och april 2008 och har sammanställts från grunden oberoende av tidigare uppgifter om arkivets innehåll. Arbetet har i sin helhet utförts av Erik Nydahl, doktorand i historia vid Mittuniversitetet. Härnösand i maj Innehåll * Kontaktinformation s. 3 * Inledande översikt om Graningeverkens (och arkivets) historiska bakgrund s. 4 * Förteckning över arkivbildare i Graningeverkens arkiv s. 6 * Arkivschema som visar hur olika typer av material är sorterat och kategoriserat s. 10 * Värt att tänka på innan du börjar söka i arkivet s. 11 * Så beställer du fram material till forskarsalen s. 12 * Forskningstips: Ett axplock ur arkivets innehåll och möjligheter s. 13 * Arkivförteckningar för respektive arkivbildare s. 20-2

3 Kontaktinformation Graningeverkens arkiv förvaltas av föreningen Näringslivsarkiv i Norrland (NIN) och finns tillgängligt för forskning på Arkivcentrum Nord i Härnösand. Frågor om arkivet besvaras av arkivchef Daniel Nordin. Forskarsalen på Arkivcentrum Nord är vardagar öppen på följande tider: * Måndag-Torsdag 09:00-16:00 * Fredag 09:00-12:00 * Besöksadress: Arkivcentrum Nord, Kusthöjden byggnad 46 (på gamla militärområdet), Härnösand * Postadress: Näringslivsarkiv i Norrland, Box 161, Härnösand * Telefon: eller * Fax: * E-post: daniel.nordin@nin.nu För mer information, se eller Välkommen med frågor eller med ett besök i vår forskarexpedition! 3

4 Inledning Större delen av Graningeverkens arkivalier levererades våren 2000 av dåvarande Graninge AB från bolagets arkiv i Bollstabruk till NIN för deposition. Detta har sedan kompletterats med en del restposter under senare år. Det nuvarande, samlade Graningeverkens arkiv är ett påtagligt resultat av ångermanländskt företagande under fyra sekler, vari ägarförhållanden skiftat, gamla verksamhetsdelar tynat bort och nya tillkommit i en kreativ anpasslighet efter var tids förutsättningar. Arkivet spänner över en tidsrymd på över 400 år, från sent 1500-tal (den äldsta handlingen i Utansjö Bruks arkiv från 1574) till tidigt 2000-tal, men med tonvikten lagd på perioden från 1800-talets mitt fram till omkring Detta sammanfaller i stort med de båda stora ägarfamiljernas, Gavelius och Versteeghs, tid i bolagets ledning. Det egentliga fröet, där som allt en gång började, var de gamla järnbruken i Graninge, Sollefteå och Bollsta med anor från och 1700-talen, samt sladdbarnet, Forsse Bruk, som anlades i början av 1800-talet. Järnbruken blev med sina växlande framgångar och motgångar både viktiga för regionen i stort och i utvecklandet av förutsättningar för det blivande Graningeverken. De äldsta arkivalierna utgörs huvudsakligen av diverse rättsliga handlingar såsom köpekontrakt, då övrigt material från brukens första tid tyvärr till stora delar förkommit. Brukens räkenskapsböcker från och det tidiga 1800-talet är det tidigaste egenproducerade materialet i större volymer. Först en bit in på 1800-talet diversifieras arkivhandlingarna med till exempel brev, protokoll och utvidgad bokföring, vilket öppnar upp för bredare forskningsmöjligheter. Graningeverkens 1800-tal kan med fog betecknas som väldokumenterat. Den förbättrade dokumentationen sammanfaller tidsmässigt på ett ungefär med brukspatron Janne Gavelius tid i bolagets ledning från tidigt 1840-tal och fram till sin död Det var också under hans ledarskap kursändringen från järn till trä drevs igenom. Kan vi inte hålla oss flytande på vårt järn, så flyter vi på vårt sågade trä, lyder ett känt citat som påstås ha sitt ursprung från brukspatronen själv. Från 1847 och framåt styrdes bruken under det gemensamma Holm och Graninge Bruks bolag, en bolagsbildning som 1873 övergick i Graningeverkens AB. Under den senare delen av seklet utvecklades sågverksrörelsen till den helt dominerande och mest framgångsrika grenen av bolaget, samtidigt som den alltmer tynande järnhanteringen gick mot sitt definitiva slut släcktes masugnen i Bollsta för gott och två år senare avvecklades all järnhantering i Forsse och Sollefteå. Bollsta sågverk framstod nu som bolagets obestridliga centrum, dit också huvudkontoret hade flyttat under brukspatron Gavelius tid. Om bolagets i patriarkal anda starka inflytande över inte bara sina egna domäner, utan också över sin omgivning i allmänhet, vittnar för övrigt det faktum att arkivalier från bland andra Torsåkers frivilliga skarpskytteförening, Graninge missionsförsamling och Ytterlännäs handelsbolag kom att hamna i bolagets arkiv mot 1800-talets slut. Inför det nya seklet, i tomrummet efter den bortgångne Gavelius, satte sig formerna för bolagets framtid när aktiemajoriteten sommaren år 1900 förvärvades av familjen Veerstegh med betydande intressen sedan tidigare i bolag som Härnösands Ångsågs AB, Utansjö Cellulosa AB och Sandvikens Ångsågs AB. Härigenom lades grunden för samägandet mellan Graningeverken, Utansjö och Sandviken, samt för att arkivalier från gamla Utansjö Bruk införlivades i arkivet. I spetsen för köpet stod den för framtiden klart dominerande företagsledaren i Ådalen, Arend Nicolaus Versteegh. Under de nästföljande decennierna stärkte han ytterligare sitt grepp om 4

5 Graningeverken och beredde väg för den koncern som sedermera kom att ledas av hans son, Gerhard Versteegh, och sonson, Arend Versteegh. Men sågverksrörelsen, den som skördat så stora framgångar för bolaget alltsedan mitten av 1800-talet, var inte längre framtiden, vilket man tydligt kunde se konturerna av i mellankrigstidens vikande konjunkturer. Från 1930 och framåt satsades därför, parallellt med utbytet av sågverket i Sandviken till en cellulosafabrik och kapacitetshöjningar i Bollsta, på bred front på vattenkraften. Mindre elföreningar och bolag köptes upp och införlivades i Graningeverken, som sakta men säkert höll på att omvandlas en tredje gång, nu till storskalig elproducent. Detta befästes i och 1960-talens stora satsning på egna kraftverksbyggen. Om vattenkraftens småskaliga barndom minner i arkivet de många små, sedermera uppköpta, elbolagen från 1900-talets första hälft, vars delvis bevarade handlingar finns tillgängliga för forskning. Utvecklingen under 1970-, och 1990-talen gick för Graningeverkens del vidare än starkare i vattenkraftens fotspår, detta med följden att koncernen började splittras upp igen. Sandvikens Cellulosa avyttrades redan 1961, medan Utansjö Cellulosa och det gamla flaggskeppet Bollsta sågverk såldes till Rottneros respektive SCA i början av 1990-talet. Så meddelades 2003 att Graningeverken, då under namnet Graninge AB, redan året efter skulle upphöra som självständigt bolag efter att ha köpts upp av och införlivats med Sydkraftskoncernen, nuvarande Eon. Den äldsta handlingen var från 1574, den sista visade sig bli från För vidare läsning och fördjupning om Graningeverken rekommenderas följande litteratur: Almquist, Johan Axel; Graningeverken. Historisk skildring, Stockholm, Eriksson, Bengt; Utansjö Bruk 100 år, Härnösand, Olsson, Nils-Åke; Historisk skildring av Graningeverken och dess ledare under 320 år, Sollefteå, 1995 (finns tillgänglig i arkivet, se s. 36). Qvist, Nils Henrik; Ådalen. Ett bidrag till dess industri- och personhistoria, 2 delar, Stockholm, Renström, Ann; Gamla sågen i Bollstabruk, Ådalen. Industrihistorisk inventering 1980, del 3, Sollefteå och Kramfors kommuner, utgiven av Sundsvalls museum och Ådalenkommittén,

