tentaplugg.nu av studenter för studenter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "tentaplugg.nu av studenter för studenter"

Transkript

1 tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn K7004N Kundfokuserad produktutveckling Datum LP Material Kursexaminator (ansvarig lärare) Sammanfattning Erik Lovén Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Var god observera att denna sammanfattning på ca 50 sidor (>14000 ord) inte tog upp allt som kom på olika quizar.

2 Kompletterande material Trotts att denna sammanfattning kan tyckas vara omfattande så kom det flera gånger saker som inte innefattades. Exempel är: Förklaring av begreppen valurnametoden och totalundersökning Vilken åldersgrupp som var missnöjda i en viss undersökning (Case Disneyland) Table of Contents KM Enkäter... 3 Intervjuer... 4 Bokföring och direkt observation... 4 KM Icke- slumpmässiga urval... 5 Slumpmässiga urval... 6 Hur stort urval?... 7 KM KM5 Fokusgrupper... 8 Diskussion och guide för fokusgrupper... 9 Kvantitativ undersökning... 9 Personliga intervjuer Fokuserade grupper Telefonintervjuer Mailenkäter KM6 När och hur bör fokusgrupper användas? Så här bör fokusgrupper väljas När fokusgrupper inte ska väljas Planering inför studien KM7 Låt kunden vara med och bestämma Kvalitetshuset KM8 QFD i teori och praktik : Marknadsstudier KM9 QFD for information system development in helth care METHODS RESULTS Case study Quality functions Evaluation of the QFD process Case study Total Summering The MSQD model

3 Diskussion KM10 An intergrative framework for product development and satisfaction measurement Quality Function Deployment (QFD) Marketing theory Customer Satisfaction Concept Means- end theory Extensions to QFD The coneptualization tools The QFD tools vs. means- end Summary and Discussion KM Introduction Steg 1: Undersökningsproblem och mål Steg 2: undersökningspopulation Steg 3: kommunikationsmekanismen Steg 4: koncepten (borde vara val av attribut???) Steg 5: Designa matrisen (ta fram koncept) Steg 6: Frågeformulären, enkäterna [hur samla in] Steg 7: Datainsamling Steg 8: data analysis Steg 9: Resultat och validering Steg 10: Conclusions from the survey KM Stickprov av kommersiella användare Enkätundersökningsresultat Postservey Development Conclusions KM15 (del 1) Anders Sandberg Forskare har identifierat fyra kreativt skapande steg: Förutsättningar för kreativitet Metoder för kreativt tänkande (FWABID) Hjälpmedel och små knep (FASVIK- DM) KM15 (del 2) Amabile What is business creativity? Managing Creativity From the individual to the organization Great rewards and risks KM16 Plesk Creativity: Innovation: The basic principle behined all methods for creative thinking

4 KM Case Disneyland Kommentarer till bilagor KM2 Data kan samlas in via: Enkäter o Postenkäter o Gruppenkäter o Besöksenkäter Intervjuer o Besöksintervjuer o Telefonintervjuer Bokföring och direkt observation Användning av befintlig data De tre första typerna brukar ses som primär data som inte finns tillgängligt sedan tidigare; vid användning av befintlig data kan ytterligare bearbetning behövas. Enkäter Postenkäter Gruppenkäter Besöksenkäter Fördelar Billigt Möjligt att skicka till många personer Många slag av frågor Handlingar kan konsulteras Kan besvaras när respondenten har tid Ingen påverkan från intervjuare Nackdelar Risk för stort bortfall Kan ej göras alltför omfattande Tar lång tid Ingen finns till hands vid oklara frågor Svårt få svar på öppna frågor Man vet ej vem som faktiskt svarar Många personer kan undersökas Billigt och snabbt Litet bortfall Risk för påverkan av gruppledaren Anonymitet kan inte helt skyddas Risk för mätfel Ingen förnyad kontakt för granskning av oklara svar Ingen ram över besökande behöver skapas i förväg Risk för stort bortfall Personalkrävande 3

5 Övrigt Ett mycket vanligt sätt (personer, företag, myndigheter). Flera uppdragsgivare kan gå samman i enkäten = omnibusundersökning. Det är i regel nödvändigt att testa sitt frågeformulär via en så kallad provundersökning. Helt nödvändigt är även att planera för ett visst antal påminnelser. En beskrivande undersökning bland grupper av personer, t ex skolklasser, idrottslag eller konferenser. Populationen är alla som tillhör gruppen eller är frånvarande. Ett sätt att bilda sig en uppfattning om en myndighets eller organisations service till allmänheten. För att definiera populationen kan månaden (veckan, dagen) delas in i ett antal tidsperioder. Enkäten besvaras antingen direkt på platsen eller får besvaras senare och återsändas. Intervjuer Besöksintervjuer Fördelar Många och krångliga frågor kan ställas Svarskort med bilder och övrig information kan visas Oklarheter i frågorna kan vanligen redas ut enkelt Möjlighet till probes Anonymitetsskyddet kan stärkas Öppna frågor kan lättare besvaras Nackdelar Dyr och tar lång tid Personal måste utbildas Risk för intervjuareffekter Risk för prestigebias Övrigt Intervjuaren söker upp den utvalda personen, därefter ställer intervjuaren frågor (!!). En intervju kan vara strukturerad men också ostrukturerad (djupintervju). Telefonintervjuer Snabbt och billigt, speciellt i jämförelse med besöksintervjuer Oklarheter i frågorna kan vanligen redas ut enkelt Möjlighet till probes Risk för oanträffbarhet Krav på kända och aktuella telefonnummer Ej möjligt med för lång intervju Ej alltför krångliga eller känsliga frågor Den omgivande miljön kan vara störande Risk för föga genomtänkta svar Inga anonymitetsskyddande åtgärder möjliga Två stora telefonintervjuer som SCB genomför är AKU (arbetskraftsundersökningen) och PSU (partisympatiundersökningen, tror denna är borta idag?). Dyrbar metod som ibland är nödvändig för kvalitativa svar (t ex SCB). Intervjuaren har möjlighet att stötta med probes = hjälpa respondenten till grundliga svar. Bokföring och direkt observation För att få tillräcklig kvalitet på data kan man använda bokföringsmetoden och direkt (eller indirekt) observation. Det kan användas exempelvis om vi vill få detaljerad information om vissa vanor, beteenden och aktiviteter. Ett exempel för bokföringsmetoden är hushållens konsumtionsvanor som undersöks i SCB, genom att utvalda hushåll får i uppdrag att föra en detaljerad kassabok under en viss period. Eftersom undersökningar av denna typ är frivilliga måste man erbjuda någon form av ersättning för merarbetet. Bokföringsmetoden kan sedan kompletteras med framförallt intervjuer, speciellt för att kontrollera att inte stora utgiftsposter blir bortglömda. 4

6 Vad gäller observationer kan de undersökta enheterna observeras av speciella observatörer, varvid någon egenskap eller något beteende registreras. Direkt respondenten vet att han/hon är iakttagen, exempelvis vid trafikräkningar. Ett speciellt problem är att varje observatör bara kan hinna med ett visst antal observationer samtidigt. Det gör att kvaliteten kan variera beroende på tidpunkt, och ställer krav på planeringen. Man kan minska problemet genom att välja ut slumpmässiga tidpunkter då händelsen ska observeras och mätas. Indirekt omedveten, t ex vid studier av mänskliga beteenden och grupprelationer. Ett generellt problem vid bokföringsmetoden och direkt observation är att respondenten kan ändra sitt beteende. Även observatören, om denne är inblandad i aktiviteten, kan förändra sitt beteende. Val mellan olika metoder KM3 Idealt väljer man den metod som givet de befintliga resurserna kan ge data av så hög kvalitet som möjligt, dvs. ge det minsta totala felet. o Detta är svårt i praktiken! Tumregler behövs. Ofta väljer man en huvudinsamlingsmetod som man sedan får vara beredd att kombinera med alternativ för att t ex försöka minska bortfallet. Generellt är besöksintervjuer den mest krävande metoden, varför det bör finnas starka skäl att välja en sådan metod. Det är viktigt att i förväg utprova så mycket som möjligt av den kommande datainsamlingsmetoden och ta tillvara all erfarenhet från detta för att höja kvaliteten. Först ett långt exempel på urval av svenskar, bör inte komma? Det är viktigt att syna urvalsramen mycket noggrant och inte ta lättvindiga uppgifter korrekta. Inga urvalsramar stämmer helt med definitionen av populationen. Icke- slumpmässiga urval Man brukar dela skilja mellan slumpmässiga och icke- slumpmässiga val. Till icke- slumpmässiga val hör vad som brukar kallas kvoturval, bekvämlighetsurval och strategiska urval. o Kvoturval! Användes en hel del på 40- och 50- talen men inte så mycket idag.! Kvoturval innebär att man vill få ett urval av människor, enheter eller hushåll som är representativt för populationen i bestämda avseenden. Problemet med kvoturval ligger uppenbart i att man inte rimligen kan räkna med att urvalet blir representativt i alla avseenden än i fördelningen på kön och ålder.! Ett annat problem är att datainsamlaren bestämmer vem som ska få ett formulär. o Bekvämlighetsurval 5

