Hur förbättrar vi kommunikation av miljöprestanda?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur förbättrar vi kommunikation av miljöprestanda?"

Transkript

1 1 Stockholm Delrapport till NUTEK från workshop arrangerat inom ramen för Nätverket Effektivare Miljöledningssystem av Svenskt Näringsliv och Miljöstyrningsrådet. Workshopen hölls den 18 november 2004 i Näringslivets Hus, Storgatan 19 och samlade ca 40 deltagare från näringslivet, universitet, myndigheter och organisationer. Hur förbättrar vi kommunikation av miljöprestanda? Bakgrund Trots att miljöledningssystem numera är ett välbekant begrepp inom näringslivet så finns det förvånansvärt lite information lätt tillgänglig för marknadens aktörer och allmänheten i stort om - de interna företagarfördelar ett effektivt miljöledningsarbete kan leda till samt - de ofta positiva miljöprestanda de resulterar i vad avser minskad miljöpåverkan. Kunskapen om den ständiga förbättringen i näringslivets miljöledningsarbete stannar ofta internt inom företagen och hos de certifieringsorgan som granskar företagen. Det saknas en rutinmässig extern miljökommunikation om miljöprestanda från olika organisationer. Detta är en trend som måste vändas för att öka allmänhetens tilltro till frivilligt miljöledningsarbete som ett led i att ytterligare effektivisera miljöarbetet. Att i ökad utsträckning kommunicera öppet om resultatet av miljöledningsarbete har oftast klara fördelar. Dels kommer det att sprida en god allmänbild av det frivilliga miljöarbetet och dess resultat i företag, dels kommer de företag som väljer denna strategi att med stor säkerhet kunna dra betydligt större marknadsmässiga fördelar av sitt miljöarbete i framtiden. Mål Workshopens mål var att ge en överblick av dagsaktuella frågor kring miljökommunikation, vilka behov som finns på marknaden och från myndighetshåll, från miljöorganisationer och konsumenter. genom aktiva diskussioner i panel och i grupper finna några svar på frågan för dagens workshop Hur förbättrar vi kommunikation av miljöprestanda? Referat från workshopen Inledning Inger Strömdahl, Svenskt Näringsliv, inledde med att påpeka att för att förbättra miljökommunikation krävs i många fall klarare mål, med koppling till 1. Vilka är de interna drivkrafterna för att förbättra miljöledningsarbetet? 2. Hur inrikta arbetet för att tillmötesgå informationskrav från externa marknadsaktörer? Dessutom ska frågan Vilka resonemang förs i intressentdialoger om det reella mervärde som kan erhållas av förstärkt miljökommunikation? beaktas i paneldiskussionen och grupparbetena. 1

2 2 Inger presenterade dagens agenda som innehöll presentationer och synpunkter från såväl producenter som mottagare av information. Diskussioner skedde under ledning av moderator Magnus Enell, Enell Sustainable Business och Inger Strömdahl på förmiddagen i panel och på eftermiddagen med deltagarna i grupper. Nätverket för Effektivare Miljöledningssystem presenterades. Dagens workshop hade initierats inom detta nätverk, se bifogade OH-bilder. Miljöinformation. Bortom ISO/EMAS och riskhantering Dennis Pamlin, Världsnaturfonden (WWF) Vad är det som måste hanteras vad gäller miljöinformation och riskhantering? Det är viktigt att man inte fastnar i detaljer, utan försöker se problem och trenderna över längre tidsperspektiv. De stora övergripande problemen är; användningen av naturresurser, den ojämna inkomstfördelningen, befolkningsutvecklingen, demografiska förändringar, urbaniseringen, geopolitiska förändringar och generellt de divergerande trenderna. För vart och ett av dessa sju stora övergripande problemen beskrev Dennis med kort och direkt information - vad problemen egentligen handlar om. För att folket ska förstå problemen och allvarligheten i problemen måste informationen var lätt att förstå. Miljöfolk kan inte prata till folket på samma sätt som man pratar miljöfolk emellan. Användningen av naturresurser handlar om att vi utnyttjar världens resurser för hårt, och detta kan enkelt beskrivas med det ekologiska fotavtrycket Den ojämna inkomstfördelningen visades med en bild som säger att världens rikaste 20 % av befolkningen står för 82,7 % av världens inkomst. Världens fattigaste 20 % av befolkningen står för 1,4 % av inkomsten. Befolkningstillväxten i världen sker i utvecklingsländerna, och framtidsscenariot är att år 2050 kommer världens befolkning vara ca 10 miljarder människor, att jämföra med 6,1 miljarder år Ökningen med 4 miljarder kommer nästan uteslutande att ske i den fattiga delen av världen. Demografisk förändring. År 1950 arbetade 12 personer för att försörja 1 pensionär. Förhållandet år 2000 var 8 arbetar och 1 pensionär. Beräkningen för år 2050 är 4 arbetar för 1 pensionär. Urbaniseringen. Under perioden 2000 till 203 kommer befolkningen i de urbana områdena, dvs. städerna, att öka med ca 2 miljarder människor, vilket kan jämföras med den totala befolkningsökningen på jorden under samma period som är beräknad till 2,2 miljarder. Den geopolitiska förändringen innebär att USA kommer att passeras av Kina i GDP, enligt Goldman Sachs, omkring år 2040, och Indien närmar sig också USA. Förändringarna i Japan, UK, Frankrike och Italien under perioden är små. Vad menas med divergerande trender? WHOs 10-i-topp hälsorisker ser ut som följer: 2

3 3 Under consumption Over consumption 1) Being underweight 1) Obesity 2) Unsafe water 2) High blood pressure 3) Iron deficiency 3) High cholesterol.. Vad gäller företag och miljöinformation, så finns det flera typer av intressenter; De som företaget vill ska få informationen De som är intresserade av att få information om företaget Det är inte alltid så att dessa två grupper av intressenter sammanfaller, eftersom företag gentemot vissa intressenter vill vara mer restriktiv i informationsflödet. Det finns fem kategorier av företagsstrategier mot hållbar utveckling; 1. Breaking/ignoring the law (very few) Stop them 2. Trying to lower the standards (some) Expose/Educate 3. Following the standards (majority) Discuss with 4. Going beyond the standards (some) Encourage/show key actors 5. Going beyond and suggesting new (very few) Develop strategies together with Vilka vägar framåt finns då att gå? First of all there exists a need for legally binding global rules (Corporate Accountability, CA), especially with respect to transnational companies, to help ensure minimum acceptable levels of responsible corporate behavior and practices in every country in which they operate. Voluntary initiatives have not proved adequate to address the needs of sustainable development from the environmental, social and equitable benefits viewpoint. Secondly there is a need to create an environment that supports proactive front runners in the corporate sector that integrate sustainable development into the core business strategy (Corporate Social Responsibility, CSR). Vad leder detta till? Jo, Voluntary and binding measures must be mutually supporting. Det behövs följaktligen en proaktiv instillning och agerande;! Clear vision of a possible global framework! Coalitions to get sustainable development on the global agenda! Clear strategy for emerging markets (BRICS countries)! Clear prioritization of key areas (Corporate Accounting and Corporate Social Responsibility) Corporate Accountability " Mandated annual social and environmental reporting " Mandated transparency regarding key decisions and consequences 3

4 4 " Multi-stakeholder consultations on proposed developments, including undertaking Environmental Impact Assessments where appropriate, " Broad access to justice by citizens and communities adversely affected by corporate activities Corporate Social Responsibility " From reactive and passive to proactive " From win-win-win to strategic investments " From risk assessment and branding to a change of business model " From marketing to responsible marketing Genom att beskriva effekterna i form av direkta, indirekta och systematiska, gentemot orsakerna, ge exempel och beskriva påverkan, kan man analysera och beskriva vägarna framåt. Sammanfattningsvis kan vägarna framåt beskrivas med följande två viktiga delar; 1. Klara bindande minimiregler för öppenhet och rapportering 2. Innovativa indikatorer och sätt att mäta systemic miljöpåverkan (positiv och negativ) KEMIs syn på behovet av miljöinformation Johanna Lissinger, Kemikalieinspektionen Johanna använde det svenska nationella miljömålet En giftfri miljö som exempel på hur man kan arbeta med miljöinformation och nå ut till de som ska ha informationen. För att nå målet En giftfri miljö krävs; Kunskap Information Riskminskning Utfasning I samhället har vi flera problembilder, vilka kan exemplifieras av följande tre konkreta xxxx; Impregnerat virke avger koppar, krom och arsenik Upp till 75 % av zinkinnehållet i däck kan frigöras % av kopparn i bromsar kan frigöras och emitteras Vad behöver vi veta? Information om vilka ämnen som används Ämnenas egenskaper I vilka produkter ämnen finns Om ämnen avges Effekter på människa och miljö Varför behövs information? Kemiska ämnen kan orsaka skada på människa och miljö Förebygga ofta effektivare än efterbehandla Företagens ansvar 4

