Fårfarmare av hela hjärtat

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fårfarmare av hela hjärtat"

Transkript

1 K U N D T I D N I N G E N F R Å N D I T T E N E R G I V E R K Fårfarmare av hela hjärtat Klimat-extra inför Köpenhamnsmötet Till kunderna hos Esse Elektro-Kraft, Herrfors, Jakobstads Energiverk, Kronoby Elverk, Nykarleby Kraftverk och Vetelin Sähkölaitos.

2 Tre frågor Innehåll Låt oss undvika panik Vad gör du för att klara av vintermörkret? n Carl Gustav Källman är efter en livsbana som forskare i teoretisk astrofysik i 20 års tid och nästan lika många år som matematiklärare i dag pensionär. Han tillbringar mycket av sin tid på sin gård i Katternö by i Pedersöre, där han också odlar sin största hobby, astronomi. Källman är en av de drivande krafterna bakom föreningen Katternö Skywatchers. Carl Gustav Källman, forskarvärlden är oenig i klimatfrågan. Tror du att det pågår en klimatförändring som vi människor kan och borde påverka? Det pågår en klimatförändring och har alltid gjort det. Varmare och kallare perioder har alternerat under jordklotets historia. Fynd i våra trakter visar att här har varit så varmt att människor bott i hyddor. Att man säger att förändringen nu är snabb behöver inte betyda att den är snabbare än någon förändring tidigare. Men klimatet styrs inte av människan, det är storhetsvansinne att tro det, utan av stora och komplexa faktorer, där solen är den viktigaste. Vad vi gör eller låter bli att göra kommer inte att ändra på klimatförändringarnas riktning mer än en krusning på havets yta. Vad borde världens ledare komma fram till på FN:s klimattoppmöte i Köpenhamn i höst? Besluten borde inte handla om klimatet, utan om våra ändliga resurser. I ett mänskligt perspektiv borde vi stoppa tillväxttänkandet och snarare skruva ner vår resursanvändning. Vi borde också stoppa befolkningstillväxten. Och IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) borde skrotas. Deras rapporter skrivs av policymakers, inte av forskare, och de beräkningsmodeller som många forskare förlitar sig på är barnsligt enkla för något så komplext som klimatet. De tittar genom ett alltför smalt fönster på något som är mycket gammalt. Intresset för klimatet är bara 30 år ungt och vi har varken tillräckligt mycket eller säkra data för att dra slutsatser om det som varit. Så besluten som nu fattas görs alldeles för brådstörtat. Det är inte människan som kommer att förgöra jorden. Matupplevelser nära ifrån 4 Han skapar konst med ljus 12 Mota mörkret med ljusterapi 20 Eeros väderutsikter 24 Vad vill elkunderna egentligen? 26 Klimatet tro och vetande 28 Mera arktiska äventyr 40 Mikael Silkeberg VACKER VARDAG. Kai Piippo skapar ljus för offentliga miljöer för att människor ska må bra och se det vackra i omgivningen. Sidan 12. Det har aldrig varit viktigare än nu att få fram energisnåla lösningar som befrämjar en hållbar utveckling. Människorna på jorden blir allt fler och strävar av självklara skäl efter allt högre levnadsstandard. Samtidigt vet vi att många av jordens resurser är ändliga. Utvinningen av olja kommer förr eller senare att bli alltför kostsam, och till exempel bioenergin kan bara kompensera energibehovet till en liten del. Vindkraften är bra men den är dyr att producera och måste dessutom backas upp med reservaggregat. Vi måste hitta alternativa lösningar som är effektiva och miljövänliga och som enkelt och storskaligt kan tas i bruk över hela världen. I alla fall delvis är det bråttom. Det är värt att notera att vi inte behöver något koldioxidargument för att nå fram till den slutsatsen. Inte minst nu i höst, då media och politiker inför den stora klimatkonferensen i Köpenhamn kommer att försöka överträffa varandra om vikten av kraftfulla koldioxidåtgärder. Det vi måste fråga oss är om klimatkonferensen i Köpenhamn har rätt fokus. Vet denna stora politiska apparat vad den gör? Hur mycket kan och ska politiker försöka styra över klimatet? Även om konferensen vilket tecknen inte tyder på blir framgångsrik och verkligen når fram till en internationell överenskommelse, vad vet vi om kostnaderna för åtgärderna i förhållande till nyttan? I detta nummer av Katternö ger professorn i miljöförändring, Atte Korhola, flera tänkvärda kommentarer. Han tvivlar på att klimatförändringarna kommer så plötsligt som man ofta ger sken av. Han anser att koldioxidfrågan ges alldeles för stor plats jämfört med andra frågor. Han ser en panikstämning, som förleder politikerna att ta ogenomtänkta beslut. Ett exempel är satsningen på biobränslen för fordonsparken dessa bränslen är inte kostnadseffektiva och de har visat sig pressa upp matpriserna på ett sätt som varit ödesdigert för många fattiga människor i världen. Även glödlampsförbudet förefaller vara tillkommet alltför brådstörtat. I England har den kände professorn i Climate Change Mike Hulme väckt uppmärksamhet med liknande synpunkter: Klimatförändringarna lär oss för den händelse vi inte skulle ha lärt oss läxan av historien att ett så massivt ingripande i ett stort och komplext system som vi inte kan förstå, och följaktligen inte kontrollera, är oklokt. Människan har gjort alltför många misslyckade försök att bli herre över naturen för att vi ska behöva göra ett försök till, säger Hulme bland annat. Det finns också anledning att fråga vilka experter vi ska lyssna på. Det har blivit till en sanning att den stora majoriteten av världens forskare är eniga om klimathotet och till och med att det är ansvarslöst att ställa kritiska frågor. Två mycket respekterade forskare i Sverige, ekonomerna Nils Lundgren och Marian Radetzki, har nyligen riktat skarp kritik mot denna kidnappning av klimatfrågan. De menar att oliktänkande hotas av en grön fatwa. Vetenskapsmän som hävdar avvikande meningar ställs bryskt åt sidan till exempel i IPCC, som enligt dem främst är ett politiskt organ och styrt av byråkrater. Vi ska fortsättningsvis ta klimatfrågan på stort allvar. Och som sades inledningsvis behöver vi inte koldioxidargumentet för att veta i vilken riktning vi ska gå. Men vi får inte låta det gå dithän att vi dödar den förutsättningslösa debatten. De värsta domedagsscenarierna är inte nödvändigtvis uttryck för de bästa insikterna. n Kim Sirkka: Man behöver en katt, en bok och en rökig whisky. Och en skön stol framför brasan. Då känns det tryggt och trevligt att bli inbäddad av mörkret. Jag misstänker att det är nedärvt från hedenhös, tryggheten i en grotta. n Eino Saarijärvi: Mörker och kyla, det tar nog lite på Men jag brukar skotta snö, länka och skida. Det hjälper. n Solveig Sund: Jag tar mörkret som det är. Alla årstider har sin fägring. Man har ljust där inne istället. Jag rör mig inte så mycket ute. Halkan är värst, det är den jag funderar mest på. n Hjördis Lund: Jag är inte rädd för mörkret. Man tänder en lampa och sitter och läser. Det finns så mycket som är positivt. Jag har inte tid att vara deprimerad. Vad är livskvalitet för dig? Livskvalitet är att ha familj och barn och en någorlunda lugn omgivning där naturen är nära. Det är också att kunna njuta av enkla nöjen som ett nytt bakdäck till cykeln eller ett gott vin till fredagsmiddagen. Böcker är en stor livskvalitet. Katternö Ansvarig utgivare Stefan Storholm, Storgatan 8, Jakobstad, tel. (06) , fax (06) , Adressförändringar Siv Granqvist, tel. (06) , Produktion Botnia Information, Storgatan 15, Jakobstad, tel. (06) , fax (06) , Projektledare Petra Nylund Redaktörer Svenolof Karlsson/Storkamp Media, Petra Nylund, Peter Appel, Anna Jeanne Söderlund Layout Glenn Nylund, Annika Lillkvist, Janne Nylund Pärmfoto Tryck Forsberg 2009 peter boström Styrelseordförande, Katternögruppen 2 katternö katternö 3

3 EN GÅVA AV GULD. Bin har i årtusenden försett människan med honung, för att inte tala om pollinerat våra nyttoväxter. För att vi ska få ett halvt kilo honung flyger bina kilometer, besöker 3 4 miljoner blommor och kommer med nektar laster. LÄCKERT! Vad är gemensamt för en kär bagare i Maxmo, en före detta livsmedels inspektör från Etiopien, en luxemburgare som hittat lyckan i Purmo och ett Larsmopar som jobbar 354 dagar om året? Vill du veta, följ med på en odyssé där smaklökarna leder oss. 4 katternö katternö 5

4 Deras hantverk är gudagott EN DRÖM AV CHOKLAD. Gunilla Norrlin sparar på ingenting, varken äkta råvaror eller arbetsinsats. Det ska synas att varje tårta är gjord för hand. När någon gör något med hela hjärtat märks det i slutresultatet. Här och där i Österbotten finns de, de som skapar ätbart utöver det vanliga. Vår smakresa börjar i syd. Invid en vindlande grusväg, djupt inne i Maxmo skärgård, ligger en nedlagd bybutik som sedan några år doftar så gott att ingen förbipasserande kan undgå att undra. Där inne står Gunilla Norrlin och bakar bröd, bullar och kakor under devisen Min smak är mycket enkel, endast det bästa är gott nog. Den har hon lånat av Mark Twain och tillämpat på sitt Maxmo Hembageri, som startade redan Kärleken tog henne till Maxmo och i kärlekens källare bakade hon först, tills bybutikslokalen uppenbarade sig. Just nu jobbar hon på franska chokladtårtor, fantastiska skapelser som dryper av mörk kvalitetschoklad. Jag bakar bara på smör, inget margarin. För smakens skull och så är det hälsosammare, andra får säga vad de vill, säger Gunilla. Hon har ett passionerat förhållande till sitt bakande. Och så måste det vara, om hon ska orka. Bageriet har i dag två anställda och mer beställningar än de riktigt vill hinna med jag har svårt att säga nej trots att Gunilla inte marknadsfört sig överhuvudtaget. Hennes egna dagar blir långa, från småtimmarna till halv sju på kvällen ibland. Jag vill ha det så här. Så smått att jag kan ha kontroll över det jag gör och hålla kvaliteten hög. MED DOFTEN AV valnötsbröd i näsan styr vi mot Purmo. På den röda, omsorgsfullt renoverade bondgården vittnar inget om att här pågår djurhållning i stor skala. Men så är Marc och Marina Bocks husdjur mycket, mycket små Bocks är biodlare. Marc jobbar heltid med bin sedan början av 2000-talet. Han är uppvuxen med dem, hemma i Luxemburg sysslade hans far med bin och de var också Marcs bisyssla till hans elverksjobb. Att han nu gör det i Purmo beror på ett möte med en Purmoflicka på en tågstation i Bennäs 1986, men det är en helt annan historia. Just nu fokuserar vi på bina. Vi drar på oss skyddshattar då vi går för att titta på bikuporna, av modell låda fylld med ramar där bina placerar sin honung i vaxkakor. Bin försvarar sig då man tar ut ramarna och är det åska i luften kan de reagera väldigt kraftigt, säger Marc. I princip är ett bistick inte farligt, det innehåller till och med kortison, men är sticken många kan det bli besvärligt. I år har Bocks 175 bisamhällen och 45 avläggare, som ska bli nya samhällen. Det betyder miljontals VÄNNER? Marc Bock vet att det gäller att ta det försiktigt med bin. De låter honom lyfta sina hem, men känner de sig hotade kan han få smaka på uttrycket arg som ett bi. små celler som fylls med honung under sommarens lopp, i medeltal 40 kilo per samhälle. Bina samlar nektar från blommor och blad och bearbetar den inne i bikupan till honung. I kupan finns träramar med vaxkakor, där nektarn ligger i små celler. När honungen är klar, lägger bina själv små vaxlock på varje cell. Bina blir aktiva då utetemperaturen når 10 till 15 grader, men honungen de gör under första halvan av sommaren behöver de själva till sina ungar, berättar Marc. I varje bisamhälle råder strikt ordning. Drottningen befruktas av drönarna och producerar ägg, upp till per dygn under våren och sommaren. Arbetsbina, som för övrigt alla är honor, samlar nektar. På vintern lever arbetsbina upp till åtta månader, men under sommaren dör de efter 40 dagar, utarbetade. INGEN BISYSSLA. Marc Bock jobbar heltid med biuppfödning och sedan han började för snart 10 år sedan har han sålt 7,5 ton honung. Frun Marina hjälper till då hon hinner. Marc jobbar minst lika hårt. Under odlingssäsongen blir det lätt 16 timmar jobb per dag. När det är dags att slunga honungen hjälper hela familjen till. Alla miljontals vaxlock ska pillas bort och sedan slungas vaxkakan, eller centrifugeras, så att honungen kommer ut. Sen ska honungen silas, skummas och röras till rätt konsistens. Till sist smaksätter Bocks en del honung med till exempel havtorn eller mango-lime. BIODLING ÄR EN hel vetenskap och Marc är ett vandrande lexikon, även om han själv hävdar att ett helt liv inte räcker till för att förstå bin och honung. Ingen har till exempel lyckats framställa syntetisk honung. Den består av över 200 beståndsdelar: en mängd mineraler, vita- 6 katternö katternö 7