7 o! Man tar vad man ska ha. Exempelvis kan man som lärare dela ut ett formulär till studenterna på någon eller några kurser, eller sprider ut ett antal formulär som inlägg i någon tidning eller tidskrift.! Svårt att ge något representativt.! En speciell metod är snöbollsmetoden, där respondenten bes uppge någon annan person som kan tänka sig bli intervjuad. Strategiska urval! Används huvudsakligen vid kvalitativa studier då man vill vara förvissad om att man ska få variation i svaren från dem man intervjuar.! Rör sig om urval som på inga sätt är representativa i statistisk mening.! Metoden går ut på att först välja ett antal variabler som är av teoretisk betydelse, t ex kön och ålder. Efter man valt ett antal variabler väljer man ett litet antal där värdena eller egenskaperna är lätt iakttagbara, dvs. synliga i register eller i konkret mening. Till sist väljer man ut kategorier eller variabelvärden; kön består av två kategorier, ålder kan delas in i flera spann. Slumpmässiga urval Man kan skilja på urvalen enligt följande: Ostyrda (obundna) slumpmässiga urval (OSU) o Den man i vardagslag tänker sig när man talar om slumpurval. Vi slänger ner ett antal lotter i en tombola, vevar runt den och plockar upp vinstlotten. o Vanligt låta en dator göra urvalet. Styrda (bundna) slumpmässiga urval o Man har populationen i en löpande förteckning med urvalets storlek, därefter lottar man fram ett startnummer och drar var n:te enhet ur registret. o Exempel: om jag bestämt mig för ett urval om personer ur ett medlemsregister med medlemmar, så ska jag ha ett tioprocentigt urval. Först slumpar jag fram ett tal mellan ett och tio; kanske får jag talet fem. Då drar jag den femte i förteckningen, den 15:e, 25:e, 35:e osv. Detta ger mig ett slumpmässigt urval som är statistiskt representativt. o Finns risk för skevt urval men det är ovanligt i praktiken. Stratifierade urval o Ibland säger man att en viss del av populationen bör överrepresenteras och då kommer man in på frågan om stratifierade urval. o Exempelvis kan man vilja ta göra analysera på de med allra lägst inkomst (eller tvärtom). Detta kan göras genom att dela, eller stratifiera, populationen i två delar; ett med dem som har en taxerad årsinkomst över medianen, och en med lägre årsinkomst än medianen. Urvalssannolikheten kan sättas dubbelt så hög för den 6

8 senare kategorin jämfört med den förra, dvs. för den ena gruppen dras dubbelt så många urval än för den andra gruppen. Klusterurval (areurval) o Påminner om stratifierade men skillnaden är att vid klusterurval är delarna eller klustren flera, och man slumpar fram ett eller flera kluster. o Exempelvis kan man skicka ut formulär till sjundeklassare genom att dela in dem i distrikt, och sedan göra ett urval på tio procent. Flerstegsurval o Att göra klusterurval i flera steg. Hur stort urval? En tumregel är att ju större urval desto större sannolikhet att det ska vara representativt för populationen. Ibland gör man totalundersökningar, dvs. man gör inget urval utan frågar hela populationen. Det gäller t ex om man gör en studie vid ett medelstort företag eller för en mindre förening. Viktigt att överväga kostnaderna, har vi råd med ett urval på personer? Vilken precisionsgrad behövs för studiens syfte, är decimaler nödvändiga vid avrapportering? KM4 En mycket inspirerande 27- stegslista. Glöm inte punkt 21, att skicka tackkort! 7

9 KM5 Fokusgrupper En fokusgrupp består av 7-12 personer med liknande preferenser och det är vanligt att dessa ses under 2 timmar för att dela erfarenheter och tycka till. Under dessa möten genereras information som annars är svårt att få tag på med andra metoder. Detta är en bra metod för att definiera den känslomässiga påverkan. Tre kriterier som en fokusgrupp för uppfyllda: Rekrytera rätt deltagare 8

10 Kvalitet på frågorna Skicklig moderator Man kan använda samma deltagare till flera olika tillfällen (återvinning :P ), detta är mer ekonomiskt då man inte måste söka nu fokusgrupp varje gång. Det är dock viktigt att gruppen uppfyller kraven. En erfaren deltagare från fokusgruppen kan anses som en konsult. Detta innebär att konsulteringen från denna individ inte kan ses representera populationen. Riktlinjer för diskussion var: (Sen finns det massor underfrågor till dessa, känns det rimligt att man ska kunna dem till duggan?) Hur kunder väljer säljare? [supply product vendor] Vad är definitionen och det viktigaste med kvalitet? Hur viktigt är det med order/leverans service/assistans? Hur påverkar garantierna olika leverantörer? Hur ser kunderna på mottagandet av kataloger? Dessa riktlinjer är framtagna för att garantera att man tar upp relevanta områden i diskussionen. Tanken är inte att man skall följa den till punkt och pricka. Ett företag trodde mycket på sin egen produkt men en fokusgrupp kom fram till följande när de skulle diskutera relevant pris för produkten: Skulle aldrig betala för en sådan dålig produkt Tror dem att vi är en bunt idioter? Skulle någon överhuvudtaget betala för en sådan produkt? Detta var ett exempel på hur en produkt hade uppfattats fel och då fokuserade moderatorn på att diskutera vad som uppfattades negativt så att man kunde åtgärda detta. Den optimala fokusgruppen beror på situationen, men för få deltagare kan innebära att man missar massor åsikter. För många deltagare stör också allas förmåga att delta, den generella uppfattningen säger att en grupp är optimal mellan 6-12 personer. För långa möten riskerar att tappa deltagarnas intresse och resultatet blir sämre. Diskussion och guide för fokusgrupper Kunder har svårt att uttrycka vad som tillfredsställer dem genom att punkta upp kraven som behöver uppfyllas. Man får bättre resultat av energiska konversationer där man skapar utrymme för kunden att utrycka sig. (Lista finns i texten på massor frågor) En moderator ska inte ställa direkta frågor, istället handlar det om att vad t.ex. service o.s.v. betyder för kunden (mer känslomässigt och djupt) och vad skiljer konkurrenterna åt. Kvantitativ undersökning Kvantitativa undersökningar genererar statistiskt pålitliga resultat som kan generaliseras för hela populationen. Detta innebär oftast att man utför telefon eller mailenkäter. 9

11 En viktig och omfattande del i detta är att styrka det som konstaterades i den kvalitativa undersökningen. Kvalitativa undersökningar styrks oftast av kvantitativa. Kvantitativa undersökningar är bra vid att utveckling och implementering av tillfredsställelse mått. Personliga intervjuer Fördelar: Kan utveckla komplexa frågor Genererar på djupet svar Svar som framstår som negativa är lättare att ta till sig? Längre intervjuer(mer data?) Visuella hjälpmedel är effektiva Nackdelar: Kostsamt Tar längre tid än telefonintervjuer Antalet intervjuer är färre Fokuserade grupper Fördelar: Kan utveckla komplexa frågor Generar på breda" svar Gruppen genererar information som annars aldrig hade kommit fram. Bra metod för att genererar nya idéer Nackdelar: Resultatet går inte att generalisera Resultatet är nästan alltid kvalitativt, inget kvantitativt. Telefonintervjuer Fördelar: Intervjun kan bli inspelad och handledd för att också ge bästa kvalitetskontroll Svarsfrekvensen är väldigt mycket högre än mail Tar mindre tid än personlig intervju Låga kostnader Nackdelar: Kostnaden kan vara högre än mailenkäter Kan vara svårt att nå alla, pga. arbetstider, inte hemma och vissa har ingen telefon Ger bara snabba svar, sällan tänker respondenten till på djupet. Mailenkäter Fördelar: Kostnader burkar vara de lägsta av alla metoder Respondenterna är inte under press att svara snabbt Nackdelar: Kvalitetskontroller är svårt Svarsfrekvensen brukar vara riktigt lågt Det förekommer oftare att respondenter svarar det som verkar rätt, inte alltid vad de tycker eller gör själva. Öppna frågor är svåra att svara på, tolkas olika KM6 När och hur bör fokusgrupper användas? 10

12 Är fokusgrupper en lämplig metod? En viktig fråga att ställa sig är Är fokusgrupper verkligen den bästa metoden för att genomföra den tänkta studien?. Fokusgrupper passar inte alla vid alla syften och situationer. Första frågan man ställer sig om man ska använda fokusgrupper är om man ska använda intervjumetodik. Observationer ger sällan samma information och diskussioner. Informella fokusgrupper är svåra att dokumentera och kontrollera, så har man specifika frågor man vill undersöka är intervjuer mer lämpligt. Observationer är mer lämpligt då det kan vara känsliga ämnen då individer undviker att svara sanningen. Detta är vanligt förekommande då man intervjuar djupt beroende individer, de är rädda vad deras svara ska resultera i. Då är det bättre med observationer. Valet av metod beror av forskningsområde, man kan välja mellan observation, intervju, experiment och enkäter. Det finns ingen metod som är rätt eller fel, bara mer eller mindre lämpliga. Om man väljer att använda intervju så står valet mellan individuella- eller gruppintervjuer. Gruppintervjuer genererar fler idéer (kulturell förståelse) och individuella intervjuer ger mer djupa personliga svar (kliniska forskningsfrågor). Valet står mellan djup och bred, fokusgrupper för bredd och personlig intervjuer för djup. Individuella intervjuer är lättare att transkribera (skriva ned) och analysera, det kan även i viss mån vara enklare att organisera än gruppintervjuer. Gruppintervjuer frambringar diskussioner som prövas och leder fram till nya idéer. Gruppdynamik motiveras med gruppintervjuer kan mycket väl frambringa en livfull mellanmänsklig dynamik och demonstrera det sociala samspel som leder fram till intervjuuttalanden. Så här bör fokusgrupper väljas 1. När det finns stora olikheter mellan människor: Bra om man har mångfald i levnadsätt och tänkande, detta generera bästa diskussionerna och idéer. 2. När handlande och motivation ska undersökas: Det är intressant att undersöka hur folk handlar eller i alla fall hur de tror de skulle handla/agera. Deltagarna ställer ofta frågor till varandra och det brukar hjälpa moderatorn och områden dyker upp som man inte hade tänkte på eller missat. 3. När olikheter ska förstås: Jämför olika fokusgrupper där det är viktigt att varje fokusgrupp är homogen. 4. När det finns behov av en vänlig och respektfull undersökningsmetod: Är bra när det finns motsättningar, då kan man motivera deltagarna att lyssna på varandra för att skapa insikt i varandras tankar. Är motsättningar alldeles för stora kommer ingen metod att fungera. Det finns ytterligare punkter: Bra för att minska intervjuarens styrande roll Fokus ligger på vad gruppen tycker inte individen. 11

