Svårlöst miljöproblem Peter Österholm disputerar om sura sulfatjordar i Österbotten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svårlöst miljöproblem Peter Österholm disputerar om sura sulfatjordar i Österbotten"

Transkript

1 från Åbo Akademi Nr Svårlöst miljöproblem Peter Österholm disputerar om sura sulfatjordar i Österbotten

2 EN FRÅGA FÅR SVAR Expertkatalogen Åbo Akademis expertkatalog på webben, abo.fi/expert, uppdateras årligen och nu är det åter dags. Hur sker uppdateringen i år webbredaktör Ben Roimola? Vi har skickat ut e-post till alla experter och ämnesansvariga vid Åbo Akademi och bett dem kolla att uppgifterna i expertkatalogen stämmer och meddela om någonting bör ändras. Expertuppgifterna får vi av de enskilda forskarna och de ämnesansvariga kollar om uppgifterna för ämnena är ok och om någon person i katalogen borde strykas eller läggas till. Nya experter bör själva fylla i blanketten på webben. Men att vara med i katalogen är helt frivilligt. Deadlinen för ändringar är den 3 juni. Uppdateringarna sker sedan under sommaren. På hösten, lagom till inskriptionen nästa läsår, skickas info till media om att expertkatalogen har uppdaterats. Expertkatalogen riktar sig främst till media, men även till andra som söker forskningsexpertis inom ett visst ämne vid Åbo Akademi. Nytt för i år är att vi inte som tidigare skickar ut pappersblanketter för uppdateringarna. Uppdateringsblanketterna finns den här gången endast på webben och det finns länkar till dem från expertkatalogssidan. När man har fyllt i den får man en kopia per e-post. Det skulle vara bra om även experter som inte skall ha ändringar i katalogen meddelar det till mig via blanketten det är enkelt gjort. Expertkatalogen är rätt stor och jag har förstått att den används en hel del. Därför är det viktigt att uppgifterna hålls uppdaterade. MK 2 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Nytt laboratorium för digitala läromedia EduTechLab invigdes på Tritonia i Vasa EduTechLab heter det senaste inom IKT i undervisningen på vetenskapsbiblioteket Tritonia i Vasa. Labbet invigdes i medlet av maj och kan utnyttjas bland annat av alla anställda på Åbo Akademi, Hanken och Svenska Yrkeshögskolan. Här kan vi till exempel åt en lärare producera nytt undervisningsmaterial med hjälp av multimedia och interaktivitet. Allt som hänför sig till undervisning eller forskning och som ska finnas åtkomligt på en hemsida, i Blackboard eller till exempel på en DVD eller CD-ROM, säger undervisningsteknolog Peter Ahlroos på Tritonias Lärocenter. Den som vill börja med digitala läromedia såsom nätföreläsningar och annan så kallad videostreaming och som synkront vill föra över sina Powerpointfiler till dem, kan nu låta EduTechLab göra arbetet. Labbet har förutom Peter Ahlroos fyra fem praktikanter som kan det mesta inom IKT med multimedia och interaktivitet i den virtuella undervisningen. Just nu är så kallad podcasting högintressant. Att undervisa i form av välgjorda ljudfiler, det vill säga radioprogram via MP3- filer som kan laddas ner till allt vanligare och billigare ipods och andra MP3-spelare. I Umeå är man mycket intresserad av det här eftersom Sveriges Radios utbildningsradio och SVT tänker satsa hårt just på podcasting. Semiprofessionell utrustning I labbet finns fyra olika arbetsstationer med högklassig videoeditering och DV-kameror. Överlag kan utrustningen betecknas som lätt semiprofessionell inom ljud och bild. Den som vill kan även låna en bärbar dator med den teknik och de program som behövs för att själv göra en del av arbetet. Peter Ahlroos räknar med att en del av ÅA-forskare i teknisk kemi prisbelönta Teknologie doktor Esa Toukoniitty fi ck unga vetenskapsidkares pris vid den mest prestigefyllda konferensen i katalys, International Congress on Catalysis (ICC) i Paris. Han fi ck priset för sin banbrytande forskning i asymmetrisk katalys. Asymmetrisk katalys spelar en central roll i produktion av många läkemedel. Toukoniitty har utvecklat nya teknologier vilka möjliggör effektiv och selektiv framställning av mellanprodukter som behövs vid syntes av läkemedel. Teknologie doktor Andreas Bernas fi ck Finska Kemistsamfundets pris för den bästa doktorsavhandlingen i kemi år 2004 för sitt arbete som berörde utveckling av ny framställningsteknologi för hälsobefrämjande ämnen, speciellt konjugerade linolsyror (CLA). Den nya framställningsteknologin är billigare och miljövänligare än den hittills tillämpade. Doktorsavhandlingen har titeln Heterogent katalyserad isomerisering av linolsyra för produktion av antikarcinogena ingredienser i livsmedel. Båda forskarna arbetar på laboratoriet för teknisk kemi, Processkemiska centret vid Åbo Akademi. Centret är en av Finlands Akademi utsedda spetsforskningsenheter.

3 kunderna även själva vill lära sig något då de anlitar EduTechLab. Vi hjälper gärna till med planering och manuskript och hur det hela pedagogiskt borde läggas upp. Med vår hjälp borde tröskeln att ta i bruk nya undervisningsmetoder kunna bli lägre för alla lärare på ÅA i Vasa. Redan nu har labbet fått rätt många beställningar av olika lärare bl.a. på Vasa universitet och ÅA. Men Peter Ahlroos hoppas att även forskare som vill presentera Just nu är så kallad podcasting högintressant, att undervisa i form av välgjorda ljudfiler, det vill säga radioprogram via MP3-filer som kan laddas ner till allt vanligare och billigare ipods och andra MP3-spelare, säger Peter Ahlroos, undervisningsteknolog på Tritonias Lärocenter i Vasa. sina resultat på nya sätt kontaktar honom. EduTechLab finns i forskartornet i Tritonia några stenkast från ÅA. ARI NYKVIST INNEHÅLL NR 9/2005 Laboratorium för digitala läromedia EduTechLab invigdes på Tritonia... Snabb urlakning av svavel Nya rön om sura sulfatjordar... Forskningen håller mig igång Prof. Henrik Bruun blir jubeldoktor... Kritik mot slopandet Institutionsbeslut väcker debatt i Vasa... Bjarne Holmbom prisbelönt Tilldelades Finlands vetenskapspris... Disputationer... Avhandlingar Enklare till informationsförvaltning Ansökan kan nu göras direkt... Veckans skribent: Lars Berggren Dåligt planerade fartsträckor... Kritiskt läge i Östersjön Öppnare kommunikation kan ge lösningar... MfÅA noterar Vad säger barns teckningar?... Baksidan Skärgård i ny skepnad... Nya publikationer... Annonser och kungörelser MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 3

4 AKTUELL FORSKNING Snabb urlakning av svavel Peter Österholm disputerar i geologi om sura sulfatjordar Ett av de mest svårlösta miljöproblemen i Finland har länge varit de sura sulfatjordarna på västkusten, och deras inverkan på vattenkvaliteten. Urlakningen av svavel och metaller har bland annat lett till omfattande fiskdöd. Åbo Akademis geologer har i många år forskat i de sura sulfatjordarna, och den 27 maj skall Peter Österholm disputera på avhandlingen Previous, Current and Future Leaching of Sulphur and Metals from Acid Sulphate Soils in W. Finland, vilket kan översättas till Den tidigare, nuvarande och framtida urlakningen av svavel och metaller från sura sulfatjordar i västra Finland. Österholms handledare, prof. Mats Åström, började på talet undersöka metallhalterna i de sura sulfatjordarna, och de konstaterades då vara väldigt höga. Jag har delvis fortsatt på hans bana och sett på metallhalterna i vattendragen, och mina resultat är i enlighet med de tidigare studierna. Samma metaller och spårämnen, sammanlagt ett tjugotal, är kraftigt förhöjda. Det gäller också för svavelhalten, säger Österholm. Det som är det nya i Österholms forskning är att han har kvantifierat mängderna som lakas ur jordarna, och inte bara sett på halterna. Genom att kombinera olika metoder har han strävat efter att få fram en sur sulfatjords hela livscykel den tidigare, nuvarande och framtida urlakningen av svavel och metaller. Jag har på basis av jordprover sett på tidigare urlakningar, hur det i teorin har varit sedan landhöjningen lyfte sedimenten ovanför havsytan för ungefär år sedan, och jämfört det med dagens årliga urlakningsmängd. Jag har också uppskattat hur mycket 4 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Allt svavel i de sura sulfatjordarna skulle ha urlakats för länge sedan om det förr hade skett med samma hastighet som nu. Det kommer nu antagligen att halveras på 30 år och inom 100 år är jordarna utarmade, säger Peter Österholm. det finns kvar i jordarna av de olika ämnena och försökt beräkna hur länge urlakningen kommer att fortsätta, berättar Österholm. Jordproverna har tagits vertikalt nedåt med intervaller på 20 centimeter, ner till ett djup på 2,5 meter. Det är relativt detaljerad provtagning. På det här sättet har

5 jag kunnat jämföra jorden som har urlakats med den som inte har urlakats ännu. Jorden under två meters djup är oftast orörd. Täckdikning huvudorsaken Österholms resultat visar att urlakningen definitivt har blivit mycket snabbare under de senaste 200 åren. I det typiska området nära Seinäjoki som jag har tittat på har hittills ungefär hälften av de ursprungliga svaveloch metallmängderna urlakats, det vill säga ungefär 20 ton per hektar under år. Men den nuvarande urlakningen är väldigt stor, i fråga om svavel är det omkring kilogram per hektar per år, och aluminium 50 kg/ha/år, säger Österholm. Med andra ord skulle allt ha urlakats för länge sedan, om det förr hade skett med samma hastighet som nu. Svavlet kommer nu antagligen att halveras på 30 år och inom 100 år är jordarna utarmade. Huvudorsaken till att det går så snabbt är torrläggningsarbetena, speciellt täckdikningarna som har gjorts de senaste åren. Det är ett antropogent fenomen. Svavelförekomsten i dessa jordar är naturlig, men utan dikningarna skulle den inte leda till problem. I doktorsavhandlingen fokuserar Österholm på torrläggningsområdet Rintala nära Seinäjoki, men en del av hans slutsatser är också baserade på forskning som har gjorts på andra platser längs axeln Seinäjoki Vasa. Seinäjoki har varit ovanför havsytan i år, men i Vasa har urlakningen kunnat pågå bara under de senaste 100 åren. Svavelhalten i jordarna är stabil så länge de är under vatten och inte i kontakt med syre. När jordarna höjs upp på grund av landhöjningen oxiderar svavlet, och stark svavelsyra bildas. Jordarna blir mycket sura, med ph under 4. Det typiska är ph 3,5. Den omfattande fiskdöden är den mest synliga följden av urlakningen av svavel ut i vattendragen. När tiotals ton av död fisk flyter omkring är det ju verkligen synligt. Vissa känsliga fiskarter har kanske redan utplånats i berörda mynningsområden. Andra följder har däremot hittills inte studerats lika mycket i Finland. Det finns teorier om att det har kommit vissa ämnen i spannmål som följd av urlakningen, och Den snabba urlakningen är ett antropogent fenomen. Svavelförekomsten i dessa jordar är naturlig, men utan dikningarna skulle den inte leda till problem. kanske även förhöjda halter av metall i mjölk, beroende på var korna har betat. Men det här har kanske ingen betydelse för människors hälsa, säger Österholm. Vad skall man göra? Vad man skall göra för att undvika problemen är en komplicerad och känslig fråga för jordbrukare och politiker. De sura sulfatjordarna hör till de mest produktiva i Finland. Skördarna lyckas bra, förutsatt att jordbrukarna ytkalkar kraftigt för att höja ph överst på fälten. Och täckdikning är en självklarhet. Täckdikning hör till de effektiva moderna jordbruken och innebär stora fördelar för jordbrukarna. Men de sura sulfatjordarna täcker en väldigt stor yta i Finland, över km 2, och det är därför väldiga mängder vatten som kommer ur dem. Från gruvindustrin kommer vatten med högre metallhalter, men från de sura sulfatjordarna kommer tusentals gånger mera vatten. Det är därför ett så svårt problem att man måste försöka hitta en lösning, säger Österholm. Olika metoder med kalkning har testats, men det har inte fungerat så bra. Enligt min mening är det orealistiskt att vänta sig att man kan göra någonting åt det med de metoderna. Det behöver visserligen ändå utredas mera, det är bäst att hålla möjligheterna öppna. Någonting som måste undvikas är överdränering, det vill säga att gå för djupt ned med dikningen. På riskområdena borde man inte gå djupare än vad som är absolut nödvändigt. Då jag har varit ute i fält har jag ibland sett att man har dikat ända ner till ett djup på tre meter, säger Österholm. Med tanke på hur stor skada sådant kan orsaka skulle mera noggrann planering vara på sin plats. Jag tror att det skulle vara bra för myndigheterna med mera info. Man kunde till exempel ha en karta som visar på vilka områden man skall vara extra försiktig. Det gäller också att vara på alerten när man gräver i jordarna och kommer ner till sediment som är kolsvarta, det är ett tydligt tecken på förhöjda svavelhalter. Så kallad kontrollerad täckdikning är en metod som man har börjat använda i Österbotten under de senaste fem åren. Den metoden borde kunna förhindra oxidationen i marken och i viss mån minska avrinningsmängden och flödestopparna av vatten från jordarna. Man förhindrar att grundvattennivån går onödigt djupt ner, men samtidigt får man den tillräckligt djupt för att kunna odla. Som morot för jordbrukarna kan nämnas att skörden kan förbättras på det här sättet, tack vare bättre vattenbalans. Österholm påpekar att jordbrukarna inte skall betraktas som miljöbovar, de råkar bara ha jordar på problematiska områden. Ute i fält har jag träffat många bönder som är nyfikna på vad jag gör och många vet om problemen. Till exempel när jag bad en av dem om tillstånd att gräva en grop på hans åkermark, så fick jag på samma gång en utförlig beskrivning av hur man skall beakta metalläckage från jordarna. Och jo, jag fick lov att gräva gropen, ler Österholm. MICHAEL KARLSSON MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 5