6 Arkivbildare i Graningeverkens arkiv 1. Graningeverkens AB (inklusive äldre, bruksövergripande handlingar) s Bruken fram till 1847 * Bollsta Bruk s. 42 * Forsse Bruk s. 44 * Graninge Bruk s. 45 * Sollefteå Bruk s Holm och Graninge Bruks Bolag s Bruken under perioden * Bollsta Bruk s. 51 * Forsse Bruk s. 53 * Graninge Bruk s. 55 * Sollefteå Bruk s Bruken efter 1873 * Bollsta Bruk s. 59 * Forsse Bruk s. 67 * Graninge Bruk s. 73 * Sollefteå Bruk s Sandviken och Utansjö * Sandvikens Sågverks AB s. 79 * Sandvikens Cellulosa AB s. 84 * Utansjö Bruk s. 88 * Utansjö Cellulosa AB s Graningeverkens AB, övriga interna arkivbildare * Graningeverkens Försäljningskontor, Stockholm s. 95 * Graningeverkens AB, Ombudsmannakontoret i Sollefteå s. 96 * Graningeverkens Skogsförvaltning s. 97 * Graningeverkens Skogsförvaltning, Ramsele skogskontor s

7 * Graningeverkens Skogsförvaltning, Strömsunds skogskontor s Sandvikens Sågverks AB, skogsförvaltningsdistrikten * Sandvikens Sågverks AB, Bodums distrikt s. 103 * Sandvikens Sågverks AB, Dorotea distrikt s. 104 * Sandvikens Sågverks AB, Edsele distrikt s. 105 * Sandvikens Sågverks AB, Junsele distrikt s. 106 * Sandvikens Sågverks AB, Ramsele distrikt s. 107 * Sandvikens Sågverks AB, Resele distrikt s. 108 * Sandvikens Sågverks AB, Sollefteå skogsförvaltning s. 109 * Sandvikens Sågverks AB, Sulfatfabriken s. 110 * Sandvikens Sågverks AB, Vilhelmina distrikt s. 111 * Sandvikens Sågverks AB, Ådalens distrikt s. 112 * Sandvikens Sågverks AB, Åsele distrikt s Utansjö Cellulosa AB, skogsförvaltningsdistrikten * Utansjö Cellulosa AB, Skogsförvaltaren s. 114 * Utansjö Cellulosa AB, Skogsförvaltningen s. 115 * Utansjö Cellulosa AB, Skogsförvaltningen i Backe s. 116 * Utansjö Cellulosa AB, Skogsförvaltningen i Bjästa s. 117 * Utansjö Cellulosa AB, Skogsförvaltningen i Bredbyn s. 118 * Utansjö Cellulosa AB, Skogsförvaltningen i Sollefteå s. 119 * Utansjö Cellulosa AB, Skogsförvaltningen i Strömsund s Övriga arkivbildare * Allåns flottningsförening s. 121 * Backe elektriska AB s. 122 * Bjästaortens elektriska AB s. 123 * AB Bogseringskompaniet s. 125 * Bredbyns elektriska AB s. 126 * Dorotea elektriska Kraft AB s

8 * Faxälvens ångbåtsbolag s. 128 * Forsse Bruks sjukhjälps- och begravningskassa s. 129 * Graninge handelsbolag s. 130 * Graninge missionsförsamling s. 131 * Graninge sockens brandstodskommitté s. 132 * Hammerdals elektriska Kraft AB s. 133 * Hotings elektriska AB s. 134 * Häggenås elektriska AB s. 135 * Hällströms kraft AB s. 136 * Härnösands ångsågs AB s. 137 * Jerrilåns flottningsförening s. 138 * Junsele elektriska AB s. 139 * Klutmarks kvarnaktiebolag s. 140 * Klövåns flottningsförening s. 141 * Ledingeåns-Finnåns flottningsförening s. 142 * Lännäs såg- och elektricitetsverk s. 143 * Mo elektriska kraftförening s. 144 * Norrflärke Vattugårdens industriförening s. 146 * AB Per Holms elektricitetsverk s. 148 * Sidensjö kraftverk AB s. 150 * Skellefteälvens vattenregleringsföretag s. 151 * Sollefteå bruksåns flottningsförening s. 152 * Sollefteå ångfartygsbolag s. 153 * Storbäck-Höglands kraftaktiebolag s. 154 * Storfallets elverk s. 155 * Storåns elverk s. 156 * Ströms elektricitetsverk s. 157 * Styrnäs elektriska AB s

9 * Torsåkers pastorats frivilliga skarpskytteförening s. 159 * Tåsjö elektriska kraftförening s. 160 * Walvikens tegelverk s. 161 * Wenerns impregnerings AB (WIAB)/Graningeverkens Försäljningskontor i Otterbäcken s. 162 * Aktiebolaget Wålön s. 165 * Ytterlännäs handelsbolag s. 166 * Å kvarn och kraftaktiebolag s. 167 * Älvsätra pälsfarm s. 168 * Östbygdens i Nora kvarn- och elektriska andelsförening s. 169 * Osäker/okänd arkivbildare s

10 Arkivschema A. Protokoll, verksamhets-, styrelse- och revisionsberättelser B. Kopieböcker, utgående korrespondens C. Diarier (ej förekommande i arkivet) D. Liggare, register och förteckningar 1) Aktieägarregister/förteckningar 2) Inventarieböcker/inventarieförteckningar/fastighetsliggare 3) Löne- och personalförteckningar 4) Diverse register/arkivförteckningar 5) Produktionsförteckningar/diverse förteckningar rörande verksamheten 6) Dagsverkesböcker E. Inkommande korrespondens och brevsamlingar 1) Inkommande brev, löpande 2) Brevsamlingar F. Ämnesordnade, kronologiskt ordnade och diverse handlingar 1) Äldre handlingar, huvudsakligen från och 1800-talen 2) Moderna handlingar, huvudsakligen från 1900-talet 3) Tidningsurklipp G. Räkenskaper 1) Bruksböcker/huvudböcker/kapitalböcker 2) Avräkningsböcker 3) Journaler 4) Kassaböcker/konceptkassaböcker 5) Memorial 6) Kontraktsböcker/fakturaböcker 7) Verifikationer 8) Övriga räkenskaper, bl.a. uttagsböcker för spannmål/handelsavräkningsböcker H. Statistik 1) Statistik över rörelsen, internproducerad 2) Statistik, allmänt (även för andra bolag) J. Kartor och ritningar K. Fotografier L. Tryckta handlingar 1) Graningeverkens eget tryck 2) Övriga tryckta handlingar 10

11 Värt att tänka på innan du börjar söka i arkivet Ett arkivförteckning och ett arkivschema är att betrakta som en grovsortering av materialet till vägledning för forskaren, ett sätt att snabbt och smidigt hitta åt de arkivalier han eller hon är ute efter. Protokoll står under bokstaven A och räkenskaper under bokstaven G och så vidare, allt var för sig på respektive arkivbildare. Gott så, men man måste vara medveten om att ingen sortering är felfri. Den som inte är observant på att material ibland kan ha hamnat i fel kategori, riskerar att i onödan tvingas lämna forskarsalen med oförrättat ärende. Det finns flera skäl till detta, vilket i mångt och mycket bottnar i arkivets historiska bakgrund, men också i den mänskliga faktorn. Först den historiska bakgrunden. Graningeverkens arkiv innefattar i sitt nuvarande tillstånd en bra bit över 300 hyllmeter och består i föreliggande arkivförteckning av ett 80-tal arkivbildare. Flera av dem, såsom gamla Utansjö Bruk, har först i efterhand införlivats i Graningeverkens arkiv, medan andra arkiv redan från början har byggts upp som en integrerad del av Graningekoncernen. I det senare fallet ter sig en viss sammanblandning oundviklig, då en överlappande bolagsledning fortlöpande har satt sina avtryck i hur material har producerats och arkiverats. Ett förekommande inslag är till exempel att man har bundit ihop material från flera arkivbildare i en och samma arkivvolym, ofta under moderbolaget. Så är också fallet för delar av de ämnesordnade handlingar som rör bruken i Bollsta, Forsse, Graninge och Sollefteå. Merparten av dem är förtecknade under moderbolaget, i vissa fall för att det ska vara så, i andra fall för att det varit svårt att slå fast till vilket arkiv de hör och så det vanligaste; på grund av att arkivalier från flera bruk sedan tidigare sorterats in i samma volym. Den mänskliga faktorn spelar in i så måtto att det finns en risk för att otydligt märkt material kan ha förtecknats under fel arkivbildare. Den risken har inte minskat av den emellanåt ostrukturerade hyllplaceringen i arkivet. Jag har, i de fall uppgift om arkivbildare funnits noterade på volymen, följt detta, men annars gjort en bedömning av materialets karaktär. Detta kan, särskilt i fråga om distinktionen mellan moderbolagen och deras skogsförvaltningar, ha inneburit att gränserna suddats ut något mellan arkivbildarna. Ett generellt råd, oavsett vilken arkivbildare man är intresserad av, blir således att inte missa att därutöver, i andra hand, bläddra igenom förteckningen över moderbolagets (Graningeverkens AB ) arkiv och i tredje hand, om man ändå inte finner det man söker, inte ge upp hoppet förrän man gått igenom hela förteckningen. Lycka till med din forskning! 11

12 Vill du beställa fram en eller flera volymer ur arkivet till forskarsalen? Gör i så fall såhär: * Hämta en beställningsblankett (tillhandahålls i anslutning till forskarexpeditionen). * Ange i tur och ordning arkivbildare, seriebeskrivning och arkivplacering, samt i förekommande fall vid större serier vilket eller vilka årtal/volymer du är intresserad av. Exempel 1: Jag vill beställa fram Bollsta Bruks huvudböcker från åren (se s. 63 ). Arkivbildare: Bollsta Bruk Seriebeskrivning: Huvudböcker (20 vol.) Arkivplacering: 4306:3-4306:5 Volymangivelse: Åren Alltså: Bollsta Bruk, huvudböcker (20 vol.), placering 4306:3-4306:5, åren Exempel 2: Jag vill beställa fram handlingar om gränsdragningstvisten Jämtland/Ångermanland under 17- och 1800-talen (se s. 28). Arkivbildare: Graningeverkens AB Seriebeskrivning: Gränsdragningstvisten Jämtland/Ångermanland (2 vol.) (Vid långa seriebeskrivningar anges lämpligen endast inledningen eller ett kännetecknande kodord.) Arkivplacering:12303:3, nr 58 och 59 Alltså: Graningeverkens AB, gränsdragningstvisten Jämtland/Ångermanland (2 vol.), placering 12303:3, nr 58 och 59. Exempel 3: Jag vill beställa fram 1945 års olycksfallsförteckning från Sandvikens Cellulosa (se s. 84). Arkivbildare: Sandvikens Cellulosa AB Seriebeskrivning: Förteckningar över inträffade olycksfall vid Sandvikens sulfatfabrik (6 vol.) Arkivplacering: 9705:4 Volymangivelse: År 1945 Alltså: Sandvikens Cellulosa AB, förteckningar över inträffade olycksfall vid Sandvikens sulfatfabrik (6 vol.), placering 9705:4, år * Graningeverkens samlade arkiv står i sin helhet placerat i sektion 1 C. 12

13 Forskningstips: Ett axplock ur arkivets innehåll och möjligheter A. Protokoll och verksamhetsberättelser är som arkivbildarens officiella, berättande dokument den främsta källan till ett bolags eller en förenings fattade beslut. Därför, om man vill bilda sig en övergripande uppfattning om vad ett bolag eller en förening sysslar med, eller om man vill veta hur bolagsledningen resonerade vid ett givet tillfälle, så är det en god idé att börja i den här änden av tråden. Tyvärr finns i Graningeverkens arkiv inga sammanhängande protokollsserier från tiden före 1847 (det år då Holm och Graninge Bruks Bolag bildades), men däremot goda möjligheter till forskning för tiden därefter. Moderbolagets protokoll och styrelseberättelser finns tillgängliga i komplett följd fram till 2004 med undantag för en lucka under Arend Veersteghs tid som vd under och 1970-talen. Protokoll finns också för Sandvikens Sågverks AB, Sandvikens Cellulosa AB, Utansjö Cellulosa AB och för flera av de mindre arkivbildarna. Missa inte: * Protokoll och verksamhetsberättelser från Torsåkers pastorats frivilliga skarpskytteförening från 1860-talet fram till 1890-talet (s. 159). * Protokoll och styrelseberättelser från de små elbolagen, t.ex. från Backe elektriska AB (s. 122) * Protokoll fört vid sammanträde i Nyland 1867 med intressenterna i Ångermanälvens bombolag (s. 31) * Holm och Graninge Bruks Bolags direktionsberättelser (s. 49) B och E. I Graningeverkens arkiv finns flera omfattande serier med korrespondens, både samlingar av inkommande brev i original och kopieböcker med utgående brev och skrivelser, samt några brevsamlingar ordnade efter personer. De förnämligaste och mest heltäckande kommer från Sandvikens Sågverks AB och Graningeverkens AB/Bollsta Bruk, i det sistnämnda fallet med inkommande brev från 1840-talet fram till 1970-talet i kronologisk följd (s och 62). För den som är intresserad av Graningeverken från 1800-talet och framåt är detta ett måste nästan oavsett vad man söker efter. Här finns uppgifter om det mesta om man har lite tålamod med att läsa och sovra. Huvuddelen av brevsamlingarna utgörs av löpande affärskorrespondens. Sorteringen efter avsändarens eller mottagarens efternamn innebär att det går tämligen enkelt att under längre tider följa brev från en eller flera specifika personer, t.ex. en förvaltares återkommande lägesrapporter till brukspatronen eller diskussionerna i olika affärsförbindelser mellan bruket och andra företag. Särskilt rapporterna hemifrån till brukspatronen under hans resor är en givande källa till livet på bruken, däribland de återkommande breven till min älskade pappa (Janne Gavelius) från mågen Johan Dahlberg, i svärfaderns frånvaro högsta hönset i Bollsta. Just dessa brev hittar man i Graningeverkens inkommande korrespondens under 1870-, 1880-, och 1890-talen. 13

14 Det är viktigt att ha i åtanke att alla brev och skrivelser inte arkiverades i bruksarkivet och att vad som arkiverades där kan variera över tiden. Detta påverkar vilka frågor man kan ställa till materialet. I den hårfina gränsen mellan privatbrev och affärsbrev är det uppenbarligen ett visst mått av godtycke som till syvende och sist avgör ett enskilt brevs öde. Så finner man att samlingen av inkommande brev till brukspatron Gavelius är till synes ganska komplett, inklusive Dahlbergs brev från Bollsta, medan de svarsbrev som Gavelius skickade till Bollsta och Dahlberg inte har lagts in i arkivet. Generellt är mitt intryck att breven över tid blir mindre personliga och mer direkt affärsinriktade. Chansen att finna personligt skrivna brev i bolagets arkiv minskar då vi kommer in på 1900-talet, medan Graningeverkens inkommande brevarkiv fram till och 1890-talen lika gärna skulle ha kunnat kallas för brukspatron Gavelius brevarkiv, däri också inbegripit att personen Gavelius och hans företag på många sätt gick in i varandra. Tyvärr finns det för flera arkivbildare, särskilt vad avser kopieböckerna, ganska stora luckor. Men ge inte upp så lätt, det kan finnas möjlighet att komma vidare ändå. Om antingen utgående eller inkommande korrespondens förkommit kan man utifrån den haltande korrespondensen spåra i vilket arkiv kopian respektive originalet idag borde finnas (fråga i forskarexpeditionen). Ett exempel kan vara om man vill läsa vad brukspatronen svarade på ett inkommande brev, men det inte finns några kopieböcker bevarade. Kanske finns originalet i ett annat, bevarat arkiv. Om man har tur och söker efter enstaka brev, så kan detta vara en fruktbar väg. Missa inte: * En lämplig ingång till brevmaterialet, vad vi kan kalla för en aptitretare, kan vara det fullmatade och lättlästa häftet med avskrifter av valda delar ur de brev som förvaltaren på Bollsta Bruk under och 1860-talen, Frans Malmberg, skickade till brukspatron Gavelius. Här får man läsa om livet i Bollsta, bruksverksamheten och personerna i hans omgivning, liksom ta del av Malmbergs personliga tankar och funderingar (s. 25). * Samlingen av privata brev till brukspatron Janne Gavelius (s. 25) * Samlingen av brev från Utansjö Bruks ägare under och 1870-talen, greve Baltzar von Platen, till sin bruksförvaltare, kapten C. F. Gripenberg (s. 88) * Brukspatronerna Gavelius utgående korrespondens (s. 45) * Graninge handelsbolags utgående korrespondens (s. 130) D. I kategorin liggare, register och förteckningar finns ett varierat material med viss dragning åt räkenskapshållet, främst systematiska förteckningar över ägare, anställda och verksamheten i stort. I aktieregisterböckerna kan man över tid följa ägarskapet till enskilda aktier, t.ex. vem som var delägare i ett visst kraftbolag ett visst år och hur Graningeverken köpte till sig aktiemajoriteten i elbolag efter elbolag under 1930-, och 1950-talen. Aktieregister ingår i ganska många av underarkiven. Inventarieböcker och inventarielistor är också vanligt förekommande. De var 14

15 viktiga i bolagens bokföring för att kunna värdera lagrets och lösörets omfattning och ekonomiska värde, vilket torde vara den främsta förklaringen till att de i så hög utsträckning blivit sparade för eftervärlden. Här kan man som kuriosa få veta i detalj hur möblemanget såg ut på exempelvis brukskontoret i Bollsta på 1930-talet (s. 21). Uppgifter om löner och anställda finns fragmentariskt bevarat i arkivet, generellt mindre från 1800-talet och generellt mer från 1900-talet, men här finns i gengäld flera möjliga sökvägar. Allra enklast är förstås om det finns speciella löneböcker eller lönekataloger, men oftast får man lov att söka på annat håll, t.ex. i dagsverkesböckerna där det fortlöpande noterades vilka som arbetade, arbetstider och om man har tur arbetets art och avlöning. Dagsverkesböcker finns bevarade för bruken under 1800-talets senare del. Ett annat sätt att komma åt sådana här uppgifter är att gå via räkenskaperna, där varje anställning och varje syssla som utfördes på ett eller annat sätt var tvunget att noteras, dock finns risken att kamreren utifrån tillfälliga kladdböcker har slagit ihop flera mindre poster till en större sammanhängande dito. För många av arkivbildarna, särskilt bruken och sågverken, finns också en del förteckningar och listor över produktionen sparade, alltifrån smidesrapporter och skeppningsböcker till provmjölkningsjournaler. Detta är ett snabbt och enkelt sätt att komma rakt på själva verksamheten. Mindre uppmärksammat än järnet och träet är till exempel att bruken länge höll sig med egna, för sin tid storskaliga jordbruk och bruksmejerier. I en tid långt innan det blev allmänt hos vanliga bönder med kokontroll och bokföring av återkommande åtgärder i jordbruket utgör arkivalier från brukens mönsterjordbruk en viktig källa till den dåtida boskapsskötseln och odlingen, t.ex. provmjölkningsjournalerna för avelscentertävlingarna olika år. Avelscentertävlingarna gick i avelns barndom ut på att kvalificerade kobesättningar jämfördes mot varandra i två års tid, varefter de allra bästa fick äran (och de ekonomiska fördelarna) av att få sälja sina tjurkalvar till avel. Idag kan journalerna ge viktig information till forskaren. Det kan handla om triviala frågor som vad korna hette eller hur mycket de mjölkade, men också om helhetsanalyser av gårdsverksamheten, t.ex. kornas laktationskurvor och livslängd, utfodringen, vallens och såddens avkastning och produkternas förädling och avsättning. På samma sätt kan man ställa frågor till de listor och förteckningar som handlar om sågning eller smide. Det är bara att beklaga att merparten av produktionsförteckningarna har försvunnit; det som finns kvar är snarast att betrakta som fragmentariskt. Det ska dock inte skymma de spännande forskningsmöjligheter som trots allt finns. Missa inte: * Uppgifter om tillverkning och skeppning vid Bollsta vatten- och ångsågar (s. 51) * Avlöningsböcker från Bollsta under och 1940-talen (s ) * Sandvikens Ångsågs AB:s arbetsjournaler för lastageplatsen i början av 1870-talet (s. 80) * Bollsta Bruks postböcker med uppgifter om avsända brev, mottagare och datum (s. 60) * Stamrulla för kor och tjurar (med en del bilder) vid Bollsta Bruk under 1900-talets första decennier (s. 60) * Forsse Bruks mejerijournal och provmjölkningsjournal (s. 67) 15

16 * Förteckningar över ljusabonnenter vid Sollefteå Bruks elektricitetsverk (s. 77) eller varför inte vid Hammerdals Elektriska Kraft AB på 1920-talet (s. 133) * Passagerare- och fraktjournaler för ångaren Sollefteå på rutten Härnösand-Sollefteå-Härnösand (s. 153) E. Graningeverkens pärmar med antingen kronologiskt ordnade eller ämnesordnade pressurklipp har potential att bli ett viktigt hjälpmedel för den som intresserar sig för uppmärksammade händelser i bolagets historia från omkring 1950 och fram till 2000-talets början. Här finner man en stor mängd artiklar som på ena eller andra viset bedömts ha varit av intresse för eller direkt berört Graningeverken. Det finns två huvudsakliga användningsområden för forskaren. För det första kan man givetvis beställa upp pärm för pärm och bara läsa på måfå, minnas, upptäcka och kanske inspireras att gå vidare till originalhandlingar i arkivet. För det andra kan man, med en redan formulerad frågeställning, använda dem som komplement till andra handlingar i arkivet såsom styrelseprotokoll och ämnesordnade handlingar. Bowatersaffären var till exempel ett mycket uppmärksammat rättsfall under och 1960-talen, om vilket det finns ett 30-tal volymer ämnesordnade handlingar (s. 35). Här tillför pressurklippen i ärendet ytterligare en dimension, nämligen den bild som förmedlades till allmänheten (s. 36). Nyttan av pressurklippen understryker också ett annat forskningstips: Bara för att det i Graningeverkens arkiv inte finns samlade pressurklipp från tiden före 1950, så innebär det inte att den dörren är stängd. Det blir bara lite omständligare. Äldre tidningar tillhandahålls som regel på mikrofilm (de lokala tidningarna på närmaste bibliotek, andra tidningar möjliga att beställa dit), varför möjligheten att ta fram egna pressurklipp från valfri tidsperiod är god. Som berättande källa med insändare, artiklar och annonser är det ett ovärderligt material om man vill gå vidare från det ofta formella material som man möter i större företagsarkiv. Här blir identifieringsfasen det först väsentliga; att lokalisera vilken tidpunkt man förväntar sig att skriverier i ett ärende kan förekomma. Jag ska ge ett exempel även här. Det finns handlingar i arkivet som antyder en konflikt om bönhuset i Graninge omkring sekelskiftet 1900 (s. 74), vari bolagsledningen och de arbetare som på deras nåder använt lokalen kommit på kant i gränslandet mellan det gamla, patriarkala systemet och den annalkande socialismen. Här skulle det onekligen, för att belysa konflikten från fler synvinklar, vara av intresse att försöka gå vidare med annat källmaterial, t.ex. en studie av tidningarna vid samma period och/eller eventuella föreningsarkiv. Missa inte: * Pressurklippen om örfilsmålet mellan disponenten Gerhard Versteegh och vänsterradikale författaren Albert Viksten 1939 (s. 36) * Pressurklippen om snökaoset och elavbrotten nyåret 1998, då folk frös i stugorna, maten tinade i livsmedelsaffärerna och korna stod omjölkade i ladugårdarna. Och Graningeverkens ledning svettades (s. 36) 16

17 F. I de ämnesordnade handlingarna kan man, för att spetsa till det, hitta nästan vad som helst; brev, protokollsutdrag, kontrakt, listor, anteckningsböcker, ja listan kan göras väldigt lång. Generellt sett är det här man ska leta om man söker efter det specifika, det som inte passar in under andra kategorier, eller om man inte finner det man söker under rätt kategori. Har man tur, så kan det finnas här. Detta gäller inte minst för äldre handlingar från 1600-, och 1800-talen, där det mesta som inte är räkenskapsböcker har sorterats in under den här serien. Den ambitiösa sorteringen, utförd i Graningeverkens arkiv omkring 1960, underlättar väsentligt i att hitta rätt i buntarna av äldre handlingar. Här finns, för den som forskar om fastigheter, en större mängd köpekontrakt, rättegångshandlingar och avskrifter, ofta praktiskt sammanställt i dossiers per by eller socken. Och här finns garanterat en hel del handlingar av intresse både för den som är personligt engagerad, kanske i en släktforskningsansats, och för den som är vetenskapligt intresserad av villkoren på och omkring bruken. Till detta ska läggas ett stort antal volymer från 1900-talet. Det nyaste materialet, från 1940-, och 1960-talen handlar till betydande del om vattenkraft och är redan från början ordnat efter ämne, t.ex. om Edensforsens utbyggnad (s. 32). Missa inte: * Rättegångshandlingarna angående olovlig älgjakt av Theodor Pehrsson på Graningeverkens mark i Helgum i början av 1900-talet (s. 29) * Jubileumssammanställningen av statistik och uppgifter om bruken inför 50-årsjubileumet 1898 (Holm och Graninge Bruks Bolag bildades 1847) (s. 30) * Berättelserna från rättarna Vesterströms och Fagerbergs visitationsresor till Sandvikens Sågverks AB:s arrendatorer omkring sekelskiftet 1900 (s. 82) * Anställnings- och torparekontrakt vid bruken från och 1800-talen (s. 25) * Skogsavverkningskontrakt från och 1880-talen (s. 28) G. Arkivets mest omfattande serier, tillika de mest kompletta, är räkenskaperna. För de större arkivbildarna finns i det närmaste kompletta serier med de viktigaste räkenskapsböckerna från 1700-talet och fram till slutet av 1960-talet, vilket ger en god grund för att studera bolagens ekonomi ur olika aspekter, dels naturligtvis bolagets ekonomiska utveckling i stort, dels också en rad specifika detaljer. Just detta med detaljer är viktigt. När man första gången öppnar, låt säga, en bruksbok, så är det högst mänskligt för ett otränat öga att rygga tillbaka; konton hit och konton dit i en aldrig sinande ström av sidor och volymer. Var ska man så att säga börja att nysta? Vad kan man hitta och hur ska man läsa? Risken finns att man ger upp i ett konstaterande av att det bara var en massa siffror. Onekligen är det lättare att förstå berättande material som protokoll och brev. För att få ett gott utbyte av räkenskaperna måste man först knäcka koden, d.v.s. förstå det system efter vilket de är uppbyggda. Det gör man lättast genom att i lugn och ro läsa i böckerna för att allteftersom komma till insikt om systematiken. Det underlättar också om man först skaffar sig grundläggande kunskaper i ämnet. Här kan jag rekommendera följande litteratur: 17

18 Axelsson, Håkan; Folk i bokföringen. Räkenskapsböcker i bruksarkiv, Ingår i Bland bergsmän och bruksfolk, Sveriges släktforskareförbund, Grandell, Axel; Redovisningens utvecklingshistoria. Från bildskrift till dator. En redogörelse för den företagsekonomiska redovisningens historia speciellt med beaktande av utvecklingen i Sverige och Finland, Göteborg, När man har knäckt koden öppnar sig nämligen oanade möjligheter i räkenskaperna. Där det berättande materialet ofta bygger på tillfälligheter, vad som råkade skrivas, så finns det i räkenskaperna en befriande regelbundenhet som underlättar i systematiska genomgångar efter en viss person, en viss arbetarkategori eller en viss utgiftskategori. Alla som hade någon form av ekonomiska transaktioner med ett bolag, vare sig det handlade om disponenten, arbetaren, landbonden, handlaren, hemmansägaren eller ett storbolag i England, återfinns i bokföringen. Generellt sett gäller följande för de olika räkenskapsböckernas historiska framväxt. Bruksboken var den tidigaste, sammanhållna räkenskapsboken; allt i ett. Den delades efterhand upp i flera delar. I journaler och memorial hittar man kronologiska noteringar över transaktioner. I kassaboken samlades det kronologiskt förda kassakontot och i huvudboken de systematiskt förda kontona för rörelsen och enskilda personer. Huvudboken kunde i sin tur, särskilt för större bolag, delas upp i två böcker; kapitalboken och avräkningsboken. I kapitalboken återfinner man då konton för beskrivning av rörelsens inre beståndsdelar, alltså de produktionsrelaterade kontona, medan man i avräkningsboken återfinner de personrelaterade kontona, t.ex. för arbetare, kunder, leverantörer och ägare. Förutom de stora serierna finns också en del udda räkenskapsböcker, i vissa fall de kladdböcker som sedermera förts in i huvudserierna, t.ex. handelsavräkningsböcker där man kan se fullständiga sammanställningar av uttagen från brukens livsmedelsmagasin/handelsbod. Detta kan också i någon mån följas via den vanliga avräkningsbokens personkonton, där den högra sidan utvisar vad en viss person tillfört bruket (i arbete, varor, penningar eller annat) och den vänstra sidan vad bruket utbetalat till samme person (i penningar, varor eller annat). Alltså; med hjälp av räkenskaperna ska det vara fullt möjligt att se om en kolare vid bruket tog ut sin lön i penningar, mat eller brännvin. Det ska också vara möjligt att över tid följa en specifik anställds arbete och lön för brukets räkning, eller vid en vetenskaplig studie, en viss arbetarkategoris dito. Inom kategorin räkenskaper finns också för flera av arkivbildarna stora serier av försäljningskontrakt, samt en del verifikationer som (lyckligtvis) råkat bli kvar i arkivet vid tidigare gallringar. Räkenskapsböckerna har, jag betonar det igen, mycket att tillföra såväl släktforskaren som hembygdsforskaren och akademikern, men det kräver lite tid för att knäcka koden. Så beställ upp några volymer; läs, förstå och begrunda. När koden väl har knäckts, så finns det många svar i räkenskaperna Missa inte: * Bollsta Bruks äldsta räkenskapsböcker från 1739 och framåt (s. 42) * Sollefteå Bruks fattigvårdsräkenskapsbok (s. 78) 18

19 * Uttagsböcker för spannmål, saltvaror, tobak m.m. från Forsse Bruk, innehållandes uppgifter om vilka varor som såldes, priser och vilka som köpte vad (s. 71) * Räkenskapsbok för Sängsjöåns flottled (s. 113) H. De statistiska sammanställningarna är ypperliga om man snabbt vill få konkreta och exakta uppgifter om verksamheten. I arkivet finns framförallt en omfattande serie med statistik över hela koncernens verksamhet från början av 1930-talet till början av 1960-talet (se s. 39). Missa inte: * Statistik över jordbruksverksamheten på bruken under 1900-talets första decennier (s. 39). * Diverse äldre statistik från bruken under 1800-talet (s. 27). J. Ett mindre antal kartor och ritningar är möjliga att beställa fram via denna förteckning, men merparten återfinns i en separat förteckning över Graningeverkens kartarkiv. Missa inte: * Graningeverkens kartarkiv (s. 22) K. Missa inte: * Fotografierna på sågen i Bollsta, sågverksarbetare och bolagsledning under sent och tidigt 1900-tal (s. 41) * Flygfotona över skogar och anläggningar 1947 (s. 41) L. Missa inte: * Den bokstavligt talat tunga boken över betydande industriföretag i Sverige vid 1800-talets slut. Utgavs inför Stockholmsutställningen 1897 och innehåller välskrivna essäer om varje bolag, däribland Graningeverken. Väl värd att läsa! (s. 41) * Graningeverkens egen skriftserie Graningenytt i en komplett serie (s. 41) 19

20 Graningeverkens AB (inklusive äldre, bruksövergripande handlingar) A.1 Bolagsstämmoprotokoll , styrelseberättelser , revisionsberättelser (8 vol.) Placering 9304:1 A.1 Styrelseprotokoll med bilagor (15 vol.) Placering 9304:2 A.1 Direktionsberättelser , samt dubbletter av revisionsberättelser (1 vol.) Placering 9304:2 A.1 Koncept och dubbletter av bolagsstämmoprotokoll (1 vol.) Placering 9304:2 A.1 Bolagsstämmoprotokoll (10 vol.) Anm: Innehåller även diverse andra handlingar ang. bolagsstämman, t.ex. bolagsstämmotal och anmälningar till bolagsstämman. Placering 9304:2-9304:3 A.1 Styrelseprotokoll (27 vol.) Anm: Innehåller diverse rapporter och redovisningar. Placering 9304:3-9304:5 A.1 Bilagor till styrelseprotokoll (9 vol.) Anm: Underlag och kallelser till styrelsen. Placering 9304:5 A.1 Arbetsordning för styrelsen i Graninge AB, samt instruktion för verkställande direktören och instruktion för rapportering, fastställd den 28/ (1 vol.) Placering 9304:3 B.1 Kopieböcker. Utgående korrespondens och (22 vol.) Placering 9304:6-9305:2 B.1 Kopiebok. Utgående korrespondens c:a (1 vol.) Placering 9406:5, nr 2 20

21 D.1 Aktieägarregister c:a (4 vol.) Placering 9604:1 D.1 Aktieägarförteckningar 1991, , (1 vol.) Placering 9604:1 D.2 Inventariebok för Graningeverkens AB (1 vol.) Placering 9604:4 D.2 Inventarielistor (31 vol.) Anm: Innehåller t.ex. uppgifter om vilka inventarier som fanns på disponent Veersteghs kontor och på herrgården i Bollsta. Placering 9604:4-9604:5 D.2 Inventariebilagor (8 vol.) Placering 9604:5 D.2 Inventarielistor för lösa inventarier vid Bollsta Bruk, Graninge Bruk och Stockholmskontoret (1 vol.) Placering 9604:4 D.2 Taxeringsliggare för Graningeverkens AB (2 vol.) Placering 9602:3 D.2 Fastighetsliggare (3 osäkra år, sent 1950-tal), , , (25 vol, varav en del dubbletter) Placering 9606:3-9606:4 D.3 Lönekortskataloger från Ströms distrikt (5 vol.) Placering 9604:6 D.3 Pensionskortskataloger (3 vol.) Placering 9604:6 D.3 Inkomstuppgifter Skogen, kollektivanställda (5 vol.) Placering 9605:1-9605:2 D.3 Kontrolluppgifter 3130 Skogen, kollektivanställda (3 vol.) Placering 9604:6 21

22 D.3 Inkomstuppgifter för Bollsta sågverk, Utansjö fabrik, Forsse och byggnadsavdelningen i Härnösand, kollektivanställda (8 vol.) Placering 9605:1-9605:2 D.3 Inkomstuppgifter för tjänstemän och pensionärer, kollektivanställda (6 vol.) Placering 9605:1-9605:2 D.3 Inkomstuppgifter för kollektivanställda (43 vol.) Anm: Sorteras efter årtal, ort och/eller befattning, t.ex. kollektivanställda i Skogen, i Utansjö, i Bollsta, pensionärer, tjänstemän etc. Placering 9605:4-9605:6 D.3 Avlöningskort (1 vol.) Placering 9701:6 D.3 Förtjänststatistik 1980 (1 vol.) Anm: Innehåller bl.a. personalförteckning, befattningskoder, uppgifter om semester, löner m.m. Placering 9606:3 D.3 Personregister över avregistrerade personer, och 1970-talen (4 vol.) Placering 9605:4 D.4 Äldre arkivförteckningar från bl.a. Graninge Bruk 1813 och från Bollsta kontors arkiv 1940 (1 vol.) Placering 12301:1, nr 6 D.4 Diverse äldre förteckningar över befintliga äganderättshandlingar och försålda fastigheter, samt förteckning över Graningeverkens aktiebolags skogsavverkningskontrakt (1 vol) Placering 9602:4 D.4 Register över kartor och ritningar vid Graningeverkens AB, Utansjö Cellulosa AB och Sandvikens Cellulosa AB (1 vol.) Placering 9602:4 D.4 Graningebolagens register över kartarkivet, 1700-, och 1900-talen (2 vol.) Anm: Innehållsförteckning och numrering av kartorna i kartarkivet. Placering 9602:4 22

23 D.4 Arkivförteckning över Torpshammars AB:s arkiv i SCA:s centralarkiv på Merlo slott (1 vol.) Placering 9701:3 D.4 Registerbok för Graningeverkens AB, omkring 1906 (1 vol.) Placering 9304:6 E.1 Inkommande brev till lagman Pehr Gavelius (2 vol.) Placering 12301:4, nr 63 och 65 E.1 Inkommande brev till bolagsledningen (130 vol.) Anm: Brevsamlingen innefattar från 1840-talet och fram till 1880/1890-talen huvudsakligen inkommande korrespondens direkt riktad till brukspatron Gavelius, mestadels i affärssammanhang men också en del av privat natur. Efter brukspatronens reträtt från bolagsledningen i början av 1890-talet blir brevmaterialet formellare och tydligare adresserat till Graningeverken som bolag. Varje volym är sorterad efter avsändarens efternamn. Serien fortsätter 1910, men är då förtecknad under Bollsta Bruk. År Placering Volym : : :

24 : : : : : : : , , : E.1 Telegrambok (1 vol.) Anm: Inkommande telegram i avskrift. Placering 9506:3 E.1 Inkommande korrespondens från Boliden (1 vol.) Anm: Innehåller även en del handlingar om Boliden från samma tidsperiod. Placering 9402:4 24

25 E.2 Privata brev till lagman Pehr Gavelius (27 st) och till brukspatron Joh. Erl. Gavelius (1 vol.) Placering 12301:4, nr 60 E.2 Privata brev till brukspatron Joh. Erl. Gavelius (331 st) (1 vol.) Anm: Innehåller t.ex. ett flertal intressanta brev från mågen Johan Dahlberg, brukspatron i Bollsta, sedermera riksdagsman. Placering 12301:4, nr 61 E.2 Utdrag ur brev från förvaltaren Frans Malmberg i Bollsta till brukspatron Gavelius (1 vol.) Anm: Frans Malmberg var förvaltare på Bollsta Bruk mellan åren 1850 och 1867, ett uppdrag som fordrade tät brevkontakt med brukspatronen som vid den tiden fortfarande hade sitt säte i Graninge. Via Malmbergs penna öppnar sig för läsaren en unik inblick i brukssamhällets små och stora händelser; alltifrån praktiska bestyr på bruket till hur man levde och reflekterade om framtiden. Detta är en lättläst, maskinskriven återgivning av valda delar av deras korrespondens, sammanställt 1961, perfekt som ingång för att sedan gå över till originalbreven. Originalbreven finner man i den stora huvudserien av inkommande brev till bolagsledningen, sorterat årsvis och på bokstaven M (efter Malmberg). Som kuriosa kan nämnas att Frans Malmberg, efter sitt avsked från Bollsta 1867, samma år grundade Väja ångsåg. Placering 12301:4, nr 64 E.2 Korrespondens mellan bruksägare Veerstegh och disponent De Geer (1 vol.) Placering 9306:1 E.2 Graningeverkens styrelses korrespondens (11 vol.) Anm: Innehåller skrivelser, kallelser, pressmeddelanden, rapporter m.m. Placering 9402:7 F.1 Handlingar ang. bro- och landsvägsbyggnader samt vägdelningar , bl.a. utslag från länsstyrelsen (1 vol.) Placering 12301:1, nr 1 F.1 Anställningskontrakt vid bruken , torpare- och kolarekontrakt från och 1800-talen, landbokontrakt (1 vol.) Placering 12301:1, nr 2 F.1 Handlingar ang. järnkontoret , hammarskatt och 10:e tackjärn , samt kronotionden och tiondesättning (1 vol.) Placering 12301:1, nr 3 25

26 F.1 Skattläggningshandlingar och utdrag ur jordeböcker och taxeringslängder (1 vol.) Placering 12301:1, nr 4 F.1 Handlingar ang. skogsdelningar, råskillnader, storskiften m.m, särskilt i Ytterlännäs och Graninge (1 vol.) Placering 12301:1, nr 5 F.1 Diverse handlingar; inventarieförteckningar och värdering av bruken i Graninge, Sollefteå, Forsse och Bollsta , förteckningar över bruksfolket, arbetslöner m.m , beskrivning av torp, hemman m. fl. egendomar , samt värderingar och yttranden över järnbruken (1 vol.) Placering 12301:1, nr 7 F.1 Handlingar ang. gästgiveri-, skjuts- och vägbestyret , bl.a. en del länsstyrelseutslag (1 vol.) Placering 12301:2, nr 16 F.1 Handlingar ang. gruvor i Utö m. fl. platser , samt ang. undersökningar om nya järnmalmsbrott i Nätra, Ytterlännäs, Gudmundrå och Graninge (1 vol.) Placering 12301:2, nr 19 F.1 Handlingar ang. gruvor i Norberg (Uppland) (1 vol.) Placering 12301:2, nr 20 F.1 Handlingar i diverse bruksärenden efter Jacob Clason d. ä och efter handelsmannen Johan Clason (1 vol.) Placering 12301:2, nr 21 F.1 Diverse brukshandlingar från Graninge och Sollefteå från konsuln Johan Clasons tid , samt förpantningshandlingar (1 vol.) Placering 12301:2, nr 22 F.1 Förlagskontrakt och förlagsräkningar mellan bruken och diverse personer/firmor (1 vol.) Placering 12301:2, nr 23 F.1 Av- och tillträdessyner i Ytterlännäs, Helgum och Fors (1 vol.) Placering 12301:2, nr 25 F.1 Handlingar ang. sökta friheter till nyttjande av allmänningar samt handlingar om nybyggen/nyodlingar i Ytterlännäs, Edsele, Graninge och Långsele (1 vol.) Placering 12301:2, nr 28 26

27 F.1 Handlingar ang. ett flertal såganläggningar i Ångermanland (1 vol.) Placering 12301:2, nr 29 F.1 Handlingar efter friherre Magnus Flemings sterbhus , bl.a. kontrakt och köpebrev (1 vol.) Placering 12301:3, nr 32 F.1 Avvittringsärenden i diverse socknar i Ångermanland (1 vol.) Placering 12301:3, nr 33 F.1 Avvittringsärenden i Ytterlännäs, Torsåker och Dal (1 vol.) Placering 12301:3, nr 34 F.1 Handlingar i bruksärenden som behandlats av Bergskollegium, bergsting och bergsmästare (även om Gålsjö bruk), samt handlingar om diverse förseelser vid Graninge Bruk (1 vol.) Placering 12301:3, nr 36 F.1 Diverse handlingar, bl.a. privilegiebrev för bruken i Graninge, Sollefteå, Bollsta och Forsse samt ett köpebrev från 1633 (1 vol.) Placering 12302:6, nr 198 F.1 Handlingar ang. såganläggningar i Ångermanland (1 vol.) Placering 12303:2, nr 47 F.1 Handlingar i diverse bruksärenden från Graninge under Jacob Efr. Clasons tid och från Graninge, Forsse och Sollefteå (1 vol.) Placering 12303:2, nr 48 F.1 Köpebrev och andra handlingar rörande bruksegendomar i Graninge, Sollefteå och Bollsta m. fl. orter (1 vol.) Placering 12303:2, nr 49 F.1 Köpebrev, lagfarter m.m. för bruksegendomar i Graninge, Sollefteå, Forsse och Bollsta m. fl.orter (1 vol.) Placering 12303:2, nr 50 F.1 Kalkyler och statistiska uppgifter från Graninge, Forsse, Sollefteå och Bollsta (1 vol.) Placering 12303:2, nr 51 F.1 Inteckningar jämte gravationsbevis i Graningeverken och Bollsta masugn (1 vol.) Placering 12303:2, nr 53 27

28 F.1 Bytes- och köpekontrakt jämte lagfartsbevis över hemman i Graninge, Helgum, Långsele, Edsele m. fl. socknar (1 vol.) Placering 12303:3, nr 54 F.1 Inteckningar jämte gravationsbevis ang. lån från Bruksägarnas hypotekskassa/herman Aronesius (1 vol.) Placering 12303:3, nr 56 F.1 Handlingar ang. Graninge och Sollefteå bruks skuldfordringar hos diverse personer (1 vol.) Placering 12303:3, nr 57 F.1 Handlingar ang. gränsdragningstvisten Jämtland/Ångermanland under och 1800-talen, bl.a. protokoll och rättsutslag (2 vol.) Placering 12303:3, nr 58 och 59 F.1 Diverse handlingar ang. flottning i Forsse-forsen, fotografier från Forsse 1905, Finnvattnet i Ströms socken , lappmarksaffärerna i Dorotea , allehanda protokoll och handlingar om bl.a. flottning och rättegångar, samt Graningeverkens arkivs besöksbok (1 vol.) Placering 12303:4, nr 199 F.1 Skogsavverkningskontrakt, mestadels från och 1880-talen (1 vol.) Placering 12303:4, nr 200 F.1 Diverse rättegångshandlingar , bl.a. i en rättegång mellan hem. äg. E. M. Norlander i Wimnervattnet (Ramsele) och Graningeverkens AB om olaga avverkning i Wimnervattnet (1 vol.) Placering 12303:4, nr 201 F.1 Diverse handlingar, bl.a. rörande avverkningspriser, skogsvårdsavgifter och skyddsskogsområden, karta över Graningeverkens skogsområden 1898, en del handlingar om flottningsväsendet , samt brev till generalen/friherren Gust. af Nordin rörande Holm och Graninge Bruks bolag (cirka 1850-talet) (1 vol.) Placering 12303:4, nr 202 F.1 Diverse handlingar, bl.a. rörande utsäde och skörd på Hågesta (en anteckningsbok), detaljbeskrivningar över bolagsskogens tillstånd och markens beskaffenhet i by för by , handlingar ang. sågtimmeravverkningen , timmerkontrakt, samt prisnoteringslistor för timmer och flottning på 1890-talet (1 vol.) Placering 12303:4, nr