13 När fokusgrupper inte ska väljas 1. Fokusgrupper bör inte används när huvudsyftet är något annat än forskning: De är inte till för att förbättra kommunikationen, attityder eller lösa konflikter, endast svar på forskningsfrågan. 2. Fokusgrupper bör inte användas när gruppdiskussioner inte är ett lämpligt forum: Alla måste få chansen att få sin röst hörd, det kan vara svårt om gruppen består av chefer och deras undersåtar. Det finns även etiska skäl att inte använda fokusgrupper, det handlar om att sprida känslig information, även om moderatorn inte gör det kan deltagarna göra det. 3. Fokusgrupper bör inte användas när ämnet inte passar för deltagarna: Svårt att få motiverade deltagare om de inte är engagerade eller insatta i frågan. Ett annat problem är att man ställer fel frågor ibland till fel grupp, då kan man få svar som inte är så pålitliga kanske. 4. Fokusgrupper bör inte användas när statistiska data krävs: Efter detta utförs med få individer kan inte resultatet generaliseras för hela populationen. Fokusgruppen är lämpligt att man gör för att förbereda en enkät. Planering inför studien En noggrann planering av studien är A och O. Huvuddelen av arbetet görs före och efter gruppsessionen. Morgan (1998b) identifierar 4 steg i processen Planering - genomsyrar de tre andra. Rekrytering Diskussionsledning Analys Det allra första som den som planerar en fokusgrupp bör göra är vilken övergripande forskningsfråga han eller hon har. Beroende på forskningsfråga väljs en mer eller mindre strukturerad form av fokusgrupp, och även gruppsammansättningen är viktig (t ex om frågorna är känsliga). Det kan ligga en poäng i att inte alltför tydligt precisera syftet med studien. Risken med klara och snäva frågeställningar är att moderatorn går in och styr diskussionen för att få svar på dessa, och därigenom missar aspekter som deltagarna annars skulle tagit upp. Strukturerade och ostrukturerade fokusgruppintervjuer Morgan (1996) gör en distinktion mellan strukturerade och ostrukturerade fokusgruppintervjuer. Ju mer moderatorn styr interaktionen, desto mer strukturerad anses den vara. Kan med fördel användas när det ämne som ska diskuteras är känsligt och deltagarna sårbara, eller när syftet är att göra en utvärdering eller marknadsundersökning. Denna typ av fokusgrupp kan definieras utifrån två grunder: i det första fallet handlar det om att styra frågorna, i det andra fallet att styra gruppdynamiken. En till fördel är att moderatorn kan klippa ofruktbara diskussioner. En nackdel är att moderatorn förförståelse fortplantas till gruppmedlemmarna. 12

14 En ostrukturerad fokusgruppintervju innebär att gruppmedlemmarna i så stor utsträckning som möjligt får tala med varandra och inte med moderatorn. Målet är en fri diskussion. KM7 Låt kunden vara med och bestämma QFD (Quality Function Deployment), eller kundcentrerad planering, går ut på att följa kundens röst, att se till att kundernas behov framförs klart och tydligt redan i början av produktutvecklingen. QFD är på stark frammarsch i USA och Japan, men har inte riktigt tagit fart här. Här begränsar sig användandet till nya produkter. I USA tillämpas det i tjänstesektorn. De största vinsterna erhålls när ett problem är diffust, t ex framtagning av tjänst. Ett par fördelar genom QFD: Högre kundtillfredsställelse Ett tvärfunktionellt arbetssätt ger erfarenheter från olika avdelningar på ett företag och problem kommer upp tidigare. Information sprids. Kortare produktframtagningstider, eftersom ett grundligt planeringsarbete har utförts. Därmed får man färre ändringar. Systematiskt arbetssätt. Det är ganska enkelt att se vilka steg som bör passeras. När projektet är färdigt finns viktiga dokument/steg kvar. Kvalitetshuset Matriserna är ett visuellt hjälpmedel som visar resultatet av hårt arbete. QFD går inte bara ut på att fylla i. Den mest använda matrisen är house of quality (HoQ), eller kvalitshuset. Kvalitetshuset innehåller information om kundbehov, hur behoven ska tillgodoses och vad som har störst inverkan på kundtillfredsställelsen. 1: Vad vill kunden? Ett av de första och allra viktigaste momenten i QFD är att kartlägga kundbehoven. Det hela resterande arbetet bygger på kundbehovet, vilket gör detta centralt. Det snabbaste sättet att få reda på kundönskemålen är att genomföra en brainstorming inom projektgruppen. Genom denna skapar gruppen sig en bild av vad man tror kunderna tycker. Kompletterande information är att intervjua säljare och annan personal med kundkontakter på företaget. Det är också nödvändigt med direktkontakt med kunderna, som erhålls med hjälp av djupintervjuer eller fokusgrupper. 13

15 All denna information måste sedan samordnas på något sätt och detta kan göras med hjälp av ett släktskapsdiagram, där kundönskemål som hör samman grupperas. En första gruppering görs lättast vid brainstorming. I matrisen rekommenderas (max) de 25 viktigaste kundönskemålen finnas med. 2: Allt är inte lika viktigt Nästa steg i QFD är att vikta kundönskemålen. Det brukar göras med en femgradig skala. En etta betyder viktigt och bör inte negligeras. Avråds från att sätta ut vikterna själv. Istället: 1. Låt kunderna fylla i en enkät med frågor som Hur viktig tycker du denna egenskap är?. Problemet med detta är att eftersom det hela tiden rör sig om relativt viktiga egenskaper fås inte någon direkt spridning och medlet för respektive fråga hamnar mellan 3,5 och 5. Hela skalan används således inte. 2. Säg till kunden att Du har 100 poäng till ditt förfogande, distribuera dessa på de här kundönskemålen efter hur viktiga du tycker att de är. 3. Parvis jämförelse kan användas, dvs. att kunden får jämföra önskemålen två och två och säga vilket av dem som är viktigast. Nackdelen är att antalet jämförelser växer snabbt med antalet 14

16 kundönskemål och gränsen går runt 15 önskemål. 3, 4: Produktegenskaper När alla kundönskemål har samlats in ska de översättas till produktegenskaper. Till detta får man till stor del lita på arbetsgruppens uppfinningsförmåga, eftersom produktegenskaperna brainstormas fram. Detta görs kundönskemål för kundönskemål, och det som eftersträvas är att få maximalt två produktegenskaper som beskriver ett kundönskemål. Det är inte alltid lätt att hitta målvärden för respektive produktegenskap och det kan åter bli nödvändigt att ta kunder till hjälp. Exempelvis Ford och Volvo har gjort detta. 5,6: Konkurrenterna Ett annat moment är att bedöma hur konkurrenterna uppfyller de uppsatta kundönskemålen. Kan ge idéer till förbättringsområden. Ett möjligt tillvägagångssätt är att använda en enkät, och jämföra konkurrenter med den egna produkten avseende kundönskemål. Ett annat sätt (inom bilindustrin) är att använda kliniker. Vid en klinik bjuds ett antal kunder in för att få prova olika produkter, och då även konkurrenternas produkter. 7,8: Sambandsmatrisen I kvalitetshuset påvisas samband mellan produktegenskaper och kundönskemål. Sambandet kallas taket, eller korrelationsmatrisen. Detta görs med olika symboler, beroende på sambandet är starkt, medium eller svagt. Det bästa tillvägagångssättet är att gå kolumnvis med en produktegenskap i taget, och se om det finns något samband. Analys Vi måste studera sambandsmatrisen. Kan finnas tomma rader eller kolumner som indikerar att vi ett kundönskemål respektive produktegenskap. Viktigt att se om det finns något som är speciellt viktigt för kunderna och som vi för närvarande är svaga på, och hur konkurrenterna beter sig. Tidsåtgången hit är normalt tre till sex månader. Det fortsatta arbetet går ut på att försöka konstruera den produkt eller tjänst vars kravspecifikation nu finns definierad. Efter det bryts produkten ned ännu mer och man ser till att det verkligen blir den definierade produkter som produceras. Nyckelfaktorer De tre första är avgörande för utgången av projektet. Den tvärfunktionella gruppen måste vara sammansatt så att kunskap kan föras in i arbetet och information föras ut på avdelningen, vilket innebär att medlemmarna måste vara närvarande. Kvaliteten på kundönskemålen är mycket viktig. Skräp in, skräp ut. 15