6 Lavar på trädstammar är i fokus för Henrik Bruuns nuvarande forskning. Forskningen håller mig igång Professor Henrik Bruun blir jubeldoktor vid ÅA:s promotion Henrik Bruun pensionerades från sin professur i kemisk träförädlingsteknik vid Åbo Akademi år 1982, men han har oavbrutet fortsatt sin forskargärning. Varje vardag finns han på plats i sitt forskarrum i Gadolinia. Forskningen håller hjärnan i trim, men veckosluten ägnar jag åt motion, främst stavgång numera. Och jag simmar regelbundet två gånger i veckan. Det är viktigt att hålla också kroppen i skick, konstaterar Henrik Bruun. I samband med Åbo Akademis promotion den 20 maj kreeras Henrik Bruun till jubeldoktor, en högtidlig och sällsynt titel som förlänas den som har doktorerat för över 50 år sedan. Jag känner mig förlägen över att uppmärksammas på detta vis, säger Henrik Bruun, som disputerade i fysikalisk kemi år 1954 på en avhandling om kådhartssyror och deras reaktioner med aluminiumsalter. Han inledde sina studier vid Åbo Akademi efter kriget, och avlade diplomingenjörsexamen år Huvudämnet var fysikalisk kemi, det ämne som han sedan också blev doktor i. Jag hade träkemi som biämne, och med tiden kom den sidan att ta över mer och mer av mitt forskningsintresse, konstaterar Henrik Bruun, som starkt har bidragit till utvecklingen av träförädlingssektorn till en viktig del av KTF. Henrik Bruun har alltid trivts med forskningen, så en akademisk bana attraherade honom rätt tidigt. Han blev docent i fysikalisk kemi 1955 och verkade därefter en tid i Uppsala som förste assistent vid fysikalisk-kemisk institutionen vid Uppsala universitet. I flera år bedrev han tidvis forskning vid fysikalisk-kemiska och medicinsk-kemiska insitutionerna vid Uppsala universitet kring cellulosaderivat och kådhartssyror med 6 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

7 utnyttjande av ultracentrifugmetoder och masspektrometri. Uppsala var tidigt framstående inom instrumenteringen. Tack vare samarbetet med Uppsala fick vi sedan möjlighet att införskaffa modern apparatur också till ÅA. Bruun blev tf. professor i skogsprodukternas kemi och kemiska teknologi år 1957 efter att den tidigare innehavaren Waldemar Jensen hade övergått till en tjänst som VD för Centrallaboratorium. Bruun avlade högsta vitsord i träkemi och utnämndes till ordinarie professor På den tiden var vi verksamma i Chemicum i det gamla Träkemiska institutet, och förhållandena var rätt primitiva. Tack vare kontakterna med Uppsala kunde vi skaffa en infrarödspektrometer, som blev viktig för vår dåtida kåd- och hartsforskning, minns Henrik Bruun. Samarbetet med Uppsala kom väl till pass också vid flyttningen till det nybyggda Gadolinia år 1969: då anskaffades västerifrån en masspektrometer. Ett stort steg framåt. Instrumentet aktiverade starkt skogsproduktsforskningen med dess tillämpningar i tekniken. Även den nya maskinhallen i Gadolinia erhöll ändamålsenlig, modern utrustning tack vare akademins grundanskaffningsanslag och givande kontakter med träförädlingsindustrin, säger Henrik Bruun. Aktiv forskning Tjänstebenämningen på hans professur ändrades år 1981 till kemisk träförädlingsteknik, då den urspungliga lärostolen spjälktes upp i tre separata professurer med egna institutioner. Bruun pensionerades formellt år 1982, men skötte i egenskap av docent åliggandena inom professuren tillsammans med docent Bruno Lönnberg, som kom att bli Bruuns efterträdare. Jag är mycket tacksam över att laboratoriet alltjämt upplåter ett arbetsrum åt mig, och jag strävar givetvis efter att min verksamhet skall kunna vara till yrkesmässig hjälp i den vetenskapliga diskussionen kring dagens kemiska träförädlingsteknik, säger Henrik Bruun. Det senaste decenniet har han fokuserat sin forskning på lavar. Vid sommarstället på Houtskär har Henrik Bruun tagit över 800 prover på maritima lavar, som han daterat och delvis artbestämt. Det handlar om en samling som han sedermera har gett till botaniska museet i Helsingfors för katalogisering forskningen till hjälp. Lavar på trädstammar är i fokus för Henrik Bruuns nuvarande forskning. Han har bl.a. gjort en inventering av den fridlysta lunglavens nuvarande förekomst på Åland, där de sura regnen starkt decimerat förekomsterna. För närvarande analyserar han sambandet mellan lavförekomst och rotröta hos granstammen. Ett mycket intressant område. Jag kartlägger i vilken mån lavar kan fungera som indikatorer på att granstammen är angripen av rotröta, berättar Henrik Bruun. Läran om lavarna kallas lichenologi, och Henrik Bruun har publikationer inom ämnet. Hans intresse för naturen är dock bredare än så, han har publicerat sig också inom lepidopterologi och ornitologi. Ända sedan 1950-talet har familjen haft sommarställe på Hyppeis Jag brukar säga att jag är jämnårig med fakulteten, och att jag haft glädjen att på nära håll få följa dess framgångar genom åren sydspets i Houtskär, och där har jag haft fantastiska möjligheter att odla mina särintressen, berättar Henrik Bruun, som bl.a. har kartlagt fjärilsbeståndet på ort och ställe sedan år En fjärilsart har han varit först med att upptäcka i Finland, det var år 1974 som han noterade förekomsten av arten Granlavsmätare, som då var stadd på expansion från Sverige I samband med KTF:s 85-årsjubileum den 22 april i år utnämndes Henrik Bruun till Årets alumn, en titel som nu utdelades för första gången. I motiveringarna sägs det bl.a. att han är känd som en intressant och inspirerande föreläsare, som redan tidigt tog upp miljöaspekter i sin undervisning. Jag brukar säga att jag är jämnårig med fakulteten, och att jag haft glädjen att på nära håll få följa dess framgångar genom åren, säger Bruun, som är född år Kungligt besök En lång bana vid ÅA rymmer mycket. Ett av många trevliga minnen är Kung Carl XIV Gustafs och president Urho Kekkonens besök Henrik Bruun var värd för deras visit i Gadolinia. De fick bekanta sig med vår papperstillverkning. Besöket var lyckat, men när de skulle åka vidare startade inte bilen. Motorhuven öppnades, och den motorintresserade kungen försökte själv hjälpa till att hitta felet. Det slutade dock med att de fick ta den medföljande polisbilen till hjälp, minns Henrik Bruun. PETER SANDSTRÖM MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 7

8 Slopandet av institutionerna får kritik på ÅA i Vasa På samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten i Vasa (SVF) är institutionsföreståndarna mer kritiskt inställda till slopandet av institutionerna vid ÅA än deras kolleger på pedagogiska fakulteten (PF). Men risken för ökat demokratiunderskott och ökat tjänstemannavälde kombinerat med rådslagens låga status bekymrar dem alla. ÅA-styrelsens beslut om att från årsskiftet slopa alla institutioner har väckt livlig diskussion både bland anställda och studerande. ÅA:s ledning medger att beslutet var radikalt, men att en effektivare och klarare beslutsgång behövs eftersom den nuvarande institutionsindelningen i flera fall inte fungerar. Nu ska i stället fakulteternas helhetsansvar stärkas och därför blir det i praktiken fakultetskanslierna som i fortsättningen fördelar pengarna till de olika ämnena. Vårdvetenskapliga institutionen (VI) vid SVF i Vasa, var en av de institutioner som absolut ville finnas kvar som en egen institution. Speciellt för oss på VI är det mycket beklagligt att alla institutioner slopas. Under många år har vi byggt upp en väl fungerade institution med klar profil. Institutionen har blivit känd i Norden och internationellt. En egen institution är en viktig vetenskaplig position. Därför upplever vi nu en degradering. Det blir i fortsättningen t.ex. svårare för oss att komma ut internationellt, säger institutionsföreståndare Katie Eriksson. Enligt Katie Eriksson ersätter ämnesrådslagen på inget sätt de nuvarande institutionsråden och hon ser just inga fördelar med att VI och de andra institutionerna slopas. Risken för ökat demokratiunderskott och ökat tjänstemannavälde i och med slopandet av institutionerna, kombinerat med rådslagens låga status bekymrar anställda och studerande vid ÅA i Vasa, bland dem professorerna Kaj Sjöholm (t.v.) och Michael Uljens. Det leder bara till ökad anarki och risk för tjänstemannavälde, och i och med det går ju hela universitetets idé delvis förlorad. I stället för minskad byråkrati och effektivare administration får vi ökad maktkoncentration på ÅA. Även på SVF:s andra institution, samhällsvetenskapliga institutionen (SI), är institutionsföreståndare Göran Djupsund kritisk till slopandet av institutionerna. Ärenden försvinner inte och vi slipper inte besluten fastän vi slopar institutionerna vid ÅA. 8 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

