Lantmännen. framtiden. tar ut riktningen mot. Målbild för Strategi TEMA Strategi 2020

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lantmännen. framtiden. tar ut riktningen mot. Målbild för Strategi 2020. TEMA Strategi 2020"

Transkript

1 EN ÄGARTIDNING FRÅN LANTMÄNNEN Bilaga till Grodden nr Special L S MÄNNEN T AN G KT TN LÅN SI 2020 IN G Strategi K I R IG A IN

2 TEMA Strategi 2020 Målbild för Strategi 2020 LantmŠnnens Strategi 2020 har landat. Efter nšra tvœ Œrs fšrberedelser och omvšrldsstudier har LantmŠnnen tagit ut riktningen fšr de nšrmaste Œren. Visionen Šr att LantmŠnnen ska vara en ledande aktšr i spannmœlsvšrdekedjan frœn jord till bord i stersjšomrœdet. Fšr att nœ dit sštts lantbruket i centrum. Endast med ett livskraftigt lantbruk kan LantmŠnnen bli riktigt framgœngsrikt. Text: Anna Carlström och Helena Holmkrantz Lantmännen tar ut riktningen mot framtiden En omfattande omvärldsanalys ligger till grund för slutsatserna i Strategi Men det är ett rörligt mål. Exempelvis pågår just nu en konsolidering i hela den europeiska lantbruksbranschen, där stora lantbrukskoncerner som DLA och Baywa tar sig in på nya marknader för att bli ännu större. Utgångspunkten för strategin har till stora delar varit de förändringar som sker i vår omvärld. Att det sker en snabb omvandling av kartan inom agrobusiness i Europa påverkar oss givetvis. Vårt samarbete med danska DLG i Tyskland, Baltikum och Polen är definitivt mer än bara en bra åskådarplats för att följa utvecklingen i Europa, fastställer Lantmännens vd och koncernchef, Per Olof Nyman. Men även om omvärlden ständigt är i rörelse finns det vissa megatrender som ofrånkomligen kommer att påverka Lantmännen. (Mer om omvärldsanalysen på sid 14 15) Lantmännens uppdrag att bidra till lönsamheten på ägarnas gårdar och optimera avkastningen på deras kapital i föreningen ligger fast och det är därför naturligt att lantbruksföretaget och spannmålens värdekedja på ett tydligare sätt är i fokus. Lantmännen vill fortsätta att utveckla de lantbruksnära affärerna i partnerskap med lantbrukarna. Det handlar också om att tydligare skapa värde av spannmål genom satsningar på innovation och produktutveckling, effektiviseringar i varuflödet, starka varumärken och nya koncept. Lantmännens portföljinnehav som ligger utanför kärnaffären ska fortsätta förvaltas och fås att växa lönsamt för att dessa ska bidra till koncernen som helhet. Med utgångspunkt i lantbruksföretaget ska 2 Grodden Special 2014 Lantmännen utveckla lönsamma affärer som skapar mervärden i hela värdekedjan. Strategin har fyra delar. 1) Utveckla lantbruksaffärer i partnerskap med lantbruksföretagen Målbilden är att vara ledande inom handel av spannmål i Östersjöområdet. Genom partnerskap med lantbruken ska produktionen och konkurrenskraften ökas. Lantmännen vill också vara ledande inom foder, utsäde, frö, lantbruksmaskiner och redskap samt service och reservdelar för det professionella lantbruket i Skandinavien/Östersjöområdet där förutsättningar för lönsamhet föreligger. Lantmännen har exempelvis inlett samarbeten inom utsäde och växtförädling med olika växtförädlingsföretag. Ett annat viktigt partnerskap är det internationella samarbetet inom foderutveckling. Budskapet om att satsa på foder har varit tydligt från många av de medlemsmöten jag deltagit i allt från förtroenderåd till distriktsstyrelsekonferens. Ett viktigt ord i strategin är partnerskap för att utvecklas och dra nytta av synergier och skalfördelar är samarbete och delägarskap en viktig pusselbit, förklarar Per Olof Nyman. (Läs mer om Lantbruks strategi sid 8 9) 2) Skapa värde av spannmål Genom marknadsledande affärer i förädlingsindustrin ska Lantmännen fortsätta skapa värde av spannmål. Lantmännen Cerealia har under året förvärvat Strängnäs valskvarn, vilket stärker Lantmännens position inom den svenska mjölindustrin ytterligare. Ambitionen är också att stärka Lantmännens havreaffär i hela värdekedjan. I arbetet med affärsutveckling från jord till bord är nya produkter inom havre ett lysande exempel. Vår havrepasta, snabbgröt och havreflakes är framgångsrika produkter som stärker Lantmännen, kommenterar Per Olof Nyman. (Läs mer om havrevärdekedjan på sid 12 13) Lantmännen ska vara en ledande internationell aktör inom fryst bröd, fokus ligger också på färska måltidslösningar, maltaffären samt biodrivmedel, stärkelse och andra högförädlade spannmålsprodukter. 3) Affärsutveckling från jord till bord Genom att verka i hela värdekedjan kan Lantmännen skapa mervärden som hälsa spårbarhet och hållbarhet. Lantmännen utvecklar nya kundspecifika spannmålskoncept med fokus på exempelvis hållbarhet för att möta efterfrågad kvalitet. (Läs mer om spannmålskoncept på sid 10 11) 4) Förvalta och lönsamt växa portföljinnehav Lantmännens portföljinnehav i spannmålsvärdekedjan ska bidra till fortsatt lönsam tillväxt. Ett exempel är den börsnotering av bolaget Scandi Standard, där Kronfågelgruppen ingår, som ägde rum i juni. Det innebar att Lantmännen fortsatte att realisera det värde som under många år byggts upp i Kronfågel och Lantmännen, som är en av de största ägarna i Scandi Standard, får även del av framtida värdeskapande i företaget.

3 Lantmännen som ledande aktör i spannmålsvärdekedjan från jord till bord på den utvidgade hemmamarknaden i Östersjöområdet. Lantmännens koncernstrategi består av 4 delar Lantbruksaffären Spannmålsvärdekedjan Portföljinnehav 1 Utveckla lantbruksaffärer Skapa värde i partnerskap med 2 av spannmål 4 lantbruksföretagen 3 Affärsutveckling från jord till bord Förvalta och lönsamt växa portföljinnehav Fyra sidor av Strategi 2020 De fyra fokuspunkterna i Strategi 2020 ska tillsammans skapa tillväxt för Lantmännen och lantbruksföretagen. 1 Målet är att Lantmännen ska vara ledande inom handel av spannmål i Östersjöregionen. För att nå dit vill Lantmännen satsa på partnerskap med lantbruken för att öka produktionen och förbättre konkurrenskraften. Lantmännen siktar också på ledarskap inom foder, utsäde, frö och lantbruksmaskiner med reservdelar för det professionella lantbruket i Skandinavien. 2 Lantmännen ska skapa värde av spannmål genom sin förädlingsindustri. Vägen dit går genom att stärka ställningen inom kvarnindustrin via konsolidering men också genom att stärka havreaffären i hela kedjan i Lantmännen. Lantmännen siktar på att vara ledande internationell aktör inom fryst bröd och satsar även på exempelvis färska måltidslösningar, maltaffären, biodrivmedel och stärkelse. 3 Genom att verka i hela värdekedjan från jord till bord kan Lantmännen skapa mervärden som hälsa, spårbarhet och hållbarhet. Lantmännen ska vara en ledande aktör i spannmålsvärdekedjan från jord till bord. 4 Målet med portföljinnehaven är att skapa lönsam tillväxt. Innehaven ska vara associerade till spannmålsvärdekedjan. Genom partnerskap med andra företag skapas förutsättningar för tillväxt. Till punkten hör även Lantmännens fastighetsinnehav som ska ge ett förbättrat kassaflöde. Med lantbrukaren i centrum Växtförädling Frö och utsäde Insatsvaror Lantbruks- och anläggningsmaskiner Finansiering, rådgivning, riskhantering Foder Produkter och tjänster till lantbruksföretagen som affärspartner Skapa värde av spannmål från lantbruksföretagen Kvarn Bageri och konsument Handel med spannmål och oljeväxter Mälteri Stärkelse och sprit Etanol Foderproduktion Lantmännens uppdrag är oförändrat: att bidra till lönsamheten på ägarnas gårdar och att optimera avkastningen på deras kapital i föreningen. Därför är det också naturligt att lantbruksföretaget står i centrum även i strategin för de närmaste åren. Lantmännen omfattar hela spannmålskedjan. In till gården går alla de produkter och tjänster som behövs på gården, från utsäde och foder över exempelvis gödsel och maskiner till tjänster som finansiering och rådgivning. Ut från gården går spannmål. I nästa steg säljs spannmålen på den marknad som ger bäst pris alternativt förädlas i Lantmännens industriverksamhet till produkter som wienerbröd, müsli och etanol. En del av spannmålen går tillbaka till gården i form av foder. Strategi 2020 anger riktningen för hur Lantmännen i framtiden ska kunna öka lönsamheten på gårdarna och lönsamheten för Lantmännen som företag. Grodden Special

4 TEMA Strategi 2020 Lantmännens vision Lagom långt bort, men tillräckligt nära ligger år Lantmännen har efter två års arbete klarlagt strategin för verksamheten för de närmaste åren. Nu ska den förverkligas och bakas in i budget och affärsplaner. Bakom Strategi 2020 finns ett omfattande arbete med analyser av läget i koncernen och i omvärlden, vad som gäller nu och vad man tror kommer att hända i framtiden. Resultatet har blivit en utstakad riktning, men också ett levande dokument som kan komma att ändras i takt med att förutsättningarna i omvärlden förändras. Bengt-Olov Gunnarson är full av framtidstro för det svenska lantbruket när vi träffas på hans gård i östgötska Klockrike för att prata om Lantmännens Strategi Han ler stort och konstaterar att allt är möjligt! Lantbruket har en viktig roll i den framtida försörjningen här i landet. I centrum för Strategi 2020 står lantbrukaren. Allt arbete som görs för inom ramen för strategin utgår från gården. Oavsett om det handlar om odling av havre, utveckling av nya, bättre foder eller växtförädling av vallväxter, alla ansträngningar ska komma bonden till godo i slutändan. Och detta gäller den svenska verksamheten såväl som de internationella affärerna. Det är svårt att säga hur strategin kommer att påverka våra ägare rent konkret. Strategin kommer att påverka både våra ägare och lantbruket i Sverige i stort, men det kommer inte att vara så självklart att det är vårt strategiarbete som gjort förändringen. Nyckelordet är tillväxt och i grunden är det tillväxt vi vill uppnå lönsam tillväxt i branschen och lönsam tillväxt på gården. Hela värdekedjan är viktig. Här är Lantmännen unika som kan skapa värde i hela kedjan, vilket kommer lantbrukarna till del, säger Bengt-Olov Gunnarson. Han påpekar att även om det lagts en strategi är det inte ett dokument hugget i sten. Strategin är en inriktning som ska hjälpa oss att fatta beslut i linje med vad vi lagt fast. Förnyelsen får aldrig stanna av. Det som är facit i dag är inte facit i morgon och vi kommer hela tiden att vara tvungna att förändra. Varför valdes just år 2020? Det var lagom långt bort för att en förändring skulle kunna åstadkommas, men tillräckligt nära för att vara realistiskt. Men årtalet är mer en symbol för att vi har en tydlig bild av vart vi vill inte exakt när. Vi påbörjade ju arbetet med att flytta Lantmännen till en ny position redan En kedja av havre Havrevärdekedjan är en av huvudströmmarna. Vad är det som gör havre så intressant att det framhålls för sig? Hälsotrenden är utan tvivel drivande för den ökande efterfrågan på havre. Vi kan dessutom koppla odlingen till våra egna produkter från Cerealia. Här finns stora möjligheter för odlarna. Men för att att gå i land med en ökad satsning på havre måste vi samtidigt ge forskningen de rätta resurserna för att komma tillrätta med problem som fusarium och DON. Han medger att det finns de som är lite Strategiskt sikte mot framtiden Vad för Strategi 2020 med sig och vad betyder det för medlemmarna i Lantmännen? Koncernstyrelsens ordförande Bengt-Olov Gunnarson hoppas att Lantmännens arbete de närmaste sex åren kommer att innebära tillväxt i branschen och på gården. Text: Helena Holmkrantz konfunderade över Lantmännens havrefokus och vill förtydliga att andra grödor också har en plats i strategin. När det gäller vete handlar det i hög grad om volym. Vi behöver odla mer i Sverige för att kunna göra lönsamma exportaffärer och få tillgång till en mer differentierad marknad genom exporten. Konsolideringen av den svenska kvarnindustrin kan också skapa avsättning för vete. Även maltkorn är intressant. Vi ser tydliga expansionsmöjligheter för kornodlingen i takt med att maltindustrin växer till. Här är vårt delägande i Viking Malt en viktig pusselbit. Bengt-Olov poängterar att Cerealia ligger nära kärnverksamheten och att det finns en skillnad i synen på de två livsmedelsverksamheterna Cerealia och Unibake, som båda tillhör satsningsområdena i koncernen. Cerealia är en del i strävan att hitta avsättning för svenska lantbruksprodukter. Unibakes roll är att föra ut Lantmännen på världsmarknaden. Unibake ska skapa värde åt oss som ägare, inte som odlare. Och man ska komma ihåg att Unibake inte tar resurser från det lantbruksnära, utan tillför resurser genom värdeskapande och kompetens om exportmarknaderna. Det är ett exempel på hur vi kan skapa värde ur det som ligger utanför kärnverksamheten. Hur ser tankarna ut kring portföljbolagens framtid? Några kommer att säljas, några kommer vi att investera i. Man kan väl säga att den devis som Per Strömberg införde: smalare och vassare den gäller i högsta grad ännu i portföljbolagen. Uppgiften för denna del av vår verksamhet är och förblir att de ska bidra till värdeskapande och ekonomisk nytta för oss som ägare. Att stärka de svenska djurbönderna finns också med som en viktig punkt i strategin och här är Bengt-Olov Gunnarson tydlig med att Lantmännen bara kan påverka en liten del av djurböndernas situation: Animalieproduktionen är oerhört viktig 4 Grodden Special 2014

5 Vi leder förädlingen av åkermarkens resurser på ett innovativt och ansvarsfullt sätt för morgondagens lantbruk. Hur är det med de områden som pekas ut som framtida tillväxtmarknader Kina till exempel hur förhåller sig Lantmännen till dessa? Vi vill finnas på tillväxtmarknaden och få möjlighet att exportera. Men det hänger inte bara på oss, här finns politiska hinder i dagsläget. Men precis som i Europa har även kineserna numera fokus på hälsa och därför tror vi att vi kan ha en god möjlighet. Kina är ett enormt land och vi kan aldrig bli mer än nischproducenter. Effektivitet till låg kostnad Han poängterar att driva effektivitet och få ner kostnadsmassan är något man hela tiden måste arbeta med, på den punkten kan man aldrig slappna av. Man ska inte inbilla sig att det ska bli lugn och ro, för det blir det aldrig och den konsolidering som sker i branschen driver utvecklingen ännu snabbare. I strategin betonas Lantmännen som kooperation. Men hur påverkas Lantmännen av strukturrationaliseringen med färre bönder, men större enheter? Jag har stor tillit till kooperationens möjligheter och kan känna att formen fått en renässans i och med att den hårdhänta kvartalsekonomin får ge vika lite. Men, och det är viktigt, kooperationen måste moderniseras för att kommande generationer ska kunna fortsätta känna tilltro till formen. Hur kan man locka in yngre lantbrukare i kooperationen? Jag tror att nyckeln finns i kunskapen och kommunikationen när man förstår verksamheten så kommer entusiasmen. Framtidsgruppen häromåret är ett jättebra exempel och även om vi inte kan plocka in alla unga lantbrukare i ett sådant program hoppas jag att vi ska kunna sprida kunskap och därmed stolthet. Nyckelordet är tillväxt lönsam tillväxt i branschen och lönsam tillväxt på gården. för oss, men vi kan i första hand bara påverka utgiftssidan i producenternas ekonomiska pussel. Det räcker tyvärr inte med bra foderpriser, det är så mycket annat som ska till. Intäktssidan kan vi inte påverka, där är det slakterioch mjölkbranscherna som måste göra något. Det vi har möjlighet att göra är att hitta bra foderkvaliteter till bra priser genom att öka vår effektivitet i foderproduktionen. Bengt-Olov konstaterar att det inte finns något Sesam Öppna dig för animalieproduktionen. Men vi kan bidra med flera små bitar och kan stärka företagen via riskhantering och prissäkring. Vi bidrar också med växtförädling av vallväxter lämpliga för vårt klimat, det är något man ofta glömmer bort i sammanhanget. Samarbete mellan olika företag kan också vare en del i utvecklingen, till exempel det avtal som finnas mellan Lantmännen och Scan om produktionsuppföljning på olika grisgårdar. Lantmännen säger i strategidokumenten att man siktar på att bli en ledande aktör i Östersjöregionen. Hur ska det gå till? Vi ska göra det i partnerskap med våra internationella samarbetspartners, i första hand DLG. Det är en nödvändighet med samarbeten för att lyckas. Det sker en aggressiv konsolidering i den europeiska lantbruksbranschen just nu. Gör vi inget nu i konsolideringsfasen blir vi omkörda. Men jag skulle vilja se det som en möjlighet hellre än ett problem. Vårt mål är att skapa tillväxt i våra verksamheter i Baltikum, Polen och Tyskland. Vi behöver stora volymer för att kunna finnas i den marknaden och det kan vi bara få genom samarbeten. BILD: MICKE FRANSSON Lantmännen år 2020 Om vi tar fram kristallkulan och tittar framåt hur föreställer du dig Lantmännen år 2020? Bengt-Olov tvekar inte många sekunder inför frågan. Han har bilden klar för sig: Det är ett större företag än i dag, internationellt starkt, men med förankringen i Sverige och med svenska ägare. Bonden står i centrum mer än de senaste åren. Vi vill ju verka för det svenska lantbrukets tillväxt och det arbetet hoppas jag ska synas tydligt år Det som kan sätta käppar i hjulet är politiken. Jordbrukspolitiken i Sverige har inte alltid gått samma väg som Lantmännen, vilket Bengt-Olov menar ofta beror på att politikerna helt enkelt inte förstår sig på hur lantbruket fungerar i dag, vilka tekniska förbättringar som gjorts och vilken potential branschen rymmer. Branschen sysselsätter lika mycket folk som bil- och gruvindustrin tillsammans, men för många politiker är vi något som bara finns. Jag är övertygad om att det svenska lantbruket har bra förutsättningar både i Norrland och i Skåne men det är olika förutsättningar och vi kan utnyttja den skillnaden till det bästa. Egentligen finns det bara möjligheter! Säger Bengt-Olov med eftertryck. Grodden Special

6 TEMA Strategi 2020 Lönsam tillväxt genom portföljinnehav Kerstin gör reklam för Lantmännen Här står Kerstin Ehn upp till midjan i din blåbärsgröt. Så lyder Lantmännens annons med bonden Kerstin Ehn i havrefältet. Reklambyrån ville först skriva: Här står Kerstin Ehn upp till knäna i havre. Som den erfarna spannmålsbonde Kerstin är, protesterade hon skrattande: Om havren bara når upp till knäna, då är skörden väldigt dålig Text: Lalla Lindström Bild: Eva Wernlid Just i år skulle det ha varit speciellt missvisande. Den gœngna sommaren var helt perfekt fšr spannmœlsodling med regn fram till midsommar fšljt av rekordvšrme. Skšrden som normalt ger 5-6 ton gav procent mer Šn vanligt hšr pœ LisselgŒrden i Kjulaby utanfšr Eskilstuna. GŒrden Šr pœ 70 hektar plus ett arrende pœ 30 hektar. NŠr vi tršffar Kerstin Ehn har hon precis sœtt rœg och hšstvete. Till vœren planerar hon att sœ korn och havre. Kerstin bjuder pœ lokalproducerad fika inne i den vackra mangœrdsbyggnaden frœn fšrra sekelskiftet. De tvœ dšttrarna pœ 18 och 21 huserar pœ švervœningen medan Kerstin och hennes man bor nere. Kerstin Šr den femte generationen som driver jordbruk pœ gœrden. Ð Det kan vara fler generationer Šn sœ, men det Šr sœ lœngt som jag har koll. I dag har vi 6 Grodden Special 2014 gott om utrymme, men fšrr var det fullt. Farfar hade mœnga pigor och dršngar, sšger Kerstin medan hon serverar bršd frœn Stallarholmen, ost frœn Flen, sšrmlšndsk Šppelmust och skinka frœn Hammarby gœrd i nšrheten. NŠrproducerat ligger Kerstin varmt om hjšrtat. Bara växtodling NŠr Kerstin var barn fanns kor pœ gœrden och senare satsade hennes far pœ smœgrisar. Nu finns hšr bara katter och fyra hšstar, som hœller hagmarken šppen. Men fšrutom det har Kerstin valt att enbart odla spannmœl. Ð Jag vill kunna vara lite lat pœ vintern, sšger Kerstin. Hon tvekade inte en minut att stšlla upp som affischnamn fšr LantmŠnnen nšr hon fick frœgan och beršttar att det var lite nervšst, men roligt att bli del i annonskampanjen. Ð Jag gšr gšrna reklam fšr LantmŠnnen, jag Šr medlem och LantmŠnnen Šr ocksœ min naturliga affšrspartner. Fast jag visste ju inte riktigt hur stort det hšr skulle bli nšr jag sa ja, annonserna Šr ju inte smœ direkt. Annonserna všcker uppmšrksamhet fšr att Kerstin Ehn Šr en kvinnlig bonde. Hon tycker sjšlv inte att det Šr mšrkvšrdigt att hon driver jordbruket pœ egen hand. Hon hade lšnge jobb inom industri och hšgskola, utan en tanke pœ att nœgonsin bli bonde. GŒrden drevs dœ av hennes far och hans bror. NŠr farbrodern slutade 1998 valde Kerstin att gœ in och jobba vid sin pappas sida pœ deltid. Ð Det var všldigt roligt och passade mig perfekt. SŒ jag tog šver helt och hœllet 2002 efter pappa. Det hšr Šr ett spšnnande och fritt

7 Lantmännen ska förvalta och lönsamt växa företag, helägda eller i partnerskap, som är kopplade till spannmålsvärdekedjan. yrke. Att på nära håll kunna följa årstiderna är härligt. Att se de sådda grödorna komma upp, det är ren lycka, säger hon längtansfullt. Tvättdags Hästarna gnäggar sällskapligt när vi passerar dem på väg mot Lisselgårdens maskinhall. Det är slutet på oktober, regnet och diset hänger i luften, spannmålen är sådd och plöjning pågår. Nu är det dags att tvätta såmaskinen. Medan Kerstin förbereder högtryckstvätten berättar hon att hon vid vissa moment föredrar att få hjälp som när storsäcken ska tömmas i såmaskinen. Det är bökigt, eftersom lastarens hydraularmar blockerar dörren och hon måste ta sig ut via takluckan. Då är det bra om min man eller mina döttrar finns tillgängliga. Jag klarar det själv, men det är omständligt. Och jodå, jag kan hålla i en skiftnyckel, men de här traktorerna och skördetröskan är komplicerade. Om jag inte klarar av det kallar jag in Tröskolsson som mina döttrar kallar honom, säger Kerstin och skrattar. Det finns gott om kolleger runt om i bygden. Kerstin lunchar regelbundet med de andra bönderna. Hon har också nära samarbete med de närmaste gårdarna, bland annat när det gäller växtskydd och gödningsspridning. Jag visste ju inte riktigt hur stort det här skulle bli när jag sa ja. Råd och utsäde från Lantmännen Kerstin Ehn är en social bonde, trots det många gånger ensamma jobbet. Hon är aktiv, dels i en sparbanksstiftelse dels i den lokala LRF-avdelningen. Jag har mycket nytta av Lantmännen och är medlem i en av Lantmännens lokala växtrådsgrupper. Vi träffas några gånger under växtodlingssäsongen, får råd, tips om nyheter och inte minst så utbyter vi erfarenheter. Kerstin både köper utsäde av Lantmännen och lämnar spannmål till Lantmännens kvarnar nu mer än tidigare eftersom Valskvarnen i Strängnäs nyligen övertagits av Lantmännen. Hoppas bara att Lantmännen kan hålla kvar den personliga och lokala prägeln som funnits när jag tidigare levererat spannmål till Valskvarnen, säger hon och slår ett slag för närproducerat. Det är på väg att slå igenom stort, och jag tror att den trenden kan bidra till bibehållen lönsamhet inom jordbruket. Visst är det väl svårt att tänka sig något annat än spannmål här? Frågar hon retoriskt och sveper med armen över åkrarna. Tydligt varumärke skapar stolthet Ett varumärke är långt mer än bara reklam. Ett välkänt varumärke med högt anseende stärker konkurrenskraften, men kan också öka försäljningen och bidra till den interna stoltheten. Varumärket handlar om hela företaget, om alla anställda och om alla ägare. Med Strategi 2020 som grundpelare används varumärket för att bygga Lantmännen som framtidsföretag med rötterna väl förankrade i jorden. På sex år har Lantmännen gått från att för allmänheten mest vara känt för sin lantbruksverksamhet till att av svenska konsumenter bli valt till Sveriges mest hållbara varumärke i konkurrens med exempelvis Ikea, Coop och Arla. Lantmännens grodd kopplas nu också till bra mat från svenska lantbrukare. Men var kommer varumärket in i Strategi 2020? Madelaine Hellkvist Kongstad är kommunikationsdirektör på Lantmännen. Hon har arbetat med Lantmännens varumärke i åtta år och har en tydlig bild av hur viktigt varumärket är: Syftet med utveckling och investering i varumärken inom Lantmännen är att stärka vår konkurrenskraft, öka försäljningen och att få fler kunder och konsumenter att välja våra produkter och tjänster. Alla i koncernen är med och bygger varumärket. Allt vi gör och kommunicerar påverkar resultatet. Lantbruk och Maskin bygger varumärket främst med bra erbjudanden och personliga relationer. Livsmedelssidan har sina välkända produktvarumärken mot konsumenter. Samtidigt stöder vi allt med koncernvarumärket Lantmännen. Våra varumärken har olika roller, men alla delar är lika viktiga för byggandet, betonar Madelaine. Madelaine Hellkvist Kongstad, kommunikationsdirektör. Strategi 2020 innebär att Lantmännen ska tydliggöra sin inriktning som ett lantbrukskooperativt företag som står för långsiktigt ansvarstagande och hållbar affärsutveckling, som har verksamheter i hela kedjan från jord till bord, och som leder utvecklingen genom att skapa värde av spannmål med målet att skapa ett livskraftigt lantbruk. En ny strategi förändrar givetvis varumärkesarbetet och med Strategi 2020 som gemensam utgångspunkt blir det tydligare hur alla delar ska samverka och därmed blir varumärkesbyggandet också mycket mer kraftfullt. Som ett lantbrukskooperativt företag med ansvar från jord till bord bidrar vi till att skapa ett livskraftigt lantbruk. Det blir då naturligt att vi i vår kommunikation sätter lantbrukaren och spannmål mer i fokus. Lantbrukaren i centrum stärker vårt anseende och ökar vår attraktionskraft inte minst på konsumentmarknaden. Detta arbetar vi med just nu för att hålla samman vår kommunikation och därmed få ännu bättre effekt av hela koncernens investeringar, säger Madelaine. Samtidigt konstaterar Madelaine om man sticker ut hakan och exempelvis säger att Lantmännen är liktydigt med bra mat så ställer det också krav: Varumärkesarbetet handlar om att stödja våra affärer på bästa sätt. Över allt där varumärket syns skapas förväntningar. Och när vi säger att vi tar ansvar från jord till bord måste vi också veta hur vi gör just det. Det handlar ju om vårt förtroende och det är något som måste förvaltas väl. Skälet till att Lantmännen började kommunicera Lantmännens varumärke brett mot konsument för sex år sedan var den tilltagande konkurrensen på livsmedelsmarknaden. Bara fyra procent av konsumenterna kopplade då ihop Lantmännen med mat. Men varumärket rymde möjligheter till ett helt nytt sätt att marknadsföra koncernens produkter. Det finns många fina värden i Lantmännen och vi ville att dessa skulle spilla över på våra produktvarumärken inom livsmedel. Det faktum att vi har verksamhet i hela kedjan och att det är svenska bönder som står bakom Lantmännen är något vi både kan vara stolta över och dra nytta av eftersom det uppskattas av konsumenter och kunder. Bra mat -idén, som är ett förenklat uttryck och beskriver kundnyttan för Vi tar ansvar från jord till bord utvecklades för sex år sedan, och sedan dess har vi arbetat med att successivt förstärka det budskapet. Alla delar av företaget kan bidra på sitt sätt i varumärkesarbetet, även om vi kommer att arbeta med olika delar och nivåer av den lagda strategin. Men tillsammans ska detta leda till att hela Lantmännen uppfattas på det sätt som vi vill, och att vi får en tydlig röd tråd i både vad vi gör och kommunicerar. För att nå den position som vi vill ha behöver vi också utveckla nya produkter och tjänster som verkligen bevisar att vi är ledaren inom värdekedjan för spannmål. Om Lantmännen uppfattas som ett trovärdigt och enhetligt varumärke skapar det synergier som i längden bidrar till ökad lönsamhet, som även kommer ägarna till del. Våra ägare är själva symbolen för vårt varumärke och vi vill att de även i fortsättningen ska känna stolthet och vilja vara Lantmännens ambassadörer i vårt gemensamma arbete att skapa ett livskraftigt lantbruk. Grodden Special

8 TEMA Strategi 2020 Lantmännen ska utveckla affärer i partnerskap med lantbruksföretagen Ð Allt vi gör, gör vi för att ge den svenske lantbrukaren konkurrenskraft! Med starka lantbrukare växer vœr värld. Johan Andersson, chef för Lantmännen Lantbruk, tror att mœlmedvetna satsningar i linje med koncernens strategi ska göra Lantmännen Lantbruk till en stark aktör inte bara i Sverige, utan i hela stersjöregionen. Text: Helena Holmkrantz Starka lantbrukare är målet med arbetet K 8 Grodden Special 2014 ostnadsledarskap, effektiv produktion och bra samarbeten är några av de viktiga hållpunkter som ska forma ett starkare Lantmännen Lantbruk till strategins märkesår Våra produkter och tjänster ska stärka våra kunder och medlemmar. Vi vinner alltid på att stärka lantbruket. Ett sätt är att erbjuda prisvärda produkter och tjänster och därför arbetar vi för högtryck för att skapa en riktigt effektiv produktion med låga kostnader. Men var kommer den internationella satsningen in i bilden? Vi vill utnyttja den bredd vi har i samarbetet i Östersjöområdet. HaGe Kiel, Scandagra och Scandagra Polska är viktiga för oss och vi ska utnyttja de möjligheter och fördelar som finns med samarbete mellan bolagen, synergier, säger Johan, men betonar samtidigt att verksamheten kan behöva utvidgas och förvärv kan vara ett sätt. Storleken har betydelse. Storleken är viktig för att vi ska kunna finnas ute på den globala marknaden. Det räcker inte med att följa marknaden på avstånd. Vi måste i högre grad ha direktkontakt med spannmålskunder runtom i världen. Om vi är en större aktör kan vi få bättre pris till våra odlare och om lantbruket utvecklas så utvecklas också Lantmännen. Det är en lång förklaring, men det motiverar den internationella affären, säger Johan med eftertryck och fortsätter: Europeisk konsolidering För mig handlar det i hög grad om skalfördelar. Ju större aktör, desto större effektivitet och bättre tillträde till marknaden. Bland fördelarna med den internationella affären finns också bättre utbud och bättre koll på marknaden. Frågan är högaktuell. Just nu pågår en stark konsolidering i lantbruksbranschen i Europa. Danska DLA har satsat på nya allianser och förvärv i Finland och Centraleuropa, sydtyska Baywa utvidgar sin marknad norrut genom förvärv. I ett sådant klimat blir samarbete ett oerhört viktigt verktyg för att nå framgång. För Lantmännen Lantbruk är DLG den allra viktigaste samarbetspartnern. Tillsammans med DLG arbetar Lantmännen i Tyskland, Baltikum och Polen. Man måste se vårt internationella engagemang i ett större sammanhang. Vi exporterar kvarnvete till Medelhavsområdet och Norra Afrika. Men vi importerar fodervete från Baltikum. Sammantaget ger det Lantmännen en bättre lönsamhet och det är en stor ekonomisk fördel för den svenske bonden. Vill öka odlingen I Strategi 2020 görs tydligt att Lantmännen vill öka odlingen. Johan Andersson vill sätta odlingen i ett större perspektiv: Vi vill öka produktionen överlag i det svenska lantbruket. Större volymer i odlingen och ökad animalieproduktion gör att kostnaden minskar per enhet. Jag tror att det är fullt möjligt att nå ett produktivare lantbruk och vi vill på alla sätt verka för en produktionsökning, men det är också viktigt att det sker på ett hållbart sätt. Vi har redan i dag ett bra lantbruk i Sverige, men vi spår en bättre lönsamhet i hela spannmålsvärdekedjan. Alla prognoser pekar på en ökad konsumtion av spannmål globalt och när efterfrågan ökar blir jordar som tidigare inte varit lönsamma att odla på mer intressanta. Efterfrågan på mjölk ökar också. Det kan vara svårt att se det som mjölkproducent i dagens svåra läge, men det finns ett hål i marknaden och svensk mjölkproduktion har god konkurrenskraft i längden. Det Lantmännen kan hjälpa till med är utvecklingen av bra foder till bra priser som stärker konkurrenskraften. Svensk djurhållning Han trycker också på att djurhållningen är ett område som Lantmännen kommer att satsa på framöver. FOTO: ÅSA HANSDOTTER Den är viktig för oss. Konsumenterna efterfrågar svenskproducerat kött och svensk mjölk. Svenska animalieproducenter kommer att kunna få ut ett mervärde för det svenska. Men det är viktigt att komma ihåg att vi inte kan dra på oss merkostnader så att de överstiger mervärdet. Att kunna producera effektivt med god djurvälfärd i en bra miljö under klimatsmarta förhållanden. Det är där den stora potentialen ligger. Johan tror att odling på kontrakt enligt olika specialkoncept är något vi kommer att se mer av i Sverige framöver. I dag odlas exempelvis vete enligt konceptet Klimat & Natur för en mer hållbar råvara, ekologisk ren havre till glutenfri produktion och havre till framställning av betaglukan. Vi tar redan nu fram råvaror enligt olika kundspecifika krav och det är något vi tror kommer att öka. Svenska lantbrukare är duktiga på att anpassa sig så det finns stora möjligheter för ett ökat värde för svenskt spannmål på hemmaplan på det här sättet.

9 Vi ska vara ledande inom handel med spannmål, foder och oljeväxter på en utvidgad hemmamarknad runt hela Östersjön. Optimerad foderkedja en utmaning Foderpris, kvalitet och fodrets produktivitet är några av de viktigaste frågorna för svensk animalieproduktion och därför är det självklart också en del av Strategi Havre är en så viktig del av Strategi 2020 att havrevärdekedjan framhålls för sig. Ja, havre är en intressant gröda framgent. Vi har verkligen goda förutsättningar här i landet att ta fram havre av hög kvalitet. Vi förväntar oss också att priserna ska öka. Det måste till om den ökade odlingen av havre vi vill se ska kunna bli verklighet. Havre måste bli mer än en gröda som man odlar av växtföljdsskäl. Samtidigt ligger det givetvis på forskningen att få bättre kontroll över DON-problematiken, annars måste vi hela tiden kompensera för risken och då äts en prisökning snabbt upp. Lantbruk har stramat åt organisationen väsentligt under det senaste året. Finns det någon plats för utvecklingsarbete? Utveckling är otroligt viktigt för framtiden, men det är ett område som mer än andra kräver stor skala. Vi är beroende av internationellt samarbete för att kunna ha ett utvecklingsarbete med hög kvalitet. Vi kan inte bedriva storskalig forskning och utveckling i Sverige ensamma, det finns risk att vi skulle bli överkörda då. Men vi måste samtidigt ta ansvar för att hitta samarbetspartners som är beredda att ta ansvar tillsammans med oss. Vi måste givetvis ha kvar en egen kompetens. Det måste till en viss kritisk massa för att vi ska vara intressanta att samarbeta med. Hur tror du att Lantmännen Lantbruk kommer att se ut år 2020? Vi kommer att vara en större aktör än vad vi är i dag. Vi kommer att vara en spannmålsaktör att räkna med i Nordeuropa och vi kommer att ha ett omfattande kontaktnät globalt. Jag tror också att vi kommer att ha utvecklat våra nischprodukter och dragit nytta av svenskheten, exempelvis stärkt preferensen för svenskt spannmål hos konsumenterna. Jag är också övertygad om att vi om sex år kommer att uppfattas som ett betydligt smidigare företag, svarar Johan. Foderaffären ska bidra till att skapa en konkurrenskraftig svensk animalieproduktion och vi strävar hela tiden efter att utveckla verksamheten, säger Klas Hesselman, foderchef på Lantmännen Lantbruk. I dag har Sverige en självförsörjningsgrad på nötkött på ca 50 procent och för gris cirka 67 procent. Denna förhållandevis låga andel inhemsk produktion är oroande för hela lantbruket. Det ställs i dag höga krav på svenska djuruppfödare. Men när det görs upphandlingar så finns inte de krav som svenska djuruppfödare ställs inför med i kravspecifikationen. Det är som bjuda in till en skidtävling och kräva att de svenska deltagarna måste åka på ovallade träskidor medan de internationella deltagarna får åka på vilka skidor de vill, säger Klas med en målande liknelse. Optimerad kedja Lantmännen har ett ansvar att erbjuda ett foder som bidrar positivt till animalieproducenternas konkurrenssituation. Våra utmaningar i det korta perspektivet är att hitta kostnadseffektiva lösningar som är bra för såväl animalieproducenterna som oss. Det handlar mycket om att få ihop länkarna i hela kedjan från inköp av råvaror, råvaruoptimering, fraktlösningar, energibesparingar, sortimentsoptimering i anläggningarna till vårt sätt att sälja foder men också utveckling av ekonomifunktionen och administrativa system. Att utveckla foder och foderaffären är inte enbart en fråga om att ta fram nya produkter, det är inte minst en Klas Hesselman, foderchef på Lantmännen Lantbruk. fråga om att få hela affären att samverka, att se möjligheter och hela tiden leta efter lösningar som är bättre, förklarar Klas. Hållbar proteinkälla 90 procent av råvarorna till Lantmännens foder är svenskproducerat. Samtidigt är man beroende av import av bland annat sojamjöl, aminosyror och vissa mineraler. Merparten av sojamjölet som Lantmännen köper i dag är certifierad enligt RTRS (Round Table for Responsible Soy). Vi vill använda inhemska proteinkällor där det är möjligt beaktat såväl pris, tillgång som funktion. Våra animalieproducenter konkurrerar på en i högsta grad internationell marknad. Vi måste i dagsläget använda sojamjöl som proteinkälla, för att kunna ge förutsättning för en konkurrenskraftig animalieproduktion, dock är allt sojamjöl GMO-fritt efter krav från de olika branscherna. Text: Lena Jasslin Grodden Special

10 TEMA Strategi 2020 Affärsutveckling från jord till bord Ger ökade intäkter Johannes Åkerblom är ansvarig för spannmålsinköp på Lantmännen Lantbruk och har noterat att intresset för odlingsformen har ökat efter hand: Jag har fått många frågor och nyfikenheten är stor över Klimat & Natur, konstaterar Johannes Odlingskonceptet testades i mindre skala för skörd Men inför skörd 2015 erbjuds mottagning både i skörd och under lagerperioden i Malmö och Uppsala. Så det är mest i dessa områden man kommer att kunna se de små lärkrutorna runtom i landskapet. Ur lantbrukarsynpunkt är Klimat & Natur ännu en möjlighet för lantbrukaren att öka intäkterna, betonar Johannes. Ett fast tillägg per kilo är viktigt och relativt sett så spelar det än större roll vid ett lägre spannmålspris. Bo Mårtensson, Brand- Odlingskoncept För eftertraktade kvaliteter Ser du fyrkantiga osådda rutor på sisådär stad Gård, odlade höstvete till Klimat & kvadratmeter i ett höstvetefält, då är Natur 2014, och satsar för fullt på konceptet det med stor sannolikhet inte resultatet av en inför Liksom Johannes ser han merbetalningen som en bra möjlighet att öka klantig sådd utan ett gott tecken på att det här odlas vete av specialkvalitet! intäkterna, samtidigt som han gärna tar ansvar Dessa så kallade lärkrutor är kanske det för klimat- och naturpåverkan. mest synliga tecknet på Lantmännens odlingskoncept Klimat & Natur. En odlings- (se separat artikel). form som för skörd 2015 dubblerar sin Stort intresse från industrin kontrakterade areal och röner allt större intresse hos lantbrukare och många andra aktörer. Klimat & Natur kan ses som ett ovanligt lyckosamt samspel mellan biologer, konsumenter, livsmedelsproducenter, kvarn, och lantbruk. Vad är då Klimat & Natur? I korthet ett koncept för att producera vete av högsta kvalitet samtidigt som klimatpåverkan minskas och naturen gynnas genom ökad biologisk mångfald. Arbetet med att utveckla konceptet påbörjades av Lantmännen 2013, som ett led i målsättningen att påverka konventionellt odlat vetemjöl i hållbar riktning. En av de bakomliggande intressenterna är Polarbröd. (Läs mer om samarbetet i Grodden 3/2014). Att redan från början involvera en primärproducent och slutkund i ett utvecklingsarbete är en god grund att stå på vilket också har visat sig vara vinnande. Lantmännen Cerealia är länken mellan lantbruk och livsmedelsindustri. Man har under en längre tid märkt ett stort intresse hos sina kunder för hur spannmålen odlas och vad det finns för möjlighet att plocka fram kvalitéer som konsumenteran efterfrågar. När Cerealia startade arbetet med Klimat & Natur kände man en viss osäkerhet kring om man skulle kunna nå upp till de volymer som man fått intresse av. Men det har gått riktigt bra, över förväntan! Det menar Arthur Warner inköpschef på Cerealia som ser ett fortsatt stort intresse hos livsmedelsindustrin för kvalitéer av samma karaktär som Klimat & Natur. Han prisar samarbetet med Lantmännen Lantbruk och ser framför sig en expansion av konceptet. Klimat & Natur ska ses som ett helhetsgrepp vilket innebär att även industrin har åtaganden framåt, säger Arthur Warner. i transporter elanvändning med mera för att minska klimatpåverkan. 10 Grodden Special 2014 Lantmännens odlingskoncept Klimat & Natur introducerades våren 2014 och dubblerar nu den kontrakterade höstvetearealen. Konceptet går ut på att producera vete med minskad klimatpåverkan samtidigt som den biologiska mångfalden i fält gynnas. Intresset från livsmedelsindustri och i förlängningen konsumenter är stort. Text: Hans Jonsson Lantmännen vill påverka odlingen Första skörden Klimat & Naturvete är skördad. Lantbruket har stora möjligheter inför framtiden att öka produktiviteten och att öka den totala odlade arealen. Förändringar inom detaljhandel och konsumentens efterfrågan som till exempel en ökad efterfrågan på råvaror och mat av hög kvalitet med speciella egenskaper öppnar upp för nya nischer och koncept som skapar mervärde och möjliggör ökad lönsamhet i lantbruksaffären. För att skapa ett långsiktigt hållbart och lönsamt jordbruk måste nya metoder utvecklas för att odla på ett mer långsiktigt sätt. Ofta pratar vi om hållbar intensifiering. Innovationer och nya affärsmöjligheter skapar ökad lönsamhet och möjliggör ett livskraftigt lantbruk. Lantmännen har en fortlöpande dialog med sina kunder och kommer under januari att hålla ett seminarium kring hållbar odling. Kopplingen mellan rutor med kvittrande lärkor på slätten i Skåne och Polarbröd från Älvsbyn i norra Norrland är ganska fascinerande och inte desto mindre sedelärande. Det är med gemensamma initiativ och krafter som utvecklingen förs En palett av odlingskoncept med mervärden Klimat & Natur är bara ett av många odlingskoncept från Lantmännen Lantbruk Vi har en hel palett av koncept och unika grödor med möjligheter för lantbrukaren till mervärden, betonar Johannes Åkerblom. NÅGRA EXEMPEL: Klimat & Natur N+ Vistive-raps Stärkelsevete till Absolut Whiskymalt, till exempel sorten Makof Maltkorn med hög proteinhalt 100 procent havre Arthur Warner, Cerealia, ser ett ökat intresse för durumvete Vi vill minst dubblera odlingen framför allt på Gotland och i Kristianstadstrakten i Skåne, betonar han. Marknaden efterfrågar flera andra kvalitéer. Arthur Warner hoppas på en begynnande svensk odling av speltvete parallellt med att en kedja etableras för att kunna ta hand om och bearbeta kärnorna till en bra produkt. Sammantaget är efterfrågan och intresset stort för svenskodlade specialgrödor och specialprodukter.

11 Vi vill fortsštta ta ansvar och kontrollera hela všrdekedjan fšr att kunna erbjuda mervšrden som spœrbarhet, hšlsa och hœllbarhet. Spara energi, styr kvšvegšdslingen och anlšgg smœ lšrkrutor sœ Šr du hemma med de viktigaste inslagen i LantmŠnnens koncept Klimat & Natur. Odlingsformen efterfrœgas av industri och konsument, och ger en bra merbetalning till lantbrukaren. Klimat & Natur Text och bild: Hans Jonsson B Ð ett sjšlvklart val fšr Bo o Mårtensson, Brandstad gård norr om Sjöbo, var en av pionjärerna i odlingskonceptet Klimat & Natur Inför skörd 2015 råder det ingen tveksamhet: Klart jag ska fortsätta, att gynna miljön och klimatet och få extra betalt för veten är ju en klockren kombination, menar han! Att odla spannmål med specifika krav är helt naturligt och okomplicerat för Bo. Ska man få merbetalt, ja då ska man ju också uträtta något. Plockar ut extra Tänkesättet har varit ledstjärna allt sedan han köpte Brandstad gård Uppvuxen på en gård, lämnade han under ett antal år det agrara för bygg- och restaurangbranschen. Men så när möjligheten dök upp att förvärva en lantbruksfastighet slog han till. Hela tiden har jag försökt plocka ut några ören extra ur odlingen, det är ju självklart. Bo har odlat i flera olika odlingskoncept. Jag var med i starten av Sigill och tyckte det var en bra grund att stå på med ordning och reda på verksamheten och pappren. Sigill övergick sedermera i Premium, och idag är det Klimat & Natur som gäller. Med sin långa erfarenhet av odlingskoncept så är Bo mycket positiv till odlingsformen. Det första man ska tänka på är lärkrutorna. Det är m 2 stora rutor utan gröda, men som sköts som fältet i övrigt. Rutan får man genom att stänga av såmaskinen. Egentligen är det inte mycket konstigare än en klassisk såmista, konstaterar Bo. Två rutor per hektar är kravet. Bra för lärkan och den biologiska mångfalden. Nästa moment där Klimat & Natur-kraven kommer in är vid kvävegödsling efter stråskjutning. Då är kravet att behovet ska göras med Yara N-Sensor, en teknik som Bo är mycket förtjust i. Vi har varit med på sensor-tåget sedan dag ett och den har hjälpt oss att undvika liggsäd och verkligen optimera proteingödslingen i höstvete, menar Bo. Flera klimatåtgärder Klimatet då. Hur kommer den in på gårdsnivå? Man kan säga att den finns med på åtminstone tre områden. Kvävegödseln måste vara så kallad BAT-gödsel. Denna är tillverkad på ett sätt som ska ge låg klimatpåverkan. I skrivande stund är det endast Yara som tillhandahåller sådan gödsel. Att inte fritt kunna välja gödselmedel är väl egentligen den enda nackdelen med konceptet, menar Bo. Som samtidigt konstaterar att kvaliteten generellt är mycket god på Yaras produkter vilket är klart positivt för spridning med 24-meters slunga, som används på Brandstad gård. Att köra så effektivt och sparsamt som möjligt ingår även i konceptet. Samtliga traktorförare får en utbildning som man sedan tillämpar i samtliga moment i odlingen. Och det finns bara vinnare i detta. Ja, allt som sparar diesel tackar man ju inte nej till, konstaterar Bo förnöjsamt. Ett tredje moment för att spara energi är att man på gårdsnivå ska göra en energikartläggning, och upprätta en plan på hur energianvändningen kan effektiviseras. Till detta finns ytterligare villkor, men det handlar mest om självklarheter som att dokumentera insatserna i odlingen, ha en växtodlingsplan, uppdaterad markkarta, växtnäringsbalans och Miljöhusesyn. Klart jag ska fortsätta, att gynna miljön och klimatet och få extra betalt för veten är ju en klockren kombination. Bo Mårtensson, odlare av Klimat & Natur Grodden Special

12 TEMA Strategi 2020 Lantmännen ska skapa värde av spannmål genom affärer i förädlingsindustrin Havre är hett. Trenden är att vi tänker mer på vad vi äter, vi vill må bättre och äta lite nyttigare. Inte bara i Sverige, utan även i Norden, i övriga Europa, ja, rentav över hela västvärlden. Havre passar fint in i trenden med sina goda egenskaper, sina nyttiga fibrer och mångsidiga användning. Lantmännen Cerealia med alla sina havreprodukter drar nytta av havrevinden. Text: Helena Holmkrantz Cerealia Tar tšten i havretrenden Med hälsotrenden ökar konsumtionen av havre stadigt och med den ökande konsumtionen bland privatpersoner följer också ett ökat intresse för havre hos Cerealias affärskunder, business to business eller B2B som det oftast förkortas. Lantmännen satsar därför brett på havre både till konsumenter och affärskunder. Fredrik Malmfors, chef för Cerealias varuflöde, ser i Strategi 2020 en god möjlighet att göra samarbetet med andra delar i Lantmännens havrekedja ännu starkare. Svensk havre har fantastiskt hög kvalitet. Vi har ju många havreprodukter i vårt sortiment och vi har flera B2B-kunder som tydligt baserar sina produkter på havre. Strategi 2020 sätter ljuset på havre i ett helhetsperspektiv på ett nytt sätt. Strategin tydliggör ju hela vårt flöde. Att arbeta med havre är inte bara att lansera nya produkter, det finns en hel historia bakom och den ska vi ta vara på. Fredrik Malmfors ser tre huvudspår i Cerealias arbete inom havrekedjan. Det handlar för det första om att bygga en effektiv industristruktur för att kunna fylla den ökande efterfrågan och för det andra om att knyta B2B-kunderna närmare till sig. Det tredje spåret rör produkterna ute i butikerna. Vi vill driva våra varumärken vidare i hela Norden. Det innefattar bland annat en fokuserad satsning på AXA i Danmark, där vi fram till nu funnits, men inte riktigt satsat. Sedan måste vi förstås fortsätta föra fram bra havreprodukter till marknaden och föra ut kunskap om hur nyttig havre är. Specialkvaliteter Specialkvaliteter är något som diskuteras mycket just nu. Hur ser ni på specialkvaliteter som glutenfri havre och ekologisk havre? Det är en viktig fråga, men svår. Specialkvaliteter är ett av de bästa sätten att skapa sig en unik plats i marknaden. Marginalerna är som regel bättre än på bulkprodukter. Fredrik Malmfors, chef för varuflöde på Lantmännen Cerealia. Samtidigt kräver det mycket av oss. Vi måste ha sammanhållna flöden och noggrann särhållning genom hela produktionen. Den glutenfria havren, 100 procent havre, går som tåget just nu. Den säljer bättre och bättre och Fredrik tror att den glutenfria trenden är här för att stanna vilket inte handlar om att fler blir glutenintoleranta 12 Grodden Special 2014 Några av de många havreprodukter från Lantmännen som du hittar på butikshyllorna runtom i landet.

13 Vi ska vara marknadsledande och tillgodose efterfrågan i hela värdekedjan genom förädling av spannmålsprodukter. utan mer om att många väljer att leva glutenfritt av andra skäl. Vi var nyligen på besök i USA för att studera bland annat det här fenomenet och glutenfritt är en självklar trend där. Den här trenden kommer att växa även i Norden. Det ekologiska sortimentet är också under diskussion. Det ekologiska sortimentet är givetvis intressant. Men det finns en del problem att överbrygga för att vi ska kunna bygga ett koncept på ett smidigt sätt och här är det viktigt att vi kan samarbeta genom hela kedjan. Särhållning är givetvis en fråga, men i fabriken dyker också frågor som skalbarhet och utbyte upp. Hälsosam betaglukan Ett tredje koncept är betaglukan. Dessa vattenlösliga fibrer finns i riklig mängd i havre och har kommit i fokus sedan de godkänts som hälsobefrämjande av EU. Det är alltså fritt fram att använda hälsopåståenden i marknadsföringen och därmed finns ett nyvaknat intresse, inte bara i Europa utan i stora delar av världen. Cerealia levererar i dag skalade och ångpreparerade havrekärnor till Swedish Oat Fiber, som har stora försäljningsframgångar med sina betaglukanprodukter. Hur är det med Cerealia, har ni också betaglukan i tankarna nu? Betaglukan är spännande och vi skulle vilja ha med det som en ingrediens framöver eftersom vi ser ett växande intresse. Vi kommer inte att producera betaglukan som planerna ser ut i dag, men tror mycket på området. Än så länge är fibrerna främst intressanta för våra B2B-kunder. Men betaglukan finns med i vår vision. Man kan använda dem till mycket, inte bara i gröt och flingor. Man kan också tänka sig att exempelvis söta med havresirap. Klimat & Natur Även vete odlat enligt konceptet Klimat & Natur står högt på dagordningen hos Cerealia just nu. Genom detta koncept förbättras klimatprestandan i produkten med 20 procent. Det skulle vara intressant att sprida Klimat & Natur-konceptet till havre också. Hur ser samarbetet med Lantmännen Lantbruk ut? Vi har bland annat projekt där vi tittar på havresorter med balanserad fetthalt och sorter med höga halter av betaglukan tillsammans med utvecklingsavdelningen på Lantbruk. Under året har valskvarnen i Strängnäs förvärvats. Var kommer detta förvärv in i bilden av det framtida Cerealia? Strängnäskvarnen ska bli en integrerad del i Cerealia. Med tanke på den konsolidering som pågår inom kvarnbranschen i Sverige har det känts viktigt att skaffa oss en bra position i Mälardalen. Det är också där många av våra odlare finns. Svensk havre har framtiden för sig. Det tar Lantmännen fasta på i Strategi Därför är havrevärdekedjan ett av fokusområdena. Text: Helena Holmkrantz Havre Är framtidens gröda Det äts allt mer havre i olika former runtom i världen, men det är ganska få länder som har riktigt bra förutsättningar för att odla havre med hög kvalitet. Sverige, Finland och Kanada är de tre största havreexportörerna i världen och den svenska havren håller hög klass. Fram till år 2005 gick en stor del av den svenska havren på export till USA som foderhavre. Men de senaste åren har havre som livsmedel fått en renässans och grynhavre av hög kvalitet har börjat efterfrågas runt om i västvärlden. Det här ser Lantmännen som en möjlighet för framtiden och det är anledningen till att havrevärdekedjan får stort utrymme i Strategi Det finns många faktorer bakom det ökade intresset för havre. Framför allt handlar det om hälsotrenden. Havre brukar framhållas som det kanske nyttigaste sädesslaget, fullt av hälsosamma kostfibrer och betaglukaner. Dessutom är havre, till skillnad från vete, råg och korn, naturligt glutenfritt, vilket breddar användningen ytterligare. Att havre dessutom ger hästar, grisar och kor bättre matsmältning gör att havre för foder fortfarande är mycket intressant. Bra havremarknad Spannmålschefen på Lantmännen Lantbruk, Mikael Jeppsson, tror på en bra tillväxt för havremarknaden de närmaste åren, för vanlig grynhavre till livsmedel, konventionellt odlad såväl som ekologisk, och konceptodlad havre till 100 procent havre (ren havre till glutenintoleranta) och grynhavre till betaglukan. Tittar vi på havrefiber i form av betaglukan så har behovet tredubblats på mindre än fem år. Produktionen hinner knappt med att ta fram det marknaden efterfrågar. När det gäller 100 % havre söker Lantmännen just nu efter odlare som vill satsa på ekologisk odling av ren havre till business to business-segmentet. Vi tror på en rejäl tillväxt där, men än så länge finns det för få kontraktsodlare. 100 procent havre odlas efter ett särskilt kontrollsystem, där man måste vara extra noga med växtföljd, rengöring av redskap och liknande. Ja, det krävs större noggrannhet än vid Mikael Jeppsson, spannmålschef Lantmännen Lantbruk. annan havreodling. Men det är bra betalt för odlaren, påpekar Mikael, men konstaterar också att det finns en del moln på havrehimlen. DON kräver forskning Fusarium är ett problem havreodlaren lär bli tvungen att räkna med även i framtiden. De två senaste åren har visserligen sett bra ut och kunskapen om hur man ska hantera havreodlingen för att minska risken för DON i svampinfekterad havre har ökat. Lantmännen har dessutom ett omfattande kontrollsystem för DON. Men det går inte att slappna av ännu i frågan och Lantmännen satsar på intensiv forskning på området. Ett annat hinder för att öka havreodlingen är lönsamheten. Många uppfattar havrepriset som alltför lågt för att vilja satsa. Siffrorna talar sitt tydliga språk, havreodlingen minskar trots den ökade uppmärksamheten. Årets havreskörd uppgick till ton, vilket är över ton mindre än året dessförinnan. För att få upp intresset för havreodling behövs ett högre pris, det är sant. Men eftersom efterfrågan på havre ökar stadigt och produktionen har minskat över tid så tror vi på höjda havrepriser relativt andra grödor framöver. Ju mindre exportvolymen blir, desto bättre blir priset, förklarar Mikael. Grodden Special

14 TEMA Strategi 2020 Nya möjligheter på En växande världsmarknad Odla Œkermarken! Det är ett lœngsiktigt sug efter rœvaror. Och vinnarna blir de som har kontroll šver och utvecklar affärskoncept i hela värdekedjan jord till bord. Text och bild: Lars Helgstrand D et uppmanade Lantmännens koncernstrateg, Patrik Myrelid, när han berättade om de stora förändringar som sker globalt (Grodden nr 4/2014). De globala förändringarna och priserna påverkar nu också oss. Minns 1990-talet. Världsmarknadspris var då den överhängande hotbilden för svenskt lantbruk. Tänk om vi drabbas av så låga priser, sa man i debatten. I dag producerar svenska lantbrukare råvaror till världsmarknadspris. Något har alltså hänt under de senaste åren, konstaterar Patrik. 14 Grodden Special 2014 Fyra megatrender Den mer långsiktiga analysen till Lantmännens strategiarbete, Strategi 2020, baseras på fyra megatrender : 1. Den långsiktigt ökande efterfrågan av jordbruksprodukter, inte minst animalier, från de växande medelklasserna i Asien men också i delar av Afrika, som ligger ganska nära oss. Redan nu exporterar vi en del spannmål dit. 2. Den globalt sett låga tillväxten i Europa, som nu är Lantmännens huvudmarknad. Till 2017 räknar man med en tillväxt på 1,5 procent i norra Europa, medan den globala tillväxten beräknas till 3,5 procent. Kina ligger på över 6 procent. 3. Konsumenternas efterfrågan driver hälsa och hållbar affärsutveckling. Livsmedelssäkerhet, spårbarhet och hälsoperspektivet är supergenerella trender i hela Europa. Vi har också vår tids största fråga: klimatet, framhåller Patrik. 4. Det blir i fortsättningen mycket skiftande (volatila) priser på jordbrukets råvaror men på en genomsnittligt allt högre nivå. Det handlar om stora förändringar, där världens ekonomiska centrum flyttas österut. Det påverkar våra möjligheter på marknaden. Och Patrik Myrelid, koncernstrateg, Lantmännen. det handlar inte enbart om spannmål. Glöm inte bort vallen och fodret. Den växande medelklassen vill ha animalieprodukter och då behövs fodret, underströk Patrik i vårt förra samtal. Lantmännen ökar nu sitt engagemang på animaliesidan. Marknaden på jordbruksråvaror blir alltmer efterfrågestyrd med stora prisvariationer. Volatiliteten på råvarupriserna är här för att stanna och de påverkar alla aktörer i hela värdekedjan, inte bara lantbrukare. Det gäller att räkna med detta, så att man klarar både toppar och dalar, säger han och uppmanar till att hantera riskerna i företaget. Bland annat mot den bakgrunden har Lantmännen nu höjt sin soliditet till drygt 40 procent. Den ökande globala efterfrågan innebär en ny situation med nya möjligheter för europeisk och svensk livsmedelsproduktion, enligt Patrik. Europa går från att vara nettoimportör till att bli nettoexportör. Det innebär en stor skillnad på hur man betraktar sig själv, något som gäller särskilt i Sverige, menar han. Varför inte utveckla exportmarknader, frågar sig Patrik. Men då måste vi satsa på detta och vara beredda att producera på dessa villkor, tillägger han: Utöver vårt eget ständiga arbete med kon-

15 Med Strategi 2020 möter Lantmännen omvärldsförändringarna med lantbruksföretagen i centrum. kurrenskraften och produktiviteten handlar det också om att anpassa lagstiftningen och våra myndigheters agerarande så att vi kan bli bra på export, säger han och varnar samtidigt för risken att vi fastnar i diskussioner om självförsörjningsgraden. De leder lätt till att vi enbart ser till den inhemska efterfrågan, konstaterar han. Odlaren är vinnare Odlaren blir vinnare på sikt, även om spannmålspriserna just nu är låga beroende på en globalt sett hög skörd. Lyckligtvis är också den svenska spannmålsskörden hög i år. Till skillnad från till exempel Frankrike har vi en bra kvalitet på kvarnvetet och bör kunna konkurrera bättre på marknaden, konstaterar Patrik. Det sker hela tiden förändringar på marknaden, varav en del kan vara ganska oväntade. Den amerikanska skifferoljan är ett sådant exempel. Den produceras nu i så stor mängd att det har blivit överskott på oljemarknaden med prisfall som följd. En annan effekt är att skifferoljan tar så stor transportkapacitet att spannmålstransporterna från det amerikanska inlandet till hamnarna vid kusten fördyras. Som en följd av detta har Lantmännen kunnat sälja en del havre till USA med ganska goda priser, enligt Mikael Jeppsson, chef inköp och spannmålsförsäljning, Lantmännen. Även han framhåller den stora volatiliteten på spannmålspriserna. De beror i hög grad på väder och skördeprognoser. Men samtidigt är efterfrågan stabil och ökar med cirka två procent per år beroende på den växande medelklassen och ökande befolkning på jorden. Efter två goda år med höga skördar globalt sett, är nu världens spannmålslager uppe i motsvarande 80 dagars förbrukning. Det är samma höga nivå som under 2009, då vi hade mycket låga spannmålspriser. Mikael framhåller möjligheten för svenska lantbrukare att få högre priser genom att satsa på ett hållbart premiumsortiment. Även det ekologiska sortimentet är intressant, även om det är litet, med en stabil och något ökande marknad. Ukrainakrisen Ukrainakrisen har ännu inte påverkat spannmålsmarknaden, men på sikt kan denna stora spannmålsproducent få problem, eftersom investeringar i till exempel maskiner minskar, enligt Mikael. Den indirekta effekten av den ryska bojkotten har dock fått stora negativa konsekvenser med fallande mjölkpris. Detta kan möjligen dämpas av att den globala mjölkkonsumtionen ökar, i främst Indien, Sydamerika och Kina, menar Patrik och hänvisar till analyser från den holländska föreningsbanken, Rabobank. Samtidigt kan produktionsökningen begränsas något, eftersom det inte är överallt på jordklotet som det går att öka produktionen så mycket på grund av naturliga begränsningar. I Europa spår Rabobank en stor förändring av mjölkproduktionen, när mjölkkvoterna försvinner. Resultatet kan bli fortsatt storleksrationalisering och förskjutning av mjölkproduktionen norrut där vattentillgången är god. Animalieproduktion För nötkött ser efterfrågan ganska bra ut medan produktionen är mer begränsad. Det är en situation som vi bör utnyttja med det billigare fodret, enligt Patrik som tar årets stora svenska ensilageskörd som exempel. Det gäller särskilt att utnyttja den ökade svenska efterfrågan. EU är efter Kina den största globala producenten av griskött. Även om konsumtionen inom EU minskar, så kompenseras det av en ökad export. EU har också en prismässigt konkurrenskraftig grisproduktion. Avslutningsvis betonar Patrik Myrelid Östersjöområdet som en hemmamarknad. Den innefattar inte enbart Finland och de baltiska länderna utan även Tyskland, Polen och Danmark. Det är jämte Kanada det stora havreområdet på världsmarknaden. Havre har fått en stor västerländsk efterfrågan och Lantmännens tre havrefabriker går nu för fullt. Havreprodukterna är resultat av innovationer och produktutveckling, något som vi satsar mycket på, framhåller Patrik. Slutsatsen och uppmaningen är alltså att använda åker- och betesmarken. Det kan bli alltmer intressant att exportera såväl spannmål som foder och animalieprodukter på en global marknad med ökande efterfrågan. Priserna kommer att fortsätta att variera, men på en högre genomsnittlig nivå än historiskt. EU toppexportör Enligt EU:s senaste rapport om världsmarknaden för lantbruksprodukter är länderna i EU numera tillsammans världens främsta livsmedelsexportör. Två tredjedelar av exportökningen står vete och korn till Mellanöstern och Nordafrika för. Men den snabbast växande marknaden är Kina, där framför allt malt till ölbryggning och fläskkött ligger i topp. Uppmaningen är alltså att använda åker- och betesmarken. Det kan bli alltmer intressant att exportera såväl spannmål som foder och animalieprodukter. DLG HaGe Kiel Viking Malt Neova Scandagra Polska Scandagra Group Många stora aktörer möter förändringarna i omvärlden genom allianser, uppköp och delägarskap. Lantmännen har redan flera partnerskap kring Östersjöområdet som vidareutvecklas och förvaltas. Kartan ger en överblick över Lantmännens samarbetspartners i Östersjöregionen. Grodden Special

16 Strategi FoU = Sant Vi som jobbar med forskning och utveckling (FoU) sysslar till vardags med projekt som på lång sikt ska ge resultat. Sortutvecklingen inom Lantbruksdivisionen blickar 7 10 år framåt. Projekten i central FoU har en tidshorisont på 2 5 år. Lantmännens nya långsiktiga inriktning Strategi 2020 som pekar ut riktningen mot framtiden är mycket välkommen. Det blir mycket lättare att passa in forskningen när vi har tydliga strategier för vårt uppdrag och vår affärsinriktning. MATS LARSSON, FoU-direktör Lantmännen Spannmålens värdekedja är i fokus och spänner hela vägen från sortutveckling via lantbruksföretaget till konsumentens välbefinnande. FoU kommer under Strategi 2020 att fokusera på innovation. Idéer och forskning skall ge ett affärsvärde. Vi kommer att bygga vidare på Lantmännens innovationskultur bland annat genom Lantmännens Växthus som är ett program där idéer får växa till sig till affärskoncept. Den lyckade premiären i våras gav sju nya affärskoncept som nya hälsoprodukter eller tjänster mot lantbruket. Vi kommer att fortsätta och vidareutveckla denna satsning fram till En ökning av spannmålsproduktionen i Sverige kräver insatser både i form av sortutveckling och optimal styrning från sådd till skörd. Projektet Höstvete mot högre höjder lade grunden till fortsatta FoU-satsningar och konkreta åtgärder. Förutom kvantitet är kvaliteten på spannmålen i fokus. Vi måste förstå hur vi ska minska svampangrepp på grödan och hur vi säkert kan kvalitets bestämma spannmålspartier. Specialkvaliteter som 100 procent havre blir viktigare. Den egenutvecklade kärnsorteraren Cgrain kommer att hjälpa oss. Utveckling av nya foderprodukter och receptoptimering ger nya marknadsandelar. Gröna material är inte längre ett modeord det är verklighet. Hållbara plaster finns i korkarna i Arlas mjölk och Coca Colas förpackningar. Vi forskar på hur råmaterial jordbruket kan förädlas och konkurrera med skog och sockerrör. Kli med lågt förädlingsvärde kan ersätta aluminium i kartongmaterial. Stärkelse och gluten kan bli delar av bioplast i IKEAs sortiment. Havre är symbolen för hälsosamma livsmedel. Lantmännen satsar på forskning som ger nya innovativa produkter som uppskattas av konsumenterna. Havre, råg, korn och vete är kärnan i vårt forskningsprogram som finansieras av Lantmännens Forskningsstiftelse. Konsumenterna efterfrågar livsmedel som är goda och bekväma men en allt viktigare faktor är att produkterna ska påverka välbefinnandet och förebygga sjukdomar. Vi vill må bra i magen och bli mätta utan Gröna material är inte längre ett modeord det är ÕÕverklighet. att få i oss alltför mycket kalorier. Här spelar kostfiber från spannmål en stor roll och Livsmedelsverket vill att vi fördubblar vårt fiberintag. Detta kräver ny innovativa produkter och ingredienser. Välfärdssjukdomar som diabetes ökar snabbt i hela värden och bara i Sverige lider människor av diabetes, kosten har stor inverkan på om vi drabbas eller hur vi kan hålla sjukdomen i schack. Här finns stora möjligheter för produkter som optimerats med avseende på blodsockersvar och insulinrespons. I vårt forskningsprojekt nordiet fick vi mycket goda effekter på kolesterol och blodtryck endast genom att använda vår kunskap och sätta samman måltider med mycket fiber från havre, fleromättade fetter och låg salthalt. Lantmännens vision i Strategi 2020 lyder: Vi leder förädlingen av åkermarkens resurser på ett innovativt och ansvarsfullt sätt för morgondagens lantbruk. Detta stämmer perfekt på de forskningssatsningar vi gör! LÄKEMEDEL L - FÖRBRUKNING - UTRUSTNING

Lantmännen ett bondeägt företag

Lantmännen ett bondeägt företag Lantmännen ett bondeägt företag Alnarp den 27 februari 2014 Bengt-Olov Gunnarson, ordförande, Lantmännen Agenda Aktuellt ekonomiskt läge Utdelning och ägarnytta Omvärld Frågor och diskussion 2 Distriktsstämma

Läs mer

Hållbar råvaruproduktion från jord till bord

Hållbar råvaruproduktion från jord till bord Hållbar råvaruproduktion från jord till bord Claes Johansson, Chef Hållbar Utveckling Tillsammans tar vi ansvar från jord till bord Maskiner Inköp Växtodling Insatsvaror Lantbrukare Spannmål Vidareförädling

Läs mer

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB Hur ser marknaden ut inför skörd 2013 Anders Pålsson HIR Malmöhus AB HIR Marknadsbrev Kort, koncis och oberoende marknadsinformation Bevakar svensk och internationell marknad Ger konkreta råd Cirka 40

Läs mer

Samverkan är nyckeln till framgång

Samverkan är nyckeln till framgång Samverkan är nyckeln till framgång Sten Moberg, Svalöf Weibull Oljeväxterna har inte endast Jan Elmeklo, Karlshamns AB betydelse för att förse svenska konsumenter med svensk rapsolja och rapsmjöl. Det

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte 2012 06 12

Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte 2012 06 12 Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte 2012 06 12 Förutsättningar/nuläge Svenskt griskött Konsumtionen av griskött ökar i Sverige och världsmarknaden växer Stark preferens

Läs mer

Tervetuloa! Välkommen! T.G 28.11-10

Tervetuloa! Välkommen! T.G 28.11-10 Tervetuloa! Välkommen! T.G 28.11-10 Marknadsläget på spannmål Agrimarket på exportmarknaden Vad betyder samarbetet med DLA för exporten av spannmål från Finland Kvaliteten på årets spannmål Skördarna bra

Läs mer

Lantmännen. Anders Jideklev. Koncernlogistikchef

Lantmännen. Anders Jideklev. Koncernlogistikchef Lantmännen Anders Jideklev Koncernlogistikchef Lantmännen Internrevision Styrelse Juridik Vd & koncernchef Strategi & affärsutveckling, FoU Ekonomi & Finans Varuflöde Human Resources Division Lantbruk

Läs mer

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen. Konsumentkronan Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen 4 december, 2014 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Sammanfattning

Läs mer

Alltid det svarta fåren!

Alltid det svarta fåren! Alltid det svarta fåren! Mer trovärdig med 20 kor än 1400 kor. Lantbruket lever kvar i småskalighet medan samhället går mot storskalighet. Lantbruket har en ärftlig belastning av småskalighet och då även

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Kvalitetshöjning inom potatisproduktion Journalnummer: 2010-1976 Namn på LAG grupp som nominerar:

Läs mer

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län.

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län. Detta är en sammanfattning av det material som tagits fram inför rådslaget om Kalmar läns livsmedelsstrategi, vilket äger rum den 20 maj 2015. Förutom denna sammanfattning innehåller underlaget följande

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Skandinaviens främsta köttleverantör

Skandinaviens främsta köttleverantör folder från quality meat 2014 OM OSS VISION KVALITET HÅLLBARHET Skandinaviens främsta köttleverantör OM OSS VISION KVALITET HÅLLBARHET om oss Quality Meat är ett av de största handelsföretagen på marknaden

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar

Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar Din vilja, ditt engagemang och din kompetens är en viktig del av Martin & Serveras framgång. Våra värderingar Den här skriften beskriver Martin

Läs mer

Lantmännen Energi. Alarik Sandrup, näringspolitisk chef

Lantmännen Energi. Alarik Sandrup, näringspolitisk chef Lantmännen Energi Alarik Sandrup, näringspolitisk chef 1 Lantmännen i dag Vd och koncernchef: Per Olof Nyman Ordförande: Bengt-Olov Gunnarsson Omsättning 2011 (SEK): 38 miljarder Resultat efter finansnetto

Läs mer

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2. 14 Butik Kapitlet handlar om hur du som butiksägare och din personal ska hantera KRAV-märkta produkter. Här finns bland annat beskrivningar av butikens övergripande åtaganden, hur du ska exponera och marknadsföra

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

Strategiska prioriteringar. Per Strömberg, vd Liv Forhaug, Direktör Strategi och affärsutveckling

Strategiska prioriteringar. Per Strömberg, vd Liv Forhaug, Direktör Strategi och affärsutveckling Strategiska prioriteringar Per Strömberg, vd Liv Forhaug, Direktör Strategi och affärsutveckling ICA Gruppens strategiska ramverk Vision Vi ska göra varje dag lite enklare Strategiska Teman Långsiktiga

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektnamn Sjuhäradskött ut på marknaden Projektidé Vi är ett nätverk sedan flera år tillbaka. Nätverket består av 8

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Inleveransflöde av Spannmål på Lantmännen Lantbruk. Landscape LM-Lantbruk

Inleveransflöde av Spannmål på Lantmännen Lantbruk. Landscape LM-Lantbruk Inleveransflöde av Spannmål på Lantmännen Lantbruk Landscape LM-Lantbruk Vilka är vi? Fredrik Borgqvist Processledare, Produktion och Lager på Division Lantbruk Lösningsansvarig för Produktions- och Lagerprocesserna

Läs mer

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Maten på våra bord är inte bara fullkomligt livsnödvändig den försörjer 1 av 10 svenskar Från ax till gör det själv kassan

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

AQ ska vara världsledande inom kostnadseffektivitet, kvalitet, leveranssäkerhet, alerthet och service. Kort sagt reliable.

AQ ska vara världsledande inom kostnadseffektivitet, kvalitet, leveranssäkerhet, alerthet och service. Kort sagt reliable. våra värderingar we are reliable Vi kan produktion, vi agerar långsiktigt och vi satsar helhjärtat för att leva upp till kundernas förväntningar i fråga om kvalitet, leveransprecision och service. AQs

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

150 år av erfarenhet och nytänkande

150 år av erfarenhet och nytänkande 150 år av erfarenhet och nytänkande 1 Lyhörda och proaktiva Vi har valt Beijer Industri som huvudleverantör eftersom de är lyhörda och proaktiva. De har det tekniska kunnandet som krävs för att hålla vår

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

Välj godare råvaror till ditt kök

Välj godare råvaror till ditt kök KRAV-CERTIFIERA DIN RESTAURANG Välj godare råvaror till ditt kök Receptet på godare mat VASA ALLÉ GÖTEBORG Restaurang Wasa Allé ligger mitt i Vasastaden i Göteborg. Här är ambitionsnivån skyhög, inte minst

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Samlade styrkor!.. ger fördel Sverige

Samlade styrkor!.. ger fördel Sverige Samlade styrkor!.. ger fördel Sverige Hög tid att dra åt samma håll! Svenska Köttföretagen AB Unika möjligheter att producera högkvalitativa livsmedel men kurvorna visar på motsatsen 400 Svenska grismarknaden

Läs mer

Greppa marknaden-för en lönsammare växtodling. Marknadsinformation

Greppa marknaden-för en lönsammare växtodling. Marknadsinformation Greppa marknaden-för en lönsammare växtodling Marknadsinformation Rikard Korkman, () 27.1. 2011 Veteprognosens utveckling, milj.ton, källa:igc 700 600 500 400 300 Produktion Konsumtion Lager 200 100 0

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

IHM Ledarutveckling Resultat i affären.

IHM Ledarutveckling Resultat i affären. IHM Ledarutveckling Resultat i affären. Ditt ledarskap oc IHM Ledarutveckling IHMs ledarprogram vänder sig till dig som vill nå hela vägen i ditt ledarskap. Vi utgår alltid ifrån din specifika ledar ut

Läs mer

lindab vi förenklar byggandet Lindab

lindab vi förenklar byggandet Lindab Lindab Vi förenklar byggandet Lindab i korthet Försäljning, marknader Lindab är en internationell koncern som utvecklar, tillverkar, marknadsför och distribuerar produkter och systemlösningar i tunnplåt

Läs mer

Vill du också synas bättre?

Vill du också synas bättre? Vill du också synas bättre? Det rör på sig... Det händer saker i blomsterbranschen. Den ökande konkurrensen från fler aktörer och ett starkare allmänt reklambrus har gjort det svårare att göra sig hörd.

Läs mer

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter.

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter. Nya svenska råvaror på skånsk mark. Häsosammare ivsmedesprodukter. Väkommen att investera i utveckingen av en råvara med aa förutsättningar att vinna en häsosam pats i ivsmedeshyorna. Europas bästa jordbruksmark

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Som utgångspunkt är Svensk Dagligvaruhandel och dess medlemmar positiva till initiativet

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

SpmO. Föreningen Sveriges Spannmålsodlare

SpmO. Föreningen Sveriges Spannmålsodlare Glanshammar 14 juni 2015. SpmO Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Ert Dnr: N2015/2191/J Remiss gällande slutbetänkande av Konkurrenskraftsutredningen, SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ

Läs mer

ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B

ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B Detta whitepaper hjälper dig att identifiera vilka faktorer som påverkar kundlojalitet och hur du kan stärka lojaliteten

Läs mer

Vägen mot visionen. Lantbrukarnas Riksförbund

Vägen mot visionen. Lantbrukarnas Riksförbund Lantbrukarnas Riksförbund Vägen mot visionen LRF byggs av medlemmarna som alla samlas kring en gemensam vision. Som stöd för att nå visionen finns Vägen mot visionen som är riksförbundsstämmans dokument

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

S T Ö D Å T F Ö R E T A G I T I L L V Ä X T O C H F Ö R Ä N D R I N G

S T Ö D Å T F Ö R E T A G I T I L L V Ä X T O C H F Ö R Ä N D R I N G S T Ö D Å T F Ö R E T A G I T I L L V Ä X T O C H F Ö R Ä N D R I N G Vi har världens roligaste uppdrag! När våra kunder är framgångsrika har vi lyckats. Vårt arbete går ut på att hjälpa ambitiösa organisationer

Läs mer

Vi på SmartLens UF erbjuder. Sverige tre olika kameralinser via web och direktförsäljning. Innehållsförteckning. 2 Affärsidé

Vi på SmartLens UF erbjuder. Sverige tre olika kameralinser via web och direktförsäljning. Innehållsförteckning. 2 Affärsidé Affärsplan 12/13 Innehållsförteckning 2 Affärsidé 3 Vara och Produktion Ledstjärnor 4 Kunder Marknadsföring 5 Marknad konkurrenter 6 Mission & Vision 7 Framtid 8 SWOT Vi på SmartLens UF erbjuder Smartphoneanvändaren

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Engagerade medarbetare skapar resultat!

Engagerade medarbetare skapar resultat! Föreläsningsanteckningar Berit Friman, vd Dale Carnegie Sverige 11 februari 2015 Engagerade medarbetare skapar resultat! Berit Friman är en av Sveriges mest erfarna föreläsare och utbildare inom områdena

Läs mer

Vänta inte på nästa innovation. Stå för den!

Vänta inte på nästa innovation. Stå för den! Vänta inte på nästa innovation. Stå för den! Vi ger er råd att utveckla er framtid I en globaliserad och ständigt uppkopplad värld är konkurrensen knivskarp, överallt och hela tiden. En ny idé, en trend

Läs mer

Projektplan Mälteriet

Projektplan Mälteriet Projektplan Mälteriet Projektnamn Skånska mälteriet lokal malt för lokal förädling Projektidé Undersöka förutsättningarna för ett lokalt småskaligt mälteri i Skåne nordost för att kunna producera unik

Läs mer

vi är matälskare! Färdigskuret för matproffs

vi är matälskare! Färdigskuret för matproffs vi är matälskare! Färdigskuret för matproffs 2 Cutting Edge - and Salad Med SallaCarte har du tillgång till marknadens bredaste sortiment av färska skurna frukter och grönsaker. Allt för att göra din vardag

Läs mer

December månads företag: Bastuträsk Charkuteri AB - Topp Chark

December månads företag: Bastuträsk Charkuteri AB - Topp Chark December månads företag: Bastuträsk Charkuteri AB - Topp Chark I Bastuträsk har man gjort korv till försäljning i 118 år, det är en fin Västerbottnisk mattradition som man ser att ägarna Mattias Berg och

Läs mer

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998) 1 Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Guatemala: x 1,75 Angola: x 4 Peru: x 5 Indien: x 7 Indonesien: x 14,8 Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Vi skapar ett livskraftigt lantbruk

Vi skapar ett livskraftigt lantbruk Vi skapar ett livskraftigt lantbruk 2014 Lantmännens Årsredovisning med Hållbarhetsredovisning Vd kommenterar året Resultatet för Lantmännen har under 2014 fortsatt att utvecklas positivt. Många av våra

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

Publik: Fiskbranschen, fiskare, lobbyorganisationer, myndigheter, media. 180. Kära vänner, tack för att jag har fått möjlighet att träffa er här idag!

Publik: Fiskbranschen, fiskare, lobbyorganisationer, myndigheter, media. 180. Kära vänner, tack för att jag har fått möjlighet att träffa er här idag! Fiskbranschens riksförbund, Göteborg Hållbar matglädje Tid: 30 min Publik: Fiskbranschen, fiskare, lobbyorganisationer, myndigheter, media. 180 personer anmälda. Kära vänner, tack för att jag har fått

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

SBL Företagsledning. för bygg och fastighet

SBL Företagsledning. för bygg och fastighet SBL Företagsledning för bygg och fastighet SBL FörETagSLEdning FÖr bygg och fastighet Företagsledningsprogram med fokus på utmaningar inom bygg- och fastighetssektorn Vår utgångspunkt är att utveckla ditt

Läs mer

Agenda. Vete CBOT 1973 - Partnerskap Alnarp den 19 mars

Agenda. Vete CBOT 1973 - Partnerskap Alnarp den 19 mars Agenda Nya förutsättningar på spannmålsmarknaden Hur arbetar Lantmännen med spannmålshandel idag? Lantmännens terminsavtal och övriga produkter inom spannmålshandeln Partnerskap Alnarp den 19 mars MATIF

Läs mer

Den strategiska, taktiska och operativa utmaningen för ledarskapet

Den strategiska, taktiska och operativa utmaningen för ledarskapet Den strategiska, taktiska och operativa utmaningen för ledarskapet (Keep it simple!) Ove Karlsson Hushållningssällskapet Halland Jordbruks- och trädgårdskonferensen Alnarp 2013 Vilken är den vanligaste

Läs mer

Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln

Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln Projektetsbakgrund Handeln kan samarbeta med leverantörer av alla storlekar. Man ska emellertid kunna dra nytta

Läs mer

Våra affärsprinciper

Våra affärsprinciper Våra affärsprinciper Vår vision är att skapa hållbara energilösningar i världsklass. Vi vill kunna kombinera stark och uthållig tillväxt tillsammans med god lönsamhet. Genom detta skapar vi värdetillväxt

Läs mer

Frågor och svar om GMO

Frågor och svar om GMO Frågor och svar om GMO 140414 Om LRFs position angående GMO i foder och hållbarhetscertifierad soja 1. Är LRF för GMO? Ja, om de bidrar till en miljömässig och ekonomiskt mer hållbar utveckling, samt inte

Läs mer

fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014

fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 Europeiska havs- och fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 6.11.2014 Vision för det operativa programmet för Finland Finland har en växande och framgångsrik

Läs mer

Tillsammans bygger vi Svevia.

Tillsammans bygger vi Svevia. Tillsammans bygger vi Svevia. För dig som arbetar på uppdrag av oss på Svevia. Vart är vi på väg? 2 Resan har börjat. Den här trycksaken vänder sig till dig som arbetar tillsammans med oss på Svevia. Du

Läs mer

HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING.

HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. KanEnergi erbjuder kompetent analys, ledning och rådgivning, med utgångspunkt i ekonomi, teknik, marknad och hållbar utveckling.

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

ursprungsmärkning av livsmedel

ursprungsmärkning av livsmedel Frivillig ursprungsmärkning av livsmedel Martin & Servera arbetar, tillsammans med restaurang- och storköksbranschen, för att initiera en frivillig ursprungsmärkning för livsmedel, något som många kunder

Läs mer

Vår Verklighet. Vi har en vision. Grönsakshallen Sorunda. ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva.

Vår Verklighet. Vi har en vision. Grönsakshallen Sorunda. ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva. Vår Verklighet Vår Verklighet Gunnar Netz, vd Grönsakshallen Sorunda Vi har en vision Grönsakshallen Sorunda ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva. Det var en gång..

Läs mer

Nails - Affärsidé. Kundgrupp: Vi fokuserar mest på ungdomar eftersom de är mer intresserade av något nytt och varierande.

Nails - Affärsidé. Kundgrupp: Vi fokuserar mest på ungdomar eftersom de är mer intresserade av något nytt och varierande. Nails - Affärsidé Affärsidé Ge färg och glans till dina naglar! Vi erbjuder en mängd trendiga nyanser som skapar en skönhetskänsla. Vi säljer ett stort utbud av märket Catrine Arley med ett rimligt pris

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

Nonnendagen 16 nov. 2007 Fortsätter spannmålspriset att stiga?

Nonnendagen 16 nov. 2007 Fortsätter spannmålspriset att stiga? Nonnendagen 16 nov. 2007 Fortsätter spannmålspriset att stiga? Janne Rundqvist DLA Agro Member structure DLA Agro 2007 Nätverk runt Östersjön Vartåt lutar det med spannmålspriserna? Frågor som man kan

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

MARKNADSNYTT 2015-11-01

MARKNADSNYTT 2015-11-01 Sida 1 av 8 Internationellt MARKNADSNYTT 2015-11-01 Den gångna veckans förändringar på Paris- Chicago- och Winnipegs spannmåls-och oljeväxtnoteringar har varit små, förutom på vete Chicago. En förklaring

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

En snabbare och starkare affärspartner

En snabbare och starkare affärspartner En snabbare och starkare affärspartner Varför blir vissa företag mer framgångsrika än andra? Beror det på kortare time to market, innovationstakten eller produktionskostnaden? Svaret är ovillkorligen ja

Läs mer

Ronnie Letens tal på Årsstämma 29 april 2014. Atlas Copcos framgångar byggs på fem pelare. Målet är hållbar lönsam tillväxt.

Ronnie Letens tal på Årsstämma 29 april 2014. Atlas Copcos framgångar byggs på fem pelare. Målet är hållbar lönsam tillväxt. Ronnie Letens tal på Årsstämma 29 april 2014 Aktieägare och gäster, Atlas Copcos framgångar byggs på fem pelare. Målet är hållbar lönsam tillväxt. Vi fortsätter att öka närvaron i världen samt att utöka

Läs mer

NORAB. De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida

NORAB. De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida NORAB Från berg till småsten Under drygt 20 år har vi på Norab samlat kunskap och

Läs mer

Så gör du fler exportaffärer. Fem företag berättar

Så gör du fler exportaffärer. Fem företag berättar Så gör du fler exportaffärer Fem företag berättar Vi hjälper dig till fler och säkrare exportaffärer Möt fem svenska företag från fem branscher. De verkar på olika marknader och skiljer sig i storlek och

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Lansering av www.matvarden.se!

Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsstrategi för Sverige var med och påverka! För mat & dryck i Gävleborg NYHETSBREV NR 1 2015 MatVärdenvad gör vi 2015? Bra mat till fleroffentlig upphandling! Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsfrågan

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Bygg din egen framtid som hälsoinriktad entreprenör

Bygg din egen framtid som hälsoinriktad entreprenör Bygg din egen framtid som hälsoinriktad entreprenör Varför har vi skapat denna kurs? Vi tror att alla människor oavsett nuvarande situation (ålder, hälsa, gener) kan förändra och förbättra sin hälsa och

Läs mer

Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp

Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp 2015-06-23 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import av fisk och grönsaker

Läs mer

SLAKTGRIS produktion och lönsamhet

SLAKTGRIS produktion och lönsamhet SLAKTGRIS produktion och lönsamhet Slaktgriskalkylen Vilka kostnader är påverkbara? För en företagare är det viktigt att se över de kostnader som finns i företaget. Nyckeln till ökad lönsamhet är inte

Läs mer

Studie- och aktivitetshandledning. Billig mat en dyr affär

Studie- och aktivitetshandledning. Billig mat en dyr affär Studie- och aktivitetshandledning Billig mat en dyr affär Billig mat en dyr affär Studie- och aktivitetshandledning Svenska matproducenter måste börja skärpa sig. Om svensk mat ska försvara sin plats i

Läs mer

Innehåll. eworkbarometern SOMMAREN 2014. Om eworkbarometern 3. Högtryck på konsultmarknaden i sommar 4 Resultat från försommarens undersökning 6

Innehåll. eworkbarometern SOMMAREN 2014. Om eworkbarometern 3. Högtryck på konsultmarknaden i sommar 4 Resultat från försommarens undersökning 6 eworkbarometern SOMMAREN 2014 Innehåll Om eworkbarometern 3 Högtryck på konsultmarknaden i sommar 4 Resultat från försommarens undersökning 6 Arvode 7 Efterfrågan och konkurrens 12 Flexibilitet 17 Uppdrag

Läs mer