Linblomman Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/12

Transkript

1 1 Linblomman Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/12 Anvisningar för förskoleklass, grundskola, särskola och fritidshem Dokumenttyp Redovisning Dokumentnamn Kvalitetssammanställning Fastställd/Upprättad Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Linblomman Pelle Eklund, rektor -- Dokumentinformation Upprättad med utgångspunkt från skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete Version 1 Giltighetstid 1 år

2 2 Innehåll: Inledning 3 Förutsättningar..4 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse.. 5 Beslutade mål och åtgärder. 15 Slutord.. 16 Bilagor..18

3 3 Inledning Linblomman är en skola som under detta läsår haft 149 barn i åldern 6-12 år. Linblommans verksamheter grundskola, förskoleklass och skolbarnsomsorg är integrerade. Skolan är idag uppdelad i tre olika hemvist, Sörgården, Mellangården och Storgården. utgör tillsammans med Röbäcks skola, Kasamarka skola, Linneaskolan, förskolorna Kragen, Luvan, Svidjan, förskolan i Yttersjö samt familje-daghemmen i Röbäck och Kasamark/Yttersjö, Röbäcks skolområde. Eleverna från Röbäck, Kasamark/Yttersjö skolor har några lektioner i Linblommans och Linneaskolans lokaler som slöjd, hemkunskap och i viss utsträckning idrott i Elofssonshallen. Rektor för Linblomman är också skolområdeschef för Röbäcks skolområde. Rektorerna i skolområdet bildar ett ledarlag som arbetar för helheten ur ett 1-16 års perspektiv. Kvalitetsredovisningen tjänar flera olika syften. Skolans elever, lärare, skolledning och övrig personal får en tydlig gemensam bild av verksamheten som grund för att diskutera behovet av förbättringar. Föräldrar och andra intressenter får en god information om skolan. De kan därigenom delta i diskussioner om skolans utveckling, få mer insyn och ökat inflytande. Elever och deras föräldrar får ett bättre underlag för val av skola. Redovisningarna kan utgöra underlag för politiska beslut i kommunen. Under en dag v.44, förmiddagen den 1 november, den 9 januari samt under dagar i juni kvalitetsgranskade vi vår verksamhet. All personal deltog i arbetet. Vid planeringsdagarna i augusti innan skolstarten höstterminen 2012 läste personalen vid skolan igenom utkastet till kvalitetssäkring och nödvändiga förändringar genomfördes. I augusti 2012 fick skolrådsrepresentanter möjlighet att ge sina synpunkter till dokumentet. Till vår hjälp har vi haft följande dokument: Linblommans lokala arbetsplan (se Linblommans hemsida) samt våra värdegrundsmål som bl. a.bygger på föregående års kvalitetsredovisning, LGR 11 och Allmänna råd Kvalitet i Fritidshem För- och grundskolenämndens antagna verksamhetsplanemål Likabehandlingsplan för Linblomman 2012 Föregående års Kvalitetsredovisning Underlag från utvecklingssamtal med elever och personal Sammanställning från nationella prov och diagnoser läsåret

4 4 Resultat från Elevtrivselenkät läsåret Resultat från vår egen matematikenkät Vill du veta mer om vår skola, gå in på vår hemsida och läs mer: Förutsättningar Linblomman skola ligger 4 km söder om Umeå i en gammal jordbruksbygd omgiven av skog och vacker åkermark. I byn har nya bostads-områden vuxit upp. Eleverna har en egen skolskog alldeles inpå knuten. Den används flitigt under naturdagar, raster och vid uteverksamhet. Vi har bl. a. gjort permanenta rastplatser, vindskydd och en kälkbacke. I anslutning till Linblomman ligger Röbäcks idrottsplats med bl. a. fotbollsplaner, isbana, tennisbana, motionsspår och en idrottshall, Elofssonhallen, med ny anlagd konstgräsplan. När skolan byggdes var den tänkt att kunna ta emot ca 150 elever och för ca 50 elever per hemvist. Linblomman är uppdelat på tre hemvister Sörgården, Mellangården och Storgården med ingång utifrån till varje hemvist. Läsåret har elevantalet varit 149 elever vilket inneburit att det varit trångt på det två hemvisten där både förskoleklass och fritidsavdelningarna är placerade. Tillsammans med Linneaskolan har vi gemensamma lokaler; textilslöjd, trä- och metallslöjd, hem- och konsumentkunskap, musikrum, bildsal, språkundervisning för årskurs sex i Röbäcksområdet. Linblomman/Linnéaskolan har ett litet skolbibliotek som ligger i mitten av skolan. Där ligger också ett litet personalarbetsrum, rektorsrum och rum för den administrativa personalen på skolområdet. Dessutom finns en gymnastiksal som används av klasserna F- åk 4 och fritids. Fritidsgården som finns i skolan har tillgång till entréer, uppehålls-rum på Linneaskolan och den lilla gymnastiksalen. Idrottsundervisningen för åk 4-6 bedrivs i Elofssonhallen. Skolrestaurangen leverera mat i matvagnar till två hemvisten, F-4. Årskurs 5 och 6 äter i skolrestaurangen. Maten tillagas i skolrestaurangen för hela skolan. Där används närodlade och förstklassiga ekologiska råvaror i hög utsträckning som producerats under långsiktigt hållbara villkor som gynnar både ekonomi och miljö. Inom Röbäcks skolområde samverkar vi bl. a. genom att en dag per år stänga all verksamhet för gemensam kompetensutveckling, den årliga Röbäcksdagen. Årets dag handlade om hur framtidens skola kommer att påverkas av IT:s intåg på våra skolor. Dagen inleddes med två mycket inspirerande föreläsningar där Andreas Skoog från mediacenter och IT-mamman Christina Löfling från Göteborg gav sin syn på hur de såg på hur man skall förhålla sig till IT som verktyg i skolans arbete. Dagen fortsatte med Workshops där personalen hade ett brett utbud att välja mellan. Vidare har vi olika nätverksgrupper så som IT-ansvariga, biblioteksgrupp, specialpedagog/lärare och gemensamt elevhälsoteam, lokal och central

