Samlad kraft för utveckling. Regionen som spänner musklerna. Nuddis Malås barnomsorg nu på export. Laboratorium i humaniora

Transkript

1 HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN Fototävling: Ditt bästa se annons sidan 24 Regionen som spänner musklerna Nuddis Malås barnomsorg nu på export sidan 20 FOTO: ISTOCKPHOTO.COM Laboratorium i humaniora sidan 6-7 Världseliten i webbproduktion sidan Samlad kraft för utveckling Hallå där... Vad tycker de som företräder Region? sidan 18-19

2 HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN Ständig idétillväxt i Skellefteå Idérikedom har alltid varit nära förknippat med Skellefteå och präglar idag både basnäringarna och nya sektorer, där företag med spetskompetens inom digital teknik och nya medier utvecklats. Här berättar vi om några branscher och företag som stärkt sin konkurrenskraft genom samarbete och entreprenörskap. " Vi lägger ett stort ansvar på individen och på medbestämmande. Det handlar om att ta vara på medarbetarnas passion." 3D-artisten Therese Jansson, Arrowhead. Passion för kreativitet Campusområdet i Skellefteå samlar inte enbart vetgiriga studenter. Det är också en naturlig plats för unga entreprenörsledda företag. Tre internationellt uppmärksammade mjukvaruföretag är de senaste exemplen. De finns ett stenkast från varandra: Vid det nya kårhuset finns Frostware, som arbetar med utveckling av spel för smartphones. Några hundra meter därifrån har Nuiteq, ett teknikföretag som tillverkar mjukvara för multitouchskärmar, sitt huvudkontor. Och i företagshuset intill finns Arrowhead Game Studios, vars succéspel Magicka gjort att företaget vuxit starkt sedan starten För oss handlar framgång på marknaden mer om informationskanaler än om geografi. Avståndet till andra företag är inte längre än till skärmen, säger Johan Pilestedt, CEO hos Arrowhead, från sin kontorsstol en armlängd från skärmen på hans skrivbord. Johan Pilestedt, CEO, Arrowhead. Dynamisk miljö Nuiteq, med kontor i flera länder och kunder som Ferrari, Disney och 3M, kan säkerligen skriva under på det. För holländaren Harry Van Der Veen som driver företaget är beslutet att ha huvudkontoret på Campus Skellefteå strategiskt: Att finnas i en ung, dynamisk och samarbetsvillig miljö nära andra teknikföretag och det nyfikna sinnelaget hos studenter ger oss de rätta förutsättningarna att fylla på med kompetens och utveckla nya mjukvaruprodukter och användningsområden för multitouch, säger Harry, som betonar att Campus och LTU Innovation betytt mycket för var Nuiteq är idag. Ung arbetsplats Hos Arrowhead finns idag 12 anställda, förenade av passionen för datorspel. Sju av dem har en bakgrund på de unika utbildningarna i datorspelsutveckling och datorgrafik som erbjuds på Campus Skellefteå. En av dem är 23-åriga 3D-artisten Therese Jansson: Jag följde utvecklingen av spelet Magicka under utbildningen och kände många av dem som jobbar här redan innan jag började. Det blev rätt självklart att söka mig hit, berättar Therese, som stortrivs på företaget: Det är väldigt inspirerande att få vara en del av miljön och arbetet i en mindre studio som vår. Det sistnämnda är viktigt för Arrowhead, som utvecklat en tydlig företagskultur. Arbetsmiljöfrågor är högt prioriterade. Tillsammans med kreativa utmaningar och frihet under ansvar utgör det företagets strategi för att konkurrera om arbetskraft. Vi lägger ett stort ansvar på individen och på medbestämmande i viktiga beslut. I slutändan handlar det om att ta vara på medarbetarnas passion, säger Johan Pilestedt. Stöttning från Campus För Johan själv var just ett brinnande intresse upprinnelsen till en kontakt med Campus Skellefteås inkubator, som hjälpte Arrowhead ta sina första stapplande steg: Vi fick ett tillskott som täckte de första affärsresorna. Det gjorde att vi kom upp på banan. Dessutom fick vi hjälp med affärsplan och företagsrådgivning. Vikten av att finnas nära inkubatorverksamheten var också värdefull för Frostware, som fick hjälp att bygga upp verksamheten så att företagets första spel, Skycat and the starchildren, kunde lanseras. Målet är såklart att livnära oss på spelutveckling. Och eftersom det är det vi älskar är det kul att vistas bland likasinnade, avslutar Martin Gudmundson, CEO hos Frostware Campus Skellefteå Skellefteå har inte ett universitet utan två - och ibland fler - på sitt multiuniversitetscampus. Vanlig högskoleutbildning, distansutbildning och andra utbildningsformer blandas, i samverkan mellan universitet, samhälle och näringsliv. Cirka studenter läser vid Campus Skellefteå. De finns vid Luleå tekniska universitet, Umeå universitet och Yrkeshögskolan/Kvalificerad Yrkesutbildning. Vi ger även service åt 400 studenter som läser på distans. På området finns också VUX-studenter. 2

3 HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN Samarbeten lyfter träindustrin Kompetens som byggts upp genom generationer, närhet till råvaran och samarbeten mellan näringsliv, kommun och forskning har gjort Skellefteå till en ledande trästad. Och utvecklingen visar inga tecken på att stanna av. Träförädlingskoncernen Martinsons har färdigställt fler än 6000 hus, hallar och broar, över hela Norden. Och många av de banbrytande projekten har genomförts nära hemkommunen Skellefteå. Skellefteå kommun var snabba med att se möjligheterna med träbyggandet och att de tagit en roll som föregångare har snabbat på utvecklingen, berättar Lars Martinson, koncernchef hos Martinsons, som under 2000-talet investerat för mer än en halv miljard i sina anläggningar. Flera investeringar har gjorts i samarbete med regionala leverantörer som Renholmen och Valutec, något som fick Martinsons produktionschef Olov Martinson att betona att de inte valts på grund av att de fanns i närheten, utan för att de är de bästa i branschen. Det var värt att trycka på. I Skellefteå finns ett imponerande nätverk av spetskompetenser inom allt från forskning och konstruktion till maskinleverantörer som ökar konkurrenskraften hos sågverksindustrin. Värdstad för internationella toppmöten I mitten av juni arrangerades konferensen Creative Summit, som lockar världseliten inom digitala medier. Konferensen är en av flertalet i Skellefteå där funktionen som katalysator för innovationsanda och skapandet av nya kontaktytor är viktiga målsättningar. Creative Summit anordnas av The Lodge, en unik sammanslutning bestående av Skellefteåbaserade företag som verkar inom digitala medier. The Lodge rymmer allt från världskända North Kingdom till mindre aktörer och är idag ett nätverk där företagen stärker varandras erbjudanden på världsmarknaden. Konferensen, som i somras arrangerades för fjärde gången, har växt sedan starten och är idag ett etablerat och efterlängtat branschmöte för yrkesverksamma och intresserade av fortsatt utveckling inom digitala medier. Senaste konferensen fokuserade särskilt på möjligheterna som skapas då den digitala och den fysiska världen närmar sig varandra. Hållbar kemikalieanvändning Efter Creative Summit väntade nästa stora möte och då var det hållbar kemikalieanvändning högst på agendan. Chemical Management Summit är den första konferensen som fokuserar på hur näringslivet kan möta den globala utmaning som kemikalieanvändningen innebär. Intresset var skyhögt efter att arrangörerna Skellefteå kommun och Argentum satt samman ett program där branschledande företag kommer att dela med sig av sina kunskaper. Gruvindustrin samlas I juni 2012, anordnas Euro Mine Expo för tredje gången i vad som utvecklats till en självklar mötesplats för den internationella gruvindustrin. En anledning är Skellefteåregionens starka rötter i gruvindustrin, där Bolidens framgångar på världsmarknaden är det mest välkända exemplet. Träbro under konstruktion. Framgångsrika samarbeten En av förklaringarna är det nära samarbetet mellan forskningen och industrin. Valutec, som är Nordens ledande tillverkare av virkestorkar, har drivit flera utvecklingsprojekt tillsammans med forskare på SP Trätek i Skellefteå och därigenom utvecklat virkestorkningen. Bland annat har metoder utvecklats där virkestorkningsprocessen optimeras utifrån faktorer som energianvändning, kapacitet och kvalitet. Smart City Synergieffekter skapades också i bygget av den nya gång- och cykelbron i trä som korsar Skellefteälven och byggdes av just Martinsons. Bron är den längsta i sitt slag i Norden och forskare på Campus Skellefteå kommer att montera sensorer på bron som sänder mätdata som ska ge nya kunskaper kring slanka träbrokonstruktioner. Det är en del av den träforskning i världsklass som bedrivs i Skellefteå och som ges ökade resurser under kommande år. De ökade resurserna kommer att innebära att ett antal doktorander anställs och förhoppningen är att nya företag skapas i regionen. 3