9 Någon ska fatta besluten även i fortsättningen. Om det blir en tjänsteman fattas besluten för långt från verkstadsgolvet, och är man inte i detalj inkommen i vad som händer är risken för felaktiga beslut uppenbar. Förhastade och dåliga beslut? Enligt Göran Djupsund blir den nya modellen med ämnesrådslag och ett förstärkt fakultetskansli minst lika dyr som den nuvarande och risken för konflikter ökar ju längre bort besluten fattas. Vi på institutionen avlastas inte i och med det här. Den enda skillnaden är att de formella besluten fattas av någon som är mindre inkommen i frågorna än vi själva. Visst kan ämnesrådslagen fungera som öppna diskussionsklubbar men någon beslutskompetens får de ju inte. En del av de beslut institutionsföreståndarna idag fattar kan bra skötas av fakultetskanslierna. Men en hel del frågor handlar om verkliga och viktiga substansfrågor och då kan ett förhastat och felaktigt beslut som fattas av någon som inte är insatt i frågan ställa till med stora problem för alla. På pedagogiska fakulteten finns det idag tre institutioner. Institutionen för lärarutbildningen (LI) är den överlägset största med över 60 anställda. Kaj Sjöholm har varit institutionsföreståndare för LI i 7 år. Institutionsrådet ville ha kvar LI som en egen institution. Själv är jag öppen för bägge modellerna. Det är bra att fakulteten blir en tydligare resultatenhet. Jag kan alltså se vissa fördelar med att institutionerna slopas, men mycket beror på vilken status ämnesrådslagen får. För oss finns ju samma arbete som hittills ändå kvar. Kaj Sjöholm vill hellre tala om enheter än rådslag och tror inte att en stor institution såsom LI klarar sig utan en koordinerande ledningsgrupp som över de nya enheterna kan se helheten. Risken för att det blir vattentäta skott mellan de olika enheterna och ämnena är stor då vi har så många olika ämnen på LI. Dessutom riskerar de olika enheterna eller ämnesrådslagen att få olika status eftersom alla inte innehar en professur. Å andra sidan kan mindre enheter innebära en fördel för samarbetet över de nuvarande institutionsgränserna. Rådslagen lös diskussionsklubb? Om byråkratin minskar och effektiviteten ökar i och med reformen, har Sjöholm ännu svårt att svara på. Vi på institutionen avlastas inte i och med det här. Den enda skillnaden är att de formella besluten fattas av någon som är mindre inkommen i frågorna än vi själva. Visst kan beslutsgången bli effektivare och snabbare än hittills, men samtidigt finns det risk för att den demokratiska insynen minskar. I synnerhet om rådslaget i den nya förvaltningsinstruktionen endast blir en lös diskussionsklubb utan någon som helst reell påverkningsmöjlighet. Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid PF har redan i några år fungerat på ett sätt som påminner om den nya modellen. Från början var jag tveksam till slopandet av institutionerna, men ändrade mig ett par veckor innan beslutet, lite överraskande, fattades. Institutionen för pedagogik och specialpedagogik har redan flera år varit indelad i välfungerande enheter vilket gjorde det naturligare för oss att omfatta beslutet, säger institutionsföreståndare Michael Uljens. Även Michael Uljens vill ge rådslagen en högre status än man hittills tydligen tänkt sig och talar hellre om enheter än rådslag. Instruktionen måste skrivas så att olika lösningar blir möjliga i olika fakulteter. För PF:s del ter sig en enhetsmodell som naturlig. Men på vår enhet har vi allmän pedagogik och vuxenpedagogik som är två etablerade pedagogiska discipliner internationellt. Demokratiunderskott och identitetsförlust Uljens tror inte att ÅA ur administrativ synvinkel vinner värst mycket på ändringen, men att det nu gäller att etablera en ny arbetsfördelning mellan fakultetsnivå och enheterna. Jag har svårt att se förenklingar som vi inte kunde ha förverkligat inom rådande struktur. Men utan institutioner behöver inte professorerna nödvändigtvis fungera som administrativt ansvariga utan det kan t.ex. kunniga och erfarna lektorer göra. Vi får lära oss en ny balans mellan examinator och medarbetare. Jag har inte odelat goda erfarenheter av det systemet från Helsingfors universitet. Många kan nog uppleva det hela som en identitetsförlust. Och ur studentperspektiv kan det leda till demokratiunderskott. Studenternas röst kan ändå tillvaratas i de ledningsgrupper som även i fortsättningen kommer att finnas. Vid enheter med öppen dialog betyder förändringen lite, på andra enheter kan igen maktkoncentrationen bli relativt stor. Institutionen för barnpedagogik (BI) i Jakobstad hörde till de institutioner som motsatte sig slopandet av institutionerna. I det förslaget till styrelsen fanns bl.a. BI kvar som en egen institution med motiveringen att den är den enda som verkar ensam på egen ort. Men för att få ett enhetligt system, beslöt alltså ÅA-styrelsen att samtliga institutioner slopas vid Åbo Akademi. Specialföreningarna får ökat ansvar På ÅA:s studentkårsavdelning i Vasa (KAV) är högskolepoli- MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 9

10 tisk ansvariga Tina Holms försiktigt positiv till slopandet av institutionerna. Huvudsaken är att studerande också i fortsättningen har påverkningsmöjligheter och får delta i beslutsfattandet. Men faran med rådslagen är att då ingen väljs till dem, kan det hända att för få studerande tar sitt ansvar frivilligt och verkligen deltar i dem. Att försöka få studerande med olika huvudämnen aktiverade så att de deltar i rådslagen ser Tina Holms därför som en viktig uppgift för KAV i fortsättningen. På rådslagen diskuteras nämligen både personalpolitik och undervisning. Samtidigt innebär förändringen att även de olika ämnesföreningarna inom KAV borde se till att de har sina medlemmar med på rådslagen. Det betyder att specialföreningarna blir viktigare än någonsin och att de nu även måste arbeta via rådslagen. Men ett större ansvar än tidigare faller nog även på våra representanter i fakultetsråden. De måste känna till vad som har sagts och diskuterats på ämnesrådslagen innan de kan fatta sina beslut. Studentkåren vill att den nya modellen utan institutioner grundligt utvärderas senast ett år efter införandet och att kallelsen till ett rådslag måste sättas upp en vecka före och inte som nu sägs, endast tre dagar före. ARI NYKVIST MfÅA NOTERAR Finlands vetenskapspris till Bjarne Holmbom Finlands vetenskapspris 2005 gavs till professor Bjarne Holmbom, som arbetar i laboratoriet för trä- och papperskemi vid Åbo Akademi. Undervisningsminister Tuula Haatainen och överdirektören för Finlands Akademi (forskning) Anneli Pauli överräckte priset på euro den 10 maj. Priset utdelades i samband med Vetenskapsforumet, som ordnades för första gången. Finlands vetenskapspris utdelas vartannat år som erkänsla för högklassig och internationellt betydande vetenskaplig forskning. Priset utdelades i år för femte gången. Så här sammanfattas Holmboms karriär i prismotiveringen: Professor Bjarne Holmboms (f. 1943) forskningsområde är trä- och papperskemi. Han disputerade vid Åbo Akademi 1978 och har sedan dess arbetat som biträdande professor ( ), forskningsprofessor ( ) och professor ( , , fr.o.m. 2003) vid ÅA samt som akademiprofessor Han har också innehaft fl era forskningstjänster som fi nansieras av Finlands Akademi (forskningsassistent, yngre forskare, äldre forskare). Dessutom har Holmbom varit gästande forskare och professor i Kanada, USA och Frankrike. Professor Holmboms forskarbana började med forskning i förädling av tallolja från cellulosaindustrin, och hans forskning kom senare också att inbegripa miljökemiska frågor. Under de senaste åren har Holmbom fokuserat på en djupgående molekylär förståelse och hantering av den komplexa kemin vid papperstillverkning. Holmbom har gedigna kunskaper i olika tillämpningar av träkemi. Hans specialområde är extraktivämnen ur trä och därpå baserade gränsyteinnovationer. Under de två senaste åren har Holmbom särskilt intresserat sig för den rikliga förekomsten av fenoliska skyddsämnen vid kvistområden i trästammen. Det är enkelt att lösgöra kvistarna, och de lignaner som kan utvinnas ur dem kan användas som aktiva komponenter i läkemedel och funktionella livsmedel eller som antioxidanter och bekämpningsmedel. 10 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Professor Holmbom är en synnerligen innovativ forskare, vars tvärvetenskapliga forskarprofil är uppbyggd kring tre mål: Minimering av miljö- och hälsokonsekvenserna av träförädlingsindustrins utsläpp i vattendragen. Genom modifi ering av extraktivämnena ur trä med enzymer görs processerna miljövänligare. Forskningen rör sig på gränsytan mellan biologi, bioteknik och träkemi. Användning av extraktivämnen ur trä inom hälsovetenskap och medicin, i konsumtionsvaror och som naturenliga antioxidanter. Forskningen kan resultera i nya läkemedelspreparat bl.a. vid behandling av cancer. Forskningen rör sig på gränsytan mellan medicin, träkemi och organisk kemi. Framställning och användning av industriella antioxidanter och biocider som på ett naturenligt sätt förbättrar olika produkters hygien och hållbarhet. Forskningen kan också möjliggöra tillverkning av bioaktivt papper. Forskningen rör sig på gränsytan mellan processteknik och träkemi. Professor Holmbom har publicerat en ansenlig mängd (över 150) vetenskapliga artiklar i internationellt renommerade publikationer. Dessutom har han skrivit ett fl ertal läroböcker och kapitel i böcker och vetenskapliga samlingsverk. Hans forskning har resulterat i fl era patent och patentansökningar (12 st.) både i Finland och utomlands. Han har också gjort förträffl iga populariseringar av den vetenskapliga kunskap han själv tagit fram, bl.a. från trädet till matbordet och träkomponenter en hälsotrumf inom biomedicinen. Professor Holmbom har utomordentlig internationell forskningserfarenhet, från såväl akademisk forskning som forskning som betjänar industrin. Hans forskning kombinerar på bästa möjliga sätt högklassig grundforskning och tillämpad forskning. Professor Holmboms forskning representerar den vetenskapliga spjutspetsen vilket också hans medverkan i en spetsforskningsenhet visar och är av största vikt med tanke på skogsindustrins utveckling och utvecklingen av nya, träbaserade innovationer.

11 STUDIER & UNDERVISNING Lättare söka till informationsförvaltning Vi får se vad det leder till att vår ansökningsprocedur blir lättare, men faktum är att det redan nu har kommit ganska många förfrågningar om det, säger professor Mariam Ginman, ämnesansvarig inom informationsförvaltning. Det är nu möjligt för dem som vill utbilda sig till bibliotekarier eller informatiker att söka direkt till ämnet informationsförvaltning vid Åbo Akademi. Tidigare har man sökt till PM-utbildningen vid ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten (ESF), och valt huvudämne först efter ett år av grundläggande studier. Man kommer nu att inom ramen för den vanliga antagningen kunna söka direkt till informationsförvaltning. Vid ESF fungerar det på det sättet också med ämnet informationssystem, och det har varit tal om att det kanske kunde bli så för alla ämnen, säger professor Mariam Ginman, ämnesansvarig inom informationsförvaltning. Syftet med förändringen är att göra ansökningsproceduren enklare och förhoppningsvis också locka fler som studerar informationsförvaltning som huvudämne. Enligt den finska lagen räcker det för att få bibliotekariebehörighet om man läser 35 studieveckor av informationsförvaltning. Det behöver alltså inte vara huvudämne. Det är väldigt många som är intresserade av att studera informationsförvaltning och vi har därför parallellt med våra vanliga kurser även dragit många extrakurser bland annat på Öppna universitetet och inom ExFort (examensinriktad fortbildning). Det finns alltså stor efterfrågan på studierna, men det är tyvärr inte så många som fortsätter och blir magistrar hos oss, säger Ginman. Att många avslutar sina studier i informationsförvaltning efter kandidatexamen är ett bekymmer för ämnet, eftersom institutionerna har resultatansvar och skall producera tillräckligt många examina av olika typer för att trygga finansieringen. En orsak till att det har varit svårare för oss att hitta studerande som är intresserade av att bli magistrar är att de inte tas in direkt till vårt ämne, konstaterar Ginman. Fram till början av 1990-talet sökte studerande direkt in till informationsförvaltning, och då var det fler som blev magistrar. Att vi då började vara med i fakultetens allmänna antagning berodde på att vi ville passa in i fakulteten och ha mera gemensamt med resten av ESF. Men sedan dess har vi etablerat oss och utvecklat en egen profil, så nu kan vi igen ha egen antagning. Att man nu ordnar antagningen på ett liknande sätt som förr är ett experiment. Vi får se vad det leder till, men faktum är att det redan nu har kommit ganska många förfrågningar om det här, säger Ginman. Rätt information Informationsförvaltning handlar om att effektivt kunna hitta information som människor vill ha. Rätt information skall ges till rätt person i rätt tid. Det gäller information i medier av olika slag, till exempel böcker både privata och offentliga men också elektroniska medier. Informationsförvaltare kan hantera överflödet av information som vi har i dagens samhälle, och arbetar på det sättet för mänsklighetens minne, säger Mariam Ginman. Informationsförvaltare söker och kvalitetsbedömer information, ser till att den lagras ordentligt och bearbetar och förädlar den enligt vad användaren vill ha. De fördjupade magisterstudierna i ämnet är mera teoretiska och handlar förutom om forskningsmetoder bl.a. om kulturella, lingvistiska, pedagogiska och kognitiva aspekter på informationsbeteende och -behov både inom privatliv och den professionella världen. Efter att ha studerat informationsförvaltning kan man vanligen få anställning som bibliotekarie eller informatiker i olika typer av bibliotek, eller så blir man informationsspecialist på företag eller i andra organisationer. MICHAEL KARLSSON MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 11