5 5 utvecklingsgrupp, hälsoinspiratörer, fritidshemspersonal, schemagrupp, kommunens likabehandlingsnätverk m fl. Skolan har sin lokala arbetsplan och övriga styrdokument samlade i en verksamhetspärm. Dessa finns också på skolornas hemsidor. Verksamheten på Linblomman bygger på att alla personalgrupper samverkar kring barnen. På Linblomman finns tre arbetslag. Varje arbetslag och arbetslagen tillsammans arbetar med gemensamma barn och mål, tar ansvar för planering av barnets hela dag och samverkar. I de tre arbetslagen finns olika yrkeskompetenser som samverkar, såsom förskollärare, fritidspedagoger, assistenter (barnskötare), 1-7 lärare (ma/no och sv/so), lågstadielärare, mellanstadielärare samt specialpedagoger/lärare. Skolan har i grundorganisationen en åldersblandad struktur men viss undervisning sker i åldershomogen form. Inför läsåret kommer att gå från en åldersblandad struktur till en åldershomogen organisering. Under detta läsår har vi haft följande personalbemanning: Personalkategori År 1-6 Lärare 8,57 Förskoleklass:Förskollärare 1,0 Fritidshem.Fritidspedagoger/Förskollärare 7,20 Elevassistenter 1,08 Vaktmästare 0,33 Rektor/Skolområdeschef 1,0 Specialpedagog/lärare 2,25 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse Styrkor och svagheter/utvecklingsområden (obligatorisk) Utgångspunkten är att Linblomman ska erbjuda en god kvalitet och måluppfyllelse och sträva efter att arbeta för att förbättra vår verksamhet För att kunna göra en bedömning av Linblommans styrkor respektive svagheter/utvecklingsområden har en kategorisering i tre nivåer skapats. De ser ut som följer: Otillfredsställande innebär att området bedömts som en svaghet och ett utvecklingsområde inför kommande läsår Tillfredställande vilket visar på en god kvalitet där vi når en förväntad måluppfyllelse. Mycket tillfredsställande som visar på en styrka, en mycket god måluppfyllelse. Förskoleklass årskurs 3 För elevgruppen förskoleklass årskurs 3 är det mycket tillfredsställande att se siffrorna kopplat till rubriken trivsel. Kommunens elevenkät visar att 96 % trivs på

6 skolan vilket är mycket glädjande men vi är inte nöjda med detta utan målet är 100 %. Linblommans egen återkommande trivselenkät (höst och vår) ger en liknande bild i jämförelse med kommunenkäten. Nära 100 % trivs för det mesta på skolan enligt vår egen trivselenkät. Siffrorna kopplat till elevernas inflytande, arbetsklimat, arbetsbelastning och arbetsro hamnar på en lägre nivå vilket syns i både kommunens elevenkät och vår egen trivselenkät och detta är ett utvecklingsområde inför läsåret För att förbättra arbetsron/arbetsklimatet för eleverna kommer vi att fortsätta satsa på att ha två pedagoger i klassrummet vid alla matematik och svenskalektioner vilket vi tror kommer att ge ett bättre resultat på lång sikt. Vad gäller elevernas inflytande är det viktigt att vi som pedagoger tydliggör vad elevinflytande innebär och visar på när det faktiskt sker. Eftersom flera elever upplever att de har tung arbetsbelastning, inte hinner klart sina uppgifter etc. så bedömer vi att eleverna behöver tydligare mål för varje arbetspass för att känna högre grad av tillfredställelse. Vi kommer också försöka undvika att byta arbetsmoment för ofta. Detta för att eleverna ska få chans att känna att de kan hinna klart sina arbetsuppgifter. Årskurs 4 årskurs 6 För elevgruppen i årskurs 4 6 skiljer det sig en del i jämförelse med de yngre årskurserna. Då det handlar om trivseln ligger den på en tillfredställande nivå. Det syns i både kommunens elevenkät och i vår egen trivselenkät. Positivt var också att eleverna upplever en hög grad av inflytande över arbetet i klassrummet. Man kan också utläsa en tillfredsställande nivå då det gäller arbetsklimatet i klassrummet samt en positiv syn på arbetsbelastningen kopplat till skolarbetet. Klimatet i klassrummen för eleverna årskurs 4 6 visar en tillfredställande bild. För- och grundskolenämndens prioriterade områden Mål: Alla pedagoger ska känna till rutinerna för elever i behov av stöd. Lärare ska uppleva sig trygga att använda en pedagogisk verktygslåda som gynnar elever i behov av stöd i den ordinarie undervisningen. Resultat Lärarpersonalen har fått fortbildning om de nya rutinerna för åtgärdsprogram som gäller enligt den nya skollagen. Analys planerade åtgärder Fortfarande finns det ett fortbildningsbehov kring de nya rutinerna men det handlar också om tid att sätta sig in i det nya. Fortbildningsinsatser kommer att ske under hösten 2012 för lärarpersonalen. Mål: Alla elever i årskurs 3 och 6 ska nå läroplanens kunskapsmål. Alla elever ska ges förutsättningar till personlig utveckling. Resultat I implementeringsarbetet finns idag en god förståelse för läroplansuppdraget. Mer arbete behövs för att verksamheten ska ta till sig alla delar i bedömnings arbete. Se vidare under punkten måluppfyllelse i skolan hur årets resultat för åk 3 och 6 ser ut. Analys För lärare i årskurs 1-6 finns ett behov av att få tid att tolka, sätta sig in i och arbeta efter den nya läroplanens intentioner. Mer av kompetenshöjande insatser 6

7 7 av bedömningsarbete behövs och en samverkan med andra skolområden för att få en ökad likvärdighet mellan skolorna. Till nästa läsår behövs sambedömarkonferenser inom skolområdet planeras in. Mål: Skolan behöver göra en kartläggning hur det ser ut för elever på skolan med annat modersmål. Resultat Linblomman har få elever med annat modersmål. Analys och planering Det här är ett förbättringsområde då modersmålet läggs tidsmässigt på elevens val samt läxtid. Problemet kan vara att få detta att stämma utifrån bussåkande elever och för schemaläggningen. Reviderad handlingsplan för skolnärvaro skall färdigställas Mål: att skolan arbetar efter den reviderade handlingsplanen för ökad skolnärvaro som tagits fram av representanter för Elevhälsans- och För- och Grundskolans personal. Resultat Planen blev färdigställd under vårterminen 2012 Analys och planering Planen behöver synliggöras för elever, vårdnadshavare och personalen behöver tid att sätta sig in i planen. Leva upp till kraven på behöriga lärare och förskollärare med legitimation år 2015 Mål att skolan i sin inre organisation bygger upp arbetslag som tillgodoser att lärares behörighet stämmer väl överens med hur i vilka ämnen lärare undervisar. Resultat Linblomman saknar lärare som har behörigheter i ämnena teknik i dagsläget. I övriga ämnen ser det bra ut då det gäller lärarnas behörigheter. En tanke är att Linblomman skulle behöva fler lärare med samma behörigheter för att undvika kompetensbrist. Analys och planering Eftersom det finns ett behov av kompetensförstärkning bland lärarpersonal måste både stat och kommun se över förutsättningarna för detta. Mål Funktionsprogram för skolan samt fritidshem liknande det som finns för förskolan ska utarbetas under perioden Resultat Målsättningen måste kopplas till en central hantering som genomförts för förskoleverksamheten. Mål Att alla pedagoger känner till dokumentet Med fokus på framgångsfaktorer och att det blir ett styrande dokument för skolutveckling. Aktivitet Personalen har gått igenom dokumenten på alla nivåer. Förskollärarnätverk fritidspedagognätverk Grundskollärare , vid ett antal arbetsplatsträffar och rektor på rektorskonferenser.

8 Resultat inget resultat kan utläsas ännu men nämndens mål om implementering av dokumentet är genomförd. Analys och planering Uppföljning vid resultat- och utvecklingssamtal hösten Ett förstärkt jämställdhetsarbete ska inledas för att främja barnens utveckling till jämställda individer. En viktig del i det är arbetet med att erbjuda feministiskt självförsvar. Mål jämställdhetsarbetet är ett av läroplanens mål och ska vara ett naturligt inslag i det dagliga arbetet. Aktivitet Jämställdhetsarbetet vävs in i det ordinarie skolarbetet på Linblomman. Likabehandlingsteamet bevakar frågor kring jämställdhetsarbetet. Resultat Arbetet behöver tydliggöras Analys och planering Ett omtag kring jämställdhetsarbete kommer att genomförs inom FoG under höstterminen Skolors och förskolors trafikmiljö ska förbättras så att den blir trygg och säker, skolan ska även verka för ett hållbart resande och förändra attityder och värderingar. Mål att alla elever tar sig tryggt till skolan och att skolområdet är tryggt. Aktivitet En genomgång kring trafikmiljön genomfördes vid föräldramöte och en karta finns utlagd på Linblommans hemsida. Resultat Fortfarande är det många föräldrar som skjutsar sina barn till skolan vilket innebär en hög grad av trafik främst när det är dags för skoldagens början Analys och planering Frågan måste lyftas vid kommande föräldramöten till hösten Från Linblommans arbetsplan för läsåret Elevernas arbetsmiljö Innan uppstarten av läsåret 2011beslutades om Linblommans arbetsplan för läsåret. Där fanns ett övergripande mål om att på olika sätt arbeta för en ökad måluppfyllelse ur både kunskaps- och ett socialt perspektiv. Ett antal delmål skapades med kopplade aktiviteter (se bilaga) Mål: Elevernas arbetsro måste förbättras. Aktivitet En satsning på två pedagoger i klassrummet vid matematik och svensklektionerna. Lärarna har tydliggjort för elever och föräldrar vilka

9 klassrumsregler och trivselregler som gäller på Linblomman, samt involverat dem i arbetet med dessa. Det finns ett tydligt arbete mot kunskapsmålen som gör eleverna mer medvetna om arbetsrons betydelse för resultatet. Resultat Från kommunens elevenkät och vår egen återkommande trivselenkät kan vi utläsa att det är ett fortsatt utvecklingsområde för främst den yngre elevgruppen. Analys och planering en fortsatt satsning på att förbättra arbetsron genomförs under läsåret En fråga som verksamheten ska ställa sig är hur definitionen av begreppet arbetsro, vad är arbetsro, vad detta betyder för elever, föräldrar och lärare. Mål Trivselenkäten måste ses över angående frågor och dessa ska möjliggöra utvärdering inte bara inom en åldersgrupp utan också mellan årskurser. Den ska också gå att jämföra med kommunens enkät. Aktivitet Likabehandlingsgruppen har sett över vår egen enkät och förändrat några frågor och svarsalternativ. Resultat: Den fungerar bättre än tidigare men behöver ytterligare revideras. Analys och planering: Att göra en IT-baserad enkät för att förenkla hanteringen och sammanställningen. Mål: Utveckla rutiner för användandet av incidentrapporter. Aktivitet En rutin är framtagen och liknar i stort den rutin som funnits på vår 7-9 skola, Linneaskolan. Resultat Det har blivit tydligare att följa elevärenden med den nya rutinen. Analys och planering: De nya rutinerna ger en bättre överblick av incidenter under året. Inför kommande läsår är det viktigt att ha en genomgång av de nya rutinerna kring incidentrapporten med all personal då incidenter skall inrapporteras till huvudman enligt den nya skollagen. Vidare organisera så att tätare träffar för likabehandlingsteamet kan genomföras. Mål: Skapa en ny diagnosticeringsmodell för matematikämnet Pröva de utvalda diagnoserna i matte från Diamantmaterialet. Resultat Modellen har använts under läsåret och de har upplevts lite för omfattande med för många delprov. Vi kommer att fortsätta arbetet med att ta fram ett passande, heltäckande material. Aktivitet - Klasslärare genomför diagnoserna och specialpedagogerna sammanställer resultaten. Även annat diagnosmaterial har använts. Analys och planering För årskurs fyra kommer kommunens diagnos formativ bedömning att användas. Diagnosmaterialet kommer att ses över till nästa läsår för att kunna hitta en modell som hjälper oss at följa varje elev över tid. Vidare kommer skolan att använda McIntoch-materialet. 9

10 10 Mål: Att ge alla elever och pedagoger utbildning i användningen av alternativa verktyg. Resultat Alla lärare har fått utbildning och de elever som haft behov har fått träffa Annika Davidsson, Elevhälsan, för en individuell utbildning. Aktivitet - Annika Davidsson, Elevhälsan, genomför utbildning av pedagoger och enskilda elever. Analys och planering: Eleverna har använt datorer, ipads, smartboards mm. i olika utsträckning. Det har varit ett uppskattat varierande inslag i undervisningen. Vi kan se att datoranvändandet har gjort att resultaten förbättrats inom flera områden som exempelvis ökad textmängd, mer nöjd med layout, lättare bearbetning av texter, mängdträning i matematik. I vår egen IT-enkät svarar lärarna att de bedömer att måluppfyllelsen påverkats positivt av det ökade datoranvändandet. Utifrån detta förslår pedagogerna att kunna införskaffa fler datorer/ ipads och utrusta alla klassrum med smartboards, en skrivare på varje avdelning, för att vidareutveckla undervisningen och måluppfyllelsen. Klasslärarna behöver få ytterligare kunskap om alternativa verktyg för att få flöde i undervisningen. Mål - Fortsätta Linblommans matematiksatsning och slutföra det tvååriga matematikprojektet. Resultat Matematiksatsningen har pågått under hela läsåret. Projektet håller på att avslutas. Matematiksatsningen har fortsatt med matematikveckor, studiecirklar, ute-matte, matteverkstad och haft mera matematik på schemat. Uppbyggnad av matematikrum har fortsatt Analys och planering Pedagogerna har bättre kännedom om de förmågor som ska utvecklas inom matematik. Detta på grund av vår implementering av LGR 11 samt våra utbildningar under projekttidens gång. Fokus på 3-årsplanen (matematikprojektet) Fungerande matematikrum Samsyn i hur vi undervisar Studiecirklar Diagnossystem- uppföljning över huset/skolområde/tid Involvera föräldrar mer i vårt matematikarbete. Resultaten på de nationella proven visar att det har skett en positiv utveckling de senaste åren bland eleverna, främst då det gäller de yngre eleverna. Projektet har gjort att det blivit mer fokus på laborativa arbetsformer och problemlösning samt att målen har fått styra undervisningen på ett mycket tydligare sätt, vilket har gjort