5 5 Uppfylla lagstiftning Bidra till andra miljömål Bemöta larm Genom att genomföra en behovsanalys kan man strukturera syftet med informationen och vilken typ av information som är relevant. En behovsanalys innehåller dels en uppdelning på typ av aktör, t. ex. producent av kemiska ämnen, leverantör av artiklar, konsumenter och återvinnare, dels en precisering av syftet med informationen per aktör, respektive innehållet av informationen också per aktör. När ska det finnas information? För ämnen med särskilt farliga egenskaper ska information alltid lämnas när de ingår i varor. Det ska gälla för vissa metaller med särskilt farliga egenskaper. För andra ämnen med vissa farliga egenskaper ska information lämnas när de ingår i varor i vissa varugrupper. För alla ämnen som är klassificerade och märkta ska det finnas en rätt att på begäran få information om de ingår i en vara. Hur säkra informationstillgången? Enbart frivilliga system kan inte förväntas tillgodose de informationsbehov som identifierats. Regler behövs för att nå tillräcklig täckning. Utveckla rutiner för leverantörskommunikation Johannas presentation kan sammanfattas enligt följande; Det finns ett behov om än inte tydligt uttalat Börja med det viktigaste Informationen måste kunna leda till informerade val Kompetens ofta en förutsättning för att agera på informationen Att inte veta är en risk i sig Regler krävs för att nå målet En giftfri miljö Varför gör dom inte som vi säger? Att kommunicera miljöbudskap Gunilla Jarlbro, Avdelningen för media- och kommunikationsvetenskap, Lunds Universitet Det finns tre olika sätt att lösa miljöproblem Genom Engineering, vilket innebär att man åtgärdar den fysiska verkligheten. Med olika fysiska åtgärder underlättar man för människorna att bete sig miljömässigt. Genom Enforcement, vilket innebär att man bygger upp ett regelsystem med hjälp av belöningar och bestraffningar, och ser till att reglerna följs. Genom Education, vilket innebär att man med hjälp av utbildning och information försöker få människorna a anta det rätta beteendet. Det är en kombination av dessa tre En som används för att komma till rätta med olika miljö- och samhällsproblem. Education är dock det svagaste styrmedlet av de tre. 5

6 6 Gunillas fokus i sin presentation ligger på Education, eller hur man får medborgarna att anta ett miljömässigt beteende med hjälp av olika kommunikativa insatser. Det finns två strategier för hur kommunicera med medborgarna/människorna; Masskommunikation, t. ex. annonser, affischer, broschyrer Interpersonell kommunikation, t. ex. fastighetsskötare, hyresgästföreningar, frivilligorganisationer Eftersom medborgarna är en mycket heterogen grupp, som befinner sig i olika stadier avseende sin relation till det ämne som är för handen, så är det olika strategier i kommunikationen som behövs. För vissa målgrupper gäller det helt enkelt att skapa uppmärksamhet, för andra målgrupper handlar det om att väcka intresse för ämnet. Det finns också en tredje grupp, som kanske redan har den rätta inställningen, gäller det att hitta argumenten som bidrar till att stödja en beteendeförändring. Målgruppen som ska mås av informationen/kommunikationen kan befinna sig i fyra olika stadier, som man måste ta hänsyn till när man väljer kommunikationsstrategi och formulerar budskapet. Stadium 1. Har en mycket låg motivation till att ändra beteende och budskapen bör därför inte direkt fokusera på personliga beteendeförändringar. Personer i detta stadium ser också nackdelar med ett ändrat beteende och av denna anledning bör budskapen vara positivt formulerade. Masskommunikation är vanligtvis den lämpliga vägen att gå. Stadium 2. Denna grupp är medveten om att den borde ha ett mer miljömässigt beteende, men den är inte mogen för förändring. Dessa personer söker ofta information om ämnet och gärna från flera olika källor. Budskap bör uppmuntra till att testa och experimentera med en beteendeförändring. Budskapen får inte vara absoluta, utan de bör istället fokusera på att testa en gång att lägga avfallet i olika fraktioner, och se hur mycket tid det tar och se vad du tycker. Budskapen bör också innehålla information om hur målgruppen ska komma över upplevda barriärer som hindrar det rätta beteendet. Enkla och tydliga informationsaffischer och broschyrer är lämpliga kanaler. Stadium 3. Målgruppen har en viss erfarenhet av det nya beteendet och är nu beredd att börja praktisera beteendet kontinuerligt. Målgruppen vet att det finns omständigheter i deras närmiljö som gör att de lätt kan falla tillbaka till det gamla beteendet. Budskapen bör innehålla information som ger medborgaren en upplevd handlingskontroll, s.k. self-efficacy. Budskapet bör också innehålla s.k. HUR-information. Stadium 4. Denna målgrupp har redan praktiserat det nya beteendet under en tid och budskapen bör därför innehålla information som håller motivationen vid liv och att det nya beteendet införlivas i målgruppens naturliga beteenderepertoar. Budskapen under detta stadium bör uppmuntra individen till att känna sig nöjd med sig själv som lyckats bibehålla det nya beteendet, trots alla frestelser. Masskommunikationen är mest lyckad när man vill skapa uppmärksamhet kring en nyhet, t. ex. att det är bra för miljön att sopsortera. För de målgrupper som redan vet och anser att 6

7 7 sopsortering är bra för miljön och vill sortera, men tycker att det tar för mycket tid, är krångligt, etc. krävs det andra strategier. För denna målgrupp är interpersonell kommunikation mer effektiv. Ytterligare lärdomar som kan dras från forskning när det gäller kommunikation inom miljöområdet är följande; Använd flera olika typer av medier; radio, TV, affischer, broschyrer, etc. Kombinera masskommunikation med interpersonell kommunikation, t. ex. smågruppaktiviteter. Ständigt repetera enkla budskap. Förespråka det positiva med en förändring, snarare än det negativa med ett felaktigt beteende. Engagera s. k. nyckelpersoner/grupper i arbetet. Använd nyhetsmedia för att öka synligheten. Poängtera de fördelar som målgruppen kan vinna på att uppta det önskade beteendet. Fokusera på omedelbara och sannolika konsekvenser av ett miljömässigt beteende i allmänhet. Hur effektivt är kommunikation när man vill öka medborgarnas miljöengagemang? Oavsett hur genomtänkta och utarbetade kommunikationsstrategierna och miljögruppsanalyserna som genomförts är, så har det ytterst ringa effekt om de fysiska systemen inte fungerar. Ex. så länge som ekologiska livsmedel är dyrare än icke-ekologiska, och svårare att få tag på i butiken, så kommer effekterna av de kommunikativa insatserna att vara ytterst begränsade. Paneldebatten Öppenhet kräver trovärdighet som kräver kontroll som kostar pengar! Det finns tre typer av drivkrafter; Lagkrav Kostnadsbesparingar Proaktivt arbete Dessutom påpekades att effekterna av min medverkan måste/ska synas, annars är intresset att var med i insatsen inte tillräcklig. Hotbilder fungerar inte. Budskapen måste vara positivt utformade. Det är långt, alltför långt mellan teori och praktik! Vi som är lite äldre kommer ihåg Björn Gillberg, som började sitt kändisskap med att tvätta en skjorta i TV, med Prädd. Sedan kunde han påverka hela Sverige, bara genom att få 5 minuter i TV lite då och då. Skulle motsvarande effekt kunna hända i Sverige idag? Kan jag bli en ny Björn Gillberg? Nej, tiderna är helt förändrade, och att påverka genom TV kräver helt andra upplägg! Medias betydelse. Ex. vad ska lästa och uttjänta tidningar användas till? Ska de användas till att göra nya tidningar eller ska de användas för att göra energi? Olika forskargrupper ger oss helt 7