5 Ett jobb med frihet miner, eteriska oljor, enzymer och inte minst av 30 sockerarter. Vi avslutar med att suga honung rakt ur vaxkakan. Det är en smak som jag inte ens tänker försöka beskriva med ord. INGEN BISVÄRM FÖRFÖLJER oss, så vi klarar oss helskinnade till Jakobstad, där Wulita Bezabeh från Etiopien bor sedan Hon har som den första och hittills enda begåvat Finland med etiopiska grytor i djupfryst form, under brandet Mama Ethiopia. Att hon gör just det har en krokig historia bakom sig: I grunden är jag maskiningenjör och då jag bodde i tidigare Östtyskland ville jag studera vidare till diplomingenjör med maskin som inriktning. Det tyckte inte universitet att passade sig för en kvinna, så de placerade mig på livsmedelsingenjörslinjen i stället. En lyckspark, kanske. Då Wulita och hennes familj flyttade till Jakobstad fick hon jobb som hälsoinspektör, men drivande som hon är funderade hon på nya utmaningar. Jag tyckte själv det var jobbigt att laga mat efter en lång arbetsdag och gjorde ofta storkok och fryste ner. Det kunde andra ha nytta av också, så varför inte pröva det med etiopisk mat, tänkte jag. WULITA BÖRJADE SMÅTT och testade sig fram. Hon tog hjälp av två företagarcentraler och en konsult för att lära sig mera om marknadsföring, budget, prissättning och allt som egentligen utgör det stora jobbet, när väl grytorna är kokta och djupfrysta. I november 2007 låg de första Mama Ethiopia-rätterna i frysdiskarna och sedan dess har allt rullat på. Jag är välsignad, skrattar Wulita, men faktum är att hon tycks göra rätt saker i rätt tid. Olikt många nya småföretagare var hennes mål från början att nå ut på de nordiska marknaderna och till Tyskland. Ännu är hon inte där, men är i skrivande stund på väg till en matmässa i Stockholm och hennes första beställningar från Sverige har rullat in innan hon ens hunnit dit själv. I dagsläget hyr Wulita in sig på ett livsmedelsföretag och kokar stora satser av sina grytor på linser, kyckling eller malet kött, kryddade med den etiopiska kryddblandningen berbere, som hennes syster specialtillverkar åt henne i Etiopien. Hon håller själv i hela produktionsprocessen, så livsmedelsingenjör hon är. Och det tänker hon göra, så långt det bara går. Allt ska vara rätt, alla råvaror färska och av rätt kvalitet. Jag använder heller inga tillsatsämnen eller aromförstärkare, det behövs inte, grytorna smakar ändå. TUSEN LÅDOR PÅ EN DAG. Med hjälp av personalen på livsmedelsföretaget där hon hyr in sig kokade Wulita Bezabeh i dag 500 lådor kycklinggryta och 500 lådor maletköttgryta. Jag siktar på att de snart ska bli per gång, säger hon. Intygas. Det är svårt att tänka sig att orka med ännu något efter Wulitas ljuvliga grytor, men vi rattar norrut i alla fall, mot vår sista anhalt, Larsmo Ullförädling. Där hälsas vi av baggen Jocki, som bäar så övergivet i sin ensamma hage. Tackorna och lammen huserar på ett fält intill, förutom de som är på sommarbete i skärgården. Han är avmagrad av kärlek, förklarar Ulla Enlund. Jocki har en hård säsong av lammproduktion bakom sig. Fast egentligen är det säsong för lamm hela tiden hos Ulla och Lars-Johan Enlund. Just nu har de 320 tackor som lammar i princip året om. Det betyder i klartext jobb året om. Visst sköter tackorna sitt lammande, men assistans och tillsyn är nödvändigt. ENLUNDS HAR MER eller mindre glidit in i fårfarmaryrket. Allt började med några sommarlamm på 1970-talet. År 1991 var fåren så många att Lars-Johan var tvungen att säga upp sig för att hinna med. Att Enlunds älskar sitt jobb råder inget tvivel om. Vi är nog lite för blödiga. Det är lika hemskt varje gång ett lamm dör, och blir man för bra bekant med fåren är det heller inte så bra då man ska sända dem till slakt, förklarar Ulla. Att hon är bra bekant med dem står klart så fort hon stiger in i hagen. Lammen som av en eller annan orsak inte får tillräckligt med mjölk rusar fram i hopp om att bli flaskmatade. Många av lammen och tackorna har namn. Ulla berättar om Lovisa, som blev flask uppfödd och aldrig vek från hennes och Lars- Johans sida. MAMMA! Lars-Johan Enlund i Larsmo har många barn att sköta om. Året om finns det lamm som behöver lite extra mjölk ur flaska och som anser att Enlunds är deras nya mammor. Vi avbryts av ett väldans bräkande och springande. Trehundra får stormar iväg. Vad händer? Inget. Ett får började springa och alla andra rusar efter, säger Ulla. Begreppet springa som en fårskock får en konkret innebörd. Enlunds säljer sitt kött i sin egen butik i Jakobstad och till några restauranger. Någon marknadsföring behövs inte, djungeltelegrafen räcker. Den gamla myten om att fårkött smakar ull verkar vara på utdöende. Efterfrågan på fårkött i Finland är mycket större än utbudet, uppfödarna räcker inte till. Kanske en del skräms av bundenheten och arbetsmängden. Men för oss är det en frihet att få rå oss själva och våra får, säger Ulla. Då vi vänder de honungs- och vitlöksmarinerade filéerna på grillen senare på kvällen sänder vi en tacksam tanke till Enlunds och de nya, unga fårfarmarna som börjar dyka upp. De behövs, ifall fler än vi blir fårfrälsta. petra nylund GODBIT. Finländarna i gemen äter i dag blygsamma 300 gram fårkött per person och år, men i Jakobstads trakten är konsumtionen större, kanske tack vare lokal tillång. 8 katternö katternö 9

6 katternö LJUSETS RIDDARE. Olle Björkskog ser till att Jakobstads- och Larsmoborna inte vandrar i mörkret. Att byta de traditionella lamporna är enklast och snabbast. De nya kräver lite mera petande, säger han. L E K T R I S G Ä N G E T Inget ljus utan Olle n Precis som vi uppfattar el som en självklarhet är gatlampor något vi märker först när de inte lyser en mörk kväll. Sedan många år är det nattliga ljuset i Jakobstad, Larsmo och delar av Sandsund i Jarl- Olof Olle Björkskogs händer. Det är han som är Mr Streetlight på Jakobstads Energiverk. Olle har jobbat på Energiverket sedan 1977, i över 30 år nu, och någon gång under resans lopp fick han lära sig gatlampornas hemligheter av en äldre kollega: detaljerna om de olika lamptyperna, vilka transformatorer som försörjer vilka lampor med el och hur man kör skyliften. Fast visst klättrar jag i stolparna ännu, dit bilen inte når, säger Björkskog. Gatlamporna får sin årliga genomgång på hösten. Några kvällar efter klockan 16 (det måste ju vara mörkt om gänget ska se vilka lampor som inte lyser) samlar Olle ihop en större skara kollegor och byter så många trasiga lampor som de hinner. Men vi klarar ju inte allt då. Efter det fortsätter jag att byta lampor under de mörka morgontimmarna. Han uppskattar grovt antalet gatlampor till Att ha full koll på alla dem är omöjligt, men allmänheten är oftast duktig på att ringa och anmäla trasiga lampor. Det tråkigaste i Olles jobb är pangade lampor, ett fenomen som tenderar att gå i vågor. På ensliga cykelvägar och i parker kan fem lampor i rad vara pangade. Ibland är de trasiga på nytt dagen efter. Det är ett ganska dyrt nöje, kostnaderna för ett lampbyte kan bli 100 euro, säger Björkskog. Spara vatten genom snål spolning n Moderna vattenklosetter är ofta utrustade med dubbelspolning så att mängden spolvatten kan anpassas efter behovet. Hur mycket vatten kan man spara med en dylik funktion? Vår snålaste modell spolar med två respektive fyra liter vatten. Det kan man jämföra med äldre modeller som använder upp till nio liter vatten. Hur mycket man sparar beror förstås på hur mycket toaletten används, säger Matts Enkvist på VVS-företaget Alf Slussnäs. Andra nya modeller drar tre och sex liter vatten vid spolningen hur mycket som behövs beror inte bara på mängden papper och annat som ska spolas ner, utan det beror också på utformningen av själva toalettstolen. En äldre modell skulle aldrig klara av att spola ner ett papper med två liter vatten. Dagens modeller är utformade så att de behöver mindre vatten, säger Enkvist. Han rekommenderar alla sina kunder att installera dubbelspolning då de byter toalettstol. Med ett undantag: Bor man i ett gammalt hus där rören fortfarande är av gjutjärn så finns det risk för stockningar med snål toalettspolning. Det beror på att järnrör inte är lika hala som plaströr, och därför behövs det mer vatten för att få innehållet i rören att röra sig framåt. När kunder väljer ny toalettstol tänker de i första hand på priset och utseendet, men vattenåtgången blir hela tiden mer aktuell. Det är klart att det är stor skillnad på två och nio liter vatten. Men allra mest kan man faktiskt spara på att duscha mindre, en dusch drar hela liter i minuten. Glenn Nylund SNÅLT. Du sparar vatten med dubbelspol på toaletten, men innan du installerar en sådan, kolla att rören är tillräckligt moderna för att klara det. Finlands el fortfarande billigast n Elpriserna för hushåll i Finland är fortfarande lägst i hela EU, i förhållande till de finländska hushållens köpkraft. I förra numret av Katternö presenterade vi statistik från Eurostat, EU-kommissionens egen statistikbyrå, som visade att Finlands elpriser var lägst i EU 2007, och färsk statistik från samma källa visar samma sak för Också ifjol ansträngde elen finländarnas börs minst av alla i EU. I förhållande till vår köpkraft är våra elpriser nästan 40 procent lägre än för alla EU-länder i medeltal. I billigaste änden har Finland sällskap av Frankrike, Estland och Norge. Dyrast i EU är topptrion Ungern, Cypern och Malta. Tyskland är femte dyrast och Sverige ligger på plats 20 av 29. Som hushåll har EU klassat alla elkonsumenter som förbrukar mellan och kilowattimmar per år. Kylig sommar n April var temperaturmässigt på normalnivå i Finland lite varmare i väster, lite kallare i öster. Maj var varm i hela landet. Juni var kylig och juli ännu lite kyligare. Detta i jämförelse med åren , som används som jämförelsevärde i denna översikt av professor Ole Humlum. Intressanta klimatadresser n Den som vill lära sig mer om klimatet och följa klimatdiskussionen hittar hur mycket material som helst på webben. Debatten är livlig och påståendena många. Argumenten för att vi står inför en allvarlig global uppvärmning presenteras till exempel på Meteorologiska institutets hemsida (på finska) och på hemsidan för motsvarigheten i Sverige, SMHI, (på svenska). På engelska finns till exempel där klimatvetenskap presenteras av dem som forskar om klimatet, enligt den egna varudeklarationen. En hemsida som systematiskt presenterar och jämför observationer om temperaturer, is- och snötäcke, solaktivitet med mera är com (engelskspråkig), som upprätthålls av professor Ole Humlum (närmare presenterad på s ). Här finns också en genomgång om hur väder och klimat påverkat händelser i historien. Nordamerika fortsatte under hela perioden vara inne i den kyliga trend som rått sedan Under sensommaren började en ny El Niño växa fram i Stilla havet, vilket kan antas höja temperaturen även globalt under hösten. Datakälla för temperaturkartorna är GISS (NASA). April Maj Juni Juli Energisparvecka Visste du att är den nationella energisparveckan? n Katternö deltar bland annat genom att sponsorera undervisnings material för alla andraklassister i nejden. Vilka program som ordnas i Jakobstadstrakten kan du kolla på På hittar du bland annat energispartips. En svensk blogg med en aktiv och ofta kvalificerad diskussion, dominerad av dem som är skeptiska till klimatlarmet, är som upprätthålls av Maggie Thauerskiöld på ett journalistiskt manér. En populär engelskspråkig skeptikerdominerad blogg finns på döpt så efter den amerikansk meteorolog Anthony Watts som är upphovsman. Bloggen har två gånger i rad utsetts till bästa amerikanska vetenskapliga blogg. Seriösa hemsidor anger normalt länkar till andra hemsidor som kompletterar den egna eller presenterar motargument. Tyvärr är det fattigt i klimatvärlden när det gäller att hänvisa till motståndarlägret. Med en aning uthållighet torde den som söker dock hitta de viktigaste diskussionsforumen för båda sidor. 10 katternö katternö 11

7 Mikael Silkeberg Kais uppdrag: Sätta ljus på världen Ljus är energi, det påverkar hur man beter sig, hur man arbetar och hur man mår. Med den teknik som nu håller på att utvecklas blir det möjligt att variera ljuset precis efter behovet, säger ljusdesignern Kai Piippo. Interiör från PUB vid Hötorget i Stockholm, profilerat som ett livsstilsvaruhus med fokus på mode för en ung, urban och internationellt orienterad målgrupp. 12 katternö katternö 13

8 Ett bra ljus sköter sig självt Alla i Uleåborg kände Mikko Piippo. Han var torgpolis och såg till att folk skötte sig och att busarna hamnade i finkan. En populär man som nu i tjugo år stått staty på stadens torg. Kai Piippo minns sin farfar Mikko väl. Kai bodde sina första åtta år just i de centrala kvarteren av Uleåborg, på Storgatan 37. Sedan blev det Sverige. Kai flyttade med mor och syster till Malmköping i hjärtat av Sörmland och sedan vid aderton års ålder till Stockholm rakt in i asfaltvärlden. Det kändes helrätt, säger han. I dag bor han i Stockholmsstadsdelen Södermalm, med hustrun Ingela, skådespelerska, och tre barn och med ateljén på andra sidan gatan. Kontakterna till Uleåborg finns kvar, och alldeles speciellt till Oijärvi, mammans födelseort 80 kilometer norr om Uleåborg, där Kai har ett lantställe. Kai Piippo valde i praktiken sitt yrke i femtonårsåldern. Han gick på konserter med ljusshower och började fundera över hur ljus förhöll sig till musik. Vid aderton års ålder började han arbeta med ljussättningen i teatermiljö. Jag reagerade också på alla dessa fula miljöer, fabriksområden och annat, som fanns överallt. Borde de inte kunna göras fina genom ljussättning? 1991 grundade Kai Piippo tillsammans med Niklas Ödmann det som nu är Ljusarkitektur AB. Vi var först i vår generation med ljussättning för arkitektur. Vi fick skapa behovet av våra tjänster själva. Vi träffade några av armaturfabrikanterna och beskrev vår idé: att planera ljussättning och ta betalt för det. Vi fick veta att vi inte hade en chans att lyckas. Det stora varuhuset NK ( Stockholms Stockmann ) blev den första riktiga kunden, men det gick länge trögt. De första fem åren gjorde vi inte många affärer. Men sen vände konjunkturen. Jag kan verkligen rekommendera företagare att sätta i gång sitt företag i en lågkonjunktur. Man lär sig att jobba mot strömmen, säger Kai Piippo. Det handlade inte bara om att skapa affärerna, utan också om att skaffa kompetens för att klara uppdragen. Så sent som för fem år sedan lyckades Kai få accept för Ljusdesign som ett eget uppslagsord på Gula sidorna. Före det måste man söka under Ljusanläggningar. I dag är Ljusarkitektur med sex arkitekter och tre ljusdesigners det största företaget i sin bransch i Norden och företaget har genomfört många både stora och små projekt. Ljusarkitektur är också det enda ljusdesignföretaget i Sverige som i någon större utsträckning gör affärer internationellt USA, Kina och Dubai. Fanns ingen utbildning Kai Piippo är autodidakt, alltså självlärd, gymnasieekonom i botten. Det fanns ingen utbildning i ämnet överhuvudtaget när Niklas och han satte i gång företaget. Numera finns dock både Ljushögskolan i Jönköping, med ett tvåårigt utbildningsprogram, och en utbildning på magisternivå (ämnet heter Architectural Lighting Design) på KTH Syd. Kai har varit lärare i ljusdesign vid bland annat Göteborgs universitet. Flera av de arkitekter som i dag är anställda på Ljusarkitektur var från början hans elever. Längst framme inom ljusdesign är man i USA, England och Tyskland. I USA har ljusdesign varit en profession i trettio år, i Norden är vi fortfarande i barnskorna. Potentialen är enorm, vi är i början av en utveckling. Behovet av ljusdesign är stort både i hemmen, på kontoren och i utemiljöerna, och behovet kommer bara att öka. En belysningsanläggning är ofta en stor investering, så det finns alla skäl att göra den på ett genomtänkt sätt, säger Kai Piippo. Framför allt har stora städer insett vad en genomtänkt ljussättning innebär, både i form av bättre driftekonomi och livskvalitet. I dag kan ett smart styrsystem för gatubelysningen spara upp till 60 procent av energin. Oslo har installerat ett sådant system för ljuspunkter. Med elektroniken kan ljuset också programmeras att sköta sig självt och anpassa sig till behovet. Till exempel så att det automatiskt lyser upp när något inträffar som kräver mer ljus, som vid en utryckning av ambulans vid en akut situation. En självklar målsättning med ljussättning är att höja ljus- och livskvaliteten för invånarna, att skapa en belysning som får dem att känna stolthet över sin vackra stad. Kai Piippo har arbetat mycket också för att med ljusdesign skapa och stärka profilen för företag och offentliga miljöer. Det kanske mest berömda exemplet är Nordic Light Hotel i Stockholm. Där har Kai designat en dynamisk ljussättning som ändras över hela dygnet. Framtiden stavas LED Framtiden stavas LED (Light Emitting Diode, dioder som ger olika färg beroende på vilken typ av halvledarmaterial som används). Med LED-teknik kan ljuset skräddarsys och kontrolleras. Man sparar energi och skapar, med en genomtänkt styrning, en maximal upplevelse. Kai Piippo ser framför sig en utveckling där alla strömbrytare är borta. Smarta detektorer känner av människors närvaro. Teknikutvecklingen ger oändligt med möjligheter, men kräver också kompetens av ljussättaren. Förutom eftertanke och tekniska kunskaper krävs sociala kunskaper (hur beter sig människor?), dramaturgiska kunskaper (hur skapar man effekter?) och psykologiska kunskaper (hur påverkas människor av ljus?). LED är alltså den teknik som kommer att vinna och nästan allt utvecklingsarbete är inriktat på LED. Men ett stort olöst problem är att skapa en gemensam standard för LED. För tillfället råder djungelns lag, säger Kai Piippo. Det handlar inte bara om lampor och typ av ljus. Det handlar också om armaturer. Leverantörerna måste få fram armaturer som klarar byte av ljuskällor, så att man inte måste byta hela armaturen varje gång. Hela ljusindustrin står inför en radikal omstrukturering, säger Kai Piippo. Till exempel köpte Philips upp en massa företag häromåret för att positionera sig. Armaturtillverkarna är jättenöjda över glödlampsförbudet. Nu tvingas folk skaffa nya och dyrare lampor och dessutom nya armaturer. Men om man inte får till stånd en standardisering, så att produkterna fungerar ihop, kommer säkert en reaktion. Konsten att använda ljuset När en ljusmiljö ska skapas är det viktigt att ljusdesignern kommer in i ett tidigt skede i processen och får en chans att jobba ihop med arkitekten. Det givna målet är att användaren ska kunna variera ljuset precis som han eller hon vill för olika ändamål. Ett prestigeuppdrag av rang för Ljusarkitektur handlar om att föreslå ett koncept för ljussättningen på Sveriges nya nationalarena i Solna utanför Stockholm och även för den stadsdel, Arenastaden, som ska byggas i anslutning till arenan. Arenan för fotboll, kultur och evenemang planeras för invigning 2012 och beskrivs som Kai Piippo, Sveriges kanske mest kända ljusdesigner i dag. Växte upp i Uleåborg, bodde som tonåring i Sörmland, är nu verksam internationellt med Stockholm som bas. Mikael Silkeberg 14 katternö katternö 15