12 VECKANS SKRIBENT Dåligt planerade fartsträckor DET ÄR NU FLERA MÅNADER sedan jag tillfrågades om ett inlägg till den här sidan och eftersom tiden fram till deadline då föreföll oändligt lång blev svaret ja. Därefter har jag inte haft en minut över att tänka på saken, och nu har jag ett par timmar på mig att formulera några tankar om tiden som professor i konstvetenskap vid Åbo Akademi. Det första som kommer i mitt huvud är naturligtvis just tidsbrist. Mina snart två år vid ÅA framstår i backspegeln mest som ett slags akademiskt rally, där det inte bara gällde att åstadkomma resultat på de långa sträckorna, utan att samtidigt klara av ett stort antal avgörande fartsträckor. För min del gällde det inte bara att lära sig en ny institution i ett främmande utbildnings- och anslagssystem, utan att samtidigt hantera saker som flyttningen till de nya lokalerna i Arken, bolognaprocessen, det nya lönesystemet, och MinPlan. Fartsträckorna hade nästan alla det gemensamt att de var dåligt planerade, med orimliga tidskalkyler, oklara riktlinjer, diffus ansvarsfördelning och bristande eller obefintlig konsekvensanalys. Därför kostade de också oproportionerligt mycket tid och energi. För mig var situationen inte på något sätt ny. Större delen av mitt akademiska liv i Sverige ägnades åt att administrera ogenomtänkta reformer och deras konsekvenser. EN SOM DET TYCKS oundviklig följd av varje reform är här som där att nya administrativa enheter inrättas, för information, support, kontroll, kompatibilitet, kontakter, samarbete och utbyte, överföring av betyg och examina, och så vidare. De kan förefalla oundvikliga, och är det också i vissa fall, men sällan eller aldrig analyseras deras storlek och existens utifrån det faktum att varje sådan extrautgift de facto minskar resurserna för utbildning och forskning. Det talas hela tiden om att göra universitetsväsendet mera kostnadseffektivt, men vad som i själva verket sker är en kontinuerlig överföring av resurser från utbildningspyramidens bas till dess administrativa överbyggnad. Här ligger Sverige fortfarande klart före, men Finland verkar fast beslutet att hämta in försprånget. Det Lars Berggren är professor i konstvetenskap vid ÅA sedan augusti är oroande, speciellt om man betänker hur mycket mindre den ekonomiska kaka som ska fördelas är här. I det perspektivet är det framför allt två saker som inger en humanist vid ÅA farhågor. Den första är anslagssystemet, där den allena saliggörande faktorn är antalet magisterexamina. Om jag förstått saken rätt så förväntas fakulteten, och det enskilda ämnet, på fem års sikt omvandla ca 70 procent av alla gulnäbbar till färdiga magistrar. Om vi inte lyckas med det skärs anslagen ned. HUR EN SÅDAN GENOMSTRÖMNING i praktiken ska kunna upprätthållas med nuvarande resurser är mig en gåta. Alla vet ju att studenternas liv har en tendens att snabbt ändra kurs just i årsåldern: idealen, livsstilen och den planerade yrkeskarriären ändras, man gifter sig och får barn, man flyttar utomlands för studier eller för gott. Somliga drabbas av sjukdomar eller olyckor. Därtill kommer ett studiefinansieringssystem som mer eller mindre tvingar merparten av alla studenter att kontinuerligt arbeta parallellt med studierna. Då- 12 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

13 I praktiken är de finska universiteten hållna i en ekonomisk strypsnara som, på ett sätt som förmodligen saknar motstycke i västvärlden, gör dem direkt beroende av politiska trender och konjunkturer. liga förkunskaper försämrar också resultaten inom speciellt humaniora, liksom en studiegång som gör att studenterna måste läsa två eller flera ämnen samtidigt. Valfrihet och effektivitet är tidens och politikernas motto, men hur är det med verklighetsanpassningen? Jämför man med exempelvis Sverige kan det konstateras att den totala genomströmningen vid de humanistiska fakulteterna där, i termer av avlagda filosofie kandidatexamina, ligger på mellan fem och tio procent. Extrapolerar man detta resultat till att omfatta magisterexamina torde det årligen handla om maximalt en procent. Även om det inom vissa laborativa och undervisningmässigt högintensiva ämnen i Finland kanske kan upprätthållas en examinationsfrekvens som kommer i närheten av ministeriella gränsvärdena, är skillnaden skrämmande stor. I praktiken är de finska universiteten hållna i en ekonomisk strypsnara som, på ett sätt som förmodligen saknar motstycke i västvärlden, gör dem direkt beroende av politiska trender och konjunkturer. IRONISKT NOG ÄR DET i första hand alltid de humanistiska fakulteterna där de viktigaste förutsättningarna för kreativt och kritiskt tänkande odlas genom internationellt, historiskt och språkligt inriktade studier som tar mest stryk i det statliga anslagssystemet. I den officiella retoriken värderas sådana ämnen alltid högt, men i realiteten drivs de på en allt knappare sparlåga. Här förefaller det vara kortsiktig kvartalskapitalism snarare än långsiktigt samhällsbyggande intentioner som styr. Samma tänkesätt präglar de lokala prioriteringarna, som enligt min mening knappast beaktar ÅA:s specialansvar för de finlandssvenskt inriktade kultur- och samhällsvetenskaperna. Fokus har alltmer kommit att sättas på internationell rankning, där sådana studier knappast ger några poäng, och följden blir att ÅA:s kanske mest centrala uppgift hamnar längre och längre ut i periferin. Visst är det roligt att jaga i samma flock som de riktigt stora universiteten, men vill vi, kan vi och ska vi? En diskussion om sådana grundläggande policyfrågor skulle åtminstone jag välkomna. Vid sidan av den tidsslukande byråkratin är det just den tilltagande politiska styrningen av akademin jag ser som en fara. I viss mån återspeglar den statsmaktens ambitioner, men här precis som på andra ställen handlar det också om lokala makthavares önskan att styra och reglera forskning och undervisning. Det är ingen tvekan om att exempelvis den nyss genomförda förändringen av styrelsens sammansättning avsevärt ökar den politiska, och därmed kortsiktigt konjunkturberoende, styrningen av akademin. JAG ÄR ÖVERTYGAD OM att förändringar i den riktningen på längre sikt varken gynnar akademin eller stämmer med dess grundläggande målsättningar. Anledningen till det är att jag sitter med facit i hand. Under ett par decennier har jag på nära håll kunnat följa politiseringen av det svenska universitetsväsendet och dess konsekvenser och har därför svårt att förstå varför man här inte kan eller vill ta lärdom av vad som hänt utan trampar efter i samma spår. Historielöshet och avsaknad av kulturell identitet leder alltid till problem. Det gäller i Sverige som i Finland, och kanske i ovanligt hög grad för ÅA. För vari ligger egentligen vår akademis berättigande om allt nu sist och slutligen, som det verkar, förvandlas till ekonomi? I Sverige har man sent omsider sett följdverkningarna och åtminstone börjat fundera på att lägga om kursen. LARS BERGGREN MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 13

14 Övergödning, miljögifter, överfiske och etablering av främmande arter är några av de faror som hotar Östersjöns framtid. Östersjöns förfall är i sig ingen nyhet, men i en del aktuella rapporter har läget utmålats som kritiskt. Visst kan det se illa ut, men det finns ingen orsak att ge upp hoppet, säger FL, assistent Cecilia Lundberg vid Åbo Akademis avdelning för miljö- och marinbiologi. Lundberg har kartlagt eutrofieringen i Östersjön, ett av de hot som framställts som värst. Den 27 maj disputerar hon på avhandlingen Eutrophication in the Baltic Sea from area-specific biological effects to interdisciplinary consequences. Jag granskar övergödningen i Östersjön ur flera synvinklar och lyfter fram problemet dels på ett allmänt plan, dels regionalt och mera i detalj, berättar Cecilia Lundberg. Utgående från befintliga miljödata har hon gjort en kartläggning av övergödningsproblemet i Östersjön i sin helhet och på basis av kartläggningen konstruerat en konceptuell d.v.s. begreppsmässig modell som visar hur såväl naturliga effekter som människans verksamhet åstadkommer fysikalisk-kemiska och biologiska verkningar i ekosystemet. Modellen visar också hur inverkan på ekosystemet kan kopplas till ekonomiska, hälsomässiga och estetiska konsekvenser på det samhälleliga planet, berättar Cecilia Lundberg. Mångsidig modell Eutrofieringen är, lika litet som något av de andra miljöproblemen, ett isolerat fenomen. Cecilia Lundberg har analyserat orsaker, primära och sekundära effekter samt samhällelig verkan. Utgående från en helhetssyn kan olika åtgärdsförslag diskuteras mera åskådligt, konstaterar Cecilia Lundberg. Den begreppsmässiga modellen kan i praktiken fungera som en kommunikationsplattform AKTUELL FORSKNING Hotet mot Östersjön Öppnare kommunikation mellan olika aktörer k mellan naturvetenskap och samhällsvetenskap men också mellan vetenskapsmän och beslutsfattare och som grund för information till allmänheten. Myndigheterna talar ofta i termer av stora, övergripande planer, medan enskilda forskare i regel är specialiserade på detaljer. Det finns många informationsklyftor att överbrygga i miljöfrågor, och detta gäller också när vi talar om Östersjön, konstaterar Cecilia Lundberg. På ett kemiskt plan sker eutrofiering via ökad tillgänglighet på närsalter fosfor och kväve i vattnet. Detta får en biologisk konsekvens på så vis att överskottsnäringen gynnar snabbväxande vegetation bl.a. alger som på sikt konkurrerar ut långsamt växande fleråriga arter med nyckelfunktioner för hela eko- 14 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

