Fyrbodal växer på träd Uddevalla, 11 mars 2015

Transkript

1 Fyrbodal växer på träd Sammanställning av föredrag vid seminariet Fyrbodal växer på träd Uddevalla, 11 mars 2015 Se powerpointbilder på Skribent Anton Stenlund, Jägmästarprogrammet, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

2 Miljönytta globalt, affärsnyttta lokalt Den 11 mars samlades representanter för företag inom skogs-, trä- och pappersbranschen, politiker och tjänstemän i kommun och region, kommunala och privata bostadsbolag arkitekter, designers och konstruktörer på Riverside i Uddevalla. Dagens seminarium anordnades av Fyrbodals kommunalförbund under parollen Fyrbodal växer på träd. Syftet var enligt Karin Stenlund, moderator för dagen och affärs- och miljöstrateg för Fyrbodals kommunalförbund, att minska människors avtryck på miljön samtidigt som det skapas affärs- och jobbmöjligheter för företagen i kommunalförbundets 14 kommuner. Miljönyttan kan ske var som helst på jorden men affärsnyttan ska skapas i regionen, enligt Karin. Deltagarna var ungefär till hälften från offentlig sektor och hälften från privat sektor, en blandning av människor som bidrog till intensiva diskussioner och samtal hela dagen. KARIN STENLUND, Affärsdriven Milljöutveckling, Fyrbodals kommunalförbund

3 JOHAN FREIJ, Affärsområdeschef Skog och Lantbruk på Danske Bank Biodrivmedel är mer lönsamt än vaniljglass Johan Freij - Johan Freij, Affärsområdeschef Skog och Lantbruk på Danske Bank, presenteras som en person med förmåga att lyfta blicken men samtidigt ha fötterna på jorden. Johan beskriver den situation världen befinner sig i idag där både förbrukning av naturresurser och skulder under de senaste åren stigit kraftigt. Han målar upp en bild av en värld som lånat och lånat av framtida generationer och till slut tar det stopp. Tidpunkten då det tar stopp skulle kunna vara nu, säger Johan och pekar på både sjunkande reporäntor och tillväxttakt. Skogen har inte däremot inte lyssnat på Stefan Ingves och fortsätter växa oavsett världsekonomin. Förutsättningarna i världen kommer att se annorlunda ut i framtiden vilket skapar oändliga möjligheter för skogen. Johan menar att det inom den närmaste framtiden inte längre kommer att pratas om räntor på tre till fyra procent samtidigt som skogen kommer att fortsätta ha samma volymförräntning som tidigare. Skogsägarna är därmed i en stark maktposition, denna maktposition är dock beroende av en lönsam och framgångsrik skogsindustri. Under de senaste åren har efterfrågan på tryckpapper minskat kraftigt och vedbehovet hos svensk industri har minskat med omkring två miljoner skogskubikmeter per år. Johan menar att det krävs nya innovativa användningsområden för vedråvaran för att fylla detta glapp och räknar upp exempel på innovationer framställda av skogsråvara som textilmassa, vanillin, plaster med mera. Han säger dock att Man får käka otroligt mycket vaniljglass för att väga upp att någon säger upp sin prenumeration på Bohuslänningen.

4 FORTS. JOHAN FREIJ, Affärsområdeschef Skog och Lantbruk på Danske Bank För att lösa detta dilemma önskar Johan se mer satsningar på biodrivmedel från skogen. Att tillverka el, säger han, innebär för stora förluster i form av värme och på biobränsle för värme konkurreras skogsråvaran ut av sopor från Italien. Även tillverkning av mjukpapper är något som han ser som en viktig del av skogsindustrin i framtiden. Mjukpappersanvändningen per capita ökar i samband med att inkomsten per capita ökar och livsmedelsproduktionen i världen har ju inte heller gått Ytterligare ett sortiment som han anger har goda förutsättningar för i framtiden är modulhusen, som enligt Johan, är något fantastiskt och som han liknar med byggsektorns iphone. Avslutningsvis skickar Johan med publiken dessa punkter: tänk globalt, men agera lokalt lär av omvärlden när vi fattar beslut arbeta nära kunden och styr efter demografi.... ner, menar Johan. Träbyggnad - från röda stugor till motorväg Träbyggnader är inte längre bara den röda stugan med vita knutar. Trä som byggnadsmaterial har stora fördelar med bland annat god styrka i förhållande till materialets vikt, förutsägbart brandförlopp, lätt att förtillverka och klarar fuktiga miljöer bäst då trä till exempel inte rostar. Lars Atterfors från Sverige Träbyggnadskansli visar upp en mängd olika exempel där trä används som byggnadsmaterial, allt från idrottshallar, höghus och djurstallar till bensinmackar, vägbroar och järnvägsperronger. Redan i slutet av 1800-talet kunde vi bygga hus i trä som var över 100 meter höga men stora stadsbränder innebar att träbyggnader högre än två våningar förbjöds under 100 år. Teknikutvecklingen inom området stannade av i Sverige och återupptogs inte förrän Sverige gick med i EU och förbudet upphörde. Träbyggandet började däremot inte på allvar förrän 2004 och idag byggs ungefär tio procent av svenska flervåningshus av trä. Lars berättar att nya bostäder behöver byggas i Sverige till 2020 och 3500 broar är i behov av att bytas ut. LARS ATTERFORS, Sverige Träbyggnadskansli