9 Vi har en speciell känslighet. Vår syn på ljuset har en nära relation till naturen. Mikael Silkeberg Ligthing Design Convention i Berlin, den andra världskonferensen för ljusdesign. PLDA, Professional Lighting Designers Association, har omkring 600 medlemmar i 52 länder. En av förgrundsfigurerna i PLDA heter Tapio Rosenius, även han född i Uleåborg, grundare av en ljusdesignakademi i England, numera bosatt i Spanien. Det som blir uppenbart i internationella sammanhang är att vi i Norden har ett eget sätt att förhålla oss till ljus. Säkert har vårt seende formats av att vi lever så stor del av året i mörker, säger Kai Piippo. Vi har en speciell känslighet. Vår syn på ljuset har en nära relation till naturen, vi har benägenhet för svaga färger, är försiktiga. Trots att det i naturen finns hur mycket färg som helst överallt. Han förvånar sig ibland över att arkitekter har ett så smalt sätt att se på ljus. Det intresse som finns är relaterat till dagsljus och dess påverkan på arkitekturen. Men få är uppriktigt intresserade av ljus och ljussättning. Framför allt intresserar inte elljus. Trots att elljus vänder sig direkt till människan. Mikael Silkeberg Mikael Silkeberg Mikael Silkeberg Glödlampans vän Ögat är ett fantastiskt instrument. Det kompenserar för vad som helst. Gå in i ett rött rum. Efter tio minuter är det vitt, säger Kai Piippo. den modernaste i norra Europa. Arenastaden planeras för 2000 nya bostäder och nya arbetsplatser. Här ska events med upp till åskådare genomföras, och ljussättningen och möjligheterna att variera den är ett väldigt centralt element, berättar Kai Piippo. Designlösningarna ska bidra till att skapa en fest i vardagen för besökarna. Och ljuset ska kunna andas i takt med evenemangen. Nordisk känslighet En sak Kai Piippo varit med och utvecklat från grunden är årliga workshops för ljusdesigner si Alingsås, en stor begivenhet både för deltagarna och för alingsåsborna, i år arrangerat för tionde gången. Internationellt är Kai känd sedan länge. I slutet av oktober håller han ett föredrag, How to work as a lighting designer tips and tricks to become successful, på Professional Kai Piippo hyllar glödlampan för dess enkelhet och vackra ljus över hela ljusspektret. I fråga om lågenergilamporna är hans kommentar att kvaliteten varierar. Men värst är kompaktlysröret. Det är en katastrof. Det tar lång tid att tända. Det är svårt att dimma. Och ljuskvaliteten är dålig! Han nämner ett skräckexempel, ett uppdrag av kulturnämnden i ett landsting. Det gällde att inreda ett rum för att visa de avlidna. Man hade installerat lysrör med dimmer. De dödas färg kunde inte ha varit gråare. Jag brukar som exempel ta en tandläkarmottagning. Vilken stämning vill man ha i ett sådant rum? Ett annat exempel han brukar beskriva är torget i Helsingör. Sex enorma armaturer lyste upp hela torget, där fanns många restauranger, man hade massor av ljus. Men ingen ville vistas där. Torget hade ingen själ. Numera har torget mindre mängd ljus, men på rätt ställen, på ett sätt som tar fram den historiska känslan på platsen och skapar en stämning. Mycket ljus är inte nödvändigtvis bra ljus, säger Kai Piippo. svenolof karlsson Mikael Silkeberg 3 5 Mikael Silkeberg Exempel på miljöer som ljussatts av Kai Piippo och hans företag Ljusarkitektur. 1 OCH 4. Sickla galleria i Nacka strax utanför Stockholm. 2 OCH 3. Västra Eriksberg i Göteborg, där ett gammalt varvsområde förändrats till ett modernt bostadsområde. 5. Sturegallerian i centrala Stockholm. 16 katternö katternö 17

10 De sätter stämningen med ljus LJUSPROFFS. Med ljus lyfter de fram och döljer, med skuggors och färgers spel skapar de stämning. En bra ljussättning märks egentligen inte, säger Ville Finnilä och Mikko Mäki. Föreställ dig en teater eller en konsert där ljussättningen skulle lämnats åt sitt öde, där några nakna lysrör dinglade ovanför scenen. Din reaktion skulle bli om inte pengarna tillbaka! så åtminstone amatörer! eller vilken trist tillställning. Dagens människa är så van vid en perfekt ljussättning att någon form av offentlig tillställning där ljuset förbisetts genast väcker missnöje. Proffsljussättarna har till och med börjat få uppdrag på privata fester. Det berättar Mikko Mäki och Ville Finnilä på Ylivieskan äänentoistopalvelu. Det är helt förståeligt. Se på TV-shower, Eurovisionen till exempel: satsningen på ljus och ljuseffekter är enorm. Då Finland stod värd för tävlingen använde man 550 rörliga ljus, i år i Moskva 746, vilket i och för sig var överdrivet, säger Mikko Mäki. Mäki är vd och ägare till företaget som säljer audiovisuella tjänster runt om i Finland med Ylivieska som bas. Trots att konkurrensen inom branschen är hård, över 100 företag av olika storlek slåss om uppdragen, tycks jobben räcka till. Orsaken är kanske att människor i dag förväntar sig en helhetsupplevelse då de köper en biljett, en upplevelse där ljud och ljus spelar en avgörande roll. Också mindre band vill ha senaste LED-teknik och kanske bildskärmar som showelement. Mäkis företag sysselsätter omkring fem personer utöver Mikko själv. En bra storlek, tycker han. De jobbar inte med stadionkonserter, utan har satt sin gräns vid tillställningar för ungefär personer. Den här sommaren skötte de till exempel ljud och ljus på operan Viimeiset kiusaukset i Nivala och ljuset på Abba-musikalen i Oulainen. Det handlar inte om småsaker då Mikkos gäng drar in med sitt maskineri. För operan använde de sig av utrustning för euro och att bygga upp det hela tog 1,5 vecka i anspråk. Där finns det kanske en viss likhet med elbranschens dilemma: man säljer något som människor uppfattar som en självklarhet, som el, ljus eller ljud, som är svåra att sätta ett objektivt pris på. Men ändå ska ljus och ljud fungera perfekt. RAMPLJUS. Sommaren är fullspäckad med evenemang för ljusskaparna. Scenen där G Point Five uppträder på Good Time Festival i Terjärv är ljussatt av gänget på Ylivieskan äänentoistopalvelu. Det är ett stort jobb att förklara för nya uppdragsgivare varför vi måste använda oss av det vi gör för att deras evenemang ska bli något, säger Mäki. Konserter, festivaler, mässor och turnéer med band det säger sig självt att grabbarna (för det är en väldigt grabbig bransch, även om kvinnor börjar dyka upp) på Ylivieskan äänentoistopalvelu inte lever något åtta till fyra-liv. Det är en livsstil som handlar om att vara on the road. Veckoslut är vi nästan aldrig hemma och den enda gången under året då uppdragen är färre är januari. Sommaren är fullbokad, hösten handlar om mässor och på vårvintern är det full rulle i turistcentren i Lappland, säger Ville Finnilä. När gänget är ute på uppdrag är det jobb hela tiden, med några timmars avbrott för sömn. Visst är det slitsamt, men också belönande. Ingen dag är den andra lik, jag lär mig hela tiden nya saker och träffar nya människor, säger Finnilä. Han har en ljus- och ljudteknikerutbildning i ryggen, och som bäst bygger han på med en till, vid Tampereen Ammattikorkeakoulu. Det gäller att förnya sig. Jag vill vara den som uppdragsgivare fortfarande ringer om 20 år och vill ha på jobb, säger han. Ville Finnilä Också Mikko Mäki är övertygad om att han är i rätt bransch. För honom började ljud- och ljusintresset redan som barn och han började jobba så smått i branschen redan som 14-åring. Företaget han nu äger köpte han 2003 av sin dåvarande arbetsgivare. Att Mikkos och Villes jobb handlar om en spännande kombination av kreativitet och teknik gör att utmaningarna aldrig tar slut. Det är lika roligt att åstadkomma aha-upplevelser som att skapa ljus och ljud som ingen tänker på att finns där då fungerar det ju precis som det ska, säger Mäki. Ljusplaneringen gör de tillsammans med uppdragsgivaren. Någon gång får de fria händer, men oftast är det budgeten som sätter gränser för skapandet. Att ljud är viktigt i alla sammanhang där något sägs eller spelas är självklart, men varför är ljus så viktigt för människan? Tänk på våren, säger Mikko Mäki. Om vi tänker på vårt jobb, så handlar det om att lyfta fram det man vill ha fram och att dölja det som ska döljas, och förstås att skapa rätt stämning, säger Ville Finnilä. petra nylund 18 katternö katternö 19

11 Varde ljus! Ljusterapi hjälper många genom vintern I Bibelns poetiska beskrivning av hur jorden kom till börjar allt med ett mörkt jordklot, där Gud inser att något annat behövs. Han gör ljuset och ser att det är gott. Och det är verkligen gott: många av oss har svårt att klara de ljusfattiga vintermånaderna. Ljusterapi ger lindring. På Mentalvårdsbyrån i Jakobstad ger sjukskötarna Camilla Sjö och Jenny Kackur ljusterapi. Rusningsmånaderna är oktober till februari. Då sätter tröttheten och nedstämdheten in hos många. Behandlingen sker i ett rum där allt är vitt, och det som inte är vitt täcks in med vita tyger. Också de som behandlas kläs i vitt. Behandlingen är enkel: klienterna sitter i terapilampornas sken under en och en halv timme på morgonen. Det är bäst att göra det på morgonen, eftersom ljusets uppgift är att bryta kroppens melatoninproduktion, sömnhormonet som gör oss trötta. Vi påverkas bara via ögonen, så därför är det också viktigt att inte somna under behandlingen, säger Camilla Sjö. Terapilamporna lyser med en styrka på lux. Det kan jämföras med normal inomhusbelysning som ligger på under 500 lux. Mitt på dagen en solig sommardag kan ljusstyrkan utomhus uppgå till över lux. Klienterna får oftast 10 behandlingar under två veckors tid. Behandlingarna sker i grupp, för att så många som möjligt ska få möjlighet att komma på morgonen. Att sitta här i en grupp har också en positiv effekt på humöret. Folk samtalar, handarbetar eller sitter tysta om de vill, säger Jenny Kackur. De flesta känner sig mycket piggare efter behandlingarna och några biverkningar, som huvudvärk, har varken Sjö eller Kackur hört om. För att få ljusterapi behöver man en remiss från en hälsovårdare, som man kan få till exempel på HVC eller hos en företagshälsovårdare. Mörkret suger kraften ur oss Årstidsbunden depression (SAD) drabbar främst människor på våra breddgrader och 1 5 procent utvecklar SAD, som klassas som en sjukdom. Utöver det lider många av trötthet under hösten och vintern, i högre och lägre grad; vissa undersökningar visar att upp till 40 procent av finländarna lider av vintermörkret. SAD kännetecknas av melankoli, ett ökat sömnbehov, mindre fysisk och social aktivitet, koncentrationssvårigheter och större sug efter mat, i synnerhet sött och kolhydrater. Symtomen börjar på hösten och försvinner gradvis på våren. Ljusterapins effekter har undersökts bland annat av kanadensiska forskare, som kommit fram till att patienter med SAD reagerar positivt på ljusbehandling redan efter 2 4 dagar. Stor förbättring upplever de flesta efter en vecka. De flesta upplever däremot att symtomen kommer tillbaka då ljusterapin avbryts. Därför kommer också många klienter på återbesök under vintern för att få mera ljusterapi av Camilla Sjö och Jenny Kackur på Mentalvårdsbyrån i Jakobstad. Undersökningar har också visat att ljusterapi har goda effekter på barn och unga som lider av SAD, på människor som endast har mycket lindriga symtom och på vissa som lider av andra typer av depressioner. Ljusterapi har också använts för att behandla sömnsvårigheter som beror på jet lag eller skiftesarbete. Också friska människor mår bättre under vintern om de får ljusterapi. Timo Partonen och Jouko Lönnqvist från Folkhälsoinstitutet studerade kontorsanställda under slutet av 1990-talet. Från november till februari gav de ljusterapi åt kontorsarbetande i ett par fyraveckorsperioder, med en paus på fyra veckor emellan. Resultatet var tydligt: kontorsarbetarna kände sig vitalare, mindre nedstämda och positivare gentemot andra efter sina ljusbehandlingar. Vill du skaffa dig en egen ljuslampa, var noga med att kolla att den är rätt märkt. En certifierad lampa har koden CE plus 4 åtföljande siffror, som hänvisar till det forskningsinstitut som godkänt lampan. Icke-märkta lampor förekommer i handeln. petra nylund BADA I LJUS. Camilla Sjö och Jenny Kackur ger ljusterapi för vintertrötta i Jakobstad. Allt, inklusive kläderna, ska vara vitt för att reflektera terapilampans ljus. 20 katternö katternö 21