15 Östersjöns tillstånd och återhämtningsmöjligheter i fråga om övergödningen kräver handlingsprogram både på en storskalig nivå som täcker hela Östersjön och på regionala plan, säger Cecilia Lundberg. tilltar n ge nya lösningar systemet. Nedbrytningen av arter som gynnas av eutrofieringen är syrekrävande, vilket leder till syrebrist som påverkar bl.a. bottendjuren och fiskbeståndet. Ekosystemets rubbade balans påverkar i sin tur såväl näringslivet som det drabbade områdets naturvärde. Nämnas kan fiskerinäringen, turismen, områdets attraktionskraft etc. De samhälleliga verkningarna kan vara många. Eutrofieringen är dock bara en sida av miljöproblemet, men en viktig sådan, konstaterar Cecilia Lundberg. Helhetssynen över axeln grundorsak kemisk/biologisk reaktion samhällelig konsekvens/respons ligger som grund också för ett datoriserat beslutsstödsystem som utvecklats inom det svenska projektet MARE, där Cecilia Lundbergs forskning delvis ingår. Projektet fokuserar på utvecklandet av kostnadeseffektiva åtgärder mot eutrofieringen i Östersjön. Systemet utvecklas så att det kan användas på ett ändamålsenligt sätt av såväl politiker som miljöexperter. Vad händer om all tillförsel av fosfor och kväve stoppas? Vilken effekt har utsläpp från Polen på tillståndet i Bottniska viken? Vad kostar det att genomföra den eller den åtgärden? Exempel på frågor som kan laboreras i beslutsstödsystemet är många. Det går att teoretiskt pröva sig fram med olika alternativ. Vilka åtgärder som kan genomföras i praktiken är ju sedan en annan fråga, men genom att kunna använda tillgängliga data på ett mångsidigt sätt så kan den som har tillgång till beslutsstödsystemet få en bred bild av läget och olika tänkbara scenarion, konstaterar Cecilia Lundberg. Larmrapporter Eftersom Östersjön är ett litet, grunt och instängt havsområde brukar det ses som ett enhetligt vatten. Tydliga skillnader i salthalt och klimat skiljer dock de södra delarna och de norra delarna från varandra. Ett invånarantal på 85 miljoner människor i hela avrinningsområdet gör att belastningstrycket är stort. Effekterna av eutrofieringen skiljer sig också på ett betydande sätt i olika delar av Östersjön. För att få en nyanserad bild av problematiken har Lundberg delat in Östersjön i nio regioner. Finska viken är mest drabbad av eutrofieringen, medan Bottniska viken är minst drabbad av olika miljöskador överlag. Detta på basis av en jämförelse mellan befintliga mätningar, berättar Cecilia Lundberg. Finska viken är relativt grund och trång, vilket gör den utsatt för ett belastningstryck från olika håll. Länge har man trott att Rigabukten är värst utsatt, men det har visat sig att läget där är bättre än befarat. Som helhet är situationen i Östersjön ändå alarmerande. Något måste definitivt göras, konstaterar Cecilia Lundberg. Enligt en rapport som offentliggjordes i Sverige i februari krävs det drastiska åtgärder för att rädda Östersjön. I rapporten, skriven av ledamöter i miljövårdsberedningen i Sverige, har det skett ett biologiskt regimskifte i Östersjön till följd av att ekosystemet har börjat bete sig onormalt. Rapporten kan delvis tolkas som en överdriven domedagsprofetia, men det kan behövas hårda besked för att väcka det allmänna medvetandet, menar Cecilia Lundberg. Problemet med t.ex. eutrofiering är att det skulle kunna räcka tiotals år innan något händer även om man ströp alla näringsutsläpp i havet. En hållbar utveckling kan därför inte byggas på ensidiga åtgärder, utan kräver långsiktighet och målmedveten aktivitet. Östersjöns tillstånd och återhämtningsmöjligheter i fråga om övergödningen kräver handlingsprogram både på en storskalig nivå som täcker hela Östersjön och på regionala plan där individuella problem för specifika områden beaktas. För att uppnå positiva resultat krävs en medvetenhet och en vilja till förbättringar som sträcker sig över de vetenskapliga ämnesdomänerna ut till allmänheten och beslutsfattarna. En öppnare kommunikation mellan olika aktörer kan vara avgörande, konstaterar Cecilia Lundberg. PETER SANDSTRÖM MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 15

16 DISPUTATIONER INFORMATIONSSYSTEM M.Sc. Irina Georgescu disputerar i informationssystem onsdagen den 25 maj på avhandlingen Rational Choice and Revealed Preference: A Fuzzy Approach. Disputationen äger rum kl. 12 i auditorium 3102, DataCity. Opponent är prof. Bernard De Baets, Universiteit Gent, och som kustos fungerar prof. Christer Carlsson. Så här sammanfattar Irina Georgescu själv sin avhandling: Rational choice and revealed preference are important issues in social choice theory. A choice act is said to be rational if it is based on the optimization of some preference relation. The revealed preference theory of consumers was created by Samuelson and Houthakker. Uzawa, Arrow and Sen developed an axiomatic theory of revealed preference in an abstract framework independent of budget sets and demand functions. The results of Uzawa, Arrow, Sen and their followers were proved under the hypothesis that all non-empty finite sets of alternatives are included in the domain of a choice function. Further on, Richter, Hansson and Suzumura elaborated a generalized theory of revealed 16 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI preference with no restriction on the domain of the choice function. The contributions of this thesis are concentrated on a revealed preference theory for fuzzy choice functions. Our concept of fuzzy choice function includes that of Banerjee. In Banerjee s approach, the range of the fuzzy choice function consists of fuzzy sets and the domain consists of crisp sets, in our approach both the domain and the range of the fuzzy choice function consist of fuzzy sets. Our contributions can be grouped in five main themes: 1. Revealed preference and congruence axioms for fuzzy choice functions; 2. Rationality and normality of fuzzy choice functions; 3. Consistency conditions for fuzzy choice functions; 4. Degree of dominance for fuzzy choice functions; 5. Applications. Our revealed preference results are developed in two directions: One generalizes the Uzawa- Arrow-Sen theory The second extends the Richter-Hansson-Suzmura theory. The first direction starts from two hypotheses that extend to a fuzzy context Uzawa-Arrow- Sen theory. In this framework connections between weak and strong congruence axioms WFCA, SFCA, weak and strong revealed preference axioms WA- FRP, SAFRP and other properties of rationality and normality are established. The main result is a generalization of the Arrow-Sen theorem. Further consistency conditions Fα, Fβ, Fδ which are fuzzy versions of Sen s conditions α, β, δ are studied. We prove that a fuzzy choice function satisfies Fα and Fβ if and only if WFCA holds. Also, Fδ holds if and only if the revealed preference relation R (canonically associated to the fuzzy choice function) is quasi-transitive. Other consistency conditions (Fα2, Fγ2, Fβ(+), path independence) are also discussed. In the second direction rationality and revealed preference theory for fuzzy choice functions with arbitrary domains are investigated. New axioms of revealed preference WAFRPº, SAFRPº, HAFRP are introduced and relations between these axioms and the previous ones are established. We obtain two main theorems: (1) Axioms WFCA and WAFRPº are equivalent. (2) Axioms SFCA and HAFRP are equivalent. We analyze two concepts of rationality: G-rationality and M-rationality. Another result generalizes a part of a Richter theorem. We define a notion of the degree of dominance of an alternative with respect to an available fuzzy set of alternatives and we introduce new axioms of congruence for fuzzy choice functions. If we interpret an available set as a criterion, then we can obtain a ranking of alternatives (for each criterion) with respect to the act of choice. This ranking is obtained by using fuzzy choice problems and the instrument by which it is established is the degree of dominance associated with a fuzzy choice function. In defining this fuzzy choice function the revealed preference theory is applied. The applications describe concrete economic situations where partial information or human subjectivity appears. The mathematical modelling is done by formulating some fuzzy choice problems where criteria are represented by fuzzy available sets of alternatives; The degree of dominance is the mathematical instrument on which the algorithms of multicriterial hierarchy are based.

17 GEOLOGI FM Peter Österholm disputerar i geologi fredagen den 27 maj på avhandlingen Previous, Current and Future Leaching of Sulphur and Metals from Acid Sulphate Soils in W. Finland. Disputationen äger rum kl. 12 i Auditorium I, Geologicum. Opponent är prof. Mike Melville, The University of New South Wales, och som kustos fungerar prof. Mats Åström. Så här sammanfattar Peter Österholm själv sin avhandling: På västkusten i Finland finns stora områden ( km 2 ) med mycket svavelrika sediment som landhöjningen lyft upp ovanför havsytan och som senare utvecklats till så kallade sura sulfatjordar (ph <4). En geokemisk studie av sura sulfatjordar och deras inverkan på vattenkvaliteten gjordes för tre avrinningsområden i Österbotten i Finland. Studien baserade sig på geokemiska analyser av upp till 778 sedimentprov och över 800 vattenprov. Vattenproverna representerade alla årstider och alla typer av hydrologiska förhållanden mellan åren I enlighet med tidigare studier var vattnet i sulfatjordsområdena mycket surt och uppvisade kraftigt förhöjda (ca ggr) halter av svavel och ett tjugotal metaller/spårämnen (inklusive Al, Cd, Co Ni, La). Även om höga koncentrationer kunde påträffas under alla årstider så var halterna vanligen högst under senhösten och på våren. De lägsta koncentrationerna påträffades under sensommaren och vårvintern. Variationerna i vattenkvaliteten var relativt små under vårarna, men mycket stora under alla andra årstider. Sommartorkan under enskilda somrar hade ingen märkbar betydelse för vattenkvaliteten, men flera regnfattiga somrar i rad tycks ha orsakat en betydande och snabb försämring av vattenkvaliteten år Trots flera somrar med normala mängder regn under den resterande studieperioden så återställdes inte vattenkvaliteten till tidigare nivåer. Genom att kombinera olika metoder så kvantifierades den tidigare, nuvarande och den framtida potentiella urlakningen av svavel och metaller i Rintala torrläggningsområde (23 km 2 ) nära Seinäjoki. Sedimentdata visade att området har ungefär hälften av sin urlakningspotential kvar (omkring 20 ton svavel per ha). Den årliga urlakningsmängden av svavel (ca 600 kg/ha) och metaller (t.ex. 50 kg aluminium/ha) bestämdes på basen av månatlig vattendata för en treårsperiod. Beräkningar visade tydligt att de förhöjda svavel- och metallhalterna i området, i praktiken, beror helt på de torrläggningsarbeten som utförts under de senaste 200 åren och framförallt täckdikningsarbeten under de senaste åren. Med nuvarande dräneringsmetoder minskar sulfatjordarnas urlakningspotential mycket snabbt (uppskattad halveringstid ca 30 år) ur ett geologiskt tidsperspektiv. Efter 100 år då en del nya potentiella sulfatjordar lyfts upp ur havet p.g.a. den kraftiga landhöjningen (upp till 1 m/100 år) så kommer nuvarande aktiva sulfatjordar (0 45 m över havsytan) att vara utarmade på sin urlakningspotential. Följaktligen kommer den totala arealen av aktiva sura sulfatjordar då att vara betydligt mindre och vattenkvaliteten mycket bättre. På kortare sikt kan den dåliga vattenkvaliteten endast förbättras med en övergång till dikningsmetoder som minskar dräneringsdjupet (oxidationsdjupet) och mängden dräneringsvatten från sulfatjordar (inklusive flödestoppar). Det finns troligen förutsättningar att uppnå dessa mål med grundvattenreglering (t.ex. kontrollerad täckdikning) och en noggrannare planering av dränerings-/underhållsarbeten. BIOLOGI FL Cecilia Lundberg disputerar i biologi fredagen den 27 maj på avhandlingen Eutrophication in the Baltic Sea from area-specific biological effects to interdisciplinary consequences. Disputationen äger rum kl. 12 i aud. Salin, Axelia. Som opponent fungerar prof. Mike Elliott, University of Hull, och kustos är prof. Erik Bonsdorff. Så här sammanfattar Cecilia Lundberg själv sin avhandling: MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 17