11 11 att stor del av undervisningen skett utan lärobok. En treårsplan för vår fortsatta matematiksatsning kommer att upprättas under kommande läsår. Mål: Vidareutveckla läs- och skrivutveckling. Resultat Alla elever i årskurs 1 kan läsa och flera läser med gott flyt samt har god läsförståelse. Nationella proven visar att skrivdelen är den del där eleverna visar sig ha de största svårigheterna. Linblommans elever ligger lägre än s resultat. Utvecklingsarbete har pågått under hela läsåret, pedagoger har vidareutbildats. Aktivitet Arbetet har organiserats så att man är två pedagoger på de flesta svenskalektionerna. För de yngre eleverna, åk 1-2, har vi gjort schemaförändringar för att kunna renodla tid för läs- och skrivinlärning varje dag. NTA har inte startats förrän i årskurs 2. Arbetet har organiserats så att man är två pedagoger på de flesta matematik och svenskalektionerna. Årskurs 3 och 4 har jobbat intensivt med läsförståelse. Stavningsträning har pågått enligt SOL-modellen. Vidare arbete med skrivprocessen har pågått under läsåret. Pedagoger har vidareutbildats i läsförståelse och skriva sig till läsning. Analys och planering Den utökade undervisningstiden för grundläggande läsoch skrivinlärning, har gett goda resultat för åk 1. Det känns som om vi är på rätt väg men det finns fler åtgärder att fundera över Fortsatt arbete med två pedagoger i klassrummet Tidiga insatser i de lägre åldrarna Systematiskt och varierande läs- och skrivövningar och skrivande av olika typer av texter Antalet elever med åtgärdsprogram har mer än halverats, från 36 % till 16 %. Utvecklingen har gjort att vi tydligare ser de svårigheter som finns bland eleverna och inför kommande läsår kommer en modell för läs- och skrivutveckling att utarbetas. Fokus på de yngsta elevernas språkutveckling kommer att prioriteras. Mål: Göra ett faddersystem som är schemalagt över hela huset. Skriva en plan (se bilaga). Resultat faddersystemet finns och kommer att kopplas till den nya åldershomogena åldersstrukturen Aktivitet Planen är framtagen vid en arbetsplatsträff under läsåret Analys och planering Planen finns och har använts vid vissa planerade tillfällen som när klasserna behövt mottagare för sina skolarbeten. Faddersystemet kommer att bli mer användbart då alla faddergrupperna kommer att befinna sig inom samma hemvist.

12 12 Mål: Vi behöver se över Linblommans matematikenkät så att den stämmer överens med s svarsalternativ och åldersindelning för att få dem så likvärdiga som möjligt. Resultat: En revidering är genomförd och några frågor har förändrats Aktivitet Enkäten genomfördes för andra gången under våren Nytt var att den genomfördes digitalt vilket förenklade sammanställningen högst avsevärt. Analys och planering Matematikprojektet har varit ett positivt inslag under projekttiden. En utveckling har skett inom många områden och det finns också framtida utvecklingsmål. Några nedslag i elevenkäten visar en positiv utveckling kring matematikämnet som att: - Drygt 90 % av eleverna tycker att lärarna alltid/ofta undervisar bra i matematik - 95 % av eleverna tycker att de arbetar koncentrerat på matematiklektionerna % av eleverna tycker att de får träna matematik på annat sätt än att räkna i matteboken - 85 % av skolans elever i F 2 tycker att den speciella satsningen på matematikveckan påverkar deras lärande positivt. Siffran blir lägre för de äldre eleverna där 50 % anger detta. Mål: Vi vill också på ett tydligare sätt uppmärksamma vår utmärkelse för Hållbar utveckling. Resultat - Detta uppmärksammades i samband med skolstarten hösten 2011 Detta uppmärksammades i samband med skolstarten hösten 2011 Aktivitet: I samband med skolstart firades utmärkelsen med elever och personal Analys och planering- under året som gått har Hållbar utveckling stått tillbaka mot matematikprojekt och implementering av lgr 11. Vi har dock gjort årliga projekt som skräpplockardagar, vägning av mat, sopsortering mm. Kommande läsår Eleverna är medvetna om vad hållbar utveckling innebär i vardagen. Utmärkelsen behöver kontinuerligt uppmärksammas och arbetas med exempelvis i framtidsgruppen. Nationella prov över tid Årskurs 3 De nationella proven i svenska för årskurs 3 visar en låg andel som uppnått kravnivån på alla delprov. Det moment som skapat störst svårigheter handlar om delprovet som är en faktarelaterad skrivuppgift. Analysen visar att vi bör satsa mer på att kontinuerligt låta eleverna läsa och skriva olika typer av texter. Resultatet från de nationella proven i matematik för årskurs 3 skiljer sig från svenskämnet. Måluppfyllelsen är mycket god och resultaten från respektive

13 delprov ligger högre än FoG-nivåerna. Den tydliga prioriteringen av matematikutveckling och Linblommans tvååriga matematikprojekt kan vara en förklaring på den positiva utvecklingen av elevresultaten i årskurs tre de senaste tre åren. I årskurs 3 är två elever ej godkända i matematik och fem elever i svenska. I resterande ämnen är alla elever godkända Kommentarer Årets resultat av Nationella proven i Svenska är något lägre än föregående år. Det särskilda stödet måste anpassas efter varje enskild elevs behov. Tidig upptäckt/ tidigt stöd Anpassa undervisning och material efter elevernas behov 13 Nationella prov i årskurs 5 och 6 Vid de nationella proven i svenska för eleverna i årskurs 6 ligger resultaten på en tillfredsställande nivå men att vi ser ämnet har en utvecklingspotential där en progression inom läsförståelsemomentet skall arbetas fram. En jämförelse mot FoG:s resultat visar att vi ligger på jämförbar nivå, en god måluppfyllelse. För eleverna i de äldre årskurserna ligger resultaten från de nationella proven i matematik på en tillfredställande nivå. De senaste tre åren har resultaten från olika delprov både legat under och över FoG:s medelvärde. Vid en analys på gruppnivå är tendensen att nivåerna på gruppnivå höjts över tid. En treårsplan för en fortsatt utveckling av matematikämnet kommer att tas fram vid kommande planeringsdagar hösten Nivåerna för engelskämnet ligger på en tillfredsställande nivå. Måluppfyllelse När det gäller måluppfyllelse i åk 6 är har två elever inte nått målen i No, So, Eng, Sv, Idrott, Matte. Antal elever som ej nått målen i åk 6 (totalt 16 st) Svenska Engelska Matematik Biologi Kemi Fysik Samhällsk. Religion Historia Geografi Språk Slöjd Musik Idrott Bild Hemkunskap Läs och skrivtest över tid årskurs 3 Kommunens läs och skrivdiagnos visar på en tillfredsställande nivå för eleverna de senaste tre åren över tid på Linblomman. De senaste åren har läsförståelseförmågan förbättrats med en liten minskning detta läsår.

14 Vi ser dock att när eleverna kommer till årskurs 7 visar de inte tillfredställande kunskaper i läsförståelse. Detta är något vi måste se över utifrån både ett skol- och skolområdesperspektiv inför kommande läsår och kommer att innebära utvecklingsinsatser kring elevernas läsförståelse/ skrivförmåga. En utvecklingsinsats kommer att handla om att en ökad lärartid kommer att förläggas till årskurs 1 för att förstärka grundläggande läs- och skrivinlärning i svenskämnet. Vidare kommer vi att utveckla läsförståelsearbetet och skrivandet av olika texter för övriga klasser på Linblomman. Skrivdiagnosen behandlar även rättstavningsmomentet och resultatet visar en tillfredsställande nivå jämfört med FoG:s medelvärde de senaste tre åren. 14 Elevers personliga och sociala utveckling (obligatorisk) Förskoleklass Årskurs 3 För elevgruppen förskoleklass årskurs 3 är det mycket tillfredsställande att se siffrorna kopplat till rubriken trivsel. 96 % trivs på skolan vilket är mycket glädjande men vi är inte nöjda med detta utan målet är 100 %. Linblommans egen återkommande trivselenkät (höst och vår) ger en liknande bild i jämförelse med kommunenkäten. Nära 100 % trivs för det mesta på skolan. När eleverna från förskoleklass årskurs 3 skattat sin personliga och sociala utveckling ligger den genomsnittliga bedömningen under medelvärdet för FoG. Går man och tittar närmare på frågorna kopplat till området ser man att det finns några frågor som särskiljer sig från de andra. Det handlar om elevernas syn på sitt eget ansvar, att ge upp när man ställs inför en svår uppgift och hjälpa till att skapa lugn och ro i klassrummet. Resultatet ger en tydlig fingervisning och lyfter fram att detta är något som måste ses som ett utvecklingsområde för kommande läsår. Viktigt blir att få eleverna att förstå och att utveckla elevernas ansvar så att de förstår och uppfattar att de har huvudrollen i sin egen skolgång. Årskurs 4 6 Eleverna i årskurs 4 6 ligger på ungefär samma nivå som den yngre elevgruppen på Linblomman. I jämförelse med har Linblomman ett bättre resultat för motsvarande årskurser. De områden som syns, eller drar ner Linblommans medelvärde, handlar om man som elev känner nyfikenhet och lust att lära och om man som elev brukar hjälpa till att skapa lugn och ro när man arbetar i skolan. För att öka elevernas nyfikenhet och lust att lära behöver fokus läggas mer på processen än slutprodukten (lärandet om inlärning). Att eleverna ser syftet på hela arbetet inte bara att göra det man är intresserad av utan att få eleverna intresserade av processen. Att få prova på olika arbetsformer och lära sig olika verktyg för att lösa problem och uppgifter. Vikten av att kunna se sin egen utveckling är central för att öka sin motivation för fortsatt lärande. Där är ämnesövergripande arbete viktigt för att eleverna också får se att ämnena är sammanlänkade med varandra och på så sätt får skolan en tydligare koppling till verkligheten. En annan viktig

15 del till att både höja intresset och arbetsron är att ha en tydlig start och avslutning på lektionerna. Där eleverna får en bild av vad de ska arbeta med och varför samt utvärdera hur arbetet har gått, sin egen arbetsinsatts och om man nådde de uppsatta målen för lektionen. Avslutningen visar också hur vi går vidare i det fortsatta arbetet. Att definiera för eleverna vad ordet arbetsro står för och att det kan vara på olika sätt beroende på vilken arbetsform man jobbar med och hur viktigt det är för kunskapsinhämtningen. I det arbetet är det viktigt att föra en dialog tillsammans med eleverna om vad arbetsro är för dem. För att nå en ökning i dessa områden så är det viktigt att eleverna på Linblomman får möta samma rutiner oberoende av klass/lärare. 15 Hållbar utveckling Uppstart med festligheter för att fira vår utmärkelse Skola för hållbar utveckling Nytt energisparsystem, lyssystem Ekologisk mat/ matråd Framtidsgruppen Skola/omvärlden, många utbytesstudenter Ren skolmiljö, Linblomman vann skräpplockartävlingen vt12 NOT MTM, musikprojekt i entreprenörskapets anda Hållbar utveckling: På Linblomman kommer framtidsgruppen att få en central roll i det fortsatta arbetet med hållbar utveckling. Gruppen som består av elever från alla klasser samt representanter från personalgruppen ska tillsammans titta på nya förbättringsområden samt få chans att göra studiebesök och fortbildning som sedan ska delges till respektive klasser. Framtidsgruppen kommer också att jobba med att tanken med hållbar utveckling fortsätter att vara aktuell på Linblomman. Beslutade mål och förbättringsåtgärder Med utgångspunkt från de områden som bedömts som utvecklingsområden har vi gjort en uppdelning av dessa som vi kommer att arbeta med på kort sikt, dvs. läsåret 2012/2013 och lång sikt (Vp-perioden ). Kortsiktigt kommer vi att föra in följande områden i Linblommans kommande arbetsplan: Ta fram konkreta åtgärder för att förbättra elevernas känsla av inflytande och arbetsro i skolarbetet. Inom hållbar utveckling satsa på den inre miljön, dvs gruppdynamiken i de nybildade åldershomogena klasserna. Framtidsgruppen fortsätter arbetet med hållbar utveckling. Fortsätta satsa på trygghet och trivsel som grund för god inlärning, på Linblomman. Genomföra utbildning/kompetenshöjning i den formella delen kring elever i behov av särskilt stöd. Skapa ett förbättrat och mer användarvänligt diagnosticeringsinstrument i matematik för eleverna på Linblomman och Röbäcks skolområde.

16 Avsluta Linblommans matematikprojekt och ta fram en treårsplan för det fortsatt arbetet. Skapa en modell för progressionsarbetet för färdigheten läsförståelse/ skrivutveckling ur ett årskursperspektiv. Färdigställa och revidera svenska- och matematikdiagnosöversikter som visar på utveckling över tid, på grupp- och individnivå. Lektionsstruktur (se sida 13) Incidentrutiner Öka kompetens och aktiv användning hos personal kring alternativa verktyg Långsiktigt ser vi några områden som behöver ett längre perspektiv för att genomföras: 16 Se till att förutsättningar finns för ett kommunperspektiv då det gäller kompetenshöjande insatser inom området bedömning och betyg. Samordna och se över förutsättningarna för lärarpersonalens behörighetskrav. Skapa förutsättningar för att möta det alltmer bekymmersamma fenomenet att vikarier saknas. Slutord Läsåret är slutfört och sammanfattningsvis konstaterar jag att det varit ett mycket intensivt läsår där vi haft ett antal fokusområden som fått stor plats i vår gemensamma agenda. Vi är nu inne i slutfasen av vårt tvååriga matematikprojekt vilket varit en positiv erfarenhet för oss alla. Utifrån läsårets senaste matematikutvärdering får jag signaler om att elevernas måluppfyllelse förbättrats under projekttiden, lärarna signalerar om att man har en större tilltro till sin egen förmåga, kännedomen kring vilka förmågor som eleverna förväntas utveckla enligt läroplanen har tydliggjorts. En gedigen planering har styrt det mycket omfattande implementeringsarbetet av den nya läroplanen och den nya skollagen. Skolorna på skolområdet är inne i slutfasen av genomförandeplanen och fokus kommer att ligga på bedömning och betyg läsåret Under implementeringstiden har vi haft ett fortsatt samarbete med västra skolområdet och som rektor och skolområdeschef är jag mycket nöjd över detta arbete. Utifrån årets utvärderingar, observationer och enkäter ser jag att vi behöver fortsätta arbetet med att utveckla elevernas arbetsmiljö. Framförallt handlar det om att elevernas arbetsro måste förbättras, främst i de yngre klasserna. Inför kommande läsår kommer vi att lämna den ålderblandade undervisningsformen och gå över till en åldershomogen struktur. I den organisationsförändingen kommer vi att tydliggöra faddersystemet då fadderorganisationen innebär att faddrarna kommer att befinna sig på samma hemvist som sina adepter, vilket inte varit fallet i den gamla åldersstrukturen. Även läsåret visar på en fortsatt positiv utveckling kopplat till personalens upplevelse av den upplevda arbetsbelastningen. Fortfarande är nivån för hög och det återstår mycket arbete kring detta.

17 Elevernas resultat från nationella prov och egna avstämningar skiljer sig från föregående läsår. För de äldre eleverna ha vi en fortsatt positiv utveckling. Allt fler elever når de nationella målen i alla ämnen. Speciellt intressant är matematikämnet som haft en positiv utveckling de senaste åren. För de yngre eleverna i årskurs tre var det en minskning av antalet elever som nått de nationella målen i alla ämnen. Vid en djupare analys konstateras att det handlar främst om ett delmoment i de nationella proven i svenska där flera elever inte nått målet. Analysen visar att vi bör satsa mer på att kontinuerligt låta eleverna läsa och skriva olika typer av texter vilket kommer att synliggöras i kommande arbetsplan. Antalet åtgärdsprogram har mer än halverats på Linblomman under detta läsår vilket också var en av utmaningarna skolan stått inför detta läsår. Det kan finnas flera olika tänkbara förklaringar till detta men troligen är det en samverkan mellan flera olika faktorer som haft betydelse. Speciella satsningar som två pedagoger i klassrummet vid alla svenska och matematiklektioner, svensk och matematiklektioner varje dag i de yngre klasserna, en förändrad praktik i klassrummen, att de särskilda stöd främst skall ges i klassrummet har påverkat. Sedan har den nya skollagen gett en bättre definition av begreppet stöd och särskilt stöd vilket tydliggjort när åtgärdsprogram är aktuella och inte. Vi gör ett bra arbete och lyckas bra med våra elever. Ett förbättringsarbete se över den diagnosticeringsmodell på Röbäcks skolområde, att systematiskt att följa upp det arbete som genomförs bland våra. Kommande läsårs arbetsplan har en direkt koppling till de utvecklingsområden som behandlats i kvalitetssäkringen. Linblomman är en positiv arbetsplats där ambitionsnivån är hög och alla vill väldigt mycket. Jag ser fram mot läsåret med tillförsikt Umeå den 15 september 2012 Rektor Pelle 17

18 18 Resultat från elevenkäten åk F-3 vårterminen 2012 Bilaga 1 Elevers arbetsmiljö (%) F-kl Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt F-kl Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Trygghet och trivsel Inflytande Arbetsklimat Arbetsbelastning Medelvärde Resultat från elevenkäten åk F-3 vårterminen 2012 Elevers lärande (%) F-kl Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt F-kl Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Lärarna/undervisningen Individualisering Utvecklingssamtal och bedömning/betyg Individuell hjälp/stöd Medelvärde Resultat från elevenkäten åk F-3 vårterminen 2012 Elevers skattning av personlig och social utveckling (%) Elevers skattning av sin utveckling, t.ex. ansvarstagande, samarbetsförmåga m.m. F-kl Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt F-kl Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Medelvärde Resultat från elevenkäten åk F-3 vårterminen 2012 Trygghet och trivsel (%) F-kl Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt F-kl Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Trygg på lektioner, raster och t.o.fr. skolan Trivs i skolan Inte kränkt av andra elever* Inte kränkt av lärare/vuxen Inte rädd/hotad av elev/lärare/vuxen Medelvärde * Frågan utgår p.g.a. för oprecis formulering. Resultat från elevenkäten åk F-3 vårterminen 2012

19 19 Inflytande (%) F-kl Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt F-kl Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Eleven/klassen får delta i planering Eleven/klassen får delta i utvärdering Lärarna bryr sig om vad jag säger Får påverka innehållet i klassrådet Medelvärde Resultat från elevenkäten åk F-3 vårterminen 2012 Arbetsklimat (%) F-kl Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt F-kl Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Arbetsro under lektionerna Positiv/trevlig stämning på lektionerna Får beröm när jag gör något bra Medelvärde Resultat från elevenkäten åk F-3 vårterminen 2012 Lärarna/undervisningen (%) F-kl Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt F-kl Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Lärarna förklarar/undervisar bra Får röra på mig under skoldagen Får experimentera/göra undersökningar Får använda dator i skolarbetet Får redovisa vad jag lärt mig på olika sätt Medelvärde Resultat från elevenkäten åk F-3 vårterminen 2012 Individualisering (%) F-kl Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt F-kl Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Får kunskaper som jag tror jag får nytta av Får arbeta med intressanta saker Får sätta upp egna mål för skolarbetet Får arbeta med lagom utmanande uppgifter Medelvärde

20 20 Utvecklingssamtal och bedömning/betyg (%) F-kl Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt F-kl Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Får tydlig information om kursplanen Får tydlig information om hur det går Utvecklingssamtalen är meningsfulla Medelvärde Resultat från elevenkäten åk F-3 vårterminen 2012 Elevers skattning av sin personlig och social utveckling (%) F-kl Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt F-kl Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Viktigt att det går bra för mig i skolan Känner nyfikenhet/lust att lära i skolarbetet Tar eget ansvar under arbetspassen Har inte lätt att ge upp om en svår uppgift Hjälper till att skapa lugn och ro Går bra för mig att samarbeta Säger vad jag tycker på klassråd/lektioner Medelvärde Resultat från elevenkäten åk F-3 vårterminen 2012 Skolbarnsomsorg F-kl Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt F-kl Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Trivs på fritids/fdh Trygg på fritids/fdh Har någon kamrat att vara med Andra retas/bråkar inte med mig Inte rädd för något annat barn Har vuxen att prata med efter bråk Resultat från elevenkäten åk F-3 vårterminen 2012 Skolbarnsomsorg (fortsättning) F-kl Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt F-kl Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Personalen bryr sig om vad jag säger Får göra intressanta och roliga saker Får lugn och ro när jag behöver Får välja vad jag ska göra Inomhusmiljö - leksaker, material m.m Utomhusmiljö - gungor, leksaker m.m Medelvärde

21 21 Resultat från elevenkäten åk 4-6 vårterminen 2012 Elevers arbetsmiljö (%) Åk 4 Åk 5 Åk 6 Totalt Åk 4 Åk 5 Åk 6 Totalt Trygghet och trivsel Inflytande Arbetsklimat Arbetsbelastning Medelvärde Resultat från elevenkäten åk 4-6 vårterminen 2012 Elevers lärande (%) Åk 4 Åk 5 Åk 6 Totalt Åk 4 Åk 5 Åk 6 Totalt Lärarna/undervisningen Individualisering Utvecklingssamtal och bedömning/betyg Individuell hjälp/stöd Medelvärde Resultat från elevenkäten åk 4-6 vårterminen 2012 Elevers skattning av personlig och social utveckling (%) Elevers skattning av sin utveckling, t.ex. ansvarstagande, samarbetsförmåga m.m. Åk 4 Åk 5 Åk 6 Totalt Åk 4 Åk 5 Åk 6 Totalt Medelvärde Resultat från elevenkäten åk 4-6 vårterminen 2012 Trygghet och trivsel (%) Åk 4 Åk 5 Åk 6 Totalt Åk 4 Åk 5 Åk 6 Totalt Trygg på lektioner, raster och t.o.fr. skolan Trivs i skolan Inte kränkt av andra elever Inte kränkt av lärare/vuxen Inte rädd/hotad av elev/lärare/vuxen Medelvärde

22 22 Inflytande (%) Åk 4 Åk 5 Åk 6 Totalt Åk 4 Åk 5 Åk 6 Totalt Eleven/klassen får delta i planering Eleven/klassen får delta i utvärdering Lärarna bryr sig om vad jag säger Får påverka innehållet i klassrådet Medelvärde Resultat från elevenkäten åk 4-6 vårterminen 2012 Arbetsklimat (%) Åk 4 Åk 5 Åk 6 Totalt Åk 4 Åk 5 Åk 6 Totalt Arbetsro under lektionerna Positiv/trevlig stämning på lektionerna Får beröm när jag gör något bra Medelvärde Resultat från elevenkäten åk 4-6 vårterminen 2012 Lärarna/undervisningen (%) Åk 4 Åk 5 Åk 6 Totalt Åk 4 Åk 5 Åk 6 Totalt Lärarna förklarar/undervisar bra Får röra på mig under skoldagen Får experimentera/göra undersökningar Får använda dator i skolarbetet Får redovisa vad jag lärt mig på olika sätt Medelvärde Resultat från elevenkäten åk 4-6 vårterminen 2012 Individualisering (%) Åk 4 Åk 5 Åk 6 Totalt Åk 4 Åk 5 Åk 6 Totalt Får kunskaper som jag tror jag får nytta av Får arbeta med intressanta saker Får sätta upp egna mål för skolarbetet Får arbeta med lagom utmanande uppgifter Medelvärde

23 23 Utvecklingssamtal och bedömning/betyg (%) Åk 4 Åk 5 Åk 6 Totalt Åk 4 Åk 5 Åk 6 Totalt Får tydlig information om kursplanen Får tydlig information om hur det går Utvecklingssamtalen är meningsfulla Medelvärde Resultat från elevenkäten åk 4-6 vårterminen 2012 Elevers skattning av sin personlig och social utveckling (%) Åk 4 Åk 5 Åk 6 Totalt Åk 4 Åk 5 Åk 6 Totalt Viktigt att det går bra för mig i skolan Känner nyfikenhet/lust att lära i skolarbetet Tar eget ansvar under arbetspassen Har inte lätt att ge upp om en svår uppgift Hjälper till att skapa lugn och ro Går bra för mig att samarbeta Säger vad jag tycker på klassråd/lektioner Medelvärde Resultat från elevenkäten åk 4-6 vårterminen 2012 Skolbarnsomsorg Åk 4 Åk 5 Åk 6 Totalt Åk 4 Åk 5 Åk 6 Totalt Trivs på fritids/fdh Trygg på fritids/fdh Har någon kamrat att vara med Andra retas/bråkar inte med mig Inte rädd för något annat barn Har vuxen att prata med efter bråk Resultat från elevenkäten åk 4-6 vårterminen 2012 Skolbarnsomsorg (fortsättning) Åk 4 Åk 5 Åk 6 Totalt Åk 4 Åk 5 Åk 6 Totalt Personalen bryr sig om vad jag säger Får göra intressanta och roliga saker Får lugn och ro när jag behöver Får välja vad jag ska göra Inomhusmiljö - leksaker, material m.m Utomhusmiljö - gungor, leksaker m.m Medelvärde

24 Staninepoäng Staninepoäng Staninepoäng Staninepoäng Staninepoäng Staninepoäng 24 Bilaga 2 Faktablad - studieresultat lå 2011/12 Kunskaper i åk 3 Läs- och skrivdiagnos Röbäcks skolområde Röbäcks skolområde - Flickor läsförståelse (mdv.) Röbäcks skolområde - Pojkar läsförståelse (mdv.) Röbäcks skolområde - Läsförståelse (mdv.) Linblomman Röbäck Linblomman Röbäck Linblomman Röbäck Yttersjö/Kasamark Röbäcks SO Yttersjö/Kasamark Röbäcks SO Yttersjö/Kasamark Röbäcks SO FoG FoG FoG Röbäcks skolområde - Flickor rättstavning (mdv.) Röbäcks skolområde - Pojkar rättstavning (mdv.) Röbäcks skolområde - Rättstavning (mdv.) Linblomman Röbäck Linblomman Röbäck Linblomman Röbäck Yttersjö/Kasamark Röbäcks SO Yttersjö/Kasamark Röbäcks SO Yttersjö/Kasamark Röbäcks SO FoG FoG FoG Andel elever som uppnått kravnivån för godtagbara kunskaper på nationella prov i åk 3. Svenska åk 3 nat prov A) Muntlig uppgift Skola Mdv Uk 2hp Mdv Uk 2hp Uk Uk Uk Uk Uk Uk Flickor 16, , Linblommans Pojkar skola 16, , Totalt 16, , Flickor 17, , Pojkar 17, , Totalt 17, , Ma åk 3 nat prov A) Geometriska mönster och linjal B) Läsförståelse: skönlitterär text (kravnivå 14 p, max 18 p) B) Jämföra, mäta massa och tid (kravnivå 9 p, C) Läsförståelse: faktatext (kravnivå 13 p, max 18 p) C) Taluppfattning (kravnivå 10 p, max 16 p) D) Högläsning: Läsa med flyt D) Räkna i huvudet (kravnivå 8 p, max 12 p) E) Matematiska problem (kravnivå 6 p, max 10 p) F) Enkla bråk, huvudräkning (kravnivå 10 p, max 14 p) G) Geometriska objekt, taluppfattning Skola Mdv Uk 2hp Mdv Uk 2hp Mdv Uk 2hp Mdv Uk 2hp Mdv Uk 2hp Mdv Uk 2hp Mdv Uk 2hp Flickor 11, , , , , , Linblommans Pojkar skola 11, , , , , , Totalt 11, , , , , , Flickor 10, , , , , , Pojkar 10, , , , , , Totalt 10, , , , , , Andel elever som inte uppnått kravnivån för godtagbara kunskaper i respektive ämnen i åk 3. E) Textsamtal F) Skrivuppgift: berättande text G) Skrivuppgift: stavning och interpunktion H) Skrivuppgift: faktatrext text Andel som uppnått kravnivå n i alla delprov Andel som uppnått kravnivå n i alla delprov

25 25 Kunskaper i åk 6 Svenska åk 6 A) Muntligt uppgift BC) D) E) Läsförståelse, Skrivuppgift, Skrivuppgift, Deltagit i berättande text/fakta berättande text argumenterande alla prov och uppnått kravnivån Skola Ant Uk Ant Uk Mdv 15hp Ant Uk Ant Uk Flickor Linblommans Pojkar skola Totalt Flickor Pojkar Totalt Ma åk 6 A) B) C) D) Muntlig uppgift Beräkningar, rutinuppgifter och Skriftliga räknemetoder och Deltagit i Lösning av matematiska problem huvudräkning alla prov Begrepp, resonemang problemlösning Max=30 och kommunikation och Max =38 Max=37 uppnått kravnivån Skola Ant Uk Ant Uk Mdv 4hp Ant Uk Mdv 2hp Ant Uk Mdv 4hp Flickor , , , Linblommans Pojkar skola , , , Totalt , , , Flickor , , , Pojkar , , , Totalt , , , Eng åk 6 A) Muntlig interaktion/produkt B) B1a) B1b) B1c) B2a) B2b) C) Skriftlig Deltagit i Läsa förstå, lyssna förstå Läsa förstå ( Läsa förstå ( Läsa förstå ( Lyssna förstå Lyssna förstå produktion alla prov ( max 86 p) max 16 p) max 15 p) max 18 p) ( max 12 p) ( max 25 p) och uppnått kravnivån Skola Ant Uk Ant Uk Mdv 10hp Mdv 2hp Mdv 2hp Mdv 2hp Mdv 2hp Mdv 2hp Ant Uk Flickor , , , , , Linblommans Pojkar skola , , ,8 33 8, , Totalt , , ,7 40 9, , Flickor , , , , , Pojkar , , ,6 16 9, , Totalt , , ,9 18 9, , Andel elever som uppnått kravnivån för godtagbara kunskaper på nationella prov i åk 6. Se ovan Andel elever som inte uppnått kravnivån för godtagbara kunskaper i respektive ämnen i åk 6. Se sidan 13 i dokumentet Särskilt stöd åk 1-9 Antal elever med åtgärdsprogram vid vårterminens slut År 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk Elevers upplevelser av matematik i åk 3 FoG* Nr Frågor (%) F-kl Åk 1 Åk 2 Åk 3 Flicka Pojke F-3 F-3 Totalt F-kl Åk 1 Åk 2 Åk 3 Flicka Pojke F-3 F-3 Totalt 48 Tycker du ofta att matematik är ett intressant ämne? (Ja**) - 90,9 82,4 86,7 85,0 87,0 86,0-88,3 80,1 72,5 80,3 81,1 80, Tycker du ofta att läraren i matematik lär ut / undervisar bra? (Ja**) Får du ofta träna matematik på andra sätt än att räkna talen i matteboken? (Ja**) - 100,0 88,2 93,3 85,0 100,0 93,0-97,4 97,6 96,5 97,0 97,4 97,2-72,7 82,4 86,7 85,0 78,3 81,4-86,1 88,6 88,3 87,2 88,1 87,6 51 Arbetar du ofta koncentrerat under mattetimmarna? (Ja**) - 100,0 82,4 86,7 85,0 91,3 88,4-90,3 90,0 86,6 89,5 88,6 89,1 52 Får du ofta arbeta med för lätta matteuppgifter? (Nej**) - 54,5 64,7 73,3 65,0 65,2 65,1-60,6 73,3 70,3 73,8 61,8 67,9 53 Får du ofta arbeta med för svåra matteuppgifter? (Nej**) - 90,9 76,5 73,3 90,0 69,6 79,1-82,5 77,1 75,7 79,1 78,0 78, Får du ofta den hjälp du behöver av läraren under mattetimmarna? (Ja**) Har du ofta lätt att ge upp när du får en svår matteuppgift? (Nej**) - 90,9 82,4 80,0 75,0 91,3 83,7-94,3 92,9 91,1 91,8 93,9 92,8-81,8 52,9 80,0 75,0 65,2 69,8-78,8 75,7 74,2 76,9 75,7 76,3 56 Får du hemuppgifter i matematik varje vecka? (Ja**) - 9,1 0,0 26,7 0,0 21,7 11,6-50,1 49,4 50,1 51,6 48,0 49,9