8 8 olika budskap. Om forskarna, som bör vara experter, är så oense, hur ska då vi veta vem som har rätt. Alltså, vi struntar i att sortera tidningarna, och lägger dom i de vanliga avfallet. Hur göra? Avslutningsvis sammanfattades att en lyckad kommunikation kräver en bra timing och rätt förpackning. Miljöfolket har inte lärt sig att förpackningen är mycket viktig, och att vetenskapligheten måste ofta få en begränsad betydelse, fört att enkelheten i budskapet ska förstås och tas emot. Ny ISO-standard för miljökommunikation Anne Swartling, SIS, Swedish Standards Institute, Verksamhetsområde Ledningssystem Inom ett år så kommer ISOs nya standard för miljökommunikation att släppas. Standardförslaget kommer att gå ut på remiss för första gången till en bredare allmänhet i början av år Standarden som kallas ISO ingår i ISO serien och berör ett ämne som skär på tvärs genom flera av de andra standarderna. Anne Swartling redogjorde för bakgrunden till att standarden har tagits fram och kort för hur den är uppbyggd och vilka kopplingar som finns till andra standarder. Initiativet till standarden togs gemensamt från svenskt och amerikanskt håll och arbetet startades i juli 2001 och beräknas bli klart till årsskiftet 2005/2006. Den svenska tekniska kommittén leds av Inger Strömdahl och SIS är också ansvariga för det internationella sekretariatet för ISOs motsvarande tekniska kommitté. Syftet med standarden är att underlätta för företag att strukturera sin kommunikation på miljöområdet och att genomföra den på ett systematiskt och trovärdigt sätt. Avsikten är att standarden ska kunna tillämpas av alla organisationer oberoende av storlek eller verksamhets-område. Standarden är endast avsedd som en vägledning och inte för certifiering. Ett genuint miljöarbete är idag en grundpelare i många organisationer och en viktig del av verksamheternas image som man också vill förmedla både inom och utanför organisationen. Det är också viktigt att kunna nå ut med korrekt information i händelse av miljöincidenter och att kunna bemöta press eller oroliga intressenter. Avsikten är att standarden skall kunna användas tillsammans med och komplettera andra standarder och vägledningsdokument inom ISO serien för miljöledning. Systematiken i standarden bygger på samma förbättringsmetodik som ISO för miljöledningssystem genom att planera, genomföra, följa upp och förbättra: Planera t.ex. sätta mål för kommunikationen, välja information och sätt att kommunicera och identifiera målgrupp bland intressenterna. Genomföra t.ex. insamla och bearbeta data, genomföra kommunikationsaktivitet och notera återkoppling och respons. Följa upp t.ex. beakta av spårbarhet, effektivitet, transparens och måluppfyllnad. Förbättra utifrån kunskap om genomförd aktivitet förbättra t.ex. fördelning av nödvändiga resurser. 8

9 9 Miljökommunikation berörs i flera olika standarder i ISO serien men sättet att genomföra den har inte tidigare beskrivits. Sambanden mellan de olika standarderna visas i en tabell i standardförslaget. I ISO finns t.ex. ett avsnitt om intern och extern kommunikation och öppenhet med miljöpolicyn är ytterligare ett exempel på kommunikation. Miljömärkning och miljödeklarationer inom ISO standarderna kan ses som former av miljökommunikation och i standarden för Utvärdering av miljöprestanda, ISO 14031, finns ett särskilt kapitel om miljökommunikation och vissa allmänna principer fastslås. ISO bygger på 5 principer för kommunikation där transparens, tydlighet och riktighet är grundläggande. Kan man få ett reellt mervärde av förbättrad miljökommunikation Birgit Flening, Ernst & Young Birgit Flenings presentation utgick ifrån att kategorisera extern miljökommunikation i tre kategorier Ofrivillig extern kommunikation: utgörs av medier etc. Frivillig t.ex. miljövarudeklarationer Tvingande extern kommunikation: utifrån legala krav t.ex. årsredovisning Sedan 1999 innehåller Årsredovisningslagen krav på upplysning om miljöpåverkan. Kravet omfattar företag som bedriver tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Dessa företag ska redovisa sin miljöpåverkan i förvaltningsberättelsen. Detta lagkrav har visat sig ha en dålig efterlevnad hos många företag, delvis beroende på okunnighet. Även revisorer har bristande kunskap om dessa regler varför ren revisionsberättelse ibland avgetts trots brister i miljöinformationen gav EU-kommissionen ut en rekommendation om miljöinformation kallad redovisning, värdering och lämnade upplysningar när det gäller miljöaspekter i företags årsbokslut och förvaltningsberättelser (2001/453/EG). Kommissionen ansåg att företagen endast i liten utsträckning frivilligt redovisade miljöinformation och att det var svårt att göra jämförelser utan harmoniserade riktlinjer för finansiell rapportering av miljöaspekter. Man fann att värdet av redovisad information minskades kraftigt av att uppgifterna lämnades på mycket olika sätt både mellan företag och, för samma företag, mellan olika rapportperioder. Rekommendationen var inte en bindande akt och implementerades ej heller i svensk lag. Då kommissionen anser att frivilligheten inte har räckt för att få den efterfrågade informationen ställs nu informationskrav i det s k Moderniseringsdirektivet (2003/51/EG). I direktivet ställs krav på att förvaltningsberättelsen bl a ska innehålla En beskrivning av väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför Upplysningar av icke-finansiell karaktär, om de är viktiga för bedömning av företagets utvecklingsförmåga, t ex miljö- och personalfrågor och etiska riktlinjer. Dessa nya krav på icke-finansiell information föreslås omfatta både årsredovisning och koncernredovisning. Därigenom kommer svenska bolag att tvingas lämna upplysningar om miljöoch personalförhållanden i utländska dotterbolag i sin koncernredovisning, oberoende av var i världen dessa dotterbolag har sin verksamhet. Ändringarna föreslås bli införda i 9

10 10 Årsredovisningslagen, Lag om årsredovisning i försäkringsföretag samt i Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. I remissen inför införande av s k Moderniseringsdirektivet i nationell lag är av intresse att man vänder på vem som ska stå i fokus vid bedömning av vad som ska omfattas av upplysningsskyldigheten. Det påpekas i remissen att det avgörande är inte vilken bedömning som företaget själv gör i detta avseende utan vilka bedömningskriterier som kan antas tillmätas betydelse av årsredovisningens olika intressenter. I Sverige överväger justitiedepartementet att skärpa lagstiftningskraven ytterligare för information om påverkan på yttre miljö för vissa bolag. En enmansutredning har tillsatts för att överväga behovet av Redovisning av koldioxidutsläpp och annan information i klimatfrågor Kvantitativa miljöprestanda (miljöindikatorer) Upplysning om miljöeffekter av verksamhet utomlands Redovisning av annan miljöpåverkan än produktionsprocessens Redovisning av uppfyllandet av producentansvar. Utredningen ska vara klar november International Accounting Standards Board beslutade oktober 2004 om hur företag som tilldelas utsläppsrätter för koldioxid ska ta in det i sin balansräkning. Handel med utsläppsrätter för koldioxid startade i Sverige 1 januari Erfarenheter och syn på behovet av förbättrad miljökommunikation i förädlingskedjan Agneta Melin, Tetra Pak och Thomas Otto, Stora Enso Thomas Otto och Agneta Melin presenterade tillsammans från leverantören och beställarens synpunkt hur de arbetar på ett för båda parter framgångsrikt sätt. Genom en nära kommunikation mellan leverantören Stora Enso och producenten av förpackningsmaterial Tetra Pak kring de krav som ställs på pappersråvaran så har man idag ett väl fungerande samarbete där båda parter står i ständig kontakt. Agneta Melin redogjorde för materialflöden mellan de båda aktörerna och för de regler och krav som styr deras verksamhet. Inom Tetra Pak så arbetar man med ett miljöledningssystem för att identifiera och implementera krav på leverantörer och för att arbeta med ECO Design. Man har ett väl etablerat arbete med livcykelperspektiv på produkten där både miljövarudeklarationer och ytterligare LCA-baserad produktinformation förmedlas till kunder och konsumenter. Även virkesanskaffning är idag omgärdad av ett stort antal regler och krav inte minst ur miljösynpunkt. Stora Enso anskaffar fortfarande en stor andel cirka 30% av sitt virke i Norden men resten av virket köps in över hela världen. Ett problem är att i olika delar av världen tillämpas olika regelssystem för skogscertifiering t.ex. FSC i Europa och USA, CSA i Kanada m.fl. som alla har något olika egenskaper vilket inte underlättar för inköpare av virkesråvara. Man är dock inom Stora Enso mycket angelägen om att försäkra sig om att virket är korrekt 10