18 DISPUTATIONER, forts. Östersjön är ett litet, grunt och instängt havsområde med ett begränsat vattenutbyte till Nordsjön. Skarpa skillnader i salthalt och klimat skiljer de södra och norra delarna från varandra. Ett invånarantal på 85 miljoner i hela avrinningsområdet gör belastningstrycket betydande. Dessa faktorer inverkar väsentligt på Östersjöns känslighet för miljöförändringar, speciellt sådana orsakade av människan. Eutrofiering innebär en ökad tillgänglighet av fosfor och kväve i vattnet. Överskottsnäringen gynnar snabbväxande vegetation, som på sikt konkurrerar ut långsamt växande fleråriga arter med nyckelfunktioner för hela ekosystemet. Ute på öppet vatten leder övergödningen till massförekomster av cyanobakterier under varma och vindstilla perioder av sommaren. Nedbrytningen av alla eutrofieringsgynnade arter är syrekrävande. Eutrofiering är därtill inte Östersjöns enda problem, utan måste ställas i relation till andra gissel såsom miljögifter, överfiskning och etableringen av främmande arter. Åtgärder för en förbättring av Östersjöns tillstånd kräver en mångfacetterad syn och handlingskraft genom ett tvärvetenskapligt engagemang. Ett fungerande samarbete mellan naturvetenskap och socioekonomi, liksom mellan vetenskap och beslutsfattande är nödvändigt. Övergödning har inte verkningar enbart på en biologisk och fysikalisk-kemisk nivå. Problemet kräver också ett ekonomiskt, tekniskt och sociologiskt nytänkande. Kommunikationsförbistringar kan överkommas med hjälp av begreppsmässiga, s.k. konceptuella, modeller där förändringar i miljön kartläggs på ett lättförståeligt sätt, samtidigt som möjligast många aspekter av problemet framkommer. I min avhandling strävar jag 18 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI efter att framställa Östersjöns eutrofiering ur flera olika synvinklar. Problemet presenteras dels på ett allmänt plan, dels regionalt mer i detalj. Jag har gjort ett försök att kartlägga övergödningsproblemet i Östersjön i sin helhet i en konceptuell modell. Modellen visar hur både naturliga och antropogena drivmedel åstadkommer fysikalisk-kemiska och biologiska verkningar i ekosystemet, samt hur dessa kopplas till ekonomiska, hälsomässiga och estetiska konsekvenser på ett samhälleligt plan. För vidtagande av positiva åtgärder krävs restriktioner och bestämmelser från beslutsfattare. Min modell kan jämföras med det s.k. DPSIR-tankesättet, som visar hur drivkrafter (Drivers), påtryckning (Pressures), tillstånd (State), effekter (Impact) och reaktioner (Response) kopplas till varandra för att förklara orsakerna till miljöförändringar. Övergödningen är ett hot mot hela Östersjöns framtid, men olika kusttyper och skillnaden mellan kustområde och öppet hav påverkar händelseförloppet. För att peka på regionala skillnader har jag delat in Östersjön i nio delområden. På basen av tillgänglig litteratur, från vetenskapligt granskade publikationer till s.k. grå rapporter, har jag sammanställt eutrofieringsgraden och när problemen uppstod skilt för varje delområde. Det rådande tillståndet för varje region är sammanfattad i en konceptuell modell. För noggrannare analyser av utveckling i näringstillstånd, syresituation etc. på regional nivå har långtidsdata från nationella och internationella övervakningsprogram värdefullt informationsvärde. I det här arbetet har mönster i fysikaliska och biologiska parametrar uppmätta längs den finska kustzonen av Finska viken studerats närmare. Resultaten av min avhandling visar att Östersjöns tillstånd och återhämtningsmöjligheter i frågan om övergödning kräver handlingsprogram både på en storskalig nivå som täcker hela Östersjön och på regionala plan, där specifika problem för specifika områden beaktas. För positiva resultat krävs en medvetenhet och vilja till förbättringar som sträcker sig över vetenskapliga ämnesdomäner och ut till beslutsfattare och allmänheten. Användarvänliga modeller som beskriver problemet är en viktig grund för samarbetet. FÖRETAGETS ORGANISATION OCH LEDNING EM Joachim Ramström disputerar i företagets organisation och ledning fredagen den 27 maj på avhandlingen West Meets East A Study of Cross-Institutional Business Relationships between Finnish/Swedish and Overseas Chinese Firms. Disputationen äger rum kl. 12 i Auditorium I, Hanken. Som opponent fungerar prof. Sten Söderman, Stockholms universi-

19 tet, och kustos är docent Henrik Bäckström. Så här sammanfattar Joachim Ramström själv sin avhandling: Forskningen behandlar affärsrelationer mellan finländska/ svenska och så kallade utlandskinesiska företag. Dessa ca 60 miljoner utlandskineser (eng. Overseas Chinese) är en etnisk grupp med en mycket dominant ställning i de flesta länder i Asien. Idag uppskattar man att de har en kollektiv förmögenhet på ca miljarder dollar, och därför skulle man kunna kalla dem den trejde största ekonomin i världen, mätt i BNP, efter USA och Japan. Dessa utlandskineser är också intressanta eftersom man genom att studera dem också kan få en större förståelse för kinesiskt affärsbeteende, eftersom de utlandskinesiska företagen bibehållit en stor del av sitt kinesiska arv och ursprungsbeteende. Därför är många av deras särdrag direkt jämförbara med kinesiska företag. Dessutom är de utlandskinesiska företagen idag de största investerarna i Kina. Detta betyder i sin tur att utlandskinesiska företag är attraktiva partners för finländska och svenska företag, eftersom de kan fungera som ett brohuvud till den kinesiska marknaden. Utöver detta är forskningen av stort intresse eftersom de kinesiska företagen, inklusive de utlandskinesiska, med största sannolikhet kommer att utvecklas till globala multinationella företag, precis som företag från de andra två stormakterna i Asien, Japan och Sydkorea. Detta betyder att kinesiska företag så småningom tar sig in på de europeiska marknaderna, och många finländska och svenska företag kommer att börja samarbeta, och konkurrera med dem. För att klara av denna framtida konkurrens är det av yttersta vikt att finländska och svenska företag får tillgång till fördjupad kunskap om de etniska kinesiska företagens relationsbeteende. Forskningen baserar sig på intervjuer med chefer i finländska och svenska dotterbolag i Sydostasien. Intervjuerna har fokuserat på olika områden som berör relationshantering med etniska (utlands-) kinesiska företag. Tidigare forskning inom detta område har överlag handlat om vad företag borde göra. Däremot har man fokuserat väldigt lite på vad företag de facto gör, hur företag hanterar relationer och hur relationsprocessen ser ut. Därför har affärsrelationer och processer mellan finländska/svenska och etniska kinesiska företag varit något av en svart låda. Studien fokuserar på hanteringen av sex viktiga dimensioner i en affärsrelation, d.v.s. förtroende, engagemang, anpassning, lärande, sociala relationer och sociala band, vilka har visat sig vara kritiska dimensioner för framgång i denna kontext. Utgångspunkten för affärsrelationer mellan finländska/ svenska och etniska kinesiska företag är utmanande. Företagen härstammar från kontexter som är mycket olika vad gäller sätt att utveckla en relation, sätt att hantera en relation och faktorer som påverkar utvecklingen av en relation, d.v.s. väsentliga skillnader i underliggande tankemönster. En av de kanske mest intressanta observationerna är att då finländska och svenska företag bygger relationer med etniska kinesiska företag så följer varkendera av parterna sitt naturliga relationsbeteende. Det sker alltså en ömsesidig anpassning, trots att man normalt brukar anta att företag som befinner sig på en främmande marknad anpassar sig till de metoder som råder på denna marknad. Resultatet är alltså en blandad relation, som varken är unikt finländsk/svensk eller etnisk kinesisk. FOLKRÄTT PM Miko Lempinen disputerar i folkrätt fredagen den 3 juni på avhandlingen The United Nations Commission on Human Rights and the Different Treatment of Governments: An Inseparable Part of Promoting and Encouraging Respect for Human Rights?. Disputationen äger rum kl. 12 i aud. Salin, Axelia. Som opponent fungerar prof. Menno Kamminga, Universiteit Maastricht, och kustos är prof. Martin Scheinin. Så här sammanfattar Miko Lempinen själv sin avhandling: Att ställa en annan stat till svars för människorättskränkningar hör till en stats absolut mest sensitiva uppgifter. I dessa situationer spelar politiska värderingar och relationerna stater emellan en avgörande roll. Den verkliga människorättssituationen i ett land är däremot endast av sekundär betydelse. Följaktligen agerar staterna även på allvarliga människorättskränkningar endast i de fall där en tillräcklig politisk vilja kan uppnås. Alltför ofta ignoreras väldokumenterade människorättskränkningar fullständigt. Politiseringen av diskussionen om mänskliga rättigheter kan MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 19

20 DISPUTATIONER, forts. lätt beskyllas för att vara skadlig för främjandet av dessa rättigheter. Så ser det i alla fall lätt ut för offentligheten. Men verkligheten behöver inte nödvändigtvis vara så entydig. Förenta nationernas kommission för mänskliga rättigheter är världsorganisationens främsta organ som arbetar enbart med människorättsfrågor. Kommissionen som är underordnad ekonomiska och sociala rådet och som består av 53 medlemsstater är ett politiskt organ. Man bör därför inte förvänta sig att kommissionen skulle agera på ett sätt som kunde jämföras med ett organ som består av självständiga experter. I denna för offentlig granskning framlagda avhandling, anses detta emellertid vara kommissionens styrka snarare än svaghet. Den betydelse som de mänskliga rättigheterna ges och som kommissionens arbete anses avspegla har resulterat i en hård tävlan om medlemskap i kommissionen även bland länder med en mindre imponerande inställning till mänskliga rättigheter. Kommissionens medlemsstater hör med andra ord inte nödvändigtvis till världens främsta människorättsfrämjare. Kommissionen har trots allt lyckats utveckla ett brett urval av förfaranden för att hantera människorättskränkningar. Detta har inte bara lett till att olika situationer behandlas olika men även till att lika situationer behandlas olika. Traditionellt har det ansetts vara skadligt för främjandet av de mänskliga rättigheterna att behandla länder olika på grund av att detta lätt sammankopplas med selektivitet och en politisering av de mänskliga rättigheterna. I denna för offentlig granskning framlagda avhandling beskrivs bland annat hur det inte nödvändigtvis alltid behöver vara så. Det har länge saknats en konstruktiv diskussion och 20 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI ett svar till dem som kritiserat människorättskommissionen för ineffektivitet, skenhelighet, brist på fantasi, selektivitet och i all synnerhet för en politisering av diskussionen om de mänskliga rättigheterna. Ifrågavarande avhandling är en kontribution till denna diskussion. MATEMATIK FL Christer Glader disputerar i matematik fredagen den 3 juni på avhandlingen Constructive Methods for Rational Interpolation and Uniform Approximation on the Unit Disc. Disputationen äger rum kl. 12 i aud. Ringbom, Axelia. Som opponent fungerar prof. Lothar Reichel, Kent State University, och kustos är prof. Göran Högnäs. Så här sammanfattar Christer Glader själv sin avhandling: Avhandlingen sorterar under ämnesområdet approximationsteori i komplexa talplanet och fokuserar på approximationsproblem på den komplexa enhetscirkeln och på den öppna enhetsskivan bestående av punkterna innanför enhetscirkeln. Ett typiskt approxima tions problem är att ersätta (approximera) en besvärlig funktion med en för människa och dator lätthanterlig funktion, exempelvis ett polynom eller en rationell funktion. Ett annat problem är att, givet interpolationsdata i form av ett antal noder och funktions värden, hitta en interpolerande funktion i en given klass av funktioner, eventuellt så att någon viss egenskap hos interpolanten optimeras. I de approximationsoch inter polations problem som behandlas i avhandlingen intar funktionsklassen av ändliga blaschkeprodukter en särställning (Wilhelm Blaschke, , österrikisk-tysk matematiker). En ändlig blaschkeprodukt är en rationell funktion som har konstant belopp på enhetscirkeln och saknar poler på och innanför enhets cirkeln. Tillämpningar för de konstruktiva algoritmer som presenteras i avhandlingen finns exempelvis inom reglerteori. I avhandlingen behandlas flera olika typer av s.k. Nevanlinna-Pick interpolationsproblem. Dessa problem går ut på att vi har givet n stycken noder i den öppna enhetsskivan och n stycken funktionsvärden. I vissa fall krävs det att funktionsvärdena till beloppet är be gränsade av talet 1 och i andra fall ställs inga restriktioner på beloppet. Vi söker en interpolerande funktion i klassen av ändliga blaschkeprodukter och i vissa problem söker vi en skalad ändlig blaschkeprodukt av minimal norm. I avhandlingen presenteras nya algoritmer som löser interpolationsproblemen genom att lösa olika egenvärdesproblem som definieras av givet interpolationsdata. I avhandlingen behandlas även problemet att approximera en rationell funktion med en annan rationell funktion av lägre gradtal, där vi kräver att alla poler för de rationella funktionerna ligger utanför enhetscirkeln och att felet mätt i supremumnorm på enhetscirkeln minimeras. De fall