4 HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN INLEDARE MIKAEL LUNDGREN, BILD I NORR(FOTO) I själva verket är det människorna som är. Människor som vågar tänka lite annorlunda, vågar satsa på något nytt. Typiska västerbottningar VÅGAR SATSA NYTT. Stephani Hendrik och Samuel Kågström är tämligen typiska västerbottningar. Stephani kom från USA till Umeå för att delta i ett kort projekt. Nu, sju år senare, är hon fortfarande kvar och arbetar med internationell spetsforskning. Samuel är sju år och bor i Malå, med hjälp av ny teknik är han med och skapar rättvisa omsorgstaxor. den här tidningen kommer du att få möta ännu fler typiska västerbottningar. Typiska för att de sticker ut och skapar spetsverksamheter. Typiska för att det mesta skett utan att väcka någon större medial uppmärksamhet. Bilden av bygger oftast på gamla traditioner, ett län långt borta med vacker natur och få människor. I själva verket är det människorna som är. Människor som vågar tänka lite annorlunda, vågar satsa på något nytt. DAVID ERIKSSON OCH hans kompis i Skellefteå vågade anta utmaningen från den internationella jätten Vodafone. Idag är den digitala byrån North Kingdom navet i den internationellt välkända upplevelseindustrin i Skellefteå. har låtit världen komma till sig, istället för tvärtom. MARIA FALCK ARBETAR som hälsostrateg på s läns landsting. Hennes, och landstingets mål är att ska ha världens friskaste befolkning Maria är helt övertygad om att målet är möjligt att nå. ETT AV VERKTYGEN för att nå fram är satsningen på telemedicin där är ledande i landet, och i många fall även internationellt. Käte Alrutz har startat ett projekt som kan revolutionera logopedi i glesbygd. Nu ropar andra länder i Europa efter hennes hjälp för att komma igång. I VÄSTERBOTTEN TROR vi inte att ensam är stark. Allt går mycket lättare om man hjälps åt. Det är därför Region finns. Inom Region samlas offentliga kompetenser från kommuner, landsting och länsstyrelse. Tillsammans arbetar vi för att alla typiska västerbottningar ska få möjlighet att växa, som människor och som entreprenörer. VÄLKOMMEN TILL VÄSTER- BOTTEN, REGIONEN SOM SPÄNNER MUSKLERNA! Erik Bergkvist, regionstyrelsens ordförande (S) Peter Hedman, regiondirektör 15 kommuner i länet samt s läns landsting är tillsammans Region Region är ett kommunalt samverkansorgan som har det regionala utvecklingsansvaret i s län. Vi gör detta genom: att bevaka och påverka de processer på EU-nivå och nationell nivå som berör regionen att leda arbetet med länets tillväxtstrategier och prioriteringar att finansiera, stödja och driva utvecklingsinsatser som är viktiga för länets utveckling att utveckla nätverk och samverka med aktörer i och utanför länet. PRODUCERAD AV: Active MediaPartner Nordic AB REDAKTION: Per-Åke Hultberg & Johanna Engholm FORMGIVNING: Camilla Lindmark REPRO: Bildrepro Sthlm AB TRYCK: Daily Print i Umeå AB FÖR BILAGOR KONTAKTA: Active MediaPartner Nordic AB, Martin Wallenberg, tel martin.wallenberg@activemediapartner.com VID FRÅGOR OM INNEHÅLLET KONTAKTA: Thomas Hartman thomas.hartman@regionvasterbotten.se

5

6 HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN FORSKNING SAMUEL HULTBERG(TEXT), MIKAEL LUNDGREN, BILD I NORR(FOTO) Hallå där Stephanie Hendrick! Doktoranden, forskaren och läraren Stephanie Hendrick, 34- årig amerikanska, nu bosatt i Umeå och forskningsassistent på HUMlab. Är doktorand inom engelsk språkvetenskap. Undervisar bland annat inom digitalkultur och teknik, och webmedia. Just nu jobbar jag med två olika projekt. Det ena handlar enkelt beskrivet om hur ungdomar använder YouTube som diskussionsplattform. Det andra projektet handlar om sociala medier kopplat till våld i hemmet. Syftet är att ta reda på i vilken utsträckning och på vilket sätt den som är utsatt för våld i hemmet använder Internet som ett sätt att återknyta till ett nätverk av personer och information. Alltså Facebook, bloggar och Twitter. Hur hamnade du i Umeå och på HUMlab? Jag är från USA och har bachelorexamen inom Comprehensive Language Arts, Secondary Education. Jag kom till HUMlab genom ett projekt som jag hade här på universitetet. Efter det sökte jag doktorandtjänst och har nu varit här i nästan sju år. Hur trivs du? Jag trivs jättebra. Den internationella miljön, med många människor från olika delar av världen, skapar en härlig och spännande atmosfär. Jag får även massor av energi från studenterna. Vad händer i framtiden? Jag brinner för det jag gör. Min framtid är här på HUMlab. Snart börjar jag med ett 3-årigt forskningsprojekt som vi gör tillsammans med Stanford University. Projektet handlar om mediala platser. Alltså hur ny teknik formar vårt samhälle och vår stadsstruktur. Till exempel kaféer, bostäder och arbetsplatser. Det handlar även om hur teknik påverkar människorna som befinner sig där. HUMlab har inte bara genomslagskraft i Sverige. Labbet är idag en modell för många andra lärosäten och har ständigt inflöde av forskare från hela världen. Unik labbmiljö Lockar forskare från hela världen HUMANIORA. Kemikalier, substanser och vita rockar. Glöm det! HUMlab vid Umeå universitet är inte som andra laboratorier utan en mötesplats för forskning kring informationssamhället. En inspirerande miljö där digitala verktyg används för humanistisk forskning och utveckling. UMlab är en kreativ studiomiljö i en 500 kvadratmeter stor källare med akvarier, växter och pelare, säger föreståndaren, docent Patrik Svensson. Han berättar om den spännande idén till HUMlab. Om den tekniska utveck- lingen som fullständigt skenat fram under de senaste decennierna. En utveckling som utmanat traditionella humanistiska ämnen som språk, historia och litteraturvetenskap. Det gamla språklabbet hade spelat ut sin roll och var begränsat. Behov fanns av en multimedial och kreativ plats, inriktad på digital humaniora. En miljö som var gjord för framtidens teknik och digitalisering. Det var så HUMlab föddes fram, berättar Patrik Svensson. MEN VAD ÄR då digital humaniora? Jo, det handlar om hur människan i informationssamhället kan använda informationsteknik som ett kraftfullt verktyg. Men också vad det innebär att vara människa i en digitaliserad värld. Här i vårt skärmlandskap på 220 kvadratmeter kan forskare, studenter, konstnärer och företagare använda digitala verktyg visualiseringar, datamaterial, experiment, dataspel, läsplattor och sociala medier och få tillgång till databaser med miljontals böcker, material från dagspress, fotografier och filmer. Allt är tillgängligt digitalt. PATRIK SVENSSON BERÄTTAR att labbets framgångsrecept är just den kreativa och dynamiska mötesplats som skapats. Här arrangeras seminarier, konferenser och kurser plus många olika aktiviteter som filmkvällar och konstevents. Vi ville skapa en mötesplats där man hämtar inspiration ifrån varandra. Att allt är samlat och öppet ger en levande och pulserande miljö som skapar korskopplingar som börjar redan vid fikabordet. Just nu pågår flera olika forskningsprojekt. I ett projekt byggs en databas för miljöarkeologiska data för att vara behjälplig för frågor kring människan och hennes förhållande till miljön i ett långt tidsperspektiv. Ett annat projekt berör utövande av religion i online-miljöer som virtuella världar och YouTube. Vi ville skapa en mötesplats där man hämtar inspiration ifrån varandra. 6 Väst

7 Från idé till växande företag Anders Sandlund och Jonas Forsberg (redq). Jörgen Olofsson (COS Systems). Helena Fordell (VR Brain St.). Företagen COS Systems, redq och VR Brain Stimulation har en sak gemensamt, alla får hjälp och support av Uminova Innovation, en företagsinkubator som vänder sig till entreprenörer och innovatörer från akademi och näringsliv. Det handlar om personer och affärsidéer som förväntas gå långt. Det mesta av forskningen berör människans användning av informationsteknik. Förutom studenter och forskare är det såväl nationella som internationella företag som vänder sig till oss. Framförallt dataspelutvecklare, filmare och mediebyråer. Men HUMlab har inte bara genomslagskraft i Sverige. Labbet är idag en modell för många andra lärosäten och har ett ständigt inflöde av forskare från hela världen. I ett kommande forskningsprojekt om mediala platser sker ett samarbete mellan forskare vid Stanford University och Umeå universitet. PATRIK SVENSSON HAR all anledning att se ljust på framtiden. Just nu byggs en ny labbmiljö och mötesplats (HUMlab- X) på Umeå universitets nya konstnärliga campus som invigs våren Det här är en jättestor och spännande satsning. Vi breddar vårt utbud och får en starkare plattform. Det gör att Sverige genom oss får en ännu starkare position inom digital humaniora och gestaltning samtidigt som vi stärker vår position på hemmaplan. Det kommer att vara tät energi på Konstnärligt campus! Labbets framgångsrecept är just den kreativa och dynamiska mötesplats som skapats, säger Patrik Svensson, föreståndare på HUMlab. Förutom studenter och forskare är det såväl nationella som internationella företag som vänder sig till HUMlab. Här får vi tillgång till ett bra nätverk med kompetenta affärscoacher, säger Jonas Forsberg, som tillsammans med Anders Sandlund driver redq, ett företag som bedriver ansvarsfull tillverkning av inredningsdetaljer: korgar, fat och mattor i naturmaterial som jute, bambu och rotting. Bland kunderna återfinns inredningskedjan Granit, modeikonen Gudrun Sjödén och Åhléns. Sett till antalet anställda, 45 personer, är redq ett av de tio största svenska företagen i Bangladesh. Vårt mål är att via Uminova Innovation ta ett större kliv ut på marknaden, säger Jonas Forsberg. COS Systems, som startade vid årsskiftet, är en avknoppning från ett IT-företag. De har egna lokaler men har valt att samarbeta med Uminova Innovation, främst för strategistöd och möjligheten till ett kompetensbollplank. Vi har tagit fram en teknik som dramatiskt förenklar tillvaron för ägare av stadsnät. Alla manuella steg är borttagna, från beställning till fakturering. Det som tidigare tagit sju till åtta dagar tar nu två minuter, förklarar vd Jörgen Olofsson, som är mycket nöjd och tacksam över det stöd man hittills fått från Uminova Innovation. Nu ligger världsmarknaden och väntar. Forskningsprojekt Det samma borde gälla för en ny revolutionerande metod för strokerehabilitering. Inom forskningsprojektet har en prototyp utvecklats och kliniska tester visar att även personer som haft stroke för mer än fem år sedan blir betydligt bättre med den nya metoden redan efter fem veckors träning. Metoden är utvecklad för att stimulera till läkning av hjärnskada. För att resultatet från ett kliniskt forskningsprojekt som detta ska kunna komma patient och samhälle till nytta krävs andra medel än forskningsanslag. Via Uminova Innovation har vi kunnat erhålla coachning och finansiering för teknisk och kommersiell verifiering och förbereda bolagsbildning av VR Brain Stimulation. Därmed bör vi vara beredda att effektivt kunna gå vidare i tidig kommersialiseringsfas och nå ut på världsmarknaden, säger Helena Fordell, läkare och forskare inom Klinisk Neurovetenskap. Uminova Innovation hjälper entreprenörer och innovatörer att testa och utveckla sin affärsidé och bygga upp ett växande företag. Vi bidrar med viktiga kontakter, strukturerat affärsstöd och en erfaren affärscoach som utmanar dig att tänka tillväxt. Helt kostnadsfritt. Läs mer på INFOTECH UMEÅ

8 SJUKVÅRD JAN ALFREDSSON(TEXT), CHAD EHLERS/NORDICPHOTOS.COM (FOTO STORA BILDEN)RIKKARD HÄGGBOM(FOTO HELGE) HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN Kalvmärkning i idyllisk fjällnatur, samtidigt en farlig verksamhet med stor skaderisk. Akutsjukvård i väglöst land Med inspiration från Australiens landsbygd "FLYGANDE DOKTORN". Vad händer om det sker en olycka i fjällvärlden, långt från närmsta väg? Den frågan ställde sig läkaren Helge Brändström när han förra sommaren besökte Rans sameby. Nu vill han utbilda dem som arbetar i fjällvärlden i grundläggande akutsjukvård och förse helikopterföretagen med en anatomisk karta och en medicinlåda för snabb och effektiv hjälp....jag känner sjukvårdens resurser och dess begränsningar. Vår beredskap bygger på att snabbt få ut en ambulanshelikopter direkt till olycksplatsen. TANKEN ÄR ATT ge medlemmarna i samebyarna och andra som arbetar i fjällvärlden och i en extrem glesbygd en utbildning i basal sjukvård, hjärt- lungräddning och andra livräddande åtgärder samt fixering av frakturer. Man ska också utrusta helikopterföretagen i fjällvärlden, som ibland hjälper till vid kalvmärkningen, med anatomiska kartor och ett basalt medicinpack. Om något händer ska samebyarna kunna ringa SOS-alarm som i sin tur meddelar helikopterföretaget som flyger dit med kroppskartan och medicinen, förklarar Helge Brändström. Efter denna akuta insats tar naturligtvis sjukvårdens egna resurser över, till exempel i form av ambulanshelikopter eller ambulans. Vi har lufttransporter i världsklass och en avancerad flygmedicinsk vård som väl tål att visas upp, säger Helge Brändström, överläkare i anestesi vid akut- och katastrofmedicin på Norrlands universitetssjukhus. ag var en sommar med under en kalvmärkning i Ältsvattnet, norr om Tärnaby, när Rans sameby samlade in renar, berättar Helge Brändström. Jag såg att de ofta arbetade på nätterna, inte sällan dygnet runt, att de använde crossmotorcyklar och att både barn, medelålders och äldre var med i arbetet. Helge Brändström, till vardags läkare i intensivvård och anestesi vid Norrlands universitetssjukhus och landstingets beredskapsöverläkare, såg de uppenbara risker som detta slitsamma arbete innebar. Förutom olyckor med skoter, fyrhjuling eller motorcykel fanns risk för att äldre med både diabetes och hjärtsvikt kunde drabbas av diverse akuta besvär. STATISTIK VISAR OCKSÅ att renskötande samer löper cirka 70 procent högre risk att drabbas av dödsolyckor än sina icke-samiska grannar. Dessutom rör sig året om ett stort antal fjällvandrare, fiskare och skoterförare i fjällvärlden som också de riskerar att drabbas av diverse skador eller olyckor. Kan man ha det så här, minns jag att jag tänkte, säger Helge Brändström. Han började fundera på hur denna för sjukvården akuta fråga kunde lösas på ett effektivt sätt. För några år sedan åkte Helge Brändström runt i Australien och såg hur de legendariska Royal Flying Doctors sedan 50-talet arbetat med så kallade bodycharts och medicinlådor för Australiens fårfarmare, långt från närmsta sjukvårdsinrättning. DE ANATOMISKA KARTORNA är försedda med ett tydligt rutnät där varje kroppsdel har ett nummer. Vem som helst kan sedan ringa upp en flygande läkare och med hjälp av kroppskartans nummer peka ut var personen i fråga har ont och därefter få enkla instruktioner vad man ska göra, till exempel ge personen medicin från medicinlådan, också den märkt med nummer. Detta skulle vi också kunna göra här, säger Helge Brändström. AKUT- OCH KATASTROFMEDI- CINSKT CENTRUM vid Norrlands universitetssjukhus, dit Helge Brändström också är knuten, hoppas nu på pengar från Socialdepartementet och landstingen i Jämtland, och Norrbotten för att bedriva ett treårigt projekt. I projektet ingår bland annat att ta fram en grundläggande akutsjukvårdsutbildning, utveckla kroppskartan och den mobila medicinska väskan och inleda samtal och samarbete med SOS-alarm, sjukvårdsrådgivningen och sjukstugor som kan beröras av projektet. På försommaren genomfördes två försöksutbildningar i Jokkmokk och Storuman, med ekonomiskt stöd från EUprojektet CoSafe, där bland andra boende i två samebyar och anställda i helikopterföretagen får information om projektet och en avancerad utbildning i första hjälpen. Samebyarna är jätteintresserade, de har tidigare efterfrågat någon form av hjälp och detta skulle öka deras trygghet, avslutar Helge Brändström. 8

9 HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN Södra Lappland ett framtida turistparadis Glöm allt prat om glesbygd, avfolkning eller andra negativa epitet som norrlänningarna har fått dras med i åratal. Tänk istället orörd vildmark, vidder, och exotisk kultur och du har det perfekta turistparadiset. Yvonne Lif-Lövbrand, initiativtagare till Destinatiaon Lappland. Södra Lappland är Europas sista vildmark, säger Yvonne Lif-Lövbrand som är initiativtagare till Destination Lappland, ett samarbete mellan de fyra kommunerna Vilhelmina, Dorotea, Åsele och Strömsund med ambitionen att marknadsföra och paketera Södra Lappland på ett nytt och aptitretande sätt. Här finns allt du kan tänka dig, fiske, hajk, svampplockning, jakt, skidåkning, lappländsk kultur. Allt sådant som många i storstäderna längtar efter, säger hon. Initiativkraft och nytänkande Yvonne är känd för sitt Hotell Borgafjäll som är det perfekta exemplet på hur man med initiativkraft och nytänkande kan uppnå stor framgång. Hotellet har flerfaldigt belönats och vunnit priser både regionalt och nationellt. Det har alltid stört mig att det flyger stora jumbojet över oss på väg till Finland, fullproppade med turister. Finland i all ära, men om det är riktig vildmark man är ute efter är det ju oss man ska besöka. En del av projektet Destination Södra Lappland handlar just om att tillgängliggöra området för fler turister. Bland annat vill man locka hit fler européer. Målsättningen är att skapa en internationell flygplats i Vilhelmina 500 meter söder om den befintliga. I dagarna fattas beslut om saken. Den kommer i så fall att stå klar redan Det är A och O med tillgängligheten. Visst, vi har fantastisk vildmark att erbjuda, men för européerna är det svårt att ta sig hit, som det ser ut idag, säger Yvonne Lif-Lövbrand. Tänk om vi kunde ha direktflyg från London och Paris, till exempel. Fönster mot världen Hon säger att hon är trött på offermentaliteten som hon ibland upplever omkring sig. När hon startade Hotell Borgafjäll var det många som ifrågasatte hennes projekt. Men hon gav sig inte, och resultatet talar idag för sig själv. Efter att jag hade jobbat i elva år med hotellet och såg vad en god marknadsföring kunde göra, insåg jag att jag ville föra budskapet vidare till hela bygden. Det var därför jag bjöd in kommunerna och näringslivet till att börja samtala med varandra och det var så projektet Destination Södra Lappland startades, för snart två år sedan. För den som vill veta mer innehar Destination Södra Lappland ett showroom på Grevturegatan i Stockholm. Det är vårt fönster mot världen. Folk från alla jordens hörn stannar upp när de går förbi. Hur kommer man dit, frågar de. Dit måste vi åka! ALLA TALAR OM LYCKSELE Staden i Lappland toppar listan över företag som visar tillväxt i. Genom framgångsrika företag i GIS-branschen är Lycksele Sveriges GIS-centrum och hemvist för ett av Sveriges största GIS-kluster, IGIS. I sommar kan du uppleva vår digitala djurpark och Geocaching på Gammplatsen i Lycksele. 9

10 DET DIGITALA UNDRET PER-ÅKE HULTBERG(TEXT), PAULINA HOLMGREN(FOTO DAVID ERIKSSON) JOEL NORDIN(FOTO EMANUEL DOHI) HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN Digitala byrån North Kingdoms vd David Eriksson. Vi började med Vodafone NORTH KINGDOM. Första uppdraget var att utveckla en webbsite åt Vodafone globalt. Resultatet blev minst sagt lysande, eller vad sägs om utmärkelsen världens mest prisbelönta site 2004? Det handlar om den digitala byrån North Kingdom, spindeln i nätverket för den digitala upplevelseindustrin i Skellefteå The Lodge. Här finns ett starkt driv, flera riktigt framgångsrika företag och massor av jättehäftiga projekt på gång. odafone trodde att vi hade 70 anställda när det egentligen bara var två killar och som ännu inte ens hade ett fungerande bolag, berättar vd David Eriksson. Så det gällde alltså att hastigt och lustigt leta fram duktigt folk som kunde hjälpa till att ta fram avancerade digitala produkter i gränslandet mellan film och 3D. Och i spillran av IT-bubblan fanns det ganska många programmerare i Skellefteå som startat eget. Vi samlade ihop ett gäng. Idén fanns alltså där från första början att samarbeta med andra i olika projekt och så är det fortfarande. En tredjedel av vår omsättning är faktiskt det som partners levererar. HÄR FANNS UPPENBARLIGEN embryot till The Lodge som bildades några år senare. Ett kreativt nav för företag i den digitala upplevelseindustrin i Skellefteå. Vilka är ni, undrade kommunen. Flera företag som inte jobbar med trä eller gruva, dessutom med gigantiska varumärken som Disney och Coca Cola? Det lät spännande. Namnet The Lodge kom så att sättas på ett samarbete som redan fanns. Det blev enklare för andra att förstå vad vi höll på med samtidigt som kommunen kunde hjälpa till med utbildningsinsat- The Lodge i Skellefteå Genom åren har internationella företag såsom Ferrari, Disney, Toyota och Coca-Cola valt att arbeta med företag i Skellefteå. Loket i detta arbete har varit och är den digitala byrån North Kingdom. Totalt rör det sig om 14 företag som medverkar i klustret med drygt 100 anställda medarbetare. ser som varit riktigt bra. Nu finns till exempel en mastersutbildning i interaktiv design på Umeå universitet, säger David Eriksson och poängterar att högklassig utbildning är en förklaring till det svenska digitala undret. För det är ingen tvekan, Sverige är riktigt bra på det här och i synnerhet. Att även relativt små bolag har ett globalt perspektiv är därför inte speciellt förvånande. I synnerhet inte att North Kingdom har det. Med Vodafone som första kund föll det sig ganska naturligt. Vi hoppade över Stockholm, direkt ut i världen. Idag är 60 procent av våra uppdrag direktkunder, framförallt i Europa, resterande 40 procent är byråer från hela världen, säger David Eriksson. Ändå har North Kingdom kontor i Stockholm, med ungefär lika många anställda där som hemma i Skellefteå. Vi får jobbansökningar från hela världen. I Stockholm finns åtta nationaliteter representerade, vissa förstår inte fördelarna med att bo i, säger David Eriksson och skrattar. VAD ÄR DÅ förklaringen till North Kingdoms framgång, förutom att de är skickliga förstås. Förmodligen den ytterst medvetna målsättningen att förmedla rika upplevelser. Fokus ligger på användaren, inte på kunden, förklarar David Eriksson. Vi är storytellers som ska fånga publikens hjärtan och engagera deras hjärnor. Lyckas vi att fånga dem med en berättelse, en upplevelse så tror vi att varumärkets budskap lättare når fram och vi kan skapa förutsättningar för en dialog. En annan, troligen lika viktig förklaring till framgången, är den starka teamkänsla som finns i hela organisationen och som utgår från de tre delägarna som känt varandra hela livet. Vi är ett lagbaserat team, något som vi tagit med oss från idrotten. Vi tre är födda inom en månad, inom samma kvarter här i Skellefteå och vann tillsammans ungdoms- SM för länslag i fotboll Min sambo ville bo kvar, så jag fick tänka om. Om inte jag kommer ut i världen s Här finns DOHI SWEDEN. Han kom som 18-åring till Umeå 1998 och fick jobb på en reklambyrå, en självlärd webprogrammerare från Stockholm, ditlockad av en tjej. Men studentlivet hägrade. Efter fem års studier hade han startat sitt första bolag, då som nykläckt civilingenjör. Ju mer jag engagerat mig desto mer har jag insett att jag vill stanna kvar, säger Emanuel Dohi, vd Dohi Sweden. 10

11 HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN n så får jag banne mig ta världen till Umeå, säger Emanuel Dohi. otroligt starka framtidsvisioner dag driver Emanuel Dohi sitt tredje företag, är mannen bakom nätverket Umeå Creative Industry Association och forti samma tjej. farande förälskad Egentligen ville jag härifrån direkt efter utbildningen. ngen. Jag hade läst datavetenskap ap och såg framför mig ett jobb inom något av de större bolagen, kanske i Stockholm eller varför inte i London eller Los Angeles. Men min sambo ville bo kvar, så jag fick tänka om. Om inte jag kommer ut i världen så får jag banne mig ta världen till Umeå. Sagt och gjort. Emanuel åkte på mässor i Sverige och utomlands. Han ville lära, se och höra, hur andra gjort och lära känna dem som lyckats. Började själv anordna events och bjuda in internationella företagare, allt för att hämta inspiration till sig själv som entreprenör, till sin första satsning, men också för att utveckla nätverkandet bland likasinnade i Umeå. Ju mer jag engagerat mig desto mer har jag insett att jag vill stanna kvar, säger Emanuel som efter krisen 2008, då många stod utan jobb, såg en ny affärsmöjlighet, skapade ett bemanningsföretag och hjälpte därmed duktiga programmerare till nya karriärvägar. EMANUEL BERÄTTAR ENGA- GERAT om den resa han gjort sedan han kom till Umeå för tretton år sedan. Ut i världen har han onekligen kommit samtidigt som han numera är djupt rotad i bygden. Under tiden som han drev sitt bemanningsföretag började han nätverka på allvar på hemmaplan. Han hade nu insett att Umeås näringsliv var så enormt mycket rikare än han först trott, med otrolig potential och starka framtidsvisioner. Jag ville sammanfoga alla som verkade inom de kreativa näringarna med tjänster och produkter. Och folk kom, snart var man ganska många. Syftet var att stimulera företagande, entreprenörskap och ytterst att lyfta Umeå till en internationell nivå. Umeå Creative Industry Association hade sett dagens ljus, en ideell förening där idag 38 företag hjälper varandra, delar information och erfarenhet. Här finns ett starkt driv, flera riktigt framgångsrika före- tag och massor av jättehäftiga projekt på gång, berättar Emanuel utan att avslöja för mycket. Umeå är en tillräckligt liten stad för att vem som helst ska kunna på- verka och tillräckligt stor så att flera företag kan vara framgångsrika i sam- ma bransch. Och jobbar man tillsammans kan man ta hem de riktigt stora jobben, konstaterar Emanuel som ser samarbetet mellan företagen, universitetet och väldigt engagerade kommun- och regionalpolitiker som nyck- elfaktorer till framgången. Dessutom finns i Umeå en ung välutbildad befolkning. Fördelen en med universitetet här är att allt är så nära, på samma område, så man träffar en massa människor inom olika kunskapsområden hela tiden och får på så sätt ett fantastiskt brett nätverk. Samma känsla vill jag att det ska vara i fikarummet i företaget, ett bollande av idéer, säger Emanuel Dohi och berättar att han i sitt nuvarande bolag, Dohi Sweden med kontor i både Umeå och Stockholm, valt att rekrytera medarbetare från helt olika dicipliner inom den digitala industrin. VI ÄR EN digital agentur, en hybrid av reklambyrå och tekniskt laboratorium med fokus på avancerad applikationsutveckling för mobil och webb. Det är viktigt att blanda teknik och design och göra den lättillgänglig, säger Emanuel och förklarar att han i sitt bolag vill jobba nära kunden, som i en familj. Inte vänta på att bli uppsökt för att utföra enstaka uppdrag, utan istället söka upp företag som vill vara i framkant inom expertisområdet. Det var lite läskigt att dra igång med ett så annorlunda koncept, men det har gått bra. Vi är idag sexton medarbetare och fortsätter expandera kraftigt. Just nu arbetar vi med flertalet produktlanseringar. Nästa grej som vi experimenterar internt med är appar och spel till smart-tv. Den utvecklingen har knappast börjat men kommer att bli riktigt stor. Umeå Creative Industry Association en ideell förening med 38 företag som jobbar med digital teknik och design: webbsidor, dataspel och film. Flera av företagen jobbar med stora internationella partners, t.ex. Coldwood Interactive som tillverkat tv-spel för Sony Playstation, bland annat nya The Fight. De har också medverkat i vidareutvecklingen av handkontrolltekniken för Sony Playstation Move. Ett annat företag, Algoryx, har av tidningarna Affärsvärlden och Ny Teknik utsetts till ett av Sveriges hetaste unga teknikföretag. 11

12 Balticgruppen bygger på Umeås framgång Skulpturparken På Umedalen ligger också en av landets mest prisade parker och stadens största turistmål. Umedalens skulpturpark ägs av Balticgruppen och är öppen året runt, dygnet runt och helt gratis. Vart annat år ordnar man ihop med Galleri Andersson/Sandström en sommarutställning där parken tillförs 8-10 nya skulpturer och några av dessa ofta blir en del av den fasta utställningen. Umeå är en fantastisk stad att verka och bo i. Människorna som bor här är öppna, kreativa och välkomnande. Det är egenskaper som tenderar att lockar till sig fler människor och Umeå universitet fungerar också som en oerhörd magnet som drar till sig både begåvningar och forskningskapital. Det tar tid att lära känna en stad, men nu tycker vi att vi känner Umeå rätt bra och vill gärna medverka till att den fortsätter att växa. Därför har vi valt att bara satsa på Umeå. En stad som växer med uppåt människor varje år behöver ett större utbud av handel i centrala staden. Det finns flera skäl till att städer, inte minst i vårt land, behöver förtätas och en stad som växer med uppåt människor varje år behöver ett större utbud av handel i centrala staden. Umeå som är en populär besöks- och konferensstad behöver mer kontor och hotellkapacitet. Det som är bra för Umeå är bra för Balticgruppen Egentligen skulle man också kunna säga att det som är bra för Umeå universitet är bra för Umeå. Och då är det också bra för Balticgruppen. Vi har ett mycket nära och bra samarbete med Umeå universitetet, vilket kanske syns tydligast på Konstnärligt campus, ett nytt inslag i stadsbilden som växer upp med en väldig fart vid älven, nedströms centrum. Man kan säga att staden och universitetet länge levde separata liv vid sidan av varandra, men nu finns det en uttalad ambition både hos universitetsledningen och de styrande i kommunen att få delarna att växa ihop. Konstnärligt campus som vi bygger är ett bra exempel på detta. Vårt engagemang i Umeås utveckling syns på flera olika sätt och på många olika platser i staden. Umedalens sjukhus var den första fastighet bolaget förvärvade. Där finns idag flera skolor, konstateljéer, IT-företag, vårdcentral, äldreboende, bostäder och mycket annat. Balticgruppen sponsrar årligen ett stort antal evenemang, däribland sameveckan. Även idrotten i staden har genom åren fått stora stöd från oss. Kulturväven Vi har lagt ner mycket tid och på utveckling i centrala Umeå, inte minst därför att vi äger många av fastigheterna i området. Turerna har varit många, men nu har politikerna bestämt sig för att satsa på Kulturväven en mötesplats för olika kulturuttryck som norska arkitekterna Snöhetta har ritat, och som vi kommer att bygga. Vi äger redan Stora Hotellet i kvarteret som heter Heimdal och vi planerar också att bygga en saluhall i området. Balticgruppen har för tillfället många projekt på gång, bland annat Kulturväven, kvarteret Forsete, Konstnärligt campus, Campus X med flera. Vid sidan av dessa projekt förvaltar vi även m 2. I detta bestånd finns allt från studentbostäder, universitetsnära forskningslokaler, till kontors- och handelsytor. Jonas Olsson, vd Balticgruppen AB Umeå har ett rikt kulturliv. Umeb kreativa och öppna för besökare. 2 vi att vara Europas kulturhuvudst dit kommer att flytta fram positio besöksnäringen rejält. Anna Göransdotter, vd Restaurang- och Hotellverksam Balticgruppen äger, utvecklar och förvaltar fastigheter sedan Förvaltar m 2. Ca 100 st anställda i hela koncernen. Övriga verksamheter: Vindkraft, energikonsultation, miljöteknik, restaurang, hotell mm. Balticgruppen AB, Kungsgatan 67, 2 trappor, Box 489, Umeå. Tel E-post: info@balticgruppen.se Från vänster: Jonas Olsson, Anna Göransdotter, Håkan Martinell

13 Konstnärligt campus Designhögskolan har funnits sedan 90-talet och räknas som en av de 10 främsta i världen. Sedan två år tillbaka finns också Arkitekthögskolan, som är den första nya i landet på över 40 år. I december invigs de nya lokalerna för Konsthögskolan liksom en ny konsthall på området. Det kommer även att bli en virtuell mötesplats där studenter med olika inriktningar skall ha möjlighet att utveckla både egna och gemensamma idéer i en högteknologisk miljö. KONSTNÄRLIGT CAMPUS Består av Arkitekthögskolan, Bildmuseet, Konsthögskolan, Hum.lab, Designhögskolan, avknoppning och inkubatorverksamhet. Hyresgäst: Umeå universitet Yta: m 2, varav m 2 är nyproduktion Sista etappen inflyttningsklar Kontorshus med Umeås absolut bästa läge vid älven I nästa etapp kommer vi att bygga kontor på området. Tanken är att kreativa verksamheter här ska kunna dra nytta av närheten till utbildningarna och den inspirerande miljön. På så sätt kommer också Konstnärligt campus att växa ihop med den centrala staden. CAMPUS X Nyproduktion av älvsnära kontor Yta: m 2 Avstånd till Rådhustorget: 700 m Första inflyttning juni 2012 KULTURVÄVEN Kulturverksamheter, m 2 Hotell, m 2 Restaurang, saluhall, café mm, m 2 Färdigställt under Kulturhuvudstadsåret 2014 eborna är unga, re kommer dstad och resan sitionerna för Två hyllade restauranger Viktoria invigdes i höstas och blev direkt nominerad till priset Värt en omväg av White guide. Konceptet är framtaget tillsammans med Melker Andersson och Danyel Couet från Grupp F12. På Sävargården ansvarar TV-kocken Fredric Andersson för matkonsten. Sävargården blev nyligen utsedd till Silverkrog av Sveriges Bästa Bord och har förmodligen stadens mest välkända festvåning och matsalar. erksamheten För att kunna möta den växande stadens krav bygger vi nu ut stadens mest centrala kvarter Forsete med ytterligare m 2. Vi kommer att bygga en av Sveriges modernaste gallerior, mer hotellkapacitet och fler kontor. Håkan Martinell, vd Balticgruppen Fastighetsbolag KVARTERET FORSETE Kvarteret byggs ut från m 2 till m 2 Ny galleria med ett 60-tal butiker, m 2 Nya moderna kontor m 2 Hotell, m 2 Bostäder, m 2 Första inflyttning sker hösten 2012

14 HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN HÄLSA JOHANNA ENGHOLM(TEXT), ISTOCKPHOTO.COM(FOTO) Tips för en bättre hälsa på jobbet: Stegtävling Gratis frukt Sång och blommor på födelsedagar Gemensam lunch Walk and talk- möten Bokcirkel Tjänstecykel Rökavvänjningsgrupp I satsar man på bättre hälsa för alla. Hälsoundersökningar med samtal kring livssituation har gett goda resultat. Vi ska ha världens bästa hälsa VISION. Att vara hälsosam innebär att sluta röka, börja träna och äta morötter. Eller? I har man vidgat hälsobegreppet rejält och satt upp den minst sagt kaxiga visionen År 2020 har världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. Är det möjligt? a, vi tror faktiskt det. Att mäta friskhet och hälsa kan vara klurigt och det är lätt att fastna i definitioner, men vi har valt att vidga begreppet och öppna ögonen för vad en god hälsa innebär, menar Maria Falck, hälsostrateg för s läns landsting. Under 1980-talet låg sämst till i landet vad gäller dödsfall i hjärtinfarkt och slaganfall upp till 75-års ålder. Idag är siffrorna helt ombytta och de höga kolesterolvärdena har minskat påtagligt, blodtrycket sjunker och västerbottningarna röker minst i hela landet. En av de stora orsakerna är de hälsoundersökningar som infördes på 1980-talet där alla 40-, 50- och 60-åringar bjuds in till ett 45 minuter långt individuellt hälsosamtal. Om det är det blygsamma priset på 100 kronor som gör att nära 70 procent av de inbjudna kommer är osagt, men tack vare samtalen har man kunnat upptäcka sjukdomar och riskfaktorer tidigt. Efter etiskt godkännande kan även forskare vid Umeå universitet få tillgång till samma data, säger Maria Falck. Arbetet med visionen som ska sätta den Västerbottniska hälsan på världskartan startades för elva år sedan. Där arbetar man förebyggande och långsiktigt både med utbildning i de egna leden och inspirerande ut mot kommuner, frivilligorganisationer och företag. Allt för att anta mer hälsofrämjande perspektiv. Arbetet består till stora delar av att förändra gamla tankesätt och invanda rutiner. VEM HAR SAGT att möten måste ske sittandes runt ett bord? Ta en promenad samtidigt som ni pratar så fungerar både hjärnan och kroppen bättre, föreslår Maria Falck. Hon betonar också hur viktigt det är att hälsobegreppet är inkluderande och nytänkande så att alla kan vara med, oavsett sociala, ekonomiska och kroppsliga förutsättningar. Är man arbetslös har man inte råd att köpa guldkort på lyxgymet och sitter man i rullstol kan man inte jogga. Däremot kan alla hitta lösningar som funkar för var och en. Maria Falck pratar engagerat om hur hälsa inte är likställt med vilket skick kroppen befinner sig i utan ser även hur ett samtal med en vän, att läsa en bra bok eller gå på teater också påverkar vårt välmående. Att trivas i sin stad, våga gå hem när det är mörkt ute eller isigt på gatorna är andra exempel. Sjukvårdspersonal bör därför inte enbart fokusera på onda knän och stukade fötter utan även prata med patienterna om hur livet ser ut i övrigt, som alkoholvanor, socialt umgänge och fritidsaktiviteter. VINSTERNA MED EN hälsosam befolkning är många. När befolkningen mår bra ökar tillväxten och hela regionen stärks. Eftersom målet är att alla ska kunna vara med på sitt sätt är det avgörande att hitta infallsvinklar för varje målgrupp. Vi jobbar exempelvis jättemycket utåt mot ungdomar och möter deras föreställningar kring frågor som sexualitet, kärlek, nätsäkerhet och hur det är att bli vuxen. Vi kan inte göra allt, men tillsammans kan vi kraftigt förbättra hälsan i. Så vad tror Maria Falck om läget år 2020? Kommer att ha världens bästa hälsa? Ja, jag tror faktiskt vi kan ha en chans. Snacka om regional utveckling! Det är roligt att våra politiker vågar sticka ut hakan längre än en mandatperiod. Kanske kommer andra regioner i Sverige bli inspirerade och utmana oss om guldet? Hur mäter man hälsa/ friskhet? I dagsläget använder man i projektet en modell med fyra infallsvinklar som går att använda även på internationella mätningar. Skulle förutsättningarna förändras, vid ex en miljökatastrof, får parametrarna förändras. Födsel- samt dödsantal Hur befolkningen själva uppfattar sin hälsa Levnadsvanor Stödjande insatser som finns. Fakta Hälsa 2020 På hemsidan 0.se finns en rad förslag på hälsofrämjande aktiviteter samt tips på hur man ansluter sig. 14 Maria Falck, hälsostrateg för s läns landsting.

15 PLAKAT UMEÅ. VILL MER. Umeå är en av Sveriges snabbast växande platser. Här finns miljardföretag på en världsmarknad, ett sprudlande kulturliv Umeå har utsetts till Europas kulturhuvudstad 2014 och två universitet med studenter. Det händer nya spännande saker mest hela tiden. Till exempel byggs just nu Konstnärligt campus, där arkitektur, design och fri konst samlas i spektakulära hus ett stenkast från Umeälven. Målet med satsningen är att göra Umeå till ett kreativt centrum på världskartan. Allt det här är fantastiskt. Men det kommer inte av sig själv. Därför lutar vi oss inte tillbaka och är nöjda. Vi vill mer och fortsätter jobba stenhårt för att ytterligare stärka Umeås position som en attraktiv plats i norra Europa. Så att ännu fler människor och företag får chansen att upptäcka hur bra det är att bo, leva och utvecklas här.

16 HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN SJUKSTUGAN PER-ÅKE HULTBERG(TEXT), ANDREAS JOHANSSON/LINJALEN(FOTO) Åldrande befolkning en tillväxtfaktor LÄKARE. Hur ska vi med en åldrande befolkning klara det framtida behovet av vård och omsorg? Det är en fråga som hela västvärlden ställer sig och oroar sig över. Svaret finns i s inland som demografiskt ligger 25 år före resten av Europa. Här på sjukstugorna är problemet löst. lla är livrädda för utvecklingen och ser sjukvården som ett problem. Men varför inte vända på det, och istället se den åldrande befolkningen som en tillväxtfaktor, säger Peter Berggren, distriktsläkare på Storumans sjukstuga. Demografiförändringen är redan här, fortsätter han procent av befolkningen i södra Lappland är över 65 år. I de mest extrema kommunerna är tio procent av invånarna över 80 år. Det vill säga, vår situation är den som man nu runt om i världen planerar för. Vi har alltså ett försprång och något att lära ut. DET VAR NÄR Peter Berggren såg hur man planerade framtidens sjukvård i England som han insåg, det är ju så vi redan har det. Primärvården måste ta ett större ansvar, vilket sjukstugorna i regionen alltså gjort sedan decennier tillbaka. Det vanliga i Sverige och Europa är annars att äldre multisjuka personer med stora vårdbehov hamnar på storsjukhus utan att egentligen bli bättre samtidigt som kostnaderna skenar. Det är en överkonsumtion av sjukvård som inte tjänar någon. Vi vet att det går att klara uppgiften mycket enklare och betydligt mer kostnadseffektivt genom att samverka med kommunen. Det började vi med för tio år sedan genom att fråga oss hur vi klarar vårt beting på smartast möjliga sätt. Resultatet blev en gemensam vårdavdelning där landstinget har sex platser för akut sjuka patienter och kommunen fjorton platser för avlösning och rehabilitering för demenssjuka. Dessutom finns en gemensam rehab-resurs. Egen vårdavdelning i primärvården är ett gammalt sätt att arbeta i glesbygden och har faktiskt varit på väg att tas bort. Nu visar det sig att det är framtiden, säger Peter Berggren och skrattar. FÖRDELARNA MED EN egen vårdavdelning är flera. Det är smidigt och effektivt med få inblandade, samtidigt som patienten slipper ligga på sjukhus långt från vänner och familj. Sjukstugorna i länet är dessutom mycket välutrustade med avancerad teknik och är världsledande inom telemedicin, bland annat med robotteknik. Denna tillgång till specialistkompetens på distans gör att vi på sjukstugorna kan erbjuda en bredd i vården som annars inte skulle vara möjlig. Vi ligger helt klart i framkant med en modell man strävar efter Vår situation med åldrande befolkning är den som man nu runt om i världen planerar för. Vi har alltså ett försprång och något att lära ut, säger Peter Berggren, distriktsläkare på Storumans sjukstuga. i andra länder, säger Peter Berggren. Modellen är, menar han, intressant att beforska och utveckla. Ja, faktiskt så pass intressant att det sedan årsskiftet finns medel tillsatta för forskning kring sjukvårdssystem för en åldrande befolkning, även tester av ny apparatur. Detta i ett Glesmedicinskt centrum förlagt till Storuman. VI SKA SE till att förvalta vårt 25-åriga försprång. Vi har nu unika möjligheter att stimulera utvecklingen av vården. Vården ska vara så bra att folk inte behöver läggas in på sjukhus och det är här jag ser en tillväxtmöjlighet för glesbygden. Jag är övertygad om att sjukvård i världsklass attraherar pensionärer, kanske folk som flyttat söderut för 40 år sedan. De flesta pensionärer är numera fullständigt friska upp i hög ålder. Min egen skolläkare här i Storuman är nu min kollega. Han är 80 år och jobbar halvtid här på sjukstugan. Andra är livrädda för pensionärer. Vi tar emot dem med öppna armar och om de blir sjuka ger vi dem den bästa sjukvård som finns. Jag tror på den här idén och jag tror på Storuman! ENTREPRENÖR? FINANSIÄR OCH RÅDGIVARE! Alla stora framgångsrika företag har en gång varit små. Så små att de faktiskt ryms i huvudet på en idérik visionär. Sverige behöver fler framgångsrika företag. Inom alla branscher. Från tjänsteföretag till snabbväxande högteknologiföretag. Men för att utveckla ett företag behövs det kapital och i många fall även stöd från erfarna rådgivare. Och det är här vi på ALMI Företagspartner kommer in i bilden. Vi kan ta risker andra finansiärer inte har möjlighet att ta. Och vi har nu vårt nya rådgivningserbjudande på plats. Detta, i kombination med våra rådgivares erfarenhet, gör att vi kan medverka till att din vision inte fastnar som en vacker tanke bland alla andra. Kontakta oss. 16

17 HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN TTE TELEMEDICIN PER-ÅKE HULTBERG(TEXT), MIKAEL LUNDGREN/BILD I NORR(FOTO) ISTOCKPHOTO.COM(FOTO STETOSKOP) Distansteknik i världsklass Ja, det har varit en fantastisk resa. Tekniken är numera så förfinad och självklar att den knappast märks. Det bästa exemplet jag har är nog uppmaningen jag fick av en liten 4-åring, Kom ut ur tv:n så att jag kan ge dig min teckning, berättar Käte Alrutz och skrattar. REHAB I REALTID. Att är bäst i Sverige på telemedicin är ett faktum och inte speciellt förvånande. Här finns både behoven glesbygd och långa avstånd och den nödvändiga förutsättningen, högklassig medicinsk och teknisk kompetens, inom vissa discipliner världsklass. i började redan 1995 att göra medicinska insatser med hjälp av distansteknik och har sedan haft en fortlöpande utveckling där idag alla vårdnivåer är delaktiga. Den stora vinsten är naturligtvis möjligheten att ge behandling till alla på lika villkor, säger Käte Alrutz, logoped och vårdutvecklare vid s läns landsting. MED TEKNIKENS HJÄLP bedömer eller behandlar olika specialister i realtid patienter på sjukstugor och hälsocentraler runt om i länet. Lokala läkare, rehabpersonal och sjuksköterskor kan samtidigt få information. Lika rutinmässigt görs numera vissa ronder via videokonferens. Röntgenbilder skickas och lagras digitalt, detsamma gäller remisser. Diagnoser, behandlingsalternativ och prover diskuteras lika naturligt som om alla inblandade, vårdpersonal och patient, befann sig i samma rum. Behandlingar som tidigare bara kunde utföras på något av de tre sjukhusen i länet kan nu lika gärna göras i Sorsele, Malå eller på någon av de övriga 42 hälsocentralerna och sjukstugorna i länet. Sedan några år tillbaka har samtliga videokonferenslokaler och totalt har landstinget i länet 120 sådana lokaler och 250 webbkameror av hög kvalitet. Här finns alltså en glesbygdsproblematik med långa avstånd, brist på specialister inom vården och en åldrande befolkning. Men den nya tekniken gör att patienter, varav många är äldre, kan få specialiserad vård och rehabilitering. De slipper flera besök och långa resor. Det är både tidsbesparande och oerhört kostnadseffektivt, konstaterar Käte Alrutz. JUST DE LÅNGA avstånden kunde tidigare innebära att patienter avstod från behandling och rehabilitering, man orkade helt enkelt inte. Just rehabilitering är ett område som sedan några år tillbaka utförs med hjälp av distansteknik med stor framgång. För exempelvis en skogsarbetare med skadad hand kunde det tidigare ta en hel dag att få den rehabträning han behöver. Först bil- eller bussresa 4 5 timmar, därefter träning minuter och sedan tillbaka hem igen 4 5 timmar. Det händer att patienter tackar nej till den hjälp man egentligen vill ha, behöver och har rätt till. Men det är alltså något som vi inom landstinget nu håller på att rätta till och ser stora möjligheter att gå vidare. Att till exempel ge smärtrehabilitering i realtid på närmaste hälsocentral, eller till och med i hemmet. KÄTE ALRUTZ, en av de drivande inom distanstekniken i, har startat ett projekt som kan revolutionera logopedin i glesbygd. Projektet är jättestort med 194 patienter och 800 besök under två års tid. Det handlar om patienter som av olika anledningar har språk-, tal- eller röststörningar, ibland också svårigheter att svälja. Patienter som nu får avancerad röstträning i sina hem eller på närmaste sjukstuga eller hälsocentral. Många har typiska pratyrken, andra har drabbats av stroke, afasi, Parkinsons sjukdom eller dyslexi. Det kan också vara barn med talproblem. Logopeder är en bristvara samtidigt som behovet av våra tjänster är mycket stort. Varje vecka drabbas någon i länets inland av afasi, en språkstörning efter en hjärnskada och det krävdes därför nya idéer. Resultatet vi nu ser av röst- och talträning med videoteknik är lysande, säger Käte Alrutz. Hon betonar att tekniken inte ersätter den personliga kontakten. Men att tekniken gör det möjligt att rehabilitera patientgrupper som annars inte skulle ha fått tillräcklig hjälp. Ja, det har varit en fantastisk resa, konstaterar Käte Alrutz och ser nu fram emot att hjälpa andra länder i Europa att komma igång. 17

18 NUDDIS STARK REGION PER-ÅKE SAMUEL HULTBERG(TEXT), HULTBERG, JOHANNA AGNE ENGHOLM OCH HÖRNESTIG SAMUEL /VÄSTERBOTTENS HULTBERG(TEXT) REGION FOLKBLAD(FOTO) VÄSTERBOTTEN(FOTO) HELA DENNA NA BILAGA ÄR EN ANNONS NONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN TEN Region ska växa sig ännu starkare ORDFÖRANDE. Tillsammans vill vi göra ännu starkare. Vi vill att människor ska trivas och sprida budskapet att är en riktigt bra region att leva i. et säger Erik Bergkvist (S), regionstyrelsens ordförande och därmed länets viktigaste regionpolitiker. Han betonar vikten av samarbete för att utvecklingsarbetet ska kunna bedrivas på ett bra sätt. är en modern region med stora tillgångar både när det gäller kunskap och goda livsmiljöer och vi märker hur vi blir starkare när vi samarbetar över olika organisationsgränser, säger Erik Bergkvist. Just nu jobbar vi aktivt med att påverka EU och deras långtidsbudget om betydelsen av Botniska korridoren och Norrbotniabanan som en del av den, förklarar han. DET ÄR NU FYRA ÅR sedan länets femton kommuner tillsammans med s läns landsting startade Region. Uppgiften då som nu är att ansvara för det regionala utvecklingsansvaret. Med andra ord, se till att hela länet utvecklas och växer. Sedan dess har olika uppdrag förts över från både landstinget och Länsstyrelsen. Bland annat det regionala kulturansvaret som togs över från landstinget januari PRAKTISKT HANDLAR region s uppdrag om att ta fram en regional utvecklingsplan, utarbeta strategier för hur den ska genomföras och bidra med pengar till olika utvecklingsprojekt inom främst kommunikationsområdet, kultur och utvecklingen av länets näringsliv. Att öka förädlingsgraden i länet och att marknadsföra inlandet bättre är något som engagerar Erik Bergkvist. Han betonar att uppdraget gäller hela regionens utveckling och tillväxt, samtidigt som han är väl medveten om Umeås viktiga funktion som tillväxtmotor och sysselsättningsskapare för hela. Den spetsforskning och utveckling som bedrivs i staden inom en rad områden IT, medicin, bioteknik med mera har självklart enormt stor betydelse för hela regionen, säger Erik Bergkvist, samtidigt som han betonar hur viktigt det är att ännu bättre än idag ta tillvara s råvarutillgångar. Vi kan inte bara exportera råvaror och fungera som kornbod, vi måste bli bättre på att hämta hem värdet som ligger i förädlingen av våra produkter. Det gäller inte minst inlandet, säger han och ser förädlingen av skogsråvaror i Lycksele, med Ikea som kund, som ett gott exempel. SAMTIDIGT GÅR DET inte att förneka s stora betydelse för EU:s råvarubehov. Det är här som både skogen och mineralen finns. Transporter är därför avgörande för vår framtid, både i nord sydlig och öst västlig riktning, menar Erik Bergkvist, som speciellt betonar vikten av att infrastrukturen utvecklas och effektiviseras för att bättre än idag länkas samman med Europas övriga transportsystem. UTVECKLINGSFRÅGOR AV liknande slag handlar som alla förstår om processer som tar lång tid att genomföra. Men det finns också konkreta exempel på hur Re gion redan nu gör skillnad i länet. Erik Bergkvist berättar om en riskkapitalfond som inte hade blivit av utan Region s arbete och hur Region s delägarskap i ALMI företagspartner gör att investeringarna kan upprätthållas på en hög nivå i länet. Som alltid är samarbete nyckeln till framgång. Uppdraget att tillsammans med näringsliv, akademi och föreningsliv få vara med och utveckla är både spännande och stimulerande, och framförallt oerhört viktigt, avslutar Erik Bergkvist. Hallå där Nina Björby (S) Hallå där Bert Öhlund (S) Ordförande i kulturberedningen i Region. Vad händer inom kulturområdet i regionen? Det händer väldigt mycket. är ett riktigt kulturlän med stor mångfald, spets och bredd. Vi har precis tagit fram en kulturplan i samråd med politiker, tjänstemän, institutioner, det fria kulturlivet och civil- samhället. Kulturplanen är ett grunddokument mot en kultursamverkans- modell där vi från 2012 tar över delar av fördel- ning av det statliga stö- det. Processen har varit jättebra vi vill skapa nya möten och och öka tillgängligheten till kultur. Vilka är era starka sidor? Vi har starka kulturinstitutioner, många fria kulturskapare och föreningar, en levande folkbildningstradition och en kulturpolitik som vill framåt. Till exempel vårt starka arran görsnät visar engagerade medborgare. Umeås som Europas kulturhuvudstad 2014 ger unika möjligheter att visa upp sitt rika kulturliv. Vilka utmaningar möter ni? Resurser är A och O, liksom ändamålsenliga och tillgängliga lokaler. Regionens stora avstånd kräver turnerande verksamheter. Tillgängligheten att både uppleva kultur och eget skapande behöver öka och villkoren förbättras. Det är viktigt att kultur inte bara är för stadsbor. Varför är det viktigt med kultur? Genom kultur får vi ett demokratiskt, öppet och ifrågasättande samhällsklimat. Det är ingen slump att högerextrema skär ner på kulturen. Precis som vård, skola och omsorg ingår kultur i välfärdsbasen. Kulturen är en kraft som får människor att växa. Kommunstyrelsens ordförande i Skellefteå och ordförande i PKD (primärkommunala delegationen) inom Region. Till att börja med, vad är primärkommunala delegationen? Det är ett samverkans- och intresseorgan för länets kommuner i frågor av gemensamt intresse. Vi fungerar alltså som ett diskussionsforum utan befogenheter men som däremot kan komma med kraftfulla rekommendationer. Vi tillvaratar kommunernas intressen och tar helt enkelt upp aktuella och för kommunerna gemensamma frågor. Så vad diskuteras? I första hand avhandlar vi frågor inom områdena vård- och omsorg, miljö, energi och klimat. Större aktuella ämnen är i dagsläget vatten- och kustfrågor. Här sätter bara fantasin stopp för vad som diskuteras. En riktigt stor fråga just nu är annars huruvida hemsjukvård ska läggas ut till kommunerna. Vad är dina ambitioner i ert arbete? Min ambition är att PKD ska fortsätta att vara en samlande kraft där vi i framtiden i ännu större utsträckning hittar kanaler att ta upp gemensamma och viktiga frågor. Varför anser du att det är så viktigt att satsa på regionens gemensamma utveckling? Om man inte utvecklas blir det stagnation i regionen, vilket i slutändan innebär en avveckling. Det finns alla skäl i världen att satsa på regional tillväxt. Primärkommunala delegationen PKD har fem ledamöter och lika många ersättare som väljs för samma mandattid som styrelsen. Reglemente för delegationen har fastställts av regionfullmäktige. 18

19 HELA DENNA NA BILAGA ÄR EN ANNONS NONS NS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN TEN Ett av de starkaste regionförbunden i landet Foto: AnnaKarin Drugge DIREKTÖREN. Vid årsskiftet lämnar Peter Hedman tjänsten som regiondirektör för Region. Den organisation som under hans ledning har etablerat sig som ett av de starkaste regionförbunden i landet. Men han ger inte upp sitt engagemang för det regionala utvecklingsarbetet. ej, absolut inte, säger Peter Hedman som nu har arbetat med det regionala utvecklingsarbetet i tio år, först inom landstinget och sedan 2008 som regiondirektör. Det har varit fantastiskt roligt och stimulerande. Efter fyra års hårt arbete är organisationen i stort sett färdigutvecklad. Jag kommer att fortsätta arbeta inom Region med att utveckla s län som pilotregion för regional utveckling, förklarar Peter Hedman. DET HANDLAR OM att bli ännu mer fokuserade, att effektivisera samarbetet mellan statliga, regionala och kommunala organisationer och inte minst att stärka förutsättningarna för det regionala ledarskapet. Vår förhoppning är att kunna utgöra en modell för hela Sverige. Just samarbete för tillväxt är nyckelord i sammanhanget och grunden till bildandet av Region Det fanns ett stort politiskt engagemang att göra någonting tillsammans, att hitta synergier och att ena länet för tillväxt. Andra motiv var att kunna ta över och prioritera statliga medel för regionala ändamål och att samtidigt få ett tydligt regionalt företrädarskap utåt, främst mot regeringen och EU. I vad mån har då Regionförbundet så här långt lyckats leva upp till förväntningarna? Här menar Peter Hedman att Region är en framgång. Det har visat sig betydelsefullt att politiker i regionen, valda av länets medborgare, har ansvaret för den regionala utvecklingen. Staten ser till Sveriges intressen medan de folkvalda här i länet ser till vad som är bäst för regionen och dess medborgare. Med politiker som regionalt utvecklingsansvariga har vi stärkt regionen genom prioriteringar som syftar till att vinster och förmögenheter stannar här i vårt län, betonar Peter Hedman. BÄSTA BETYGET PÅ regionförbundets insatser är, menar han, den legitimitet man fått i takt med allt fler och större uppdrag. Det hittills största och kanske mest utmanande att landstinget valde att lägga hela sin kulturverksamhet i våra händer visar väl om något att vi gör ett bra arbete. Nästa stora uppdrag är bildandet av regional kollektivtrafikmyndighet 2012 och att ta ett samlat ansvar för utvecklingen av e-tjänster till medborgarna, berättar Peter Hedman. Vad är du mest nöjd med att ha åstadkommit under de här åren? Det är oerhört många saker jag är nöjd med. Men grunden för alltihop är att vi här i länet blivit så bra på att prata oss samman, att kunna göra gemensamma prioriteringar och dra åt samma håll. Men jag är också nöjd med att ha byggt en organisation för regional utveckling, som tillvaratar den utvecklingskraft som finns hos mina kompetenta medarbetare. Det senaste året har vi stärkt vår kommunikation, påbörjat arbetet för att stärka varumärket och vi har nu en egen analysenhet som ger oss bättre underlag för prioritering av utvecklingsinsatser. Ja, som sagt, det är många saker. Det här är ett obegränsat arbetsfält med fantastiska möjligheter att tillsammans verka för tillväxt och utveckling i regionen. Hallå där Hans Lindberg (S) Hallå där Ewa-May Karlsson (C) Ordförande i utbildningsdelegationen i Region. Vilka är de viktigaste frågorna inom utbildningssektorn? Kort sagt måste vi se till att våra ungdomar får jobb. Det är s viktigaste framgångsfaktor. En rapport visar att personer kommer gå i pension fram till år Under samma period kommer unga att tillträda på arbetsmarknaden. Det är därför oerhört viktigt att vi kan matcha efterfrågan med rätt kompetens. På vilket sätt arbetar ni? Vi har tagit fram en kompetensförsörjningsplattform där företrädare från näringsliv, arbetsliv och utbildning kan mötas. Vi märker hur de eftergymnasiala utbildningarna blir allt viktigare så möjligheten att kunna skräddarsy utbildningar på folkhögskolor och andra vuxe nutbildningar baserat på arbetsmarknadens behov gagnar både den enskilde samt hela näringslivet. Hur långt har ni kommit? Vi har en väldig flexibilitet i länet och har lyckats väl med att göra en gemensam yrkesvuxansökan. Det innebär att vi kan styra pengarna till de utbildningar som har ett högre söktryck från de med ett lägre. Vi har också ett gymnasiesamverkansavtal där vi istället för att konkurrera inom länet kan komplettera varandra. Det är ovanligt i den här omfattningen. Eleverna ska få samma kvalitet på utbildningen oavsett var man bor i länet. Med rätt kompetens är de rustade att kunna ta över företag och verksamheter som annars hade tvingats läggas ner. Utbildning och kompetenssamordning är därför en viktig tillväxtförutsättning för alla kommuner i länet. Regionstyrelsens vice ordförande och kommunalråd i Vindeln kommun. Varför är regionalt samarbete viktigt? För att länen ska bli enade i viktiga frågor krävs ett gränsöverskridande samarbete. Tack vare Region kan vi bland annat, jämfört med flera andra regioner, snabbare ge besked om vad vill satsa på, alltså vår utvecklingsstrategi. Vad betyder Region för mindre kommuner? Region är navet för regional utveckling och betyder extra mycket för länets mindre kommuner. För oss som inte har så stora resurser är det ovärderligt med det stöd vi kan få genom det regionala samarbetet. Här kan vi samverka och lotsa i viktiga utvecklingsfrågor. När det handlar om regional utveckling, vad är din ambition? Jag hoppas att vi ska bli en större region med flera län. En stor del av Sveriges befolkning bor faktiskt här i norra Sverige. Här finns stora naturresurser skog och mineral viktiga och ovärderliga byggstenar för Sveriges ekonomi. En enad storregion i norra Sverige skulle ge en positivare utveckling, större tyngd och inflytande i betydelsefulla frågor. Det här är i grund och botten en överlevnadsfråga där vi måste tänka större än våra kommuner och det egna länet. Det här är en angelägenhet för hela norra regionen att bättre positionera sig i Sverige och Europa. När tror du det kan bli verklighet? I dagsläget är det ganska långt borta med en stor norregion, men diskussioner pågår inom politiken. Vi kanske inte får med oss alla län i norra Sverige, men jobbar för att bli så stora som möjligt. 19

20 NUDDIS SAMUEL HULTBERG(TEXT), AGNE HÖRNESTIG /VÄSTERBOTTENS FOLKBLAD(FOTO) HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN Hallå där Hanna Åkesson! Systemet följer barnen även på fritids. Här är det Samuel Kågström, 7 år, som loggar in vid fritidshemmet Regnbågen. Malå en föregångskommun Barnomsorg i framkant INNOVATIVA MALÅ. Tänk dig ett system där föräldrarna elektroniskt stämplar in och ut från förskola. Där en debitering sker per timma och föräldrarna betalar för den tid som barnet är i verksamheten. isst låter det innovativt och egentligen ganska självklart? Systemet som i folkmun kallas Nuddis har Malå kommun nu haft i arton år. Det här är ett projekt på medborgarnivå som är unikt i sitt slag. Malå kommun är ensam i Sverige med det här, säger Barbro Lundmark på Region, som stöttat utvecklingen av Nuddis de senaste tre åren. NUDDIS KAN LIKNAS med en stämpelklocka. Den gör att barn och föräldrar är direkt involverade i registrering av tid. Användaren tar helt enkelt sin nuddis och håller den mot en registreringsenhet för att stämpla in och ut från dagbarnvårdare, förskola eller fritidshem. Sedan 1993 har vi använt oss av det här, säger Anders Bergström, skolchef i Malå och berättar om själva bakgrundsidén. I början på 90-talet var taxorna för barnomsorg och fritidshem i Malå höga. Därför uppkom frågan, Hur gör vi på ett annat, bättre och billigare sätt? Idén som blev ett framgångsrecept var att betala för den tid man nyttjade. Och nuddis köptes in och kom alltså i drift ATT NUDDIS BETYDER mycket både för föräldrar och förskola finns inga tvivel om. Är inte barnet i förskolan sker ingen debitering. Tack vare nuddis tjänar förskolepedagoger även in tid för administrations- och pappersarbete som man nu slipper. Utan det här systemet skulle avgiften vara högre för föräldrar samtidigt som barnomsorgskostnaden vore högre för kommunen. På webben kan vi på sekunden se hur många barn som är inne. Den här informa- Det här är ett projekt på medborgarnivå som är unikt i sitt slag. Malå kommun är ensam i Sverige med det här. tionen gör att vi enklare kan planera. Till exempel placering av barn eller lite större frågor som utbyggnader eller minskningar av avdelningar och lokaler. Vi får mycket exakt information helt enkelt, och då blir det enklare att ta beslut, säger Anders Bergström. SKOLFÖRVALTNING, REKTOR OCH pedagoger har sedan den registrerade tiden som underlag vid bland annat schemaläggning och resursplanering. Han berättar att man under årens lopp tvingats göra ett antal förändringar i systemet på grund av olika statliga reformer insåg vi att den teknik vi hade knappt fanns att få tag i, den var också väldigt dyr, nästan kronor per penna. Det medförde att vi började se oss om efter ett liknande system. Och i slutet av 2009 började ett nytt system Tempus, anpassat till dagens teknik, introduceras och som nu är inkört och i full drift. I samband med uppgraderingen fick Malå kommun starkt stöd från övriga kommuner i samt från Region. Ett antal kommuner i länet testar just nu nuddis och flera är på gång att följa Malås exempel. Nuddis på frammarsch Utredare på Sveriges kommuner och landsting, SKL, som utrett och sett Nuddis på nära håll. Vad kom ni framtill? Att man i Malå får en fördjupad kunskap om förskole- och dagisverksamhetens närvarostatistik. Det här systemet säger konkret hur nyttjandet ser ut. Man har alltså bra koll på närvaron, till exempel måttet personal per inskrivet barn. De kan enkelt blicka ett år tillbaka hur det var då och planera ett år framåt. Även administrativt är det väldigt bra. Man behöver inte alls samma bemanning med Nuddis som utan. De får alltså en slimmad organisation. Varför besökte ni Malå kommun? Region ville ha en utredning av hur Nuddis fungerar och det var där vi kom in i bilden. Syftet med besöket som vi gjorde i november 2010 var helt enkelt ta oss en närmare titt på deras system Nuddis och att undersöka deras arbetssätt. Vad betyder Nuddis för föräldrar? Styrkan är ju självklart tydligheten till föräldrarna. Man betalar för tiden barnet är på dagis. Avgiften är något lägre än i övriga Sverige. Vad tycker du om deras innovation? Det är en spännande modell de jobbar efter. De har verkligen kunnat visa att alla är nöjda såväl föräldrar som förskole- och dagispersonal. Framtiden för Nuddis? I Malå är de väldigt utvecklingsinriktade och ligger långt framme tekniskt sett. Fler kommuner kommer att haka på. Redan nu är det andra kommuner i som är på gång med systemet. Intresse finns även från kommuner i Stockholms län och från Försäkringskassan som uppmärksammat det här digitaliserade närvarosystemet. 20