Verksamhetsberattelse 2011

Transkript

1 Verksamhetsberattelse 2011 Effektivitet genom samverkan

2 Foto: Henrik Wester, Åsa Erikols, Johan Lunner, Monika Eriksson-Bertilsson, Susann Levál, Sven-Erik Henriksson

3 Innehåll Förord 5 Samhällsplanering och infrastrukturfrågor 6 Personalfrågor och kompetensförsörjning 8 Lärande och arbetsmarknad 9 Barn, ungdom och utbildning 10 Kultur 11 Social omsorg och hälsovård 12 Utvecklings- och utredningsfunktionen 13 Taltidningen 17 Länsturismen 18 Kurs- och konferensverksamhet 19 Politisk ledning 20 Kansli, personalbokslut och ekonomi 22 Resultaträkning 23 Balansräkning 24 Noter till resultat- och balansräkning 25 Revisionsberättelse 27 Styrelsen för Västmanlands Kommuner och Landsting (organisationsnummer ) och direktören får härmed lämna följande redogörelse för förbundets verksamhet under år 2011, d v s för förbundets tjugandra verksamhetsår.

4

5 Med fokus på regional utveckling och tillväxt 2011 präglades av några stora uppdrag - dels utredningen inför bildandet av en kollektivtrafikmyndighet i länet, dels förberedelser för skatteväxling för både kollektivtrafikmyndigheten och hemsjukvården. En utredning av VafabMiljö:s framtida struktur och uppdrag har påbörjats. Utredningarna har krävt externa resurser, vilket har varit en påfrestning på VKL:s resultat. Utredningarna har också varit komplexa, eftersom det har funnits behov av en bred dialog hos respektive huvudman. Arbetet med länsplanen har accelererat. Utkasten från delprojekten har kommunicerats med politiker och ledande tjänstemän. Under året gjordes ett antal insatser för utbyggnad av slussen i Södertälje för att understryka behovet av Mälarhamnarna. Engagemanget för fortsatt utbyggnad av vägnät i länet och tågproblematiken har också varit stort; t ex i Västra Mälardalen har Arboga och Kungsör drabbats, både av en hård vinter och indragning av tågavgångar. Styrelsen har genomfört åtta styrelsemöten och sju temamöten med både interna och externa föredragshållare under året. Vid förbundsmötet beskrev Klas Wåhlberg, vd för Bombardier Transportation i Sverige, kommunikationernas betydelse för tillväxten i regionen. Nya rektorn på Mälardalens högskola, Karin Röding, beskrev MDH:s ambition att utveckla samarbetet mellan akademin, näringslivet och samhällets institutioner. En gemensam presidiekonferens för alla beredningar och styrelsen har genomförts på temat gränsöverskridande samarbete i Västmanland. kontakter med internationella arrangörer, främst i Tyskland och Holland. Internationellt har vi, genom att turismens ekoturismutbildning väckt stort intresse i regionen Champagne Ardenne i Frankrike, fått kontakt med deras regionstyrelse och regionförvaltning. VKL:s styrelse besökte Champagne Ardenne i samband med sin årliga kunskapsresa. Kontakten har resulterat i ett konkret samarbetsprojekt där utbyte inom skolan och turismen står i fokus. Vårt arbete med att söka extern finansiering för aktuella uppdrag och projekt har resulterat i att vi har beviljats medel till länet uppgående till ca 40 miljoner SEK av ca 45 miljoner sökta. VKL driver projektet KIVO som ska resultera i kompetenshöjning för de som har störst behov av kompletterande utbildning inom vård och omsorgssektorn. KIVO-projektet omsluter ca 8,6 miljoner sek. Vård- och omsorgsområdet har präglats av statliga stimulansmedel till nya projekt, främst inom äldreomsorgen, men också inom barn- och ungdomsvård samt missbruksvård. Målsättningen med projekten kan sammanfattas med kompetensutveckling och implementering av nationella riktlinjer. I slutet av året har en omvärldsbevakning påbörjats gällande intresset för gruvnäringens återkomst i Bergslagen. Det berör främst de norra länsdelarna, men kan ha stor betydelse för hela länets tillväxt. Sammanfattningsvis är VKL:s mål att utveckla länet genom samverkan och samarbete. Turismfunktionen har fortsatt sitt utvecklingsarbete och året har präglats av tjänstepaketering av våra erbjudanden och Ulla Persson Styrelseordförande Monika E Bertilsson Direktör 5

6 Samhällsplanering och infrastrukturfrågor Regionala utvecklingsfrågor, infrastruktur och kollektivtrafik, internationella frågor och IT-forum i Västmanland bereds direkt till VKL:s styrelse. Ett flertal chefsnätverk finns inom området: kommunchefer, planeringschefer och efter behov sammankallas ekonomichefer, IT-ansvariga m fl. VKL:s tjänstemannaledning deltar vid behov i ett flertal nationella nätverk och möten med myndigheter och departement. Länsplan för Västmanland Under 2011 startade arbetet med Länsplanen. Länsplanen är en utvecklingsplan för tillväxt i regionen som arbetas fram under tillsammans med Länsstyrelsen i Västmanlands län. Länsplanen grundas på tre delprojekt: fysisk planering, infrastruktur och kommunikationer samt kompetens och arbetsmarknad. Under 2011 genomfördes ett förberedande arbete i form av en uppdrags- och problembeskrivning, en gemensam kunskapsresa för länets politiker och Länsstyrelsens ledningsgrupp, samt en uppstart av projektarbetet i delprojekten. Ett utökat presidium i VKL och Länsstyrelsens ledning utgör styrgrupp för Länsplanen. VKL leder ett delprojekt: Infrastruktur och kommunikationer. Arbetet omfattar transportpolitiska frågeställningar och IT-politiska frågor. De transportpolitiska frågorna är starkt knutna till att genom ökad tillgänglighet utveckla länets konkurrenskraft och stärka arbetsmarknaderna och möjligheterna till studier. De IT-politiska frågorna handlar dels om utbyggnaden av bredband, dels om verksamhetsutveckling med hjälp av IT-stöd. Länsplanen ska enligt nuvarande planering remitteras och antas under Ny Kollektivtrafikmyndighet Ett omfattande utredningsarbete om den framtida kollektivtrafikorganisationen genomfördes under VKL:s ledning Genom en ny lag har organiseringen av kollektivtrafiken i Sverige förändrats och verksamheten öppnades för konkurrensutsättning den 1 januari En ny kollektivtrafikmyndighet ersätter i varje län eller region den gamla trafikhuvudmannen (VL). Myndigheten ska ansvara för upprättande av kollektivtrafikförsörjningsprogram och för inrättande av trafikplikt, d v s peka ut linjer och ange trafikutbud på dessa, samt beställa trafiken. I Västmanland har ansvaret för kollektivtrafikmyndigheten lagts hos landstinget, som inrättat en särskild politisk nämnd med ett beredningsutskott, för förankring i länets kommuner. Stora frågor, förutom organisationen, har varit förändringar av konsortialavtal, ekonomiska 6

7 frågor inklusive skatteväxling och försäljning av de helägda bolag som varit en del av den nuvarande ägarstrukturen. Verksamhetsutveckling med stöd av IT Nationell ehälsa 2009 antogs dokumentet verksamhetsutveckling med stöd av IT där VKL:s styrelse fastställer vikten av: - att medborgarna får tillgång till en trygg och sammanhållen vård och omsorg - ökad patientsäkerhet - att säkerställa att huvudmännen kan leverera en god vård och omsorg i Västmanland korta ledtiderna - att medarbetarna får tillgång till kunskap, metoder och processer för att kunna utföra sina uppgifter effektivare. Genom stimulansmedel från SKL har VKL finansierat en projekttjänst med uppdrag att: - leda och driva samverkansaktiviteter enligt dokumentet verksamhetsutveckling med stöd av IT - leda och driva nätverk för IT-ansvariga - vara kunskapsstöd till VKL:s nätverk inom vård och omsorg - vara länets representant i SKL:s IT-samverkansgrupp inom vård och omsorg - arbeta med införandet av teknisk infrastruktur för att underlätta samarbete och säkra informationsutbyte mellan huvudmännen för Apotekets övergång från edos till Pascal. Att införa HSA-katalog och SITHS-kort för en korrekt identifiering och behörighetshantering för de medarbetare som berörs i kommuner och landsting. - verka för gemensam upphandling inom bland annat vård och omsorg - få till åtkomst till kommunernas socialtjänstsystem för socialjouren (inte genomfört) - fungera som resurs för utveckling av den kommunala hemsjukvårdens dialog med primärvården - skriva fram en ehälsa-strategi inför VafabMiljö vidareutvecklas i kommunal ägo VKL har inlett en utredning om VAFAB:s framtida struktur och inriktning med hänsyn till dagens konkurrenslagar och till de tjänster som VAFAB kan erbjuda sina ägare på lite längre sikt. Yttranden och skrivelser VKL har under 2011 yttrat sig över Kapacitetsutredningens delrapport avseende kapacitetsbrister i järnvägssystemen. Trafikverket fick under 2011 ett regeringsuppdrag att utreda kapacitetsbrister i och föreslå åtgärder på järnvägsnätet i två etapper, dels fram till 2021, dels med utblick mot Senare utvidgades uppdraget till att även omfatta samtliga transportslag t o m perioden Perioden kommer att ingå i uppdragets slutredovisning under VKL har prioriterat en bevakning av uppdraget då det kommer att utgöra en viktig grund för utvecklingen av infrastrukturen i Mälardalen och därmed den regionala utvecklingen. VKL har i en skrivelse protesterat mot SJ AB:s planerade neddragningar i trafikutbudet på Mälarbanan. Efter påtryckningar från ett stort antal aktörer har SJ också återinsatt ett senare tåg. VKL har i ett brev till Trafikverket påtalat behovet av att utveckla europavägarna i länet och mot Storstockholm med ett systemperspektiv, som också beaktar sårbarheten i järnvägssystemet. Intressebevakning Under 2011 har arbetet i det s. k. ABCU-nätverket intensifierats avseende genomförande av utbyggnaden av Mälarbanan mot Stockholm. ABCU-gruppen är ett samarbete mellan Stockholms regionplanekontor MTR (tid. RTK), Stockholms stad, Solna, Sundbyberg, Järfälla, Upplands Bro, Håbo, Enköping och Västmanland genom VKL. Under 2011 tog gruppen fram en rapport: Vad kostar det att vänta? på en utbyggnad av Mälarbanan. Arbetet fortsätter i kontinuerlig dialog med Trafikverket. VKL har under 2011 deltagit i styrgruppen för projektet MerKoll, ett EU-finansierat projekt för utvecklingen av kollektivtrafiken i tre län. VKL har deltagit i arbetet inom Planerings- och trafikutskottet i Mälardalsrådet. VKL har aktivt bidragit till att stärka nätverksarbetet kring utvecklingen av gruvnäringen i Bergslagen, bl a i dialog med Trafikverket, men också i länsplanearbetet. VKL har aktivt medverkat till Länsstyrelsens arbete med regionala utvecklingsmedel och i förarbetena rörande statsbidrag till utbyggnad av bredband VKL har aktivt fört dialog om utvecklingen av mälarsjöfarten med Näringsdepartementet och Sjöfartsverket. 7

8 Personalfrågor och kompetensförsörjning Personalberedningen ska planera för kompetensutveckling i ett längre perspektiv i förhållande till utveckling och tillväxt i länet. Beredningen kan också initiera gemensam kompetensutveckling för viktiga yrkesgrupper i länet för att säkra behovet av kunnig arbetskraft. Samarbetet med övriga beredningar är av stor vikt. Personalberedningen genomförde tre beredningsmöten under Kompetensförsörjning Under 2011 startade projektet KIVO kompetensförsörjning inom vård- och omsorgssektorn, med personalberedningen som beställare av projektet. KIVO är ett socialfondsprojekt finansierat av Svenska ESFrådet. Projektet pågår mellan och vänder sig till medarbetare och utbildare på totalt 17 arbetsplatser i Västmanlands län. Deltagarna arbetar i länets kommuner (privat och offentligt) samt Landstinget Västmanland. Syftet med projektet är bl.a. att genom kompetensutvecklingsinsatser bidra till att medarbetarna mår bättre, kan påverka sin arbetssituation och sitt behov av kompetensutveckling. Totalt omsluter projektet 8,6 miljoner kronor. Projektets 410 deltagare har i snitt önskat närmare fem olika typer av kompetensutvecklingsinsatser. Uppskattningsvis kommer ett trettiotal olika typer av utbildningar att genomföras under projekttiden. Utbildningarna genomförs under Projektets övergripande mål är: att projektdeltagare inom vård- och omsorgssektorn i Västmanlands län upplever att de har god hälsa, möjlighet att påverka sin arbetssituation och möjlighet att påverka sina behov av kompetensutveckling. att kompetensen hos individerna, grupperna och verksamheterna i projektet har ökat samt att en grund har lagts för livslångt lärande. att nya samarbetsformer har utvecklats som ger tillgång till de kompetenser som efterfrågas av arbetsplatserna och har bidragit till effektiv personalhantering och samarbetsstruktur både regionalt och lokalt samt kvalitetssäkring av kompetensförsörjning. Under 2011 genomfördes, inom ramen för personalberedningens arbete, en förstudie kallad EIVOR Entreprenörskap och Innovationer inom Vård- och OmsoRg. VKL tog tillsammans med FoU i Sörmland, Samhällskontraktet vid Mälardalens högskola, Landstinget Västmanland och Landstinget Sörmland initiativ till förstudien vars syfte var att kartlägga olika aktörer, projekt och verksamheter som på olika sätt arbetar med entreprenörskap och innovationer inom vård och omsorg i Västmanland och Sörmland. Arbetet har genomförts processinriktat och involverat olika intressenter i kartläggningsarbetet i båda länen. Intervjuer har genomförts med representanter för de olika aktörerna i innovationssystemet, verksamhetschefer inom vård- och omsorgssektorn, politiker, fackliga företrädare och personal. I förstudien identifierades ett antal områden där ett utvecklingsarbete behöver ske. Bland annat menar flera aktörer i förstudien att kommuner och landsting behöver arbeta mer med att stimulera idéer hos de anställda. Arbetet med att förvalta resultatet av förstudien kommer att fortgå under 2012.

9 Lärande och arbetsmarknad Inom området hanteras frågor som rör den kommunala gymnasie- och vuxenutbildningen samt integration och arbetsmarknadsfrågor som är kopplade till utbildningssektorn. Lärande- och arbetsmarknadsberedningens uppdrag innebär att, med utgångspunkt från lokala behov och förutsättningar, samt nationella krav, samordna och föreslå insatser på regional nivå. Lärande och Arbetsmarknadsberedningen (LoA) genomförde fyra beredningsmöten och medverkade i två presidiekonferenser under Beredningens ansvarsområde omfattar gymnasieskola, vuxenutbildning, arbetsmarknadsfrågor samt integrationsfrågor. Utöver beredningen finns nätverk på tjänstemannanivå som representerar beredningens ansvarsområden: gymnasiechefer, vuxenutbildningschefer, arbetsmarknadschefer samt integrationsansvariga. VKL representeras med ansvarig utvecklingsstrateg i en rad externa nätverk inom beredningens ansvarsområden, hos exempelvis Sveriges Kommuner och Landsting, Mälardalsrådet, Reglab, Skolverket, Mälardalens högskola och Länsstyrelsen i Västmanlands län. Viktiga frågor under 2011 Kompetensforum Västmanland Inom ramen för Länsstyrelsens uppdrag att bilda kompetensplattformar fortgår arbetet med att formera nätverket. Idag ingår, förutom Länsstyrelsen, VKL, Arbetsförmedlingen, Mälardalens högskola, Landstinget Västmanland, kommunrepresentanter och Tillväxtgruppen i norra Västmanland. Nätverket har genomfört en kompetenskartläggning av länet samt två vägledarforum riktade till studie- och yrkesvägledare och arbetsförmedlare (om tekniksektorn samt vård- och omsorgssektorn). Statistiska faktorer som rör gymnasieskolan VKL har tagit fram en rapport om viktiga faktorer för gymnasieskolan, bland annat den demografiska utvecklingen fram till Gymnasiekullarna i länet minskar med ca 27 % under denna tidsperiod. Rapporten ligger till grund för fortsatta samtal om samverkan, anpassning och effektivisering under Vård- och omsorgscollege (VO-College) Under hösten 2011 har VO-College genomgått en omcertifieringsprocess, vilket innebär att Nationella rådet besökt länet samt att VO-College Västmanland lämnat en skriftlig redogörelse till rådet, såväl på regional nivå som på lokal nivå. Arbetet med att genom VO-College förbättra och utveckla utbildningen inom vård- och omsorgssektorn fortsätter i nära samverkan mellan utbildningsanordnare och arbetsgivare. En utmaning för VO-College är att locka fler ungdomar till omvårdnadsprogrammet. Inom vuxenutbildningen är rekryteringen lättare. YOU-projektet Projektet YOU ska hjälpa arbetslösa ungdomar att ta de första stegen mot en plats i arbetslivet. Projektet, som drivs av föreningen Jobba i Västerås, erbjuder hela länet en möjlighet som öppnats via finansiering av Länsstyrelsen och som administreras av VKL. 9

10 Barn, ungdom och utbildning Inom Barn-, ungdoms- och utbildningsberedningen (BoU) behandlas frågor inom ramen för den obligatoriska skolgången, inklusive fritids- och kulturfrågor, för denna viktiga grupp unga människor. Beredningen ska sprida kunskap och erfarenheter mellan olika delar av länet och ta tillvara regionala erfarenheter via bevakning och aktivt erfarenhetsutbyte. BoU-beredningen har under 2011 genomfört fem beredningsmöten - tre med avgående beredning och två med den nya beredningen som tillträdde efter förbundsmötet. Vidare har beredningen genomfört två presidiekonferenser, en som bland annat innehöll en studieresa till Nykvarn och Årstaskolan i Stockholm samt den gemensamma presidiekonferensen för hela VKL. Utöver beredningen finns inom ansvarsområdet nätverk för skolchefer, förskolechefer, fritidsgårdsansvariga och En till En-ansvariga. Inom BoU-beredningens ansvarsområde genomfördes tre länskonferenser under Viktiga frågor under 2011 En drake flygs lättast i motvind En tvådagarskonferens arrangerad av UNO-nätverket om ungas fritid. Konferensen, som riktade sig till alla som arbetar med ungas fritid eller fattar beslut som rör ungas fritid, lockade ca 180 deltagare. Programmet innehöll föredragningar från såväl lokal som nationell nivå. SYV-barometern SYV-barometern är en nationell webbaserad undersökning om förutsättningarna för studie- och yrkesvägledning. VKL:s engagemang innebär att vi gör en utbrytning av det statistiska materialet på länsnivå. Runt detta material sker ett fortsatt utvecklingsarbete i syfte att förbättra studie- och yrkesvägledning i länet. 10 Arbetsmarknadskunskap Ett projekt som leds av föreningen Jobba i Västerås och syftar till ökad kunskap om den framtida arbetsmarknaden, främst för elever och föräldrar i grund- och gymnasieskola. VKL:s inblandning innebär att projektet erbjuds hela länet. Projektet finansieras till 50 % av Länsstyrelsen och resterande del från kommuner och näringsliv. Nya skollagen En heldagsutbildning för länets skolpolitiker om nya skollagen genomfördes under Agneta Herlin, skoljurist i Stockholms stad, var föredragande. Utredning runt utsatta barn och ungdomar Enligt ett beslut i VKL:s styrelse ska vi utreda ett förbättrat samarbete runt utsatta barn och ungdomar. Beslutet har sitt ursprung i den s.k. VITS-utredningen. Rapporten, som bereds av BoU-beredningen och Vård- och omsorgsberedningen, kommer att presenteras för styrelsen i juni En till En en dator till varje lärare och elev VKL följer utvecklingen såväl internationellt, nationellt som inom länet. Nätverket möts fyra gånger per år.

11 Kultur Inom kulturberedningen behandlas frågor inom kulturområdet, där den huvudsakliga uppgiften är att fullfölja arbetet med den regionala kulturplanen. VKL: s styrelse beslutade under året att permanenta kulturberedningen på VKL, men de beredande tjänstemännen finns i landstingets organisation - ett verkligt framgångsrikt samarbete. Kulturberedningen genomförde fem beredningsmöten samt en remisskonferens under år Möten med VKL:s kulturchefsnätverk har genomförts i nära anslutning till beredningens sammanträden. I nätverket deltar förutom de kommunala cheferna för kultur- och fritidsfrågor även cheferna för regionala kulturinstitutioner. VKL:s styrelse behandlade också den av beredningen initierade arkivutredningen Enskilda arkiv i Västmanland: Hur Var? Vem? Varför? Styrelsen gav ett tydligt uppdrag till beredningen att konkretisera genomförandet av ett professionellt omhändertagande och tillgängliggörande av enskilda arkiv i länet. Regional kulturplan Arbetet med den regionala kulturplanen slutfördes under året. Vid samtliga beredningsmöten under året har planens olika delar diskuterats och synpunkterna från länets kommuner och länets kulturliv samt landstinget har arbetats in i planen. Landstingsfullmäktige tog beslut om planen den 26 oktober och den skickades till Statens kulturråd den 2 november. Under året har ett 40-tal dialogmöten genomförts i länets olika delar. Vid ett antal av dessa deltog beredningens politiker - t ex i möte med länets kulturskapare och med företrädare för civilsamhället samt vid dialogmötet i Hallstahammars kommun. Politiker från beredningen deltog vid Riksantikvariens besök i länet samt vid Riksarkivariens besök. Vid båda dessa tillfällen informerades om och diskuterades kulturplanen. Vid Riksarkivariens besök var naturligtvis arkivfrågan i centrum. Västmanland är det län som tydligast betonat arkivens betydelse som en del av kulturarvet. Beredningens sekreterare har också informerat om planen i såväl TV, radio som press. Vid årets kulturting för politiker och tjänstemän i Västmanland och Örebro län ägnades ett seminarium åt såväl kulturplanens innehåll som arbetsprocessen för att arbeta fram planen. Under året har samtliga kommuner i länet genomfört en betydelsefull kartläggning av den kommunala kultursatsningen, som är en naturlig del av utvecklingsarbetet med kulturplanen. I samband med beredningens möten har en enkel dialog förts om måluppfyllelse och effektiva möten. Remisskonferensen i Ramnäs. Den 9 maj genomfördes en presidiekonferens, tillika remisskonferens. Remisstiden för kulturplanen sträckte sig från den 1 april till den 3 juni. Denna remisskonferens genomfördes under remisstiden. På konferensen deltog personer. Samtliga remissinstanser lämnade remissvar, dvs kommunerna och de kulturverksamheter som direkt berörs av kultursamverkansmodellen samt Länsstyrelsen. Dessutom lämnades ett antal spontana remissvar. På konferensen presenterades också en delrapport av arkivutredningen. 11

12 Social omsorg och hälsovård Socialberedningens/Vård- och omsorgsberedningens ansvarsområde omfattar verksamhet som berör individ- och familjeomsorg, äldreomsorg, funktionshinder, psykiatri och andra sociala samt hälso- och sjukvårdsfrågor som beredningen prioriterar. Beredningen ska verka för en gemensam länsövergripande syn i sociala frågor genom arbete i olika nätverk och att utveckla samverkan och stimulera till kvalitetshöjningar inom området. Socialberedningen bytte den 13 maj 2011 namn till Vårdoch omsorgsberedningen. Socialberedningen hade två möten under 2011 och Vård- och omsorgsberedningen fyra, totalt sex möten. VKL är föredragande för kommunerna i tjänstemannaberedningen, arbetsutskott och Gemensamma Nämnden. VKL ansvarar också för nätverksträffar med socialchefer, IFOchefer, äldreomsorgschefer eller motsvarande och medicinskt ansvariga sjuksköterskor. Nätverken för integrationsansvariga samt ansvariga för ensamkommande barn och ungdomar lades ned under våren VKL medverkade även under året i länsarbetsgrupperna Flyktingsamverkan, Kvinnofrid, SMADIT, Föräldrastöd, samt i länets nätverk för kommunernas anhörigsamordnare. Specialuppdrag för beredningen Styrelsen har utsett beredningen till styrgrupp för RESK-projektet (regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling) och referensgrupp för kommunaliseringen av hemsjukvården. Politiska prioriteringar och handlingsplan Beredningen har tagit fram sina prioriteringar inför mandatperioden i form av tio prioriterade frågeområden. En första handlingsplan har också tagits fram. Presidiekonferenser Vårens presidiekonferens i Ramnäs handlade bland annat om kompetensfrågor inom vård och omsorg, evidensbaserad praktik, aktuellt inom psykiatrin och andra aktuella projekt och frågeområden samt uppföljning av arbetet med Öppna jämförelser. Höstens presidiekonferens ägde rum på Aronsborg, Bålsta tillsammans med styrelsen och övriga beredningar. Som avslutning arrangerade beredningen en egen liten presidiekonferens med besök av Camilla Sköld, SKL, som redovisade aktuella nationella frågor. Sedan diskuterades de politiska prioriteringarna och handlingsplanen mm. 12

13 Gemensamma Nämnden För närmare information om den Gemensamma Nämnden för tekniska hjälpmedel och samverkan i övriga gemensamma sociala frågor mellan kommunerna och landstinget, se Gemensamma Nämndens verksamhetsberättelse för år Öppna Jämförelser I slutet av 2010 kom vi överens om att vi skulle satsa på att tillsammans via VKL försöka ta till vara de olika resultaten i öppna jämförelser och annan statistik och därigenom försöka utveckla den sociala verksamheten i Västmanland. Det har bildats två arbetsgrupper, en för IFO-frågor och en för äldrefrågor mm. Grupperna träffas och tolkar frågorna i enkäterna samt analyserar resultaten när de publiceras i form av en öppen jämförelse eller annan statistik. VKL arrangerade ett seminarium om öppna jämförelser under våren 2011 med representanter från Socialstyrelsen och SKL. Kommunalisering av hemsjukvården Den 1 november startade projektet som ska stödja överförandet av hemsjukvården från landstinget till kommunerna. Inom projektet arbetar man med de länsgemensamma frågor som behöver förtydligas och fastställas. Webbplatsen Satsningen har under året fortsatt för att utveckla vård- och omsorgsinformationen i allmänhet på webbplatsen, men framförallt för att skapa faktablad om aktuella länsfrågor samt publicera samverkansdokument. En satsning har också skett på publicering av öppna jämförelser och annan statistik. FramtidsDialog Ett utvecklingsarbete bland socialcheferna och berörda landstingschefer har bedrivits under året för att utveckla ledning och samverkan mellan parterna. Övrigt I övrigt hänvisas till frågor som redovisas inom ramen för VKL:s utvecklings- och utredningsfunktion. Vidare hänvisas till Vård- och omsorgsberedningens prioriteringar och handlingsplan, organisationsschemat för Sociala Teamet och minnesanteckningarna på webbplatsen. Utvecklings- och utredningsfunktionen VKL:s utvecklings- och utredningsfunktion (UoU), har som målsättning att bidra till kunskapsutveckling och kunskapsbaserad praktik genom: - bevakning och tillämpning av ny lagstiftning/föreskrifter/allmänna råd och nationella riktlinjer - bevakning, värdering och spridning av forskningsresultat - kunskapsutveckling genom egna utvecklingsprojekt och utvärderingar - kunskapsutbyte genom nätverk - brobygge mellan nationell, regional och lokal nivå. Arbetet sker på uppdrag av förtroendevalda och chefer och har fokus på verksamheter som berör båda huvudmännen (kommun och landsting). Uppdragen utförs i dialog med förtroendevalda, chefer och anställda och syftar till en ökad samverkan inom länet och mellan huvudmännen och externa aktörer. Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling - RESK-projektet Grunden för RESK-projektet är den avsiktsförklaring som skrevs tillsammans med kommunerna, landstinget och Mälardalens Högskola Målet med de regionala stödstrukturerna är att de långsiktigt ska kunna försörja länet med praktiskt verksamhetsstöd och utgöra en arena för lokala och regionala prioriteringar och strategier inom välfärdsområdet. Stödstrukturerna ska skapa förutsättningar för en evidensbaserad praktik i hela socialtjänsten som bygger på vetenskaplig kunskap. Statsbidrag utgår för projektet t o m 2012 och projektet omfattar hela socialtjänsten och angränsande delar av hälso-och sjukvården. Under året har VKL ordnat utbildningstillfällen kring evidensbaserad praktik, framförallt för politiker och chefer. En cirkelserie har påbörjats för utbildning av handledare för att leda en evidensbaserad praktik med deltagare från åtta kommuner. En lokal informationsbroschyr har tagits fram 13

14 rande registreringar är fördelade över länets tio kommuner. I Västerås genomfördes 1500 registreringar vilket gör Västerås till den näst största kommunen i landet räknat till antalet registreringar. Totalt i Västmanland fanns det under 2011 nästan 1000 aktiva användare i dessa register. Under året har personal i kommuner och landstinget utbildats i Senior alert och Svenska palliativregistret. och webbplatsen har uppdaterats med sökfunktioner för forskningsresultat som ett stöd till verksamheterna. I arbetet för en evidensbaserad praktik samverkar RESK-projektet med samtliga övriga nationella projekt som på olika sätt bidrar till en evidensbaserad praktik och utveckling av olika verksamhetsområden. Samverkan med Mälardalens Högskola har varit en central fråga under året. Ökad samverkan har förekommit bl a genom ökad medverkan från kommunerna i planering av utbildningar och kurser. Övriga utvecklingsområden är brukarmedverkan och involvering av alternativa utförare. En behovsinventering har genomförts i kommunerna med fokus på behov och önskemål av verksamhetsstöd inom äldreområdet. Inventeringen visar att de mindre kommunerna har ett ökat behov av nätverk, metodstöd och gemensamma projekt, vilket föranleder fortsatta diskussioner om hur detta ska kunna tillgodoses. Bättre liv för sjuka äldre Kvalitetsregister Kvalitetsregistret Senior alert syftar till att införa ett långsiktigt vårdpreventivt arbetssätt när det gäller fall, undernäring och trycksår genom att registrera risker och göra åtgärdsbedömningar. I Svenska palliativregistret registreras samtliga dödsfall och syftet är att utveckla vården i livets slutskede. Under 2010 och 2011 har samtliga relevanta enheter i Landstinget Västmanland och länets kommuner anslutit sig till Svenska palliativregistret och Senior alert. Sedan införandet av Senior alert i slutet av 2010 har antalet riskbedömningar i registret nu passerat I landstinget genomfördes under året drygt 2600 registreringar. Reste- Målsättningen för dödsfallsregistreringen var att 50 % av länets alla dödsfall under 2011 skulle registreras, vilket också blev resultatet. Till Västmanlands kommuner och landsting betalades 2011 nästan 1, 2 miljoner kronor ut i prestationsbaserad ersättning. Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre En kvalitativ studie/uppföljning av 20 äldre multisjuka personer i Västerås och deras anhöriga har genomförts. Resultatet i studien ger uttryck för att samhällets insatser för de sjuka äldre fortfarande präglas av ett reaktivt snarare än proaktivt förhållningssätt. Studien visar bl. a. på att det finns brister i samordning och planering mellan aktörer i vården och omsorgen kring den multisjuka äldre. Brister i informationsöverföringen och brister i helhetsansvar kring läkemedelsanvändning är andra områden som redovisas i studien. Resultatet av studien kommer att ligga som underlag för ett utvecklings- och förändringsarbete i länets kommuner och i Landstinget Västmanland. Demensvård i samverkan DISA Projektets syfte var att samordna arbetet med implementering av de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom i Västmanlands län. Det övergripande syftet med de nationella riktlinjerna är att de ska bidra till kvalitetsutveckling inom demensvården. Projektet är nu avslutat och det fortsatta arbetet är överlämnat till länets kommuner och Landstinget Västmanland. Ett länsgemensamt samverkansråd har bildats i länet med representation från samtliga kommuner och landstinget. VKL kommer under 2012 att vara värd för träffarna med demenssamverkansrådet. I samtliga kommuner finns nu etablerade demens-/bpsdteam som erhåller handledning och stöd av geriatriken i Landstinget Västmanland. 14

15 Individ- och familjeomsorg Utvärderingar Våren 2011 avslutades arbetet med utvärderingen: Dom har hjälpt mig djäkligt mycket Utvärdering av ett samverkansprojekt för ungdomar med drogproblematik och psykisk ohälsa. Utvärderingen finns i Rapport 2011:1. En studie om Västmanlands kommuners mottagande av ensamkommande flyktingbarn påbörjades under hösten 2011 (beräknas vara klar i augusti 2012). Utredningar Under hösten 2011 har kommunernas synpunkter på landstingets förslag till styrdokument för länets ungdomsmottagningar inhämtats. I rapporten: Behövs ett gemensamt styrdokument för länets ungdomsmottagningar Underlag för ställningstagande till om arbetet ska fortsätta eller avslutas, redovisas kommunernas synpunkter och ställningstaganden. I samarbete med en chefsgrupp och en handläggargrupp har ett förslag (i form av en grovskiss) till innehåll i en länsgemensam utbildning för familjehem utformats. Projekt inom den sociala barn- och ungdomsvården I samarbete med ansvariga chefer inom kommunerna i Västmanland har en projektansökan för regional utvecklingsledare inom den sociala barn- och ungdomsvården utarbetats. Projektet startade i oktober 2011 i och med att den regionala utvecklingsledaren tillträdde sin tjänst. Projektet pågår under 2012 och förmodligen också under Projekttjänsten syftar till att utveckla en systematisk uppföljning av den sociala barn- och ungdomsvården och att utveckla arbetet med en evidensbaserad praktik. Utvecklingsarbete Inom ramen för utvecklings- och utredningsfunktionens arbete har en regional forskningscirkel om brukarmedverkan i den sociala barn- och ungdomsvården planerats under våren och bedrivits under hösten. Syftet är att utveckla modeller för barns och ungdomars medverkan. Hälften av länets kommuner deltar i forskningscirkeln. Ytterligare ca 32 svenska kommuner deltar i forskningscirklar med hjälp av sex av landets FoU-enheter. Arbetet leds av Allmänna Barnhuset och en vetenskaplig ledare. Arbetet bedrivs med stöd av de lokala politikerna och cheferna. Utvecklings- och utredningsfunktionen har medverkat i arbetet med öppna jämförelser (även inom ÄO-området) och i en samverkansgrupp för professionella som arbetar med föräldrastöd. Psykiatri/psykisk funktionsnedsättning Utgångspunkten för arbetet på VKL inom detta område är, förutom Vård- och omsorgsberedningens handlingsplan, de samverkansavtal som Landstinget Västmanland och VKL har antagit och som följs upp av den gemensamma Tjänstemannaberedningen och Gemensamma Nämnden. Individuell plan enligt SoL och HSL Ett samverkansdokument om hur arbetet med Individuell plan ska ske utifrån SoL och HSL har utarbetats i en länsgemensam arbetsgrupp och Tjänstemannaberedningen har antagit dokument. Individuell plan är lagstadgad och innebär en skyldighet för huvudmännen att samordna insatserna kring personer som har behov av det. Informationsfoldrar har tagits fram och planering av utbildningsinsatser om arbetet med individuell plan pågår. 15

16 Överenskommelse om samverkan gällande vuxna Arbetet med att revidera det befintliga länsövergripande samverkansavtalet kring vuxna med psykiska funktionsnedsättningar slutfördes under Det resulterade i en överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län avseende vuxna personer med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning. Överenskommelsen berör, förutom vuxenpsykiatrin och kommunerna, även samverkan med rättspsykiatrin, vuxenhabilitering och familjeläkarmottagningarna. Den Gemensamma Nämnden behandlade förslaget och rekommenderade landstinget och kommunerna att anta överenskommelsen. Vård- och omsorgsberedningen informerades. Samverkan mellan landstinget och kommunerna gällande barn Kravet på överenskommelse om samverkan enligt SoL och HSL gäller även barn och ungdomar med psykisk funktionsnedsättning. I dag finns ett länsövergripande avtal om samverkan kring barn och ungdomar med social och psykiatrisk problematik som beslutats av landstingsstyrelsen och VKL:s styrelse. Några kommuner har redan egna överenskommelser med landstinget, men alla kommuner bör ha det framöver. VKL:s kansli har i uppdrag av styrelsen att utreda hur samarbetet kring utsatta barn och unga kan fördjupas. Utredningen har pågått under 2011 i ett gemensamt arbete mellan VKL:s strateg för skolfrågor, utvecklare vid UoU, ansvariga för barnoch ungdomspsykiatrin och barn- och ungdomshabiliteringen inom landstinget med flera. Utredningen ska presenteras för styrelsen i juni Kompetensförstärkning Statsbidrag för kompetensutveckling riktad till baspersonal som arbetar med personer med psykiska funktionsnedsättningar har varit möjliga att söka gemensamt (kommunerna och landstinget) från Socialstyrelsen varje år sedan VKL har tillsammans med landstinget samordnat länets ansökningar och även utformat länsgemensamma projekt varje år och så även Länets samtliga ansökningar för projekt år 2012 fick bifall och sammanlagt beviljades 4,2 mkr. Under 2011 genomförde VKL gemensamt med landstinget en fördjupad utbildning (20 dagar) för 30 skötare/boendestödjare, två länsgemensamma tredagarskurser i Ett självständigt liv (ESL), ca 50 medarbetare, och en tvådagarskurs i neuropsykiatri, ca 100 medarbetare. Kunskap till praktik Sedan 2009 medverkar VKL och Landstinget Västmanland i SKL:s utvecklingsarbete Kunskap till praktik. Den bärande idén är att kommuner, landsting och regioner ska ta ett gemensamt ansvar för att Socialstyrelsens riktlinjer för missbruks- och beroendevården och annan aktuell kunskap införs och tilllämpas. Målet är att alla brukare ska få bästa möjliga vård. Arbetet går i stora drag ut på att utveckla ett kvalificerat stöd för kommuner och landsting. Detta genom att utbilda och informera praktiker, chefer och politiker om vilka metoder och arbetssätt som har bäst effekt, stödja kommuner och landsting i förändringsarbetet och utveckla en organisatorisk struktur för erfarenhetsutbyte och samverkan mellan kommuner, landsting, lokala utvecklingsenheter och högskolan. Kunskap till praktik ska tillsammans med kommuner och landsting arbeta med att omsätta evidensbaserad kunskap i praktiken. Arbetet med information om de nationella riktlinjerna, utveckling och utbildning i evidensbaserade metoder, brukarmedverkan, uppföljning och utvärdering samt två basutbildningar med sammanlagt 400 deltagare har genomförts under året. Arbetet har också inkluderat stöd till lokala styrgrupper. Det länsövergripande styrdokumentet färdigställdes och fastställdes i VKL:s styrelse. Styrelsen rekommenderar länets kommuner och Landstinget Västmanland att godkänna dokumentet och att arbeta ner det på lokal nivå. I slutet av 2011 fick SKL i uppdrag av Socialdepartementet att göra en kartläggning av hur många barn det finns med missbrukande föräldrar i samtliga län. SKL ska också ta fram en metod för föräldrastöd som ska implementeras i länen. Uppföljning och utvärdering har prioriterats under året och det arbetet kommer fortgå även

17 Taltidningen Taltidningens huvuduppgift är att ansvara för att synskadade och läshandikappade i länet får tillgång till riktad samhällsinformation på såväl kommunal- som landstingsnivå. Uppdraget från VKL är att söka förverkliga målet att synskadades och andra läshandikappades informationssituation ska vara så likvärdig andra länsinnevånares som möjligt. Under 2011 har Taltidningen bland annat genomfört prenumerantträffar i åtta kommuner, intervjuat beslutsfattare, synskadade och andra intressanta personer. Taltidningen har också genomfört en prenumerantundersökning under hösten Prenumerantträffar och läsarundersökning Våren 2011 genomförde Taltidningen åtta prenumerantträffar. Träffarna skedde i Köping, Kungsör, Arboga, Sala, Hallstahammar, Västerås, Fagersta och Norberg. Prenumeranterna fick tillfälle att diskutera tidningarnas innehåll och uttrycka vad de tycker, tänker och känner om taltidningarna. I den prenumerantundersökning som vi genomfört under senhösten 2011 kan vi se att Taltidningen VKL ger läsaren en stor del av den kompletterande information man behöver för att kunna ta del av de processer som sker i kommunerna och i länet. Information som man inte får på annat håll. Ur ett övergripande perspektiv kan man konstatera att prenumeranterna uppskattar såväl länstaltidningen som de kommunala taltidningarna. Kvalitetsarbete Under året har Taltidningen arrangerat ett möte med kommunernas syn- och hörselinstruktörer. Taltidningen har också medverkat vid flera informationsmöten med pensionärsföreningar, anhörigföreningar mm. Vi har också medverkat vid möten med hemtjänstpersonal, upprätthållit kontaktvägar och samarbetsformer med kommunernas syn- och hörselinstruktörer, synskadades organisationer samt landstingets synenhet. Taltidningen har via regionala- och lokala nyhetsblock, intervjuer, referat, reportage och åskådliggörande kommuninformation arbetat för att kompensera taltidningsprenumeranterna för den dagliga samhällsinformation de annars skulle gå miste om. Produktion Taltidningen VKL producerar och distribuerar varje vecka en länstaltidning, nio kommunala dito samt en taltidning på lättläst svenska. Undantaget de veckor då produktions- eller distributionsdag sammanföll med allmän helgdag. Under jul och nyårsveckorna producerades och distribuerades endast länstaltidningen. Därutöver utfördes inläsningstjänst till enskilda synskadade. Taltidningen har också utfört ett antal inläsnings- och kopieringsuppdrag mot betalning. Det handlade om specifik information riktad till läsekretsen: broschyrer, samhällsinformation etc. Information och marknadsföring Taltidningen har informerat om verksamheten på föreningsmöten, prenumerantträffar och för politiker och tjänstemannagrupper av olika slag. Hösten 2011 var Taltidningen VKL också värd för den årliga konferens som anordnas för taltidningsproducenter i Sverige. Taltidningen har också deltagit på träffar, utställningar och mässor i länet. 17

18 Länsturismen Syftet med verksamheten är att verka för en väl utvecklad och ökande besöksnäring i Västmanlands län och i Stockholm-Mälardalsregionen. Detta ska ske genom stödjande och initierande aktiviteter för berörda aktörer, såväl privata som offentliga, på lokal, regional och nationell nivå. Verksamheten innefattar en turismutvecklare på heltid, en projektanställd internationell säljare på heltid, en projektanställd affärsutvecklare på 50 procent samt en informatör på 20 procent. Turismfunktionen arbetar på uppdrag av länets kommuner och Landstinget Västmanland, vilka finansierar verksamheten med ett årligt anslag på två miljoner. Den offentliga medfinansieringen uppgick under 2011 till kr och den privata till kr. För produktionen av upptäckarmagasinet Visit Västmanland och länskartan tillkommer offentlig finansiering motsvarande kr och privat motsvarande kr omsatte besöksnäringen i Västmanlands län ca 1,9 miljarder kronor och gav upphov till årssysselsättning för ca personer. Internationell affärsutveckling utifrån marknadens förutsättningar Projektet ska dels stärka näringen på hemmaplan så att företagen uppnår en kvalitet och exportmognad som gör dem säljbara utomlands, dels genom partnerskap, visningsresor, deltagande på fackmässor och workshops samt direktkontakt med researrangörsledet utomlands sälja in länets produkter. I dagsläget är det svårare att hitta exportmogna företag lokalt än att hitta intresserade researrangörer. Genom projektet deltar Västmanland i två partnerskap med VisitSweden. Dessa är B2B Tyskland och B2B Nederländerna. Som ett direkt resultat av partnerskapen har länet fått över nya gästnätter. Stor del beror på den enorma resan för Raiffeisen Banks kunder. Under året har ett antal kunskapshöjande seminarier 18 genomförts i syfte att erbjuda västmanländska aktörer ökad kännedom om vad som krävs för att arbeta på en internationell marknad. Under våren togs 42 fartfyllda och intressanta aktiviteter fram i länet. Dessa aktiviteter var bokningsbara på länets turistbyråer och boendeanläggningar under bestämda datum och tider. Vi ger även ut ett internationellt nyhetsbrev ca fyra gånger per år. Brevet når ut till mer än 800 utländska researrangörer, journalister och samarbetspartners. Flera svenska regioner har uppmärksammat vårt sätt att arbeta och kommit med förfrågningar rörande t ex utökat samarbete, information om vårt arbetssätt samt råd vid rekrytering av liknande säljfunktion. Hållbar besöksnäring Västmanland är tillsammans med Sörmland en av fyra svenska regioner som står för utvecklingsarbetet av ett nationellt och branschöverskridande kvalitets- och hållbarhetssystem för svensk besöksnäring. Initiativtagare och ledare för projektet är Västsvenska turistrådet. Regionalt medverkar vi främst på tre plan. Dels genom att kartlägga besöksnäringen, dels genom att testa olika delar av grundmodellen, dels genom att förankra, informera och sälja in systemet. Vi upplever att deltagandet i projektet ger regionen stora fördelar då vi deltar i själva utvecklingen av det nya systemet och därmed höjer vår kompetens samtidigt som regionens aktörer får ett försprång jämfört med företag utanför deltagande regioner. Under året har det arbetet

19 Nyhetsbrev från Västmanlands Kommuner och Landsting Nummer Nyhetsbrev från Västmanlands Kommuner och Landsting Nummer Nyhetsbrev från Västmanlands Kommuner och Landsting Nummer Nyhetsbrev från Västmanlands Kommuner och Landsting Nummer Nyhetsbrev från Västmanlands Kommuner och Landsting Nummer Nyhetsbrev från Västmanlands Kommuner och Landsting Nummer främst inneburit en noggrann kartläggning av alla kommersiella boenden och upplevelser. Affärsutveckling mellan Champagne- Ardenne och Västmanland I början av året var representanter för VKL inbjudna till Champagne-Ardenne för att träffa representanter för regionen. Syftet var att utbyta erfarenheter kring besöksnäringen i allmänhet och ekoturismen i synnerhet, samt att undersöka förutsättningarna för ett ökat flöde av turister mellan regionerna. Mötet resulterade i ett fördjupat samarbete för ett affärsutvecklingsprojekt mellan Champagne-Ardenne i Frankrike och Västmanland med fokus på hållbar tillväxt i båda regionerna. Kurs- och konferensverksamhet VKL har under året ordnat ett 40-tal kurser, seminariedagar och konferenser för både politiker och tjänstemän. Genomförda kurser och konferenser Antal kurser Antal kursdagar Antal studiedagar Antal deltagare Under hösten skrevs ett avtal mellan regionerna med målet att utveckla en strategisk samverkansstruktur mellan näringslivet i Champagne-Ardenne och Västmanland för att uppnå regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning. Internet i praktiken 2011 en fyrstegsraket till ny webbplats med integrerad blogg Syftet var att stötta lokala och innovativa turismsatsningar så att de på egen hand kan nyttja digitala kommunikationsoch säljkanaler bättre. Ytterligare en effekt är att deltagarna gemensamt kan skapa mer trafik till sina respektive webbplatser och därmed öka lönsamheten. Målgruppen var i första hand mindre företag på landsbygden. Vill du veta mer om våra kurser och konferenser - läs vårt nyhetsbrev. Där finns ofta sammanfattningar och referat från våra konferenser. Du hittar även information om kommande kurser och konferenser i nyhetsbrevet. På vår webbplats lägger vi också upp material från våra konferenser. Aktuellt från VKL Aktuellt från VKL Aktuellt från VKL Aktuellt från VKL Effektivitet genom samverkan Årets viktigaste beslut långsiktiga investeringar i kollektivtrafik En ny kollektivtrafikmyndighet ska inrättas i enlighet med en lag som träder i kraft den 1 januari Politiken har ett mycket viktigt beslut att fatta om hur den nya myndigheten ska organiseras. Den viktigaste frågan är vad politiken vill åstadkomma med kollektivtrafiken i Mälardalen. Det finns en gemensam vision om en dubblerad kollektivtrafik Vilka mål för människors resande innehåller den visionen? Det ska beskrivas i trafikförsörjningsprogrammet som den nya kollektivtrafikmyndigheten ska utarbeta. På vilket sätt ska ägarinflytande och styrning av myndigheten och de bolag som för närvarande levererar trafik i Västmanland utövas? De ekonomiska förutsättningarna för kommunerna och landstinget är olika beroende på hur kollektivtrafiken har byggts ut fram till nu, vilket innebär att några huvudmän förlorar på en skatteväxling och andra vinner på en skatteväxling. Skatteutjämningsbidragen för kollektivtrafik förstärker också skatteväxlingens effekter. Det här skapar naturligtvis bekymmer för den enskilde huvudmannen. Resultat och utveckling skapas dock av människor och i de flesta fall av människor som samarbetar mot ett gemensamt mål, vilket kommuner och landsting självklart gör varje dag inom sina verksamheter. Västmanlands gemensamma mål är hållbar tillväxt för hela länet i den regionala utvecklingsplanen och en av de viktigaste förutsättningarna för detta är en väl utbyggd kollektivtrafik i hela länet. Undersökningar visar tydliga samband mellan utbyggd kollektivtrafik och tillväxt. Utbyggd kollektivtrafik innebär att det i befolkningstäta områden finns en hög intensitet av kollektivtrafik vid rätt tidpunkter. Det ökar möjligheten till pendling för många människor och medför att de kan bo kvar och betala skatt i sin hemkommun, vilket skapar tillväxt. Tillväxten kan investeras i t ex skola, vård och omsorg. När politiken investerar i av medborgarna prioriterade områden blir medborgarna positivt inställda och uppskattar sina politiker, vilket gör att demokratin fördjupas. Det i sin tur innebär större handlingsutrymme för politiken och bättre förutsättningar till nya beslut som gynnar medborgarna. Effektivitet genom samverkan I en diskussion om kollektivtrafikmyndigheten finns inget som är rätt eller fel. Var och en av oss uppfattar verkligheten utifrån de förutsättningar vi har just nu, men vi kan alla ha ett förhållningssätt i dialogen som innebär att vi tänker tillsammans för att nå ett långsiktigt hållbart beslut till medborgarnas bästa. Monika E Bertilsson, direktör Inspirerande start på hösten Vid två tillfällen har VKL erbjudit en liknar varandra även inom andra halvdagsutbildning om verksamheten områden. Champagne-Ardenne är t ex för såväl erfarna som nya politiker i en glesbefolkad region med pendelavstånd till Paris som är beroende av god vår styrelse och våra beredningar. Sammanlagt har över 50 politiker deltagit infrastruktur och kommunikationer vid dessa två tillfällen. Utbildningen för pendling mellan flera mindre orter. handlade om hur VKL:s styrelse och Turismen är en viktig näring och de är beredningar arbetar och hur de olika mycket intresserade av den ekoturismutbildning vi har tagit fram i länet. organen är sammansatta. Politikerna fick en genomgång av budget, finansiering och verksamhetsplaner. De fick VKL:s presidium träffade Champagne-Ardennes regionstyrelses arbetsutskott och diskuterade olika samarbets- också en bild av den mångfasetterade projektverksamhet som VKL bedriver och de tjänstemannanätverk som möjligheter. Utöver att skapa nätverk mellan näringslivet i regionerna föreslogs försök till samarbetsprojekt inom finns, liksom hur ansvaret ser ut för olika områden på länsnivå i Västmanland. Under utbildningen berördes skola och turism, men även jämställdhetsfrågor och hemsjukvård nämndes också VKL:s samarbete med Länsstyrelsen och Mälardalens högskola. som potentiella samarbetsområden. Under hösten kommer tjänstemän i De politiker som deltog vid utbildningstillfällena kommer från alla de båda regionerna att arbeta fram ett förslag till avsiktsförklaring som politiken ska godkänna runt årsskiftet. länets kommuner och landstinget och representerar såväl styrelsen som beredningar, revisorer och valberedning Under den gångna veckan genomfördes i VKL:s och Länsstyrelsens regi och vi tjänstemän som genomförde utbildningen är mycket nöjda med den andra länsresan för fördjupad deltagandet. kunskap om det som pågår i vårt eget län. Denna gång gick färden till I början av september genomförde de norra länsdelarna där Norberg, VKL en benchmarkingresa för styrelsen och kommun- och landstings- Fagersta och Skinnskatteberg stod för värdskapet. Mer om den resan kan du chefer. Resan, som gick till regionen läsa i nyhetsbrevet. Champagne-Ardenne i Frankrike, erbjöd intressanta presentationer av Det har varit en intressant och inspirerande start efter semestrarna och vi har t ex industritextil för vård och industri, utvecklingen inom stålindustrin mycket att se fram mot under hösten. samt turismen med betoning på ekoturism. Regionen Champagne-Ardenne har ett näringsliv som påminner om Västmanlands och regionerna Monika E Bertilsson, direktör Aktuellt från VKL Effektivitet genom samverkan Hälsning från direktören VKL:s direktör Monika Eriksson Bertilsson är sjukskriven efter en knäoperation. Hon hälsar så mycket till alla och meddelar att hon ser fram emot att börja arbeta igen i början av maj. Hållbar besöksnäring Sverige har goda förutsättningar att utvecklas som besöksland! Ambitionen på nationell nivå är att med fokus på hållbarhet inom en tioårsperiod fördubbla omsättningen inom Sveriges nya basnäring besöksnäringen. Det är en spännande utmaning och för att det ska lyckas krävs ett strategiskt och samspelt arbete från många olika parter. För att nå ända fram krävs: - att våra besökare är nöjda och kommer tillbaka - fler lönsamma företag - att våra företag tar ansvar för de unika värden svensk turism bygger på. Men vad är det egentligen som krävs? Något som länge efterfrågats är ett nationellt och branschöverskridande kvalitets- och hållbarhetssystem. Västsvenska Turistrådet har tillsammans med Tillväxtverket och VisitSweden initierat projektet Hållbar Besöksnäring. Projektet pågår och förhoppningen är att det ska leda till ett nationellt vedertaget system som stöd för svensk besöksnäring. Syftet med projektet är att ta fram ett system för hållbarhet, kvalitet och miljötänkande inom besöksnäringen. Där ska alla verksamheter bedömas fullt ut inom ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Det finns idag inget system som täcker behoven och utmaningarna inom besöksnäringens alla branscher. Detta projekt syftar till att ta fram ett praktiskt och användbart system som uppfyller den gemensamma nyttan för besökaren, företagen och samhället. Regionala piloter Effektivitet genom samverkan Foto: Maarit Murikoff Under 2011 får fyra regioner i Sverige möjlighet att delta i processen. Ambitionen är att dessa regionala piloter kommer att följas av en nationell implementering. Västmanland och Sörmland gör gemensam sak och har tillsammans valts ut som en av de regioner som får vara med redan från start. Som partnerregion får vi möjligheten att vara del av svensk besöksnärings kanske största utvecklingsprojekt genom tiderna och ingå i ett nationellt och internationellt kunskapsnätverk. Turistföretag i regionen får möjlighet att bidra och påverka utvecklingen av kvalitets- och hållbarhetssystemet. forts. på sidan 6... Vi arbetar med Sveriges viktigaste jobb SKL:s ordinarie kongress ägde rum den 8-10 november 2011 i Norrköping. Då beslutades inriktningen för förbundets arbete fram till Kongressen aktiverade mellan 500 omvärldsbevaka, föreslå lösningar och och 600 ledande politiker och tjänstemän från hela Sverige. Flera politi- arrangera kunskapsseminarier. Beslu- effektiviseringar och leda projekt och ker från Västmanland sågs i vimlet i ten ska däremot fattas av våra demokratiskt valda politiker. Norrköping; Elisabeth Unell var en av tre ordförande under kongressen, Ett annat viktigt budskap under Ulla Persson, Västerås och Elizabeth kongressen var kampanjen Sveriges Salomonsson, Köping deltog, liksom viktigaste jobb - vilket syftar på alla Carola Gunnarsson, Sala och Stig medarbetare inom den offentliga Henriksson, Fagersta. Från Landstinget Västmanland syntes bl a Lars ställda i kommuner och landsting trivs sektorn. Undersökningar visar att an- Flodin, Lars Eriksson och Tomas bättre på sina jobb än de som arbetar i Högström. staten eller i det privata näringslivet. SKL:s ordförande Anders Knape Inom ramen för kampanjen presenteras olika strategier och aktiviteter framhöll i sitt inledningstal vikten av det politiska uppdraget som bärare under de kommande tre åren för att av demokratin, men också komplexiteten i den politiska rollen. Att leda locka unga människor till vår bransch. göra våra yrken attraktiva och därmed och styra, men inte gå in i hur-frågor, Två manliga undersköterskor från innebär också att politiken bör lägga Östersund, som knep en silvermedalj i mer kraft på att följa upp fattade Yrkes-VM inom området omvårdnad, beslut och på det sättet kontrollera att inspirerade oss alla och visar att unga skattemedlen används på ett effektivt människor faktiskt kan lockas till sätt. Öppna jämförelser, som SKL har undersköterskeyrket. tagit initiativ till, är ett bra verktyg i Inom VKL:s verksamhet ryms många uppföljningsarbetet. projekt som berör kampanjen Sveriges viktigaste jobb. Ett exempel är För oss på VKL är det centralt att det är politiken som bestämmer. Det finns Vård- och omsorgscollege Västmanland. Ett annat är KIVO-projektet mer än sju gånger så många politiker aktiva inom VKL som det finns tjänstemän i organisationen vilket visar att omsorgssektorn) som du kan läsa mer (Kompetensutveckling inom vård- och VKL fyller sin roll som politisk mötesplats och plattform för gemensamma om i det här nyhetsbrevet. frågor i länet. Kansliets uppdrag är att utreda, belysa och analysera, Monika E Bertilsson, direktör Aktuellt från VKL Effektivitet genom samverkan Framgångsrika förhandlingar mellan kommuner och landsting Kollektivtrafiken - en förutsättning för god tillväxt i hela länet Västmanlands kommuner och Landstinget Västmanland har kommit överens om att Landstinget blir länets kollektivtrafikmyndighet. Beslutet medför en mindre skatteväxling och VKL:s styrelse har rekommenderat kommunernas och landstingets församlingar att fatta det beslutet så snart som möjligt, senast den 19 september, för att länet ska klara av skatteväxlingen till årsskiftet. Kollektivtrafikmyndigheten struktureras i landstingets försorg vilket innebär huvudansvar för verksamheten, men arbetet organiseras så att alla kommuner är delaktiga i att ta fram långsiktiga planer och budget genom en gemensam nämnd. Samarbete är av stor betydelse eftersom huvudmännen valt att kommunerna fortsättningsvis ska finansiera sina lokala lösningar - t ex Norbergarn, Brukslinjen och Västerås Lokaltrafik som är viktiga för den lokala utvecklingen. Det ger också övriga kommuner möjlighet till egna lösningar vid behov. Arbetet med det nya trafikförsörjningsprogrammet har påbörjats. Där ska bland annat den kommunala förankringen av förslag till beslut gällande kollektivtrafikens framtid säkerställas. Ett omfattande arbete med avtalsskrivande och klargöranden avseende organisation och bolagsstruktur återstår, vilket blir ett fortsatt viktigt uppdrag att lösa under hösten. Hemsjukvård Den politiska ledningen i Landstinget Västmanland och länets kommuner har ambitionen att ansvaret för hemsjukvården ska flyttas från landstinget till kommunerna. Beslutsprocessen blir kort, men det skulle underlätta om skatteväxling mellan kommuner och landsting kan ske samtidigt för både hemsjukvård och kollektivtrafik. Ungefär hälften av landets landsting har skatteväxlat till kommunerna. Västmanland har utrett frågan tidigare och det finns ett utredningsunderlag om vilken verksamhet som ska ingå och vilken personal som berörs av beslutet. Effektivitet genom samverkan Ett genomförande kan troligtvis ske till nästa sommar och det första halvåret kan förslagsvis lösas via avtal. En gemensam orkesterledare för genomförandet är önskvärd för att länet ska få så likartade lösningar som möjligt. Det känns bra att gå på semester med dessa två betydelsefulla frågor klargjorda. Sedan återstår implementeringen vilken kräver engagemang och resurser för att resultatet ska bli så bra som både politiker och tjänstemän önskar. Ha en riktigt skön sommar! Monika E Bertilsson, direktör Med önskan om en god jul och ett gott nytt år Tack för det gångna året! Det har varit Vi utvecklar ständigt turismen i länet mycket intensivt med många projekt med nya grepp och med starkt kunskapsstöd till näringen. igång och ett flertal betydelsefulla frågor för kommuner och landsting. Internt fortsätter vi att utveckla information och kommunikation. Dialog Kollektivtrafikmyndighet och hemsjukvård som resulterat i skatteväxling är grunden för vår gemensamma framgång och vi arbetar hela tiden med och ändrat huvudmannaskap ställer framtida krav på samarbete och tillit. vår ledstjärna att vårt arbete ska göra Lyckas vi väl med detta så gynnar det skillnad för er, dvs våra medlemmar. också länets gemensamma utveckling. Jag önskar er alla en god jul och ett VKL:s styrelse har under året som gått gott nytt år och några dagars skön gjort en lärresa till Frankrike som resulterar i ett letter of intent för ett fram- avkoppling med nära och kära. tida samarbete mellan två regioner. Vi har under året framgångsrikt Monika E Bertilsson, direktör ansökt om extern finansiering av ett flertal projekt, både i egen regi och i medlemmarnas regi. En gemensam resurs för extern finansiering ger också synergier internt i VKL, då vi kan söka medel över ansvarsgränserna. Vi har också påbörjat den stora utmaningen att tillsammans med Länsstyrelsen arbeta fram en länsplan en länsplan med gemensamma målsättningar och utgångspunkter för vår framtida utveckling och tillväxt. 19