17 Stöd från ledning och organisation, vilket innebär att man måste tro på att det som görs är rätt. Klar definierad omfattning och mål för projektet. Ledningen av gruppen och av arbetet är avgörande. Praktisk erfarenhet av att arbeta med QFD sedan tidigare. Personerna i gruppen bör vara erfarna och inte komma direkt från skolan (haha). QFD i Sverige Baksätet på Volvo 945 (Volvo Personvagnar) Fästanordning för säkerhetsbälte (Autoliv + Volvo PV) Allergitestsystem (Pharmacia) Blöjor (Mölnycke) Kemitransporter (SJ-gods) Tunneldiskmaskin (Electrolux) KM8 QFD i teori och praktik 2.2.3: Det är viktigt att vara beredd på att QFD tar tid och att vid ett första tillfälle kommer att vara dyrt pga. utbildning mm. För att få konstruktörer engagerade och i kontakt med kunden är det inte ovanligt att de utför intervjuerna (utbildas). Det är även viktigt att inte använda QFD till allt utan att satsa på några områden. Viktigt med engagerad ledning pga. kostnad/tid. Grupp viktig då det är ett grupparbete. Undvik Önskvärt QFD till panikprojekt Individualister Använda QFD till alla problem AT&Ts lita med framgångsfaktorer (bör inte komma?) a. Kvalitén på kunddata: vad kunderna vill b. Tvärfunktionella team c. Organisationens/ledningens stöd d. Integriteten på det angreppssätt som används e. QFD och projektledarskap f. Klara mål och klara gränser g. Team-medlemmarnas processkunskap Använda QFD på kritiska områden med stor potential Ta in chefer till projekt, gärna som ledare Ett team med medlemmar som känner varandra 16

18 Idén bygger på att marknadsundersökningar utförs: Matris 1: Kundönskemål -> Produktegenskaper Matris 2: Produktegenskaper -> funktioner (verb + subjekt, dammsugare suga damm) Matris 3 (figur ovan): Funktioner jämförs med kundönskemål Marknadsstudier Inleds med hur viktigt det är att konstruktörerna vet vad kunderna vill och hur Herr Yoji Akao har tvingat sina konstruktörer att köra traktor för att de skulle vara kunder och vilken succé det visade sig vara. Konstruktörerna måste inte använda produkten men bör i större utsträckning se kunderna använda den eller kommunicera med kunderna. Nedan presenteras en process: 17

19 Gemba = verklighet (jap.) Del 1 VOCT (voice of the customer table) = CCT (customer context table) = substitut för direkta observationer. Kunderna frågas om behov + vad? vem? var? när? varför? hur använda? Som jag tolkar det överförs detta sedan till VOCT/CCT Del 2: se till så att alla data är av samma karaktär Insamling av kundönskemål (GEMBA), kan ske på flera sätt (förkortning: KOKS): Kundundersökningar Observationer Kundklagomål Statistik (reklamationer och garanti) Kvalitativa undersökningar: Djupintervjuer/fokusgrupper/observationer tas upp, det kan vi nog Negativa aspekter med fokusgrupper (bör inte komma): grupptryck, blyga deltagare, världens undergång och såndant. 18

20 VOCTs arbetsgång i 4 faser (S-U-F-A): 1. Samla information som ska föras in i en CCT: 2. Analys av information från fas 1. Skillnad mellan påtänkt produkt och andra företags produkter. 3. Omvandling av outtalade/uttalade behov till användbara påståenden. Sedan skapas en ny tabell: CVT (customer voice table) där kundönskemål analyseras. 4. Sammanfattning av de kritiska behoven, vilka uppkommer oftast/mest frekvent, syftet 19

21 är delvis att generera nya användningsområden, samma produkt ska inte uppfinnas på nytt. Data måste sedan struktureras för att skickas vidare till kvalitetshuset. Strukturering kan ske genom: släktskapsdiagram i ordningen de efterfrågas Vid många kundönskemål måste man prioritera, det går inte att välja 1000 st utan ca 25 st anses hanterbart. Prioritering görs antingen genom att låta projektmedlemmarna bestämma (enligt tidigare KM inte att föredra) eller genom att arbeta med de övergripande önskemålen (ex använd användning i stället för klart snabbt och lätt att använda ) KM9 QFD for information system development in helth care Sjukvården har inte uppmärksammats lika mycket som industrin när det gäller programvaror för att arbeta med kvalitet. Detta kan bero på att det är en väldigt speciell marknad där man kan tänka sig patienten är kunden. Men kunden har sällan valmöjligheter och står oftast för en liten del av kostnaden. Kunden ses därför inte som nyckelkund då den inte har så stor påverkan. Sjukvården får större ekonomiska fördelar genom att uppfylla regeringens önskningar och krav. Sjukvården anses vara ett flerkunds företag där kvalitetsmodellerna måste ta hänsyn till dessa kundkategorier som finns. Målet med studien är att skapa en QFD för sjukvården. Action research? METHODS En start på utvecklingen var software quality function deployment (SQFD) modellen. Denna baseras på House of quality (HoQ), se figur. Huset består av följande: 1. Kundens behov 2. Mätbara tekniska behov 3. Kopplingen mellan kundens behov och det tekniska behovet 4. Prioritering över kundernas behov 5. Summerar resultatet från att multiplicera tekniska prioriteringen med korrelationsmatrisen. 20

22 RESULTS Theoretical customization Tre områden var utvalda för att se vidare på. 1. I SQFD är frågan om kundkategorierna kommer ha lika stor påverkan på designen av systemet. Men de kommer nog att påverka olika mycket med behov och olika influenser. 2. Kundernas behov är insamlat i en voice of the customer tabell. Men metoden för insamling är inte bestämd, men det finns relevanta metoder. 3. Kunderna har ibland svårt att förklara sina behov, därför är det bra att ställa frågor om vad som kan vara svårt att genomföra. Det går inte att ha alldeles för många kundbehov i matrisen, t.ex. 100 behov skulle resultera i korrelationsresultat. Detta blir för mycket att analysera, därför måste man begränsa antalet uttryckta behov till de allra viktigaste. Kundanpassning: I en förstudie gjordes observationer som såg över hur man arbetade och studerade olika kundkategorier. Case study 1 Första caset bestod av fyra faser: 1. Förstudie (pre-phase) där man använde observationer för att studera arbetarnas situation. 2. Datainsamling gjordes med intervjuer som sedan sammanställdes i en VOC. 3. Specificera: Med affinity diagram rangordnade man och kategoriserade de olika kundkategorierna. För att specificera behovet användes delphi-orienterad metod. 4. Slutligen omvandlades information med hjälp av kvalitetshuset. Quality functions De som influerade datasystemet mest var physicians, district nurses och physiotherapists. De som influerade minst var specialized nurses, secretaries och diaticians. Affinity diagrammet kartlade 5-15 behov för varje kundkategori. Den kunden med högst rankade behov var kunskap om professionals specialties, förmågan att konsultera kollegor, tillgång till att uppdatera patientjournalen. Mail ansågs vara bästa verktyget att stötta grupparbeten. 21

23 Evaluation of the QFD process De personliga intervjuerna gav mycket information, dock var det svårt att avgöra hur viktig informationen var. Förbättringar kan man uppnå med enkäter som ger kvantitativ data, då kan man veta vad som är viktigt. Kunskapen från förstudien var fördelaktiga när man identifierade kundens behov. delphimetoden hjälpte också till att sålla bort/avgränsa behoven ytterligare. Förbättringar: För att få en bättre syn på behov skulle man kunna använda ett hierarkiskt diagram. Överföra informationen till kvalitetshuset var svårt då det uppstår gap. Lösningen skulle kunna vara att lägga till en extra matris för att omforma tekniska behov till designegenskaper. Case study 2 Denna studie bygger på samma steg (med vissa modifikationer) som i förra studien och här var syftet att ta fram ett prototypsystem för att leverera professionell information åt terapeoter. Stegen var: 1. Via intervjuer, fältstudier och observationer samlades data in 2. Enkäter användes för att samla data. 3. VOCT användes för att identifiera kundönskemål/behov från VoC och kundönskemål/behov fördes över till affinity (olika kategorier) diagram för att kunna kategorisera. Sedan raknades dessa. 4. HoQ användes för att översätta kundönskemål/behov till tekniska krav. Kvalitetsfunktioner Högst poäng fick elektroniska mail, behandlingsprogram och en nationell publiceringsdatabas. Utvärdering av QFD-processen En enkät för att samla in VoC: fråga som ställdes var: vad du har för dagligt problem och hur löser du det? Considerations: Det är viktigt att studera populationen och dess storlek för att välja metod: enkäter och djup-intervjuer bidrog till kvalitativ och kvantitativ data. Identifiering av kundönskemål/behov med VOCT 22