12 Himlen är blå för att Redaktör: Petra Nylund Tips och idéer: Maria Sjöblom Illustrationer: Annika Lillkvist Dmitriy Shironosov blått ljus sprids lättast i luften. Ljuset består av många färger och när solljuset färdas mot jorden sprids de blåa delarna av ljuset mest, de andra fortsätter ner mot jorden då ser det ut som om himlen är blå. Lyser månen? Solbad i världens snabbaste vågor 30 men varför är då solnedgången röd? n Månen lyser inte själv, den reflekterar solljuset. När solen lyser bara på en del av den sida av månen som är vänd mot jorden är månen halv. Då det är fullmåne lyser solen på hela månens framsida. n Gult och rött ljus har lättare att fortsätta rakt fram än blått ljus. När solen går ner har ljuset längre väg att nå fram till oss genom luften än mitt på dagen. På kvällen hinner det blåa inte fram till oss, utan har redan spritts bort, men det röda och gula orkar ända fram till oss. EXPERIMENTET Prinskorvsillusionen Ute kryper höstmörkret på, men kanske du har kvar lite av sommarens solbränna? Visste du att det är din huds sätt att skydda sig från ultravioletta strålar eller UV-ljus? Ultraviolett ljus är en del av ljuset som vi inte kan se, men som kan skada vår hud. Vad är ljus, egentligen? Ljus är elektromagnetiska vågor som färdas genom luften. Ljuset bildas då elektronerna inne i en atom rör på sig. Atomer är de minimala små delar som allt är uppbyggt av, också du och jag, och elektroner är delar av atomerna. Ljusvågorna har olika våglängd och varje färg färdas på sin egen våglängd. Vi kan bara se en del av dem, regnbågens färger. Finns det en skatt vid regnbågens slut? Nja, tveksamt. Regnbågen bildas då solen lyser genom regn och ljuset bryts och ref lekteras av vattendropparna. Eller då den lyser på vilket vatten som helst i luften, pröva med trädgårdsslangen! Då ljusstrålarna bryts och reflekteras kan man säga att strålarna ändrar färdriktning. Vanligtvis ser du inga färger i solljuset, men vattendropparna delar upp ljuset i de färger som det egentligen består av, rött, orange, gult, grönt, blått, indigo och violett. Det beror på att ljus på olika våglängder bryts olika mycket och tar olika vägar genom vattendroppen. Akta dig för för mycket sol! Ska du till södern i höst, ta med solkräm, lippis och strandkläder! Ljuset är snabbare än vi kan förstå. Vad sägs om det här: 7,5 varv runt jorden, ungefär kilometer, på 1 sekund! Det här är häftigt, gör bara så här KORVIGA FINGRAR? Tro det eller inte, men hon spanar in en prinskorv. Vill du också få syn på en mumsig korv, följ instruktionerna i experimentet! Glenn Nylund n Håll upp händerna framför dina ögon på en armlängds avstånd eller lite närmare. Peka med pekfingrarna mot varandra, men lämna ett litet mellanrum mellan fingerspetsarna, ungefär en halv till en centimeter. Titta på fingrarna. Flytta sedan blicken på något långt bakom dem, så att fingrarna blir oskarpa för din blick. Vad händer? Ser du den lilla prinskorven sväva fritt i luften mellan dina fingerspetsar? Varifrån kom den? Den blir större eller mindre i takt med att du för fingerspetsarna närmare eller längre ifrån varandra. Flyttar du blickens skärpa tillbaka till dina fingrar, försvinner den genast. Att prinskorven hänger i luften beror på att dina ögon ser två olika bilder som hjärnan inte klarar av att kombinera. Så länge du tittade på dina fingrar möttes dina båda ögons blick precis på fingrarna och bilden i hjärnan var helt ok. När du sedan tittade på bakgrunden flyttades blicken lite utåt, du tittade inte längre i kors. Då såg ögonen plötsligt inte samma bild längre, utan två olika bilder av dina fingrar. Ett öga såg att fingret tog slut vid fingerspetsen, medan det andra ögat uppfattade att fingret verkade fortsätta. Så hjärnan försökte kombinera de två motstridiga uppgifterna från dina ögon och resultatet blev: det hänger en fingerprinskorv mellan dina fingrar! 22 katternö katternö 23

13 INNEBYGGARE. På det varmaste stället man kan tänka sig, i Eero Isokääntäs pannrum, har de här getingarna byggt bo under försommaren. Men ett getingbo gör ingen sommar. Det krävs flera för att man kan säga något om hur vädret blir, säger han. Och hur sommaren blev, det vet vi ju redan. Just de här getingarna var visst lite pessimistiska, för exceptionellt kall blev inte sommaren För lite väderstatistik, se här intill. Eero läser väder ur naturen Hurudan var sommaren egentligen? Hur sommaren var när det gäller vädret är en knepig sak att uttala sig om. Dels är statistik ett komplicerat verktyg, som man ofta kan använda för att visa det man vill visa, dels för att de lokala variationerna kan vara stora, se till exempel på regnmängden i Jakobstad och Vasa här nedanom. Dessutom är upplevelsen av sommaren något mycket subjektivt. Hade du en skön och rolig sommar, kanske vädret spelade underordnad roll. Tittar vi på hela Finlands riktigt varma sommardagar (sådana dagar då maxtemperaturen överskrider 25,1 grader) ser vi att de var 13 till antalet i maj juni, 14 i juli och 11 i augusti september. Det kan jämföras med medelantalet varma dagar de senaste 20 åren i Finland: 11 i maj juni, 17 i juli och 10 i augusti september. Sommaren 2009 följde ganska snällt medeltalet. Regnmängden under semestermånaden juli vid mätstationen i Vasa visar att det plaskade mera där än i Jakobstad. Jakobstadborna fick bara 48 millimeter över sig under juli. I Vasa uppmättes däremot i juli 82 millimeter, vilket kan jämföras med året innan då det plaskade upp till 97 millimeter, och med medelnederbörden , som ligger på 60 millimeter. Sommarens medeltemperaturer och nederbörd i Jakobstad n Sommarvärmen var inget att skryta med i Jakobstad under sommaren som gick, åtminstone inte under juni och juli. Temperaturen låg nära de två föregående somrarna, som hört till de ruskigare. Perioder av varma dagar förekom, men medeltempen orkade inte speciellt högt upp. Regnmängden var knappast exceptionell i någon riktning, kanske på mindre sidan. En lagom bra sommar? Mätningarna är gjorda vid Jakobstads Energiverk C mm juni 13,9 72,8 juli 18,1 58,2 augusti 15,7 89, C mm juni 14,8 13,8 juli 17,2 25,8 augusti 18,6 15, C mm juni 13,9 71,4 juli 16,1 77,6 augusti 16,0 94, C mm juni 13,0 60,2 juli 15,2 70,6 augusti 13,3 37, C mm juni 13,3 30,0 juli 15,8 48,2 augusti 15,7 53,8 Det finns bara ett sätt att spå vädret om man inte är meteorolog, och det är att läsa naturens egna tecken. Det menar Eero Isokääntä i Alavieska, som tytt tecknen sedan Det är inte mitt påhitt att följa med var getingarna bygger sina bon. Det lärde jag mig av en köpman på 1960-talet, säger Isokääntä. Getingbon är enligt honom en av de säkraste källorna till att få veta hurudan den annalkande sommaren blir. Bygger getingarna på varma och skyddade ställen blir sommaren kall, bygger de under tak blir sommaren troligen reging. Sommaren 1977 tror jag det var, då fanns inte ett enda bo på marken och i augusti mätte vi 4,5 grader, berättar han. En annan sommar försökte de bygga inne i traktorhytterna, och mycket riktigt, en kall och eländig sommar följde. År 2006 däremot, då byggde getingarna bo i rönnar. Så oskyddat och vindkänsligt ställe som en i rönn! Det blev en solig, varm, torr och vindstilla sommar, säger Isokääntä. Han följer också med andra djur. Hur stora förråd av åkersorkar ugglorna bygger upp vittnar om hur sträng vintern kommer att bli. Men hur är det möjligt att djuren vet? De vet. Det är en överlevnadsfråga för deras art. Skulle de inte veta, skulle de dö ut, förklarar Isokääntä. Naturen bjuder också på andra tecken. Vintergatan, till exempel. Kan man avläsa Vintergatan kan man säga något om hurudan vintern blir. Allra bäst syns det från september till december, alltid en vecka efter nymåne, säger Isokääntä. Också norrskenen berättar om vädret: ju kraftigare norrsken, desto våldsammare blåsväder är på kommande. Isokääntä har varit en mångsysslare under sina dagar: jordbrukare, snickare, smed och järnvägsbyggare, och hans hantverkartalanger har gjort honom minst lika berömd som hans känsla för naturen och vädret. Tidningar, tv och till och med Uleåborgs universitet har varit intresserade av hans kunskaper om naturen. Men sina konkurrenter på väderspåområdet ger han inte mycket för. Nej, jag har aldrig ställt upp i väderspåtävlingar och tävlat mot några grodmän. Jag sysslar inte med att säga något om dagar eller grader. Naturen visar bara de stora linjerna, säger han. petra nylund 24 katternö katternö 25

14 Energibolag måste förstå sina kunder Forskare Inger Roos undersöker hur Herrfors kunder tänker Är du nöjd med ditt energibolag? Det är kanske lätt att svara ja eller nej på den frågan, men oftast säger det inget om vad du egentligen tycker och tänker. För att lära sig förstå sina kunder bättre har Herrfors anlitat forskaren Inger Roos för en både lång och djup kundundersökning. Du säger en sak, men när det kommer till kritan handlar du tvärtom. Det gäller ibland också för energibolagskunder: man säger att man är nöjd, men ger ändå upp sitt kundförhållande. I min undersökning försöker jag studera verkligt beteende hos kunderna och analysera vad som egentligen styr kundbeteendet, säger Inger Roos. Roos är docent vid Karlstads Universitet och har lång erfarenhet av forskning kring tjänsteproducerande företags kundförhållanden. Undersökningen vid Herrfors inleddes redan 2003 och som bäst pågår fortsättningsfasen, där hon samlar in jämförelsematerial. Ju mera en kund vet om företaget hon är kund hos, desto lojalare är hon. Därför är det jätteviktigt för företag att ge den information och skapa den dialog som kunden behöver för att kunna bedöma företagets konkurrenter, säger Roos. Många som bytt energibolag refererar till elpriset som orsak, men Roos menar att frågan inte är så enkel. Bakom ligger mycket annat som styr beteendet. Pris är för det första väldigt relativt. Det pris som var okej igår kan upplevas dyrt idag, beroende på din livssituation. Många influeras också starkt av vad media säger, av andras åsikter eller av fördomar. Dessutom är det stor skillnad i beteendet mellan dem som aktivt söker upp information och de passiva, som inte gör det. Sedan finns det en väldigt liten grupp som byter bolag för att de upplevt sig fel behandlade, säger Roos. Gör Herrfors rätt saker? I en komplex verklighet är det inte helt enkelt för energibolag att nå ut med sitt budskap. Där energibolag tenderar att tänka som ingenjörer, tänker kunderna på ett helt annat sätt. Stefan Storholm, vd för Herrfors, medger att energibolag inklusive Herrfors hittills inte varit så bra på kommunikation: Vi vill bli bättre, bland annat genom den här tidningen och genom våra hemsidor. Men vi måste också skapa en tvåvägskommunikation, där vi lyssnar och lär oss vad våra kunder uppskattar. Annars vet vi ju inte om vi gör rätt saker, vilket vore fatalt eftersom vi är till för att betjäna våra kunder, säger han. På Herrfors har den lokala närvaron ett högt värde, eftersom det innebär nära tillgänglig kundservice och för att lokal verksamhet gynnar närsamhället. Miljöfrågor är en annan viktig bit. Men är det här viktigt för våra kunder? Är de beredda att betala något för bättre service eller är centraliserad stordrift med lägre kostnader det de föredrar?, undrar Storholm. Ett annat exempel är vindkraften, som Storholm menar att de flesta är positiva till om man ställer frågan understöder du vindkraft?. Men vill våra kunder att vi ska syssla med det? Hur tänker de om möllorna dyker upp i deras närmiljö eller om vi måste betala mera för elen som vindkraften producerar?, säger han. I takt med att Roos undersökning framskrider utbildar Herrfors sin personal för att bättre kunna betjäna och bemöta kunderna och förstå deras behov. Medvetenheten om hur kunderna tänker ska genomsyra allt man gör på ett energibolag, menar hon. Att energibolag i viss mån ännu dras med monopol- och myndighetsstämpeln är heller VAD VILL KUNDEN? Den som känner sitt energibolag väl är också mindre benägen att överge det. Därför gäller det för bolagen att få ut sitt budskap och att förstå vad deras kunder egentligen vill ha, säger forskare Inger Roos. Stefan Storholm och hela personalen på Herrfors är mitt i processen att lära sig att förstå sina kunder bättre. inte till deras fördel i kundrelationer. I kombination med att kunderna inte känner till hur saker fungerar uppstår därför feluppfattningar. Planerade elavbrott, till exempel: Vi kopplar ju inte bort elen för att vi har rätt till det, utan för att vi jobbar på någon förbättring som gagnar våra kunder, och vi gör det under tidpunkter som orsakar minst olägenheter, alltså på natten. Men det kanske vi inte berättar tillräckligt tydligt för våra kunder, säger Storholm. petra nylund Inger Roos Inger Roos är docent vid Karlstads Universitet i Sverige, där hon forskar i företagsekonomi vid Centrum för tjänsteforskning. Hennes specialområde är kundförhållanden, med fokus på vad som stärker lojala kundförhållanden och vad som står bakom att kunder överger ett kundförhållande. Hennes forskningsresultat har publicerats i bland annat Journal of Marketing, en av de mest ansedda publikationerna inom forskningen. Hon är uppvuxen i Monäs och bosatt i Jakobstad, där hon under 25 år drev dagligvaruhandel tillsammans med sin man Harry Roos. Aktiv Passiv Situation Influens Reaktion Känslighetsfaktorer Kundrelation KUNSKAPSRESAN. Pyramiden beskriver den kunskapsresa ett energibolag bör göra om man vill förstå vad kunderna behöver veta för att välja bolag. Allt börjar med kundrelationen, som Inger Roos beskriver i form av känslighetsfaktorer, alltså sådant som påverkar i riktning mot ett byte. Det kan vara olika livssituationer, influenser av andra eller reaktioner på något som till exempel det egna energibolaget gjort eller inte gjort. Passiva kunder byter ofta bolag, aktiva kunder som söker kunskap själva byter sällan. Förstår energibolaget skillnaden mellan aktiva och passiva kunder, då har de hittat nyckeln till vilken kunskap deras kunder behöver. 26 katternö katternö 27

15 K L I M A T D E B A T T E N Några grundläggande observationer om klimatet 1988 bildades Intergovern mental Panel on Climatic Change, IPCC, av de två FN- organen WMO (Världs meteorologiska organisationen) och UNEP (United Nations Environment Programme, FN:s miljö organ). Drivande i bildandet av IPCC var den svenska meteorologen Bert Bolin, som också blev IPCC:s första ordförande. Bolin hade täta personliga kontakter till ledande politiker, vilket bidrog till att IPCC snabbt fick FN-status. IPCC har presenterat fyra rapporter om klimat föränd ringar och ligger också bakom klimatkonventionen från 1994 och det så kallade Kyotoprotokollet, som överenskoms 1997 och trädde i kraft Målet i Kyotoprotokollet är att de genom människan producerade växthusgaserna ska minska med fem procent från nivån 1990 till perioden Vid FN:s klimatmöte i Bali 2007 överenskoms att rekommendationerna från IPCC ska vara utgångspunkt för nya klimatförhandlingar mellan länderna. Ett nytt klimat avtal ska enligt planerna förhandlas fram i Köpenhamn i december derinstitutet som gör traditionella mätningar på marknivå, fram till och med juli SE GRAF 1 Den tunna linjen visar månadsvärden, den tjocka visar den trend som uttrycks av 37- månadersmedeltalet. Trettio år är en kort period, om man talar om klimatförändringar. Problemet är att det är ont om tillförlitliga mätserier över längre tid. Dels för att mätningar i större skala kom i gång först under senare delen av 1800-talet, dels för att det är svårt att hitta mätserier där förutsättningarna inte förändrats med tiden. Många mätstationer som år 1900 låg i ödemarken ligger numera centralt i tätorter. En annan svårighet gäller nollvärdet. Vad är en normal temperatur? Nivån vid 1800-talets slut, då vi fortfarande levde med den så kallade lilla istiden? (Finland drabbades som bekant särskilt hårt under nödåren , då omkring människor dog av svält eller sjukdomar.) Eller det varma 1990-talet? Det finns några få obrutna temperaturkurvor som går längre tillbaka i tiden, till exempel denna som gäller temperaturen i Uppsala från 1722: SE GRAF 2 För Finlands del presenterar Meteorologiska Institutet denna statistik för åren : media i stort sett dagligen. Så här såg isläget vid polerna ut den 29 augusti 2009, enligt National Snow and Ice Data Center (NSDIC): SE GRAF 5 Sammantaget lite mindre is över Arktis än medianvärdet , en aning mer över Antarktis (totalt ungefär 24 miljoner kvadratkilometer is, med jämförelsevärdet 25 miljoner kvadratkilometer is). Det kan påpekas att isen över Arktis smälter fram till mitten av september och sedan växer fram till mars och förstås omvänt över Antarktis. Skillnaderna mellan maximi- och minimivärdena är mycket kraftiga. Så här ser istrenden för Arktis ut de senaste åren, enligt JAXA (Japan Aerospace Exploration Agency): SE GRAF 6 Den blå linjen visar de cykliska årsvariationerna av ismängden, den röda visar årsmedeltalet. Som synes har isen över Arktis under perioden minskat något med ett lägstavärde Detta sammanföll med långvariga hårda vindar som sommaren 2007 drev bort isen från en ovanligt stor del av Ishavet. Vad kan sägas om avsmältningen i Arktis längre tillbaka i tiden? Norsk Polarinstitutt redovisar israndens läge under fyra år på den här kartan: Graf 1 Graf 3 Graf 5 Temperaturen i Finland Graf 2 Graf 4 Graf 6 Det finns bara en rimlig hållning: Inga frågor, vare sig det är klimat frågor eller andra frågor, är för svåra att förstå för en vanlig människa. Och det åligger experterna att i sak lägga fram sina hypoteser och argument på ett enkelt och begripligt sätt. Om de inte lyckas med det, bör vi tro dem? Håll i hatten, för här följer några grundläggande observationer och frågor rörande klimatet. Har det blivit varmare på jorden? Ja, under de senaste hundra åren har det blivit omkring 0,7 grader varmare. En sådan förändring är historiskt inte exceptionell. Det har under långa perioder varit betydligt varmare på jorden. Ungefär vände den uppåtgående trend som började i slutet av talet. Temperaturkurvan (långtidsmedeltalet) planade ut, och de senaste åren har det blivit tydligt kallare. Här temperaturkurvan från The Hadley Centre for Climate Research, det brittiska vä- SE GRAF 3 Här en kurva över den globala temperaturen de tvåtusen senaste åren, publicerad 2008 av Craig Loehle, doktor i matematisk ekologi från Colorado State University, och hans medförfattare J. Huston McCulloch. Det är en så kallad multi-proxy rekonstruktion, det vill säga de har baserat sig på sekundär information som finns tillgänglig i många olika källor (i detta fall dock inte trädringar). SE GRAF 4 Att döma av detta har den globala medeltemperaturen de senaste tvåtusen åren rört sig inom ett spann på 1,2 C. Isen över polerna Isen då? Den smälter mer och mer, berättar SE GRAF 7 Isranden låg alltså mycket långt söderut 1866, medan den 1769 och 1995 var på relativt likadan nordlig höjd. Variationerna gällande Arktis is har historiskt uppenbart varit stora. I graf 8 sammanfattas en studie av Monaghan et al på NCAR (The National Center for Atmospheric Research, forskningscentrum som drivs av att antal amerikanska universitet) som publicerades i maj Resultatet baseras på en blandning av data från isborrkärnor, markstationer och satelliter och visar trenden för Antarktis de senaste 35 åren. SE GRAF 8 Som framgår har det som går under namnet Antarktiska halvön blivit varmare, medan huvuddelen av kontinenten blivit kallare. Graf 7 Graf 8 28 katternö katternö 29

16 Värmeinnehållet i haven har minskat K L I M A T D E B A T T E N Värmen i haven Har värmeinnehållet i haven ökat? Havens värmeinnehåll beskrivs ofta som den viktigaste klimatindikatorn av alla. Värmen buffras här och dämpar klimatsvängningarna och maskerar det av människor förorsakade värmetillskottet tills vi nått en tipping point, enligt en hypotes som är central i IPCC:s scenarier. Al Gores huvudrådgivare James Hansen på NASA/GISS hör till dem som gjort modelleringar för detta och har även i en artikel i Science, tillsammans med några medarbetare, gjort en prognos för värmeökningen i havet från år 2002 till Hansens påstående har kunnat testas tack vare de så kallade Argo-mätbojarna, drygt till antalet de följer med strömmarna utspridda i haven och mäter energiinnehållet i havsvattnet ner till omkring 700 meters djup. Två studier (av Josh K. Willis vid California Institute of Technology och den ovan nämnde Craig Loehle) visar att värmeinnehållet tvärtemot prognosen minskat: SE GRAF 9 Fler stormar? Hur är det med stormarna då? De blir ju allt fler och allt värre på grund av uppvärmningen, rapporterar media. Så här ser statistiken ut för åren : SE GRAF 10 Grafen visar stormarnas samlade energiinnehåll (Accumulated Cyclone Energy) i norra hemisfären, som genomsnittligt står för 70 procent av jordens stormenergi. Statistiken är sammanställd av Ryan N. Maue på COAPS (Center for Ocean-Atmospheric Prediction Studies) knutet till Florida State University. Svart färg visar mängden stormar i västra Stilla havet och norra Indiska oceanen, mörkblå färg stormarna i östra delen av Stilla havet, ljusblå färg stormarna i Nordatlanten. Som synes finns ingen som helst trend att stormarna håller på att öka. Viktigast är solen Visst förändras klimatet, det har det alltid gjort. Men vad beror det på? Solen är naturligtvis urkällan: utan sol dör allt liv på jorden omedelbart. Väsentligt är att solens aktivitet varierar i cykler över ungefär elva år. Ett mått på detta är solfläckarna, som uppkommer när solen är i en varmare fas. När solfläckarna är många är energiexporten från solen alltså lite större. Ett faktum är att antalet solfläckar 2009 är nere på sin lägsta nivå sedan de moderna mätningarna började på 1950-talet. Den solcykel som fått numret 24 och som skulle ha kommit i gång 2007 låter fortfarande vänta på sig. Den 31 augusti i år hade solen varit utan solfläckar 50 dagar i rad den längsta solfläcksfria perioden sedan Här visas solens irradians (infallande strålningsflöde per area, mätt i watt per kvadratmeter), sådan den registrerats av LASP (Laboratory of Atmospheric and Space Physics) i Boulder, USA: SE GRAF 11 Hur solens aktivitet påverkar temperaturutvecklingen på jorden är omdiskuterat. Men under det så kallade Maunder minimun (åren ), då solfläckarna var ytterst få, rådde en kallperiod. Det var till exempel då (1658) som Karl X Gustav tågade över de danska bältena. Bland annat de danska forskarna Henrik Svensmark och Eigil Friis-Christensen menar att ju kraftigare solens magnetiska aktivitet är, desto mer avlänkas den kosmiska strålningen från jorden. Det har enligt dem som effekt mindre molnbildning på lägre höjder (eftersom de partiklar som kommer med den kosmiska strålningen fungerar som de kondensationskärnor som behövs för att vattenångan i atmosfären ska bli moln). Alltså: ju lägre magnetisk aktivitet, desto fler moln bildas som reflekterar solstrålningen tillbaka ut i rymden. Havscirkulationernas roll En faktor som driver klimatförändringar är havscirkulationerna, det vill säga förändringarna i oceanernas strömningsmönster. Tre av dem heter Pacific Decadal Oscillation (PDO), Atlantic Multidecadal Oscillation (AMO) och North Atlantic Oscillation (NAO). Den som direkt påverkar Finland mest är NAO, men den viktigaste globalt är antagligen den som gäller Stilla havet, PDO, som växlar mellan en kall och en varm fas i perioder på ungefär 30 år. Skillnaderna är så här stora i ytvattentemperaturen, enligt The International Research Institute for Climate and Society vid Columbia University: SE GRAF 12 Som synes sammanfaller de varma faserna för PDO påfallande väl med de globala uppvärmnings- och nedkylningsperioderna under 1900-talet. Ett exempel på den sammanlagda effekten av två havscirkulationer är denna, som gäller PDO och AMO. Beskrivningen är gjord i ett nordamerikanskt perspektiv: Om PDO och AMO båda är positiva [som och ] leder det till höga temperaturer. Om PDO är negativ och AMO positiv [som och , enligt prognos] leder det till kallt väder i nordvästra Kanada. Om PDO och AMO båda är negativa [som och ] leder det till kallt väder med mycket snö och nederbörd. Om PDO är positiv och AMO negativ [som och ] leder det till en uppvärmning. Just nu har PDO gått in i en negativ fas medan AMO är positiv och beräknas vara så tills den vänder till negativ fas Läget i dag med negativ PDO och positiv AMO kan jämföras med läget Växthusgasernas roll En tredje klimatpåverkande faktor förutom solen och havscirkulationerna är de så kallade växthusgaserna, som höjer jordens temperatur med omkring 33 C. Utan växthuseffekt skulle jordens medeltemperatur vara 18 C och det skulle knappast finnas liv på jorden. Viktigast av växthusgaserna är vattenångan, som ju bildar moln. Låga moln minskar som nämnts den mängd solenergi som når markytan/havsytan, medan cirrusmoln på hög höjd hindrar värmen från den uppvärmda markytan/havsytan att stråla tillbaka ut i rymden. Knappt fyra tiotusendelar av atmosfären utgörs av koldioxid. Koldioxidmolekylen har egenskapen att absorbera infraröd strålning i två smala band runt 4 och 15 μm (mikrometer, det vill säga miljondels meter). Bandet runt 4 μm är emellertid mättat och bandet runt 15 μm är nästan fullt och dessutom avtar temperaturhöjningen logaritmiskt med stigande koncentration. 1 Koldioxiden står med dagens värden för en knapp femtedel av den så kallade växthuseffekten (det vill sägs omkring 6,5 C). Den ökade koldioxidhalten under perioden (från 313 till 386 ppm) motsvarar en temperaturhöjning på 0,29 C. Om koldi- Graf 9 Graf 10 Graf 11 Graf 12 oxidhalten ökar från dagens 386 ppm till 520 ppm (vilket är ett scenario hos IPCC) är motsvarande effekt en ökning med 0,5 C. Det är dock inte detta koldioxidgrälet främst handlar om utan den så kallade feedbacken. De tongivande klimatforskarna påstår att andra faktorer förstärker koldioxidens uppvärmningseffekt, så att uppvärmningen skenar i väg. Till exempel att vi får en tipping point i en snar framtid. IPCC använder i sina kalkyler en sensitivitetsfaktor mellan 1,5 och 4,6 och målar upp temperaturhöjningar med 2 6 grader fram till år Hur stämmer prognoserna? Men hur väl stämmer IPCC:s scenarier (det blå segmentet) med den faktiska temperaturutvecklingen (den röda linjen) åren ? Den här illustrationen härstammar från Science & Public Policy Institute: SE GRAF 13 Enligt detta har ökningen varit mindre än hälften av IPCC:s scenarier. Detta dessutom under en period som dominerats av temperaturhöjande havscirkulationer. Hur är det med feedbacken? Den verkar ju inte ha haft någon stor effekt i varje fall hittills. Under det senaste året har två studier av klimatforskarna Roy Spencer, University of Alabama, och Richard Lindzen, professor i meteorologi vid Massachusetts Institute of Technology, hävdat att feedbacken de facto är negativ. Klimatmekanismerna motverkar sammantaget alltså koldioxideffekten. Graf 13 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 C The 29-year global warming trend is just 2.5 F (1.5 C) per century 1) Temperatureffekten ΔT = ΔF * λ (1), där ΔF = 5,35ln(C1/Co) W/m 2, och där Co och C1 anger koncentrationen av atmosfärisk koldioxid vid början och slutet av tidsrummet. Storheten λ är en så kalllad klimatsensitivitetsfaktor, som kan bestämmas till 0,26 ocw 1m IPCC 30 katternö katternö 31

17 amerikanska forskare i protest Råkar av olika storlek är vanliga i Arktis, eftersom isen hela tiden rör på sig. Här är de amerikanska ubåtarna Seadragon och Skate i öppet vatten vid Nordpolen i augusti Spencers och Lindzens studier baseras båda på satellitmätningar av återstrålningen från jorden ut i rymden jämfört med de uppmätta temperaturväxlingarna vid jordytan. Nollvärdet när feedbacken varken är positiv eller negativ motsvarar en ökad strålning ut i rymden av 3,3 Watt per kvadratmeter för en höjning av jordens temperatur med 1 C. Båda studierna visar att feedbacken är tydligt negativ. Resultatet hos Spencer är 6 Watt per kvadratmeter. Översatt till koldioxidtermer innebär det att en fördubbling av dagens koldioxidhalt höjer jordens temperatur med bara 0,6 grader. Vem har bevisbördan? I ett läge som detta, när prognoserna fallerar kraftigt redan efter några år, vem har då bevisbördan? Ligger den hos den som står frågande? Eller hos dem som gjort prognosen? Hur är det med IPCC:s egen expertis? Hur många i IPCC är till exempel klimatforskare? Ordföranden Rajendra Pachauri är järnvägsingenjör. Enligt William H Schlesinger, renommerad professor som specialiserat sig på ekosystem och koldioxid och numera leder The Institute of Ecosystem Studies i New York, är de som har haft något med klimatet att göra i IPCC i storleksordningen 20 procent ( something in the order of 20 percent have had some dealing with climate ). Den förenklade sammanfattning (summary for policymakers från 2007) som blivit IPCC:s huvuddokument för politikerna sammanställdes av 52 utvalda skribenter. Det finns många exempel på att de tendentiöst valt ut vissa fakta och exkluderat andra. Att hävda att en stor majoritet av världens forskare står bakom IPCC:s slutsatser faller på sin egen orimlighet. När den amerikanska senatens så kallade Minority Report i detta ämne uppdaterades i december i fjol omfattade den över 650 internationella forskare, många av dem hade tidigare arbetat för IPCC men nu vänt sig mot sin tidigare uppdragsgivare. En annan massiv manifestation gjordes i USA genom en petition, som presenterades på pressklubben i Washington i maj 2008, efter initiativ av förre ordföranden för den amerikanska vetenskapsakademin, Fredrick Seitz. I petitionen sägs att det inte finns några övertygande vetenskapliga indicier att mänskligt producerad koldioxid eller andra växthusgaser ska förorsaka en katastrofal uppvärmning av jorden i den överblickbara framtiden. Petitionen hade undertecknats av naturvetenskapliga amerikanska forskare. Prognosmodellerna fungerar inte NavSource IPCC:s scenarier bygger på datasimuleringar, det vill säga man matar in data i datorer och låter dem göra beräkningar baserat på olika modeller. Problemet är att klimatet är extremt komplext och påverkas av ett stort antal faktorer, som man inte alltid har tillräcklig kunskap om. Resultatet kan med andra ord inte bli hundraprocentigt tillförlitligt. Till exempel underkänner de två experterna på prognostisering J. Scott Armstrong, professor vid University of Pennsylvania, och Kesten C. Green, forskare vid Monash University i Australien, klimatmodellerna fullständigt. Av 139 principer för korrekt prognostisering bryter IPCC enligt dem mot 72. De scenarier som IPCC ger i sin rapport från 2007 är inte gjorda med vetenskapliga prognostiseringsmetoder. Det är fråga om åsikter som döljs genom ett komplext skrivsätt, säger de i slutorden i sin analys av IPCC:s klimatmodell. Notabelt är också att James Hansens förre chef på NASA, John S Theon, i vintras gick ut med kritik mot Hansen för att denne bröt mot NASA:s officiella policy om klimatprognoser. Det fanns inte tillräckligt med kunskap för att gå ut med varningar om global uppvärmning på det sätt Hansen gjort. John S Theon anser att klimatmodeller inte är att lita på. De modeller som finns i dag tar inte tillräcklig hänsyn till, eller utelämnar helt, många viktiga faktorer. Theon säger också att många forskare som argumenterar för mänskliga drivkrafter bakom global uppvärmning har manipulerat sina data och mörkat sina metoder. Detta enligt en artikel i svenska tidningen Miljöaktuellt i februari Sammanfattning För att sammanfatta: De temperaturförändringar som skett på jorden de senaste hundra åren kan inte beskrivas som särskilt dramatiska. Ökningen av koldioxidhalten motsvarar, om man frånser feedbackeffekter, en temperaturökning på omkring 0,3 grader de senaste femtio åren, vilket inte kan beskrivas som något stort problem. De feedbackeffekter som IPCC bygger sina varningar på syns inte till, tvärtom visar nya studier att feedbacken är negativ. Den uppvärmningstrend som började på sjuttiotalet har avstannat. Larmrapporterna om smältande is och vattenhöjningar har ingen eller obetydlig täckning i verkligheten. En intressant fråga är vilket alternativ som är bättre för jorden och dess invånare att det blir lite varmare eller lite kallare. Till den saken kan vi förhoppningsvis återkomma. svenolof karlsson Tyvärr, jag har tappat min tro Jag har nu i ungefär fyra år studerat klimatfrågan. Jag har läst tusentals dokument och ett antal böcker. Jag har lärt mig att den allra bästa källan för att lära sig det nyaste och ta del av diskussionen är bloggarna. I bloggvärlden sprids informationen blixtsnabbt och på en del av bloggarna håller diskussionen mycket hög nivå. I bloggvärlden finns visserligen mycket okunskap och det finns de som vill sabotera debatterna, men där finns också många kvalificerade människor från forskarvärlden, de som verkligen ligger i framkant inom sitt område. Under de här fyra åren har jag svängt. Från att, som många andra, ha varit allmänt bekymrad över klimatet till att reagera över de enorma överdrifterna. Visst har jordens temperatur höjts en aning, och säkert har koldioxiden till någon del bidragit till det. Men effekterna är måttliga, och antagligen är de mer positiva än negativa för människan. Påståendet om eniga forskare är rent nonsens. Och som journalist begriper jag inte att media så fullständigt har abdikerat från sitt kritiska uppdrag. Nästan ingen journalist vill tydligen ha arbetet med att lära sig grundfrågorna. De vill ha braskande uttalanden om en hotande katastrof av någon som kan benämnas expert. Jag har inte sett en enda kritisk Det ligger i vetenskapens natur att aldrig vara helt säker. Det går alltid att hitta dissidenter i olika vetenskapliga frågor, även bland högt utbildade och renommerade akademiker. Till exempel bland de akademiker och vetenskapsmän som studerar ekonomins dynamiska mekanismer går uppfattningarna isär om vad som orsakat den nuvarande krisen. Åtminstone är inte enigheten total. De som rör sig inom de meteorologiska kretsarna vet att enigheten om klimatutvecklingens orsaker och vidare utveckling inte är total. En grupp är övertygad om att koldioxiden och andra växthusgaser har och kommer att orsaka genomgripande klimatförändringar, en annan grupp anser att bevisningen inte är granskning av IPCC. Man sprider allsköns skrämselpåståenden vidare och rensar bort skeptiska kommentarer som kommer in. En journalist som möts av ett uttalande om att ingen diskussion behövs Debatten är avslutad. Alla seriösa experter är eniga. Tror du Vetenskaps män är aldrig eniga tillräckligt stark och en tredje grupp hävdar att klimatet styrs av helt andra mekanismer. Man kan diskutera hur stora de olika grupperna är, men det saknar betydelse vetenskap avgörs inte av majoritetsomröstningar kom det ut en bok i Tyskland där hundra professorer hade mobiliserats för att visa att Albert Einsteins relativitetsteori var fel ( 100 Autoren gegen Einstein ). Denne lär ha svarat att om han hade fel hade det väl räckt med en professor! Omvänt, bara därför att forskare ljuger eller förfalskar sina resultat, visar det inte att de har fel. Det de säger kan mycket väl vara rätt ändå. Allt man kan säga är att de genom sin ohederlighet inte visat att de har rätt. Meteorologin är en liten vetenskap och dess utövare har inte alltid lätt att stå emot anstormningar eller björnkramar från mäktiga intressegrupper. Risken är att meteorologerna med lock och pock likriktas enligt gammal öststatsmodell. K L I M A T D E B A T T E N att jorden är platt? borde i min värld lystra vid första stavelsen. Vill man inte ha en diskussion, då finns med stor sannolikhet något intressant att upptäcka. De facto finns i stora delar av forskarvärlden en stark skepsis mot klimatpåståendena. Det kan konstateras genom fem minuters sökande på webben. I grunden är detta uppenbart en mycket politisk fråga. Politikerna har bestämt agendan och media går snällt i fotspåren. Som professorn i fysisk geografi Ole Humlum formulerar saken: IPCC:s förhållningssätt till klimatet representerar bara en av flera vetenskapliga skolor. Skulle politikerna ha valt att fråga en bredare vetenskaplig miljö än IPCC, skulle de naturligtvis ha fått andra svar. Försöken att dölja existensen av andra välgrundade uppfattningar om de viktiga orsakerna till klimatförändringar är okloka. Och de står i motsättning till det som karakteriserar en fungerande demokrati. svenolof karlsson journalist och författare Även om växthusgaserna framstår som den troligaste orsaken till rådande och kommande klimatförändringar, kan inte andra mekanismer uteslutas. Vi kan inte ens utesluta att atmosfären på grund av sin komplicerade natur på grund av uppvärmningen svänger om och startar en ny istid. De vetenskapsmän som valt att studera alternativa mekanismer och framtidsscenarier är värda uppskattning i stället för förtal för sin icke-opportuna hållning. Både i krig och på haven gäller regeln att alla inte bör hålla utkik åt samma håll. anders persson Anders Persson är meteorolog och historiker, bosatt i Joensuu, presenterad i nr 1/2008 av denna tidning, där hans egen riskbedömning för omvälvande klimat förändringar var 30 procent. Till Anders Perssons meriter hör att han skrivit en bok om klimatförändringar tillsammans med IPCC:s förste ordförande Bert Bolin. 32 katternö katternö 33

18 Ole Humlum: K L I M A T D E B A T T E N Vetenskapen måste börja i observerade data Ole Humlum har gjort det ingen annan gjort: systematiskt lagt upp grundläggande observerade data i klimatfrågorna på en pedagogiskt uppbyggd hemsida, ate 4you.com. Uppgifterna upp dateras fortlöpande och mätserierna jämfö rs med varandra. All forskning måste börja med att man lär sig grundfakta, säger han. Ole Humlum är professor i fysisk geografi vid institutionen för geovetenskaper vid universitetet i Oslo och sköter tillika en deltidsprofessur i samma ämne vid universitetscentret (UNIS) på Svalbard. Medborgarskapet är danskt, släkten kommer från Jylland. Namnet Humlum härstammar från en liten fiskarby med samma namn och syftar på de humleodlingar som en gång var viktiga för byn. I valet av yrke funderade han länge inför alternativen byggnadsingenjör och geolog. Det är viktigt att inte fastna i ett för smalt ämnesområde, säger han. Det gäller i högsta grad forskare som ger sig in i viktiga samhällsfrågor. Och vetenskapen måste börja i observerade fakta, säger han. Det är viktigt även med ett tidsperspektiv. I fråga om klimatet räcker det inte att fråga hur det har förändrats under ett sekel eller två. Klimatet påverkas av många faktorer och en del av dem formeras i cykler över många tusen år. Uppslukad av koder I början vägledde det synsättet dock inte Ole Humlums arbete. Under femton år ägnade han mycket tid åt att skriva datakod för komplexa system. Just den metod som den nu tongivande gruppen bland klimatforskarna använder när de gör datamodelleringar av klimatet. Idén är att identifiera parametrarna i de enormt komplicerade skeendena och beskriva dem med datakod. Sedan gör man datakörningar utgående från olika modeller. Det är en värld där resultatet ofta förändras helt och hållet om man ändrar lite i utgångsvärdena, säger Ole Humlum. Man blir lätt uppslukad av sådant kodskrivande. Man lägger ner sin själ i det och till sist tror man att datamodellerna är verklighet. Ole Humlum säger alltså detta av egen erfarenhet. Han kom till sist fram till att han hade hamnat i en återvändsgränd och att datamodelleringarna hade tagit överhanden. Han drog i stället ut i fält. Datamodelleringar kan nog vara nyttiga och nödvändiga, men de måste hållas som dräng och får inte bli husbonde, är hans kommentar. Ett enkelt experiment han gör ibland är att under en biltur genom Oslo eller Longyearbyen (huvudorten på Svalbard) eller St Andrews (Skottland), där han ibland vistas, med en välkalibrerad termometer registrerar hur utetemperaturen förändras under körningen. I Oslo kan den variera så mycket som 5 6 grader. Varmast är det inne i city, men utanför bebyggda områden sjunker temperaturen ofta drastiskt. Det är den så kallade urbana effekten, som gör det svårt att jämföra mätdata under olika tider och förhållanden. De mätstationer om en gång lades ut i ödemarken ligger i dag ofta omgivna av bebyggelse. Hur mycket kan vi lita på de globala mätserierna? De som handhar dem menar att de har tagit hänsyn till den urbana effekten, men jag misstänker att den är betydligt större än de räknar med, och att de temperaturkurvor som presenteras ofta har för höga värden, säger Ole Humlum. Glaciärerna Svenolof Karlsson Ole Humlum, professor i fysisk geografi både i Oslo och på Svalbard. Man behöver ett långt tidsperspektiv för att följa klimatförändringarna, säger han. Historiskt sett har människor lidit mer nöd under kalla perioder än under varma. Ett annat ämne som intresserar Ole Humlum särskilt är glaciärerna och förändringarna av dem. Bilder som visar hur glaciärer smälter och drar sig tillbaka har stor genomslagskraft och tolkningen i media är alltid den globala uppvärmningen. Men glaciärer kan inte läsas av som termometrar. Glaciärer växer eller minskar av många olika skäl: Hur mycket nederbörd faller det? Hur mycket blåser snön omkring? Hur varmt är det under sommaren? Hur molnigt är det? Eftersom molnen dämpar solstrålningen har de stor betydelse för smältningen. Många kända glaciärer har minskat, men många har också ökat i storlek under senare tid. Alltsammans är väldigt komplicerat, säger Ole Humlum. Ole Humlum har alltså stor egen erfarenhet av Svalbard, men också av Grönland. Bland annat bodde han under tre år på åttiotalet i Diskobukten på den grönländska västkus- ten ungefär på samma breddgrad som Finlands nordspets. Under större delen av året, september till slutet av juni, var kontakterna till omvärlden brutna. Det gav god tid att göra observationer och fördjupa kontakterna med inuiterna. Jag glömmer aldrig grönlänningarnas kunskaper om solen. Så här långt norr om polcirkeln ligger solen under långa perioder lågt över horisonten och kan tack vare det dämpande havsdiset ofta studeras noga med blotta ögonen. Solfläckarna kan ses tydligt, och grönlänningarna lärde mig exakt hur sambandet var mellan mängden av solfläckar och kallare och varmare perioder. Klimathistoriska exempel Ole Humlums hemsida är fullspäckad med exempel på hur väderförhållanden och klimatförändringar påverkat händelser i historien. Ett sådant exempel har vi refererat i ett tidigare tidningsnummer: den starka köldens betydelse under Vinterkriget Det är också intressant att ta del av de föreställningar som man genom historien har gjort sig om klimatet. I 1800-talets början blev det till exempel nästan en dogm att det arktiska havet var isfritt sommartid runt Nordpolen. Visserligen sträckte sig istäcket för det mesta långt söderut. Men över Nordpolen skiner ju solen oavbrutet i sex månader, och experterna menade att en så stor solinstrålning måste få isen att smälta bort. Modellen blev snabbt accepterad som mainstream av dåtidens forskare, varav bara några få hade personlig erfarenhet av Arktis. En del skeptiker påpekade försiktigt att alla de dittills gjorde observationerna faktiskt tydde på att havet var helt istäckt. Men majoriteten av forskarna menade att det bara var en tidsfråga innan existensen av det öppna havet skulle kunna bekräftas. Varje gång en ny expedition observerade ett större isfritt område i Arktis, utgick man från att den hamnat nära den isfria mittpunkten, berättar Ole Humlum. Först 1884 spräcktes föreställningen. Anledningen var att ett par skinnbyxor påträffades på drivisen utanför Julianehåb i sydvästra Grönland. Byxorna konstaterades härstamma från ett skepp, Jeanette, som fem år tidigare hade seglat från Berings sund mot Nordpolen, som förväntades vara isfri. Så var inte fallet och skeppet bröts sönder och en stor del av besättningen omkom. Oljebyxorna drev med isen och eftersom de inte hade sjunkit kunde havet inte ha varit isfritt. Detta faktum utlöste inget mindre än ett vetenskapligt paradigmskifte. Modellen om det isfria havet försvann över en natt och ersattes av en gryende insikt om den cirkulation av havsis som äger rum i Arktis, säger Ole Humlum. Klimatförbättringen Isförhållandena i Arktis genom historien ger överhuvudtaget ett bra perspektiv till föreställningarna i vår tid, där journalister regelmässigt skriver notiser om det smältande istäcket utan att ha några som helst kunskaper i ämnet. Till exempel skedde en markant uppvärmning i Arktis från slutet av 1800-talet fram till Senare studier har visat att den arktiska havsisen minskade 30 procent i tjocklek och 15 procent i utbredning från 1890 till I Nordatlanten och Barents hav flyttade havsisgränsen kilometer norrut. Förändringen kallades allmänt klimatförbättringen och många forskare menade att utvecklingen snart skulle leda till att det arktiska havet blev helt isfritt sommartid. Så skedde inte. Ungefär 1940 inleddes en kallperiod som fick isarna att växa till igen och som började ge med sig först på 1980-talet. Ännu på sjuttiotalet varnade media i artiklar Medelårstemperaturen i Norge och Danmark 2 3 C högre än i dag Norra Grönland och Sval bard 4 5 C varmare än i dag C 29,5 30,0 30,5 31,0 31,5 32,0 32, Havet isfritt norr om Grönland Temperaturmaximum under stenåldern Inga glaciärer i Norge om att jorden stod vid randen till en ny istid. Den nu rådande föreställningen att människan är i färd med att alstra en ohejdbar global uppvärmning fick fart i juni 1988, då NASA-forskaren James Hansen i ett möte med en kommitté i USA:s senat påstod att det fanns ett starkt samband mellan människans inverkan på atmosfären och klimatet. Just sommaren 1988 var ovanligt varm i USA och bidrog till stämningarna. Hansen gav prognosen att temperaturen globalt skulle stiga med 0,45 grader till 1997 (den steg i verkligheten med 0,10 0,15 grader). I september 1988 bidrog den brittiska premiärministern Margaret Thatcher aktivt till att politisera frågan genom ett tal i The Royal Society, och redan i november samma år bildades IPCC som ett politisktvetenskapligt organ under FN. IPCC:s syfte skulle vara att förse världens regeringar med vetenskapliga argument för reducering av bland annat koldioxidutsläppen. I det avseendet har ju IPCC varit mycket framgångsrikt. Frågan är om åtgärden är relevant. svenolof karlsson Fotnot: Den som vill läsa mer om vad väderhändelser och klimatet betytt i historien hittar som sagt mycket spännande läsning på com, som Ole Humlum upprätthåller. Där finns också ett mycket innehållsrikt föredrag, Klimaflaggellanterne, trollmannens kost og de 10 tankekors, som Ole Humlum i mars 2007 höll för Det Kongelige Norske Vitenskapers Selskab. Glaciärerna börjar återbildas Sahara täckt med vegetation Romarriket Bosättning i Island och Grönland Lilla istiden Generaliserat temperaturdiagram för de senaste 8000 åren baserat på mätningar i Grönlands is. Platsen är Summit på meters nivå. Temperaturkurvan publicerad av Dahl-Jensen et al. i Science År I dag Sjunkande temperatur under järnåldern Temperaturmätningarna börjar 34 katternö katternö 35

19 Petteri Taalas: K L I M A T D E B A T T E N Det finns ingen tvekan det här är exceptionellt Petteri Taalas, generaldirektör för Meteorologiska institutet, är även ordförande för IPCC i Finland. Den temperaturhöjning som skett de senaste hundra åren är exceptionell, säger han, och den beror till 90 % på koldioxiden. Petteri Taalas, generaldirektör för Meteorologiska Institutet i Helsingfors och ordförande för Finlands IPCC-grupp, uttrycker ingen tvekan om koldioxidhotet. Det vi sett nu är något vi inte har sett förr, det är exceptionellt. De atmosfäriska modellerna visar att uppvärm ningen de senaste hundra åren till 90 procent orsakas av emissionerna av koldioxid. Det här betyder inte, säger Taalas, att det inte skulle finnas naturliga variationer i klimatet. Sådana yttrar sig både regionalt och globalt och de naturliga variationerna beror på många olika faktorer. Det finns heller inte ett linjärt samband mellan koldioxiden och temperaturen. Och vi är inte hundraprocentigt säkra på hur snabbt förändringen sker, säger Petteri Taalas. De naturliga variationerna i klimatet beror till exempel på förändringar i solaktiviteten och vulkanutbrott (beroende på de stoftmoln i atmosfären som vulkanerna förorsakar). Havscirkulationerna betyder mycket. Särskilt NAO (North Atlantic Oscillation) har Mikael Nybacka stor betydelse i Skandinavien, det vet vi säkert, tillägger Petteri Taalas. Han ger som exempel vintrarna 2006 och 2007, som ju var varma i Finland. Det kopplades genast till den globala uppvärmningen. Men till två tredjedelar berodde de varma vintrarna på naturligt vandrande lågtrycksområden, till en tredjedel på den globala uppvärmningen, uppskattar Petteri Taalas. Han kommenterar den aktuella globala nedkylningstrenden med att vi just nu är inne i en stabilare period än på nittiotalet, mest beroende på oceanerna. Han nämner att väderfenomenet El Niño (kraftfull havs- cirkulation väster om norra Sydamerika) hade stor effekt (med maximum 1998) i slutet av nittiotalet. Precis nu är en ny El Niño på gång efter en period med La Niña (som haft avkylande effekt). Det viktiga är, säger Petteri Taalas, att vi har sett en uppvärmning de senaste hundra åren i hela världen. Snabbare Hur mycket ska vi beakta att de moderna temperaturmätningarna började just då temperaturen var låg som följd av den lilla istiden? Systemet är inte statiskt. Till exempel på 1930-talet var det ganska varmt i Finland, men på södra halvklotet fanns ingen motsvarade uppvärmning. Och vi kan redan nu se att det scenario som IPCC kommer att ge i sin rapport år 2013 kommer att visa en snabbare uppvärmningstrend än den som ges i rapporten från IPCC-rapporterna är i själva verket till en del föråldrade, i storleksordningen två år, redan när de publiceras. En sak som tillkommit efter 2007 är det svarta sotet [från vedeldning och förbränning av fossila bränslen inklusive biobränslen], som vi nu kunnat studera effekterna av. Det här sotet i atmosfären har större betydelse än vi tidigare har förstått för smältningen av snö och is, säger Petteri Taalas. Finns något att kommentera gällande IPCC:s scenarier om havsnivåerna? Vi är inte så säkra på vad som händer under de kommande hundra åren. Det finns olika modeller och de ger olika resultat, är Petteri Taalas svar. Hur tillförlitliga är IPCC:s klimatmodeller? Fysiken är ganska väl känd. De kemiska systemen är ganska väl kända. Fysiken i oceanerna är ganska väl känd. Det vi borde få med i högre grad i modellerna är den aktiva biosfären, säger Petteri Taalas. Vi behöver kunna parametisera partiklarna på ett bättre sätt, för att till exempel förstå hur de bidrar till att skapa moln. Bland annat behöver vi få bättre resolution [upplösning] i modellerna. Den är i dag på km. Vi borde komma ner på nivån 10 km för att kunna studera vad som sker tillräckligt exakt. Vi behöver kraftigare datorer! Men vi har nu nått fram till modeller, som när vi tillämpar dem tvåhundra år bakåt i tiden är helt konfidenta [tillförlitliga], säger Petteri Taalas. Mätningar Mikael Nybacka Mikael Nybacka Mätningar av temperaturen har gjorts vid markytan i omkring 200 år och från radiosonder sedan trettiotalet (för övrigt med Åbometeorlogen Vilho Väisälä som pionjär). För att få information om temperaturerna längre bakåt i tiden måste man ta till indirekta informationskällor, till exempel hur träden har vuxit och sediment på havsbottnen. För förhållandena ännu längre tillbaks i tiden kan information fås genom analyser av glaciärisen i Antarktis. De visar att koldioxid- och metannivåerna inte varit på så hög nivå på år som de är nu, säger Petteri Taalas. Det finns dock vetenskaplig kritik mot de här isanalyserna; många tvivlar på att gasbubblorna i isen håller sig oförändrade under så lång tid. Den stora frågan i klimatdiskussionen handlar om den så kallade feedbacken. Förstärker andra faktorer koldioxidens påverkan eller motverkar de den? Vad gäller feedbacken kan man inte diskutera bara en parameter, det finns så väldigt många av dem. Vi måste ha modeller för hela systemet, säger Petteri Taalas. Samtidigt säger han: Vi måste lita på de här modellerna. Det finns inget alternativ till det. Simuleringarna visar att modellerna fungerar. Inte en åsiktsfråga Petteri Taalas säger att han ännu inte hittat någon klimatskeptiker som är expert på atmosfären. Vi måste lyssna på sådana som kan kalkylera vad som händer. Det här är inte en åsiktsfråga. Tyvärr är det så, de som inte känner till fysiken kan inte bedöma saken, säger han. Han lyfter starkt fram att forskningen måste baseras på peer review-resultat, det vill säga studier som godkänts för publicering efter att ha genomgått en granskning som garanterar att de håller tillräckligt hög vetenskaplig standard. Det handlar åter om skillnaden mellan åsikter och forskning, säger Petteri Taalas. Han hänvisar särskilt till tidskrifterna Nature och Science. Om man vill säga att IPCC är fel ute, ska man publicera sig i de tidskrifterna. Arbetet med nästa IPCC-rapport är nu i full gång, och som finländsk IPCC-ordförande följde Petteri Taalas förstås arbetet noga. Nästa rapport 2013 blir lite bättre än den tidigare, lovar han. Omfånget blir stort, vilket är ett problem i sig. Forskarna skulle gärna berätta mer, men politikerna orkar inte läsa allt. svenolof karlsson 36 katternö katternö 37

20 Atte Korhola: K L I M A T D E B A T T E N Det enda bestående är förändringen Vi har inte sett några ödesdigra effekter än av en global uppvärmning. Vi har många akuta problem som vi behöver ta itu med, men nu handlar allt bara om klimatet, säger Atte Korhola, professor i miljöförändring vid Helsingfors universitet. Politi kerna bygger på ett alldeles för ensidigt beslutsunderlag, säger han. Atte Korhola har synts mycket i media på senare tid. Bland annat har han gått ut i debatt mot meteorologiska institutets generaldirektör Petteri Taalas med budskapet att de dystra scenarierna från IPCC leder fel. Innan Atte Korhola tillträdde sin nuvarande professur 2007 var han i fem år professor i Arctic Global Change. Han tar gärna konkreta exempel från Arktis. Det är mycket tal om att Grönlands is smälter. Men den issmältning man beskrivit vid Grönlands sydvästkust är en effekt av den havscirkulation som benämns North Atlantic Oscillation (NAO). Den har under en period drivit strömmar av varmt vatten västerut från havet norr om Island ner till Sydgrönland och därefter upp längs Grönlands västkust. Den här varma strömmen har skapat issmältning längs kustbandet. Men isen inne på Grönland smälter inte. Atte Korhola ger andra exempel på missuppfattningar och överdrifter. Sommaren 2007 var det arktiska istäcket ett hett ämne. Ovanligt hårda och envisa vindar drev då i väg isen så att istäcket fick sin minsta utbredning sedan satellitmätningarna inleddes. När istäcket inte minskade lika mycket 2008 skrev tidningarna inget. I sommar har istäcket återhämtat sig ännu mer. Den globala temperaturkurvan för 1900-talet har gått uppåt och neråt i faser på år. En uppvärmningsfas började på 1970-talet och slutade för några år sedan. Nu är temperaturen på väg nedåt igen. Det sägs att orkanerna i världen har blivit värre, men det finns inga belägg för det. Däremot har skadorna av dem antagligen blivit större, därför att allt fler människor bor oskyddat där orkanerna drar fram. Hur känsligt? Hur känsligt är klimatet? Det är en fråga som vi måste ta på allvar och vi behöver skaffa oss beredskap för klimatförändringar. Men inte ens i de mest drastiska av IPCC:s scenarier kommer förändringarna med någon stor plötslighet. Atte Korhola reagerar mot inriktningen vid det kommande Köpenhamnsmötet. Det låter som om vi skulle stå inför världens slut, säger han. Man har drivit fram en panikstämning, men i panik gör man lätt dumma saker. Vi behöver hålla huvudet kallt och se till att vi vidtar åtgärder som är genomtänkta. Han säger att det ännu finns många öppna frågor i klimatforskningen. Han tror att solaktiviteten har större betydelse än IPCC tillmäter den. Han nämner effekten av svartsotet, som ligger som ett bälte runt jorden och som till stor del härstammar från eldning med ved och andra biologiska bränslen. Om vi bara talar om koldioxid, får klimatfrågan fel inriktning. I klimatpolitiken måste man ha ett brett perspektiv. Det här är en mycket större fråga än koldioxiden, säger Atte Korhola. Nu har en tro skapats att om vi bara får ner Atte Korhola, professor i miljöförändring vid Helsingfors universitet, tror att koldioxidens roll överdrivs. Vi står inte inför världens slut. Det är klokare att satsa på genomtänkta lösningar 2050 än på paniklösningar koldioxidnivån, så blir världen en bra plats att leva i. Men även om vi skulle lyckas med det, så kommer ändå en massa katastrofer att ske. Varför har det blivit så här? Mikael Nybacka Hela forskarsamhället är i ett nytt läge, säger Atte Korhola: Plötsligt är klimatforskarnas resultat internationellt högintressanta. Forskarsamhället är inte mentalt moget för den här uppmärksamheten. Saken har blivit politisk. Man har glömt bort att forskningen ska vara kritisk. Media förstärker effekten genom rubriker som alltid har samma perspektiv av katastrofer och hot och förändringar som sker snabbare än experterna hittills trott. Media har även gett miljöorganisationerna expertstatus i klimatfrågor på ett märkligt sätt. Plötsligt bemöts en Greenpeacevolontär som sakkunnig vare sig det gäller kärnkraft eller något annat, säger Atte Korhola. Någon kritisk granskning av IPCC har Atte Korhola ännu inte sett i media. Dogmatik Atte Korhola är också tydlig i fråga om miljöorganisationernas förslag till lösningar på problemen: De är ofta mycket dogmatiska. De har inte tillräckligt med kunskaper. Angående vindkraften: Visst, den är bra där det blåser. Men i genomsnitt står ett vindkraftverk stilla 80 procent av tiden. Vindkraft är dyr och kräver dessutom reservkraft. Vindkraften är en promillefråga. Atte Korhola berättar att elnätet i Storbritannien i januari i år var 2 procent från att krascha. Under tre veckor rådde ett starkt högtryck som gav nästan konstant stiltje. Vindkraftverken stod stilla, engelsmännen fick i sin nöd köpa kärnkraftsel från Frankrike. Korhola nämner också en stor studie över vindkraften genomförd vid det spanska Juan Carlos-universitetet. Det sägs ofta att vindkraften skapar nya arbetsplatser, men studien visade att varje ny arbetsplats hade skapats till priset av 2,2 gamla. Dessutom var kostnaden för en ny arbetsplats i genomsnitt så hög som en miljon euro. Han nämner en studie i Storbritannien som fann att vindkraften nog skapar något fler arbetsplatser men inte i Storbritannien utan i Kina. Om biobränslena säger han att de inte är kostnadseffektiva. Om bioenergin är Atte Korholas kommentar att den skapar fler problem än den löser. Till exempel problemet med monokulturer. Visst kan man vid skogshuggning samla rester för förbränning, men man bör absolut inte ta allt, man måste lämna kvar en del för att föda marken. Som att plocka blåbär Vad ska vi göra då? Anpassning är en viktig del av svaret, säger Atte Korhola. Oberoende av hur klimatet förändras, så måste människan anpassa sig till det. Det enda bestående i världen är förändringen. FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon sade nyligen att världen har bara fyra månader på sig för att lösa klimatfrågan. Atte Korhola tror att vi har årtionden. Men med den politik Europa driver ser det illa ut kommer så snabbt emot. Vindkraft, solpaneler, bioenergi räcker som lösningar inte alls till. I jämförelse är kärnkraften mycket effektiv. Och kärnkraftstekniken utvecklas hela tiden. Den fjärde generationens kärnkraft kommer att använda gammalt kärnavfall som bränsle. Det som alltid är en bra idé är energibesparing och effektivisering. Japanerna var överlägsna i det avseendet i början, redan på åttitalet. Men när man har sparat till en viss gräns blir det svårt att spara så mycket mer. Det är som när man plockar blåbär. När någon varit på samma ställe och plockat första varvet får man inte korgen fylld särskilt snabbt, säger Atte Korhola. Atte Korhola nämner att USA agerar efter två linjer: förnybara bränslen och kärnkraft. Till 2030 planerar USA bygga 70 nya mycket stora kärnkraftverk. Man är mera realistisk i USA än i Europa. Det är, säger Atte Korhola, en mycket förnuftigare politik att sikta på 2050 än på Till 2050 kommer att utvecklas massiv ny teknologi med helt andra förutsättningar att lösa problemen. De politiska åtgärder som nu är på väg att genomföras gör mer skada än nytta. Livets mening Atte Korhola tror inte att det blir något substantiellt resultat vid klimatkonferensen i Köpenhamn i december. Men en liturgisk funktion kan konferensen kanske ha. I och med att de stora idealen i allt högre grad har dött, har klimatfrågan blivit ett substitut. Människan behöver kanske en tro, hitta en ny mening i livet. Vi konfronteras med världens slut genom att leva oss in i klimathotet. Förlösningen ges sedan av prästerskapet i Köpenhamn. svenolof karlsson 38 katternö katternö 39

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från Reslust Tulugaq tycker att det är tråkigt att öva bokstäverna på tavlan. De gör det så ofta. Varje dag faktiskt! Så han ser ut genom fönstret istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Hasse Andersson - Avtryck i naturen

Hasse Andersson - Avtryck i naturen Hasse Andersson - Avtryck i naturen En i gänget Efter nio timmar i bil anländer jag till Kongsvold fjällstation i Norge. Klockan är halv fyra och solen står fortfarande högt på himlen. Det är september

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Belysning sida 1. Hur mycket ljus får vi från solen?

Belysning sida 1. Hur mycket ljus får vi från solen? Belysning sida 1 I flera av de tidigare delkurserna har det varit tal om ljus. Du har fått klart för dig att växter behöver ljus, men du sitter säkert med en mängd frågor kring det här med ljus. Det blir

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

UNDER COVER OF DARKNESS. Bachelor s thesis for Photography, Media Culture Novia University of Applied Sciences Jakobstad 2013

UNDER COVER OF DARKNESS. Bachelor s thesis for Photography, Media Culture Novia University of Applied Sciences Jakobstad 2013 UNDER COVER OF DARKNESS Bachelor s thesis for Photography, Media Culture Novia University of Applied Sciences Jakobstad 2013 Copyright Niklas Nabb 2013 Innehållsförteckning Inledning 5 Inspiration 7 Arbetsprocessen

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

- en ren naturprodukt

- en ren naturprodukt Honung - en ren naturprodukt Utmärkt till mat och dryck Hur använder du din honung? På smörgåsen? I teet? På frukostflingorna? Eller kanske som allt fler: I matlagningen eller bakningen? Egentligen är

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray Jag är mycket förtjust över att du vill vara delaktig i Livmodersvälsignelsen. Välsignelsen är till för att hela och förena dig med din egna livmoder och din kvinnlighet. Den är också skapad för att förankra

Läs mer

Topphemligt Boende. Text Cecilia Öfverholm Foto Frederik Vercruysse

Topphemligt Boende. Text Cecilia Öfverholm Foto Frederik Vercruysse Topphemligt Boende Från övergivet hus till lyxbostad, galleri, restaurang och boutique. Graanmarkt 13 i Antwerpen blev Ilse Cornelissens och Tim Van Gelovens drömprojekt. Text Cecilia Öfverholm Foto Frederik

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

1. En scout söker sin tro och respekterar andras

1. En scout söker sin tro och respekterar andras 1. En scout söker sin tro och respekterar andras Ett frågetecken - Vad är skillnaden på att tro och att veta? Ta en sekund till att fundera på skillnaden mellan tro och vetande. Rita upp en linje på marken.

Läs mer

Kan utforskande av ljus och färg vara en del av språkarbetet på förskolan?

Kan utforskande av ljus och färg vara en del av språkarbetet på förskolan? Kan utforskande av ljus och färg vara en del av språkarbetet på förskolan? Forskning visar att aspekter av begrepp om ljus i vardagstänkandet och inom naturvetenskapen skiljer sig åt. Vi vill utmana barnens

Läs mer

Optik. Läran om ljuset

Optik. Läran om ljuset Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker

Läs mer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,

Läs mer

FÖR OSS HAR DET ALDRIG VARIT TAL OM ATT ANLITA NÅGON ANNAN SEDAN VI VÄL HADE FÅTT KONTAKT MED WILLA NORDIC.

FÖR OSS HAR DET ALDRIG VARIT TAL OM ATT ANLITA NÅGON ANNAN SEDAN VI VÄL HADE FÅTT KONTAKT MED WILLA NORDIC. 4 DRÖMMEN OM Thomas och Helen har byggt tre hus i New England-stil FÖR OSS HAR DET ALDRIG VARIT TAL OM ATT ANLITA NÅGON ANNAN SEDAN VI VÄL HADE FÅTT KONTAKT MED WILLA NORDIC. 5 NEW ENGLAND l med Willa

Läs mer

personlig hälsa per appelqvist

personlig hälsa per appelqvist per appelqvist Så förhöjer vi båtupplevelsen forskning på hjärnaktivitet visar att om vi fokuserar på en sak i taget så blir vi lyckligare. vägen dit går via mindfulness. en av landets ledande experter,

Läs mer

Pärlan vid Asundens strand

Pärlan vid Asundens strand Pärlan vid Asundens strand KO N F E R E N S L Å T D I G I N S P I R E R A S AV G O D M AT O C H VA C K R A V Y E R Där Östergötland är som skönast, vid sjön Åsunden, ligger Rimforsa Strand den perfekta

Läs mer

Soliga dagar. Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64. Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt

Soliga dagar. Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64. Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64 annika.palmgren@fysik.lu.se Soliga dagar sofi.jonsevall@gavle.se www.fysik.org Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt Ord och begrepp

Läs mer

Solen ser ut som ett lysande klot på himlen, men den består av gaser som brinner.

Solen ser ut som ett lysande klot på himlen, men den består av gaser som brinner. Solen ser ut som ett lysande klot på himlen, men den består av gaser som brinner. Solen liknar en blomma av ljus. Det finns blommor som liknar solen. Det är solen som gör natt till dag NATT MORGONRODNAD

Läs mer

Han som älskade vinden

Han som älskade vinden Draken är färdig hos smeden Torbjörn Nilsson i Råby. Jörgens lilla blå MG Midget får också vara med på bild. Han som älskade vinden Det var en gång en man som tyckte om det som rörde sig. Han älskade vinden

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2 i En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet Vägledning vecka 2 Vägledning: Vi tittar närmare på våra berättelser Vår historia från djupet När vi granskade vårt livs historia i fotoalbumet förra veckan,

Läs mer

Följ ombyggnaden på webben Mer information och live-kamera över nya Fristadstorget finns på: eskilstuna.se/fristadstorget

Följ ombyggnaden på webben Mer information och live-kamera över nya Fristadstorget finns på: eskilstuna.se/fristadstorget Följ ombyggnaden på webben Mer information och live-kamera över nya Fristadstorget finns på: eskilstuna.se/fristadstorget Nya Fristadstorget - ditt torg! Ditt torg Eskilstuna utvecklas! Det nya Fristadstorget

Läs mer

Själviskt att dö. Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort. och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur

Själviskt att dö. Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort. och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur Själviskt att dö Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur vedertagen eller skonad från livets smädelser och kärlekar. Men

Läs mer

Jonna Lindberg 2011. Min egen ö

Jonna Lindberg 2011. Min egen ö Min egen ö Tror du på gud? Han svarade inte genast. Fortsatte bara framåt i den djupa snön. Den var tung och blöt, som om den legat där i flera år och bara blivit tjockare. Säkert skulle det ta lång tid

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt.

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt. Om förstoringsglaset Du kan göra mycket med bara ett förstoringsglas! I många sammanhang i det dagliga livet förekommer linser. Den vanligast förekommande typen är den konvexa linsen, den kallas också

Läs mer

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Under denna period har vi hunnit besöka Gran Canaria, Teneriffa;

Läs mer

Skola: Landskap 10 tips för bättre landskapsbilder

Skola: Landskap 10 tips för bättre landskapsbilder Skola: Landskap 10 tips för bättre landskapsbilder Upplevelsen av en landskapsbild är inte samma sak som att uppleva ett landskap på plats. Med de här tio tipsen kanske du ändå lyckas ta med dig upplevelsen

Läs mer

OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT

OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT Nyhetsbrev nr 5, 2014 OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT - När jag tänker på hur enkelt det är att bara vara till, lyssna på kunderna, att höra vad de säger och att hjälpa dem med det som de behöver

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Rissa von Hult. Tina Persson Hälsoinspiratören www.friskoteket.eu

Rissa von Hult. Tina Persson Hälsoinspiratören www.friskoteket.eu Rissa von Hult Det var en dag i april år 2000 jag var ute på min postrunda och stannade som vanligt till på fårfarmen i Hult för att lämna post. Den här dagen kom vi in på att jag gärna skulle vilja ha

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Handledning för moderatorer

Handledning för moderatorer Handledning för moderatorer Välkommen som moderator i Skolval 2010! Under ett skolval arrangeras ofta debatter av olika slag för att politiska partier ska kunna göra sina åsikter kända och så att elever

Läs mer

B. Hur tror du killarna känner sig innan de går in i varuhuset? C. Hade du valt att gå över isen fast det stod: Varning tunn is?

B. Hur tror du killarna känner sig innan de går in i varuhuset? C. Hade du valt att gå över isen fast det stod: Varning tunn is? Vilken smäll! SIDAN 1 Kapitel 1 En vild jakt A. Varför tror du att de stjäl sprejflaskorna? B. Hur tror du killarna känner sig innan de går in i varuhuset? C. Hade du valt att gå över isen fast det stod:

Läs mer

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne.

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne. Del 1 Det är jag som är kvar. Det är jag som ska berätta. Jag kände dem båda två, kände till hur de levde och hur de dog. Det är inte länge sedan det hände. Jag är ung, som de. Som de? Kan det vara möjligt?

Läs mer

Banta med Börje del 4 VILA

Banta med Börje del 4 VILA Banta med Börje del 4 VILA Återkoppling till förra program: Förra programmet handlade om motion och Börje, med tittarna, har fått utmaning att börja promenera 10 min, samt öka den med 1 min varje dag och

Läs mer

Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07

Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07 Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07 27 Juni Första stopp i Årjäng, fint väder. 13:20 Nu är vi i Kongsberg, mat dags det är 23 grader varmt

Läs mer

Friskvård för insidan

Friskvård för insidan Friskvård för insidan Lever vi för att arbeta eller arbetar vi för att leva? Jag tror att vi behöver stanna till med jämna mellanrum och ställa oss denna fråga. Mitt i det som är vanligt och vardagsnära.

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6

Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6 Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6 Rudolf Nu ska jag berätta om Rudolf Rudenstam. Rudolf är 38 är

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Katten i Ediths trädgård

Katten i Ediths trädgård Katten i Ediths trädgård Detta arbetsmaterial syftar till att ge läraren idéer och förslag på hur man i undervisningen kan jobba med den lättlästa boken Katten i Ediths trädgård. Materialet är utarbetat

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK This is a document containing all the grammar explanations and examples from the website www.svenska.digital ADJEKTIV A - Normal konstruktion: en X ett X + t många X + a den X

Läs mer

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2014 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2014 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Text 1 Angelica, om vi vill

Läs mer

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid

Läs mer

Övningar kommunikationsplattformen

Övningar kommunikationsplattformen Övningar kommunikationsplattformen Hisspitchen att prata om Scouterna på ett enhetligt sätt Hur visar vi bäst att Scouterna är aktiva, engagerande och äkta? Väcker du/vi associationer till spänning, gemenskap

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003 2 Tant Doris hund heter Loppan. Hon är en långhårig chihuahua, och inte större än en kanin. Mycket mindre än en del av mina gosehundar. Men hon är riktig! Vit och ljusbrun och alldeles levande. Jag går

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

fångar Eva våren Eva Blixmans fotoblogg är minst sagt välbesökt upp

fångar Eva våren Eva Blixmans fotoblogg är minst sagt välbesökt upp galleri eva blixman Eva fångar våren Våren är på gång och det är hög tid att putsa upp fotoprylar som kan ha samlat damm under vintern. Och vad kan passa bättre som nystart än att fotografera vårens blommor?

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre?

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Vi vill fördjupa oss i ämnet för att undersöka om man genom att vara både arkitekt och byggherre kan uppnå en arkitektur med högre kvalité. I sådant fall på

Läs mer

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant Fysik - Måldokument Lena Folkebrant FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng

Läs mer

Du är den jag vill ha

Du är den jag vill ha Text (Rosa): Måns Gahrton l Text (Ville): Johan Unenge Du är den jag vill ha Baserat på en berättelse av Måns Gahrton och Johan Unenge Illustrationer: Johan Unenge www.livetenligtrosa.se du är den jag

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Kontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det?

Kontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det? Kontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det? FRÅGA Hur många av er här går på hälsokontroll varje år? Hur många går till tandläkaren varje år? Hur många av er kontrollerar er mentala hälsa varje år?

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Tips från forskaren Sömn

Tips från forskaren Sömn Tips från forskaren Sömn Stressforskningsinstitutet Sömn Här listas forskarnas tips kring sömn, vilka yttre faktorer som påverkar den och hur man bäst undviker problem. Sociala medier och sömn Varför måste

Läs mer

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Introduktion Det finns mycket man kan göra för att lyckas på nätet och att skriva sökmotoroptimerade texter är definitivt en av de viktigare. I korta ordalag kan

Läs mer

Strategier för god sömn. Susanna Jernelöv Leg psykolog, Med dr

Strategier för god sömn. Susanna Jernelöv Leg psykolog, Med dr Strategier för god sömn Leg psykolog, Med dr Översikt Kl 10.30-11.30 1. Hur ska man bete sig för att sova bra? 2. Kognitiv beteendeterapi för att sova vad kan man göra själv? Hur ska man bete sig för att

Läs mer

Sömnbehandling i grupp. Mina registreringar

Sömnbehandling i grupp. Mina registreringar Sömnbehandling i grupp Mina registreringar Sömnbehandling i grupp, Hälso- och sjukvårdsavdelningen 2014 Innehåll Välkommen till sömnbehandling Sömndagbok och mina vanor Sömndagbok Veckans aktiviteter Mål

Läs mer

Rymdresan. Äventyret börjar.

Rymdresan. Äventyret börjar. 1 Rymdresan Äventyret börjar. Isac är en helt vanlig kille på 15 år och är trött på morgonen och han älskar äpplen. Han har en katt som heter Snawboll 2. Han har ett kompisgäng också. I kompisgänget så

Läs mer

Globala veckans tipspromenad

Globala veckans tipspromenad Globala veckans tipspromenad Kyrkornas globala vecka 2007 har temat Skapelsefeber! och handlar om skapelsen och klimatet. Varje år tar vi fram en tipspromenad till Kyrkornas globala vecka. På ett både

Läs mer

Ett hus med utsikt över ångbåtar

Ett hus med utsikt över ångbåtar Sköna RUM Ett hus med utsikt över ångbåtar Drömhuset blev deras Egentligen skulle de fortfarande bo i sin nybyggda villa några kilometer bort. Om inte 1800-talshuset de sneglat på i över 15 år plötsligt

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

En olydig valp. Publicerat med tillstånd Puzzel på valpkurs Text Isabelle Halvarsson Bild Margareta Nordqvist Bonnier Carlsen 2011

En olydig valp. Publicerat med tillstånd Puzzel på valpkurs Text Isabelle Halvarsson Bild Margareta Nordqvist Bonnier Carlsen 2011 En olydig valp Det var en varm dag fram på höstkanten. I en bil satt den lilla jack russell-valpen Puzzel. Hon var en terrier och rätt så envis av sig. När dörren öppnades slank hon snabbt ut. Tyst som

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

Gula Pressen. Lättläst. Ät bra orka mera sidan 2. Erik gick ner i vikt sidan 3. Lättläst bok om dikter sidan 4. Cirkus i Berlin sidan 6

Gula Pressen. Lättläst. Ät bra orka mera sidan 2. Erik gick ner i vikt sidan 3. Lättläst bok om dikter sidan 4. Cirkus i Berlin sidan 6 gp FDUV Lättläst Gula Pressen Förbundet De Utvecklingsstördas Väl r.f. Nummer 2 Maj 2011 Ät bra orka mera sidan 2 Erik gick ner i vikt sidan 3 Lättläst bok om dikter sidan 4 Cirkus i Berlin sidan 6 Lättläst

Läs mer

undersökning vart tar min energi vägen- tar vägen! Är ditt hushåll Expert eller Nybörjare på att spara energi?

undersökning vart tar min energi vägen- tar vägen! Är ditt hushåll Expert eller Nybörjare på att spara energi? vart tar min energi vägen- undersökning Är ditt hushåll Expert eller Nybörjare på att spara energi? Svara på några enkla frågor och se vart energin tar vägen! www.energismartagrannar.se Med denna vart

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera.

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera. Ljusets dag 1. Ljuset går rakt fram tills det bryts. Låt ljuset falla genom dörröppningen till ett mörkt rum. Se var gränserna mellan ljus och mörker går. Reflektera ljus ut i mörkret med t ex CDskivor,

Läs mer

Pottstorleksfilosofin ett exempel

Pottstorleksfilosofin ett exempel Kapitel fem Pottstorleksfilosofin ett exempel Säg att du spelar ett no limit-spel med mörkar på $2-$5 och $500 stora stackar. Du sitter i stora mörken med Någon inleder satsandet ur mittenposition med

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

Jag fångar er kärlek, glädje och personlighet och ger er minnen för livet. Bröllop 2015

Jag fångar er kärlek, glädje och personlighet och ger er minnen för livet. Bröllop 2015 Jag fångar er kärlek, glädje och personlighet och ger er minnen för livet Bröllop 2015 Ert Bröllop & Er fotograf En bröllopsdag är en av de lyckligaste dagarna i våra liv. Med er under den dagen vill ni

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Uppvärmning? Tänk 100%!

Uppvärmning? Tänk 100%! Uppvärmning? Tänk 1%! 1% värmande besked till dig som vill ha både värme och framtid. Funderar du på smarta alternativ till att värma upp ditt hus? Egentligen är det enkelt du vill förmodligen ha ett system

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer

Man blir ju trött av att jobba!

Man blir ju trött av att jobba! Förord Ni undrar säkert varför jag skriver en bok, och framför allt varför ni ska ödsla er tid och läsa den? Jag är ju som vilken mamma som helst. Jag arbetar, hämtar, lämnar, hjälper till med läxor, lagar

Läs mer

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hästar, buller och vindkraft My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hur hästen påverkas av ljud? Hästen är ett väldigt känsligt djur när det gäller ljud och

Läs mer