5 FORTS. LARS ATTERFORS, Sverige Träbyggnadskansli Allt detta behöver göras med så liten miljöpåverkan som möjligt för att de svenska mil- framtidens träbyggande då det ger möjlighet Modulhus, menar Lars, är ett bra verktyg för jömålen i möjligaste mån ska kunna uppnås. att fortsätta att bygga på höjden utan vidare Han menar att det inte finns några begränsningar för hur trä kan användas men att tradi- de hus som redan finns. Det är också en snabb förstärkningar av den befintliga grunden på tioner måste brytas så att trä kan konkurrera byggnadsmetod då stora delar av modulhusen på samma villkor som andra material. kan färdigställas i fabrik innan de monteras på Lars hävdar att trä utan problem kan användas till motorvägsbroar och att det byggs tial för utbyggnad av skolor och kommersiella byggnadsplatsen. Modulhus har stor poten våningshus i trä. fastigheter men även som bostadshus. Han säger samtidigt att det optimala är att En stor brist hos den svenska träbyggnadsindustrin är, enligt Lars, bristen på tillverkare bygga trähus i mellan fyra och sex våningar. Trä ska användas i så stor utsträckning som av massivträelement. Utvecklingen av denna möjligt där det har sina fördelar och inte till typ av industri bromsas framför allt av relativt överdrift till allt. liten hemmamarknad men har goda förutsätt-... ningar i framtiden. Trä är Skellefteås framtida identitet SAMUEL FORSMAN, projektledare för Trästad Skellefteå Industriellt träbyggande ska sätta Skellefteå på kartan säger Samuel Forsman, projektledare för Trästad Skellefteå, som finns med över länk från Skellefteå. Sedan 1995 har Skellefteå varit pionjärer i Sverige inom träbyggnad med tidiga höghus och vägbroar av trä och det finns idag mer än 50 referensobjekt för träbyggnation i staden. Skellefteå kommun antog under 2014 en träbyggnadsstrategi för att uppmuntra aktörer inom både offentlig och privat sektor att i större utsträckning välja trä som material. Träbyggnadsstrategin ska enligt Samuel hjälpa till att ännu mer förankra trä som en del av Skellefteås identitet. Kommunen ska genom strategin dels på bred front lära sig själva att välja trä dels vara en förebild för privata aktörer att göra detsamma. Trästaden Skellefteå har en vision som de delat upp i tre olika perspektiv. Klimatperspektiv som bland annat omfattar att verka för noll-netto-utsläpp av koldioxid och att använda förnyelsebara material. Näringslivsperspektiv som till exempel omfattar att använda sig av, marknadsföra och utveckla trä som en regional naturresurs som har en lokal tillväxt motsvarande timmerbilar per år. Samhällsperspektivet som omfattar att bygga ett hållbart samhälle med attraktiva, hälsosamma och giftfria miljöer. Skellefteås mål är att ha invånare till år 2030 vilket innebär byggnationer för mer än tre miljarder kronor och Samuel säger att tillsammans ska vi verka för att välja trä.