11 11 uttaget och allt virke som köps in skall vara spårbart för att säkerställa att all fiber som används skall kunna spåras till hållbart brukade skogar. I Stora Ensos policy ingår att man inte köper skog från skyddade områden eller illegalt avverkade områden. Pappersindustrin har också kommit långt med att förbättra sin verksamhet ur miljösynpunkt i den egna produktionsanläggningarna. Tetra Pak arbetar systematiskt med att ställa krav på leverantörer och använder sig av ett klassificeringssystem för godkända, icke godkända företag och företag i riskzonen och genomför en kontinuerlig uppföljning. Man arbetar även systematiskt med uppföljning av materialåtervinning och har utformat produkterna så att återvinning är möjlig. Den information som man kräver av sin leverantör är nödvändig för att kunna bedriva den egna verksamheten under visionen att tillhandahålla säkra och lättillgängliga förpackningar för mat överallt. Stora Enso i sin tur återvinner pappersprodukter för ny produktion av pappersråvara. Stora Enso är sedan 1999 årligen omnämnt i Dow Jones Sustainability Index och blev under 2002 utsett till det främsta företaget att hantera uthållig verksamhet. Stora Enso har sett en rad fördelar av sitt miljömedvetna arbete där ökad trovärdighet, förbättrat miljöresultat, proaktivt agerande och kostnadsbesparingar tillhör de främsta. Diskussion Deltagarna delades in i grupper och ombads diskutera kring tre frågeställningar: Fråga 1. Hur stor betydelse har en öppen miljöinformation för tilltron till organisationens miljöarbete och miljöledningssystem? Öppen miljöinformation bedömdes som oerhört viktigt för att skapa tilltro till organisationens miljöarbete och miljöledningssystem. För att vara trovärdig behövs oftast verifiering. Detta leder till att trovärdighet kräver en öppenhet som i sin tur kräver en verifiering och som kostar pengar! Genomskinlighet, transparens är viktigt I den öppna miljöinformationen nämn gärna också områden där det finns problem och hur man vill åtgärda dessa. Viktigt att man i sin öppna miljöinformation informerar om sina visioner om hur man vill arbeta framåt i tiden. Olika typer av miljökommunikation har olika funktioner och ska utformas till att passa de olika typer av mottagare som man avser att påverka. Förutom att ge kunskap och medvetenhet bland personalen i det egna företaget/organisationen, kan företagets/organisationens miljökommunikation också fungera som en förtroendegivande insats i ett bredare perspektiv. Med en öppen miljöinformation har man lättare att avvärja olika påhopp och negativa skriverier. 11

12 12 Fråga 2. På vilket sätt bidrar förbättrad miljökommunikation till att bygga upp ett varumärke och rekrytera engagerad och kompetent personal? Bra miljökommunikation bidrar positivt till uppbyggnad av ett varumärke och Bra miljökommunikation lockar engagerad personal genom att: Man påverkas starkt av det företag man arbetar med och dess varumärke Om det är svårt att rekrytera personal har företagets miljövärde betydelse och kan utgöra ett klart extra plus Ungdomar (80-talister) mer medvetna om miljöfrågorna och ställer krav på meningsfulla jobb vilket bidrar till att företag som lyckats med sin miljökommunikation har lättare att rekrytera rätt personal Ett viktigt påpekande är dock att förutom miljö aspekten måste också självklart kvalitetsaspekten vara med. Varumärket och miljökommunikationen är två helt olika saker och kan inte ersätta varandra. Möjligen kan miljökommunikation (grundat på miljöarbetet) ingå som en del i uppbyggandet av varumärket, men inte tvärtom. Det är också en förtroendefråga. Fråga 3. Vilken typ av miljöinformation och/eller kommunikation ställer olika intressenter krav på? Intressenterna som ställer krav på miljöinformation delades in i tre kategorier och med följande krav på information: Konsumenter i fokus är just nu en hälsotrend och krav ställs på information om hur hälsan kan påverkas kända märkningar kan ställas krav på viktigt med information om hur spara pengar t ex genom att en produkt är energisnål Professionella inköpare - krav ställs på certifierat miljöledningssystem alternativt att det egna miljö arbetet sker på ett systematiskt sätt - krav ställs på att miljöprestandan kan presenteras på ett konkret sätt t ex i en graf Tillsynsmyndigheter - krav ställs på information som är lagbunden t ex enligt Miljöbalken och årsredovisningslagen Men framför allt, olika intressenter har olika behov för miljöinformation/-kommunikation. Det verkar vara så att ju högre upp i produktkedjan, desto mer detaljerad information är användbar. Med detta menas produktdeklarationer för tillverkningsindustrin, och miljömärken för slutkonsumenter. Viktigt dock att komma ihåg att det är många olika faktorer som påverkar vilken information som kan användas för olika köpsituationer. 12

13 Program till workshop om Hur förbättrar vi kommunikation av miljöprestandan? Torsdagen den 18 november kl Näringslivets Hus, Storgatan 19, Stockholm Registrering med morgonkaffe Välkommen, information om nätverket Effektivare Miljöledningssystem Inger Strömdahl, Svenskt Näringsliv Miljöorganisationen WWFs önskemål och krav på miljöinformation Dennis Pamlin, WWF Kemikalieinspektionens syn på behovet av information om miljöprestanda Johanna Lissinger, Kemikalieinspektionen Konsumenter och miljöinformation utifrån ett forskarperspektiv Gunilla Jarlbro, Avdelningen för media- och kommunikationsvetenskap, Lunds universitet Bensträckare Panel debatt med föredragshållarna kring framtida krav och form på Miljökommunikation Moderatorer Magnus Enell, Enell Sustainable Business, och Inger Strömdahl Lunch ISOs kommande standard om miljökommunikation Anne Swartling, SIS Kan man få ett reellt mervärde av förbättrad miljökommunikation? Birgit Flening, Ernst & Young Erfarenheter och syn på behovet av förbättrad miljökommunikation i förädlingskedjan Agneta Melin, Tetra Pak och Thomas Otto, Stora Enso Diskussioner i grupper för att ge ett perspektiv från företag, myndigheter, konsumenter och miljörörelsen på följande frågor: - Hur stor betydelse har en öppen miljöinformation för tilltron till organisationens miljöarbete och miljöledningssystem? - På vilket sätt bidrar förbättrad miljökommunikation till att bygga upp ett varumärke och rekrytera engagerad och kompetent personal? - Vilken typ av miljöinformation och/eller kommunikation ställer olika intressenter krav på? Bensträckare med förfriskningar Uppsummering och slutdiskussion av det som framkommit under gruppdiskussionerna under ledning av Magnus Enell och Inger Strömdahl Avslutning av workshopen

14 DELTAGARFÖRTECKNING vid workshop om Miljökommunikation torsdagen den 18 november 2004 i Näringslivets Hus, Stockholm Anders Allander Katarina Allander Richard Almgren Ulf Andersson Cecilia Ankarstig Kaj Bengt Bo Berglund Helen Bålman Bengt Davidsson Magnus Enell Birgit Flening Kerstin Grönman Ingrid Haglind Gunilla Jarlbro Rosa Johansson Lars Jonsson Lennart Karlsson Beatrice Kogg Charlotte Leire Lars-Gunnar Lindfors Johanna Lissinger Agneta Melin Thomas Otto Dennis Pamlin Sven-Olof Ryding Kristina Sandberg Lars-Eric Sjölander Inger Strömdahl Anne Swartling Karin Thorán Joakim Thornéus Åsa Thors Ewa Thorslund Petra Wallberg Margareta Wester Henrik Willers Helen Williams ABB Automation Technologies AB Technic Art Allander Linköpings universitet Naturvårdsverket Nutek HSB Sandvik AB Nutek Naturvårdsverket Enell Sustainable Business Ernst & Young Miljödepartementet Skogsindustrierna Lunds universitet Järfälla kommun Yttra Konsumentkommunikation ABB Corporate Research Internationella Miljöinstitutet IIIEE Internationella Miljöinstitutet IIIEE IVL Kemikalieinspektionen Tetra Pak Stora Enso WWF Miljöstyrningsrådet SIS GreenIT Svenskt Näringsliv SIS Kemikalieinspektionen Försvarets Materielverk Kemikalieinspektionen IT-Företagen Kemikalieinspektionen Chalmers TEKOindustrierna Karlstads universitet

Miljöarbete och miljöledningssystem. Det är ont om jordklot

Miljöarbete och miljöledningssystem. Det är ont om jordklot Miljöarbete och miljöledningssystem Det är ont om jordklot Miljöarbete och miljöledningssystem Rio de Janeiro 1992 - Agenda 21 FN:s handlingsprogram för miljö och hållbar utveckling. Regelverket (Klimatkonventionen)

Läs mer

SIS Ledningssystem. Infomrationsmöte Grön IT, 2010-08-25. Kristina Sandberg Verksamhetsområdeschef Ledningssystem SIS Swedish Standards Institute

SIS Ledningssystem. Infomrationsmöte Grön IT, 2010-08-25. Kristina Sandberg Verksamhetsområdeschef Ledningssystem SIS Swedish Standards Institute SIS Ledningssystem Infomrationsmöte Grön IT, 2010-08-25 Kristina Sandberg Verksamhetsområdeschef Ledningssystem SIS Swedish Standards Institute 2010-08-25 2 Vad är SIS? SIS, Swedish Standards Institute

Läs mer

KOMMUNICERA PRODUKTERS MILJÖPRESTANDA MED EPD

KOMMUNICERA PRODUKTERS MILJÖPRESTANDA MED EPD KOMMUNICERA PRODUKTERS MILJÖPRESTANDA MED EPD Berätta för dina kollegor om värdet av att identifiera betydande miljöaspekter, att följa upp och förbättra era produkters miljöprestanda Samarbeta med dina

Läs mer

Näringslivets miljöarbete och Sveriges miljömål

Näringslivets miljöarbete och Sveriges miljömål Näringslivets miljöarbete och Sveriges miljömål En undersökning av synen på miljöarbetet och Sveriges miljömål hos branscher och företag Torbjörn Brorson Vad kan jag då säga som inte redan blivit sagt?

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Vilka utmaningar har du?

Vilka utmaningar har du? Miljöledning Vilka utmaningar har du? 4 4 4 Höja effektiviteten Öka kundnöjdheten Mer fritid Anta utmaningarna med våra senaste standarder och handböcker. Vi underlättar ditt miljöarbete Att arbeta med

Läs mer

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 Naturvårdsverket 2016-09-26 Kristina von Oelreich Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-28 1 Bidra till de nationella miljömålen och FN:s

Läs mer

Miljöpolicy Miljöpolicy

Miljöpolicy Miljöpolicy För Stage & EventLight är det naturligt som ett modernt företag att arbeta nära verksamheten för ett långsiktigt hållbart samhälle. Genom vårt miljöengagemang tar vi vårt delade ansvar för att kommande

Läs mer

LUNDS UNIVERSITET. Kvalitets- och miljöledning

LUNDS UNIVERSITET. Kvalitets- och miljöledning Kvalitets- och miljöledning 1 Kvalitet som begrepp Den internationella standarden för kvalitetsledning ger nedanstående definition i ISO 9000:2005 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi:

Läs mer

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank Miljö- och Hållbarhetspolicy Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank 2016-04-19 110. Datum för fastställelse 2016-04-19 Sidan 2 Innehåll 1. Syfte... 3 3. Organisation och ansvar... 3 3.1 Styrelsen...

Läs mer

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning Kvalitets- och miljöledning 1 Kvalitet som begrepp Den internationella standarden för kvalitetsledning ger nedanstående definition i ISO 9000:2005 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi:

Läs mer

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Miljöledning i staten 2014 och kommande utmaningar Kristina von Oelreich 2015-09-28

Läs mer

Att arbeta effektivt med miljöledningssystem då, nu, framtid

Att arbeta effektivt med miljöledningssystem då, nu, framtid SYSTEM LEDNINGS MILJÖ Att arbeta effektivt med miljöledningssystem då, nu, framtid Onsdag den 9 november 2005 klockan 9.00 17.00 Megasalen, Almegahuset Blasieholmsgatan 5, Stockholm Inbjudan till konferensen

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 8.10.2007 SEK(2007) 907 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR dokument som åtföljer kommissionens meddelande om ett program för att hjälpa små och

Läs mer

ISO Ledningssystem för miljö en introduktion

ISO Ledningssystem för miljö en introduktion ISO 14001 Ledningssystem för miljö en introduktion Innehåll 3 Vad är ett miljöledningssystem? 3 Kraftfullt verktyg som skapar förtroende 4 Miljöledning skapar affärsnytta 5 Miljöledning skapar ordning

Läs mer

Strategier för hälsoinformation på befolkningsnivå Gunilla Jarlbro

Strategier för hälsoinformation på befolkningsnivå Gunilla Jarlbro Strategier för hälsoinformation på befolkningsnivå Gunilla Jarlbro 1 Samhällelig styrning av hälsa 2 3 Kroppspolitik Mål: skapa frisk folkstam, generera arbetskraft och soldatmaterial Utgångspunkten: Samhället

Läs mer

Samma krav gäller som för ISO 14001

Samma krav gäller som för ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

De svenska börsföretagens arbete med miljö och hållbar utveckling CSR värderat utifrån företagens hemsidor

De svenska börsföretagens arbete med miljö och hållbar utveckling CSR värderat utifrån företagens hemsidor De svenska börsföretagens arbete med miljö och hållbar utveckling CSR värderat utifrån företagens hemsidor Anna Massarsch Människorättsjurist - Globe Forum Business Network och Magnus Enell Hållbarhetsexpert

Läs mer

Spår A. Socialt ansvarstagande på riktigt - ISO 26000 i praktiken

Spår A. Socialt ansvarstagande på riktigt - ISO 26000 i praktiken Spår A. Socialt ansvarstagande på riktigt - ISO 26000 i praktiken Spårpartner: Swedish Standards Institute (SIS) Bengt Rydstedt, projektledare för Teknisk Kommitté 478 Socialt Ansvarstagande som även är

Läs mer

Nyheter i ISO 14001 och 14004

Nyheter i ISO 14001 och 14004 Nyheter i ISO 14001 och 14004 Anne Swartling, SIS, 10 november, 2004 2004-11-17 1 Drivkrafter för revision av 14001/4 Överensstämmelse med ISO 9001 Förtydliga befintlig text Översättningsfrågor ISO 14004

Läs mer

The Academy for Human Rights in Business

The Academy for Human Rights in Business The Academy for Human Rights in Business är en direkt respons på EU-krav, det svenska åttagande till John Ruggies ramverk för mänskliga rättigheter och den nya UK Bribery Act. Vi talar allt som oftast

Läs mer

Europeiska kommissionens förslag till direktiv om redovisning av icke-finansiell- och mångfaldsinformation (Ju2012/7472/L1)

Europeiska kommissionens förslag till direktiv om redovisning av icke-finansiell- och mångfaldsinformation (Ju2012/7472/L1) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Stockholm 14 juni 2013 Europeiska kommissionens förslag till direktiv om redovisning av icke-finansiell- och mångfaldsinformation

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Välkomna till Planet Possible Vårt åtagande att skapa mer med mindre. Johan Widheden, Hållbarhetsexpert

Välkomna till Planet Possible Vårt åtagande att skapa mer med mindre. Johan Widheden, Hållbarhetsexpert Välkomna till Planet Possible Vårt åtagande att skapa mer med mindre Johan Widheden, Hållbarhetsexpert Vad står AkzoNobel för? Världens ledande leverantör av högteknologisk färg och en stor producent av

Läs mer

Nya ISO 14001. Miljöledning får en central roll i organisationen. Hur påverkas ni?

Nya ISO 14001. Miljöledning får en central roll i organisationen. Hur påverkas ni? Nya ISO 14001 Miljöledning får en central roll i organisationen. Hur påverkas ni? Ylva Linder, WSP Environmental ylva.linder@wspgroup.se 010-722 72 16 Webinar 18 och 19 sept. 2014 Innehåll Kort info om

Läs mer

Hantering av oberoendeparadoxen exempel från miljömärkningsorganisationer

Hantering av oberoendeparadoxen exempel från miljömärkningsorganisationer Hantering av oberoendeparadoxen exempel från miljömärkningsorganisationer Kristina Tamm Hallström Handelshögskolan/ Stockholm Centre for Organizational Research (Score) Stockholm Centrum för forskning

Läs mer

RAPPORTERING Hur förhåller sig rapporteringen av de olika rapporteringsriktlinjerna, principerna och globala målen till varandra?

RAPPORTERING Hur förhåller sig rapporteringen av de olika rapporteringsriktlinjerna, principerna och globala målen till varandra? RAPPORTERING Hur förhåller sig rapporteringen av de olika rapporteringsriktlinjerna, principerna och globala målen till varandra? Karin Wimmer Agenda FN:s 17 Globala utvecklingsmål Global Reporting Initiative

Läs mer

Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO och EMAS

Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO och EMAS 1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y 2017-06-12 Ärendenr: NV-00001-17 Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO 14001 och EMAS Inledning

Läs mer

Vad har man för nytta av miljöledning?

Vad har man för nytta av miljöledning? Vad har man för nytta av miljöledning? Elisabeth Schylander Magnus Enell 10 november 2004 Agenda Elisabeth! Varför doktorera om MLS?! Generella resultat Magnus! Specifika resultat! Nytt projekt Vem är

Läs mer

Dokument att bifoga online-ansökan Dessa sju dokument ska ingå i miljöpärmen/mappen, men även bifogas ansökan om Green Key.

Dokument att bifoga online-ansökan Dessa sju dokument ska ingå i miljöpärmen/mappen, men även bifogas ansökan om Green Key. Dokument att bifoga online-ansökan Dessa sju dokument ska ingå i miljöpärmen/mappen, men även bifogas ansökan om Green Key. Miljöpolicy Kriterium 1.2. Er verksamhets miljöpolicy ska bifogas ansökan. Miljöpolicyn

Läs mer

InItIatIvet för. reko arbetsplats

InItIatIvet för. reko arbetsplats InItIatIvet för reko arbetsplats Initiativet för reko arbetsplats Initiativet för Reko Arbetsplats är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt

Läs mer

Utformning av miljöledningssystem

Utformning av miljöledningssystem Utformning av miljöledningssystem Principskiss för miljöledningssystem miljöutredning Ledningens genomgång Miljörevision och uppföljning miljöpolicy Ständig förbättring Miljömål Miljöprogram Införande/genomförande

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-ISO 14020

SVENSK STANDARD SS-ISO 14020 Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS-ISO 14020 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida SVENSK MATERIAL- & MEKANSTANDARD, SMS 1998-11-20 1 1 (1+7+7) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT

Läs mer

MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB

MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB Sida 1 av 6 MILJÖLEDNINGSSYSTEM MORA DATORER AB INNEHÅLL MILJÖPOLICY 3 RIKTLINJER FÖR MILJÖARBETET 3 ORGANISATION OCH LEDARSKAP 3 Organisation och ledarskap 3 Miljöledningssystem

Läs mer

FRAMTIDENS MILJÖ KONSULTER SOM FÖRSTÅR UPPDRAGET

FRAMTIDENS MILJÖ KONSULTER SOM FÖRSTÅR UPPDRAGET FRAMTIDENS MILJÖ KONSULTER SOM FÖRSTÅR UPPDRAGET Med våra verktyg och metoder kan vi hjälpa er med att få en hållbar affärsutveckling som genomsyrar hela verksamheten och samtidigt lösa era miljöproblem

Läs mer

MÖJLIGHETER MED ISO 9001:2000 OCH ISO 14001 INTEGRERADE VERKSAMHETSSYSTEM. Kvalitetsledningssystemet 9000- vad har man egentligen för nytta av det?

MÖJLIGHETER MED ISO 9001:2000 OCH ISO 14001 INTEGRERADE VERKSAMHETSSYSTEM. Kvalitetsledningssystemet 9000- vad har man egentligen för nytta av det? 1(5) MÖJLIGHETER MED ISO 9001:2000 OCH ISO 14001 INTEGRERADE VERKSAMHETSSYSTEM Kvalitetsledningssystemet 9000- vad har man egentligen för nytta av det? Innebär det inte bar a en massa byråkrati och papper?

Läs mer

Ledningssystem för hållbar IT-användning. Förslag till ny standardisering

Ledningssystem för hållbar IT-användning. Förslag till ny standardisering Ledningssystem för hållbar IT-användning Förslag till ny standardisering Grön IT Möjligheter och potentialer SIDA 3 Behov Många företag har tagit initiativ till att minska sin energiförbrukning och miljöpåverkan

Läs mer

Småföretagen drar sitt strå till stacken. miljöarbete i småföretag

Småföretagen drar sitt strå till stacken. miljöarbete i småföretag Småföretagen drar sitt strå till stacken miljöarbete i småföretag januari 2008 Miljöarbete i småföretag Sammanfattning Trots allt mer fokus på miljöfrågor är kunskapen om hur den absolut största gruppen

Läs mer

Det finns flera olika miljömärkningar å andra sidan räcker det gott med en

Det finns flera olika miljömärkningar å andra sidan räcker det gott med en Det finns flera olika miljömärkningar å andra sidan räcker det gott med en Med den här trycksaken vill vi reda ut det här med alla olika miljömärkningar. Vilka förekommer i den grafiska branschen och vad

Läs mer

Peter Repinski NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR. SEI (Stockholm Environment Institute)

Peter Repinski NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR. SEI (Stockholm Environment Institute) NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR Peter Repinski SEI (Stockholm Environment Institute) Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-11-25 1 Globalt program om hållbara livsstilar

Läs mer

Indikatorprotokoll Produktansvar (PR) 2000-2006 GRI. Version 3.0

Indikatorprotokoll Produktansvar (PR) 2000-2006 GRI. Version 3.0 IP Indikatorprotokoll Produktansvar (PR) 2000-2006 GRI G3 Indikatorprotokoll: PR IP Indikatorprotokoll: Produktansvar Resultatindikatorer Aspekt: Kundernas hälsa och säkerhet Aspekt: Marknadskommunikation

Läs mer

2.1 Omfattning Denna policy gäller alla NCC:s affärsområden och verksamheter.

2.1 Omfattning Denna policy gäller alla NCC:s affärsområden och verksamheter. NCC:s hållbarhetspolicy 1. Inledning Det krävs stora förändringar i samhället om vi på ett effektivt sätt ska kunna ta itu med globala utmaningar som klimatförändringarna och överkonsumtionen av resurser

Läs mer

Miljöredovisning 1997

Miljöredovisning 1997 Copyright AB BEG. BILDELAR, Eftersom vi värnar om en renare värld i allt vi gör är pappret i broschyren miljömärkt med Svanen. Ensbovägen, Box 159, 581 02 Linköping, Telefon 013-31 50 80, Telefax 013-14

Läs mer

SIS och Ledningssystem för hållbar IT

SIS och Ledningssystem för hållbar IT SIS och Ledningssystem för hållbar IT Standardisering En framgångsrik beprövad modell för att ta fram accepterade lösningar på gemensamma utmaningar hos företag, myndigheter och organisationer 2014-11-14

Läs mer

Policy för Miljö och hållbarhet

Policy för Miljö och hållbarhet Policy för Miljö och hållbarhet Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank 2017-04-25 116 Datum för fastställelse 2017-04-25 Sidan 2 Innehåll 1. Syfte... 3 3. Organisation och ansvar... 3 3.1 Styrelsen...

Läs mer

LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES

LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES Policies Alla i konsultgruppen 2011-05-22 1.0 1(7) LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES Miljöpolicy Kvalitetspolicy Säkerhetspolicy Policies Alla i konsultgruppen 2011-05-22 1.0 2(7) Innehåll 1 INLEDNING...

Läs mer

Hållbart /05/2017

Hållbart /05/2017 Hållbart företagande @Byggforum 2017 09/05/2017 Martin Horwitz 1 1 Varför CSR? Världen idag 1. Finanskris - instabillitet 2. Stora miljö- och klimat utmaningar 3. Social kris (utanförskap & tillitsbrist)

Läs mer

Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator

Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator Jämtlands läns landsting Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen Jonas Pettersson Miljökoordinator Certifiering Första landstinget i Europa att certifieras enligt ISO 14

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Produkters miljöinformation

Produkters miljöinformation ! Willy Karlsson, Högskolan Trollhättan- Uddevalla / SME-network for Sustainable Development & Quality Management! Carl-Otto Nevén, Assess AB! Maria Brahm, Högskolan Trollhättan- Uddevalla Miljöledningsprojektets

Läs mer

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010 hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010 Om Agility Agility, ett företag med rötterna i marknader under utveckling, effektiviserar varuflödeskedjor i några av världens mest utmanande miljöer. Miljöpolicy

Läs mer

Implementering av ISO 26000

Implementering av ISO 26000 Implementering av ISO 26000 En standard till? Vi har ju redan ISO 9001 & ISO 14001. Socialt ansvarstagande, varför ska vi hålla på med det? Det får väl samhället sköta" Det där med ISO 26000 kan väl din

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.40 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är

Läs mer

CSR. Utbildningens innehåll: - Vad är CSR? - Kan man öka sin lönsamhet med CSR?

CSR. Utbildningens innehåll: - Vad är CSR? - Kan man öka sin lönsamhet med CSR? CSR Utbildningen ingår i projektet Helikoopter vilket är ett kompetensutvecklingsprojekt som finansieras av Europeiska socialfonden och genomförs i Coompanion Norr och Västerbottens regi. Syntolkning av

Läs mer

Bakgrund Svagheter Möjligheter Syfte och kommunikationsmål Övergripande kommunikationsmål:

Bakgrund Svagheter Möjligheter Syfte och kommunikationsmål Övergripande kommunikationsmål: Kommunikationsplan för Teknikcollege Gästrikland 2012-2013 Bakgrund Det regionala näringslivet och utbildningsanordnarna på gymnasie-, men också eftergymnasial nivå har tillsammans beslutat sig för att

Läs mer

Malmborgs Miljöpolicy

Malmborgs Miljöpolicy Malmborgs Miljöpolicy 1 Kvalitets- och miljöpolicy Kvalitets- och miljöpolicy ICA Malmborgs vill vara och uppfattas som ansvarsfulla och framåtsträvande i kvalitetsoch miljöarbetet. Vi söker ny kunskap

Läs mer

Miljöledningssystem Sammanfattande punkter

Miljöledningssystem Sammanfattande punkter Miljöledningssystem Sammanfattande punkter 2017-06-12 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-06-12 1 1. Miljöutredning Definiera och beskriv verksamhetens omfattning med hänsyn till

Läs mer

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Makt och intressen i skogen globala and lokala perspektiv på framtiden Katarina Eckerberg Professor, Stockholm

Läs mer

MILJÖKRAV LEVERANTÖRER MILJÖKRAV FÖR DIREKTA LEVERANTÖRER. Maria Johnson Kjällström

MILJÖKRAV LEVERANTÖRER MILJÖKRAV FÖR DIREKTA LEVERANTÖRER. Maria Johnson Kjällström MILJÖKRAV FÖR DIREKTA LEVERANTÖRER Godkänd av Approved by Tjst Dept. Maria Johnson Kjällström KV teknisk grund 2013-04-11 1 (7) ÄNDRINGSFöRTECKNING RECORD OF CHANGES Ändring nummer Revision No. ÄB-nr Rev

Läs mer

Strävan mot en hållbar utveckling - Miljöarbete på Universitetssjukhuset i Lund

Strävan mot en hållbar utveckling - Miljöarbete på Universitetssjukhuset i Lund Strävan mot en hållbar utveckling - Miljöarbete på Universitetssjukhuset i Lund Våra sju miljömål Universitetssjukhusets sju miljömål gäller under en tre års period. Varje division ska bryta ner dessa

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

Tjänsteskrivelse Informationsärende: Miljöutredning

Tjänsteskrivelse Informationsärende: Miljöutredning EMELIE HALLIN SID 1/4 STABSCHEF 08-58785203 EMELIE.HALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Informationsärende: Miljöutredning Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen. Ärendet

Läs mer

Att satsa på miljön är att satsa på livet

Att satsa på miljön är att satsa på livet SATSA PÅ MILJÖN! Att satsa på miljön är att satsa på livet JMS Mediasystem satsar stora resurser på sitt miljöarbete. Genom en öppen dialog med samarbetspartners, kunder, allmänhet, leverantörer, miljöorganisationer,

Läs mer

STOCKHOLM Er referens: M2005/6241/Hm. Remissyttrande

STOCKHOLM Er referens: M2005/6241/Hm. Remissyttrande Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Vår referens: Dnr 348/2005 Inger Strömdahl/Olof Erixon 103 33 STOCKHOLM Er referens: M2005/6241/Hm 2006-02-16 Remissyttrande En mer miljöanpassad offentlig upphandling

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

VÅRD & OMSORG OCH MEDIA

VÅRD & OMSORG OCH MEDIA VÅRD & OMSORG OCH MEDIA VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Ca 2 500 medarbetare Omsätter 1 miljard Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård och biståndskontor Stab Kommunen har arbetat med mediarelationer,

Läs mer

ISO Vägledning för socialt ansvarstagande (Social Responsibility - SR)

ISO Vägledning för socialt ansvarstagande (Social Responsibility - SR) ISO 26000 Vägledning för socialt ansvarstagande (Social Responsibility - SR) SR Day, Stockholm, 20 januari 2011 Kristina Sandberg, SIS, Swedish Standards Institute - Verksamhetsområdeschef, Ledningssystem,

Läs mer

Hållbara livsstilar och utbildning -Svenskt ledarskap

Hållbara livsstilar och utbildning -Svenskt ledarskap Hållbara livsstilar och utbildning -Svenskt ledarskap Peter Repinski, Enhetschef, SEI Miljömålsdagarna 2015: Omställning av produktion och konsumtion 5-6 maj, Örebro Vad menar vi med hållbar livsstil?

Läs mer

Miljöutbildning som skapar framgång

Miljöutbildning som skapar framgång Miljöutbildning som skapar framgång Catherine Karagianni Environmental Manager TeliaSonera Sverige Agenda Introduktion TeliaSonera Sveriges miljöarbete Varför en miljöutbildning? Varför valde vi att uppdatera

Läs mer

Vi har gjort det enkelt att välja rätt.

Vi har gjort det enkelt att välja rätt. Vi har gjort det enkelt att välja rätt. Miljögranskat sortiment Vi miljögranskar hela vårt sortiment, så att du som kund tryggt ska kunna handla hos oss. Hur går miljögranskningen till? Vi går först igenom

Läs mer

Information om vårt miljöledningssystem

Information om vårt miljöledningssystem 1 av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 Information om vårt miljöledningssystem av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners miljöarbete bygger på engagemanget hos våra kunniga medarbetare

Läs mer

HÅLLBARHETSSTRATEGIER SOM BYGGER FÖRTROENDE IPSOS FRUKOSTSAMTAL 25 MARS

HÅLLBARHETSSTRATEGIER SOM BYGGER FÖRTROENDE IPSOS FRUKOSTSAMTAL 25 MARS HÅLLBARHETSSTRATEGIER SOM BYGGER FÖRTROENDE IPSOS FRUKOSTSAMTAL 25 MARS IPSOS REPUTATION COUNCIL 141 seniora chefer inom kommunikation i 22 länder Ipsos Reputation Council nionde omgången Reputation Council

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Ta steget in i SIS värld

Ta steget in i SIS värld Ta steget in i SIS värld Innehåll Vår värld är din värld 5 Vad är en standard och standardisering? 7 Det här är SIS 9 Nyttan med standarder 11 Internationell standardisering 13 Standardiseringsarbete

Läs mer

Jenny Gode, IVL, inledde och hälsade alla välkomna och därefter följde en kort bordspresentation.

Jenny Gode, IVL, inledde och hälsade alla välkomna och därefter följde en kort bordspresentation. Documentation of Training 1 Minutes 1.1 Inledning Jenny Gode, IVL, inledde och hälsade alla välkomna och därefter följde en kort bordspresentation. 1.2 Europeisk uppförandekod för Avtal om energiprestanda

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET Åsa Paletun - Miljöstrateg ÄR VÅR MILJÖ VÄRD ATT VARA RÄDD OM? Bilder från WWF och eget foto HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER Tecknare: Max Gustafsson Vi har den planet vi har

Läs mer

Preliminära resultat samt uppföljning och utvärdering av modell

Preliminära resultat samt uppföljning och utvärdering av modell Preliminära resultat samt uppföljning och utvärdering av modell Under mars månad i år svarade ni på en undersökning gällande Kommuners användning av sociala medier som utfördes som del av ett examensarbete

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

Prefekt Prefekt beslutar om miljöledningssystemet på institutionsnivå. Det innebär att prefekten/motsvarande 1 ansvarar för att:

Prefekt Prefekt beslutar om miljöledningssystemet på institutionsnivå. Det innebär att prefekten/motsvarande 1 ansvarar för att: Bilaga till Rektorsbeslut nr: 115 Datum: 2017-06-07 Dnr: 2017/3408-1.1 Checklista för klargörande av roller, ansvar och befogenheter inom miljöledningssystemet Chefers övergripande miljöansvar framgår

Läs mer

Lagförslag om obligatorisk hållbarhetsredovisning CSR Öresund 19 maj 2016

Lagförslag om obligatorisk hållbarhetsredovisning CSR Öresund 19 maj 2016 www.pwc.se Lagförslag om obligatorisk hållbarhetsredovisning CSR Öresund 19 maj 2016 EU:s ändringsdirektiv om icke-finansiell information i årsredovisningen Finns redan idag krav på ickefinansiella upplysningar

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2012

Miljöhandlingsplan 2012 Miljöhandlingsplan 2012 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av DSV:s styrelse 2012-02-14 2 Miljöhandlingsplan 2012 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

Välkomna! Med utveckling menas som bekant åsiktsförändring i för bedömaren behaglig rikting. Hjalmar Söderberg

Välkomna! Med utveckling menas som bekant åsiktsförändring i för bedömaren behaglig rikting. Hjalmar Söderberg 2014 09 18 Kvalitets och miljösystem? Välkomna! Vad är ett kvalitets miljösystem? Varför i byggprocessen? (Vad består ett kvalitets miljösystem av?) Genomgång av uppgiften kopplad till modul kretslopp...

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. miljöpolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. miljöpolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset miljöpolicy Genom Sahlgrenska Universitetssjukhusets (SU) miljöpolicy visar ledningen sitt engagemang, intentioner och avsikt med SU:s miljöarbete. Vi ska som en del

Läs mer

Välkommen till NMTs miljöledningssystem

Välkommen till NMTs miljöledningssystem Välkommen till NMTs miljöledningssystem Presentationsslingan Denna presentationsslinga fungerar som en introduktion och handbok till NMTs miljöledningssystem. Här beskrivs ledningssystemets uppbyggnad.

Läs mer

Referenser 157. Bilaga 161. Författarna 163

Referenser 157. Bilaga 161. Författarna 163 Innehåll 1 Förord 5 2 Introduktion och bakgrund 7 3 Läsanvisning 12 4 Miljö som en del i hållbar utveckling 15 5 Presentation av ISO 14063 26 6 Andra initiativ för miljökommunikation 34 7 Att göra rätt

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

KPMG Stockholm, 2 juni 2016

KPMG Stockholm, 2 juni 2016 KPMG Stockholm, 2 juni 2016 Inställningen till skatt förändras fundamentalt ses inte längre bara som en kostnad som behöver hanteras Förväntningarna på transparens kring skatt ökar Skatt framförallt rättviseaspekter

Läs mer

Slutavrapportering: Miljöanpassade byggnader

Slutavrapportering: Miljöanpassade byggnader Miljöanpassade byggnader Slutavrapportering: Miljöanpassade byggnader Slutavrapportering: Miljöanpassade byggnader Martin Erlandsson, IVL Sv Miljöinstitutet, 2003-04-14 Introduktion Projektets originaltitel

Läs mer

Farliga ämnen i våra vatten lagstiftning och initiativ

Farliga ämnen i våra vatten lagstiftning och initiativ Farliga ämnen i våra vatten lagstiftning och initiativ Eva Sandberg Internationella enheten Avdelningen för Utveckling av lagstiftning och andra styrmedel Kemikalieinspektionen Det handlar om. Lagstiftning

Läs mer

Miljöledningssystem och miljörevision att utveckla verksamheten genom ständiga förbättringar

Miljöledningssystem och miljörevision att utveckla verksamheten genom ständiga förbättringar Miljöledningssystem och miljörevision att utveckla verksamheten genom ständiga förbättringar - Miljöledningssystemet; uppbyggnad resultat och erfarenheter - Miljörevision: uppbyggnad resultat och erfarenheter

Läs mer

Råd och riktlinjer till medverkande på Transportforum 2016

Råd och riktlinjer till medverkande på Transportforum 2016 1(5) Råd och riktlinjer till medverkande på Transportforum 2016 Hej! Linköping, november 2015 Först och främst vill jag på förhand rikta ett stort tack till dig som ska medverka som föreläsare och/eller

Läs mer

De 77 frågorna för systematisk egendeklaration av socialt ansvarstagande enligt svensk specifikation SIS-SP 2:2015

De 77 frågorna för systematisk egendeklaration av socialt ansvarstagande enligt svensk specifikation SIS-SP 2:2015 De 77 frågorna för systematisk egendeklaration av socialt ansvarstagande enligt svensk specifikation SIS-SP 2:2015 Dokument upprättat av Staffan Söderberg, AMAP Sustainability www.amap.se 2018-03-28 SIS-SP

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.45 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är

Läs mer

ISO 26000. En standard om ta samhällsansvar

ISO 26000. En standard om ta samhällsansvar 1 ISO 26000 En standard om ta samhällsansvar Anna Linusson, Stockholms läns landsting, Ordförande Svenska ISO 26 000 kommittén Ordförande Internationella myndighetsgruppen 2 ISO 26000 i korthet Titel:

Läs mer

Miljöarbete i läkemedelsindustrin

Miljöarbete i läkemedelsindustrin Miljöarbete i läkemedelsindustrin Bengt Mattson, CSR- och Miljöchef, Pfizer AB http://www.ansvarsblogg.se 1 De tio principerna för Global Compact Mänskliga rättigheter 1. Stödja och respektera skydd för

Läs mer

POLICY FÖR. Kommunikationschef. Antaget Tillsvidare, dock längst fyra år efter antagande.

POLICY FÖR. Kommunikationschef. Antaget Tillsvidare, dock längst fyra år efter antagande. POLICY FÖR Kommunikation Antaget av Kommunfullmäktige Antaget 2018-05-07 52 Giltighetstid Dokumentansvarig Tillsvidare, dock längst fyra år efter antagande. Kommunikationschef Håbo kommuns styrdokumentshierarki

Läs mer

Dennis Pamlin Ansvarig klimat & handel/investeringsfrågor, WWF. WWFs perspektiv samt planerat arbete under valrörelsen

Dennis Pamlin Ansvarig klimat & handel/investeringsfrågor, WWF. WWFs perspektiv samt planerat arbete under valrörelsen Dennis Pamlin Ansvarig klimat & handel/investeringsfrågor, WWF WWFs perspektiv samt planerat arbete under valrörelsen WWFs energiarbete i Sverige idag Citat Foreign Affairs In the years ahead, climate

Läs mer

Hållbarhetsrapport Mitel Sweden AB 2017

Hållbarhetsrapport Mitel Sweden AB 2017 Hållbarhetsrapport Mitel Sweden AB 2017 Innehåll Hållbarhetsrapport 1 Affärsmodell 2 Fokus kring hållbarhet 2 Miljö-, Etik-, och samhällsfrågor 3 Uppförandekod 3 Miljömässigt ansvarstagande 4 Systematiskt

Läs mer

Rättvis bedömning av byggmaterial med LCA. Lars-Gunnar Lindfors IVL Svenska Miljöinstitutet 2013-04-23

Rättvis bedömning av byggmaterial med LCA. Lars-Gunnar Lindfors IVL Svenska Miljöinstitutet 2013-04-23 Rättvis bedömning av byggmaterial med LCA Lars-Gunnar Lindfors IVL Svenska Miljöinstitutet 2013-04-23 Hur används LCA? Underlag för produktförbättringar /dokumentation av produktförbättring Stora systemstudier,

Läs mer