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Är det möjligt att kombinera ökad effektivitet och akademisk frihet? Det anser Åbo

Är det möjligt att kombinera ökad effektivitet och akademisk frihet? Det anser Åbo Kårpolitikern sitter inte i glaskupa Är det möjligt att kombinera ökad effektivitet och akademisk frihet? Det anser Åbo Akademis Studentkårs nya styrelseordförande Anniina Pirttimaa, men bara i en diskussion

Läs mer

Välkommen till 16.11.2015 1

Välkommen till 16.11.2015 1 Välkommen till 16.11.2015 1 Öppna universitet vid ÅA Grundat 1981 Målet är utbildningsmässig och regional jämlikhet 2014 3062 studerande 26779 avlagda studiepoäng 300 arrangerade kurser varav 33 % nätkurser

Läs mer

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016.

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. Helsingfors universitet Juridiska fakulteten 14.11.2011 ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. BESKRIVNING AV VERKSAMHETSFÄLTET 1. Juridiska fakultetens

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Malmö Högskola, 2014-04-11

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Malmö Högskola, 2014-04-11 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Malmö Högskola, 2014-04-11 Fastställd av fakultetsstyrelsen 2014-04-11 Utbildningen på forskarnivå i

Läs mer

Humaniora vid Åbo Akademi

Humaniora vid Åbo Akademi Humaniora vid Åbo Akademi Nära dig vi har tid att handleda och stöda! Högklassig forskning ger utmärkta undervisningsmiljöer Ett finlandssvenskt, nordiskt och internationellt universitet Du formar din

Läs mer

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Godkänd vid fakultetsrådets möte 21.5.2013 Punkt 5 Bilaga A Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Anvisning om grunder för bedömningen av behörighetsvillkoren för anställning som professor vid Juridiska

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

Utbildningslinjen för biovetenskaper Tom Wiklund, linjeansvarig

Utbildningslinjen för biovetenskaper Tom Wiklund, linjeansvarig Utbildningslinjen för biovetenskaper Tom Wiklund, linjeansvarig Åbo Akademi (rektor, Mikko Hupa) Fyra fakulteter Fakulteten för humanoria, psykologi och teologi Fakulteten för padagogik och välfärdsstudier

Läs mer

Ämnesstudierna består av fem undervisningshelheter. Inom dessa behandlas främst följande ämnen:

Ämnesstudierna består av fem undervisningshelheter. Inom dessa behandlas främst följande ämnen: Farmaci MÅLSÄTTNING Utbildningen som leder till farmaceutexamen strävar till att ge studeranden färdigheter inom läkemedelsförsörjningens alla delområden. Framförallt strävar utbildningen till att främja

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Jorma Mattinen har blivit rektor vid värsta möjliga tidpunkt. Det erkänner han

Jorma Mattinen har blivit rektor vid värsta möjliga tidpunkt. Det erkänner han Universitetet är ingen fabrik Jorma Mattinen har blivit rektor vid värsta möjliga tidpunkt. Det erkänner han själv och försöker inte dölja den konflikt som nu tornar upp sig mellan universiteten och regeringens

Läs mer

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola? HUR FÖRNYAS ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA? SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera studieplatser

Läs mer

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia CLL 20.1.2012 2 CLL:s

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

STRUKTUR. Kemistutbildningen. KANDIDATEXAMEN I NATURVETENSKAPER 180 sp HUVUDÄMNE. 93 sp. Grundstudier

STRUKTUR. Kemistutbildningen. KANDIDATEXAMEN I NATURVETENSKAPER 180 sp HUVUDÄMNE. 93 sp. Grundstudier Kemi Utbildningen för huvudämnesstuderande i kemin är indelad på två linjer; den ena leder till filosofie magisterexamen i kemi (kemist) och den andra till filosofie magisterexamen i kemi (kemilärare).

Läs mer

Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER

Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Alla texter i essäserien Dialogen har global paginering, vilket innebär att sidnumren är unika för var essä och desamma som i kommande tryckta upplaga.

Läs mer

Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten

Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten SAMHÄLLSVETENSKAPER OCH VÅRDVETENSKAP 61 Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten Examina Vid Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten kan man studera för politices magisterexamen och för magisterexamen

Läs mer

PISA och lärarutbildningen. Hur kan Pedagogiska fakulteten bidra?

PISA och lärarutbildningen. Hur kan Pedagogiska fakulteten bidra? PISA och lärarutbildningen. l Hur kan Pedagogiska fakulteten bidra? Michael Uljens prefekt Åbo Akademi OM DE SVENSKA SKOLORNAS RESULTAT I PISA 2009 Svenska Kulturfonden Seminarium 18.5.2011 PISA i vår

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Mål och strategier. för Åbo Akademi

Mål och strategier. för Åbo Akademi Mål och strategier för Åbo Akademi 2010 2019 Åbo Akademi Finlands Svenska Universitet Innehåll Mission...4 Vision...4 Tre hörnstenar...5 Framstående forskning...7 Utbildning på hög nivå...9 Ett universitet

Läs mer

Språkpolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor Dnr: UmU

Språkpolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor Dnr: UmU Språkpolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid: Område: Ansvarig enhet: Rektor - tills vidare Organisation Informationsenheten Sid 2 (8) 1. Inledning...

Läs mer

Kandidatarbete med seminarium (10 sp) Valfria studier (15-25 sp)

Kandidatarbete med seminarium (10 sp) Valfria studier (15-25 sp) 14 6 Utbildningslinjen för kemiteknik Först avlägger man teknologie kandidatexamen på 3 år (180 studiepoäng) och därefter diplomingenjörsexamen på 2 år (120 studiepoäng), dvs. sammanlagt 5 år. 6.1 Teknologie

Läs mer

Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar

Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar Janne Toivonen Geologi och mineralogi Åbo Akademi janne.toivonen@abo.fi 6.6.2012 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 1 Efter den stora fiskdöden 2006-2007

Läs mer

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

Att bedöma. pedagogisk skicklighet

Att bedöma. pedagogisk skicklighet Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning

Läs mer

FAKULTETSRÅDET VID JURIDISKA FAKULTETENS BESLUT OM BEAKTANDE AV UNDERVISNINGSFÖRMÅGAN VID ANSTÄLLNING AV UNDERVISNINGSPERSONAL

FAKULTETSRÅDET VID JURIDISKA FAKULTETENS BESLUT OM BEAKTANDE AV UNDERVISNINGSFÖRMÅGAN VID ANSTÄLLNING AV UNDERVISNINGSPERSONAL (Översättning) FAKULTETSRÅDET VID JURIDISKA FAKULTETENS BESLUT 28.9.2010 OM BEAKTANDE AV UNDERVISNINGSFÖRMÅGAN VID ANSTÄLLNING AV UNDERVISNINGSPERSONAL Med undervisningspersonal avses i detta beslut undervisnings-

Läs mer

Världens eko 2006 - kursutvärdering

Världens eko 2006 - kursutvärdering Världens eko 2006 - kursutvärdering Tack för att du tar dig tid att utvärdera kursen! Dina åsikter betyder mycket för oss och vi arbetar hårt för att Världens eko ska vara en dynamisk och föränderlig kurs.

Läs mer

Lokal examensbeskrivning

Lokal examensbeskrivning 1 (6) BESLUT 2015-11-11 Dnr SU FV-3.2.5-3372-15 Lokal examensbeskrivning Filosofie masterexamen Huvudområde: Hälsoinformatik Health Informatics Hälsoinformatik är en tvärvetenskaplig disciplin med grund

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kemi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod KEMKEM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov Kemi B, Andersson, Sonesson m.fl, Liber. Kap. 2-4 och 7-14 Ett skriftligt

Läs mer

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020 Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Lärarakademins kriterier

Lärarakademins kriterier s kriterier 1. Pedagogisk skicklighet och handledning fortlöpande kompetensutveckling Utmärkta färdigheter kommer till uttryck t.ex. i att läraren systematiskt utvärderar och utvecklar sin undervisning

Läs mer

ERFARENHET AV UNDERVISNING OCH HANDLEDNING Behöver utvecklas God Utmärkt Bedöm ning Undervisningens omfattning och målgrupper. undervisningserfarenhet

ERFARENHET AV UNDERVISNING OCH HANDLEDNING Behöver utvecklas God Utmärkt Bedöm ning Undervisningens omfattning och målgrupper. undervisningserfarenhet Juridiska fakulteten Matris för bedömning av pedagogiska meriter Godkänd vid fakultetsrådets möte 15.4.2014 Matrisen används fr.o.m. 1.8.2014 vid bedömningen av pedagogiska meriter hos sökande till s-

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Kvalitetssäkring på universitet i Finland och på Åbo Akademi. Henrik Saxén Åbo Akademi

Kvalitetssäkring på universitet i Finland och på Åbo Akademi. Henrik Saxén Åbo Akademi Kvalitetssäkring på universitet i Finland och på Åbo Akademi Henrik Saxén Åbo Akademi Europeisk utveckling Bolognaprocessen: Officiell målsättningen inte att skapa ett homogent utbildningssystem utan jämförbarhet

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET BESLUT 2013-08-27 Humanistiska fakultetsnämnden Romanska och klassiska institutionen

STOCKHOLMS UNIVERSITET BESLUT 2013-08-27 Humanistiska fakultetsnämnden Romanska och klassiska institutionen 1 Dnr Su-159-4.2.1-0053-13 STOCKHOLMS UNIVERSITET BESLUT 2013-08-27 Humanistiska fakultetsnämnden Romanska och klassiska institutionen Allmän studieplan för Utbildning på forskarnivå i romanska språk med

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta 1 BIOLOGI Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i biologi. Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Biologisk kunskap och förståelse M1 hjälpa

Läs mer

Geologi och mineralogi

Geologi och mineralogi Geologi och mineralogi MÅLSÄTTNINGAR Geovetenskaperna försöker beskriva och förklara jordens, atmosfärens och havens uppkomst, deras utveckling och nuvarande tillstånd. Jordklotet är ett väldigt laboratorium

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK. Filosofie doktorsexamen 240 hp Filosofie licentiatexamen 120 hp

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK. Filosofie doktorsexamen 240 hp Filosofie licentiatexamen 120 hp UMEÅ UNIVERSITET Pedagogiska institutionen ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK Filosofie doktorsexamen 240 hp Filosofie licentiatexamen 120 hp Fastställd av institutionsstyrelsen

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Planeringsspelets mysterier, del 1

Planeringsspelets mysterier, del 1 Peter Lindberg Computer Programmer, Oops AB mailto:peter@oops.se http://oops.se/ 28 februari 2002 Planeringsspelets mysterier, del 1 Om jag ska spela ett sällskapsspel för första gången så vill jag att

Läs mer

Förbättra e-nytt.se. 1. Jag är Vad tycker du om löpsedeln?