6 Falun kommunen med krav på innovation OLLE WIKING, teknisk chef på Falu kommun Kommunalrådet ville få verkstad i träbyggandet säger Olle Wiking, teknisk chef på Falu kommun. Detta blev upptakten till den träbyggnadsstrategi som finns i kommunen sedan Strategin går ut på att trä alltid ska prövas och att det ska byggas kostnadseffektivt, tidseffektivt och energieffektivt. För att ha kunna uppnå de energimål som finns för 2020 och 2050 säger Olle att det som byggs idag ska vara nollutsläpp för att nå målen. Trä, menar han, är ett bra alternativ för att i alla fall komma en liten bit på vägen. Olle pratar också om vikten av att ställa krav och tar som exempel upp den planerade energiförbrukningen som angavs vid byggandet av Aspeboda skola i Falun. Efter första omgången med anbud fick uppgiftstagarna?? order om att gå hem och gör om och på det sättet lyckades de få ner energiförbrukningen med nästan 40 procent. Det går enligt Olle att förbättra bara rätt energi- och miljökrav ställs vid upphandlingen. Falun deltar också i EU-projektet Innobuild tillsammans med norska Lyngdal. Projektet handlar om att fånga upp innovativa lösningar vid byggande av ett vård- och omsorgsboende i Falun respektive Lyngdal. För att göra detta arbetar kommunen med att även ge plats för innovation i de konsultupphandlingar som genomförs. Några av de metoder kommunen arbetar med är Ice och Delade Entreprenader. Ice, Integrated construction engineering, innebär bland annat att de konsulter som kommunen upphandlar sätts i samma rum för att lösa saker snabbare. Det leder till snabbare projektering och mindre fel. Och det är mycket fel i byggbranschen menar Olle. Delad Entreprenad innebär bland annat att alla får lägga anbud på det man är duktig på. Detta ställer stora krav på byggherren, men man måste våga sticka ut för att skapa förändring, säger Olle Wiking.

7 Zlatan förstår både egna laget och motståndarna THOMAS LÖÖB, Rexcell Thomas Lööb är inbjuden som talare under rubriken Därför lyckas Rexcell. Han själv börjar däremot sitt seminarium med att försöka vara något mer ödmjuk och lägger till underrubriken Eller förutsättningar för att lyckas. Rexcell är ett dotterbolag till företaget Duni, med verksamhet inom framför allt hemmiljö, restaurang- och hotellbranschen samt catering- och take-awaybranschen. Rexcells verksamhet fokuserar framförallt på tillverkning av olika sorters tissue- och bordsduksmaterial och har sin tillverkning i Dalsland, Fyrbodal. Ett problem som ofta förekommer i de industrier som arbetar med skogsråvara är det stora avstånd som vanligtvis finns mellan tillverkaren och kunden, vi finns här uppe och kunden är där nere, säger Thomas och pekar på en Europakarta. För att skapa mervärde säger han att man måste förstå kunden och ge kunden det den är beredd att betala för, varken mer eller mindre. Dunikoncernen har 300 säljare runt om i världen och genom att lyssna på dem får företaget mycket feedback och kan skapa unika produkter anpassade för kunden. Företaget använder sig av fyra förhållningssätt; Ta ägarskap genom att utveckla helt nya produkter och inte bara någon liten twist; Visa öppenhet då ingen spelare är bättre än hela laget, testa att sätta Zlatan i ett division-tre lag så får ni se hur det går ; Skapa mervärde genom att ge kunden det den vill ha och Ha vinnarinstinkt och vila aldrig på en seger. För att avsluta föreläsningen kommer Thomas fram till det som hans underrubrik från början handlar om, Eller förutsättningar för att lyckas. Företaget måste ha en bra kundförståelse och veta av vem och hur en produkt kommer att användas. Det medför att man vet vilka krav som behöver ställas eller inte behöver ställas och man får också en mer engagerad personal. Företaget måste även förstå sina egna styrkor för man kan inte tro att man ska vara bäst på allt. Det här, menar Thomas, är förutsättningar som alla vet om och det är därför det är så svårt att genomföra. Erik Wallin, Omställningskontoret+ och Anna Lärk Ståhlberg, näringsliv, Fyrbodals kommunalförbund. Malin Dahlstedt, distriktschef på Skanska Sverige AB.

8 Innovationer behöver en Pippi Långstrump ANNA ALTNER, kemiingenjör på Södra Skogsägarna En av de mest kända innovationer som skogsindustrin tagit fram under de senaste åren är Södra Skogsägarnas material DuraPulp. Anna Altner, kemiingenjör på Södra sedan tolv år tillbaka har varit med på stora delar av den resa mot kommersialisering som materialet gjort. Anna börjar sin presentation med att säga att det tar tid att skapa stora flöden och man måste börja i det lilla. Arbetet med att produktifiera DuraPulp började på allvar ta fart under ett examensarbete år 2007 då en student tillsammans med några av Sveriges mest kända designers tog fram en produkt i form av en stol i materialet. Stolen ställdes ut vid Milanomässan och fick stor uppmärksamhet, framför allt för processen genom vilken Dura- Pulp framställs, och har sedan dess varit ett naturligt inslag i Södras marknadsföring. Det problem som enligt Anna nu uppstod var att de hade ett gyllene ägg som ingen visste vad de skulle göra med. Hon säger att Södra som företag traditionellt sett var vana vid att sälja kvantiteter i miljoner ton per år och att nu istället fokusera på en produkt som säljs i mycket små volymer var nytt för dem. Trots detta beslutades det att projektet skulle få tillstånd att starta en pilot i Värö. Tillverkningen började som specialpapper men det fanns, som Anna uttrycker det, svårigheter med att sälja in en ny produkt till en kund som bara var van vid att göra trygga och säkra drag. Det var inte lätt att få skogsindustrin att gå lite snabbare och våga göra något nytt. Anna menar att en förutsättning för kommersialisering av nya produkter från skogsindustrin är att vara modig och våga ta risker, ha en budget för det och en pilotanläggning med en produkt att visa upp, ingå partnerskap med företag inom andra branscher, jobba interaktivt och dynamiskt med utveckling, att utveckla en produkt först när man arbetat ordentligt för att förstå kunden samt att precis som Pippi Långstrump, våga vara annorlunda och ställa annorlunda frågor. Frågor från publiken. Mickael Brunberg, Brunbergs Bygg AB.

9 Flytta H&M till Wargön MARIA STRÖM, verksamhetsledare för utvecklingsprojektet Wargön Innovation Maria Ström har, precis som Anna Altner, under många år arbetat för Södra med bland annat DuraPulp. Idag arbetar hon istället som verksamhetsledare för utvecklingsprojektet Wargön Innovation. Projektet är en femårig satsning som enligt Maria syftar till att skapa innovation inom området Wargön i Vänersborg. Hon beskriver projektet som både en plats och process och ett samverkansprojekt enligt Triple Helix, vilket innebär samverkan mellan näringslivet, offentlig sektor och akademin, med avsikten att jobba nära kund och marknad. Fokus ligger till stor del på process- och produktionsteknik för nya, hållbara och biobaserade material. Maria berättar om hur hon ständigt möter människor, verksamma inom både offentlig och privat sektor, med mycket idéer om utveckling och innovationer men det händer ju aldrig något! Ett problem som hon menar måste lösas är att det finns väldigt mycket i gram i laboratorium och forskningsanläggningar, men det finns aldrig plats för piloter och demon för de idéer som finns. Wargön Innovation vill skapa bättre förutsättningar för innovatörerna att genomföra just sådana pilot- och demonstrationsanläggningar. Ett framgångsrikt projekt för Wargön Innovation är återvinning av textilfibrer och tillverkningen av nya tyger från dessa. För att illustrera visar Maria upp en gul klänning tillverkad till 30 procent av gamla jeans och 70 procent av träfibrer. Det förutspås en stor brist på textilfibrer i framtiden då det inte längre finns möjlighet att odla mer bomull. Detta är enligt Maria en jättechans för skogsindustrin att ta marknadsandelar och pekar på den fantastiska potential som därmed finns i den svenska skogen. En viktig del av Wargön Innovation är att skapa partnerskap mellan olika aktörer. Ett problem som ofta uppstår vid dessa partnerskap är att de ofta enbart blir en ren affärsrelation mellan de olika parterna. Wargön Innovation vill därför verka som en neutral part i samarbetet som vill att alla ska lyckas. Två av Fyrbodals näringslivsutvecklare. Sophie Carling, Uddevalla kommun och Helena Stor Hansson, Melleruds kommun.

10 Vind i seglen från barnsben LASSE JONSSON, formgivaren 3D Form Enligt formgivaren Lasse Jonsson, 3D Form kan vi lägga grunden för trä som en intressant produkt redan från barnsben. Han pekar på vår tradition att ta barn på allvar som gett oss framstående positioner inom litteraturen och att vi nu skulle kunna utvidga det till barnens livsmiljö i övrigt. För att bidra till sådan utveckling har han utvecklat lekplatser för barn i trämaterial. Lekplatserna har utformas framförallt som träskepp i olika former, färger och storlekar. Upplevelsen och äventyret för barnen med att få känna på träet och se det estetiska med mycket viktiga delar i projekten. Säkerheten uppfylls enligt de normer som finns precis som på andra lekplatser. Företaget har idag levererat 60 skepp och även lekplatser i form av Trojanska kor. Nu finns en utvecklingsidé kring Björnen Blåbärsmums där Lasse fått förfrågningar från bland annat bibliotek som vill att en berättelse skapas kring Björnen. Kanske kan björnen åka från kommun till kommun i Fyrbodal? Lasse avslutar med att ställa frågan Varför ska vi köpa in lekutrustning från andra länder när vi har en så fantastisk egen potential?.... kvistar som föreställer figurer med mera är Fredrik Johansson, Bengtsforshus AB och Annika Andersson, SJ Bygg. Stig Fredriksson, Wargön Innovation. Maria Ström, Wargön Innovation och Elin Guldåker, Elin Guldåker EF. Erik Wallin, Omställningskontoret och Peter Eriksson, Trollhättans Stad.

11 Biobaserade produkter 2.0 HANS HOLMBERG, representant för SP Hållbar Samhällsbyggnad Hans Holmberg, representant för SP Hållbar Samhällsbyggnad, presenteras som en person som ska hjälpa oss att bli á jour med forskningsframkanten. Själv beskriver han SP:s verksamhet som kittet mellan forskning och företag. SP arbetar dels på uppdrag från stora, statliga program men också med eller åt företag. Svensk skogsindustri står idag inför ett antal problem med bland annat låga energipriser, minskad efterfrågan på journalpapper och minskad efterfrågan på talltimmer från sågverken. Det medför att det finns stora volymer råvara som behöver nya användningsområden. I dagsläget blir dessutom ungefär hälften av träråvaran energi, vilket Hans anser är en stor förlust som borde tas tillvara. Som exempel på nya användningsområden och produkter nämner han elektriskt ledande papper, acetylerat och furfurylerat trä med bland annat ökad beständighet och hållfasthet, underhållsfria biokompositer för utomhusbruk, textilmaterial av träfibrer, träplattor för våtrum med mera. Problemet är dock att få det som finns i provrör att bli kommersiellt. För att lösa detta måste avstånden mellan alla aktörer i värdekedjan bli kortare. Andra utmaningar han nämner som skogsindustrin måste hantera är dels problem som handlar om attityd och användande av trä, vi måste lära våra barn att svensk skog inte är samma sak som regnskog och att den svenska skogen ska användas, men också rent tekniska utmaningar som att till exempel få biobaserade material att inte vara bionedbrytbara. Hans Holmberg beskriver en rad olika program och projekt för att lösa olika utmaningar och komma fram med nya innovativa lösningar. Ett exempel är BioInnovation som delar ut 100 miljoner kronor per år till innovativa projekt inom kemi och energi, material, konstruktion och design samt nya användningsområden. Ytterligare exempel han tar upp är Internet of Things, Mobile Flip, EnWoBio, Nordic Built och Trash2Cash som handlar om att återvinna textilier. Han avslutar sina 45 minuter med ett citat från Agenda Trä 2013 Trä har alla förutsättningar för att vara det material som löser flera av de utmaningar världen idag står inför. Per Wennberg, Eidar AB och Christian Carlsson, Trollhättans Stad.

12 Man brinner inte upp i trähus JONAS CARLSSON, arkitekt på CaseStudio Arkitektur och trä är en outnyttjad möjlighet säger Jonas Carlsson, arkitekt på CaseStudio och delaktig i projektet UR SKOG Arkitektur som syftar till att öka värdet på skogen. Han beskriver trä som ett material som vi alltid tyckt om, med en historisk och stark kulturell förankring. Trä ligger rätt i tiden då människor vill kunna förstå vad det är de äter, klär sig i, bor i med mera. Den tekniska och formmässiga potentialen för trä som material beskriver han som otrolig med möjliga användningsområden i allt från minsta möbel till tiovåningshus. Förädlingsmöjligheterna för trä är fortfarande till stora delar ett outforskat område och Jonas menar att Sverige ligger långt efter i utvecklingen av bearbetningsmetoder. Han säger att Sverige måste bli bättre på att få saker byggda, skapa goda exempel och få folk att förstå att de inte brinner upp i ett trähus. Kommunikationen mellan branscher måste bli bättre för att skapa utveckling. Jonas hävdar att det idag är alldeles för långa avstånd mellan till exempel akademin, arkitekter, samhället och industrin. Fördelarna av bättre kommunikation och samarbeten genom är att samtliga talare vid dagens tidigare föreläsningar har sagt att man måste våga och man vågar mer när man inte står ensam och därmed inte riskerar lika mycket. För att visa på några framgångsrika projekt där trä varit huvudmaterialet tar Jonas upp tre olika exempel där samarbetet mellan arkitektur och trämaterial varit lyckosamt. Det första exemplet är den norska fjällstationen vid Predikstolen. Fjällstationen är ritad av arkitekterna Helen & Hard och utförd i massivträteknik. Genom att kombinera både innovativt, tekniskt och arkitektonisk tänkande har de lyckats skapa en konstruktion som är både estetiskt tilltalande, miljövänlig och funktionell. Lars Atterfors, Sveriges Träbyggnadskansli, Ante Flygare, Nils Andreasson Arkitektkontor och Mats Häggner, Trollhättans Stad.

13 FORTS JONAS CARLSSON, arkitekt på CaseStudio Korgen. Istället för att ta till enkla lösningar för att Allt gick inte helt och hållet som planerat skapa till exempel styvhet i konstruktionen under byggandet och saker gick sönder vilket genom att bara skruva på en plåtskiva som Johan uppger att de är jätteglada över, för det ytlager har Helen och Hard istället hållit sig innebar att de lärde sig mycket. till trä som konstruktionsmaterial och hittat Det tredje exemplet är projektet BUS:STOP lösningar genom att till exempel ändra ordning på olika lager i massivträkonstruktionen. mans med lokala arkitekter från det lilla öster- där världskända arkitekter arbetat tillsam- Det andra exemplet Jonas tar upp är Korgen rikiska samhället Krumbach för att skapa sju som är skapad av CaseStudio och ställdes ut olika busstationer med trä som grundmaterial. vid WoodFusion på Svenska mässan Projektet skapade unika exempel på arkitektoniska lösningar och som lön för arbetet bjöds Korgen togs fram genom att en tredimensionell modell omarbetades till en tvådimensionell ritning med hjälp av datorprogram. området. Johan menar att detta är ett projekt arkitekterna på en veckas gratis semester i Trälister sågades sedan ut efter ritningen och som deltagarna på seminariet borda ta efter monterades ihop till den tredimensionella för vem skulle inte uppskatta en veckas semester i Fyrbodal... RASMUS MALBERT, designer och lärare på HDK Steneby Massproduktion av unika produkter Stickning är det häftigaste som finns säger Rasmus Malbert, designer och lärare på HDK Steneby. Han syftar inte på den typ av stickning som farmor sysslade med utan istället den stickning som bland annat Nike och Adidas använder sig av. Budskapet från Rasmus är att ny teknik gör det möjligt att tillverka produkter på nya sätt, med nya egenskaper och med möjligheter att tillgodose kunders önskan om unikitet. Som exempel tar han under föreläsningen upp företaget Knittan som arbetar med att sticka tröjor och scarfar där kunderna har möjlighet att designa sin egen unika produkt på företagets hemsida. Ett unikt system tillverkar sedan just den specifika tröjan kunden önskar. Denna massproduktion av unika produkter kallas för Mass-customization. Ytterligare ett exempel Rasmus tar upp är produkterna som kallas Smart Textiles. Detta är textilier med speciella egenskaper, såsom att rena vatten med hjälp av solljus, mäta EKG eller blir svala i extrem hetta. Han uttrycker att textilindustrin ligger väldigt långt före skogsindustrin gällande innovation, design och kundanpassning.

14 sina bilar eller då träull och betong blandats... och tillverkats i stora skivor vilket var ett nytt SARA VOGEL RÖDIN, verksamhetsledare för Mötesplats Steneby Stenebyskolan Tillverkningsmetoder kan delas upp i två olika system med en egen design och därmed en ny kategorier; dels additiv tillverkning som innebär att material läggs till, exempelvis genom cess skapar enligt Rasmus unika möjligheter. produkt. Ett material, ett system och en pro- 3D-printing dels subtraktiv tillverkning som Han säger samtidigt att det idag inte bara innebär att material tas bort, exempelvis när går att fokusera på bästa tänkbara tillverkningsprocess utan att det idag också måste tas man hyvlar en planka. En produkt bildas enligt Rasmus genom hänsyn till miljöpåverkan. Det vi gör idag är olika förädlingssteg då ett material sätts i ett enligt honom för människor och kommande system. Nyskapande skapas då ett material generationer. sätts i en ny kontext, till exempel då BMW Rasmus ger exempel på den kompetens och använde spandex som ytmaterial på en av spännande arbeten som studenter vid Stenebyskolans möbeldesignutbildning skapar. Stenebyskolan har både universitets- högskoleförberedande samt yrkeshögskoleutbild- i potten varje år för att fördela mellan olika Mötesplats Steneby har tre miljoner kronor ningar i bland annat textil, trä och metall. samarbetsprojekt och uppmanar oss att ta Dessutom arbetar man för samverkan mellan kontakt med henne för att diskutera samarbeten. Sara säger att det är viktigt att förädla mer forskning, samhälle och företag och på det viset skapa utveckling och hållbarhet. av vår egen råvara och att syftet med arbetet Sara Vogel Rödin, verksamhetsledare för Mötesplats Steneby, berättar om hur skolan bland den designkompetens som finns i området. är att göra detta samtidigt som de fångar upp annat skapar miniinkubatorer för att stötta egenföretagande bland studenterna genom olika projekt och samarbeten. Sara Vogel-Rödin, Steneby och Maria Ström, Wargön Innovation.

15 Bygga studentbostäder som pepparkakshus BJÖRN LIER OCH LARS-ERIK BORGE, norska TreBruk respektive itre Företag på andra sidan norska gränsen utgör en naturlig affärspartner men också möjlig förebild för de verksamma inom både offentlig och privat sektor inom Fyrbodal. Björn Lier och Lars Erik Borge, representanter för norska TreBruk respektive itre, är inbjudna för att informera om de projekt inom träbyggnation som bedrivs i Norge. Björn Lier berättar om norska politikers uttalanden om att göra träbyggnation till ett huvudfokusområde i Norge. Nyligen offentliggjordes två norska rapporter, vilka pekar på den stora potentialen för att i större utsträckning bruka trä i landet. Björn berömmer Sverige för den höga nyttjandegrad av skog som finns i landet och för att skogen nyttjas både bättre och mer än vad våra norska grannar gör. Samtidigt menar han att detta innebär att utvecklingspotentialen i Norge är extra stor då det finns så mycket outnyttjade skogsresurser. Målet är att öka värdet på norsk skogsnäring från dagens 43 miljarder norska kronor till ett framtida värde om 180 miljarder norska kronor. Norsk träindustri har, precis som Sverige, under mer än 100 år varit begränsad av förbud mot att bygga flervåningshus i trä. Förbudet togs bort 1997 men fram till dess har utvecklingen för trähusbyggnation stått stilla även i Norge. Detta innebär enligt Björn att entreprenörer tänker traditionellt och inte vill göra något nytt och därmed undviker att välja trä som byggnadsmaterial. Målsättningen med det arbete som både Björn och Lars Erik arbetar med är därför att berätta för byggherrar, beslutsfattare och offentligheten att det är möjligt att bygga i trä. En viktig del i deras arbete är enligt de båda att försöka få beställare att beställa byggnad i trä istället för i något klimatbra eller liknande, det är det som skapar mer träbyggnation. Det är också viktigt att hitta en byggherre som är intresserad och vill bygga i trä för att skapa trygghet hos entreprenörerna. Lars Erik Borge beskriver hur han åkt runt i Europa för att se hur de gjort där och sen åkt hem och gjort likadant i Norge. De projekt han fastnade mest för och som idag också är de som han fokuserar mest på i Norge, är byggande av studentbostäder i trä. De båda företaget TreBruk och itre arbetar idag tillsammans i många av de olika projekt med byggande av studentbostäder i trä som pågår. Ett av de färdigställda projekt som Lars Erik tar upp är byggandet av 500 studentbostäder i Ås. Han beskriver hur åttavåningshuset byggdes som ett pepparkakshus med trämoduler på upp till 50 kvadratmeter. Hyran per studentrum uppgår till 3500 norska kronor per månad, ett pris som är betydligt lägre om de norska kronor per månad som diskuterades innan projektet påbörjades. Lars Erik tar också upp ett flertal andra projekt som är planerade, bland annat byggandet av 354 studentbostäder i Halden med en ener-

16 FORTS BJÖRN LIER OCH LARS-ERIK BORGE, norska TreBruk respektive itre giförbrukning mindre än passivhusstandard, Trä som byggnadsmaterial har ett förutsägbart brandförlopp och kolnar bara två centi- 900 hyreslägenheter i upp till tolv våningar i Tromsö, 15-våningshus med studentbostäder meter in och temperaturökningen på andra i Oslo till 2017 och Norges första sjukhem i sidan väggen vid brand är mycket liten. massivträ. Väggarna behöver heller inte innehålla plast Enligt både Björn och Lars Erik finns det vilket innebär att de andas och därmed inte många fördelar med att bygga i trä. Priset är drabbas av mögelangrepp. lågt om man tar hänsyn till effekterna av att Massivträ klarar också av en något högra bygga i trä. Det är en bättre arbetsmiljö för de fuktpåverkan vilket innebär att byggnationen som arbetar med materialet då till exempel inte måste ske med tak över tak. Det går också arbetsbelastningen blir mindre, det går att att bygga med hög precision vilket Björn beskriver lite som att bygga med LEGO. tillverka stora moduler i fabrik som monteras på plats och ljudnivån vid byggplatsen blir Trä anses också av många som mer estetiskt lägre. Det krävs dessutom färre arbetare på tilltalande jämfört med andra material. Den byggplatsen jämfört med byggnationer i andra enda nackdelen som Björn och Lars Erik kan material. uppge att de stött på är att materialet inte är optimalt i egenskap av ljudisoleringsförmåga....

17 Några deltagare om dagens behållning CHRISTIAN NILSSON, planeringssekreterare, Dals Ed Det bästa under dagen tyckte jag har varit arkitekten och jag har även lärt mig en hel del om skogsnäringen som jag inte visste tidigare. Jag kommer börja med att informera där hemma om dagen. Sedan ska jag ordna ett arkitektmöte för den nya järnvägsstationen och undersöka om man kan bygga den i trä. PÄR WENNERBERG, ordförande, AB Eidar Jag har fått lite nya inblickar i designfrågor och utvecklingsfrågor med till exempel trähus. Det vore ju väldigt intressant om man kunde bygga hyresrätter i trä. Dagen har gett mig många nya kontakter med regionala byggföretag som kommer vara viktiga i de framtida bodialogerna jag kommer föra. DAVID SVEDBERG, platschef FTG, Forest Technology Group Jag har blivit väldigt inspirerad av dagen, det är så mycket som händer i branschen. Thomas Lööf föreläsning var extra bra, man måste ju kunna marknadsföra och sälja sina produkter. Jag vet ännu inte riktigt vad jag ska göra rent konkret, men jag har fått mycket nya tankar under dagen som jag måste ta vara på och det här är en viktig del i min omvärldsbevakning. SARA VOGEL RÖDIN, verksamhetsledare, Mötesplats Steneby. Det var en väldigt bra grund med Danske Bank och att få med ett sådant perspektiv. Sedan tycker jag Lasse (Jonsson, 3D Form) är så härlig att lyssna på, han brinner så mycket för frågorna med lekskeppen. Givetvis var Rasmus var väldigt bra också. Det har varit en bra dag för att lära sig mer och en bra omvärldsanalys. Sen har jag också fått knyta en del nya kontakter och vissa av dem kommer jag säkert bjuda in till Steneby i framtiden.

18 Samarbete är ett sätt att minska riskerna För att sammanfatta dagen har Peter Eriksson, oppositionsråd i Trollhättan, och Per Eriksson, kommunalråd i Bengtsfors, ombetts göra korta reflektioner över dagen. De uttrycker gemensamt att dagen varit oerhört inspirerande och visat på vilken stor potential som finns i Fyrbodal. Per Eriksson uttrycker därför vikten av att gräva där du står och uppger att i regionen finns råvaran, kunnandet och ambitionen att göra något. För att hjälpa till säger han att politiken måste ge förutsättningar och finnas som smörjmedel för att skapa möjligheter att göra bussiness. Peter Eriksson fyller i med vad politiken kan göra rent praktiskt. Han menar att politiken kan verka för att ha bra kontakter och skapa kontaktytor samt sammanfoga idéer. Det är också viktigt att skapa en debatt för att bygga i trä där kommunerna kan vara förebilder genom att själva bygga visningsobjekt med trä som material. Per Eriksson fortsätter på det spåret och pekar på vikten av prototypande där han menar att det även är Fyrbodals ansvar att knyta ihop den här dagen och komma vidare. Han uppmanar deltagarna vid seminariet att avsätta en liten stund och höra av sig så att vi kan få en fortsättning och fortsätta diskutera. Dagens avslutningsreplik blir att samarbete är ett sätt att minska riskerna. PER ERIKSSON, kommunalråd i Bengtsfors PETER ERIKSSON, oppositionsråd i Trollhättan Fyrbodals kommunalförbund 14 kommuner samarbetar för tillväxt Museigatan 2 Box Uddevalla Vxl Fax kansli@fyrbodal.se