24 Detta arbete fungerade bra och gav goda resultat men tog också mycket tid. Considerations: förberada vissa VOCT så att det tar mindre tid att fylla i. Även skicka ut VOCT i förväg så att folk kan ta del av det innan mötet. En matris som ska transformera tekniska krav till designmässiga attribut Det visade sig vara lättare att använda två matriser istället för HoQ Considerations: Flera matriser skulle kunna användas för exempelvis ekonomiska aspekter. Total Summering Det är viktigt att modellen innehåller fler kundkategorier. Beroende på antalet intervjuer kan man styrka dessa med kvantitativa enkäter som hjälper till att ranka behoven. Den kvalitativa undersökningen var inte lika bra som VOCT. Affinity gav bra resultat men hierarkiska diagram ansågs också användbara. Att gå igenom dessa fyra faser resulterade i högra produktivitet och kreativa egenskaper. The MSQD model Efter tre utvärderingar blev den slutliga modellen som följande: Förstudie: Här ska man studera arbetssituationen Datainsamling: VOC och critical incidents questionaires används. Specificera: VOCT omvandlas till affinity- och hierarki diagram. Designa: Inför informationen till HoQ. Diskussion Det fanns tre fördelar med QFD: Man använda en integrerad skärm med information. Kommunikation mellan designers/utvecklare och användare var god. Designers/utvecklare fokuserade på kundernas behov. Programvarorna har blivit driftsäkrare men nu efterfrågar man nya funktioner, t.ex. support i tidigare faserna. Det var svårt att utläsa behov från VOC när kvalitativa metoder användes. VOCT fungerade bättre enligt case 2. Läs själv KM10 An intergrative framework for product development and satisfaction measurement Är en del upprepningar från tidigare KMs, tar upp det som verkar nytt. Introduktionsavsnittet tar upp att syftet med rapporten är att illustrera var QFD har sina styrkor, och föreslå alternativ där QFD har sina svagheter (limits). Quality Function Deployment (QFD) Det var två motiv bakom födelsen av QFD. Att: Förbättra designkvaliteten = kvalitetssäkring i produktutvecklingen. Bestämma operationer (key manufacturing operations) i förväg. QFD sägs enligt 7 PP (product planning tools) länka marketing activites to the design. 23

25 Marketing theory Teorin föreslår att produktens attribut är centrala för kundens syn på produktens användbarhet. Det är inte det intristiska (intristic; physical, chemical or technical) som påverkar kvalitetsbedömningen. Tvärtom är det de extristiska (extristic; immaterial or nonfunctional) attributen såsom märke och design (aesthetic). Means-end theory och Customer Satisfaction Concept presenteras i en massa element som känns alltför omfattande att kunna. Means-end används för att integrera konsumentens/kundens värderingar (set of values) med en massa andra element. Customer Satisfaction Concept Enligt teorin så möts alltid en leverantör med utmaningen att få maximal kundtillfredsställelse där det räknas. Står en massa grejer, förstår knappt någonting och än mindre hur det skulle kunna formuleras en fråga utifrån det. Customer satisfaction concept och QFD är komplement. Målet med customer satisfaction är att förstå nyckelfaktorer för att skapa kundtillfredsställelse, medan QFD använder information som startpunkt för att skapa en produkt. Means- end theory Förklaring: en individ formar en uppfattning av varan i fråga (means) för att uppfylla ett specifikt behov (end). Undersöker root needs, dvs. rena behov. En massa författare och deras fantastiska teorier namedroppas, inte så troligt att vi ska kunna vad dessa innebär? Typ Verhofen s utility theory, skjut mig. Eller varför inte Rokeach s definition? Vad man ska ta med sig från bilden nedanför tror jag är attributes, utility components och set of values. 24

26 Extensions to QFD För att förstå/komma närmare kunden: VOCT Conceptualization tools för att vara kreativ/innovativ, två av 7 PP: Conceptualization checklists Table-type conceptualizing The coneptualization tools Syftet är att få igång kreativiteten och hitta uppfinningsrika lösningar till kundens behov, eller ny utveckling av befintliga produkter. Som nämnt finns conceptualization checklists och table-type conceptualization. Den senare kan delas in i följande: Combinatorial methods Analogy conceptualization Den grundläggande användningen av conceptualization checklist är att underlätta uppkomsten av idéer genom att titta på nyckelfaktorer av konceptualisering, som är att strukturerat sätt av wordings som kan trigga igång nya lösningar. Whut. Ett exempel är Osborne cheklist som består av 9 kategorier och underkategorier. I table-type conceptualization så sammanställs olika metoder till tabellform. I combinatorial methods analyseras ett ämne genom att kombinera resultat från olika respondenter. Exempel på frågor kan vara vad, när, var och varför en produkt används. I analogy conceptualization är idén att analysera de mest uppenbara egenskaperna för en produkt och se vilka idéer som framkommer genom att omvända det uppenbara. Exempel: på en restaurang är det uppenbara en meny och att ett matvaruhus har parkeringsplatser. Det omvända är ingen meny och inga parkeringsplatser. Nästa steg är att försöka finna en analogi till problemet som kan hjälpa till att lösa det på ett nytt sätt. The QFD tools vs. means- end QFD och means-end är lika till sitt koncept, men försöker uppnå olika saker. Means-end försöker förstå kundbehoven (root needs). Däremot försöker man inte underlätta processen att förstå lösningar, såsom verktyg inom QFD gör. Man säger att de är lika till koncept, men på olika nivåer av abstraktion. Styrkan med VOCT är att sätta upp ett scenario för möjlig användning, och icke-användning (misuse). En svårighet är att åstadkomma innovation, vilket means-end teorin på ett naturligt sätt gör genom att se på saker på en annan abstraktionsnivå. Styrkan med conceptualization tools är det strukturerade närmandet för att hitta lösningar till behov. Man får hjälp med att generera en större bas av nya idéer. Det ska ses som ett komplement till means-end och VOCT. Summary and Discussion QFD är bra på den systematiska transformationen av kundbehov till en fysisk produkt och processparametrar. QFD bygger mycket på kundbehov. Ett sätt att förstå kundbehov på en abstrakt nivå är att bygga ut QFD genom att använda means-end. Means-end links a set of values with utility components or the attributes of a product. 25

27 VOCT flyttar oss närmare kunden. Men metoden uttrycker inte root needs utan snarare ett par behov av användningskomponenter (utility components) Ett annat sätt att hitta uppfinningsrika lösningar är conceptualization tools. Dessa strukturerar kreativitetsprocessen. Ska ses som ett komplement till means-end och VOCT. KM12 Introduction För att uppfylla kundtillfredsställelse och glädje är kärnvärden inom kvalitet. I ett ekonomiskt perspektiv måste man definiera de kvalitativa egenskaperna som kunden värderar och kartlägga deras möjliga val. Conjoint analys kan anses vara en typ av experiment som ger stöd till marknadsföringsbeslut. Conjoint analys introducerades på 1970-talet av Green och Rao. Idag stöder det verktyg som QFD och även 7 PP verktygen. En conjoint analys rekommenderas att innehålla följande steg: (1) Specificera undersökningsproblemet och målet, uppskatta sedan tillgången av resurser. (2) Bestäm vilken grupp av människor som ska undersökas och vilka insamlingsmetoder av data som ska användas. [ Population ] (3) Bestäm enkätens design/struktur. [ Kommunikationsmekanism ] (4) Bestäm antalet egenskaper och nivåer som ska undersökas. (5) Omvandla egenskaperna till specifika koncept. / Konfigurera attributen. [ Design matrix ] (6) Designa datainsamlingsinstrumentet/hur data ska samlas in. (7) Genomför enkäten. (8) Analysera data. (9) Validera resultatet intern och externt. (10) Tolka resultatet och dra slutsatser. Stegen verkar väldigt strukturerade, men de påverkar alla varandra och det sker en sorts iterativ process snarare än steg-för-steg. Steg 1: Undersökningsproblem och mål Det är viktigt att avgränsa problemet så mycket som möjligt så att det går att lösa genom att variera egenskaper och nivåer av dessa. En conjoint analys kan uppfattas som svår, därför måste man begränsa information av varje koncept. Allt för många egenskaper skapar bara oklarhet och det blir svårt att svara. En tumregel säger att man ska ha 6 eller färre egenskaper med i analysen. Det finns undantag, fler egenskaper går att ha med då det är personer som känner produkten eller är motiverade att svara (vilket ofta är B2B). Syftet med analysen är att studera hur produkten ska sättas samman för att locka kunder och bestämma ett rimligt marknadspris. Målet med den studie var att identifiera vart föreläsarna skulle lägga fokus i framtiden. Man ställde sig följande frågor: Är TQMM kursen attraktiv? Hur nöjda var föregående studenter? 26

28 Vilka roller skulle studenterna kunna ta i arbetslivet efter kursen? Vilka områden är viktigast i framtiden? Steg 2: undersökningspopulation Två typer: Sannolikhetsurval (probability sampling) Vanligt när man jobbar mot kunder, typer: simple random sampling cluster sampling systematic sampling stratified sampling icke (non-probability sampling) Vanligt när man jobbar B2B, typer: convenience purposive quota snowball sampling Vid användandet av non-probability är det viktigt att tänka på att man inte alltid kan få en representativ del av populationen. Kunderna till TQMM kan ses på olika sätt, det är studenter, före detta studenter, arbetsgivare mm. I denna studie så används en konferens som medel för att nå ett lämpligt urval, författarna vet att det finns en viss risk med att använda denna konferens som urval men menar att de kvalitativa svaren som finns att hämta gör att det är värt risken. Studerar man jobben för de olika personerna ur urvalet så framgår att anställda som jobbar med kvalité är överrepresenterade, detta konfirmeras genom att författarna studerar en liknande studie med en annan fördelning, något som författarna beaktar under studien. 26% av den totala populationen svarade i studien (ifall det kommer någon sådan fråga...). Steg 3: kommunikationsmekanismen Formatet av insamling är viktigt för att det påverkar i sin tur hur stor respons man kan få. De mest vanliga formaten är: Personlig intervju: Den vanligaste strukturen i conjoint analys för att det leverar hög kvalitet då man kan kontrollera situationen. Då dessa undersökningar är ofta komplicerade underlättar det för respondenten att få hjälp att tolka frågorna. Denna form ger också en högre svarsfrekvens, men är väldigt kostsam. Digitala formulär (Dator, ipad, telefon etc) Mail: Den näst mest använda metoden. Den är väldigt ekonomisk, går att nå väldigt många respondenter dock behöver formuläret var enkelt för att undvika misstolkningar. Telefon I studien på skolan samlade man in data med en mer udda metod, man samlade in data under föreläsningarna. Detta visade sig vara ett bra sätt då man kontrollerade situationen och det var tidseffektivt (45min). Problemet var att studenterna hade begränsad tid att svara på respektive fråga, men summerat gick insamlingen smidigt. 27

29 Steg 4: koncepten (borde vara val av attribut???) Olika attribut och någon form av skala (levels) ska väljas för att avgöra vikten av varje attribut. När attribut väljs bör man tänka på vissa saker: Välj så få attribut som möjligt Välja attribut som är viktiga för deltagaren under kösituationen Välj attribut trots att de finns en risk att de ändras senare under produktframtagningen Välj attribut som kan innebära en fördel gentemot konkurrenterna Se till att attributet inte är otydligt. Attribut som valdes för undersökning var: Karaktär av program: djup/bredd Utbildningsfokus: hårt/mjukt Användbarhet efter kursavslut: arbetslivet/vidare utbildning Fokus på individuellt-/grupparbete Datorkunskap: djup kunskap/kännedom om olika program Kunskap om olika utvärderingsverktyg: fokus på kvalitépriser/standards Steg 5: Designa matrisen (ta fram koncept) Det är bra att randomisera ordningen av koncepten, för tar man dem i ordning skiljer det väldigt lite. Då krävs det att respondenten sätter sig in mer på djupet. Det går att välja mellan fullt faktorförsök och reducerat faktorförsök. Fördel med fullt faktor försök är att resultaten blir entydiga. Nackdelen är att det generellt kräver många försök (undersökningssvar). Genom att i stället göra reducerat faktorförsök kan fler koncept testas med samma arbetsinsats (=mindre kostnad). Nackdelen är att det är otydligt vilka faktorkombinationer som kan påverkar. Det är även möjligt att utföra non-gemoetric designs: försök med en bas på 2 men med multiplar av 4. Dessa anses ofta vara för komplexa och undviks ofta. I undersökningen finns det 6 attribut vilket leder till 2 6 = 64 olika koncept, det är för mycket för en som utför undersökningen att hålla reda på så reducerat faktorförsök (2 6-2 = 16 eller = 8 olika koncept användes) I detta fall användes dock icke geometriskt faktorförsök med 12 försök (koncept?). Steg 6: Frågeformulären, enkäterna [hur samla in] Det handlar om att hitta den bästa metoden för att presentera de olika koncepten eller profilerna man vill undersöka. Det finns tre metoder: Textbaserad förklaring: förklara sekventiellt Visuell beskrivning: Processernas simultant. Verbal beskrivning: Mest vanlig, för att den anses var enklast och billigare än de andra. Processernas sekventiellt. Skillnaden mellan den visuella och verbala processering kan förklara varför respondenter tycker egenskaper och koncept är viktigare i början av enkäten. Alltså kan resultatet variera beroende på vilken ordning saker presenteras. Så slutligen kommer man fram till att det är enklare för respondenten att jämföra alternativen med visuella beskrivningar. 28

Olika datainsamlingsmetoder

Olika datainsamlingsmetoder Olika datainsamlingsmetoder F6 Datainsamlingsmetoder för primärdata, datorstöd (kap 2.2, 3, 7.2) Ursprung: Linda Wänström Definition: Respondent = person (eller dylikt) som ska besvara en enkät/intervju/observeras

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Olika datainsamlingsmetoder

Olika datainsamlingsmetoder F6 Datainsamlingsmetoder för primärdata, datorstöd (kap 2.2, 3, 7.2) Olika datainsamlingsmetoder Definition: Respondent = person (eller dylikt) som ska besvara en enkät/intervju/observeras etc. Enkäter

Läs mer

Datainsamlingsmetoder för primärdata, datorstöd

Datainsamlingsmetoder för primärdata, datorstöd F7 Datainsamlingsmetoder för primärdata, datorstöd Olika datainsamlingsmetoder Definition: Respondent = person (eller dylikt) som ska besvara en enkät/intervju/observeras etc. Enkäter Postenkäter Webbenkäter

Läs mer

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt FSR: 1, 5, 6, 7 Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera

Läs mer

Urval och insamling av kvantitativa data. SOGA50 16nov2016

Urval och insamling av kvantitativa data. SOGA50 16nov2016 Urval och insamling av kvantitativa data SOGA50 16nov2016 Enkät som datainsamlingsmetod Vad skiljer enkäten från intervjun? Erfarenheter från att besvara enkäter? Vad är typiskt för en enkät? Olika distributionssätt

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

F1 Introduktion. Statistisk undersökning. Vad är statistik? Vad är en statistisk undersökning? Klassificering efter mål eller syfte med undersökningen

F1 Introduktion. Statistisk undersökning. Vad är statistik? Vad är en statistisk undersökning? Klassificering efter mål eller syfte med undersökningen F1 Introduktion. Statistisk undersökning. Leif Ruckman och Christina Andersson Avdelningen för Nationalekonomi och Statistik Karlstads universitet Vad är statistik? 1. Statistiska uppgifter. T ex som underlag

Läs mer

Föreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt. Rogers et al. Kapitel 8

Föreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt. Rogers et al. Kapitel 8 Föreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera resultat: noggrann

Läs mer

Slumpmässiga resp ickeslumpmässiga. urval. Olika feltyper i en undersökning. Förra gången (F6)

Slumpmässiga resp ickeslumpmässiga. urval. Olika feltyper i en undersökning. Förra gången (F6) F7 Slumpmässiga resp ickeslumpmässiga urval. Förra gången (F6) Standardiseringsmetoder När vi vill jämföra medelvärden i olika grupper/populationer och standardisera dessa utifrån kända faktorer Standardpopulationsmetoden

Läs mer

Undersökningsplanering Datakällor: officiell statistik, olika databaser, registerstatistik

Undersökningsplanering Datakällor: officiell statistik, olika databaser, registerstatistik F2 Undersökningsplanering Datakällor: officiell statistik, olika databaser, registerstatistik Planeringen av en statistisk undersökning Tre huvudfrågor: Vem ska undersökas? Vad ska undersökas? Hur ska

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Hur gör de egentligen?

Hur gör de egentligen? Hur gör de egentligen? bra statistik alltså! Vad är statistik? Ordet statistik kan ha olika betydelser. Vanligen menar man sifferuppgifter om förhållandena i samhället. Ursprungligen var det ordagrant

Läs mer

Concept Selection Chaper 7

Concept Selection Chaper 7 Akademin för Innovation, Design och Teknik Concept Selection Chaper 7 KPP306 Produkt och processutveckling Grupp 2 Johannes Carlem Daniel Nordin Tommie Olsson 2012 02 28 Handledare: Rolf Lövgren Inledning

Läs mer

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik Metod1 Intervjuer och observationer Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier forskningsetik 1 variabelbegreppet oberoende variabel beroende variabel kontroll variabel validitet Centrala

Läs mer

Fältstudier. Rósa Guðjónsdóttir

Fältstudier. Rósa Guðjónsdóttir Fältstudier Rósa Guðjónsdóttir Fältstudier Fältstudier Undersöka ett fält med fokus på händelser, relationer, erfarenheter eller processer Inga variabler kontrolleras Genomförs i fältet som undersöks Denscombe

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Hur går en statistisk undersökning till?

Hur går en statistisk undersökning till? Hur går en statistisk undersökning till? Gången i en statistisk undersökning framgår av bilden och är i stort sett densamma i en verklig undersökning, t ex folk- och bostadsräkningen, som i en miniundersökning.

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 2 och 3 i Stone et al.: User Interface design and evaluation

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 2 och 3 i Stone et al.: User Interface design and evaluation Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 2 och 3 i Stone et al.: User Interface design and evaluation Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav

Läs mer

Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015

Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Genomförd av CMA Research AB April 2015 Innehållsförteckning Fakta om undersökningen, syfte och metod 2 Fakta om undersökningen, svarsfrekvens 3 Stöd för tolkning

Läs mer

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BEHÖVER NI VERKLIGEN GENOMFÖRA EN UNDERSÖKNING...

Läs mer

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009 SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en biblioteksundersökning bland bibliotekens besökare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga. Undersökningen

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 2 och 3 i Stone et al.: User Interface design and evaluation

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 2 och 3 i Stone et al.: User Interface design and evaluation Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 2 och 3 i Stone et al.: User Interface design and evaluation Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav

Läs mer

Steg för steg-guide för. Medarbetarundersökning

Steg för steg-guide för. Medarbetarundersökning Steg för steg-guide för Medarbetarundersökning En av de viktigaste resurserna i en organisation är medarbetarna. Hur dina medarbetare samarbetar kommer att i hög utsträckning påverka resultatet för din

Läs mer

Några begrepp. Vad är statistik? Data. Grundläggande begrepp Olika slag av undersökningar

Några begrepp. Vad är statistik? Data. Grundläggande begrepp Olika slag av undersökningar Några begrepp F1 Grundläggande begrepp Olika slag av undersökningar Element, enhet, individ, unit, object, individual, subject Människor, bilar, företag, olika händelser, Population En mängd av enheter

Läs mer

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Grupp 6 Ali Abid Kjell Nilsson Patrick Larsson Mälardalens högskola KN3060, Produktutveckling med

Läs mer

Marknadsundersökning. Mälardalens Högskola Handledare: Rolf Lövgren Produkt och processutveckling, KPP306 Individuell inlämningsuppgift, INL1

Marknadsundersökning. Mälardalens Högskola Handledare: Rolf Lövgren Produkt och processutveckling, KPP306 Individuell inlämningsuppgift, INL1 Marknadsundersökning 2010 Denna essä behandlar marknadsundersökningar ur ett produktutvecklingsperspektiv för att försöka finna en lämplig process för att ta reda på kundernas behov och önskemål. Mälardalens

Läs mer

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2 Interaktionsdesign som profession Föreläsning Del 2 Vikten av att göra research Varför behöver vi göra research? En produkt blir aldrig bättre än den data som denna baseras på Men Vi har redan gjort en

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Thomas360-rapport. den 8 juli 2012. Thomas Ledare. Thomas360 för ledare. Privat och Konfidentiellt

Thomas360-rapport. den 8 juli 2012. Thomas Ledare. Thomas360 för ledare. Privat och Konfidentiellt Thomas360-rapport den 8 juli 2012 Thomas Ledare Thomas360 för ledare Privat och Konfidentiellt Innehåll Introduktion Förstå din Thomas360-rapport Genomsnitt för kompetenser Ett diagram med de 5 högsta

Läs mer

Experimentell design. Kvasiexperimentell design. Sambandsstudier

Experimentell design. Kvasiexperimentell design. Sambandsstudier Experimentell design Definieras som en undersökning: där man mäter de studerade variablerna orsaksvariabeln och effektvariablerna i en bestämd tidsordning där andra variabler hålls under kontroll kunskapen

Läs mer

KVANTITATIV FORSKNING

KVANTITATIV FORSKNING KVANTITATIV FORSKNING Teorier innehåller begrepp som byggstenar. Ofta är kvantitativa forskare intresserade av att mäta företeelser i verkligheten och att koppla denna kvantitativa information till begrepp

Läs mer

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 INTERN FÖRANKRING... 4 EN STOR ELLER MÅNGA SMÅ... 5 TIMING... 6 INFORMATION INFÖR OCH UNDER GENOMFÖRANDET...

Läs mer

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet

Läs mer

ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER

ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER UPPLÄGG Planering ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER Emmie Wallin MPH 20091218 Genomförande Analys Problem Etik BAKGRUNDEN TILL UPPSATSEN Studerat hälsobokslut i flera arbeten Otillräcklig metod?

Läs mer

Varför öva tillsammans?

Varför öva tillsammans? Varför öva tillsammans? - övningsverksamhet i Sverige Niclas Karlsson niclas.karlsson@msb.se Uppdrag Samordna, genomföra och stödja regionala, nationella och internationella övningar inom området samhällsskydd

Läs mer

Laboration 3: Urval och skattningar

Laboration 3: Urval och skattningar S0004M Statistik 1 Undersökningsmetodik. Laboration 3: Urval och skattningar Denna laboration handlar om slumpmässiga urval. Dessa urval ska användas för att uppskatta egenskaper hos en population. Statistiska

Läs mer

3.1 Kartläggning och formulering av kritiska kundkrav. Kundkedja. Kundundersökning. IKOT TME040 Grupp A7 CHALMERS 2009-02-16

3.1 Kartläggning och formulering av kritiska kundkrav. Kundkedja. Kundundersökning. IKOT TME040 Grupp A7 CHALMERS 2009-02-16 3.1 Kartläggning och formulering av kritiska kundkrav Kundkedja Kundkedjan följer produktens fysiska resa från tillverkare till avvecklare och kapitalflödet som den orsakar. Aktörerna påverkas av myndigheternas

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Betygsgränser: Tentan kan ge maximalt 77 poäng, godkänd 46 poäng, väl godkänd 62 poäng

Betygsgränser: Tentan kan ge maximalt 77 poäng, godkänd 46 poäng, väl godkänd 62 poäng OMTENTAMEN FÖR DELKURSEN: VETENSKAPLIG METOD, 7,5 HP (AVGA30:3) Skrivningsdag: Tisdag 14 januari 2014 Betygsgränser: Tentan kan ge maximalt 77 poäng, godkänd 46 poäng, väl godkänd 62 poäng Hjälpmedel:

Läs mer

Urval. Varje element i populationen skall ha en känd sannolikhet (chans) som är större än 0 att bli utvald

Urval. Varje element i populationen skall ha en känd sannolikhet (chans) som är större än 0 att bli utvald F11 Repetition Undersökningar Olika slag av undersökningar Syftet Beskrivande Förklarande/utredande Framåtblickande Undersökningsplanering Vem ska undersökas? Målpopulation Rampopulation Vad ska undersökas?

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 2 och 3 i Stone et al.: User Interface design and evaluation

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 2 och 3 i Stone et al.: User Interface design and evaluation Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 2 och 3 i Stone et al.: User Interface design and evaluation Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 130409 Datainsamling

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Planeringen av en statistisk undersökning

Planeringen av en statistisk undersökning F2 Undersökningsplanering Datakällor: officiell statistik, olika databaser, registerstatistik (kap 2.5, 4) Planeringen av en statistisk undersökning Tre huvudfrågor: Vem ska undersökas? Vad ska undersökas?

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Skrivningsdag: Torsdag 5 december 2013 kl. 14:00-18:00. Tentan kan ge maximalt 76 poäng, godkänd 46 poäng, väl godkänd 61 poäng

Skrivningsdag: Torsdag 5 december 2013 kl. 14:00-18:00. Tentan kan ge maximalt 76 poäng, godkänd 46 poäng, väl godkänd 61 poäng Anonymitetskod: TENTAMEN FÖR DELKURSEN: VETENSKAPLIG METOD, 7,5 HP (AVGA30:3) Skrivningsdag: Torsdag 5 december 2013 kl. 14:00-18:00 Betygsgränser: Hjälpmedel: Tentan kan ge maximalt 76 poäng, godkänd

Läs mer

Namn: Program: Studieår: Kontakt: Lycka till med studierna!

Namn: Program: Studieår: Kontakt: Lycka till med studierna! Kompetensloggboken Namn: Program: Studieår: Kontakt: Lycka till med studierna! Att använda din kompetensloggbok Under hela din studietid kommer du att samla på dig en mängd värdefull kompetens i form av

Läs mer

Kvantitativ metod. Föreläsning Kristin Wiksell

Kvantitativ metod. Föreläsning Kristin Wiksell Kvantitativ metod Föreläsning 161114 Kristin Wiksell Kvantitativ metod När begrepp som längre, mer eller fler används är det en kvantitativ studie. Den vanligaste metoden är enkäter, kallas också surveyundersökning.

Läs mer

Planering inför, under och efter en anställningsintervju

Planering inför, under och efter en anställningsintervju Planering inför, under och efter en anställningsintervju Verksamhetsdialog- och analys innan rekrytering Sture går snart i pension och ska sluta sin anställning. Ska Sture ersättas med Sture? Hur ser vårt

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Beteendevetenskaplig metod. Metodansats. För och nackdelar med de olika metoderna. Fyra huvudkrav på forskningen Forskningsetiska principer

Beteendevetenskaplig metod. Metodansats. För och nackdelar med de olika metoderna. Fyra huvudkrav på forskningen Forskningsetiska principer Beteendevetenskaplig metod Ann Lantz alz@nada.kth.se Introduktion till beteendevetenskaplig metod och dess grundtekniker Experiment Fältexperiment Fältstudier - Ex post facto - Intervju Frågeformulär Fyra

Läs mer

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp 2008 02 21 Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp PM, Seminarie SEM1, 3hp Kapitel 4 Seminariegrupp 7 Författare: Robin Hellsing Robin Jarl Handledare: Rolf Lövgren Sammanfattning

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Laboration 3: Urval och skattningar

Laboration 3: Urval och skattningar S0004M Statistik 1 Undersökningsmetodik. Laboration 3: Urval och skattningar Denna laboration handlar om slumpmässiga urval. Dessa urval ska användas för att uppskatta egenskaper hos en population. Statistiska

Läs mer

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun RAPPORT Vård och omsorg, Staffanstorps kommun Datum: 2014-09-15 Susanne Bäckström, enhetschef Alexandra Emanuelsson, kvalitetsutvecklare Gustav Blohm, kvalitetsutvecklare 2(13) Intervjuer med boende Genomförande

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

FOKUSGRUPPER METOD FÖR KVALITATIV DATAINSAMLING ETT SÄTT ATT SAMLA IN KUNSKAP

FOKUSGRUPPER METOD FÖR KVALITATIV DATAINSAMLING ETT SÄTT ATT SAMLA IN KUNSKAP FOKUSGRUPPER METOD FÖR KVALITATIV DATAINSAMLING ETT SÄTT ATT SAMLA IN KUNSKAP Karina Kight FOKUSGRUPP Ett strukturerat samtal kring några centrala teman eller frågeområden Gruppdynamiken bidrar till att

Läs mer

1(6) Datum 2011-10-03. Anna Björkesjö Klara Jakobsson. Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö. - Nyköping 2011. Metod- och kvalitetsrapport

1(6) Datum 2011-10-03. Anna Björkesjö Klara Jakobsson. Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö. - Nyköping 2011. Metod- och kvalitetsrapport Datum 2011-10-03 1(6) Anna Björkesjö Klara Jakobsson Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö - Nyköping 2011 Metod- och kvalitetsrapport 2(6) Metoddokumentation Målpopulation Målpopulationen för en skräpmätning

Läs mer

Datainsamling Hur gör man, och varför?

Datainsamling Hur gör man, och varför? Datainsamling Hur gör man, och varför? FSR: 2 Preece et al.: Interaction design, kapitel 7 Översikt Att kunna om datainsamlingsmetoder Observationstekniker Att förbereda Att genomföra Resultaten och vad

Läs mer

Deadline 3. Grupp A.4 Kathrin Dahlberg Elin Gardshol Lina Johansson Petter Liedberg Pernilla Lydén

Deadline 3. Grupp A.4 Kathrin Dahlberg Elin Gardshol Lina Johansson Petter Liedberg Pernilla Lydén Deadline 3 Grupp A.4 Kathrin Dahlberg Elin Gardshol Lina Johansson Petter Liedberg Pernilla Lydén 1 3. Kartlägg kundens röst För att få en klar bild av kundens nuvarande och kommande behov definieras marknaden

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN

UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN KORT OM RAMBÖLL OCH UTVÄRDERING Ca 60 konsulter i Stockholm, totalt 500 i Europa Ca 80 utvärderingar varje år i Sverige Stora utvärderingar,

Läs mer

PM: Kreativt klimat i det privata arbetslivet

PM: Kreativt klimat i det privata arbetslivet PM: Kreativt klimat i det privata arbetslivet Annika Zika-Viktorsson & Hans Björkman En innovation är en idé som omsatts i praktiken. En innovation kan vara en ny produkt eller tjänst, men också något

Läs mer

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet. PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Brukarundersökning. Jobbcoaching ett projekt för sysselsättning

Brukarundersökning. Jobbcoaching ett projekt för sysselsättning Brukarundersökning Jobbcoaching ett projekt för sysselsättning 009 Bakgrund Sedan 003 arbetar socialförvaltningen i Tingsryd med Balanserad styrning som metod att styra sin verksamhet. I den Balanserad

Läs mer

Affärsmässig tjänstedesign och teknikutveckling, 7.5 hp Service Design and Business Models in an Engineering Context, 7.5 Credits

Affärsmässig tjänstedesign och teknikutveckling, 7.5 hp Service Design and Business Models in an Engineering Context, 7.5 Credits Thomas Mejtoft Affärsmässig tjänstedesign och teknikutveckling, 7.5 hp Service Design and Business Models in an Engineering Context, 7.5 Credits Uppgifter till träff om projekt- och affärsidé Skapa grupper

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

Steg 3. Grupp F5 2011-02-16

Steg 3. Grupp F5 2011-02-16 Steg 3 Grupp F5 2011-02-16 Innehållsförteckning 3.1 Användarens röst... 3 Kundkrav och kundkedja... 3 Konsumentundersökning... 4 3.2 Kanomodellen... 4 3.3 Vart är pionjärerna på väg?... 5 Bilaga 1... 8

Läs mer

Mobiltelefoner, datorer, läsplattor och andra kommunikationsmedel får inte användas.

Mobiltelefoner, datorer, läsplattor och andra kommunikationsmedel får inte användas. Forskningsmetoder på kandidatnivå 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: 21FK1C, AE1VB1 Tentamen ges för: Tentamensdatum: 180324 Tid: 09.30-15.30 Hjälpmedel: valfria metodböcker, inbundna eller i pappersformat,

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Kvantitativa metoder en introduktion. Mikael Nygård, Åbo Akademi, vt 2018

Kvantitativa metoder en introduktion. Mikael Nygård, Åbo Akademi, vt 2018 Kvantitativa metoder en introduktion Mikael Nygård, Åbo Akademi, vt 2018 Vad är kvantitativ metod? Kvantitativa (siffermässiga) analyser av verkligheten: beskrivning och förklaringar av fenomen i fokus!

Läs mer

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp:

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp: Enkätresultat Enkät: Status: Kursenkät, Flervariabelanalys stängd Datum: 2010-03-29 08:47:04 Grupp: Besvarad av: 13(40) (32%) Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Helheten Mitt helhetsomdöme

Läs mer

Statistiska undersökningar - ett litet dokument

Statistiska undersökningar - ett litet dokument Statistiska undersökningar - ett litet dokument Olle the Greatest Donnergymnasiet, Sverige 28 december 2003 Innehåll 1 Olika moment 2 1.1 Förundersökning........................... 2 1.2 Datainsamling............................

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Föreläsning 1: Introduktion. Vad är statistik?

Föreläsning 1: Introduktion. Vad är statistik? Föreläsning 1: Introduktion Vad är statistik? 1 Statistiska undersökningar Ett gemensamt syfte för alla undersökningar är att få ökad kunskap om ett visst problemområde Det kanske viktigaste sättet att

Läs mer

Intervjumetodik. Fördjupad forskningsmetodik, allmän del, vt Mikael Nygård, Åbo Akademi

Intervjumetodik. Fördjupad forskningsmetodik, allmän del, vt Mikael Nygård, Åbo Akademi Intervjumetodik Fördjupad forskningsmetodik, allmän del, vt 2018 Mikael Nygård, Åbo Akademi Esaiasson et al., 2012 Enligt Esaiasson m.fl. kan undersökningar som bygger på frågor och samtal indelas i: 1.

Läs mer

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Mars 2011 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund Uppföljning av studerande på yrkesvux 2010

Läs mer

Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013.

Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013. Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013. Resultat Resultat Varje vår och höst sedan 2005 erbjuder Statistiska centralbyrån

Läs mer

Produktspecifikationer och QFD. Specifikationer för produktutveckling samt QFD metodik för kravhantering

Produktspecifikationer och QFD. Specifikationer för produktutveckling samt QFD metodik för kravhantering Produktspecifikationer och QFD Specifikationer för produktutveckling samt QFD metodik för kravhantering Innehållet i presentationen Målspecifikation (target specification) Vad ska man tänka på vid kravställning?

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

OBS! Vi har nya rutiner.

OBS! Vi har nya rutiner. KOD: Kurskod: PM2315 Kursnamn: Psykologprogrammet, kurs 15, Metoder för psykologisk forskning (15 hp) Ansvarig lärare: Jan Johansson Hanse Tentamensdatum: 14 januari 2012 Tillåtna hjälpmedel: miniräknare

Läs mer

Föreläsning 1. 732G60 Statistiska metoder

Föreläsning 1. 732G60 Statistiska metoder Föreläsning 1 Statistiska metoder 1 Kursens uppbyggnad o 10 föreläsningar Teori blandas med exempel Läggs ut några dagar innan på kurshemsidan o 5 räknestugor Tillfälle för individuella frågor Viktigt

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Min syn på koncepthantering generering och utvärdering

Min syn på koncepthantering generering och utvärdering Min syn på koncepthantering generering och utvärdering Linus Granström KN3060, Produktutv. med formgivning Mälardalens högskola 2007-04-25 Inledning Denna essä beskriver författarens syn på de steg i produktutvecklingsprocessen

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori Lite kunskaps- och vetenskapsteori Empiriska metoder: kvalitativa och kvantitativa Experiment och fältstudier Människor och etik 1 Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap

Läs mer

Hur, när och till vad använder personer sin smarta telefon eller surfplatta? Personers medievanor på mobila enheter.

Hur, när och till vad använder personer sin smarta telefon eller surfplatta? Personers medievanor på mobila enheter. Medieanalys 3 Hur, när och till vad använder personer sin smarta telefon eller surfplatta? Personers medievanor på mobila enheter. Medievanor Datainsamling Vetenskapligt ta fram underlag: Statistik Intervjuer

Läs mer

Arbetsmarknad Massörer 2011

Arbetsmarknad Massörer 2011 Arbetsmarknad Massörer 211 En undersökning gjord av Branschrådet Svensk Massage Kroppsterapeuternas Yrkesförbund MIND Research AB Sammanfattning 75 av svenskarna har någon gång har provat på massage, 43

Läs mer

Tentamen i K0001N Kvalitetsutveckling

Tentamen i K0001N Kvalitetsutveckling Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap Datum: 2018-08-28 Tid: 09.00-14.00 Hjälpmedel: Miniräknare Formelsamling K0001N Version 4.3 Jourhavande lärare Erik Lovén, tel 0920-49 24 02

Läs mer