Förbättra e-nytt.se. 1. Jag är Vad tycker du om löpsedeln? Förbättra e-nytt.se 1. Jag är... Antal svarande: 217 Fritextsvar: annat - verksam vid Västra Götalandsregionen - doktorand Sahlgrenska Akademin - postdoktor finansierad med externt stipendium - Doktorand

Läs mer

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard AIDS Accountability International 2008 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard 1 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Läs mer

"Content is king" - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag

Content is king - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag "Content is king" Skapad den jul 20, Publicerad av Anders Sällstedt Kategori Webbutveckling Jag funderade ett tag på vad jag skulle kalla detta blogginlägg. Problemet som sådant är att många undrar varför

Läs mer

PBL-som pedagogisk metod på en nätkurs

PBL-som pedagogisk metod på en nätkurs PBL-som pedagogisk metod på en nätkurs Hur är kursen uppbyggd? Kursens mål, innehåll och arbetsformer Utvärdering Hur är kursen uppbyggd? Innan närstudieträffen bör den studerande ha klart för sig kursens

Läs mer

Allmän studieplan för Innovation och design vid Mälardalens högskola

Allmän studieplan för Innovation och design vid Mälardalens högskola 1 (12) Dnr. MDH 3.1.2-265/14 Allmän studieplan för Innovation och design vid Mälardalens högskola Gäller för alla doktorander antagna till forskarutbildningsämnet från och med 2014-09-11 samt för doktorander

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

utvecklar förståelse av sambandet mellan struktur, egenskaper och funktion hos kemiska ämnen samt varför kemiska reaktioner sker,

utvecklar förståelse av sambandet mellan struktur, egenskaper och funktion hos kemiska ämnen samt varför kemiska reaktioner sker, Kemi Ämnets syfte Utbildningen i ämnet kemi syftar till fördjupad förståelse av kemiska processer och kunskap om kemins skiftande tillämpningar och betydelse inom vardagsliv, industri, medicin och livsmiljö.

Läs mer

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS 1 (7) 1.3.2012 Principer och fyrstegsmodellen för undervisnings- och forskningspersonal vid Helsingfors universitet Anvisning är en sammanställning av principer som gäller undervisnings- och forskningspersonalen

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

Utbildningsdepartementet Stockholm

Utbildningsdepartementet Stockholm Utbildningsdepartementet Stockholm Utredningsavd Thomas Furusten YTTRANDE 2002-04-16 En ny yrkeshögskoleutbildning inriktning, utformning och kvalitetskriterier. Slutbetänkande av Utredningen om kortare

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap Malmö högskola/fakulteten för teknik och samhälle Fakultetsstyrelsen 2016-12-02 dnr FO 4.1 2016/323 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap Computer Science 1. Ämnesbeskrivning

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRÄBYGGNAD. TFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRÄBYGGNAD. TFN-ordförande ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRÄBYGGNAD TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Ämnet är inriktat mot att utveckla det industriella byggandet i trä. Ämnet omfattar konstruktionsteknik

Läs mer

Allmän studieplan för doktorsexamen i engelska

Allmän studieplan för doktorsexamen i engelska = Allmän studieplan för doktorsexamen i engelska Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 18 januari 2008. Studieplanen kompletteras med följande dokument,

Läs mer

Diarienummer STYR 2014/973

Diarienummer STYR 2014/973 Diarienummer STYR 2014/973 Naturvetenskapliga fakulteten Vid befordran till en anställning som professor vid naturvetenskapliga fakulteten tillämpas högskoleförordningen (SFS 2010:1064, inledande text)

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Magister-/masterprogram i företagsekonomi SAFEK

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Magister-/masterprogram i företagsekonomi SAFEK Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i företagsekonomi Programkod: Inriktningar: Programmets benämning: SAFEK Accounting and finance (REFI) Management (MANT)

Läs mer

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG Studier av konstnärligt seende (Saks) Dokumentation och vetenskapligt seminarium SE OCH LÄRA, ELLER LÄRA ATT SE I en tid av stark målfokusering inom förskola och skola och med samhällets

Läs mer

Varför studera Naturmaterialteknik?

Varför studera Naturmaterialteknik? Varför studera Naturmaterialteknik? Anna Sundberg, Mari Nurmi och Jan Gustafsson 24.1.2012 Åbo Akademi Naturmaterialteknik 2012 1 Åbo Akademi i ett nötskal Ska ge utbildning på svenska samt vara ett attraktivt

Läs mer

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar i pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Malmö högskola erbjuder vidareutbildningar

Läs mer

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har

Läs mer

Session: Historieundervisning i högskolan

Session: Historieundervisning i högskolan Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson,

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

Utforskandeperspektivet

Utforskandeperspektivet fördjupning Utforskandeperspektivet 1. Vad kännetecknar perspektivet Utforskande? Utforskandeperspektivet handlar om att söka information, lyssna och ta till vara gruppens kunnande. Utforskandeperspektivet

Läs mer

Master i turism, 120 hp

Master i turism, 120 hp 1 (5) Utbildningsplan för: Master i turism, 120 hp Master in Tourism, 120 higher education credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer STUAA Avancerad Miun 2006/1873 Högskolepoäng

Läs mer

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen www.webap.ivl.se Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump Bild: WEBAP pilotanläggning som testades i Hanöbukten Rapport C4 SYREPUMPAR Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen Kortversion av

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen

Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen 1984-2003 - En studie av likheter och skillnader med avseende på kön Rapport från samhällsvetenskapliga fakultetens

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Biomedicinsk teknik TEBMEF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Biomedicinsk teknik TEBMEF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Biomedicinsk teknik TEBMEF00 Studieplanen är fastställd av fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2014-05-16. 1. Ämnesbeskrivning Biomedicinsk

Läs mer

6 Utbildningsprogrammet i kemiteknik

6 Utbildningsprogrammet i kemiteknik 6 Utbildningsprogrammet i kemiteknik Studierna inom utbildningsprogrammet ändrades hösten 2005 så att man först avlägger teknologie kandidatexamen på 3 år (180 studiepoäng) och därefter diplomingenjörsexamen

Läs mer

Holistics grundare berättar

Holistics grundare berättar Vår väg hela vägen Holistics grundare berättar När Holistic bildades hade vi en tydlig idé om vad vi ville åstadkomma genom företaget, nämligen att hjälpa människor bli friskare och samtidigt mer medvetna.

Läs mer

Upphovsrätt och undervisning

Upphovsrätt och undervisning Upphovsrätt och undervisning En utredning över materialet som lärare använder sig av i sin undervisning samt om upphovsrättsliga problem de har upplevt Kopiosto ry 30.6.2015 sammandra g Kopiosto rf utförde

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH 1. Ämnesbeskrivning samt mål för utbildningen 1.1 Syfte och mål för utbildningen Syftet med

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildning i ämnet BIOLOGI

Allmän studieplan för forskarutbildning i ämnet BIOLOGI Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap Dokumentnamn Allmän studieplan för forskarutbildning i ämnet Biologi Beslutsdatum Beslutsfattare Diarienummer

Läs mer

Masterprogram i kemi 2015/2016

Masterprogram i kemi 2015/2016 Masterprogram i kemi 2015/2016 120 HP UPPSALA CAMPUS 100% Uppsala universitet erbjuder en högklassig utbildning i kemi på avancerad nivå, nära kopplad till världsledande forskning. Tack vare denna forskningsanknytning

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 ATT VARA FYSISKT NÄRVARANDE ELLER LÄRA PÅ DISTANS... 3 Att vara fysiskt närvarande... 3 Att lära på distans... 3 EN SAMMANFATTANDE

Läs mer

Med Åbo Akademi - för framtiden. Rektor Jorma Mattinen

Med Åbo Akademi - för framtiden. Rektor Jorma Mattinen Med Åbo Akademi - för framtiden Rektor Jorma Mattinen 7.3.2013 Med Åbo Akademi för framtiden Åbo Akademi ska gå stärkt in i framtiden. Tre arbetsgrupper och två utredare har jobbat intensivt under tre

Läs mer

Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan. Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03

Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan. Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03 Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03 Ansökan om rätt att utfärda magisterexamen med ämnesdjup i omvårdnad Högskolan i Trollhättan/Uddevalla

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ekologi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ekologi Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.teknat.umu.se Dnr FS 4.1.1-596-14 Datum 2014-04-24 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå

Läs mer

Modell och verklighet och Gy2011

Modell och verklighet och Gy2011 Modell och verklighet och Gy2011 Innehållet i Modell och verklighet stämmer väl överens med ämnesplanen och det centrala innehållet i Gy2011. I ämnesplanen för Kemi, www.skolverket.se, betonas att undervisningen

Läs mer

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Kommittédirektiv Befattningsstruktur vid universitet och högskolor Dir. 2006:48 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall göra en översyn

Läs mer

Minskning av de sura sulfatjordarnas miljörisker Metoder för anpassning till klimatförändringen

Minskning av de sura sulfatjordarnas miljörisker Metoder för anpassning till klimatförändringen Minskning av de sura sulfatjordarnas miljörisker Metoder för anpassning till klimatförändringen CATERMASS Life+-projektet 2010-2012 Climate Change Adaptation Tools for Environmental Risk Mitigation of

Läs mer

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier ns kriterier 1. Pedagogisk skicklighet och handledning fortlöpande kompetensutveckling Utmärkta färdigheter kommer till uttryck t.ex. i att läraren systematiskt utvärderar och utvecklar sin undervisning

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M

KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M BILAGA till rektors beslut 39/2012 1 (6) 1.3.2012 KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M. 1.3.2012 BAKGRUND OCH SYFTE Helsingfors universitet

Läs mer

Studieguide och användarhandbok för Moodle2

Studieguide och användarhandbok för Moodle2 Uppdaterad i maj 2012/NKallio Studieguide och användarhandbok för Moodle2 för kursen PF:s studieorientering, 2 sp 1. Introduktion till kursen Studieperioden PF:s studieorientering (2 sp) är en obligatorisk

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Nästan hälften vill dela på ledarskapet

Nästan hälften vill dela på ledarskapet Fyra av tio chefer delar i någon mån på ledarskapet, eller har någon gång gjort det. Och de som har delat på chefskapet är positiva! Det visar den enkät som LOOP gjort bland några av våra läsande chefer.

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet: BIOMEDICINSK VETENSKAP

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet: BIOMEDICINSK VETENSKAP 1(5) DNR: SLU ua 2015.3.2.1-1576 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Forskning och utbildning på forskarnivå Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsfattare: FN Avdelning/kansli: Fakulteten för Veterinärmedicin och Husdjursvetenskap

Läs mer

Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007

Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007 Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007 Välkomna till Åbo för att möta kolleger från andra universitet och fundera på det öppna universitetets framtid! Tina Engblom Fortbildningscentralens

Läs mer

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Nationalekonomi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Nationalekonomi Fastställt datum 2013-01-31 Fakultetsstyrelsen Ekonomihögskolan Dnr FAK 2011/629 Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt de lokala regler för

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet i Uppsala ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad lärare i framtidens

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan Dnr FAK1 2010/159 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i redovisning och finansiering Masterprogramme in Accounting and Finance Programkod: SAMRE/SAAAF Programmets

Läs mer

Slutrapport Projekt Internet i Sverige

Slutrapport Projekt Internet i Sverige Slutrapport Projekt Internet i Sverige 1. Inledning Wikimedia Sverige är en förening som verkar för att göra kunskap tillgänglig för människor, särskilt genom att stödja Wikimedia Foundations projekt,

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer